t

Kongl. Hfajits Nåd. Proposition N;o 26.

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Febr. 1874, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj:is nådiga Proposition till Piksdagen, angående upplåtelse
till Nyköpings stad af åtskilliga delar utaf Nyköpings gamla
slotts område; Gifven Stockholms Slott den 30 Januari 1814.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådiga bref den 17 September 1861, den 24
November 1865 ocli den 16 Januari 1 866 tillåtit Nyköpings stad att tills vidare
disponera åtskilliga inom dervarande gamla slotts område belägna, Kronan tillhöriga,
byggnader och lägenheter, upptagande en areal af tillsammans 4,09 qvadratref, mot
vilkor, bland annat, att dem i händelse af behof åter efter sex månaders uppsägning
afträda, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Södermanlands län i underdånigt
memorial den 16 November 1 869 insändt en till Kongl. Maj:t af nämnde stads
fullmäktige ställd ansökning, att, då återstoden af samma område, sådant det upptages
å en af Kommissionslandtmätaren J. Hjelmerus år 1866 upprättad karta med
beskrifning, bestode till större delen af nästan alldeles ofruktbar mark, som icke inbragte
Kronan någon inkomst; men kunde medelst dikning, fyllning och plantering med flera
arbeten förvandlas till en för stadens innevånare nyttig och angenäm trädgård och
promenad, jemte det ökadt utrymme för fattigvårdsbyggnader erhölles, hela detta område,
med undantag af det å kartan under N:o 7 upptagna kronomagasinet måtte
utan afgift för all framtid till staden öfverlemnas för användande till dennas gagn
och försköning, med vilkor för staden dels att hafva den vård om borgruinen, som
möjligen kunde föreskrifvas, dels ock att, i händelse uti tjenstemans eller betjentes
löneförmåner skulle vara inräknad nyttjanderätt till någon af ifrågavarande lägenheter,
derför under hans tjenstetid lemna skiilig ersättning; men att, om en sa vidsträckt
upplåtelse icke kunde staden medgifvas å hela området, den dock måtte beviljas för
den del deraf, som ännu ej blifvit åt staden öfverlemnad, utgörande enligt ofvan -

Ron.jl. itfaj:ts Nåd. Proposition N:o HO.

5

nämnda karta 30,78 qvadratref, eller åtminstone samma slags dispositionsrätt som
för de redan upplåtna byggnaderna och lägenheterna.

Häröfver har på nådig befallning Kammar-kollegium under den 15 Oktober
1872 i underdånighet inkommit med utlåtande, åtföljdt af öfriga vederbörandes yttranden.
Af dessa senare inhemtas, att, sedan först kronofogden och häradsskrifvaren
i orten tillstyrkt ifrågavarande upplåtelse, dock med vilkor af sex månaders uppsägning,
likasom för de föregående, och vård om borgruinen enligt Kongl. förordningen
den 17 April 1828, stadsfullmäktige ytterligare utsträckt sin ansökning till begäran
af enahanda upplåtelse af ett område både i öster och vester af det förut omförmälda
till en vidd af 24,30 qvadratref, enligt en af Förste landtmätaren A. Helander år
1870 uppgjord ny karta och beskrifning, hvilket område äfven skulle tillhöra gamla
slottet och erfordras för utvidgning af ifrågavarande parkanläggning och promenadplats.

Derefter har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med vitsordande att staden
fått vidkännas ej obetydliga utgifter för inrednings- och reparationsarbeten å de upplåtna
slottsbyggnaderna, och att anläggning af en promenadplats och park för staden
vore önskvärd och behöflig, likväl ansett förändrade förhållanden icke hafva inträffat,
som borde föranleda till ändring i de med öfverlåtelse af slottsbyggnaderna jemte
dertill hörande område redan af Kongl. Maj:t fastade vilkor, samt att vidare utom
kronomagasinet borde till Kronans disposition fortfarande bibehållas slottsruinen och
inre borggården, upptagna å Hjelmeri karta under N:ris 1 och 2, såsom ej ingående
i den af sökänderna förslagsvis uppgjorda planen för anläggningen och den senare
dessutom använd för annat allmänt behof, äfvensom att de å den nya kartan med
litt. a, b, c och p utmärkta delar, såsom icke tillhörande det egentliga slottsområdet
utan annan Kronan tillhörig under boställsrätt upplåten mark och för ändamålet
mindre erforderlig, icke måtte åt staden upplåtas, men att det öfriga området måtte
för uppgifna ändamålet åt staden tillsvidare öfverlemnas, mot skyldighet att träffa
öfverenskommelse med de vid län scellfängelset anställda tjensteman och betjente, som
af ålder, ehuru utöfver stat, innehaft en del deraf, om årlig ersättning derför, samt
att till Kronan betala årlig afgäld för den upplåtna marken, i enlighet med hvad
genom Kongl. brefvet den 4 April 1 862 blifvit för en dylik upplåtelse åt staden
Eskilstuna föreskrifvet; hvarjemte för öfrigt dels nödig utfartsväg borde vara att tillgå
för innehafvare af de intill ifrågavarande område liggande egor, dels upplåtelsen af
marken ej finge inskränka hvad författningarne innehölle rörande forntida minnesmärkens
bevarande och fredande.

Vidare inhemtas af handlingarne, dels att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
upplyst, att inre borggården användes till språngplats för de i Nyköpings stad stationerade
hingstar från Strömsholms stuteri, dels ock att, sedan Kammar-kollegium
anmodat Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att höra dem, som begagnade de platser
å den senare kartan, hvilka Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett icke böra^åt

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

staden upplåtas, så hade i anledning häraf Fängelse-direktören A. Andersson och vaktbetjente
vid Nyköpings länscellfängelse hlifvit hörda cell dervid val förklarat sig icke
hafva något att emot don sökta upplåtelsen erinra, men till en del uppgifvit de anspråk
på ersättning m. in., hvartill de ansett sig ! vingade.

För egen del har Kammar-kollegium, med tillkännagifvande att hela det lfragaställda
området hlifvit genom Kongl. brefvet den 19 April 1872 förlagdt tran
Nicolai socken af Jönåkcrs härad till Nyköpings stad, i underdånighet anfört, alu, då
upplåtelsen af Nyköpings gamla slotts område åt Nyköpings stad till promenadplats
och parkanläggning, lände icke allenast till förskoning, utan ock till nytta för
och dess omgifning, likasom man i allmänhet ansåge sådana platser i eller invid
städer af någon betydenhet erfordras både för sundhet och trefnad, till fördel således
medelbart äfven för det allmänna; men staden, som måste vidkännas icke obetydliga
kostnader för platsens försättande i ändamålsenligt skick, icke skäligen borde äfventyra
att se ändamålet förfeladt och kostnaderna förspilda genom ett förbehåll att
framdeles möjligen åter afträda desamma — ett förbehåll, som genom Kongl. brefvet
den 31 Maj 1861 fastades vid afträdande afjord till lustpark åt Eskilstuna stad,
men antagligen endast derföre att denna jord togs från Eskilstuna utarrenderade kungsladugård
och således både stod under Ständernas dispositionsrätt och redan gaf staten
inkomst, hvaremot det icke förekomme i Kongl. brefvet den 17 Juli 1863 angående
kungs trädgårdens i Vesterås upplåtande till promenadplats åt V esteras stad sa
ansåg sig Kollegium böra tillstyrka bifall till stadsfullmäktiges ansökning i hvad angår
ständig upplåtelse till staden af den jord, hvarom hår nedan vidare foimåieo,
hvaremot i afseende på de derå befintliga byggnader med tillhörigheter, hvilka föi ut
hlifvit åt staden upplåtna, de derom meddelade föreskrifter, på sätt Kongl. Majas
Befallningshafvande anmärkt, syntes böra fortfarande gälla.

Hvad åter angår vidsträcktheten af detta område och de platser, som Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ansett derifrån böra undantagas, har Kollegium föimält
sig icke kunna inse något skäl att från upplåtelsen borde undantagas slottsruinen,
enär all anledning vore att antaga, det denna ruin, upplåten åt staden, blefve bättre
vårdad än eljest, då staden i afseende derå tillförbundes att stalla sig till efteilättelse
föreskrifterna i Kongl. förordningen den 29 November 1867; och då Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande gifvit tillkänna, att inre borggården begagnades till språngplats
för hingstar, samt ingenting kunde vara mera olämpligt än ett sadant grannskap
invid en promenadplats, såg Kollegium häruti ett ökadt skål att åt staden upplåta
äfven detta utrymme. 1 fråga åter om jordstycket i öster under litt. a, b, e
och p å Helanders karta, har Kollegium instämt med Kongl, Maj:ts Befallningshafvande
deri, att detsamma borde antagas vara för ändamalet mindre erforderligt, hvarföre,
och då förvecklingar med boställshafvare derigenom undvekos, Kollegium ansåg
detta lilla stycke höra från upplåtelsen undantagas.

Vidkommande slutligen vilkor en för jordens upplåtande åt staden har Kolle -

Kong!. Maj:tn Nåd. Proposition N:o SO.

1

glam förmält, att val afgäld blifvit föreskrifter! för omnämnda upplåtelser till Eskilstuna
och Vesterfis stader af utarrenderad eller på lön indelad jord för att hålla statsverket
och indelningshafvare derför skadeslösa, äfvensom genom Riksdagens skrifvelse
den 2 Maj 1868 köpeskilling för jord, som Landskrona stad erbjudit sig att af
Kronan inköpa; men i betraktande deraf att staten af nu ifrågavarande område icke
droge ringaste inkomst, har Kollegium icke ansett lämpligt att genom dess användande
för ett allmännyttigt ändamål någon vinst bereddes statsverket, hvarföre Kollegium
tillstyrkt, att det måtte utan afgift åt Nyköpings stad upplåtas, på sätt som
enligt Kongl. brefvet den 26 April 1870 skett med ett åt Göteborgs och Bohusläns
landsting upplåtet område vid Bohus fästnings ruiner; men hvad som deraf kunde
vara af fängelse-direktören eller fång v aktbetj en in gen disponeradt, eller hvarå de nedlagt
kostnader, har Kollegium ansett böra dem, som nu innehafva dessa befattningar,
ersättas efter öfverenskommelse eller kompromissariers bestämmande, hvartill stadsfullmäktige
sig äfven erbjudit.

Uti härefter infordradt utlåtande af den 11 Mars 1873 har Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-akademien hemställt, att vid ifrågavarande upplåtelse till
Nyköpings stad af dervarande slottsruin måtte fästas följande vilkor och bestämmelser,
nemligen: att eganderätt till sjelfva slottsruinerna samt de lemningar af vallar och
byggnader, som fordom tillhört slottet, icke må till staden upplåtas, utan fortfarande
förbehållas Kronan; att slottets murar och torn icke må nedrifvas eller på annat
sätt åverkas, samt att den inre borggården bibehålies oförändrad; att på vallam*
väl må anläggas plantering och gångar för deras beqvämligare bestigande samt håligheter
fyllas, men att vallarne icke må genom nedbrytning eller afgräfning förminskas;
att underjordiska hvalf och gångar icke må nedbrytas eller igenfyllas; att ännu återstående
delar af de fordna vallgrafvarne, hvilka lära vara fylda af stillastående,
stundom stinkande vatten, må genom afdikning eller på annat sätt torrläggas;
att det öfriga till slottet hörande området må planeras och till promenadplats anordnas,
samt att, i händelse ändring, i ett eller annat afseende, i dessa vilkor
och bestämmelser framdeles skulle finnas nödig eller önskvärd, hemställan derom må,
i enlighet med föreskriften i § 4 af Kongl. förordningen af den 29 November 1867,
göras hos Akademien, och dess. efter verkställd besigtning om så pröfvas nödigt, afgifna
beslut afvaktas, innan någon ändring företages.

Kongl. Maj:t har tagit detta ärende i öfvervägande och vill härigenom i
nåder föreslå, det Riksdagen må för sin del, på sätt Kammar-kollegium tillstyrkt,
bifalla, att med undantag af de byggnader jemte tillhörigheter, hvilka redan blifvit
åt staden på vissa vilkor upplåtna, äfvensom af det å Förste landtmätaren Helanders
karta under Litt. a, b, c och p upptagna, i öster belägna jordstycket, såväl slottsruinen
med dertill hörande borggård som hela det öfriga af stadsfullmäktige nu begärda
området må till Nyköpings stad för all framtid och utan afgäld upplåtas för
att till det uppgifna ändamålet användas, med vilkor likväl att stadsfullmäktige dels

8

Kongi. Muj:ts Nåd. Proposition N:o SO,

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien
till slottsruinernas och minnesmärkenas bevarande föreslagit, dels ock, på
sätt de erbjudit sig, till fängelse-direktören eller fångvaktsbetjeningen, som hittills
disponerat andelar af ifrågavarande område och derå nedlagt kostnader, för afträdande
af berörda delar erlägga skälig godtgörelse, hvars belopp, i brist af åsämjande,
kommer att särskildt bestämmas.

Handlingarne i detta mål skola tillhandahållas det Utskott, till hvilket frågan
varder af Riksdagen öfverlemnad; och Kongi. Maj;t förblifver Riksdagen med all
Kongi. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

C. Fr. Wtcru.

Kongl Maj ds Nåd ProrasUlnn No PO.

Utdrag af ^ Protokollet (ifver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Stats-Iiadel å Stockholms Slott den 50 Januari 1814.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz;
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena
Statsråden: Bredbeig,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerherg,

Bergström,

Friherre Alströmer och
Weidenhielm.

lliörnstji-rna;

Departementschefen Statsrådet Wsern uppläste härefter till justeiing följande
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, nedannamnda
dagar fattade beslut, uppsatta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner
till Riksdagen, nemligen:

2:o) den 19 December sistlidne år, angående upplåtelse till Nyköpings stad
af åtskilliga delar utaf Nyköpings gamla slotts område;

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, täcktes Hans Magt
Konungen i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta
protokoll bilagda; och skulle, i enlighet med samma förslag,
nådiga propositioner till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Axel Adelgren.

Bih. till Riked. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 11 Haft.

2