Kongl. Majds nådiga Proposition N:o 38.
1
X:o 38.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1874, kl. 11 f. m.
Kongl Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående
vissa, tv,Il-lättnader för varor, som användas till proviantiering
af fartyg i Öresund; Gifven Stockholms
Slott den 20 Februari 1814.
Uti en til! General-tullstyrelsen ingifven skrift, har Handels- och
Sjöfartsnämnden i Malmö, med framhållande af det önskliga i att de
vid Öresund belägna svenska handelsplatserna kunde uppträda i täflan
med de danska om den lönande rörelse, hvilken försåge den genom
Sundet passerande stora handelsflottan med proviant och" andra förnödenheter,
fästat uppmärksamhet på de hinder deremot, som förefunnes
dels i gällande tullstadgas bestämmelse, att tullpligtiga varor icke finge
från nederlag eller transitupplag utföras i mindre partier än hela packor,
lådor, balar, kistor eller fastager, under det i Danmark funnes
både s. k. frilager och kreditupplag, hvarifrån i mån af behof kunde
få utföras större eller mindre partier, söndrade från helt kolly, dels
ork i den omgång och de kostnader, som föranleddes af de i 9 § af
tulltaxe-underrättelserna föreskrifna formaliteter för åtnjutande af den
vid vissa här i landet af utländskt råämne tillverkade varors utförsel
medgifna tullrestitution eller drawback; anförande nämnden i förra
hänseendet, att, dä det endast mycket sällan kunde förekomma, att ett
fartyg för provianteringen till en resa medtoge en hel säck kaffe, en
hel låda socker o. s. v., det torde vara uppenbart, att befälhafvare på
Bih. till Rilcsd. Prof,. 1874. 1 Sami. 1 Åfd. 17 Saft.
2
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition l\:o 38.
de genom sundet gående fartygen icke kunde finna sin räkning vid att
å svenska sidan köpa sådana förnödenheter, då för dem, fastän de icke
stadnade inom landet, måste betalas tull, hvarigenom deras pris stegrades,
och att, då således varor af utländskt ursprung icke kunde köpas
lika billigt här som i Danmark, äfven upphandlingen af rent svenska
varor såsom lifsförnödenheter, skeppsinventarier, virke o. s. v. måste
uteblifva, då det naturligtvis vore beqvämare för vederbörande att köpa
allt på en och samma plats; samt i senare hänseendet eller rörande
formaliteterna för utbekommande af drawback, bland annat, att enligt
nämndens åsigt den föreskrift^ attesten från utländska lossningsorten
kunde undvaras.
Häröfver äfvensom öfver en i samma ämne från Helsingborgs
handelsfullmäktige inkommen framställning, deruti bland annat likaledes
förordades sådana modifikationer i gällande föreskrifter, att utförsel
från nederlag af tullnligtiga provisionsartiklar blefve så vidt möjligt underlättad,
hafva yttranden till General-tullstyrelsen afgifvits af Tullkarnrarne
i Malmö, Landskrona och Helsingborg, dervid Tullkammaren i
förstnämnda stad uttryckt den åsigt, att, då en enkel förändring af
nederlagsstadgan derhän, att en godsegaro erhölle rätt att från sitt
nederlag till export småningom uttaga ett kolly i mindre portioner,
torde i tillämpningen möfa åtskilliga svårigheter, det åsyftade ändamålet
enklast kunde vinnas genom bildande af ett annat slags upplag
eller s. k. fri In ger, dit godsägare skulle hafva rätt att, mot ställande
af säkerhet för tullbeloppet, från sitt nederlag öfverflytta varor för att
sedan från frilagret- fritt förfoga öfver desamma till utförsel eller inrikes
förbrukning, på sätt- närmare utvisades af ett bi fogad t hos Tullkammaren
uppgjordt förslag til! stadga för ett sådant frilager, hvarjemte
Tullkammaren i fråga om eftergift af det nu såsom vilkor för
utbekommande af drawback fordrade företeende af lossningsbevis anförde,
att genom en sådan eftergift, om den kunde ske, en åsyftad
lättnad härutinnan skulle ernås.
Sedan General-tullstyrelsen derefter hört jemväl sina Advokatfiskal-,
Kammar- och Revisionskontor samt Malmö Handels- och Sjöfartsnämnd
inkommit med en ytterligare skrift, har ärendet, hvaruti
jemväl väckts förslag om eftergift i vissa fall af fyr- och båkafgifter
samt lotspenningar, blifvit i hela dess vidd genom General-tullstyrelsens
underdåniga skrifvelse den 16 nästlidne December understäldt Kongl.
Maj:ts pröfning, dervid Styrelsen, beträffande nu ifrågavarande delar
deraf, yttrat, bland annat, att i fråga derom, huruvida den fördel, som
genom omförmälda framställningar åsyftades, vore af sådan betydelse
3
Kongl. May.ts nådiga Proposition N:o 38.
för landets handels- och näringsliv att de ganska väsendtliga förändringar
i gällande författningar, hvilka för ändamålet erfordrades, kunde
anses fullt rättfärdigade, de största betänkligheterna mötte i afseende
å eftergift af den till enkelhet och reda vid tullförvaltningen nu gällande
grundsats, som, hemtad från äldre författningar, uttalades i tullstadgans
§ 114, nemligen att på nederlag upplagda varor icke må för
något ändamål af godsegaren disponeras i mindre partier än hela fastager,
packor, lådor, kistor m. in., sådana de till riket inkommit och
blifvit vid uppläggningen
vidhölles, att enligt 91) § i samma stadga ombyte af emballager endast
för visst uppgifvet fall kunde af lokaltullförvaltningen medgifvas, men
förändring af kollytalet måste för hvarje fall hänskjutas till Generaltullstyrelsens
eller vederbörande Distriktchefs prö ning. Anledningen
till denna stränga begränsning i godsegarens dispositionsrätt läge icke
blott i den betryggande kon i roll, som härigenom vunnes derå, att under
den långa nederlagstiden, nu 5 år, utbyte af en möjligen högre
tullbeskattad vara mot en lägre beskattad ej mätte kunna ega rum
och undgå uppmärksamhet, utan ock i deri enklare bokföring hos tullförvaltningen,
som derigenom blefve möjlig, och hvarförutan, i synnerhet
å de betydligare handelsplatserna, neder!agsrörelsen, den der hufvudsakligen
afsåga handelns beqvämlighet, men föga bidrogo till direkt
tullinkomst, skulle taga i anspråk en jemförelsevis alltför talrik och
kostsam tullpersonal. Förhållandena härutinnan ställde sig annorlunda
både i Danmark och Norge, der upplagen af o förtullade varor likasom
detaljbokföring af dessa varors disposition voro öfverlåtna åt godsegarne
sjelfva emot skyldighet af qv ar talsre d o visningar och, bland annat,
en tullverken till betalnin , för belöpande tullafgifter medgifven
tyst förmånsrätt i all varuegarens egendom. Någon härmed likartad
anordning torde svårligen här i riket bringas til! stånd, lika litet som
det, enligt Styrelsens tanke, vore med nu för tullverket tillgängliga arbetskrafter
möjligt att i afseende å nederlagsrörelsen, hvilken hufvudsakligen
åsyftade varuafsättning inom landet, frånträda den allmänna
regel om begränsning af varuegarens disposition till hela kollys, som
gällande tullstadga uppställde.
Med tillämpning åter af denna allmänna regel läte icke förena
sig den handelsverksamhet, hvarom nu vore fråga; ty endast undantagsvis
kunde ett Sundet passerande, fartyg för proviantering behöfva
just den qvantitet varor ai olika slag, som upplagda kollys innehölle.
För detta ändamål vore det således nödigt, att köpmannen kunde disponera
oförtullade varor i mångfaldigt vexlande partier. Att bereda
4
Kongl. Maj:ta nådiga Proposition N:o 38.
tillfälle härtill utan att på samma gång rubba ett af hufvudvilkoren för
nederlagsrörelsen kunde endast blifva möjligt förmedelst anordnande af
ett alldeles särskildt upplag, som medgåfve köpmannen en större handlingsfrihet
eller ett sådant s. k. frilager, som blifvit af Tullkammaren
i Malmö föreslaget; och som General-tullstyrelsen funne sig böra instämma
i de af Tullkammaren anförda hufvudgrunder för ett dylikt
upplags ordnande, hade Styrelsen utarbetat ett nu till nådig pröfning
ölverlemnadt förslag till förordning derom, hvarigenom, bland annat,
stadgades, att i städerna Malmö, Landskrona och Helsingborg derstädes
bosatte handlande skulle vara berättigade att af gods, som funnes på
nederlag och ej utgjorde underpant för oguldna afgift er, till frilager i
särskildt magasin under godsegarens egen vård öfverflytta varor, för
att med desamma, fördelade i större eller mindre partier, utan erläggande
al vidare tullafgift förse fartyg, som, i drägtighet icke under
stigande lö nyläster, antingen utklarerade direkte till utrikes ort eller
befunne sig på resa emellan utrikes orter eller ock slutligen komme
från utrikes ort med destination till annan svensk hamn, än der varorna
från frilager intogos-, och icke heller der inklarerade; tilläggande
Styrelsen att förslagets tillämpning åtminstone till en början icke torde
påkalla någon tillökning af tullpersonalen i de tre ifrågavarande stapelstäderna
och att den enda eftergift af tullinkomster, som förslaget
komme att medföra, gällde utgående nederlagsafgiften för de varor,
hvilka till fartygs proviautering från frilagren uttagas. Då emellertid
utgående nederlagsafgiften, motsvarande en procent af tullbeloppet, hittills
inbragt en så ringa inkomst till tullkassan, att deri endast utgjort:
år 1870 .......R:dr 1,803: 75.
» 1871 ....... * 1,916: 38.
» 1872 ....... > 2.404: 83.
för alla från hela riket utförda nederlags varor, syntes den i förväg oberäkneliga
och, om frilager icke inrättades, för fartygs proviantering endast
undantagsvis förefallande inkomsten ej förtjena något afseende.
Beträffande derefter den likaledes af Handels- och Sjöfartsnämnden
i Malmö ifrågasatta förändring i 9 § af tulltaxeunderrättelserna,
att den i samma § medgifna tullrestitution skulle få åtnjutas
sedan varornas utförsel till öppen sjö blifvit af tullbevakningen vitsordad,
erinrade Styrelsen, hurusom densamma uti ett den 14 Juni 1872
afgifvet utlåtande öfver en enskild persons framställning i fråga om
vilkoren för utbekommande af erlagd skatt vid utförsel af härstädes
tillverkadt bränvin, funnit sig icke kunna tillstyrka afvikelse från de
allmänna vilkor, som Riksdagen i öfverensstämmelse med sitt flera gän
-
5
Kongl. Moj:ta nådiga Proposition N:o 38.
ger förnyade beslut angående förenämnda § af tulltaxe-underrättelserna
fastställt; hvarefter Styrelsen vidare anförde, att de förhållanden, under
hvilka den strängare kontroll, som krafvel på s. k rtickattest innebure,
i taxe-underrättelserna infördes, på senare tider mer och mer förändrats.
Handeln, befriad från tryckande band och inskränkningar,
hade i samma män tillväxt, och frigjort sig från de lyten, som vanligen
och naturligen åtföljde förtrycket. Näringsiifvet rörde sig öppet och i
stor omfattning, sökande afsättning äfven långt bortom grannländerna.
Men i samma mån växte ock olägenheterna af skyldigheten att anskaffa
rtickattester från de orter, dit svenska industriens alster utfördes; ty i
den fria täflan, som utgjorde nutida industriens mäktiga häfkraft, måste
hvarje äfven mindre betydlig kostnad sorgfälligt undvikas, ehvad denna
kostnad bestode i direkt utgift eller i fördröjd liqvid med deraf följande
ränteförlust. Krafvel; på rtickattester vållade denna dubbla kostnad,
i senare hänseendet växande med afstånden, och Styrelsen, som
mer än en gång förnummit klagan häröfver samt ansåg berörda kraf
kunna med nöjaktig säkerhet ersättas genom uppställande af vissa föreslagna
vilkor för utförseln, förordade derföre en härmed öfverensstämmande
förändring i vederbörande författningar.
Vid föredragning af detta ärende har Kongl. Maj:t funnit nödigt
att, innan förslaget om inrättande af frilager i Malmö, Landskrona och
Helsingborg äfvensom den likaledes väckta frågan om eftergift för vissa
fall af fyr-, båk- och lotsafgifter företages till nådig pröfning, genom
sin Befallningshafvande i Malmöhus län inhemta yttranden af de nämnda
städernas stadsfullmägtige, huruvida de till det ifrågavarande ändamålets
befrämjande vore ä sin sida villiga att afstå från hamnafgifter för
sådana fartyg, hvilka anlöpte deras respektiva hamnar såsom vinddrifvare
eller för att intaga kol, proviant eller andra skeppsförnödenheter,
men utan att i öfrigt lasta eller lossa- i afvaktan å hvilka yttranden
alltså kommer att med pröfning af berörda frågor anstå; viljande Kongl.
Maj:t emellertid härmed föreslå Riksdagen att, för den händelse Kongl.
Maj:t, efter emottagande af omförmälda yttranden, skulle finna den
föreslagna frilagersinrättningen höra komma till stånd, medgifva, att
utgående nederlagsafgifter för de varor, hvilka till fartygs proviantering
från frilagren uttagas, må eftergifvas.
Derjemte vill Kongl. Maj:t, beträffande de dels i 9 § af tulltaxeunderrättelserna
och dels i Kongl, Förordningen den 7 December 1866,
jemförd med Kongl. Kungörelsen den 19 Juli 1872, meddelade bestämmelser
angående vilkoren för åtnjutande af drawback vid utförsel af
vissa inhemska tillverkningar, enligt General-tullstyrelsens hemställan
6
Kongl. MajUa nådiga Proposition No 38.
föreslå den ändring att ej allenast den i samma bestämmelser förekommande
föreskriften om utförselns verificerande medelst intyg från lossningsorten
må, för den händelse att utiörseln sker i fartyg, som, icke
understigande 10 nylästers drägtighet, utklarerat direkte till utrikes
ort, förfalla med vilkor, att fartyget af tullbetjening bevakas till öppen
sjö och att den till utförsel angifna vara, för hvilken drawback åstunda^,
af Tullkammaren vid utklareringen antecknas å fartygets utgående
sjöpass, utan ock undantag från nämnda författningars stadganden om
vissa minimiqvantiteter å de utförda varorna medgifves för de fall, då
svenska tillverkningar af ifrågavarande slag för proviantering af fartyg
i Öresund utföras under förhållanden, jemförliga med dem, då utländska
på frilager upplagda varor skulle enligt det uppgjorda förslaget få vid
dylik proviantering åtnjuta tullfrihet.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott,
till hvars behandling detsamma varder af Riksdagen öfverlemnadt,
och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och
ynnest städse välbevågen.
C. Fr. Wtern.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition N:o 38.
1
Utdrag af Protokollet öfver finans-ärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i
StcUs-Rådei å Stockholms Slott den 20 Februari 1874.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adierc-rmts,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, samt
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcem,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidcnhicim,
Slutligen uppläste Departementschefen, Statsrådet Waern till justering
ett, i öfverensstämmelse med Kong!. Maj:ts uppå Stats-Rådets
enhälliga tillstyrkande den 30 sistlidne Januari fattade beslut, uppsatt
förslag til! Kongl. Maj:fs nådiga Proposition till Riksdagen, angående
vissa tull-lättnader för varor, som användas till proviantering af fartyg
i Öresund.
Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,
sådant det finnes detta protokoll bilagdr, och
befallde, att nådig Proposition skulle i enlighet dermed
till Riksdagen expedieras.
Ex protocollo
Mildhog Lundgren.