Katigt. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 6.
rå
Njö o.
Ank. till Riksd. Kanal, den 26 Jan. 1874, kl. 2 «. w.
Kung!. Maj:ts Nådiga Proposition till ■ Riksdagen, med förslag
till Förordning angående ändring och tillägg i vissa
af Sjölagen; Gifven Stockholms, Slott den 27 December 1873.
Sedan uti en under innevarande år uti Storbritannien utgifven
lag, benämnd ”The Merchant Shipping Acts Amendement Act”, blifvit. stadgadt,
att vid sammanstötning emellan två fartyg hvartderas befä häfvare
åligger_ att, om så erfordras och sådant utan fara för eget fartyg, dess
besättning och passagerare ske kan, stanna i närheten af det andra fartyget
och lemna det erforderligt bistånd samt äfven meddela detsamma
uppgift å det egna fartygets namn, hemort m. m., hvarförutom lagen inneh
iller bestämmelser om påföljden för fartygsbefälhafvares underlåtenhet
att fullgöra omtörmälda åliggande, har Kongl. Storbritanniska Regeringen
på Mi nisteriel väg hos Kongl. Maj:ts Regering gjort framställning, bland
annat, derom, att likartade föreskrifter måtte meddelas till efterrättelse för
Svenska fartygsbefälhafvare.
Kongi. Maj:t har för sin del funnit en sådan lagstiftningsåtgärd
vara nyttig och ändamålsenlig; och då utan tvifvel de ifrågasatta stadgandena
säkrare komma till vederbörandes kännedom, om de införas i
Sjölagen, än derest de i en särskild författning upptagas, har ett förslag
om tillägg och ändring i vissa §§ af Sjölagen blifvit utarbetadt. Med öfverlemnande
af de i Högsta Domstolen och Stats-Rådet angående denna
fråga hållna protokoll, vill Kongl. Maj:t alltså, enligt § 87 Regeringsformen,
föreslå Riksdagen antagande af följande:
“Förordning angående tillägg och ändring i vissa §.§’ af Sjölagen.
Härigenom förordnas, dels att i 176 § af Sjölagen införes ett så
lydande tillägg:
14
ttongl bioj:U Nåd. Proposition N:o $.
Stöter fartyg med annat samman; åligge befälhafvare, såvidt utan
fara för eget fartyg samt besättningen och passagerarne derå ske kan, att
ej mindre lemna" det andra fartyget, dess besättning och passagerarne all
hjelp, som är möjlig och behöflig för afvärjande af den genom sammanstötningen
uppkomna faran, än äfven för detsammas befälhafvare uppgifva
namnet på sitt eget fartyg, dess hemort samt namnen å de orter
eller hamnar, hvarifrån det kommer och hvarthän det skall gå;
dels ock att 289 § 2 mom. af ofvannämnde lag skall erhålla följande
förändrade lydelse:
Lemnar han fartyget, när det är stadt i fara, utan att iakttaga hvad
176 § i thv fall stadgar eller hvad i öfrigt åligger honom som en god
sjöman, eller uraktlåter han hvad, efter hans fartygs sammanstötning med
annat, af honom enligt samma § 2 mom. iakttagas skall; straffes med böter
högst femhundra Riksdaler, eller med fängelse från och med en månad
till och med två år.”
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
Axel Adlercreutz.
Éonol. Maj:it Nåd. PropOaiHfsu N:o 6.
|5
Utdrag aj protokollet öfver Justitie-departements-årenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats-Badet å Stockholms
Slott Fredagen den 5 December 1873.
I närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna
Statsråden: Bredberg, ’
Berg,
Friherre Leijorthufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer.
Ridare anmälde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern i underdånighet:
.
. . Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena den
26 Msthdne September till då tillförordnade Chefen för Justitie-departementet
afiåten skrifvelse, deruti följande är vordet anfördt:
Härvarande Kongl. Storbritanniske minister hade — med öfverlemnande
af ett skrifvelsen bifogadt aftryck af artikel 16 i "the Merchant Shipping
Acta Amendement Act”, af innevarande år, hvarigenom, i händelse af
16 KongMajds Nåd. Proposition Nid''6''.
sammanstötning emellan två fartyg, hvartderas befälhafvare förpligta», dels att,
om så erfordras och sådant utan fara för eget fartyg jemte besättning och
passagerare derå ske kan, stadna i närheten af det andra fartyget för att lemna
detsamma hjelp, dels ock att tillkännagifva sitt eget fartygs namn samt hem
och destinationsort, meddelat, att hvad denna artikel stadgade angående skadeersättning
endast i det fall kunde ega tillämpning i fråga om utländska fartyg,
att sammanstötningen skett å Storbritanniskt sjöterritorium (Art. 57 af
”the Merchant Shipping Acts Amendement Act” af år 1862), men att Art. 58
i sistnämnda författning berättigade Hennes Britiska Majestät att, i händelse
vederbörande fremmande Regering dertill lemnade sitt bifall, tillämpa ifrågavarande
stadganden på. fremmande fartyg, äfven när-sammanstötningen egt rum
utom engelskt farvatten. I anledning häraf hade bemälde Minister erhållit uppdrag
att fästa Kongl. Maj:ts Regerings uppmärksamhet på. önskvärdheten af att
en och samma lag blefve gällande för hvarje fall af ombordläggning, utan
afseende å fartygens nationalitet eller på stället, hvarest sammanstötningen egt
rum, samt att hemställa, huruvida ej Kongl. Maj:ts Regering skulle vilja samtycka,
att vid fall af ombordläggning utom Storbritanniskt område Svenska
och Norska fartyg blefve inför Kritisk domstol underkastade samma lag som
Britiska fartyg; hvarjemte Ministern förklarat att, derest detta förslag antoges,
Storbritanuiska Regeringen skulle önska samma lags tillämpning på Engelska
fartyg vid Svensk eller Norsk domstol. Hvad åter beträffade den i ifrågavarande
artikel stadgade straffpåföljd, så enär emot utländska fartyg endast kunde
blifva fråga om ett i civil väg anstäldt skadeersättningsanspråk, hade Ministern
förklarat, att Storbritanuiska Regeringen måste inskränka sig till att,
i hela mensklighetens intresse uttala den önskan att, för förbrytelser emot
förenämnda föreskrifter, hvarje lands Regering måtte bestämma samma straff
för egna fartygsbefälhafvare, som den Engelska lagen stadgat för sina; och
har Hans Excellens Herr Statsministern slutligen anhållit att blifva satt i
kännedom, huruvida t. f. Departementschefen ansåge lämpligt föreslå Kongl.
Maj:t att vidtaga åtgärder till införande i Svensk lag af bestämmelser i ofvanberörde
syftning.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anförde härefter:
”Med de i vårt land följda lagstiftningsgrunder anser jag det icke förenligt
att för ett så specielt fall, som det ifrågavarande, meddelas undantagsbestämmelser
angående domstols behörighet. Det hufvudsakligaste af hvad
Storbritanniska Regeringen med sin framställning afsett, och hvars syfte af
mig till alla delar gillas, torde emellertid vinnas genom ett åläggande för
fartygsbefälhafvare, hvilkens fartyg råkat att med annat sammanstöta, att,
så vidt utan fara för eget fartyg jemte besättning och passagerare derå ske
kan, lemna det andra fartyget erforderligt bistånd samt äfven meddela detsamma
-
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
samma nödiga upplysningar om det egna fartygets namn m. m., äfvensom ett
stadgande om straffpåföljd för färtygsbefalhafvares underlåtenhet, att i omför
mälda
hänseende fullgöra sitt åliggande.
Då utan tvifvel de ifrågasatta stadgandena säkrare komma till vederbörandes
kännedom, om de införas i Sjölagen, än derest de uti en särskild
författning upptagas, har inom Justitie-departementet blifvit uppgjordt ett för*
slag om tillägg och ändring i vissa §§ af Sjölagen, hvithet förslag jag nu anhåller
att få för Eders Kongl. Maj:t framlägga."
Detta förslag upplästes och var af följande lydelse:
”Förordning angående tillägg och ändring i vissa §§ af Sjölagen.
Härigenom förodnas, dels att i 176 § af Sjölagen införes ett så lydande
tillägg: o .,, , n
Stöter fartyg med annat samman, åligge befälhafvare, savidt utan tara
för eget fartyg samt besättningen och passagerarne derå ske kan, att ej mindre
lemna det andra fartyget, dess besättning och passagerare all hjelp, som är
möjlig och behöflig för afvärjande af den genom sammanstötningen uppkomna
faran än äfven för detsammas befälhafvare uppgifva namnet på sitt eget fartyg,
dess hemort samt namnen å de orter eller hamnar, hvarifrån det kommer
och hvarthän det skall g-å; ....... ,
dels ock att 289 § 2 mom af ofvannämnde lag skall erhålla följande
förändrade lydelse: , ,
Lemnar han fartyget, när döt är sfadt i fara, utan att iakttaga hvad.
176 § i thy fall stadgar eller hvad i öfrigt åligger honom som en god sjöman,
eller uraktlåter han hvad, efter hans fartygs sammanstötning med annat,
af honom enligt samma §, i afseende a detta senaie, dess besättning och passagerare
iakttagas skall, straffes med böter högst femhunena riksdaler eller
med fängelse från och med en manad till och med t\a åi.
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådet behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder förordna, att öfver berörda förslag Högsta
Domstolens utlåtande skulle, för det ändamål § 87 Regeringsformen
omförmäler, genom note ur protokollet infordras.
Ex protocollo
G. V. Österdahl.
Bih. till liiksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Ajd. 3 Håft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Transsumt af Protokollet öfver Justitie-ärenden, hållet uti Kongl
Maj:ts Högsta Domstol Fredagen den 12 December 1873.
Förstarummet.
N ärvarande:
Justitie-råden: Quensel,
Friherre Leuhusen,
Almqvist,
Bolin,
Rabe,
Olivecrona,
Lagerstråle.
Vidare föredrog Expeditionschefen Hermnarck i underdånighet:
Note nr protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans
Makt Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 5 innevarande December,
hvaraf inhemtades, det Kongl. Maj:t behagat för det ändamål, 87
c Reoerino-sformen omförmäler, infordra Högsta Domstolens utlåtande öfver
ett inom Justitiedepartementet upgjordt förslag om tillägg och ändring
i vissa §§ af Sjölagen, hvilket förslag var af följande lydelse:
19
Kcrngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Högsta Domstolen lemnade ifrågavarande förslag
utan annan anmärkning, än att förslaget till ändring af
289 § Sjölagen skulle vinna i tydlighet, om orden “i afseende
å detta sednare, dess besättning och passagerare11
uteslötes; hvarjemte Justitieråden Almqvist och
Olivecrona ansago det vara lämpligt, att förordningen så
uppställdes, att de till ändring föreslagna §§ blefvo till
hela deras nya innehåll i Förordningen införda.
Ex protocollo
A. Tli. Welin.
20
Kong]. Mufti Nåd. Proportion N:o 6.
. k\y ,> V. • A i. . Sf
Utdrag af protokollet -öfver Juetitk-departments-ärevden, hållet
inför Hans Maj:ts Konungen uti Stats-Radet a StockInlms
Slott Lördaqen 27 December 1873,
i närvaro af:
Hans Excellens Justitie-statsministern Herr Adlercreutz,
Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena Herr Björnstjerna.
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leiionhufvud,
Wcern,
Bergström,
Friherre ÄlstrÖrner,
Wi idenhielm,
Justitie-Råden: Almqvist,
Olivecrona.
Hans Excellens Herr “dÄ fcttt
het, att, sedan Kongl. i <j- infordrat Högsta Domstolens ut
mål
87 § Regeringsformen omformaRi,e|nfordiåt Hogs^^^^^ ^ tillKgg
oclländring i vi^a §jj7f ^ HgU iÄ
UKÄrsUget tiU ändring af
21
Kong!. Maj-M Nåd. Proposition Nio 6.
289 ft Sjölagen skulle vinna i tydlighet, om orden ”i afseende & detta sednare
dess besättning och passagerare”, uteslötes; hvarjemte _ Justitieråden
Almqvist och Olioecrona ansett det vara lämpligt, att forordningen så uppställdes,
att de till ändring föreslagna §§ blefvo till hela deras nya inne
håll
i förordningen införda. . 1 , , .. c.
Hans Excellens Herr Justitie-statsmimstern yttrade härefter.
“Vid den af Högsta Domstolen ifrågasatta förändring i föreslagna
lydelsen nödgas jag göra följande erinran. Då uti 1/6 § sådan den s -Tm eu första moment i §:n skulle komma att oförändrad qvarstå talas
om fartygsbefälhafvares skyldigheter i afseende å det egna fartyget med
hvad dertill hörer, när samma fartyg råkar i sjönöd, afses utan Tvifvel
dermed äfven den sjönöd, som uppkommer genom fartygets sammans
ning med ett annat. Befälliafvares underlåtenhet att vid sjönöd som på
sist omförmälda sätt uppkommit, fullgöra sina berörda s<)dd,gheUr, im s e
alltså anses redan vara innefattad i den närvarande lyde sen af 2 dia mom^
i 289 8 och den mening, som i nyssnämnda moment skall inskjutas , mås
alltså, enligt min uppfattning, vara så affattad, att den blifver hanfot ig
endast till det nva momentet i 176 §, som handlar om skyldigheten mot
det främmande fartyget jemte der ombord varande personer. Sker q denna
begränsning — och det är dennas borttagande, som Högsta Domstolen
åsyftar — så inträffar den oegentlighet, att samma sak sages två gången
äfvensom, hvad värre är, tvekan derigenom kan uppstå, huruvida åt det
blifvande lista mom. af 176 § bör gifvas den af mig har ofvan såsom
riktig omförmälda tolkning. Då emellertid ifrågavarande begränsning kan
vinnas genom en blott hänvisning till sednare mom. af 176 hai forsta
o-et nå s i dant sätt blifvit jemkadt. . , . . «
° 1 I fråga om förordningens uppställning finner jag ej anledning till nå
gon
förändring och hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t tacktes
föreslå Riksdagen antagande af en så lydande förordning:
Förordning angående tillägg och ändring i vissa §§ af Sjölag .
Härigenom förordnas, dels att i 176 § af Sjölagen införes ett sa
1 vdan de tillägg: Stöter fartyg med annat samman, uligge befälhafvare,
så vidt utan fara för eget fartyg samt besättningen och passagerarne derå
ske kan, att ej mindre lemna det andra fartyget, dess besättning och passagerare
all hjelp, som är möjlig och behöflig for afvärjande af den genom
sammanstötningen uppkomna faran, än äfven för detsamma» befälhafvare
uppgifva namnet på sitt eget fartyg, dess hemort samt namnen å de orter
eller hamnar, hvarifrån det kommer och hvarthän det skall ga,
dels ock att 289 § 2 mom. af ofvannämnda lag skall erhålla följande
förändrade lydelse: Leinnar han fartyget, när det är stadt i fara, utan att
att iakttaga''hvad 176 § i thy fall stadgar eller hvad l öfngt åligger honom
Bih.
till Bilad. Prot 1874. 1 Sami 1 Afl 3 Raft.
22
Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
som en god sjöman, eller uraktlåter han hvad efter hans fartygs sammanstötning
med annat, af honom, enligt samma § 2 mom., iakttagas skall,
straffes med böter högst femhundra riksdaler eller med fängelse från och
med en månad till och med två år.''4
Justitieraden Almqvist och Ohvecrona anförde, att det af Högsta
Domstolen afsedda förtydligande af 289 § syntes äfven kunna vinnas genom
den af Hans Excellens Herr Justitie-statsministern nu föreslagna redaktionen,
men i Girigt äb'' ropade Justitier den Sitt i Högsta Domstolen
afgifna yttrande.
Stats-Rådets öfriga ledamöter förenade sig med Hans Excellens; och
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla Herr
Justitie-statsministerns ofvanberörda hemställan; I följd
hvaraf nådig proposition af den lydelse, bilagan till detta
protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
G■ J. Björkman.
STOCKHOLM.
J. W. Svenssons boktryckeri, 1874.