Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
KONGL. MAJ:TS
NADIGA
PROPOSITION
TILL
I S i Ii SS il 51, «£ 11
angående Statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms Slott den 1.6 Januari 1874.
Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof. ö
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
af Statsverkets inkomster.
För nu innevarande statsreglering,speriod äro dessa inkomster beräknade
på följande sätt:
Ränta ..
Tionde
Ordinarie inkomster:
................... R:dr 4,501,500: —
..................r__» 1,618,300:-—
Transport R:dr 6,119,800: —
1
Bih. till Biksd. Prof. 18711. 1 Sami.. I A/d.
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport R:dr 6,119,800: —
Arrendemedel: Penningar ................................. 80,100: —
Spanmål 169,000 kub.fot ä 2
R:dr 10 öre........................... 354,900: » 435,000: —
Bergverks! ionde............................................................................. ” 93,000: —
Mantalspenningar................... 8 575,000: —
Bötesmedel....................................................................................... 8 160,000: —
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, 140,175 kubikfot
å 2 R:dr 10 öre..................................................... » 294,367: 50.
Tillfälliga rotevakansafgifter..................................................... » 7,500: —
Vakansafgifter af nyroterad jord .......................................... » 98,000: —
Rotevakans afgift af utsockne frälsehemman i Halland » 20,000: —
Vakansafgifter af bergslag....................................................... » 18,000: —
Trosspassevolansafgift................................................................. ” 26,500: —
Båtsmansvakansafgift ................................................................. 8 60,000: —
Kontrollstämpelmedel...................................................«........... 8 15,000: —
Fyr- och båkmedel ..................................................................... 8 800,000: —
Telegrafmedel....................................................................... 8 1,060,000:
Jernvägstrafikmedel .................................................................. 8 9,500,000:
Skogsmedel .................................................................................. 8 700,000: —
Extra uppbörd .......................................................................... 8 62,8 3 2 : 50.
S:gr 20,045,000 Rdr.
Extra ordinarie inkomster:
Tullmedel .................................................................................... 8 . 16,500,000: —
Postmedel ..................................................................................... 8 2,800,000:
Stämpelpappersmedel ................................................................ ” 1,350,000: —
Bränvinstillverkningsafgift........................................................ 8 12,000,000:
Hvitbetssockertillverkningsafgift ............................................ 8 60,000: —
Allmän Bevillning för år 1873 och föregående år ......... » 2,628,200:
Inbetalning å vattenaftappningslån......................................... 8 152,000: —
D:o å lånet till landshöfdingeac-kordernas amortering
...................................................................................... 8 1,350:—
S:r 35,491,550 R:dr___________________
Summa R:dr 55,536,550: —
Enligt beslut, hvarom härvid bilagda Utdrag af Protokollet öfver
Finansärenden för den 9 innevarande månad innehåller närmare upplysning,
föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning nu följande ändringar:
l:o. Då 1872 års uppbörd af Arrendemedel 80,249 R:dr och 169,196
kub.fot spanmål ökas dels med den förhöjning, som vid hemmans och
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
3
lägenheters förnyade utarrendering från midfastan nästlidna år uppkommit
och dels med arrendena för åtskilliga från samma tid för första gången
indragna boställen, men minskas dels med den nedsättning i spanmålsarrenden,
som blifvit en följd deraf, att vid hemmans och lägenheters förnyade
utarrendering arrendet bestämts endast i penningar och dels med
det belopp, 2,016 R:dr, som Sala bergslag till 1873 års slut erlagt för
numera upphördt arrende af vissa räntor, så uppkommer en summa af
106,819 K:dr 75 öre och 164,093 kub.fot spanmål; och torde alltså denna
inkomst nu kunna i jemna tal beräknas till:
Penningar ................................................................................. Kronor 106,800.
Spanmål, 164,000 kub.fot å 2: 10...................................... » 344,400.
eller tillsammans till Kronor 451,200.
2:o. Då Bergverkstionden till väsendtligaste delen utgöres af koppar
samt både försäljningspriset å denna metall0 och tillverkningen deraf visat
sig vara i nedgående, hvartill kommer, att Åtvidabergs kopparverk, som år
1872 i tionde lemnat något mer än 400 Centner koppar, från och med
1873 under fem år åtnjuter afradsfrihet, så anser Kongl. Maj:t denna inkomst
nu icke b öra beräknas högre än till 55,000 Kronor.
3:o. Då Bötesmedlen under åren 1870—1872 i medeltal för är utgjort
187,600 R:dr, synes denna inkomst nu kunna upptagas till 180,000 Kronor.
4:o. Då Telegraf medlen kunna antagas under år 1873 hafva uppgått
till 1,120,000 R:dr, anser Kongl. Maj:t denna i stadig tillväxt varande inkomst,
hvars belopp utgjorde 842,000 R:dr år 1871 "och 998,000‘R:dr år
1872, nu kunna till 1,180,000 Kronor upptagas.
5:o. . Då beträffande Jernvägstrafihnedlen, hvilka antagas hafva under
lcS73 utgjort 11,700,000 R:dr, förekommer, att under innevarande år återstående
del af östra stambanan skall fullbordas, så att hela denna bana
under år 1875 blir för trafik upplåten, samt inkomsten per banmil, hvilken
1872 var 82,100 R:dr, deremot under 1873 uppgått till 98,600 R:dr, anser
Kongl. Maj:t, i betraktande jemväl deraf, att flera enskilda banor, hvilka
böra föranleda en ökad trafik pa stambanorna, under detta år tillkomma
och andra skola öppnas nästa år, förevarande inkomst kunna för 1875 beräknas
till 103,000 Kronor per banmil eller för då öppnade 135,9 mil till
inalles 14 millioner Kronor.
6:o. Då Skogsmedlen under år 1873 inbringat omkring 1,034,000
R:dr, och således på ett år ökats med 209,000 R:dr, så och ehuru denna
betydliga, tillväxt måste till någon del tillskrifvas årets särdeles fördelaktiga
konjunktioner, finner Kongl. Maj:t denna inkomst likväl kunna för 1875
beräknas till 1,000,000 Kronor.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o / om Statsverket 1874.
7:o. Då Kongl. Maj:t anser, att till de under titeln Extra Uppbörd upptagna
inkomster, Indika i nu gällande Riksstat beräknas till R:dr 62,832: 50,
äfven böra hänföras
dels de förut till Riksgäldskontor ingående Skatterätts-,
Ekeskogs- och Observationsmedlen, hvilka under är
1871 utgjort.............................................................................. » 8,000: -—
samt dels den del af inbetalningen å Vattenaftappningslån,
som utgöres af ränta, omkring............................................. 50,000: —
tillsammans R:dr 120,832: 50,
sä torde i följd häraf och till vinnande af jemn slutsumma ä de Ordinarie
inkomsterna, denna inkomsttitel nu kunna upptagas till 119,632 Kronor
50 öre.
8:o. L)å Tullmedlen under åren 1870—1873 i medeltal lör ar lemna!
19.541.000 R:dr, anser Kongl. Maj:t denna inkomst för år 1875 kunna till
19| millioner Kronor beräknas.
9:o. Då Postmedlen antagas hafva under 1873 utgjort omkring 3,150,000
R:dr och det icke linnes anledning betvifla, att motsvarande inkomst skall
för 1875 uppgå till samma belopp, så och då dertill för sistnämnda år
bör läggas den nytillkomna inkomsten af portoafgiften för tjenstebref, hvilken
förut beräknats till 250,000 R:dr, anser Kongl. Maj: t ifrågavarande
medel böra nu upptagas till 3,400,000 Kronor.
10:o. Då Kongl. Maj:t beslutit i Nådig Proposition föreslå Riksdagen
att, emot det Häradshöfdingarnes aflönande öfvertages af staten, lösen lör
de af dem utgifna expeditionen nedsättes och statsverket beredes ökad inkomst
derigenom, att skillnaden emellan den nuvarande lösen och den föreslagna
nya fylles medelst stämpelpapper, så anser Kongl. Maj:t under förutsättning,
att detta Nådiga förslag kommer att bifallas och då den i följd
häraf blifvande förökning i Stämpelpappersmedlen beräknats till omkring
530.000 Krono)'', berörda medel nu kunna upptagas till 1,880,000 Kronor.
ll:o. Då Allmänna Betnllninqen för år 1874 är upptagen i samma
års statsfyllnadssumma, men denna bevillning inflyter först under är 1875
och ett sådant utvidgande af det förhållande, som i afseende a Räntan
och Tionden redan eger rum, nemligen att såsom tillgång för Statskontoret.
till bestridande af ett visst års utgifter anvisas en inkomst, som
först året derpå inflyter, kan, på sätt i ofvan berörda Protokollsutdrag
närmare utredes, för nämnda kontor medföra betydande olägenheter, vill
Kongl. Maj:t för beredande af öfvergång till det förfaringssätt, att i Riksstaten
alltid uppföres den bevillning, som inflyter under det år, för hvilket
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l om Statsverket.
Riks,staten uppgöres, hvarigenom ej allenast omförmälda olägenheter skulle
undvikas, utan äfven ökad åskådlighet i bokföringen och möjlighet att
tidigare utsluta densamma vinnas, härmed föreslå, att don del af statsfyllnadssumman
för 1874, hvilken såsom bevillning för samma år är upptagen till
2.700.000 R:dr, ersättes med motsvarande belopp af öfverskotten på statsverkets
inkomster för år 1873, och att Riksdagen derefter åtager sig samma bevillning
att under namn af Allmänna Bevillningen för ar 1875 intagas bland
statsverkets inkomster för samma år; och som den summa, 2,700,000 R:dr,
hvartill denna bevillning i nu gällande Riksstat är beräknad, ungefärligen
motsvarar dess nettobelopp, men det synes vara lämpligare, att bland statsverkets
inkomster dess bruttobelopp beräknas och att de med dess uttaxering
och uppbörd förenade kostnader särskildt upptagas bland statsverkets
utgifter, hvarföre ock Kongl. Maj:t ämnar föreslå att ett förslagsanslag af
100.000 Kronor dertill anvisas under Sjunde Hufvudtiteln, så torde ifrågavarande
bevillning nu böra upptagas till belopp af 2,800,000 Kronor.
l2:o. Då Kongl. Maj:t, som härofvan föreslagit, att den del af inbetalningar
a VaUenaftappningslän, som utgöres af ränta, skall upptagas under
titeln Extra Uppbörd, deremot anser, att den del af samma inbetalningar,
som utgör kapitalamortering, icke bör bland statsverkets inkomster i Riksstat
beräknas, och att icke heller beviljade län af omförmälda beskaffenhet
böra bland Riksstatens anslag uppföras, sä vill Kongl. Maj:t under åberopande
af den utredning, som ofvanberörda Protokollsutdrag innefattar,
härmed föreslå Riksdagen dels att de lån för understödjande af utdikningar
och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag,
hvilka på Nådig framställning härnedan under Sjette Hufvudtiteln
kunna, varda af Riksdagen beviljade, ma, utan att i Riksstaten upptagas,
få af i Statskontoret tillgängliga medel utbetalas mot ersättning af inflytande
£ap*ta/-afbetalningar å redan meddelade dylika lån samt dels att i
följd häraf ifrågavarande inkomsttitel må ur Riksstaten uteslutas.
lo:o. Enligt senaste Riksdags beslut skulle de ännu oinlösta skuldsedlar,
som Statskontoret till följd af beslut vid 1840—41 årens Riksdag
afgilvit till Riksgäld skontoret för det da från sistnämnda kontor lemnade
lån till landshöfdingeackordernas amortering, vid innevarande års början
öfverlemnas till Statskontoret, hvilket ock skulle öfvertaga den förut Riksgäldskontoret
åliggande befattningen med lånets bevakande och redovisande.
Den enda för något landshöfdingeackord ännu återstående inbetalningen är
den, som förut utgått af landshöfdingelönen i VY ermlands län, men numera
utbetalas af landshöfdinge-löneregleringsfonden och som i 1874 års Riksstat
är upptagen till belopp af 1,350 R:dr. Den skall fortfara att utgå
tills under år 1885 ackordet äfven för nämnda län varder inlöst, men när.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N;o 1 om Statsverket 1874.
detta skett, kommer ändock att qvarstå en för Amorteringsfonden genom
ränteberäkning uppkommen skuld, för hvilken ej finnes någon verklig gäldenär,
och som derföre måste afskrifvas.
Då berörda förhållanden, pa sätt i omförmälda Protokollsutdrag närmare
utredes, innefatta åtskilliga oegentligheter, vill Kongl. Maj:t under
åberopande af nämnda utredning härmed föreslå, att Statskontorets återstående
skuldsedlar för ofvannämnda lån må, sedan de blifvit till Statskontoret
återlemnade, annulleras och Landshöfdinge-ackordsamorteringsfondens
skuld, hvilken vid 1873 års slut utgjorde 24,141 R:dr 62 öre, i sin
helhet afskrifvas, i följd hvaraf Landshöfdinge-löneregleringsfonden torde
befrias från skyldigheten att till ackordsamorteringen bidraga och hela den
i Riksstaten nu upptagna inkomsttiteln: Inbetalning ä lånet till landshöfding
eackor derna s amortering komma att försvinna.
14:o. Da efter uteslutande af de två sistnämnda inkomsttitlarne den
i Riksstaten använda hufvudrubriken ”Extra ordinarie inkomster” icke innefattar
annat än af Riksdagen åtagna Bevillningar, så föreslår Kongl. Maj:t,
att nämnda mindre egentliga hufvudrubrik utbytes emot den af Bevillningar.
Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering
uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver statsverkets för år 1875
beräknade inkomster erhålla följande utseende:
Ordinarie inkomster:
Ränta................................................................. Kr
Tionde................................................................
Arrendemedel .................................................
Bergverkstionde ...............................................
Mantalspenningar ...........................................
Bötesmedel ........................................................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål
Tillfälliga rotevakansafgifter ........................
Vakansafgifter af nyroterad jord ...............
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman
i Halland..........................................
Vakansafgifter af bergslag ...........................
Trosspassevolansafgift ....................................
Båtsmansvakansafgift.......................................
Kontrollstämpelmedel.....................................
Fyr- och båkmedel.....................^...............-
Transport Kronor 8,720,367: 50.
onor 4,oui,ouu: —
» 1,618,300: —
» 451,200: —
» 55,000: —
.. 575,000: —-
180,000: —
» 294,367: 50.
» 7,500: —
» 98,000: —
» 20,000: —
» 18,000: —
» 26,500: —
» 60,000: —
» 15,000: —
» 800,000: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
7
Telegrafmedel .........
Jernvägstrafikmedel
Skogsmedel...............
Extra uppbörd.........
Transport Kronor 8,720,367: so.
.................... >> 1,180,000: —
.................... » 14,000,000: —
.................... » 1,000,000: —
................... » 119,632: so. 25,020,000.,
Bevillningar:
Tullmedel............................................................ Kronor 19,500,000: —
Postmedel............................................................ ,, 3,400,000: —
Stämpelpappersmedel....................................... » 1,880,000:_
Bränvinstillverkningsafgift.............................. » 12,000,000: —
Hvitbetssockertillverkningsafgift.................. » 60,000: —
Allmän bevillning för år 1875.................... » 2,800’,000: — 39,640,000.
Summa Kronor 64,660,000.
Och som Riksstaten för innevarande år upptager:
i Ordinarie inkomster................................. R:dr 20,045,000: —
ocli i Extraordinarie............................................. » 35,491,550: —
eller tillsammans 55,536,550.
sä utvisa alltså de nu för 1875 beräknade summorna en
tillökning af ................................................................................................ 9,123,450.
deraf 4,975,000 Kronor belöpa på de Ordinarie inkomsterna och 4,148,450
Kronor på de Extraordinarie inkomsterna eller Bevillningarne,
Då Kongl. Maj:t nu öfvergår till en framställning af de utgifter, som
under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel
såsom vanligt komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro
af en stadigvarande natur och derefter de utgifter af mera tillfällig och
öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås, vill Kongl. Maj:t
till en början meddela, att, sedan en utredning af förhållandet under år
1872 med de under de särskilda hufvudtitlarne uppförda rånte- och tiondeanslag
egt rum, så att deraf kan approximativt utrönas, huru mycket blifvit
till statsverket indraget och hvad af berörda anslag ännu qvarstår såsom
indelt, väl ett särskiljande mellan dessa båda delar af anslagen kunnat
ega rum, på sätt en vid bilagda utdrag af Protokollet öfver Finansärenden
fogad tabell utvisar, men att, då de från Länsstyrelserna inkomna, till
grund för särskiljandet liggande uppgifter, ännu icke blifvit i KammarKollegium
till fullo granskade och anledning icke saknas, att i följd af
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
berörda granskning ytterligare rättelser i mer eller mindre mån inverkande
på de uppgifna beloppen kunna ifrågakomma, det funnits, lämpligt att med
Riksstatens förändring i omförmälda hänseende får tills vidare anstå, i följd
hvaraf rånte- och tiondeanslagen torde fortfarande böra bibehållas under
samma form och egenskap som 1874 års Riksstat upptager.
Första Hutvudtiteln,
innefattande Kongl. Hof- och 8lotts-staterna, upptager för
närvarande de förra till ............................................................ R:dr 1,142,900.
och de senare till ............................................................................... ”_______123,100,
tillsammans R:dr 1,266,000.
På grund af de skäl, som uti härvid bilagda Utdrag af 1 rotokollet
öfver Finansärenden finnas utvecklade, vill Kongl. Maj:t härmed af Riksdagen
äska, att anslaget till Ulriksdals Slott, Som nu är upptaget till 8,250
R:dr, må förhöjas till 12,000 Kronor, sä att Hufvudtitelns slutsumma kommer
att uppgå till 1,269,750 Kronor.
Andra Huh udtiteln,
innefattande anslagen till Justitie-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:
Penningar.................................................................... R:dr 2,631,596: ti.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,
förslagsanslag............................................... ”_______5,903: 89.
Summa R:dr 2,637,500: —
1 öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det in
för Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll
öfver Justitie-Departementsärenden omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t beträffande
l:o.
Departements-Chefen:
att, för beredande af tillfällig löneförbättring åt Departements-Chefen,
må anvisas för år 1874 1,500 R:dr och för år 1875 på extra stat enahanda
belopp eller 1,500 Kronor;
Kongl. May.U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
9
2:o. Ju stitie-Stats-Exp editi o nen :
att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 19 sistlidne December
stadgade vilkor och förbehåll för genomförande af föreslagen förändrad
organisation af och lönereglering för Justitie-Stats-Expeditionen,
ordinarie anslaget åt Expeditionen måtte höjas från 23,500 R:dr till 31,900
R:dr eller Kronor eller med 8,400 Kronor, äfvensom till utgående under
är 1874 beviljas sistnämnde belopp af 8,400 R:dr eller Kronor;
3:o. Anslag till Justitie-Stats-Ministerns ombud:
att anslaget till »arfvoden åt Justitie-Statsministerns ombud för tillsynen
öfver boktryckerier och bokhandeln», hvilket jemlikt Rikets Ständers
skrifvelse den 20 November 1823 och Kongl. Brefvet den 14 Januari 1824
är uppfördt under allmänna indragningsstaten, öfverflyttas till Riksstatens
andra hufvudtitel samt att der i sådant hänseende näst efter Justitie-StatsExpeditionen
uppföres under titel »Justitie-Statsministerns ombud» ett förslagsanslag
af 6,000 Kronor;
4:o. Högsta Domstolen:
att Justitie-Rådens lön måtte för en hvar af dem höjas med 2,000
Kronor till 10,000 Kronor, hvarigenom slutsumman i Högsta Domstolens
stat, nu uppgående till 130,050 Kronor, komine att utgöra 162,050 Kronor,
samt att ett denna löneförbättring motsvarande dyrtidstillägg åt JustitieRåden
för år 1874 anvisas med 2,000 R:dr åt hvardera eller sammanräknadt.
32,000 R:dr;
5:o. Justitie-Kansl er s-Expeditionen:
att åt embets- och tjenstemännen i denna Expedition anvisas dyrtidstillägg
med tillsammans 3,750 R:dr eller Kronor för hvartdera af åren 1874
och 1875;
6:o. Justitie-Revisions-Exp editionen:
att indragning måtte ske dels vid 1875 års början af följande befattningar,
som medelst Konstitutorial tillsättas, nemligen en Revisions-Sekreterare,
en Protokolls-Sekreterare, en Kanslist och fyra Kopister, dels ock
utaf åtta ordinarie Kopistbefattningar, i den mån nuvarande innehafvare
från dessa befattningar afgå;
att, under enahanda förbehåll i fråga om aflöningens fördelning i lön
och tjenstgöringspenningar eller annan bestämmelse i sådan syftning, som
Kongl. Maj:t genom ofvanåberopade nådiga beslut af den 19 sistlidne December
beträffande lönereglering för Kansli-Expeditionernas embets- och
tjensteman föreskrifvit, samt med vilkor i öfrigt att de renskrifningspenniugar,
som enligt nedanomförmälda nya stat för Justi tie-Revisions-Expeditionen
skola till Kanslisterna utgå, vid tjenstledighet tillfalla vikarien, Riksdagen
måtte fastställa af Kongl. Maj:t godkänd ny stat för nyssnämnda
Expedition samt bevilja det deri utförda belopp 127,150 Kronor och
Bih. till Rilcsd. Prat. 1874. 1 Sami., 1 Afd. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
derutöfver 3,000 Kronor, att i man af behof utgå, intilldess nämnde stat i
sin helhet kan varda tillämpad; kommande, i händelse af bifall härtill,
ordinarie anslaget till Justitie-Revisions-Expeditionen, som i nu gällande
Riksstat är upptaget till 128,850 R:dr, att för år 1875 ökas med 1,300
Kronor;
att åt Revisions-Sekreterarne, elfva till antalet, för hvilka löneförbättring
å ordinarie stat icke blifvit äskad, må anvisas dyrtidstillägg med
tillhopa 15,450 R:dr eller Kronor för hvartdera afåren 1874 och 1875; samt
att, på det Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att under innevarande
år gifva tillfälligt lönetillägg åt Protokolls-Sekreterarne, Registrator!!, Kanslisterna
och Kopisterna, för detta ändamål må under år 1874 dels få användas
de arvodesbelopp, som i följd deraf, att utaf de beställningar, hvilka medelst
Konstitutorial tillsättas, en Revisions-Sekreterare-, en Protokolls-Sekreterare-,
en Kanslist- och en Kopist-befattning nu äro lediga, icke komma
att för afscdda ändamålet utgå och hvilket belopp utgör 10,800 R:dr, dels
ock särskildt anvisas 7,040 R:dr;
7:o. Svea ock Göta Hojrätter samt Ho fr ätten öfver Skåne och, Blekinge:
att såsom tillfällig löneförbättring åt tjenstepersonalen i dessa domstolar
må anvisas för
Svea Hofrätt för år 1874 45,000 R:dr och för år 1875 45,500 Kronor;
Göta Hofrätt för hvartdera af åren 1874 och 1875 45,700 R:dr eller
Kronor; och
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge - likaledes för hvartdera afåren 1874
och 1875 21,120 R:dr eller Kronor; samt
att, under förutsättning att Kongl. Maj:ts den 31 sistlidne December
beslutade nådiga Proposition med förslag till ny reglering af Häradshöfdingarnes
löneförmåner varder af Riksdagen bifallen, från de i gällande Riksstat
upptagna anslag till Rikets Hofrätter med derunder lydande Justitiestater
afföras följande för Häradshöfdingarne deri inberäknade belopp,
nemligen:
för Häradshöfdingarne under Svea Hofrätt: penningar 14,513 R:dr 94
öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 2,156 R:dr 97 öre;
för Häradshöfdingarne under Göta Hofrätt: penningar 11,052 R:dr 4
öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 3,307 R:dr 63
öre; och
för Häradshöfdingarne under Hof rätten öfver Skåne och Blekinge: penningar
4,024 R:dr 86 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna
räntor 207 R:dr 75 öre; hvaremot i stället nedannämnde summor uppföras
för Häradshöfningarne under Svea Hofrätt: 297,000 Kronor;
för Häradshöfdingarne under Göta Hofrätt: 272,400 Kronor; och
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
II
föi’ Häradshöfding ar ne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge: 92,400
Kronor; i följd hvaraf efterskrifne anslagssummor skulle upptagas i 1875
års Riksstat, nemligen för
Svea Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat: penningar 477,725
Kronor 58 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 44
Kronor 92 öre;
Göta Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat: penningar 450,119
Kronor 81 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 186
Kronor 62 öre; samt
Hofrätten öfvei Skåne och Blekinge, med derunder lydande Justitiestat:
penningar 176,612 Kronor 36 öre;
8: o. Kr ig .s-Hofrätten:
att, med indragning af de till Krigs-Hofrättens ordförande och militäre
ledamöter nu från olika anslag utgående arvoden och ljuspenningar, i KrigsHofrättens
stat upptagas följande fasta arvoden, nemligen
till ordföranden ............................................................................................... 2,000: —
» 3 militära ledamöter, hvardera 1,000 Kronor .............................. 3,000: —
tillsammans Kronor 5,000: —
och kommer, om detta bifalles, anslaget till Krigs-Hofrätten, som i nu gällande
Riksstat är uppfördt med 12,241 R:dr 50 öre, att utgöra 17,241 Kronor
50 öre; samt
att Riksdagen måtte för Krigs-Hofrättens civile embets- och tjensteman
bevilja dyrtidstillägg med sammanlagdt 3,314 R:dr 70 öre för hvartdera af
åren 1874 och 1875.
9:o. .Det bestämda anslaget till fångars värd och underhåll,
hvilket anslag omfattar aflöningen dels till Fångvårds-Styrelsen och dels till
vissa vid fångvårdsinrättningarne anställda tjensteman och betjente;
att, hvad angår Fångvårds-Styrelsens stat, lönerna för Styrelsens två
Vaktmästare måtte för hvardera höjas från 600 R:dr eller Kronor till 700
Kronor, hvarigenom det ordinarie anslaget för Styrelsen, som nu utgör
50,870 R:dr, komme att belöpa sig till 51,070 Kronor;
att tillfällig löneförbättring måtte anvisas åt Styrelsens embets- och
tjensteman med tillhopa 12,690 R:dr eller Kronor för hvartdera af åren
1874 och 1875;
att, beträffande de vid fångvårdsinrättningarne anställda tjensteman och
betjente, hvilkas aflöning är uppförd å ordinarie stat, Riksdagen måtte, med
de genom Kongl. Maj:ts beslut den 9 innevarande månad stadgade vilkor
och förbehåll i afseende å ny lönereglering för ifrågavarande tjenstepersonal,
fastställa af Kongl. Maj:t godkänd aflöningsstat, hvars slutsumma, inberäknadt
beloppet af föreslaget ålderstillägg för 1875, utgör 187,200 Kronor,
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
samt förty och då härtill lägges ofvanberörde, å Fångvårds-Styrelsens stat
äskade 51,070 Kronor, såsom det bestämda anslaget till fångars vård och
underhåll, för år 1875 bevilja 238,270 Kronor; samt
att, på det den nya staten må varda från början af innevarande år
tillämpad, det belopp, hvarmed det i nu gällande Riksstat uppförda bestämda
anslag för fångvården, 188,157 R:dr 50 öre, understiger hvad för
1875 blifvit derför äskadt eller .............................................................. 50,112: 50,
minskadt med skillnaden i beräknade ålders-tilläggssummorna för
åren 1874 och 1875............................................................................ 1,300: —
eller Riksdaler 48,812: so,
för innevarande år ställes till Kongl. Maj:ts disposition för genomförande
af ifrågavarande lönereglering.
10:o. Förslagsanslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna
inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar:
att, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda
nådiga Proposition om ny reglering af Häradshöfdingarnes löneförmåner,
ifrågavarande förslagsanslag, som för närvarande är i Riksstaten
upptaget till 117,000 R:dr, må för nästa statsregleringsperiod anvisas att
utgå med nedsatt belopp af 111,000 Kronor, under enahanda vilkor som
tillförene vid detta anslag blifvit fästade.
Beträffande öfriga under denna hufvudtitel uppförda anslag?föreslår
Kongl. Maj:t ej vidare ändring, än att till jemnande af hufvudtitelns slutsumma
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., som i
gällande Riksstat upptages till 29,998 R:dr 52 öre, måtte höjas med 50
Kronor 69 öre till 30,049 Kronor 21 öre.
Sammanställes nu hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med
de af Kongl. Maj:t här ofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande
förslag, så visar sig, att nämnde
summa .................................................................... R:dr eller Kronor 2,637,500: —
komme att ökas
dels genom uppförande å hufvudtiteln af ett nytt anslag
till Justitie-Stats-Ministerns ombud med Kronor 6,000: —
dels genom förhöjning af anslagen
till Justitie-Stats-Expeditionen ......... med » 8,400: —
» Högsta Domstolen ....................... » » 32,000: —
» Justitie-Revisions-Expeditionen... » » 1,300: —
»> Svea Hofrätt, med derunder lydande
Justitiestat..................... » » 280,329: 9.
Transport Kronor 328,029: 9. 2,637,500: —-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
13
Transport Kronor
till Göta Hofrätt, med derunder lydande
Justitiestat..................... med »
» Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.
med derunder lydande
Justitiestat ................................ » »
” Krigs-Hofrätten ............................ » »
» fångars vård och underhåll (det
bestämda anslaget)................ » »
och Skrifmaterialier m. m............... » »
328,029:
258,040:
88,167:
5,000:
50,112:
50:
9. 2,637,500:
33.
39.
50.
09.
723,400:
Tillsammans Kronor 729,400: —
men deremot att minskas genom
nedsättning af anslaget till ersättning
för bötesandelar ............... med » 6,000: —
och således på det hela att ökas med ..........................................
så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva......... Kronor 3,360,900: —
hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen för indelt ränta och
ersättning för indragna räntor, utgöra 1,617,280 Kronor 75 öre.
De belopp, hvilka, enligt hvad Kongl. Maj:t här ofvan föreslagit, skulle
för innevarande ar anvisas såsom dyrtidstillägg eller för genomförande af
löneregleringar, utgöra
till
Departements-Chefen.......................
Justitie-Stats-Expeditionen
Justitie-Råden......................................
Justitie-Ka nsler s-Expeditionen
Revisions-Sekreter arne.................................................
andra tjensteman i Justitie-Revisions-Expeditionen
Svea Hofrätt ......................................................
Göta Hofrätt ...........................................................
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge..........................
Krigs-Hofrätten...............................................................
..... R:dr |
1,500 |
— |
..... » |
8,400 |
— |
)) |
32,000 |
— |
» |
3,750 |
— |
)) |
15,450 |
— |
)) |
7,040 |
— |
» |
45,000 |
—- |
)) |
45,700 |
— |
)) |
21,120 |
— |
)) |
3,314 |
70. |
v årdsinräitningarne
61,502: so,
eller tillhopa R:dr 244,777: 20.
Anslagen pb, extra stål för år 1875 uppgå, jemlik! Kongl. Maj:ts förestående
förslag, till följande belopp, nemligen:
till Departements-Chefen .............................................................. Kronor 1,500: —
» Justitie-Kanslers-Expeditionen ............................................ » 3,750: —
» Revisions-Sekr eter arne .................................................... » 15,450: _
Transport Kronor 20,700
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport Kronor 20,700: —
till Svea Hofrätt........................................................................... » 45,500: —
» Göta Hofrätt.............................. » 45,700: —
» H of rätten (ifver Skam och Blekinge................................ » 21,120: —
» Krigs-Ho fr ätten .................................................................. » 3,314: ro.
» Fångvårds-Styrelsen....................................................... »_12,690: —
S:gr Kronor 149,0 2 4: 70.
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande
af förenämnda protokoll öfver Justi tie-Departementsärenden,
att likaledes på extra stat för år 1875 må uppföras
:
till bestridande af kostnader för utarbetande af
lagförslag, enahanda belopp, som för innevarande år är
för ändamålet bcviljadt..............................................................
till fortsättande, i enlighet med faststäld plan, af
byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfängelserna å
Långholmen och i Malmö, för det förra fängelset .........
och för det senare................................................................
» 20,000: —
» 240,000: —
» 110,000: —
hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att till uppförande
i Ystad, å en af staden erbjuden tomt, af ett
nytt kronohäkte, afsedt jemväl till stadshäkte för nämnde
stad, med 54 celler och nödiga ekonomilokaler, äfvensom
tingshusbyggnad, bevilja 130,000 Kronor samt deraf
till en början för år 1875 anvisa ett belopp af.............. » 50,000: —
samt att det af Ljunits och Herrestads häradsboer erbjudna
årliga byggnadsbidrag af 3 Kronor under 10 år
från hvarje helt hemman om året måtte få föras anslaget
för vård och underhåll af läns- och kronohäkten
till godo. Uppgående sammanräknade beloppet af extra ___ _ _
anslagen för är 1875 till''''....................................................... Kronor 569,024: 70.
TrecTje Hufvudtitcln,
innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.
De under denna hufvudtitel enligt nu gällande riksstat anvisade summor
utgöra:
15
Kont/J. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
I. För diplomatiska utgifter:
Departements-Chefen, Statsministern för Utrikes Ärendena
Departementets Expedition
Ministerstaten .........................................
Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter...............................
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...........................
R:dr
»
24,000.
24.000.
300,000.
40,800.
48.000.
II. För Konsuls-staten:
Departementets Expedition
Konsulernas aflöning .......................................
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter
Summa R:dr 436,800.
R:dr
»
Summa R:dr
4,400.
147,600.
8,000.
160,000,
samt till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska kronans egendom
i Constantinopel 6,880 R:dr, till följd hvaraf lmfvudtitelns slutsumma
är uppförd med 603,680 R:dr.
På grund af hvad uti Statsråds-protokollen för den 5 ocli 27 December
1873 samt den 9 innevarande månad blifvit anfördt, vill Kongl. Maj:t föreslådels
att nedannämnda ständiga anslag måtte af Riksdagen anvisas att
emot nu gällande redovisnings-skyldighet äfvensom med samma rätt till
deras användande och under enahanda vilkor som hittills, under nästinstundande
statsreglerings-period utgå, nemligen:
I. Diplomatiska utgifter:
Statsministern för Utrikes Ärendena..............
Departementets Expedition
Minister-staten ...........................................
Militär-Attachéer............................................
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.....
II. Konsuls-staten:
Departementets Expedition .....................................
Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensic
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......
.................. Kronor |
24,000. |
................. » |
28,565. |
.................. » |
340,200. |
.................. )) |
7,000. |
.................. )) |
43,600. |
Summa Kronor |
443,365. |
................. Kronor |
7,000. |
31'' ............ » |
144,000. |
... ............. )) |
9,000. |
Summa Kronor |
"160,000. |
" iviwiicino tgcnuum i vonsiannnopei ocn sven
ska
kyrkan i London Kronor 6,000;
dels ock att Riksdagen,, för att bereda Departementets embets- och
tjensteman samma löneförhöjning för innevarande år, som för år 1875 beräknats,
måtte medgifva, att af det härför erforderliga belopp, 9,300 Kronor,
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Sveriges andel finge, efter den för öfriga utgifter af diplomatisk natur gällande
proportion, med 6,565 Kronor af 1873 års besparingar å Ministerstaten
utgå.
Hufvudtitelns slutsumma för ständiga utgifter blifver i följd häraf
609,365 eller 5,685 Kronor mera än i nu gällande riksstat.
Fjerde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen till Landtförsvars-Departementet,
Under denna hufvudtitel finnes enligt nu gällande Riksstat till årliga
eller ständiga utgifter anvisadt:
i penningar .................................................................................. K:dr
indel t ränta och ersättning för indragna räntor............ »
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag »
oindelt spanmål, 140,321 kubikfot 6 kannor a 2 R:dr
10 öre kubikfoten.....................................................................”
Tillsammans R:dr
8,162,810: 64.
2,097,006: ei.
2 6 4,5 07 : 39.
2 9 4,6 7 5 : 36.
10,819,000:
I afseende å de under 4:de hufvudtiteln förekommande anslag för årliga
eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse med de
beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t
uti Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Landtförsvarsärenden,
beträffande regleringen af utgifterna för år 1875, till Riksdagen
afgifva följande förslag:
Landtförsvars-Departementet.
Departementets Kansli-Expedition. Kongl. Maj:t föreslår, att å expedi -
tionens stat måtte uppföras
till Expeditions-chefen, arvode .............. Kronor 7,500
» 2 Byråchefer löner å 6,000..... » 12,000
» 3 Kanslisekreterare » å 4,500...... » 13,500
''i Registratorn, lön ................................... » 4,500
» Amanuenser, skrifbiträden och extra
vaktbetjente..................... 11 10,000
Transport Kronor 47,500
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
17
Transport Kronor 47,500
till 1 Vaktmästare lön............................... » 750
» 1 d:o » ................................ » 650
Summa Kronor 48,900,
så att, om derifrån dragés det nuvarande
anslaget.................................................... » 39,300,
uppstår en tillökning af .......................................................... Kronor
Generalstaben. Enligt det af Riksdagen godkända
förslag till generalstabens organisation skall under år
1875 tillkomma
1 Major af 2:dra klassen ............... Kronor 3,000
1 Kapten ............................................ » 2,400 5,400,
men deremot afgå
2 Löjtnanter ä 1,600 .................................................. 3,200,
hvarföre en förhöjning af ......................................................... »
nu äskas; och kommer derigenom det nuvarande anslaget,
157,770 R:dr, att förhöjas till 159,970 Kronor.
Arméförvaltningen. Kongl. Maj:t föreslår, att Arméförvaltningens
nuvarande anslag nedsättes med ett belopp,
motsvarande en krigsrådslön.................. Kronor 4,500,
en kamrerarelön............................................ » 3,500,
hvad denna angår dock endast under
förutsättning, att Kongl. Maj:ts förslag
om Kamreraren Dumraths öfverflyttande
på indragningsstat blifver af Riksdagen
bifallet; vidare
aflöningen till 2 magasinsdrängar å 450 » 900,
» » 5 bagerigesäller ä 600 » 3,000,
Summa Kronor 11,900,
jemte den i bagerigesällernas aflöning ingående oindelta
spanmål, 94,r> kubikfot, efter 2 Kronor 10 öre kubikfoten
i värde uppskattad till 198 Kronor 45 öre.
Härigenom skulle det i anslaget till Arméförvaltningen
nu ingående penningebelopp från R:dr 130,075
minskas med .................................................... » 11,900
till Kronor 118,175,
och den i anslaget upptagna oindelta spanmål komma
att försvinna.
Transport Kronor
Bih. till Riksd. ‘Prat. -1874. 1 Sami. 1 Afd.''
9,600 —
2,200: —
11,800: —
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport Kronor
Krigsskolan. Kongl. Maj:t vill i nåder föreslå Riksdagen
att, med bibehållande af Krigsskolans anslag vid
oförändradt belopp, godkänna det förslag till aflöningsstat
för sagda läroverks lärare- och tjenstepersonal, hvilket
finnes bilagdt ofvan åberopade, inför Kongl. Maj:t
i Statsrådet hållna protokoll af den 9 dennes.
Indelta Arméen.
Kavalleri- och Infanteri-regementena. Kongl. Maj:t
föreslår, att det härunder med rubrik »indelt ränta och
ersättning för indragna räntor» upptagna förslagsanslag,
hvilket nu utgör................................ R:dr 2,097,006: fil
måtte, minskadt med ....................... » 10: 50
nedsättas till ....................... Kronor 2,096,996: 11,
hvaremot det samma hufvudanslag
nu tillhörande penningebelopp ..... R:dr 410,495:
måtte ökas med ............................... » 10: so
och hädanefter uppföras till ......... Kronor 410,505: 8*.
hvarigenom någon ändring i anslagets slutsumma icke
uppkommer.
Indelta Arméens och Wermlands Fältjägare-regementes
vapenöfning ar. Kongl. Maj:t föreslår, att till förbättrad
utspisning vid ifrågavarande vapenöfningar, på sätt bilagda
protokoll af den 9 dennes närmare angifver, detta
anslag måtte ökas med............................................................. »
hvarigenom det skulle förhöjas från 1,200,000 R:dr till
1,270,000 Kronor.
Yärfvade Arméen,
Kongl. Maj:t föreslår, att, på sätt Statsrådsprotokollet
af den 9 dennes närmare angifver, måtte näst
efter anslaget till Fortifikationen få uppföras ett nytt
reservationsanslag om................................................................. »
att användas till »aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena
och till samma manskaps rekrytering». Vid
bifall härtill böra nedannämnda anslag minskas med följande
belopp, nemligen: ______
11,800: —
70,000: —
608,000: —
Transport Kronor 689,800: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
19
Transport Kronor'' 689,800: —
Lifgardet till häst ................................ Kronor 30,712: —
Hussarregernentet Konung Carl XV » 36,475: —
Svea Lifgarde......................................... » 47,629: 24.
Andra Lifgardet ................................... » 47,629: 24.
Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen
...................................... » 217,902: 68.
Fortifikationen ..................................... » 43,435: 04.
Gotlands Nationalbevärings Artilleri
corps’
stamtrupp................................. » 3,503: bo.
Summa Kronor 427,286: so.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att garnisonsregementenas
kokinrättningskostnader måtte för framtiden få
från förslagsanslaget till mathållning för manskapet vid
garnisonsregementena bestridas, till hvilket ändamål
nämnda anslag borde med 25,000 Kronor förhöjas, hvar
-
emot en nedsättning i nedanstående'' anslag kunde ega
rum med följande belopp, nemligen:
Lifgardet till häst.................................. Kronor 2,400: —
Hussarregernentet Konung Carl XV... » 1,800: —
Svea Lifgarde........................................... » 2,800: —
Andra Lifgardet ....................................... » 3,000: -—
Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen
............................................ » 9,235: —
Fortifikationen .......................................... » 2,000: —
Gotlands Nationalbevärings Artilleri
corps’
stamtrupp ............... »_400: —
Summa Kronor 21,635: —
Vid bifall härtill komme anslaget till
Lifgardet till häst, som nu utgör Kronor 128,124: 55,
att minskas med de
till följd af det nya aflöningsoch
rekryteringsanslaget afgående
.................................. Kronor 30,712: —
kokinrättningskostnader » 2,400: —
tillsammans 33,112: —
hvarefter komme att återstå............... Kronor 95,012: 55.
Hussarregernentet Konung Carl XV.
Detta anslag, som nu utgår med .... Kronor 161,878: te.
Transport Kronor 161,878: io. Kronor 689,800:—-
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport Kronor 161,878: 16. Kronor 689,800: —
skulle till följd af det nya aflöning^-
och rekryteringsanslaget
ininskas med........................ Kronor 36,475: —
samt med kokinrättningskostnader 1,800:— 38,275:_
hvarefter återstode ............................. Kronor 123,61)3: n>.
Svea Lifgarde. Nuvarande anslag » 172,3 3 4: 32.
skulle nedsättas med dels
till aflönings- och rekryteringsanslaget
afgående............. Kronor 47,629: 24,
dels kokinrättningskostnader ...... 2,800: — 50,429: 24
och derefter utgöra ............................. Kronor 121,905: os,
Andra Lifgardet. Från nuvarande
anslag......................................................... Kronor 171,949: 3?
skulle afgå
till aflönings- och rekryteringsanslaget
.............................. Kronor 47,629: 24,
vidare kokinrättningskostnader 3,000; — 50,629: 24.
och återstoden blifva .......................... Kronor 121,320: os.
Wermlands Fältjägare-regemente. Beträffande det
under denna rubrik uppförda anslag föreslår Kongl.
Maj:t, att detsamma må för år 1875 vid sitt nuvarande
belopp, 69,490 R:dr 50 öre, bibehållas och i Riksstaten
uppföras med_69,490 Kronor 50 öre.
Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen. Utaf
det vid 1873 års Riksdag för innevarande år, till fullföljande
af artilleriets organisation, såsom extra anslag
anvisade belopp, 119,600 R:dr, hvilket anslag är afsedt
att äfven framgent utgå, bör, enligt uppgjordt fördelningsförslag,
under anslaget: Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen,
efter afdrag af kokinrättningskostnader,
600 Kronor, uppföras ett belopp af Kronor 66,726: no,
hvilket belopp Kongl. Maj:t föreslår måtte på det sätt
komma anslaget till godo, att den del af ifrågavarande
belopp, som utgöres af oindelt spantnål, nemligen 2,302
kub.-fot 2,7 kannor, i värde, å 2: io kub.-foten, Kronor
4,834: 77, tillägges nuvarande i anslaget ingående oindelta
spån mål, 49,565 kubikfot, värderad till R:dr
Transport Kronor 689,800: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874
21
Transport Kronor 689,800: —
104,086: 50, hvarigenom denna spanmålsqvantitet höjes
till 51,867 kubikfot 2,7 kannor och det för spanmålen
beräknade värde till 108,921 Kronor 27 öre: men att
deremot återstående 61,891 Kronor 73 öre tilldelas anslagets
penningebelopp.
Kongl. Maj:t föreslår vidare en löneförhöjning om
500 Kronor åt hvardera af Auditörerna vid Göta och
Vendes Artilleri-regementen, hvarigenom en ytterligare
förhöjning i Artilleri-regementenas anslag uppkommer
till ett belopp af 1,000 Kronor.
Emellertid bör från detta anslag afgå:
till följd af det föreslagna nya aflö
nings-
och rekryteringsanslaget... Kronor 217,902:08,
kokinr ättningskostnader ..................... » 9,235: —
tillhopa Kronor 2 2 7,137 : 08.
Om från ifrågavarande anslags i
nu gällande Riksstat uppförda penningebelopp
............................................ R:dr 911,219: 20,
dragas nyssnämnda ............................. Kronor 2 2 7,137 : 08,
återstår Kronor 684,U81: 52,
och om dertill läggas förberörda förhöjningar,
dels organisationsanslagct Kronor 61,891:73.
dels tillökningen i auditörsaflö
ningen
............................................. 1,0QQ: — 62,891: 73,
kommer summan.................................... |
Kronor |
746,973: 25. |
att angifva det penningebelopp, som |
)) |
108,921: 27. |
erhålles anslagets slutsumma ............ |
Kronor |
8 5 5,8 9 4 : 52. |
hvilket utgör en minskning af......... |
» |
159,411: 18. |
i nuvarande anslag ............................. R:dr 1,015,305: 70,
till Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen.
Marinregementet. I afseende å det under denna
rubrik upptagna anslag vill Kongl. Maj:t i Nåder föreslå,
Transport Kronor 689,800: —
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport Kronor 689,800: —
att det till oförändradt belopp, 200,000 Kronor, må, på
sätt redan för innevarande år är medgifvet, jemväl för
år 1875 ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, i
den mån det genom regementets indragning redan är
eller blifver disponibelt, till erforderligt belopp användas
för upprätthållande af garnison i Carlskrona.
Fortifikationen. Vid bifall till hvad Kongl. Maj:t
i fråga om afiöningen och rekryteringen vid garnisonsregementena
samt om dessa regementens kokinrättningar
föreslagit, bör Fortifikationens anslag, som nu
utgör .......................................................... R:dr 258,153: 52
minskas i förra hänseendet med Kr. 43,435: oi,
» i det senare med ......... » 2,000: - 45,435: ot
till Kronor 212,718: 48.
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning.
Utaf det för fullföljande af Artilleriets organisation
till uppförande på ordinarie stat afsedda anslag
tillkommer anslaget för kavalleri- och artilleri-hästars
remontering och skoning ett belopp af............................... » 3,037: so,
och föreslår Kongl. Maj:t derföre, att det nuvarande anslaget.
..................................................................Rdr 87,205: 2s
måtte förhöjas med .......................................Kr. 3,037: so
till Kronor 90,242:75.
Fouragering af artilleriets och pontonierhataljonens
samt värfvade Kavalleriets hästar. Till detta anslag skall
utaf anslaget till artilleriets organisation läggas ett belopp
af ...................................................................................... » 17,500: ,
hvarföre Kongl. Maj:t föreslår, att förevarande riksstatsanslag,
som för närvarande utgör R:dr 468,400: -må med...................................................... Kr. 17,500: -
förhöjas till ............................................ Kronor 485,900: -
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.
I enlighet med hvad statsrådsprotokollet af den 9 dennes
i afseende på detta anslag innehåller, föreslår Kongl.
Maj:t en förhöjning deri af................................................. » 478,000:-
Transport Kronor 1,188,3 3 7 : 50.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
23
Transport Kronor 1,188,337: so.
Häri genom skulle detta förslagsanslag, som nu utgör.
................................................................ R:dr 386,000: -
med tillägg af nämnda............................. Kr. 478,000: -
komma att uppgå till........................... Kronor 864,000: -
Beväringen:
Gotlands Nationalbeväring. Kongl. Maj:t föreslår
Riksdagen att till aflöning åt militärbefälhafvaren på
Gotland bevilja
lön.................................................. Kronor 7,500: -
fouragemedel och stallhyra ... » 740:- 8,240:-;
som emellertid härtill finnes tillgängligt det
å staten nu uppförda arvode till militärbefälhafvaren
................................................................... 1,200: —
utgör förhöjningen endast .................... Kronor 7,040: -
I öfverensstämmelse med hvad förut är äskadt bör
detta anslag minskas
till följd af uppförandet utaf aflönings- och rekryteringsanslaget
med................................... Kronor 3,503: oo,
vidare med kokinrättningskostnaden.
.................................................. » 10": -
tillsammans Kronor 3,903: oo.
Om från ofvan föreslagna tillöknings
belopp
........................................................ Kronor 7,040: -
afdragas dessa .......................................... » 3,903: oo,
skulle den verkliga tillökningen utgöra ........................... » 3,136: 40,
hvilken skulle höja anslagets nuvarande slutsumma
till ............................................... Kronor 144,240: 30.
Beväringsmanskapets vapenöfning. Till beredande
af en förbättrad utspisning vid denna liksom vid indelta
arinéens och Wermlands Fältjägare-regementes
vapenöfningar, föreslår Kongl. Maj:t en förhöjning i
detta anslag med........................................................................... » 51,000: -
och skulle anslaget härigenom komma att uppgå till
651,000 Kronor.
Transport Kronor 1,242,473:90.
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport Kronor 1,242,473:90.
Materielen:
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens
departement. Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen,
med godkännande af de aflöningar vid Krigshögskolan,
hvilka finnas upptagna i det vid bilagda Statsrådsprotokollet
af den 9 dennes fogade förslag, Bil. Litt.
G. 2, måtte höja Krigshögskolans aflöningsstat
med.............................................................. Kronor 9,966: so,
samt att likaledes läroverkets omkostnads-
och underhållsstat måtte
för de i nämnda protokoll uppgifna
ändamål ökas med ............................... » 3,900: -
Summa förhöjning i Krigshögskolans
anslag................................................... Kronor 13,866: so.
Till ökad ammunitionsförbrukning vid vapenöfningarne
föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja årligen
.............................................. Kronor 44,000: —
Af extra anslaget till Artilleriets organisation skall,
enligt den uppgjorda fördelningen, en summa af
Kronor 19,688: os,
tilläggas anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet.
Genom de sålunda äskade anslagen till
Krigshögskolan............................... Kronor 13,866: so.
Ammunition ...................................... » 44,000: -
Artilleriets organisation .................. » 19,6 8 8 : 68.
Uppstår en förhöjning i anslaget
till försvarsverket till lands i allmänhet
med ................................................................................ » 77,555: J8,
hvarigenom detta anslag, som nu
utgör.................................................. R:dr 1,445,700: 39
med tillägg af dessa....................... Kronor 77,555: 18
kommer att uppgå till................... Kronor 1,523,255: 57.
Inqvartering skostnader i Stockholm. Kongl. Maj:t
föreslår, att de militärpersoner, till hvilka inqvarteringsersättning
utgår från detta anslag, måtte, med undantag
af de vid Lifbeväringsregementet anställda,, få åt- _
Transport Kronor 1,320,029: 8.
KonfiI. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
25
Transport Kronor 1,320,029:08.
njuta 50 procents förhöjning i den dem nu tillkommande
dylika ersättning, och att för detta ändamål ifrågavarande
anslag må med...............................................
höjas till jemnt 50,000 Kronor.
Inqvarteringskostnader i landsorterna. Kongl. Maj:t
föreslår, att Militärbefålhafvaren på Gotland må från
detta anslag åtnjuta ersättning för inqvartering lika med
Chefen för Göta Artilleri-regemente. Af denna anledning
och på det att äfven garnisonsregementenas befäl
och underbefäl i landsorterna må komma i åtnjutande
af 50 procents förhöjning i den till dem nu utgående
i n q v art eri ngs ers ättning, föreslår Kongl. Maj:t, att detta
anslag nu ökas med..................................................................
hvarigenom det skulle uppgå till 47,600 Kronor.
Diverse anslag.
I dessa påkallas ingen annan ändring än att, till
jemnande af anslagstillökningarnes slutsumma, Kongl.
Maj:t föreslår, att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. in. för Departementets Kansliexpedition
nedsättes med ........................... Kronor 38: 93
till 2,735 Kronor 25 öre.
Summan af föreslagna tillökningar utgör således Kronor 1,355,429:08.
Då härifrån emellertid dragés beloppet af föreslagna
nedsättningar:
å anslaget till Arméförvaltningen ........ Kr. 12,098: 45
» » Lifgardet till häst............ » 33,112: —
» » Husarreg. Kon. Carl XV » 38,275: —
» » Svea Lifgarde ................. » 50,429: 24
» » Andra Lifgardet.............. » 50,629: 24
» » Svea, Göta och Vendes
Artilleri-regementen... » 159,411: is
» » Fortifikationen.................. » 45,435: 04
» » Kansliexpeditionens ex
pensanslag
..................- ” 38: 93, » 389,429: os,
kommer verkliga tillökningen i ordinarie anslagen under
4:de liufvudtiteln att uppgå till.......................................... Kronor 966,000: -
Transport Kronor 966,000: -
4
» 25,100: -
10,300: -
Bih. till Riksd. Prot. 1874. l:a Sami. \:sta Afd■
26
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om. Statsverket 1874.
Transport Kronor 966,000: -
och då detta belopp tillägges hufvudtitelns nuvarande
slutsumma.................................................................................. R:dr 10,819,00 j—
höjes denna derigenom till ................................................ Kronor 11,785,000: -
Beträffande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga
eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i ofta
åberopade Statsrådsprotokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 9 dennes
blifvit rörande extra statsregleringen ntredt och upplyst, ;sig föranlåten att,
af Riksdagen till utgående under åren 1874 och 1875 i Nåder äska föliande
extra anslag.
J 1874. 1875.
1) Till Departementschefen, dyrtidstillägg
för år 1874 ................................................................
» .» 1875 ................................................................
1,500: -
2) Till Kansliexpeditionen, anslagsförhöjning |
9,600: - |
|
för |
år 1874 ................................................................ |
|
3:o) Till Generalstaben, dyrtidstillägg |
32,200: - |
|
för |
år 1874 ................................................................... |
|
» |
» 1875 .................................................................. |
|
4) Till Armé förvaltningen, dyrtidstillägg |
31,900: - |
|
för |
år 1874 .................................................................. |
|
)) |
» 1875 ................................................................ |
|
5) Till Generalitetet, dyrtidstillägg |
13,500: - |
|
för |
år 1874 ................................................................. |
|
» |
» 1875 .................................................................... |
|
6) Till Allmänna Garnisonssjukhuset, dyrtids- |
||
tillägg |
5,400: - |
|
för |
år 1874 ....................................................................... |
|
» |
» 1875 .................................................................... |
32,900: -
31,900:
13,500: -
5,400:
7) Till Indelta Arméens befäl, dyrtidstillägg
för år 1874 ....................................................................
)> » 1875 ................................................................
160,000: -
240,000: -
8) Till inlösen af indelta. Armébefälets fardagsår
för år 1875 ................................ .....................................
Transport Rdr 254,100: -
300,000: -Kr. 625,200: -
27
Kongl. Maj:ts Nåd. Proip. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport Rdr 254,100: -9) Till Värfvade Arméens befäl, dyrtidstillägg
för år 1874 ......................................''................................. 261,000: -
» » 1875 ........................................................................
Kr. 625,200: -267,000: -
10) Till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena
och till samma manskaps rekrytering
för år 1874 ........................................................................
219,000:
11) Till Militärbefälhafvaren på Gotland,
aflöning
för år 1874 .......................................................................
12) Till Beväring struppernas befäl, dyrtidstillägg
för
år 1874 .......................................................................
» » 1875 ..........‘............................................................
13) Till Krigshögskolans personal, löneförbättring
för
år 1874 ........................................................................
7,040: -
39,200: -
9,960: -
39,200: -
14) Till inqvarteringskostnader i Stockholm
för år 1874, förslagsvis ..............................................
15) Till inqvarteringskostnader i landsorterna
för år 1874, förslagsvis ................................................
16) Till inlösen af persedlar vid Svea Ar
tilleri-regemente,
i följd af passevolansens upphörande
derstädes, äfvensom till arvoden åt
Batteri- och Kompani-Cheferna, i afvaktan på ny
lönereglering vid Arméen, ett förslagsanslag ......
17) Artilleribehof:
Fältartillerimateriel ..................... Kr. 230,000: —
Fästnings-och positionskanoner » 176,000:--
Skjutförsök .................................. » 10,000: —
Infanterigevär ............. » 1,084,000: -
Ridhus å Carlsborg.................... " 48,500: -
Byggnader i Christianstad ...... » 260,000: -
Gevärsförrådsbyggnader och
smedjor.......................................___28,600: -
25,100: -
10,300: -
88,000: -
1,837,100: -
Transport Rdr 825,700: - Kr. 2,856,500:
28
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport Rdr 825,700: - Kr. 2,856,500: -
18) Fortifikationsbehof:
Carlsborgs Fästning,s-byggnad Kr. 325,000: -Befästningarna kring Carls
krona
........................................ » 650,000: -
19) Till underhåll af beväringsmanskapets
beklädnad............................................................
20) Till Generalstabens topografiska afdel
nings
arbeten.....................................................................
21) Till Officerares anställning i utländsk
krigstjenst.....................................................................
22) Till Skarpskytteväsendets befrämjande...
23) Till fortsättning af arbetet å Kaserneta
blissementet
för Svea Artilleri-regemente 640,000
Kronor, hvaraf att utgå under år 1875.................
24) Exercishus för Lifgardet till häst........... 45,500: -
25) Inredning och inventarier för krigsskolans
lokaler å Carlberg ......................................... 30 000 ™
Summa extra anslag R:dr och Kronor 825,700: 4,615,000: -
Hufvudsuminorna af de till 4:de hufvndtiteln eller Landtförsvaret hörande
anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utföra
för år 1875: ordinarie anslag ....................... 11,785,000:
extra anslag .............................. 4,615,000: 16,400,000: -
» » 1874: extra anslag.................................................... A ''825,700-
Summa R:dr och Kronor 17,225,700: --
975,000: -
189,000: -
60,000: -
9,000: -100,000: -
Torn tc Hi i fS ud ti tel 11,
innefattande anslagen till Sjöförsvars-Departementet,
I afseende _å regleringen af denna hufvud titel, under hvilken finnes
i nu gällande Riksstat anvisadt
i penningar.......................................................................... Rdr Rmt 4,199,086: ov,
i indelt ränta och ersättning för indragna räntor... » » 81,513: (»8.
Tillsammans Rdr Rmt 4,280,600: -
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
29
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas -uti bilagda utdrag
af det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 9 innevarande månad öfver
Sjöförsvars-Departementets ärenden förda protokoll, föreslå, beträffande:
Departements-Chefen,
att, såsom tillfällig förhöjning i Departements-chefens lön, måtte såväl
för 187.4 särskildt anvisas 1,500 Riksdaler, som för 1875 å extra stat uppföras
1,500 Kronor;
Kansli-Expeditionen,
att för genomförande af den i det åberopade Stats-Rådsprotokollet
närmare angifna reglering af Departementets Kansli-Expedition under de af
Kongl. Maj:t, på anmälan af Chefen för Finans-Departementet, i Nådigt
beslut den 19 sistlidne December stadgade vilkor och förbehåll, beviljas
förhöjning i det för expeditionen nu utgående anslag dels med 1,700 Kronor,
dels, såsom öfvergåendc utgift, med ett belopp af 1,300 Kronor, att å Hufvudtiteln
qvarstå endast intill dess berörde reglering kan varda till fullo
genomförd, eller samrnanlagdt 3,000 Kronor, hvarigenom ifrågavarande anslag
skulle för 1875 ökas från 19,050 R:dr till 22,050 Kronor 3,000: —
äfvensom för enahanda ändamål särskildt för år 1874 anvisas
3,000 R:dr;
Förvaltningen af Sjöärendena,
att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt Förvaltningens
af Sjöärendena civile embets- och tjensteman, såväl
för 1874 särskildt anvisas 7,590 R:dr, som ock för 1875 såsom
extra ordinarie anslag uppföras 7,590 Kronor;
att från ordinarie anslaget till nämnde embetsverk afföres
ett, på grund af skedd tjenstereglering, odisponeradt belopp
af 1,500 R:dr, hvarigenom detta anslag kommer, att med år
1875 nedsättas från dess nuvarande belopp 35,550 R:dr till
34,050 Kronor;
Sjökrigs-Skolan,
att, för beredande af tillfälle till förhöjning i nu utgående
arvoden till lärarne vid Sjökrigsskolan,
dels ordinarie anslaget för denna skola höjes från 21,470
R:dr till 24,720 Kronor eller med .................................................. 3,250: —
dels för 1874 särskildt anvisas 3,250 R:dr;
Transport Kronor 6,250: —
30
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1 om Statsverket 1874.
Transport Kronor
Aflöning sstaterna vid Sjöförsvarets stationer,
att, för tillämpning af normalstaterna för officerare och
underofficerare vid Kongl. Flottan,
dels under aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer
uppföres ett anslag af 39,807 Kronor, att derstädes qvarstå
blott så länge och utgå endast i den mån de vid sistlidne
Riksdag anvisade medel för genomförande af organisationen
af Sjöförsvarets militärpersonal icke dertill lemna tillgång......
dels för 1874 särskildt anvisas 39,807 R:dr, att under
enahanda vilkor för ändamålet anlitas;
att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt officerarne
vid Kongl. Flottan, så väl för 1874 särskildt anvisas 65,650
R:dr som ock för 1875 å extra stat uppföras 65,650 Kronor,
att utgå med den fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
som för normallönen är föreskrifven;
att, såsom tillfällig löneförbättring åt kaptenlöjtnanterna
å Flottans Nya Reservstat, så väl för 1874 särskildt anvisas
21,480 R:dr, som för 1875 på extra stat uppföras 21,480 Kronor,
att utgå med den fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
som för ordinarie lön är bestämd;
att, till förbättring i matroskårens aflöning, dels ordinarie
anslaget till denna kår höjes med.....................................................
och dels för 1874 särskildt anvisas 49,275 Riksdaler,
att, i afseende å förvaltningen vid Sjöförsvarets stationer,
dels — för ordnande af civila tjenstebefattningarne derstädes,
i öfverensstämmelse med det i åberopade Sats-Rådsprotokollet
den 9 innevarande månad framställda förslag den i
sådant afseende uppgjorda stat fastställes, enligt hvilken stat
aflöningarne skulle, förutom de efter viss tjenstetid tillkommande
förhöjningar, uppgå till 123,000 Kronor; äfvensom, med
godkännande af de i sammanhang härmed föreslagna vilkor
för åtnjutande af de i staten upptagne löneförmåner, beviljas
för tillämpning af samma stat från och med 1875 det, utöfver
nu utgående anslag, 103,783 R:dr, erforderliga belopp ...........
dels medgifves, att de belopp, som kunna erfordras för aflöningen
till de genom ifrågavarande reglering från och med
1875 såsom öfvertalige qvarstående tjensteman, måtte få utgå
Transport Kronor
6,250:
39,807:
49,275:
19,217
114,549
31
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1874.
Transport Kronor
af tillgängliga medel å hufvudtiteln intill dess, efter det sig
visat, hvilka af de nuvarande tjenstemännen komme att på den
nya staten ingå, annorlunda kan af Kongl. Maj:t med Riksdagen
varda bestämdt;
dels såsom tillfällig löneförhöjning under 1874 för nuvarande
civile tjensteman vid stationerna särskildt anvisas för
samma år ett belopp af 24,144 Rdr;
att, jemte det, af nu under anslaget till aflöningsstaterna
vid sjöförsvarets stationer uppförda arvoden, ett belopp al
7,417 Rdr 50 öre öfverföres till anslaget för Flottans nybyggnad
och underhåll, Riksdagen ville, för beredande af
medel utöfver befintliga tillgångar till arvoden för den militära
tjenstgöringen vid stationerna, i enlighet med den vid
Stats-Rådsprotokollet fogade stat, förhöja aflöningsanslaget till
Sjöförsvarets stationer med ..............................................................
att, med gillande af de i afseende å Mariningeniörstatens
1 samma protokoll angifne förändringar, enligt nvilka vid
denna kår skulle vara anställde 1 Öfverdirektör, 2 Direktörer,
5 Ingeniörer, 2 extra Ingeniörer, 2 Underingeniörer, äfvensom
2 Byggmästare och 2 ritare i Öfverdirektörens Chefs-Expedition
samt af de i sammanhang dermed föreslagna bestämmelser
angående deras löneförmåner och pensionering m. m.,
äfvensom, med fastställande af den för kåren föreslagna nya
stat, slutande å ett belopp af 62,780 Kronor förutom de förhöjningar
i aflöningen, som efter viss tjenstetid skulle tillkomma
en del af dess medlemmar, Riksdagen ville, under
förutsättning, att för ifrågavarande reglering användes förut å
Mekaniska kårens stat och å arvodesstaten upptagne för ändamålet
tillgänglige belopp af tillsammans 8,100 Rdr;
dels höja det till Mariningeniörstaten nu utgående anslag
37,000 Rdr med ......................................................................................
dels ock för regleringens genomförande under 1874 särskildt
anvisa 17,680 Rdr;
att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt Kongl.
Flottans läkarekår, så väl för 1874 anvisas 1,110 Rdr som
ock för 1875 beviljas ett extra anslag af 1,110 Kronor.__
Transport Kronor
114,549: —
3,570: —
17,680: —
135,799: —
32
Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport Kronor
Flottans nybyggnad och underhåll,
att — jemte clet å anslaget till Flottans nybyggnad och
underhåll uppföres det belopp af 7,417 Kronor 50 öre, som
här ofvan blifvit föreslaget att öfverflyttas från anslaget till
aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer — förstnämnde
anslag måtte, till beredande af förbättrad aflöning åt ordinarie
maskinisterna, höjas med....................................................................
Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll,
att Riksdagen medgifver, det en hvar af underofficerarne
vid Kongl. Flottan och Flottans Nya Reservstat måtte, för
tiden från innevarande års början, få för hvar dag af året då
han är verkligen tjenstgörande och icke redan i följd af kommendering
berättigad till portion in natura eller dess värde i
kontanta penningar, tillgodonjuta en dagportion med bröd
eller, med löntagaren förbehållen valrätt, värdet deraf efter
det å tjenstgöringsstationen fastställda pris, samt att de utgifter,
som häraf förorsakas, må bestridas af förslagsanslaget till
gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll, hvilket förslagsanslag,
i följd häraf, torde från och med 1875 höjas med
Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal,
att detta reservationsanslag, uti hvilket ingår ett anslag
af samma natur å 10,000 Rdr till lifräddningsanstalterna å
Rikets kuster, må beräknas till enahanda belopp, hvarmed det.
är uppfördt i Riksstaten för 1874 eller 800,460 Kronor; hvarvid
Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de på inkomsttieln:
Fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande få,
såsom hitintills, användas för de med ifrågavarande anslag
afsedda ändamål.
I afseende å alla de anslag, som uti Riksstaten för innevarande
år finnas under Femte Hufvudtiteln uppförde och
icke härofvan blifvit särskildt omnämnde, har Kongl. Maj.-t ej
att föreslå annan ändring än att, för jemnande af Hufvud
Transport
Kronor 182,999: —
135,799:
17,200 -
30,000: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
33
Transport Kronor 182,999: —
titelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. för Departementets Kansli- och KommandoExpeditioner
höjes med........................................................................... 1: —
De belopp som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie
stat utgöra................................................................................................. 183,000: —
Om härtill lägges nu gällande Riksstats slutsumma för
Femte Hufvudtiteln ............................................................................. 4,280,600: —
men från denna summa afdrages här ofvan föreslagen
nedsättning i Förvaltningens af Sjöärendena stat........................ 1,500: —-
så erhålles det belopp................................................................... 4,462,100: —
hvartill Femte Hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle för år
1875 uppgå.
Särskilda anslag för
1874, 1875.
Förutom de belopp, för hvilka särskilda anslag
blifvit här ofvan begärda och hvilka uppgå
för 1874 till ..................................................................... 234,486: —
» 1875 » ...................................................................... .. 97,330: —
vill Kongl. Maj:t härmed af Riksdagen begära, att
följande extra anslag måtte beviljas, nemligen:
1) för nytt exercishus vid Carlskrona station......... ... 50,000: —
2) till en reparationsdocka vid galervarfvet i Stockholm
425,000 Kronor samt att af detta belopp
anvisas att under 1875 utgå................................. .. 115,000: —
3) till anordning för verkstädernas vid Stockholms
station belysning med gas ...................................... .. 28,000: —
4) till förändring af den för informationsverket
vid Stockholms station begagnade byggnad...... . 10,000: —
5) till anskaffning af kulsprutor 200,000 Kronor
samt att af detta belopp för 1875 anvisas att utgå - 100,000: —-
6) till* kanoner, lavettage och projektiler 5,800,000
Kronor samt att deraf för 1875 anvisas att utgå -- 1,000,000: —
Transport Kronor 234,486:— 1,400,330: —
Bill. till Riksd. Prof. 1874. l:a Sciml. t:$ta Afd. 5
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport 234,486: — 1,400,330: —
7) till fortsatta försök och öfningar med minor
samt minarbeten............................................................ . 25,000: —
8) till byggande af krigsfartyg utaf hufvudsakligen
samma slag som de under senare åren anskaffade -- 1,000,000: —
Summa särskilda eller extra anslag 234,486: — 2,425,330: —
Sjette Hufvudtiteln,
innefattande anslagen till Civil-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:
Penningar................................................................................................... 8,753,683:08.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 196,48 7 : 74.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ............ 12,407:64.
Oindelt spanmål 9,438,i kubikfot till värde förslagsvis af 2
R:dr 10 öre kubikfoten ............................................................... 19,820:64.
Summa Riksdaler eller Kronor 8,982,400: —
Enligt närlagda den 9 innevarande månad öfver Civil-Departementets
ärenden förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande:
l:o. Statsråden utan departement,
att, på det Kongl. Maj:t må
komma i tillfälle tilldela de å CivilDepartementets
stat uppförde tre
Statsråd utan departement tillfällig
löneförbättring för hvarje af åren
1874 och 1875, till belopp af 1,500
R:dr eller Kronor för hvardera,
bevilja på extra stat
för år 1874....................................
och för år 1875 jemväl.....................
Transport
Extra anslag
1874. 1875.
Ordinarie anslag.
4,500:-
4,500: —
4,500:— 4,500: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
35
Transport
2:o Departements-Chefen,
att, på det Kongl. Maj:t må
komma i tillfälle tilldela Departements-Chefen
tillfällig löneförbättring
under åren 1874 och 1875, på
extra stat anvisa
för år 1874....................................
och för år 1875 likaledes..................
3:o. Departementets Expedition,
att, med de genom Kongl. Maj:ts
Nådiga beslut den 19 December 1873
stadgade vilkor och förbehåll, för
genomförande af nu föreslagen organisation
och lönereglering för Departementets
Expedition, dels höja
ordinarie anslaget till Expeditionen
från 46,200 Rdr till 71,300 R:dr
eller Kronor eller med .....................
dels och till utgående under år
1874 på extra stat bevilja det belopp,
som utöfver ordinarie anslaget
och de förut för samma år anvisade
extra medel ytterligare erfordras
eller............................................................
4:o. Gommerce-Collegium,
dels att, på det Kongl. Maj:t
må komma i tillfälle att tilldela
Commerce-Collegii ledamöter och
dess med statsmedel aflönade embets-
och tjensteman tillfällig löneförbättring
under åren 1874 och
1875, på extra stat anvisa
för år 1874....................................
och för är 1875 jemväl.....................
Transport
Extra anslag
1874. 1875.
4,500:— 4,500:
1,500: —
1,500:
20,300: —
14,970: —
14,970:-41,270:- 20,970:-
Ordinarie anslag.
25,100: —
25,100: —
36
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport
dels att, med förändring af
anslagstiteln ”Bergslagsstaten” till
”Bergsstaten”, besluta, att för tiden
från och med nästkommande år 1875
skola sju Grufveingeniörer, af hvilka
en kommer att förestå Bergs-Öfverstyrelsens
Grufve-Kartekontor, anställas
med de åligganden, Kongl.
Maj:t i särskild för dem utfärdad
Instruktion bestämmer, och med aflöning
till belopp af 1,500 R:dr för
hvarje jemte enahanda rättighet till
skjuts- och traktamentsgodtgörelse,
som jemlikt Kongl. Brefvet den 14
Oktober 1853 är Bergmästare tillerkänd;
samt att, med afseende å
berörda anordning nuvarande antalet
af Bergmästare-tjensterne skall
förminskas till sex och öfrige tre
befattningar indragas, nämligen de
två, hvilka redan äro lediga, vid
ingången af nästkommande år och
den tredje, så snart ske kan efter
inträffande ytterligare ledighet;
dels ock på extra stat anvisa
för år 1874 såsom tillfälligt
lönetillägg för sex Bergmästare, sex
extra Grufve-Ingeniörer och tre
tjensteman vid Sala silfververk ett
sammanräknadt belopp af..................
och för år 1875 såsom dylikt
tillägg åt fyra Bergmästare och bemälde
tre tjensteman vid Sala silfverk
tillsammans .................................
5:o. Statistiska Tabell-Kommissionen,
att, på det de två vid Statistiska
Centralbyrån anställde Vakt
-
Extra anslag
1874. 1875.
41,270:— 20,970:
Ordinarie anslag.
25,100: —
5,845:
3,025:
Transport 47,115:
23,995: —
25,100: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
37
Transport
mästares löner måtte kunna för
tiden efter 1874 förhöjas, den äldres
från 550 R:dr till 750 R:dr och den
yngres från 450 R:dr till 650 R:dr,
bevilja förhöjning af de under förevarande
anslagstitel på ordinarie stat
uppförda ”aflöningsmedel för Statistiska
Centralbyrån'' från 15,000 R:dr
till 15,400 R:dr eller Kronor eller
med..........................................................
att för tillfällig förbättring af
Chefens och öfrige tre embetsmäns
löner, hvarje med 30 procent, anvisa
på extra stat för år 1874.................
och för år 1875 likaledes..................
samt att, på det Kongl. Maj:t
må komma i tillfälle låta Statistiska
Centralbyrån utarbeta och utgifva
årliga statistiska redogörelser öfver
kommunernas finanser och fattigvård,
anvisa på ordinarie stat ett
förslagsanslag, stort.............................
6:o. Landtmäteri-Staten,
dels att såsom tillfällig löneförbättring
åt Chefen och GeneralDirektören
för landtmäteriet med
1,500 R:dr, åt Sekreteraren, Öfveringeniören,
Fiskalen, Aktuarien och
tre ingeniörer i Landtmäteri-Styrelsen
med 30 procent samt åt två
Amanuenser derstädes med 66j procent
äfvensom till förhöjning med
50 procent af anslagen för skrifbiträden
och gratifikationer bevilja
på extra stat
för år 1874 tillsammans............
Transport
Extra anslag
1874. 1875.
47,115:— 23,995:
4,200: —
4,200:
9,680:—
60,995:— 28,195:-
Ordinarie anslag.
25,100: —
400: —
10,000: —
35,500: —
38
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport
och för år 1875 tillsammans............
dels såsom tillfällig löneförbättring
åt hvarje af 24 Förste Landtmätarne
med 30 procent på extra
stat anvisa
för år 1874 tillsammans............
och för år 1875 tillsammans............
7:o. Rikets Ekonomiska Karteverk,
att, på det Kongl. Maj:t må
komma i tillfälle att åt hvarje af
de vid Rikets båda ekonomiska
karteverk anställde eller påräknade
20 kartografer tilldela ett dyrtidstillägg
af 400 R:dr för år 1874,
för samma år bevilja ett extra anslag
af......................................................
samt att, utöfver det å Sjette
Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag,
6,000 R:dr, under samma hufvudtitel
på extra stat för år 1875
anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska
kartearbetena i
Norrbottens län 25,000 Kronor och
af de ekonomiska stamkartearbetena
i öfriga delar af riket 37,600 Kronor
eller tillsammans .................................
8:o. Öfver ståthållare-Embetet,
att, på det Kongl. Maj:t må
komma i tillfälle att för hvarje af
åren 1874 och 1875 dels bevilja
tillfällig löneförbättring åt Underståthållaren
till belopp af U500
R:dr eller Kronor, åt Konungens
Fogat till belopp af 500 R:dr eller
Kronor samt åt Sekreteraren och
Extra
1874.
60,995: —
anslag
1875.
Ordinarie anslag.
28,195:— 35,500: ■—
9,680: —
12,960:
12,960:
8,000: —
62,600: —
Transport 81,955:
113,435:
35,500:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
39
Transport
Kamereraren, Aktuarien, hvarje af
de två Notarierne, Kammarskrifvaren
och Sekreterarens Kanslist med
30 procent af hvarderas lön dels
ock höja anslaget för aflönande af
Vakt- och Executions-betjeningen
likaledes med 30 procent, på extra
stat anvisa
för år 1874 tillsammans............
och för år 1875 tillsammans............
9:o. Landsstaterna i länen,
dels att för tillfällig förbättring
af lönevilkoren för större delen af
Landsstatstjenstemännen, rörande
hvilket ämne Kongl. Maj:t vill framdeles
till Riksdagen aflåta Nådig
Proposition, afsätta de för nämnda
ändamål kalkulerade medel på extra
stat, utgörande
för år 1874...................................
och för år 1875....................................
dels för beredande af tillgång
till den ersättning, som efter stadgade
grunder tillkommer åtskillige
landsstatstjenstemän för boställen,
hvilkas indragning i Nåder beslutits,
höja det kontanta anslaget med det
sammanräknade belopp, hvartill berörda
ersättning uppgår, eller 9,923
R:dr, men deremot minska samma
anslag med 30 R:dr, motsvarande
beloppet af en expropriationsersättning,
som upphört att utgå, samt
således på det hela öka ifrågavarande
anslag med 9,893 Kronor;
Transport
Extra anslag
1875 Ordinarie anslag.
81,955: — 113,435:— 35,500:-
7,775: —
7,775: —
226,019: in.
460,469:39.
3 1 5,7 49:10 . 581,6 7 9:39.
35,500: —
40
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Extra anslag
1874. 1875.
Transport 315,749: io. 581,679: 39.
dels minska indelta räntorna ej
mindre med det sammanlagda belopp,
hvartill de berörda boställen
åsätta räntor varit i stat beräknade,
eller 886 R:dr 20 öre, än äfven med
sammanräknade värdet af odisponerade
räntorna å tvenne indragna,
för Statsverkets räkning utarrenderade
kronofogdeboställen, 221
R:dr, eller tillsammans 1,107 Kronor
20 öre;
kommande, i händelse af bifall
till denna framställning, ordinarie
anslaget i penningar till Landtstaterna
i länen, hvilket för innevarande
år 1874 utgör 1,098,859
R:dr 15 öre, att för år 1875 med
tillsammans...........................................
Kronor förhöjas till 1,108,752 Kronor
15 öre; hvaremot värdet af
”indelt ränta och ersättning för indragna
räntor1'' 152,259 R:dr 37 öre
minskas med 1,107 Kronor 20 öre
och således nedgår till 151,152 Kronor
17 öre.
10:o. Statens Jernväg strafik,
att dels bevilja General-Direktören
och Chefen vid Statens jernvägstrafik
tillfällig löneförbättring, att
för hvarje af åren 1874 och 1875
af trafikmedlen utgå med 1,500 R:dr
eller Kronor;
dels, i afseende å aflöningen
från och med år 1875 för öfrige
embets- och tjensteman samt be
Transport
315,749: io. 581,6 7 9 : 39.
Ordinarie anslag.
35,500:-
9,893: —
45,393: -
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
41
Extra anslag
1874. 1875.
Transport 315,749:10. 581,679:39.
tjente vid Statens jern vägs trälik.
medgifva ej mindre
att stadgandet derom, — att
tjensteman, som innehar årligt arvode
efter klass af 1,500 K:dr eller
deröfver, icke kan, förr än han detsamma
innehaft i två år, uppflyttas
till högre klass inom samma afdelning
eller tjenstegrad med undantag
dock för Stationsinspektorer
och JBaningeniörer, hvilkas arvoden
kunna bestämmas med afseende å
stationernas vigt och bansektionernas
utsträckning samt öfriga på
dessa tjenstemäns vilkor inverkande
förhållanden —, må upphöra att
gälla; än äfven
att, med ändring af hvad derom
nu finnes stadgadt, de uti ofvan åberopade
Statsråds-protokoll intagna,
af Kongl. Maj:t godkända bestämmelser
må lända till efterrättelse;
dels tillåta, att föreslagna bestämmelserna
angående förtjenstoch
ålderstillägg samt högre arvodesklasser
må tillämpas redan för
år 1874 till förmån för den tjenstepersonal,
hvilken på grund af ännu
gällande aflöningsstadganden ej kunnat
i arvodesstaten för samma år
till löneförhöjning upptagas, och
att den kontanta inqvarteringsersättningen
må under år 1874 utgå
efter den för år 1875-föreslagna
beräkningsgrund för hela den tjenstepersonal,
som till sådan ersättning
är berättigad, eller med 20
Transport 315,749: to. 581,679:39.
Bih. till Itiksd. Prot. 1874. 1 Sami., 1 Afd.
Ordinarie anslag.
45,393: —
45,393: —
6
42
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport
procent af ordinarie arvodet, allt
enligt särskild tilläggs-stat, som, i
händelse af bifall härtill, Kongl.
Maj:t, efter förslag af Styrelsen,
vill fastställa; samt att de två nuvarande
yngste Öfverdirektörerne
fä beräkna första förtjenst- och ålderstillägget
från och med är 1874
och det senare tillägget, derest sådant
ifrågakommer, från och med
år 1879;
dels höja det till utgående från
trafikmedlen förslagsvis beräknade
anslaget till statens jernvägstrafik
från 5,890,000 R:dr till 8,832,500
Kronor eller med............................
Kronor;
dels ock slutligen till uppförande
af bostäder åt banvakter och
stationsbetjente anvisa ett extra
anslag till belopp af 1,130,000 R:dr
eller Kronor, att utgå under år 1874
med...........................................................
och under år 1875 med....................
Extra anslag
1874. 1875.
315,749:10. 581,679:3».
845,000: —
285,000: —
ll:o. Skiften och Af''vittringar,
att dels ej mindre till betäckande
af uppkommande brist i tillgängliga
medel för storskiftes- och
afvittringsarbetenas bedrifvande år
1874, än äfven för samma arbetens
fortsättande år 1875 bevilja, utöfver
det ordinarie anslaget 63,000
Kronor, på extra stat i jemnt tusental.
....................................................... 162,000: —
dels för hvarje af åren 1874
och 1875 bevilja en förhöjning i ___
Transport 1,160,749: lo. 1,028,679:3».
Ordinarie anslag.
45,393:
2,942,500: —
2,987,893: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
43
Extraanslag
1875 Ordinarie anslag.
Transport 1,160,749: lo. 1,028,679: 3fl. 2,987,893:-årsarvodet för de i Kopparbergs
län anställde 18 Storskifteslandtmätare
med 400 Kronor till hvarje
samt i Styresmannens för Storskiftesverket
årsarvode likaledes med
400 Kronor eller för alla tillsammans
under hvartdera året 7,600
Kronor, hvarigenom Storskiftesstyresmannens
hela årsinkomst för
tjensten med inberäkning af resepenningar
skulle komma att utgöra
3,500 Kronor samt en Storskifteslandtmätares
aflöning i årsarvode,
öfverarbetesersättning och
resepenningar högst 2,500 Kronor
i första och högst 3,000 Kronor i
andra lönegraden;
dels för år 1874 anvisa ett
tillfälligt lönetillägg å 200 Kronor
till en hvar af 18 Afvittringslandtraätare
i Westerbottens län och 15
Afvittringslandtmätare i Norrbottens
län eller för alla tillsammans
6,600 Kronor, äfvensom medgifva,
att de belopp, hvarmed bemälde
Afvittringslandtmätares inkomster
af tjensten under åren 1874 och
1875 kunna komma att understiga
Storskifteslandtmätarnes nyss omförmälda
aflöningsförmåner, eller
2,500 Kronor i första och 3,000
Kronor i andra lönegraden, må Afvittringslandtmätarne
godtgöras och
af anslagen till Storskiftes- och Afvittringsverken
utgå;
dels för hvarje af åren 1874
och 1875 åt föredragandena af af
Transport
1,160,749:10.1,028,679:39. 2,987,893:-—
44
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Ar:o 1 om Statsverket 1874.
Transport
vittringsärenden i Westerbottens
och Norrbottens län samt till skrifbiträde
åt dem bevilja en tillökning
af 400 Kronor i det åt hvardera
nu anslagna belopp, 1,200
Kronor, eller för båda tillsammans
under hvartdera året 800 Kronor;
dels ock bevilja en tillfällig tillökning
i Styresmannens för Afvittringsverket
i Westerbottens län årsarvode
för hvarje af åren 1874 och
1875 med belopp af 200 Kronor;
kommande, i händelse af bifall
till dessa framställningar, det såsom
tillfälligt lönetillägg under före.
varande titel "Skiften och Åfvittringår”
till utgående på extra stat
anvisade anslag att utgöra
under år 1874 sammanlagdt...
och under år 1875 d:o
Extra anslag
1874. 1875.
Ordinarie anslag.
1,160,749: io. 1,028,679: 39. 2,987,893: -
15,200: —
8,600: —
l2:o. Undervisningsanstalter för
jordbruk och landtmannanäringar,
dels att för åstadkommande af
nödig förbättring’ i lärarnes och
tjenstemännens vid Alnarps landtbruksinstitut
löneförmåner ej mindre
bevilja på ordinarie stat för år 1875
ett jemnadt belopp af 2,800 Kronor,
än äfven till utgående under innevarande
år på extra stat anvisa
enahanda belopp....................................
dels att såväl till förbättrande
af lärarnes och tjenstemännens vid
Ultima landtbruksinstitut årliga löneförmåner
med sammanräknadt belopp
af 2,600 R:dr eller Kronor och
".Transport
2,800: —
1,178,749: io. 1,037,279: 39. 2,987,893: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
45
Transport
för ökande från och med år 1875
af institutets expensmedel med 1,400
Kronor på ordinarie stat för år 1875
bevilja tillsammans 4,000 Kronor,
som ock för förstnämnda ändamål
anvisa på extra stat till utgående
under innevarande år 1874...............
dels att för gäldande af Ultima
landtbruksinstituts räntebärande
skuld bevilja ett extra anslag, att
under år 1875 utgå med.................
dels ock att medgifva, det första
gradens aflöning för de två undervisarne
i boskapsskötsel och mejerihushållning
höjes till 2,000, och att
aflöningen må, efter innehafvare» af
sådan beställning väl vitsordade
tjenstgöring under en tid af fem år,
räknad från och med året näst efter
det, då han blifvit antagen, ökas
med 500 Kronor och således årligen
utgå med 2,500 Kronor, vidare efter
fem års sådan tjenstgöring höjas till
3,000 Kronor och slutligen efter
ytterligare fem års enahanda tjenstgöring
höjas till 3,500 Kronor;
samt förty, och på det nuvarande
innehafvande af dessa beställningar
må komma i åtnjutande från
och med innevarande år af ifrågasatta
löneförbättringen, ej mindre
bevilja på ordinarie stat för år 1875
ett belopp af 1,000 Kronor, än äfven
till utgående under innevarande
år på extra stat anvisa......................
kommande, i händelse af bifall
till dessa framställningar, ordinarie
Extra anslag
1874. 1875.
1,178,749: lo. 1,037,279:39.
Ordinarie anslag.
2,987,893: —
2,600: —
80,000: —
1,000: —
Transport 1,182,349: io. 1,117,279:39.
2,987,893:—
46
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nw 1 om Statsverket 1874.
Transport
anslaget till undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar,
hvilket för innevarande år utgör
164,öOu 14:dr, att höjas till
172,400 Rdr eller Kronor eller med
Extra anslag
1874. 1875.
Ordinarie anslag.
1,182,349:10. 1,117,279:39. 2,987,893:
7,800: —
13:o. Landtbruksingeniörer och
deras biträden,
dels att medgifva, att första
gradens aflöning för statens landtbruksingeniörer
höjes till 2,000
Kronor och att aflöningen sedan
må, efter innehafvares af sådan beställning
väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år, räknad
från och med året näst efter det,
då han blifvit antagen, ökas med
500 Kronor och således årligen
utgå med 2,500 Kronor, vidare efter
femj års sådan tjenstgöring höjas
till 3,000|Kronor och slutligen efter
ytterligare fem års enahanda tjenstgöring
höjas till 3,500 Kronor;
samt förty, och på det nuvarande
tolf innehafvarne af dessa
beställningar ma komma i åtnjutande
från och med innevarande år
af ifrågasatta löneförbättringen, ej
mindre bevilja på ordinarie stat
för år 1875 ett belopp af 6,000
Kronor, änfäfven till utgående under
innevarande år på extra stat anvisa
dels ock, på det årliga understöden
till andre och tredje landtbruksstipendiaten
må kunna från
och med innevarande år höjas till
samma belopp, som utgår till äldste
Transport
6,000: —
1,188,349: to. 1,117,279: 39. 2,995,693: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
47
Extra anslag
1874. 1875.
Transport 1,188,349: io. 1,117,279:30.
stipendiaten, eller 1,000 Kronor,
såväl för år 1875 bevilja på ordinarie
stat dertill erforderliga beloppet
600 Kronor som ock till utgående
under innevarande år anvisa
på extra stat enahanda belopp ...... 600: —
Om dessa framställningar bifallas,
kommer ordinarie anslaget
till ”landtbruks-ingeniörer och deras
biträden'', hvilket för innevarande
år utgör 47,450 R:dr, att höjas till
54,050 R:dr eller Kronor eller med
14:o. Befrämjande i allmänhet af
jordbruk och landtmannanäringar,
att dels, på det Kongl. Maj:t
må komma i tillfälle från och med
innevarande är höja de af statsmedel
till de sex Föredragandena
inom Landtbruks-Akademiens särskilda
afdelningar utgående arvoden
till 350 R:dr eller Kronor för
hvardera, så att de, inberäknad den
af Akademiens medel utgående godtgörelse
af 450 R:dr eller Kronor,
må komma i åtnjutande af ärligt
arvode till belopp af 800 R:dr
eller Kronor hvardera, ej mindre
bevilja på ordinarie stat för år
1875 ett belopp af 900 Kronor, än
äfven till utgående under innevarande
år på extra stat anvisa
enahanda belopp ................................. 900: —
dels, på det Intendentens vid
Landtbr uks-Akad emiens experimentalfält
af statsmedel utgående aflöning
må kunna från och med
Transport 1,189,849: 10. 1,117,279:39.
Ordinarie anslag.
2,995,693: —
6,600: —
3,002,293: —
48
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
Extraanslag
1875 Ordinarie anslag.
Transport 1,189,849: io. 1,117,279: 39. 3,002,293: —
innevarande ar höjas från 2,400
R:dr till 2,800 R:dr eller Kronor,
såväl för ar 1875 bevilja på ordinarie
stat 400 Kronor som ock till
utgående under innevarande år anvisa
på extra stat enahanda belopp 400: —
dels medgifva, att ej mindre
Intendentens lön, sådan den nu
föreslagits, än äfven Akademiens
sekreterares och agrikulturkemistens
af statsmedel utgående löner
må, efter innehafvares af nämnda
beställningar väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år,
räknad från och med året näst efter
det, då han blifvit antagen eller
framdeles antages, höjas med 500
Kronor och således årligen utgå
för Intendenten med 3,300 Kronor
och för hvarje af Sekreteraren och
Agrikulturkemisten med 4,500 Kronor,
samt slutligen efter ytterligare
fem års enahanda tjenstgöring höjas
för Intendenten till 3,800 Kronor
och för hvarje af Sekreteraren och
Agrikulturkemisten till 5,000 Kronor
;
dels, på grund häraf och på
det innehafvarne af sistnämnda tre
beställningar må, i den mån de
till följd af ålder i tjensten kunna
vara dertill berättigade, komma i
åtnjutande från och med innevarande
år af ifrågasatta löneförbättringen,
ej mindre bevilja på ordinarie
stat för är 1875 ett belopp
af 2,500 Kronor, än äfven till ut
Transport
1,190,249:10.1,117,279:39. 3,002,293: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
49
Transport
gående under innevarande ar på
extra stat anvisa .................................
dels för höjande från och med
innevarande år af Assistentens vid
Agrikulturkemiska försöksanstalten
aflöning från 1,200 R:dr till 1,500
R:dr eller Kronor bevilja på ordinarie
stat för år 1875 ett belopp
af 300 Kronor äfvensom anvisa till
utgående under innevarande ar ett
extra anslag å likaledes...................
dels medgifva, att första gradens
aflöning för undervisaren i
fårskötseln och ullkulturen höjes
till 2,000 Kronor och att aflöningen
må, efter innehafvares af sådan beställning
väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år, räknad
från och med året näst efter det,
då han blifvit antagen, ökas med
500 Kronor och således årligen utgå
med 2,500 Kronor, vidare efter
tern års sådan tjenstgöring höjas
till 3,000 Kronor och slutligen efter
ytterligare fem års enahanda tjenstgöring
höjas till 3,500 Kronor; men,
enär af det för närvarande a ifrågavarande
anslag anvisade arvodesbelopp
3,000 R:dr icke för aflöning
af en nyantagen undervisare erfordras
mera än 2,000 R:dr, minska anslaget
med 1,000 R:dr eller Kronor;
dels ock i stället för det från
manufakturmedlen utgående anslag
till arvode åt skrifvare biträ de för
Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-komité,
hvilket anslag från
Transport
Bih. till Hiksd. Prot. 1814. 1 Sami., 1 Afd.
Extra anslag
1874. 1875. Ordinarie anslag.
1,190,249:10. 1,117,279:30. 3.002,293:
2,000: -
300: -
1,192,549:10. 1,117,279:30. 3,002,239:
7
50
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport
och med år 1875 icke vidare bör
från nämnda medel utbetalas, bevilja
på ordinarie stat under denna
anslagstitel ett motsvarande belopp
eller 450 Kronor;
kommande, i händelse af bifall
till dessa framställningar, ordinarie
anslaget till befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtrnannanäringar,
hvilket för närvarande
uppgår till 40,900 R:dr, att minskas
med 1,000 R:dr, men höjas med
4,550 R:dr och således i det hela
förhöjas till 44,450 Kronor eller med
dels att följande vid föregående
Riksdagar beviljade anslag måtte
jemväl för år 1875 anvisas, nemligen:
a) till prisbelöningar vid all
männa
landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra
jordbruksalster............................
b) till prisbelöningar vid täfiingsmöten
för gödboskap, smör, ost, fläsk
och kött å de orter inom landet,
der det kan finnas tjenligast dem
anställa och der Hushållnings-Sällskapen
vilja förena sig om sammanskott
af medel till dessa utställningar
c) till Svenska Trädgårdsföreningen
emot enahanda vilkor,
som vid föregående Riksdagar varit
bestämda, nemligen att Föreningen,
sä vidt ske kan, verkställer utdelning
af fruktträd och plantor företrädesvis
till de folkskolestyrelser,
som derom göra framställning, och.
Transport
Extra anslag
1874. 1875.
1.192,549: io. 1,117,2 7 9 : 30.
Ordinarie anslag.
3,002,293: —
3,550: —
6,000: —
5,000: -
1,192,549: 10. 1,128,279: so. 3,005,843: —
Kong!. Maj:t» Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
51
Extra anslag
1875 Ordinarie anslag.
Transport 1,192,549: lo. 1,128,279:39. 3,005,843: —
jemte behörig redovisning för det
erhållna statsbidraget, till Landtbruks-Akademien
afgifver berättelse
om antalet af de elever, hvilka under
året vid inrättningen njutit undervisning,
äfvensom rörande verk
ställda utdelningen af fruktträd
samt om öfriga föremål för Föreningens
verksamhet ........................ 4,500: —
dels att, på det Kongl. Maj:t
må komma i tillfälle bevilja tillfällig
löneförbättring för innevarande
år 1874 åt Chefen för Sveriges Geologiska
undersökning till belopp af
1,500 R:dr, åt de vid undersökningen
anställde tjensteman med 30 procent
å utgående lönebelopp och åt Vaktmästaren
med 150 R:dr, till utgående
under innevarande år på extra stat
anvisa dertill erforderliga beloppet 7,755: —
dels ock att, för fortsättande under
år 1875 af de geologiska undersökningarne
och på det den dervid
anställda personal derunder må komma
i åtnjutande af förhöjd aflöning
enligt förutnämnda grunder, bevilja
ett extra anslag för samma år till
belopp af ............................................. 72,000: —
15:o. Hästafvelns förbättrande,
dels att, med gillande af den
utaf Stuteri-Öfver-Styrelsen föreslagna,
uti ofvanberörda protokollsutdrag
intagna ordinarie aflöningsstat
för de vid och under Styrelsen
anställda embets- och tjensteman
och med bestämmande att samma
Transport 1,200,304: 10. 1,204,779: 39. 3,005,843: —
52
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Extra anslag
1874. 1875.
Transport 1,200,304: io. 1,204,779:39.
stat skall från och med 1875 tillämpas,
för sådant ändamål höja ordinarie
penningeanslaget till hästafvelns
befrämjande från 84,545 R:dr
eller Kronor till 93,550 Kronor eller
med...................................................
dels att, för beredande af ett
dyrtidstillägg åt de i nya aflöningsstaten
upptagne embets- och tjenstemän
under år 1874, på extra stat
för'' samma år anvisa erforderlige... 9,328: to.
dels ock att, till förbättrande af
betjeningens vid alla tre stuterierna
lönevilkor och för uppsättning af en
kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar
vid Flyinge stuteri, på extra
stat för år 1875 bevilja................... 5,937: —
16:o. Undervisningsanstalter för
bergsbruk och slöjder,
a) att dels ej mindre till stipendier
åt de elever vid Teknologiska
Institutet, som icke tillhöra Bergsskolan,
i stället för de från manufakturmedlen
utgående 750 R:dr,
hvilka icke vidare böra utbetalas,
anvisa ett ordinarie anslag till belopp
af 2,000 Kronor, än äfven för
höjande af Institutets anslag till
kemiska laborationer från 3,000 R:dr
till 5,000 R:dr och af anslaget till
utgifter för bränsle och gas m. m.
från 6,000 R:dr till 8,500 R:dr, på
ordinarie stat bevilja dertill erforderliga
beloppet 4,500 Kronor, samt
förty höja Institutets ordinarie anslag
med sammanräknade 6,500 Kronor;
Transport 1,209,632: so. 1,210,716:39.
Ordinarie anslag.
3,005,843: —
9,005: —
3,014,848: —
Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o .1 om Statsverket 1874. 53
Extraanslag
1875 Ordinarie anslag.
Transport 1,209,632:50. 1,210,716:39. 3,014,848: —
dels ock bevilja de vid Institutet
anställde tjensteman, lärare
och betjente tillfällig löneförbättring
under åren 1874 och 1875 med 30
procent å nu utgående aflöningar,
samt förty på extra stat anvisa dertill
erforderliga medel för år 1874
17,550 R:dr eller Kronor och för
är 1875 likaledes 17,550 Kronor;
b) att dels i stället för det från
manufakturmedlen till stipendier åt
Chahnersska Slöjdskolans elever utgående
anslag å 450 R:dr, som icke
vidare bör från samma medel utbetalas,
för samma ändamål bevilja
på ordinarie stat motsvarande belopp
450 Kronor;
dels ock bevilja tillfällig förhöjning
för åren 1874 och 1875 uti
aflöningen för föreståndarebefattningen
med 20 procent, uti aflöningarne
för samtlige lärarne, Bibliothekarien
och Verkmästaren med
30 procent och uti aflöningen åt
Vaktmästaren med 50 R:dr, samt
på extra stat anvisa de för sådant
ändamål erforderliga medel för år
1874 till belopp af 6,765 R:dr eller
Kronor och för år 1875 likaledes
till belopp af 6,765 Kronor;
c) att dels för Tekniska elementarskolans
i Norrköping behof, utöfver
ordinarie anslaget 12,000 R:dr,
anvisa på extra stat ytterligare 4,500
Kronor, att utgå är 1875 och enligt
Kongl. Maj:ts bestämmelse användas,
Transport 1,209,632:50.1,210,716:39. 3,014,848: —
54
Kong!, Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Extra anslag
1875 Ordinarie anslag.
Transport 1,209,632: so. 1,210,716: 39. 3,014,848:
dels för åren 1874 och 1875 be
vilja tillfällig förhöjning af föreståndareaflöningen
med 20 procent,
af lärareafiöningarne med 30 procent
och af vaktmästarens aflöning
med 180 R:dr samt för sådant ändamål
på extra stat anvisa erforderliga
medel, för år 1874 till belopp
af 3,945 R:dr eller Kronor och
för år 1875 likaledes till belopp af
3,945 Kronor;
d.) att, för beviljande af tillfällig
förhöjning under åren 1874 och 1875
af Vaktmästarens vid Tekniska elementarskolan
i Malmö aflöning med
180 K:dr och af öfrige vid skolan
utgående aflöningar med 30 procent,
anvisa pa extra stat för år 1874
3,060 R:di eller Kronor och för år
1875 likaledes 3,060 Kronor;
e) att dels för Tekniska elementarskolans
i Örebro behof anvisa, utöfver
ordinarie anslaget 12,000 R:dr,
ytterligare på extra stat 4,500 Kronor,
att utgå under år 1875 och
enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse
användas,
dels ock bevilja tillfällig löneförhöjning
under åren 1874 och 1875
af de vid skolan utgående aflöningar
med 30 procent samt förty anvisa
på extra stat dertill erforderliga
medel för år 1874 till belopp af
3,862 R:dr 50 öre och för år 1 875
till belopp af likaledes 3,862 Kronor
50 öre;
Transport 1,209,632:50.1,210,716:39. 3,014,848:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
ob
Extra anslag
1874: 1875 Ordinarie anslag»
Transport 1,209,632:50. 1,210,716:39. 3,014,848: —
f) att dels för Tekniska elementarskolan.
''; i Boras behof anvisa, utöfver
ordinarie anslaget 12,000 R:dr,
på extra stat ytterligare 4,500 Kronor,
att utgå under är 1875 och
enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse
användas,
dels oek, på det Kongl. Maj:t
ma komma i tillfälle bevilja vid skolan
anställde tjensteman, lärare och
betjent tillfällig löneförbättring under
åren 1874 och 1875 i enlighet
med samma grunder, som vid öfriga
tekniska elementarskolor blifva
tillämpade, på extra stat anvisa för
är 1874 2,970 R:dr eller Kronor
och för år 1875 4,260 Kronor;
g) att såsom bidrag till upprätthållande
af väfskolan i Borås,
med vilkor att från Elfsborgs läns
Landsting eller eljest inom orten
tillskjutes ett belopp, motsvarande
minst hälften af statsanslaget, anvisa
ett extra anslag till belopp af
3,800 Kronor;
k) att för Tekniska Söndags- och
Aftonskolan i Eskilstuna bevilja tillfällig
förhöjning under åren 1874
och 1875 af aflöningen till Vaktmästaren
med 50 procent och af öfrige
aflöningar med 30 procent samt förty
på extra stat anvisa dertill erforderliga
medel för år 1874 till belopp
af 1,304 R:dr eller Kronor och för
år 1875 likaledes till belopp af 1,304
Kronor;
Transport 1,209,632:50.1,210,716:39. 3,014,848
56
Kongl, Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
Extra anslag
1875 Ordinarie anslag.
Transport 1,209,632:5U. 1,210,716:39. 3,014,848: —
i) att för Slöjdskolan i Stockholm
dels anvisa, utöfver det på ordinarie
stat definitivt uppförda beloppet
15,000 R:dr, ytterligare 58,800 R:dr
eller Kronor, så att det uti innevarande
års riksstat för ifrågavarande
läroanstalt upptagna belopp
höjes med 1,850 Kronor,
dels, för beviljande af tillfällig
förhöjning med 30 procent under
åren 1874 och 1875 af aflöningarna
för Föreståndaren, Bibliothekarien
och Materialförvaltaren, Matrikelföraren,
Sekreteraren, Maskinisten,
2 portvakter och den, som vårdar
och sköter värmeledningen med
ventilationsapparaten, samt af samtlige
för den egentliga undervisningen
afsedda aflöningar utom den
För läraren i figurmodellering, anvisa
på extra stat för år 1874
14,325 R:dr eller Kronor och för
är 1875 likaledes 14,325 Kronor;
k) att, under vilkor att bergsskolorna
i Filipstad och Falun med
dertill hörande skolor för bergsarbetare
komma att jemväl under år 1875
fortsätta sin verksamhet i enahanda
omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Kongl. Maj:t vill genom
inspektion af sakkunnig person
sig förvissa, a extra stat för
samma år anvisa ett belopp af 14,000
Kronor, att till Bruks-Societetens
fullmägtigei Jernkontoret utbetalas;
kommande, i händelse af bifall
till dessa framställningar,
Transport 1,209,632: so, 1,210,716:39. 3,014,848: .....
Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1 om Statsverket 1874.
57
Transport
dels ordinarie anslaget till undervisningsanstalter
för bergsbruk och
slöjder, som, inberäknadt det för
Slöjdskolan i Stockholm provisoriskt
uppförda belopp, för innevarande år
''uppgår till 234,600 R:dr, att höjas till
243,400 R:dr eller Kronor eller med
dels för åtskilliga behof på extra
stat, att anvisas till utgående under
år 1875 tillsammans ...........................
dels ock för löneförbättringar att
beviljas till utgående under år 1874
och under år 1875 ..............................
17: o. Undervisningsanstalter fö i •
handel och sjöfart,
att dels medgifva, att Navigations-skolelärarnes
löner och arvoden
må bestämmas till följande
belopp, nemligen vid Stockholms
och Göteborgs navigationsskolor för
ordinarie lärare till 3,000 Kronor
och för underlärare till 1,800 Kronor
samt vid öfriga skolorna för ordinarie
lärare till 2,500 Kronor och för underlärare
till 1,500 Kronor; äfvensom
att dessa löner och arvoden må
efter innehafvares af nämnda beställningar
väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år, räknad
från och med året näst efter det, då
han blifvit antagen eller antages,
höjas med 500 Kronor för ordinarie
lärare och med 250 Kronor för underlärare
samt slutligen efter ytterligare
fem års enahanda tjenstgöring
höjas för ordinarie lärare i Stock
Transport,
Bih. till Biksd. Prof. 1874. I Sami., 1 Afd.
Extraanslag
1874. 1875. Ordinarie anslag.
1,209,632: so. 1,210,716: 39. 3,014,848: —
8,800: —
31,300: —
53,781: so.
55,071: so.
1,263,414:— 1,297,087:89. 3,023,648: —
8
58
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Extraanslag . ,
1874: 1875 Ordinarie anslag*
Transport 1,263,414:— 1,297,087: 89. 3,023,648:-holms och Göteborgs navigationsskolor
med 500 Kronor till 4,000
Kronor och i öfriga skolor likaledes
med 500 Kronor till 3,500 Kronor
samt för underlärarne i förstnämnda
två skolor med 250 Kronor till 2,300
Kronor och i öfriga navigationsskolor
likaledes med 250 Kronor till
2,000 Kronor;
dels att, på grund häraf och
på det Navigationsskolelärarne, i
den mån de till följd af ålder i
tjensten äro dertill berättigade, må
komma i åtnjutande från och med
innevarande år af ifrågasatta löne
-
förbättringen,
ej mindre pa
narie stat, utöfver det vid senaste
Riksdag anvisade anslaget till undervisningsanstalter
för handel och
sjöfart å 51,750 R:dr, bevilja ett
belopp af 20,200 Kronor än äfven
till utgående under innevarande år
på extra stat anvisa ...........................
dels, på det två å Navigationsskolans
i Göteborg stat uppförda
anslag må förhöjas, det till instrument,
kartor, böcker och möbler
m. m. från 1,200 R:dr till 1,500
R:dr, samt det till underhåll af inventarier
samt anskaffande af modeller
m. m. för skeppsbyggeriafdelningen
från 750 R:dr till 1,000
R:dr, på ordinarie stat för år 1875
anvisa tillsammans 550 Kronor;
dels ock till Navigationsskolan i
Hernösand, för anordnande af undervisning
i läran om ångmaskiners kon
-
ordi -
19,450:
Transport 1,282,864: — 1,297,087: 89. 3,023,648:-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
59
Extraanslag
1874. 1875 Ordinarie anslag.
Transport 1,282,864: — 1,297,087: so. 3,023,648: —
struktion och behandling, likaledes
på ordinarie stat anslå 500 Kronor;
kommande, i händelse af bifall
till dessa framställningar, hela
anslaget under ifrågavarande titel
att för år 1875 utgöra 73,000 Kronor
och således höjas med............... 21,250:_
18:o. Befrämjande i allmänhet af
bergsbruket,
att minska det till befrämjande
i allmänhet af bergsbruket i kolumnen
”indelt ränta och ersättning för
indragna räntor” upptagna belopp
23,673 R:dr 70 öre med 20,087 R:dr
31 öre och således i nämnda kolumn
endast bibehålla återstoden eller
3,586 Kronor 39 öre.
19:o. Fiskerinäringens understöd,
att dels såväl höja Fiskeri-Intendentens
lön från 3,000 R:dr till
4,000 R:dr samt medgifva, att sistberörda
lönebelopp må, efter innehafvares
väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år, räknad från
och med året näst efter det, då Intendent
blifvit utnämnd eller framdeles
utnämnes, höjas med 500 R:dr
och således årligen utgå med 4,500
R:dr och vidare efter ytterligare fem
års sådan tjenstgöring höjas till 5,000
R:dr, som ock förhöja hvarje af de
tvänne Fiskeri-Assistenternes löner
med 1,000 R:dr från 1,000 till 2,000
Riksdaler;
dels för beredande af verkställighet
åt ett sådant beslut under
Transport 1,282,864:— 1,297,087:89. 3,044,898: —
60
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1814.
Transport
år 1875 öka ordinarie anslaget till
fiskerinäringens understöd med......
hvarigenom detsamma skulle komma
att uppgå till 20,100 Kronor;
dels ock slutligen bevilja nämnde
tre tjensteman ett till 30 procent
af hvarderas nuvarande lön
beräknadt dyrtidstillägg för år 1874
och för sådant ändamål å extra stat
för samma år anvisa tillsammans. .
1,284,364:— 1,297,087: so.
20:o. Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa
räntors förvandling eller afskrifning,
att dels från Riksstaten alldeles afföra den kontanta delen
af ifrågavarande anslag eller 4 Riksdaler 54 öre, dels ock
minska det i kolumnen för ”oindelt spanmäl” uppförda mått
1,276 kubikfot 4 kannor, förslagsvis värderade, å 2 R:dr 10
öre kubikfoten, till 2,680 Riksdaler 44 öre med ett mått af
110 kubikfot 9 kannor, värde 232 R:dr 89 öre samt i nämnda
kolumn endast bibehålla återstående måttet 1,165 kubikfot
5 kannor, förslagsvis efter enahanda grund uppskattade till
2,447 Kronor 55 öre.
21:o. Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,
att kostnaderna för inköp åt Länsstyrelserna af papper,
pennor, bläck, lack, segelgarn m. m. sådant äfvensom för
lysning och renhållning i embetslokalerna må från och med
innevarande år och framgent gäldas från Sjette Hufvudtitelns
anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. samt att
beloppet af samma anslag förhöjes med 7,200 kronor;
och torde slutligen för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
ifrågavarande förslagsanslag höjas med ytterligare 33
Kronor 94 öre eller tillsammans med ............................................. 7,233: os.
Beträffande alla de ordinarie anslag, som uti riksstaten
för innevarande år finnas under Sjette Hufvudtiteln uppförda_
Transport 3,056,131:94.
Extraanslag .
1875 Ordinarie anslag.
1,282,864:— 1,297,087:89. 3,044,898: —
4,000: —
1,500:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
61
Ordinarie anslag.
Transport. 3,056,131: 94.
och icke här ofvan blifvit. särskild! omnämnda, har Kongl.
Maj:t icke anledning föreslå någon förändring.
De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie
stat, utgöra .................................................................................. 3,056,131: u.
Om härtill lägges nu gällande riksstats slutsumma för
Sjette Hufvudtiteln ............................................................................... 8,982,400: —
men från den genom berörda sammmanläggning erhållna summa 12,038,531:94.
afdragas:
här ofvan föreslagna nedsättningar
å anslaget till Landsstaterna i länen ..................... 1,107: 20.
» till befrämjande i allmänhet af bergsbruket
............................................................ 20,087: 31.
» för ersättning till Sala bergslag för
förlust genom vissa räntors förvandling
eller afskrifning dels....................... 4: 54.
dels ock .................................................. 2 3 2 : 89. 91 101. ...
så erhålles det belopp ......................................................................... 12,017,100: —,
hvartill Sjette Hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för år 1875
uppgå.
Extra anslag
1874. 1875.
Här ofvan begärda extra anslag utgöra sam
manlagdt
för 1874 ........................................................ 1,284,364: —
samt för 1875 .................................................................. 1,297,087:89.
Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i
fråga om:
22:o. Aflöning åt Styrelsen för Allmänna Vägoch
Vattenbyggnader samt dess tjänstebiträden
m. m.,
att dels medgifva, att, utöfver de genom
fastställd stat bestämda aflöningar, åt Styrelsens
för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samtliga
embets- och tjensteman samt vaktbetjente må
på extra stat för innevarande år anvisas följande
lönetillägg, nämligen:
Transport 1,284,364:— 1,297,087:89.
62
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1814.
E x t r
1874.
Transport 1,284,364: —
för Chefen................................................ med Kronor 1,500,
» Byrå-Chefen, 30 % af innehafvande lön
It: dl'' |
4,500 |
» |
1,350, |
|||
)) |
Kamreraren d:o |
d:o |
» |
3,000 |
900, |
|
» |
1 tekniskt biträde, d:o |
d:0 |
)) |
1,200 |
» |
360, |
)) |
1 d:0 d:0 |
d:o |
)) |
1,000 |
» |
300, |
)) |
1 d:0 d:0 |
d:o |
)) |
800 |
)) |
240, |
» |
Registratorn, d:o |
d:0 |
)) |
1,800 |
)) |
540, |
)) |
Kanslisten, d:o |
d:0 |
)) |
1,000 |
)) |
300, |
)) |
Vaktmästaren ................. |
)) |
150, |
|||
» |
1 Distrikts-Chef, 30 % af innehafvande |
lön |
||||
It: dl'' |
1,800 |
)) |
540, |
|||
» |
O O nb |
d:0 |
» |
7,200 |
)) |
2,160, |
)) |
1 Distrikts-Adjutant, d:o |
d:0 |
)) |
750 |
)) |
225, |
)) |
o 1 O nb O |
d:0 |
)) |
3,750 |
» |
1,125, |
tillsammans R:dr eller Kronor 9,690: —
dels ock anvisa följande anslag på extra stat
för år 1875, nämligen:
till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och
Vattenbyggnader samt hennes tjenstebi
träden.
................................... Kronor 43,090,
» undersökningar och expenser
för allmänna arbeten............... » 30,000,
» stipendier åt medlemmar af
Väg- och VattenbyggnadsCorpsen
för utrikes resor i
ändamål att studera andra
länders allmänna arbeten...... » 2,000,
eller tillsammans Kronor
23:o. Statens Jernväg sbyggnader,
dels att för fortsättande och fullbordande
af arbetena å norra och östra stambanorna anvisa
extra anslag dels för år 1874, utöfver redan beviljade
4,600,000 Kronor, ytterligare..................... 6,400,000: —
Transport 7,694,054: —
anslag
1875.
1,297,087: 89.
75,090:
1,3 7 2,177 : 89.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
63
Extra anslag
1874. 1875.
Transport 7,694,054:— 1,372,177:89.
dels ock för år 1875 ................................................. 1,500,000: —
dels
a) att för år 1875 bevilja ett extra anslag
af Kronor .................................................................... 1,500,000: —
för fortsättande af det arbete å statsbanan
Sköfde-Carlsborg, som under innevarande år
kommer att börjas;
b) att medgifva, att vid jernvägsarbetets
utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma
de orter, som ifrågavarande statsbana skall
genomgå, och de ställen, den bör anlöpa;
dels ock
a) att för fortsättande under år 1875 af arbetena
å de delar af beslutade jernbanorna från
Storvik till riksgränsen mot Norge, hvilkas sträckning,
såsom ostridig, blifvit godkänd, å extra
stat för nämnda år anvisa Kronor........................... 3,000,000: —
b) att medgifva, det vid jernvägsarbetenas
utförande å berörda ostridiga sträckningar Kongl.
Maj:t må närmare bestämma de orter, som samma
sträckningar skola genomgå, och de ställen, de
böra anlöpa.
24:o. Allmänna arbeten af den beskaffenhet, att
utförandet af Styrelsen för Allmänna Väg- och
Vattenbyggnader kontrolleras,
dels att utaf redan af Riksdagen beviljade
anslag för år 1875 anvisa
till väganläggning emellan Lycksele och Wil -
helmina kyrkobyar i Westerbottens län................ 10,000: —
till anläggning af väg från Skröfven inom
Gellivare socken af Norrbottens län till öfver
Kalix
socknegräns........................................................... 6,024: lo.
till väganläggning emellan Norsjö och Malå
kyrkobyar i Westerbottens län .....,ö......................... 10,000: —
till väganläggning emellan Asele och Dorothea
kyrkobyar i Westerbottens län........................5,000: —
Transport 7,694,054:— 7,403,201:99.
64
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Extr
1874.
Transport 7,694,054:-till anläggning af vinterväg från Jäckvik vid
sjön Hornavans vestra strand till Riksgränsen i
riktning mot Saltenfjord samt uppförande af fjellstuga
och stall vid Södra Arrajokk och Mirkinis
till åstadkommande af ny farled från Uddevalla
stads hamn till Kattegat genom Björnsund
och Malösund .................................................................
dels att följande belopp anslås och ställas till
Kongl. Maj:ts disposition, nemligen:
I:o för understödjande af mindre hamn- och
brobyggnader samt upprensning af åar och farleder
...................................................................................
2:o till bidrag för anläggning af nya samt
omläggning eller förbättring af backiga eller eljest
mindre goda vägar.......................................................
3:o till understödjande, medelst anslag utan
återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar, som företrädesvis afse
att minska frostländigheten ......................................
och 4:o till befrämjande, medelst lån, af utdikningar
och aftappningar af sanka trakter och
sjöar till beredande af odlingsföretag 100,000: —
dels ock att, beträffande så väl vilkoren för
erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna
arbeten som kontrollen å arbetenas utförande
enligt fastställda planer, de härom nu
gällande föreskrifter må bibehållas.
Summa extra anslag, att utgå
under år 1874 ............................................................... 7,694,054:-
och under år 1875 .......................................................
anslag
1875.
7,403,201:99.
14,200: —
50,000: —
40,000: —
200,000: —
80,000: —
7,787,401: 99.
Kongl. Majita Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
65
Sjunde Hufyudtiteln,
innefattande anslagen för Finansdepartementet, hvilka i nu gällande Riksstat
utgöra:
Penningar................................ R:dr 8,923,150: 37.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor » 22,224: 52.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 754: 95.
Oindelt spanmål, 509,6 kubikfot a 2 R:dr 10 öre ... » 1,070: 16.
Tillsammans R:dr 8,947,200: —
Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda Utdrag af Protokollet
öfver Finansärenden för den 9 innevarande månad, föreslår Kongl. Maj:t
härmed:
l:o
att Riksdagen, med godkännande af det i omförmälda Protokollsutdrag
intagna förslag till ny stat för Finansdepartementets Expedition, ville uti det
för samma expedition nu uppförda anslag bevilja en förhöjning af 12,400
Kronor;
2:o
att af nuvarande förslagsanslag till Kortstämpling skostnader och fromma
stiftelsers andelar af kortstämpling saf giften må öfverflytta»
till Åttonde Hufvudtiteln ett belopp af..................................... Kr. 30,000
och till Allmänna Indragningsstaten ett belopp af.......................... » 2,500
samt att hvad derefter å anslaget återstår, 17,500 Kronor, må, ökadt med
100,000 Kronor och under bibehållen natur af förslagsanslag, å Sjunde
Hufvudtiteln anvisas såsom anslag till kostnader för kortstämpling och allmänna
bevillningens uttaxering;
3:o
att anslaget till Kammar-Rätten dels minskas med 876 Kronor 94 öre,
utgörande beloppet af den aflöning, som åtnjutits af en numera afgången
öfvertalig tjensteman, och dels ökas genom förhöjning af det embetsverket
till bekostande af renskrifning anvisade belopp med 2,000 Kronor, så att
anslaget på det hela kommer att ökas med 1,123 Kronor 6 öre;
Bih. till Piksd. Prof. 1873. 1 Sami., 1 Afd.
9
66 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
4:o
att det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af
postmedlen direkte utgå till Postverket, bestämmes till samma belopp,
3,400,000 Kronor, hvartill postmedlen blifvit härofvan beräknade;
5:o
att det å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegrafmedlen
direkte utgå till Telegrafverket bestämmes till det belopp, hvartill nämnda
medel härofvan beräknats eller 1,180,000 Kronor, äfvensom att de öfverskott,
som å samma medel möjligen kunna uppstå, må, i likhet med hvad
hittills egt rum, få af Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof användas;
Kommande Kongl. Maj:t att till Riksdagens granskning framlägga förslag
till ändringar i Postverkets normalstat och till stat för Telegrafverket;
6:o
att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stat för Tullverket,
som finnes ofvanberörda Protokollsutdrag bilagdt, må bestämma anslaget
för nämnda verk till 2,500,000 Kronor att, i likhet med hvad hittills egt
rum, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.
7:o
att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stat för Skogsstyrelsen,
Skogsstaten och Skogsläroverken, som finnes nyssberörda Protokollsutdrag
bilagdt, må med 284,487 Kronor 3 öre förhöja det för Skogsväsendet
å hufvudtiteln uppförda anslag till 650,000 Kronor och af deri ingående
kontanta belopp anvisa 258,287 Kronor såsom reservationsanslog;
8:o
att förslagsanslaget till Städers friheter, i den del deraf, som är anvisad
till staden Falun såsom ersättning för förlorad tullfrihet, minskas med 31
Kronor 50 öre;
9:o
att förslagsanslaget till Observations- och uppbördsprocenter m. in., för
att lemna tillgång till bestridande jemväl af så beskaffade utgifter, hvilka
hittills utgått från Riksgäldskontoret, ökas med 5,000 Kronor;
Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 67
10:o
att förslagsanslaget till Restitutioner, utan beloppets förhöjande,. anvisas
till bestridande jemväl af sådana restitutioner, som hittills af bevillningsmedlen
utbetalats från Riksgäldskontoret;
ll:o
att, till vinnande af jemnt tal å hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget
till Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. ökas med 21 Kronor
41 öre.
Sammanställes nu hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med
de af Kongl. Maj:t härofvan gjorda till dess ökande eller minskande föranledande
förslag, så visar sig, att nämnda summa Kronor 8,947,200:
komine att ökas
dels genom förändring af det nuvarande
anslaget ”Kortstämplingskostnader
och fromma stiftelsers andelar af
kortstämplingsafgiften” till ett anslag
till kostnader för kortstämpling och den
allmänna bevillning ens uttaxering med... Kronor
dels genom förhöjning af anslagen
till Departementets Expedition med......... »
» Kammarrätten » ......... »
» Postverket » ......... »
» Telegrafverket » ......... »
» Tullverket » ......... w
» Skogsväsendet » ......... »
« Observations- och uppbördspr o center
m. m. med ............................................. M
och till Skrifmaterialier m. m. med ...... »
tillsammans Kronor 1,601,531: 50
67,500: —
12,400: —
1,123: 6.
600,000: —
120,000: —
511,000: —
284,487: 3.
5,000: —
21: 4!.
men deremot att minskas
genom nedsättning af anslaget till
Städers friheter med ......................................
samt således på det hela att ökas med
31: 50
........... 1,601,500:
så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva ............ 10,548,700:
deraf förslagsanslagen utgöra 8,038,875 Kronor
68
honyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år
under denna hufvudtitel beviljas:
Till dyrtidstillägg för Departementschefen ........................ Kronor
» » » Kammarkollegium............................. »
» granskning i Kammarkollegium af nya jordböcker... »
» provisorisk förstärkning af Statskontorets personal
och dyrtidstillägg för samma embetsverk .................. »
» dyrtidstillägg för Myntverket.......................................... »
» » » Kammarrätten.................................... »
» » Öfver-Intendentsembetet................. »
» » General-Tullstyrelsen ..................... »
» » Skogsstyrelsen................................... »
Skogsinstitutet och dyrtidstillägg för dess personal »
bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien
S:t Barthelemy, förslagsanslag......................................... »
1875 måtte
1,500
30,660
14,500
33,350
4,980
34,980
6,720
19,770
5,070
15,330
25,000:
Summa extra anslag för 1875 Kronor
191,860:
Slutligen föreslår Kongl. Maj:t att Riksdagen ville för
gående från Riksgäldskontoret under samma år anvisa:
Till dyrtidstillägg för Departementschefen.................................
» genomförande under 1874 af den nya organisationen
utaf Departementets Expedition .........................................
» dyrtidstillägg för Kammarkollegium...................................
® ® » den vid jordeboksarbetet i Kollegium
anställda personal........................................................................
» provisorisk förstärkning af Statskontorets personal och
dyrtidstillägg för samma embetsverk ................................
» dyrtidstillägg för Myntverket................................................
» inrättande af ett nytt verk för guldutmyntning............
» dyrtidstillägg för Kammarrätten .........................................
® » » Öfver-Intendentsembetet ....................
» » » General-Tullstyrelsen ..........................
» » » Tullverket i öfrigt .................................
» B » Skogsstyrelsen och Skogsinstitutet ...
» » » Skogsstaten i öfrigt.................................
år 1874 till ut
R:dr
1,500: —
» 9,400: —
» 30,660: —
3,000:
33.350
4,980
60,000
34,980
6,720
19,770
432,930
6,900
88.350
Summa anslag för 1874
R:dr 732,540
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
69
Åttonde Hufviidtitelii,
innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager under denna hufvudtitel:
Penningar ......................................................................................... 4,582,425: ce.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.................. 258,710: 61.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ... 1,091,112: 12.
Oindelt spamnål, 4,834 kubikfot 1 kanna, efter värde af
2 R:dr 10 öre för kubikfoten motsvarande................................... 10,151: 01.
Summa R:dr 5,942,400: —
I öfverensstämmelse med bilagd a inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9
innevarande Januari förda protokoll öfver Ecklesiastikärenden föreslår Kongl.
Maj:t beträffande anslagen till
l:o. Departementets Expedition:
att det hittills för Expeditionen utgående årliga anslag 54,750 R:dr
måtte höjas till 70,550 R:dr eller med ................................ R:dr 15,800: —
2:o. Riksarkivet:
att ny lön till en Andre Amanuens måtte anslås
med ................................................................................... 1,000: —
att till löneförbättring åt två vaktbetjente anvisas
150 R:dr till hvardera med tillhopa .................. 300:— 1,300:—-
3:o. Kongl. Biblioteket:
att till löneförbättring åt två vaktbetjente anvisas
150 R:dr till hvardera eller tillhopa ................. 300:— 300: —
4:o. Nationalmuseum:
att det hittills på Akademiens för de fria konsterna stat
uppförda reservationsanslag till inköp af Svenska, Norska och
Danska konstnärers arbeten måtte till Nationalmusei stat öf
-
verflyttas med.......................................................................... 9,000: —
att till löneförbättring åt vaktbetjente m. m. vid
Nationalmuseum m. m. måtte beviljas........................... 1,750: — 10,750: —
5:o. Universiteten:
att till inrättande af 6 nya docentstipendier å 1,000 R:dr
vid universitetet i Upsala måtte beviljas.......................................... 6,000: —
Transport 34,150: —
70
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 181 i.
Transport Kronor 34,150: —
samt till höjande af 3 docentstipendier vid universitetet i
Lund från 750 till 1,000 R:dr ........................................ 750:-—
att årsanslaget till Botaniska institutionen vid
universitetet i Lund måtte ökas med ......................... 500: — 1,250:
6:o. Carolinska Medico-Kirurgiska Institutet:
att anslaget till samlingarnes vård och underhåll samt
till materiela behof måtte höjas med .......................... 2,849: —
att till löneförbättring åt vaktbetjente vid institutet
måtte anvisas ............................................................. 450:— 3,299: —
7 :o. Elementarläroverken:
att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i
högre lönegrad enligt gällande grunder anslås...... 89,000: —
till löneförbättring åt vissa öfningslärare vid
elementarläroverken, enligt Riksdagens år 1873
fattade beslut .................................................................. 18,250: —
till löneförbättring åt lärare vid elementarläroverken.
........................................................................... 381,700: —
att anslaget till arvoden åt extra lärare höjes
med.......................................................................................... 16,000: —
samt anslaget till vikarierande lärare med...... 10,000: —
att ersättning för afkomsten af ett med lektorsbefattning
vid Skara elementarläroverk förut
förenadi prebendepastorat beviljas med.................... 1,045:-—
att för tillämpning i vissa delar af en ny
anordning af elementarläroverken beviljas............... 76,900: —
592,895: —
8:o. Pedagogisk undervisningsanstalt för elementarlärare:
att till inrättande af en dylik anstalt måtte å ordinarie
stat uppföras det belopp, som för anstaltens verksamhet under
första läseåret erfordras enligt den i ofvanberörda protokoll
beräknade stat med ............................................................................. 55,700: —
samt att rätt till löneförhöjning hvart femte år med 500
R:dr måtte tilläggas läraren i pedagogik vid ifrågavarande anstalt,
till dess hans lön uppgått till 5,500 R:dr, och öfverlärarne,
tills deras löner uppgått till 5,000 R:dr; att lektor,
som befordras till öfverlärare, må såsom sådan i lön erhålla
Transport Kronor 687,294: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
71
Transport Kronor
1,000 R:clr mer än han skulle uppburit såsom lektor, dock
så att hans lön icke öfverstiger 5,000 eller understiger 4,000
R:dr; att lektorer och öfningslärare blifva i afseende på uppflyttning
i högre lönegrad likställda med lärare vid elementarläroverken;
att extra-lärare medgifves rätt att för löneförhöjning
inom adjunktsgraden räkna sig till godo de år, under
hvilka de varit såsom extralärare vid seminariiskolan anställda,
samt att, i det fall att någon af lektorerna förordnas till öfverlärare,
den extra lärare, som förordnas att såsom vikarie uppehålla
lektorstjensten, är berättigad till lönetursberäkning såsom
lektor.
9:o. Elementarskolor för flickor:
att till understöd åt dylika skolor måtte anvisas ett förslagsanslag
af ...........................................................................................
10:o. Seminarium för bildande af lärarinnor:
att för lärarnes uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande
grunder anslås........................................................... 4,000: —
samt till löneförbättring åt lärare och lärarinnor 5,000: —
ll:o. Pedagogierna:
att till löneförbättring åt lärarne anvisas............................
Folkundervisningen:
att till lärares vid Seminarierna uppflyttning i högre
lönegrad enligt gällande grunder anslås..................... 2,500: —
att till löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid seminarierna anvisas ................................................... 24,050:
att för inrättning af två nya seminarier för
qvinliga elever beviljas ..................................................... 32,600: —
och således anslaget till seminarierna för folkskolelärares
bildande förhöjes med tillhopa....................................
att till stipendier för seminariielever utöfver nuvarande
anslag anvisas ytterligare........................................................................
att för inrättande af en högre folkskola i Södermanlands
län det till understöd för högre folkskolor beviljade anslag
höjes med .............................................................................................
Transport Kronor
687,294: —
50,000: —
9,00 : —
16,000: —
59,150: —
10,000: —
__l,000p—
832,444: —
72
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport Kronor
att, för beredande af ökade löneförmåner åt lärare och
läiarinnor vid småskolor samt biträdande lärare och lärarinnor
vid folkskolor, det under titeln lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor i riksstaten uppförda förslagsanslag
måtte höjas med ............................................................
samt att, såsom vilkor för skoldistrikts rätt att erhålla
statsbidrag för lärare och lärarinnor vid småskolor samt biträdande
lärare och lärarinnor vid folkskolor, måtte föreskrifva^
att sådan lärare eller lärarinna i årlig lön uppbär minst
200 Riksdaler, samt i öfrigt, såsom redan är stadgadt, är med
undervisningen sysselsatt minst åtta månader af året;
att till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets
nordligaste trakter bosatta Finnar anvisas ett förslagsanslag
af ............................................................
13. Sundliets-Collegium med Medicinalstaten:
att lön för en rättskemist måtte å Sundhets-Collegii stat
uppföras med ............................................................
att till två nya provin ci allä karetj ens ter måtte anslås lö -
ner med tillhopa..............................g.................................. 3,000: —
att för uppförande af två extra provincialläkaretjenster
på ordinarie stat måtte beviljas..................... 1,000:_
samt att anslaget till tjenstgöringspenningar åt provincialläkare
måtte höjas med...............................................
14. Vet. erinär undervisningen:
att ny utgiftsstat för Veterinärinrättningen i Skara fastställes
i enlighet med det i ofvan omförmälda protokoll framställda
förslag, och för sådant ändamål anslaget till nämnda
läroanstalt ökas med........................................................
samt att blifvande innehafvare af de två professorstjenster
derstädes, hvilka icke komma att med föreståndarebefattningen
förenas, må ega att- efter fem års väl vitsordad tjenstgöring i
nämnda egenskap, åtnjuta förhöjning i lönen med 500 R-dr
och efter ytterligare fem års lika vitsordad tjenstetid enahanda
lönetillskott intill 3,500 R:dr.
832,444: —
120,000: —
12,000: —
4,500: —
4,000: —
1,000: —
10,000: —
Transport Kronor 983,944:
Kong!. Maj:tn Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
73
Transport Kronor
15. Vaccinationens befrämjande:
att det för detta ändamål i riksstaten uppförda ordinarie
anslag måtte höjas med.........................................................................
16:o. Vetenskaps-Akademien:
att pa Akademiens stat måtte uppföras två belopp, som
hittills utgått af de till manufakturernas befrämjande anvisade
medel, nemligen
anslag till instrumentmakeriernas understöd . 500: —
och arvode åt Akademiens Fysiker för vård och
tillsyn å två delningsinstrument .................................. 1,050: —
17:o. Vitterhets-, Historie- och. Antiqvitets-Akademien:
att till löneförbättring åt två vaktmästare anslås............
18:o. Akademien för de fria konsterna:
att för höjande af 2 å Akademiens stat uppförda vaktbetjentes
löner måtte beviljas tillhopa .............................................
samt att det å samma stat uppförda anslag 9,000 Rdr
till inköp af Svenska, Norska och Danska konstnärers arbeten,
hvars öfverflyttande till Nationalmusei stat blifvit här ofvan
under 4:o af Kongl. Maj:t föreslaget, i stället måtte här
afföras.
19:o. Musikaliska Akademien:
att till löneförbättring åt Akademiens vaktmästare måtte
anvisas..........................................................................................................
20:o. Serafvmer-Lasarettets underhåll:
att det för lasarettets underhåll uppförda anslag måtte
höjas med det belopp, som motsvarar lasarettets andel i kortstämplingsafgiften
eller med ................................................................
21:o. Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm:
att det för samma inrättning uppförda anslag måtte höjas
med ett belopp, motsvarande barnhusets andel i kortstämplingsafgiften
eller .................................................................................
Transport Kronor
Bih, till Riksd. Prot, 1874, 1 Sami. 1 Afd.
983,944: —
3,900: —
1,550: —
600: —
400: —
250: —
1,500: —
27,000: —
1,019,144: —
10
74
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Sta tf v er het 1874.
Transport Kronor 1,019,144:
2 2: o. Frimurarebarnhuset:
att det för barnhuset uppförda anslag måtte höjas med
ett belopp, motsvarande barnhusets andel i kortstämplingsafgiften
eller.................................................................................... 1,500:
23:o. Kyrkors underhåll:
att till ersättning för en Vessige församlings kyrka förut
anslagen, numera afskrifven qvarnränta må utgå............ 9: 03,
i följd hvaraf detta anslags kolumn för indelt ränta och
ersättning för indragna räntor minskas med 9 Rdr 3 öre, men
i stället penningeanslaget ökas med 21 öre samt den oindelta
spanmålen med 4 kubikfot 2 kannor och ett förslagsvärde af
8 Rdr 82 öre, så att förändring icke sker i anslagets slutsumma.
_____
Om från de här ofvan föreslagna tillökningar i anslag
tillhopa ...................................................................................................... 1,020,644:
afdrages det belopp, som på sätt förut är nämndt, skulle
afföras från anslaget till Akademien för de fria konsterna eller _ 9,000:
och till återstoden .................................................................................. 1,011,644:
läggas öfriga under åttonde hufvudtiteln uppförda anslag.
...................................................................................... 5,942,400: -
hvilka Kongl. Maj:t föreslår att bibehållas
utan vidare förändring än att, för jemnande
af slutsumman, anslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. in. minskas från 45,180 Rdr
62 öre till 45,136 Rdr 62 öre eller med ........... 44:— 5,942,356:
kommer denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra.
................................................................................................. Rdr 6,954,000:
hvaraf dock 30,000 Rdr föranleda motsvarande minskning
i det å 7:de hufvudtiteln uppförda anslag till fromma
stiftelsers andelar af kortstämplingsafgiften, och 1,550 Rdr
motsvarande minskning i utgifterna från de till manufakturernas
befrämjande anvisade medel.
För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde
hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som i ofvanberörda
Kongl. Maj:ts Aråd. Prof. Nio 1 om Statsverket 1874.
75
protokoll öfver ecklesiastikärenden omförmälas, af Riksdagen äska följande
anslag att utgå dels under år 1874, dels under år 1875, nemligen:
1874. 1875.
R:dr. Kronor.
1) Till lönetillägg åt embets- och tjensteman...
2) r> Departementets expedition.......................
3) » utarbetande af plan till statistisk redo
görelse
för undervisningsväsendet m. m.
4) » löneförbättring åt vaktbetjente i riks
arkivet
.........................................................
5) >'' löneförbättring åt vaktbetjente i Kongl.
biblioteket......................................................
6) » inredning af Kongl. bibliotekets nya
byggnad ...........................................................
7) » löneförbättring åt vaktbetjente m. m.
vid Nationalmuseum ...................................
8) » underhåll och vård af Carolinska medico
kirurgiska
institutets samlingar, samt för
åtskilliga materiela behof...........................
9) » Carolinska '' institutet för inredning af
arbetsrum, anskaffande af inventarier
m. m.......................................r..........................
10) » löneförbättring åt vaktbetjente vid Caro
linska
Institutet .........................................
11) » lärarnes vid elementarläroverken upp
flyttning
i högre lönegrad enligt gällande
grunder ..............................................
12) » löneförbättring åt visse öfningslärare vid
elementarläroverken enligt Riksdagens
år 1873 fattade beslut................................
13) » löneförbättring åt lärare vid elementar
läroverken
.........................................................
14) » uppsättande af bibliotek samt skol- och
undervisningsmateriel vid en pedagogisk
undervisningsanstalt för elementarlärare
15) » löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid seminarium för bildande af lärarinnor
.........................................................
256,549: —
15,800:
5,000: —
300: —
300: —
1,750: —
2,849:
450:
89,000: —
18,250: —
388,300: —
5,000: —
263,239: —
5,000:
313,600: —
3,000: —
13,000: —
Transport 783,548: — 597,839: —
76
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
16) Till
17) »
18) »
19) »
20) »
21) »
22) »
23) »
24) »
25) »
Transport
amorteringslån för inköp af hus åt
nämnda seminarium......................................
löneförbättring åt lärare vid pedagogi
er na ................................................................
löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid folkskolelärareseminarierna ...............
fullbordande af seminariibyggnaden i
Hernösand........................................................
understöd åt sådana församlingar, som
icke förmå till erforderligt belopp bekosta
aflöning åt sina folkskolelärare
utarbetande af geografiska kartor........
understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag
.................................................................
uppförande af nya byggnader för Veterinärinstitutet
i Stockholm på tomterna
N:is 11, 12 och delar af N:is 3 och 4 i
qvarteret Vedbäraren samt der bakom
liggande delar af lägenheten Djursborg
och Ladugårdsgärdet till Drottning Christinas
väg .............................. 597,770: —
hvaraf nu skulle anvisas ...........................
i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t
föreslår, att Veterinärinstitutets nuvarande
tomter i qvarterat Edelman mindre
och Krabaten med der befintliga byggnader^
må, när de för Institutet icke
vidare beböfvas, pa offentlig auktion
försäljas, och behållna köpeskillingen
derför till Riksgäldskontoret aflemnas.
uppförande af byggnader samt inköp af
inventarier och undervisningsmateriel
för veterinärinrättningen i Skara...........
anskaffande af originalmålningar af växter
ur Sveriges flora och utgifvande af
teckningar utaf zoologiska föremål.......
Transport
1874.
Rdr.
783,548:
16,000: —
24,050:
18,800: —
842,398:
1875.
Kronor.
597,839: —
59,000: —
20,000: —
1,500: —
10,000: —
200,000: —
10,000: —
1,200: —
899,539: —
Kongl. Maj:tt Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
77
Transport
26) Till inköp för Vetenskaps-Akademiens räk
ning
af tomterna N:is 1—6 i qvarteret
Grönlandet södra, med derå befintliga
byggnader........................................................
27) » undersökning och beskrifning af fäder
neslandets
fornlemningar m. m. 5,000: —
» arvoden åt vetenskapligt bildade
biträden vid ordnandet
och vården af statens under
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien
s vård stälda
samlingar och till aflöning åt
vaktbetjening vid samlingarnes
förevisning .................................... 4,000: —
samt till utgifvande af planschverk
öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens
historiska museum och öfver
svenska sigill från medeltiden 2,000: —
28) » löneförbättring åt vaktbetjente vid Vit
terhets-,
Historie- och Antiqvitets-akadernien.
..............................................................
29) » löneförbättring åt vaktbetjente vid Aka
demien
för de fria konsterna....................
30) >i löneförbättring åt en vaktmästare vid
Musikaliska akademien.............................
31) » Musikaliska akademiens nya byggnad
32) » hospitalsväsendets ordnande .....................
33) » allmänna hospitalsfondens förstärkande
34) » understöd för den i Sköfde inrättade
vårdanstalt för sinnesslöa barn ...............
35) »> understöd för en i Stockholm af för
eningen
för sinnesslöa barns vård inrättad
dylik anstalt.......................................
36) » underhåll af det i Jerfsö socken af Hel
singland
befintliga sjukhem för spetälska
1874.
Rdr.
842,398: —
600: —
400: —
250: —
400,000: —
95,000: —
1875.
Kronor.
899,539: —
250,000: —
11,000 —
90:000: —
500,000: —
200,000: —
5,000: —
2,000: —
4,000: —
Transport 1,338,648:— 1,961,539: —
78
Kongl. Majtis Nåd. Prop, N:o 1 om. Statsverket 1874.
1874. 1875.
Rdr. Kronor.
37)
38)
39)
40)
41)
42)
43)
44)
45)
Transport |
1,338,648: — |
1,961,539: — |
bidrag för bestridande af kostnaderna |
15,000: — |
|
naturhistoriska och arkeologiska under-sökningar på Björkön i Mälaren............... |
4,500: — |
4,500: — |
bekostande af planscher öfver de dervid |
2,640: — |
|
inlösen för Myntkabinettets räkning af |
8,000: - |
|
tillsyn och vård af lifrustkammarens |
600: — |
|
inlösen af 300 exemplar af Svenska |
1,050: — |
|
fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska |
1,500: — |
|
e. o. Professorn C. G. Malmström för |
2,500: — |
|
Docenten vid Upsala universitet A. G. |
2,500: — |
|
Summa Rdr |
1,368,788: — |
1,974,189 — |
INTioncle Hufvndtiteln,
innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat,
för den förra eller
Pensionsstaten:
Penningar ...................................................................................... R:dr 532,298: u.
Oindelt spån mål, 50,028,5 kub.-fot å 2: lo ............................. 105,059: 85.
Tillsammans R:dr 637,357: 99.
I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t
dels i öfverenstämmelse med beslut, hvarom bilagda Utdrag af Protokollet
öfver Finansärenden för den 9 innevarande månad närmare upplyser.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
79
att bland de under rubriken Civilstatens Pensionskassa uppförda anslag ett
särskildt anslag å 9,000 Kronor upptages för pensionering af tjensteman ock
betjente vid sko g sstaten och skog sskolorna, men deremot anslaget till Pensionsstaten
för simla embets- och tjensteman med enahanda belopp minskas, så att
summan af Pensionskassans särskilda anslag förblifver oförändrad;
dels i öfverensstämmelse med beslut, som innefattas i bilagda Utdrag
af Protokollet öfver Ecklesiastikärenden, att ett årligt anslag af 45.000 Kronor
å Pensionsstaten uppföres såsom bidrag till en pensionsfond för elementarlärares
enkor och barn.
Beträffande dernäst
Allmänna Indragning sstaten,
hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:
Penningar .......................''............................................................. R:dr 1,423,147:22.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............. » 1,5 5 2 : 65.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 217: 90.
Oindelt spanmål, 50,096,3 kub.-fot å 2: in ....................... » 105,202:23.
Tillsammans R:dr 1,530,120: —
vill Kongl. Maj:t föreslå:
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Justitie-ärenden:
att Vaktqvinnan vid länsfängelset i Falun Christina Andersson rnå berättigas
att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller afsked från sin
innehafvande befattning, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig
pension för sin återstående lifstid till belopp af 200 Kronor;
att förre Kommendanten och Direktören vid straff- och arbetsfängelset
på Långholmen, Majoren m. m. Frans August Tellanders enka Charlotta
Eleonora Tellander, född Ennes, må på Allmänna Indragningsstaten uppföras
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp
af 300 Kronor;
att t. f. Direktören vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, Majoren m. m.
Carl Wathier Klingspors enka Maria So fa, Klingspor, född Hallenborg, må,
så länge hon lefver ogift, få på Allmänna Indragningsstaten åtnjuta en årlie
pension af 300 Kronor;
att Häradshöfdingarne Carl Reinhold Kökeritz, Daniel Fehrman, John
Abraham Tornerhjelm och Gustaf Adolf Montén må, derest Kongl. Maj:ts
förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner af Riksdagen
godkännes, såsom godtgörelse för den genom löneregleringen för dem upp
-
80
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1874.
kommande minskning i inkomster, tillerkännas under deras återstående
tjenstetid personliga årliga anslag från Allmänna Indragningsstaten till följande
belopp, nemligen Kökeritz 911 Kronor, Fehrman 1,625 Kronor, Tornerhjelrn
3,090 Kronor och Montén 1,526 Kronor;
'' att förre Vaktkonstapeln vid straff- och arbetsfängelset i Malmö Harts
öhrqvist må på Allmänna. Indragningsstaten uppföras till åtnjutande från
och med år 1874 under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp
af 400 Kronor;
att anslaget till arvoden åt Justitiestats-Ministerns ombud för tillsynen
öfver boktryckerier och bokhandeln, för närvarande uppgående till ett belopp
af 5,850 R:dr, må öfverflyttas från Allmänna Indragningsstaten till Andra
Hufvudtiteln.
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landtför svar s-ärenden:
att Öfverste-Löjtnanten vid Hussarregementet Konung Carl XV m. m.
Grefve Nils Joachim Magnus Bard'' må från och med månaden näst efter
den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjensten, på Allmänna lndragnin
"sstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en
öfverstelöjtnantslönen vid nämnda regemente motsvarande pension af 4,500
Kronor, dock med vilkor att han från tj en sten afgar, innan han blifvet
berättigad till pension från arméens pensionskassa;
att Läraren vid Krigsskolan, Lektorn m. m. Carl Vilhelm August Ihams
enka Amanda
uppföras till eu årlig pension af 300 Kronor, att utgå, från och med år 1874
och så länge hon under sin återstående lifstid förblifver enka;
att Vaktmästarne vid Krigsskolan Anders Andersson och Johan Olof
Smith må pa Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande af en årlig
pension af 300 Kronor för hvardera, att utgå från och med månaden näst
efter den, i hvilken de ur Krigsskolans tjenst skiljas;
att Regementskommissarien vid Norra Skånska Infanteriregementet Sven
Adolf Liljenroth må på Allmänna Indragningsstaten uppföras till en årlig
pension af 1,000 Kronor, att beräknas från den 1 Juli 1873 och af honom
under hans återstående lifstid åtnjutas; ... _
att förrådsdrängarne vid arméens utredningsförräd i Stockholm Cad
Berglin och Carl Lindgren må från och med månaden näst efter den, i
hvilken de erhålla entledigande från tjänstgöringen vid förrådet, få på Allmänna
Indragningsstaten under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension
till belopp af 300 Kronor för hvardera; _
att General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet, General-Majoren
m. m. (Jarl Henrik'' Hdgerflycht, i den händelse han undfår afsked flan General-Fälttygmästareembetet,
efter det han uppfyllt de för erhållande af
generalspension ur arméens pensionskassa föreskrifna vilkor, må, utan hinder
81
Kongl. Majtts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
dei af, att han icke uppnatt 60 lefnadsår och 5 års tjensteålder i den grad,
som af honom nu innehafves, komma i åtnjutande af den i Kongl. Brefvet den
9 Februari 1858 bestämda lägre generalspension af 4,500 Kronor;
att Kamreraren å Arméförvaltningens Civila Departements pensionsoch
fondförvaltnings-kontor m. m. Johan Henric Dumrath må från och
med . månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning
i nämnda Departement, på Allmänna Indragningsstaten uppföras
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp
af 3,500 Kronor, motsvarande hans nu innehafvande Kamererarelön;
att till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman
må för år 1875 på Allmänna Indragningsstaten anvisas samma belopp,
som för år 1874 beviljats, eller 20,000 Kronor.
Enligt bi lagd a Protokollsutdrag öfver Sjöförsvars-ärenden:
att de civila tjenstemännen vid Flottans stationer må komma i åtnjutande
af enahanda rättighet till pension å Allmänna Indragningsstaten,
som, enligt gällande författningar i allmänhet tillkommer civila embets- och
tjensteman, dock att från pensionen å denna stat afräknas det pensionsbelopp,
som de från Amiralitets-Krigsmanskassan ega uppbära.
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden:
att Protokolls-Sekreteraren i Civil-Departementets Expedition, Expeditions-Sekreteraren
i Kongl. Maj:ts Kansli Nathanael Martin Schömneyr, hvilken
är berättigad att, efter afskedstagande, från Civilstatens Pensionsinrättning
undfå årlig pension till belopp af 1,200 Kronor, må från och med
månaden näst efter den, uti hvilken afsked blifver honom beviljadt, under
sin återstående lifstid såsom årligt understöd uppbära det belopp, hvarmed
berörda pension understiger 3,000 Kronor, eller 1,800 Kronor, samt att
detta understödsbelopp må anvisas att utgå från Allmänna Indrasninsrsstaten;
° ö
att Länsmannen i Tierps tingslag Herman Albert Anstrin må från och
med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom meddeladt, på
Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående
lifstid af eu mot tre fjerdedelar af länsmanslönen svarande årlig pension af
525 Kronor.
Enligt bilagda Protokolls-Utdrag öfver Finans-ärenden:
att den till barnhus- och fattigvårdsinrättningar i vissa landsortsstäder
nu från Sjunde hufvudtitelns anslag till kortstämplingskostnader m. m. utgående
årliga ersättning för förut åtnjuten andel af kortstämplingsafgiften
må från nämnda anslag öfverfiyttas till Allmänna Indragningsstaten och der
uppföras med förslagsvis beräknadt belopp af 2,500 Kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami, 1 Afd.
11
82
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 187å.
Enligt bilagda Protokolls-Utdrag öfver Ecklesiastik-ärenden:
att Intendenten vid Riksrausei palmontologiska afdelning, Professorn
Nils Peter Angelin må från och med månaden näst efter den, då afsked
från intendentsbefattningen honom meddelas, å Allmänna Indragningsstaten
under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension, motsvarande hans lön
me d3,5 00 Kronor.
Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1871—1873 utgjort i medeltal
2 R:dr 17 öre kubikfoten, motsvarande 13 R:dr 69 öre tunnan, eller 3
R:dr 19 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen
vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad,
hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman m. fl.,
som före vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla
löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af Riksdagen
efter nämnda prisskilnad, 3 R:dr 19 öre, bestämmas till utgående från allmänna
indragningsstaten.
Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den
spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande
utgör 265 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande
utgift i jemnadt tal en summa af 800 Kronor.
Då ofvanberörda pensionering af de civila tjenstemännen vid flottans
stationer, i anseende till donna personals fåtalighet, icke bör medföra någon
utgift af större betydenhet och såväl den häraf föranledda utgift som
öfriga å förslagsanslaget för allmänna indragningsstaten här ofvan äskade
nya anvisningar kunna antagas blifva uppvägda af de besparingar, som
uppkomma dels genom äldre pensionstagares afgång och dels genom uteslutande
från allmänna indragningsstaten af derå uppförda arvoden åt
Justitie-Stats-Ministerns ombud, hvilka arvoden för närvarande uppgå till
5,850 R:dr, anser Kongl. Maj:t någon annan förändring uti beloppet af det
för indragningsstaten nu anvisade anslag icke vara erforderlig, än att detsamma
för vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitlarnes samtlige ordinarie
anslag minskas med 35 Kronor; Och som de å Nionde hufvudtiteln
anvisade pensionsstatsanslagen nu utgöra:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
83
R:dr 6 3 7,3 5 7 : 99,
inen genom tillägg af det bär ofvan såsom bidrag
till en pensionsfond för elementarlärares enkor
och barn äskade anslag ......................................... 45,000: —
komme att uppgå till....................................................... Kronor 682,357:99,
samt allmänna indragningsstatens nuvarande anslag.
................................................................................ R:dr 892,762:01
minskadt med nyssberörde................................ »__35: —
utgör.............................................................................................................. 892,727:01,
så skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under Nionde
hufvudtiteln blifva..................................................................... Kronor 1,575,085: —
I fråga nu om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl.
Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af Protokollerna öfver
Landt- och Sjöförsvarsärenden:
dels att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande
af Arméens Pensionskassas egen pensionering, må för år 1875 utgå
till samma belopp, som för innevarande år finnes an
visadt
eller...................................................................................... Kronor 85,500: —
med skyldighet för Pensionskassan att till Riksgäldskontor
afstå det för året Pensionskassan tillkommande
förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna
och under enahanda vilkor i öfrigt, som
hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas
med förbindelse för Pensionskassans Direktion att,
så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige
i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela
anslaget eller huru stor del deraf behöft för ändamålet
användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke
åtgått, öfverskottet återlemna;
dels att det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensionsstater den
9 Februari 1858 och den 6 November 1860 må på grund
af Direktionens beräkning för år 1875 bestämmas till... » 290,000: —
att användas till betäckande af den skillnad, som för
Arméens Pensionskassa under samma år kan uppstå
genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning,_ _________
Transport Kronor 375,500: —
84
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport Kronor 375,500: —
och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den
1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse
för Direktionen att, vid reqvirerande af första
halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa
föregående årets utgift;
dels ock att i likhet med föregående'' år må anvisas
nedannämnda kreditiv, nemligen:
för att fortfarande ej mindre sätta AmiralitetsKrigsmanskassan
i tillfälle att till de sjöförsvarets embets-
och tjensteman samt betjente, som söka afsked,
genast utgifva pensioner, enligt de för kassan nu gällande
pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång
för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ... » 73,000: —
samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afske
dade
gemenskap förunnade förbättrade pensionering » 40,000: —•
med rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa att å
dessa kreditiv under loppet af 1875 lyfta hvad som för
omförmälda behof blifver erforderligt.
Summa extra anslag för 1875 Kronor 488,500: —
hvarjemte Kongl. Maj:t äskar, att till betäckande af en under år 1872 å
samma års kreditiv för fortfarande tillämpning af gällande pensionsstater
för arméens befäl och tjensteman uppkommen brist, måtte till utgående
under år 1874 anvisas ett belopp af 2,129 R:dr 35 öre.
Då Statsverkets utgifter för år 1875, enligt hvad under de särskilda
hufvud titlarna blifvit af Kongl. Maj: t föreslaget, omfattar följande anslagssummor,
nemligen:
Ordinarie utgifter:
Första Hufvudtiteln................... |
............ Kronor |
1,269,750 |
Andra » .................... |
............ )) |
3,360,900 |
Tredje » .................... |
........... )) |
609,365 |
Fjerde » .................... |
............ )) |
11,785,000 |
Femte » .................... |
............ )) |
4,462,100 |
Sjette » .................... |
............ )) |
12,017,100 |
Sjunde » ................... |
............ )) |
10,548,700 |
Åttonde » ................... |
» |
6,954,000 |
Nionde » .................... |
)) |
1,575,085 |
-----------------------
Transport Kronor 52,582,000: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
85
Transport R:dr 52,582,000: —
och Extraordinarie utgifter:
Andra |
Hufvudtiteln................... |
.................. Kronor |
Fjerde |
» |
................... » |
Femte |
» .................... |
................... » |
Sjette |
» ................... |
................... » |
deraf till jern vägsbyggnader
6,285,000
Kronor.
5 6 9,024: 70.
4,615,000: —
2,425,330: —
7,787,401: 99.
Sjunde »
Åttonde »
Nionde »
» 191,860: —
» 1,974,189: —
» 488,500: —
18,051,305:99.
eller sarmnanlagdt Kronor 70,633,305: 69.
och Statsverkets inkomster enligt här ofvan gjorda
beräkning uppgå till............................................................ » 64,660,000: —
så blir den stats/yllnadssumrna, som under år 1875
bör Statskontoret från Riksgäldskontoret tillhandahållas.
........................................................................................... Kronor 5,973,305: 69.
Till utgående under år 1874 har Kongl. Maj:t äskat följande belopp:
under Andra Hufvudtiteln.......................................................
» Fjerde » .......................................................
» Femte » .....................................................
» Sjette » ........................................................
deraf till jernvägsbyggnader
7,245,000 R:dr.
» Sjunde »
» Åttonde » ........................................................
» Nionde » .......................................................
Dertill bör läggas den Statskontoret tillkommande
godtgörelse för oersat.ta förskotter, livilka i bilagda utdrag
af Protokollet öfver Fmansärenden närmare omförmälas
...........................................................................................
R:dr
))
))
»
))
))
))
»
244,777: 20.
825,700: —
234,486: —
7,694,054: —
732,540: —
1,368,788: —
2,129: 35.
28,951: 82.
Summa R:dr 11,131,426: 37.
86
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ar:o 1 om Statsverket 1874.
I afseende på Riksgäldskontor ets inkomster, utgifter och behof under åren
1874 och 1875 hafva fullmäktige, på sätt i nyssberörda Protokollsutdrag
vidare omförmäles, för är 1874 upptagit såsom
Utgifter:
Anslaget till Kongl. Maj:t............................................... Kronor 300,000: —
Räntor och kapitalafbetalningar.......................................... » 7,255,855: 37.
A Riksgäldskontoret anvisade extra statsanslag........... » 745,917: o4.
Från Riksgäldskontoret beviljade, ännu icke utbetalta
0 lån......................................................................................... » 2,411,566: 07.
Å Riksgäldskontoret anvisade del af 1874 års stats
fyllnadssumma
.................................................................. » 2,150,000: —
Riksdags- och revisionskostnader....................................... » 425,000: —
Särskilda anslag och diverse utgifter.............................. » 113,8 60: 65.
Härtill komma ofvannämnda, nu af Kongl. Maj:t för
1874 äskade anslag och ersättningar........................ » 11,131,4 2 6 : 37.
då sammanlagda beloppen af behof ven för 1874 blir R:dr 24,533,627: —
Tillgångar och inkomster för samma år beräknas af fullmäktige till
Behållning från år 1873 ...............................................................R:dr 932,618: os.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel med räntor ...... 3,972,217: ov.
Kapital- och ränteinbetalningar å till bestämda föremål anvisade
lån........................................................................................ 1,083,000: —
Till ränterierna i länen antagligen redan ingångna restantier
å bevillningen för år 1872 m. fl. afgifter.............................. 30,000: —
Äldre depositionsmedel........................................................................... 1,200: —
Återstående behållningar å fonden för boställsskogars indelning
till regelbunden hushållning och af Skogsplanterings
kassan.
.............................................................................................. 16,148: ov.
Afbetalningar å undsättningslån ....................................................... 170,681: so.
Öfverskott å statsverkets inkomster för år 1872 efter afdrag
af hvad derå redan blifvit inbetaldt....................................... 1,000,000: -
Ytterligare försäljning af statsobligationer enligt Riksdagens
beslut............................................................................................... 12,263,000: —
Härtill bör nu läggas öfverskott å statsverkets inkomster
för år 1873.
0 Af dessa öfverskott äro för närvarande kända:
Å Tullmedlen ....................... R:dr 9,300,000: —
» Jernvägstraflkmedlen » 3,700,000:— _______
Transport R:dr 13,000,000:— 19,468,865: vi.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport Rclr 13,000,000: —
å Bränvinsmedlen ............... » 2,500,000: —
» Skogsmedlen ..................... » 500,000: — j g qqq qqq.
Derifrån bör likväl afdragas:
förenämnda påräknade, men
sannolikt icke ingående öfverskott
å 1872 årsinkomster..................... 1,000,000: —
och ökad kostnad för jernvägstrafiken
under år 1873 utöfver
hvad derför i Riksstat upptagits
jemte betydligt ökadt förlag
af inventarier och materia
lier
för stambanorna ..................... 3,516,000:— 4 516 000____
då nettoöfverskottet blir................... 11,484,000: —
hvarifrån åter ytterligare böra
afräknas:
till Riksgäldskontor! redan
levererade ......................................... 7,000,000: —
och, derest Riksdagen bifaller
Kongl. Maj:ts förslag om innehållning
i Statskontoret af så stor
del utaf dessa öfverskottsmedel,
som motsvarar den i 1874 års
statsfyllnadssumma af Riksdagen
upptagna bevillning....................... 2,700,000:— 9,700,000:
då till Riksgäldskontor! böra
aflemnas....................................................................................................
Vidare tillkomma besparingar å vid föregående Riksdagar
beviljade, dels i Riksgälds- och dels i Statskontoret
innestående extra anslag, hvarå utbetalningar icke mera
komma att ega rum och af hvilka de i Statskontoret innestående
alltså skola till Riksgäldskontoret aflemnas, tillsammans
.................................................................................................
samt slutligen beloppet af de lån, som till statens jernvägsbyggnader
böra för år 1874 upptagas.
Detta belopp beräknades vid senaste Riksdag
till ..................................................... Rdr 9,950,000: —
Transport R:dr 9,950,000: —
87
19,468,865: 21.
1,784,000: —
106,001: 41)
21,358,866: bi.
88
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t om Statsverket 1874.
Transport Rdr 9,950,000:— 21,358,866:01.
och böra nu ökas med kostnaden för de
jernvägsbyggnader, som Kongl. Maj:t
härofvan för 1874 föreslagit, nemligen:
för bostader åt banvaktare och stations
betjente.
................................... 845,000: —
samt för fullbordan och fortsättning
af östra och norra
stambanorna........................ 6,400,000: — Rcjr 7,245,000: —
Rdr 17,195,000: —
hvarifrån åter afgår den del af de erforderliga
medlen, som vid senaste Riksdag
beslutades skola för fyllande af
Riksgäldskontorets behof intill slutet
af år 1874 upplånas..................................._ » 5,400,000:— 11,795,000:_
Summa Rdr 33,153,866: fil.
När härifrån dragés sammanlagda beloppet af behofven
för år 1874................................................................................................ 24,533,627: —
visar sig Riksgäldskontorets behållning vid 1874 års slut
böra blifva ...............................................*.............................. Rdr 8,620,239: fil.
För är 1875 beräkna Fullmäktige Riksgäldskontorets Utgifter till:
Anslaget till Kongl. Maj:t ................................................. Kronor 300,000: —
Räntor och kapitalafbetalningar.......................................... » 7,679,655: so.
Beviljade, ännu icke utbetalta lån.................................... » 2,000,000: —
Riksdags- och revisionskostnader....................................... » 425,000: —
Diverse utgifter........................................................................ » 104,000: —
Dertill kommer den af Kongl. Maj:t för 1875
äskade statsfyllnadssumma................................................ » 5,973,305: 69.
Summa Kronor 16,481,961: os.
Inkomsterna för samma år beräknas af Fullmäktige till:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissabestämda
„ föremål anvisade lån ........................................................ Kronor 1,081,000: —
Äldre depositionsmedel........................................................ » 1,200: —
Undsättningsmedel ................................................................. » 1,120: —
Transport Kronor 1,083,320: —
ongl. ay.ts åd. Prop.
:o
om
e t
Transport Kronor
Dertill bör nu läggas
Behållningen från 1874 ......................................................... *
vidare den del af den till 2 millioner Rdr beräknade
Bankovinsten för år 1873, som icke erfordras för
uppbringande af Bankens reservfond till 5 millioner
Rdr och som Kongl. Maj:t härmed föreslår
Riksdagen att låta till Riksgäldskontoret öfverlemna »
samt slutligen Upplåning af ett belopp, motsvarande
de under Sjette hufvudtiteln härofvan äskade
anslag:
till bostäder åt banvaktare och stationsbe
tiente.
......................................... Kronor 285,000: —
till Norra stambanan .................. » 1,500,000:
till banan mellan Sköfde och
Carlsborg ................................. » 1,500,000:
och till banan mellan Storvik
ocli Norska riksgränsen.......»__3,000,000: »
1,083,320: —
8,620,239: 61.
500,000: —
6,285,000: —
Summa Kronor 16,488,559: 6i.
Utom det att för Riksbanken blifvit- af Bankovinsten reserverade
1,500,000 Kronor eller ungefär samma belopp som sistlidne år, består då
statsverkets besparing för året deruti, att den allmänna bevillning, som
kommer att inflyta år 1876, gjorts fri till användning för det årets behof.
Samtlige de i denna Proposition åberopade eller, för öfrigt med statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott
tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd
och ynnest städse välbevågen.
OSCAR
C. Fr. Wcern.
Bih. till Rihsd. Prot. 1874. l:a Sami. lista Afd.
12
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 1
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen uti StatsIlådet
d Stockholms Slott den. 9 Januari 1874,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wjekn,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alström er,
Weidenhielm.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anhöll i underdånighet,
att nu få inför Kongl. Magt anmäla de frågor och ärenden, som med
regleringen af utgifterna under Biksstatens Andra Hufvudtitel egde gemenskap;
och yttrade Hans Excellens dervid:
l:o. Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts, uppå anmälan af
Chefen för Finans-departementet, den 19 sistlidne December fattade nådiga
beslut angående vissa grunder, efter hvilka den tillfälliga löneförbättring,
som för statens embets- och tjensteman i allmänhet anses nödig,
bör utgå, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att i sådant afseende för Departementschefen på
extra stat bevilja:
för år 1874 ..................... 1,500 R:dr eller Kronor.
a ii l''S75 ..................... 1,500 ,, ,, ,,
Bill. till liiksil. Prof. 1874. J Sami. 1 Afä. 1
2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
2:o. Justitic-stats-expcditioueii.
Eders Kong]. Maj:t liar den 28 sistlidne November godkänt de utaf
Chefen för Civil-departementet uttalade åsigter i fråga om förändrad organisation
af Stats-departementens kansli-expeditioner, och åligger det mig,
i följd af Eders Ivongl. Maj:ts i sammanhang dermed gifna nådiga befallning,
att nu afgifva förslag till den förändrade stat för Justitie-statsexpeditioneu,
som för tillämpning af nämnda åsigter finnes vara af behofvct
påkallad. Innan jag går att fullgöra denna nådiga befallning,
torde det tillåtas mig att redogöra för nuvarande anslag åt Expeditionen
samt fördelningen af arbetet inom densamma.
Aflöningsförmånerna för Expeditionens embets- och tjensteman utgå
enligt gällande stat med de belopp, hvartill desamma dels vid 1859—1800
årens riksdag och dels vid riksdagen åren 1862-—1806 blilvit bestämda,
nemligen för:
En Expeditionschef.........................
Arvode, till eu Byråchef för lagärender, som derutöfver eger
uppbära löneinkomster af innehafvande ordinarie tjenst,
till så stor del som Eders Kongl. Maj:t ej finner böra
för tjensteus bestridande åt vikarien a Istås........
En Byråchef, som ombesörjer utarbetandet af Justitiestatsministerns
embetsberättelse!'' eller den officiella juridiska
statistiken............................
En Registrator............................
Ei! Kanslist..............................
Två Kopister å 1,000 R:dr hvardera...............
Runt Rall 20,300: -
hvarförutom till arvoden för extra tjenstgöring äro anslagna 1,800: -
Summa Runt R:dr 22,100: —-
Lönerna för Expeditionens två Vaktmästare äro vid 1873
års riksdag fastställda för den ena till 750 R:dr och för
den andra till 650 R:dr eller tillhopa........... 1,400:
och utgör således hela anslaget för Expeditionen Rmit R:dr 23,500: —
Sedan vid 1872 års början den nuvarande lagbyrån, för hvilken
anslag på extra stat är beviljadt, trädde i verksamhet, har befattningen
såsom Byråchef för lagärender icke varit tillsatt; och det med nämnda
befattning förenade göromål att föredraga lagfrågor i Högsta Domstolen
har derefter ombesörjts dels af lagbyråns ledamöter och dels af Expe
-
5,500:
3,000: —
4.500
3.500
1,800
2,000
Bil. N-.o 1 till Kon yl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 3
ditionschefen, hvilken jemväl redan före nämnda tid i sådant hänseende
biträdt och hvars öfriga åligganden äro dels i instruktionen af den 3
Juli 1840 för Justitie-statsdepartementet bestämda, dels ock bestå i handläggningen
af vissa tryckfri hetsärenden. Pa det. var judiciela statistik
skulle kunna i afseende å omfattning och fullständighet ställas i jemnbredd
med andra länders arbeten pa detta område hafva under de sednare
åren åtskilliga förändringar såväl i afseende å formulären för
primäruppgifterna som ock beträffande uppställningen och innehållet af
den slutliga berättelsen blifvit vidtagna, hvilket haft till följd att den
för dessa ärenden anställde Byråchefens arbete blifvit i icke obetydlig
mån förökadt; och något biträde af honom vid Expeditionens öfriga göromål,
hvilket vid uppgörandet af den nu gällande personalstaten för Expeditionen
varit påräknadt, har derföre icke kunnat erhållas. . Detta förhållande
har föranledt, att uppsättandet af expeditionerna, hvilket arbete
lämpligast kunnat förenas med byråchefsbefattningen, måst updragns åt
Kanslisten; och denna tjensteman, som dessutom Jutfört åtskilliga andra
bestyr, har sålunda hufvudsakligen haft enahanda sysselsättning,^som
Expeditionssekret-erarne i de andra Kansliexpeditionerna. Enligt Eders
Kong!. Maj:ts den 27 sistlidne December i nåder fattade beslut har dock
från början af innevarande år en förändring egt rum i Kanslistens
göromål,'' i det nemligen åt honom uppdragits att fora statsrådsprotokollet
öfver Justitie-departemcnts- och Justitie-ärenden, hvilken protokollsföring
förut ålegat Protokollssekreterarne i Justitierevisions-expeditionen.
Angående de skäl, som legat till grund för denna förändring jemte de
jemkningar i arbetsfördelningen som deraf påkallats, . anhåller jag att i
underdånighet få hänvisa till det af mig ofvannämnde dag afgifna yttrande
till statsrådsprotokollet. — Registratorn handlägger utom de egentliga
registratorsgöromålen äfven vissa tryckfrihetsärenden. Kopisterna
och extra Kanslisterna ombesörja expeditioners utskrifning och kollationerino’
samt lemna i öfrigt biträde vid andra arbeten af enklare beskaffenhet.
Enligt de af Eders Kongl. Maj-.t i nåder godkända grunderna för
organisationen af Kansliexpeditionerna skola inom hvarje sådan vara
anställda en Expeditionschef och en Registrator samt erforderligtrem tal
Byråchefer och tjenstemän af protokollssekreteraregrad, benämnda Kanslisekreterare,
hvarförutom bland extraordinarie tjenstemännen i man af
behof vissa af Departementschefen förordnas att i egenskap af Amanuenser
emot årligt arvode biträda vid de inom Expeditionen förefallande
göromål.
Beträffande nu frågan om tillämpningen af dessa grunder inom
Justitie-stats-expeditionen ber jag att först få anmärka, att ehuru, sedan
4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
den tid då dess nuvarande organisation fastställdes, de Expeditionen åliggande
göromålen icke obetydligt ökats, i k vilket afseende må meddelas
att antalet afgjord a mål och ärenden uppgick år 1862 till 637, men
1872 till 804, behof dock icke är förhanden att för göromålens jemna
och säkra gång öka Byråchefernas antal. Dock kan jag ej heller tillråda
att minskning deri eger rum. Väl har, såsom ofvan nämnts, Byråchefens
för lagärenden befattning under de två sistförfluten åren icke
varit tillsatt, men behöfligheten af denna embetsman måste, när lagbyrån
en gång kommer att upphöra, åter inträda. Jag tillstyrker
derföre, att i Justitie-stats-expeditionen fortfarande såsom hittills skola
vara anställda två Byråchefer, nemligen en för lagärenden och eu
för de statistiska ärendena. Förstnämnde byråeliefsplats synes äfven
framgent icke böra tillsättas å fast fot, utan endast medelst förordnande;
och då till samma befattning val icke behöfver ifrågakomma
någon, som ej förut innehar tjenst med lön, torde i Expeditionens stat
för Byråchefen uppföras endast ett arvode, men med enahanda rättighet
för honom att derutöfver uppbära en del af löneinkomsterna af innehafvande
ordinarie tjenst, som för närvarande är gällande.
Den sedan detta års början vidtagna anordningen att åt en tjensteman
uppdraga, såväl protokollsfÖringeii i Stats-Rådet som uppsättningen af
expeditionerna uti de i Stats-Rådet anmälda departements-ärenden anser
jag vara särdeles ändamålsenlig och derföre böra bibehållas, helst derigenom
äfven åstadkommes besparing för Statsverket, enär Protokollssekreterarnes
i Justitie-revisions-expeditionen antal kunnat minskas med
en. Med afseende å beskaffenheten af de ofvanbemälde tjensteman tillkommande
göromål är han att hänföra till den klass af tjensteinnehafvare,
som enligt grunderna för Kansliexpeditionernas ombildning skola
benämnas “Kanslisek reternre.“
De tjensteåligganden, som för närvarande äro förenade med registratorsbefattningen,
äro af beskaffenhet, att de icke kunna anses gifva
honom full sysselsättning. På grund deraf lärer det böra föreskrifvas,
att, med undantag af de göromål, som enligt hvad ofvan blifvit yttradt
skola tillhöra Kanslisekreteraren, öfriga af Kanslisten hittills verkställda
arbeten, bestående hufvudsakligen i uppsättande af expeditioner, som ej
äro föranledda af beslut fattade i Stats-Rådet, äfvensom kollationering
samt bestyret med expeditioners afsändande, uppdragas åt Registratorn;
och torde den löneförbättring, som kan varda Registratorn beviljad, böra
tillgodokomma nuvarande innehafVaren af denna befattning allenast under
det vilkor, att han åtager sig den ifrågasatta ökade tjenstgöringen.
Sedan flera år tillbaka har det befunnits nödigt, att uti Expeditionens
statistiska byrå bereda Byråchefen biträde af en Amanuens,
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 5
hvilkens aflöning utgått af de till arvoden för extra tjenstgöring anslagna
medel. Att nämnde amanuensbefattning fortfarande blir behöflig
kan med säkerhet förutses. Huru stort antal Amanuenser i öfrigt, efter
indragning af nuvarande kopisttjenster, kommer att erfordras, tilltror jag
mig icke att nu bestämma. Mig synes i öfrigt lämpligast att hvarken
Amanuensernas antal eller beloppet af dem tillkommande arfvode en gång
för alla fastställes, utan att Departementschefen lemnas frihet att förfoga
öfver det för Amanuensers aflöning afsedda belopp på sätt han för
göromålens bestridande finner ändamålsenligast.
1 ordningen förekommer nu frågan om Expeditionens stat. 1 afseende
å densamma föreligger eu underdånig framställning af Riksdagen, hvilken
jag anhåller att härvid först fä underställa Eders Kong!. Maj:ts nådiga
pröfning. Sedan Riksdagens år 1872 församlade Revisorer, jemte anmälan
att uti den för Justitie-stats-expeditionen afgifna redogörelse för expensmedel
och diverse anslag funnes upptaget äfven anslaget till “arvoden åt
Justitie-statsministerns ombud för tillsynen öfver boktryckerier och bokhandeln
i riket44, hvilket, jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 20 November
1823 och Kongl. Brefvet den 14 Januari 1824, vore under allmänna
indragningsstaten uppfördt, tillika fästat Riksdagens uppmärksamhet
derå, att det syntes Revisorerna lämpligast, att detta anslagsbelopp
öfverfördes till det för nämnda Expedition å andra hufvudtiteln uppförda
anslag, har, uti underdånig skrifvelse den 16 sistförflutne Maj, Riksdagen anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes afgifva nådigt förslag till Riksdagen
derom, att anslaget till Justitie-statsministerns ofvanbemälde ombud måtte
til! det för Justitie-stats-expeditionen upptagna anslag öfverföras. — Uti häröfver
afgifvet underdånigt utlåtande har Statskontoret förklarat sig väl, lika
med Riksdagen, anse mindre egentligt, att ifrågavarande arvoden, h vilka
för närvarande uppgå till ett sammanlagdt belopp af 5,850 R:dr, fortfarande
utgå från allmänna indragningsstaten, men icke kunna finna det
lämpligt att samma arvodesbelopp, på sätt Riksdagen ifrågasatt, öfverfördes
till det å Riksstaten upptagna anslag till Justitie-stats-expeditionen,
h vilket är för annat ändamål afsedt; och har Statskontoret i underdånighet
hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes Riksdagens ofvan berörde
underdåniga framställning endast på det sätt bifalla att till Riksdagen aflåtes
nådig proposition derom att ofvaunämnda arvoden från allmänna indragningsstaten
till Riksstatens andra hufvud titel öfverflytta s samt der
såsom särskildt förslagsanslag under titel: “Justitie-statsministerns ombud44
näst efter Justitie-stats-expeditionen upptagas.
Med afseende å hvad Statskontoret sålunda anfört torde Eders
Kong]. Maj:t ej finna skäl att föreslå Riksdagen, att de till Justitiestatsministerns
ombud utgående arvoden skola till anslaget för Justitie
-
(i Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proji. A :o 1. om Statsverket 1874.
stats-expeditionen öfver föras; anhållande jag att längre fram fa återkomma
till frågan om öfverflyttningvaf anslaget till nämnde arvoden
från nionde hufvudtiteln.
Derest mitt här ofvan framställda förslag till organisation af Justitie-stats-expeditionen
af Eders Kongl. Maj:t gillas, skulle de ordinarie
tjenstemännen derstädes blifva en Expeditionschef, eu Byråchef för
lagärender, en Byråchef för de statistiska ärendena, eu Kanslisekreterare
och eu Registrator, samt arvoden och löner till dem, bestämda för
förstbemälde Byråchef till 4,000 R:dr samt för de öfriga i eldighet med
Eders Kongl. Maj:ts den 19 sistlidne December uppå föredragning af
Chefen för Finans-departementet fattade nådiga beslut, komma att uppgå
till 26,500 R:dr eller Kronor. Härförutom erfordras dock medel till
arvoden åt amanuenser samt för bekostande åt renskrifning äfvensom
till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente. Af
de nu till extra tjenstgöring anslagna 1,800 R:dr användas 400 Ihdr för
aflönande af den hos Byråchefen för statistiska utdelningen anställda
amanuens, och åtgår af nämnde anslag dessutom 1,100 K:dr för utarbetande
af statistiska tabeller. Detta belopp har dock under sednare tider
visat sig " vara för ändamålet otillräckligt, och ytterligare medel dertill
hafva derföre måst anvisas å hufvudtitobis besparingar. Till förekommande
af att sålunda besparingarne skola för framtiden användas, till
ordinarie utgifter, torde det belopp, som för arbetsbiträde inom statistiska
afdelningen erfordras, böra beräknas till minst 2,000 Ihdr. hör aflönande
af amanuenser inom Expeditionens öfriga afdelningar äfvensom för den
renskrifning, som kommer att bestridas af personer utom Expeditionen,
anser jag omkring 1,700 Ihdr blifva beliöfliga. Dessutom böra hädanefter
som'',hittills till Justitie-statsministerns förfogande finnas medel att
använda till uppmuntran åt extra ordinarie tjensteman, som ej äro amanuenser
och åt extra ordinarie vaktbetjente, hvartill icke lärer kunna
anvisas mindre än hvad som under nuvarande förhallanden för sadant
ändamål användes eller 300 Ihdr. Anslaget “till amanuenser, skrifbiträden
och extra, vaktbetjente}'' bör således, enligt mitt förmenande, bestämmas
till 4,000 Ihdr eller Kronor. Bägges härtill det, såsom ofvan förmäl es,
till löner och arvoden åt tjensteman beräknade belopp 26,500 Kronor,
blifver summan 30,500 Kronor. Det för enahanda ändamål i gällande
stat upptagna anslag utgör, efter hvad af den utaf mig lemnade redogörelsen
inhemtas, 22,100 Ihdr eller Kronor och skulle således förslaget
medföra en förhöjning af...................... 8,400:
Härifrån bör dock afräknas det belopp, som genom
indragning af en protokollssekreteraretjenst i Justitie-revi-__
Transport 8,400: —
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 7
Transport 8,400: —
sions-expeditionen kommer att besparas och hvilket med den
löneförhöjning, som nu för sådan befattning lärer blifvit
äskad, uppgår till....................... • • •__4,500:
och utgör således tillökningen i utgiftssumman .... Kronor 3,900: —
Men om således förhöjning i det för Expeditionen anvisade anslå
o- finnes nu vara af behofvet påkallad, bör ej heller förbises, att, sedan
den tid beloppen af nämnde anslag bestämdes, göromål eu inom Expeditionen
vunnit eu ansenlig tillväxt samt att den ökade utgift töi Statsverket,
som blifvit ifrågasatt, till eu del motsvaras af ökad inkomst.
Till följd af den anmärkta tillväxten i antalet af inkommande mål har
nemligen äfven antalet af de expeditioner, som beläggas med stämpel,
varit i ständigt stigande, så att beloppet af det i Justitie-stats-expeditionen
försålda stämplade papper, hvilket år 1802 uppgick till 4,490 R:dr
75 öre, för år 1872 utgjorde 6,181 E:dr.
Lönerna för Expeditionens två vaktmästare blefvo vid sistlidne
års riksdag höjda, vid hvilket förhållande någon förändring deri nu icke
torde ifrågakomma.
1 öfverensstämmelse med det ofvan anförda har jag upprättat följande
förslag till
Stat för Justitie-stats-expeditionen.
Expeditionschefen, arvode..................... 7,500: —
1 Byråchef för lagärendet-, arvode................ 4,000:
Byråchefen är berättigad att derutöfver uppbära löneinkomster
af ^innehafvande ordinarie tjenst till så stor
del, som Kongl. Maj:t ej finner böra för tjenstens bestridande
åt vikarien afstås.
1 Byråchef för statistiska ärenden, lön............. 6,000: —
1 Kanslisekreterare, lön...................... 4,500:
1 Registrator, lön.......................... 4,500:
1 Vaktmästare, lön......................... 750: —
1 d:o lön......................... 650: —
Till Departementschefens förfogande för amanuenser, skrif
biträden
och extra vaktbetjente............... 4,000: —-
Summa R:dr eller Kronor 31,900: —-Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts förutnämnda, den 19
sistlidne December fattade beslut, får jag i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att, med de genom
samma nådiga beslut stadgade vilkor och förbehåll för genomförande åt
8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
nu föreslagna organisation och lönereglering för Justitie-stats-expeditionen,
dels höja ordinarie anslaget till Expeditionen från 23,500 R:dr till 31,900
Ihdr eller Kronor eller med 8,400 Kronor, dels ock till utgående under
år 1874 på extra stat bevilja sistnämnda belopp af 8,400 Ihdr.
3:o) Anslag till •lustitie-statsuiinistcMis ombud.
Hänvisande till hvad här ofvan blifvit anfördt angående arvodena
till de ombud, hvilka det, jeiulikt 4 § 1 mom. Tryckfrihets-förordningen,
tillkommer Justitie-statsministern att förordna för att vaka öfver tryckta
skrifters allmängörande, samt med upplysning att för närvarande 75 sådana
ombud äro förordnade och att det årliga arvodet, vid hvars bestämmande
hänsyn måste tagas till det med hvarje sådan befattningförenade
större eller mindre besvär, utgör för två ombud 150 Ihdr, för
tre ombud 100 Ihdr och för de öfriga 75 Ihdr hvardera, tillstyrker jag,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Statskontoret förordat, att
Eders Kongl. Maj:t. ville föreslå Riksdagen, att ifrågavarande arvoden
öfverflyttas från allmänna
vudtitcl samt att der i sådant hänseende näst efter Justitie-stats-expeditionen
uppföres under titel “Justitie-statsministerns ombud“ ett förslagsanslag
af 6,000 Kronor.
4:o) Högsta Domstolen.
Då någon förändrad organisation af Högsta Domstolen icke kan
ifrågakomma samt andra förhållanden ej heller äro förhanden, på grund
hvaraf uppskof bör ega rum med afgörandet af frågan om den löneförhöjning,
som i anseende till de ökade lefnadskostnaderna bör för ledamöterna
af bemälde Domstol å ordinarie stat uppföras, anser jag att nådig
framställning derom till Riksdagen nu bör göras. Justitierådens
lön bestämdes vid 1856—1858 årens riksdag till 8,000 Ihdr och har
sedan dess icke undergått någon förändring. Vid jemförelse med den
prisstegring å alla lefnadsförnödenheter, som sedan nämnde tid inträffat,
torde en förhöjning i Justitierådens nuvarande aflöning till 10,000
Kronor och således med 25 procent finnas vara af billigheten och omständigheterna
påkallad; och hemställer jag således i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen begära, dels att Justitierådens
lön måtte för en hvar af dem å ordinarie stat bestämmas till
10,000 Kronor, hvarigenom slutsumman i Högsta Domstolens stat, nu
uppgående till 180,050 Riksdaler eller Kronor, komme att utgöra 162,050
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 9
Kronor, dels ock att ett denna löneförbättring motsvarande dyr tidstil] ägg
åt Jnstitieråden för år 1874 å extra stat anvisas med 2,000 R:dr åt
hvardera eller sammanräknadt 32,000 R:dr.
Uppå Stats-Rådets öfriga ledamöters tillstyrkan täcktes
Hans Maj:t Konungen bifalla hvad Hans Excellens Herr
Justitie-statsministern här ofvan hemställt och föreslagit.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde vidare det af
Justitie-kansleren afgifna underdåniga utlåtande i fråga om lönereglering
för de i Justitie-kanslers-expeditionen anställda embets- och tjensteman,
livilket utlåtande finnes detta protokoll bilagdt; och yttrade Hans Excellens
härefter beträffande
o:o.
Jiistiiie-kiinslers-cxpcilitioiiciä.
Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut angående dyrtidst.
il
nämnde Expedition af Riksdagen äska att följande belopp för hvartdera
af åren 1874 och 1875 varda å extra stat anvisade, nemligen:
för Justitie-kansleren (hvars ordinarie lön utgör 7,000 R:dr) . 1,500: —
• Expeditions-sekreteraren och Sekreteraren (= 4,000 R:dr) 1,200: —
» Regi strå torn och Kanslisten (— 2,500 R:dr)......... 750: —
» Kopisten ( — 1,000 R:dr).................... 300: —
Summa R:dr eller Kronor 3,750: —
(ko. J ustitic-rcvisions-expeditioiieii.
Staten för detta embetsverk upptager följande tjenstcpersonal
och an släp-:
O
4 ordinarie Revisionssekreterare, lön 5,000 R:dr hvardera . 20,000: —
4 d:o d:o d:o 4,500 R:dr hvardera . 18,000: —
4 konstituerade d:o arvode 4,500 R:dr hvardera . 18,000: —
(i ordinarie Protokollssekreterare, lön 3,500 R:dr hvardera . 21,000: -
2 konstituerade d:o arvode 3,500 R:dr hvardera . 7,000: —
1 Registrator, lön......................... 3,500: —
9 ordinarie Kanslister, lön 1,800 R:dr hvardera....... 16,200: —
Transport 103,700: —
Bill. till Rik sd. Prut. 1874. J Sami. 1 AfJ. 2
10 Bil. Å:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport 103,700: —
4 konstituerade Kanslister, arvode 1,800 R:dr hvardera , . . 7,200: —
8 ordinarie Kopister, lön 1,000 R:dr hvardera........ 8,000: —
4 konstituerade d:o, arvode 1,000 R:dr hvardera....... 4,000: —
Säger R:dr 122,900: —
Härtill kommer aflöning åt 5 Vaktmästare, hvilken vid 1873
års riksdag fastställdes för en till 750 R:dr och för de
öfriga till 650 R:dr hvardera, tillsammans . ........ 3,350: -.....
och äro dessutom anslagna:
Till gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente . . . 2,000: —
Arfvode för vården af Högsta Domstolens protokoll..... 600: —
så att hela anslagssumman utgör R:dr 128,850:
Kanslisternas och Kopisternas antal är bestämdt med afseende
derå, att en tjensteman i hvardera af dessa grader skall vara indelad å
hvarje Revisionssekreterares rotel samt en Kanslist å Registratorskontoret.
1 anseende till minskning i balansen af de på Högsta Domstolens
pröfning beroende mål har sedan några år tillbaka en af de konstituerade
Revisionssekreterarnes beställningar jemte dertill hörande en kanslist-
och en kopistbefattning icke varit tillsatt. Erfarenheten under
dessa ar har visat, att den Nedre Revisionen åliggande föredragningsskyldigliet
kan under förhandenvarande förhållanden medhinnas af elfva
Revisionssekreterare, fråga är visserligen nu å bane om öfverflyttning
till Högsta Domstolen af vissa, hittills hos Kongl. Maj:t i Stats-Rådet
fullföljda besvärsmål; och ehuru, derest förslaget derom bli i Ver antaget,
numerären af de till Nedre Revisionens handläggning hörande målen
skulle vinna någon tillökning, tror jag dock det kunna antagas, att
elfva Revisionssekreterare skola äfven för det sålunda ökade arbetet
blifva tillräckliga, och hemställer i följd deraf, under förutsättning att,
om nämnde antagande framdeles skulle finnas vara oriktigt, erforderliga
medel för arbetskrafternas förstärkande då beviljas, att arvodet för en
konstituerad Revisionssekreterare för närvarande måtte indragas.
Vid genomförande af en ny lönereglering för Revisionssekretcrarne
torde synnerligt afseende höra fästas å hvad i fråga om Ho frättsledamöternas
aflöningsförmåner varder bestämdt. Vid sådant förhållande
och då Eders Kong], Maj:t icke lärer vid instundande riksdag äska löneförbättring
åt Hofrätternas ledamöter på ordinarie stat, anser jag frågan
om definitiv löneförhöjning åt Ro vision,ssekreterarne ej eller nu böra
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 11
tagas under öfvervägande, samt att förty, beträffande sistbemälde tjensteman,
framställning hos Riksdag bör göras allenast om beviljande åt dem
af dyrtidstillägg, beräknadt efter förut omförmälda grunder; och utgör
det belopp, som för sådant ändamål för hvartdera af åren 1874 och 1875
å extra stat erfordras 15,450 R:dr eller Kronor.
Såsom jag redan i underdånighet erinrat, har Eders Ivongl. Maj:t
den 27 sistlidne December förordnat, att den Protokollssekreterarne i
Justitie-revisions-expcditioncn åliggande skyldighet att turvis i StatsRådet
föra protokollet öfver Justitie-departements- och Justitie-ärenden
skall från början af innevarande år upphöra samt det för yngsta Protokollssekreteraren
utfärdade konstitutorial samtidigt dermed vara förfallet.
Eders Kongl. Maj:t har äfven, sedan nådigt beslut fattats om ombildning
af Eders Kongl. Maj:ts Kansli samt i sammanhang dermed en
sådan ändring i sättet för protokollsföringen i Stats-Rådet att, genom
hänvisning till registraturet eller andra medel till protokollens förkortande.
tid och arbetskraft kunde inbesparas, från Högsta Domstolen infordrat
utlåtande, huruvida på ofvan antydda eller annat af Högsta Domstolen
godkändt sätt protokollsföringen derstädes kunde sä förändras, att
tid och arbetskraft derigenom besparades, äfvensom huruvida genom en
sådan anordning eller eljest antalet Protokollssekreterare i Justitierevisions-expeditionen
— hvilket, efter det deras tjenstgöring vid statsrådsprotokollet
upphört, borde nedsättas med en — skulle, utan äfventyr
för ärendenas jemna och säkra gång, kunna ytterligare inskränkas
samt, i så fall, huru långt eu sådan inskränkning skulle kunna gå. 1
anledning häraf har Högsta Domstolen den 11 sistlidne December afgifvit
följande yttrande:
“1 händelse uti sådana besvärsmål, deri Nedre Revisionen icke afgifvcr
underdånigt betänkande, det öfverklagade utslaget finge biläggas
Högsta Domstolens protokoll, skulle i följd deraf protokollet kunna i
icke oväsendtlig mån förkortas, samt dymedelst utväg beredas att inskränka
den för protokollens uppsättande anställda tjenstepersonal till
sex personer. För närvarande möter emellertid det hinder för denna
förändring, att, enligt Kongl. Kungörelsen den 2G April 1853, part är
berättigad att, sedan i Justitie-revisionen bevakadt mål blifvit afgjordt,
emot qvitto återtaga det af honom ingifna öfverklagade utslaget. För
införande af ofvan omförmälde anordning erfordras således, att nyssnämnda,
efter Rikets Ständers förslag tillkomna författning varder i förevarande
hänseende ändrad; men frågan, huruvida eu sådan lagstiftningsåtgärd
må vidtagas, torde böra skärskådas äfven ur andra synpunkter
12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
än den, hvartill den nådiga remissen föranleder. Någon annan till besparing
af tid och arbetskraft ledande förändring i protokollsföringen
eller större nedsättning i Protokollssekreterarnes antal, än som här ofvan
blifvit ifragasatt, ansag Högsta Domstolen icke kunna göras med mindre
än att den goda ordning, säkerhet och snabbhet, som hittills vid protokollens
uppsättande och justerande samt beslutens expedierande varit rådande,
bl ef v c i större eller mindre mån äfven tyrad, helst om, såsom föreslaget,
blifvit, till Högsta Domstolens pröfning skulle komma att öfverflyttas åtskilliga
besvärsmål, som för närvarande icke till Högsta Domstolen fullföljas.“
Ätt upphäfva den uti ofvan åberopade författning, hvilken, såsom
Högsta Domstolen anmärkt, tillkommit på Rikets Ständers förslag, den
rättssökande mcdgifna rättighet att återtaga det öfverklagade utslaget,
anser jag mig destomindre kunna tillråda, som denna expedition är för
parten behöflig, i de fall der fråga förekommer om verkställighet af utslaget
i de delar, deri talan icke blifvit i Högsta Domstolen fullföljd,
och det icke synes med billigheten öfverensstämmande att försätta parten
i nödvändighet att af den expedition, hvarför han erlagt lösen, förskaffa
sig ytterligare ett exemplar. 1 följd häraf kan jag icke, emot den af
Högsta Domstolen uttalade åsigt, tillstyrka större nedsättning i Protokollssekreterarnes
antal, än att, sedan de numera blifvit befriade från åliggandet
att föra protokollet i Stats-Rådet, en af de konstituerade Protokollssekreterarnes
beställningar indrages; hvarigenom i staten skulle qvarstå
ö ordinarie och 1 konstituerad Protokollssekreterare. Aflöningen för
dessa tjensteman torde böra bestämmas till samma belopp som för Kanslisekreterarne
blifvit föreslaget eller 4,500 R:dr eller Kronor för hvardera.
Registratorn i Justitierevision,s-expeditionen åtnjuter i gällande stat
lika lön med Registratorer i Kansli-expeditionerna; och då anledning icke
förekommer att häri göra ändring, hemställer jag att den förstnämndes
lön måtte i likhet med de sednares höjas till 4,500 R:dr eller Kronor.
Enligt de af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkända grunder för
Kansli-expeditionernas ombildning skola kanslist- och kopisttjensterna
indragas samt sådana dem åliggande göromål, som icke kunna af oexaminerade
biträden utföras, ombesörjas af dertill, bland de extra ordinarie
tjenstemännen utsedde, af Departementschefen förordnade Amanuenser,
hvilka skulle för sitt arbete erhålla årligt arvode; och torde det nu
höra .tagas under öfvervägande, huruvida en likartad förändring kan i
Justitie-revisions-expeditionen genomföras. Med undantag af den i nämnda
Expeditions registratorskontor biträdande Kanslisten, hafva Expeditionens
öfriga Kanslister samt Kopisterna sinsemellan enahanda tjensteåligganden,
dock att protokollsföringen i Nedre Revisionen bestrides endast af Kopisterna.
Det åligger sålunda Kanslisterna och Kopisterna att biträda
Bil. N:o 1 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. lo
(len Revisionssekreterare, å hvars rotel de äro indelade, med utarbetande
af för föredragningen erforderliga promemorior, uppsätta berättelser i
revisionssalcer och rubriker i besvärs- och ansökningsmål, i conceptexpeditionerna
införa besluten, ombesörja expeditionernas renskrifning,
kollationering och afsändning eller aflemnande till Registratorskontoret,
samt härom göra erforderliga anteckningar å conceptexpeditionerna, äfvensom
upprätta balansförteckningar med mera dylikt. Det torde ej kunna
förnekas, att de flesta af dessa åligganden äro af beskaffenhet, att för
deras behöriga fullgörande endast erfordras ordning och vana vid göromålen,
samt att utom renskrifningsarbete t, hvilket dock i allmänhet icke
af tjenstemännen sjelfve verkställes, de öfriga göromålen på hvarje rotel
icke äro synnerligen tidsödande. Indragningen af begge ifrågavarande
befattningar skulle emellertid ovilkorligen medföra fara för att den med
den nuvarande anordningen förenade fördelen af kontinuitet i arbetets
gång blefve äfventyrad; men under förutsättning att erforderliga medel
anvisas för bekostande af expeditionernas utskrifvande anser jag en sådan
inskränkning i tjenstepersonalen kunna ega rum, att till hvarje Revisionssekreterares
biträde anställes blott en ordinarie tjensteman, nemligen
Kanslisten. Denne skulle vara ansvarig för behöriga handläggandet af
alla de kanslitjenstemännen nu tillhörande göromål, med undantag af
protokollsföringen i Nedre Revisionen, hvarom jag här nedan skall yttra
mig. Till följd af den myckenhet kollationeringsarbete, som i nämnde
göromål ingår, är det dock nödvändigt att på hvarje rotel hafva åtminstone
ett med säkerhet påräkneligt särskildt biträde. För sådant ändamål
borde derföre i Justitie-revisions-oxpeditionen, likasom tillämnadt är
i Kansli-expeditionerna, anställas Amanuenser med årligt arvode. Jag
har föreställt mig, att dessa platser möjligen icke skulle komma att såsom
nuvarande kopisttjenster eftersträfvas af personer, hvilka redan i
andra verk vunnit stadigvarande anställning, utan komma att stå öppna
för yngre jurister, som ännu icke hunnit att erhålla fast befattning annorstädes
och för hvilka amanuensarvodet under expektanstiden skulle blifva
en välkommen hjelp till deras uppehälle, på samma gång tillfälle bereddes
dem att inhemta en nyttig kännedom om sättet och gången för
handläggningen af de till Kongl. Maj:ts pröfning hänskjutna mål och
ärenden; och skulle sålunda Amanuenserna komma att närmast motsvara
bland nuvarande extra ordinarie Kanslister dem, hvilka till följd af flit
och goda anlag företrädesvis användts, men för hvilkas arbete någon
nämnvärd ersättning hittills icke kunnat beredas. Enligt gällande instruktion
eger Nedre Justitie-revisionen förordna jemväl extra ordinarie
Kanslister att der föra protokollet; och då de ordinarie Kanslisterna hittills
varit faktiskt från detta bestyr befriade samt de i nämnda proto
-
14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
koll förekommande ärenden i allmänhet äro af enkel natur, torde förandet
af samma protokoll lämpligen kunna åt Amanuenserna anförtros. 1
öfverensstämmelse med den af mig i fråga om Amanuenserna i Justitiestatsexpeditionen
uttalade mening, anser jag att hvarken Amanuensernas i
Justitie-revisions-expeditionen antal eller beloppet af dem tillkommande arvode
bör en gång för alla fastställas, utan Nedre Revisionen lemnas frihet
att, på sätt för göromålens bestridande finnes ändamålsenligast, förfoga
öfver det för Amanuensers aflöning utsedda belopp.
Aflöningen för de Kanslister, som äro indelade till tjenstgöring
hos Revisionssekreterarne, föreslår jag för hvardera till 2,500 Kronor, deraf
300 Kronor skulle anses utgöra renskrifningspenningar och derföre borde
under tjenstledighet oafkortade utgå till vikarien. Den i Registratorskontoret
tjenstgörande Kanslisten, hvars befattning är af särdeles trägen
beskaffenhet, torde ej kunna tilldelas lägre lön än 2,400 Kronor. Hvad
angår anslaget till amanuensarvoden, anser jag att för hvarje rotel bör
beräknas 500 Kronor. Härförutom lärer äfven framgent medel böra
anvisas till uppmuntran åt extra vaktbetjening, hvartill hittills årligen
användts omkring 300 R:dr, ett belopp, som äfven för framtiden torde
blifva för ändamålet tillräckligt.
Aled tillämpning af hvad jag nu i underdånighet framställt skulle
således indragning ske dels vid 1875 års början af en utaf de konstituerade
kanslistbefattningarne samt utaf de fyra kopistbefattningar,
hvilkas innehafvare likaledes äro dertill konstituerade, dels ock utaf
åtta ordinarie kopisfbefattningar, i den mån nuvarande innehafvare
från befättningarne afginge. Statsverkets utgifter till aflönande af
Kanslisterna samt till arvoden åt amanuenser och extra vaktbetjening skulle
blifva 35,700 Kronor, hvilket belopp understiger det i nuvarande staten
upptagna anslag till Kanslister, Kopister samt gratifikationer åt extra
ordinarie tjensteman och vaktbetjente med 1,700 R:dr eller Kronor.
1 händelse en med mitt underdåniga förslag öfverensstämmande
lönereglering för Protokollssekreterarne, Registratorn och Kanslisterne
varder af Eders Kongl. Maj:t och, efter dess nådiga framställning, jemväl
af Riksdagen godkänd för år 1875, hemställer jag, att densamma,
måtte ske under enahanda förbehåll i fråga om aflöningens fördelning
i lön och tjenstgöringspenningar eller annan bestämmelse, som Eders
Kongl. Afaj:t genom dess nådiga beslut den 19 sistlidne December beträffande
ifrågasatt lönereglering för Kansli-expeditionernas embete- och
tjensteinän föreskrifvit.
Staten för Justitie-revisions-expeditionen skulle, i enlighet med
hvad ofvan anförts, blifva sålunda:
1 ordinarie Revisionssekreterare, lön.............. 5,000: —
Transport 5,000: —
Bil. N:e 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 15
3 ordinarie Revisionssekreterare, lön . .
transport
1 |
d:0 |
d:0 |
d:o . . |
3 |
d:o |
d:o |
d:o . . |
1 |
konstituerad |
d:o |
arvode . |
2 |
d:o |
d:0 |
d:0 |
1 |
ordinarie Pr |
otokollssekreterare, |
lön |
5 |
d:o |
d:o |
d:o |
i |
konstituerad |
d:o |
arvode |
gistrator, lön
1 |
ordinarie |
Kanslist, |
lön............ |
|
1 |
d:o |
d:o |
d:o ............ |
. . 2,200: |
renskrifningspenningar . . |
. . 300: |
|||
7 |
d:o |
(1:0 |
d:o |
1 konstituerad Kanslist, arvode.......... 2,200: —
renskrifningspenningar . 300: —
2 d:o d:o d:o ......
1 |
Vaktmästare, |
lön . |
1 |
d:o |
eko . |
2 |
d:o |
eko . . |
! |
(1:0 |
arvode |
''Till Nedre Revisionens förfogande för Amanuenser och extra
vak tb etj en te.........................
Arvode lör vården af Högsta Domstolens protokoll.....
5,000: —
15,000: _
4,500: -13,500: —
4,500: —
9,000: —
4,500: —
22,500: -4,500: —
4,500: —
2,400: —
2,500: —
17,500: -
2,500: —
5,000: —
750: —
650: —
1,300: —
650: —
5,800: —
600: -
Summa Kronor 127,150: —
eller 1,700 Kronor eller R:dr mindre än i nu gällande stat.
Nuvarande 8 ordinarie Kopister Uro dock berättigade att bibehålla
sina löner å 1,000 R:dr, och endast i mån af deras afgång eller
förordnande till annan tjenst kan den nya ordningen tillämpas. Med
säkerhet antager jag, att af de 8 ordinarie Kopisterna minst två såsom
konstituerade Kanslister eller i annan egenskap skola erhålla sådan aflöning,
att ordinarie kopistlönen icke behöfver för dem beräknas. För
de öfriga sex, hvilka af amanuensanslaget kunna uppbära hvardera 500
R:dr, torde deremot böra upptagas efter ytterligare 500 R:dr för hvardera
tillhopa 3,000 R:dr eller Kronor, att i mån af behof utgå, intilldess
genom skeende afgång detta anslagstillägg icke vidare blifver behöfligt.
dag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, under ofvan omförmälde vilkor och förbehåll beträffande renskrifningspenningarne
samt om aflöningvns fördelning i lön och tjenst
-
16 Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
göringspenningar eller annan bestämmelse i sådan syftning, fastställa
förenämnde nya stat för Justitie-revisions-expeditionen samt bevilja det
deri utförda belopp 127,150 Kronor samt derutöfver 3,000 Kronor att
i mån af behof utgå intilldess nämnde stat i sin helhet kan varda
tillämpad.
Derjemte och på det Eders Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle
att redan under innevarande år gifva tillfälligt lönetillägg dels med 1,000
R:dr åt hvardera af Protokollssekreterarne och Registratorn, och dels
med 30 procent å nuvarande lönen såväl åt Kanslisterna som åt Kopisterna,
hvilka sednare under år 1874 måste med sin närvarande tjenstgöring
fortfara, torde hos Riksdagen nådig framställning böra göras
derom att för detta ändamål må under år 1874 dels få användas de
arvodesbelopp, som i följd deraf att utaf de beställningar, hvilka medelst
konstitutorial tillsättas, en Revisionssekreterare-, en Protokollssekreterare-,
en Kanslist- och en Kopistbefattning nu äro lediga, icke komma
att för afsedda ändamålet utgå och hvilket belopp utgör 10,800 R:dr,
dels ock på extra stat anvisas 7,040 R:dr.
Till de af Hans Excellens Herr Justi ti e-statsministern
sålunda gjorda framställningar och förslag, hvilka af
Statsrådets öfriga ledamöter understöddes, behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde härefter de
af rikets Hofrätter enligt nådig befallning afgifna underdåniga utlåtanden
och förslag angående lönereglering för Hofrätternas embets- och tjensteman,
hvilka handlingar skulle bifogas detta protokoll; och anförde Hans
Excellens i underdånighet beträffande
7:o. Svea och Göta Hofrätter samt Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.
På Finans-departementets underdåniga föredragning bär Eders
Kongl. Maj:t den 19 sistlidne December beslutat åt en komité uppdraga
att, efter tagen kännedom af de från vederbörande inkomna yttranden, afgifva
underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af de förvaltande
embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden; och hemställer jag,
hufvudsakligen af enahanda skäl, som legat till grund för berörde nådiga
beslut, att frågan om lönereglering för tj en ste pe vson al en i rikets Hofrätter
jemväl måtte varda till nämnde komités handläggning öfverlemnad.
Emellertid torde Eders Kongl. Maj:t finna godt att för embets- och
tjenstemännen i nyssbemälde domstolar hos Riksdagen begära dyrtidstillägg
under åren 1874 och 1875. Undantag härifrån synes mig böra
ega rum endast i fråga om Aktuarie!) i Svea Hofrätt för år 1874. Hof
-
Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
17
ratten har nemligen i dess underdåniga utlåtande för denna tjensteman
hvars lön är i gällande stat bestämd till 2,500 R:dr och som dessutom
åtnjuter i sportler 1,500 Ihdr, tillstyrkt löneförhöjning allenast i så
att hjin :kulle eftei- fem års tjenstgöring erhålla ålderstillägg af
00 Ihdr ocdi efter ytterligare fem års tjenstgöring likaledes 500 "R:dr•
men . da nuvarande innehafvaren af denna befattning först år 1869 blifvh
till densamma nämnd, skulle han följaktligen ej förrän med år 1875
erhålla förbättring i sina lönevilkor, så framt ej, på sätt Hofrätten hemställt
men hvartill jag ej finner giltiga skäl förefinnas, särskildt undantag
till förmån för tjenstens nuvarande innehafvare gjordes. För Aktuarien
i Göta Hofrätt utgör lönen enligt gällande stat 2,000 R:dr äfvensom
honom tillkomma sportler till belopp af 1,600 R:dr, och anser jag
vid det förhållande att enligt Hofrättens löneregleringsförslag nuvarande
Aktuarien, som till tjensten nämndes 1870, icke skulle för närvarande
komma i åtnjutande af högre fast lön än 2,400 R:dr, att dyr
-
utgå efter de af Eders
tids til lägget för denne tjensteman icke bör u>60 uc tll ^ucrs
Kongl. Maj:t i allmänhet i sådant hänseende fastställda grunder, utan
begränsas till 400 R:dr, hvarigenom hans sammanräknade löneförmåner
k om me att uppgå till samma belopp som för år 1874 tillfaller Aktuarien
i Svea Hofrätt. Ytterligare en jemkning i afseende å dyrtidstillagget
synes mig vara behöflig. Sekreterarnes i Göta Hofrätt och Hofrätten
öfver Skåne, och Blekinge löneinkomster uppgå nu till enahanda
belopp,, i det nemligen den förre uppbär i lön 2,500 R:dr och i sportler
2,500 Ihdr samt den sednare i lön 3,000 R:dr och i sportler 2,000 R.xlr.
la det rubbning i detta förhållande icke måtte ega rum, torde för Se
kreteraren i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge dyrtidstillägget, som
be räknad t efter 30 procent å den fasta lönen, skulle utgöra 900 R:d/
nedsättas till 750. R:dr. Beträffande Hofrätternas samtliga ofriga embetsoch
tjensteman tillstyrker jag deremot, att ofvanomförmäIda grunder i
afseende å beräkningen af dyrtidstillägget måtte vinna tillämpning; och
skulle, i öfverensstämmelse härmed och med hvad jag här ofvan beträffande
Aktuarierna i Svea och Göta Hofrätter samt Sekreteraren i Hofrätten
öfver Skåne och Blekinge föreslagit, de anslag, som för ifråo-a
nemligenand:UUä
b<>rde å cxtra stat anvistls» uppgå till följande belopp,
a) Svea Hofrätt för år 1874.
hör Presidenten (hvars ordinarie lön utgör 9,000 Rxlr) ... i 500: _
,, 10 Hoti ättsrad (=r 5,000 Ihclr) å 1,500 .......... 15 000'' _
Bih. till Riksd. Prat. 1874. I Sami. 1 Afä.
Transport
16,500:
18 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
Transport 16,500: —
För 5 Assessorer (= 4,500 R:dr) å 1,350 ........... 6,750:
5 dito (— 4,000 R:dr) å 1,200 ........... 6,000:
'', 5 dito (= 3,500 R:dr) å 1,050 ........... 5,250: —
„ Sekreteraren (= 2,000 R:dr) ............... 600:
„ Advokatfxskalen (— 2,500 R:dr).............. 750:
,, Aktuarien...........................
Arkivarien (= 2,000 R:dr)................. 600:
„ 5 Fiskaler (= 1,500 R:dr) å 450 ............. 2,250: —
„ 5 Notarier (= 1,800 R:dr) å 540 2,700:
„ 5 dito (= 1,400 R:dr) å 420 ............. 2,100: —
5 dito (— 1,000 R:dr) å 300 ... ..•••••• •_____1,500: —
Summa R:dr 45,000: —
samt för 1875 enahanda belopp med tillägg för Aktuarien af 500 Kronor
eller tillhopa......................... 45,500 „
b) Göta Hofrätt för hvartdera af åren 1874 och 1875.
För Presidenten (hvars ordinarie lön utgör 9,000 R:dr) . . . 1,500: —
„ 10 Hofrättsråd (= 5,000 R:dr) å 1,500 ........... 15,000: —
„ 5 Assessorer (= 4,500 R:dr) å 1,350 6,750:
„ 5 dito (= 4,000 R:dr) å 1,200 ........... 6,000: —
„ 5 dito {-= 3,500 R:dr) å 1,050 ........... 5,250: —
„ Sekreteraren (= 2,500 R:dr)................. 750:
,, Advokatfiskalen (= 3,000 R:dr)............... 900:
„ Aktuarien............................ 400:
„ Arkivarien (= 2,000 R:dr).................. 600:
„ 5 Fiskaler (= 1,500 R:dr) å 450 .............. 2,250:
„ 5 Notarier (= 1,800 R:dr) å 540 .............. 2,700:
„ 5 dito (= 1,400 R:dr) å 420 .............. 2,100: —
„ 5 dito (= 1,000 R:dr) å 300 .... .......... R500: —
Summa R:dr eller Kronor 45,700: —
c) Ho fr ätten öfver Skåne och Blekinge för h vartdera af åren 1874
och 1875.
För Presidenten (hvars ordinarie lön utgör 9,000 R:dr) . . . 1,500: —
„ 4 Hofrättsråd (— 5,000 R:dr) å 1,500 ........... 6,000: - -
„ 2 Assessorer (= 4,500 R:dr) å 1,350 2,700:
2 dito (= 4,000 R:dr) å 1,200 ........... 2,400: —
„ 2 dito (= 3,500 R:dr) å 1,050 ........... 2,100: —
„ Sekreteraren.......................... 750:
Transport 15,450
hd. Ä:o 1 till Ko ni/1. Muj:U A ad. Prup. N:o l, otn Statsverket 1874. 1!»
För Advokatfiskal (= 3,000 R:dr) . . ,......Tiansport 15450
n Aktuarien (= 2,500 R:dr).............• • • • .
„ Arkivarien (= 2,000 R:dr)..... ......
9 JHa\ro W f— i Vaa D.J.. > . ............... 600
2
2
2
2
Fiskaler (= 1,500 R:dr) å 450 ........ 900
Notarier (== 1,800 R:dr) å 540 ..... 1 080
dito (= 1,400 R:dr) å 420 ........ '' '' '' ’840
dito (= 1,000 R:dr) å 300 ............. 600
Summa R:dr eller Kronor 21,120
. ofvananmkrkta underdåniga utlåtanden hafva Hofrätternå gjort
trainstaUnmgar om indragning af vissa tjenster eller sammanslagning af
särskilda sådan a, _ under förutsättning att löneförbättring bereddes åt de
tjensteman som i följd af de ifrågasätta förändringarna erhölle ökade
goiomal._ Sålunda har Svea Hofrätt hemställt, att tern ordinarie notarietjenster
jemte de fem konstituerade notariernas beställningar skulle indragas.
Gota Hofrätt har likaledes föreslagit indragning af fem ordinarie^
notariebefattningar äfvensom af två fiskal,stjernsten? I fråga om
notarietjenstgöringen har Hofrätten öfver Skåne och Blekinge uttalat
den åsigt, att denna tjenstgöring, som nu på hvarje afdelning uppehälles
af tre ordinarie notarier och en extra notarie med arvode, kunde bestri
Huvuf
nu* f? perS?ner På W afdelning-, hvarjemte sistbemälde
ofiatt tilistyrkt^ att aktuarie- och arkivariefjensterna skulle sammans
as Med anledning häraf finner jag mig böra underdånigst hemställa,
att Edere Kongl Magt täcktes anbefalla dels samtliga Hofrätternå att
vid intrattande ledigheter mom notariegraden, tillsvidare och så länge
de qyarstaende notariernas antal öfverstiger två för hvarje afdelnino- i
Hofrätten, icke definitivt tillsätta de lediga tjensterna, utan allenast låta
uppehålla dem medelst förordnande, dels särskildt Göta Hofrätt att på
enahanda satt förfara i fråga om de två fiskalstjenster, som först blifva
lecnga, samt Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, att då aktuarien eller
arkivanen tran befattningen afgår likaledes foga anstalt om befattnino-ens
bestridande af vikarie, ö
p-p-,1 Ecler’s H °n o-!_ Maj .-t har den 31 sistlidne December beslutat till
in ksdageu afla,a nådig proposition med förslag till ny reglering af Häradsliof
dm garn e s löneförmåner, enligt hvilket förslag, bland annat, de
för närvarande under hvarjehanda titlar till Häradshöfdingarne utgående
anslag, såsom bostallsranta, bo,ställsersättning, tingsgästningspenningar
m. m. skulle indragas samt i stället å Riksstaten uppföras dels för hvarje
domsaga lön 4,500 Kronor, och dels för hvarje domsaga tjenstgöringspennmgar
och for vissa domsagor dessutom förvaltningskostnadsbidrag.
20 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
De belopp, som i följd häraf skola från de å Andra hufvudtiteln upptagna
anslag till Rikets Hofrätter med derunder lydande Justitiestater
afföras, utgöra:
för Häradshöfdingarne under Svea Hofrätt: penningar 14,513 R:dr
94 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 2,156 R:dr
97 öre;
för Häradshöfdingarne under Göta Hofrätt: penningar 11,052 R:dr
4 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 3,307 R:dr
63 öre, och
för Häradshöfdingarne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge:
penningar 4,024 R:dr 86 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna
räntor 207 R:dr 75 öre;
hvaremot i stället följande belopp skulle uppföras:
för Häradshöfdingarne under Svea Hofrätt: 297,000 Kronor;
för Häradshöfdingarne under Göta Hofrätt: 2 7 2,400 Kronor, och
för Häradshöfdingarne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge:
9 2,400 Kronor.
I följd häraf skulle nedannämnde anslagssummor upptagas i 1875
års Riksstat, nemligen för
Svea Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat: penningar 477,725
Kronor 58 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 44
Kronor 92 öre;
Göta Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat: penningar 450,119
Kronor 81 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 186
Kronor 62 öre; samt
Hofrätten Öfver Skåne och Blekinge, med derunder lydande Justitiestat:
penningar 176,612 Kronor 36 öre.
8:o) Krigshofrätten.
Riksdagens år 1872 församlade revisorer hade — jemte förmälan
att det uti ett af revisorerne meddeladt sammandrag öfver kostnaderna
för åtskilliga allmänna verk och inrättningar, under rubrik “arvoden och
gratifikationer14 för Krigshofrätten upptagna belopp 4,050 R:dr, utgjordes
af arvoden åt denna Hofrätts ordförande och militäre ledamöter samt
att dessa arvoden voro anordnade för ordföranden å tjerde hufvudtitelns
allmänna besparingar samt för ledamöterne å fjerde och femte hufvudtitlarnes
anslag till rese- och traktamentspenningar— ansett sig böra,
till vinnande af enkelhet och reda, föreslå, att tillgång för ifrågavarande
arvoden måtte under Krigshofrättens anslag å andra hufvudtiteln uppföras,
helst besparingars användande för ständiga arvoden vore stridande mot
Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 21
de i afseende å dispositionen af hufvudtitlarnes besparingsmedel genom
Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 meddelade bestämmelser.
Enligt hvad Arméförvaltningen uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande
anmälde, voro utbetalningarne af arvodet för ordföranden i Krigshofrätten
från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar och af arvodena
för nämnde domstols militärledamöter af landtarméen från samma hufvudtitels
anslag till rese- och traktamentspenningar grundade, den förra
å Kongl. brefvet den 11 Augusti 1837 och den sednare å Kongl. brefven
den 13 December 1826 och den 29 April 1830; och tillstyrkte
Arméförvaltningen, att dessa arvoden, på sätt revisorerna föreslagit, uppföras
å andra hufvudtiteln under Krigshofrättens anslag, hvarigenom, under
förutsättning att dylik åtgärd vidtoges med militärledamotens af
flottan från femte hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar
nu utgående arvode, aflöningen för Krigshofrättens samtlige embetsoch
tjensternän kunde från ett, i stället för från särskilda, anslag utgå
och å en gemensam stat upptagas. På grund af hvad sålunda förekommit
har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 sistlidne Maj anhållit,
att Eders Kong]. Maj:t täcktes til! instundande Riksdag afgifva förslag
derom, att tillgång för de åt Krigshofrättens ordförande och militäre
ledamöter erforderliga arvodesbelopp måtte under samma Hofrätts anslag
å andra hufvudtiteln uppföras.
Då genom den ifrågasatta åtgärden enkelhet och reda i statens
räkenskapsväsende befrämjas, tillstyrker jag i underdånighet bifall till
Riksdagens omförmälcle anhållan, I fråga om beloppen af de arvoden
ordföranden och de militära ledamöterna åtnjuta, får jag underdanigst
upplysa, att desamma enligt gällande bestämmelser uppgå för ordföranden
till 1,800 R:dr, för ledamot af öfverstegrad till 000 R:dr och för
ledamot af lägre grad till 675 R:dr. Ordföranden och ledamöterna åro
dessutom tillförsäkrade ljuspenningar, hvilkas belopp, beroende på markegångspriset,
utgör för ordföranden omkring 115 Ridrock för hvarje ledamot
hälften mindre. Då ledamöterna sins emellan hafva enahanda tjenstgöringsskyldighet,
synes billigheten fordra att de erhålla lika löneförmåner,
hvarjemte, i sammanhang med arvodenas uppförande på ordinarie
stat, ljuspenningarne torde böra upphöra och godtgörelse derför gifva»
genom någon förhöjning i arvodesbeloppen; och hemställer jag således
att, med indragning af de till Krigshofrättens ordförande och militäre
ledamöter nu utgående arvoden och ljuspenningar, i Krigshofrättens stat
upptages följande fasta arvoden, nemligen:
till ordföranden............................ 2,000:
„ 3 militära ledamöter, hvardera 1,000 Kronor ......: • 3,000:
tillsammans Kronor 5,000: —
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Pror. N:o /, om Statsverket JM4.
fZÄ*! * bifa" hSrli].!> a"8lag<=‘ Krigshofrätt»,,, sou,
“r upptaget 4111 ''*>*« b* 50 öre, att utgöra
Beträffande Krigshofrättens civile embets- och tjensteman i afseende
a hvilkas aflöning Krigshofrätten inkommit med anbefaldt xmder
SfÄ;tl Wlket,;OTde-få b?igfS da°ens protokoll samt fram
komitdn
fö/ o f 8 5andJa??1U1ng öfverlemnas til] den i nåder beslutade
r-UMi /%lf7andc af förslag rörande reglering af embetsverkens
oneforhallanden lärer Eders Kongl. Maj:, finna för godt att,Töfverens
af
R I16!86 merd- T''”1 anniarkta g™nder för beräkning af dyrtidstillägg
jande^belopp, “a af XS7« och 1875 a extra L. äska It
!r 1Sn.utgB; 4''5o° JMr> ''p°: z
n Krigsfiskalen (— 2;500 R:dr) . . ........... Lg ''
” 2 Kanslister (= 774 R:dr 50 öre) å 232: 35 ! i ! | | 464; 70.
tillhopa R:dr eller Kronor 3,314: 70.
iko) Anslaget till fångars vård och underhåll.
... ,. Den, del af utgifterna under donna titel, hvilken utgår såsom be
stämdt
andag omfattar aflömngen till Fångvårdsstyrelsen samt till åtbeiRofm
V11?° ai''8J^ sanstalterna anställda embets- och tjensteman samt
betjente. Fångvårdsstyrelsen har den 18 sistlidne November afgifvit underdånigt
utlåtande och förslag till lönereglering för den personal, hvars
Boning af det bestamda anslaget utgår, och torde det nu tillåtas mig
att i underdånighet föredraga dessa handlingar".
fn ’ /ExC,el™S Hei‘r oustitie-statsministern redogjorde härefter
foi innehållet åt Fångvårdsstyrelsens berörda utlåtande och förslag
hvulka skulle biläggas protokollet; och yttrade Hans Excellens vidare:
,, fivad först betraffar staten för Fångvårdsstyrelsen, anser jag att
da. f™?anrom dfl,,tlV1 löneförhöjning för Styrelsens embets- och tjensteman
lämpligast behandlas samtidigt med löneregleringsförslag för t enstepei
sonalen inom ofriga centrala embetsverk, annan ändring i samma stat
nu icke bor draga sättas än att lönerna för Styrelsens två vaktmästare,
In lika betjente icke i likhet med flere af deras vederlikar vid sistförutna
riksdag bereddes förbättring i deras knappa aflöning, måtte för
hvardera höjas från 600 R:dr till det af Styrelsen i sådant hänseende
foieslagna belopp eller 700 R:dr, hvarigenom det ordinarie anslaget för
Bil. N:o 1 t,ill Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 7, om Statsverket 1874. 23
Styrelsen, som enligt gällande stat utgör 50,870 R:dr eller Kronor, kornme
att belöpa sig till 51,070 Kronor.
Då emellertid Styrelsens embets- och tjensteman äfven äro i behof
af förhöjning i löneförmånerna, torde Eders Kongl. Maj:t för dem
äska dyrtidstillägg; och anhåller jag att i afseende derå få fästa Eders
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på vissa bestämmelser uti den för
Styrelsen gällande stat. Uti densamma äro löner uppförda för en registrator
och protokollsförande med 2,500 Rulr och för en notarie och ombudsman
med 1,500 R:dr, men är tillika bestämdt, att, intill dess genom
inträffande förändringar inom Styrelsens tjenstepersonal den beslutade
regleringen af nämnde två befattningar kan varda genomförd, följande
lönebelopp skola i mån af behof utgå, nemligen för en registrator 2,500
R:di’, för en notarie 2,200 R:dr samt för 2 kanslister, efter 1,000 R:dr
för hvardera, 2,000 R:dr, eller tillhopa 6,700 R:dr. Vid sådant förhållande
och då indragning ännu ej kunnat ske af någondera af sistnämnda
fyra befattningar, anser jag att dyrtidstillägg bör begäras såväl för
förstbemälde två befattningar som ock å skilnaden emellan de för dem
bestämda löner, tillhopa 4,000 R:dr, och förenämnde belopp af 6,700
R:dr eller 2,700 R:dr, dock att, i den mån besparingar komma att göras
på de ordinarie lönerna, motsvarande förminskning å dyrtidstillägget
äfven bör ega rum. Vidare är i staten bestämdt, att så länge nuvarande
kassören, hvilken är befriad från en del tjensten tillhörande göromål
och som af kassörsiönen 2,200 R:dr åtnjuter endast 1,470 R:dr, vid sin
befattning qvarstår, utgår för berörda göromåls bestridande ett arvode
af 1,200 R:dr om året; och torde Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äska
dyrtidstillägg å hela kassörsiönen, dock att deraf under nuvarande kassörens
tjenstetid endast skall utgå hvad som belöper å 1,470 R:dr. Enär
Fångvårdsstyrelsen icke tillstyrkt förhöjning i det till läkaren utgående
arvode, synes mig dyrtidstillägg för honom icke böra ifrågakomma. På
grund af hvad jag nu haft nåden anföra och med tillämpning af förut
omnämnda grunder, efter hvilka dyrtidstillägg bör beräknas, tillstyrker
jag att nådig framställning hos Riksdagen göres om beviljande å extra
stat för åren 1874 och 1875 af följande belopp för Fångvårdsstyrelsens
embets- och tjenstemän, nemligen:
för Generaldirektören (hvars ordinarie lön utgör 8,000 R:dr) 1,500: —
„ en ledamot (=-- 5,000 R:dr).................. 1,500: —
„ en dito (== 4,500 R:dr).................. 1,350: —
„ Sekreteraren (= 3,500 R:dr)................. 1,050: —
,. Registratorn och Protokollsföranden (= 2,500 R:dr) . . . 750: —-
„ Notarien och Ombudsmannen (=: 1,500 Rall-)....... 450: —
Transport 6,600: —
24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
o _ Transport
A skilnaden emellan lönerna för sistbeinälde två tjenstebefattningar
ocli de löner, som nu uppbäras af registratorn,
notarien och två kanslister, utgår dyrtidstilläg-g
med.....................
dock att, i den mån besparingar komma att göras på de
ordinarie lönerna, motsvarande minskning å dyrtidstillägget
äfven skall ske.
för Kamereraren (= 3,500 R:dr).................
„ Kammarförvandten (= 2,500 R:dr).............
„ 2 Revisorer (= 2,200 R:dr) å (560.............
„ Kassören (= 2,200 R:dr)...................
deraf nuvarande kassören dock eger uppbära allenast
441 R:dr eller Kronor.
„ 2 Kammarskrifvare (= 1,000 R:dr) å 300 .........
„ Intendenten (arvode = 3,000 R:dr).............
eller tillhopa R:dr eller Kronor 12,690: —
Uti det underdåniga utlåtandet har Fångvårdsstyrelsen yttrat, att,
derest göromålen inom Styrelsen så ordnades, att hvarje tjensteman erhölle
full sysselsättning, personalen i Styrelsens Kammarkontor skulle
kunna minskas medelst indragning af kammarförvandtsbefattningen och
en kammarskrifvare tjenst. Med anledning häraf och sedan innehafvaren
af förstnämnda befattning blifvit i nåder till annan anställning befordrad
har.Eders Kongl. Maj:t den 5 sistlidne December förständigat Styrelsen
att icke tillsätta kammarförvandtssysslan, utan låta den tillsvidare uppehållas
genom förordnande; och anhåller jag i underdånighet att befallning
måtte varda Styrelsen meddelad att på enahanda sätt förfara vid
först inträffande ledighet inom kammarskrifvaregraden.
Härefter förekommer fragan om aflöningen till de tjensteman och
betjente vid fångvardsanstalterna, hvilka äro uppförda å ordinarie stat.
Jag anser denna fråga kunna behandlas oberoende af hvad beträffande
löneregleringen för tjenstepersonalen inom andra förvaltningsgrenar kan
varda bestämd och tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t ville hos
Riksdagen göra framställning om beviljande på ordinarie stat af den löneförbättring
åt fangvardsmrättningarnes tjenstemäu och betjente, som af
de förhöjda lefnadskostnaderna eller andra förhållanden påkallas. Det
förslag, Fångvårdsstyrelsen i sådant hänseende framlagt, synes mig i allmänhet
vara väl grundad t, i det löneförmånerna blifvit afpassade efter
de särskilda tjensternas större eller mindre vigt och betydelse samt mängden
och beskaffenheten af de dermed förenade göromål. En väsentlig
6,600: —
810: —
1,050: —
750: —
1,320: —
660: —
600: —
900: —
Bil. N:o 1 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 25
förändring i afseende å sättet för aflönande af Direktörer och Bevakningsbefälhafvare
vid straff- och arbetsfängelser innehåller förslaget
derutinnan, att den till dessa tjenstemän hittills utgående provision å
arbetsinkomsten vid fängelserna skulle indragas och tjänstemännen i
stället förses med bestämda löner. De skäl, Styrelsen till stöd härför
åberopat, finner jag vara fullkomligt giltiga och tillstyrker derföre, att
den förändrade anordningen måtte vinna Eders Kongl. Majits godkännande;
och om än, hvad särskildt vidkommer Direktören och Bevakningsbefälhafvaren
vid straff-fängelset i Warberg, till följd af de utaf
Styrelsen anmärkta förhållanden, indragning för närvarande ej kan ske
af den dem i gällande stat tillagda provision af arbetsinkomsten, bör
deraf dock hinder icke möta att i förslagsstaten, med tillämpning jemväl
för detta fängelse af grundsatsen om arb etspro vision ers upphörande,
upptaga Direktörens och Bevakningsbefälhafvarens löner till de
belopp, hvartill desamma, efter det nämnde förmån upphört, definitivt
böra bestämmas; och tillstyrker jag derföre, att, med ändring härutinnan
af Styrelsens förslag, lönerna för nyssbemälde tjenstemän vid
straff-fängelset i Warberg utföras till enahanda belopp som för deras
vederlikar vid straff-fängelserna i Carlskrona och Landskrona blifvit
föreslaget, nemligen 3,000 Kronor för Direktören och 2,000 Kronor
för Bevakningsbefälhafvaren, dock med tillägg af det förbehåll, att, så
länge dessa tjenstemän åtnjuta arbetsprovision, dem tillgodokommer
allenast en del af lönen, nemligen Direktören 2,000 Kronor och Bevakningsbefälhafvaren
1,500 Kronor. .
Erkännande billigheten af Styrelsens hemställan, att nuvarande
Direktören vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen, Majoren och
riddaren af Eders Kongl. Makts Svärdsorden Fredrik Magnus Berencreutz
samt Bevakningsbefälhafvaren vid samma fängelse Carl August
Hörnstein, med afseende å de inkomster de hitintills åtnjutit, tilldelas
personliga arvoden, den förre af 1,000 Kronor och den sednare af 500
Kronor, anser jag dock dessa arvoden icke böra, såsom Styrelsen föreslagit,
i staten upptagas till utgående af det bestämda fångvårdsanslaget,
utan torde, enär bemälde tjensteinnehafvare enligt nu gällande
bestämmelser uppbära provisioner af arbetsinkomsten till ganska betydligt
belopp, hvilka hädanefter skulle statsverket besparas, omförmälda
personliga arvoden böra af inkomsten utaf de vid fängelset
verkställda arbeten utgå; och förordar jag alltså att staten varder i
öfverensstämmelse härmed ändrad.
Beträffande frågan, huruvida tjensteman vid fångvården borde
tillåtas att samtidigt innehafva annan befattning, har Styrelsen — med
tillkännagifvande att predikanterna vid läns- och kronofängelserna samt
några fä predikanter vid de öfriga fångvårdsanstalterna jemte dessa
Bih. till lliktsd. Prof. IP4. 1 Sand. 1 A/d. 4
26 Bil. No 1 till Kom/l. Maj:ts Nåd. Pr öp. No 1, om Statsverket 1874.
sina befattningar tillika innehade andra sysslor — yttrat, att, ehuru det
visserligen vore önskligt, att predikanterna vid de större länsfängelserna
uteslutande egnade sin tid och sin verksamhet ät fångarnes undervisning
och moraliska förbättring, Styrelsen likväl ansåge de kostnader,
som skulle erfordras för själasörjares anställande uteslutande
för fängelsernas räkning, blifva allt för stora, för att förändring i detta
afseende nu borde ifrågasättas. Vid de straff- och arbetsanstalter åter,
der predikanten kunde förena presterlig tjenstgöring jemväl vid länsocli
kronohäkte, voro, genom tillgodonjutande af särskilda arvoden vid
hvartdera af dessa fängelser, löneförmånerna sådana, att han uteslutande
borde egna sin verksamhet åt fångvårdens tjenst, i följd hvaraf han
med dessa befattningar ej borde få förena annan syssla; men vid de
anstalter, der sådan anordning icke kunde ega ruin, såsom vid strafffängelset
i Landskrona och kronoarbetscorpsens station å Tjurkö, borde
på särskild pröfning få ankomma, om med fångpredikantssysslan annan
presterlig tjenstgöring af mindre omfattning, såsom regements- eller
bataljonspredikantstjenst, finge förenas. Hvad särskildt angår den förenade
predikantsbeställningen vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm,
kronohäktet derst ädes och Stockholms län sfängelse, i afseende
å hvilken vilkoret, att innehafvaren icke dermed finge förena annan
befattning, skulle blifva gällande, har Styrelsen hemställt, att, då nuvarande
innehafvaren tillika innehar annan ordinarie befattning, de
föreslagna förhöjda löneförmånerna icke finge af honom tillträdas, så
länge annan tjenst af honom bekläddes. Emot Styrelsens sålunda
gjorda framställningar synes mig någon befogad erinran icke kunna
göras, och lära desamma följaktligen varda i nåder gillade.
Enligt förevarande förslag, som innehåller, att de till vissa löntagare
utgående anslag af ljus komma att indragas, skulle vidare dels
direktörer, kamererare och bevakningsbefälhafvare vid straff- och arbetsfängelserna
med undantag af straff-fängelset för qvinnor i Göteborg,
om hvars indragning Styrelsen är betänkt att under innevarande
år göra framställning, hvadan någon ändring i samma fängelses aflöningsstat
ej heller blifvit ifrågaställd, dels ock direktörer och bevakningsbefälhafvare
vid läns- och kronohäkten tillerkännas tvänne ålderstillägg
att utgå det första efter fem års tjenstgöring i innehafvande
tjenstegrad och det andra efter ytterligare fem års tjenstgöring i samma
grad; och har Styrelsen i fråga om tillämpning af den föreslagna aflöningsstaten
underdånigst hemställt:
att en fjerdedel af innehafvande lön och arvode jemte hela
skrifvarearvodet, der sådant äfven är anslaget, må utgöra tjenstgöringspenningar,
som under tjenstledighet icke må tillgodokomma löntagaren
;
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Pvo)>. N:o 1, om Statsverket 1874. 27
att för tillträde till ålderstillägg redan tillrygga!agd tjenstetid
må få beräknas; samt
att, då tjensteman från en till annan likartad befattning blifvit
transporterad, bola tiden för utöfning af så beskaffad tjenst vid olika
fångvårdsanstalter må i fråga om ålderstillägg få beräknas.
Aflöningsförmånernas fördelning i lön, tjenstgöring spenningar
och ålderstillägg har redan för vissa klasser af tjcnstemän vunnit
tillämpning och funnits vara ändamålsenlig. Riksdagen har ock uti
underdånig skrifvelse den 8 Maj 1872 uttalat sig till förmån för ett
sådant aflöningssätt, hvilket torde böra godkännas äfven för ifrågavarande
tjenstepersonal. I afseende å grunden för tjenstgöringspenningarnes
beräknande i förhållande till aflöningen i dess helhet, är
uti den af 1873 års Riksdag fastställda utgiftsstat för Postverket bestämdt,
att en fjerdedel af hela aflöningen och således äfven af ålderstillägg
skall utgöra tjcnstgöringspenningar. Denna bestämmelse, såsom
lämplig och billig, anser jag höra blifva gällande äfven för tjenstepersonalen
vid fångvårdsanstalter, dock med den jemkning att, på sätt
Styrelsen föreslagit, hela skrifvarearvodet skall hänföras till tjenstgöringspenningar,
och hemställer derföre, att, till förekommande af all
tvetydighet i fråga derom, huruvida ålderstillägget eller någon del
deraf skall såsom tjenstgöringspenningar anses, uti första punkten af
Styrelsens ofvanberörde hemställan tilläggos, att jemväl en fjerdedel
af innehafvande ålderstillägg skall utgöra tjenstgöringspenningar; och
torde vidare i afseende å rättigheten att tillträda ålderstillägg’den bestämmelse
böra meddelas, att tjenstetid eu skall beräknas från början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tj eu sten skedde.
Emot de två sednare punkterna i Styrelsens förenämnde hemställan
har jag icke något att anmärka. Enligt från Styrelsen erhållen uppgift
skulle för nuvarande tjensteinnehafvare ålderstillägget komma att
uppgå för detta år till ett sammanlagdt belopp af 11,800 Riksdaler
eller Kronor och för år 1875 till 13,100 Kronor.
På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört och under åberopande
i öfrigt af hvad Styrelsens skrifvelse i ämnet innehåller, tillstyrker
jag Eders Kong]. Maj:t föreslå Riksdagen, att, med godkännande
af de utaf Fångvårdsstyrelsen föreslagna bestämmelser dels om
tjenstgöringspenningar och ålderstillägg, med här ofvan anmärkta ändringar,
dels ock beträffande förbudet för predikanter vid vissa fångvårdsanstalter
att tillika innehafva annan tjenst, äfvensom af Styrelsens
särskilda hemställan i fråga om nuvarande innehafvaren af predikantsbeställningen
vid fängelserna å Norrmalm och Stockholms länsfängelse,
samt under förbehåll att den vissa löntagare nu tillkommande rättighet
att åtnjuta provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus skall,
28 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
såvidt beträffande den förra i nedanstående stat ej annorlunda bestämmes,
upphöra, fastställa följande
Aflöiiingsstat för tjensteman och betjente yid
fångyftrdsanstalterna.
Lön.
Straff- och arbctsfäiigclsct å Långholmen.
1 Direktör och Kommendant . . . .
Uppbär derjemte arvode såsom
Direktör vid Stockholms städs
kronohäkte å Långholmen.
Nuvarande direktören Majoren m.
m. F. M. Berencreutz åtnjuter!
personelt arvode af 1,000 Kronor,
som utgår af arbetsinkom-!
sten vid fängelset.
1 Kamererare.............;
Uppbär derjemte arvode såsom;
redogörare vid kronohäktet å
Långholmen.
1 Pastor................
Uppbär derjemte arvode såsom|
predikant vid kronohäktet å!
Långholmen.
1 Bevakningshefälhafvare......
Nuvarande Bevakningsbefälhafvaren
C. A. Hörnstein åtnjuter personelt
arvode af 500 Kronor,
som utgår af arbetsinkomsten
vid fängelset.
3,500 —
1,500
2,000''—
Straff- och arbctsfäiigclsct i Malmö.
1 Direktör...............
1 Kamererare.............
Så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden
icke, såsom vid
andra straff-fängelser, tillgodokommer
kamereraren, åtnjuter
Transport]
3.500
1.500
12,000
Arvode. |
Skrifvare- ; arvode. ! |
Ålders K CD i H po i .m- |
.tillägg. VJ g ct- ct* CD CD oq‘ H* p O CD po |
||||
— |
500 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
|
— |
— |
450 |
— |
300 |
— |
200 |
|
1,600 |
—- |
— |
— |
-- |
— |
— |
1 | |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
200 |
|
500 |
500 |
500 |
|||||
450 |
300 |
200 |
|||||
1,600 |
— |
1,900 |
— |
— |
—| |
— |
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1814. 29
Lön.
Ålderstillägg. |
|||
Skrifvare- |
tel |
h tel |
|
Arvode. |
arvode. |
ct- CD |
CD CD H H oq'' ^ |
po |
Transport
han arvode af 750 Kronor, som
utgår af förslagsanslaget för
fångvården.
1 Pastor................
Uppbär derjemte arvode såsom
predikant vid länsfängelset i
Malmö.
1 Bevakningsbefälhafvare......;
Straff- och arbctsfängclset å Norrmalm.
1 Direktör...............
Uppbär derjemte arvode såsom;
direktör vid Stockholms stads;
kronohäkte å Norrmalm.
1 Kamererare.............’
Uppbär derjemte arvode såsom
redogörare vid kronohäktet å
Norrmalm.
| 1 Predikant..............
Uppbär derjemte arvode såsom
predikant vid kronohäktet å
Norrmalm och länsfängelset i
Stockholms län.
1 Bevakningsbefälhafvare......
Uppbär derjemte arvode såsom
bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet
å Norrmalm.
Straff-fängelset i Norrköping.
1 Direktör ...............
1 Kamererare.............
1 Predikant..............
Uppbär derjemte arvode såsom
predikant vid kronohäktet i Norrköping.
1 Bevakningsbefälhafvare.....
12,000-
2,000
3,000
1,500
1,600
1,600-
1,900
1,400
1,200
3,000
1,500
400
300
300
300
1,400
300
400
300
200
300
200 —
200
400
300
200— 100
100
300
200
Transport; 25,600j—| 6,0ÖÖ|—| 3,200|-
30 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1874.
Ålderstillägg. j |
||||||||||
Lön. |
Arvode. |
Skrifvare- arvode. |
O Ov |
Efter 10 åi-ytterligare. |
||||||
Transport |
25,600 |
— |
6,000 |
L |
3,200 |
_ |
_ |
_ |
_ |
__ |
Straff-fängelset i Göteborg. |
||||||||||
1 Direktör.............. |
1,500 |
|||||||||
Arvode såsom redogörare och för |
500 500 |
|||||||||
j 1 Predikant............ |
||||||||||
Straff-fängelset i farlskrona. |
||||||||||
1 Direktör.............. |
3,00C 1,500 |
500 300 |
500 300 |
500 200 |
||||||
1 Kamererare......... |
i |
|||||||||
1 Predikant............ |
1,200 |
! |
||||||||
| Uppbär derjemte arvode såsom 1 Bevakningsbefälhafvare..... |
2,000 |
300 |
200 |
1 |
||||||
Straff-fängelset i Landskrona. |
||||||||||
1 Direktör............ |
3,000 1,500 |
500 300 |
500 300 |
500 200 |
||||||
1 Kamererare......... |
||||||||||
Så länge afskrifningsprocent å pro-viantuppbörden icke, såsom vid 1 Predikant............. |
1,500 |
|||||||||
1 Bevakningsbefälhafvare....... |
2,000 |
— |
— |
300 |
200 |
|||||
Straff-fängelset i Warberg. |
||||||||||
1 Direktör och kommendant .... Så länge direktören åtnjuter pro-vision af arbetsinkomsten enligt 1 Kamererare........ |
3,000 1,500 |
—1 |
300 300 |
500 300- |
500 200 |
|||||
1 |
||||||||||
Transport |
44,600; |
i |
9,700 - |
— | |
5,400 j- |
_| |
| |
-| |
1 |
Bil. N:o 1 till Kongl. Mctj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvev''ket 1874. 31
Lön. |
Arvode. |
|||
Transport |
44,000 |
9,700 |
_! |
|
1 Predikant.............. |
— |
1,400 |
— |
|
Uppbär derjemte arvode såsom 1 Bevakningsbefälhafvare...... |
2,000 |
|||
Så länge bevakningsbefälhafvaren Kronoarbetskarlsstatiouen å Tjurkö. 1 Direktör, föreståndare....... |
2,000 |
1,500 |
||
1 Kamererare............. |
1,200 |
— |
300 |
— |
1 Predikant.............. |
— |
— |
1,200 |
— |
1 Bevakningsbefälhafvare....... |
1,500 |
— |
500 |
— |
Kronoarbetskarlsstatiouen å Borghamn. 1 Bevakningsbefälhafvare, förestån-dare .................. |
1,500 |
1,000 |
||
Krouoarbctskomiuiuiet å Waxholm. 1 Kompanichef............. |
___ |
2,000 |
||
1 Subalternofficer........... |
— |
1,200 |
— |
|
1 dito ........... |
— |
— |
1,200 |
— |
1 dito ...... |
1,000 300 |
|||
Stockholms städs kionohäkte å Direktören vid straff- och arbetsf. |
||||
Kamereraren vid dito |
— |
150 |
— |
|
Predikanten vid dito |
— |
1,000 |
— |
|
1 Bevakningsbefälhafvare....... |
1,500 |
—- |
300 |
— |
Stockholms stads krouohäkte å Direktören vid straff- och arbetsf. |
300 |
|||
Kamereraren vid dito |
— |
100 |
— |
|
Transport |
54,300 |
— |
23,150 |
Ålder stillägg. |
|||||
Skrifvare- arvode. |
Efter 5 år. j |
Efter 10 åi-ytterligare. |
|||
5,400 |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
— |
— |
300 |
— |
200 |
— |
~ 1 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
I I |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|||
— |
— |
— |
—1 |
||
— |
— |
— |
— |
||
—] |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
[ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
— |
200 |
100 |
|||
--- |
— |
— |
— |
i ~t |
|
5,400j— |
— |
— |
— |
32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Ålderstillägg. |
||||||||||
Lön. |
Arvode. |
Skrifvare- arvode. |
Efter 5 år. |
Efter 10 år |
||||||
Transport Predikanten vid straff- och arbets-fängelset............. |
54,300 |
— |
23,150 300 300 |
— |
5,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
Bevakningsbefälhafvaren vid dito . |
--- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Länsfäugelset i Carlskroua. |
||||||||||
1 Direktör............... |
1,500 |
300 800 |
300 |
200 |
100 |
|||||
Predikanten vid straff-fängelset i |
||||||||||
Hrouohäktet i (''arlshamn. |
||||||||||
1 Bevakningsbefälhafvare....... 1 Predikant.............. |
1,300 |
— |
600 |
_ |
— |
— |
200 |
100 |
_ |
|
Länsfäugelset i Calmar. |
||||||||||
1 Direktör............... 1 Predikant............. . |
1,800 |
—■ |
1,000 |
__ |
300 |
_ |
200 |
— |
100 |
1 |
hrouohäktet i VTestervik. |
1 |
|||||||||
1 Direktör............... |
1,300 |
200 |
200 |
100 |
||||||
1 Predikant.............. |
— |
600 |
— |
|||||||
Länsfäugelset i Lhristiaustad |
||||||||||
1 Direktör............... |
1,500 |
300 1,000 |
300 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant....... |
||||||||||
hrouohäktet i Engelholin. |
||||||||||
400 |
||||||||||
j 1 Predikant...... Länsfäugelset i Wenershorg. |
||||||||||
1 Direktör.............. |
1,500 |
300 1,000 |
300 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant........... |
||||||||||
Länsfäugelset i Gefle. |
||||||||||
1 Direktör........ ... |
1,500 |
300 |
300 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant ... |
||||||||||
Transport |
64,700, |
1 — |
31,350(! |
_1 |
7 ,100, |
1 |
__ j |
- |
— |
— |
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 33
Ålderstillägg.
Lön. |
Arvode. |
Skrifvare- arvode. |
Efter 5 år. |
Efter 10 år |
|||||||
Transport |
64,700 |
_ |
31,350 |
7,100 |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||
Kronohäktet i Hudiksvall. |
|||||||||||
1 |
Direktör.............. |
1,300 |
300 |
200 |
200 |
100 |
|||||
1 |
Predikant.............. |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Länsfäugelset i Misby. |
|||||||||||
1 |
Direktör.............. |
1,300 |
300 |
200 |
100 |
||||||
1 |
Predikant........... |
600 |
|||||||||
Länsfäugelset i Göteborg. |
|||||||||||
1 |
Direktör.............. |
2,000 |
__ |
750 |
_ |
200 |
_ |
100 |
|||
i |
Predikant....... |
1,000 |
|||||||||
1 |
Bevakningsbefälhafvare....... |
800 |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
100 |
— |
|
Kronohäktet i Uddevall». |
|||||||||||
1 |
Direktör............... |
1,300 |
— |
300 |
_ |
__ |
_ |
200 |
_ |
100 |
_ |
1 |
Predikant.............. |
600 |
— |
||||||||
Länsfäugelset i Halmstad. |
|||||||||||
1 |
Direktör............... |
1,300 |
— |
300 |
_ |
__ |
_ |
200 |
_ |
100 |
_ |
1 |
Predikant.............. |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
—■ |
|
Kronohäktet i Härberg. |
|||||||||||
1 |
Bevakningsbefälhafvare...... |
1,000 |
— |
300 |
— |
— |
— |
200 |
— |
100 |
_ |
Predikanten vid straff-fängelset i |
|||||||||||
Warberg. . .... |
600 |
||||||||||
Kronohäktet i Kougsbacka. |
|||||||||||
1 |
Bevakningsbefälhafvare...... |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
100 |
— |
|
1 |
Predikant . ....... |
_ |
400 |
||||||||
Länsfäugelset i Östersund. |
|||||||||||
1 |
Direktör............... |
1,300 |
300 |
— |
200 |
_ |
200 |
— |
100 |
— |
|
1 |
Prorlikant. . |
600 |
|||||||||
Länsfäugelset i Jönköping. |
|||||||||||
1 |
Direktör............... |
1,500 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
1 |
Predikant.............. |
—— |
— |
1,000 |
_ |
||||||
Transport |
77,500 |
39,450 |
— |
8,550 |
— |
— |
— |
- |
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sand. 1 Afd.
5
34 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
1 |
Ålderstillägg. |
||||||||||
Lön. |
Arvode. |
Skrifvare |
t-tj |
*< ct- |
te! |
||||||
arvode. |
* |
d |
|||||||||
a» po |
o |
||||||||||
CD |
p0 |
||||||||||
Transpor |
77,50C |
) — |
39,450 |
— |
8,551 |
) — |
_ |
||||
Läusfängelset i Falun. |
|||||||||||
1 |
Direktör............ |
1.50C |
_ |
30( |
_ |
20C |
— |
200 |
100 |
_ |
|
1 |
Predikant........... |
1,000 |
— |
— |
— |
||||||
Läusfängelset i Wexiö. |
|||||||||||
1 |
Direktör......... |
1,500 |
_ |
300 |
_ |
300 |
_ |
200 |
101 |
||
1 |
Predikant........... |
1,000 |
i |
||||||||
Läusfängelset i Malm». |
i |
||||||||||
1 |
Direktör........... |
1,800 |
300 |
_ |
600 |
200 |
100 |
_I |
|||
Predikanten vid straff- och arbets- |
|||||||||||
fängelset i Malmö....... |
1,000 |
||||||||||
Läusfängelset i Luleå. |
|||||||||||
1 |
Direktör........... |
1,300 |
300 |
200 |
100 |
||||||
1 |
Predikant.......... |
G00 |
|||||||||
Krouoliuktet i 11 a pa t anda. |
i |
||||||||||
1 |
Direktör........ |
1,300 |
300 |
200 |
100 |
||||||
1 |
Predikant......... |
G00 |
|||||||||
Läusfängelset i Maiiestail. |
|||||||||||
1 |
Direktör......... |
1,800 |
9 nr» |
100 |
|||||||
1 |
Predikant......... |
1,000 |
|||||||||
Läusfängelset i .Stockholm, |
|||||||||||
1 |
Direktör......... |
1,500 |
300 |
300 |
200 |
100 |
|||||
Predikanten vid straff- och arbets- |
|||||||||||
fängelset å Norrmalm..... |
— |
800 |
— |
— |
— |
||||||
Krouohäktet i Norrtelje. |
|||||||||||
1 Bevakningsbefälkafvare...... |
1,000 |
300 |
200 |
100 |
|||||||
1 |
Predikant............ |
400- |
|||||||||
Läusfäugelset i Nyköping. |
|||||||||||
1 |
Direktör.......... |
1,300 |
200- |
100 |
|||||||
1 |
Predikant........ |
600- |
|||||||||
Transport! |
90,500|- |
—| |
48,550- |
1 “1 |
10,250- |
-! |
•— |—| |
— 1- |
—1 |
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 35
Ålderstillägg. |
||||||||||
Lön. |
Arvode. |
Skrifvare- arvode. |
tel H+J CD Ca |
Efter 10 år |
||||||
Transport |
90,500 |
_ |
1 48,550 |
_ |
10,250 |
__ |
_ |
_ |
_ |
|
Kronohäktet i Eskilstuna. |
||||||||||
1 Bevakningsbefälhafvare....... 1 Predikant............ |
1,000 |
— |
300 600 |
— |
--- |
— |
200 |
— |
100 |
— |
Läiisfäiigelsct i Lpsala. |
||||||||||
1 Direktör......... |
1,500 |
300 1,000 |
200 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant....... |
||||||||||
Länsfängclsct i Earlstad. |
||||||||||
1 Direktör............... |
1,500 |
300 |
200 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant.......... |
1,000 |
|||||||||
läk,sfängelset i llmeå. |
||||||||||
1 Direktör.............. |
1,300 |
300 600 |
200 |
100 |
||||||
1 Predikant............ |
||||||||||
Läusfängelset i llcrnösanil. |
||||||||||
1 Direktör............... |
1,300 |
300 |
300 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant .............. |
— |
800 |
— |
— |
— |
— |
||||
Länsfängclsct i W ester ås. |
||||||||||
1 Direktör......... |
1,500 |
300 |
200 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant....... |
1,000 |
|||||||||
Läiisfäiigelsct i Örebro. |
||||||||||
1 Direktör............... |
1,500 |
300 |
300 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant............... |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
—. |
||||
Länsfängelset i Linköping. 1 Direktör............... |
1,800 |
300 |
300 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant |
1,000 300 600 |
|||||||||
Kronohäktet i Norrköping. 1 Direktör............... Predikanten vid straff-fängelset i |
1,300 |
— |
— |
300 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
|
Summa |
103,200 |
_ |
58,850 |
— |
12,050) |
- 1- |
= 174,100 =
36 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
Om till denna summa af............... 174,100: —
lägges det beräknade beloppet af ålderstillägget för 1875
eller........................"....... 13,100: —
blir slutsumman uti ifrågavarande aflöningsstat för 1875 187,200: —
Härtill kommer det ordinarie anslaget för Fångvårdsstyrelsen,
livilket, såsom ofvan är föreslaget, uppgår
till............................. 51,070: —■
underhåll i 1875 års Riksstat skulle blifva .... Kronor 238,270: —
hvilket belopp förty torde för ifrågavarande ändamål af
Riksdagen äskas.
I Riksstaten för innevarande år är detta anslag
upptaget till 188,157 R:dr 50 öre, motsvarande Kronor 188,157: 50.
hvadan förhöjningen för 1875 utgör............ 50,112: 50.
men när härifrån afräknas den minskning i utgifter å förslagsanslaget
för fångvården, som genom tillämpning af
nya staten uppkommer till följd af indragning af arbetsprovision
samt af anslag till ljus, och hvilken minskning,
enligt Fångvårdsstyrelsens beräkning, skulle utgöra omkring
.............................. 11,500: —
blifver den verkliga tillökningen i Statsverkets utgifter
allenast.........................Kronor 38,612: 50.
Med afseende å angelägenheten deraf, att, såsom Fångvårdsstyrelsen
vitsordat, den på ordinarie stat föreslagna löneförbättringen
för såväl de vid fångvårdsinrättningarne anställda tjensteman och betjente
som ock Fångvårdsstyrelsens vaktmästare så snart som möjligt
kommer dem till godo, och då i sådant hänseende lämpligast synes,
att den nva staten finge från början af innevarande år tillämpas, hemställer
jag att Eders Kongl. Maj:t, som icke torde gilla Styrelsens
förslag att de för sådant ändamål utöfver redan beviljade anslag erforderliga
medel skulle anvisas å förslagsanslaget för fångvården,
täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att det belopp, hvarmed
det i nu gällande Riksstat uppförda bestämda anslag för fångvården
understiger hvad för nästkommande år derför blifvit äskadt, och
h vilket belopp, såsom af ofvanstående synes, utgör .... 50,112: 50.
minskadt med skilnaden i de beräknade ålderstilläggssum
morna
för åren 1874 och 1875 ................ 1,300: —
eller Riksdaler 48,812: 50.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 37
å extra stat för innevarande år ställes till Eders Kongl. Maj:ts disposition
för genomförande af ifrågavarande lönereglering.
Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll torde tå bibehållas
till oförändradt belopp.
10:o. Förslagsanslaget till ersättning åt personer, inenighctcr eller allmänna
inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande frångångna Sfötesaudelar.
Detta anslag är i gällande Riksstat upptaget till 117,000 R:dr.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts den 31 sistlidne December beslutade nådiga
proposition till Riksdagen om reglering af Häradshöfdingarnes löneförmåner
skulle de till dem nu utgående ersättningsbelopp för mistade
bötesandelar, utgörande 6,022 R:dr, indragas; och lärer i följd deråt
ifrågavarande förslagsanslag böra nedsättas till 111,000 R:dr eller Kronor.
T öfriga under andra hufvudtiteln uppförda anslag har jag icke
att föreslå vidare ändring, än att till jemnande af lmfvudtitelns slutsumma
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
som i gällande Riksstat upptages till 29,998 R:dr 52 öre, måtte höjas
med 50 Kronor 69 öre till 30,049 Kronor 21 öre.
ll:o. Extra statsanslag.
a) Till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag.
För detta ändamål har under de sednare åren varit uppfördt
ett extra statsanslag af 20,000 Riksdaler.
1 afseende å tillkomsten af detta anslag tillåter jag mig erinra,
hurusom uti nådig proposition till 1871 års lagtima riksdag, för inrättande
inom Justitie-departementet af en lagbyrå, bestående af tre dertill
förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att, under Justitiestatsministerns
ledning, utarbeta lagförslag, sådana granska och med
anledning af förekomna anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta
Domstolen föredraga frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller
förklaring af lagar och författningar, begärts, att å Justitie-statsexpeditionens
stat måtto anvisas följande anslag, nemligen:
åt en ledamot i lagbyrån.................R:dr 8,000: —
åt två ledamöter i d:o ................. ,, 16,000: —
dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att, så länge han beklädde
denna befattning afstå de löneförmåner, som medföljde af honom inne
-
38 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
hafvande tjenst, hvaremot det å omförmälde stat åt Byråchefen för
lagärenden uppförda arvode af 3,000 R:dr skulle indragas.
Såsom motiv härför hade uti Statsråds-protokollet åberopats,
att under sednasto årtionde Rikets Ständer och Riksdagen tid efter
annan gjort underdåniga framställningar om behofvet af förändrade
stadganden i åtskilliga ämnen, tillhörande civil- och kriminallagstiftningens
område, med anledning hvaraf Kongl. Maj:t åt särskilda komiteei
uppdragit att utarbeta flera författningsförslag, bland annat rörande
införande af fastighetsböcker, angående allmänna underdomstolarne
a landet, angående den s. k. vattenrätten, äfvensom rörande utsökning®
väsendet; att emellertid icke sällan inträffade, att sålunda
utarbetade lagförslag, såsom förhållandet särskildt varit med dem i
ofvan först omförm äkta tva ämnen, vid deras i grundlag föreskrift);;
granskning inom Högsta Domstolen blefvo på anförda skäl afstyrkta;
hvarefter Regeringen, om ej frågan skulle helt och hållet falla, vore
satt i valet att antingen, med förbiseende al åsigterna hos den myndighet,
som i frågan borde antagas hafva den grundligaste insigten,
till Riksdagens godkännande framlägga förslaget i hufvudsakligen oförändiadt
skick eller oek låta detsamma undergå en mer eller mindre
genomgripande omarbetning; att ju större och vigtigare dessa lagförslag
voro och ju flera frågor samtidigt fordrade en''snar lösning, desto
otillräcldigare måste de krafter befinna®, som till ett sådant arbete då
voro inom Justitie-stats-expeditionen tillgängliga; att då, utom förenämnda
vigtiga och vidsträckta delar af vår lagstiftning, som redan
voro unaer bearbetning, älven andra till civil- och processrätten hörande
inom den närmaste framtiden borde underkastas en sådan, syntes
med skål kunna ifrågasättas, om icke den förändrade anordning
lämpligen ^ borde vidtagas att, i stället för tillsättande af särskilda
komitéer för enstaka lagfrågors behandling, såsom hittills skett, upprättandet
af samtliga de lagförslag, som under nämnda tid ifrågakomma,
äfvensom dvlikas omarbetning, der sådan i följd af gjorda erinringar
funnes nödig, i sin helhet, sa vidt ske kunde, af samma personer utföides;
att det i detta hänseende syntes otvifvelaktigt, att om ett sådant
lagberedningsarbete uppdroges åt insigtsfulla män, Indika finge, ostörda
af andra embetsaligganden, egna sig deråt, de under fortsatta studier
med en genom vanan alltmera uppöfvad förmåga att röra sig på lagstiftningens
fält och med lemna dl. tillfälle att, der för någon viss fråga
särskild sakkännedom erfordrades, genom tillkallade personer vinna
nödig upplysning, borde _ blifva i tillfälle att på ett mera tillfredsställande^
sätt lösa den föreliggande uppgiften, än om arbetet i den hittills
följda ordningen bedrefves; samt att antalet af dem, åt hvilka det
Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, som Statsverket 1874. 39
ifrågavarande arbetet skulle uppdragas, borde blifva tre, hvilka, jemte
det de, i den mån de dem närmast tillhörande arbeten det medgåfve,
kunde biträda öfriga Statsdepartementer med upprättande och granskning
af lagförslag, tillika skulle öfvertaga den Byråchefen för lagärenden
nu åliggande skyldighet att föredraga lagfrågor i Högsta
Domstolen samt vara underkastade de närmare bestämmelser i afseende
a arbetet, som af Chefen för Justitie-departementet meddelades.
Vidaie hade uti en inom Riksdagen väckt motion blifvit föreslaget,
dels att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj.t anhålla om tillsättande af en stadigvarande lagkomité, som kunde
benämnas: Nya Lagberedningen, och hvilken komité — alltefter det
lieslut, hvartill Riksdagen i denna fråga komme — skulle bestå antingen
af tre ledamöter, med uppdrag dels att öfverse och bearbeta de
uti förra lagkomitéen och lagberedningen författade förslag till särskilda
balka) i lagboken, sä att dessa kunde till slutlig pröfning och
antagande i föreskrifven ordning framläggas, dels ock efter nådigt
uppdiag af Kongl. Maj:t utarbeta förslag till särskilda förordningar
angående ändringar och tillägg i någon eller några delar af allmänna
lagen; eller af fem ledamöter, af hvilka tro skulle befatta sig med
nyssberörda arbeten och tvä med utarbetande af förslag till lagar och
förordningar inom området af den Kongl. Maj:t förbehållna ekonomiska
lagstiftningen, när Kongl. Maj:t det äskade; och skulle icke destommdie
komiteen, ehuru arbetande pa. två afdeJniugar, likväl vara en
och densamma och, i följd deraf, så snart någondera afdelningen blefve
färdig med ett lagförslag, detsamma af komitéen i sin helhet granskas
och prof vas; hvarförutan så kallade granskande ledamöter borde förordnas
pa enahanda sätt och med enahanda rättigheter och skyldigheter,
. som de granskande ledamöterne i förra lagkomitéen; dels ock
att Riksdagen matte anvisa medel till bestridande af kostnaderna för
en sådan lagberedning.
. Uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anförde Riksdagen,
att vid granskning af de olika förslag, som blifvit framställda för verkställande
af det arbete lör uppgörande, granskande och omarbetande
af lagförslag, hvilket under en längre tid mestadels brukat uppdragas
alnS/re!£ll(la komitéer, det synts Riksdagen, att, om frågan närmast
gällde astadkommaude af förslag till någon mera omfattande afdelning
af den allmänna lagen, såsom ny civillag eller ny rättegångsordning,
upp di aget borde anförtros åt en institution, sådan som den under de
tidigare decennierna af vårt nuvarande statsskick tillsatta lagkomité
e lei lagberedning; att något pa lagstiftningen så ingripande uppdrag
dock ej torde böra för den närmaste framtiden ifrågakomma, då dels
40 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
behofvet af vissa mindre omfattande lagförändringar, i afseende å hvilka
särskilda komitéer verkställt förarbeten, mer och mer erkändes påkalla
snar åtgärd, dels åtskilliga andra partiela lagförändringar ännu
torde erfordra en tidigare lösning, än som förmenades kunna medgifva,
att desamma sattes i sammanhang med utarbetandet af, exempelvis,
en ny civillag; att under sådana förhållanden det ej torde kunna
nekas, att det af Kongl. Maj:t framställda förslag i sina grunder hade
afgjordt företräde framför den ordning, som under sednare tider begagnats
för lagarbeten och, så länge fråga vore om sådana arbeten
af mindre omfattning eller utarbetande af författningsförslag inom den
ekonomiska lagstiftningen, jemväl framför en lagkomité eller lagberedning;
att om emellertid Riksdagen då ansåge den form, Kongl. Maj:t
ifrågasatt, cga företräde framför det särskilda förslag, som inom Riksdagen
blifvit framstäldt, Riksdagen ej kunnat förbise, att inom ej särdeles
lång tid förhållandena torde hafva ändrat sig derhän, att en lagkomité
borde tillsättas; samt att under sådana omständigheter Riksdagen,
med hufvudsakligt gillande af Kongl. Maj:ts förslag, dock ansett,
dels att Kongl. Maj:t icke borde i afseende på organisationen af
den föreslagna lagbyrån vara bunden vid visst antal ledamöter eller
visst aflöningssätt för hvarje, utan ega frihet att, med begränsning af
utgifterna inom ett gifvet anslagsbelopp, ordna arbetena på det sätt,
som Kongl. Maj:t i hvarje fall kunde finna mest ändamålsenligt för
vinnande af ett i möjligaste mån godt och skyndsamt resultat, dels
ock att i följd deraf anslaget icke borde på ordinarie stat uppföras
samt således ej heller det på ordinarie stat utgående arvodet till eu
byråchef för lagärenden indragas; i öfverensstämmelse hvarmed Kongl.
Maj:ts förslag om inrättande af en lagbyrå på det sätt af Riksdagen
bifölls, att till Kongl. Maj:ts disposition ställts för år 1872 ett extra
anslag af 20,000 Riksdaler, att användas för fullgörande af de uppdrag,
som varit i samma nådiga förslag afsedda.
Med 1872 års början trädde den nya lagbyrån i verksamhet.
Under de två år, som derefter förflutit, har lagbyrån, utom andra mindre
omfattande ärenden, afgifvit hufvudsakliga förslag angående förändrad!
arbetssätt för under domsto 1 arne å landet samt angående lagfart
och inteckning, så att af de större frågor, hvilka förut varit af
komitéer behandlade, för närvarande egentligen återstå endast den nu
hos byrån, enligt dess härvid fogade arbetsredogörelse, under handläggning
varande angående utmätningsväsendet samt ytterligare clen
rörande vattenrätten. Med ingången af det är, för hvilket statsregleringsförslag
nu skall uppgöras, torde alltså den tid närma sig,
då, efter det omförmälda frågor, så långt omständigheterna för till
-
J3il. N:u 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro//. Pf:o 1, om Statsverket 1874. 41
fället medgifva, blifvit till slut torda, större afdelningar af civillagen
eller rättegångsordningen böra göras till föremål för lagstiftningsarbetet;
och är det vid detta tidsmoment, som Riksdagen, enligt dess omförmälda
skrifvelse, anser uppdraget med nyssnämnda arbete böra öfverflyttas
på en institution sådan som den under de tidigare decennierna
* ai vårt nuvarande statsskick tillsätta lagkomité eller lagberedning.
Skilnaden mellan en lagbyrå och en instution sådan som Riksdagen
efter den närmaste tiden afsett torde i främsta rummet ligga i
denna sednares frihet tran det omedelbara inflytande, som chefen för
Justitie-departementet kan utöfva på eu inom detsamma förlagd lagbyrå.
I _stället att de genom en lagbyrås verksamhet tillkomna förslag
alltid skola anses i någon mån bära pregeln af åsigterna hos
möjligen vexlande Departements-chefer, förmenas de från en lagberedning
utgångna förslagen deremot vara ett rent och oblandadt uttryck
af ledamöternas egna på studier och erfarenhet hvilande omdömen.
Den vigt och betydelse å andra sidan, som tillkomma ett från
Iagbyran utgånget förslag, såsom i viss mån varande ett Regeringens
förslag, maste hos den fristående institutionen på annat sätt vinnas,
företrädesvis genom dess sammansättning, hvilken följaktligen kräfver
ett större antal arbetande ledamöter och personal i allmänhet, såsom
äfven synes af det sätt, hvarpa lagkomitén och lagberedningen voro
sammansatta, i det att i dessa institutioner i allmänhet voro minst fem arbetande
ledamöter jemte en sekreterare, förutom större eller mindre antal
granskande ledamöter, som vid särskilda tider förefunnos; och häri ligger
den andra olikheten emellan de båda slagen af institutioner för lagarbeten.
Vid valet mellan dessa två nödgas jag, med afseende särskildt
å de utmärkta förarbeten, som vi ega i lagkomiténs och lagberedningens
förslag, Indika, huru stora förändringar än deri kunna af tidsförhållandena
pakallas, dock alltid komma att utgöra en synnerligen god lodning,
dest.»heldre fortfarande gifva företrädet åt en lagbyrå, som jag
är förvissad att hvarje chef för Justitie-departementet skall finna det
förmånligast ej blott att undvika onödiga vexlingar af personal för arbotots
utförande, utan äfven att, såsom ock hitintills skett, låta ledamöterna
deri, sa långt utan olägenhet ske kan, sjelfständigt framlägga sina
åsigtor och först när sådant skott samt tiden inträder för Regeringen
att omhändertaga förslaget, lör att deråt bereda gällande kraft, låta det
i erforderliga delar jemkas. För den händelse emellertid att Riksdagen,
oafsedt de större kostnader, som från den fristående institutionen svårligen
låta sig skiljas, skulle föredraga anordnandet af en sådan, anser jag
mig böra angifva de för detta ändamål erforderliga kostnader. Om,
lllh. till iiiixil. Prut. 1874. 1 Sami. 1 Afl. (;
42 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1. om Statsverket 1874.
såsom jag- föreställer mig, antalet af de arbetande ledamöterna deri
skulle blifva fem, en sekreterare hos den nya Beredningen anställas
samt utgifterna för lokal, betjening, böcker och skrifmaterialier, livilka
för närvarande utgå från Departementets stat, derifrån afskiljes, torde
det hittills utgående anslaget 20,000 R:dr böra höjas med minst enahanda
belopp eller till 40,000 R:dr eller Kronor. Härvid beräknar ,
jag ej någon godtgörelse till granskande ledamöter, för hvilka någon
verksamhet under första aret ej heller torde ifrågakomma.
På grund af hvad jag haft nåden anföra, hemställer jag, att
Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska att till bestridande af
kostnader för utarbetande af lagförslag för år 1875 a extra stat uppföres
ett belopp af 20,000 Kronor.
b) Till byggnadsarbeten vid straff- och avbet sfä ngelser na a Långholmen
och i Malmö.
Till påbörjande af dessa byggnadsarbeten, som enligt i Fångvårds-styrelsens
Bvggnadskontor uppgjorda förslag äro beräknade att
kosta för fängelset a Långholmen 635,000 R:dr och för fängelset i
Malmö 320,060 R:dr, anvisade sednaste Riksdag 150,000 R:dr för det
förra fängelset och 100,000 R:dr för det sednare; och torde nu nådig
framställning böra ske om anvisande af de, efter de fastställda byggnadsplanerna,
under andra byggnadsåret erforderliga belopp, nemligen
för fängelset ä Långholmen 240,000 R:dr eller Kronor och för fängelset,
i Malmö 110,000 Kronor, att under år 1875 för ändamålet utgå.
c) till uppförande af nytt krono häkte i Ystad jemte tingshus för
närbelägna härader.
Sedan under sommaren år 1870 en stor del af straff- och arbetsfängelselset
å Malmö citadell blifvit genom brand förstörd samt
fråga uppstått om fängelsets återuppbyggande, har Eders Kongl. Majds
Befallningshafvande i underdånig skrifvelse den 4 Oktober 1870 anmärkt,
, att läns fängelse! i Malmö med 107 celler, på sätt två vid skrifvelsen
fogade uppgifter öfver antalet af derstädes under de två nästföregångna,
åren förvarade fångar och under samma tid derifrån till
andra fängelser förflyttade fångar utvisade, vore alldeles otillräckligt
för länets behof, samt förty hemställt, att nödigt antal celler för emottagande,
i män af behof, af straffarbetsfångar från län sfängelset måtte,
vid blifvande nybyggnad å Malmö citadell, derstädes inredas, såvida
icke Kongl. Maj:t funne lämpligt, att nämnde olägenhet blefve på annat
sätt afhjelpt; och inhemta,s af berörde uppgifter, att medelantalet
fångar i länsfängelset utgjort under år 1868 etthundratjugotre och under
år 1869 etthundratrettiotvå samt att, i anseende till bristande ut
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 43
rymme i nämnde fängelse, derifrån blifvit förflyttade till andra fängelser
förstberörde år femtiosex och det sednare året femtiofyra straffarbetsfångar.
Till åtlydnad af erhållen nådig befallning har Fångvårds-styrelsen
den 4 sistlidna April afgifvit underdånigt utlåtande samt deruti
till en början tillkännagifvit, att Styrelsen fullkomligt delade Eders
Kongl. Mai:ts Befallningshafvandes åsigt om nödvändigheten att bereda
ytterligare lokal för Malmöhus läns fångar; anförande Styrelsen i sådant
hänseende, att under det fångantalet i de öfriga länen, i anseende till
gynsamma förhållanden för den arbetande klassen, under de sednare
åren nästan öfverallt betydligt nedgått, hade under samma tid det för
107 fångar beräknade utrymmet uti länsfängelset i Malmö fortfarande visat
sig otillräckligt, så att, oaktadt Styrelsen, på grund af nådiga brefvet den
18 December 1866, för straffarbetsfångar från länet upplåtit 20 af de
för disciplinärbestraffningar egentligen afsedda cellerna vid straff-fängelset
i Landskrona, förflyttning af dylika fångar från Malmö länsfängelse
till andra länsfängelser måst esomoftast ega rum, hvartill i viss
mån bidragit det förhållande, att försvarslöse och betlande i sednare
tid till ej ringa antal hållits förvarade i det dyrbara, för annat ändamål
anskaffade cellfängelset.
Beträffande åter sättet att afhjelpa ifrågavarande olägenhet, har
Styrelsen funnit sig icke kunna tillstyrka det af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande väckta förslag. Styrelsen anmärker, att föreningen
inom en lokal af lägenheter, afsedda för fångar af olika slag, det ena
hörande under straffängelse-direktörens och det andra under Länsstyrelsens
inseende, skulle skäligen föranleda stora svårigheter och
förvecklingar. Dessutom hade det befunnits, att hela den plats, som
för fängelsebyggnader å Malmö citadell vore att tillgå, erfordrades för
beredande af nödiga lägenheter för sjelfva straff-fängelset, hvadan densamma
ock för nämnda ändamål tagits i beräkning uti det af Styrelsen
afgifna underdåniga förslag till fängelsets iståndsättande.
Fråga hade sedermera uppstått att genom tillbyggnad vid länsfängelset
i Malmö bereda den ytterligare lokal, som för länsfångarnes
förvarande erfordrades; men äfven detta förslag hade ansetts otjenligt,
emedan tillräckligen stort cellantal svårligen kunde genom en dylik
tillbyggnad erhållas, och man för Girigt funnit, att en sådan byggnad,
i anseende till grundens lösa beskaffenhet, sannolikt skulle hafva menlig
inverkan på hufvudbyggnadens bestånd.
Vid detta förhållande hade hos Styrelsen kommit i öfvervägande,
huruvida ej lämpligast blefve att för ifrågavarande ändamål å annan
ort inom länet än i Malmö, t. ex. i Ystad, anlägga ett särskildt krono
-
44 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
häkte, som tillika kunde blifva ransakningshäkte för staden och närliggande
härader, helst den högre byggnads- och förvaltningskostnaden
för ett särskildt fängelse torde motsvaras af andra fördelar, såsom att
utgifterna för fångtransport blefve minskade och att ortens fångar finge
närmare sina hemvist undergå bestraffningarne; och sedan Länsstyrelsen
i detta förslag instämt samt tillstyrkt, att det ifrågavarande fängelset
skulle förses med 50 celler och blifva kronohäkte och ransakningsfängelse
för staden samt Herrestads, Ljunits, Wemmenhögs och
Färs härader, äfvensom att brottmålsransakningar för nämnde kommuner
skulle vid häktet hållas, samt Länsstyrelsen tillika upplyst, att
stadsfullmäktige i Ystad enligt allåten skrifvelse erbjudit sig dels att
kostnadsfritt upplåta byggnadstomt för ifrågavarande häkte, dels ock
att till Kronan, i ersättning för öfvertagande af stadens fångvård, lemna
godtgörelse för stadsfångarues underhåll efter räkning samt derutöfver
årligen betala 50 Riksdaler, hade Fångvårds-styrelsen anmodat Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län att föranstalta, det vederbörande
inom förenämnda härader blefve hörde öfver Länsstyrelsens
förslag samt huruvida och med h vilka belopp de kunde vara villiga
att till häktets uppförande och underhåll m. m. bidraga; hvarjemte och
då, efter Fångvårds-styrelsons förmenande, det syntes med skäl kunna
ifrågakomma, att ett häkte i Ystad begagnades jemväl såsom kronooch
ransakningsiängelse för de Christianstads län tillhörande, men
nära intill Ystad belägna Ingelstads och Jerrestads härader, äfvensom
möjligen såsom tingsstad i brottmål för dessa härader, Styrelsen låtit
genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstads län
affordra vederbörande menigheter yttranden i denna fråga samt om
de ville lemna bidrag till byggnads- och underhållskostnaden.
Af de vid Fångvårds-styrelsens underdåniga skrifvelse bi lagda
protokoll, som vid de byggnadsskyldiges i samtliga förutnämnda härader
sammanträden blifvit inför vederbörande domhafvande hållna, inhemtas:
dels
att Ljunits och Herrestads häradsboer erbjudit såsom bidrag
till fängelsebyggnaden 30 Riksdaler af hvarje helt byggnadsskyldigt
hemman, eller sammanlagdt 5,011 Riksdaler 56 öre, att utgå
med 3 Riksdaler under 10 år från hvarje helt hemman om året, räknadt
från och med det år, då byggnadsarbetet komme att börjas, vid
hvilket anbud dock fästats såsom vilkor, att häraderna vid fängelset
finge sin rätta tingsstad, bestående af en tingssal, ett förmak, ett arkivrum
och ett rum för Rättens ordförande; att häraderna befriades
från vidare skyldighet att bygga och underhålla tingshus och häradshäkte
äfvensom från alla kostnader för fångarnes vård och underhåll,
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 45
samt att fängelsebyggnaden jemte dervarande bevakningspersonal komrae
att stå under Fångvårds-styrelsens uppsigt;
dels ock att pluraliteten af de byggn adsskyldige i de öfriga häraderna,
nemligen Wemmenhögs, Färs, Ingel sta ds och Jerrestads, motsatt
sig förslaget, att brottmålsransakningarne för dessa härader skulle
vid det ifrågasatta nya fängelset hållas och vägrat att lemna bidrag
till byggn ad s k< >sti laden.
F å n g vår ds-sty r el s en har i dess underdåniga skrifvelse vidare
yttrat följande:
Vid öfverlemnande af förrberörde protokoll till Styrelsen hade
hufvudsakligen blifvit anfördt:
af Eders Kongl. Maj:t* Befallningshafvande i Malmö livs län: att
det af I jj in rits och Herrestads häradsboer erbjudna bidrag visserligen
syntes vara lågt, men att den för tingsstadens förläggande till fängelset
uppkommande kostnad torde blifva ganska ringa; att det jemväl
borde tagas i betraktande, att antalet häktade från häraderna vore lågt,
till bevis hvarpå anförts, att under år 1869, då häktningarne i allmänhet
varit ovanligt talrika, blott 6 ransakningsfångar från Ljunits och
Herrestads härader å länsfängelset förvarats; samt att Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande således tillstyrkte bifall till häradsboernas
förslag; hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i anledning
af Wemmenhögs häradsboers yttrande, hvari häradets aflägsenhet
från Ystad blifvit åberopad såsom skäl mot brottmålsransakningarnes
ditförläggande, gjort den erinran, att en jernväg efter all sannolikhet
inom kort kommo att anläggas från Malmö till Ystad, då den anmärkta
olägenheten i väsendtlig mån förminskades; samt
af Eders Kongl. Maj:t* Befallningshafvande i Christiamtaäs län:
att Ingelstads och Jerrestads byggnadsskyldiges vägran att ingå på
det framställda förslaget icke vore grunda dt på några afsevärda skäl,
då i betraktande toges de stora fördelar, som genom undvikande af
ransakningsfångarnes forslande till och från tingsstället vore att vinna,
och att, om förslaget kunde genomföras utan häradsboernas medgifvande,
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ville sådant tillstyrka; samt
att, i hvad fall som helst, det torde medföra stor vinst, om det ifrågasatta
häktet i Ystad blefve afsedt till förvarande af do fångar, som vid
Ingelstads och Jerrestads häradsrätter skola undergå ransakning, enär
transportkostnaderna blefve betydligt mindre och fån garne icke behöfde
ligga öfver natten i häradshäktet.
Sedan frågan sålunda blifvit utredd och Intendenten i Fångvårdsstyrelsens
Byggnadskontor för ett fängelse utsett lämplig tomtplats,
hvars upplåtelse för ändamålet Stadsfullmäktige i Ystad enligt insändt
4ti Bil. N:o 1 till Kong). Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
protokollsutdrag för den 14 December 1872 medgifvit, hade Styrelsen
låtit uppgöra ritningar för uppförande af kronohäkte och tingslokal i
nämnda stad, hvarvid och då vid annat kronohäkte visat sig, att fängelse-
och tingslokalernas förening inom en byggnad medfört störande
inverkan i afseende å den tystnad och ordning, som bör vara inom
ett cellfängelse rådande, särskilda, men genom en täckt passage förenade,
byggnader blifvit för dessa olika ändamål afsedda, hvarigenom
jemväl fördelen af bättre utrymme för fängelsets behof vunnes, utan
att kostnaden, enligt uppgift af Byggnads-intendenten, ökades med
mera än omkring 2,000 11:d r utöfver den utgift ekonomibyggnadens
utvidgning skulle för erhållande af domstolslokaler medföra. Styrelsen
finge nu till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemna berörda
ritningar jemte tillhörande kostnadsförslag, hvari sj elfva fängelsebyggnaden
med 54 celler, sjukrum, ekonomilokaler m. m. samt bostäder
för direktör och bevakningspersonal, tillika med uthus, stängselmurar,
staket och planeringsarbete, beräknats medföra en kostnad af 113,000
Riksdaler samt tingshuset, innehållande tingssal, förmak, arkivrum, två
rum för domaren samt rum för nämnd och åklagare, 17,000 Riksdaler,
eller tillsammans 130,000 Riksdaler.
Under förutsättning, att lagstiftningen i afseende dels å tiden
för straffarbetes verkställande uteslutande i enrum, dä det ej öfverstege
två år, och dels derå att betlare fortfarande skulle i likhet med
förvunna brottslingar förvaras och hållas till arbete inom cellfängelserna,
förblefve oförändrad, har Styrelsen slutligen, med afseende å
hvad i frågan förekommit, i underdånighet tillstyrkt:
att, med antagande af Stadsfullmäktiges i Ystad samt Ljunits
och Herrestads häradsboers ofvan omförmälda anbud, fängelse- och
tingshusbyggnader mätte i enlighet med de upprättade ritningamo få
uppföras i å stad och blifva krono- och ransakningsfängelse för staden
samt för Ljunits, Herrestads, Wemmonhögs, Färs, Ingelstads och Jerrestads
härader, äfvensom allmän tingsstad till en början för Ljunits och
Herrestads härader; att, derest det i föregående punkt framställda förslag
vunne Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, Eders Kongl. Maj:t måtte
hos Riksdagen äska. det för byggnadskostnaden beräknade anslag, Ettliundratrettiotusen
Riksdaler, att utgå med 50,000 Riksdaler underförstå
byggnadsåret, 50,000 Riksdaler under det andra och 30,000
Riksdaler under det tredje; samt
att, i händelse vid byggnadsarbetets verkställande mindre afvikelser
från ritningarne skulle befinnas nödiga eller fördelaktiga, Styrelsen
måtte fä ega derom förordna,
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd.'' Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 47
Ofverintendents-embetet, hvars yttrande öfver omförmälde ritnings-
och kostnadsförslag blifvit infordradt, har med anledning deraf
anmält, att embetet, vid granskning af desamma, ej funnit skäl till
anmärkning vare sig emot ifrågavarande ritningar eller emot kostnadsförslaget.
På grund af hvad Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i
Malmöhus län samt Fångvårds-styrelsen upplyst och meddelat, torde
det få anses uppenbart, att anskaffande af ytterligare lokal för förvarande
af nämnde läns fångar är af behof påkallad!. 1 fråga om lämpligaste
sättet att afhjelpa detta behof tvekar jag destomindre att biträda
Fångvårds-styrelsens, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
numera äfven tillstyrkta förslag, som derigenom vinnes, utom andra
fördelar, äfven den, att transporterandet af fångar under ransakningstiden
väsendtligen inskränkes Med stöd i öfrigt af den utredning,
som Fångvårds-styrelsens underdåniga skrifvelse i ämnet innehåller,
hemställer jag således i underdånighet, att nådig framställning
till Riksdagen göres derom att till uppförande i Ystad, a den af staden
erbjudna tomt, af ett nytt kronohäkte, afse dt jemväl till stadshäkte
för nämnde stad, med 54 celler och nödiga ekonomilokaler, äfvensom
tingshusbyggnad, måtte beviljas 130,000 Riksdaler eller Kronor samt
deraf till en början för år 1875 anvisas ett belopp af 50,000 Kronor,
äfvensom att det af Ljunits och Herrestads häradsboer erbjudna årliga
byggnadsbidrag af 3 Riksdaler under 10 år från hvarje helt hemman
om året måtte få föras anslaget för vård och underhåll af läns- och
kronohäkten tillgodo.“
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt och föreslagit, och deruti Stats-Rådets
öfrige ledamöter instämde, fann Hans Maj: t Konungen
godt till alla delar bifalla; och skulle utdrag af
detta protokoll till Finans-departementet expedieras.
Ex protocollo
n. Wilh. Malm.
48 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hållet inför Hane May.t Konungen uti StatsRåäet
å Stockholms Slott den 27 December 1873,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonuufvijd,
Wjern,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anförde i underdånighet
:
Enligt nådiga Instruktionen den 3 Juli 1840 för Justitie-statsdepartementet
eller Justitie-fördelningen af Kongl. Maj:ts kansli åligger
det protokollssekreterarne i Justitie-revisious-expeditionen att föra
protokollen i alla de mål, som af Justitie-statsministern i Statsrådet
anmälas; och bestrides denna protokollsföring efter tur emellan protokollssekreterarne,
af hvilka sex äro ordinarie och två konstituerade.
Tjenstgöringen i Statsrådet inträffar således efter regeln för hvarje
protokollssekreterare icke oftare än hvar åttonde vecka; och dessa
tjensteman, som under den öfriga tiden äro sysselsatta i Högsta Domstolen,
kunna i följd deraf icke vinna någon mera omfattande erfarenhet
och insigt i afseende å de egentliga departementsärendena.
Det vore derföre utan tvifvel lämpligare och ändamålsenligare, om
den ifrågavarande protokollsföringen i Statsrådet ombesörjdes af en
Hit. N:o 1 till Kongl. Maj:/» Nåd. Prof. N:o 1, om Stat.srerket 1874. 49
enda person, hvilken då borde vara befriad från tjenstgöring i Högsta
Domstolen.. Då i följd af de i nåder meddelade föreskrifter om
sådan ändring i sättet för protokollsföriugen i Stats-Rådet att, genom
hänvisning till registraturet eller andra medel till protokollens förkortande,
tid och arbetskraft kunna inbesparas, arbetet med uppsättningen
al S t ats r å ds - pr o t ok ollen öfver Justitie-departements- och Justitie-ären(hui
hädanefter kommer att blifva icke obetydligt lindrigare än förr,
anser jag att den tjensteman, som far sig uppdraget nyssnämnde arbefe,
äfven bör kunna medhinna andra göromål. 1 sådant hänseende
*?rde icke något vara mera passande än uppsättningen af de expeditioner,
som föranledas af de i protokollet öfver Justitie-departementsäremien
totagna beslut. Donna uppsättning ombesörjes nu af Kanslisten
i Justitie-stats-expeditionen, som tillika har sig uppdragna åtskilliga
andra göromål, tran h vilka han dock, i händelse protokollsföringen
skulle honom anförtros, borde blifva befriad. Den nu ifrågasatta åtgärden
innefattar ett icke o väsendtligt steg för införande inom Justitiestats-expeditionen
af en sådan förändrad organisation, som är enlig
med do för Kansli-expeditionernas organisation i nåder godkända
glandel. Med tillämpning af dessa skall inom nämnde Expedition anställas
en tjensteman, benämnd uIvanslisekreterare“; och de göromål,
sem honom skulle åligga, äro just af enahanda beskaffenhet med dem,
hvrlka, efter hvad jag här ofvan yttrat, skulle på en hand förenas.
Ra grund af det nu anförda far jag underdånigst hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes upphäfva stadgandet i ofvanberörde
nadiga instruktion derom, att Rrotokolls-sekreterarne i Justitie-revisions-expeditionen
skola, i Stats-Rådet fora protokollet öfver Justitiedepartements-
och Justitie-ärenden, samt förklara att i följd deraf det
för yngsta konstituerade Protokolls-sekreteraren i nämnde Expedition
Carl Herman Broberg den 25 Oktober 1872 utfärdade konstitutorial å
protokolls-sekreterarebefattningen skall med utgången af detta år uppUl,
|,a och det för samma befattning i stat anslagna arvode tillsvidare
Statse ei k et besparas; hvarjemte Eders Kongl. Maj :t behagade uppdraga
af Kanslisten i Justitie-stats-expeditionen," Protokolls-sekreteraren i
Eders Kongl. Majds Kansli Tliord Vilhelm Malm att från början af
nästkommande ar, intill dess annorlunda kan varda förordnadt, föra
Statsiåds-protokollet öfver ofvanomförmälde ärenden, med skyldighet
för Malm att derjemte fortfarande ombesörja det med hans kanslistbefattning
förenade göromål att uppsätta expeditionerna uti de i StatsRådet
^afgjorda Departements-ärenden samt i (ifrigt lemna det biträde
inom Expeditionen, som med förenämnda åligganden äro förenliga; Och
Bill. till Riksd. /''rot. 1S74. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
torde Eders Kong!. Maj:t öfverlemna åt Departementschefen att meddela
erforderliga bestämmelser om fördelningen emellan Expeditionens
ordinarie eller extra ordinarie tjensteman af de Kanslisten hittills åliggande
bestyr, hvilka hädanefter icke kunna af denna tjensteman utföras;
hvarjemte jag anhåller att framdeles få göra underdånig framställning
om beviljande af de arvoden åt tjenstemän inom Expeditionen,
som af den förändrade arbetsfördelningen påkallas.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt och föreslagit behagade, uppå tillstyrkan
af Stats-Rådets öfriga ledamöter, Hans Maj:t
Konungen bifalla.
Ex protocollo
C. J. Björkman.
Bil. N:u 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 51
Underdånigt Memorial.
I nådig skrifvelse af den 2 sistlidne September har Eders Kongl. Maj:t
befallt Justitie-kanslers-embetet att inkomma med underdånigt yttrande och förslag,
rörande ifrågasatt löneförhöjning för de i Expeditionen anställde embetsoch
tjensteman, jemte åtskilliga i sammanhang dermed satta frågor, hvilka i den
nådiga skrifvelsen närmare uppgifvas.
Vid fullgörande af denna befallning anser jag mig till en början böra
erinra, hurusom vid Justitie-kanslers-embetet för närvarande finnes anställde,
utom en vaktmästare, endast fyra embets- och tjensteman, nemligen Justitiekanslern,
] Expeditionssekreterare och Sekreterare, 1 Registrator och Kanslist
och 1 Kopist; varande staten för Expeditionen bestämd enligt Kongl. Brefven
den 9 Februari 1858, den 5 Oktober 1860, den 29 September 1863 och den
23 Maj 1873, på sätt bifogade uppsats närmare utvisar. Af dessa fyra tjensteman
innehar ingen någon befattning med lön på annan stat vidare, än att
Registratorn jemväl är sekreterare hos direktionen för Couradsbergs hospital och
kamererare vid Drottninghuset och hvilket sistnämnda förhållande, så länge det
skall åligga Justitie-kanslern att vara ordförande i direktionen för denna inrättning,
så mycket heldre torde böra fortfara, som det ej gerna vore möjligt för
Justitie-kanslern att behörigen ombesörja Drottninghusets angelägenheter och bevaka
dess bästa, der han ej till kamererare har en person, som han dagligen
kan träffa och kontrollera.
Med afseende å det ringa antal tjenster, som sålunda vid Expeditionen
finnas, anser jag hvarken någon sammanslagning af tvänne tjenster eller indragning
af någon sådan kunna ega rum. Att sådant ej kan ske i afseende å
expeditions-sekreterare- och registrators-befattningarne torde vara uppenbart, och
äfven den enda numera befintlige Kopisten anser jag icke kunna undvaras såväl
med afseende å de för honom vanligen förekommande göromålen, som isynnerhet
derför att han måste tagas i anspråk att sköta tjensten för den ene eller
andre af de båda öfrige tjenstemännen, när desse af en eller annan anledning
äro dertill förhindrade, hvilket nödvändigt måste mera eller mindre ofta inträffa,
helst vid Expeditionen någon semester icke bestås och de extra tjenstemännen,
som vid Expeditionen tjenstgöra, ej gerna kunna, med afseende å beskaffenheten
af göromålen, till substituter användas.
Hvad angår frågan om tjenstemännens rätt att på en gång innehafva två
eller flere tjenster, finner jag för min del andra stadganden för Expeditionen ej
52 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
erforderliga, än de nu gällande, enligt hvilka hvarken Registratorn eller Expeditions-sekreteraren
lära ega att innehafva annan aflönad befattning å rikets stat,
under det Kopisten synes på vissa vilkor vara dertill berättigad.
Beträffande den ifrågasatta löneförhöjningens behöflighet för do i Expeditionen
anställde embets- och tjensteman, tvekar jag icke att förklara, det en
sådan förhöjning måste vara lika mycket af behofvet påkallad, som i de flesta
andra verk, helst den bifogade staten visar, hvad ock vid flere tillfällen varit
medgifvet, att Justitie-kanslers-expeditionen vid de sednare löneregleringarne ingalunda
varit gynnad; och då säkerligen ingen anledning finnes, att någon förminskning
i de högt uppdrifna lefnadskostnaderna skulle vara att förvänta, anser
jag, att den nu ifrågasatta löneförhöjningen bör föras å ordinarie stat, äfvensom
att, då sådan förhöjning, der den beviljas, ej lärer kunna inträda förrän
med början af år 1875, ett lönetillägg, svarande mot det belopp, hvarmed staten
skulle förhöjas, bör meddelas för år 1874 och, om möjligt, jemväl för innevarande
år.
I afseende å beloppet af förhöjningen möta naturligtvis stora svårigheter
att uppgifva något bestämdt belopp, enär sådant för hvarje särskild t embetsverk
måste vara beroende, bland annat, å hvad som för andra jern förliga verk kan
ifrågasättas och statens tillgångar i afseende å alla nu ifrågavarande befattningar
kan medgifva, och någon bestämd ledning i detta hänseende har ej heller kunnat
vinnas vid de öfverläggningar, som mellan åtskillige chefer för civila embetsverk
här i staden egt rum. Emellertid och jemte det jag, för den händelse
den nådiga skrifvelsen skulle jemväl afse innehafvaren af Justitie-kanslers-embetet,
anser mig böra i detta hänseende inskränka mitt yttrande till en underdånig
anhållan, att Eders Kongl. Maj:t, derest löneförhöjning begäres för de högre
embetsman, med hvilka Justitie-kanslern anses jemförlig, jemväl torde hafva
Justitie-kanslern i nådig åtanka, — har jag i öfrigt trott mig böra föreslå, att
lönerna vid Expeditionen, med afseende å tjensternas beskaffenhet och möjligheten
att till desammas bestridande kunna erhålla lämplige personer, borde bestämmas:
för Expeditions-sekreteraren lika med öfrige Expeditions-sekreterare vid Eders
Kongl. Maj:ts kansli och sålunda till minst...........B:dr 5,000: —
för Registratorn till.................... ,, 3,500: —
och för Kopisten till...................... ,, 1,600: —
i sammanhang hvarmed jag anser mig böra nämna, att sådan reglering,
som någon gång ifrågasatts under benämning af tjenstgörings-penningar och
ålderstillägg, ej synts vara för Justitie-kanslers-expeditionen af behofvet påkallad
eller lämplig. Stockholm den 19 November 1873.
C. LEIJONHUFVUD.
Ferd. Ramström.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket- 1874. 53
Jmtitie-kanslers-embeiets stat enligt Kong. Bref om- den 9 Februari
1858, den 5 Oktober 1860, den ‘29 September 1865 och 25 Maj 1875.
Justitie-kansleren..........................K:dr 7,000: —
Epeditions-sekreteraren och Sekreteraren............. ,, 4,000: —
Registrator och Kanslist...................... ,, 2,500: ___
Kopist............................... „ 1,000: —
Dessutom ersättning för cn indragen Kopisttjenst........ 1,000: —
Gratifikations-medel........................ 300: —
Vaktrnästn ren........................... 7 50: —
Några andra sportler förekomma ej inom Expeditionen, än den lösen för
diariibevis, som kan tillkomma Registrator!! och som för året i allmänhet ej
uppgå till mera än 10 a 15 Riksdaler.
C. LEIJONHUFVUD.
Ferd. Bamström.
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
I skrifvelse den 2 sistlidne September har statsrådet och tillförordnade
chefen för Eder Kongl. Maj:ts Justitie-departement, jemte förmälan att de på
sednare tider högt uppdrifna lefnadskostnaderna syntes göra oundgängligen nödvändig
en allmännare förbättring i statens embets- och tjenstemäns lönevilkor, vare
sig genom cn fast löneförhöjning på ordinarie stat eller genom ett tillfälligt,
efter nuvarande prisförhållanden lämpadt lönetillägg, samt att frågan ej mindre
om beloppet och beskaffenheten af löneförhöjningen borde, så vidt ske kunde,
på en gång för samtlige embets- och tjensteman behandlas, bland annat, med
åberopande af nådig befallning anmodat Hofrätten att före innevarande månads
utgång till Eder Kongl, Maj:t inkomma med det underdåniga förslag i nämnda
syftning, som, hvad anginge de i Hofrätten anställde embets- och tjensteman,
kunde anses af omständigheterna påkalladt.
Då Hofrätten nu går att fullgöra denna nådiga befallning, torde Hofrätten
till en början få vitsorda, att, på sätt i tillförordnade Departementschefens
skrifvelse finnes förutsatt, en allmännare förbättring af de i Hofrätten anställde
embets- och tjenstemäns lönevilkor är af behofvet högt påkallad; och enär de
nuvarande lönernas otillräcklighet icke härleder sig från en blott tillfällig stegring
i lefnadskostnaderna, utan från deras småningom fortgående tillväxt, samt
någon jemkning vissa löner emellan inbördes äfven synes lämplig, hemställer
Hofrätten i underdånighet, att den lönetillökning, som beviljas, må uppföras å
ordinarie stat, men att, då ny sådan stat icke lärer kunna till vägabringas förr
54 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
än från och med 1875 års början, ett tillfälligt lönetillägg må anvisas att för
nästkommande år utgå efter samma grunder, som komma att för den fasta
lönetillökningen göras gällande.
Enligt flera under sednare tider af Konung och Riksdag fastställda lönestater
har någon förhöjning i aflöningen, eller såkalladt ålderstillägg, i allmänhet
beviljats åt hvarje löntagare efter viss tids tjenstgöring. Hofrätten, som finner
rättvisa och billighet härigenom bättre iakttagas än genom sådana lönegrader,
som för närvarande, utan afseende å tjenstetid, äro bestämda för Hofrättens
ledamöter och notarier, anser nämnda grund böra vid nu ifrågavarande lönereglering
tillämpas och utsträckas jemväl till Hofrättens öfriga tjensteman, med
undantag måhända för fiskalerne, hvilkas befattningar med afseende å tjenstgöringens
beskaffenhet torde vid lönevilkorens bestämmande böra betraktas endast
såsom öfvergångsplatser.
För att tillgodose statens rättmätiga fordran att genom den anslagna
aflöningen vara förvissad, att det arbete, hvarföre anslaget skett, också varder
under alla förhållanden, utan behof af särskilda tillskott, fullgjordt, anser Hofrätten
vidare riktigt, att, i likhet med hvad vid åtskilliga andra verk är åsyftadt
med så kallade tjenstgöringspenningar, för hvarje tjenst bestämmes ett visst
belopp, som tjenstens ordinarie innehafvare skall af sina inkomster afstå, då han
af en eller annan anledning icke sjelf bestrider sin tjenst och annan person
dertill förordnas, och hvilket belopp skall användas till aflönande af den som
tjensten förrättar; börande detta belopp för hvarje tjenst bestämmas så högt,
att svårighet antagligen icke kan möta att, åtminstone vid fall af mera tillfällig
art, finna lämpliga vikarier, som med ett sådant arvode åtnöjas.
I fråga om lönebeloppen tillåter Hofrätten sig föreslå, att Presidentens
lön höjes till 10,000 riksdaler.
Det högsta lönebelopp, hvartill en Hofrätts-ledamot kan komma, tror
Hofrätten icke böra anses vara satt för högt, om det bestämmes till 7,000
riksdaler, såsom den slutliga godtgörelsen för det vigtiga, trägna och ansträngande
arbete ledamotsbefattningen i Hofrätten medförer. Då göromålen för Hofrättens
ledamöter äro hufvudsakligen desamma, och Assessorerne hafva fullkomligt
enahanda befattning och ansvar som de Hofrättsråd, Indika icke äro ordförande
å afdelning, torde den stora skilnad, som nu förefinnes i lönerna för
Hofrättsråden och de yngste Assessorerne icke vara lämplig, utan dessa löner
böra bringas i närmare förhållande till hvarandra. På grund häraf hemställer
Hofrätten, att aflöningen för Hofrättsråd bestämmes till (5,500 riksdaler och för
Assessor till 5,500 riksdaler, med ålderstillägg för hvardera af 500 riksdaler
efter fem års tjenstgöring; dock att häraf 150 riksdaler i månaden eller 1,800
riksdaler för helt år skola såsom tjenstgöringspenningar till vikaries aflönande
innehållas, då [. tjenstens innehafvare icke sjelf förrättar sin tjenst och annan för
honom förordnas.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket 1874. 55
Sekreterare-, Advokatfiskal-, Aktuarie- och Arkivarie-befattningarna äro för
den jemna och behöriga gången af göromålen uti ett så stort verk som Hofrätten
med derunder lydande inånga underdomstolar af den vigt, att, för erhållande
af skickliga personer till bestridande af dessa befattningar, innehafvarne
af desamma måste tillförsäkras större inkomster än som för motsvarande tjenster
i mindre embetsverk äro behöfliga. Löneförmånerna för de två förstnämnda af
berörda befattningar äro äfven för närvarande jemförelsevis större än de, som
tillkomma öfrige tjensternännen i Hofrätten äfvensom ledamöterne; och om en
jemkning af detta förhållande skall komma att ega rum, synes sådant icke böra
ske på det sätt, att desse tjenstemäns lönevilkor minskas. Tvärtom finner Hofrätten
önskvärdt att till beredande af ytterligare säkerhet, det innehafvarne af
dessa tjenster icke skola finna sig föranlåtna att från sina platser söka förflyttning,
åt dem kunde beviljas två ålderstillägg, att utgå det första efter fem och
det andra efter ytterligare fem års tjenstgöring.
Sekreteraren, hvilken innehar den mest ansträngande och vDtio-aste befattningen,
uppbär för närvarande i lön 2,000 riksdaler och ett ovisst belopp i
sportler, men som med säkerhet torde kunna antagas icke komma att, med nuvarande
sportelreglering, understiga 4,000 riksdaler. De hafva under de närmast
föregående åren, med undantag af det sista, uppgått till icke obetydligt
mera, men härtill har i väsentlig mån bidragit icke blott att Hofrätten under
särskilda tider varit förstärkt med en sjette afdelning utan ock de svåra år, som
i hög grad ökat både rättegångars och lagsökningars antal. I betraktande häraf
och att, utom ovissheten af en sportelinkomst, densammas värde ock förminskas
derigenom att den ojemnt och sent inflyter, antager Hofrätten, att Sekreterarens
inkomster af dylik beskaffenhet, i jemförelse med ett motsvarande belopp i fast
lön, icke böra för framtiden beräknas högre än till 4,000 riksdaler; och som
Sekreteraren, hvilken icke är lagligen berättigad till någon semester, men icke
lärer kunna uthärda med sin ansträngande tjenstgöring utan någon tids ledighet
hvarje år, derunder bör med ett erforderligt icke ringa belopp sjelf bekosta sin
vikarie; hvartill kommer att tjenstens innehafvare, hvilken allt hittills fått med
nära en tredjedel af den fasta lönen bestrida årlig aflöning till en särskild tjenstemedhjelpare,
hvars anställande i följd af göromålens mängd visat sig behöfligt
utöfver det biträde, som leinnas af den vid sekreterare-expeditionen tjenstgörande
Amanuens, sannolikt jemväl hädanefter blifver nödsakad att för enskildt biträde
i tjensten använda någon del af sina inkomster, vågar Hofrätten hemställa, att
Sekreterarens lön höjes till 2,500 riksdaler och honom tillerkännes två ålderstillägg
af 500 riksdaler, det ena efter fem års tjenstgöring och det andra efter
ytterligare fem år, men med skyldighet för honom, då han ej sjelf sin tjenst
förrättar, att till aflönande af den, som i hans ställe förordnas, af sina inkomster
afstå ett belopp, beräknadt efter 150 riksdaler i månaden.
56 Bil. N:o 1 till Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk,et 1874.
Advokatfiskalen åtnjuter nu i lön 2,500 riksdaler och hans sportler torde
i medeltal kunna antagas uppgå till nära samma belopp, oberäknadt den särskilda
ersättning af 635 riksdaler årligen, som till honom för närvarande utgår,
för mistade bötesandelar till följd af nya strafflagens införande. Hofrätten hemställer,
att lönen för Advokatfiskalen måtte bibehållas vid förutnämnda belopp,
samt honom derjemte tilldelas enahanda ålderstillägg, som för Sekreteraren äro
föreslagna, men med skyldighet att till lika belopp och på lika sätt, som i afseende
å denne är hemstäldt, bekosta vikaries aflöning.
Aktuarie», hvars sportler kunna beräknas till 1,500 riksdaler, uppbär i
lön likaledes 2,500 riksdaler, hvilken lön Hofrätten föreslår att bibehållas, men
med tvänne ålderstillägg likasom för Sekreteraren och Advokatfiskalen och med
skyldighet att bekosta vikarie efter 100 riksdaler i månaden.
Äfven för Arkivarien, som nu åtnjuter 2,000 riksdaler i lön och omkring
300 riksdaler i sportler, föreslås enahanda lön och ålderstillägg, som för
förutnämnde tjensteman, jemte skyldighet att till vikaries aflönande afstå ett,
belopp efter 7 5 riksdaler i månaden.
Uti Hofrätten finnas för närvarande femton ordinarie och fem konstituerade
Notarier, Indika äro indelade till tjenstgöring hos de tjugu referenterue,
och i öfrigt hafva att, fyra på hvar afdelning, bestrida protokollsföringen hvar
sin dao- i veckan. Protokollsföringen å den femte dagen i veckan, då Hofrätten
O o o 7
sammanträder, har i allmänhet varit förbehållen åt de extra ordinarie Notarier,
som anmäla sig till tjenstgöring i Hofrätten. De konstituerade Notarierne uppbära
arvoden af 500 riksdaler om året, samt de ordinarie Notarierne löner, i
lägsta graden 1,000 riksdaler, i den andra 1,400 riksdaler och i den högsta
1,800 riksdaler, hvarförutan de samtligo hafva i sportler omkring 500 riksdaler
hvardera, deraf andel i domslöseu omkring 400 riksdaler samt det öfriga
i behållen inkomst af civila skriftvexlingsmål och från protokollet. Till följd af
den lindriga tjenstgöring, som sålunda åligger Notarierne, och som dessutom än
vidare för dem underlättas derigenom, att de ganska ofta befrias från protokollsföringen,
som då i stället ombesörjes af någon extra ordinarie Notarie,
hafva de äfven haft tillräcklig tid öfrig att egna sig åt hvarjehanda andra befattningar
och sysselsättningar. Genom denna eftergift uti Notaricrnes tjenstgöringsskvldighet,
som till någon del varit föranledd af den ringa aflöningen för
densamma, har beredts ökadt tillfälle till öfning för de många extra ordinarie
tjensteman, som, för vinnande af en sådan, årligen anmäla sig till tjenstgöring
i Hofrätten och, efter att der hafva inhemtat grunderna för protokollsföring och
det skrifsätt, som uti beslut af offentlig myndighet bör iakttagas, till stor del
öfvergå till tjenstgöring uti andra verk. Den uppfostrande verksamhet, som
Hofrätten sålunda utöfvar, torde derföre äfven vara för det allmänna af större
betydelse, än som gemenligen erkännes. Men då, enligt hvad erfarenheten ådagalagt,
Notarietjenstgöringen bör kunna bestridas af ett mindre antal ordinarie
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Stutsrcrlcet 1874. 57
Notarier, än som nu finnas, och desse sjelfva uppgifva att, i fall af tjenstgöringen
i Hofrätten kunde påräknas skäliga inkomster för en anständig bergning,
en Notarie skulle kunna bestrida de göromål, som nu utföras af två, finner Hofrätten
sig, i anledning af tillförordnade Departements-ehefens framställning om
flera tjensters sammanslagning, der så ske kan, böra hemställa, att fem ordinarie
Notarietjenster jemte de fem konstituerade Notariernes beställningar i Hofrätten,
i mån af afgång, indragas. De tio återstående Notarierne skulle, efter en sådan
förändring, blifva ansvarige för hela protokollsföringen, men till någon lättnad
uti denna del af deras åligganden samt för beredande af tillfälle till öfning
för extra ordinarie Notarier, borde hädanefter som hitintills protokollsföringen å
en af sessionsdagnrne förbehållas åt sistbemälde Notarier, hvilka i öfrigt och för
såvidt de icke ansåges nog försigkomna för en så sjelfständig verksamhet kunde,
för vinnande af sin första utbildning i Hofrättsarbetet, hänvisas till biträdande
tjenstgöring hos de ordinarie Notarierne.
Under förutsättning af en sådan anordning, hvarigenom dubbla sportler,
emot hvad nu eger rum, skulle tillfalla hvarje Notarie, eller tillsammans 1,000
riksdaler årligen, får Hofrätten hemställa, att Notarielönen bestämmes till 2,000
riksdaler, samt att, i stället för de nuvarande fasta högre lönegraderna, åt Notarierne
beviljas enahanda två ålderstillägg, som för Sekreteraren med flere redan
föreslagits; börande Notarie vara skyldig att, då någon annan hans tjenst förrättar,
dels till honom afstå under tiden fallande sportler, med undantag af
domslösen, och dels å sina öfriga inkomster för vikariens aflönande vidkännas
afdrag efter 75 riksdaler i månaden. Dessutom anhåller Hofrätten i underdånighet
att såsom tillgång till ersättning åt de extra ordinarie Notarier, hvilkas
biträde på ofvan antydda sätt fortfarande påräknats, åt Hofrätten hädanefter
måtte anvisas ett årligt anslag af 4,000 riksdaler, motsvarande dem, som nu äro
anvisade åt extra ordinarie Notarier och till gratifikationer åt extra ordinarie
tjensteman.
Detta förslag till Notariernes aflöning kan emellertid icke genomföras så
länge alla Hofrättens nuvarande femton ordinarie Notarier vid sina befattningar
qvarstå. Jemte det dessa derföre tillsvidare lära vid sina nuvarande löneförmåner
böra bibehållas, med samma tjenstgöringsskyldighet och rättighet att uppflyttas
i högre lönegrad, som för närvarande, torde billigheten kräfva, att de
icke lemnas i saknad af all löneförbättring, hvarföre Hofrätten hemställer, om icke
åt hvardera af dem kunde beviljas ett skäligt dyrtidstillägg af 500 riksdaler årligen;
kunnande de konstituerade Notarierne, så länge Hofrätten af deras tjenstgöring
har behof, godtgöras af det begärda anslaget till extra ordinarie Notarier.
Så snart någon ordinarie Notarie afgår, kan en af de återstående, mot öfvertagande
af dubbel tjenstgöringsskyldighet, öfverflyttas på den nya staten, intilldess
att de fem öfvertaliga befattningarne blifvit indragna.
Bill. till Bilisd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afä.
8
58 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
För Hofrättens fem Fiskaler, som hvardera uppbära omkring 250 riksdaler
i sportler, får Hofrätten föreslå att lönerna ökas från 1,500 till 2,000 riksdaler,
under förpligtelse för hvar och en af dem att till aflönande af vikarie, då sådan
är förordnad, afstå sina sportler och 75 riksdaler i månaden.
Sekreteraren, Advokatfiskalen, Aktuarie», Arkivarie!! och Fiskals-expeditionen
hafva hvardera behof af ett biträde eller Amanuens, och Hofrätten, som,
med afseende å de göromål, som åt dem måste anförtro?; finner 1,200 riksdaler
erforderliga för hvar och en af Sekreterarens och Aktuariens samt 800 riksdaler
för Advokatfiskalen?, Arkivariens och Fiskals-expeditionens, får derföre föreslå att
för nämnda ändamål, hvartill å nuvarande stat finnes upptaget dels 1,800 riksdaler
för biträde vid Fiskals-expeditionen och dels 2,700 riksdaler till biträden åt en
del andra tjensteman, må beviljas ett anslag af tillsammans 4,800 riksdaler; hvaremot
det å Hofrättens stat till adjunktionsarvoden nu uppförda anslag icke vidare
blefve behöflig!.
Vid detta underdåniga aflöningsförslag har Hofrätten icke afsett någon
förändring i sportelregleringen, dertill Hofrätten icke haft särskild anledning, ocli
hvilken frågas fullständiga utredning svårligen kunnat medhinnas inom den för
förslagets afgifvande stadgade tid.
Tiden för de af Hofrätten föreslagna ålderstillägg torde böra beräknas från
och med början af året näst efter det, under hvilket utnämningen skedde, och nuvarande
tjensteinnehafvare få räkna sig till godo den tid de tjensten före den nya
statens utfärdande innehaft. Undantagsvis tillåter sig Hofrätten hemställa, huruvida
icke åt nuvarande Aktuarie» i Hofrätten kunde beviljas ett dyrtidstillägg för
år 1874, ehuru han efter nyss uppgifna grund icke skulle vara dertill berättigad,
såsom under år 1869 till sin befattning utnämnd. Aktuarien Johan Fredrik
Forsstrand, hvilken, efter att förut hafva varit Notarie i Hofrätten, först vid framskriden
ålder förflyttades till sin nuvarande befattning, skulle eljest blifva den ende
af Hofrättens embete- och tjensteman, hvilken enligt Hofrättens förslag icke för
nästkommande år erhölle någon förbättring i sina löneinkomster.
Jemte uttalande, att Hofrätten icke finner någon vidare indragning eller
sammanslagning af tjenster inom Hofrätten kunna ske, än den i fråga om Notariebefattningarne
här ofvan föreslagna, har Hofrätten att till fullgörande af nådig
föreskrift uppgifva, det Notaricrne i Hofrätten Carl D’Aubigné, Carl Herman
Broberg och Frans Krook jemväl innehafva tjenster med lön på stat, de två förstnämnde
i Eder Kong]. Majtts Justitie-revisions-expedition och den sistnämnde
såsom Notarie i Stockholms Rådstufvurätt, hvarförutan Notarien Julius Ludvig
Cöster jemte denna befattning, såsom konstituerad, bestrider en Kopisttjenst i Justitie-revisions-expeditionen,
men att ingen annan af Hofrättens ernbets- och tjensteman
innehar någon af Konung och Riksdag eller af Riksdagen ensam fastställd
lön på stat eller på Stockholms Rådstufvurätt? dermed jemförlig» stat. Ilofrätten
antager det icke hafva varit afsedt, att denna uppgift jemväl skolat omfatta
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 59
sådana befattningar inom mer eller mindre allmänna inrättningar och styrelser,
som af åtskilliga Hofrättens embets- och tjensteman innehafvas, men hvilkas förenlighet
med statens tjenst hittills icke varit ifrågasatt eller skäligen lärer böra ifrågasättas.
Om den nu föreslagna indragningen af Notarietjenster inom Hofrättcn
kommer att genomföras, lärer med sådan befattning icke vidare kunna förenas någon
af de ofvanberörda tjenster, som nu af Notarier innehafvas, och något förbud
deremot eller emot andra tjensters förening torde icke vara af nöden. Hofrätten
förmenar nemligen, att det allmännas kraf säkrast tillgodoses genom vederbörlig
tillsyn, att hvar och en tjensteman fullgör sina skyldigheter, men att i öfrigt åt
honom bör lemnas fritt att, så som han finner för sig bäst, använda sin tid och
sina krafter.
En tabell, som utvisar för Hofrättens personal, med undantag af vaktbetjeningen,
både den nuvarande staten och den af Hofrätten föreslagna, äfvensom
protokoll, innefattande de skiljaktiga meningar i frågan, hvilka af en del ledamöter
yttrats, varda i underdånighet bifogade.
Med djupaste undergifvenhet framhärda,
Stor mäktigst e, A11 e r n åd i g s t e Konung,
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigstc
tjenare och undersåtar
LOUIS DE GEER.
J. E. GEI J El
O. A, MONTELIUS. CARL J. SCIIONING.
OTTO II. FORSSELL.
F. O. LEUHUSEN.
G. MOBERG.
CARL II. RETZELIUS.
AUG. TORNQUIST. CHR. AHLGREN.
N. GRIPENSKÖLD. C. E, BÖÖK.
O. W. STAEL vox HOLSTEIN.
E. Björkman.
Stockholm den 13 November 1873.
Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
GO
För Sve
Nu gällande Aflöningsstat. |
||||
Lön. |
Sportler. i |
Summa. |
||
9 0( M) |
0 000 |
|||
;'') 000 |
5 ooii |
|||
45 0( )0 |
45 ooO |
|||
i 4,50i) |
l r>< io |
|||
i 18,01 )0 |
18,000 |
|||
4 000 |
||||
IG,000 |
10 000 |
|||
17,500 |
17,500 |
|||
2,U< )0 |
4,()(10 |
G,( 100 |
1 Sekreterare............................ |
|
2,500 |
;J,0< »0 |
5,500 |
1 Advokatfiskal........................... |
|
2,500 |
1,500 |
4,1100 |
1 Alv tu n,v in.......T.TT , T . , t k . . . . ..... |
|
2,000 |
300 |
2,3( to |
1 Arkivarie.......................... . . . |
|
1,5( )0 |
25(» |
1,750 |
1 Fiskal ... . . . . ........... |
|
6,000 |
1,000 |
7,< >01) |
4 Fiskaler.......................... |
|
1,800 |
500 |
2,300 |
1 Notarie..... ... ............ . |
|
7,200 |
2,oi t( t |
0,200 |
4 Notarier...... . . ............... |
|
1,400 |
51 K 1 |
1,000 |
1 Notarie............................... |
|
5,600 |
2,000 |
7,Goo |
4 Notarier....... ..................... |
|
51 ii io |
2,ö<)(t |
7,500 |
t) Notarier....... . , ........ . . , . |
|
2,500 |
2,500 |
5,000 |
||
1,800 |
Aclj unktions arvoden......................... |
|||
j |
1,800 |
Till biträde vid Fiskalsexpeditionen............... |
||
( |
d:o åt Sekreteraren............... . . . . |
|||
2,700 |
d:o åt Advokatfiskal^!! ................. |
|||
d:o åt Aktuarien. .................. . . |
||||
d:o åt Arkivarien . ................... |
||||
1,500 |
Arvode åt c. o. tjensteman ..................... |
|||
1,800 . |
d:o åt Kartekontrollanten ....... . . . |
Bil. Nio 1 till Kongl Majlts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
61
o f r ä 11.
Föres |
lagen |
A f 1 « n i n g s s t a t. |
||
Lön, |
Sportler. |
Summa. |
I denna summa |
c Ålder s tillägg. |
10,000 |
----— |
10,000 6,500 |
1,800 |
|
58,500 |
— |
58,500 |
16,200 |
|
5,500 |
------ |
5,500 |
1,800 |
Hvarje lön förhöjes efter fem års tjenstgöring |
22,000 |
------- |
22,000 |
7,200 |
|
5,500 |
—.—.— |
5,500 |
1,800 |
med 500 riksdaler. |
22,000 |
— |
22,000 |
7,200 |
|
27,500 |
— |
27,500 |
9,000 |
|
2,500 |
4,000 |
6,500 |
1,800 |
Hvarje lön förhöjes med 500 riksdaler efter |
2,500 |
3,000 |
5,500 |
1,800 |
|
2,500 |
1,500 |
4,000 |
1,200 |
■ fem ars tjenstgöring och med lika belopp efter |
2,500 |
300 |
2,800 |
900 |
ytterligare fem års tjenstgöring. |
2,000 |
250 |
2,250 |
1,150 a) |
|
8,000 |
1,000 |
9,000 |
4,600 |
|
2,000 |
1,000 |
3,000 |
1,100 b) |
Hvarje lön förhöjes med 500 riksdaler efter |
8,000 |
4,000 |
12,000 |
4,400 |
|
2,000 |
1,000 |
3,000 |
1,100 |
fem års tjenstgöring och med lika belopp efter |
8,000 |
4,000 |
12,000 |
4,400 |
ytterligare fem års tjenstgöring. |
----- |
-*----- |
■—---- |
indragas. indragas. indragas. |
|
--—— |
■ ------- |
— |
— |
|
----- |
—----— |
4.800 4,000 1.800 |
- |
a) Hiiraf sportler, beräknade till 250 r:dr.
b) Häraf sportler, beräknade till 200 r:dr.
02 Bil. N:o 1 till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Stormäktigstc, Allernådigste Konung!
Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, meddelad Hofrätten i skrifvelse
från tillförordnade Chefen för Justitie-departemcntet af den 2 sistlidne September,
får Hofrätten härmed i underdånighet öfverlemna ett förslag till ny aflöningsstat
för Hofrätten och angifva grunderna för detsamma samt derjemte, med
tillkännagifvande, att icke någon af de i Hofrätten nu anställde ordinarie embets-
och tjensteman innehar befattning med lön på annan stat, afgifva utlåtande
i hvad mån de på Hofrättons stat upptagne tjenster, med afseende på sin omfattning,
kunna anses vara af beskaffenhet, att tjenstgöring äfven på annat håll
må utan olägenhet dermed förenas och, i sådant fall, om icke genom flora tjänsters
sammanslagning eller på annat sätt arbetet inom Hofrätten ma kunna lämpligen
på det sätt ordnas, att hvar tjensteman, under förutsättning, att skälig
aflöning honom beredes, må i sin tjenst erhålla motsvarande full sysselsättning
och att innehafvande samtidigt af annan aflönad beställning må kunna undvikas.
De göromål, som enligt gällande arbetsordning åligga Hofrättsråd och
Assessorer samt Sekreteraren, Advokatfiskalen, Aktuaricn och Arkivarien, anser
Hofrätten vara af sådan beskaffenhet och omfattning, att de gifva dessa embetsoch
tjensteman, så framt de icke äro begåfvadc med större arbetsförmåga, full
sysselsättning och understundom påfordra ett ansträngande arbete, i följd hvaraf
de i allmänhet icke åtnjuta mera ledighet från tjenstgöromål än som är behöflig
till hvila och fortsatta studier för bibehållande och utveckling af de kunskaper,
Indika för en god ämbetsförvaltning erfordras. Vid detta förhållande torde hvarken
någon inskränkning i antalet af Hofrättsrads- och Assessorsembetena eller
indragning och sammanslagning af Sekreterare-, Advokatfiskal-, Aktuarie- och Arkivarietjensterna
i denna Hofrätt böra ifrågakomma.
Deremot har erfarenheten ådagalagt, att Ilofrättens Notarier och Fiskaler
i sina tjenstegöromål icke hafva full eller så tillräcklig sysselsättning, att de derför
ej skulle kunna medhinna att förvalta andra befattningar; och då det synes
vara mest ändamålsenligt och för statsförvaltningen gagnande, att statens tjenster
äro så ordnade, att hvar tjenst utgör innehafvarens egentliga yrke, deråt han med
nit cell allvar måste egna sin arbetskraft, har Hofrätten ansett antalet af Notnricoch
Fiskalstjenster böra minskas.
För tjenstgöringen vid Ilofrättens protokoll och de dermed förenade göromål
torde tre Notarier på hvar division vara behöflig» och fullt tillräckliga. Hofrätten
villo derför föreslå, att af nu varande femton ordinarie Notarietjenster fem
indragas vid blifvande ledigheter och att anslaget till arvoden för biträde vid
notariegöromålen bibehålies och förhöjes, så att extra tjenstemän för tjenstgöring
såsom Notarier kunde erhålla arvode, motsvarande den del af ordinarie Nota
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 63
riernas lön, som anses för tjenstgöringspenningar. Genom anslag till såtlane arvoden
i stället för lön vunnes icke allenast besparing för statsverket utan äfven
den vid uppgörandet af nu gällande stat afsedda förmån, att yngre extra ordinarie
tjensteman kunde, för vinnande af öfning och skicklighet, tjenstgöra i Hofrätten
utan pcnningeuppoffring och skuldsättning och utan att vara för längre
tid bundna och hindrade från tjenstgöring å annan ort.
Sedan brottmålslagstiftningen blifvit förändrad och ett nytt straffsystem
antagits samt i följd deraf brottmålen, isynnerhet sådana, som efter underställning
eller besvär komma under Hofrätts pröfning, till antal och vidlyftighet minskats,
hafva I iskalernas göromål i denna Hofrätt blifvit i betydlig mån inskränkta.
Ilo frät ten förmenar derför, att den tjenstgöring, som tillhör Fiskalerna, skulle kunna
utan någon öfveransträngning bestridas af tre Fiskaler och att således två Fiskalstjenster
böra indragas vid nu varande innehafvares afgång eller befordran till
annan befattning, desto hellre som arvode för extra tjenstgöring och biträde vid
fiskalsexpeditionen kan anordnas af det för sådant ändamål föreslagna anslag.
Under öfverläggningcn i Hofrätten angående förevarande lönereglering''
har ifrågakomma, att Amanuenser till biträde åt Sekreteraren, Advokatfiskalen, Aktuarien
och Arkivarie!! skulle upptagas bland Hofrättens ordinarie tjensteman och
föreslås till erhållande af lön på stat samt till antalet inskränkas, så att dem
bereddes full sysselsättning; men då Amanuenserna icke hafva andra göromål än
renskrifning och dermed jemförliga bestyr, som verkställas under inseende och
ansvarighet af de embets- eller tjensteman, till hvilkas biträde de blifvit förordnade,
samt det icke lärer kunna anses lämpligt eller gagnande, att. yngre tjensteman
uteslutande sysselsättas med sådana befattningar, som icke äro instruktiva
eller bibringa någon skicklighet till andra mera vigtiga tjenster; och då de förut
i Hofrätten befintliga Kanslister, hvilkas tjenstgöring var af likartad beskaffenhet,
just derför blifvit indragne och ersatte med extra ordinarie tjensteman, som på
viss eller obestämd tid förordnades och, i anseende till göromålens mindre omfattning,
vore i tillfälle att understundom samtidigt befatta sig med annan mera
bildande tjenstgöring; har Hofrätten föreslagit arvode till Amanuenser, hvilka
skulle blifva fyra och. anställas till biträde åt ofvannämnde embets- och tjensteman
med skyldighet för den Amanuens, som vore anställd hos Arkivarien, att
vid förefallande behof äfven biträda Sekreteraren.
Fnar det icke lärer kunna antagas att någon förändring i nu varande
förhållandet emellan penningc- och varuvärdet kommer att framdeles till förmån
för det förstnämnda inträffa, desto mindre som erfarenheten visat, att priset
på lifsförnödenheter i allmänhet under tidernas lopp alltjcmnt stegras och
att penningens värde följaktligen sjunker, har Hofrätten ansett ett tillfälligt
efter nu varande prisförhållandcn lämpadt löntillägg för afhjelpande af det ekonomiska
betryck, hvari embets- och tjenstemännen i anseende till den högt uppdrifva,
lefnadskostnaden nu befinna sig, icke vara tillfyllestgörande eller lämpligt.
64 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Ett sådant tillfälligt lönanslag skulle dessutom otvifvelaktigt, likasom det vid
riksdagen 1856 —1858 Hofrättens embets- och tjensteman beviljade s. k. dyrtidstillägg,
komma att i den närmaste framtiden öfverflyttas på ordinarie stat.
Hofrätten får således i underdånighet hemställa, att den förbättring i lönevilkor,
som Eders Kongl. Maj:t finner böra embets- och tjenstemännen förunnas, varder
i nåder föreslagen såsom fast lönförhöjning på ordinarie stat.
Den vid löneregleringar för åtskilliga embetsverk bestämda fördelning af
lönanslagen i lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg torde äfven böra tillämpas
vid en ny lönereglering för Hofrättens embets- och tjensteman, desto hellre,
i afseende på tjenstgöringspenningar, som genom bestämmande af sådane dels annan
löneförhöjning för en del af Hofrättens embets- och tjensteman ej blefve erforderlig
och dels en besparing för statsverket uppkomme derigenom, att vid
tjenstledighet godtgörelse till vikarie skulle utgå af tjenstgöringspenningarne samt
i följd deraf nu varande anslagen till adjunktionsarvoden och gratifikationer åt
extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente kunde indragas.
Ålderstillägg finnes väl i nu gällande stat af sådan beskaffenhet, att ett
bestämdt antal löner i olika grader är anslaget åt Assessorer och Notarier och
att de yngre af dessa embets- och tjensteman uppflyttas i högre lönegrad i mån
af äldres afgång utan hänsigt till längre eller kortare tjenstetid. Denna uppflyttning
måste likväl blifva alltför mycket beroende af tillfälligheter, i följd hvaraf
ganska ofta en obillig och oskälig, af tjenstetiden oberoende olikhet i löneförmåner
förefinnes emellan embets- och tjensteman, som innehafva alldeles lika
befattning. De häraf uppkommande missförhållanden skulle försvinna och en
större trygghet för framtiden beredas embets- och tjenstemännen, om i allmänhet
tjenstetiden lades till grund för uppflyttning^ i högre lönegrad utan afseende
på äldre embets- eller tjenstemans afgång. Hofrätten har derför funnit sig böra
föreslå, att de här anställde ordinarie embets- och tjensteman berättigas till lönförhöjning
efter fem års tjenst, dervid tiden skulle räknas från och med början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder embetet eller tjensten erhållits.
Häremot kan visserligen anmärkas, att Hofrättens lönestat ej blefve alldeles
lika det ena året som det andra; men denna till beloppet ringa skiljaktighet
synes ej medföra någon olägenhet, desto mindre som lönestaten för hvart år,
hvilket numera utgör en särskild statsregleringsperiod, kunde med noggrannhet
beräknas.
För Notarierna synes Hofrätten hafva frångått sin ofvannämnda åsigt angående
ålders tillägget i så måtto, att två lönegrader utan hänsigt till tjenstetiden
blifvit föreslagna, och det torde hafva varit mera principenligt, om för Notarierna
i stället föreslagits två ålderstillägg, ett efter fem och ett efter tio års tjenstetid;
men derigenom skulle, vid det förhållande, att flera än fem Notarier för närvarande
och antagligen äfven i framtiden innehaft sina tjenster längre tid än tio
år, statsverket få vidkännas en högre utgift; och då de fem äldste Notarierna
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874, 65
städse hunnit till en temligcn långt framskriden ålder samt icke kunna påräkna
någon vidare befordran, liar det funnits skäligt, att dem tilldelades högre löner
iin de fem yngre.
Den prisstegring på lifsförnödenheter, som visserligen gör en allmännare
förbättring i statens enibets- och tjenstemåns lönevilkor oundgängligen nödvändig’,
är, vid jemförelse med förhållandet 1858 och 18G3, då den för Hofrätten nu
gällande lönc-stat bestämdes, ganska hög. Den uppgår till respektive trettio, femtio
och till och med ett hundra procent, och torde åtminstone 50 procent kunna
antagas såsom medeltal. Hofrätten har dock icke ansett sig nu kunna föreslå
en så stor förhöjning i lönestaten, men sökt att bestämma lönerna så, att embetsoch
tjenstemännen måtte kunna påräkna en tarflig utkomst, och att fog til! anmärkning
om högt stegrade anspråk icke skulle finnas, då i betraktande toges
icke allenast den under senare tider högt nppdrifna lefnadskostnadcn utan äfven
den tillökning i inkomster, som tillgodokommit ledamöter och tjensteman i åtskilliga
stadsdomstokr samt jemväl industriidkare, handtverkare, jordbrukare och
i enskild tjenst eller hos bolag anställda personer, till och med tjenstehjon och
daglönare, hvilka samtligen inkomster under tiden, sedan nu varande lönestat för
Hofrätten antogs, ökats i jemförelsevis mycket högre grad än löneinkomsterna
för Hofrättens embete- och tjensteman, i fall det av Hofrätten nu uppgjorda underdåniga
förslag till ny aflöningsstat blefve gällande. Enligt detta förslag skulle
anslaget till Hofrättens aflöningsstat ökas med femtiofyratusen etthundra riksdaler
eller i det vid 1875 års början gällande mynt femtiofyratusen etthundra
kronor utöfver nu anslagna summan etthundrasextioniofusen niohundra riksdaler,
hvilken tillökning utgör 31.8 procent och således icke motsvarar förhöjningen
i lefnadskostnadcn.
Da, enligt den nu ifrågakomma löneregleringen, fem Notarier och två Fiskaler
skulle indragas, och den föreslagna aflöningsstaten således ej kunde i sin
helhet tillämpas förr än dessa tjensteman eller äldre Notarier och Fiskaler afgått
eller vunnit befordran till andra tjänster, skulle under tiden erfordras en särskild
anordning eller öfvergångsstat för de afgående Notarierna och Fiskalerna.
Denna torde kunna uppgöras sålunda, att dessa Notarier och Fiskaler finge, till
dess de afginge eller genom äldre tjenstemäns afgång uppflyttades till de Notarieeller
Fiskalstjenster, som kom me att bibehållas, åtnjuta sina nu innehafvande löner
samt såsom lönförhöjning, Notarierna föreslagna arvodet till extra ordinarie
Notarier och Fiskalerna arvodet till biträde vid fiskalsexpeditionen, hvilken
lönförhöjning skulle utgöra tjenstgöringspenningar. Till en sådan öfvergångsstat.
erfordras ett sårskildt anslag på åttatusen riksdaler, motsvarande nu varande
lönerna till de fem yngste Notarierna och två Fiskaler, hvilket anslag skulle
minskas och upphöra i den mån de tjensteman, som deraf undfinge löner, afginge
eller uppflyttades.
Bill. till JRiksd. Prof. 1874. 1 Band. 1 Afä.
9
66 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1874.
För vaktbetjeningen, som ej niimnes i den från Chefen för Justitie-departementet
ankomna skrifvelse, har Hofrätten ändock ansett sig böra föreslå löneförhöjning,
hvilken skulle utgöra tjenstgöringspenningar.
Beträffande tiden för lönförhöjningens inträdande, så enär lönestat för nästkommande
år blifvit fastställd, och någon ny ordinarie stat, omfattande lönförhöjning,
icke synes kunna för samma år uppgöras, men förbättring af embetsoch
tjenstemännens lönevilkor äfven för nästa år torde finnas oundgängligen nödvändig,
hemställer Hofrätten i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen aflåta nådig proposition om icke allenast en ny aflöningsstat för Hofrätten
från och med år 1875 i öfverensstämmelse med det af Hofrätten nu uppgjorda
förslag, utan äfven anslag för år 1874 till en lönförhöjning för Hofrättens
embets- och tjensteman, motsvarande den löntillökning, som det underdåniga förslaget
innehåller.
För jemförelse emellan nu gällande aflöningsstat och den Hofrätten i underdånighet
föreslagit, bifogas underdånigst en särskild uträkning, hvari lönerna beräknats
med afseende på den tid, Hofrättens embets- och tjensteman innehaft sina
befattningar vid 1875 års början, samt jemväl de extra inkomster eller så kallade
sportler blifvit upptagna, som åtskilliga embets- och tjensteman af sina befattningar
årligen åtnjutit och kunna påräkna.
Det vid detta ärendes behandling förda protokoll varder i underdånighet
bilagdt.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
L. von SYDOW.
F. W. BJÖRKMAN.
CLAES WESTRINCt.
A. ECKERMANN.
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och nndersåter
J. Å. LE MC HEN.
A. GRANFELDT. CARL S. QUECKFELDT.
C. FREIDENFELT. H. G. von GEGERFELT.
A. I). ANDERSSON. BIRGER HESSLE.
CARL BACKMAN. IS. LOTHIGIUS.
C. A. F. LEJMAN.
H. A. UGGLA.
CARL FAGERBERG.
G. J. KORSELL.
C. L. SCHÅNBERG.
P. G. RUNBÄCK.
CHR. L. HESSLE.
O. BERGIUS.
Jönköping den 24 November 1873.
Gustaf Svalander,
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1874. 67
Underdånigt förslag; till aflöningsstat för Göta Hofrätt.
C'' O O
L ö ii e r.
1 President......................... Kronor 10,000: —
1 Hofrättsråd........................ „ 6,500: —
9 D:o ....................... „ 58,500: —
1 Assessor........ „ 5,500: —
14 I):o ......................... „ 77,000: —
1 Sekreterare........................ ,, 6,200: —
1 Advokatfiskal...................... ,, 4,200: —
1 Aktuarie..... ,, 2,400: —
1 Arkivarie........................ ,, 2,400: —
1 Notarie.......................... ,, 2,400: —
4 D:o .......................... „ 9,600: —
1 Notarie.......................... ,, 1,900: *—
4 D:o .......................... ,, 7,600: —
1 Fiskal.......................... „ 1,900: —
2 D:o .......................... „ 3,800: —
1 Vaktmästare....................... ,, 700: —
1 Hofrättspost....................... ,, 500: —
4 D:o ....................... „ 2,000: —
Anm. Efter fem års tjenst ökas lönerna vid nästpåföljaude års
början för Hofrättsråd, Assessor och tjensteman med 500
R:dr samt för Yaktbetjent med 100 li:dr, hvilken tillökning
för nuvarande einbets- och tjensteman samt vaktbetjening
vid 1875 års början skulle uppgå till . .......... 14,300: —
Af alla lönerna utom Presidentens anses en del såsom tjenstgöringspenningar,
nemligen för Hofrättsråd och Assessor 1,800 K:dr,
för Sekreterare och Advokatfiskal 1,200 R:dr, för Aktuarie, Arkivarie,
Notarie och Fiskal 900 R:dr samt för Vaktbctjcnt 200 11:dr.
Af dessa lönandelar utgå arvoden till vikarier, då sådana erfordras.
Arvode it.
1 Extra ordinarie Notarie....................... 900:
4 D:o ...................... 3,600: —
För biträde vid Fiskalsexpeditionen................. 1,500: —
Till Amanuenser för biträde åt Sekreteraren, Advokatfiskalen, Aktu
arien
och Årkivarien...................... 3,600: —
Summa Kronor 224,000: —
68
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1874.
Uträkning ock jomiövelsehibell, angående ken för Kongl. Maj:ts och Rikets Göta Hof "
nådig a befallning af laoiraicen ar 18/;) uppgjorda förslag till ny aflöningsstat för år 1875, äfvonso
befattningar årligen åtnjutit och kan påräkna.
Nuvarande aflöning.
Lön.
I Sportler, j
! medeltal j
för j 8 nunna.
! 18 G S — i 872.
9.000
5.000
30.000
5.000
10.000
4.500
18,000
4.000
4,000
4.000
8.000
3.500
14,000
2.500
3.000
2.000
2,000
1,800
7,200
1.400
5,0)00
1,000
4.000
1.500
1,500
1.500
3.000
2.500
1.500
3,000
1,800
1,500
000
400
800
400
400
169,900
R:dr.
2.500
1,600
1,600
4 00
700
2,800
700
2,800
7 00
2,800
200
200
200
400
3.500
9.000
5.000
30.000
5.000
10.000
4.500
18,000
4.000
4,000
4.000
8.000
3.500
14.000
5.000
4.000
8,600
2.4 00
2.500
10.000
2,100
8,409
1,700
6,800
1,700
1,700
1,700
3.4 00
6.000
1.500
8,000
1,800
President .
Hofrättsråd
Di t o
Dito
Dito
1 Assessor
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Sekreterare .
1 Advokatfiskal
Aktuarie...................
Arkivarie.....................
Notarie...................
Dito ..................
Dito ...................
Dito ...............
Notarie ............
Dito .................
Fiskal........
Dito ........
Dito ............'' L L"
Dito .................
Arvoo.e för biträde vid Notariegöroinålen.....
Avvocto dir
A:\eue
A dj unktion smedel.......
Advokatfiskal
1,500 |
Gratifikationer |
||
400 |
1,000 |
1 |
t aktmästare |
i 00 |
800 |
1 |
Hofrättspost |
800 |
1,600 |
2 |
Di i o |
400 |
800 |
1 |
Dito |
400 |
800 |
1 |
i t i i o |
Pillönningeii ol,100 Kronor.
Anm.
ställ■ ,1 l ; | ; r Aongl. J''rm Dn SI. December 107.'',, don 23 Xorembcr 18
ko nitö £ni ö , T""S *’rlaUrn>T,* öomkolo/pennmgar stod!,, erläggas da renoverade exenmlar
, km d o O :;h - b^!,lnmd btviad) fbr.dag tillny3 löue,;±ater för Ilofrarternas tjenstemä
ÄfW^rT- i en
ftL ÄÄT 1 Advokatöskuem blttrande sport,er och, da dessa 1 följd deraf kunme att betydli
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o i, om Statsverlet 1874. 69
*d riksdagavno 1850—1858 ocli 1862—1863 fastställda aflöningsstat och det enligt Kongl. Haj:ts
e extra inkomster eller s. k. sportler, som en del af Hofrättens embets- och tjensteman af sina
Aktuarien och Arkiyaricn. . . .
Summa Kronor
Föreslagen aflöning.
Lön. |
Sportler. |
Summa. |
10,000 |
10,000 |
|
7,000 |
7,000 |
|
42,000 |
•-- |
42,000 |
G,500 |
6,500 |
|
1:1,000 |
13,000 |
|
6,000 |
0,000 |
|
24,000 |
24,000 |
|
6,000 |
0,000 |
|
6,000 |
6,000 |
|
5,500 |
5,500 |
|
11,000 |
11,000 |
|
5,500 |
5,500 |
|
22,000 |
22,000 |
|
0,700 |
2,800 |
6,500 |
4,700 |
800 |
5,500 |
2,400 |
1,700 |
4,100 |
2,900 |
4 00 |
3,300 |
2,900 |
900 |
3,800 |
11,000 |
3,000 |
15,200 |
2,400 |
900 |
3,300 |
9,000 |
3,600 |
13,200 |
2,400 |
300 |
2,700 |
1,900 |
300 |
2,200 |
1,900 |
300 |
2,200 |
4,500 |
4,500 |
9,000 |
1,500 |
1,500 |
|
3,000 |
— |
3,600 |
700 |
400 |
1,100 |
600 |
400 |
1,000 |
1,200 |
800 |
2,000 |
500 |
400 |
900 |
500 |
400 |
900 |
224,000 |
So anmärkning här nedan.
indrages.
indragas.
indragas.
indragas.
indragas.
c Ii deli 27 Oktober 1820 ansetts berättigad att af Häradshöfdingar oeb Bådstuf vurätter uppbära en till beloppet obeomböcker
till Hofrätten eller Advokatiiskalsernbetet insändes. Denna inkomst, hvilken äfven tagits i beräkning af den
ar årligen minskats derigenom, att vederbörande underlåtit insända någon sådan afgift och Advokatiiskalen ej funnit
ortfarande ''minskas ocli slutligen upphöra samt synes vara mindre lämplig. Hofrätten bar derför cj beräknat någon
kas, i stället föreslagit förhöjning i lönen med femhundra Kronor utöfver de såsom tjenstgöringspeuningar ansedda
70 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187d.
Stor in ä k t i g s t e, Alle r n å d i g s t e Ko n u n g !
Det underdåniga yttrande, Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den
2 sistlidne September infordrat angående förbättring i aflöningen för de i Hofrätten
anställde em bets- och tjensteman, med mera, får Hofrätten härmed afgifva.
Sedan do aflöningsstater för Hofrätten, som omförmälas i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Bref den 9 Februari 1858 och den 29 September 1863, fastställdes,
hafva, till följd af prisförhöjning å nära nog alla förnödenheter, lefnadskostnaderne
så uppdrifvits, att de för Hofrättens embets- och tjensteman anvisade
inkomster numera äro otillräckliga för en anständig utkomst. Öfverhufvud
kan antagas, att lefnadskostnaden nu är femtio procent högre än för endast tio
år tillbaka, och det torde komma att visa sig, att prisen å flora oundgängliga
förnödenheter ännu icke nått sin höjd. På det Hofrättens embets- och tjensteman
icke må sakna det oberoende i ekonomiskt afseende, som för en tjensteman
bör förefinnas, lärer framställning om cn efter tidsförhållandena lämpad förbättring
i deras aflöning vara af behofvet högeligen påkallad; och då nedsättning
i lefnadskostnaden icke är att förutse, torde denna förbättring icke böra blifva
blott tillfällig. Hofrätten anser sig i följd häraf böra i underdånighet anhålla,
det Eders Kong]. Maj:t ville bereda Hofrättens embets- och tjensteman samt
vaktbetjening erforderlig förbättring i deras aflöning och att denna löneförhöjning
må varda uppförd på ordinarie stat.
Vid uppgörande af det förslag till ny lönestat för Hofrätten, som här
nedan kommer att framställas, har Hofrätten ansett sig böra jemväl föreslå åtskilliga
afvikelser från de grunder, som hittills blifvit följde; och får Hofrätten
nu först redogöra härför.
De till Hofrättens ledamöter, tjensteman och vaktbetjente från statsverket
direkt utgående medel torde böra delas i lön och tjenstgöringspenningar.
Hvad som i sistnämnda egenskap utgår bör tillkomma den, som utöfvar befattningen,
ehvad han är ordinarie innehafvare af densamma eller vid inträffande
ledighet eller förfall tjenstgör såsom vikarie. Om föreskrift i denna riktning varder
meddelad, torde nu gällande stadganden om skyldighet för innehafvare
af tjenst att i vissa fall till vikarie afstå någon del af lön böra förfalla och
särskihlt anslag till aflöning åt adjungerade ledamöter blifva obehöflig!.
Hittills hafva inom åtskilliga klasser af Hofrättens ledamöter och tjensteman
varit fastställde olika lönegrader, inom hvilka uppflyttning egt rum i mån
af äldres afgåns;. Älderstillägg i denna ordning kan emedlertid icke anses komma
alla i lika mån till godo. Hofrätten, som anser lämpligt, att älderstillägg tillkommer
samtlige dess ledamöter, embets- och tjenstemän, endast med nedan.
Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 71
nämnde undantag, föreslår att viss tjenstetid må berättiga till åtnjutande af sådant
tillägg och att denna tid fastställes till fem år. I afseende å ledamöterne
torde ålderstillägg böra ifrågakomma endast en gång i hvarje tjenstegrad, men
bland tjenstemännen två gånger. För Fiskalerne föreslår Hofrätten likväl icke
ålderstillägg af den anledning, att Fiskalstjensterne måste anses såsom öfvergångsplatser,
på hvilka ingen bör längre tid qvarstå.
De göromål, som i donna Hofrätt nu finnas fördelade på Aktuarien och
Arkivarie!), il ro af den beskaffenhet att de lämpligen kunna öfverlcmnas åt en
tjensteman. Hofrätten föreslår i följd häraf, att Aktuarie- och Arkivarietjensterna
sammanslås och att lön bestämmes för båda befattningarne gemensamt.
Tjenstgöringen vid Hofrättens protokoll har hittills på hvarje afdelning
uppehållits af tre ordinarie Notarier samt en extraordinarie, hvilken sistnämnde
fått uppbära hälften af det på Hofrättens stat uppförda anslag till biträde vid
notariegöromålen. Hofrätten finner att notarietjenstgöringen kan på hvarje afdelning
bestridas af endast tre personer; och som dessas anställning bör vara
fast, anser Hofrätten att, med bibehållande af tre ordinarie notarier för hvarje
afdelning, det nu utgående anslag till biträde vid notariegöromålen kan indragas.
I anledning af hvad ofvan blifvit yttradt i fråga om tjenstgöringspenningar
och då Fiskalerne, med den högre aflöning Hofrätten här nedan föreslår,
böra sjelfve bekosta renskrifning af sina expeditioner, hemställer Hofrätten jemväl,
att anslaget till renskrifning och annat biträde vid Fiskals-expeditionen må
indragas.
Hvarken Advokatfiskal eller Aktuarien och Arkivarien lära kunna undvara
biträden vid förrättandet af sina tjenster. Med afseende på beskaffenheten af detta biträde
anser likväl Hofrätten att dertill icke fordras juridiskt bildade personer,
hvarföre det, ej eller är nödigt att af Hofrätten förordnade amanuenser härtill
användas. Vid löneförslaget i afseende å nämnde tjensteman förutsätter Hofrätten
att de sjelfve skola anskaffa och aflöna de biträden de behöfva, hvarföre
ock anslaget till amanuenser blifvit nedsatt till det belopp, som för Amanuens
åt Sekreteraren är erforderligt.
Anslag till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente
anser Hofrätten, till följd af förslaget om tjenstgöringspenningar icke vidare
af nöden.
Då vikarie förrättar tjenst och derför uppbär de så kallade tjenstgöringspenningarne
bör han icke vara berättigad till de tjensten åtföljande sportler, som
uppbäras och redovisas af den i Hofrätten anställde försäljningsman af expeditioner,
derest icke i särskildt fall annorlunda förordnas.
Samtlige sportelinkomster i Hofrätten anses efter medelberäkning, vid
tillämpning af ofvan föreslagna förändring i afseende å tjenstemännen, komma
att årligen utgöra:
72 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverlcet 1874.
fur Sekreteraren............................ 2,000 R:dr.
)) Advokatfiskal.......................... 200 )>
» en Fiskal............................. 400 ))
en Notarie............................ 1,000 ))
)) Aktuarien och Arkivarien.................... 400 »
)) Vaktmästaren........................... 400 »
)) en Hofnittspost................... 400 »
Med tillämpning af ofvanståcndc grunder föreslår nu Hofrätten, att på
ny stat uppföras följande belopp:
Tjenstg |
jrings* |
Lön. |
||||||
penningar. |
||||||||
till |
Presidenten....... |
10,000 E |
:d |
|||||
» |
Hofrättsråd........ |
1,800 |
E:dr. |
4,700 |
» |
|||
med rätt till ålderstillägg |
efter |
fem |
år af 500 R:dr. |
|||||
)) |
Assessor ........ |
1,800 |
)) |
3,700 |
)) |
|||
med rätt till ålderstillägg |
efter fem t |
ir af 500 K:dr. |
||||||
)) |
Sekreteraren....... |
1,200 |
)) |
2,500 |
)) |
|||
med rätt till ålderstillägg |
efter |
fem |
år af 500 R:dr |
|||||
och efter ytterligare fem |
år af |
likaledes 500 E:dr. |
||||||
)) |
Advokatfiskalen..... |
1,800 |
)> |
2,500 |
» |
|||
med lika ålderstillägg som för |
Seki |
■eteraren. |
||||||
)) |
Fiskal.......... |
1,200 |
)) |
1,500 |
||||
)) |
Notarie......... |
900 |
» |
2,000 |
» |
|||
med lika ålderstillägg som för |
Sekreteraren. |
|||||||
)> |
Aktuarien och Arkivarien |
1,200 |
)> |
2,500 |
» |
|||
med rätt till enahanda ålderstillägg. |
||||||||
)) |
till arvode åt Amanuens |
såsom biträde åt Se- |
||||||
krcteraren ........ |
1,000 |
>1 |
||||||
)} |
Vaktmästaren....... |
200 |
» |
600 |
» |
|||
)) |
Hofrättspost....... |
200 |
)) |
400 |
» |
Enär sammanslagning af Aktuarie- och Arkivarictjensterne ej kan ske
förr än vid inträffande ledighet, men nuvarande innehafvarne af dessa tjenster
tarfva förbättring i deras aflöning, hemställer Hofrätten, att, intilldess ifrågasatta
sammanslagningen kan ega ruin, Aktuarien och Arkivarien må hvar för
sig erhålla årligen, utöfver nu på stat uppförde löner, såsom tjenstgöringspen
ningar
1,200 E:dr. Från den tid, sådan förmån kommer dessa tjensteman till
godo, afser Hofrätten att anslag till Amanuens åt dem ej bör utgå.
De förhöjde aflöningsbelopp, Hofrätten här ofvan föreslagit, torde, äfven
om de beviljas till uppförande på ordinarie stat, icke i denna ordning kunna
utgå för år 1874, men då behofvet af löneförbättring är trängande, hemställer
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 73
Hofrätten att de förhöjda beloppen må för år 1874 tillkomma Hofrättens personal
i form af dyrtidstillägg.
Notarien i Hofrätten L. Wihlborg innehar derjemte med Eders Kongl.
Maj:ts nådiga tillstånd auditörstjensten vid Norra Skånska Infanteri-regementet;
och så länge sistnämnde tjenst icke kräfver mer arbete än för närvarande är
fallet, anser Hofrätten ej hinder för Wihlborg att fortfarande innehafva båda
befattningarne. Sedan högre löner enligt ny reglering kommit Hofrättens embets-
och tjensteman till del, torde det allmänna stadgande böra meddelas, att
de icke må samtidigt innehafva befattning med lön på annan stat.
Följande på Hofrättens nu gällande stat uppförda poster, nemligen:
till arvoden för biträde vid notarietjenstgöringen .......... 1,000 R:dr.
)) arvoden för renskrifning och annat biträde vid Fiskalsexpeditionen 600 ))
)) gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente........ 600 t)
och adjunktionsmedel.......................... 900 ))
varda icke under nästkommande år lyftade förr än sig visat hvad afseende Ilofrättens
förslag till löneförbättring för samma år kan tillvinna sig.
Slutligen får Hofrätten, till jemförelse emellan nuvarande aflöningsförhållanden
och det, som skulle uppkomma, derest föreslagne nya grunder tilllämpades
i afseende å de nu i Hofrätten anställde embets- och tjensteman,
åberopa den härvid fogade tablå.
Med största undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärda,
S tor m äk ti g st e, All er n ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
T II. MONCK apBOSENSCHÖLD.
G. BERGENSTRÅHLE. C. HAGERMAN. F. CAS. WREDE.
C. C:heim GYLLENSKÖLD. FR. O. NILSON. A. TH. ANDERBERG.
A xel Leth.
Christianstad den 20 November 1873.
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Samt. 1 Afd.
10
74
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
T
till jemförelse emellan afiöningsförhållandena i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge enligt den år
tillämpning i afseende å de vid 1873 års slut i Hofrätten anställde embets- och tjensteman.
Enligt äldre Staten:
Lön. |
Sportler. |
Summa. |
|
9,000 |
! 1 |
9,000 |
1 President ............................. |
5,000 |
____ |
5,000 |
1 1 lofrättsråd ..... |
io’ooo |
----- |
10,000 |
2 dito ........................... |
5,000 |
____ |
5,000 |
1 dito ......... |
4,500 |
4,500 |
1 Assessor........ |
|
4,500 |
4,5( )0 |
1 dito ...... |
|
4,000 |
4,000 |
1 Assessor............ |
|
4,000 |
4,000 |
1 dito ......... |
|
3,500 |
3,500 |
1 Assessor............ |
|
3,500 |
3,5( )0 |
1 dito ........ |
|
3,000 |
2,000 |
5,000 |
1 Sekreterare ............................ |
3,000 |
200 |
3,200 |
1 Advokatfiskal........................... |
1,500 |
400 |
1,900 |
1 Fiskal ............................... |
1,500 |
400 |
1,900 |
1 dito .............................. |
1,800 |
750 |
2,550 |
1 Notarie.............................. |
1,800 |
750 |
2,550 |
1 dito ................. ....... |
1,400 |
750 |
2,150 |
1 Notarie.............................. |
1,400 |
750 |
2,150 |
1 dito ................ ........ |
1,000 |
750 |
1,750 |
1 Notarie............................... |
1,000 |
750 |
1,750 |
1 dito ................ ....... |
1,000 |
1,500 |
2,500 |
Till arfvoden för biträde vid Notariegöromålen......... |
2,500 |
100 |
2,600 |
L Aktuarie J |
2,000 |
300 |
2,300 |
1 Arkivarie ( |
600 |
— |
600 |
Arfvoden för renskrifning och annat biträde vid Fiskals-expe- |
ditionen............................. |
|||
1,800 |
1,800 |
Dito till Amanuenser såsom biträden åt Sekreteraren, Advokat- |
|
fiskalen, Aktuarieu och Arkivarien.............. |
|||
600 |
600 |
Gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente...... |
|
900 |
— |
900 |
Adjunktionsmedel.......................... |
600 |
400 |
1,000 |
1 Vaktmästare ........................... |
400 |
400 1 |
800 |
1 Hofrättspost ........................... |
400 |
400 ! |
800 |
1 dito ........................... |
81,200 |
75
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o~l,
B L A.
1873 gällande stat och det som skulle uppkomma, derest af
omTStatsverket 1874.
Hofrätten föreslagen ny
stat
vunne
Enligt föreslagna Staten:
Tjenstgö- ringspen- ningar. |
Lön. |
Summa. |
Sportler. |
Hufvud- summa. |
10,000 |
10,000 |
10,000 |
||
■------- |
||||
1,800 |
5,200 |
7,000 |
— |
7,000 |
3,600 |
10,400 |
14,000 |
— |
14,000 |
1,800 |
4,700 |
6,500 |
— |
6,500 |
1,800 ! |
4,200 |
6,000 |
----- |
6,000 |
1,800 I |
4,200 4,200 |
6,000 6,000 |
— |
6,000 6,000 |
1,800 |
4,200 |
6,000 |
— |
6,000 |
1,800 |
4,200 |
6,000 |
— |
6,000 |
1,800 |
3,700 |
5,500 |
5,500 |
|
1,200 |
3,500 |
4,700 |
2,000 |
6,700 |
i 1,800 |
3,000 |
4,800 |
200 |
5,000 |
1,200 |
1,500 |
2,700 |
400 |
3,100 |
1,200 |
1,500 |
2,700 |
400 |
3,100 |
900 |
3,000 |
3,900 |
1,000 |
4,900 i |
900 |
3,000 |
3,900 |
1,000 |
4,900 |
900 |
2,500 |
3,400 |
1,000 |
4,400 |
900 |
2,500 |
3,400 |
1,000 |
4,400 |
900 |
2,000 |
2,900 |
1,000 |
3,900 |
900 |
2,000 |
2,900 |
1,000 |
3,900 |
1,200 |
2,500 |
3,700 |
400 |
4,100 |
1,000 |
1,000 j |
1,000 |
||
200 |
600 |
800 |
400 |
1,200 |
200 |
400 |
600 |
400 |
1,000 |
200 |
400 |
600 |
400 |
1,000 |
31,600 |
83,400 |
i 115,000 |
i i |
endast till Amanuens
åt Sekreteraren.
76 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Stormäktigste,
A Hem ådigs te Konung!
befallning,
nådio;
O
Sedan Chefen för Eders Kongl. Maj:ts Justitie-departement, uppå
uti skrifvelse den. 2 sistlidne September gifvit Krigshofrätten tillkänna
att, på det alla frågor om förbättring i statens civila embets- och tjenstemäns
löneförmåner, som före instundande riksdag väckas, måtte, så vidt ske
kunde, samtidigt behandlas och före riksdagens början hos Eders Kongl. Maj:t
anmälas, Krigshofrätten, för den händelse någon framställning i nämnda syftning,
hvad de i Krigshofrätten anställda embets- och tjenstemän anginge, an
-
såges af omständigheterna påkallad, egde dermed före innevarande November
månads utgång
^ &
får, i anledning häraf,
Krigs -
till Eders Kongl. Maj:t inkomma,
hofrätten underdånigt yttrande nu afgifva.
Då den småningom uppkomna och för närvarande till ytterlig grad stegrade
förhöjning å kostnaderna för allt, som till lefnadsförnödenheter räknas, är
allmänt känd, och uppenbart är att, till följd af denna prisstegring, den löneinkomst,
som för embets- och tjensteman under en tid, då lefnadskostnaden i
allmänhet ej uppgick till mera än ungefär hälften emot hvad nu är fallet, ansågs
vara tillräcklig för beredande af en tarflig utkomst, numera dertill ej kan
förslå, samt Eders Kongl. Maj:t ock derför i nåder lemnat tillfälle åt statens
civile embets- och tjenstemän att samtidigt få inför Eders Kongl. Majtt framlagda
sina önskningar om förbättring i nuvarande löner, anser Krigshofrätten sig
här ej vidare behöfva framhålla nyssnämnda bekymmersamma förhållande såsom
talande för att äfven åt. Krigshofrättens embets- och tjenstemanriapersonal skälig
förhöjning i dess ringa aflöning måtte förunnas, utan torde det i nåder tillåtas
Krigshofrätten att endast, efter en kort redogörelse för nuvarande aflöningsförhållanden
inom Krigshofrätten, få i underdånighet uppgifva de förändringar
i desamma, hvilka Krigshofrätten, med föranledande af Justitie-departementets
skrifvelse, anser vara af omständigheterna påkallade.
Enligt Eders Kongl. Majtts nådiga skrivelser till Krigshofrätten den
21 Maj och den 7 September 1869, den 20 Maj 1870 och sednast den 23
Maj 1873, uppgår Krigshofrättens aflöningsstat för närvarande till
af 12,241 Riksdaler 50 öre, deraf
Krigshofrättsrådet, lön.....................R:(]r 4,500:
Sekreteraren, lön...............R;dr 2,500: —
renskrifningsarvode...... » 150:
Krigsfiskalen, lön.....................
två Kanslister, hvardera, lön 7 74 R:dr 50 öre.....
Väbeln eller Vaktmästaren, lön..............
Hofrättsposten, lön...................
E. o. tjenstemän och vaktbetjente såsom gratifikation . .
till
»
))
))
))
»
))
)>
»
»
»
))
»
en summa
2,650
2,500
1,549
516
376
150
50.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1874. 77
hvarjemte en hvar af Kanslisterne och vaktmästarne åtnjuter ljuspenningar; men
enligt högstberörda skrivelser af åren 1869 och 1870 är vordet bestämdt, att
kanslistbefattningarne och en vaktmästaresyssla skola indragas, de förra vid innehafvarnes
afgång och den sednare vid endera af vaktmästarnes afgång, äfvensom
att dels för ombesörjande af renskrifningen inom Krigshofrättens kan 8\
och Krigsfiskals-expeditionen, hvilken renskrifning för närvarande bestrides af
Kanslisterne, arvoden skola utgå till Sekreteraren med 800 Rtdr, deraf han på
grund af Eders Kong], Maj:ts nådiga skrifvelse den 7 September 1869, såsom
redan nämndt är, årligen uppbär 150 R''.dr, och till Krigsfiskalen med 200 R:dr,
dels ock att, då den ena vaktmästaretjensten indrages, den qvarvarande vaktmästarens
lön höjes till 600 R:dr, utan beräkning af ljuspenningar; och skulle
således, då de afsedda indragningarne skett, anslaget till Krigshofrätten, nemligen:
för Krigshofrättsrådet, lön.......................R:dr 4,500: —
)) Sekreteraren, lön................R:dr 2,500: —
renskrifningsarvode...... )) 800: — ,
» Krigsfiskalen, lön................R:dr 2,500
renskrifningsarfvode...... » 200
3,300: —
)) Vaktmästaren, lön. . . .
och åt e. o. tjensteman och
raktbetjente.............. ))
» |
2,700: — |
600: — |
|
. » |
150: — |
. . R:dr |
1 1,250: — |
Beträffande nu de förändringar i ofvannämnda aflöningsanslag, hvilka
Krigshofrätten anser böra ifrågakomma, så och då Krigshofrätten delar den
åsigt, som på sednare tid synts allt mera göra sig gällande i fråga om lämplig
reglering af embets- och tjenstemäns lönevilkor, att lönen bör för innehafvare
af embete eller tjenst efter viss bestämd tjenstetid med visst belopp ökas och
utgå hufvudsakligen såsom fast lön, men till någon mindre del såsom tjenstgöringspenningar,
hvilka sistnämnda skulle tillkomma den ordinarie innehafvaren
af embete eller tjenst, då han vore i utöfning af sin befattning, men för den
tid, han af en eller annan orsak åtnjöte tjenstledighet, den, som under tjenstledigheten
embetet eller tjensten bestridde, får Krigshofrätten, utgående från denna
åsigt samt med fästadt tillbörligt afseende på å ena sidan vigten af de göromål,
hvilka åligga Krigshofrättens civila embets- och tjensteman, och å den andra ej
mindre omfattningen af samma göromål, jemförda med dessa embets- och tjenstemäns
vederlikars i andra embetsverk, än ock hvad enligt Krigshofrättens förmenande
till bestridande af lefnadskostnaderna för personer uti ifrågavarande
embets- och tjenstemäns ställning i det allmänna, äfven med iakttagande af all
sparsamhet, erfordras, underdånigst föreslå, att årliga aflöningen för Krigshofrättens
civile embets- och tjensteman måtte, med ålderstillägg för en hvar af
dem efter fem års tjenstetid af 500 R:dr samt med beräkning af en vis3 del utaf
lönebeloppet såsom tjenstgöringspenningar, vid hvilkas bestämmande synes böra
78, Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
tagas i betraktande att ej någon af Krigshofrättens civile embets- och tjensteman
lämpligen kan komma i åtnjutande af semester, fastställes sålunda:
under första efter första
fem åren. fem åren.
för Krigshofrättsrådet, fast lön.............4,500 tjenstgöringspenningar .... 1,000 |
— 5,000 1,000 |
__ |
Rtdr 5,500 för Sekreteraren, fast lön . ..............2,800 tjenstgöringspenningar........ 700 |
- R:dr 6,000 —• 3,300 — 700 |
— |
Rtdr 3,500 )) Krigsfiskalen, fast lön...............2,800 tjenstgöringspenningar........ 700 |
— R:dr 4,000 |
— |
•—^ Z& i O ; |
1 r? o ° 1 o |
— |
Hvad åter angår de tvänne kanslisttjensterna, så enär dessa, enligt hvad ofvan
är nämndt, skola vid nuvarande innehafvarnes afgång indragas, har Krigshofrätten
väl ansett någon lönereglering för dem ej kunna ifrågakomma, men
deremot funnit sig böra underdånigst hemställa, att begge Kanslisterne, af hvilka
den ene, Kammarjunkaren Justus Christoffer von Lindecreutz är född år 1802
och således öfver 70 år gammal samt, då han till kanslist utnämndes år 1827,
innehaft tjensten i 46 år, och den andra, Kammarherren Axel Fredrik Liljenstolpe,
hvilken år född år 1810 och inträdde i statens tjenst år 1830 och alltså nu
räknar 63 lefnadsår och 43 tjensteår, efter det han år 1846 till kanslist befordrades
innehaft tjensten i 27 år, måtte, med bibehållande såsom pension för
en hvar af dem af de löneförmåner, hvaraf han för närvarande är i åtnjutande,
eller 793 R:dr 70 öre, på Allmänna Indragningsstaten öfverflyttas från och med
år 1875, och att, då vid sådant förhållande ombesörjandet, af renskrifningen
inom Krigshofrättens kansli och Krigsfiskals-expeditionen skall af Sekreteraren
och Krigsfiskalen öfvertagas, de för detta ändamål redan bestämda arfvoden,
för Sekreteraren 800 R:dr och för Krigsfiskalen 200 Rtdr, måtte få från och med
sistnämnda år utgå.
I öfverensstämmelse med hvad nu blifvit i underdånighet föreslaget, skulle
utgiften å Andra Hufvudtiteln för Krigshofrätten under år 187 5 blifva:
Krigshofrättsrådets lön, vid det förhållande att undertecknad, Rhodin, som år
1853 tillträdde befattningen, således innehaft den i tjugo år li:dr 6,000: —
Sekreterarens lön, enär nuvarande Sekreteraren Johan August
Wallensteen, som till tjensten utnämndes den 16 November
1869, vid 1875 års början innehaft densamma öfver
fem år............................. D 4,000: —
Transport R:dr 10,000: —
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1874. 79
Transport R:dr 10,000:
Krigsfiskalens lön, vid det förhållande att nuvarande Krigsfiskalen
Friherre Magnus Armfelt, som till tjensten befordrades
år 1860, innehaft den i tretton år......... )) 4,000
En vaktmästares lön.......................... » 516
En d:o d:o.......................... » 376
Gratifikation till e. o. tjensteman och vaktbetjente........ )) 150
samt renskrifningsarvoden till Sekreteraren . . . R:dr 800: —
till Krigsfiskalen ... )) 200:
50.
» |
1,000: |
— |
a R:dr |
16,042: |
50. |
. » |
12,241: |
50. |
3,801: |
— |
|
civile |
embets- |
och |
hvilket belopp öfverstiger nuvarande statens slutsumma
med................................
tjensteman, äfven om den, såsom [.Krigshofrätten vågar hoppas, varder gillad,
icke kan träda i gällande kraft förr än från och med början af år 1875, men
den orsak, som föranledt frågan om löneförbättring för statens civile embetsoch
tjensteman i allmänhet eller de högt uppdrifna prisen på alla lefnadsförnödenheter,
redan nu förefinnes och gör det högeligen önskvärdt att äfven för
nästinstundande år 1874 behöflig löneförbättring blifver beredd, tillåter Krigshofrätten
sig underdånigst anhålla, att från och med början af sistnämnda år
ett dyrtidstillägg till Krigshofrättens nedannämnde civile embets- och tjenstemäns
nuvarande löner måtte, efter den beräkning, som här ofvan följts i framställda
löneregleringsförslaget, beviljas, nemligen:
för nuvarande Krigshofrättsrådet med . ...............R:dr 1,500:
)) )) Sekreteraren med ................ » 1.062:
Krissfiskalen
med................ )) 1,500
50.
hvarjemte Krigshofrätten, under förutsättning att de tvänne Kanslisterne ännu
under år 18 74 qvarstå i tjenst, anser sig billigtvis ej kunna underlåta att i
underdånighet till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande öfverlemna, huruvida
något dyrtidstillägg för samma år äfven må komma dessa tjensteman till godo,
i hvilket fall sådant tillägg synes lämpligast kunna bestämmas för hvardera af
Kanslisterne till 2 60 R:dr, motsvarande ungefär trettiotre och en tredjedels procent
af kanslistlönen.
Då Krigshofrätten nu till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnar ofvanberörda
på tidsförhållanden och efter Krigshofrättens förmenande på billighet grundade
förslag till reglering af Krigshofrättens civile embets- och tjenstemäns lönevilkor,
anhåller Krigshofrätten i djupaste underdånighet att Eders Kongl. Maj:t, nådigst
behjertande hvad der blifvit framstäldt, täcktes åt ifrågavarande embets- och
80 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
tjensteman bereda en väl behöflig förhöjning 1 deras nuvarande knappa löneinkomster.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
TJnderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
S. A. SANDELS.
J. RHODIN. P. E. AHLGREN. MALTE ROOS.
THORB. MORÉN.
J. A. Wallensteen.
Stockholm den 25 November 1873.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Jemte det Fångvårds-styrelsen har att göra underdånig framställning om
de ändringar i det å ordinarie stat uppförde anslag till aflöning för en del vid
fångvården anställde embets- och tjensteman för år 1875, hvilka må anses af behofvet
påkallade, har Styrelsen jemväl att afgifva yttrande i anledning af Chefens
för Justitie-departementet i skrifvelse den 2 sistlidne September gjorda meddelande,
att, derest någon framställning om lönförbättring för de hos Styrelsen
anställde eller densamma underlydande embets- och tjensteman ansåges, af omständigheterne
påkallad, Styrelsen borde dermed, inom denna månads utgång,
till Eders Kongl. Maj:t inkomma och dervid tillika uppgifva, huruvida någon eller
några af de hos Styrelsen anställde tjenstemän jemväl innehade befattningar med
lön på annan stat, och om dessa eller andra å Styrelsens stat upptagne tjenster,
med afseende å sin omfattning, kunde anses vara af den beskaffenhet, att tjenstgöring
äfven på annat håll kunde, utan olägenhet, dermed förenas och, i sådant
fall, om icke genom flere tjensters sammanslagning, eller på annat sätt, arbetet
Styrelsen kunde lämpligen på det sätt ordnas, att hvarje tjensteman, under
inom
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 81
förutsättning att skälig aflöning honom bereddes, i sin tjenst erhölle motsvarande
full sysselsättning och att innehafvande samtidigt af annan aflönad beställning kunde
undvikas, i hvilket fall Styrelsen egde att underdånigt förslag derutinnan afgifva.
Om, såsom antagligt är, de i nu gällande stater upptagne löneförmåner voro någorlunda
afpassade efter de förhållanden, som voro för handen, då dessa löneförmåner
best ämdes, så, enär priserna å nödvändiga lifsförnödenheter sedan dess i väsentlig
mån stigit, lärer häraf ostridigt följa, att löneförmånernc nu måste vara otillräckliga.
De förhållanden, under hvilka de stegrade lefnadskostnaderna uppstått, äro
icke, såsom eljest vanligen varit fallet, en följd af felslagna skördar eller andra
för landet missgynnande omständigheter, utan stå tvärtom i samband med ett allmänt
välstånd. Under det åkerbruket en följd af år lemnat goda skördar, handel,
näringar och industri blomstrat till en grad, hvartill en förfluten tid svårligen kan
uppvisa något motstycke, och under det nya förvärfskällor och tillfällen till riklig
arbetsförtjenst för alla öfrige samhällsklasser varit att tillgå, har embets- och tjenstemannen,
som sällan är i besittning af enskild förmögenhet, icke allenast icke
kunnat tillgodogöra sig någon del af den allmänna välmågan, utan har hans ställning
till följd af de stegrade lclnadskostnaderne och de oförändrade, om ej genom
nödtvungen skuldsättning, minskade lönevilkoren, i betydlig mån försämrats. Utom
den billighetsgrund, som härutinnan förefinnes, till undanrödjande af ifrågavarande
missförhållande, synes derjemte statens egna fördel fordra, att aflöningen till embetsoch
tjenstemännen icke bestämmes så låg, att staten, i konkurrens med de högre
aflöningar, som i enskildes tjenst erhållas, och de många förvärfskällor, som eljest
erbjuda en tryggad bergning, må komma att sakna duglige och redbare tjenare, —
ett förhållande, hvartill tecken redan nu visat sig i den minskning i antalet extra
ordinarie tjensteman, som söka inträde på den administrativa tjenstemannabanan.
Utsigtcn för en sådan tjensteman är också föga lockande. Efter en lång och kostsam
studiekurs och sedermera, efter flere års lönlös tjenstgöring såsom extra ordinarie,
vinner han befordran med en årlig lön af 1,000 R:dr, samt har, efter genomgående
af flere mellanliggande tjenstegrader, sitt högsta mål i att möjligen och, i
lyckligt fall, i en framtid uppnå eu ledamotsplats i ett embetsverk, med årlig lön
af högst 5,000 K:dr, en inkomst, som han antagligen redan vid unga år, utan
kostsam akademisk bildning, kunnat bereda sig, om han ingått i handel eller tagit
anställning vid något industrielt företag.
I stöd af hvad sålunda i korthet blifvit antydt anser Styrelsen en förbättring
i nflöningsstaten för Styrelsen och under densamma anställde tjensteman vara
af högt behof påkallad; men finner dervid den fordran fullt befogad, att görornålen
så ordnas, att tjenstepersoualen erhåller full sysselsättning och till antalet
inskränkes till det ytterst lägsta, som med göromålens behöriga skötande kan vara
förenligt. En sådan anordning af göromålen och inskränkning af personalen är
dock endast möjlig vid centralförvaltningen; Och Styrelsen har redan i underdånig
skrifvelse den 10 Januari 18G9 i detta ämne afgifvit underdånig framställ
11
-
Bih. till Biksd. Prof, 1874. 1 Sami. 1 Afä.
82 ]iil. N:o 7 till Kongl. Muj:ts Nåd. Vrop. N:o 7, om Statsverk 1874.
ning, till följd hvaraf 1871 års Riksdag, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition,
fastställt ny personal- och ahöningsstat för Styrelsen, enligt hvilken stat
tjenstemannapersonalen å Styrelsens kansli minskats med tre och å Kammarkontoret
med en, hvarjemte särskilda i stat uppförda arvoden då blifvit indragna. Då, jcrnlikt
nämnde stat, Kansliet skulle utgöras endast af tre tjensteman, 1 Sekreterare, 1 Registrator
och Protokollsförande samt 1 Notarie och Ombudsman, och hvilka tjensteman icke vore
tillåtet att tillika innehafva annan ordinarie tjenstebefattning, kan, enligt Styrelsens
förmenande, någon vidare inskränkning i kansliets personal icke ske. Beträffande
åter Kammarkontoret, hvilket, sedan till följd af förenämnde stat en Kammarskrifvarebefattning
derstädes blifvit indragen, nu utgöres af 1 Kamererare, 1
Kammarförvandt, 2 Revisorer, 1 Kassör samt 2 Kammarskrifvare, så enär Kainmarförvandten,
1 Revisor och båda Kammarskrifvarne med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
tillstånd tillika innehafva tjänster i annat embetsverk och sålunda är ådagalagd
t, att deras befattningar inom Styrelsen lemna tid öfrig för bestridande af
annan tjenst, anser Styrelsen en tjenstemannabefattning i andra och en i tredje
graden, nemligen Kammarförvandtsbefattningen och en Kammarskrifvaretjenst, kunna
indragas. Räkenskapsgranskningen, som för närvarande verkställes af 2 Revisorer
och 2 Kammarskrifvare, skulle nemligen kunna verkställas af två Revisorer med något
biträde af den qvarstående Kammarskrifvaren. Kammarförvandtens nuvarande
göromål skulle åter fördelas på Kamererare!), Kassören samt Kammarskrifvaren,
allt under förutsättning, att skälig tillökning i aflöningsförmånerna tillerkännes
samtlige dessa tjensteman, af hvilka endast Kammarskrifvaren skulle kunna tillåtas
innehafva annan befattning.
Af de vid fångvårdsanstalterne anställde tjensteman innehafva väl predikanterna
vid läns- och kronofängelserne samt några få predikanter vid de öfrige
fångvårdsanstalterne, jemte dessa sina befattningar, tillika annan tjenstebefattning;
och ehuru det visserligen vore önskligt, att predikanterne vid de större länsfängelserne
uteslutande egnade sin tid och sin verksamhet åt fångarnes undervisning
och moraliska förbättring, anser Styrelsen likväl de kostnader, som skulle
erfordras för själasörjares anställande uteslutande för fängelsernas räkning, blifva
alltför stora, för att förändring i detta afseende nu må ifrågasättas. Vid de straffoch
arbetsanstalter, der predikanten kan förena presterlig tjenstgöring jemväl vid
läns- eller kronohäkte, äro, genom tillgodonjutande af särskilde arvoden vid hvardera
af dessa fängelser, löneförmånerna sådana, att han uteslutande bör egna sin
verksamhet åt fångvårdens tjenst och således med dessa befattningar icke må
förena annan tjenstebefattning, hvaremot vid de anstalter, der sådan anordning icke
kan ega rum, såsom vid straff-fängelset i Landskrona och krono-arbets-corpsens
station å Tjurkö, det torde på särskild pröfning få ankomma, om med fångpredikantsbefattning
annan presterlig tjenstgöring af mindre omfattning, såsom regemente-
eller bataljonspredikantstjenst, må förenas.
Vid femte Kronoarbetskompaniet utgöres befälet vanligen af i tjenst qvar -
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 83
stående officerare, och torde ändring härutinnan icke böra vidtaga?, helst frågan om förändring
af föreskrifterne rörande försvarslöse personers behandling är under
handläggning och kompaniet med dess nuvarande organisation antagligen icke
län "C kommer att bibehållas.
O
Beträffande frågan huruvida den löneförbättring, som nu kan komma att
bestämmas, bör utgå såsom fast lön eller tillfälligt lönetillägg; så enär de förhållanden,
som nu påkalla förbättring i tjenste-innehafvarnes lönevilkor, icke synas
vara af tillfällig och öfvergående beskaffenhet, utan fastmera bero af ett allmänt
fall i penningevärdet, i hvilket efter all erfarenhet återgång i någon väsentligare
grad ej lärer vara att påräkna, har Styrelsen ansett sig böra underdånigst föreslå,
att den förhöjning i afiöningsförmånerne, som nu kan komma att beviljas, må å
ordinarie stat såsom fast lön uppföras.
Vidkommande beloppet och beskaffenheten af denna förhöjning, föreslår
Styrelsen underdånigst, att densamma må utgå dels med någon tillökning i den
egentliga lönen, dels med ålderstillägg efter fem och tio års tjenstgöring; dock
med undantag, hvad angår ålderstillägget, för fångpredikantsbefattningarne och
några få andra tjenster, angående hvilka här nedan förmäles.
Hvad först beträffar sjelfva embetsverkef, om förändring i hvars organisation
nu icke är fråga, får Styrelsen, som icke ansett sig böra afgifva något förslag
till don ändring i aflöningen för Styrelsens ordförande, utgörande enligt nu
gällande stat 8,000 R:dr, som må finnas af förhållanderne påkallad, i underdånighet
föreslå, att samtlige Styrelsens öfrige embets- och tjensteman, med undantag
af Intendenten, Läkaren och Kamrnarskrifvaren, må, såsom ålderstillägg efter fem
års tjenstgöring i innehafvande tjenstegrad, tillerkännas 500 E:dr och efter tio års
tjenstgöring i samma grad ytterligare 500 R:dr årligen; att efter enahanda grund
ålderstillägg måtte tillgodokomma de hos Styrelsen anställde två Vaktmästare med
ett belopp af 100 R:dr för dem hvardera, samt att i öfrigt lönerne måtte sålunda
förhöjas:
för Styrelsens två ledamöter, af hvilka den äldre nu uppbär 5,000 lltdr
och den yngre 4,500 R:dr, från nyssnämnde belopp till 6,000 R:dr för dem
hvardera;
för Styrelsens Sekreterare och Kamererare från 3,500 R:dr till 4,000 R:dr
för dem hvardera;
för Registratorn och Protokollsföranden, hvars aflöning i 1871 års stat
upptogs till 2,500 R:dr, från detta belopp till 3,000 R:dr;
för Notarien och Ombudsmannen från det i nämnde stat upptagne belopp
1,500 R:dr likaledes till 3,000 R:dr;
för Kassören, som tillika skulle vara Bokhållare, samt två Revisorer
från 2,200 R:dr till 3,000 E:dr för dem hvardera;
för Kamrnarskrifvaren från 1,000 R:dr till 1,500 R:dr;
för Intendenten från 3,000 E:dr till 4,500 R:dr; samt
för två Vaktmästare från 600 R:dr till 7 00 E:dr för dem hvardera;
84 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, cm Statsverket 1874.
hvarjemte Styrelsen underdånigst föreslår, att, med bibehållande af de i nämnde
stat uppförde belopp af 600 R:dr till en Styrelsen biträdande Läkare och enahanda
summa till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen, i stället för anslagen
af 1,800 R:dr för renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli samt 1,000
R:dr för enahanda ändamål i Kammarkontoret, ett till 3,000 R:dr förhöjd t anslag
för renskrifning och annat biträde i Styrelsen måtte i staten uppföras.
Utan att ingå i någon närmare redogörelse för de grunder Styrelsen
följt vid afgifvande af förestående underdåniga förslag till aflöningens bestämmande
i de särskilta tjenstegraderne, får Styrelsen i detta hänseende endast
anföra, att den förenade Notarie- och Ombudsmansbefattningen, för hvilken aflöningen
i 1871 års stat upptogs endast till 1,500 R:dr, visserligen sålunda
blifvit hänförd till allenast lägsta gradens tjenst, men då det skulle tillkomma
denne tjensteman ej allenast att ansvara för expeditionsgöromålen i Styrelsens
kansli samt att bestrida ombudsmannagöromålen, utan ock att uppsätta resolutioner
i do hos Styrelsen förekommande anmärkningsmål, samt upprätta de mera
omfattande Statistiska sammandrag rörande fångvården, Indika numera anses af
behof, allt göromål af vigtig och ansvarsfull beskaffenhet, och denne tjensteman
till följe deraf icke kunde tillåtas innehafva annan tjenst, har Styrelsen ansett
löneförmånerne vid donna befattning böra upptagas till likhet med hvad för
andra gradens tjenst blifvit i underdånighet föreslaget; att då med Kammarskrifvarebefattningen
annan tjenst skulle kunna få förenas och i allt fall det är att
motse, det innehafvare af dylik befattning icke vid densamma någon längre tid
qvarstår, har Styrelsen ansett något ålderstillägg för ifrågavarande tjenst icke
böra underdånigst föreslås; att, beträffande Intendentsbefattningcn å Styrelsens
Byggnadskonst-, 1871 års Riksdag, vid fastställande af ofvanberörde stat, yttrat,
bland annat, att om än för den närmaste framtiden, då ännu betydliga byggnadsarbeten
för fångvården förestodo, det för Intendenten upptagne arvode funnes
till hela beloppet fortfarande erforderligt, det behof af tillgång på. byggnads*
Kunnigt biträde, som derefter kunde för Styrelsen förefinnas, torde kunna fyllas
med mindre kostnad, än som nu deraf föranleddes, hvadan Riksdagen underdånigst
anhöll, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vid nuvarande Intendentens afgång
eller, derest så i nåder pröfvades lämpligt, dessförinnan, då omständigheterne
kunde dertill föranleda, låta utreda, huruvida icke tillsynen öfver fångvårdens
byggnader kunde på lämpligare sätt anordnas; att Eders Kongl. Maj:t redan
den 7 Januari 1 870 anbefallt Styrelsen, att hos Eders Kongl. Majtt göra underdånig
anmälan om inträffande ledighet vid Intendentsbefattningen samt dervid
afgifva yttrande angående lönebeloppet för samma befattning; att 1 873 års Riksdag
beviljat anslag till vidtomfattande byggnadsföretag, såsom vid straff-fånge!-serne å Långholmen och i Malmö; att vid sådant förhållande Byggnads-intendentens
verksamhet kommer att i ganska hög grad under en längre tid tagas i
anspråk; samt att med anledning häraf och då dessa byggnadsarbeten antagligen
Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:la Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1874. 85
icke hinna fullbordas förr än ungefärligen närmare den tidpunkt, då nuvarande
Intendenten, som innehar en ålder af 58 år, uppnått den framskridna ålder, då
hans krafter möjligen icke medgifva honom att vid tjensten qvarstå, och vid
hans afgång, på sätt ofvan är nätnndt, kostnaden för det byggnadsbiträde, som
derefter kan finnas för Styrelsen behöfligt, blifver föremål för förnyad pröfning,
Styrelsen ansett sig böra underdånigst föreslå, att, med afseende ej mindre å
de förhållanden i allmänhet, som göra en löneförhöjning behöflig, än äfven särskildt
å den omständigheten, att ifrågavarande tjenstemans göromål under flera
kommande år blifva särdeles ansträngande, honom nu tillkommande arvode må
förhöjas till 4,500 E:dr, men utan ålderstillägg; samt att vid det underdåniga
förslaget om förhöjning i aflöningen till Styrelsens tvänne vaktmästare och bibehållande
af nuvarande anslag af G00 K:dr till gratifikationer åt extra ordinarie
vaktbetjening, Styrelsen tagit i betraktande, dels att vaktbetjeningen hos Styrelsen
icke, såsom förhållandet är i åtskillige andra embetsverk, åtnjuter några
sportler eller andra förmåner, dels att, i anseende till fåtalet af ordinarie vaktbetjening,
extra vaktbetjente, af hvi 1 ka en, för städning och eldning i Styrelsens
embetslokal, åtnjuter, jemte bostad, 300 Etdr af gratifikationstmslaget, äro
mera anlitade än annorstädes vanligen är fallet.
Vid straff- och arbetsfängelsernc har sedan längre tid tillbaka vissa tjensfcmän
varit i åtnjutande af andel af fängelsernes behållna arbetsinkomst. Sednast
1858 ordnades förhållandet härutinnan så, att provision å behållna nettoinkomsten
af fängelsets arbeten skulle utgå efter Styrelsens bestämmande med högst
4 procent till fängelsedirektören och vid fängelser för manspersoner 2 procent
till bevakningsbefälhafvare, äfvensom 2 procent till arbetsföreståndare eller ar betsbokhållare
och arbetsförestånderska vid de få fängelser, der sådana voro anställde.
Denna anordning hade egentligen till ändamål, att genom det samband,
hvari tjenstemännens löneförmåner ställdes till fängelsets arbetsinkomst, uppmuntra
desses nit och intresse att dels förskaffa lämplige arbeten, dels noggrannt vaka
öfver deras behöriga utförande. Då numera arbetena vid fängelserna i allmänhet
äro öfvertagne af entreprenörer, som mot viss dagsverksafgift sysselsätta fåtigpersonalen
och förse densamma med erforderlige nrbctstnatcrialier och verktyg,
är arbetsinkomsten icke beroende af tjenstemännens större eller mindre nit, utan
endast af fångantalets storlek; och det ursprungliga syftemålet med arbetsprovisionen
är sålunda numera utan annan betydelse än såsom cn löneinkomst för
tjenstemännen, men äfven i sådan egenskap, såsom till beloppet obestämd och
beroende af tillfälliga förhållanden, mindre lämplig. Efter det den förändring
af en del straff-fängelsers lokaler, till verkställande hvaraf Eiksdagen beviljat
statsanslag, blifvit fullbordad, och hvarmed nfsetts att bereda tillfälle till cn sådan
fångarnes behandling, som skulle mera befordra deras förbättring i moraliskt afseende,
bör utan tvifvel fångarnes sysselsättning i öfverensstämmelse dermed anordnas.
Eu sådan anordning bör icke i främsta rummet afse den största möjliga
86 Bil. N:o 1 till Katigt. Ma):ls Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
inkomst för fängelset och icke stå i strid mot förvaltningspersonalens ekonomisk
fördel. Styrelsen anser derföre den hittills utgående provision å arbetsinkomsten
vid straff- och arbetsfängelserna böra indragas och tjenstemännen i stället förses
med bestämda löner.
På sätt Styrelsen i underdånig skrifvelse den 11 denna månad anmält,
är Styrelsen betänkt att göra underdånig framställning om indragning af strafffängelset
för qvinner i Göteborg under nästkommande år; om anser sig Styrelsen
fördenskull icke böra underdånigst föreslå någon ändring i aflöningsstaten
för detta fängelse.
Vidkommande nu aflöningsförmånerne för Direktörerne vid öfrige straffoch
arbetsfängelserna, får Styrelsen underdånigst hemställa, att desse tjensteman,
hvilka innehafva boställsrum i Kronans hus samt anslag af ved och ljus, äfvensom
vid åtskilliga fängelser planteringsland, måtte, i likhet med hvad här ofvan
i underdånighet blifvit föreslaget för Styrelsens embets- och tjensteman, tillerkännas
ålderstillägg, nemligen vid fem fängelser för mankön med 500 K:dr efter
fem och ett lika belopp efter ytterligare fem års tjenstgöring, samt vid två fängelser
för qvinnkön med 400 R:dr efter fem och 300 R:dr efter ytterligare fem
års tjenstgöring, samt att lönen vid de två största fängelserno, nemligen å Långholmen
och vid Malmö, bestämmes till 3,500 R:dr och vid de öfrige, med undantag
af straff-fängelset i Warberg, hvarom här nedan särskildt förmäles, till 3,000
l\:dr jemte skrifvarcarvode till belopp af 500 R:dr vid fängelserna för mankön
och 400 R:dr å 300 K:dr vid de två qvinnofängelsernc, under vilkor att den
dessa tjensteman hitintills tillkommande provision å arbetsinkomsten och de såsom
löningstitel visserligen obetydliga, men mindre lämpliga anslag af ljus, från
40 skålpund till 120 skålpund, v i <1 olika fängelser indragas.
I öfverensstämmelse med dessa allmänna grunder får Styrelsen här nedan,
jemte redogörelse för nu utgående löneförmåner, upptaga föreslagen aflöning för
hvarje tjensteman särskildt, dervid till undvikande af vidlyftighet det här ofvan
underdånigst föreslagna ålderstillägg, äfvensom nu innehafvande förmåner af
boställsrum och planteringsland samt anslag af ved och ljus förbigås, hvaremot
till beredande af lättare öfversigt vid de få fall, der Direktören innehar befattning
vid annat fängelse, det derför å detta fängelses stat uppförde arvode nu
upptages på samma ställe som hans öfrige löneförmåner.
Direktören vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen
uppbär såsom Kommendant arvode .................R:dr 500: —
» Direktör vid straff-fängelset lön.......... > 2,000: —
>'' » skrifvarearvode............... » 300: —
» vid kronohäktet arvode.......... » 300: —
och utgjorde provisionen å arbetsinkomsten i medeltal
för de sista fem åren.......................... » 2,330: 29.
tillsammans R:dr 5,430: 29.
V
Bil. N:o 1 till Kong!. Majds Nåd. Vrop. N:o l, om Statvwlirt 1371. 87
Då fängelset vid Långholmen under flera år haft och ännu har ända till
50 procent mera fångar än Malmö fängelse, som eljest är det största i riket, samt
direktörstjensten, till följd af arbetets fördelning på olika håll, är vida besvärligare
än i Malmö, anser sig Styrelsen med afseende å de inkomster denne
tjensteman hitintills åtnjutit, böra föreslå att jemte lön såsom Kommendant och
Direktör vid straff-fängelset......................K:dr 3,500: —
och skrifvare-arvode........................... )) 500: —
nuvarande innehafvaren, Majoren och Riddaren af Eders Kongl.
Maj:ts Svärds-orden F. M. Bcrencrcutz, tilldelas personlig arvode
af................................... » 1,000: —
och såsom Direktör vid kronohäktet arvode ............ )> 300: —
tillsammans li:dr 5,300: —-
Direktören vid straff- och arbetsfängelset i Malmö.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 18 Oktober 1872 i
nåder förordnat, bland annat, att den yttre bevakningen vid detta fängelse skulle
från den 15 Januari innevarande år upphöra att utgöras af kommendering ur
annéen, och Styrelsen vid det förhållande, att kommendantsbefattningen, som varit
förenad med direktörstjensten och derför ett särskildt arvode af 500 E:dr å
ordinarie aflöningsstaten vore uppfördt, fördenskull jemväl borde anses hafva
upphört, underdånigst hemställt, att samma arvode, som tagits i beräkning vid
bestämmande af Direktörens aflöningsfönnåner, likväl fortfarande finge utgå, så
har Eders Kongl. M»j:t genom nådigt Bref den 28 sistlidne Februari i nåder
förklarat, att ifrågavarande i staten för straff- och arbetsfängelset i Malmö uppförde
arvode för Kommendanten, 500 R:dr, finge under innevarande år fortfarande
till Direktören vid fängelset utbetalas, men att under nästkommande år,
jemte det berörde arvode iudroges, Direktören skulle såsom ersättning derför åtnjuta
ett motsvarande belopp från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,
hvarjemte Styrelsen förständigats att, vid afgifvande af underdånigt förslag
till ordinarie aflöningsstat för fångvården för år 1875, inkomma med förnyad
underdånig framställning angående ofvanbemälde Fängelsedirektörs aflönings
O
O o o o
förmåner.
Bland nu utgående löneförmåner för denne tjensteman upptages alltså
förenämnde arvode........................R:dr 500: —
samt i öfrigt lön......................... „ 2,000: —
skrifvarearvode.......................... ,, 300: —
hvarjemte provisionen å arbetsinkomsten upptages till det belopp,
som den i medeltal för sednaste fem åren utgjort eller. . „ 668: 90
K:dr 3,468: 90.
Medeltalet af arbetsinkomsten vid Malmö straff-fängelse har till följd af
särskilda förhållanden, hvaribland må nämnas den år 1870 fängelset öfvergångna
88 Bil. N:» 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
större eldsvåda, varit lågt: under sistlidet år uppgick deremot
för Direktören till 988 K:dr 56 öre.
hvaremot föreslås:
lön.......................i........
skrifvarearvode..........................
Direktören vid straff-fängelset i Carhkrona:
Nuvarande aflöningsförmåner utgöra: lön............
arvode ...........................
skrifvarearvode.......................
samt nrbetsprovisionen, enligt hvad den i medeltal för sednaste
fem år utgjort................... . . . .
arbetsprovisionen
K:dr 3,500: —
„500: —
E:dr 4,000: —
E:dr 2,000: —
„ 500: —
„ 300: —
„ 598: 47.
Sgr E:dr 3,398: 47
Och föreslås nu: lön....................... „ 3,000: —-
skrifvarearvode........................ „ 500: —
Sgr |
B:dr |
3,500: |
— |
|||
Direktören vid straff-fängelset i |
Landskrona |
uppbär |
för när- |
|||
varande lön......... |
K: dr |
2,000: |
— |
|||
arvode ...... ...... |
yy |
500: |
— |
|||
skrifvarearvode........ |
yy |
300: |
— |
|||
och utgjorde arbetsprovisionen de |
sednaste fem |
åren i |
medeltal |
yy |
484: |
77. |
Sgr |
R:dr |
3,284: |
77. |
|||
hvaremot nu föreslås, lön .... |
yy |
3,000: |
-- |
|||
skrifvarearvode....... |
yy |
500: |
— |
|||
Sgr |
B: dr |
3,500: |
— |
Direktören vid straff-fängelset i Warlerg, som tillika är Kom -
mendant för der förlagde bevakningskommendering, uppbär i
sistnämnde egenskap arvode . ............... R:dr 300: —
och som Direktör vid straff-fängelset lön............ „ 2,000: —
skrifvarearvode........................ 300: —
och såsom tillsyningsman vid Warbergs kronohäkte arvode upp
fördt
;i förslagsanslaget................... ,, 300: —
hvartill kommer arbetsprovision, enligt hvad den under sednaste
fem åren i medeltal utgjort................. 1,020: 19.
Sgr B:dr 3,920: 19.
Uti ett af Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 11 November
18 70 fastståldt kontrakt med Handlanden, vice Konsuln Ivnr Kullgren om
sysselsättning, mot bestämd dagsverksafgift, af fångpersonalen vid detta fängelse,
stadgas i 15 §: “Då det åligger Direktören och Bevaknings-befälhafvaren vid
fängelset att, hvar i sin mån, med nit och omsorg hålla hand deröfver, att fån
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 89
garne med flit och ordning förrätta dem tilldelade arbeten, och då beloppen af
de till fångarne utgående arbetspreraier skola lämpas efter fångarnes flit, så koinmer
provisionen till Direktören och Bcfälhafvarcn å fängelsets inkomst af Handlanden
Kullgrens arbeten att från och med 1871 sålunda utgå, att, jemte det
de erhålla, den förre två och den sednare en procent å nettoinkomsten af
nämnda arbeten, Direktören tillägges sex procent och Bevakningsbefälhafvnren
tre procent å summan af de premier, som under året utgått till de i Handlanden
Kullgrens arbete använde fångar. För den händelse ifrågavarande af Kullgrens
arbeten härflytande nrbetsprovision skulle, sålunda beräknad, uppgå till
mera än sex procent å fängelsets nettoinkomst af nämnde arbeten, skall skillnaden
af Kullgren godtgöras fångvården." Detta stadgande i förenämnde kontrakt,
som, till följd af uppsägning å Styrelsens sida, icke upphör att gälla förrän
den 1 November 1880, förutsätter att provision å arbetsinkomsten fortfarande
under kontraktstiden skall till ofvannämnde tjensteman utgå. Vid sådant förhållande
och då, till följd af den fortgående minskningen i antalet lifstidsfångar,
detta fängelse inom en icke aflägsen tid torde möjligen komma att på annat
sätt organiseras, har Styrelsen icke ansett sig böra underdånigst föreslå annan
förändring i afseende å Direktörens aflöning än att han tillerkännes rättighet till
ålderstillä"" i likhet med öfrige hans vederlikar samt att, för den händelse entreprenören
af fångdagsverkena skulle medgifva upphäfvande af förenämnde stadgande,
det på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning må ankomma att, med indragning
af arbetsprovisionen, af förslagsanslaget för fångvården tillägga Direktören
ett emot samma förmån svarande arvode.
För Direktörerne vid samtlige nu omförmälde fängelser föreslår Styrelsen,
utom ofvan upptagne löneförmåner, äfven, på sätt förut är antydt, ålderstillägg
af 500 Ii:dr efter fem och ytterligare 500 li:dr efter tio års tjenstgöring.
Direktören vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm:
Denne tjenstemans löneinkomster utgör för närvarande:
Såsom Direktör vid straff-fängelset lön .............Ihdr 2,000: —
Skrifvarearvode............ ,, 800: —
Såsom Direktör vid Kronohäktet å Norrmalm arvode..... ,, 150: —
Provision å arbetsinkomsten, efter hvad den under sednaste fem
åren i medeltal utgjort............-........ 1,254: 8 2.
Sgr R:dr 8,704: 82,
hvaremot nu föreslås: för
Direktörstjenstcnsten vid straff-fängelset, lön. . .........lv:dr 3,000: —
Skrifvarearvode.......................... ,, 400: —
Direktörsbcfattningen vid Kronohäktet, arvode...... ,, 800: —
Sgr lfcdr 3,700:
BIL till Pik sd. Prut. 1874. 1 Sami 1 Afl. 12
90 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Direktören vid straff- och arbetsfängelset i Norrköping uppbär
för närvarande lön.....................B:dr 2,000: —
Skrifvarearvode.......................... „ 300: —
Arbetsprovision, enligt hvad den under sednaste fem år utgjort „ 460: 49.
Sgr E:dr 2,7 60: 49.
och föreslås i stället: lön..................... „ 3,000: —
Skrifvarearvode.......................... ,, 300: —
Sgr E:dr 3,300: —
hvarjemte desse båda tjensteman skulle tillkomma ålderstillägg med 400 E:dr
efter fem och ytterligare 300 E:dr efter tio års tjenstgöring.
Kamererarne vid förenämnde straff-fängelser, hvilka jemväl innehafva,
jemte ved och ljus, bostadsrum i kronans hus, eller, der sådant icke kunnat
dem beredas, hyresersättning, utgående från förslagsanslaget, åtnjuta i lön 1,200
K:dr samt skrifvarearvoden från 225 E:dr till 450 E:dr. Dessa jemförelsevis
ringa löneförmåner förbättras dock till någon del genom den afskrifningsprocent
å proviant m. fl. artiklar, som, enligt gällande bestämmelser, tillkommer kronans
uppbördsman. Med afseende härå har Styrelsen ansett sig kunna inskränka sitt
underdåniga förslag till löneförhöjning för desse till ett belopp af 300 B:dr för
dem hvardera jemte någon jemkning i de nu uppförde anslag till skrifvarearvode;
hvarvid dock Styrelsen underdånigst hemställer, att ålderstillägg af 300 K:dr
efter fem och ytterligare 200 B:dr efter tio års tjenstgöring måtte jemväl desse
tjensteman tillerkännas; börande deremot, till utgående å förslagsanslaget, uppförde
anslag af talgljus från 40 skålpund till 80 skålpund böra indragas. Någon
väsendtlig skiljaktighet i löneförmånerne för ifrågavarande tjensteman vid olika
stora fängelser har Styrelsen icke ansett vara af behofvet påkallad, enär genom
noggrann vård och tillsyn å förråderne Kamereraren vid ett större fängelse kan
komma i åtnjutande af större behållning å afskrifningsprocenten, än hvad sådan
tjensteman vid ett mindre fängelse, med iakttagande af samma vård och tillsyn,
kan bereda sig.
Styrelsen får här nedan, i likhet med hvad för Dircktörcrne egt rum,
specifikt upptaga nu utgående och till uppförande underdånigst föreslagne anslag,
nemligen:
Kamereraren vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen uppbär enligt
nu gällande stat för straff- och arbetsfängelset lön ....... B:dr 1,200: —
Skrifvarearvode.......................... „ 450: •—
samt för Kronohäktct....................... 150: —•
Säger K:dr 1,800
Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 91
och föreslås nu att erhålla
som Kamererare för straff-fängelset, lön.............E:dr 1,500
Skrifvarearvode......................... . „ 4 50
och för Kronohäktet....................... „ 150
Sgr R:dr 2,100
Kamereraren vid straff- och arbetsfängelset i Malmö åtnjuter
i lön...................... . ......R:dr 1,200:
Arvode, att utgå så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden
icke tillgodokommer Kamereraren......... „ 750:
Skrifvarearvode.......................... „ 450:
Sgr R:dr 2,400:
Styrelsen föreslår underdånigst att å ordinarie aflöningsstaten
må uppföras lön.......................R:dr 1,500:;
Skrifvarearvode.......................... ,, 450:
Sgr R;dr 1,050;
men då förenämnde arvode å 750 E:dr, såsom ersättning för atskinfningsprpffeiti.
blifvit Kamereraren tillagdt af den anledning, att, enligt en vid detta fängelse,
likasom vid straff-fängelset i Landskrona, vidtagen anordning, proviantleverantören
för hvarje dag vid tiden för mattillrednin<tenrdeVérerar ATé för fåricrelset "érforderliga
proviantartiklar, Kamereraren, som -sålunda méd''p¥öViän’tehs mottagande
och redovisning icke har att bestyra,-icke heller -eget- åtnjuta 1 någöriAfskfifrtfn^Sprocent
å ifrågavarande proviant, !syii*eä- detta äihsläg, ''Iéisötif''56étléeriäenHP''-''ett.t!''t}Hfälligt
undantagsförhållande, som när som helst kan förändras, icke tillhöra den
ordinarie aflöningsstaten, utan böra af förslagsanslaget; .för lfåp.gyårdeni,,;iUtgå;
Och får Styrelsen fördenskull hemställa att, med uteslutande af detja y-(}np.
slag ur ifrågavarande stat, detsamma må af förenämnde förslagsanslag utgå. t
Kamete.Wren . .vid straff-fängelset i Carlskrona, hvars aflöning nu utgöres
af lön..............................R:dr 1,200: —
SkrifVätteårvodé''l AiH. :. ‘fi. K —
i 8 {■. r
föreslag, aft erhalja lön.......
Skrifvacearvode med nedsatt belopp
<V ff * + • * * A * *
Sgr R:dr 1,650: —
: vs;m Mm ^
Sgr E:dr 1,800: —-
:008,! thdl ■v-V.
Dylik tjensteman^ aflöftingyAid: Lmäskmifarr ftåafflfän^elterraiDimalfa» I
ofuingötb^ Jxu» rffx> välta. heteorf. afm% »öårasöBöditf IbjÄöökaaiÖl
Skjjfvareafvade . <**4 »DE OOP,, heat jsoitaos^fit trftodomSi,
92 Bil. N:o 1 till KomjI. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1874.
och föreslås till lön.......................E:dr 1,500: —
Skrifvarearvode............................ 300: —
Sgr R:dr 1,800: —
hvarjemte, då, i likhet med hvad här ofvan, beträffande Malmö straff-fängelie
är i underdånighet omförmäldt, proviantuppbörden jemväl vid detta fängelse för
närvarande icke ingår till Katnererarens förråd, och denne tjensteman derigenom
är i saknad af den icke oväsendtlig!» inkomst, som hans vederlikar vid andra
fängelser äro i tillfälle att i detta hänseende påräkna, Styrelsen underdånigst
hemställer att ett arvode till belopp af 500 R:dr måtte af förslagsanslaget till
Ivamereraren utgå, så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden icke honom
tillgodokommer.
Katnereraren vid straff-fängelset i Warberg åtnjuter enligt nu gällande stat
lön..............................R:dr 1,200: —
Skrifvarearvode.......................... „ 300: —
Sgr R:dr 1,500
och föreslås till: lön.......................Ii:dr 1,500
Skrifvarearvode
300
Sgr R:dr 1,800
Kamereraren vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm åtnju -
Skrifvarearvode.......................
samt, såsom Redogörare för dervarande kronohäkte, arvode
Skrifvarearvode.......
och arvode vid Kronohäktet
Arvode för arbetenas bokföring.
samt Skrifvarearvode
O o *5 p4 • |
— |
— |
|
. . „ 100 |
— |
Sgr R:dr 1,600 |
— |
•- |
|
— |
|
— |
|
Sgr R:dr 1,900 |
— |
. . R:dr 1,200 |
— |
— |
|
Sgr R:dr 1,425 |
— |
— |
|
— |
|
Sgr R:dr 1,800 |
— |
a *
I enlighet med hvad Styrelsen förut underdånigst yttrat skulle, utom
förenämnde löneförmåner jemte bostad eller hyresersättning och ved, förenämnde
Kamererare tillkomma ålders tillägg med 300 R:dr efter fem och ytterligare 200
R:dr efter tio års tjenstgöring.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874. 93
Beträffande Prediknnterne vid förenämnde straffanstalter, så hafva visserligen
för flere af dessa lönevilkoren på sednare tider blifvit förbättrade, men
de förhållanden, som nu göra en allmän tillökning i embets- och tjenstemännens
löneförmåner nödig, torde dervid icke uteslutande legat till grund, och enär
i öfrigt framgången af hvarje reform till fångarnes moraliska förbättring ytterst
torde bero på religionslärarens nit och förmåga, är det af synnerlig vigt, att
fångpredikantsbeställningarne blifva af lämpliga personer eftersökta och bereda
sina innehafvare en från ekonomiska bekymmer fri bergning.
Styrelsen får således jemväl för Predikanterne vid de större straffanstalterne
underdånigst föreslå någon förbättring i nflöningsvilkoren, dock utan ålderstillägg.
Desse tjensteman, utom den vid Landskrona straff-fängelse, innehafva
boställsrum eller hyresersättning, hvilken, jemte anslag till ved och ljus, utgår
från förslagsanslaget; Och torde de för dem i stat upptagne anslag till talgljus,
40 h 60 skålpund, böra indragas.
Pastor vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen åtnjuter, enligt nu
gällande stat, arvode . . . . ..................R:dr 1,400: —
samt såsom Predikant vid dervarande Ivronohäkte....... „ 600: —
Sgr E:dr 2,000: —
Styrelsen föreslår underdånigst, att arvodet vid straff-fängelset
höjes till...........................E:dr 1,600: —
samt vid Kronohäktet till..................... „ 1,000: —
Sgr R:dr 2,600: —
Pastorn vid Malmö straff-fängelse uppbär likaledes för strafffängelset
arvode.......................R:dr 1,400: —
samt såsom Predikant vid länsfängelset i Malmö, arvode ... „ 600: —
Sgr R:dr 2,000: —
och föreslår Styrelsen underdånigst likaledes, att arvodet för
honom måtte höjas vid straff-fängelset till......... R:dr 1,600: —
och vid länsfängelset till..................... „ 1,000: —
Sgr R:dr 2,600: —
Predikanten vid straff-fängelset i Carlshrona uppbär enligt nu gällande stat:
för straff-fängelset, arvode....................R:dr 1,000: —
och vid länsfängelset derstädes, arvode............. „ 600: —■
Sgr R:dr 1,600: —
och föreslås underdånigst, att arvodet vid straff-fängelset bestämmes
till....................... . R:dr 1,200: —
och vid länsfängelset till.................... „ 800: —
Sgr R:dr 2,000: —
94 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
För Predikanten vid Landskrona straff-fängelse är i stat anslaget
arvode af .......................R:dr 1,200: —
med den anmärkning, att, om predikanten tillika innehar annan presterli» befattning,
arvodet utgår med endast 800 R:dr.
Då denne tjensteman, i olikhet med hans vederlikar vid öfrige strafffängelser,
icke är i åtnjutande af boställsrum eller hyresersättning samt icke eller
innehar arvode för tjenstgöring vid annan fångvårdsanstalt, men betydlig
tillökning i göromalen honom tillkommit i följd deraf, att alla de, som till
straffarbete å lifstid dömas, numera skola ett år i cell förvaras och dessa samtliga
blifva i straff-fängelset vid Landskrona intagne, torde ifrågavarande arvode
förhöjas till R:dr 1,500. På särskild pröfning torde få bero, huruvida, med
bibehållande af nyssnämnde arvode oförändradt, innehafvaren af denna tjenst må
med fångpredikantstjensten få förena annan presterlig tjenstgöring af mindre omfattning.
Predikanten vid straff-fängelset i Warberg uppbär för närvarande
arvode........................R:dr 1,200: —
samt såsom Predikant vid Kronohäktet derstädes arvode af . . „ 400: —
Sgr R:dr 1,600
hemställande Styrelsen, att förstnämnde arvode
och för Kronohäktet till ............
jjes till
Predikanten vid straff- och arl
för Kronohäktet derstädes . . . .
samt för Stockholms länsfängelse
och föreslås underdånigst att arvodet för straff-fängelset måtte
Löjas till..........................R:dr
för Kronohäktet till.................
........ JJ
samt för länsfängelset till..............
. . R:dr |
1,400: — |
Sgr R:dr |
2,000: — |
uppbär enligt staten |
|
975: — |
|
75: — |
|
450: — |
|
Sgr R:dr |
1,500: — |
1,400
300
800
Sgr R:dr 2,500: —
allt under vilkor att innehafvaren icke dermed må förena annan befattning och
att, då nuvarande innehafvaren tillika innehar annan ordinarie befattning, de förhöjda
löneförmånerna icke må af honom tillträdas, så länge annan tjenst af honom
beklädes.
Predikanten vid Norrköpings straff-fängelse tillkommer, enligt sednast''''
fastställd stat, arvode .......................R:dr l,ffÖ0''i _
under vilkor att innehafvaren af denna befattning icke dermed gnlfftmllf hfo do o
Transport R:dr 1,000: —
Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverlcet 1874. 95
Transport R:dr 1,000: —•
får förena annan tjenst än predikantsbefattningen vid kronocellfängelset
i samma stad; utgörande arvodet för sistnämnde
befattning...................... „ 450: —
Sgr B:dr 1,450: —
ocb föreslås nu underdånigst upptagande af arvodet vid straff -
fängelset till............. och vid Kronohäktet till......... |
W ^ ö l—k CTb ^ o o 0 o 1 1 |
Sgr R:dr 2,000: — |
Bevaknings-befälhafvarne vid straff- ocb arbetsfängelserne, bvilka inne
hafva bostäder jemte ved och ljus vid fängelserne, äro, hvad de manliga strafffängelserna
beträffar, i åtnjutande af provision till högst två procent af fängelsets
arbetsinkomst. Af skäl, som ofvan äro anförde, hemställer Styrelsen, attmcd
indragning ej mindre af denna förmån än ock de å förslagsanslaget utgående
anslag af 40 skålpund talgljus för hvardera, nedan upptagne löneförmåner
för desse tjensteman måtte anslås samt derförutan Befälhafvarne vid strafffängelserne
för mankön tillerkännas ålderstillägg med 300 R:dr efter fem och
ytter] i gare 200 R:dr efter tio års tjenstgöring, samt vill fängelserna för qvinnkön
med 200 R:dr efter fem och ytterligare 100 K:dr efter tio års tiensteörino-.
► o i) r? o
Befälhafvaren vid straff-fängelset å Långholmen innehar för närvarande:
Bön................................R:dr 1,500: —
samt arbetsprovision, som i medeltal för sista fem åren uppgick
till................................ 1,165: 14.
Sgr 2^665: 14.
och, med afseende å detta fängelses större omfattning, föreslår Styrelsen nu i
stället lön till belopp af.....................B:dr 2,000: —
och till fyllnad i ersättningen för minskad arbetsprovision ett
personligt arvode till nu tjenstförrättande Befälhafvaren C. A.
Hörnstein af........................... „ 500: —
Sgr 2,500: —
Befälhafvaren vid straff-fängelset i Malmö åtnjuter likaledes enligt nu
gällande stat i lön .......................R:dr 1,500: ■—
jemte arbetsprovision, sota sistförflutue fem år i medeltal uppgått
till............................... „ 334: 45.
Sgr 1,634: 45.
och föreslår Styrelsen underdånigst att lönen för honom bestämmes
till..............................R;dr 2,000: —-
I stället för den för Befälhafvaren vid Carlskrona strafffängelse
bestämda lön......................R:dr 1,500: —
samt arbetsprovision, som i medeltal do sednastc fem åren utgjort „ 299: 23.
~7igr TjOB ~20.
96 Bil. N:o 1 till Kanyl. Maj.is Nåd. Bnp. N:o 1, om Statsverket 1874.
föreslår Styrelsen underdånigst att lönen måtte upptagas till . R:dr 2,000: —
\id straff-fängelset i Landskrona utgör lönen för Befäl
hafvaren
äfvenledes.................... E:dr 1,500: _
och har den honom tillagde arbctsprovision de sista fem åren
i medeltal uppgått till . ..................... „ 242: 39.
Sgr 1,742: 39.
och föreslås nu en lön för honom till belopp af........R:dr 2,000: —
A staten för straff-fängelset i Warberg är lönen för Befälhafvaren uppförd
till..............................R:dr 1,500: —
och har den honom tillagde arbeteprovision de sista fem åren
i medeltal utgjort........................ „ 517: 10.
tillsammans B:dr 2,017: 10.
och får Styrelsen, under åberopande af hvad Styrelsen i afseende å
löneregleringen för Direktören vid detta fängelse underdånigst anfört, hemställa
att, med bibehållande af de enligt nu gällande stat Befälhafvaren tillagda löne*
förmåner, han må tillerkännas rättighet till ålderstillä"g i likhet med hvad för
hans vederlikar är föreslaget, samt, i händelse arbetsprovisionen indrages, tilläggas
deremot svarande, arvode att af fångvårdens förslagsanslag utgå.
Straff- och arbetsfängelset på Norrmalm:
Befälhafvaren vid detta fängelse åtnjuter i lön.........11: dr 1,000: —
samt å staten för kronohäktet derstädes arvode........ „ 100: —
Sgr R:dr 1,100: —
och föreslår Styrelsen underdånigst, att lönen för denne tjensteman förhöjas
till.................................. K: dr 1,200: —
samt arvodet vid kronohäktet till................... ,, 300: —
Sgr ll:dr 1,500: —
Bcvakningsbefälhafvarcn vid straff-fängelset i Norrköping innehar enligt nu
gällande stat lön till belopp af.................R:dr 1,000: —
som Styrelsen underdånigst föreslår att förhöjas till ...... „ 1,400: —
Utom ofvanupptagne aflöningsbelopp för ifrågavarande tjensteman samt
nu innehafvande förmån af bostad och ved, föreslår Styrelsen, på sätt förut är
uppgifvet, att Bevaknings-befälhafvarne vid straff-fängelserne å Långholmen, i
Malmö, Carlskrona, Landskrona och Warberg må tillerkännas ålderstillägg af
300 B:dr efter fem och ytterligare 200 R:dr efter tio års tjenstgöring, samt
nämnde tjensteman vid straff- och arbetsfängclserna å Norrmalm oc!i i Norr
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 97
köping, 200 R:dr efter fem och ytterligare 100 R:dr efter tio års tjenstgöring,
hvaremot nu utgående arbetsprovision samt anslag af talgljus indragas.
Tjenstemännens vid straff-fängels et å Nya Varfvet vid Göteborg aflöning
utgår af förslagsanslaget för fångvården5 och då detta fängelse ännu icke är,
hvad byggnaderne angår, fullbordadt samt till följd deraf icke hittills kunnat
fullständigt ordnas, är Styrelsen icke i tillfälle att i underdånighet föreslå fast
aflöningsstat för den tjenstepersonal, som der är eller kan blifva anställd.
Hvad härefter angår Kronoarbets-corpsen, som är fördelad på tre stationer
med hvar sin särskilda organisation, får Styrelsen till behandling här nedan
upptaga hvarje station för sig.
Vidkommande dervid först stationen å Tjurhö, beräknad för ett. antal af
300 kronoarbetskarlar, hafva de vid densamma anställde tjensteman, nemligen 1
Direktör, 1 Bevaknings-befälhafvare, 1 Kamererare och 1 Predikant blifvit, med
indragning af åtskillige aflöningsanslag till Kronoarbets-bataljonen å Carlsborg,
der förenämnde kronoarbetskarlar förut under militärisk organisation voro stationerade,
vid innevarande års riksdag å ordinarie aflönings-staten upptagne.
Samtlige ofvannämnde tjensteman, med undantag af predikanten, ega
kostnadsfritt begagna boställsrum samt innehafva anslag till ved och ljus å fångvårdens
förslagsanslag.
Enligt nyssnämnde stat upptages vid donna station lön för en Direktör
med................................R:dr 2,000: —
samt arvode............................ „ 500: —
Sgr 2,500: —
hvarjemte enahanda provision å behållna nettoinkomsten af manskapets arbeten,
som tillkommer Direktörerne vid straff-fängelserne, blifvit denne tjensteman tillerkänd.
Erfarenheten har ännu icke visat till hvad belopp denna provision
uppgår, men med beräkning af nuvarande antal kronoarbetskarlar och det dagsverkspris,
soro för deras sysselsättning erlägges, skulle arbetsprovisionen ungefärligen
komma att utgöra 500 R:dr.
Af skal, som ofvan äro i underdånighet anförde beträffande straff-fängelserne,
hemställer Styrelsen, att denna löneförmån måtte indragas samt ersättning
derför, jemte någon förhöjning i öfrigt i nuvarande aflöningsförmåner,
beviljas; men då, på sätt förut är antydt, frågan om förändring i nu gällande
stadganden om försvarslöse personers behandling är under handläggning, och bibehållande
af tjenstepersonalen vid Kronoarbets-corpsen är beroende af de förändringar,
som i förenämnde hänseende kunna beslutas, har Styrelsen ansett,
att förhöjningen i löneförmånerne bör upptagas endast såsom arvode, och får
fördenskull föreslå, att lönen bibehålies med...........R:dr 2,000: —•
och att arvodet förhöjes till.................: . . ,, 1,500: —
Sgr 3,500: —
Bih. till Biksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd.
18
98 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Bevaknings-befälhafvaren tillkommer enligt ofvanberörde stat lön R:dr 1,500:
samt högst 2 procent af arbetsinkomsten i likhet med hans vederlikar vid strafffängelserne.
Med underdånig hemställan om indragning af denna löneförmån,
hvars belopp kan beräknas till hälften af hvad, som i detta hänseende tillkommer
Direktören eller omkring 250 R:dr, får Styrelsen, under åberopande af
hvad här ofvan blifvit anfördt beträffande Direktörens aflöning, underdånigst
föreslå, att lönen bibehålies till.................R:dr 1,500: —
och ett arvode beviljas till belopp af.............. ,, 500: —
Sgr 2,000: —
För Kamereraren upptages enligt oftanämnde stat lön R:dr 1,200: —
som Styrelsen underdånigst föreslår att bibehållas, men att der
-
till ett arvode beviljas å
100
Sgr 1,500
samt för Predikanten, hvars aflöning nu utgår med ett arvode af R:dr 1,000: —
detta arvode måtte höjas till................... ,, 1,200: —
Lärande de till förenämnde tjensteman utgående anslag af talgljus, utgörande
för Direktören 80 skålpund och för Befälhafvaren och Kamereraren 40
skålpund för dem hvardera, i enlighet med hvad förut blifvit i underdånighet
föreslaget, böra indragas.
Kronoarbets-eorpsens station å Borghamn, beräknad för ett antal af 130
kronoarbetskarlar, förestås af 1 Bevaknings-befälhafvare, för hvilken är anslaget
lön ................................R:dr 1,500: —
samt arvode, såsom ersättning för arbetsprovision,....... ,, 300: —
Sgr 1,800: —
Och hemställer Styrelsen att aflöningen till honom måtte sålunda
upptagas med lön........................R:dr 1,500: —
och arvode........................... • ,, 1,000: —
Sgr 2,500: —
Vid femte Kronoarbetskompaniet i Wa.vholm, som ännu står under militärisk
organisation och hvars minimi-styrka under nästlidet och detta år utgjort
200 man, utgöres befälet af en Kompani-chef och tre subalternofficerare utom
underbefäl, hvilka sednares aflöning utgår af förslagsanslaget. Aflöningen till
förenämnde befäl, som åtnjuter inqvartering i kronans hus, utgör:
för Kompani-chefen arvode....................R:dr 1,350: —
,, två subaltern-officerare å 900 ,, 1,800: —
,, en d:o d:o .................... ,, 7 87: 50.
Och får Styrelsen underdånigst föreslå följande förhöjda aflöning för desse tjensteman,
nemligen:
för Kompani-chefen, arvode...................R:dr 2,000: —
„ två subaltern-officerare å 1,200 ............... „ 2,400: —
och en d:o d:o .................... „ 1,000: —
Bil. N:o 1 till Kong!. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 99
För tjenstemännen vid samtlige dessa tre stationer af Kronoarbets-korpsen
liar Styrelsen ansett sig icke böra i underdånighet föreslå ålderstillägg.
Då för Styrelsen nu återstår att underdånigst föreslå en förbättrad lönereglering
för de vid Läns- och kronohäktena anställde, å ordinarie aflöningsstaten
uppförde tjensteman, nemligen Direktörer vid do större och Bevakningsbefälhafvare
vid de mindre af dessa fängelser samt fångpredikanter, har Styrelsen
först skolat upplysa, att nämnde Direktörer och Bevaknings-befälhafvare äro i
tillfälle att genom den andel, dem tillfaller af inkomsten för det arbete de förskaffa
fångarne, bereda sig en stundom icke obetydlig inkomst. Då Länsfängelserne
började begagnas för verkställighet af ådömdt straffarbete, uppstod mycken
svårighet att kunna förse fångpersonalen med sådan sysselsättning, som med cellsysteinets
tillämpning var förenlig. Till undanrödjande häraf och enär någon
inkomst för kronan af sådan sysselsättning icke vore hufvudsak och i allt fall
endast undantagsvis kunde påräknas, helst då af denna inkomst i första rummet
borde betäckas de utgifter, som föranleddes af anskaffning af arbetsmaterialier
och verktyg, samt för redovisningen och kontrollen m. in., blef, i enlighet med
de af Eders Kong], Majtt genom nådigt Bref den 26 Augusti 1856 i nåder
fastställde grunder, i detta ämne föreskrifvet, bland annat, att arbetet, som i
cellfängelse ej må vara af sådan beskaffenhet, att någon rubbning i det ensamhets-
och tystnadssystem, som inom sådant fängelse skall vara rådande, derigenom
förorsakas, borde verkställas på enskild persons, men då sådant ej läte sig göra,
på Direktörens förlag, med iakttagande likväl deraf, att, derest arbeten för fångvården
eller för fängelsets eget behof funnes att tillgå af beskaffenhet, att de
kunde åt fångar lämpligen uppdragas, dessa då företrädesvis borde till sådana
arbetens verkställande användas: att någon kostnad icke finge drabba kronan
för det arbete, som icke för dess räkning verkställdes, och hvilket ej heller fino-e
i kronans räkenskaper bokföras, samt att arbetsinkomsten borde sålunda fördelas,
att en tredjedel tillfälle Direktören såsom ersättning för dess möda och förlag
af verktyg, en sjettedel, enligt den fördelning, som Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande
pröfvade skäligt fastställa, lemnas åt de vaktbetjente, som utöfvat
tillsyn vid arbetet eller vid redovisningen derför haft bestyr, en tredjedel komme
fången till godo samt en sjettedel tillfölle fängelsets besparingskassa. Med denna
anoidning beträffande fangarnes sysselsättning i läns- och kronofängelserne är
visserligen förenad en del af de olägenheter, som Styrelsen här ofvan antyclt
rörande arbetsprovisionen vid straff-fängelserne, men då annan utväg att förse
fångpersonalen i dessa fängelser med arbete icke, för närvarande, förefinnes, har
Styrelsen, för undanrödjande af dessa olägenheter, såvidt de härröra af en hög
arbetsinkomst för Fängelse-föreståndarne och fångarne, vid de fall och å de
orter, der mera lönande arbete vore att tillgå, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånig
skrifvelse don 2 sistlidne September underdånigst hemställt om sådana före
-
100 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
skrifters meddelande i detta ämne, hvarigenom denna inkomst skulle komma att
inskränkas.
Föreståndarne för läns- och kronohäktena innehafva bostäder inom de
för sådant ändamål i fängelsebyggnaderne inredde lokaler samt vissa qvantiteter
ljus och för bostadslokalen erforderlig ved, äfvensom några få af dem mindre
trädgårdsland.
Aflöningen för desse tjensteman har varit bestämd allt efter fängelsernes
storlek och tjensternas besvärlighet; för Direktören vid Göteborgs länsfängelse till
2,000 R:dr och för de öfrige i fyra lönegrader af 1,800 R:dr, 1,500 R:dr, 1,300
R:dr och 1,000 R:dr jemte, för en del, skrifvare-arvode, vid förstnämnde fängelse
till belopp af 750 R:dr och vid de öfrige från 150 R:dr till 300 R:dr.
Till biträde åt Direktören vid Göteborgs fängelse är en Bevaknings-befälhafvare
anställd, för hvilken å ordinarie aflöningsstaten ett arvode å 800 R:dr är upptaget.
Samtlige desse tjensteman hemställer Styrelsen underdånigst måtte tillerkännas
ålderstillägg med 200 R:dr efter fem års och ytterligare 100 R:dr
efter tio års tjenstetid samt att, med någon jemkning beträffande skrifvare-arvodena,
en tillökning i aflöningen till belopp af 300 R:dr för dem hvardera måtte
beviljas, med undantag likväl för Direktörerne vid länsfängelserna i Göteborg,
Calmar, Mariestad, Westervik och Nyköping, samt Bevakningsbefälhafvarne vid
kronohäktena i Carlshamn och Kongsbacka samt Bevakningsbefälhafvaren vid
Göteborgs länsfängelse, för hvilka Styrelsen, med afseende å nuvarande aflöningsanslao-
och antal fångar, som i dessa fängelser förvaras, för närvarande anser sistomförmälde
aflöningsförhöjning kunna undvikas.
Ifrågavarande förhöjning i aflöningen har Styrelsen dock ansettjböra upptagas
endast såsom arvode, att, i händelse förändrade förhållanden med tjenstgöromålen
vid fängelserne framdeles dertill föranleda, vid tjensteinnehafvarnes afgång indragas.
I öfrigt får Styrelsen beträffande löneregleringen för desse tjensteman
underdånigst föreslå: att då för Befälhafvaren vid kronohäktet å Långholmen är
anslaget ett arvode af endast 1,000 R:dr, men detta fängelse, efter verkställd
större tillbyggnad, nu innehåller 90 celler och nästan ständigt är fullt upptaget,
aflöningen för denne tjensteman måtte i staten uppföras till ett belopp af 1,500
R:dr, oberäknadt ofvanomförmälda arvode af 300 R:dr;
att, så väl nämnde aflöning, 1,500 R:dr, som de i nu gällande stat uppförde
arvoden till Bevaknings-befälhafvaren vid Varbergs kronobäkte och Göteborgs
länsfängelse, måtte i nya staten upptagas såsom löner;
att, med afseende å skrifvaregöromålens mängd vid de olika fängelserne,
skrifvare-arvodena måtte förhöjas: för Direktören vid Malmö länsfängelse från
300 R:dr till 600 R:dr; för Direktörerne vid läns- och kronofängelserne i Gefle,
Hernösand och Norrköping från 150 R:dr till 300 R:dr, och för Direktörerne
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1874. 101
i Falun, Upsala, Carlstad, Westerås, Weetervik och Östersund från 150 R:dr
till 200 R:dr, äfvensom att ett nytt sådant arvode måtte tilläggas Direktören
vid kronohäktet i Hudiksvall till belopp af 200 R:dr; samt
att i mån som ifrågavarande tjensteman komma i åtnjutande af underdånigst
föreslagne förbättrade löneförmåner, de nu till dem utgående anslag af
ljus från 20 skålpund till 80 skålpund indragas.
För de Predikanter vid läns- och kronohäktena, som icke tillika äro anställde
vid andra straff-anstalter och om hvilka Styrelsen förut meddelat underdånigt
yttrande, får Styrelsen underdånigst föreslå nedan upptagne förhöjda arvoden,
nemligen :
för predikanten vid läns- eller kronofängelset i
Calmar |
från |
750 R:dr |
|
Christianstad |
675 |
99 |
|
Wenersborg |
?? |
675 |
11 |
Gefle |
9) |
600 |
99 |
Göteborg |
11 |
900 |
91 |
Jönköping |
99 |
675 |
11 |
Falun |
19 |
600 |
11 |
Wexiö |
99 |
600 |
V |
Mariestad |
99 |
750 |
11 |
Upsala |
99 |
600 |
11 |
Carlstad |
99 |
600 |
91 |
Westerås |
19 |
600 |
11 |
Örebro |
99 |
600 |
11 |
Linköping |
99 |
750 |
11 > |
Hernösand |
99 |
450 |
11 |
Carlshamn |
99 |
400 |
11 |
Westervik |
99 |
450 |
11 |
Hudiksvall |
99 |
450 |
11 |
Wisby |
99 |
450 |
11 |
Uddevalla |
99 |
450 |
11 |
Halmstad |
99 |
450 |
11 |
Östersund |
V |
450 |
11 |
Luleå |
y> |
450 |
19 |
Haparanda |
99 |
450 |
11 |
Nyköping |
99 |
450 |
91 |
Eskilstuna |
99 |
400 |
11 |
Umeå |
91 |
450 |
V . |
Kongsbacka |
99 |
250 |
11 |
Norrtelje |
99 |
250 |
11 |
Engelholm |
99 |
250 |
11 . |
till 1,000 R:dr.
till 800 R:dr.
til! 600 R:dr.
till 400 R:dr.
102 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:t~ Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
I fråga om tillämpningen af den nu underdånigst föreslagna aflöningsstatcn,
får Styrelsen underdånigst hemställa:
att en fjerdedel af innehafvande lön och arvode, jemte hela skrifvarearvodet,
der sådant äfven är anslaget, må utgöra tjenstgöringspengar, soin under
tjenstledighet icke tillgodokomma löntagaren;
att för tillträde till ålderstillägg redan tillryggalagd tjenstetid må få beräknas
; samt
att, då tjensteman från en till annan likartad befattning blifvit transporteiad,
hela tiden för utöfning af så beskaffad tjenst vid olika fångvårdsanstalter
må i fråga om ålderstillägg • fåt beräknas.
Utöfver slutsumman å den år 1871 för Styrelsen fastställda personaloch
aflöningsstat är ett sammanräknadt belopp af 3,070 R:dr anvisadt, att, i
mån af behof, utgå, intilldess, genom inträffade förändringar inom Styrelsens tjen»temannapersonal,
den fastställda regleringen kunde genomföras. Då icke eller
antagligt är, att den underdånigst föreslagna nya aflöningsstaten omedelbart
kan till alla delar träda i verkställighet, får Styrelsen här nedan upptaga en beräkning
af den öfvergångsaflöning, som utöfver nämnde stat skulle erfordras,
nemligen för
8,370:
3,000:
3,000:
700:
Kansliet:
Intilldess genom inträffande afgång bland nuvarande ordinarie tjensteman
reglering af Registrator- och Protokollsförande- samt Notarie- och Ombudsmannabefattningarnet
kan verkställas, erfordras skilnaden emellan nu utgående aflöning
till 1 Registrator, 1 Notarie och 2 Kanslister, tillsammans 6,700: -—
och de nya lönerna för motsvarande befattningar..... 6,000: —
Kammarkontoret:
Så länge^nuvarande innehafvare af följande tjenstebefattningar dervid
qvarstå, utgår till
1 Kammarförvandt............... 2,500: _
1 Revisor................... 2,200: —
1 Kassör....................^470; —
1 Kammarskrifvare............... 1,000: -
Arvode för bestridande af en del till Kassörs
tjensten
hörande^göromål.......... 1,200:
hvaremot under tiden nedanstående aflöningsbelopp^
besparas, nemligen
1 Kassör och bokhållare..........
1 Revisor..........
6,000:
2,370:
Sgr R:dr 3,070:
Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1874. 103
Och skulle sålunda enahanda belopp, som nu i samma ändamål är anvisadt, erfordras
för öfvergång till den nya statens tillämpning.
Styrelsen får fördenskull hemställa, att nämnde belopp må, i mån af behof,
intilldess, i följd af nuvarande tjensteinnehafvares afgång, berörde stat kan
vinna full tillämpning, få disponeras dels för bibehållande af nuvarande tjensteinnehafvare
vid deras löneförmåner, dels ock till arvoden, för bestridande af
göromål, som tillhört till indragning afsedde tjenster, hvars innehafvare afgått och
hvilka göromål icke, utan särskild godtgörelse kunna öfrige tjensteinnehafvare
skäligen åläggas.
O OO
Med afseende å angelägenheten deraf att den underdånigst föreslagna
löneförbättringen så snart som möjligt må komma fångvårdens embets- och
tjensteman till godo, får Styrelsen slutligen underdånigst hemställa, att den tillökning
i löner och förmåner Styrelsen här ofvan i underdånighet föreslagit att
intagas i ordinarie aflöningsstaten för år 1875, måtte såsom dyrtidstilläffo- fa
beräknas och utgå redan från början af nästkommande år 1874.
Af den, i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen här ofvan hemställt och
föreslagit, upprättade, härhos underdånigst bifogade förslagsstat, som till jemförelse
äfven upptager nu gällande aflöningsstat, täcktes Eders Kongl. Maj:t
inhemta, att då denna sednare stat upptager en slutsumma af 188,157 R:dr
50 öre, visar den underdånigst föreslagna nya staten ett sammanräknadt belopp af
232,270 R:dr eller en förhöjning af 44,112 R:dr 50 öre, hvartill ytterligare
kommer ålderstillägg, som, enligt uppgjord approximativ beräkning, skulle uppgå
för ar 1874 till 15,000 R:dr och för år 1875 till 17,800 R;dr, hvarvid dock
bör anmärkas att genom tilllämpning af nya staten en minskning i utgifter å förslagsanslaget
för fångvården af omkring 11,500 R:dr uppkommer, till följd af
indragning af arbetsprovision samt anslag till ljus.
För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle i nåder godkänna hvad
Styrelsen nu i underdånighet föreslagit och hemställt, torde Eders Kongl. Maj:t
täckas nådigt föreslå näst sammanträdande Riksdag:
att ordinarie aflöningsanslaget för en del fångvårdens embets- och tjensteman
för år 187 5 förhöjes till här ofvan upptagne belopp 232,270 R:dr;
att det för samma år förslagsvis beräknade ålderstillägg, 17,300 R:dr, må med
tillämpning af derför bestämda grunder af förslagsanslaget för fångvården ufo-å, samt
att, för bestridande af det för år 1874 föreslagna dyrtidstillägg, motsvarande
skilnaden mellan nu gällande och för år 1 87 5 föreslag na stat 44,112 R:dr 50 öre
äfvensom ålderstillägg för år 1874 förslagsvis beräknadt till 15,000 R:dr, må
jemväl af förslagsanslaget för fångvården utfå.
Ö O O o
104 Bil. IS:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. i\r:o 1, am Statsverket 1874.
Uti det vid innevarande års riksdag till vård och underhåll af läns- och
kronofängelserne från 13,500 R:dr till 20,000 Rtdr förhöjda reservationsanslag,
anser Styrelsen sig icke böra i underdånighet föreslå någon ändring.
Utdrag af Styrelsens vid behandlingen af detta ärende förde protokoll
bifogas och Styrelsen framhärdar
Stormäktigste, Allernådigste Konung,
Eder Kongl. Maj:ts
nnderd&nigste, tropligtigst*
tjenare och nnderaitei
G. ER. ALMQVIST.
VICTOR LJUNGSTEDT.
Stockholm den 18 November 1873.
Sten Forsberg.
105
Underdånigt förslag till stat för en del fångvårdens embets- oeli
tjensteman samt betjente.
Nu gällande stat:
Före
a g e n st
o:
3
8,000
5,000
4,500
3.500
2.500
1.500
3.500
2.500
2,200 —
rs>
K4
Fångvårds-Styrelsen:
St-yrelsen:
Generaldirektör . .
Ledamot.......
dito .......
Kansliet:
Sekreterare ....
Registrator och Protokollsförande
. . .
Notarie och Ombudsman
Anm. Intilldess genom inträf
T:pt| 33,200;—j -Bik till mi :d.
beslutade regleringen af Registrator-
och Protokollsförandesamt
Notarie- och Ombudsmansbefattningarne
kan varda genomförd,
utgår i mån af behof följande
lönebelopp, nemligen
1 Registrator . 2,500
1 Notarie. . . . 2,200
1 Kanslist . . . 1,000
1 dito . . . 1,000
S:gr 6,700
Kammarkontor et
1 Kamererare.. . .
1 Kassör och Bokhållare
1 Kammarförvandt (indrages)
.....
1 Revisor......
I i d: 3 |
|
8,000 |
|
6,000 |
— |
6,000 |
— |
4,000 |
— |
3,000 |
__ |
3,000 |
|
4,000 |
|
3,000 |
— |
3,000 |
— |
W
P K
2 K
o <
£3 p
Älderstillägg:
Prat. 1874. 1 Sand. 1 A/il.
Transport! 40,000’
CT fel TO £ £
g J °S
cd pL p» 2
- P. ^ x
500
500
500
500
500
500
500
500
500
500
500
500
500
500
500—: 500
14
106
Nu gällande |
stat: |
F |
öres |
lagen |
s |
t a |
t: |
||||||||||
U |
< O Pj p |
m |
Ålderstillägg: |
||||||||||||||
tH o: p |
Hj < O Cu p |
l| & P CD P |
fcH o: a |
a a Pj p cd n * CD |
S jflo a-i~t CD |
P CD g? cd £L p° p |
|||||||||||
Tpt |
33,200 2,200 2,200 1,000 1,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
Transport |
40,000 3,000 1,500 |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
500 |
— |
|
3,000 600 |
1 Kassör (förenas med 1 Kammarskrifvare . . . . 1 Intendent........ |
4,500 600 |
_ |
||||||||||||||
1 T jä.kfl.rft....... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||||||||||
000 600 |
1 Vaktmästare..... |
700 |
_ |
100 |
i_ |
100 |
_ |
||||||||||
700 |
100 |
_ |
100 |
||||||||||||||
— |
1,800 |
— |
— |
— |
För renskrifning och an-nat biträde inom kan-sliet .......... |
3,000 600 |
|||||||||||
1,000 600 |
För renskrifning och an-nat biträde inom kam-markontoret ...... Anm. Intilldess motsvarande Gratifikationer åt extra |
_ |
|||||||||||||||
---- |
— |
2,600 |
— |
— |
— |
Öfvergångsaflöning för |
3,070 |
1 |
|||||||||
— |
— |
470 • |
— |
— |
— |
Dito för kammarkonto-ret ........... |
|||||||||||
Sgr |
40,800 |
_ |
10,070 |
— |
— |
— |
Sgr |
45,900 |
— |
11,770 |
— |
— |
— |
—- |
— |
— 1—i |
|
Tpt |
40,800 |
_ |
10,070 |
_ |
— |
—• |
Transport |
45,900 |
— |
11,770 |
— |
— |
— |
1 |
— —! |
107
Tpt
Nu gällande stat:
40,800
2,000
1,200
1,500
10,070;-
5001-
800
1,400
450
Transport
Straff- och nrbetsfäugclset å
Långliolmcii.
1 Direktör och Kommendant
. .........
Personelt arvode för nuvarande
Direktören,
Majoren in. m. F. M.
Berencreutz.....
Uppbär derjemte arvode
såsom direktör vid
Stockholms stads kronohäkte
å Långholmen.
1 Kamererare.......
Åtnjuter derjemte arvode
såsom redogörare
vid kronohäktet . å
Långholmen.
1 Pastor..........|
Åtnjuter dessutom arvo-j
de såsom predikant;
vid kronohäktet å;
Långholmen.
1 Bevakningsbefälhafvare
Personelt arvode för nu
tjenstförrättande Be-;
vakningsbefälbafvaren j
C. A. Hörnstein. . . .
Anm. Enligt nu gällande stat
utgår provision å behållna nettoinkomsten
af fängelsets arbeten,
efter Fångvårds-styrelsens bestämmande,
med högst 4 procent
till fängelsedirektören och
2 procent till bevakningsbefälhafvaren,
hvilken förmån, enligt
den föreslagna staten, skulle
upphöra.
Sglj 4,700
1,900;
7501-
Tptj 45,500--i 11,97Oj — | 75<»
Föreslagen stat:
Alderstillägg:
I ot fcrJ
45,900—; 11,770
8,500
1,500
2,000
1,000
500
450
i,goo;
500
500
300
300
500
200
200
S:gr| 7,000:
3,100!—j 950 -
Transport] 52,900]—| 14,870]—] 950;-
108
Nu |
gällande |
stat: |
F |
öres |
lagen |
sta |
t: |
||||||||||
; |
>■ |
GC P |
fei |
> |
Zfl P PT |
Alderstillägg: |
|||||||||||
o: p |
◄ O CD |
Å K, Pj p * CD |
tr» o: p |
•-i < O p |
*1 K* Eg CD P |
O» fcrj ►-b |
Efter |
||||||||||
Tpt, |
45,500 |
— |
11,970 |
— |
750 |
— |
Transport |
52,900 |
— |
14,870 |
— |
950 |
|||||
Straff- och arbelsfängclsct i |
|||||||||||||||||
2,000 |
— |
500 |
— |
300 |
— |
1 Kommendant (indrages) |
3.500 1.500 2,000 |
— |
— |
— |
500 450 |
— |
500 300 300 |
—- |
500 200 200 |
— |
|
1,200 |
._ |
__ |
_ |
450 |
__ |
1 Kamererare...... |
i |
||||||||||
__ 1,500 |
— |
750 1,400 |
— |
— |
Arvode, att utgå så län-ge afskrifningsprocent fångvården)...... 1 Pastor.......... Åtnjuter dessutom arvo-de såsom predikant vid Anm. Enligt nu gällande stat |
— |
1,600 |
— |
— |
I |
|||||||
Sgr |
4,700 |
2,o5u |
750 |
— |
Sgr |
7,000 |
— |
1,600 |
__ |
950 |
- |
— |
— |
— |
.... |
||
Straff- och arbetsfäugelset å |
1 |
||||||||||||||||
2,000 |
_ |
__ |
_ |
300 |
1 Direktör......... |
8,000 |
400 |
400 |
300 |
||||||||
Uppbär derjemte arvo-de såsom direktör vid |
| |
||||||||||||||||
Tpt |
52,200 |
— |
14,620 |
_ |
1,800 |
Transport |
62,900j |
—| |
16,470j |
—j |
2,300 |
1 i |
j |
l 1 |
i |
109
i |
Nu |
gällande |
stat: |
Föres! |
a |
gen |
s |
tat: |
|||||||||
t> |
U1 g Éf |
1 |
j |
!> |
W |
Alderstillägg: |
|||||||||||
t"1 o: B |
•d o Cb cd |
◄ K o <J CD • CD |
tri c: c |
O Cb CD |
< % CD * CD |
O* fcrj PS |
t) r* c CD EL p, V* n |
tel & CD |
|||||||||
Tpt ! | |
52,200 1,200 |
— |
14,620 975 |
i 1,800 300 |
1 |
Transport] 1 Kamererare....... Åtnjuter derjemte arvo-de såsom redogörare 1 Predikant, . |
62,900 1,500 |
16,470 1,400 |
— |
2,300 300 |
— |
300 |
— |
200 |
— |
||
i |
1,000 |
i |
— |
1 |
] |
Åtnjuter derjemte arvo-den såsom predikant vid 1 Bevakningsbefälhafvare Anm. Enligt nu gällande stat |
1,200 |
— |
— |
— |
— |
200 - |
— |
100 |
|||
Sgr |
4,200 |
975 |
1_ |
600 |
Sgi StralT-fängclsct i Norrköping |
5,700 |
1,400 |
700 |
|||||||||
2,000 1,200 1,000 |
_ |
__ |
_ |
300 |
_ |
1 Direktör........ |
3,000 1,500 1,400 |
300 |
400 |
300 |
|||||||
225 |
1 Kamp. vp,varp, . . |
300 |
300 200 |
200 100 |
1 |
||||||||||||
1,000 |
— |
— |
1 Predikant....... Åtnjuter derjemte arvo-de såsom predikant vic 1 Bevakningsbefälhafvare Anm. Enligt nu gällande sta1 |
1,400 |
— |
— |
|||||||||||
1 Tpt |
58,600 — |
16,595]— |
■j 2,625]— |
! Transport 71,500 — |
] 19,270 — |
] 3,200 |
— |
! -!- |
— |
i |
Ilo
Nu gällande stat:
Tpt
*~i
<
58,600—; 1(3,595!—i 2,625 -
Sgr 4,200-j 1,000— 525-
1,500
Föreslagen stat:
CO
P rV
Transport
stämmande, med högst 4 procent
till fängelsedirektören, hvilken
förmån, enligt den föreslagna!
staten, komme att upphöra. |
Sgrl
i ““T'' ; — |
71,500— 19,270—j 3,200,-
Ålderstilägg: |
|
Efter 5 år. j |
p s S g K ST n |
Straff-fängclsd
(Jöteliorg.
Sgr 1,500
2,000
1,200
1,500
500 500 |
__ |
|
1,000 |
— |
. |
500 |
300 |
|
1,000 |
_ |
450 |
1 Direktör ....
Arvode såso m rcdogö|
rare och för arbetenas
bokföring .......
1 Predikant........
Sgr
Stratf-fäligelset i Carlskrona.
1 Direktör.........
1 Kamererare.......
1 Predikant........
Åtnjuter derjemte arvode
såsom predikant
vid länscellfängelset i
Carlskrona.
1 Bevakningsbefälhafvare
Anm. Enligt nu gällande stat
utgår provision å behållna inkomsten
af arbetens indrifvande,
efter Fångvårdsstyrelsens bestämmande,
med högst 4 procent
j till fängelsedirektören och 2
procent till bevakningsbefälhafvaren,
hvilken förmån, enligt den
föreslagna staten, komme att
upphöra.
5,900 —
1,500—;
1,400—1 600 —
— |
— |
c< c< |
1,500 |
— |
1,000 |
3,000 |
||
1,500 |
— |
|
— |
— |
1,200 |
2,000
500 —
— 300
500
300
300
500
200
200
Sgr |
4,700 |
— |
1,500 |
— |
750 |
— |
Sgr |
6,500 |
— |
1,200 |
— |
800 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 1,200 |
500 |
300 |
Straff-fängelset i Landskrona. 1 Direktör......... |
3,000 1,500 |
500 |
500 |
500 |
||||||||||
300 |
1 Kamererare .... |
300 |
300 |
200 |
|||||||||||||
Tpt |
Åtnjuter dessutom å |
j |
|||||||||||||||
68,000 |
19,595,— |
3,975 |
— |
Transport |
84,000 |
— |
21,470 |
4,800 |
— |
— |
— |
111
Tpt
Nu gällande stat: |
||
r* o: O ■ |
Arvode. |
Skrifvare- arvode. |
68,000 — |
19,595 — |
3,975 — |
1,500
1,200
Transport1
anslag ett årligt arvode
af 500 R:dr att utgå
så länge afskrifningsprocent
å proviantuppbörden
icke tillgodokommer
kamereraren.
Predikant........
Bevakningsbefälhafvare
Anm. Enligt nu gällande stat
utgår provision å behållna nettoinkomsten
af fängelsets arbeten,
efter Fångvårdsstyrelsens bestämmande,
med högst 4 procent
till fängelsedirektören och
2 procent till bevakningsbefälhafvaren,
hvilken förmån, enligt
den föreslagna staten, komme
att upphöra.
Sgr 4,700
2,000
1,200
1,500
1,700
300
1,200
Ö00
300
300
Tpt 7-1,200 — 22,295 — 4,575 —
Sgr
Straff-fängelset i Warberg.
1 Direktör och kommendant
..........
1 Kamererare.......
1 Predikant.......
Åtnjuter derjemte arvode
såsom predikant vid
Warbergs kronohäkte.
1 Bevakningsbefälhafvare
Efter Fångvårdsstyrelsens
bestämmande utgår
provision å behållna
nettoinkomsten
af fängelsets arbeten
med högst 4 procent
till fängelsedirektören
och 2 procent till bevakningsbefälhafvaren,
eller ock, om denna
förmån upphör, enligt
, Transport
Föreslagen stat:
84,000— 21,470
U1
p X*
< K
o <
Oj
Alderstillägg:
^ tel
^ _ ..
CT5 £ 0 B
?
2,000 -
1,500
4,800|-
0,500
2,000
1,500
1,500
1,500
300
1,400
300
800 —
300
300
500
300
300
200
500
200
200
91,000 • 24,070- 5,400]-
i i
112
Nu gällande stat:
ir*
o:
ö
Tpt| 74,200-
Sgr
22,295-
W
p PT
< £,*
g -i
p
fD >-<
• CD
Föreslagen stat:
4,575
Sgr]
Sgr
4,700 |
— |
1 1,500 |
!-j |
2,000 |
500 |
||
1,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
_i |
1,500 |
|||
4,700 |
— |
1,500 |
|
1,500 |
300 |
1 i |
|
! |
i 1 i — 1 |
1,350 |
. J |
— i |
— |
900! |
-1 |
__1 I |
_i |
900[ |
_ |
i |
_l |
787!50 |
>
i-l
<
O
P -
3,987 50
300
Transport!
Kongl. Maj:ts bepröf-:
vande, motsvarande er-:
sättning af fångvårdens
förslagsanslag.
Sgr
Kroiioarbetskarlsstationm å
Tjur kö.
1 Direktör, föreståndare.
1 Kamererare......
1 Predikant........
1 Bevakningsbefälhafvare
Anm. Enligt nu gällande statj
utgår provision å behållna inkomsten^*
af manskapets arbeten,
efter Fångvårdsstyrelsens bestämmande,
med högst 4 procent
till direktören och 2 procent till
be vakningsbefälhaf varen, hvilken
förmån enligt den föreslagna
staten, kom me att upphöra.
Sgr
Kroiioarbetskarlsstatioiicii å
Borgkamn.
1 Bevakningsbefälhafvare,!
föreståndare......i
kionoarbetskonipattift å
Mavbolni
1 Kompanichef......i
1 Subalternofficer.....
1 dito .....j
1 dito .....|
Sgr
91,000!— 24,070!
Ul
pr
5,400 •
Alderstillägg:
01 s
sr
ICP3
I P
?
■ £ w
■ o >-*
5,0001-
1,700-
2,000
1,200
1,500
—: i,5oo
i
I
-! 1,200—
— 500-
600
300
4,700-
3,200!—]''
300!-
1,500—; 1,000
2,000 —
1,200
1,200
1,000
i i
TptJ 80,400—'' 28,33250 4,575 -
Stockbolms städs kiouobäkte
å Låugbolmeu.
Direktören vid straffoch
arbetsfängelset . .| ——
Transport) 97,200
5,400
300 -34,570
5,700!—^
113
Tpt Sgr |
Nu gällande s |
tat: |
Transport Kamereraren vid straff-och arbetsfängelset . . Predikanten vid dito . 1 Bevakningsbefä Ihafvare Stockholms stads dröna-liäkte å Norrmalm. Direktören vid straff-och arbetsfängelset . . Kamereraren vid dito . Predikanten vid dito . Bevakningsbefälhafva-ren vid dito...... |
F |
öres |
1 i |
igen |
s |
t a |
t: |
|||||||
tr1 o: p |
\> < o pu CD |
Öl V PT < s; a ^ o ti |
tr> o: p |
<1 O Qj O |
Öl 9. < pj p CD • CD |
Ålderstillägg: |
|||||||||||
po ct-1-1 CD |
<ra Et P 1 |
= H flo CD 1 * |
|||||||||||||||
80,400 |
— |
28,332 150 600 150 100 75 100 |
50 |
4,575 |
— |
97,200 1,500 |
— |
34,570 150 1,000 300 |
5,700 |
200 |
100 |
1 |
|||||
1 ! I z |
i_ ~ |
— |
1,500 |
1,750 300 100 300 300 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
||||||
Sgr |
— |
425 |
--- |
— |
Sgr |
_ |
1,000 |
— |
— |
— |
_ |
— |
|||||
Blekiuge län: |
|||||||||||||||||
Lännfängelset i Carlskrona; |
|||||||||||||||||
1,500 |
— |
— |
300 |
— |
1 Direktör......... |
1,500 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
200 |
— |
100 |
_ |
||
__ |
— |
600 |
— |
— |
— |
Predikanten vid straff- |
|||||||||||
'' |
fängelset i Carlskrona |
— |
800 |
— |
— |
||||||||||||
Kronohäktet i Carlshamn: |
|||||||||||||||||
1,300 |
— |
—• |
— |
1 Bevakningsbefälhafvare |
1,300 |
— |
— |
— |
200 |
— |
100 |
— |
|||||
— |
— |
400 |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
— |
600 |
— |
--, |
— |
— |
_ |
— |
|||
Sgr |
2,800 |
— |
1,000 |
— |
300 |
Sgr |
2,800 |
— |
1,700 |
— |
300 |
||||||
Calinar län: |
|||||||||||||||||
Länsfängelsei i Calmar; |
|||||||||||||||||
1,800 |
300 |
_ |
1 800 |
300 |
200 |
100 |
|||||||||||
— |
750 |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
1,000 |
__ |
___. |
_ |
_ |
|||||||
Kronohäktet i WesterviTc: |
|||||||||||||||||
1,300 |
— |
— |
— |
150 |
— |
1 Direktör......... |
1,300 |
— |
— |
200 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
||
—— |
— |
450 |
— |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
— |
600 |
— |
— |
—• |
— |
— |
— |
||
Sgr |
3,100 |
— |
1,200 |
— |
450 |
— |
Sgr |
3,100 |
— |
1,600 |
500 |
— |
— |
— |
— |
||
Christiaustads län: |
|||||||||||||||||
Länsfängelset i Christianstad: |
|||||||||||||||||
1,500 |
300 |
_ |
1 Direktör ..... |
1,500 |
300 |
300 |
200 |
100 1 |
|||||||||
— |
675 |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
1,000 |
__I |
— |
|||||||||
Tpt |
87,800 |
— |
33,382150 5,625 |
— |
Transport |
106,100; |
_1 1 |
41,620! |
_! |
6,800j |
—| |
1 1 |
—| |
1 |
|||
1 |
3ih. till Riksd. Prot. 7874. 7 |
Sami. 1 Afd. |
15 |
114
Nu |
gällande |
stat: |
F |
öres'' |
a g e n |
s |
tat: |
l |
|||||||||
> |
ÖQ |
TJI |
'' |
Åldsrstillägg: l |
|||||||||||||
t“» |
tr» |
H < |
3 3- |
"1 |
|||||||||||||
o: p |
O |
Pj p |
p |
Pi CD |
£ ■** |
p- S |
OQ e* f* i—l 5 S ° 1 |
||||||||||
* ® |
r* ® |
||||||||||||||||
Tpt |
87,800 |
__ |
33,382 |
50 |
5,625 |
— |
Transport |
106,100 |
— |
41,620 |
— |
6,800 |
— |
-- |
— |
_ |
— |
250 |
Kronohäktet i Engelholm: 1 Predikant........ |
400 |
|||||||||||||||
Sgr |
1,500 |
— |
925 |
— |
300 |
— |
Sgr |
1,500 |
— |
1,700] |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Elfsborgs län: |
|||||||||||||||||
Länsfängelset i Wenersborg; |
300 |
1 |
200 |
100 |
|||||||||||||
1,500 |
___ |
__ |
_ |
300 |
_ |
1,500 |
___ |
300 |
— |
-1 |
— |
— |
|||||
675 |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
—1 |
||||||
Sgr |
1,500 |
— |
675 |
- |
300 |
— |
Sgr |
1,500 |
— |
1,300 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
(lellcborgs län: |
|||||||||||||||||
Länsfängelset i Gefle: |
300 |
||||||||||||||||
1,500 |
____ |
__ |
150 |
_ |
1 T) i r aktör......... |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
200 |
— |
100 |
— |
|||
600 |
_ |
1,000 |
_ |
___ |
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
||||||||
Kronohäktet i Hudiksvall: |
|||||||||||||||||
1,300 |
1,300 |
_ |
300 |
_ |
200 |
_ |
200 |
100 |
_ |
||||||||
— |
450 |
— |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
Sgr |
2,800 |
— |
1,050 |
— |
150 |
— |
Sgr |
2,800 |
— |
2,200 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
|
Gotlands län: |
. |
||||||||||||||||
Limsfängelset i Wisby: |
200 |
100 |
|||||||||||||||
1,300 |
_ |
_ |
_ |
1 Direktör ......... |
1,300 |
_ |
300 |
_ |
— |
— |
— |
||||||
450 |
— |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
Sgr |
1,300 |
450 |
— |
— |
— |
Sgr |
1,300 |
— |
900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Göteborgs och Bohus lätt: Länsfängelset i Göteborg: |
750 |
||||||||||||||||
2,000 |
750 |
1 Direktör ....... |
2,000 |
__ |
____ |
_ |
_ |
200 | |
_ |
100 |
_ |
||||||
900 |
1,000 |
||||||||||||||||
— |
— |
800 |
— |
— |
1 Bevakningsbefälhafvare |
1,000 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
||||||
1,300 — |
Kronohäktet i Uddevalla; 1 Direktör . |
1,300 |
300 |
200 |
100 |
||||||||||||
_ |
450 |
— |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
j 600 |
i |
— |
j — |
— |
||||||
Sgr |
3,300 |
1- |
2,150 |
— |
750 |
— |
Sgi |
4,300 |
''- |
1,900 |
1- |
! 750 — |
; — |
— |
1 _ I |
— |
|
Tpt |
96,700 |
- |
37,957 50 |
16,825;— |
Transport 116,000[— |
I 48,320 |
— |
8,350 |
115
Nu |
gällande |
stat: |
F |
öres |
lagen |
s |
t a |
t: |
|||||||||
OQ |
GG |
Ålderstillägg: |
|||||||||||||||
tr« |
< |
<j ä |
< |
||||||||||||||
ts |
& |
p |
p, P |
01 g |
era £ 5 |
||||||||||||
CD |
CD H |
CD ^ • CD |
po cf • |
i-i is P tL & • >-*• i- |
o 1-1 |
||||||||||||
Tpt |
96,700 |
— |
37,957 |
50 |
6,825 |
— |
Transport |
116,000 |
48,320 |
— |
8,350 |
— |
— |
— |
|||
Hallands län: |
|||||||||||||||||
Läns/ängelset i Halmstad: |
|||||||||||||||||
1,300 |
1 Direktör |
1,300 |
300 |
200 |
100 |
||||||||||||
450 |
600 |
||||||||||||||||
Kronohäktet i Wurberg: |
|||||||||||||||||
— |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
1 Bevakningsberälhafvare |
1,000 |
— |
300 |
— |
— |
— |
200 |
— |
100 |
||
''-- |
— |
400 |
— |
— |
— |
Predikanten vid straff- |
|||||||||||
fängelset i Warberg . |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1,000 |
— |
— |
— |
— |
1 BevakningsbefälhafVare |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
100 |
— |
||
— |
— |
250 |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
400 |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
|||
Sgr |
2,300 |
— |
2,100 |
— |
---- |
— |
Sgr |
3,300 |
2,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Jemtlands län: |
|||||||||||||||||
1,300 |
150 |
Länsfängelset i Östersund: 1 Direktör......... |
1,300 |
300 |
200 |
200 |
100 |
||||||||||
— |
450 |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
|||||||
Sgr |
1,300 |
— |
450 |
— |
150 |
— |
Sgr |
1,300 |
— |
900 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
Jönköpings län: |
|||||||||||||||||
1,500 |
300 |
Länsfängelset i Jönköping: 1 Direktör......... |
1,500 |
300 |
300 |
200 |
100 |
||||||||||
— |
675 |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
1,000 |
— |
— |
|||||||||
Sgr |
1,500 |
— |
675 |
_ |
300 |
— |
Sgr |
1,500 |
— |
1,300 |
— |
300 — |
— |
— |
— |
— |
|
Kopparbergs län: Länsfängelset i Falun: |
|||||||||||||||||
1,500 |
— |
— |
_ |
150 |
_ |
1 Direktör......... |
1,500 |
— |
300 |
— |
200 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
|
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
|
Sgr |
1,500 |
— |
600 |
— |
150 |
— |
Sgr |
1,500 |
— |
1,300 |
— |
200 |
— |
— |
— |
||
Kronobergs län: Länsfängelset i Wexiö: |
1 |
||||||||||||||||
1,500 |
300 |
1 Direktör . |
1,500 |
_ |
300 |
__ |
300 |
200 |
_ |
100 |
- _ |
||||||
600 |
1 Predikant........ |
__ |
1,000 |
_ |
__ |
_ |
|||||||||||
Sgr |
1,500 |
— |
600 |
— |
300 |
Sgr |
1,500 |
— |
1,300 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Tpt 104,800 |
— |
42,382 50 9,725 |
Transport |
125,100 |
— |
55,320 |
— |
9,350 |
— |
— |
— |
— |
— |
116
Nu gällande |
stat: |
F |
öres |
lagen |
s |
t a |
t: |
||||||||||
U |
(> |
C77 |
Ålderstillägg |
||||||||||||||
tT1 o: p |
H < O Pj CD |
I B CD Hj |
o: p |
H <1 O P- CD |
^ 2-o 2* £ $ P 5 CD |
^ tel po rk r s |
aq t- K S J°S 3 a e* 8 |
||||||||||
Tpt |
104,800 |
— |
42,382 |
50 |
7,725 |
— |
Transport |
125,100 |
— |
55,320 |
— |
9,350 |
_ |
__ |
_ |
..... |
|
Malmöhus län: |
|||||||||||||||||
1,800 |
300 |
Länsfängelsct i Malmö: 1 Direktör...... |
1,800 |
300 1,000 |
600 |
200 |
100 |
||||||||||
— |
600 |
— |
— |
Predikanten vid straff-och arbetsfängelset i |
|||||||||||||
Sgr |
1,800 |
— |
600 |
— |
300 |
— |
Sgr |
1,800 |
— |
1 1,300 |
600 |
— |
_ |
— |
|||
Norrbottens län: |
|||||||||||||||||
1,300 |
— |
450 |
— |
— |
Läns/ängelset i Luleå: 1 Direktör........ 1 Predikant...... |
1,300 |
— |
300 600 300 600 |
— |
— |
200 |
— |
100 |
||||
1,300 |
— |
450 |
— |
- - |
— |
Kronohäktet i Haparanda: 1 Direktör...... 1 Predikant...... |
1,300 |
— |
— |
... |
200 |
— |
100 |
||||
Sgr |
2,600 |
900 |
_ |
— |
— |
Sgr |
2,600 |
— |
1,800 |
— |
— |
_ |
-- |
— |
— |
—. |
|
1,800 |
— |
300 |
Skaraborgs län: Läns/ängelset i Mariestad: 1 Direktör........ |
1,800 |
300 |
200 |
100 |
||||||||||
— |
— |
750 |
•— |
1 Predikant .... |
— |
1,000 |
— |
_ |
_ |
_ |
|||||||
Ögr |
1,800 |
— |
750 |
— |
300 |
- |
Sgr |
1,800 |
— |
1,000 |
— |
300 |
— |
— |
__ |
||
Stockholms län: |
|||||||||||||||||
1,500 |
— |
450 |
— |
300 |
— |
Länsf ängelset i Stockholm: 1 Direktör....... Predikanten vid straff-ock arbetsfängelset å |
1,500 |
— |
300 800 300 400 |
300 |
200 |
_ |
100 |
||||
1,000 |
— |
250 |
— |
— |
— |
Kronohäktet i Norrtelge: 1 Bevakningsbefälhafvare 1 Predikant........i |
1,000 |
_ |
— |
z |
200 |
z |
100 |
||||
hgr |
2,500 |
_. |
700 |
— |
300 |
— |
Sgr |
2,500 |
- |
1,800 |
_ |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
Södermanlands län : |
|||||||||||||||||
1,300 |
— |
450 |
— |
— |
Länsf ängelset i Nyköping : i 1 Direktör.........| 1 Predikant........I |
1,300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
200 |
1 |
100 |
_j |
||
Tpt 114,800 |
— |
45,782 50 8,625 |
— |
Transport, 135,100 |
- |
61,820 |
— |
10,550 |
1 |
117
Nu gällande |
stat: |
;f |
öres |
lagen |
sta |
t: |
|||||||||||
> |
m pr |
;J |
CC |
Ålderstillägg: |
|||||||||||||
t-» o: P |
< a CD |
o % pj JO CD N |
i; |
t"» o: P |
< O & CD |
H H Pj OJ CD 5 |
=" tei |
^ M ® tL e» o H ''t |
|||||||||
Tpt |
114,800 |
45,782 |
50 8,625 |
— |
Transport |
135,100 |
— |
61,820 |
— |
10,550 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
||
1,000 |
400 |
— |
— |
Kronohäktet i Eskilstuna: 1 Predikant........ |
1,000 |
— |
300 600 |
__ |
- |
200 |
— |
100 |
— |
||||
Sgr |
2,300 |
850 |
— |
— |
Sgr |
2,300 |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
||
1,500 |
150 |
Upsala län: Länsfängelset i Upsala: 1 Direktör......... |
1,500 |
300 1,000 |
200 |
200 |
100 |
||||||||||
— |
600 |
- |
— |
1 Predikant........ |
_ |
— |
— |
— |
— |
||||||||
Sgr |
1,500 |
— |
600 |
... |
150 |
- |
Sgr |
1,500 |
— |
1,300 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
150 |
Wermlands län: Länsf ängelset i Carlstad: 1 Direktör........ |
1,500 |
300 |
200 |
200 |
100 |
||||||||||
— |
_ |
600 |
__ |
— |
1 Predikant........ |
— |
1,000 |
— |
— |
_ |
— |
||||||
Sgr |
1,500 |
— |
600 |
— |
150 |
— |
Sgr |
1,500 |
— |
1,300 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
|
1,300 |
_ |
Westerbottens län: Länsf ängelset i Umeå: 1 Direktör ......... |
1,300 |
300 |
200 |
100 |
|||||||||||
— |
— |
450 |
— |
—— |
— |
1 Predikant........ |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
|||||
Sgr |
1,300 |
450 |
— |
Sgr |
1,300 |
— |
900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
1,300 |
150 |
Westernorrlands län: - Läns fängelset i Hernösand: |
1,300 |
300 |
300 |
200 |
100 |
||||||||||
— |
450 |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
800 |
— |
— |
— |
||||||||
Sgr |
1,300 |
— |
450 |
_ |
150 |
— |
Sgr |
1,300 |
— |
1,100 |
— |
300 |
_ |
— |
— |
— |
|
1,500 |
_ |
150 |
Westmanlands läa: Länsf ängelset i Westerås: 1 Direktör......... |
1,500 |
300 |
200 |
200 |
100 |
|||||||||
— |
600 |
— |
— |
1 Predikant........ |
— |
1,000 |
— |
— |
j |
— |
|||||||
Sgr |
1,500 |
— |
600 |
— |
150 |
Sgr |
1,500 |
— |
1,300 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
||
Tpt 122,900 |
— |
48,882 50 9,225 |
-I |
Transport 143,200 |
— |
68,620 |
— |
11,450 |
— |
— |
— |
j |
118
Nu gällande stat:
c
o:
3
Tpt
122,900
1,500
Sgr
1,500
1,800
1,300
48,882
600
50
00
09 W*
(D H
9,225
300
600
750
450
300 -
300
150 -
Sgr 3,100— 1,200— 450
S:a 127,500— 50,682|50j 9,975|—
188,157: 50 =
Transport
Örebrn län:
Länsfängelset i Örebro;
1 Direktör.......
1 Predikant......
Sgr
Östergötlands län:
Länsfängelset i Linköping
1 Direktör ........
1 Predikant.......
Eronohäktet i Norrköping:
1 Direktör........
Predikanten vid straff
fängelset i Norrköping
Föreslagen stat:
Alderetillägg:
tr<
o:
O
143,200
1,500
68,620
300
1,000
GG
£ö K1
3 ä
% P
® N
• Cl
11,450
H
g 2 o K
300
200
100
1,500 — |
1,300 |
O o CO T |
1,800 — |
300 1,000 |
— 300 |
1,800.— |
300 |
- 300 |
--|-- |
600 |
|
3,100 — |
2,200 |
— 600 |
200
200
100 -
100!
Summa 147,800-; 72,120;—j 12,350
232,270: — =
Förestående underdåniga förslag är upprättadt i öfverensstämmelse med Kongl. Fångvårdsstyrelsens
beslut denna dag. Stockholm i Kongl. Fångvårdsstyrelsens Kammarkontor den 18 November 1873.
e. f.
P. M. Nilsson.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 119
Redogörelse
för Lagbyråns arbeten under år 1873.
Sedan Lagbyrån, med anledning af åtskilliga utaf Justitie-ombudsmannen
och Fångvårdsstyrelsen hos Kongl. Maj:t gjorda hemställanden,
under December månad 1872 fått att handlägga flera frågor om fängelseväsendet
och verkställighet af straff, fortsattes och afslutades arbetet
härmed under Januari månad 1873; och aflemnades innan nämnde månads
utgång följande förslag till författningar, jemte motiv, nemligen:
a) till Kongl. förordning angående straffs befordrande till verkställighet
i vissa fall;
b) till Kongl. förordning angående utsträckt tillämpning af straffarbetes
verkställande i enrum;
c) till Kongl. förordning angående ändrad lydelse af 25 kap. 5 §
Rättegångsbalken för att minska antalet af de fall, då Underrätts utslag
angående häktad behöfver underställas Hofrättens pröfning;
d) till Kongl. förordning angående tillägg till 4 kap. Strafflagen i
fråga om afdrag å straff till följd af förlängd häktningstid; och
e) till Kongl. kungörelse om expedition af Underrätts utslag i mål
angående häktad.
De tre förstnämnde förslagen, hvilka remittei-ades till Högsta Domstolen,
föredrogos der af en Lagbyråns ledamot i Februari månad. Sedan
Högsta Domstolen samma månad afgifvit utlåtande öfver det i December
1872 föredragna förslaget till Kongl. förordning angående lagfart
å fång till fast egendom jemte andra i sammanhang dermed stående
författningar, blef i anledning häraf detta ärende föremål för ytterligare
behandling och beredt så att Kongl. proposition aflats till Riksdagen
mot slutet af månaden. Under Februari månad var dessutom en af
Lagbyråns ledamöter sysselsatt med förslag till administrativa författningar.
1 Mars månad började arbetet med uppgörande af förslagtill
lag angående inteckning i fäst egendom. Detta arbete, hvarvid Lagbyrån,
med hänsyn till det nära samband inteckningsväsendet i väsendt
-
120 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1874.
liga delar eger med frågan om utsökningsväsendets ordnande, hade att
samtidigt åt denna senare fråga egna en jemförande behandling för att
bestämma grunderna för det blifvande förslaget till utsökningslag, fortsattes
till inemot slutet af Augusti månad. Under tiden hade en af ledamöterna
jemväl haft att i Högsta Domstolen föredraga utaf Riksdagen
under året antagna och till Kongl. Maj:t öfverlemnade författningsförslag.
Efter det Lagbyråns ledamöter åtnjutit fjorton dagars semester,
fortsattes i början af September arbetet med inteckningslagen, dervid
äfven frågan om lagfartslagen ånyo behandlades; och blefvo innan utgången
af Oktober månad nedannämnde förslag till förordningar
aflemnade:
a) angående lagfart å fång till fast egendom, jemte åtföljande
förslag till förordningar angående dels förändrad lydelse af 11 kap. 2
§ Jordabalken, dels upphörande af hembudsskyldighet och dels ändring
af gällande bestämmelser om lagfart å fast pant;
b) angående inteckning i fäst egendom;
c) angående tiden för nyttjanderättsaftals bestånd;
d) angående förändrad lydelse af 17 kap. 9 § Handelsbalken;
e) angående sättet för fäst egendoms försäljning i vissa fäll; samt
f) angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och
andra ärenden.
Dessa förslag åtföljdes af motiv samt af formulär till böcker öfver
lagfarts- och inteckningsärenden för såväl land som stad.
En af Lagbyråns ledamöter upptogs under hela November och
första veckan af December med föredragning i Högsta Domstolen af
nyssnämnda förslag jemte i sammanhang dermed stående göromål. Under
tiden hade en annan af ledamöterna arbete med förslag till administrativa
författningar, och den tredje var sysselsatt med frågan om
utsökningslagen.
Härefter vidtog i December månad fortsättning af arbetet med utsökningsväsendets
ordnande, dervid Lagbyrån utarbetar förslag till författning
i ämnet.
Stockholm den 31 December 1873.
ALB. LINDHAGEN.
AXEL ORBOM.
L. ANNERSTEDT.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 121
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen uti StatsRådet
å Stockholms Slott den 5 December 1873,
i n är var o a f:
Hans Excellens Herr Justitie-statsrainistern Adlekcreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
"VCern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet
Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 26 sistlidne September,
hvarmedelst till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kopparbergs län till Styrelsen insänd och förordad
ansökning af vaktqvinnan vid länsfangelset i Falun Christina Andersson,
att henne måtte, vid afskedstagande, beredas någon pension; utvisande
vid ansökningen fogade betyg, att sökanden, som är född den 5 Januari
1807, sedan September 1848 varit i ofvannänmde egenskap anställd och
derunder, med undantag af en år 1864 begången förseelse, med utmärkt
beröm fullgjort sina åligganden och visat ett i allo hedrande uppförande,
samt att hon numera, i anseende till försvagad synförmåga och tilltagande
ålderdomskrämpor, endast med svårighet kan fullgöra sina tjenBih.
till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 16
122 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
steåligganden; och har med afseende härå Styrelsen, jemte anmälan att
sökanden såsom vaktqvinna vid berörde fängelse åtnjuter i lön 300 Ihdr
och beklädnadsersättning 30 Ihdr äfvensom särskild gratifikation, hvilken
under senare åren uppgått till 75 å 100 R:dr, underdånigst hemställt,
huruvida icke Kongl. Maj:t täcktes hos nästa Riksdag föreslå sökanden
Christina Andersson till erhållande å allmänna indragningsstaten af pension
till belopp af 200 R:dr att utgå från och med månaden näst efter
den, då hon undfinge afsked.
Hans Excellens Herr Justitie-statsiniriistern hemställde i underdånighet
att., med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes
förordna, att till näst sammanträdande Riksdag skall afiåtas nådig proposition
derom, att Christina Andersson må berättigas att, från och med
månaden näst etter den, då hon erhåller afsked från vaktqvinnebefattilingen
vid länsfängelset i Falun, å allmänna indragningsstaten uppbära
eu årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af tvåhundra
riksdaler riksmynt.
Denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och
skulle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas
Finans-departementet, för att vid reglering af
utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel iakttagas.
Ex pvotocollo
6f. W. Österdahl.
Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 128
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hållet inför Hans Maj:l Konungen uti Statsrådet
d Stockholms Slott den 27 December 1875,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena
Björnstjerna,
Statsråden: Bredbercj,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
W/ERN,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdåninghet:
5:o.
Deri af förre Kommendanten och Direktören vid straff- och arbctsfängelset
på Långholmen, Majoren, Riddaren af Svärds- och Wasaorden
Frans August Tellanders enka, Charlotta Eleonora Tellander, född
Ennes, i underdånighet gjorda ansökning, att enär sökanden, som uppnått
65 års ålder och vore af sjuklighet oförmögen att förvärfva sig
tillräcklig utkomst, befunne sig jemte en oförsörjd dotter i ytterst knappa
omständigheter, helst vid mannens död boets tillgångar måst till borgenärernas
förnöjande afträdas, samt sökanden icke hade någon pensionsrätt,
Kongl. Maj:t täcktes, med afseende å den femtonåriga gagnande verksamhet
sökandens man i fångvårdens tjenst utöfvat, i nåder låta sökanden
komma i åtnjutande af någon del af den pension sökandens man, som
den 22 April 1872 med döden afgått, i lifstiden uppburit; varande till
bestyrkande af de i ansökningen uppgifna förhållanden prest- och läkarebevis
jemte åtskilliga andra intyg densamma bilagda.
Uti afgifvet underdånigt utlåtande har Fångvårds-styrelsen anfört,
att Majoren Tellander, som år 1828 inträdt i statens tjenst, nära tre år
tjenstgjort vid Kronoarbctskorpsen, samt innehaft befattning såsom Kom
-
124 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
mendant och Direktör vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen under
en tid af nära tolf år; att på Kong], Maj:ts nådiga framställning
Rikets år 1866 församlade Ständer, med afseende å Majoren Tellanders
synnerligen väl vitsordade femtonåriga verksamhet i fångvårdens tjenst
och å hans sjuklighet, bifallit, att ett, belopp af 2,800 R:dr finge å allmänna
indragningsstaten uppföras såsom årlig pension för Tellandensamt
att han den 12 November 1866 från nämnde direktörsbefattning
undfått afsked; hvarjemte Styrelsen underdånigst upplyst, att Tellander
sedermera, på sätt vid Styrelsens underdåniga utlåtande fogadt transsumt
af Svea Hofrätts, i hvad Tellander anginge, laga kraft vunna utslag den
11 Maj 1870 visade, blifvit fälld till bötesansvar för åtalade förseelser
i tjensten såsom Direktör vid berörde fängelse.
För egen del har Styrelsen, enär Majoren Tellanders enka, enligt
de vid ansökningen fogade betyg, uppnått mera än 65 års ålder och
befunne sig, jemte en oförsörjd dotter, i torftiga omständigheter, samt
af sjukdom vore oförmögen att genom arbete bidraga till sin försörjning,
till Kongl. Maj:ts nådiga behjertande hemställt, huruvida icke Kongl.
Maja täcktes, i likhet med hvad i dylika fall tillförene egt ruin, till
Riksdagen aflåta nådig proposition, att bemälde enka må komma i åtnjutande
af någon årlig pension att utgå med det belopp Kongl. Maj:t
kunde finna skäligt bestämma och hvilket Styrelsen ansåg sig böra i
underdånighet föreslå till 300 R:dr.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde i underdånighet
att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes
förordna att till näst sammanträdande Riksdag skall afiåtas nådig
framställning derom att å allmänna indragningsstaten må uppföras ett
belopp af 300 Kronor att såsom årlig pension utgå till enkan Charlotta
Eleonora Tellander, född Ennes, under hennes återstående lifstid.
Denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;
och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet
Finans-departementet meddelas, för att vid regleringen
af utgifterna under nionde hufvudtiteln iakttagas.
(ko
Den af t. f. Direktören vid Kronoarbetsstationen å Tjurkö, Majoren
i arméen m. m. Carl Wathier Klingspors enka, Maria Sophia Klingspor,
född Hallenborg, i underdånighet gjorda ansökning, att, enär hon vore
ur stånd att försörja sig jemte fyra minderåriga barn, Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen göra framställning om beviljande af årlig pension
åt sökanden; varande i ansökningen åberopad dels den efter Majoren
Klingspor den 18 sistlidne Oktober upprättade bouppteckning, utvisande
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 125
att han efterlemnat, jemte sin enka, fyra barn, det äldsta fö dt 1864 och
det yngsta 1870, samt att skulderna i boet öfverstigit tillgångarne med
12,086 R:dr 3 öre Runt, dels ock prestbetyg, enligt livilket sökanden
befinner sig i knappa och ömmande lefnadsvilkor.
Uti afgifvet underdånigt utlåtande har Fångvårds-styrelsen upplyst,
att Majoren Kliugspor, som år 1843 inträdde i statens tjenst såsom Underlöjtnant
vid Nerikes regemente samt vid detta tjenstgjort och slutligen
befordrats till Kapiten och kompanichef, jemlikt generalordres den
15 Maj 1869 blifvit anställd såsom kompanichef och den 9 September
1870 såsom bataljonschef vid den å Carlsborg då förlagda bataljon af
Kronoarbetskorpsen, hvarefter och sedan större delen af kronoarbetsmanskapets
fästningklass blifvit, på grund af Kongl. brefvet den 17 Maj
1872, förflyttad från Carlsborg först till Bollö och derefter till Tjurkö i
Karlskrona skärgård, Kliugspor tjenstgjort såsom direktör vid dessa två
stationer, samt att han under sin tjenstgöring vid fångvården ådagalagt
nit och skicklighet samt till Styrelsens belåtenhet fullgjort sina åligganden;
och har Styrelsen, med afseende å den längre tid Majoren
Klingspor varit i statens tjenst samt å den nödställda belägenhet, hvari
han efterlemnat enka och barn, livilka, enligt inhemtad upplysning, icke
från Arméens pensionskassa åtnjuta någon pension, ansett sig böra till
Kongl. Maj:ts behjertande hemställa, om icke Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen aflåta nådig framställning om uppförande å allmänna indragningsstaten
af någon pension för sökanden och hennes tyra minderåriga
barn, samt om icke för nästa år. till understöd för dem, en nådegåfva af
300 R:dr kunde beviljas.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde att, med afseende.
å de i detta ärende förekommande, ömmande omständigheter,
Kongl. Magt täcktes dels för instundande år tillägga sökanden en nådegåfva
af 300 Rall- Runt att utgå af extra utgiftsmedlen å Riksstatens andra
hufvudtitel, dels oek besluta att till näst sammanträdande Riksdag
aflåta nådig proposition derom att å allmänna indragningsstaten måtte
uppföras ett belopp af 300 Kronor, för att såsom årlig pension tilldelas
Majoren Klingspors enka Maria Sophia Kliugspor, född Hallenborg, så
länge hon lefver ogift.
Hvad sålunda blifvit hemstäldt behagade, uppå tillstyrkan
af Statsrådets öfriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen
i nåder bifalla ; och skulle detta beslut genom utdrag af
protokollet Finans-departementet meddelas, för att vid
regleringen af utgifterna under nionde hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
G. J. Björkman.
126 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1374.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hälld inför Hans Maj:t Konungen uti StaisRådel
ä Stockholms Slott den 31 December 1873,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercbeutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijoniiuevud, .
W^ern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm.
Hans Excellens Herr Justititie-statsministern anmälde i underdånighet
Fång vårds-styrelsens underdåniga skrifvelse den 9 innevarande
December, hvarmedelst Styrelsen öfverlemnat en till Kongl. Maj:t ställd,
af Direktören vid straff- och arbetsfängelset i Malmö till Styrelsen insänd
och förordad ansökning, deri förre Vaktkonstapeln vid nämnda fängelse
Hans Ohrquist i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes
bereda honom, som genom våld af fångar gjorts oförmögen att sin befattning
uti fångvårdens tjenst vidare bestrida, någon årlig pension; anförande
Styrelsen, hurusom af ansökningen jemte dervid fogade handlingar
inhemtades, att Öhrquist, som är född den 28 Februari 1818 och
under 18 år varit husar vid Skånska Husarregementet, derefter blifvit
antagen den 13 April 1S67 till extra och den 21 April 1868 till ordinarie
vaktkonstapel vid straff- och arbetsfängelset i Malmö; att lian den
30 April 1870 under tjenstgöring blifvit af tre straffarbetsfångar öfverfallen
och med knif svårt sårad; att lian ännu vid gång eller framåt1
utan de rörelse lider men af denna skada samt i följd deraf har och för
alltid kommer att få svårighet att med arbete sig- försörja; att han jemte
en 67-årig sjuklig hustru befinner sig i fattiga vilkor samt för sitt uppehälle
nödgats begära och jemväl kommit i åtnjutande af fattigunderstöd;
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814. 127
att Öhrquist, som den 23 September nästlidne år på egen begäran och
utan dervid gjord anmälan om det honom öfvergångna våld erhållit afsked
från sin vaktkon,stapelsbefattning, under tjenstetiden sig väl förhållit;
samt att Kongl. Maj:t innevarande år tilldelat Öhrquist eu gratifikation
af 300 II:dr; Och då, enligt hvad sålunda blifvit upplyst, Öhrquist efter
en längre tids anställning i statens tjenst, derunder han oförvitligen
sig förhållit, nu vid snart uppnådd ålder af 56 år, i följd af honom i
fångvårdens tjenst öfvergånge tvåld, befinner sig urståndsatt att med arbete
sig och sin hustru försörja, och Rikets Ständer sednast vid 1862—1863
årens riksdag, med anledning af en utaf Kongl. Maj:t i nåder gjord
framställning om rättighet att åt tjensteman och betjente inom fångvården,
hvilka genom våld af fångar blifvit satta ur stånd att sin tjenst
bestrida, före uppnådd pensionsålder och oberoende af tjenstetiden bevilja
pensioner, förklarat något hinder icke möta för dylika tjenstemäns
och betjentes bibehållande vid deras aflöning, alldenstund Rikets Ständer
medgifvit, att fångvårdens förslagsanslag finge anlitas till arvoden
åt deras vikarier, samt Öhrquist, som vid tiden för våldets begående,
utom beklädnadsbidrag af 52 R:dr, i årlig lön uppbar 400 R:dr, följaktligen,
derest han i stället för afsked begärt ledighet från sin befattning,
skulle varit behörig att af fångvårdens förslagsanslag årligen uppbära
hela förestående lönebelopp, tvekade Styrelsen icke att i underdånighet
tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag göra
framställning derom, att Öhrquist måtte förklaras berättigad, att från
nästkommande års ingång å allmänna indragningsstaten för sin återstående
lifstid uppbära en årlig pension af 400 Rall1 R:mt.
På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda anfört, hemställde
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern att nådig proposition måtte
till instundande Riksdag aflåtas om förra \ aktkonstapeln Hans Ohrquists
uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med
år 1874 under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af
400 R:dr eller Kronor.
Denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;
och skulle detta beslut genom utdrag af Protokollet
Finans-departementet delgifvas, för att vid regleringen
af utgifterna under Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
N. Becker.
Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Kåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 1
Utdrag
_ af Protokollet öfver Utrikes Departements-ärenden, hållet
JJiins Majd Koiiimgeii i sammansatt Svenskt och iNorskt
Stats-Uad å Stockholms Slott den 5 December 1S73.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna.
Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,
Stats-Råden Bredberg,
Berg,
Friherre LeijonhufvuD,
WiERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre AlströMER,
Weidenhielm,
Falsen,
Johansen.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:
De Förenade Rikenas utrikes-budget för år 1874 upptager under titel »Diplomatiska
utgifter» ett belopp af 618,800 riksdaler riksmynt eller samma summa som under
de tvenne nästföregående åren. Deraf äro till »Ministerstaten» anvisade 490,800 rdr,
inbegripet de under benämning »Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter» uppförda
57,800 rdr hvarmed Ministerstatens anslag, till följd af Svenska Riksdagens beslut är
afsedt att framdeles nedsättas.
För att tillmötesgå denna af Sveriges representation uttalade åsigt, har jag bemödat
mig att finna utväg till nedsättning i någon mån af de diplomatiska utgifterna,
men tidpunkten för en sådan nedsättning har visat sig i högsta grad ogynsam till följd
af den allmänt bekanta högst betydliga prisstegring, som under de sist förflutna åren
och troligen aldra mest under det innevarande, inträffat i de flesta andra länder lika
väl som inom de Förenade Rikena. I främsta rummet har den hastigt tilltagande
dyrheten gjort sig känbar i de stora hufvudstäderna, der Eders Maj:ts Beskickningar
äro anstälda. Inom några af dessa, såsom Berlin och Wien, hafva kostnaderna stigit
Bill. till Riksd. Prat. 1873. ha Sami. l:a Afd. 1
2 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1 om Statsverket 1874,
i ett sådant förhållande, att de flesta andra Regeringar deraf funnit sig föranlåtna att
betydligt öka sina der anställda diplomatiska tjenstemäns löner, liksom Eders Maj:t
ansett billigt att bereda sina Ministrar derstädes en tillfällig ersättning genom ett å
Ministerstatens besparingar beviljadt dyrtidstillägg lör detta år.
Under hänvisning till den fullständiga utredning öfver anslagen till Ministerstaten
och de diplomatiska tjenstemännens löner vid olika tidpunkter, som åtföljde Kongl. Maj:ts
propositioner om statsverkets tillstånd och behot vid 1856 och 1868 årens riksdagai,
inskränker jag mig här till anförande derur, att aflöningarne till de diplomatiska tjenstemännen
utgått med hufvudsakligen oförändrad! belopp tran år 1815 till ar 1832,
samt att enligt 1830 års stat, som till sistnämnda år var gällande, uppgingo de^ ordinarie
diplomatiska aflöningarne jemte pensioner till ett belopp motsvarande 474,275
rdr rmt eller i det närmaste samma summa som för närvarande.
Jemföres 1830 års stat, som i afskrift här bifogas, med de nu utgående diplomatiska
aflöningarne, skall man finna att några af dem visserligen blifvit höjda men andra
deremot nedsatta, så att de i allmänhet ingalunda kunna anses vara högre nu än
då. När i betraktande tages den prisstegring, som i alla länder egt rum under de
sedan dess förflutna några och fyrtio åren, hvarunder letnadskostnaderna toide pa de
flesta ställen hafva fördubblats, lärer icke kunna nekas, att våra diplomatiska tjenstemäns
ekonomiska ställning för närvarande är högst väsentligen försämrad och att den
skulle blifva det i betänklig mån, ifall anslaget till Ministerstaten än ytterligare förminskades.
I betraktande häraf och under en tidpunkt då behofvet af löneförhöjningar
till statens tjensteman i allmänhet torde allt mer erkännas, och da framställning om
sådana sannolikt kommer att af Eders Maj:t föreläggas de båda Rikenas representationer,
har jag följaktligen icke funnit det med min pligt öfverensstämmande eller med
statens bästa förenligt att, till åstadkommande af den åsyftade besparingen för närvarande
föreslå nedsättningar i de diplomatiska tjenstemännens löner, hvarigenom dessa komme
att blifva icke blott i förhållande till nutidens värden utan måhända äfven till siffran
lägre än de voro fyrtio år tillbaka, en åtgärd hvartill dessutom så mycket mindre anledning
förefinnes vid jemförelse mellan de Förenade Rikenas folkmängd, statsinkomstei
och välstånd nu och år 1830.
I den händelse likväl att medel måste så vidt möjligt inom det nuvarande anslaget
sökas till fyllande af nya oundgängliga behof, torde sådant med minsta olägenhet
kunna ske genom nedsättning, vid nuvarande innehafvares afgång, af lönerna till Mimstrarne
i London och Faris, de för närvarande högst aflönade, till samma belopp som före
år 1832, eller med 4000 kronor hvardera, på sätt redan skett med Ministerns i S:t Petersburg
aflöning, hvarigenom lönerna till dessa tre missionscliefer komme att blifva
60,000 kronor för hvardera. Som dessa medel likväl ej kunna blifva för innevarande statsreglering
att påräkna, anser jag ej heller till målet ledande att här föreslå en sådan
inskränkning för framtiden, som måhända ej under loppet af många år kunde genomföras
och hvilken möjligen dessförinnan, under förändrade omständigheter, komme att
befinnas olämplig.
Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 3
Bland de ökade utgifter jag ansett mig böra föreslå vid beräkningen öfver Sveriges
och Norges diplomatiska omkostnader, synes mig i främsta rummet en löneförhöjning
till Envoyén i Berlin vara påkallad, icke blott genom den utomordentliga prisstegringen
derstädes utan äfven af den förändrade maktställning den tyska Kejsarstaten för
närvarande intager. Sedan de flesta andra stater, på sätt ofvan blifvit anfördt, af denna
dubbla anledning redan beviljat sina sändebud derstädes ganska väsendtliga löneförbättringar,
befinner sig Eders Majds Beskickning bland de i detta fall mest vanlottade. I betraktande
häraf och på grund af de särdeles vigtiga intressen de Förenade Rikena
hafva att der bevaka, vore önskligt om Beskickningen i Berlin kunde komma i åtnjutande
af löneförmåner jemförliga med dem som äro anvisade för Beskickningarne i London,
Paris och Sd Petersburg, men då detta ej kunde ske utan en betydlig förhöjning
i anslaget till Ministerstaten, har jag ej ansett mig böra uppföra lönen för Envoyén i
Berlin högre än till 45,000 kronor.
Jag har härvid tagit till ledning de aflöningar som bestås af tvenne stater, kända
för sträng sparsamhet i sina diplomatiska utgifter, nemligen Belgien, som nyligen ökat
ministerlönen i Berlin från 41,000 till 58,000 francs, samt Holland, som förhöjt aflöningen
för Ministern dersammastädes från 24,000 till 28,000 gulden. Ifrågavarande Ministrar
aflönas följaktligen med omkring 42,000 rdr rmt hvardera. Tages derjemte i
betraktande att Belgiens och Hollands Ministrar äro befriade från den skyldighet som
åligger de Förenade Rikenas att förse Legationssekreteraren med bostad och fritt bord,
äfvensom att de erhålla ersättning för fyrfaldiga utgifter i tjensten hvartill Eders Maj:ts
Ministrar icke äro berättigade, skall man finna, att den aflöning som bär blifvit för
Envoyén i Berlin föreslagen, på intet vis kan anses högre utan snarare lägre än de
som nämnda stater till sina sändebud derstädes anvisa, och har jag så mycket mindre
tvekat att föreslå en sådan löneförhöjning, då det hvarken torde vara billigt eller lämpligt,
att Kongl. Maj:ts Minister hos en så mäktig och vänskaplig grannstat förblifver
sämre aflönad än det stora flertalet af andra makters.
Beskickningen i Wien utgjordes intill år 1871 af en Envoyé med 11,000 och en
Legationssekreterare med 1,204 rdr Hamb. b.dso i lön. För närvarande utgår Envoyéns
lön derstädes med endast 8,000 rdr specie och Legationssekreterareplatsen är indragen.
Dessa inskränkningar vidtogos under en tid, då missgynnande ekonomiska förhållanden
gjorde besparingar nödvändiga öfver allt. der möjlighet till sådana förefans.
Att Wien för närvarande är en af de dyraste hufvudstäder i Europa lärer ej kunna
bestridas, hvarför äfven flera andra makter ökat anslagen till sina Beskickningar derstädes,
hvaribland Belgien, som för densamma bestämt lika belopp som för den i Berlin,
och Holland, som ökat ministerns lön till 22,000 gulden eller 33,000 rdr. Ehuruväl
den svensk-norska Beskickningen i Wien borde äfvenledes kunna göra anspråk
på att blifva i lönevilkor något så när likställd med den i Berlin, anser jag mig icke
böra föreslå en förhöjning i Ministerlönen derstädes till högre belopp än 36,000 kronor,
då den likafullt blifver 8000 kronor lägre än den förre innehafvarens.
4 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
En sådan löneförhöjning är så mycket mer af behofvet påkallad, som jag ansett
mig böra föreslå anställandet, liksom alltid tillförene, af en Legationssekreterare i
Wien, med 5,000 kronors aflöning, hvaremot Legationssekreterareplatsen i Rom skulle,
till undvikande af ökad kostnad, komma att för närvarande indragas, ehuru detta ej utan
olägenhet kan ske. Behofvet af Legationssekreterarebefattningens bibehållande i Wien
framför Italien, föranledes bland annat deraf att Ministern vid österrikiska hofvet,
såsom äfven anställd i Munchen, tidtals måste uppehålla sig der, vid hvilka tillfällen
ingen finnes att tillgå för beskickningsärendenas handhafvande på den förra platsen.
Aflöningen för Ministern i Rom har vid förvandling till den nya myntenheten
blifvit jemnad till 19,000 kronor istället för 18,800.
I öfverensstämmelse med Eders Maj:ts af sist församlade Riksdag och Storthing
gillade proposition hafva vid Beskickningarne i Berlin och Paris, tvenne Militärattachélöner
blifvit i budgeten uppförda med 5,000 kronor hvardera, hvilket innefattar en förhöjning
af 200 kronor i de knappa aflöningar, som för innevarande år till dem utbetalats
från hufvudtitelns besparingar.
Sedan skeppsafgifterna till svenska kyrkan i London med den tilltagande sjöfarten
stigit till ett belopp som i förening med kyrkans inkomster af statsanslag och räntor
synes möjliggöra en indragning af den till Legationspredikanten derstädes å Ministerstaten
uppförda lön af 1000 rdr specie, torde denna post kunna ur budgeten utgå,
hvilket jag likväl ej anser mig till slutligt afgörande kunna föreslå innan församlingens
utlåtande deröfver inkommit, hvilket genom Beskickningen infordrats.
Till aflönande af en Legationspredikant i Konstantinopel finnes för närvarande å Ministerstaten
upptaget ett belopp af 500 rdr specie, samt å konsulsstaten lika mycket. Under
de sednare åren har befattningen ej varit tillsatt, men halfva lönen har till en af
Svenska Evangeliska Fosterlandsstiftelsen utsänd predikant utbetalats för tjenstens upprätthållande,
hvilket förhållande under den närmaste framtiden torde komma att fortfara.
Som denne predikant måste anses vara hufvudsakligast utsänd till gagn för de
talrika svenska eller norska sjömän som besöka Konstantinopel, torde vara lämpligast
att hans aflöning utgår från den hälft som af Konsulsstaten bekostas, hvarigenom den å
Ministerstaten uppförda andel kan tills vidare besparas.
Slutligen har Ministerstatens pensionsstat kunnat minskas med 7,000 kronor eller
från 10,000 rdr specie till 311,000 kronor.
Till Utrikes-Departementets Expedition äro i nu gällande budget uppförda å anslaget
till diplomatiska utgifter 34,000 rdr rmt samt å Konsulsstaten 7,700. Denna
fördelning de båda anslagen emellan öfverensstämmer likväl ingalunda med förhållandet
mellan de diplomatiska och konsulära göromålens mängd, som inom Departementet
handläggas, på sätt redan framhållits af dåvarande Statsministern för Utrikes
Ärendena i anförande till protokollet som meddelats 1871 års Riksdag. Hufvudsumman
af detta anslag, som nu sammanlagd! utgör 41,700 r:dr rmt, är ökad med 750 kronor,
motsvarande en löneförhöjning för Departementets fem vaktmästare af 150 rdr för
hvardera, i likhet med hvad af innevarande års Riksdag blifvit öfrige Statsdcpartemeu
-
5
Bil N:o 2 a till Kongl, May.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
tens vaktbetjening beviljadt. Hela beloppet har blifvit fördeladt så, att å anslaget till
diplomatiska utgifter uppförts icke fullt tre fjerdedelar med 31,000 kronor, och å Konsulsstaten
något mer än en fjerdedel med 11,450 kronor.
Med de förändringar som bär blifvit föreslagna skulle i »beräkningen öfver de diplomatiska
utgifterna» slutsumman blifva 8,400 kronor högre än den nuvarande, ehuru
den i verkligheten är 2,200 kronor lägre än de nu å anslaget anvisade utgifter, till
följd deraf att den redan utgående löneförhöjningen till Legationssekreteraren i Berlin
från 4,000 till 5,000 rdr och de båda Militärattaché-lönerna icke för närvarande äro i
»beräkningen» synliga, såsom utgående af besparade medel. Då sådana besparingar
äfven hädanefter torde blifva att tillgå, med hvilka ofvannämnda skenbara brist kan
betäckas, har jag ej funnit skäl att öka slutsummans belopp, men på samma gång
ansett lämpligt att alla utgående afiöningar blifva i »beräkningen» upptagna och att besparingarne
företrädesvis användas till fyllande af brist under titeln »skrifmaterialier,
expenser och extra utgifter», hvilken titel följaktligen blifvit med 8,400 kronor minskad,
eller från 70,000 till 61,600 kronor.
fea framt löneförbättingar skulle af Eders Maj:t äskas, för nu ifrågavarande statsregleringsperiod,
till tjenstemännen inom Statsdepartementens expeditioner i allmänhet,
torde, hvad Utrikes-Departementet vidkommer, underdånigt förslag framdeles få
för Eders Maj:t framläggas i sammanhang med liknande framställningar från öfriga
Departementen.
Skulle till följd deraf proposition beslutas om förhöjning af lönerna för UtrikesDepartementets
tjensteman till högre belopp än hvad som kan å anslaget till Departementets
Expedition genom vidtagna förändringar inbesparas, måste budgeten med motsvarande
summa ökas.
De förhöjningar, som i beräkningen öfver de diplomatiska utgifterna blifvit upptagna,
äro följaktligen, förutom löneförhöjningen till vaktmästarne, hvilken ingår i anslaget
till Departementets Expedition:
Löneförbättringar
tiH Ministern i Berlin ................................................................................... 9,000 kronor.
» Ministern i Wien.................................................................................. 4 000 »
» Ministern i Bom ..................................................................................... 200 »
» Legationssekreteraren i Wien, utöfver hvad Legationssekreteraren
i Rom uppburit,............................................................................ 200 »
Uppförande i beräkningen af den för närvarande från besparingar
utgående löneförhöjningar
till Legationssekreteraren i Berlin............................................................ 1 000 »
samt afiöningar
till tvenne Militär-attachéer .................................................................... 10,000 »
Summa 24,400 kronor.
B Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Till bestridande af denna ökade utgift finnes att tillgå:
genom nedsättning i anslaget till Departementets Expedition ................. 3,(XX) kronor.
Legationspredikants-lönen i Konstantinopel............................................... 2,000 »
D:o d:o i London (eventuelt) ....................................... 4,000 »
Minskning i pensionsstaten ..................................................................;...... ”
Nedsättning i anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 8,400_____»_____
Summa 24,400 kronor.
Den diplomatiska budgetens hela belopp skulle följaktligen förblifva oförändrad!,
men då enligt min öfvertygelse föga utsigt finnes att någon väsendtlig minskning i
utgifterna skall kunna under den närmaste framtiden åstadkommas, efter som de besparingar
som kunna motses, till följd af tjensters indragande eller minskning af löner
vid inträffande ledigheter, dels icke äro af särdeles betydenhet, dels torde i större
eller mindre mån behöfva tagas i anspråk lör nya behof, hvilka onekligen måste uppstå
under en tid då det hastigt fallande penningvärdet medför en motsvarande förhöjning
af utgifter, kan jag icke finna att något vinnes genom uppförande under särskild
rubrik af eu del af anslaget till Ministerstaten, så mycket mindre som en dylik
uppställning på intet vis inverkar på Eders Maj:ts och de båda Rikenas representationers
rätt att föreslå och besluta nedsättningar deri, i den mån sådana anses möjliga.
Sedan är 1868 har sålunda redan anslaget till diplomatiska utgifter minskats med
60,400 rdr rmt eller från 679,200 rdr till nuvarande belopp, utan att någon särskild
sönderdelniug i anslagets uppställning dertill medverkat.
Jag får derför i underdånighet föreslå att, med uteslutande af titeln »Tillfälligt
anslag till öfvergående utgifter», hela beloppet som till Ministerstaten anvisas mätte tå,
såsom tillförene, under denna benämning på ett ställe sammanföras.
Deremot har jag ansett Militärattaché-lönerna böra uppföras under särskild titel,
då dessa synas mig icke böra betunga Ministerstaten.
Inom Konsulsstaten hafva nedanstående förändringar blifvit vidtagna på grund af
redan fattade nådiga beslut:
Anslaget till traktamente och kontorshyra för Generalkonsuln i Hamburg har ökats
me(j ................................................................................................................ 2,000 kronor.
Till kontorshyra för Generalkonsulatet i Alger äro anvisade .................. 2,000 »
Personligt lönetillskott beviljadt Vicekonsuln i London ......................... 4,000 »
Löneförbättring till öfriga kontorspersonalen derstädes: 900 kronor,
hvaremot expensmedlen minskats med samma belopp.
Aflöningen till Vicekonsuln i Shanghai har blifvit bestämd till 12,000 kronor, inbegripet
ersättning för bostad och resor, i stället för att en tredjedel af detta belopp hittills
varit förslagsvis upptaget för godtgörande af de båda sistnämnda utgiftsposterna.
Af skäl som redan blifvit anförda föreslås bidraget från Konsulsstaten till Departementets
Expedition att ökas med ........................................................... 3,750 kronor.
En mindre förhöjning i anslaget till Konsulsstaten för »skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter» är af behofvet påkallad, sedan vid sista Riksdag beslutats, att den
Bil. N:o 2 a till Kongl. Mnj.is Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 7
ersättning'' för Konsulernas postporto, som på reqvisition af Kommerse-Kollegium hittills
godtgjorts af postverket, skall hädanefter utbetalas af Konsulsstäten, hvilket följaktligen
äfven kommer att ske på reqvisition af Norska Departementet för det Inre, med konsulernas
brefporto i norska angelägenheter. Utgiften härför beräknas i medeltal hafva
uppgått sammanlagdt till 3,720 rdr rmt, men dä någon besparing ä anslaget till
»skrifmaterialier, expenser och extra utgifter» hittills uppstått, föreslås detsammas ökande
endast från 14,600 till 16,650 kronor eller med ..................................... 2,050 kronor.
De ökade utgifterna å Konsulsstäten, hvilka dels redan blifvit af Kongl. Maj:t beslutade
dels här föreslagits, skulle sålunda uppgå till............................. 13,800 kronor.
När från denna summa afdrages de i 1874 års budget »till framtida behof reserverade
aflöningsmedel», uppgående till 1,800 kronor, återstår ökad kostnad 12,000 kronor.
Som likväl till bestridande häraf tillgång kan påräknas af ökade lästafgifter, föreslås
statsanslaget att utgå till oförändradt belopp eller med 160,000 kronor från Sverige
och 120,000 kronor från Norge. Inkomsten af lästafgifter i Storbritannien och Irland,
beräknad i budgeten för år 1874 till 16,000 rdr rmt af svenska och 64,000 rdr rmt
af norska fartyg, har förlidet år influtit med i runda tal 18,000 rdr af svenska och
69,000 Rdr af norska samt under detta är ytterligare ganska betydligt tilltagit, så att
den med säkerhet torde kunna beräknas till 20,000 kronor af svenska och 72,000
kronor af norska fartyg, hvarigenom ofvan uppgifna ökade utgifter å Konsulsstäten
betäckas.
Anslaget till de utgifter, som bestridas af svenska staten allena, har jag ansett
kunna nedsättas till en rund summa af 6,000 kronor eller med 880 kronor, sedan besparingar
derå uppstått och brandförsäkringsafgiften minskats för svenska Kronans
hus i Konstantinopel genom försäkringens öfverflyttande på svenskt bolag.
Slutligen får jag föreslå, att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till
Konsulsstäten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills”.
I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställde Herr Stats-Ministern, det
Kongl. Maj:t behagade inhemta Dess Norska Regerings utlåtande öfver det förslag till
utrikes-budget för de Förenade Rikena, som med dertill hörande beräkningar finnes
detta protokoll bilagdt.
Till hvad Herr Stats-Ministern sålunda hemställt, behagade
Hans Maj:t Konungen, jemlikt öfrige Statsrådsledamöters underdåniga
tillstyrkande, i nåder lemna bifall.
tix protocolio
C. Snoilsky.
8 Bil. AT:o 2 a till Kongl. Mctj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Förteckning å de till Diplomatiska Emlets- och Tjensteman
år 1830 anslagne Traktamenten. |
Rclr Hamb. B:ko. |
||
Kejserl. Hofvet i Wien. |
........ 8,000. |
||
Envoyé........................ |
|||
Legationssekreterare |
....... 1,000. |
||
Attaché...................... |
Kejserl. Hofvet i S:t Petersburg. |
........ 800. |
9,800. |
Envoyé....................... |
........ 16,000. |
||
Legationssekreterare |
Kongl. Hofvet i Paris. |
........ 2,000. |
18,000. |
Env-oyé..................... |
........ 15,000. |
||
Legationssekreterare |
........ 2,000. |
||
Attaché...................... |
Kongl. Hofvet i Preussen. |
........ 800. |
17,800. |
Envoyé....................... |
........ 8,000. |
||
Legationssekreterare |
Kongl. Hofvet i Danmark. |
....... 1,000. |
9,000. |
Envoyé........................ Legationssekreterare |
(Vakant.) Kongl. Hofvet i England. |
....... 15,000. |
8,000. |
Envoyé........................ |
|||
Legationssekreterare |
.. ..... 2,000. |
||
Legationspredikant.... |
Ottomanniska Porten. |
........ 800. |
17,800. |
Chargé d’Affaires...... |
........ 3,200. |
||
Förste Droginan ..... |
........ 900. |
||
Canzler....................... |
Italienska Hofven. |
........ 500. |
4,600. |
Ministerresident........ |
Kongl. Spanska Hofvet. |
3,000. |
|
Chargé d’Affaires..... |
Kongl. Nederländska Hofvet. |
........ 8,000. |
3,000. |
Envoyé....................... |
|||
Legationssekreterare |
Hanse-Städerne. |
1,000. |
9,000. |
Envoyé..................... |
Förente Staterne af Norra Amerika. |
5,000. |
|
Chargé d’Affaires...... |
Kejserl. Brasilianska Hofvet. |
4,000. |
|
Chargé d’Affaires...... |
Kongl. Portugisiska Hofvet. |
1,000. |
|
Generalkonsul........... |
400. |
||
Summa Rdr |
Hamb. B:ko |
110,400. |
Bil, N:o 2 b till Kongl, Maj:ts Nåd. Broposition N:o 1 om Statsverket 1874.
9
Protokoll öfver Utrikes Departements-ärende, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd
å Stockholms Slott den 27 December 1873.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,
Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,
Stats-Råden Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
WjERN,
Bergström,
Friherre ALSTRQMER,
Weidenhielm,
Falsen,
JOHANSEN.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:
”Sedan Eders Maj:t anbefallt tillsättande af en komité för utarbetande af förslag till
ordnande, i öfverensstämmelse med nutidens behof, af de civila embets- och tjenstemännens
löner, samt dels beslutat att, medan utredningen af frågan påginge, till Riksdagen
framställa nådig proposition om provisoriska löneförbättringar för statens tjensteman
i allmänhet att utgå från och med nästa års början i form af dyrtidstiilägg, dels hvad
öfriga Statsdepartementens expeditioner beträffade ansett löneförhöjningarnes belopp redan
nu kunna bestämmas i sammanhang med den förändrade organisation som för
dessa expeditioner blifvit beslutad, tillhör det mig att, hvad Utrikes-Departementet
vidkommer, framlägga underdånigt förslag till reglering af lönerna i öfverensstämmelse
så vidt möjligt med de grunder som för öfriga Statsdepartements-expeditioner blifvit
antagna.
Den nya organisation som för dessa godkänts är likväl, med afseende å ärendenas
natur inom Utrikes-Departementet, icke för detsamma lämplig eller möjlig att införa.
Användandet af andra än fasta tjensteman derstädes har aldrig varit brukligt
och skulle ej utan olägenhet kunna vidtagas, på grund af den ömtåliga beskaffenheten
af många äienden som der handläggas, liksom begagnandet af främmande renskrifvare
Bih.
till Rihsd. Prof. 1874. 1:a Sami. ha Afd. 9
10 Bil. N:o 2 b till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
biträde härigenom i allmänhet omöjliggöres pa samma gång sadant, då fiåga äi om
skriftvexling på främmande språk, troligen komme att medföra ökad utgift istället för
besparing, äfven i de fäll då det stode till buds.
Tjenstemännen inom Utrikes-Departementet kunna ej heller med sina befattningar
derstädes förena annan tjenst. Deras löner böra följaktligen vara beräknade så, att de
deraf kunna hafva sin nödtorftiga bergning, såvidt man ej vill, i likhet med hvad förhållandet
är i flere andra länder, föreskrifva vissa förmögenhetsvilkor för deras an
-
tagande.
Ehuru otillräcklig aflöningen är för de yngre tjenstemännen inom Departementets
Expedition, eller Andre Sekreterarne, hvilka oftast måst underkasta sig ganska betydliga
utgifter under en lönlös tjenstgöring utomlands såsom attachéer, har jag likväl ej
ansett mig böra föreslå dem till högre löneförbättring än 200 kronor hvardera.
Af särdeles vigt är deremot att de högre tjenstemännen derstädes blifva sä aflönade
att de kunna finna sig föranlåtne att vid sina befattningar någon längre tid qvarstanna,
utan att vid första ledighet söka sig till platser i utlandet, såsom händelsen hittills
för det mesta varit, till stor olägenhet för ärendenas gång inom Departementet,
I sådant afseende skulle lönernas förbättrande genom ålderstillägg efter vissa år utan
tvifvel visa sig fördelaktigt. Men under afvaktan på de allmänna bestämmelser i detta
fall gom kunna blifva fastställda för de civila tjenstemännen i allmänhet, anser jag mig
ej böra gå ett sådant beslut i förväg, utan inskränker mig till att för Departementets
tjenstemän föreslå en löneförhöjning till enahanda belopp som för öfriga Statsdepartements-expeditioner
blifvit äskade, nemligen
för Kabinettssekreteraren från 5,500 till 7,500 kronor....................................
tre Byråchefer från 4,500 till 6,000 kronor...................................................
en Förste Sekreterare och en Arkivarie från 3,500 till 4,500 kronor ................
fyra äldre Andre Sekreterare från 1,800 till 2,000 kronor ....................................
två yngre Andre Sekreterare frän 1,000 till 1,200 kronor .................................
en Introduktör för främmande sändebud, efter den beräkning af 30 procent dyrtidstillägg
som för statens tjenstemän i allmänhet föreslagits, eller från 2,000
till 2,600 kronor ...................................................................
Tillökning
. 2,000
4,500
2,000
800
400
600
Summa 10,300.
Den enda inskränkning i personalens antal, som synes mig möjlig utan kännbai
olägenhet för ärendenas gång, har här blifvit iakttagen genom förminskning af Andre
Sekreterarnes antal från 7 till 6, hvarigenom en besparing vinnes af 1,000 kronor.
Det ökade anslaget för Departementets Expedition skulle således utgöra 9,300 kronor,
med hvilket belopp de Förenade Rikenas utrikes-budget följaktligen komme att ökas.
Häraf föreslås, med iakttagande af den vanliga proportionen för anslagets fördelning,
att 12/17 uppföras på svenska Riksstadens tredje hufvudtitel med 6,565 kionoi
och 5/17 på Norges utrikes-budget med 2,735 kronor.
il. N:o 2 b till Kongl. Maj: s d. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 11
Sveriges andel i budgeten för diplomatiska utgifter komme följaktligen att utgöra
........................................................................................................... 443,365 kronor
samt Norges ............................................................................................... 184,735 »
Summa 628,100 kronor.
Slutligen får jag föreslå att enahanda belopp som bär ofvan blifvit till löneförhöjningar
åt Departementets Expedition för år 1875 uppfördt, må till samma ändamål
anvisas äfven för år 1874.”
I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställde Herr Stats-Ministern det
Kongl. Maj:t behagade häröfver inhemta Dess Norska Regerings utlåtande.
Härtill behagade Hans Maj:t Konungen, jemlikt öfrige
närvarande Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, i nåder
lemna bifall.
In fidem
C. Snoilsky.
12 Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt
Stats-Råd å Stockholms Slott den 9 Januari 1874.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,
Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,
Stats-Råden Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
W/ERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Falsen,
Johansen.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern föredrog i underdånighet Kongl. Norska Regeringens
i ett sammanhang afgifna underdåniga utlåtande åt den 30 nästlidne December
öfver de i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd den 5 och 27 i samma
månad af Herr Stats-Ministern framlagda förslag till de Förenade Rikenas utrikesbudget
för 1875 med dertill hörande beräkningar samt gjorda hemställan om löneförhöjning
för Utrikes-Departementets embets- och tjensteman från och med år 1874.
I sammanhang härmed ansåg sig Herr Stats-Ministern böra anföra att, ehuru de
grunder som af Kongl. Maj:t blifvit antagna vid beslutande af framställning till Riksdagen
om dyrtidstillägg för statens embets- och tjensteman i allmänhet, äfven torde
vara tillämpliga hvad Utrikes-Stats-Ministerbefattningen beträffade, hade på grund af
särskilda förhållanden något sådant lönetillägg ej blifvit i budgetförslaget för denna
befattning beräknadt, hvilken omständighet han likväl förutsatte icke skola vid en
blifvande slutlig lönereglering komma att förringa platsens dåvarande innehafvares
anspråk på löneförbättring i öfverensstämmelse med de grunder som dervid blelve
fastställda.
Bil. N:o 2 c till Konyl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 13
Herr Stats-Ministern hemställde vidare, att, enär Kongl. Norska Regeringen icke
vid de af honom framlagda beräkningar och förslag gjort annan anmärkning än den,
att det för löneförhöjning åt Departementets embets- och tjensteman för innevarande
år erforderliga belopp måtte anvisas å Ministerstatens besparingar, Kongl. Maj:t måtte
med gillande af denna åsigt i nådig proposition till Svenska Riksdagen och Norska
Storthinget äska de summor som å detta protokoll bilagda förslag till de Förenade Rikenas
uti ikes-budget för 1875 finnas uppförda, äfvensom att ett belopp motsvarande
den för 1875 begärda löneförhöjningen för Utrikes-Departementets embets- och tjensteman
matte beviljas att utgå åt de å Ministerstatens anslag befintliga bespaiingar.
Hans Maj:t Konungen behagade, med bifall härtill och jemlikt
Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att härhos
bilagda förslag till de Förenade Rikenas utrikes-budget för
1875 i vanlig ordning lägges till grund för de propositioner, som
skola för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska Riksdagen
och Norska Storthinget aflåtas.
Ex protocollo
O. Snoilslcy.
14 Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1814.
Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1875.
Diplomatiska utgifter: |
Sverige. |
Norge. |
rillsammans. |
|
1. |
Stats-MinisUrn för Utrikes Ärendena.................. |
24,000. |
24,000. |
|
2. |
Utrikes-Departementets Expedition..................... |
28,565. |
11,735. |
40,300. |
3. |
Ministerstaten............................................................ |
340,200. |
152,000. |
492.200. |
4. |
Militär-Attachéer ................................................... |
7,000. |
3,000. |
10,000. |
5. |
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ..... |
43,600. |
18,000. |
61,600. |
Summa kronor |
443,365. |
184,735. |
628,100. |
|
Konsulsstaten: |
||||
1. |
Utrikes-Departementets Expedition....................... |
7,000. |
4,450. |
11,450. |
2. |
Konsulernas aflöning, expektanslöner och pen- |
252,550. |
||
sioner.................................................................... |
144,000. |
108,550.. |
||
3. |
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ..... |
9,000. |
7,000. |
16,000. |
Summa kronor |
160,000. |
120,000. |
280,000. |
Sveriges Utrikes-bndget (Svenska Riksstatens Tredje Hufvudtitel) för år 1875.
I. Diplomatiska utgifter:
1. Statsministern för Utrikes Ärendena
2. Utrikes-Departementets Expedition .
3. Ministerstaten .....................................
4. Militär-Attachéer ................................
5. Skrifmaterialier, expenser och extra
.................................. 24,000.
......................................... 28,565.
................................................. 340,200.
..................................................... 7,000.
utgifter......................................... 43,600.
Summa kronor 443,365.
II. Konsulsstaten:
1. Utrikes-Departementets Expedition ............................
2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter,..........
7.000.
144,000.
9.000.
Summa kronor 160,000;
Bil N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 15
hvartill ytterligare komma" utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:
Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:
Årlig brandförsäkringsafgift å alla byggnader å tomten ................. 1,485.
Öfriga underhållsutgifter i allmänhet................................................. 2,715. 4 200
Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller å kr. 18 ’............. l’800.''
Summa kronor 6,000.
Norges Utrikes-budget för är 1875.
1. Diplomatiska utgifter:
1. Utrikes-Departementets Expedition ...................................................... 11 735.
2. Ministerstaten ......................................................................................... 152 000.
3. Militär Attachéerj ...............................................................• 3 000.
4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................................... 18,000.
Summa kronor 184,735.
II. Konsuls stat en:
1. Utrikes-Departementets Expedition.................................. 4,450.
2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner.............................. 108,550.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................................... 7,000.
Summa kronor 120,000.
Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1875.
1. Statsministern för Utrikes Ärendena.................................................... *24^0.
2. Utrikes-Departementets Expedition............................................................ 40,300.
3. , Minister staten:
a. Traktamenten:
Beskickningen i Athen:
Chargé d’Affaires ...................................................... |
2,000. |
|
Beskickningen i Berlin: Envoyé Extraordinarie och Ministre Plénipotentiaire |
45,000. |
|
Legationssekreterare .................................................... |
5,000. |
50,000. |
Beskickningen i Bryssel och Haag: |
||
Ministerresident............................................................... |
18,000. |
Transporteras 70,000. 64,300.
16 Bil. N:o 2 c till Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Beskickningen i Konstantinopel:
Ministerresident.................................................................
Drogman...........................................................................
Beskickningen i Köpenhamn :
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire..
Legationssekreterare......................................................
Beskickningen i Lissabon:
Ministerresident....................................................... ......
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire
Legationssekreterare...................................................
Beskickningen i Madrid:
Ministerresident .............................. ........................
Beskickningen i Paris:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire
Legationssekreterare......................................................
Beskickningen i S:t Petersburg:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire.
Legationssekreterare ...................................................
Beskickningen ä Bom:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire
Beskickningen i Washington:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire
Legationssekreterare................................................
Beskickningen i Wien:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire
Legationssekreterare......................................................
b. Kxpektanslöner....................................................
c. Pensioner..............................................................
Transport |
70,000. 64,300. |
10,000. |
|
4,000. |
14,000. |
36.000. |
|
. 4,000. |
40,000. |
4,000. |
|
. 64,000. |
|
8,000. |
72,000. |
18,000. |
|
. 64,000. |
|
. 8,000. |
72.000. |
. 60,000. |
|
8,000. |
68,000. |
19,000. |
|
.. 16,000. |
|
6,000. |
22,000. |
.. 36,000. |
|
5,000. |
41,000. |
19,200. |
|
33,000. 492,200. |
4. Militär-Attack éer:
i Berlin ..............
i Paris ..............
5,000.
5,000. 10,000.
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning ..... 2,500.___
Transporteras 2,500. 566,500.
Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 17
Transport 2,500. 566,500.
b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kar -
tor, frakt ni. m..................................... 1,500.
c. Prenumeration å tidningar och journaler................................. 1,500.
cl. Telegrafporto .................................................. 8,000.
e. Postporto.......................................................................................... 6,000.
f. Ekiperingspenningar....................................................................... 10,000.
g. Vexelkostnader.............................................................................. 500.
h. Beskickningarnes extra utgifter ................................................... 5,000.
i. Rese- och kurirkostnader............................................................... 5,000.
k. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ............... 5,000.
l. Hemliga utgifter.............................................................................. 16,000.
m. Diverse utgifter ............ 600. 61,600.
Summa kronor 628,100.
Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter för år 1875.
Inkomster:
Sveriges kontanta bidrag ..............................................................
Norges kontanta bidrag................................................................
Lästafgifter i Storbritannien och Irland, hvilka utgjort:
år 1871 af Svenska fartyg ........................... £ 879; 9; 6.
af Norska fartyg ........................... » 3,605; 16; 0. 4,435; 5; g.
år 1872 af Svenska fartyg ........................... £ 1,033; 16; 11.
af Norska fartyg ........................... »■ 3,845; 1; 3. 4^73. 2.
beräknas approximativt
af Svenska fartyg ..................................................................
af Norska fartyg .................................................................
Summa kronor
Kronor.
160,000.
120,000.
20,000.
72,000.
372,000.
Utgifter:
Kronor.
1. Departementets Expedition:
Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning .................................................. 11,450.
2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:
a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp
samt personliga ersättningsbelopp:
Transporteras 11,450.
3
Bih. till Riksd. Prot. 1874. l:a Sami. l:a Afd.
18 Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o |
1 om Stats\ |
|
Transport |
||
Konsuln i Archangel, traktamente ........................... |
.. 8,000. |
|
anslag till kontorshyra m. in................................. |
.. 2,000. |
10,000. |
Generalkonsuln i Helsingfors, traktamente............... |
. 8,000. |
|
anslag till kontorshyra m. m.................................. |
.. 2,000. |
10,000. |
Generalkonsuln i Köpenhamn, traktamente ............. |
.. 4,000. |
|
personliga ersättningsbelopp..................................... |
.. 8,800. |
12,800. |
Vice Konsuln i Helsingör, traktamente...................... |
2,000. |
|
Generalkonsuln i Hamburg, traktamente................... |
.. 8,000. |
|
anslag till kontorshyra m. m................................. |
.. 2,000. |
10,000. |
Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m.......... |
4,000. |
|
Konsuln i Lybcclc, personligt arvode........................... |
1,000. |
|
anslag till kontorshyra m. m.................................. |
3,000. |
|
personlig ersättning m. in........................................ |
300. |
4,300. |
Konsuln i Rostocli, personligt anslag ....................... |
400. |
|
anslag till kontorshyra in. m................................. |
3,000. |
3,400. |
Vicekonsuln i Nieuwediep, anslag till kontorskostnader......... |
900. |
|
Generalkonsuln i London, traktamente.................... |
24,000. |
|
Vicekonsuln ............................................................... |
14,000. |
|
anslag till kontorshyra och expenser m. in.......... |
11,100. |
|
öfriga kontorspersonalen......................................... |
14,700. |
63,800. |
Vicekonsuln i Newcastle, traktamente .................... |
8,000. |
|
anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp ............ |
4,000. |
12,000. |
Kontoristen vid Vicekonsulatet i Liwerpool, arvode |
4,000. |
|
Kontoristen vid Vicekonsulatet i Cardiff, arvode ... |
4,000. |
|
Generalkonsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra |
m. m. ... |
3,000. |
Konsuln å Malta traktamente.................................... |
4,000. |
|
personlig ersättning.............................................. |
4,000. |
8,000. |
Generalkonsuln i Havre, anslag till kontorshyra m. |
m.......... |
2,000. |
Generalkonsuln i Älger, anslag till kontorshyra m. |
m.......... |
2,000. |
Generalkonsuln i Alicante, anslag till kontorshyra j |
m. m. ... |
3,000. |
Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra m. m....... |
2,000. |
|
Konsuln i Barcelona, traktamente............................. |
6,000. |
|
anslag till kontorshyra m. m.................................. |
2,000. |
8,000. |
Generalkonsuln i Lissabon, traktamente .................. |
8,000. |
|
anslag till kontorshyra m. m.................................. |
2,000. |
10,000. |
Generalkonsuln i Italien, traktamente ...................... |
10,000. |
|
Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra m. m.......... |
2,000. |
Transporteras 191,200.
11,450.
Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 19
Transport
Generalkonsuln i Athen, traktamente .......................................
Ministerresidenten i Konstantinopel (för konsulatärendenas
handhafvande), traktamente .......................... 10,000.
Drogman, traktamente .................................................. 2,000.
Konsulatsekreteraren, traktamente .............................. 6,000.
Legationspredikanten, traktamente..................... 2,000.
Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes,
arvode ........................................................................ 400.
Hamnmästaren, aflöning ................................................ 4,600.
Vicekousuln i Darclanellerna, personligt arvode.....................
Konsuln i Smyrna, personligt arvode......................................
Generalkonsuln i Alexandrin, traktamente ................. 12,000.
anslag till kontorshyra m. m.................................... 4,000.
Konsuln i Tunis, traktamente ...................................................
Generalkonsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra
utgifter.....................................................................................
Generalkonsuln i Washington, traktamente..............................
Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra m. m................
Generalkonsuln i Bio de Janeiro, traktamente ......... 10,000.
anslag till kontorshyra m. m..................................... 4,000.
Konsuln i BaJiia, anslag till kontorshyra m. m. ....................
Generalkonsuln i Buenos-Ayres, traktamente ............ 10,000.
anslag till kontorshyra m. m..................................... 2,000.
Generalkonsuln i Shanghai, anslag till kontorshyra
och expenser ............................................... 4,000.
Vicekousuln, traktamente (hvari ingår ersättning
för resor inom distriktet)....................................... 12,000.
Generalkonsulatet i Japan, anslag till kontorshyra
och expenser...........................................................................
b. ExpeTitanslöner ................................................................
c. Pensioner ......................................................................
191,200. 11,450.
10,000.
25.000.
500.
1,000.
16.000.
6,000.
2,000.
16,000.
6,000.
14.000.
2,000.
12.000.
16,000.
4,000- 321,700.
............ 3,600.
........... 18,600. 343,900.
3.
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. |
Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m. m. |
1,500. |
b. |
Konsulernas embetsutgifter........................................................... |
6,000. |
c. |
Post- och telegrafporto................................................................. |
4,500. |
d. |
Vexelkostnader ............................................................................. |
250. |
e. |
Extra utgifter................................................................................. |
4,400. |
Summa kronor 372,000.
20 Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Broposition N:o 1 om Statsverhet 1874.
Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående
expektanslöner och pensioner.
Från Minister staten:
Expeldanslöner:
Jemlikt Nådigt Beslut
af den . # Kronor.
19 Febr. 1894. Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton ............. 4,800.
1 Dec. 1868. Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna ............ 4,800.
» » » Förre Ministerresidenten i Bryssel Baron von Mansbach......... 4,000.
15 April 1869. Förre Ministerresidenten i Haag Friherre Wrede..................... 4,000.
23 Sept. 1864. Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius...... 1,600.
Summa kronor 19,200.
Pensioner:
18 April 1848. Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Friherre
Ihre .................................................................................... 6,000.
29 Sept. 1870. Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt..................................... 6,000.
7 » 1858. Förre Envoyén Lövenskiold ..................................................... 4,000.
22 » 1855. Förre Ministerresidenten Grefve Wrangel................................ 3,200.
3 Febr. 1852. Förre Envoyén Friherre d’Ohssons enka ................................... 2,800.
27 Okt. 1857.1 Envoyén Friherre Hochschilds enka............................................ 2,800.
4 Maj I808.I
30 Juni 1863. Förre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas enka ..................... 2,000.
23 April 1869. Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Fri
herre
Stiernelds enka.................................................................. 2,000.
3 Dec. 1869. Envoyén Sandströmers enka......................................................... 1,200.
4 » 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes enka................................ 1,000.
2 Juni 1837. Förre Chargé d’Affaires Hegardts enka....................................... 600.
30 Nov. 1855. Förre Registratorn i Kongl. Kabinettet för Utrikes Brefvex
lingen
Friherre Rudbeck............................................................ 600.
22 » 1864. Förre Kabinettskuriren Öhmans enka......................................... 225.
17 Febr. 1858. Kabinettsvaktmästaren Englunds enka ....................................... 100.
2 Jan. 1863. Aflidne förre Kabinettskuriren Grönlands dotter Erika ............ 75.
» » Aflidne Kabinettskuriren Liljedahls dotter Klara .......... 75.
Summa kronor 32,675.
il. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 21
Från Konsxilsstaten:
Expektanslöner:
Kronor.
t. f. Konsuln i Buenos-Ayres Grefve Frölieh ................. 2,000.
Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius......... 1,600.
Summa kronor 3,600.
Pensioner:
10 Juni 1859. Förre Generalkonsuln i Åbo af Forselles................................... 4,000.
12 Sept. 1868. Förre Generalkonsuln i Alexandria Testa.................................... 4,000.
21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer......................................... 3,600.
13 Dec. 1864. Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin de la Tunisie..................... 3,000.
21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dalilfelt.............................. 1,600.
13 » 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka ........................... 800.
8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka.......................................... 400.
16 » 1869. Aflidne förre Generalkonsuln i Alger Lagerkeims dotter Fatima 400.
13 Mars 1860. Förre t. f. Generalkonsuln i Rio de Janeiro von Scbantz’ enka 300.
Aflidne Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:
6 Juli 1825. (Anna Carolina.............................................................................. 225.
4 Febr. 1832. ISofia Helena.................................................................................... 225.
Summa kronor 18,550.
Jemlikt Nådigt Beslut
af den
24 Nov. 1854. Förre
23 Sept. 1864. Förre
Bih. till Riksd, Prof. 1874. l:a Sami. l:a Åfd.
4
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj;ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
1
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför
Ihans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 9 Januari 1874.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern AcUercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhiélm.
Departements-chefen, Statsrådet Weidenhielm anhöll i underdånighet att,
i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna å Riksstatens
fjerde hufvudtitel under år 1875, få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna
framställningar:
Iransumt af Stats-kontorets. den 10 December 1873 afgifna underdånigaberättelse
om Statsverkets tillstånd och förvaltning;
Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 6 December 1873
angående de för 1875 erforderliga anslag, som tillhöra Civila Departementets
redovisning;
t f. General-Fälttygmästarens och Chefens för Artilleriet underdåniga
memorial af den 29 November 1873 rörande Artilleri-departementets medelsbehof
för år 1875;
Bih. till Rik sd. Prat. 1874. 1 Sand. 1 A/d. i
2 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
t. f. Chefens för Armé-förvaltningens Fortifikations-departement underdåniga
memorial af den 8 December 1873 med dels förslag till de för Departementet
erforderliga ordinarie anslag för år 1875, dels ock Befålliafrarens för
Fortifikationen framställningar, rörande de för fästningsbyggnaderna under samma
år behöfliga extra anslagsmedel och angående extra anslag till fortsättande al
arbetena å Svea Artilleri-regementes kascrn-etablissement;
Armé-förvaltningens Intcndents-departements underdåniga skrifvelse af den
14 November 1873 med förslag öfver Departementets mcdelsbehof för år 1875;
Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af den
17 sistlidne December angående de för upprätthållande af den kassan åliggande
pensionering äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga anslag;
Inspektörens för Militär-läroverkcn underdåniga memorial af den 4 December
1873 med förslag till ny inredning och nya inventarier för Krigsskolan;
Sekund-chefens för Lif-Gardet till häst underdåniga memorial af sistnämnda
dag angående nytt exercishus för regementet;
Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 27 December 1873
med förslag till åtgärder och bestämmelser för underlättande af rekrytering och
rekapitulation vid värfvade annéen;
Armé-förvaltningens Artilleri-departements skrifvelse af den 19 December
1873 angående kostnaderna för ökad ammunitionsåtgäng vid arméens vapenöfningar;
Armé-förvaltningens
underdåniga skrifvelse af den 16 December 1873
rörande förbättrad utspisning åt indelta arméen med Wermlands Fältjägare-regemente
samt Bevärings-manskapet vid de vanliga vapenöfningarne;
Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 28 November 1873
rörande löneförhöjning åt Förvaltningens embete- och tjensteman;
t. f. General-Fälttygmästarens underdåniga memorial af den 2 December
1873 angående löneförbättring åt de vid Artilleriets tygstat och Fyrvcrkarecorpsen
anställda personer;
t. f. Befälliafvarens för Fortifikationen underdåniga memorial af den 13
December 1873 rörande löneförbättring åt vissa civila tjensteman vid Fortifikationen;
Armé-förvaltningens
underdåniga skrifvelse af den 6 Oktober 1873 i
fråga om förhöjning af inqvarteringsersättningen till åtskilliga militärstater i
Stockholm;
Direktionens för Allmänna Garnisonssjukhuset underdåniga skrifvelse åt
den 11 November 1873 angående förbättrad aflöning åt sjukhusets embetsoch
tjensteman samt betjening;
Inspektörens för Militär-läroverkcn underdåniga memorial af den 30 November
1873 med förslag till löneförbättringar vid sagda läroverk; samt
3
Bil No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
samma myndighets underdåniga memorial af den 25 November 1873 med
t. t. Chefens för Krigshögskolan framställning angående förhöjning i anslaget
till läroverkets omkostnads- och imderliållsstat;
Sekund-chefens för Lif-Gardet till häst underdåniga memorial af den 27
November 1873 angående portion in natura eller ersättning derför åt regementets
två mönsterskrifvare;
Gencral-befälhafvarcns i l:sta Militär-distriktet underdåniga memorial med
Chefens för Husar-regementet Konung Carl X V framställning om löneförbättring
åt Auditören och Kegements-skrifvaren vid regementet.
Härefter anförde Departements-chefen:
Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 30 sistlidne Maj meddelat mig nådig
befallning att utarbeta ett förslag till arméorganisation, bygdt på de af Riksdagen
i underdånig skrifvelse den 24 i samma månad angifna grunder, har jag den 3
derpå följande Oktober anmält, att grunddragen till ny härordning vore uppgjorda,
och har Eders Kongl. Maj:t för att granska desamma förordnat en komité af sakkunnige
män, hvilka från den 14 i samma månad för sagda ändamål varit samlade
i hufvudstaden. Denna komité har nu med sitt granskndagsarbete kommit
sa långt, att jag med visshet anser mig till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
kunna före utgången af nästkommande månad framställa grunderna för den
nya härordningen.
Under sådana omständigheter skulle jag icke nu till Eders Kongl. Maj:t
framlägga magra förslag rörande genomgripande förändringar i arméens personalförhallanden,
om icke just beträffande dessa tidens kraf i förgrunden frammanat
frågor, dem jag anser mig, oberoende af den ifrågavarande härorganisationen.
icke kunna undanskjuta,
Till dessa hör i främsta rummet den, sedan en lång följd af år, på dagordningen
ofta återkommande frågan om en tillfredsställande lönereglering för
indelta arméen, — en fråga, som, huru nitiskt den än varit behandlad, dock
ännu (jvarstår med sitt anspråk på lösning, i samma män stegradt, som missförhållandena
emellan lönernas storlek inom samma lönegrad allt mer och mer
tillväxa.
Sa länge det indelta löningssättet bibehålies, torde också en tillfredsställande
lönereglering svårligen kunna genomföras, enär detta löningssätt“genom
de deruti ingående bostadsboställena sjelft innebär ett frö till ständig ojemnhet
i lönernas belopp. Men vid afskaffande! af detta löningssätt uppstå åtskilliga
förvecklingar till följd af den fordran hos staten, som nu eges af indelta arméens
he!;il på en under längre, eller kortare tid redan intjent aflöning, och jag anser
derföre, att förberedande åtgärder till löneregleringens underlättande böra vidtagas,
innan Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlägger förslag till ny löningsstat
för arméen.
1
Bil. N:o 3 a. till Konr/i. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
De åtgärder i detta afseende, hvilka jag underdånigst hemställer måtte
nu sammanträdande Riksdag föreslås, på det den nya löneregleringen, med
det indelta löningssättets upphörande, må kunna inträda från 1876 års början,
torde jag dock höra motivera genom ett närmare berörande af nuvarande avlöningsförhållanden.
Det indelta löningssättet, eller anvisande till tjensteman såsom lön af någon
viss statens jordegendom eller vissa till staten utgående räntor och tionde,
h vilka han sjelf, utan mellankomst af statens uppbördsman, från den skattskyldige
eger uppbära, har visserligen redan i mänga afseenden blifvit rubbadt.
År 1833 upphörde detsamma för subaltern-officerare och blefvo desse då
satta på en vid hvarje regemente eller corps lika stor kontant lön, fastän de
för deras aflönande afsmida indelta lönetillgängar icke till statsverket indrogos.
utan för deras gemensamma räkning vid regementena förvaltades. De i det
öfriga befälets aflöning ingående räntor och tionde voro väl ännu i 1833 års
lönereglering afsedda att på de särskilda beställningarne fördelas för att af
dessas innehafvare omedelbart från de skattskyldiga'', enligt dä gällande författningar,
utkräfvas; och blefvo för sådant ändamål vid de flesta regementen
och corpser s. k. aflönings-indelningsverk uppgjorda och i Nåder faststälda.
Men denna anordning egde icke bestånd längre än till 1857 års början, se,dan
genom Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 17 Juni 1856 föreskrifvits. att alla
indelta lönetillgängar, med undantag af bostadsboställena, skulle af regementsskrifvaren
uppbäras samt af vederbörande löningsdirektioner, efter förvandling,
der sa behöfdes, i penningar, enligt faststälda grunder på löntagarne fördelas.
Återstå således numera endast bostadsboställena, livilka ännu betinna sig i indelningshafvarens
hand. Men äfven med afseende på dessa hafva tidsförhållandena
medfört en ändring, som syftar till upphörande af det indelta löningssättet
i egentlig mening; något, hvarom de ständigt till Eders Kongl. Maj:t inkommande
underdåniga ansökningar om ratt att på längre tid bortarrendera
boställena, nogsamt bära vittne.
Men detta oaktadt och ehuru en stor del af lönetillgångarne numera blifvit
regementsvis sammanslagna, hvarigenom aflöningen för dem som icke hafva
bostadställen blifvit lika inom samma regemente, så qvarstår dock fortfarande
en betydlig skiljaktighet mellan lönerna, icke allenast vid olika regementen
utan äfven inom samma regemente, för dem, som äro boställsinnehafvare.
Denna lönernas olikhet kan enligt mitt förmenande endast upphäfvas genom
att sammanslå alla lönetillgångarne icke blott inom hvarje regemente eller corps
utan inom hela den indelta arméen, och dervid icke blott räntor, tionde m. in.
utan äfven inkomsterna af bostadsställeua, d. v. s, genom det indelta löningssättets
afskaffande. Så kommer visserligen att ske, om den arméorganisation,
som nu är under utarbetande, skulle blifva genomförd. Men äfven under alla
5
ful. N:o 3 a. till Konr/l. Maj:ts Nåd. Prop,. N:o 1. om Statsverket 1874.
förhållanden, hurudan än den nya formen för vårt landtförsvar kommer att
gestalta sig och äfven om den nuvarande organisationen komme att längre eller
kortare tid bestå, är upphörandet af det indelta löningssättet för befälet en nödvändighet,
om eljest någon ordning och jemvigt i de nu temligen beklagliga aflöningsförhållandena
inom indelta arméen skall kunna komma till stånd. Dervid
maste emellertid uppmärksamheten fästas vid några omständigheter, hvilka
af detta löningssätt varit en följd.
Lönetillgångarne vid de indelta regementena och corpsema utgöras, såsom
är allmänt kandt, dels af boställen, bland hvilka några af befälet sjelft disponeras
såsom bostads boställen och de öfnga för vederbörande löningsfonders räkning utarrenderas,
dels ock af ersättning för räntor och tionde, äldre kontanta anslag med
mera dylikt. En indelt officer eller underofficer tillträder från och med månaden
mist efter den, i hvilken lian blifvit utnämnd, alla till tjensten hörande löneförmåner,
utom det med densamma möjligen förenade bostadsbostället, ty å detta njuter
företrädaren eller hans rättsinnchafvarc laga fardag. Den öfriga lönen beräknas
lor tjenstens innehafvare visserligen på sätt nyss är sagdt, men uppbäres hvad
de indelta tillgangarne beträffar, först året derpå, ty dessa tillgångar vare sig
de utgöras af ersättning för räntor och tionde m. m. eller bestå af afkastning
från boställena, inflyta nemligen i regeln först under följande år. Om,
såsom jag är beredd att i underdånighet föreslå, en ny lönereglering,
grundad på fasta kontanta löner med indelt löningssätts upphörande, skulle
inträda med 1876 års ingång, sa följer af hvad jag nu anfört, att de
indelta lönetillgångarne, som i början af nämnda år komma att inflyta, icke
tillhöra staten, utan utgöra befälets redan under år 1875 intjenta lön. De
böra således efter gällande grunder komma armébefälet till godo. Emellertid
skulle den nya kontanta aftöningen inträda med 187-6 års början och under
kela detta är utbetalas, ehuru staten sjelf, på sätt nänmdt är, ej finge upbära
de indragna, förut indelta, tillgångarne förr än efter ingången af år 1877,
enär de under 1876 upplupna inkomster af detta slag i allmänhet först då
inflyta.
Vid löneregleringens genomförande måste staten således ikläda sig ett förskott.
Denna omständighet torde dock ej vara af beskaffenhet att påkalla någon
särskild åtgärd. Med den betydande kassabehållning, staten numera i allmänhet
kan disponera, lärer väl ett förskotterande af nu ifrågavarande del af
arméens aflöning ej blifva för staten särdeles betungande. De indelta lönetillgångarne,
bostadsuoställena inberäkna*le. utgöra nemligen efter uppgjord approximativ
beräkning omkring 2,400,000 ll;dr, och staten skulle således, under
förutsättning att lönerna komma att qvartalsvis utgå, nödgas utbetala:
den 1 Mars 1876 ................................" 600,000 Kronor,
» 1 Juni » .................................... 600,000 »
0
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1374.
den 1 Oktober 1876 .................................... 600,000 Kronor.
» 1 December » .................................... 600,000 »
Förskjutandet af dessa summor, utaf livilka endast den törsta skulle sta
obetänkt omkring ett ar, den sista deremot omkring tre månader, torde icke
förekomma finansstyrelsen betänkligt.
Hvad emellertid särskild! den del al'' de indelta lönctillgångarna angår, som
utgöres af bostadsboställen, så är förhållandet dermed mera invecklad!. A dessa
njuter nemligen afgående indelningshafvaren laga fardag. Den, som således
mottager en tjenst, hvarvid bostadsboställe ingår i lönen, kommer, under det
han får räkna sig tillgodo öfriga löneförmåner från månaden näst etter den, i
hvilken han blifvit utnämnd, icke i åtnjutande af bostället förr än någon tid
mera än ett år, i allmänhet tvä år, efter det lian mottagit sin tjenstebefattning.
Under det han utöfvar tjensten, är han således hela det så kallade fardagsåret
i afsaknad af den del af lönen, som utgöres af boställets afkastning. Då han
emellertid ovilkorligen intjent äfven denna lönedel. har han således derför en
fordran hos s-läten, hvilken under närvarande förhållanden godtgöres honom
vid afgång ur tjensten derigenom, att han i sin tur får åtnjuta laga fardag.
Da det så kallade fardagsåret således endast är en ersättning för innehållen, ofta
nog länge sedan förtjent lön, så torde det vara gifvet, att, vid införande åt en
ny lönereglering med fasta kontanta löner, en boställsinnehafvare är berättigad
att från den dag, han kommit i åtnjutande af den nya aflöningen och således
lemnat sin gamla indelning, åtnjuta fardag å sitt boställe. Om den nya löneregleringen
inträdde med 1876 års början, skulle således den på ny stat öfverfiyttade
boställsinnehafvare)! vara berättigad att besitta bostället under laga fardagstid,
eller till den 14 Mars 1878.
Ville man begagna, den enkla utvägen, att vid inträde af ny lönereglering
låta nuvarande indelningshafvare, under det de uppbära lön å nya staten, sitta
qvar sitt färdagsår å bostället, så vore ingen annan åtgärd för staten af nöden,
än att under de första aliöningsåren, dä den vore i saknad af boställsafkastningen,
bevilja sä mycket större kontant lönetillskott till arméens aflöning. En sådan
utväg anser jag dock hafva det fel, att den längre än nödigt håller vid
lif den militära olägenhet af det indelta löningssättet, att befälets tid och
intresse bindes vid jordbruket, en olägenhet, som, ehuru visserligen numera
förminskad, dock, om en ny arméorganisation, grundad uteslutande på allmän
värnepligt, genomfördes, skulle blifva mera kännbar. I betraktande häraf
och då tillvaron af fordran på färdagsår är ett hinder, som, oberoende af
formen för en ny arméorganisation, måste tdl åstadkommande af ett tidsenligt
allöningssätt vid arméen undanrödjas, har jag vant betänkt att föreslå en utväg
för vinnande af sagda syfte.
7
Bil. Nu, 3 a. till Konr/l. MajOt Nåd. Prop. No 1. om Statsverket. 1874.
Då fardagsårens afkastning utgör cn löntagaren tillförsäkrad ersättning för
i edan fullgjord tjenst, så liar lian väl, enligt mitt förmenande, en fullständig
civil rättslig befogenhet att under denna tid förblifva i besittning af bostället.
Mmi
att icke vederbörande kan åläggas att för statens bästa afstå densamma, dock
naturligtvis endast emot fullgod lösen. Härigenom har jag också antydt min
åsigt om den väg, staten för boställenas insamlande från innehafvarne bör
beträda.
Den lösesumma, staten för boställenas besittning under fardagsåren har
att erlägga, måste naturligtvis fullt motsvara deras verkliga afkastning, då det
är don verkliga besittningen, som beröfvas boställsinnehafvare^ Beloppet af
denna afkastning låter väl endast med visshet bestämma sig i de, numera dock
timligen talrika, fall, da bostället är utarrenderadt. I de jemförelsevis få, i
hvilka indelningshafvare!! sjelf brukar sitt boställe, måste en uppskattning af
den derifrån flytande inkomst ega rum. Äfven en sådan erbjuder dock inga
synnerliga svårigheter. Då den emellertid ännu icke blifvit utförd, kan väl ej
det samlade beloppet af hela inkomsten från arméens bostadsboställen noggrant
uppgifvas, och en sådan uppgift skulle i hvarje fall, om än nu tillfredställande,
icke kunna med säkerhet angifva det värde, besittningen af boställena skulle
ega under åren 1876 och 1877. Efter en beräkning så pass noggran, som
den utan formel värdering af de ej utarrenderade boställenas afkastning låtit
sig v orks tulla, och hvilken beräkning legat till grund för nu uppgjorda kalkyler
angående det dyrtidstillägg åt indelta arméen, som jag i dag skall Eders
Kongl. Maj:t underställa, utgör bostadsboställenas nuvarande afkastning för
hela armeen omkring 1,000,000 R:dr. Denna summa fördubblad, eller omkring
2,000,000 B:dr, skulle alltså vara det ungefärliga belopp, som för inlösen af
armébefälets fardagsår blefve erforderligt.
D& den af mig nu ifrågasatta löneregleringen är afsedd att inträda först
med 1876 års ingång, och de af arméens befäl, livilka innehafva bostadsboställen,
således först då äro berättigade, att för mistningen af fardagsår erhålla ersättmng,
skulle det visserligen kunna synas, som om den nu ifrågasatta anslagsfordran
skulle kunna hvila till 1875 ars Riksdag för att då, samtidigt med
förslag till ny lönestat, framställas. Härvid bör emellertid erinras, att, ehuru
visserligen största delen af arméens boställsinnehafvare, såsom utnämnde efter
den 8 April 1862, äro skyldiga att, när helst det påfordras, underkasta sig
lönereglering med boställenas afträdande, billigheten dock, vid betraktande af
den ekonomiska svårigheten att alldeles oförberedd afbryta en i gång varande
landthushållning, synes fordra, att boställsinnehafvarne i god tid blifva underrättade
om en kommande förändring af den art. som nu blifvit föreslagen. Men
utom detta billighetsskäl, tinnes eu annan anledning, som manat mig att föreslå
8
Bil. N:n 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Eders Kongl. Maj:t, att redan nu af Riksdagen begära medel till fardagsårens
inlösning. Yid de tillfällen, då fråga om boställenas indragning
varit å bane, har man hyst någon betänklighet att ställa denna åtgärd så, att
allt för många boställen skulle på en gång till arrende utbjudas, enär man
föreställt sig, att genom en allt för öfverflödig tillgång varans pris, det vill
här säga arrendeafgifterna, skulle kunna, staten till men, nedtryckas. Sedan de
icke utarrenderade boställenas antal ständigt minskats, och således den massa
af boställen, som skulle efter en samtidig indragning komma att på en gång
till arrende utbjudas, betydligt förringats, och dessutom den allmänna ekonomiska
ställningen i landet numera hunnit den utveckling, att hugade sökande efter dylika
arrenden i vida större antal förefinnas. lärer väl den nyss antydda farhågan
icke hafva samma berättigande som förut. Men för att ytterligare förminska
den ifrågavarande olägenheten, synes det mig välbetänkt, om en del af de ännu
icke utarrenderade boställena redan vid 1875 års midfasta gjordes disponibla,
till hvilket ändamål man under innevarande år borde erbjuda innehafvare af
dylika boställen att dem vid sistnämnda tidpunkt afträda, mot rättighet att vid
afträdande utfå sin fardagsårsersättning, men med skyldighet att. intill dess
den nya löneregleringen trädt i kraft, åtnöja sig. i stället för bostället, med
det derför utgående arrende. Då. såsom det är att förvänta, åtskilligo boställsinnehafvare
torde finnas villige att ingå pa en sådan uppgörelse, skulle ledan
under innevarande eller början af nästa ar en del hittills ej utarrenderade boställen
kunna till arrende utbjudas med tillträde midfastan 1815, under det att
återstoden först konnne att senare, med tillträde den 14 Mars 1876, utarrenderas.
Skulle det visa sig, att alla eller en större del af innehafvarne till sådana boställen
vore villige att redan 1875 afstå desamma, kommer naturligtvis att på
Eders Kongl. Maj:ts bestämmande bero, livilka dylika anbud böra emottagas,
hvarigenom en jemn fördelning af utarrenderingen mellan de båda nämnda
åren kan ega rum. Genom en anordning, sådan som den nu föreslagna, bli Iver
emellertid en del af det till fardagsarens inlösning afsedda anslag behötligt
redan den 14 Mars 1875.
Om Eders Kongl. Maj:t skulle i Nåder gilla hvad nu af mig blifvit anfördt,
får jag i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t täcktes besluta:
att, under förutsättning att Riksdagen beviljar nödiga medel
till inlösen af armébefälets fardagsår å boställen, skall med år
1876 en sådan lönereglering vid armeen införas, att bostadsboställen
icke komma att i aflöningen ingå, der ej undantagsvis
för löntagare, hvilkas indelningar äro äldre än Nådiga Bretvet
af den 8 April 1862, sådant kan komma att under deras tjenstetid
fortfara;
samt
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
9
samt vidare
att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen i nåder, till inlösen
af armébefälets rätt till fardagsår å innehafvande bostadsboställen,
äska dels beviljande af ett extra förslagsanslag å
2,000,000 Kronor; dels ock anvisande till utgående från samma
anslag under år 1875 af 300,000 Kronor.
Och torde denna anslagsfordran få här nedan bland öfriga äskade extra
anslag antecknas.
Härefter torde jag få öfvergå till en annan fråga rörande arméens personalförhållanden,
hvilken, äfven den, är af natur att oberoende af den stundande
arméorganisationen böra nu tagas i öfvervägande.
Det behof af en löneförbättring för statens embets- och tjensteman, hvilket
tidsförhållandena framkallat, och hvilket äfven blifvit af Eders Kongl. Maj:t
under den 19 sistlidne December erkänt, är icke mindre tryckande för arméens
befäl än för statens öfriga tjenare. Frågan om en ny fast lönereglering
för detta befäl måste dock, i afvaktan på förslag till omorganisation af landtförsvaret,
ännu hvila. Men den omständighet, att sättet för aflöningens fasta
ordnande inom arméen är beroende på utgången af organisationsfrågan, synes
icke gifva rätt att lemna den närvarande tidpunktens kraf utan behjertande.
Af detta finner jag mig uppfordrad att inför Eders Kongl. Maj:t framlägga
underdånigt förslug till dyrtidstillägg åt arméens befäl under åren 18711 och 1875.
Härvid har jag emellertid, hvad indelta arméen beträffar, icke tilltrott mig att
för alla lönegrader tillämpa den af Eders Kongl. Maj:t ofvannämnda dag för
dyrtidstillägg i allmänhet fastställda norm af 30 procent å innehafvande aflöning
intill 5,000 R:dr, utan funnit mig nödsakad att uppställa andra grunder för
dyrtidstilläggets beräknande; och går jag nu att i underdånighet framlägga
desamma jemte de skäl, som dervid varit för mig bestämmande.
De för indelta arméen fastställda löningsstater äro i allmänhet vida äldre
än de bestämmelser rörande aflöning, som gälla såväl för värfvade arméen som
för statens civila och ecklesiastika embets- och tjensteman. Till följd häraf
äro indelta arméens normallöner jemförelsevis lägre än vederlikars både inom
arméen och statens civila tjenstepersonal. En förhöjning af blott 30 procent å
normalstaten skulle derföre, om eljest normalstaten verkligen angåfve beloppet
af utgående aflöning, för ifrågavarande befäl medföra en alltför ringa förmån.
Men den nu förutsatta enkla utväg till dyrtidstilläggets beräknande kan
så mycket mindre vid fråga om indelta arméen användas, som dess normalstat
ingalunda längre angifver den lön, som af befälet verkligen åtnjutes. De
statsinkomster, som blifvit till arméen indelta, och med livilka 1833 års normallöner
skulle upprätthållas, hafva nemligen, till följd af dylika tillgångars natur,
Bih. Ull Bihsd. Prof. 1813. 1 Sami. 1 A/d. -
10
Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
vuxit, hvarigenom dels det blifvit möjligt att åt löntagare i allmänhet utbetala
ett större eller mindre tillskott utöfver den i normalstaten bestämda lönesumman,
dels genom stegringen i bostadsboställenas afkastning utöfver det belopp,
hvartill desamma blifvit inräknade under lönen, en tillökning utöfver normalstat
blifvit innehafvarne af sådana beredd. Den tillvext i löneförmåner, som sålunda
kommit indelta armébefälet till godo, är emellertid mycket vexlande.
Under det den för en och annan löntagare uppgår till flera gånger normallönen,
måste andra åtnöjas med ett obetydligt tillskott, och några till och med
ej komma upp öfver densamma.
Under sådana omständigheter har den verkligt utgående lönen, lika litet
som lönen efter normalstat, kunnat läggas till grund för beräkningen af ett
likformigt dyrtidstillägg efter den norm, som blifvit den 19 December sistlidet
år nådigt fastställd.
Yid uppgörande af förslaget till dyrtidstillägg för indelta arméens befäl
har jag derföre följt den regel, att normallönen för hvarje beställning, när
denna icke kunnat anses redan bereda sin innehafvare skälig ersättning för det
arbete sysslan af honom krafvel-, blifvit med visst procenttal höjd till ett minimum
för de löneförmåner, hvarmed befattningens innehafvare borde åtnöjas
intill dess ny lönereglering blifvit fastställd. Blott de, hvilkas vid regemente
eller corps verkligen åtnjutna löneförmåner icke uppgå till detta minimibelopp,
hafva blifvit föreslagna till undfående af ett dyrtidstillägg, hvars storlek utgör
fyllnaden i verklig innehafvande lön och den nämnda minimiaflöningen.
Vid bestämmande af denna minimigräns, d. v. s. den procentförhöjning ii
normallönen, som bör tillkomma innehafvarne af de olika befattningarne, hafva
åtskilliga omständigheter måst tagas i betraktande. Såväl vid 1856—1858
årens riksdag som eljest, då fråga blifvit väckt om löneförbättring för indelta
arméen, har Riksdagen förklarat sin obenägenhet att gifva något tillskott till
förhöjning i boställsinnehafvarnes inkomster; men beviljade deremot vid nyssnämnda
riksdag ett ännu utgående anslag till fyllnad i lönevilkor för underbefäl
och icke med boställe aflönadt befäl. De med boställen försedda, tjenstemännen
inom arméen hafva visserligen också i allmänhet åtnjutit bättre vilkor
än de, hvilkas aflöning ensamt utgått ur do gemensamma löningsfonderna.
Under det nemligen dessa fonder väl stigit med stundom 100, någon gång 150
procent, har boställenas afkastning flerstädes mångdubblats utöfver det i normalstaten
beräknade belopp. Men denna stegring är synnerligen olika i skiljda delar af
landet och särskildt i de Norrländska länen hafva boställenas afkastning föga
visat sig i tillvext. Att under sådana förhållanden utesluta alla boställsinnehafvare
från dyrtidstil 1 ägget torde ej vara med billighet öfverensstämmande,
hvaremot jag anser, att, till följd af de ekonomiska fördelar, de genom boställets
innehafvande åtnjutit framför öfriga löntagare, och då ett dyrtidstillägg
11
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
måste efter vissa allmänna normer fördelas, en mindre procentförhöjning på
normallönen bör för boställsinnehafvare beräknas, hvarigenom väl de flesta blifva
utan dyrtidstillägg, men åtminstone något tillskott kommer de med svagaste
boställen försedda indelningshafvare tillgodo. Hvad särskildt regements-cheferne
vid indelta arméen vidkommer, äro de i allmänhet så aflöna de, att något tillskott
för dem ej är behöflig! Ett undantag bilda emellertid, till följd af boställenas
sämre beskaffenhet, några af dessa befattningar, och derföre synes
ett mindre dyrtidstillägg böra äfven dem tillkomma. Hvad åter angår civilbefattningarne
vid indelta arméen äfvensom läkaretjensterna, så äro dels deras
normallöner af yngre datum och följaktligen förmånligare, dels åtnjuta de, såsom
regementsskrifvarne, sportelinkomster eller äro, såsom fallet är med mönsterskrifvarne,
föga af tjenstegöromål upptagna, så att äfven för dem alla icke synas
tillämpliga samma grunder för dyrtidstillägget, som för öfriga med eller utan
boställen aflönade funktionärer bort tillämpas. Angående slutligen regementspastorerne
vid indelta arméen, hvilka med sin tjenst vid regemente eller corps
ständigt förena annan aflönad ecklesiastik befattning, lära de genom redan innehafvande
löneförmåner kunna anses skäligen ersatta för den tjenstgöring, hvarmed
de äro betungade.
Ledd af dessa grundsatser, har jag ansett mig böra föreslå dyrtidstillägget
ät indelta arméen så, att detsamma vid verklig militärt]enst, hvarmed boställe
ej är förenadt, beräknas till 100 procent, för boställsinnehafvare till 50 procent,
med undantag af regements-chef, regements- och mönstcr-skrifvare, hvilka jemte
läkarne — hästläkare vid indelta kavalleriet inräknade — blifvit upptagna till
det för löntagare i allmänhet bestämda 30 procent dyrtidstillägg, allt å normallön
räknadt, under det åt regements-pastorn intet dylikt tillägg kommer att föreslås,
liksom jag ej heller finner sådant böra gevärshandtverkare, sadelmakare
och pistolsmeder tillkomma.
I öfverensstämmelse med dessa grunder hafva tabeller öfver dyrtidstillläggets
fördelning vid hvarje indelt regemente eller corps blifvit uppgjorda och
torde desamma, sedan de nu blifvit Eders Kongl. Maj:t förelagda, få bifogas
detta protokoll. Dä frågan, huruvida dyrtidstillägg verkligen skall tillfalla en
innehafvare af beställning, för hvilken sådan förmån blifvit föreslagen, liksom
om det belopp, hvarmed tillägget i dylikt fäll kommer att utgå, ytterst beror
på storleken af hans verkligen innehafvande aflöning det år, dyrtidstillägget
skall utgå, så kunna icke dessa tabeller, som stödja sig på löneförhållandena
vid indelta arméen år 1872, till fullkomlig noggrannhet angifva siffran af det
belopp, som kan komma att till hvarje särskild löntagare utbetalas. Men då
totalsumman af dyrtidstillägget för åren 1874 och 1875 sannolikt kan antagas
i det närmaste lika med den, som för år 1872 blifvit beräknad, så anser jag,
på grund af den slutsumma ä behöfliga löneförbättringar, hvilken å tabellerna
12
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874,
finnes uträknad, den för dyrtidstillägg åt indelta arméens befäl med vederlikar
erforderliga anslagssumma icke böra för hvardera af åren 1874 och 1875
uppgå till mer än 240,000 R:dr eller Kronor. Härvid måste emellertid
tagas i betraktande, att Riksdagen redan under eu temligen lång följd af år
beviljat ett anslag till löneförbättringar åt indelta arméens befäl, hvilket anslag
för år 1874 utgår med nedsatt belopp af 80,000 R.:.dr; och sannolikt skulle
till denna storlek beviljats äfven för år 1875. Då detta bidrag vid bifall till
nu ifrågavarande dyrtidstillägg icke längre blir behöflig!, utan kommer att i
det nu ifrågasatta större anslaget uppgå, skulle den verkliga anslagsförhöjningen
å denna rubrik utgöra för hvarje af de båda omhandlade åren endast 1(50,000
R:dr eller Kronor.
Alldenstund jag vid de af mig uppgjorda förslag till dyrtidstillägg ansett
mig böra utgå från indelta arméens normalstater och genom en för vissa grupper
likformig procenttillökning i dessa uppställa det minimum tor aflöning,
hvilket borde af indelta arméens befäl och vederlikar under åren 1874 och
1875 åtnjutas, har jag icke ansett mig böra såsom faktor i mina beräkningar medtaga
de rörande fördelningen af det äldre löneförbättringsanslaget åt indelta arméen
genom Nådiga Brefvet af den 27 April 1858 fastställda grunder. Derigenom har
inträffat att vid några befattningar, hvilkas innehafvare enligt nyssnämnda Kongl.
Bref och Kongl. Brefvet af den 23 Oktober 1860 kommit i åtnjutande af förbättring
i sina å normalstat innehafvande inkomster, nu antingen ingen förhöjning
blifvit föreslagen, eller ock en ringare.- än den, som varit genom omförmälda
båda bref medgifven. Sådant är t. ex. förhållandet vid kavalleri-regementena
med regements-hästläkarne och handtverkarne, vid infanteriet med furirerne,
regements- och mönster-skrifvarne jemte handtverkarne samt vid hela indelta
arméen med regements-pastorerne.
Yid pröfning af dessa förhållanden har jag dock funnit de nämnda tjenster
åtföljande löneförmåner vara, i jemförelse med Ofri ga löntagares inom indelta
arméen, af den beskaffenhet, att jag ej ansett mig böra af denna anledning
frångå de allmänna grunder för dy x''ti dstil läggets beräknande, som jag
ofvan angifvit. Då emellertid det förut beviljade särskilda anslaget till löneförbättringar
åt indelta arméens befäl, enligt mitt ofvan afgifna förslag, icke
mer skulle komma att utgå, och följaktligen en minskning i nu innehafvande
löneförmåner skulle komma att drabba innehafvare af tjenstebefattning vid
indelta arméen i några fall, der sådant icke kan anses vara billigt eller af
rättvisan påkallad t, kominer jag att i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t ville föreslå Riksdagen att från de besparingar, som kunna på ifrågavarande
extra anslag för dyrtidstillägg åt indelta arméen uppstå, måtte fä utbetalas
fyllnad i aflöning intill den för delaktighet i förberörda anslag till
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 13
löneförbättringar fastställda gräns, om denna icke redan genom nu föreslagna
dyrtidstillägg blifvit uppnådd.
Sedan''jag sålunda redogjort för grunderna till det förslag angående dyrtidstillägg
åt indelta arméen, hvilket jag har för afsigt att Eders Kongl. Maj:t
underställa,, torde det medgifvas mig att längre fram vid frågan om anslagen
till indelta arméen få närmare formulera detsamma.
För värfvade annéen samt öfriga kontant aflönta militär-befattningar utanför
den indelta arméen har dyrtidstillägget blifvit beräknadt i öfverensstämmelse,
med Kådiga beslutet af den 19 sistlidne December.
Beträffande den i sistnämnda beslut ingående bestämmelse rörande dylikt
tillägg åt den, som af statens medel åtnjuter, lön eller arfvode för två eller
flera befattningar, har jag ansett mig i fråga om arméen böra tillämpa detta
sä, att. med undantag endast för två å Armé-förvaltningens stat uppförda
adjutanter, intet dyrtidstillägg blifvit beräknadt ä arfvoden, som åtnjutas af de
till särskild tjenstgöring från arméen kommenderade officerare. Genom detta
förfarande har jag undvikit att å flera bland lmfvudtitelns anslagsrubriker uppställa
anslagsfordringar, hvilka skulle blifvit utan praktisk betydelse, da i de
flesta fall den å regementes eller corps’ stat åtnjutna fasta lön torde öfverstiga
det på kommenderingen beroende tillfälliga arfvode.
För öfrigt anser jag mig böra här uttala den mening, att det nu föreslagna
dyrtidstillägget och derigenom uppkommande aflöningsbelopp icke kunna
tjena till grund för bestämmande af lönernas storlek vid en framtida fast lönereglering.
Ty dels måste vid en sådan reglering företagas ny pröfning af
lönesatsernas berättigande vid jemförelse sins emellan; dels torde den nu
föreslagna procentförhöjningen dervid befinnas för låg för arméens jemförelsevis
svagt aflönade befäl.
Slutligen bör jag redan här hafva anmärkt, att äfven för värf
manskap erfordras en förbättring i aflöningsvilkor, om denna del af landttörsvaret
skall under nuvarande arbetspriser kunna upprätthållas; och kommer jag
att längre fram, vid tal om värfvade arméen, framställa mina underdåniga förslag
i detta hänseende.
Med iakttagande i öfrigt af den ordning, som i gällande riksstat följes,
går jag nu att i underdånighet framställa lmfvudtitelns särskilda anslagsbehof,
hvarvid ingå andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas än de, hvarom
här nedan göres framställning. Början torde således få göras med de under
hufvudrubriken
Landtförsvaret
förekommande anslag.
14 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts. Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Departements-cliefen.
Enligt det af Eders Kongl. Maj:t uppå föredragning af Chefen för
Finans-Departementet den 19 sistlidne December fattade beslut i fråga
om grunderna för den tillfälliga löneförbättring, som ansåges.för statens
embets- och tjenstemän nödig, skulle Departements-chefen tillkomma
ett dyrtidstillägg af 1,500 R:dr eller Kronor, och får jag derföre hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t villo föreslå Riksdagen att för sådant
ändamål bevilja på extra stat
för år 1874............................................... 1,500 R:dr, och
» » 1875................................................ 1,500 Kronor,
hvilka belopp torde få här nedan bland extra anslag antecknas.
Departementets Kansli-expedition.
Under den 28 sistlidne November har Eders Kongl. Maj:t, med
hufvudsakligt godkännande af de utaf Chefen för Civil-Departementet
uttalade åsigter rörande arbetets ordnande inom Stats-departementens
Kansli-expeditioner på afdelningar eller byråer m. m., i Nåder anbefallt
Departements-cheferne att vid blifvande föredragning af frågan om
reglering af utgifterna under de särskilda hufvudtitlarne, afgifva förslag
till den förändrade stat, som för den tillämnade nya arbetsordningens
genomförande kunde finnas vara af behof påkallad.
Vid åtlydnad, i hvad Landtförsvars-Departementets Kansli-expedition
angår, af denna Nådiga befallning, torde jag först få erinra
derom, att de till expeditionen för närvarande anslagna 39,300 R:dr
äro fördelta på följande sätt:
till 1 Expeditions-chef..............................*............. R:dr 5,500.
»> 2 Expeditions-sekreterare å 4,500 ............... » 9,000.
»- 3 Protokolls-sekreterare å 3,500 ................. » 10,500.
» 1 Registrator ...................................................... >. 3,500.
» 3 Kanslister å 1,800.......................................... » 5,400.
» 2 Kopister å 1,000............................................. 2,000.
» befrämjande af ärendenas gång inom expe
peditionen
(en indragen kopistlön).............. » 1,000.
» gratifikation åt extra-ordinarie tjenstemän
och vaktbetjente ................................................ » 1,000.
» 2 Vaktmästare, tillsammans ........................... » 1,400.
Summa R:dr 39,300.
15
Bil. N-.o 3 a. till Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Vidare tillåter jag mig fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
deruppå, att de ärenden, som tillhöra Kansli-expeditionens handläggning,
utgöra ett betydande antal. Diariinumrens summa för inkomna
mål har utgjort i medeltal årligen
under femårsperioden 1865—1864.................................... 1,932,
» » 1860—1869.................................... 2,005,
samt, har uppgått
under 1870 till........................................................................ 1,943,
» 1871 » ........................................................................ 1,834,
» 1872 » ..................................................................... 1,992,
» 1873 » ........................................................................ 2,382.
Med anledning af dessa diariisiffror, som torde vara i allmänhet
högre än hvad i de öfriga Stats-departementen förekommer, anser jag
mig dock böra anmärka, att i desamma ingår ett icke ringa antal
mål, hvilkas beredning erfordrar mindre arbete — såsom exempelvis
de allra flesta från arméen inkommande successionsförslag — hvadan
någon tillförlitlig slutsats om göromålens vidlyftighet, i jemförelse med
densamma inom öfriga Stats-departement, derutaf icke kan dragas.
Antalet af de ärenden, hvilka kräfva en vidlyftigare behandling, är
emellertid betydligt och, efter hvad erfarenheten visat samt i öfrig!
följer af landets stigande utveckling, i ständig tillvext. Med anledning
häraf anser jag behandlingen af de inom expeditionen förekommande
ärenden fordra åtminstone två Byrä-chefer. Detta antal torde emellertid
vid närvarande förhållanden kunna vara tillräckligt, om Expeditionschefen
fortfarande, som hittills, kan egna en del af sin tid till beredande
af löpande ärenden, och för detta ändamål, äfvensom till hjelp
vid hans öfriga arbeten, en särskild afdelning blifver ställd till hans
förfogande.
Vid fördelningen af ärendena mellan Byrå-choferne torde de till
Departementet ingående temligen talrika besvärsmålen samt i öfrigt de
mål, som härflyta från och ega sammanhang med det indelta löningssättet
samt aflöningsförhållandena i allmänhet, böra af den ena Byråchefen
öfvertagas, under det att de öfriga till den militära administrationen
hörande ärendena tillkomme den andra Byrå-chefens behandling.
Under förutsättning, att Byrå-chefernes antal bestämmes till två
och att, såsom jag förut yttrat, en särskild afdelning ställes till Expeditions-chefens
förfogande, på det att han må kunna befrias från de
mindre maktpåliggande göromål, hvarmed hans tid nu i icke långa grad
upptages, anser jag vidare att Kansli-sekreterarnes antal för närvarande
bör bestämmas till tre; och lärer detta antal så mycket mindre kunna
16
Bil. N:o 3 a. till Kong],. Maj tis Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.
inskränkas, som, äfven med den i nåder anbefallda nya formen för de
protokoll, livilka inför Eders'' Ivongl. Maj:t i Stats-Rådet föras, två
tjenstemän skulle af desammas uppsättning så upptagas, att alltför ringa
biträde vid öfriga göromål vore att af dem förvänta.
Uppsättningen af enklare expeditioner, renskrifning, biträde vid
kollationering och expeditionernas afsändande besörjes nu af 3 Kanslister,
2 Kopister och de extra-ordinarie tjenstemännen, till hvilkas
vedergällning en kopistlön och ett särskildt anslag å 1,000 R:dr — af
hvilket senare dock äfven kan utgå ersättning till extra vaktbetjening
— äro, såsom ofvan är sagdt, tillgängliga. Kostnaderna härför uppgå
således till 9,400 R:dr, med afdrag endast af det ringa belopp, som
kan till extra vaktbetjente utgifvas. Enligt Eders Kongl. Maj:ts ofvan
nämnda Nådiga beslut af den 28 sistlidne November skall detta arbgte,
utom den egentliga renskrifningen, hvilken i allmänhet bör emot lega
besörjas, utföras af extra biträden, antingen i något fastare anställning
såsom Amanuenser eller i mindre fast förbindelse med expeditionen. 1
öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 19
nyss tilländalupne December borde för dessas aflöning äfvensom till
godtgörelse, om så skulle erfordras, af extra vaktbetjente, ställas till
Departements-chefens förfogande en rund summa under benämning:
till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente, hvaraf äfven nuvarande
kanslisters och kopisters aflöning, i den mån de blifva vid sina
befattningar qvarstående, skulle bestridas.
Vid beräkning af de medel, som inom Landtförsvars-Departementets
Kansli-expedition blifva för nu ifrågavarande ändamål erforderliga,
hafva åtskilliga omständigheter bort af mig beaktas. Till följd såväl
af ärendenas mängd som arten af desamma, är antalet af de från
Departementets kansli utgående expeditioner nu högst betydligt, och
någon förminskning i detsamma för närvarande icke att förvänta.
De arbeten, som af kanslister och kopister förrättats, öfvertagas nu af
Amanuenser, utan att dessa blifva genom fullmakt försäkrade om orubblig
besittning af sina platser eller om vissa i stat bestämda inkomster;
en anordning, som med do öfvervägande förmåner, den medför, dock
icke torde frambringa någon direkt nedsättning i kostnaden, helst under
nuvarande stegring i priset på menskligt arbete af hvarje slag. Under
sådana omständigheter anser jag mig icke kunna föreslå, att till Amanuenser,
skrifbiträden, och extra vaktbetjente ställes till Departements-chefens
förfogande, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 19 sistlidne
December innehåller, mindre belopp än 10,000 Kronor.
1
Kronor
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 17
I händelse af bifall till hvad jag nu i underdånighet anfört, skulle
å Kansli-expeditionens ordinarie stat uppföras
till Expeditions-chefen, arfvode ..................
» 2 Byrå-chefer å 6,000..............................
» 3 Kansli-sekreterare å 4,500 ...............
» Registratorn ...............................................
» Amanuenser, skrifbiträden och extra
vaktbetjente............................................
» 1 Vaktmästare.............................................
» 1 d:o
7.500,
12,000,
13,500,
4.500,
10,000,
750,
650,
Summa Kronor 48,900,
hvilket belopp Eders Kongl. Maj:t torde af Riksdagen till uppförande
på ordinarie stat äska. _ _
Då den nya organisationen redan, såvidt med rättsligt bestående
förhållanden låtit sig förena, inträdt, får jag, i öfverensstämmelse med
hvad Eders Kongl. Maj:t under den 19 _ sistlidne December på Finansdepartementets
föredragning beslutit, i underdånighet hemställa, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillämpning af den
nya lönestaten för Kansli-expeditionens personal under 18^4 måtte för
detta år beviljas såsom extra anslag skilnaden mellan den nu föreslagna
utgiftsstaten ................................................................................... ^onor 5!!1!
med .......................................................:..............;........................■■■■ Bidr . 9,600
och att detta sistnämnda belopp måtte få här nedan bland omgå extia
anslag antecknas.
Generalstaben.
Sedan Riksdagen sistlidet år i allo godkänt Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga förslag angående Generalstabens organisation samt å ordinarie
stat uppfört de 157,770 R:dr, som för år 1874 voro af nöden, har
Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med det godkända förslaget,
fastställt plan till Generalstabens fortgående utveckling under åren
1874—1878. Enligt denna plan skall under år 1875 tillkomma
1 Major af 2:dra klassen .............................. Kronor 3,000.
1 Kapten ............................................................ » 2,400. 5,400
men deremot afgå
2 Löjtnanter å 1,600 .................................................................. 3,200__
hvarföre ett anvisande af den öfverskjutande summan ... 2,200 Kronor
Bih. till Riksd. Prat. 1 Sami. 1 Afd. ;i
18 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
torde böra af Riksdagen äskas. Generalstabens anslag kommer derigenom att
köjas till 159,970 Kronor.
I det underdåniga memorial af den 10 Januari sistlidet år, hvari jag
framlade . det förslag till Generalstabens ombildning, livilket, efter att hafva
blifvit af Eders Kongl. Maj:t i Nåder gilladt, vann sist församlade Riksdags
godkännande, har jag framhållit, att jag endast på grund af nuvarande aflöningsförhållanden
vid arméen icke ansett mig böra upptaga Generalstabens löner
till högie belopp, än de da föreslagna, men att en ny lönereglering för arméen
borde medföra en derefter lämpad förändring i Generalstabens löningsstat.
Då Generalstabens löner sålunda blifvit bestämda i förhållande till arméens
öfriga officerares nuvarande aflöning, så synes det billigt, att ett liknande dyrtidstillägg,
som det, livilket för dessa nu af mig föreslås, äfven kommer Generalstaben
till del. Enligt bilagda tabell — Lit. A — utgör beloppet af dyrtidstillägget
för nämnda stab, beräknadt efter den allmänna normen, 30 procent af
innehafvande lön eller motsvarande arfvode, för innevarande år R:dr 32,280
hvaremot för år 1875, då, efter hvad ofvan är anfördt, en förändring i personalen
inträdt, kommer att erfordras ........................................ Kronor 32 940.
Eders Kongl. Maj:t torde derföre vilja föreslå Riksdagen att såsom ’dyrtidstillägg
åt Generalstabens personal enligt nu angifna grund bevilia å extra stat
för år 1874...................................................... R:dr 32,280
» » 1875.................................................... Kronor 32,940,
ock toide dessa belopp få vid framställning af de extra anslagsfordringarne
iakttagas.
Armé-för val tnin gen.
Under den 27 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang
med beslut om indragning af Pensions- och Fondförvaltningskontoret å Arméförvaltningens
Civila departement, i Nåder förordnat, att såväl ett nu i Förvaltningen
ledigt Krigsråds-embete som ock, vid nuvarande innehafvares afgång
ur tjensten, Kamrerare-befattningen å det nyssnämnda indragna kontoret icke
vidare skola tillsättas, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t beslutit att af Riksdagen
äska, det mnehafvaren af sistnämnda tjenst, Kamreraren Johan Henrik Dumrath,
måtte med lönens bibehållande öfverflyttas å allmänna indragningsstaten.
Vidare har Eders Kongl. Maj:t den 27 December sistlidet år, uppå hemställning
af Armé-förvaltningen, förordnat, att aflöningen åt de från Statskontorets
stat till Armé-förvaltningens öfverflyttade två magasinsdrängar vid härvarande
slotts- och förrads-niagasin samt fem gesäller vid kronobageriet härstädes,
såsom af natur att icke böra å aflöningsstat upptagas, borde hädanefter
utgå från det å hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag till spanmålsupphandlings-
och bageri-kostnader, livilket dertill utan förhöjning lemnade tillgång.
Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 19
Jag får derföre i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen en nedsättning i Armé-förvaltningens ordinarie anslag med
ett belopp, motsvarande
en Krigsrådslön......................................................................................Kronor 4,500,
en Kamrerarelön ....................................................................... „ 3 5QQ
Hvad denna angår dock endast under förutsättning, att
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag om Kamreraren Dumraths
öfverflyttande på indragningsstat blifver af Riksdagen bifallet; vidare
aflöningen till 2 förrådsdrängar ä 450 ............................................. „ 900
» » 5 bagerigesäller ä 600................................................ » 3,000.
Summa Kronor 11,900,
jemte den i bagerigesällernas aflöning ingående oindelta spanmål 94,5 kubikfot
efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten i värde uppskattad till 198 R:dr 45 öre.
Härigenom skulle det i anslaget till Armé-förvaltningen nu ingående pen
ningebelopp
från......................................................................j...........R:dr 130,075
minskas med.......................................................................................... Ä n 900
till Kronor 118,175
och den i anslaget upptagna oindelta spanmål komma att försvinna.
Uti underdånig skrifvelse af den 28 sistlidne November har Anné-förvaltningen
till följd af Eders Kongl. Maj:ts meddelade Nådiga befallning afgifvit
förslag rörande den förbättring i aflöningsvilkor, vare sig genom läst" löneförhöjning
eller ett tillfälligt, efter nuvarande prisförhållanden lämpadt lönetillägg,
som, på grund af de på senare tiden högt uppdrifna lefnadskostnaderna, af Förvaltningen
ansåges böra komma de hos densamma anställda eller under densamma
lydande embets- och tjensteman till del; hvarjemte Arme-förvaltningen, med
stöd al erhållet uppdrag, jemväl afgifvit utlåtande öfver de förändringar i afseende
på tjänstgöringen och tjenstepersonalen inom ämbetsverket, Indika kunde
dels genast, dels under förutsättning af ny fast lönereglering ega ruin.
_ Med anledning af hvad Armé-förvaltningen 1 sistberörcla hänseende föreslagit,
har Eders Kongl. Maj:t redan under den 27 sistlidne December fattat
de t Nådiga beslut, som af 1111g nyss blifvit omnämndt. p ör hvad Förvaltningen
åter rörande ny fast lönereglering för dess egna och underlydande embets- och
tjensteman i underdånighet föreslagit, anser jag mig, till följd af Eders Kongl.
Maj:ts den 19 i nyssnämnda månad fattade beslut att till en komité hänskjuta den
förberedande behandlingen af frågan om allmän lönereglering, icke nu böra redogöra,
utan har jag till åtlydnad af detsamma uppgjort förslag till dyrtidstillägg åt ifrågavarande
personal, hvilket förslag, under Lit. B detta protokoll bilagdt, jag nu
får underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Då för de vid Armé-förvaltningen
anställde vaktmästare redan vid sist församlade riksmöte beviljats
20 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Muj:ts Nåd. Prof. No 1. om Statsverket 1874.
löneförhöjning, har jag ej ansett mig höra nu för dem föreslå något dyrtidstillägg.
Deremot hemställer jag i underdånighet, att, enär de på Artilleri- och
Intendents-departementen anställde häda Adjutanterne icke för sin af Armé-förvaltningen
vitsordade trägna och ansträngande tjenstgöring kunna anses ersatta
genom det å stat uppförda arfvode af 800 R:dr åt hvardera, dem måtte tillerkännas
rätt att, ehuru de åtnjuta dyrtidstillägg å de löner, de innehafva å
sina regementens stater, räkna sig till godo sådant tillägg äfven i omförmälda
arfvoden.
Jag får således i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte af
Riksdagen äska för dyrtidstillägg åt de å förslaget upptagne embets- och
tjenstemän
under år 1874............................................... R:dr 31,860,
» » 1875................................................ Kronor 31,860,
att åtnjutas med de inskränkningar, Nådiga beslutet af den 19 December 1873
bestämmer; dock att dessa inskränkningar icke måtte tillämpas på de i Arméförvaltningens
Artilleri- och Intcndents-departement anställde adjutanter. Vid
Nådigt bifall härtill torde nyssnämnda belopp få bland öfriga extra anslagsfordringar
iakttagas.
Gener alitetet.
Enligt beslutet af den 19 December har jag uppgjort förslag till dyrtidstillägg
åt fem fördclningsgeneraler, Chefen för Generalstaben, Kavalleriinspektören,
General-fälttygmästaren och Chefen för Fortifikationen med 1,500
R:dr eller Kronor åt hvardera; utgörande det sammanlagda beloppet af dyrtidstillägget
åt dessa, enligt bilagda tabell, Lit. B. 2, 13,500 R:dr eller Kronor.
Deremot anser jag dyrtidstillägg på Gencralitetets stat icke böra tillkomma de
på densamma uppförde fem adjutanter och fem fältläkare. Jag får derföre
underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
såsom dyrtidstillägg åt ofvannämnda personer bevilja
för år 1874 ................................................... R:dr 13,500,
» » 1875 ................................................... Kronor 13,500,
hvilka belopp torde få bland fordringarne på extra anslag antecknas.
Krigsskolan.
Detta läroverks fortgående ombildning till en militär tillämpningsskola har
nu så fortskridit, att densamma''under första hälften af år 1875 torde vara fullständigt
genomförd. Men redan vid början af sagda år lärer ett så ringa
Bil. N:o 3 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 21
antal af äldre elever finnas qvar vid läroverket, att något kinder för den nya
organisationens trädande i verksamhet vid sistnämnda tidpunkt icke torde vara
för handen.
Under sådana omständigheter har Inspektören för Militär-läroverken ansett
sig höra till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till stat för
personalen vid den förändrade Krigsskolan och har derföre uppgjort det förslag
till aflöningsstat vid läroverket från år 1875 och framgent, hvilket under Lit.
C finnes detta protokoll vidlagdt. Vid dctsammas ingifvande har kemälda myndighet
i sitt ofvannämnda memorial af den 30 sistlidne November rörande
ifrågavarande ärende hufvudsakligen yttrat, hurusom, sedan Eders Kongl. Maj:t
genom Nådigt bref af den 9 November 18G9 fastställt grunderna för Krigsskolans
ombildning till en uteslutande militärisk tillämpningsskola, och derjemte
anbefallt Krigsundervisnings-kommissionen att, med ledning i öfrigt af hvad Chefens
för Landtförsvars-departementet underdåniga memorial af den 31 December
1868 i detta hänseende innehölle, uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med förslag till organisation af det nya läroverket, hade Kommissionen den 31
Maj 1870 ingifvit ett sådant förslag, hvilket äfven åtföljdes af en för läroverkets
personal uppgjord aflöningsstat. Denna stat hade emellertid Inspektören
för Militär-läroverken icke tilltrott sig att nu i alldeles oförändradt skick
föreslå till fastställelse för kommande tider, utan hade han, med anledning af
de sedan afgifvande af Krigsundervisnings-kommissionens förslag inträffade prisstegringar,
ansett nödigt, att tjenstemännen genom någon förhöjning i de flesta
aflöningsbeloppen blefve satta i tillfälle att bestrida den för ett tarfligt lefnadssätt
numera erforderliga kostnaden.
Den af Inspektören för Militär-läroverken nu föreslagna nya stat för Krigsskolans
lärare- och tjenstepersonal, hvilken slutar med en totalsumma af 44,500
K:dr, öfverstiger visserligen med 6,370 R:dr hvad al'' Krigsundervisnings-kommissionen
blifvit i dess nyss berörda underdåniga memorial såsom aflöning åt
lika stor personal upptaget, men då jag under närvarande prisförhållanden
finner denna stegring, som ej uppgår till 30 procent, fullt berättigad, hyser jag
intet betänkande att föreslå Eders Kongl. Maj:t att godkänna detta Inspektörens
underdåniga förslag.
Utom aflöningskostnaderna, som sålunda skulle uppgå till 44,500 Kronor,
har Krigsundervisnings-kommissionen i sitt underdåniga utlåtande af 31 Maj 1870
ansett följande utgifter »till omkostnader och underhåll» blifva nödiga, nemligen:
till Inventariers underhåll................................. R:dr 2,000,
» Ved och lysning ............................................. » 6,000,
» Byggnaders underhåll .................................... » 5,000,
» Skrif- och ritmaterialier ............... » 750,
» Medikamenter och sjukvård........................... » 1,000,
Transport it: dr 14,750.
22 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport R:dr 14,750.
till Praktiska öfningar .......................................... » 4,000,
» Traktamente åt dervid tjenstgörande befäl,
lärare och läkare......................... » 3,600,
» Skatter............................................................. » 300,
» Vägars underhåll............................................. » 500,
» Extra utgifter................................................. » 1,500,
» 10 stipendier ä 600....................................... » 6,000,
» Bibliothek och modeller................................. » 1,000,
» Stallet ........................................................... » 3,724,
Summa R:dr 35,374.
Om till detta belopp läggas nu föreslagna aflöningar » 44,500,
kommer totalsumman att uppgå till.................................. R:dr 79,874,
hvilket belopp med endast några få Kronor understiger det i nu gällande riks.
stat för Krigsskolan uppförda anslag 79,888 R:dr 25 öre.
Ehuru till följd af den allmänna prisstegringen en del af de nyss an
förda omkostnads- och underhållsanslagen torde behöfva öfverskridas och särskildt
den sist anförda posten torde visa sig otillräcklig, sii och då den verkliga
kostnaden för Krigsskolan i dess ombildade skick icke kan annat än genom
erfarenhet med full säkerhet utrönas, anser jag mig böra i underdånighet
föreslå Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen aska, det densamma vid bibehållande
i öfrigt af Krigsskolans ordinarie anslag till oförändradt belopp, 79,888
Kronor 25 öre, ville godkänna nu uppgjorda och framlagda förslag till aflöningsstat
för Krigsskolans personal.
I sitt nyss omförmälda memorial har Inspektören för Militär-läroverken
uttryckt den mening, att dt dy r tid s tillä g g för år 1874 borde komma Krigsskolans
tjensteman till del. Då emellertid en stor del af Krigsskolans personal
blir föreslagen till åtnjutande af dyrtidstillägg på vederbörande regementes eller
corps’ aflöningsstat och således efter de af mig framställda grunder icke bör
på Krigsskolans stat blifva deraf delaktig; då vidare återstående civila lärare
jemte en del af betjeningen komma att under loppet af 1874 afgå och jag
icke finner något dyrtidstillägg för den längre eller kortare del af sagda år,
under hvilken de tjenstgöra innan de träda utur skolans tjenst och åtminstone
till större antalet blifva å allmänna indragningsstaten öfverflyttade, böra dem
tillkomma; och då slutligen de icke synnerligen betydliga medel, hvilka kunna
blifva af nöden för dyrtidstillägg åt den återstående del af betjeningen, som
kan finnas derpå hafva skäliga anspråk, torde finnas tillgängliga; — anser jag
mig icke böra föreslå äskande af särskilda medel för dyrtidstillägg under år
1874 åt Krigsskolans personal.
Bil N:o .? a. till Kanyl May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 23
Allmänna Garnisonssjukliuset.
ia™ JÄÄ ‘"“''"Tf af d6“ 2 sis‘-
11 ;.rp?
batti ilig för dn vid sjukhuset anställda tjenst,-mannapersonal och ho,i™ "t 1,
« ™:tf,erIemn"1 ofv-,a“ta “>■ d-m- -ä
måtte liöjas 8 ö * att innehafvande loner eller arfvoden
för Direktionens civilledamot................. från R>(jr
» Sekreteraren och Advokatfiskal ..." »
» Ofver-fältläkaren.............................. B
» Sj uklnisl äkarne.............................. ’ B
» Underläkarne........................
» Apothekaren...........................
» Sjukhus-kommissarien ............. B
» Sjukhus-skrifvaren
samt för betjening™ frita 62jh Yi:dr 62 öre om dagen Bl 76 oré i UhjrTC
ore, hvaremot Direktionen ansett såväl att någon förhöjning ej borde tillfalla väl l ''
rtrf r“ff odi dm vid ^ Si»“fb:s
ÄtormedföM » « ä
Då frågan om landtförsvarets ordnande icke lärer blifva utan inflytande
på Allmanna Garnisonssjukhusets personalförhållanden, anser jag icke lämplig
att nu föreslå en förhöjning i sjukhusets ordinarie stat. Som det emellertid synes
neLu M il 1 dyrtidstillagg kommer Allmänna Garnisonssjukhusets tjensteper
onal di godo, har jag, på sätt närlagda tabell Lit. C. 2 utvisar utarbetat
ois ag till sadant tillägg med undantag för sjukhusets prest, jourhafvande under
officer, väbel och den hos Direktionen anställda vaktmästare, 1 vilka p^sätt Direkt o
nen funnit, icke synas böra af sådan förmån komma i åtnjutande thZt
med iednmg deraf i underdånighet hemställa, att Eders Kongl Maj-t täcktes
af Riksdagen aska beviljande på extra stat för år 1874 ...........* R:dr 5,400*
” ” 1875 ............ Kronor 5,400,
450 till K:dr
500 >, »
1,800 » »
1,200 » ,,
365 » »
1,095 » »
2,200 » »
1,000
600
700
3.000
2.000
547
1,825
3,000
1,200
50.
24 Bil. K:o 3 till KtmgL Mojds Nåd. Pror. No I, <»> Stat.verkt KU.
11 dvrlidstillägg åt Allmänna Gamisonssjutlinsets tjenstepersonal utdelas
:‘‘liglT fSga beslutet 19 sistlidne December fastställda grunder; ed, torde
dessa belopp ffi bland fordnngarne. å extra anslag uppforas.
Indelta Arméen.
Kavalleri- och Infanteri-regementena.
I sin underdåniga berättelse “X m
Stats-kontoret omfOnnält. huru ibland de nl , Kci g • « ersättning
December 1863 afsknfna räntor å mjöl- ocb^sagiparnai, tm ^ ^ -
ocli södra
ill under
stammen N:o 32
af Skånska Hussar-regementet, samt vidait 1* f ? en miöi_
U vid Bjäre härads sqvadron af samma mdelWa^njnjj^
qvarn N:o 23 Engolsback i Gre vic S0C iU1’ ^ af euqgt Stats-kontorets
ett belopp af 4 R:dr 50 öre; och bord till Mj.ll £ J a lnfant,n-rege
äsigt,
det i 1874 års riksstat under anakget h''“ ilning för in
mentena
uppförda förslagsanslag mc * hvilken summa i
dragna räntor» följaktligen minskas med 10 K.di •><> oic,
stället borde tilläggas anslagets penmngebelopp. underdånighet hem
Då
iag delar denna Stats-kontorets mening får jag «« * an.
i.”ii ripi T^ripvs Kongl Mai:t måtte föreslå Riksdagen,
stalla, det LtClcis & • J . . T-nfanteri-reeementen upptagna tor
slaget
till Indelta Ax*» *"•“?; indragna räntor»,
slagsanslag under rubrik mndelt ranta oe i ■ s |,,lr 2,097,006: 61.
hvilket nu utgör........................ ............................................. „ ’ 10: 50.
måtte, minskadt med ...................................................""_"^^r^Ö9p96i"Ir
hvaremot det samma hufvudanskg nu tillhörande peninnge- ^ 410,495: 34.
belopp .......................................................................... j, 10: 50.
måtte ökas med .... .........■■•••....................................
och hädanefter uppföras till...................................................
Indelta Annécus ecb IVerm lands Fältjägare-regementes vapenöfning».-.
na a. 1867 behagade Eders Kongl. Maj:t i Nåder förelägga den då
församlade11 Riksdagen ett förslag till ökad pro.iauteringsstat för den mdelta ar,neen
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 25
och beväringsmanskapet. Denna Nådiga framställning hade dock ej till
följd vidsträcktare förbättring i manskapets utspisning, än att Riksdagen
beviljade medel för tillämpning al värfvade arméens provianteringsstat
vid indelta arméens garnisonsförstärknings- och gränsposteringskommendöringar.
Behofvet af en förbättrad utspisning för ifrågavarande manskap
vid dess möten och vapenöfningar gör sig dock fortfarande gällande
och torde numera vara i ännu högre grad kännbart, då de stegrade
prisen å lifsförnödenheter gjort det för manskapet svårare att
mod de ringa egna medel, hvaröfver do kunna förfoga, skaffa sig någon
förbättring i den otillräckliga kost, som af kronan bestås. Behofvet af
en förbättrad portionsstat under beväringsmanskapets öfningar blef
äfven, med anledning al enskild motion i ämnet, vid sistlidne riksdag
al Andra Kammaren erkändt. Men en sådan förbättring åt beväringsmanskapet
allena, äfven om den i öfrigt kunde anses befogad, vore vid
dennas med stammen gemensamma öfningar omöjlig att genomföra.
Efter min mening har äfven stammen berättigade anspråk att under
tjenstgöringen komma i åtnjutande af tillräcklig föda, och en sådan
lörmån, densamma beredd, torde i sin mån bidraga att minska den nu
Irån liera orter öfverklagade svårigheten att rekrytera äfven den indelta
arméen.
Ledd af den åsigt, jag nu tillåtit mig att uttrycka, har jag infordrat
Armeförvaltningens utlåtande rörande den ökade kostnad, som
kommer att för statsverket uppstå, om fullt tillräcklig föda skulle indelta
arméen och beväringsmanskapet under dess öfningsmöten bestås, och
har Arméförvaltningen dervid hufvudsakligen anfört,
att, da den Förvaltningen aflbrdrade uppgift å behofvet af anslagstillökning
för beredande åt nu ifrågavarande trupper af en förbättrad
utspisning måste, för att med någorlunda riktighet kunna utmärka ett
visst penningebelopp, vara grundad på antagandet af vissa normalportionsstater
af drygare innehåll än de, hvarefter indelta arméens och
beväringsmanskapets årliga vapenöfningsanslag nu äro beräknade, hade
Förvaltningen a Iutendents-departementet låtit upprätta två dess skrifvelse
medföljande förslag till nya sådana stater, don ena å kokföda
och den andra å torrföda, för indelta arméens och beväringsmanskapets
vanliga möten, hvilka portionsstater endast deri afveke från dem, hvilka
af Departementet i underdånigt utlåtande den 14 December 1866 varit
till nådig fastställelse föreslagna (och som legat till grund för Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition i ämnet till 1867 års Riksdag) att artikeln
bränvin blifvit ur båda de nu föreslagna portionsstaterna utesluten, men
Bill. till Riksd. Prut. 1874. 1 Sand. 1 A/d. 4
26 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
deremot kokfödeportionen erhållit en mindre tillökning, för olika dagar,
med 12 ort salt kött och 7 ort salt fläsk, samt likaledes torrfödeportionen
blifvit ökad med ytterligare 7 ort rökt fläsk hvarje dag; och skulle
genom dessa tillökningar portionernas värden, efter nu gällande pris,
blifva — kokfödeportionens ungefär 60 öre och torrfödeportionens omkring
70 öre, samt medelst tillämpning af portionsstaterna under omförmälda
möten, vid hvilka utspisas åt arméens stamtrupper omkring
781,200 och åt beväringsmanskapet omkring 570,000 portioner, en förhöjd
kostnad, beräknad till 9 öre portionen för både kok- och torrfödan
uppstå, samt sålunda erfordras en årlig tillökning i statsanslaget
för indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar
af 70,300 Kronor och i anslaget till beväringens vapenöfningar
af 51,300 Kronor, hvarjemte Förvaltningen dessutom hemställde
att, äfven vid fastställelse af dessa förslag till normalportionsstater,
vederbörande måtte bibehållas vid sin vilkorliga rätt, enligt
mötesunderhålls-reglementet, till mindre afvikelse!’ från portionsstaterna,
samt manskapet dessutom tillerkännas valfrihet mellan natura-artiklarne
kaffe och socker, såsom ej egentligen utgörande födoämnen, och deras
penningevärde efter kronans leveranspris; dels ock att värfvade arméens
nu gällande portionsstat, hvilken i någon, ehuru endast ringa mån, vore
drygare, men deremot icke obetydligt mera omvexlande, än den nu
föreslagna nya stat å kokföda för indelta arméen och beväringsmanskapet,
borde få fortfarande tills vidare lända till efterrättelse under
indelta arméens kommenderingar å fästnings- och garnisonsorter.
Om Eders Kongl. Maj:t skulle i nåder gilla min yttrade åsigt om
behofvet af en förbättring i såväl arméens stamtruppers som beväringsmanskapets
utspisning under de vanliga öfningarne, torde jag, på
grund af hvad Arméförvaltningen i frågan yttrat, få i underdånighet
hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t ville, för tillämpning under
Indelta Arméens och Wermlands Fältjägare-regementes
vapenöfningar af de utaf Arméförvaltningen föreslagna,
här vid protokollet, med Lit. E. a och b, fogade nya normalportionsstater,
af Riksdagen äska en förhöjning i anslaget
till dessa vapenöfningar med 70,000 Kronor; dock
att vid indelta arméen må under kommenderingar å fästningar
och garnisonsorter fortfarande lända till efterrättelse
värfvade arméens portionsstat.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 27
DyrtidstillSgg åt Indelta Arméen.
Enligt de här vid protokollet fogade tabeller Lit. D, a, b, c, etc.
skulle för dyrtidstillägg enligt de grunder, efter hvilka tabellerna blifvit
uppgjorda och för hvilka jag hufvudsakligen redogjort i början äf
detta mitt underdåniga anförande, erfordras
för Lif-regementets Dragon-corps ............................................. 11,448: 43.
» )> Husar-corps ............................................... 14,146: 70.
» Smålands Husar-regemente ............................................. 4,104: —
» Skånska Husar-regementet .................................................. 7,455: —
» » Dragon- » ................................................... 5,430: —
» .lemilands Hästjägare-corps................................................... 5,755: 97.
» Lif-regementets Grenadier-corps...................................... 6,789: 02.
» Första Lif-Grenadier-regementet......................................... 1,620: 40.
>'' Andra » » .......................................... 3,290: 20.
» Westgöta regemente................................ 1,600: —
» Smålands Grenadier-bataljon ................................................ 5,589: 75.
» Uplands regemente ............................................................... 9,185: 36.
» Skaraborgs >■ 1,600: —
» Södermanlands regemente...................................................... 6,538: 30.
» Kronobergs » 10,348: 15.
» Jönköpings » 5,162: 65.
» Dal-regementet........................................................................... 18,299: 78.
» Helsinge regemente.............................................................. 19,284: 89.
v Elfsborgs » ............................................................... 11,745: 44.
» Westgöta-Dals regemente ...................................................... 4,130: 11.
» Bohus Läns » 1,600: —
» Westmanlands » 11,112: 76.
» Norrbottens Fältjägare-corps ................................................ 6,620: 52.
» Westerbottens » ................................................ 7,708: 54.
''i Kalmar regemente............................................................... 3,296: 50.
» Nerikes » .............................................................. 12,031: 75.
)> Wermlands » ............................................................. 1,600: —
» Jemtlands Fältjägare-corps .................................................. 953: 43.
» Norra Skånska Infanteri-regementet ................................. 19,034: 51.
» Södra » » » ................................. 23,050: —
Summa R:dr eller Kronor 240,532: 16.
Med hänvisning till hvad jag förut anfört, torde jag få i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
28
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
att dels för nu ifrågavarande ändamål bevilja extra
änsläs"
under 1874 af.................................... 160,000 R:dr
» 1875 af.................................... 240,000 Kronor
att efter de i tabellerna framlagda grunder utdelas,
dels ock medgifva så väl att redan till löneförbättringar
vid indelta arméen för år 1874 beviljade 80,000 R:dr
få på nu angifna sätt användas, som ock att från de besparingar,
som kunna på dessa nu äskade extra anslag
uppstå, måtte få utbetalas den fyllnad i aflöning, som, i öfverensstämmelse
med gifna nådiga föreskrifter, utgått från
sistberörda förut å riksstaten uppförda särskilda anslag
till löneförbättringar vid indelta arméen, der den i sådant
hänseende bestämda aflöningsgräns icke redan genom
nu föreslaget djrtidstillägg blifvit uppnådd.
Värfvade Arméen.
Underlättande af den värfvade arméens rekrytering.
Redan i mitt underdåniga memorial af den 10 Januari sistlidet år,
hvari jag afgaf förslag till reglering af fjerde hufvudtiteln under år
1874, har jag tillåtit mig fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
derpå, att de svårigheter, att hålla värfvade arméens nummerstyrka
fulltalig, hvilka gjort sig kännbara, komme, derest de fortfore,
att påkalla särskilda åtgärder till deras afhjelpande; och hade jag redan
då varit betänkt att ifrågasätta framställning till Riksdagen om anslags
anvisande för detta ändamål, men ansåg dock frågan derom böra, intill
dess ytterligare erfarenhet i ämnet kunnat inhemtas, inskränkas till
det förslag om förhöjning i värfningspenningar vid en del värfvade
trupper, hvilket då af mig afgafs.
Långt ifrån att minskas hafva emellertid svårigheterna vid rekryteteringen
under årets lopp allt mera ökats och nu tilltagit i en grad,
som hotar den värfvade arméen med upplösning, om snar hjelp icke
kommer emellan.
Under den 8 sistlidne Juli har också Kongl. Maj:t i sammanhang
med beslut om några mindre åtgärder för underlättande af värfning
och rekapitulation vid värfvade arméen täckts, enär berörda åtgärder,
om än bidragande att motverka de olägenheter, som genom försvårad
rekrytering uppstått, likväl ingalunda kunde anses tillfyllestgörande
att dem helt och hållet undanrödja, anbefalla Arméförvaltningen
att inkomma med underdånigt förslag till de ytterligare åtgärder,
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 29
som Förvaltningen ansåge lämpliga för upprätthållande af värfningen
vid arméen, hvarjemte till Arméförvaltningen blifvit öfverlemnade åtskilliga
betan kanden i berörda syftning, hvilka blifvit af mig från
värfvade Arméens regements-chefer infordrade.
Sedan Arméförvaltningen inhemtat ytterligare utlåtanden i detta
ämne från vederbörande chefs-embeten, har Förvaltningen nu i skrifvelse
af den 27 sistlidne December under deri 30 i samma månad inkommit
med underdånigt förslag till de medel, hvarigenom Förvaltningen
ansåge nummerstyrkan vid värfvade arméen kunna för framtiden
behållas fulltalig; och går jag nu att i underdånighet redogöra för de
åsigter, som blifvit af Arméförvaltningen i denna skrifvelse framställda.
Uti de till Förvaltningen afgifna yttranden hafva regements-cheferne
allmänt framhållit nödvändigheten deraf, att värfvade arméens manskap,
med bibehållande af hittills åtnjuten natur aportion, för framtiden jemväl
finge sig tillagd viss kontant månadsaflöning, hvilken åsigt, oaktadt de
betydliga kostnader, som af dess tillämpning komme att föranledas,
Arméförvaltningen funnit sig böra biträda. I afseende åter å beloppet
af en sådan aflöning, äfvensom angående de åtgärder i öfrigt, som för
nummerstyrkans framgena bibehållande vid fulltalighet vore af nöden,
hafva skiljaktiga åsigter och förslag blifvit af regements-cheferne framställda.
Efter en i Förvaltningen föregången granskning af berörda
olika förslag, och sedan de, med ledning af en sådan granskning,
förslagsvis uppställda grunder utgjort föremål för särskildt utlåtande af
cheferne för de i hufvudstaden förlagda regementen, har Arméförvaltningen,
med iakttagande i hufvudsakliga delar af de utaf sistbemälde
chefer dervid uttalade åsigter, låtit utarbeta följande
Förslag till grunder för bestämmande af manskapets vid värfvade
garnisonsregementen och corpser aflöning och städja m. m.
l:o. Hvarje karl i nummer åtnjuter, jemte dagportion med bröd
in natura, kontant aflöning med 5 R:dr i månaden vid alla värfvade
garnisons-regementen och corpser, med undantag dels af Lif-gardet
till häst, der kontanta aflöningen utgör 6 R:dr i månaden, dels ock af
Fyrverkare-corpsen, der manskapets aflöningsvilkor särskildt bestämmas.
Utöfver nyssnämnda aflöning uppbäras:
dels arfvoden, hvilka bestås:
distinktinktionskorporal eller förste korporal och
vederlike med .............................................................. 15 R:dr pr månad,
korporal och vederlike....................................................... 10 » >>
vice- » och » ......................................................... 5 » »
handtverks-solclat vid Fortifikationen.............................. 3 » »
och spel i nummer............................................................. 3 » »
30 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
dels aflöningstillägg, nemligen
a) ålderstillägg med 1 R:dr i månaden från och med 4:e tjensteåret och
ytterligare 1 R:dr i månaden från och med 7:de tjensteåret.
b) examenstillägg med 1 R.:dr i månaden för genomgående med approbation
af någondera bland timmermans-, hofbeslags- och gevärs-handtverksskolorna,
kursen för sjukvårdssoldat, eller underbefälsskolans l:a klass; med 1
R:dr 50 öre för sistnämnda skolas två lägsta klasser och med 2 R:dr för den
som genomgått skolans alla klasser; samt
c) Kommencleringstillägg
för distinktions-korporal eller förste korporal och vederlike,
som kommenderas till underofficers-tjenstgöring ............ 8 R:dr i månaden,
för korporal och vederlike, som kommenderas att göra förste
korporals eller vederlikes tjenst ..................................... 3 » »
för vice korporal och vederlike, som kommenderas att göra
korporals eller vederlikes tjenst....................................... 2 » »
för soldat, som kommenderas att göra vice korporals eller
vederlikes tjenst................................................................ 1 » »
för sjukvårds-soldat, när han i sådan egenskap verkligen
tjenstgör .............................................................................. 2 » »
för hofbeslags-soldat, när han såsom sådan tjenstgör............ 3 » »
för skarpskytt » » » ............ 3 » »
för manskap, som efter regements-chefs order tjenstgör såsom
beridare för dressyr af remonter ........................... 3 » »
2:o. I och med denna aflönings åtnjutande upphör manskapets hittills -
varande »gage» och följaktligen äfven dess s. k. tobaks- eller portions-skilling
med de deruti bestämda olika förhöjningarne.
3:o. »Aflöningstillägg» får icke utgå i förening med arfvode, hvaremot de
olika slagen af aflöningstillägg kunna få af en och samma karl liktidigt innehafvas
samt deribland äfven examenstillägg på en gång uppbäras för tvenne
olika skol-kurser.
När soldat, som kommit i åtnjutande af aflöningstillägg. genom opålitlighet
gör sig oförtjent att vid sådan förmån bibehållas, må densamma, efter det
soldaten flått laga bestraffning sig ålagd, kunna honom af regements- eller corpschef
fråndömas, men kan, vid förbättring i soldatens uppförande, honom åter
tilldelas.
Manskap, som emellan exercistiderna permitteras, uppbär under permitteringstiden
endast den del af månadslönen, som minst, enligt hvad här nedan
föreslås, bör för manskapets räkning i sparbank insättas. Vid tillfällig permission
för enskilda angelägenheter, — dock icke arbetsförtjenst — under
högst 8 dagar, är karl fritagen från all afkortning å hans aflöningsförmåner.
Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 31
Innehafvare af arfvode, när lian på giltiga skäl permitteras, får vid hela
arfvodet under tiden bibehållas.
Aflöningen utbetalas till manskapet förskottsvis för 5 dagar i sender, men
med rättighet för regementsbefälet att, der sådant pröfvas nödigt, låta aflöningen
dagligen utgå. Arfvode utgår i samma ordning som lön å stat.
4:o. Ett genom frivillig öfverenskommelse bestämdt belopp, dock icke
understigande 2 R:dr i månaden, skall af hvarje karls aflöning insättas i sparbank,
att för karlens räkning förräntas. Sålunda insatta medel äfvensom ä dem
upplupen ränta eger karlen först vid afskedstagande! från regementet utfå, men
gör sig af dem helt och hållet förlustig, om han genom rymning eller vandrande
brott bl ifver ifrån regementet skiljd; af samma medel, hvilka eljest icke
fa under karlens tjenstetid för hans gäld tillgripas eller utmätas, vare dock
kronan berättigad att hålla sig skadeslös för förluster, hvartill karlen genom
felaktigt förhållande i tjensten, kan i vederbörlig ordning förklaras skyldig.
5:o. Manskap, som vid regementet antagits före de nya aflöningsvilkorens
tillämpning, eger att af samma vilkor komma i åtnjutande under förbehåll dervid,
att karl, som för mindre än 2 år tillbaka vid regementet ingått eller
rekapitulerat och då betingat sig eller uppburit ett, i förhållande till hans aftalade
tjenstetid, större legningsbelopp, än den städja, som på nedan föreslagna
nya grund skall vid regementet i medeltal hädanefter beräknas, är skyldig
afsåga sig eller återbära denna Överskjutande lega, hvilken, i det sednare
fallet, får på karlens månadsaflöning, efter derom skeende närmare bestämmelse,
af räknas; kommande, derest karlen på detta vilkor icke ingår, hans förutvarande
aflöning att fortfarande bibehållas oförändrad.
6:o. Rekryteringens besörjande genom passevolans upphör och öfvertages
omedelbarligen af Kronan, som, sedan regementenas nummerstyrka blifvit
bragt, till fulltalighet, består, för dess ständiga bibehållande i sådant skick, ett
för hvarje regemente bestämdt årligt anslag, grundad! tillsvidare på beräkning
af städjans belopp i medeltal för hvarje karl till 5 R:dr för hvart och ett af
hans tre första och 8 R:dr för hvart och ett af hans efterföljande tjensteår,
det sednare beloppet antingen tjensteåren blifvit vid första anvärfningen eller
vid rekapitulationen bestämda, hvartill kommer, såsom arfvode åt värfvare och
till bestridande af andra med rekryteringen förenade kostnader, ett särskildt
belopp af 25 R:dr för hvarje antagen rekryt.
Intill dess all passevolans äfven i öfriga delar upphör och i följd deraf
Förvaltnings-direktion vid hvarje regemente inrättas, verkställes rekryteringen
genom försorg af Regéments-chefen, efter hvars närmare föreskrifter manskapets
städja för olika fall bestämmes. Rekryteringsanslaget, hvarå uppkommande
behållningar skola reserveras till efterföljande års möjligen ökade utgifter, redovisas
inför Arméförvaltningen, på sätt särskildt varder stadgadt, dervid dock
32
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
värfningsarvode och. resekostnader m. ra. dylikt må, utan beloppens specifikation,
endast med Regeraonts-cliefens attestatum om riktighet, i räkenskapen
afföras.
I hvad ordning städj an till nyan värfva d karl må utgå blifver äfven af
Regements-chefens bestämmande och värfningsaftalot med hvarje karl beroende.
För att likväl, så vidt ske kan, betrygga mot förluster, bör helst, sedan karlen
vid värfningstillfället uppburit s. k. handpenningar, städjans öfriga del
utgå med något visst belopp, när krigsmannaeden af karlen blifvit afiagd, och
med det öfriga beloppet, sedan karlen, efter genomgångna rekrytölningar, approberats
såsom gardist (artillerist m. m.). Rekapitulant, deremot må kunna
på en gång utfå hela städjan.
För särskild afgång bland manskapet genom farsot eller under utöfning
af Kronans tjenst bestås fortfarande, såsom hitintills, extra rekryteringsbidrag.
7:o. Permitteringens storlek mellan exereistiderna får af Regoments-ehet,
med afseende å förhållandena under olika tidpunkter af året, bestämmas, dock
så, att de permitterades antal, med inboräkning af tillfälliga vakanser, icke
någon gång öfverstiger:
vid hvartdera Lifgardesregementet, till fots en fjerdedel al hela manskapstyrkan,
» Lifgardet till häst 100 man,
» Fortifikationstrupperna hälften af styrkan,
» Artilleriregementena det antal, som i sammanhang mod artilleriets förnyade
organisation dels redan är, dels ytterligare kan varda bestämdt,
» Artilleristamtruppen på Gotland den nu tillåtna styrkan, samt
» Husarregementet Konung (Jarl X\r likaledes hvad för det närvarande år
bestämdt, dock med sådan förändring häri, att årligen (''mellan den 1 November
och 30 derpåföljande April det tjenstgörande manskapet ökas med
16 man på hvarje sqvadron, eller 96 man på hela regementet.
8:o. Manskap, som med välförhållande tjent minst 9 år, bör vid alskedet
beredas företrädesrätt framför andra till passande beställningar inom jernvägs-,
telegrafs-, långvårds-, post- och tullstaterna samt städernas poliscorpser, såvidt
eljest erforderliga insigter och egenskaper för belattningarnes inofvande af
manskapet besittes.
Till sitt nu framlagda förslag har Arméförvaltningen legat åtskilliga förklaringar,
för hvilka jag anser mig böra här redogöra.
Att, således, i nämnda förslag månadslönen för det mellan exercistiderna,
permitte rade manskapet blifvit för permitteringstiden upptagen till endast 2
R:dr per man, eller det lägsta belopp, som är afsedt att för manskapets räkning
i
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 33
i sparbank insättas, härleder sig deraf, att sådant blifvit af Cheferne för de i
hufvudstaden förlagda regementen, med undantag endast hvad angår Befälliafvaren
för Fortifikationstrupperna, uti deras nämnda utlåtande förordadt.
Beträffande de i förslaget förekommande olika slags aflöningstillägg, hafva
nyssbemälde Chefer enhälligt hemställt, det ]logements- och Corps-chef måtte
berättigas ej allenast att — derest soldat, som af dylik förmån kommit i åtnjutande,
skulle genom opålitlighet gorå sig oförtjent af dess bibehållande —
fråndöma honom sådant aflöningstillägg, utan äfven att, vid förbättring i soldatens
uppförande, åter tillerkänna honom dylikt tillägg, samt att beloppet af
det fråndömda aflöningstillägget måtte för den tid. soldaten deraf varit i ''mistning,
tå till 1 logementets eller Corpsens pensionsinrättning för manskapet ingå.
Da Arméförvaltningen funnit indragning af beviljadt aflöningstillägg under nu
uppgifvet fall lämpligen böra ega rum, liar bestämmelse derom i den af Regements-cheferne
antydda syftning blifvit i förslaget intagen; men beträffande
Regements-chefernes tillika gjorda framställning, att indraget aflöningstillägg
måtte fä till pensionsinrättning för manskapet ingå, så, ehuru eu dylik anordning
otvifvelaktigt är af sedd att lända manskapet till fromma, har Arméförvaltningen
likväl ansett sig icke kunna i sjelfva förslaget inrymma någon föreskrift
härom, utan öfverlemnar endast till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, huruvida
Regements-ehelernes hemställning i donna del må kunna vinna afseende.
Rörande frågan om ett lämpligt ordnande af permittoringen mellan exercistiderna,
hvilken fråga äfven kan på rekryteringen ega inflytande, hafva Sekundchef
orne för Svea och Andra Lifgardesregementena anmärkt, att den styrka,
som enligt nu gällande föreskrifter bör emellan exercistiderna finnas i tjenstgöring
(omkring hälften af regementenas hela nummerstyrka'',, vore alltför ringa
för att till genomgående af regementenas skolor medgifva kommendering af sä
stort antal manskap, som med hänseende till nutidens fordringar å tjensteduglighetcn
hos garnisonstrupp vore af behof påkalladt; och har Arméförvaltningen
i anledning häraf och i nära öfverensstämmelse med hvad Sekund-cheferne härutinnan
yrkat uti det uppgjorda förslaget för ifrågavarande två regementen
beräknat till tjenstgöring mellan exercistiderna tre fjerdedelar och till permittering
en fjerdedel utaf nummerstyrkan. För Lifgardet till häst, hvarest redan
nu endast en fjerdedel af manskapet emellan exercistiderna permitteras, har
någon förändring härutinnan ansetts för närvarande icke behöflig. För Husarregementet
Konung ( arl XY. hvarest till följd af föreskrifterna i nu gällande
passevolanskontrakt den mellan exercistiderna tjenstgörande styrkan hittills utgjort
under de två första månaderna efter exercistidens slut 27 man; under de
derpå följande två månaderna 36 man och under den återstående tiden, eller
från November månads början det ena året till April månads slut det påfölBih.
till liiksd. Prut. 1874: 1 / A/d. • 5
34 Bil- N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
jande, 50 man, allt per sqvadron, har Regements-chefen icke ifrågaställt annan
förändring i nuvarande bestämmelser, än att, under den sistnämnda tidsperioden,
tjenstgöringssfcyrkan måtte få ökas med 16 man per sqvadron, eller för hela
regementet med 96 man; och då en sådan förändring synes för ett ändamålsenligt
bedrifvande af regementets vinteröfningar vara af behof påkallad, har
densamma blifvit i förenämnda förslag intagen. Beträffande de tre Artilleriregementena,
för hvilka Regements-cheferne härutinnan icke framlagt något förslag,
anser Arméförvaltningen det böra förblifva vid hvad i sammanhang med
Artilleriets förnyade organisation redan är eller framdeles kan varda i nåder
bestämdt, likasom äfven för Artilleristamtruppen å Gotland någon förändring i
nu gällande bestämmelser icke synes vara af nöden. Vid Fortifikationstrupperna
deremot, hvarest den till permittering mellan exercistiderna afsedda styrka
beräknats till en tredjedel af hela nummerstyrkan, har Befälhafvaren för Fortifikationen
ansett permitteringen kunna till hälften af nummerstyrkan utsträckas,
hvilket ock blifvit af Arméförvaltningen i det uppgjorda förslaget iakttaget.
Vidkommande härefter de kostnader, som genom tillämpningen af meranämnda
förslag komma att föranledas, finner Armé förvaltningen det vara naturligt,
att flera deri ingående utgiftsposter endast approximativt kunna beräknas.
Till sådana utgifter höra företrädesvis de särskilda slagen af aflöningstillägg,
äfvensom arfvoden till värfvare samt öfriga värfningsutgifter. Enligt uppgjord
och ingifven kalkyl jemte omslut af samtliga kostnaderna, skulle desamma
uppgå till en summa af 608,147 R:dr 85 öre.
I betraktande af dessa kostnaders beskaffenhet hemställer Arméförvaltningen
nu i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till desammas bestridande
af den snart sammanträdande Riksdagen äska ett särskildt anslag, att
under rubrik: till aflöning åt manskapet vid Garnisonsregementena och till
samma manskaps rekrytering å ordinarie stat näst efter anslaget till Fortifikationen
uppföras med det beräknade beloppet 608,147 R:dr 85 öre; — och att,
då, på sätt i det föregående blifvit anmärkt, åtskilliga af de kostnader, som
med ifrågavarande anslag böra bestridas, åtminstone för närvarande kunna endast
approximativt på förhand beräknas och otvifvelaktigt komma att under
olika år till beloppet vexla, anslaget må erhålla formen af reservationsanslag,
på det att de under något år uppkommande besparingar må kunna till betäckande
af ett påföljande års möjligen större utgifter användas.
1 händelse af bifall härtill borde i stället de belopp, som för närvarande
äro till hithörande ändamål anvisade, och hvilka, på sätt ofvan omnämnda beräkning
närmare utvisar, uppgå till sammanlagdt 427,286 R:dr 80 öre, från
vederbörande statsanslag afforas.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 35
Arméförvaltningen anmärker vidare, hurusom, om från den uppgifna nya
anslagssumman ............................................................................. K:dr (508,147: 85,
afräknas det till afföring från riksstaten föreslagna "beloppet » 427,286: 80,
skulle den ökade kostnad, som af Arméförvaltningens förslag
föranledes, synas utgöra endast................................................... R:dr 180,861: 05,
men att härvid vore att anmärka, att till följd af berörda förslag äfven påkallas
en ej ringa tillökning i anslaget till mathållning för manskapet vid Garnisonsregementena.
Bland de till afföring eller indragning föreslagna medelposter
inginge nemligen äfven de belopp, som enligt aflöningsstaterna för värfvade
arméns Garnisonsregementen och Corpser för närvarande vore till s. k. gage
för manskapet afsedda, och hvilka belopp, sedan derifrån i främsta rummet
bestridts manskapets vid ifrågavarande regementen och corpser tobaks- eller
portionsskilling, användas såsom bidrag till kostnadernas bestridande för samma
manskaps mathållning. Dessa bidrag hafva under år 1872, enligt afslutade
räkenskaper, för samtliga garnisonsregementen och corpser utgått med till hopa
168,145 K:dr 97 öre; och då mathållningsanslaget borde ej allenast härför
erhålla ersättning utan äfven undfå nödig förhöjning till bestridande af de
ökade kostader, som af ofvan föreslagna reglering af permitteringen vid en
del värfvade regementen föranledes med i rundt tal beräknade 50,000 R:dr,
komme således den af Arméförvaltningens förevarande förslag påkallade förhöj
-
ning i mathållningsanslaget att till hopa uppgå till ............... R:dr 218,145: 97,
och när härtill lägges det förut beräknade tillökningsbeloppet » 180,861: 05.
kommer sammanlagda anslagsförhöjningen i följd af ifrågavarande
förslag att uppgå till..................................................... R:dr 399,007: 02.
Dä, så framt ej värfvade arméns bestånd skall råka i fara, vidtagande af
genomgripande åtgärder för underlättande af rekryteringen äro af nöden, och
jag finner Arméförvaltningens nu framställda förslag i detta syfte välbetänkt,
får jag i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t
att, med godkännande af berörda förslag, för dess genomförande,
äska af Riksdagen beviljande af ett ordinarie reservationsanslag
ä Kronor 608,000 att i Riksstaten näst efter
anslaget till Fortifikationen uppföras; hvaremot vid bifall härtill
följande ordinarie anslag måtte få minskas med nedannämnda
belopp:
Lifgardet till häst .......................................... Kronor 30,712: —
Husarregementet Konung Carl XY ............ » 36,475: —
Svea Lifgarde.................................................. » 47.629: 24
Andra Lifgardet ............................................ » 47,629: 24
Transport Kronor 162.445: 48
36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No i, om Statsverket 1874.
Transport Kronor 162,445: 48
Svea Artilleriregemente............ 64,479: 40 »
Göta » 83,291: 38 »
Wencles » 70,131: 90 » 217,902: 68
Fortifikationen................................................... » 43,435: 04
samt Gotlands National-bevärings Artilleri
corps’
stamtrupp ............................................ .. 3.503: 60
Kronor 427,286: 80
och torde jag längre fram vid tal om anslaget till mathållning för manskapet
vid garnisonsregementena fä göra framställning om det tillägg i detta anslag,
som af den nu föreslagna åtgärden 14ifver erforderlig.
Rörande förevarande ämne liar Arméförvaltningen vidare anfört, att Förvaltningen.
derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt i Nåder gilla det af
densamma framställda förslag om åtgärder för värfvade arméns bibehållande i
fulltaligt skick, underdånigst anhölle om nådigt bemyndigande att med vederbörande
passovolantörer träffa vilkorligt aftal om rekryteringspassevolansens
upphörande vid den tidpunkt. Eders Kongl. Maj:t täcktes bestämma för början
af förslagets tillämpning; samt vidare
att, om nämnda tidpunkt besiämdes till den 1 Juli 1874. komme till nödiga
utgifters bestridande lör ifrågavarande ändamål att för innevarande år
blifva erforderligt ett extra anslag af 200,000 R:dr, motsvarande i rundt tal
hälften af den för förslagets tillämpning för tiden från 1875 års början beräknade
årliga anslagstillökning af 399,007 R.xlr 2 öre. Dessutom, och enär
såväl nyssnämnda extra anslag, 200,000 R:dr. som äfven öfriga för förslaget
ifrågaställa anslagstillgångar, beräknats under förutsättning, att nummerstyrkan
skulle vid den tid, dä förslagets tillämpning vidtoge, befinnas fulltalig, men ett
sådant förhållande sannolikt icke torde komma att ega rum, blefve ett särskildt
(extra anslag, utöfver hvad af passevolantörerue kunde komma att erläggas, erforderligt
för nummerstyrkans uppbringande till fulltalighet, och hade detta anslag,
med antagande, att vakansernas antal vid nämnda tidpunkt komme att utgöra
1000, blifvit beräknadt till 19,000 R.xlr; hvadan alltså det extra anslag, som
komme att erfordras, om förslaget skulle den 1 Juli detta är börja att tillämpas,
uppginge till 219,000 R:dr.
På grund häraf får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t. med gillande af hvad Arméförvaltningen
föreslagit angående tidpunkten för begynnelsen af ofta
nämndil förslags tillämpning, ville i nåder ej mindre meddela
Arméförvaltningen det begärda bemyndigandet än ock af Riksdagen
för sagda förslags tillämpning från den 1 Juli innevarande år
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Proj). N:o 1, om Statsverket 1874. 37
aska ett extra anslag af.......................................... R:dr 219,000»
hvilket belopp torde få här nedan bland öfriga extra anslag
upptagas.
Yärfvatle arméens kokinrättningar.
Oenom nådigt bref af den 2<S sistlidne Mars har Eders Kongl. Maj:t, i
anledning af (''h ef ens för Husarregementet Konung Carl XY underdåniga framställning
om behofvet af förhöjning i -anslaget till nämnda regementes kokinrättningar,
anbefallt Armé-förvaltningen att framdeles inkomma med förslag till
möjligen erforderlig reglering af dylika anslag äfven vid andra regementen och
eorpser.
Till åtlydnad af denna föreskrift har Arméförvaltningen i sin förutnämnda
underdåniga skrifvelse, af den 6 sistlidne December anfört,
att vid den förberedande behandling af denna fråga, som å Intendentsoch
Civila Departementen egt ruin, Förvaltningen ej kunnat undgå att egna
uppmärksamhet åt svårigheten att på förhand kunna för hvarje år beräkna de
utgifter, som skola af kokinrättningsanslagen bestridas, enär dessa utgifter,
hvilka afse anskaffning af ved och lysningsä-mnen samt öfrig materiel — och
på vissa ställen äfven af lokal — för kokinrättningarnes behof, i väsentlig mån
aro beroende ej allenast af de på olika tider gällande vexlande pris å vissa förnödenheter.
såsom ved, kol m. in., än äfven af de under olika år i olika grad
förekommande behof att komplettera den till kokinrättningarne hörande materiel.
I- anseende till den af berörda förhållande uppkommande vexling i utgifterna
från ifrågavarande, å de värfvade regementenas och eorpsernas aflöningsstater
upptagna anslag, syntes derföre Arméförvaltningen, att samma anslag, derest
de för framtiden skulle komma att å nämnda stater bibehållas, lämpligen borcle
erhålla egenskapen af förslagsanslag, men att, då med dessa anslag hufvudsakligen
åsyftades samma ändamål som det, hvartill anslaget till mathållning för
manskapet vid garnisonsregementena vore afsedt, har Förvaltningen ansett sig böra
i underdånighet föreslå, att anslagen till kokinrättningar vid garnisonsregementena
måtte från dessas aflöningsanslag afföras och ett mot anslagens summa
ungefärligen svarande belopp i stället uppföras under anslaget till mathållning
för manskapet vid nyssnämnda regementen, samt att derefter utgifterna för
samma regementens kokinrättningar måtte från sistberörda anslag få bestridas.
I fråga varande anslag utgöra
vid Lifgardet till häst.................................................................. K:dr 2,400: —
» Husarregementet Konung Carl XY...................................... » 1,800: —
» Svea Lifgarde ........................................................................... » 2,800: —
» Andra Lifgardet........................................................................ » 3,000: —
Transport R:dr 10,000
38 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport 10,000: —
vid Svea Artilleri-regemente............................................. R:dr 3,000.
» Göta » ............................................ » 2,560.
b Vendes » ............................................. » 3,225.
» Fyrverkare-corpsen...................................................... » 450. 9,235: —
b Fortifikationen ........................................................................... K:dr 2,000: —
b Gotlands National-bevärings Artilleri-corps’ stamtrupp......... b 400: —
tillsammans R:dr 21,635: —
Då jag gillar de skäl, hvarpå denna Armé-förvaltningens framställning
stöder sig, får jag, lika med Förvaltningen, hemställa, att nu uppräknade anslag
måtte få från de särskilda regementenas och corpsernas aflöningsanslag afföras,
men att deremot, då tillika kokinrättningsanslagen under de senare åren vid
flera regementen visat sig otillräckliga, ett till 25,000 Kronor i rundt tal
förhöjdt "belopp måtte, för ifrågavarande utgifters bestridande, tilläggas förslagsanslaget
till mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena.
Wermlands Fältjägare-regemente.
Eders Kongl. Maj:t torde af Riksdagen i nåder äska, att det under denna
rubrik uppförda anslag måtte äfven för år 1875 få utgå till oförminskadt
belopp med 69,490 Kronor 50 öre.
Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen.
Till fullföljande af Artilleriets organisation har 1873 års Riksdag anvisat
såsom extra anslag under innevarande år ett belopp af 119,600 R:dr. Som
emellertid i öfverensstämmelse med den för berörda organisation antagna plan
detta anslag nu bör för år 1875 å ordinarie stat uppföras, har Arméförvaltningen
på nådig befallning uppgjort förslag till nämnda belopps fördelning mellan de
ordinarie anslag, å hvilka det nu bör upptagas.
Enligt denna fördelning skulle tillkomma
anslaget till Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen,
penningar ................................................ 62,491: 73.
jemte indelt spanmål in natura, beräknad till... 4,834: 77. 67,326: 50-
anslaget till Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och
skoning .................................................................................................. 3,037: 50.
anslaget till fouragering af Artilleriets och Pontonierbataljo
nens
samt värfvade Kavalleriets hästar ............................................. 17,500: —
anslaget till mathållning för manskapet vid garnisons-regementena
.................................................................................................. 12,047: 32.
anslaget till försvarsverket i allmänhet .................................... 19,688: 68.
Summa Kronor 119,600; —
39
Bil. N;o 3 a. till Kong!,. Maj;ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
I det förstnämnda af dessa anslagstillökningar ingår emellertid 600 Kronor
till kokinrättningarne vid Svea Artilleri-regemente, hvilka, i öfverenstämmelse
med livad jag ofvan anfört, torde böra till matliållningsanslaget öfverflyttas;
dock torde denna öfverflyttning icke deri påkalla någon förhöjning utöfver ofvan
föreslagna 25,000 Kronor. Emellertid kan härigenom nu ifrågavarande anslagstillöknings
penningbelopp nedsättas till 61,*91 R:dr 73 öre. Med iakttagande
häraf torde de uppräknade beloppen fä sina respektive anslag tilläggas; och
utvisar sistnämnda summa den tillökning, som härigenom kommer att det kontanta
anslaget till Svea, Göta och Vendcs Artilleriregementen påföras.
Uppå hemställning af chefen för Yendes Artilleri-regemente har Eders
Kongl. Maj:t den 25 sistlidne Juni tillagt Auditören vid nämnda regemente ett
arfvode af 500 R:dr för år, att under sistlidet och innevarande år utgå såsom
godtgörelse för den tillökning i göromål, som för nämnde tjensteman uppstått
deråt att, efter passevolansens afskaffande vid berörda regemente, den ekonomiska
förvaltningen bl Hvit öfverlemnad till cn särskild Förvaltnings-direktion;
och har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed anbefallt Armé förvaltningen
att vid afgifvande af förslag angående 1875 års medelsbehof under riksstatens
fjerde hufvudtitel taga i öfvervägande, huruvida icke någon förhöjning i Auditörens
nuvarande lön måtte för framtiden vara erforderlig.
Rörande denna fråga har Arméförvaltningen nu erinrat, hurusom enligt
Eders Kongl. Maj:ts under den 29 November 1872 utfärdade Nådiga Reglemente
angående den ekonomiska förvaltningen samt rekrytering och remontering
vid ifrågavarande regemente, det ålåge regements-auditören att föra protokoll
vid Förvaltnings-direktionens i Ohristianstad sammanträden; att uppsätta och
kontrasignera samma direktions skrivelser; att inom nyssnämnda garnisonsort
deltaga i och föra protokollet vid kassainventeringar samt, när sådant af regements-chefen
bestämmes, jemväl vid inventering af förråds- och magasinseffekter;
äfvensom att. i händelse af förefallande behof, på enahanda sätt tjenstgöra hos
Förvaltnings-direktionen i Landskrona;
och ansåge Armé-förvaltningen, att. då Auditören sålunda fått vidkännas
en ganska betydlig tillökning i de honom förut tillhörande göromål, hans nu i
stat uppförda lön, 900 R:dr, skäligen borde med 500 R:dr förhöjas till
1,400 R:dr.
Då Eders Kongl. Maj:t, genom att tilldela Yendes Artilleri-regementes
Auditör ett extra arfvode af 500 R:dr för sistlidet och innevarande år, redan
erkänt billigheten deri, att vid så betydligt ökad tjenstgörings-skyldighet en
förbättring i hans för öfrigt redan förut nog små aflöningsvilkor komme honom
till godo, anser jag mig. med stöd dessutom af hvad Armé-förvaltningen nu
anfört, böra i underdånighet föreslå, att bemälde tjensteman lön måtte få till
1,400 Kronor förhöjas. Da emellertid från innevarande års ingång den eko?-
40
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
nomiska förvaltningen äfven vid Göta Artilleri-regemente öfvertagits af en Förvaltnings-direktion
och i det för densamma under den 5 sistförfluten December
fastställda reglemente blifvit detta regementes auditör ålagda liknande skyldigheter,
som dem, hvilka Auditören vid Yendes Artilleri-regemente med afseende
på sagda förvaltning tillkomma, anser jag mig böra hemställa, att äfven för
Auditören vid Göta Artilleri-regemente måtte i nåder äskas en löneförhöjning
af 500 Kronor.
Då de skäl, som talat för upphörande af passevolanscn mellan kronan
och Batteri-cheferne vid Yendes och Göta Artilleri-regementen, äfven äro med
afseende på Svea Artilleri-regemente fullt tillämpliga, tår jag i underdånighet
föreslå, det Arméförvaltningen måtte erhålla nådig befallning, att på vederbörligt
sätt ombesörja, att ifrågavarande passevolans må äfven vid Svea Artilleri
regemente upphöra med innevarande års utgång.
I händelse af nådigt bifall härtill blifver ett särskildt anslag för år 1875
erforderligt dels till ersättning åt nuvarande passevolantörer vid Göta Artilleri
regemente för dem tillhöriga, utöfver stat befintliga, men nödvändiga persedlar
äfvensom för det bättre skick, än hvad kontraktet stadgar, hvaruti de reglementerade
persedlarne kunna vid blifvande afmönstring befinnas, dels ock till arfvoden
åt Batteri- och Kompani-cheferne, utöfver lönerna på stat, hvilka senarcs
belopp blifvit bestämdt med afseende ä detta befäls inkomst af passevolanscn.
Med ledning af hvad Arméförvaltningens Intendents-departement anfört,
anser jag detta anslag kunna förslagsvis beräknas till 88,000 Kronor, hvilket
belopp torde bland ofri ga extra anslag få antecknas.
För arfvoden åt Batteri- och Kompani-cheferne vid Yendes och Göta
Artilleri-regementen anser jag, i öfverensstämmelse med hvad jag i mitt förslag
till statsregleringen för år 1874 yttrat, något ordinarie anslag ännu icke böra
begäras, utan torde desamma fortfarande, i afvaktan på lönereglering för arméen,
kunna af blifvande besparingar bestridas.
Marin-regementet.
Då frågan om ordnandet af garnison i Carlskrona, såsom sammanhängande
med omorganisationen af landtförsvaret, icke heller nu kan till slutligt afgörande
företagas, torde det för innevarande år under denna rubrik uppförda anslag
om 200,000 B:dr blifva äfven för 1875 äskadt med 200,000 Kronor, för att, i
den mån det genom Marin-regementets indragning redan är eller blifver disponibelt,
få användas till upprätthållande af garnison i Carlskrona.
Fortifikationen
Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 41
Fortifikationen.
I mitt underdåniga memorial af den 10 Januari sistlidet år har jag anfört,
att visserligen enligt den för Sappör-bataljonens organisation uppgjorda plan
anslag för påbörjande af andra kompaniets uppsättning redan under år 1874
borde vara att tillgå, men att, enär under den senare tiden visat sig allt
större svårigheter att erhålla manskap för uppsättning af värfvade trupper,
samt vid Carlsborgs fästning, hvarest Sappör-bataljonens organisation vore afsedd
att genomföras, förestode ej allenast uppsättning af första Sappör-kompaniet
utan äfven af två Artilleri-batterier, jag ej ansåge mig då, oaktadt olägenheterna
af en rubbning i den uppgjorda organisationsplanen, böra påyrka äskande
af medel till det andra Sappör-kompaniets uppsättning.
Då, enligt den 16 sistlidne Juli fastställd plan, första Sappör-kompaniets uppsättning
ej kommer att förr än under år 1875 fullbordas, anser jag mig, med
stöd i öfrigt af hvad befälhafvaren för Fortifikationen i då föredraget underdånigt
memorial yttrat, icke böra föreslå, att medel till andra Sappör-kompaniets
uppsättning varder förr än vid sistnämnda års riksdag äskadt.
Kavalleri- och Artilleri-liästars remontering och skoning.
Enligt hvad förut rörande fördelning af de till fullföljande af artilleriets
organisation nödiga 119,600 R:dr blifvit anfördt, bör detta anslag, som nu finnes
uppfördt med .......................................................................... R:dr 87,205: 25.
ökas med....................................................................................... » 3,037: 50.
till ............................................................................................... Kronor 90,242: 75.
Fouragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade
Kavalleriets hästar.
På grund af nyssnämnda anledning torde Eders Kongl. Maj:t i detta anslag,
som nu utgår med ............................................................... R:dr 468,400,
föreslå en förhöjning af.................................................................. Kronor 17,500,
hvarefter detsamma kommer att utgöra ....................................... Kronor 485,900.
liatHlluing för manskapet vid Garnisons-regementena.
1 sin ofvan omhandlade underdåniga skrifvelse af den 27 sistlidne December
har Arméförvaltningen, jemte afgifvande af förslag till åtgärder för rekryteringens
underlättande vid värfvade arméen, rörande anslaget till mathållning
vid garnisonsregementena yttrat, att detta anslag, utöfver det för nyssnämnda
åtgärder erforderliga belopp, 218,145 R:dr 97 öre, påkallade en förhöjning
Bih. till Riksd. Prut. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 6
42
Bil. N;o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.
dels till följd af den fortgående stegringen i priset å alla lifsförnödenheter,
dels deraf, att anslagets nuvarande belopp äfven utan en sådan
prisstegring befunnits otillräckligt, sedan kostnaden för den underbefälet
beviljade natura-portion blifvit å samma anslag utan förhöjning i
dess summa anvisad. Armé-förvaltningen hade derföre låtit uppgöra
en särskild uträkning öfver det belopp, hvartill ifrågavarande anslag,
så framt det skulle blifva för dermed afsedda utgifters bestridande tillräckligt,
borde i riksstaten för framtiden uppföras. I den dervid utförda
summa, 863,753 R:dr 58 öre, innefattades ej allenast ofvanstående
218,145 R:dr 97 öre, utan ock de i Förvaltningens underdåniga skrifvelse
af den 6 December samma år till uppförande under anslaget, anmälda
två särskilda belopp, nemligen: i anledning af artilleriets fortgående
organisation 12,047 R:dr 32 öre, och för kokinrättningarne vid
garnisonsregementena 25,000 R:dr, hvadan alltså, när från den i ofvan
-
nämnda beräkning utförda summa .............................; Kronor 863,753: 58,
afräknades anslagets nuvarande summa ................. R:dr 386,000: —
återstoden.............................................................................. Kronor 477,753: 58
utgjorde det belopp, hvarmed detta anslag för närvarande borde förhöjas.
Med stöd af den utredning angående behofvet å ifrågavarande
förslagsanslag, som sålunda af Arméförvaltningen åstadkommits, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att bevilja en förhöjning i detsamma af 478,000 Kronor.
Dyrtidstillägg åt värfvade annccns befäl.
Innan jag går att framställa mitt underdåniga förslag om dyrtidstillägg
åt befäl med vederlikar inom värfvade arméen, bör jag i underdånighet
anmäla, dels att t. f. General-Fälttygmästaren och Chefen''för
Artilleriet uti underdånigt memorial af den 2 sistlidne December framställt
förslag till förhöjning i lönevilkor för de vid Artilleriets tygstat
anställda civila personer, dels ock Befälhafvaren för Fortifikationen uti
underdånigt memorial af den 13 i samma månad föreslagit löneförbättringar
åt fortifikations-kassörerne och förråds-förvaltarne, regemeutsskrifvaren
och sekreteraren vid Fortifikationen. Då emellertid ett fast
ordnande af nämnda personers ställning och löneförmåner synes mig
böra ega rum först i sammanhang med ny organisation af landtförsvaret,
torde hvad bemäld a myndigheter i sådant hänseende föreslagit
icke nu böra komma under nådig pröfning, hvaremot de ifrågavarande
personerna torde få till åtnjutande af dyrtidstillägg i likhet med värfvade
arméens befäl och underbefäl uppföras.
43
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874,
Enligt hvad jag förut i underdånighet anfört, har jag beräknat
dyrtidstillägget för värfvade arméen enligt den i Nådiga beslutet af den
19 sistlidne December fastställda norm. Enligt den uträkning af dyrtid
stil läggets belopp, som å vidfogade tabeller, Lit. F. a, b, c, etc.
finnes utförd, skulle de för dyrtidstillägg åt ifrågavarande del af landtförsvarets
personal erforderliga belopp utgöra
1874. 1875.
för
»
»
))
»
»
»
Lif-Gardet till häst............... |
R:dr |
14,250: |
—..... |
Kronor |
14,250: |
— |
Husar-regementet Konung |
)) |
15,975: |
)) |
15,975: |
||
Svea och Andra Lif-Gardes-regementena..................... |
)) |
46,320: |
» |
46,320: |
||
Wermlands Fältjägare-rege-mente ................................. |
)) |
12,551: |
40. |
)) |
12,551: 131,070: |
40. |
Artilleriet ................*............. |
» |
125,280: |
— |
)) |
— |
|
Tygstaten ............................. |
» |
13,977: |
75. |
)) |
13,977: |
75. |
Fortifikationen ..................... |
)) |
32,880: |
— |
)) |
32,880: |
— |
Summa R:dr |
261,234: |
15. |
Kronor |
267,024: |
15. |
För Marin-regementet, såsom varande under indragning, har jag ej
ansett något dyrtidstillägg böra uppföras, liksom jag ej heller funnit
sådant böra komma de å Artilleriets tygstat anställde besigtnings-rustmästare,
hvilka vid sistlidet års riksmöte beviljades löneförhöjning,
till del.
På grund af hvad af mig blifvit i detta ärende anfördt, får jag nu
i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå
Riksdagen att såsom dyrtidstillägg åt värfvade arméens befäl och vederlikar
i öfverensstämmelse med tabellerna under Lit. F. a, b, c och d,
e, f, g och h, bevilja å extra stat
för år 1874..........•.................................... R:dr 261,000,
>> » 1875................................................ Kronor 267,000;
hvilka belopp torde få längre fram bland extra anslagsfordringarne
upptagas.
Vid bifall till detta mitt underdåniga förslag torde såväl Sekundchefens
för Lif-Gardet till häst underdåniga framställning af den 27
November 1873 angående portion i natura åt regementets båda mönster-skrifvare
som Chefens för Husar-regementet Konung Carl XV af General-befälhafvaren
i l:sta Militär-distriktet med förord den 8 December
samma år insända hemställan rörande förbättrade lönevilkor för auditören
och regements-skrifvaren vid regementet böra förfalla.
44 Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.
Om hvad jag nu under hufvudrubriken Värf ende Arméen i underdånighet
föreslagit vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, skulle
de ordinarie anslagen under denna hufvudrubrik komma att föreslås till
följande belopp:
Lif-Gardet till häst.
Nuvarande anslag.............................................................. R:dr 128,124: 55.
Afgår till följd af det föreslagna nya anslaget
till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena
och till samma manskaps rekrytering Kronor 30,712,
likaledes kokinrättningskostnader... » 2,400. » 33,112. —
föreslaget belopp, Kronor 95,012: 55.
Husarregementet Konung Carl XV.
Nuvarande anslag.............................................................. R:dr 161,878: 16.
Afgår till följd af aflöningsanslagets uppförande
................................................... Kronor 36,475,
likaledes kokinrättningskostnader... » 1,800. » 38,275: —
föreslaget belopp, Kronor 123,603: 16.
Svea Lif-Gardc.
Nuvarande anslag............................................................. R:dr 172,334: 32.
Afgår till följd af aflöningsanslagets uppförande
........................................ Kronor 47,629: 24,
likaledes kokinrättningskostnader
........................................ » 2,800: » 50,429: 24,
föreslaget belopp, Kronor 121,905: 08.
Andra Lif-Gardet.
Nuvarande anslag.............................................................. R:dr
Afgår till följd af aflöningsanslagets uppförande
.......................................... Kronor 47,629: 24.
likaledes kokinrättningskostnader
.......................................... » 3,000: — »
171,949: 32.
50,629: 24,
föreslaget belopp, Kronor 121,320: 08.
Wermlands Fältjägare-regemente.
Föreslaget belopp, nuvarande anslag oförändradt ... Kronor 69,490: 50.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 45
Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen.
Nuvarande anslag......................................................... R:dr 1,015,305: 70.
Afgår:
till följd af aflöningsanslagets uppförande.
........ Kronor 217,902: 68,
likaledes kokinrättningskost
nader.
............. » 9,235^ — 227,137: 68.
Tillkommer:
Andel i anslaget till fullföljande af
Artilleriets organisation:
penningar ... 61,891: 73.
oindelt spannmål
i värde 4,834: 77. 66,726: 50.
löneförbättring åt två au
ditörer.
............................ 1AOO: -- 07.726: 50. Kronor 159,411: 18.
föreslaget belopp, Kronor 855,894: 52.
Marin-regementet.
Föreslaget belopp, nuvarande anslag oförändradt......... Kronor 200,000.
Fortifikationen.
Nuvarande anslag........................................................... R:dr 258,153: 52.
Afgår till följd af aflöningsanslagets uppförande
......................................... Kronor 43,435: 04,
likaledes kokinrättningskost
nader.
......................................... » 2,000: » 45,435: 04,
föreslaget belopp, Kronor 212,718: 48.
Aflöning åt manskapet vid Garnisons-regementena och samma manskaps
rekrytering.
Nytt föreslaget belopp................................................... Kronor 608,000: —-
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning.
Nuvarande anslag .............................................................. R:dr 87,205: 25,
tillkommer andel i anslaget till fullföljande af Artilleriets
organisation .............................................. Kronor 3,037: 50,
föreslaget belopp, Kronor 90,242: 75.
46 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lega för höstar till Artilleriets och Pontonier bataljonens exercis.
Föreslaget, belopp, nuvarande anslag oförändradt.................. Kronor 58,399: 69.
Fouragering af Artilleriets och Pontonicr-bataljonens samt värfvade
Kavalleriets hastar.
Nuvarande anslag.................................................................*...... R:dr 468,400: —
tillkommer andel i anslaget till fullföljande af Artilleriets
organisation.............................................................................. Kronor 17,500: —
föreslaget belopp, Kronor 485,900: —
Mathållning för manskapet vid Garnisonsregementena.
Nuvarande anslag ........................................................................... R:dr 386,000,
föreslagen förhöjning ..................................................................... Kronor 478,000.
föreslaget belopp, Kronor 864,000.
Beväringen.
Gotlands Nationalbeväring.
Då Militärbefålliafvare-befattningen numera icke af Landsliöfdingen i länet
bestrides, blifver aflöning för densamma nödig och får jag derföre i underdånighet
föreslå, det Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen aska, att till Militärbefälhafvaren
på Gotland måtte på ordinarie stat uppföras:
lön ........................................................... Kronor 7,500: —-
rationsersättning och stallhyra............... » 740: — y 240- _
Då emellertid härigenom det nu till Militärbefälhafvaren å staten
uppförda arfvode blefve öfverflödigt, bör dettas belopp ......... R:dr 1,200: —
afräknas, hvarigenom anslagstillökningen blifver ..................... Kronor 7,040: —
Som emellertid nämnda belopp redan för år 1874 är be höfligt, torde detsamma
få bland extra anslagsfordringar under år 1874 här nedan upptagas
med 7,040 R:dr.
Till följd af hvad förut rörande aflöning till manskapet vid garnisons -
regementena och till samma manskaps rekrytering blifvit äskadt, kan, under
förutsättning om bifall .dertill, detta anslag minskas med...... Kronor 3.503: 60,
samt, till följd af förslaget om kokinrättningskostnadernas
öfverflyttande å mathållningsanslaget, från anslaget afgå....... » 400: —
tillsammans Kronor 3,903: 60.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 47
Om från ofvan föreslagna tillökning ...................... Kronor 7,040: —
afdragas dessa........................................................................... » 3,903: 60,
skulle verkliga tillökningen komma att utgöra .................. Kronor 3,136: 40,*
livilket belopp, tillagdt anslagets nuvarande slutsumma ... R:dr 141,103: 90,
skulle höja detsamma till ...................................................... Kronor 144,240: 30.
Beväringsmanskapets vapenöfning.
Enligt hvad jag ofvan rörande indelta Arméens och Wermlands Fältjägareregementes
vapenöfningar anfört, erfordras för beredande af en förbättrad utspisning
åt beväringsmanskapet vid vapenöfningarne, enligt Arméförvaltningens
beräkning, i jemnt tal............................................................ Kronor 51,000: —
och torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att
för berörda ändamål med detta belopp öka det nuvarande
förslagsanslaget till dessa vapenöfningar ............ R:dr 600,000: —
till ............................................................................................ Kronor 651,000: —
Dyrtidstillitgg åt beväringstruppernas befäl.
1 öfverensstämmelse med den plan, som blifvit följd vid beräkningen af
dyrtidstillägg åt värfvade arméens befäl, hafva tabeller, utvisande årliga beloppet
af erforderligt dyrtidstillägg åt befälet vid beväringstrupperna, blifvit uppgjorda,
upptagande
för Gotlands Nationalbeväring ..................... R:dr eller Kronor 31,272: 75,
» Hallands Infanteribataljon ..................... » » » 2,250: —■
» Westernorrlands Beväringsbataljon ...... » » » 5,700: —
tillhopa R:dr eller Kronor 39,222: 75,
Af liknande skäl med dem, hvilka i fråga om Marin-regementet varit
bestämmande, har något dyrtidstillägg för Lifbevärings-regementets befäl icke
blifvit beräknadt.
lag får således i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville af
Riksdagen äska uppförande å extra stat
för år 1874...................................................... R:dr 39,200,
» » 1875...................................................... Kronor 39,200,
att på det sätt, närlagda tabeller, Lit. G. a, b och c, närmare utvisa, utdelas;
och torde dessa belopp få vid afgifvande af förslag till extra, statsregleringen
iakttagas.
48 Bil. N:o 3 a. till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arinéförvaltuingens departement.
Från detta reservationsanslag, som är mellan de tre militära departementen
i Arméförvaltningen fördeladt, utgå, af Artilleri-departementets andel, kostnaderna
enligt stat för Krigshögskolan med 28,500 It:dr. Rörande de vid detta
läroverk utgående aflöningar liar Inspektören för Militär-läroverken i sitt underdåniga
memorial af den 30 sistlidne November, för hvilket jag, i hvad det
angår Krigs-skolan, förut redogjort, liufvudsakligen yttrat följande:
Sedan en reglering af Krigshögskolans aflöningsstat för omkring 30 är
sedan blitt it företagen, har ingen allmän löneförbättring vid detta läroverk egt
rum. De ringa aflöningsbeloppen, af hvilka de flesta under hela denna tid
förblifvit oförändrade, hafva icke motsvarat Krigshögskolans stegrade fordringar
på såväl grundliga och omfattande kunskaper hos lärarne, som på deras maktpåliggande
undervisningsskyldigliet, hvars samvetsgranna och fullständiga uppfyllande
vid ett högre läroverk kräfver en uppoffring af tid, som väl bör af
staten någorlunda etter tidens fordringar ersättas. Dessa missgynnande förhållanden
hafva väl gifvit anledning till en och annan partiel förändring, men i
följd af läroverkets inskränkta tillgångar liar endast en mycket ringa aflöningsförbättring
härigenom kunnat åstadkommas. De obetydliga lönebeloppen hafva,
i följd af den senare tidens högt uppstegrade lefnadskostnacler, blifvit ännu mer
otillräckliga, hvarföre en förbättring i desamma är åt behofvet högeligen påkallad.
Då läroverket under de senare 30 åren undergått åtskilliga förändringar,
hvarigenom tjänstemännens åligganden blifvit på annat sätt fördelta eller
utvidgade, hafva ock, i män häraf, förhållandena mellan lönevilkor och åtföljande
tjensteskyldigheter blifvit för läroverkets olika tjensteman på olika sätt förändrade.
Till följd häraf kan en löneförbättring för desamma icke blifva fullt ändamålsenlig
utan att tillika åtföljas afen efter nyssnämnda förhållanden afpassad lönereglering.
En viss procentförhöjning af nu utgående löner och arfvoden har
derföre icke blifvit beräknad, utan de föreslagna lönevilkoren någorlunda afpassade
efter de förändrade tjensteskyldigheter, som numera åtfölja de särskilda
befattningarna. Då emellertid den undervisningstid, som för närvarande är för
de olika läroämnena beräknad, icke kan sägas vara definitivt bestämd, utan
sannolikt kommer att snart nog i vissa delar förändras, enär redan före begynnelsen
af nästa lärokurs undervisningsprogrammen torde komma att underkastas
en närmare granskning; då vidare undervisningen i de olika läroämnena
är i betydligt olika grad mödosam och ansträngande; och då slutligen en del
lärarebefattningar fordra en mera oafbruten tjenstgöring, under det andra kunna
medgifva
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 49
medgifva större eller mindre ledighet under någon del af lärokursen, så följer
häraf, att lönebeloppen icke böra bestämmas uteslutande efter någon viss af
dessa omständigheter, utan måste vara beräknade med lämpligt afseende å flera
likartade förhållanden, ,
Med anledning af såväl dessa af honom nu berörda förhållanden som
lefnadskostnadernas inträffade uppstegring, har Inspektören för militär-läroverken
uppgjort förslag till 113’ aflöningsstat för Krigs-högskolans tjensteman
och betjening; och anmärker han dervid, att, då läroverkets inskränkta tillgångar
icke medgifvit de förhöjningar af lönerna för undervisningens bestridande
i Krigskonst och Krigshistoria, Artilleri och Franska språket, som, i följd af
den utvidgning, denna undervisning under senare åren erhållit, varit af behofvet
påkallade, utan de derföre blifvit anvisade dels från anslaget till Generalstabsofficerares
bildande, dels från vissa besparingar, men nyssnämnda anslag torde
komma att för andra behof tagas i anspråk och besparingarne icke alltid kunna
vara att med säkerhet påräkna, så hafva de föreslagna aflöningsbeloppen för
undervisningen i dessa läroämnen blifvit i Förelaget helt och hållet å Ivrigs-högskolans
stat upptagna.
Då jag ej kunnat annat än gilla hvad Inspektören för militärläroverken i
denna fråga anfört, och jag funnit de af honom föreslagna aflöningsbelopp, i
betraktande al de förut vid Krigs-högskolan åtnjutna knappa lönevilkor, icke
för högt upptagna, har jag, i öfverensstämmelse med hans mening, uppgjort det
förslag till aflönings-stat för Krigs-högskolan, som härmed följer under Lit. G. 2
och nu underställes Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning. Då slutsumman å
detta förslag.............................. .................................................. Kronor 20,234: —
öfverstiger det förut för samma personal i stat afsedda
aflöningsbelopp ........................................................................ B:dr 16,267: 50
me(l.............. ................................................................................ Kronor 9,966: 50,
måste, vid bifall dertill, Krigs-högskolans ordinarie anslag med sistnämnda belopp
förhöjas.
Vidare har Inspektören för militärläroverken jemte underdånigt memorial
af den 25 sistlidne November insändt Chefens för Krigs-högskolan hemställning
om förhöjning i samma läroverks omkostnads- och underhålls-stat, hvarvid bemälde
Chef i underdånighet yttrat,
att för de praktiska öfningarne vore i nu gällande stat uppfördt ett anslag
af 1,500 R:dr om året, eller 3,000 R:dr för hvarje lärokurs, hvilket anslag
under de sednare kurserna, då artilleri-öfningarne mast verkställas på Tånga
hed, äfvensom till följd al stegrade priser på alla material!t och dagsverkskostnader,
visat sig vara alldeles otillräckligt, så att kostnaden för dessa öfningar
i stället uppgått till omkring 4,500 R.dr för hvarje lärokurs, till fyllande af
hvilken summa medel således mast tagas af tillfälligtvis uppkomna besparingar
Bih. till Riksd. Prat. 1874. 1 Sami. 1 Afd.
7
50 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
ä andra utgiftstitlar, besparingar, som icke fortfarande kunna påräknas. Under
sådana omständigheter, och då dessa öfningar, i synnerhet rekognosceringsöfningarne,
för att motsvara sitt ändamål, borde till sitt omfång utsträckas,
hvarjemte den obetydliga aflöning, 1 R:dr om dagen, som under öfningarne
kunnat bestås eleverne, till fyllande af de å främmande ort ökade lefnadskostnaderna,
billigtvis syntes böra höjas, vågade Chefen för Krigs-högskolan underdånigst
hemställa, att ett dubbelt sä stort anslag som det nuvarande, eller 3,000
R:dr om året, måtte för de praktiska öfningarne erhållas.
I följd af de stegrade priserna på ved de senare åren hade den i nuvarande
stat härtill anslagna summa, 2,000 R:dr, de 2 sista åren med omkring
500 R:dr per år måst öfverskridas, hvarföre, och då ingen sannolikhet syntes
vara för handen att priserna åter skulle komma att nedgå, han vidare i underdånighet
hemställde, att denna titel finge med motsvarande summa höjas.
Sedan genom Nådiga General-ordres N:o 499, den 10 Juli 1872, blifvit
bestämdt att ny kurs skulle börja den 15 Juli 18 14, men den nuvarande kursen
finge räcka till 1 Maj 1875, och under förutsättning att samma föreskrift
i afseende på tiden för följande kursers början och slut fortfarande komme att
ega bestånd, uppkomme det förhållande, att eleverne icke kunde fa bo på
Marieberg under examenstiden, emedan den nya kursens elever, som skola bevista
lektionerna, måste hafva företräde i detta fall, och det derföre torde vara
billigt att eleverne af Göta och Wendes Artilleri-regementen, som för sin befordran
äro nödsakade att genomgå kursen vid Krigs-högskolan, erhölle inqvarteringsersättning
under sin examenstid af läroverkets medel till samma belopp
som af andra medel tilldelades elever vid Svea Artilleri-regemente och Fortifikationen,
och detta så mycket mera som äfven den gamla kursens elever mista
sina innehafvande stipendier, då den nya kursen börjar, föreslog Chefen i underdånighet,
att till inqvarteringsersättning under examenstiden åt elever af Göta
och Wendes Artilleri-regementen måtte i nåder begäras ett ärligt anslag af
1,400 R:dr, beräknadt (i rund summa) för ett medeltal af 15 elever under 9£
månader hvartannat år och efter 225 R:dr om året.
Slutligen ansåg sig merbemälde Chef äfven böra underdånigst hemställa,
att titeln »extra (diverse) utgifter» måtte med 500 R:dr förhöjas, emedan, om
äfven ofvan begärda förhöjningar beviljades, det oaktadt, brist understundom
skulle uppstå så väl å'' nu nämnda titlar som ock å titlarne »inventariers underhåll»
och »stallet» med flere, hvartill anslagen, alltid knappa, ett och annat år
vore alldeles otillräckliga; derjemte vore det att befara, att, förutom vaktmästaren
och drängarne, för livilka löneförhöjning blifvit föreslagen i sammanhang med
läroverkets embets- och tjensteman, de under »betjenings-staten» upptagne utgiftsposter:
»för linnetvätten, för städningen m. m. dithörande i logementer och lektionssalar.
och för renhållningen», icke i längden kunde för nuvarande betalning
Bil. N:o 3 a. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 51
bortackord eras, hvadan önskligt vore. att genom extra utgiftstitelns något större
belopp kunna efter omständigheterna jemka utgifterna under andra titlar.
De af Chefen för Krigs-högskolan sålunda underdånigst föreslagna förhöjningarne
å Krigs-högskolans omkostnads- och underhål Isstat skulle komma att
utgöra tillsammans 3,900 R:dr om året.
I sitt nyssnämnda underdåniga memorial har Inspektören för militärläroverken
tillstyrkt bifall till hvad Chefen för Krigshögskolan i detta
afseende föreslagit.
På grund af hvad Krigshögskolans Styrelse sålunda anfört, finner
jaet Krigshögskolans omkostnads- och underhållsstat böra förhöjas med
3,900 Kronor.
Jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att bevilja
till löneförbättringar vid Krigshögskolan........................ Kronor 9,966: 50,
» förhöjning å samma läroverks omkostnads- och
underhållsstat ........................................................... » 3,900: —
Summa Kronor 13,866: 50,
med hvilket belopp reservationsanslaget till försvarsverket till lands i
allmänhet torde få ökas.
Som emellertid de för Krigshögskolan afsedda löneförbättringar äro
af natur att böra äfven för år 1874 utgå, torde det derför erforderliga
belopp, 9,960 Kronor, blifva af Riksdagen för innevarande år å extra
stat äskadt och få här nedan bland öfriga extra anslagsfordringar antecknas.
Snabbskjutande gevärens införande samt den såsom en följd deraf
nu mera nödvändiggjorda upplösningen af första träffens trupper i starka
skyttelinier, understödda af mer eller mindre täta tiraljörsvärmar, fordrar
bland annat ett skärpt iakttagande af elddisciplinen. Ju flera tillfällen
till ammunitionsslöseri, som kunna förefinnas, ju större uppmärksamhet
måste äfven egnas åt förekommandet af detta fel, som i annat fall lätt
kan komma att medföra svåra följder. Bäst förekommes detsamma
genom att redan under fredsöfningarne dels lära manskapet bättre
känna sina vapen och såmedelst förvärfva större förtroende till desamma,
dels vänja truppen vid lystring och uppmärksamhet äfven under det larm,
som uppkommer vid afgifvandet af en mer eller mindre uthållande snabbeld
från en större samlad truppstyrka. Sådant kan dock ej vinnas utan
att under de årligen återkommande vapenöfningarne öka den till förbrukning
anslagna såväl skarpa som lösa ammunition.
Den stegrade ammunitionsåtgång, som, i enlighet med hvad jag nu
anfört, synes mig erforderlig, kommer, enligt en af Arméförvaltningens
52 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814..
Artilleri-Departement gjord approximativ beräkning att medföra en utgift
af 44,000 Kronor årligen, och får jag derföre i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, det anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet måtte för ifrågavarande ändamål höjas
med sistnämnda belopp.
Utaf ofta nämnda extra anslag till fullföljande af Artilleriets organisation,
som skall nu å ordinarie stat uppföras, tillkommer efter fördelningen
en summa af 19,688 Kronor 68 öre anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet, och torde detta belopp blifva af Riksdagen äskadt,
Genom de förhöjningar i anslag, som nu blifvit i underdånighet föreslagna,
nemligen
för Krigshögskolan .................................... Kronor 13,866: 50
» Ammunition.......................................... » 44,000: —
» Artilleriets organisation .................... « 19,688: 68 77,555: 18
skulle anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,
som nu utgör........................................................R:dr 1,445,700: 39
ökas till ..................................................................... Kronor 1,523,255: 57.
Inqvarteringskostnader i Stockkolm.
Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 6 Juni sistlidet år i Nåder
medgifvit att, tills vidare och så länge ingen nedsättning i det för ordnande
af inqvarteringsväsendet i hufvudstaden anvisade statsbidrag af
21,450 R:dr varder vidtagen, Officerare och Under-officerare med vederlikar
vid Lifgardesregementena och Svea Artilleriregemente må få åtnjuta
50 procents förhöjning i förut bestådd inqvarteringsersättning, hafva
General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet för sig och Artilleristabens
Officerare, Öfverkommendanten för Adjutanterne vid Ofverkommendants-expeditionen,
samt Befädhafvaren för Fortifikationen och Bcfälhafvaren
för Lifbevärings-regementet, hvar för sina underlydande, hvilkas
inqvarteringsersättning utgår från förslagsanslaget till inqvarteringskostnader
i Stockholm, gjort framställning om en liknande förmån.
I sin ofvan anförda skrifvelse af den 6 Oktober 1873 har Arméförvaltningen,
som på grund af nådig remiss utlåtit sig öfver berörda
ansökningar, funnit billigheten fordra, att, derest förhöjning medgåfves
sökandena, en dylik äfven komme samtlige stater och personer, som åtnjuta
inqvarteringspenningar från förslagsanslaget till inqvarteringskostnader
i hufvudstaden, till del; och har beräknat att vid sådan förhöjning,
med undantag för General-Fälttygmästaren och förr bemälde
Adjutanter vid öfverkommendants-expeditionen, hvilkas inqvarterings
-
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 53
ersättning för närvarande bestrides af andra medel, nuvarande anslaget
komme att öfverskridas med 23,500 Rdr årligen. I nämnda summa innefattas
jemväl 50 procents förhöjning å de till inqvarteringsersättning åt
Lifbevärings-r egemcntets befäl utgående 2,620 R:dr.
Under nuvarande högt uppdrifna hyreskostnader synes en allmän
förhöjning i inqvarteringsersättning till lika belopp med den, som redan
blifvit Officerare, Underofficerare och vederlikar vid Lifgardes-regementena
och Svea Artilleri-regemente medgifven, billigtvis böra komma äfven öfriga
till inqvarteringsersättning berättigade dylika militäre embets- och tjensteman
inom hufvudstaden till godo, med undantag endast för de vid Lifbeväringsregementet
anställde, för hvilka en förhöjning i sådan ersättning,
lika litet som dyrtidstillägg, torde böra föreslås. Ehuru den härtill erforderliga
förhöjning, vid Lifbevärings-regementets undantagande, synes
enligt Arméförvaltningens - beräkning uppgå endast till omkring 22,200
Kronor, anser jag mig dock, vid den af Arméförvaltningen derjemte upplysta
omständighet, att den under år 1872 å anslaget till inqvarteringskostnader
i Stockholm uppkomna brist uppgått till ett belopp af 8,683
R:dr 7 öre, böra i underdånighet hemställa, det anslaget mottager ytterligare
någon förhöjning utöfver hvad för de ökade inqvarteringskostnaderna
skulle erfordras; och synes mig hela förhöjningen lämpligen kunna
bestämmas till............................................................................... Kronor 25,100,
hvarigenom anslaget från sitt nuvarande belopp.............. ... R:dr 24,900,
skulle ökas till.............................................................................. Kronor 50,000.
Jag får derföre i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att, för
inqvarteringsersättningens höjande med 50 procent åt Officerare, Under
officerare
med vederlikar, hvilkas inqvarteringsersättning bör bestridas af
förslagsanslaget till inqvarteringskostnader i Stockholm — med undantag
af Lifbevärings-regementets — af Riksdagen äska en förhöjning i nyss
berörda
anslag med ................................................................. Kronor 25,100.
Då ifrågavarande förhöjning synes böra äfven för innevarande ar
komma vederbörande till godo, hemställer jag tillika i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t ville i sådant syfte äska, till uppförande å extra stat
för år 1874, förslagsvis sistnämnda belopp, 25,100 R:dr.
luqvarteringsliostnader i landsorterna.
Då Militärbefälhafvaren på Gotland bör hafva bostad i Wisby, anser
jag honom, i likhet med hvad i allmänhet eger rum för de militära
funktionärer, hvilkas tjänster ålägga dem vistelse i stad, böra tillkomma
54 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
inqvarteringsersättning, och har jag funnit denna kunna skäligen föreslås
till samma belopp, som af Chefen för Göta Artilleri-regemente åtnjutes.
Dessutom, då kostnaderna för bostads anskaffande äfven i landsortsstäderna
betydligt stegrats, synes det billigt, att en förhöjning i hittills
bestådd inqvarteringsersättning äfven kommer dertill berättigade militärpersoner
utanför Stockholm till del. Beträffande storleken af en dylik
förhöjning, så lärer densamma — vid det förhållande, att, om än hushyrans
stegring möjligen i landsorten icke skulle, åtminstone öfver allt,
hafva nått samma höjd som i Stockholm, de i landsorten utgående inqvarteringsersättningarne,
såsom tidigare till sin storlek fastställda, äro
jemförelsevis lägre — icke böra bestämmas ringare äri till 50 procent.
Enär de till militärbefäl och vederlikar i landsorten — med undantag
af Marinregementets, för hvilka någon förhöjning icke synes mig böra
föreslås, — under år 1872 utgångna inqvarteringsersättningar, enligt en
af Arméförvaltningen meddelad uppgift, uppgått till 21,141 R:dr 36 öre,
skulle 50 procents förhöjning i densamma medföra en kostnad för statsverket
af 10,570 R:dr 68 öre. Den för Militärbefälhafvaren på Gotland
af mig ifrågasatta inqvarteringsersättning utgör 1,005 Kronor. Sammanlagda
behofvet af tillökning i nu behandlade anslag skulle således utgöra
11,575 Kronor 68 öre. Då emellertid, till vinnande af en jemnare slutsumma
för de ordinarie anslagstillökningarne, en jemkning i anslagsfordran
bort å något anslag företagas, så synes mig, i betraktande såväl af detta
anslags natur af förslagsanslag, som ock deraf, att detsamma, i motsats
till det närmast förut vidrörda, under år 1872 leinnat en behållning af
1,982 R:dr 97 öre, fordran på tillökning i detsamma skäligen kunna inskränkas
till 10,300 Kronor.
På grund af hvad nu blifvit anfördt, får jag således i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till beredande
af dels inqvarteringsersättning åt Militärbefälhafvaren å Gotland
till samma belopp, hvaråt Chefen för Göta Artilleri-regemente är eller
kommer i åtnjutande, dels ock förhöjning med 50 procent i de inqvarteringsersättningar,
som inilitär-befäl med vederlikar i landsorterna tillkomma
från nu ifrågavarande förslags-anslag, detta matte med 10,300 Kronor förhöjas
till 47,600 Kronor; och att, då denna förhöjning redan under innevarande
år blifver erforderlig, å extra stat för är 1874 måtte för sådant
ändamål uppföras förslagsvis äfvenledes 10,300 Kronor.
Diverse anslag.
i dessa synes mig ingen annan ändring vara af nöden, än att, för
jemnande af de föreslagna tillökningarnes och hufvudtitelns slutsumma
55
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj sts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved ra. ra. för Departe
-
mentets Kansli-expedition nedsättes från........................... R:dr 2,774: 18
med ............................................................................................ Kronor 38: 93
till .............................................................................................. Kronor 2,735: 25;
hvarom nådigt förslag torde till Riksdagen afgifvas.
Efter det jag sålunda i underdånighet redogjort för de förändringar
i ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln, hvilka jag anser bör avid nu
förestående statsreglering vidtagas, torde jag få göra framställning rörande
de extra ordinarie anslag, som synas mig för landtförsvaret af behofvet
påkallade.
I öfverensstämmelse med hvad i det föregående vid behandlingen af
de ordinarie anslagen blifvit yttradt, torde Eders Kongl. Maj:t i Nåder
föreslå Riksdagen att å extra stat bevilja
åt Departements-chefen, dyrtidstillägg,
för år 1874.................................................................................... R:dr 1,500
» » 1875...................................................................................... Kronor 1,500;
åt Departementets Kansli-Expedition för tillämpning redan år 1874
af den för 1875 föreslagna nya ordinarie stat........................... R:dr 9,600;
åt Generalstaben, dyrtidstillägg,
för år 1874 i rundt tal............................................................... R:dr 32,200
» » 1875 » o .............................................................. Kronor 32,900;
åt Arméförvaltningen, dyrtidstillägg,
för år 1874 i rundt tal.............................................................. R:dr 31,900
» » 1875 » » ............................................................... Kronor 31,900;
åt Generalitetet, dyrtidstillägg,
för år 1874 .................................................................................... R:dr 13,500
» » 1875 .................................................................................... Kronor 13,500;
åt Allmänna Garnisonssjukhusets personal, dyrtidstillägg,
för år 1874 .................................................................................... R:dr 5,400
» » 1875 ................................................................................... Kronor 5,400;
åt Indelta Arméens befäl, dyrtidstillägg,
för år 1874 ............................................................................... R:dr 160,000
» » 1875 ................................................................................. Kronor 240,000;
56 Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
till Inlösen af indelta armébefälets fardagsår å bostadsboställen, förslagsvis,
för år 1875 ................................................................................ Kronor 300,000;
åt Värfvade Arméens befäl, dyrtidstillägg,
för år 1874 ............................................................................... R:dr 261,000
» » 1875 ...................................*............................................ Kronor 267,000;
till Aflöning åt Garnisonsregementenas manskap) och till samma manskaps
rekrytering
för år 1874 .................................................................................... R:dr 219,000;
till Militärbefälhafvaren d Gotland, aflöning,
för år 1874 ..................................................................................... R:dr 7,040;
till B ev äring struppernas befäl, dyrtidstillägg,
för år 1874 .................................................................................... R:dr 39,200
» » 1875 .................................................................................... Kronor 39,200;
till Krigshögskolans personal, aflöning,
för år 1874 ................................................................................... R:dr 9,960;
till Inqvarteringskostnader i Stockholm, förslagsvis,
för år 1874 .................................................................................. R:dr 25,100;
till Inqvarteringskostnader i landsorten, förslagsvis,
för år 1874 ................................................................................... R:dr 10,300;
äfvensom att till ersättning åt passevolantörerne vid Svea Artilleri-regemente
för öfvertaliga persedlar och för det bättre skick, än passevolanskontraktet
stadgar, hvari regementets på passevolans underhållna materiel kan vid
blifvande afmönstring till Kronan befinnas, äfvensom till arfvoden till
Batteri-Cheferne vid detta regemente, måtte beviljas för år 1875 ett extra
anslag af förslagsanslags natur till belopp af ..................... Kronor 88,000.
Vidare förekomma följande frågor:
Artilieribehof.
Fältartillerhnatericl.
I memorial af den 14 November 1872 angående Artilleri-departementets
medelsbehof för 1874 har Generalfälttygmästare!!, pa den grund att materielens
komplettering, så vidt möjligt vore, borde verkställas samtidigt med personalens
organisation, för hvars fullständiga genomförande, enligt den uppgjorda planen,
vore afsedd en tidrymd af sex år från och med 1872, i underdånighet hemställt
-
Bli. N:o 3 ''(t. till Kong!. Maj:ts> Nåd. Pvop. N:o 1, om Statsverket 1874. 57
ställt, att Eders Kong], Maj:t behagade hos Riksdagen föreslå, att de 737,743
R:dr, som återstode af det år 1871 beviljade anslag, 1,102,743 R:dr, måtte
fördelas på fyra år samt således en fjerdedel deraf, eller omkring 185,000
R.di, få utgå under 1874; och har Eders Kong!. Maj:t. med gillande häraf,
äskat anvisande af sistnämnda belopp för innevarande år, hvilket äfven blifvit
af Riksdagen bifallet.
Enligt den grund, som bestämt ifrågavarande anslags storlek för 1874,
skulle således ett anvisande af lika belopp för 1875. eller 185,000 Kronor’
nu af Riksdagen begäras. Emellertid har t. f. General-fälttygmästaren under
anförande, hurusom tillverkningskostnaderna för de till fältartilleri-materielen hörande
effekter ökats med minst 20 ä 30 procent och att följaktligen den ifrågavarande
summan icke skulle vara tillräcklig för anskaffande af den materiel,
som enligt ofvan angifna och föregående år godkända plan borde under 1875
förfärdigas, i underdånigt memorial af den 29 sistlidne November hemställt,
att det belopp utaf 1871 års anslag, hvars anvisande nu komme att af Eders
Kongl. Maj:t äskas, matte la med omkring 25 procent öfverstiga det vid sistlidne
riksdag begärda.
Ehuru den prisstegring, som af t. f. General-fälttygmästaren sålunda påpekats.
torde medföra den verkan, att det .år 1871 beviljade anslag blir otillräckligt
för anskaffande af all den fältartilleri materiel, '' för hvilken det varit
boräknadt, . lärer dock denna omständighet icke ännu påkalla någon Eders
Kongl. Maj:ts nadiga åtgärd, helst den brist, som möjligen kommer att uppstå,
först under sista anskaffningsåret, 1877, torde göra sig gällande och först då kan
till siffran ungefärligen bestämmas. Tåg anser mig derföre nu endast böra, på det
att tillverkningen af fältartilleri-materielen må kunna efter den fastställda planen
orubbadt fortgå under år 1875, i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att
i öfverensstämmelse med t. f. General-fälttygmästarens förslag äska, det Riksdagen
måtte af återstoden utaf det år 1871 för nu ifrågavarande ändamål beviljade
anslag anvisa för är 1875 230,000 Kronor.
Fästnings- och Positionskanoner.
Ut.i ofvannämnda underdåniga memorial har t. f. General-fälttygmästaren
anfört, hurusom enligt lastställd plan erfordrades till bestyckning af befästningaine
vid Fredriksborgssundet, förutom de redan uppställda lättare pjeserna,
tretton stycken pansarbrytande kanoner med lavetter. Af denna materiel vore
9 kanoner jemte 5 lavetter redan levererade eller under arbete och de öfriga
utsedda att beställas innevarande år.
Till bestridande af återstående kostnader för denna materiel med nödiga
projektiler funnes att tillgå dels de af 1873 års Riksdag anvisade 200.000
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd. g
68 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.
R:dr, dels en till omkring 198,000 R:dr uppgående behållning å de af 1871
och 1872 års Riksdagar till sådant ändamål anvisade belopp, eller tillsammans
omkring 398,000 R:dr. Denna summa skulle, oaktadt nuvarande ogynnsamma prisförhållanden,
varit tillräcklig, derest samtliga pjeserna gifvits den ursprungligen
tillämnade konstruktionen, men då, till vinnande af stegrad verkningsförmåga,
de fyra 8,08 dec. tums kanoner, som nu vore under arbete, komme att förlängas
och förses med ökadt antal band, och detta torde blifva förhållandedet
äfven med de ännu ej beställda fyra 9,24 dec. tums kanonerna, hvaraf betingades
ett högre pris å såväl dessa åtta pjeser, som en del af de dertill hörande
lavetterna, så borde förenämnda tillgång ökas med omkring 50,000 R:dr.
Dessutom vore följande verk vid Carlsborgs fästning redan färdiga att bestyckas,
nemligen lrafvudvallens linier V—X eller de s. k. sjöfronterna, gamla
tamburen å sistnämnda linie samt kasematterna å slutvärnets torn och flyglar.
Till denna bestyckning erfordrades, enligt fastställd plan, 15 stycken 5,63 dec.
tums, 16 stycken 4,i dec. tums och 8 stycken 3,24 dec. tums refflade kanoner, 22
stycken 7 dec, tums bombkanoner, 39 stycken 24 s:ga karronader samt
4 stycken kulsprutor. Af dessa pjeser funnes emellertid bombkanonerna att
tillgå i artilleriets förråd, och torde karronaderna kunna från sjöförsvaret erhållas,
hvadan alltså återstode att anskaffa samtliga de refflade kanonerna samt
kulsprutorna. Kostnaden härför, inberäknade lavetter och projektiler, uppginge
till omkring 375,000 Kronor; och ansåge t. f. Generalfälttygmästare!!, som hyste
den åsigt, att åtgärder borde utan dröjsmål vidtagas för åstadkommande af
fullständig bestyckning å de redan färdiga verken vid Carlsborgs fästning, att
en tredjedel af det härför erforderliga belopp, eller 125,000 Kronor, borde
kunna användas under år 1875.
För bestyckningen af befåstningarne vid Fredriksborgssundet skulle alltså
erfordras under år 1875 ytterligare 50,000 Kronor och för Carlsborgs bestyckning
under samma år kunna användas 125,000 Kronor, tillsammans
således för år 1875 behöfliga 175,000 Kronor.
Under sådana förhållanden får jag, lika med t. f. General-fälttygmästaren,
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska dels
anvisande af de 51,000 Kronor, som återstå af det vid 1871 års riksdag till
fästnings-och positionspjeser beviljade anslag om 551,000 R:dr, dels beviljande
under år 1875 af ett nytt anslag å 124,000 Kronor, motsvarande en tredjedel
af den för ofvannämnda bestyckning å Carlsborgs fästning beräknade kostnad,
eller tillsammans för fästnings- och positionsJcanoner ............... 17ö,000 Kronor.
Skjutförsök.
T. f. General-fälttygmästaren har med afseende på anslagsbehof för detta
ändamål i underdånighet anfört, att, sedan den del af kostnaden för de i nåder
Bil N:o 3 a. till Kon yl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 59
anbefallda skjutförsöken med en 9,24 dec, tums refflad bakladdningskanon, som
borde af Arméförvaltningens Artilleri-departement bestridas, blifvit betäckt,
återstode af de vid sistlidne riksdag till skjutförsök beviljade 30,000 R:dr
omkring 10,000 R:dr. Visserligen hade derå för artillerimaterielens utveckling
vigtiga uppgifter under år 1873 erhållit en tillfredsställande lösning, hvaribland
i främsta rummet kunde nämnas frågan om nämnda kanons ändamålsenlighet
samt den om ett lämpligt krut för pansarbrytande pjeser, men det oaktadt
erfordrades ännu under den närmaste framtiden, för materielens fullkomnande,
åtskilliga omfattande försök, såsom med falt-, positions- och mindre fästningskanoner
af ny konstruktion, äfvensom med krut af förbättrad beskaffenhet för
sådana pjeser m. m., hvilket tager icke obetydliga medel i anspråk. Med anledning
häraf hemställer t. f. General-fälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t
måtte af Riksdagen äska beviljande för år 1875 af ett extra anslag till skjutförsök
af 10,000 Kronor; i hvilken underdåniga hemställning jag i allo instämmer.
Infanterigevär.
Af 1871 års Riksdag beviljades till anskärning af infanterigevär 4,500.000
R:dr. Häraf hafva för åren 1871—1874 anvisats tillsammans 3,416,000 R:dr,
hvadan följaktligen återstå oanvisade 1,084,000 R:dr.
Ehuru, enligt hvad t. f. General-fälttygmästaren upplyst, i följd af materialprisens
stegring, gevärens tillverkningskostnad under sistlidet år ökats med 2
ä 3 R:dr för hvarje gevär, och det således kan befaras, att det beviljade beloppet
blir otillräckligt för tillverkning af hela det antal gevär, hvarför det
ursprungligen varit afsedt, anser jag mig dock icke ännu böra sätta i fråga
något ytterligare anslag för detta ändamål, enär, såsom t. f. General-fälttygmästaren
äfvenledes framhållit, förhöjningen i materialprisen till någon del motväges
deraf, att vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, hvarest gevärspriset är vida
lägre än vid Husqvarna vapenfabrik, årligen kan tillverkas ett större antal
. gevär, än det från början beräknade, och följaktligen beställningarne från det
dyrare faktoriet kunnat minskas, hvarförutan den sannolika bristens belopp
för närvarande icke kan med säkerhet bestämmas. Under sådana omständigheter
anhåller jag endast i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att det belopp, som ännu återstår af det vid 1871 års riksdag
beviljade anslag för ifrågavarande ändamål måtte anvisas att utgå under
1875, eller till infanterigevär ................................................... 1,084,000 Kronor.
Ridhus å Carlsborg.
Till uppförande af ett Ridhus å Carlsborg till bruk för de batterier
af Göta Artilleri-regemente, hvilka skola derstädes förläggas, behagade
60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Eders Kongl. Maj:t af 1873 års Riksdag äska ett anslag af 28,000 R:dr;
men förklarade Riksdagen, att, ehuru behofvet af en ridhusbyggnad i
Carlsborg för de Artilleritrupper, som borde derstädes förläggas, icke underkändes,
den Nådiga framställningen dock icke kunnat af Riksdagen
bifallas, enär det äskade beloppet synts alltför högt tilltaget, helst det
ridhus, om hvars uppförande å Carlsborg för kavalleri-nnderbefälskolans
räkning förslag vid 1871 års riksdag afgifvits och hvilket då var ämnadt
att jemväl för Artilleritruppen begagnas, varit beräknadt att jemte
stall- och kasernservis kosta 23,000 R:dr.
Nu hafva genom t. f. General-fälttygmästarens försorg blifvit uppgjorda
ritning och kostnadsförslag till ridhus å Carlsborg, och har kostnadsförslaget
under nuvarande stegrade arbets- och materialpris uppgått
till 48,476 R:dr.
Om än denna kostnad i jemförelse med den förut beräknade må synas
hög, så, och då jag ej tilltror mig att kunna deri föreslå någon
nedsättning, så mycket mindre som verkliga kostnaden för de Artilleriets
byggnader, till hvilka medel blifvit vid 1871 års riksdag anvisade, och
deribland för stallet å Carlsborg, med ända till 96 %, öfverskridit den beräknade,
samt jag finner det äfven af Riksdagen erkända behofvet af ett
ridhus för de å Carlsborg förlagda batterierna af Göta Artilleri-regemente
oafvisligt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
för detta ändamål af Riksdagen äska att utgå under år 1875 ett extra
anslag af 48,500 Kronor.
Stall, Ridhus och Kokhus-byggnader i Christianstad.
Vid sistlidne riksdag har Eders Kongl. Maj:t till ridhus och stallbyggnader
i Christianstad äskat ett belopp af 50,800 R:dr, men denna
anslagsfordran blef ej af Riksdagen godkänd.
Sedan dess hafva emellertid förhållanden yppat sig, som göra vida
större nybyggnader vid Wendes Artilleri-regementes station i nyssnämnda
stad nödvändiga, och utbeder jag mig att nu få, med stöd af hvad t. f.
Gencral-fälttygmästaren i ärendet upplyst, redogöra för dessa förhållanden.
Enligt hvad redan kommit till Eders Kongl. Maj:ts kännedom har
under senaste tiden mycken sjuklighet varit rådande ibland Artilleriets
hästar i Christianstad. Utom den sedan ett år tillbaka herrskande rotssjukdomen
har nemligen såväl tyfös, lung- och bröstinflammation som tyfös
feber varit gångbara och är denna sistnämnda sjukdom tillika med rotsen
ännu gängse. Till följd häraf hafva icke mindre än 32 hästar redan
BiL N:o :J "■ tiU Kvni/t. Maj:ts Nåd. Prop. Nu, 1. om Statsverket 1874. «|
''lott eller blifvit dödade, öfver anledningarne till denna sjuklighet liar
t. f. Professorn vid Veterinär-institutet, Carl Adolf Lindquist,0hvilken
varit, förordnad att pa stället undersöka förhållandena och föreslå botemedlen,
i afgifvet underdånigt memorial yttrat:
»Orsaken till den under början af innevarande år herrskande 1 munröta
och. till den nuvarande »tyfusfebern är efter all sannolikhet att söka
i, e^'' smittämne, eller s. k. miasma, som uppkommit uti de ytterst bristfälliga
och ohelsosamma gamla stallen samt från det nya stallets grund.
De tvänne gamla stallen —• det Östra och det s. k, instruktionsstallet —
åro byggda af korsvirke samt tegel, men virket är nu mycket förmurknadt
hvarjemte från den mark, hvarå stallen äro uppförda och som i
lång tid varit genomdränkt af urin, uppstå gaser af förruttnade ämnen,
hvilka genom det instängda läge, dessa stall numera hafva, icke kunna
behörigen aflägsnas.. Det nya eller stora stallet åter är till stomme och
inredning oklanderligt, men ligger i likhet med hela staden på sank
mark och från golfvet uti detsamma har äfven under lång tid urin nedträngt
i den humusrika marken, och då grundvattnet i denna mark stiger,
sa utvecklas en riklig mängd lägre organismer, hvilka åter, då grundvattnet
sjunker, dö och förruttna samt gifva upphof till skadliga gaser,
som blanda sig med luften i stallet och icke fullständigt kunna bortföras,
trots att man försökt bereda en jemförelsevis riklig ventilation.»
»Ehuruväl hela den mark, hvarpå staden är belägen, icke kan anses
fullt helsosam för hästar, har dock för närvarande ingen af förutnämnda
tyfusformer uppträdt bland de hästar, som tillhöra enskilda personer inom
staden eller dess närmaste omkrets, ett faktum, som mer än allt annat
talar för att orsaken till nu ifrågavarande sjukdomar är att söka i artilleristallens
beskaffenhet.»
I följd af hvad han sålunda anfört, har bemälde t. f. Professor yttrat
den mening, att de bada gamla stallen ovilkorligen böra utdömas
samt att afdikning af marken kring det nya stallet och andra mindre åtgärder
äro erforderliga för att undanrödja de dervid anmärkta olägenheter.
*
Håi till torde få anföras, att de båda gamla stallbyggnaderna vid årets
besigtning befunnits i högst bristfälligt skick, så att de, enligt t. f. Gener
a 1- fiiltty gm ä sta rens mening, icke förtjena att med dem vidtagas några åtgärder
för afhjelpande af de öfverklagade förhållandena, — något som för ofri
gt, efter mitt förmenande, näppeligen torde vara möjligt.
Utom det att det synes föga menskligt att förvara husdjur i lokaler af
den osunda beskaffenhet, som de ifrågavarande, lärer en klok omtanke om
62 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
en så dyrbar materiel som artillerihästarne göra det nödvändigt att icke
mera till dessas inhysande begagna de ifrågavarande båda gamla stallen.
Också hafva de i dem förvarade hästar blifvit förflyttade till ett af de å
södra tomten belägna för regementets s. k. rusthållshästar afsedda stallskjulen,
hvilket för detta ändamål blifvit så anordnad!, att det tills vidare
kan äfven vintertiden begagnas. Som detta förhållande dock endast provisoriskt
kan bestå, blifver emellertid ett nytt stall af nöden.
För inhysande af de hästar, som tillhöra hvarje af regementets i Christianstad
förlagda 3 divisioner, erfordras 56 spiltrum, 4 reservspiltor inberäknade;
således tillsammans 168 spiltrum. Till fyllande af detta behof
finnes, när de östra och vestra stallen undanräknas, endast det södra med 72
spiltor. Behofvet skulle således utgöra 96 spiltor, men t. f. Generalfälttygmästaren
har i underdånighet föreslagit, att det nya stallet måtte få uppföras
i två afdelningar, hvardera med 56 spiltor, summa 112, och såsom
skäl dertill andragit dels den olägenhet, som af ett mindre stalls byggande
skulle uppstå derigenom att ett batteri finge sina hästar fördelade i tvänne
byggnader, dels ock att utrymmet i foder- och sadelkamrarne till det vid
södra etablissementet nu befintliga stall är alltför knappt, hvilken brist
kunde afhjelpas genom en inskränkning i detsammas spiltantal — en förändring
hvartill uppförandet af det nya stallet till nu föreslagen storlek gåtve
tillfälle. Ritningar och kostnadsförslag till den ifrågasatta stallbyggnaden
äro uppgjorda och uppgå de senare till...................................... 129,692 R:dr.
Om den östra stallbyggnaden utdömes. försvinner också det i densamma
befintliga nuvarande sjukstallet, som i öfrigt till följd af hvad mot
östra stallet blifvit anfördt måste anses för sitt ändamål alldeles olämpligt.
Ett nytt sjukstall måste således uppföras, och är kostnaden härför beräknas
till 20,000 R:dr.
Det gamla ridhuset är alldeles otillräckligt för de olika behof, hvartill
det måste tagas i anspråk, såsom rekryternas öfning i enskild ridning,
instruktörers utbildande, remonters dressering m. m. och befinner sig
dessutom i ytterst bristfälligt skick. Att genom en kostbar reparation och
inredning aptera detsamma till stall, såsom föreslogs 1873 års Riksdag,
torde efter de numera vunna upplysningarne, icke böra sättas i fråga, enär
ridhuset såsom beläget invid och sammanbygdt med det vestra stallet
måste i hufvudsaklig grad lida af samma olägenheter som detta. Det lärer
således böra utdömas. Ett nytt ridhus blifver emellertid härigenom al
nöden och uppgår kostnaden härför enligt uppgjordt förslag till 70,402 R:dr.
Af skäl, som i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till sist sammanträdda
Riksdag angafs, torde äfven i år böra föreslås ett sammanbyggande
af de två för Regementets rusthållshäster nu befintliga stallskjul,
och är kostnaden härför beräknad till,,....................................... 13,000 R:dr.
Bil. A:o 3 a. till Kongl. Maj:tx Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. ti8
Regementets nuvarande kokhus med spislokal är belägen vid vestra
stallet och ridhuset samt innesluter med dessa en gård, hvarå kokinrättningens
uthusbyggnader åro belägna. Enär till följd af’ omorganisationen behof
af ökadt utrymme uppstått samt kokhuset dessutom vid besigtning funnits
bristfälligt och uthusen, såsom till största delen uppruttnade, ansetts böra
redan nästkommande år med nya ersättas, hvartill kommer, att, om vestra
stallet och ridhuset utdömas, det torde blifva för kronan fördelaktigare att
afhända sig den för sistnämnda byggnader och kokhuset gemensamma tomt
ån att låta kokhuset ensamt efter en dyrbar reparation derstädes qvarstå,
så har förslag till nytt kokhus blifvit uppgjordt, slutande med en kostnadssumma
af....................................................................................... 57,094 R:dr.
I sammanhang med ritningar och kostnadsförslag till nu uppräknade
byggnader har äfven plan till deras förläggning blifvit uppgjord, vid hvilken
förekommer den afvikelse från hvad i detta hänseende sistlidet år föreslogs,
att ridhuset blifvit förlagdt öster om förrådsbyggnaden i stället för vester
om densamma. Härigenom vinnes den fördelen, att direkt förbindelse erhålles
med det tillämnade nya stallet, hvarförutan till taktäckning kan begagnas
spån, då deremot dyrbarare materiel måste dertill begagnas, om
ridhuset förlägges på vestra sidan, hvilken löper utmed bebygd gata.
Häraf blir dock en förändring i planen för stallskjulens sammanbyggande
en följd, bestående deri, att det östra skjulet flyttas intill det vestra, i
stället för det sist föreslagna motsatta förfarandet; hvilken förändring dock
icke medför någon olägenhet.
Till förtydligande af nu angifna förhållanden och antydda förändringar
har jag ansett mig böra bifoga hosföljande med Lit. Ii. a och b betecknade
planritningar.
De kostnader, som af förutnämnda åtgärder skulle blifva en följd uppgå till
för Stallet..................................................................................... 129,692: —
» Sjukhuset........................................................................... 20,000: —
» Ridhuset............................................................................. 70,402:__
» Stallskjulens sammanbyggande......................................... 13,000: —
» Kokhuset................................................................................ 57,094: _
eller tillsamman R:dr 290,188: —
Genom de föreslagna åtgärdernas utförande skulle emellertid 2 Kronan
tillhöriga tomter, en i vestra och en i östra delen af staden, blifva för
Artilleriet obehöfliga. De äro med derpå befintliga åbyggnader uppskattade
till 26,740 R:dr 59 öre och lära, enligt t. f. General-fälttygmästarens
mening, vid försäljning kunna inbringa 30,000 R:dr. Om tillstånd till dessa
tomters med derpå befintliga åbyggnaders försäljning medgåfves, skulle
således den till nu ifrågasatta förändringar erforderliga summa komma att
rundt tal utgöra............................................................................ 260,000 R:dr.
04 Bil. N:n S a. till Konyl. Maj Hs Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1874.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kong], Maj:t ville af Riksdagen åska till uppförande i
Christianstad för Wendes Artilleri-regementes behof af
nytt Stall,
Sjukstall,
Ridhus,
Kokhus, samt
till sammanbyggande af de befintliga båda stallskjulen,
ett extra anslag för år 1875 af....................................''260,000 Kronor,
jemte lått att försälja och till ifrågavarande ändamål använda försäljningssumman
för de båda åt Artilleriet nu upplåtna tomter, hvarpå såväl det
östra stallet, som det vestra med ridhuset och kokhusbyggnaden äro belägna.
Hvad deremot beträffar den af t. £ Professoren Lindquist föreslagna
torrläggningen af den plats, på hvilken södra stallet är beläget och der
äfven den nu föieslngna nya stallbyggnaden skulle komma att förlängas,
jemte de likaledes föreslagna åtgärder för beredande af större sundhet åt
nyssnämnda södra stall, så hafva väl uppgjorda beräkningar angifvit
kostnaden härför till 12,872 R:dr 68 öre. Dä emellertid å Arméförvaltningens
Artilleri-departement ännu qvarstår oanvändt ett till betäckande af
denna kostnad tillräckligt belopp utaf det vid 1863—64 års riksdan till
Eders Kongl. Maj.ts disposition ställda kreditiv till lörsvarsväsendets ”ordnande.
hvilket belopp synes mig lämpligen kunna till bestridande af ifrågavarande
anordningar användas, finner jag proposition till Riksdagen om
anslag för detta ändamål icke erforderlig.
O-evärsförråtlsbyggnatler
örin Smedjor å indelta Arméens mötesplatser.
Till uppförande af dylika byggnader har Eders Kongl. Maj:t i enlighet
med General-fälttygmästarens den 14 November 1872 afgifna underdåniga
förslag, ai 18/3 års Riksdag begärt för innevarande år ett extra anslagom
53,600 R:dr, men har Riksdagen endast så till vida bifallit denna
nådiga framställning, att till gevärsförrådsbyggnader beviljats ett belopp af
50,000 R:dr, att utgå med ena hälften under år 1874.
Angående denna fråga har t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet
nu anfört, hurusom Riksdagen, såsom skäl för detta sitt beslut, angifvit
bland annat, att det äskade anslaget vore afsedt till uppförande ej endast
af^ gevärsförrådsbyggnader å mötesplatserna utan äfven af smedjor för
Wermlands Fältjägare-regemente, Norrbottens och Westerbottens Fältjägare-corpser
samt Hallands Infanteri-bataljon, men att smedjors anlag
-
Bil. N:o 3 a. till, Kont/I Majtis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1374. 65
gande särskildt för nyssberörda regemente och corpser icke knnde vara af
behofvet påkalladt, af hvilket Riksdagens yttrande syntes framgå, att Riksdagen
hyste den mening, att dylika byggnader icke blifvit uppförda eller
ifrågasatta att uppföras lör andra än de nu nämnda trupperna. Förhållandet
vore emellertid det, att i den plan till ordnande af nödiga förvarings-,
besigtnings- och reparationslokaler för de till indelta Arméen utlemnade
gevär, som blifvit vid 1865 -66 års riksdag Framlagd, ingått äfven uppbyggandet
af smedjor, der sådana befunnes erforderliga, och då denna
plan vunnit Riksdagens godkännande samt 1871 och 1872 årens Riksdagar
till dess fullföljande anvisat medel, utan att dervid göra någon erinran
vid de föreslagna smedjebyggnaderna, både ock Armélörvaltningens
Artilleri-departement, intill dess ofvan omförmälda beslut blifvit detsamma
delgifvet, ansett sig oförhindradt att, i den mån tillgångarne medgåfve. låta
uppföra dylika byggnader för de trupper, som deraf vore i behof; och
vore till följd häraf smedjor redan anlagda på åtskilliga mötesplatser samt
afsedda att anläggas på andra.
Samtliga härför belöpande kostnader vore ock upptagna i den beräkning
öfver återstående behofvet af medel till nu ifrågavarande ändamål,
hvilken funnes intagen uti Förberörda underdåniga memorial, ehuru sådant,
med undantag för Wermlands Fältjägare-regemente, Norrbottens och Westerbottens
Fältjägare-corpser samt Hallands Infanteri-bataljon, icke af beräkningen
synbart framginge, emedan kostnaderna för smedjorna innehölles
uti de för förråden uppgilna.
Beträffande vidare frågan, huruvida smedjor å mötesplatserna äro beliöfliga
eller icke, liar t. f. General-fälttygm äsfaren framhållit den vunna erfarenhet,
att bristen på dylika byggnader utöfvade ett högst menligt inflytande på
den noggrannhet, hvarmed gevärens iståndsättande verkställdes, och således äfven
på deras brukbarhet och varaktighet. Kostnaderna för smedjors uppförande
för de Regementen och Corpser, som ännu voro i saknad deraf, borde för öifrigt
anses ganska ringa i jemförelse med den förlust, som komme att uppstå,
derest gevären, till följd af derå förekommande reparationers mindre omsorgsfulla
utförande, blefve i förtid obrukbara; hvadan det alltså torde vara med
Statens fördel öfverensstämmande, att medel blifva till ifrågavarande byggnader
anvisade. På grund häraf anhölle derför t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska medel för ifrågavarande
byggnaders utförande.
Då jag instämmer i hvad t. f. General-fålttygmästaren sålunda anfört, får
jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen
att till
Bih. Ull Rilcsd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd.
9
66 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 181A.
Uppförande af Gevär sförrådsbyggnader och Smedjor å indelta Arméens
mötesplatser
ej mindre till utgående under år 1875 anvisa återstoden af det vid sistlidne
riksdag till gevärsförrådsbyggnader beviljade belopp med 25,000 Kronor,
än äfven bevilja för nämnda år såsom extra anslag till
ifrågavarande ändamål det belopp, som sistlidne Riks
-
dag afdragit från den då äskade summan, eller.......... 3,600 Kronor,
således tillhopa.............................................................................. 28,600 Kronor.
De extra anslag till artilleribehof för 1875, hvilkas dels beviljande
dels anvisande af redan beviljade, jag således i underdånighet föreslagit,
utgöra följaktligen:
Till anskaffning af fältartillerimateriel............................... 230,000 Kronor,
» Fästnings- och positionskanoner................................... 176,000 »
» Skjutförsök......................................................................... 10,000 »
» Infanterigevär.................................................................... 1,084,000 »
» Ridhus å Ca risborg......................................................... 48,500 «
» Byggnader i Christianstad.............................................. 260,000 »
» Gevärförrådsbyggnader och Smedjor......................... 28,600 »
Summa 1,837,100 Kronor.
Fortifikations-behof.
I afseende å beliofvet af extra anslag för fåstningsbyggnadsarbetenas bedrifvande
under år 1875, liar Befålhafvaren för Fortifikationen, uti memorial
den 6 December sistlidna år, i underdånighet anfört följande.
Carlsborg.
Af de vid 1871 års riksdag för Carlsborgs fästningsbyggnad beviljade
1.520.000 Rdr, deraf vore beräknade 600,000 Rdr till fullbordande af hufvudvallen
åt landsidan och 920,000 Rdr till förrådsbyggnader m. m., hade hittills
anvisats 1,070,000 Rdr, nemligen 350,000 Rdr till hufvudvallen och
720.000 Rdr till förrådsbyggnader, så att af förenämnda anslag ännu återstode
250,000 Rdr till hufvudvallen och 200,000 Rdr till förrådsbyggnader,
eller tillhopa 450,000 Rdr.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 67
Såsom emellertid sagde Befälhafvare uti sitt underdåniga memorial den
1 sistlidne December, jemte öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande
af förslagsritningar till ordnande af förenämnda hufvudvall med tillhörande
kaponierer uti hufvudgrafven äfvensom till förrådshvalf under hufvudvallen,
medelst fullständiga beräkningar visat, blefve emellertid — till följd af
den under år 1872 inträffade högst betydliga och oförväntade stegring uti såväl
prisen å alla slag af byggnadsmaterialier som dagsverkskostnaden samt genom
det, i följd af kronoarbetscorpsens år 1872 skedda förflyttning från Carlsborg,
ökade behofvet af private arbetare med betydligt högre arbetslöner —
förenämnda till hufvudvallens fullbordande återstående belopp icke tillräckligt,
hvarjemte af samma skäl erfordrades ytterligare något anslag för återstående
arbeten å under byggnad varande förrådshus. Bå grund deraf, att någon stadga
i prisen å materialier och dagsverken ännu icke inträdt, och på öfriga skäl,
som uti nyss omförmälda underdåniga memorial finnas anförda, har Befälhafvare]!
för Fortifikationen emellertid ansett, att något anslag till fyllande af nämnda
behof för närvarande icke skulle af Riksdagen begäras, utan att dermed kunde
anstå till 1875 års Riksdag, till hvilken tidpunkt han, för så vidt förändrade
förhållanden inträffat, skulle till Eders Kongl. Maj:t underdånigst ingifva de
ytterligare beräkningar, som deraf kunde föranledas.
Befälhafvaren för Fortifikationen hemställer derföre nu endast, att " Eders
■ri
Kongl. Maj:ts täcktes för näst sammanträdande Riksdag nådigst föreslå, att till
fortsättande af arbetena å Carlsborgs fästning under år 1875 måtte utaf återstoden
af det år 1871 beviljade anslag anvisas ett belopp af 325,000 Rdr,
deraf skulle afses till hufvudvallen 200,000 Rdr och till förrådsbyggnader
125.000 Rdr.
Befästningsarbetena i Stockholms skärgård.
Uti memorial den 20 November 1872 angående behöfliga extra anslag
till 1874 års befästningsarbeten har Befälhafvaren för Fortifikationen anmält
att, utöfver den till fullbordande af skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet,
utom hvad anginge besparingarne, utaf 1872 års Riksdag beviljade summa af
275.000 Rdr, skulle, till följd af den starka stegringen i dagsverkskostnaden
och prisen å alla slag af materialier, jemväl för år 1875, då skansen antoges
kunna fullbordas, erfordras något anslag, förutom det af Befälhafvaren i underdånigt
memorial den 20 November 1871 anmälda behofvet för glacierernas
slutliga ordnande.
Ehuru omförmälda brist uti de till fullbordande af berörda skansanläggning
beviljade anslag nu, sedan ytterligare prisstegringar egt rum, än mera
ökats, samt derjemte medel erfordras till en strandskoning, som uti hittills uppgjorda
förslag icke blifvit upptagen, anser Befälhafvaren för Fortifikationen, af
68 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
skal som här nedan vidare anföras, något anslag derför, åtminstone för närvarande,
icke behöfva af Riksdagen begäras.
Sedan nemligen, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 25
sistlidne April, kontrakt om leverans och uppsättning af jernarbetet till den
återstående större bepansringen blifvit med firman John Brown & C:o i Sheffield
afslutadt, dervid kunnat betingas något billigare vilkor än de. som, i betraktande
af de högt uppdrifna jernprisen, varit beräknade, kommer å de till bepansringarne
afsedda medel, utgörande för Låda pansarbatterierna tillsammans
920,000 Rdr, som af Riksdagen redan beviljats, att uppstå en besparing, hvilken
emellertid ännu icke kan till siffran närmare bestämmas, men antagligen
torde uppgå till en betydlig del af eller inemot det belopp, som för skansens
fullbordande ytterligare behöfves. Då förenämnda besparing, efter bepansringens
innevarande år blifvande uppsättning, närmare blifvit känd, ämnar Befälhafvaren
derföre till Eders Kong!. Maj:t afgifva underdånigt förslag öfver
dess användande till fyllande af berörda brist, samt derefter uti det memorial,
som angående behofvet af extra anslag vid 1875 års riksdag komme att afgifvas,
hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om det mindre
anslag, som utöfver denna besparing möjligen kunde för afslutandet af arbetena
å skansanläggningen behöfva af Riksdagen begäras.
Hvad beträffar försänkningarne, har Befälhafvare!! för Fortifikationen i
ofvan åberopade memorial af den 26 November 1872 i underdånighet redogjort,
för ställningen med såväl sjelfva arbetena vid nämnda tidpunkt som de
dertill beviljade medlen, och hafva derefter endast en del pålningsarbeten uti
de redan utförda försänkningarne blifvit gjorda. Då vidare af återstående försänkningar
den inre försänkningen i Kodjupet är den i främsta rummet erforderliga
och denna, på sätt uti samma memorial blifvit anmäldt, icke kan utföras,
förrän segelrännan i den gamla försänkningen i Oxdjupet, efter det skansen
derstädes blifvit färdig och bestyckad, för trafiken öppnats, hvilket antagligen
icke kommer att ske förrän år 1876, anser Befålhafvaren för Fortifikationen
med försänkningsarbetenas fortsättande böra anstå intill sistberörda tidpunkt,
hvarförinnan han vill till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma med
fullständiga, på förnyade undersökningar grundade kostnadsberäkningar å de
medel, som, utöfver den nu befintliga behållningen, 87,500 Rdr, kunna för
ifrågavarande försänknings- och upprensningsarbetens behöriga fullbordande blifva
erforderliga.
Befästningsarbetena i Carlskrona skärgård.
För bedrifvande af dessa arbeten hafva hittills blifvit anvisade till
sammans 1,750,000 Rdr, så att af det vid 1871 års riksdag beviljade anslag
återstår ett belopp af 2,000,000 Rdr.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 69
Sedan nya ritningar öfver Knngsholms fästnings ombyggnad blifvit, hvad
beträffar linierna N:is VII, VIII, IX ocli I med tillhörande contregarder, utarbetade
och den 1 sistlidne Juli af Eders Kongl. Maj:t nådigst fastställda, har
berörda ombyggnad under innevarande år påbörjats, hvarjemte försänkningsarbetena
pågått såväl i stora inloppet som i de mindre sund, om hvilkas försänkande,
enligt hvad Befälhafvaren för Fortifikationen förut underdånigst anmält,
kontrakt blifvit med skärgårdsboar afslutade.
För de förändringar, som med Eders Kongl. Maj:ts nådiga begifvande blifvit
vidtagna i afseende å beskaffenhet och utförande af försänkningen uti stora
inloppet, har Befälhafvaren för Fortifikationen uti memorial den 26 November
1872 fullständigt redogjort, samt tillika underdånigst anmält att, enär det pris.
hvartill den stora bergsprängningen, hvilken hade så betydligt inflytande på
försänkningens hela kostnad, kunde utföras, icke syntes kunna bestämmas förr
än på grund af innevarande års erfarenhet, någon tillförlitlig beräkning öfver
den af dessa förändringar förorsakade ökade kostnad icke då kunde framläggas;
men då det jemväl för närvarande, med hänsyn dertill att någon stadga uti
prisförhållandena ännu icke inträdt, syntes temligen vanskligt att med tillförlitlighet
uppgöra sådana kostnadsberäkningar, oaktadt resultatet af 1873 års
försänkningsarbeten syntes berättiga till goda förhoppningar i fråga om kostnaderna,
har Befälhafvaren för Fortifikationen ansett försigtigheten bjuda att
uppgörandet af definitivt kostnadsförslag till ofvanberörda försänkning tills vidare
uppskjutes.
Under förutsättning att denna åsigt af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkännes,
har Befälhafvaren för Fortifikationen, i afseende å befästningsarbetena
omkring Carlskrona, endast i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes af nästsammanträdande Riksdag för år 1875 i nåder äska, till ombyggnad
af Knngsholms fästning, 350,000 Rdr och till försänkningsarbeten 300,000
Rdr, eller tillsammans 650,000 Rdr, då, i händelse af bifall härtill, af det år
1871 beviljade anslag skulle återstå en summa af 1,350,000 Rdr.
Instämmande i hvad Befälhafvaren för Fortifikationen sålunda anfört, får
jag först beträffande skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att de å redan beviljade
extra anslag till bepansringarne å nämnda skans möjligen uppkommande
besparingar måtte få vid skansens anläggning till fyllande af bristen i dertill
beviljadt anslag användas; samt vidare att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen
för Fortifikationsbehof under år 1875 äska anvisande af
för Carlsborgs fästningsbyggnad........................... Kronor 325,000
» befästningarne omkring Carlskrona............... » 650,000
tillsammans Kronor 975,000.
70
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Mctj:ts Nåd. Prop. N.o 1, om Statsverket 1874.
Beklädnadsbehof.
Arméförvaltningen å Intendents-departementet har i underdånighet
anmält, att det extra anslag, som under loppet af flera år varit till beväringsmanskapets
beklädnad anvisadt, fortfarande kommer att för detta
ändamål blifva behöfligt, och får jag alltså i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska dess utgående under år
1875 med oförändradt belopp................................................ Kronor 189,000.
Generalstabens Topografiska Afdelnings arbeten.
På det, att de karteverksarbeten, hvilkas utförande åligga bemälda
afdelning af Generalstaben, måtte utan afbrott fortgå, hemställer jag i
underdånighet, att till detta ändamål blifver af Eders Kongl. Maj:t äskadt
af Riksdagen för år 1875 samma anslag, som innevarande år finnes anvisadt,
eller .................................................................................... Kronor 60,000.
Officerares anställning i utländsk krigstjenst.
Då det är af vigt, att tillfälle till tjenstgöring inom främmande länders
arméer fortfarande beredes svenska officerare, torde Eders Kongl.
Maj:t täckas föreslå Riksdagen, att ett anslag till samma belopp, som under
flera föregående år varit för ifrågavarande ändamål beviljadt, eller
Kronor 9,000, måtte få äfven under år 1875 utgå och enligt Eders Kongl.
Maj:ts disposition användas till understöd åt officerare af arméens särskilda
hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst
hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med
rättighet, såsom hittills, för Eders Kongl. Maj:t att få under ett följande
år disponera hvad af anslaget kan inom året komma att besparas.
Skarpskytteväsendets befrämjande.
Äfven under sistlidet år har från det för ifrågavarande ändamål beviljade
extra anslag blifvit, enligt förut följda grunder utdelade understöd
åt de frivilliga skarpskytteföreningarne så väl till instruktörers aflönande
som till anskaffning af skarp ammunition och målskjutningspremier. Med
fästadt. afseende å den betydelse skjuttäflingarne måste anses ega för det
med anslaget afsedda ändamål, hafva till förhöjdt belopp utgått medel
för anordnande här i hufvudstaden af en skjuttäflingsfest för rikets samt
-
71
Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
liga skarpskytteföreningar. I öfrigt har, i öfverensstämmelse med planen
för anslagets användande, från detsamma blifvit under året bestridd kostnaden
för anläggning af skjutbanor inom riket. Härvid har emellertid
visat sig att, under allt jemnt stigande arbets- och materialpris, kostnaden
för redan beslutade banors anläggning högst betydligt öfverstigit
den ursprungligen beräknade. Plan för anläggningen af skjutbanor i
Norrländska länen har under afvaktan på infordrade uppgifter från länsstyrelserna
ännu ej kunnat utarbetas, och kostnaden för dessa banor är
följaktligen icke bestämd. Denna landsdels stora utsträckning kommer
emellertid, såsom kan med säkerhet förutses, att göra ett betydligt antal
skjutbanor nödiga, om eljest deras syfte att väcka och underhålla lusten
för skjutöfningar och derigenom utbreda skjutskicklighet ibland befolkningen
ej skall genom de stora afstånden förfelas. Då dertill kommer,
att det lärer blifva nödvändigt att äfven i mellersta och sydliga delarne
af landet föröka skjutbanorna utöfver redan bestämdt antal, samt dessutom
äfven årliga utgiften för banornas vård och underhåll icke torde
i längden kunna undvikas, anser jag mig icke böra för år 1875 föreslå
någon minskning i det redan under en följd af år för Skarpskytteväsendets
befrämjande beviljade anslag.
Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
för sagda ändamål af Riksdagen äska anvisande äfven under år 1875 af
ett extra anslag om .................................................................. 100,000 Kronor.
Kasern-etablissementet för Svea Artilleri-regemente.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 8 sistlidne Juli anbefallt
Befälhafvaren för Fortifikationen att, i öfverensstämmelse med ingifna ritningar,
ombesörja uppbyggandet af det för Svea Artilleri-regemente beslutade
kasern-etablissement, har bemälde Befälhafvare uppå de i Nådigt Bref af den 2
derpå följde September föreskrifna vilkor den 9 i samma månad afslutit kontrakt
om utförande af hela den ifrågavarande anläggningen, med undantag af
vatten-, aflopps-, gas- och åskledningar, och har derefter, enligt hvad Befälhafvaren
för Fortifikationen i sitt underdåniga memorial af den 6 December
1873 anmält, arbetena, under närmaste tillsyn af särskildt antagen kontrollant,
ofördröjligen påbörjats.
För sistlidet och innevarande år hafva för etablissementet blifvit af Riksdagen
anvisade 650,000 Rdr. Af den beräknade kostnadssumman, 1,290,000
Rdr, återstå således 640,000 Kronor. Jag får derför nu i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att bevilja till kasern-efablissementets
uppförande sistnämnda belopp, samt, i öfverensstämmelse
72
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
med de af Fortifikationen på grand af gjorda beräkningar framställda förslag
angående medelsbeliofvet för år 1875, till utgående under sagda år
anvisa .................................................................................... Kronor 350,000.
Exercishus för Lifgardet till häst.
Uti memorial af den 4 sistlidne December, som af Chefen för Lifgardesbrigaden
blifvit förordadt, liar Sekund-chefen för Lifgardet till häst i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville nådigst behjerta regementets behof
af ett exercishus, och har han dervid anfört,
hurusom fotexcercis, fäktning och gymnastik icke kunna ega rum i ridhusen,
hvilka hela dagen äro med ridning upptagna, utan måste på regementets
foderskullar öfvas; äfvensom att regementets fouragering fördyrades i betydlig
grad derigenom, att foderskullarne icke kunde användas till deras ursprungligen
afsedda ändamål, och regementet derföre af brist på utrymme icke
kunde förse sig med fourage å de tider, då billigare pris kunna betingas.
Oaktadt Riksdagen förut afslagit Eders Kongl. Maj:ts framställda nådiga
förslag i detta syfte, så och då rekryteringens underlättande vid närvarande
förhållanden måste intaga en hufvudsaklig plats bland frågor, som röra värfvade
annéen, och, enligt hvad Sekund-chefen jemväl anfört, nödvändigheten
för regementets rekryter, att utbildas å dragiga och kalla höskullar, tvifvelsutan
försvårar värfningen, tvekar jag icke att, med stöd i öfrigt af de skäl,
som förut blifvit för behofvet af sådan byggnad anförda, i underdånighet föreslå
Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska till uppförande åt Lifgardet till
häst af ett exercishus af sten, enligt vid sistlidne riksdag framlagda kostnadsförslag
och ritning, såsom extra anslag för år 1875.................. Kronor 45,500.
Ny inredning och nya inventarier vid Krigsskolan.
Då det i sammanhang med Krigsskolans snart fulländade ombildning blefve
nödvändigt att företaga åtskilliga förändringar af byggnadernas vid Carlberg
nuvarande inredning och förse lokalerna med en del nya inventarier, dels för
att undervisningen må på ett ändamålsenligare sätt kunna anordnas och åt
eleverne derjemte beredas en samlingslokal, der vistelsen under fritimmarne
kunde erbjuda nytta och trefnad, och dels för att, genom en förändrad inredning
af de nuvarande logementerna, lämpliga och fördelaktigt anordnade sofrum
måtte kunna erhållas, har Chefsembetet vid bemälda läroverk låtit uppgöra
förslag å kostnaden för nämnda förändringar och inventarier, och har Inspektören
för Militärläroverken uti underdånigt memorial af den 4 sistlidne December
förordat bifall till hvad Chefen för Krigsskolan härvid hemställt.
Enligt
jBil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1874. 73
Enligt den af bemälde chef uppgjorda beräkning skulle kostnaden
för de föreslagna förändringarne i inredning och för de behöfliga nya
inventarierna uppgå till ett belopp, i rundt tal, af 30,000 Kronor, och
hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes förestå
Riksdagen att till bekostande af den på grund af Krigsskolans omorganisation
nödiga inredning å Carlberg samt till erforderliga nya inventarier
derstädes bevilja under år 1875 ett extra anslag af nyssnämnda belopp.
Ånnéens Pensionering.
Uti underdånig skrifvelse af den 17 sistlidne December har Direktionen
öfver Arméens Pensionskassa redogjort för förhållandet.under sednare
tiden med de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande
af Pensionskassans egen pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.
Hvad först beträffade det för pensioneringens upprätthållande beviljade
anslag, hvilket, inberäknadt det Pensionskassan med 8,820 R:dr tillkommande
förhöjda vederlag för de till Wadstena Krigsmanshuskassas äldre
inkomster ingående, men till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, för
ar 1872 utgått med 70,000 R:dr, sa hade detsamma lemnat ett öfverskott
af 2,996 R:dr 21 öre, hvilka koinme att till Statsverket återlemnas.
Sedan ifrågavarande anslag af 1871 års Riksdag blifvit nedsatt från
85,500 R:dr till 70,000 R:dr, med hvilket belopp det under åren 1872
och 1873 utgått, hade detsamma af 1873 års Riksdag för år 1874 blifvit
höjdt till sitt förra belopp 85,500 R:dr med afseende derå, att räntan för
kassans utlånade kapital i anledning af penningeställningen till största
delen nedgått från 6 till 5 procent, hvarigenom kassans ränteinkomst
under de sistförflutna två åren småningom minskats med ett belopp,
ungefärligen motsvarande de föregående arens öfverskott.
Att 1872 års bokslut, oaktadt det lägre anslagsbeloppet, visat ett
öfverskott, härledde sig deraf, att räntenedsättningen för större delen af
lånen vidtagit först längre fram på året och för flera först under år 1873;
kommande deremot ränteinkomsten från och med år 1874 att i så betydlig
mån minskas, att enahanda belopp med det för sistnämnda år anvisade
anslag, 85,500 R:dr, efter all anledning blefve jemväl för år 1875
behöflig! för det dermed afsedda ändamål.
Hvad derefter anginge det till fyllnadspensioner beviljade anslag,
hvilket för år 1873 utgått med 260,000 R:dr, så koinme, enligt hvad nu
vore kändt, utgiften under nämnda’ år, inberäknad den från år 1872
balanserade brist af 2,129 R:dr 35 öre, att uppgå till omkring 264,600 R:dr.
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 A/d. 10
74 Bil. N:o 3 a. till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Under förutsättning att den sålunda uppkomna brist, 4,600 R:dr,
blefve ersatt, har Direktionen underdånigst hemställt, att ifrågavarande
anslag, hvilket för år 1S74 vore bestämdt till 275,000 R:dr, måtte, med
iakttagande af den vid föregående riksdagar följda beräkning af 15,000
R:drs tillökning, höjas till 290,000 R:dr lör år 1875.
I anledning af hvad Direktionen öfver Arméens Pensionskassa sålunda
anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t,
i öfverensstämmelse med Direktionens tillika beträffande anslagens belopp
gjorda underdåniga''anhållan, täcktes i nåder föreslå Riksdagen:
att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för
upprätthållande af Armcens Pensionskassas egen pensionering, detta bidrag
måtte, för år 1875 få utgå med samma belopp som år 1874, eller
85,500 Kronor, mot skyldighet för Pensionskassan att till Riksgäldskontoret
afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för
de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda vilkor
i öfrigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartaliter utbetalas,
med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper
hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret behörigen
ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf behöft för ändamålet
användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått,
öfverskottet återlemna;
att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och
den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda
beräkning, bestämmas för år 1875 till 290,000 Kronor, att användas till betäckande
af den skilnad, som för Arméens Pensionskassa under samma år kan
uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas
sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober,
med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfkrets
belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;
att, till betäckande af den å sistnämnda anslag från år 1872 balanserade
brist, måtte under innevarande år anvisas 2,129 R:dr 35 öre, hvaremot och då
Direktionen ännu icke kunnat till siffran uppgifva den å samma anslag för år
1873 fuppkomna brist med framställning till Riksdagen om dess ersättande
torde böra anstå, intill dess bestämd kännedom om dess belopp vunnits; samt
att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställda beloppen måtte, i
likhet med hvad vid de sednare riksdagarna iakttagits, få under Riksstatens
Nionde Ilufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-departementet
meddelas.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 75
lind erstöd åt f. d. landtvärnsman.
Då 1873 års Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i
ämnet, till understöd åt de från 1-808 ocli 1809 års krig ännu qvarlefvande, i
behof stadde landtvärnsman för år 1874 anvisade ett belopp af 20,000 R:dr,
fastade Riksdagen dervid det vilkor, att understöden icke finge öfverstiga 50
R:dr för hvarje person. Då afgången bland dessa understödstagare under sistnämnda
år emellertid icke medgifvit understödens höjande till mer än 40 R:dr
för hvarje, torde anslaget äfven för nästkommande år 1875 blifva till oförminskadt
belopp behöflig!, hvadan jag alltså får i underdånighet hemställa, det
Eders Kongl. Maj:t måtte täckas i Nåder föreslå Riksdagen att anvisa ett anslag
af 20,000 Kronor, att under år 1875 för ofvannämnda ändamål användas;
lärande äfven detta anslag få under Nionde Hufvudtiteln upptagas, samt underrättelse
derom Finans-departementet i vanlig ordning meddelas.
Uppå Stats-Rådets öfriga Ledamöters underdåniga tillstyrkan,
täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla
hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens
Fjerde Hufvudtitel samt de för Landtförsvarets behof ifrågasatta
nya såväl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrig!, blifvit
af Departements-chefen föreslaget och hemstäldt; och skulle,
angående hvad Kongl. Maj! sålunda beträffande statsregleringen
i Nåder beslut!, utdrag af protokollet Finans-departementet
meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl.
Maj:ts Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad
den komme att röra Landtförsvaret; hvarjemte de till detta
statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörlig! utskott
tillhandahållas.
Ex protoeollo
N~. C. Arfvidsson.
Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
1
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden hållet inför
Plans Maj-.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
slott den 5 December 1873.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijcmhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhielm.
Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Weidenhielm föredrog
i underdånighet:
l:o.
Inspektörens för militärläroverken underdåniga memorial den 25 sistlidne
November, deri öfverlemnats tvenne, af Chefen för krigsskolan insända underdåniga
ansökningar,
dels af Lektorn vid krigsskolan m. m. Carl Wilhelm August Thams enka
Amanda Tham, född von Schéele, att dä, enligt den efter Lektor Tharn förrättade
bouppteckning, boets behållning, hufvudsakligen bestående af den aflidnes
Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 3 i. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
boksamling, uppginge till endast 2,473 R:dr 79 öre och sökanden härförutom
ej egde andra tillgångar för beredande af sin egen och sin minderårige sons
bergning än en årlig pension från allmänna Enke- och Pupill-Kassan af 200
R:dr, Kongl. Maj:t, med behjertande af den bekymmersamma ställning, hvari
sökanden sig befunne, täcktes tilldela henne någon pension af allmänna medel;
och hade så väl Chefen för krigsskolan, som Inspektören för militärläroverken,
förordat Nådigt bifall till berörda ansökning;
Stats-Rådet hemställde i underdånighet, det Kongl. Maj:t, i
betraktande af den nitiska och gagnande verksamhet, Lektor
Tham så väl i egenskap af lärare som genom utgifna vetenskapliga
arbeten utöfvat, täcktes af instundande Riksdag begära
för hans Enka en årlig pension å allmänna indragningsstaten
till ett belopp af Trehundra riksdaler, att utgå från nästkommande
års början och af henne, så länge hon under sin återstående
lifstid förblifver enka, innehafvas; och borde utdrag af
protokollet i denna del till Finansdepartementet öfverlemnas, för
att iakttagas vid regleringen af Riksstatens Nionde hufvudtitel.
2:o.
Inspektörens för militärläroverken underdåniga memorial den 26 sistlidne
November, deri, under tillstyrkan åt Nådigt bifall, öfverlemnats en af Chefen
för krigsskolan, uti underdånigt memorial af den 22 i berörda månad, gjord
framställning, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder tilldela något årligt understöd
åt Vaktmästarne vid krigsskolan Anders Andersson och Johan Olof Smith, af
hvilka den förre vore 67 år gammal och vid skolan tjent 37 år samt den
sednare uppnått 63 års ålder och varit 30 år i skolans tjenst, och hvilka,
enligt upgjord beräkning åt krigsskolans Utgiftsstat efter dess ombildning, komme
att med detta års utgång från innehafvande vaktmästare-sysslor afgå; varande
med företedda läkarebetyg styrkt, att Andersson till följd’af ålderdomssvaghet
och förlamning i venstra handen vore oförmögen att med arbete sig försörja,
samt att Smith i 15 år lidit af ett betydligt tarmbråck, vid minsta rörelse
lede af ojemn hjertverksamhet samt derjemte under sednare åren ofta haft
reumatisk ryggvärk.
I betraktande af ej mindre de ifrågavarande tvenne Vaktmästarnes,
Anders Anderssons och Johan Olof Smiths, i Krigsskolans
tjenst tillbragta långa tjenstetid, än ock deras med företedda läkarebetyg
vitsordade sjuklighet samt numera vid framskriden ålder minskade
arbetsförmåga, — så och med stöd för öfrigt af hvad 1871 års
Riksdag för underlättande af krigsskolans omorganisation med
-
3
Bil. N;o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
gifvit rörande de till följd af omorganisationen afgående lärares
pensionsförMUanden, hemställde Stats-Eådet i underdånighet, det
Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästkommande Eiksdag att bevilja
en årlig pension å allmänna indragningsstaten för förbemälde
två Vaktmästare till ett belopp af Trehundra riksdaler för hvardera,
att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken
de ur krigsksolans tjenst skiljas; och torde, i händelse af Nådigt
bifall härtill, utdrag af protokollet få till Finans-Departementet
öfverlemnas för efterrättelse vid uppgörande af förslag till Nionde
hufvudtitelns reglering.
Hvad Stats-Eådet beträffande de under förestående Tolf
punkter upptagna mål i underdånighet yttrat, tillstyrkt och föreslagit,
behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i Nåder
gilla och bifalla.
Ex. protocollo
M. J. Banddin.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1874.
4
Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874,
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 12 December 1873.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsrainistern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhnfoud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
WeidenMelm.
Chefen för Landtförsvars-departementet, Stats-Rådet Weidenhielm, föredrog
i underdånighet:
4:o.
Chefens för Norra Skånska Infanteriregementet, af General-befälhafvaren i
Första Militär-distriktet med förord insända underdåniga memorial den 3 sistlidne
November, hvaruti öfverlemnats en af Regements-kommissarien vid regementet,
Fältkamereraren m. m. Sven Adolf Liljenroths hustru Britte Wittlov,
gjord underdånig ansökning, att hennes man, hvilken, på sätt af bifogadt läkarebetyg
styrktes, till följd af ett slaganfall vore förlamad i högra delen af kroppen
och dymedelst oförmögen att skrifva, måtte vid afsked från regements
-
5
Bil. N:o 3 c. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
kommissarietjensten hugnas med pension å allmänna indragningsstaten till lika
belopp med regements-kommissariearfvodet; hvarjemte och då den vikarie, som
alltsedan den 1 Juli innevarande är varit förordnad att under Liljenroths sjukdom
uppehålla regements-kommissariebefattningen, berättigats att under tiden
uppbära den dermed förenade aflöning, sökanden anhållit, att hennes man måtte
af allmänna medel få åtnjuta ett regements-kommissariearfvodet motsvarande
belopp från nämnde dag och intilldess han kommc i åtnjutande af pension;
till stöd för hvilken anhållan sökanden åberopat Kongl. Brefvet den 8 Januari
1861, hvaruti bland annat vore stadgadt, att för Underofficerare med vederlikar,
till hvilka sökanden ansåge Eegements-kommissariev hänförliga, kommc
vid sjukdomsfall icke något löneafdrag att ega rum.
Regementschefen hade, med vitsordande att Liljenroth i sistlidna Maj månad
träffats af slag och derigenom beröfvats tanke-, tal- och rörelseförmåga
samt sålunda bli fy it urståndsatt att sin tjenst vidare förrätta, i underdånighet
hemställt, att Liljenroth. hvilken, i likhet med indelta arméens öfriga regementskommissarier,
såsom ej å stat uppförd saknade pensionsrätt, måtte från och med
den 1 nästlidna Juli komma i åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 1,000 R:dr, motsvarande regements-kommissariearfvodet;
såsom skäl för hvilken underdåniga hemställan Regements-chefeu i öfrigt anfört
såväl Liljenroths höga ålder af öfver 74 år, hans nuvarande hjelplösa tillstånd,
hans ovanligt långa tjenstetid af 54 är och hans derunder städse visade nit
och duglighet, som ock den omständighet att vid flera föregående tillfällen
regements-kommissaricr blifvit a allmänna indragningsstaten pensionerade.
Armé-Förvaltningen, som erhållit Nådig befallning att sig häröfver yttra,
hade i underdånigt utlåtande af den 25 sistlidna November upplyst, hurusom
af en Regements-chefens memorial bilagd tjensteförteckning inhemtades: att
Liljenroth vore född den 31 Maj 1799, blifvit år 1819 anställd som rustmästare
och år 1820 befordrad till sergeant vid Norra Skånska Infanteri-regementet,
hvarifrån han år 1825, efter att hafva vid Lunds universitet aflagt
vederbörliga examensprof för inträde i civil tjenst, erhållit afsked; att han
sedermera tjenstgjort dels i Ivammar-kollegium, dels vid arméens fjerde passevolans-kommissariat,
intilldess lian år 1828 förordnats och år 1832 konstituerats
till Regements-kommissarie, hvilken befattning han derefter oafbrutet utöfvat och
under denna tid år 1848 innehaft förordnande såsom Fält-kommissarie vid
öfningslägret å Ljungby hed, hvarjemte lian är 1862 blifvit i nåder hugnad
med Fält-kamererare namn, heder och värdighet; och hade Armé-Förvaltningen,
i enlighet med sin tillförene i dylika fall uttalade mening om nödvändigheten
och billigheten deraf, att indelta arméens Regemcnts-kommissarier, ehuru ej
pensionsberättigade, måtte, i anseende till deras ringa aflöning men betydliga
uppbördsansvar, efter erhållet afsked beredas från allmänna medel ett mot nöd
6 Bil. N:o 3 c. till Kong!. May.ts. Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
på deras ålderdom betryggande understöd, i underdånighet hemställt, det täcktes
Kongl. Maj:t genom Nådig Proposition till Riksdagen föreslå att, i likhet med
hvad förut vid flera tillfällen blifvit afgående Regements-kommissarier beviljadt,
ofvanbemälde Liljenroth måtte, efter erhållet afsked från regements-kommissariebefattningen,
för sin återstående lefnad få tillgodonjuta en pension från allmänna
indragningsstaten af lika storlek med den till befattningen nu hörande
aflöning, som utgjorde årligen:
dels, enligt Kongl. Brefvet angående förnyad reglering af regements -
kommissariernas aflöning den 17 September 1856, arfvode...... R:dr 1,000: —
hvaraf likväl tillkomme Regementets förrådsvaktmästare ............ » 150: —
och således återstode...................................................................... R:dr 850: —-
dels, enligt Instruktionen för Beväringsbeldädnads-Direktio
nerna
den 7 November 1856 § 4, arfvode................................ » 200: —
tillsammans R:dr 1,050: —
och då Liljenroth under sin sjukdom nödgats afstå hela den med befattningen
förenade inkomst, enär, emot sökandens förmenande, det åberopade stadgandet
i Kongl. Brefvet den 8 Januari 1861, angående vilkoren för de förhöjda
lönernas åtnjutande vid arméen, icke kunde i afseende å Liljenroth, som hvarken
innehade tjenst med lön på stat eller vore hänförlig till underbefälet, ega
tillämplighet, hade Armé-Förvaltningen jemväl tillstyrkt, att den ifrågaställda
pensionen måtte billigtvis ta beräknas och utgå äfven för hela den tid, hvarunder
Liljenroth, före afskedet, vore af nu styrkta sjukdomshinder från utöfning
af befattningen samt rättighet till de dermed förenade inkomster skiljd.
Stats-Rådet tillstyrkte i underdånighet, det Kongl. Maj:t. i
betraktande af Liljenroths hjelplösa tillstånd, långt framskridna
ålder af närmare 75 år samt trogna och väl vitsordade 54 års
tjenst, täcktes föreslå näst sammanträdande riksdag att åt honom
på allmänna indragningsstaten uppföra en årlig pension af 1,000
Rxlr, att beräknas från den 1 Juli innevarande år, då annan
person förordnats att mot uppbärande af det för tj ensten anslagna
arfvode bestrida regements-kommissariebefattningen, och af honom
under hans återstående lifstid åtnjutas; hvarjemte Stats-Rådet, i
händelse af nådigt bifall härtill, hemställde, att protokollsutdrag
i ämnet finge meddelas Finans-Departementet för beslutets iakttagande
vid uppgörande af förslag till reglering af Riksstatens
nionde hufvudtitel.
5:o.
Armé-Förvaltningens underdåniga skrifvelse den 29 sistlidne November,
hvaruti Armé-Förvaltningen anmält, att t. f. Intendenten vid arméens härvarande
7
Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
utredningsförråd hos Armé-Förvaltningen gjort framställning om utverkande af
något pensionsunderstöd, efter alskedet, åt förrådsdrängarne Carl Berglin och
Carl Lindgren, af Indika, enligt företedda behöriga intyg, den förre varit anställd
vid förrådet mer än 32 år, vore 58^ år gammal, lede af svår ansigtsvärk
och ljumskbråck samt vore tidtals oförmögen till allt arbete, och den
sednare tjenat vid förrådet under 19 år, vore mer än 60 är gammal samt i
följd af dubbelt ljumskbråck oförmögen till tyngre arbete, hvarjemte i afseende
å begge blifvit vitsordadt, ej mindre att de under tjenstgöringen vid förrådet
ådagalagt välförhållande, än att de befunne sig i fattiga omständigheter.
Med anledning häraf och då billigheten syntes fordra, att bemälde två
förrådsdrängar, efter deras mångåriga och trogna arbete i Kronans tjenst samt
i anseende till deras fattigdom, sjuklighet och ringa eller nästan förlorade arbetsförmåga,
af Staten förunnades något bidrag till ett nödtorftigt lifsuppehälle på
deras ålderdom, hade Armé-Förvaltningen, med öfverlemnande af handlingarne i
målet, i underdånighet hemställt, att nådig Proposition måtte få till riksdagen
aflåtas om uppförande å allmänna indragningsstaten af ett pensionsunderstöd för
hvardera af ofvanbemälde personer med åtminstone 400 R:dr årligen, att under
deras återstående lefnad utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder
de erhölle entledigande från förrådstjenstgöringen.
På grund af hvad Armé-Förvaltningen anfört, tillstyrkte
Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes af näst
sammanträdande riksdag äska årliga pensioner å allmänna indragningsstaten
för nämnda båda förrådsdrängar med ett belopp
af 300 R:dr för hvardera, att under deras återstående lefnad
utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder de erhölle
entledigande från tjenstgöringen vid förrådet; hvarjemte StatsRådet
hemställde, att, i händelse af Nådigt bifall härtill, protokollsutdrag
i ämnet måtte få meddelas Finans-Departementet till
efterrättelse vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna
under Riksstatens nionde hufvudtitel.
t: o.
General-Fält-Tygmästarens och Chefens för Artilleriet, General-Majoren m.
m. Carl Henrik ITägerflychts underdåniga ansökning angående berättigande
till fyllnadspension från statsmedlen vid afgång från General-Fält-TygmästareEmbetet,
i hvilket afseende General-Majoren Hägerflycht anfört, att, då han till
följd af sjukdom alltsedan sistlidne Februari månad varit urståndsatt att sitt
embete bestrida och ännu på längre tid icke torde hafva att förvänta en så
fullständig och varaktig förbättring i sitt helsotillstånd, att han skulje kunna
8
Bil. Nso 3 c. till Kongl. Maj:t,i Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
åter inträda i utöfning'' af denna trägna och ansvarsfulla befattning, kunde på
honom ställas det anspråk att icke genom qvarstående vid densamma lägga
hinder för dess ändamålsenliga upprätthållande, men att lian icke utan att
äfventyra sin ekonomiska ställning nu kunde taga det steg, som i sådant hänseende
skulle honom åligga. Då han nemligen år 1831 vid något öfver fjorton
års ålder inträd t i statens tjenst och den 27 Mars 1872 befordrats till nu
innehafvande befattning, efter att då, på grund af Nådigt förordnande, redan
under mera än fyra år hafva densamma bestridt, så blefve han alltså den 27
Mars 1874 till generalspension från Arméens Pensionskassa berättigad. Men
utom att de till ett fåtal begränsade generalspensionsrummen redan vore upptagna,
utgjordes dessa pensioner af sä ringa belopp, att dermed äfven den mest
nödtorftig;''! bergning icke numera kunde anses betryggad. För att åter blifva
delaktig af fyllnadspension från statsmedlen erfordrades redan för den mindre
generalspensionen, att hafva i fem år innehaft generalsbeställning på stat samt
att hafva uppnått sextio års ålder; och återstode alltså för sökanden ännu
något öfver tre år, innan han blefve berättigad till åtnjutande af sistnämnda
pension.
Vid sådant förhållande och då sökanden, på sätt af bifogadt läkarebetyg
inhemtades, lede af en kronisk gastroduodenal katarrh, som tidtals uppträdde
med svårare anfall och med afvikelser inom flera af organismens funktioner,
och till följd häraf och för att undgå fåran af allvarsammare insjuknande voro
för en längre tid i behof af befrielse från skyldigheten att handlägga mera
ansträngande och maktpåliggande ärenden, hade sökanden, på det att honom
måtte beredas tillfälle att, i händelse af fortfarande sjuklighet, från tjensten
afgå, i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes, med Nådigt afseende it
sökandens långa tjenstetid och försvagade helsa, föreslå Riksdagen att honom
måtte tillerkännas rättighet att, då han uppfyllt de för erhållande af generalspension
ur Arméens Pensionskassa föreskrift^, vilkor, äfven uppbära den fyllnadspension
af statsmedel, som i sådant fall skulle honom vid uppnådd sextio
ars ålder tillkomma,
Med afseende å de härvid förekommande omständigheter
hemställde Stats-Bådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes
af näst sammanträdande riksdag äska, att General-Majoren Tlägerflycht,
för det fall att han undfinge Nådigt afsked från bemälda
embete, efter det han uppfyllt de för erhållande af generalspension
ur Arméens Pensionskassa föreskrifna vilkor, måtte,
utan hinder deraf att han icke uppnått 60 lefnadsår och 5
års tjensteålder i den grad, som af honom nu innehafves, fä
komma i åtnjutande af den i Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858
bestämda lägre generalspension af 4,500 R:dr; börande, i händelse
-
9
Bil. No 3 c till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.
delse af nådigt bifall till denna hemställan, protokollsutdrag i
ärendet få till Finans-Departementet aflåtas, för ledning vid
uppgörande af förslag till reglering af nionde hufvndtiteln.
Hvad Stats-Rådet vid de här ofvan under N:ris
4—12 upptagna nio mål i underdånighet hemställt, tillstyrkt
och yttrat behagade Hans Maj:t Konungen till alla
delar i Nåder bifalla och gilla.
Ex protocollo
N. C. Arfvidssön.
Éih. till Rilsd. Prat. 1874 1. Sami. 1 A/d.
i
10 Bil. N;o 3 d. till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverkei 1874.
Utdrag af Protokollet ''öfver Landt/Örsvars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 57 December 1873.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhiebi.
Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm. föredrog
i underdånighet:
l:o.
Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne November,
deri Förvaltningen i anledning af Chefens för Landtförsvars-departementet,
uti embetsskrifvelse af den 2 September innevarande år, på Nådig
befallning, Förvaltningen meddelade förständigande att till Kongl. Maj:t
inkomma med underdånigt yttrande rörande den förbättring i de hos
Förvaltningen anställde embets- och tjenstemäns lönevilkor, som af om
-
Bil. N:o 3 d. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om /Statsverket 1874. 11
ständigheterna kunde påkallas, afgifvit förslag till de förändringar i afseende
å den hos Förvaltningen anställda erabets- och tjenstemannapersonalens
sammansättning och densammas aflönande, som af Förvaltningen ansetts
erforderliga; dervid Förvaltningen, beträffande frågan om och i hvilken
utsträckning genom flera tjensters sammanslagning eller på annat sätt
minskning i antalet tjenstebefattningar hos Förvaltningen och särskildt
å Pensions- och Fondförvaltnings-kontoret måtte kunna tillvägabringas,
anfört:
l afseende åter å Kamererarejbefattningen i Pensions- och Fondförvaltnings-kontoret,
förekomme visserligen, att innehafvaren deraf, Kamereraren
Johan Henrik Dumrath, såsom född år 1815 och kommen i statens
tjenst år 1837, ännu ej uppnått den lefnads- och tjensteålder, som
till pension å allmänna indragningsstaten berättigar; men på det hinder
härutinnan ej måtte möta för indragning af Dumraths Kamererare-tjenst,
ansåg sig Förvaltningen oaktadt omförmälda förhållanden med Dumraths
pensionsrätt och i betraktande derjemte af det nit och den skicklighet,
Dumrath, som redan år 1858 till Kamererare i Nåder utnämndes, under
sin tjenstgöring hos Krigs-collegium och Armé-förvaltningen ådagalagt,
böra anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Dumrath att
uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af en årlig pension af 3,500 R:dr, motsvarande hans innehafvande
kamererarelön.
Och hemställde Stats-Rådet, med afseende å hvad
Armé-förvaltningen rörande innehafvaren af ofvannämnda
kamererare-tjenst, Kamereraren m. m. Johan Henrik Dumrath,
anfört och i betraktande dessutom deraf, dels att
Dumraths tjenst, efter hvad Stats-Rådet nyss föreslagit’
borde vid hans afgång indragas, dels ock att Dumrath
vore af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, och föga
hopp funnes om hans återställande till helsan, det täcktes
Kongl. Maj:t af Riksdagen äska, att å allmänna indragningsstaten
måtte åt Dumrath anvisas ett årligt belopp af
3,500 R:dr, motsvarande hans nu innehafvande kamererarelön,
att af honom från och med månaden näst efter den,
i hvilken han erhåller afsked, tillträdas och af honom innehafvas
under hans återstående lifstid; börande, i händelse
af Nådigt bifall härtill, protokollsutdrag derom till Finans « -
12
Bil. N:o 3 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
departementet aflåtas, för att tjena till efterrättelse vid
uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde
hufvudtitel.
Hvad Stats-Rådet, beträffande de i förestående
sex punkter upptagna mål, i underdånighet yttrat, hemställt
och föreslagit, behagade Hans Maj:t Konungen
till alla delar i Nådtr gilla och bifalla.
Ex protocollo
M. J. Banddin.
Bil. N:o 3 e till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 13
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför
Plans Maj:t Konungen uti Stats-Rådel å Stockholms
Slott den 9 Januari 1874.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Acllercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre ‘Leijonlmfvnd,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhielm.
Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm
föredrog i underdånighet:
Chefens ®för Husarregementet Konung Carl XV underdånigt memorial
den 23 sistlidne December med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen aflåta Nådig Proposition derom att Öfverste-löjtnanten vid
regementet m. m. Grefve Nils Joachim Magnus Barck, hvilken sedan
flera år varit af sjukdom hindrad att tjenstgöra, måtte blifva på allmänna
indragningsstaten uppförd till åtnjutande af sin innehafvande lön såsom
pension, i hvilket hänseende Regements-chefen anfört: att hos Grefve
Barck alltsedan år 1870 efter ett fall, hvarvid ett nyckelben brutits och
hufvudets bakre del svårt skadats, förmärkts rubbning i de ihtellektuela
14 Bil. N:o 3 e. till Konjl. Majr.tt Nåd. Prwp. N:o 1, om Statsverket 1874.
förmögenheterna, hvilket sjukliga förhållande sedermera alltjemnt förvärrats;
att Grefve Barek, som på hösten år 1871 förts till Frankrike för
att af dervarande läkare behandlas, varit intagen och vårdad å de förnämsta
hospitalen i nämnda land, utan att åsyftad förbättringinträdt; att
sjukdomen deremot ständigt förvärrats och numera ansåges obotlig; att
det vore för tjenstgöring^ vid regementet i hög grad menligt att innehafvaren
af en så vigtig befattning som Öfverste-iöjtnantens befunnes
urståndsatt att sin tjenst förrätta; att Grefve Barck, som ej blefve till
pension berättigad förr än år 1878, af ekonomiska skäl hindrades att
från tjensten afgå; och att Grefve Barck, under sin mer än trettioåriga
officerstjenstgöring vid regementet städse med utmärkt skicklighet, oförtröttad!
nit och innerlig hängifvenhet verkat för dess bästa; varande vid
memorialet fogade: prestbevis, enligt hvilket Grefve Barck vore född år
1823; läkarebetyg, utfärdad t. af föreståndaren vid offentliga hospitalet för
sinnessjuka i Auxerre, hvaraf inhemtades, att han lede af sinnesrubbning
i förening med fortskridande, allmän förlamning utan hopp om förbättring;
samt en af Grefve Bareks förmyndare afgifven förbindelse att för honom
söka Nådigt afsked ur krigstjensten, derest Riksdagen beviljade honom
hans vid regementet innehafvande lön såsom pension från allmänna indragningsstaten.
General-befälhafvaren i Första Militär-distriktet, som uti underdånigt
memorial den 27 nästlidne December till Kong]. Maj:t öfverleinnat förevarande
framställning, hade under vitsordande af de utaf Regementschefen
lemnade uppgifter såväl om Grefve Barcks hedrande verksamhet
vid regementet som rörande hans behjertansvärda ekonomiska ställning,
till Regements-chefens underdåniga anhållan tillstyrkt Nådigt bifall.
Då, på sätt det företedda läkarebetyget gåfve vid handen,
utsigt till förbättring i Öfverste-löjtnanten, Grefve
Barcks helsotillstånd icke förefunnes, ansåg Stats-Rådet med
anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade
förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller
v sinnessvag tjensteinans skiljande från ordinarie* beställning i
rikets tjenst, sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl.
Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att Öfverste-löjtnanten,
Grefve Barck måtte från och med månaden näst
efter den, i hvilken han erhölle Nådigt afsked ur krigstjensten,
på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande
under sin återstående lifstid af ett mot. Öfverstelöjtnantslönen
vid Husar-regementet Konung Carl XY svarande
belopp eller 4,500 R:dr årligen; dock med vilkor
15
Bil. N:o 3 e. till Kong!. Mnj:ts ATåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
att Grefve Barck från tjensten afginge, innan han blefve
berättigad till pension från Arméens pensionskassa; hvarjemte
Stats-Rådet i underdånighet hemställde, att, i händelse
af Nådigt bifall härtill, protokollsutdrag i ämnet måtte få
meddelas Finans-departementet, till iakttagande vid uppgörande
af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.
Hvad Stats-Rådet sålunda i underdånighet hemställt
och tillstyrkt, behagade Hans Maj:t Konungen
till alla delar i Nåder bifalla.
Ex protocollo
N. C. Arfvidsson.
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. A.
General-Staben.
...................—......—•———-— . |
Nuvarande lön. |
Dyrtidstillägg a 30 |
Summa förhöjning |
Summa förhöjning |
1 Öfverste...........-.................................................. |
6,000 |
1,500 |
1,500 |
1,500: |
3 Öfverste-Löjtnanter .............................................. |
5,000 |
1,500 |
4,500 |
4,500! |
4 Majorer, l:a klass............................................... |
4,000 |
1,200 |
4,800 |
4,800 |
3 Majorer 2:a klass................................................. |
3,000 |
900 |
2,700 |
2,700 |
O O |
---- |
900 |
||
13 Kaptener............................................................. |
2,400 |
720 |
9,360 |
9,360 |
1 d:o ...........................*................................. |
— |
— |
— |
720'' |
14 Löjtnanter (12 år 1875)..................................... |
1,600 |
480 |
6,720 |
5,760 |
1 Professor .............................................................. |
4,500 |
1,350 |
1,350 |
1,350 |
1 Krigsarkivarie...................................,.................... |
3,000 |
900 |
900 |
900 |
1 Amanuens............................................................ |
1,500 |
450 |
450 |
450 |
Summa |
32,280[ 32,940; |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. prop, N:o I, om Statsverket 1874.
Lit. B.
Armé-Förvaltningen.
Dyrtids- |
|||
Nuva- |
tillägg |
Summa |
|
rande |
å 30 % |
förhöj- ! |
|
lön. |
intill |
ning. | |
|
5000 rdr. |
|||
General-Intendenten............................................................. |
6,750 |
1,500 |
1,500 |
General-Krigskommissarien ............................................ |
6,000 |
1,500 |
1,500 |
4 Krigsråd.......................................................................... |
4,500 |
1,350 |
5,400 |
1 Intendent ........................................................................ |
4,000 |
1,200 |
1,200 |
1 Krigskassor ..................................................................... |
4,000 |
1,200 |
1,200 |
5 Kamererare ........................................................................ |
3,500 |
1,050 |
5,250 |
3 Sekreterare ........................................................................ |
3,000 |
900 |
2,700 |
1 Advokatfiskal ..................................................................... |
3,000 |
900 |
900 |
7 Revisorer eller Bokhållare ............................................. |
2,200 |
660 |
4,620 |
7 Kanslister ........................................................................... |
1,000 |
300 |
2,100 |
6 Kammarskrifvare .............................................................. |
1,000 |
300 |
1,800 |
2 Adjutanter (arvoden) ........................................................ |
800 |
240 |
480 |
Stockholms Utredningsförråd: |
|||
1 Intendent.................................................................arvode |
3,000 |
900 |
900 |
1 Förvaltare ............................................................... „ |
2,500 |
750 |
750 |
1 Förrådsskrifvare ...................................................... „ |
1,000 |
300 |
300 |
1 Vaktmästare...............••............................................ „ |
500 |
150 |
150 |
Göteborgs Utredningsförråd: |
|||
1 Intendent................................................................ „ |
1,800 |
540 |
540 |
1 Förvaltare .............................................................. |
1,500 |
450 |
450 |
1 Vaktmästare............................................................ „ |
400 |
120 |
120 |
Summa dyrtidstillägg |
1 — |
1-- |
31,860 |
Till Bil. 3 a vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Lit. B. 2.
Generalitetet.
Nuva- rande lön. |
Dyrtids-tillägg |
Summa förhöj- ning. |
|
5 Fördelnings-Generaler........................................................ |
9,000 |
1,500 |
7,500 |
1 General-Majör och Chef för Generalstaben ..................... |
8,250 |
1,500 |
1,500 |
1 Kavalleri-Inspektör ........................................................... |
6,750 |
1,500 |
1,500 |
1 Generalfälttygmästare......................................................... |
6,750 |
1,500 |
1,500 |
1 General för Fortifikationen............................................... |
6,750 |
1,500 |
1,500 |
Summa |
— |
— |
13,500 |
Statsverket 1874.
Till Bil. 3 a, vid Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om
Lit. C.
Förslag till Aflöningsstat för Krigsskolans erobets- och tjensteman samt
betjente.
Befäl ock Stab.
i 1 Chef.........................................................
I l Adjutant, tillika Bibliotekarie.............................................
II Sl0t]S„’7n.aSVid nuvarande Slotts-Pastorns afgång kan lönen nedsättas till 1,000 U-.r.
1 Läkare........................................................................................
|l Redogörare........................................................
h Materialförvaltare, tillika Väbel......
Kronor, jöre.i
3,000; •
1,200 ■
1,200
2,000;
2,000|
1.200''
Kompanistaten.
i 1 Kompani-Chef, med skyldighet att undervisa i reglementen och kngs
|l
Komnani-Wficer, med skyldighet att undervisa i Expeditionsföring ...
13 D:o med d:o d:o " "
; Lärarestaten.
11 Lärare i Krigskonst ............................
I ] l;ste Lärare i Vapenlära ..........................................
1 2:dre D:o d;o ......., t> , . ...
1 l;ste Lärare i Befästnings- och Broslagmngslara
1 2:dre D:o d ;o _ d:0 . . .. . . . .'' .''.''I
il l;ste Lärare i Topografi.
!{ l''”L“''e 1 Gg;r"it "* metl skyldighet att de.t.g.l
I '' r° i Kompuni-officers-tjenstgöring, då Chefen sä pröivar nödigt. .
! 1 Lärare i Ridning........ , , ...
! 1 Lärare i Militär Sundhets- och Forbandslara .........
1 Lärare i Hilstkännedom, tillika Hästläkare
Betj eningsstaten.
i 1 Orgelnist......................
11 Sjuksköterska......
11 Gasmästare... ...........
; 1 Trumslagare
i 1 Kusk ....................
1 Stallförman.................
22 Drängar å 500 Kr:r.
2,5001
1,000
3,0001
1,500
1,500!
1,000
1,500
1,000
1,500
1.000
1,500
1,0001
1.000;
3001
300
500
600
600
400
600
600
11,000
Summa1, 44,500|
Till Bil. 3 a. vid Kong1. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. C. 2.
Allmänna Garnisonssjukhuset.
1 Civil-ledamot i Direktionen (arvode)
1 Sekreterare och Advokatfiskal..........
1 Öfverfältläkare...............................
2 Sjukhusläkare ....................................
8 Underläkare.......................................
1 A pot neka iv........................................
1 Sjukhuskommissarie...........................
1 Sjukhusskrifvare.................................
Betjeningen............................................
1 Nuvarande |
Dyrtidstill-! lägg 30 % å inneh. aflö-| ning intill |
1 Summa för-höjning för |
|
450 |
135 |
135 |
|
............1 |
500 , |
150 |
150 |
1,800 |
540 |
540 |
|
1,200 |
360 |
720 |
|
............j |
365 i |
109 50 |
876 |
...........1 |
1,095 |
328 so |
328 so |
2,200 |
660 |
660 |
|
............ 1,000 |
300 |
300 |
|
............ 5,657 4i |
1,697 22 |
1,697 22 |
|
Summa, |
--_ |
---, |
5,406 72 |
Till Bil. 3 a vid Kongl. Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. a.
Lif-Regementets Dragon-corps.
Beräknade tillgångar 1833.
Lönegrad.
Bostället
lemnade
enligt
11833 års
uppskattning.
Kontant -
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
med
delningsriitt
i Iönevinsten.
1833
års
normal
lön.
Lönen föreslås
Beräknade tillgångar 1872.
med dyr- !
tidstillägg
af
nedanst. %
å 1833 års|
normal-lön
till
belopp.
Bostället lemnade |
Kontant. |
||
utan |
inbe- |
||
år 1872 |
delnings- |
räknadt |
Summa. |
enligt |
rätt |
43,5 % |
|
infordrad |
i löne- |
öfverskotts- |
|
uppgift. |
vinsten. |
medel. |
Fyllnad
att
begära.
Öfverste ..................
l:ste Major ...............
2:dre Major...............
Reg:ts-Qvartermästare
l:ste Reg:ts-Adjutant
2:dre D:o
Reg:ts-Stallmästare ...
Regtts-Pastor ............
Reg:ts-Auditör .........
Reg:ts-Läkare............
l:ste Bataljonsläkare
Reg:ts-Skrifvare .........
l:ste Mönsterskrifvare
2:dre D:o
| Sqvadrons-Chef......
ce ! Fanjunkare .........
> 1
OV
, ^(l:ste Sergeant
, 2 ^2-dre
3 l3:dje
I):o
I):o
COp
>Q
’[ Sqvadrons-Chef.
•<l:s
p r.ste Sergeant
2:dre JD:o
cBjöj Sqvadrons-Chef..
) ^ g JFanjunkare .....
eLppidre Sergeant ..
f °S (3:dje d:o
— tz! | Sqvadrons-Chef..
o § l Fanjunkare .....
! m sRl:ste Sergeant ..
«)ö|2:dro D:o
•^^Is-.dje D:o
m (Sqvadrons-Chef..
<21?! Fanjunkare .....
ét)
p“''l:ste Sergeant
3 sr|2:dre I):o
P 13:dje D:o
2:dre Ryttmästare
l:ste Löjtnant......
D:o ......
2:dre Löjtnant ...
D:o
Underlöjtnant
D:o
Fanjunkare ...
Sergeant ......
D:o ......
Sqvadrons-IIästläkare..
D:o
Summa
4,05950 |
2,690 50 |
6,750 —i |
30 |
8,775 |
_| |
1 i 5,405 — - |
_1 |
|
1,329 — |
- ''--- |
2,421 — |
3,750)—: |
50 |
5,625 |
— |
2,531 63 - |
— |
937''50 |
— —! |
2.062 50 |
3.000 — |
» |
4,500 |
_! |
1.600 - - |
— |
—- - |
- :- |
1,650 — |
1,650 — |
» |
2,475 |
—1 |
--- —, — | |
-j |
_ |_ |
— !_ |
1,200 — |
1,200 — |
100 |
2.400 |
- —.1 — |
— |
|
--1- |
— — |
<100!— |
900 — |
» |
1.800 |
- — |
—: |
|
- - |
— — |
600 — |
600 — |
)) |
1.200 |
— i — , ~ |
— |
|
- 1- |
- ; — |
450 — |
4501— |
— |
450 |
- i — | |
— |
|
--- - |
_ _ |
750 — |
750 - |
30 |
975 |
— |
- —| - |
— |
_ 1_ |
950 — |
1,050 — |
2.000 — |
» |
2,600 |
— |
— 950 |
— |
_ 1_ |
1,200 — |
- .- |
1,200)— |
)) |
1,560 |
— - 1,200 |
— |
|
442! 50 |
— !_ |
68250 |
1,125 — |
» |
1,462 |
50 |
1.132 68 - |
—! |
282 — |
_ 1_ |
18 — |
300 — * |
» |
390 |
— |
900— — |
— I |
288) — |
—. !_ |
12 — |
300 - |
)) |
390! |
500 — - |
— i |
|
697 50 |
*_ i— |
1,852 50 |
2,550.— |
50 |
3,825 |
2.000 - - |
i |
|
225 — |
_ ''_ |
150 — |
375*1 |
» |
562 |
50 |
750 - - |
— i |
382 50 |
_ |
_ j_ |
300 — |
» |
450 |
__ |
1.306 — - |
—*| |
244 50 |
_ i_ |
55 50 |
300 — |
» |
450 |
— |
550 — — |
— |
178 50 |
121 50 |
300 — |
» |
450 |
- |
450 - - |
— | |
|
673 50 |
1,876 50 |
2,550 — |
)) |
3,825 |
— |
2.000 - - |
— j |
|
291 - |
G - |
300 — |
)) |
450 |
1.034 -j - |
— 1 |
||
255 — |
_ _ |
45 — |
300 — |
» |
450 |
850—1 - |
— j |
|
1,195 50 |
_ 1__ |
1.35450 |
2,550 — |
)) |
3,825 |
1.440 - - |
— |
|
171 - |
_ ,_ |
204 — |
375 - |
» |
562 50 |
450 - - |
— |
|
70 50 |
_ !_ |
229 50 |
300 — |
» |
450 |
— |
200 - - |
—! |
91)50 |
_ _ |
208 50 |
300—. |
» |
450 |
- |
200 - - |
— i |
433 50 |
_ :__ |
2,116 50 |
2,550 - |
)) |
3,825 |
83514 - |
— |
|
379)50 |
_ !_ |
_ j_ |
375 — |
» |
562 50 |
65U— — |
— i |
|
232 50 |
_ ''_ |
67 50 |
300 — |
» |
450 |
— |
429 39 - |
— |
334)50 |
_ *_ |
_ j_ |
300 — |
)) |
450 |
— |
670 95 - |
— I |
160 50 |
__i_ |
139 50 |
300 - |
» |
450 |
— |
348 87 - |
—| |
373 50 |
! _ ;_ |
2.176 50 |
2,550 — |
» |
3,825 |
— |
750 - - |
— |
369 — |
■ ___ |
6 — |
375,— |
» |
562 50 |
1,000 - - |
* |
|
288!— |
) _ 1_ |
12 — |
300 — |
» |
450 |
— |
489 401 - |
|
193 5C |
106 50 |
300 — |
)) |
450 |
500 - - |
— |
||
319 5C |
--- |
300 - |
)» |
450 |
730 - - |
— |
||
_ |- |
i _ |_ |
1,725 - |
1,725 - |
100 |
3,450 |
— |
— j~ i — |
— |
—-- |
! _ 1_ |
1.275 — |
1,275 — |
» |
2.550 |
— |
— — ~ |
— |
- )- |
1 _ |
5,100 — |
! 5,100 — |
» |
10,200 |
— |
~ '' — j — |
— |
- - |
_ — |
1,125 — |
1,125 — |
)> |
2,250 |
— |
— — — |
— |
__:- |
i__!_ |
1,125 - |
1,125- |
» |
2,250 |
— |
— ! —! — |
— |
_ .- |
_ :__ |
900 - |
900 — |
»• |
1,800 |
— |
— — — |
— |
1__i_ |
3,600 — |
1 3,600:— |
>» |
7.200 |
— |
— —; — |
— |
|
_ ''- |
: _ !- |
375 - |
j 375 — |
») |
650 |
— |
— i—! — |
— |
! — !_ |
| _ |- |
300 - |
300 — |
)) |
600 |
— |
— — — |
— |
_ I___ |
_ 1_ |
300, |
300 — |
» |
600 |
— i — j — |
— |
|
— )- — |
i _ ''- |
285 - |
285 — |
30 |
1 370 |
50 |
— i — — |
— |
, ____ — |
. - j — |
1,140 |
i 1,140 — |
» |
! 1,482 |
1 — |—i — |
■—■ |
|
14,901 50) 2,150 — |
[42,464 50 59,375—, |
— |
■ 95.130 |
— |
29,703) 6, 2,150 |
- |
*) Underofficerarne hafva jemte den kontanta lönen äfven nummeilön.
3,860)87!
3,474:14
2,959!69!
2,367,75,
1,722! —
1,291 50
861 —
645:75
1,076,25
1.506 75
979 39
25; 83
17 22
2,658)34
21525
79 64
174 35
2,692:78
8 61
64 58
1.943 71
292 74
32933
299 20
3,03718
9,265 871
6,005:77,
4.559 69
2,367:75
1,722!-!
1,29150;
861—;
645; 75
1,076)25;
2,456^75
1,200)—
2.112) 7
925)83,
51722''
4,658)34
965:25
1,306!—
629 64
624 35
4,692 78
1,042 61
914 58
96 86
200 18
3,123:28!
8 61
17 22
152 83
2,475:3S
1,829 62
7)318:50''
1,614 37
1,614 37
1,291 50
5.166 —
538 12
430:50
430 50
285;—1
1,140 —
3,383
742
529
499
3.872
650
526
670
549
3.873
1,008
506
652
730
2,475)38
1,82962
7.318)50
1,614 37)
1,614 37:
1,29150
5)166—1
538 12
43050
430 50
408''97
1,635188
— |
— |
107 |
25 |
678 |
— |
508 |
50 |
339 |
i— |
143 |
12 |
360 |
— |
441
29
62
38
50
974 i
720 i
2,881!
635)63
635163
508 50
2,034 —
111:88
169)50
169 50
—| 60,316i69192,789j50|ll,448)43
Till Bil. 3 a. vid Kong!. Majits Nådiga Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. b.
Kongl. Lif-regementets Husar-corps.
Beräknade tillgångar 1833. ; Aflöningen föreslås ! Beräknade tillgångar 1872.
Bostället ..Kontant,________ 1833 |
nu |
Bostället j infordrad j |
Kontant. |
||
lemnade uiau Lii,’^rad'' enligt |deiniugs_j 1833 års I rätt |
med års delnings- i , .... normai- ratt i löne- lön. t vinsten, i |
med dyr-tidstillägg uedanst. % normal lön ! |
till belopp. |
* i inbe- wtau ,. ii • raknadt delnings- . rätt *... i löne- fö- rlusten. skof |
Summa. |
Öfverste och Secund-Chef |
1,605 50 |
— |
— |
5,144 |
6,750 - |
|
l:ste Major......... |
1,859 — |
— |
— |
2,89] - |
3,750 — |
|
2:dre Major......... |
780 — |
— |
— |
2.070 ~ |
2.850 — |
|
Regits-Qv.Mästare..... |
--i- |
— |
— |
1.650 — |
1,650 — |
|
l:8te |
Keg:ts-Adjutant. . . |
— — |
— |
— |
l,20o — |
1.200 — |
•2:drt |
d:0 . . . |
_ ____ |
— |
— |
900 - |
900 - - |
Reg:ts-Stallmästare .... |
_ :_: |
— |
— |
600 — |
600 - |
|
Reg:ts-Pastor........ |
— — |
— |
— |
450 - |
450 — |
|
Reg:ts-Auditör....... |
— —: |
— |
— |
750 - |
750 — |
|
Reg:ts-Läkare......• |
— — |
950 |
— |
1,050 - |
2-000 — |
|
l:ste Bataljons-i,ältare . . |
— t — |
1.200 |
— |
1,200 — |
||
Reg:ts-Skrifvare...... |
424 50 |
— |
— |
700 50 |
1,125 — |
|
Mönsterskrifvare...... |
255 —1 |
— |
— |
45 — |
300 — |
|
Gp |
| Sqvadrons-Chef . . . |
424 50 |
— |
— |
1,975 50 |
2 400 — |
HH |
| Fanjunkare..... |
258 60 |
— |
— |
121 50 |
375 — |
P- £Ö |
Miste Sergeant. . . . |
226 — |
— |
— |
75 - |
300 - |
O |
|2:d re d:o .... |
217 50 |
— |
— |
83- |
300 — |
13:dj e d:o .... |
142 50 |
— |
— |
158 — |
300 “ |
|
tr. |
(Sqvadrons-Chef . . . |
412 50 |
— |
— |
1,988 — |
2,400 — |
''S O |
[Fanjunkare..... |
322 50 |
— |
_ |
53 50 |
375 - |
O" |
l:ste Sergeant. . . . |
252—: |
— |
48 — |
300 — |
|
ö o |
2:dre d:o .... |
294 — |
— |
— |
6 —: |
300 — |
13:dj e d:o .... |
210 — |
— |
— |
90 - |
300 — |
|
j* |
Sqvadrons-Chef . . . |
472 50 |
— |
— |
1.927 60 |
2-400 — |
£ ^ |
Fanjunkare..... |
400 50 |
— |
— |
— ;—: |
375 — |
£ £ |
l:ste Sergeant.... |
280 60 |
— |
— |
19 50 |
300 — |
O |
2:dre d:o .... |
282 50 |
— |
— |
67 60 |
300 — |
P £ |
3:dje d:0 .... |
241 50 |
— |
— |
5860 |
300 — |
Sqvadrons-Chef . . . |
586 60 |
— |
— |
1.818 60 |
2,400 — |
|
< tz |
Fanjunkare..... |
819 50 |
— |
— |
65 60 |
376 — |
g-2 |
l:ste Sergeant.... |
312 — |
— |
— |
- j -j |
300 - |
° Sr |
2:dre d:o .... |
181 60 |
— |
— |
118 60 |
300 — |
F ® |
3: dj e d:o .... |
187 50 |
— |
— |
112 60 |
300 — |
T ^ |
Sqvadrons-Chef . . . |
870 — |
— |
— |
1.530 — |
2.400 — |
Fanjunkare . . |
367 — |
— |
— |
18*— |
375 - |
|
& P-å |
l:ste Sergeant. . . . |
210 60 |
— |
— |
89 60 |
300 — |
o er |
2:dre d:o .... |
348 — |
— |
— |
— !--! |
300 — |
p ° |
3:dje d:o ... |
234 60 |
— |
— |
66 50 |
300 — |
1 2: dre Ryttmästare. . . . |
- --- |
— |
— |
1.650 — |
1,650 — |
|
1 1 :ste Löjtnant...... |
- j- |
— |
— |
1,200 — |
1,200 — |
|
4 |
d:o ...... |
--- |
— |
— |
4,800 — |
4,800 — |
1 2:dre Löjtnant...... |
--- |
— |
— |
1,060 — |
1,050 — |
|
1 |
d:o ...... |
- - |
— |
— |
1.060 — |
1.060 — |
1 Underlöjtnant...... |
— _ |
- |
— |
840 — |
840 — |
|
4 |
d:o ...... |
— -—; |
— |
— |
3.360 — |
3,360 - |
1 Sqvadron-Hästläkare . . |
—__■ |
— |
285 — |
286 — |
||
4 |
d:o |
— — |
~ |
1,140 — |
1,140 — |
Summa|l2,412|60| 2,16oj—''|42,76o|—!67,235!—j
30 |
8,775— |
4,365 - |
— |
6,378 -56 |
10,743 66 |
_ |
_ |
|
50 |
5,625 — |
3,603 50 |
— |
— |
2,964 84 |
6,567 84 |
— |
|
» |
4.275 — |
2,962 17 |
— |
, |
2,556 80 |
6,618 97 |
— |
— |
)) |
2,476 — |
— |
— |
—; |
2,046 — |
2,046 ~ |
429 |
|
100 |
2,400 - |
— ~ |
— |
1.488 ■ |
1-488 - |
912 |
— |
|
w |
1,800 - |
— ; —: |
— |
—; |
1,116 - |
Min — |
684 |
|
» |
1,200 - |
— — |
— |
744 - |
744 |
456 |
— |
|
460 - |
— - |
— |
558 — |
658 - |
— |
— |
||
30 |
975 — |
“ — |
— |
930 -| |
930 |
45 |
||
« |
2,600 — |
— i—i |
950 |
1.302 - |
2,250 |
348 |
— |
|
1,660 — |
— t—i |
1,200 |
— |
~ j —! |
1.200 |
360 |
_ |
|
» |
1,402 50 |
1.926 18 |
— |
— |
868 62 |
2,794 75 |
— |
— |
» |
890 — |
1,588 17 |
— |
—! |
55 80 |
1.643 97 |
— |
|
50 |
3-600 — |
1,361 87 |
— |
-- |
2.449 62 |
3,811 48 |
||
" |
562 60 |
1,173 71 |
150 66 |
1,824 87 |
— |
|||
» |
450 — |
800 |
— |
83 - |
883 - |
— |
||
» |
460 — |
685 91 |
— |
102 92 |
788 83 |
— |
||
f» |
450 — |
750 — |
— |
195 92 |
945 92 |
— |
_ |
|
» |
3,600 — |
1 500 - |
— |
— |
2.465 12 |
3,966 12, |
— |
— |
0 |
562 50 |
1,712 60 |
— |
66 34 |
1,778 84 |
— |
||
)) |
450 — |
828 —; |
— |
— ( |
59 62 |
887,62 |
— |
— |
*> |
450—i |
1,488 04 |
— |
—. |
7 44 |
1,490 48 |
— |
— |
)> |
450 - |
462 - j |
— |
111160 |
678:60 |
— |
||
» |
3,600 — |
1,324 96 |
— |
-; |
2.39010 |
8,716 06 |
— |
— |
)) |
562 60 |
1,226:79 |
— |
— |
— —i |
1.225 79 |
— |
|
» |
450 — |
660 — |
— |
—1 |
24 08 |
684 08 |
— |
|
» |
450 — |
743 84 |
— |
— |
83:70 |
827 54 |
— |
— |
)) |
450 — |
1.200 —; |
— |
— |
72:54 |
1,272 54 |
— |
- |
» |
3,600 - |
2,039 20 |
— |
—: |
2.248 74 |
4 287 94 |
— |
|
» |
562; 60 |
900 — |
— |
— |
68 82'' |
908 82 |
— |
— |
460— |
932 41 |
— |
982 41 |
— |
||||
» |
460 — |
1,066 89 |
— |
146 94 |
1,202 83 |
— |
— |
|
»J |
460 — |
1,072 - |
— |
— |
139 60 |
1,211 60 |
__ |
|
» |
3,600 -, |
2,300 - |
— |
— |
1.897 20 |
4.197 20 |
— |
_ |
» |
662 50 |
1,114 34 |
— |
— 1 |
22 32 |
1,136 60 |
— |
|
» |
450 — |
1.183 82 |
— |
-. |
110 98 |
1.294 80 |
_ |
|
» |
460 - |
1,178 95 |
— |
- i —i |
1,178.96 |
— |
||
» |
■ 460 — |
1.460 — i |
— |
—i |
81 22: |
1.581 22 |
— |
_ |
100 |
8.300 — |
— —! |
— |
—i |
2,040 — |
2,040 —: |
1,260 |
|
» |
| 2.400 — |
— |
— |
t—! |
1 488 —i |
1,488 —: |
912 |
— |
» |
9,800'' — |
— : — |
— |
—■ |
5.952 - |
5,952 —: |
3,648 |
— |
» |
2,100 — |
— i — : |
— |
— |
1,302 —: |
1,302''—, |
798 |
|
» |
2,100 — |
— — |
— |
—: |
1,802 - i |
1,302!—: |
798 |
— |
» |
1,680! — |
- :-. |
— |
— |
1.041160 |
1.041 60 |
688 |
|
» |
6,720 — |
- |
— |
— |
4,166 40 |
4.160 40 |
2,559 |
|
30 |
370 60 |
— -- |
— |
846''60 |
345160 |
25110 |
||
>> |
1,482 — |
— j—i |
-- |
-- i |
1,413160 |
1.41360 |
273 |
91.30215oj 43,Ö88|20j2,160i —''58,037 89: 98,*77l|o9 14,146 70
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1374.
Lit. D. c.
Kongl
Lif-Regementes Grenadier -
■corps
Beräknade tillgångar 1833.
Lönegrad.
1 Bostället
{ lemnade
enligt
; 1833 års
j uppskattning.
Kontant
1833
A (löningen föreslås
11U
utan
deiningsrätt
i lönevinsten.
med
delnings
rätt
i''
löne- |
vinsten. I
uormal
lön.
med dyrtidstillägg
j
af
inedanst. % j
å 1833 års
j normal lön.
Öfverste-Iöjtnant o. corps
chef.
......................
2:dre Major.................
Reg: ts-Qv.mäs tarc..........
l:ste Reg:ts-Adjutant.....
Reg:ts-Pastor................
Reg:ts-Läkare...............
Reg:ts-Auditör...............
Reg:ts-Skrifvare.............
Bataljons-Adjutant........
Regtts-Yäbcl.................
Reg:ts-Trumslagare........
1 Fältmusikant.............
•1 d:o .............
2 Gevärshandtverkare....
trEKompani-Chef........
Fanjunkare..............
£*| Sergeant................
B (Furir....................
2,232
769
rotelön
705-
^ PjKompani-Chef..
^Fanjunkare.
ö ro(Sergeant
279!
(Furir............
^ sjh f Kompani-Chef..
ö o: g IFanj unkare
S ep \ Sergeant..
" (Furir
Wg gjKompani-Chef..
B c rotFanjunkare ...
495
222 ■
(Sergeant.
l:ste Löjtnant..
d:o
2:dre Löjtnant.
d:o
Underlöjtnant..
d:o
Furir..............
d:o ..............
166
573
348
133
50
50
jrotelön
1,518,— |
j 3,7501- |
||||
)j - |
1,030 |
50 |
1,800 — |
||
-1 — |
1- |
1,050 |
i 1,050)— |
||
_ |
— |
600 |
600 — |
||
- — |
— |
450 |
i- |
450- |
|
- 950 |
— |
1,050 |
2,000 |
I- |
|
- - |
— |
600 |
600 |
;_ |
|
) — |
— |
71550 |
1.125 |
||
— |
300 |
— |
300 |
||
— |
300 |
— |
300)— |
||
— |
— |
375 |
— |
375 |
_ |
100 |
— |
— |
— |
10C |
— |
400 |
— |
— |
400- |
||
— |
495 |
_ |
1,200 — |
||
— |
— |
154 |
50 |
360 |
_ |
> — |
— |
76 |
50 |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
721 |
50 |
1.200 |
_ |
— |
— |
81 |
- |
360 |
_ |
— |
— |
25 |
50 |
240 |
_ |
— |
— |
— |
— |
120 |
_ |
— |
— |
705 |
1,200 |
_ |
|
— |
— |
138 |
— |
360 |
_ |
_ |
— |
54 |
— |
240 |
_ |
— |
— |
— |
— |
120 |
_ |
— |
— |
627 |
— |
1,200 |
|
— |
— |
12 |
_ |
360 |
_ |
_ |
— |
106 |
50 |
240 |
_ |
— |
— |
525 |
— |
525 |
_ |
— |
— |
1,575 |
— |
1,575 |
_ |
— |
— |
450 |
450 |
_ |
|
— |
— |
1,350 |
— |
1,350 |
— |
! — |
— |
300 |
-1 |
300 |
— |
i — |
— |
900 |
— |
900 |
— |
; — |
— |
120 |
— |
120 |
|
— |
480 |
480 |
—) |
||
l,45oj |
—)16,885 50 26,110 |
— | |
50
100
30
100
50
100
* 200 R:dr samt 10 Tunnor råg och 10 Tunnor korn.
** 800 kubikfot j råg j korn, enligt 10 års medelmarkegång.
till
belopp.
enligt
uppgift
5,625
2.700
1,575
1,200
450
2.600
780
5,000
1,350
600
600
750
200
800
1,800
540
360
180
1,800
540
360
ISO
1,800
540
360
ISO
1,800
540
360
1,050
3,150
900
2,700
600
1,800
240
960!
1,050 -730 -870 -
800-700 -
1,210-798 j -
1,462150: 1,000)—| —
-I 1,900- — -
Beräknade |
tillgångar |
1872. |
||
Kontaut |
| |
|||
utan |
in be- |
|||
j delnings- |
räkuadt |
|||
rätt |
74 % |
|||
i löne- |
Öf v erskotts- |
|||
j vinsten. |
mede! 1 |
|||
: _ L |
1,882 |
32 |
6,885 |
32) |
-j — !— |
1,277 |
82 |
2,627 |
82! |
- — — |
1,302 |
— |
1,305 |
_ |
1 — — |
744 |
— |
74t |
|
- — — |
558 |
— |
558 |
|
950 - |
1,302 |
— |
2,252 |
— |
j - j- |
748 |
50 |
748 |
150) |
| - I- |
887 |
22 |
1,887 |
(22) |
j - - |
372 |
— |
372 |
j_j |
! — i— |
372 |
— |
372 |
|
| — — |
465 |
— |
465 |
_ |
100)— |
— |
_ |
100 |
_1 |
; 4oo — |
— |
— |
400 |
~| |
1 — ;— |
618 |
80 |
2.518 |
80) |
— ;— |
191 |
58 |
1,691 |
58 |
! — :— |
94 |
86 |
1.144 |
86) |
j — — |
— |
— |
730 |
__ |
j _ !_ |
894 |
66 |
1,764 |
66 |
_ 1_ |
100 |
44 |
700 |
44 |
- - |
31 |
62 |
531 |
62 |
1 - ,- |
— |
— |
472 |
16 |
- i- |
874 |
20 |
2.374 |
20 |
— 1- |
171) |
12 |
871 |
12 |
- - |
66 |
96 |
866 |
96 |
- 1- |
— |
700 |
— |
|
- f- |
777:48 |
2,505 |
48 |
|
— ;— |
14 88 |
1,224 |
88 |
|
— — |
132:06 |
930 |
06: |
|
— |
651 |
651 |
— |
|
— j— |
1,953 |
1,953 |
— 1 |
|
— — |
558 |
558 |
_I |
|
— — |
1,674'' |
1,674 |
— 1 |
|
— 1— |
372- |
— j |
372 |
|
— !— |
1,116- |
— |
1.116 |
_1 |
— 1— |
148.80: |
148 |
80 |
|
— 1— |
595 20) |
595 |
20) |
Fy
be
7
2
45
500—1 — _
39
— 42,082)50)22,408J16; 1,450)—j 20,947 52 j 44,805)68|6,789
Till Bil. 3 a, vid Kon f/l. Maj:ts Nåd. Prop., om Statsverket 1374.
N:o 4.
Kongl
l:sta Lifgrenadier-regementet.
Lönegrad.
Beräknade tillgångar 1833.
Kontant
Bostället
lernnade
enligt
1833
uppskatt
ning.
utan
delningsiir9
rätt
i lönevinsten.
med
delningsrätt
i lönevinsten.
Öfverste........................ 2,775 _
1 :ste Major .................. 1*2761__
2:dre Major .................. 450 —
3:<lje Major ..............465 —
Reg:ts-Qvartermästarn ... — _
l:ste Reg:ts-Adjutant...... — _
2:dre d:o ..... — _
Regits-Pastor ............... _
Reg:ts-Läkare .............. __ !_
l:ste Bataljons-Läkarc .. — —
2: dre d:o ... — _
Reg:ts-Auditör............... — !—
lteg:ts Skrifvare ............
l:ste Mönsterskrifvaro
2:dro d:o
1 :ste Bataljons-Adjutant...
2: dre d:o
Reg:ts-Väbel..........
| Reg:ts-Trumslagare.
: 1 Hautboist ..........
9 d:o ............
2 Gevärshandtverkaro
255
19") -
w
o
a
■e
| Kompani-Chef
77) Fanjunkare ..
TM l:ste Sergeant
I 2:dre d:o
'' 4 Kompani-Chef
^s°J Fanjunkare
O -gTQ
Cfc
3 P
I 0*3 C
o _
3 d>
,?o3
ra| liste Sergeant
l:ste Furir.....
I Kompani-Chef
o &) Fanjunkare ..
3 o.) l:ste Sergeant
? “ ( l:ste Furir.....
Kompani-Chef
Fanjunkare
1 :ste Sergeant
2: dre d:o
Kompani-! liof
Fanjunkare .
l:ste Sergeant
l:ste Furir.....
Kompani-Chef
Fanjunkare
l:ste Sergeant
l:ste Furir.....
(rotelön)
( (l:o )
( (1:0 )
4 05
225
1 SO -150 -275
225 -180 -75
330
285 -1 sond
-3(10 -240-180-180 -240 -225 -ISO -120-375 -500 -180 -120
050 -1,200
sou -
100
000 -
2.(125 -1,425 -1.350 -1,035 -1,050 -(100''-150 -450 -1,050 -
750 -705
45
105 -300.-300 -000 -375
705
1351-(10
00 -825 -135 -no -45 -870 -75 -
no
30 -840 -120 -no -no
ono -
155 -
no
825
no
-no
_______________ |
||
Aflöningen |
föreslås |
|
1833 |
nu |
|
års |
med dyr- |
|
normal- |
af |
till |
nedanst. % |
||
å 1833 års |
belopp. |
|
normal lön. |
||
5,400 — |
30 |
7,020 — |
2,700 — |
50 |
4,050 — |
1,800 —■ |
» |
2,700 — |
1,500 — |
2.250 — |
|
1,050 — |
» |
1,575 — |
600 — |
100 |
1,200 — |
4511 — |
» |
900 — |
450 — |
— |
150 —: |
2,000 — |
30 |
2,600 — |
1,200 — |
» |
1.560 —1 |
soo — |
» |
1,040 — |
750 — |
» |
975!— |
1.125 — |
» |
1,162 50 |
300 —, |
» |
390 — |
300 — |
» |
390 — |
300 — |
lort |
600 — |
300 — |
» |
600 — |
300 |
)) |
600 — |
375 — |
» |
750 — |
100 — |
») |
200 — |
900 — |
1,800 — |
|
1,200 — |
r,o |
1,800 — |
360 - |
» |
510 |
240 |
» |
360 — |
210 — |
» |
360 — |
1,200 — |
» |
1,800 — |
360 — |
» |
510 - |
240 — |
» |
360;— |
120 — |
» |
180,— |
1,200 - |
1.800 — |
|
360 — |
» |
510 — |
210 — |
» |
360 — |
120 — |
>» |
180 — |
1,200 — |
» |
1,800 — |
360 — |
» |
540 - |
240 — |
» |
360 — |
240 — |
h |
360 - : |
1,200 - |
1,800 — |
|
360 - |
» |
51(1 — |
Bostället
lemnade
Ar 1872
enligt
infordrad
uppgift.
Beräknade tillgångar 1872.
Kontant
ulan
delningsrätt
i lönevinsten.
210
120 ■
1,200
nno
210
120
Transport 1 1,145 — 3,950 — 19,365 — 34,460 -Beräknadt med 3 % af taxeringsvärdet.
5,612 42
4.040
1.500 —
1,100 —
950
1,200
soo
1,975 50
750
462 50
ioo
900-
2,000— —
1,200--1 —
1,000 — —
* 300— —
1,200 — —
1,000— —
750 — —
600 —■ —
1,600— — ■
600— —
1,075 — — •
180— — -1,021:41 --
310 83
483 — —
s 216— — ■
600 — — -960 — — -
750 — —
300 — — -
1,367 22 —
900 — — -
750 — — -
______ 425 - — -
>0,752 50 35,328 88 3,95(1 -
360 —
2 10 —
1,800 —
540 —
360 --240 —
inberäkna
dt,
106 •!,
öfverskottsmedel.
5,407 50
2,936:60
2,781 —
2,132 —
2,163 —
1,236 —
927 —
927 —
2,163 —
1,545 —
1,637 70
92 70
216 30
618 —
618 —
618! —
747 5( i
Summa.
11,019 92
6,975 50
4,281 -3,532 —
2.163 —
1,23.6 —
927!—:
927 —
3.113 —
1,200 —
800 —
1.5 45 —
9,613 j 20
8 12 70
678^80
618 —
61S —
61 S —
747 50
100—i
900 —!
1,639(70: 3,639 70!
278:10 1,478 j 10
123 60 1,123 60;
185 40 485,40!
1,699:50 2,890 5o!
27 8 j 10 1,278 10
123:60 873:60;
92:70, 692 70:
1,792 20 3,392 2c
154 50 754!50i
123''60 1,198 60
61 80 241 i 80
1,73040 2,751(81!
247,20 558:031
123(60 606 60!
123 60 339 60
1,974 60 2,574160:
278 10 1,238 j 10]
123 60 873 60!
— —I 300— j
1,699 50 3,066 72
123 60 1,023 60,
123 60 873 60!
— —, 425;—!
39,865 90 79,144 68! 1
Till Bil. 3 a, vid Kong). Maj As Nåd. Prof., om Statsverket 1874.
Beräknade tillgångar 1833
Kontant
Lönegrad.
Bostället
leinnade
enligt
1833 års
uppskattning.
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
Kompani-Chef
Fanjunkare
l:ste Sergeant
2:<lre (l:o
Kompani-Chef
Fanjunkare
l:ste Sergeant
2:dre eko
e Kapten.......
d:o .....
:ste Löjtnant
d:o
. e Löjtnant
d:o
er-Löjtnant
(1:0
Transport|ll,H6|—
(l:o
med
i delningsrätt
i lönevinsten.
1833
års
normal
lön.
Aflöningen
nu
med dyr- !
tidstillägg |
af i
nedanst. %
å 1833 års
normal lön.
föreslås
till
belopp.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
Beräknade tillgångar 1872.
Kontant
3,950 —1X9,365 — 34,460 -
— ! — 855 — 1,200:-
— 90— 360,-
— — 60 — 240-
— i_ 90— 240-
— —; 975 — 1,200-
— !— 2401—'' 360 -
— —; 75 — 2401-
— 90— 240-
— — 750— 750-
— — 2,250— 2,250 -
— j— 525;— 525 -
— — 3,676 — 3.675 -
— — 450— 450-
— i— 3,150— 3,150-
— !— 300 — 300 -
— — 2.100''—'' 2,100-— — 120;—; 120-— — 1,320— 1,320-
Sumtna''12,7501— 3,950 — 36,580 — 53,280 —
_ |
50,752;50 35,328 88i |
50 |
1,800:— 1,400 — |
» |
540;— 900 — |
)) |
360''.— 1,116 — |
)) |
360— 550 — |
» |
1,800— 1,200—1 |
)> |
540—! 400 — |
)) |
360,—; 325 — |
» |
360— 525 — |
100 |
1,500 — — - |
)) |
4.500 — — — |
» |
1,050— — - |
» |
7,350;— — — |
» |
900— — — |
)) |
6,300 - |
0 |
600 — — — |
» |
! 4,200 — — — |
)) |
240 - |
» |
2,640 — — — |
— |
86,152 50 41,744 88 |
utan |
inbe- |
|
delnings- |
räknadt |
Summa. |
rätt |
106 % |
|
i löne- |
öfverskotts- |
|
vinsten. : |
medel. |
|
'' 3,950;—i |
39,865 80 |
79,144 68 |
___ ''_| |
1.761 30 |
3,161 30 |
_ _ |
185:40 |
1,085140 |
_ | — i |
123 60'' |
1,239160 |
, _ |
185 40 |
735 40j |
_ _■ |
2,008:50: |
3,208[50: |
_ ! — |
494 40 |
894 ''40 |
154 30 |
479 30 |
|
185,40. |
710 40 |
|
_ r— |
1,545|—! |
1.545!—! |
_ ;-; |
3.635 — |
3,635 — |
_ — |
1,081 50 |
1,081 50 |
_ .— |
7,570 50 |
7.670 50, |
_ _ |
927 — |
927 — |
_ ! — |
6,489 — |
6,489!— |
_ ,— |
618 — |
618 — |
_ 1_ |
4,326 — |
4,326 — |
_ — |
247 — |
247 - |
- — — |
2,717 — |
2,717 — |
3,950 — 74,120 10 119,814 08
Fyllnad
att
begära.
1,620 40
1,620 40
''Lill Bil, 3 a, vid Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr vp., om Statsverket 1874.
X:
:o o.
Kom
2:dra Lifgrenadier-regeiuentet.
Lönegrad.
Beräknade tillgångar 1833.
Bostället - Koutaul
lemnade utan med
enhgt ! delnings- deluings1833
ars rätt rätt
uppskatt- | lönn- i löne1JU1S-
vinsten, vinsten.
1833
års
normal
lön.
Aflöniugen föreslås
nu
med djrtidstillägs:
af
ncdanst. %
i 1833 års
normal lön.
till
belopp.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
Beräknade tillgångar 1872.
Kontant
utan
delningsriitt
i lönevinsteu.
iube
räknadt
88
%
öfverskotts
lncdel.
Summa.
Fyllnad
att
begära.
Öfverste ....................
1 :ste Major ...............
2:dre Major .............
3:djc Major ..............
j Reg:ts-Qvartermästare .
l:ste Regits-Adjutant....
; 2:dre d:o
Reg:ts-Pastor .............
Regtts-Läkare ............
l:ste Bataljonsläkare....
2:dre d:o
Regits-Auditör...........
J Regits-Skrifvare ..........
l:ste Mönsterskrifvare .
2:dre d:o
; l:ste Bataljons-Adjutant.
2:dre d:o
| Reg:ts-Väbel.............
Regits-Trumslagare........
1 Hautboist .................
9 d:o .................
2 Gevärshandtverkare .
2.250 — —
1,500 —
1,027 50 —
1.050— —
(148
300
o C1
B
>a
I Kompani-Chef
/Fanjunkare
( 1 :ste Furir......
Kompani-Clief
c ) Fanjunkare
Sergeant.
I l:ste Furir.....
I Iiompani-Chef
■2.0 Fanjunkare
j? *? ) Sergeant........
” 1 liste Furir.....
~<)| Kompani-Chef
a S] Fanjunkare
f31 Sergeant........
liste Furir ...
'' te
15 (B
” -i
o crq
B
•o a
■ Crq
Fanjunkare
Sergeant.........
liste Furir.....
Kompani-Chef
3 si Sergeant...
^ p 1 liste Furir
a. ce
a Be l
oq 8 i
rt i I
3,150 —
1,200 —
772 50
— — — 450 —
— — 1,050—''
800 —
— — - 450 —
150 —
— 1150 — 1.050 —
— 1,200 — —
— 800 —;
— — — 750 —
— — —; 800 —
— — —; 300 —
— — - 300 —
— i 00— — i—
— 900—'' — —
Sergeant............
liste Furir............ 180—
5,400-2.700 -1.800 -1,500 -1.050 -000 -450-450 -2.000 -1.200-800-750 -1.125 -| 300
| 300-300 -000,-300 -875 -100-300 -
30 |
i g c— O |
—- ___ |
5.922 — |
13,457 — |
| _ |
__ |
50 |
4,050— 4,218 — |
- __ |
2,256 — |
0,474 — |
- '' |
1— |
» |
2,700 — 2,500 — |
—--j |
1,452 30 |
3,952 30 |
: — |
i_ |
» |
2,250,—l 4,000 — |
- ,- |
846 — |
4,846 — |
— |
1— |
» |
1,575 — — :— |
--- |
1.974 — |
1,974 - - |
— |
|
100 |
1,200,—; — — |
--|-- |
1,128 — |
1,128 — |
i — |
j— |
» |
»00 — — |
- j- |
846 — |
846 — |
54 |
''— |
— |
450 — |
- - |
846 — |
846 — |
— |
■— |
30 |
2,(100—, — ,— |
950 j— |
1,974 - |
2.924 -! |
— |
i— |
» |
1,500 -'' |
1.200 — |
— — |
1,200—! |
3G0 |
;- |
» |
1,040— — — |
800 — |
— — |
800 — |
240 |
; — |
» |
»75 —i — — |
i : |
1,410 — |
1,410 — |
— ; |
i_ |
» |
1,462 50 2,500 — |
_ i “ j-jl |
896 76 |
3,890 70 |
— ! |
— |
» |
390 - »50 — |
564 — |
2.421 — |
— 1 |
— |
|
100 |
1)00 — |
— :—■ |
564 j— |
564 — |
36 |
— |
w |
600 — — — |
- i-i . |
561 — |
5 64 — |
36 |
— |
» |
600 — — — |
- j- |
564 — |
564 —1 |
36 |
— |
» |
7 50 — — — |
--|--'' |
705 — |
705 — |
45 |
— |
» |
200 - — — |
100 — |
— |
100 — |
100, |
— |
1,800 — — — |
900—i |
— — |
900 — |
900, |
— |
— — |
--- |
--— |
— !—i |
» |
; — i — |
— — |
— — |
— — i |
— — |
— |
j— |
465 — |
— — |
735 — |
1,200 — |
50 |
1.800 — |
1,000 — |
_ :_ |
1,381 80; |
2,381 80 |
i_ |
|
225 — |
--- ,- |
135;— |
360 — j |
» |
540 — |
850 — |
— — |
253 80 |
1,103 80 |
_ |
;_ |
J 80 — |
- - |
60 — |
240— |
» |
360 - |
1.500 — |
— ‘— |
112 80 |
1.61280 |
__ |
!_ |
180 — |
--- |
- 1-■ |
1 20 — |
w |
180 — |
800 — |
— — |
--i-i |
800— |
_ |
i_ |
570;—1 |
---- -! |
630 — |
1.200 — |
» |
1.800—1 |
2,500 — |
— — |
1.184 40; |
3,684 40 |
_ |
!_ |
225,— |
- .- |
] 35 — |
360 — |
» |
510 — |
1,370;— |
—. i— |
253 SO |
1,623 80, |
_ |
|_ |
180j—| |
- : - - |
60 — |
240 — |
» |
360 - |
1,511 — |
— — |
112 — |
1,6231— |
__ |
_ |
75; — |
- . - |
45 — |
120 — |
» |
180 — |
446 — |
— — |
84 60 |
530 60 |
_ |
1_ |
690 — |
- - |
510 - |
J ,200 — |
u |
1,800 — |
2.100,— |
— .— |
958 80 |
3,058 80 |
__ |
_ |
225 j—; |
--- |-- |
135 — |
360 — |
» |
540 — |
1,020 — |
— ;— |
253 80 |
1.273 80 |
_ |
1_ |
180 — |
- - |
60 — |
240 — |
M |
360 — |
500 — |
— ''■— |
112 — |
612 — |
_ |
_ |
180 - |
~ - '' — |
- - |
1.20 |
» |
180 — |
690 — |
_ _ |
- ;_1 |
690 — |
_ |
_f |
450 - |
- - |
750 — |
1,200 — |
» |
1.800 — |
1.550 — |
— — |
1.410 — |
2,960—1 |
_ |
''_I |
22o — |
— - |
135 — |
360 — |
») |
540 — |
945 — |
— ■— |
253 80 |
1,198 80! |
_ |
i__1 |
180 — |
— : —; |
60 — j |
240 — |
» |
360 —: |
1,000 — |
— — |
112 — |
1,112—[ |
_ |
|
180 — |
- — |
— — |
120 |
» |
180 — |
737 50 |
— — |
- ''- |
737 50 |
_ • |
_ |
642—, |
- —. |
558 — |
1,200 — |
>1 |
1,800 — |
1.350 — |
— — |
1,049 04j |
2,399 04 |
_ |
;_ |
225 — |
— - |
135 — |
360 — |
» |
540 — |
1.234 — |
— — |
253 80 |
1,487 80 |
_ |
;__ |
180 — |
- — |
60 — |
240 - |
» |
360 — |
994 — |
— |
112 — |
1,106 — |
_ |
''_ |
180 — |
— — |
— ■ —; |
120 — |
» |
180 — |
650 — |
— — |
- 1_j |
650 —! |
_ |
_ |
690 — |
- - —. |
5 10 — |
1.200 |
» |
1,800 — |
1.600 — |
— — |
958 80 |
2,558 80 |
_ |
i_ |
225 — |
- — |
I OOj — |
360 — |
540 —j |
825 — |
— .— |
253 8(1 |
1,078 80 |
_ |
!_ |
|
180 — |
— —, |
60 — |
240 — |
» |
360 — |
900 — |
— . —! |
112 — |
1,012 — |
__ |
1_ |
180 — |
- .— |
- -1 |
120 — |
» |
180 — |
650 — |
— — |
--- |
650 — |
_ |
__ |
630 — |
- . —, |
570—; |
1.200 — |
)) |
1.800 — |
1,650 — |
— — |
. 1,410 — |
3,060 — |
_ |
i_ |
225 — |
— — |
135 — |
360 — |
» |
540 — |
1,000 — |
— — |
253 80 |
1,253 80 |
_ |
_ |
180 - |
— --j |
60 — |
240 — |
1) |
360 —1 |
1,125:—. |
- :_- |
1)2 —! |
1,237 — |
__ |
|
180,-1 |
- 1-1 |
— j — |
120 — |
» |
180—'' |
850 — |
— — |
— j —j |
850 — |
— |
;- |
4,902j50j |
3,950,— 17,647 50 36,140 — |
— |
53 272 50 53 960 50 |
3 950 — |
33 510 90 |
1 ‘ |
_ |
Till Bil. 3 a, vid Könyl. Maj:ts Nåd. Prup., om Statsverket 1874.
Beräknade tillgångar 1833. |
Aflöningen nu |
föreslås Beräknade tillgångar 1872. |
|||||
Bostället lemnadc |
Kontant |
1833 |
Kontant |
||||
års |
med dyr- |
lemnade |
utan inbe- |
||||
Lönegrad. |
enligt |
delnings- |
delnings- |
normal- |
i tidstillågg |
tm är 1872 enligt |
delnings-: räknadt Summa, rätt 88 % |
uppskatt- ning. |
i löue-vinsten. |
i lönc-vinsten. |
lön. |
nedanst. % |
belopp, infordrad 1 uppgift. |
i löne- öfverskotts-vinsten. medel. |
Transport 14,902 50 3,950 — 17,647 50 36,140 —
I Kompani-Chef ... 690—; — !— 510,- 1,200 —
8- ^1 Fanjunkare ...... 225 — — — 135 — 360,—
§ §4 Sergeant........... 180 —1 — — O0|— 240 —
85 ’ l l:ste Furir........ 105 —; — — 15]— 1120 —
2:dre Kapten.............. — — — — 750 — 750
d:o ............... — —; — — 2,250 — 2,260 —
l:ste Löjtnant ............ — — — —j 52»|— ^ 525 —
d;o ........... — —i — — 3,675 — 3,675 j—
2:dre Löjtnant.......... — — — — 150 - 450''—
d:o ........... — — _ _ 1,350— 1,350 —
Under-Löjtnant.......... — — — — 3001— 300 —
d-o — —j — — 2,100 — 2.100''—
Furir ........................ - - - j- 120|—! 120-
d-0 — — — — 840j—, 840 —
Summa 16,102 50 3,950 — 30,727 5050,420 —
50
100
53,272 50 63,960 50 |
3.950 — |
33,510 90 |
91,421 40 |
1,800— 1,500 — |
--- |
958 - |
2,458 — |
540 —i 800 — |
--- |
253 80 |
1,053 80 |
360— 1,015 — |
- — |
112 — |
1.127 - |
180— 600 — |
- ■--. |
- _ |
600 — |
1,500— — — |
- - |
1,410 — |
1,410 — |
4,500 — — — |
— _ |
4,230 — |
4,230 — |
1,050 — — — i |
- - |
987 — |
987 - |
7,350 — — — |
- - |
6,909 — |
6,909 - |
900— — — |
— — |
846 — |
846 — |
2,700 — — — |
- |
2,538 — |
2,538 — |
600 — — — |
- - |
561 — |
564 — |
1.200— — — |
- - |
3,9-18 - |
3,948 - |
240— — — |
- --- |
225 60 |
225 60 |
1,680— — - |
— — |
1,579 20 |
1,579 20 |
80,872 50 57,875 50 3,950 — 58,071 50 119,897 —
Fyllnad
att
begära.
1,807 —
90 —
270 —
63 i—
441 —
54 —
162 —
36 —
252 —
14 40
100j80
3,290 20
Till Bil 3 a vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1814.
Lit. D. f.
Kongl. Smålands Husar-regemente.
Lönegrad. |
! Beräknade tillgångar 1833 |
1833 års normal- lön. |
Aflöningen föreslås |
Beräknade tillgångar |
1 . |
Fyllnad att begära. |
|||||||||||||
Bostället 11833 års |
Kontant |
Bostället |
Kontant |
Summa. |
|||||||||||||||
utan delnings-rätt |
med delnings-rätt |
med dyr-tidstillägg nedanst. % |
till belopp. |
utan delnings-rätt |
inbe-räknad t n % öfverskotts- medel. |
||||||||||||||
Öfverste .................. |
750 |
__! |
_ i_ |
6,000 |
_ |
6.750 — |
30 |
8.775 — |
1.500 |
10,440 |
11,940 |
||||||||
1 :ste |
Major............... |
501 |
—j |
— i — |
3.249 |
— |
3,750 - |
50 |
5,625 — |
1,337 |
76 |
— |
— |
5-653 |
26 |
6,991 |
2 |
_ |
_ |
2:dre Major................ |
1,050 |
— |
— ; — |
1,800 |
2,850 - |
» |
4,275 — |
2,783 |
— |
— |
_ |
3,132 |
5,915 |
_ |
_ |
||||
Reg:ts-Qv.mästare ........ |
— |
— |
— — |
1,500 |
1.500 - |
» |
2,250 — |
— |
— |
— |
— |
2,610 |
_ |
2,610 |
_ |
__ |
|||
l:ste Regits-Adjutant . |
— |
— |
— — |
1,050 |
1,050 — |
100 |
2,100 — |
— |
— |
— |
_ |
1,827 |
_ |
1,827 |
_ |
273 |
_ |
||
2: dre |
Regits-Adjutant .. |
— |
—1 |
— I — |
750 |
750 — |
(C |
1,500 — |
— |
— |
— |
1,305 |
_ |
1,305 |
_ |
195 |
_ |
||
Regrts-Stallmästare ..... |
j - |
— |
— — |
600 |
— |
600 — |
» |
1,200 — |
— |
— |
1,044 |
_ |
1,044 |
_ |
156 |
_ |
|||
Reg:ts-Pastor .............. |
; - |
— |
— — |
450 |
— |
4501- |
— |
450'' — |
_ |
_ |
783 |
_ |
783 |
,_ |
|||||
Reg:ts-Läkare ............. |
— |
— |
950 - |
1,050 |
— |
2,000 - |
30 |
2,600 — |
— |
_ |
950 |
— |
1,827 |
_ |
2,777 |
_ |
_ |
_ |
|
b åt.- |
Läkare................. |
'' — |
—! |
1.200 - |
— |
1,200 — |
)) |
1.560 - |
— |
— |
1.200 |
— |
_ |
1.200 |
_ |
360 |
_ |
||
Reg:ts-Auditör.............. |
|-- |
— |
--- |
750 |
— |
750 — |
» |
975 — |
— |
— |
— |
1,305 |
_ |
1,305 |
_ |
_ |
|||
Reg:ts-Skrifvare ........... |
270 |
—1 |
— ! — |
855 |
1,125 - |
» |
1,462 50 |
700 |
— |
— |
— |
1,487 |
70 |
2,187 |
70 |
_ |
_ |
||
Mönsterskrifvare ........ |
90 |
— |
— : — |
210 |
300 - |
» |
390 — |
1,200 |
— |
— |
— |
365 |
40 |
1,565 |
40 |
_ |
_ |
||
tA Sqvadrons-Chef .... |
324 |
—i |
— i__ |
1.776 |
— |
2,100 — |
50 |
8,150- |
1,050 |
— |
— |
_ |
3,090 |
24 |
4,140 |
24 |
_ |
_ |
|
Fanjunkare ......... |
i aio |
— |
- ; — |
165 |
— |
375 * i |
» |
562 50 |
880 |
— |
— |
— |
287 |
10 |
1,167 |
10 |
_ |
_ |
|
\ lista Sergeant ........ |
351 |
— |
— j — |
— |
— |
300 — |
» |
460 - |
1.212 |
— |
— |
— |
— |
_ |
1,212 |
_ |
_ |
||
p / 2:dra d:o ........ |
300 |
— |
— i— |
— |
— |
300 - |
» |
450- |
875 |
__ |
— |
— |
_ |
_ |
875 |
_ |
_ |
_ |
|
^ 8:dje d:o ...... |
177 |
— |
—• ; — |
123 |
— |
300 - |
» |
450 - |
1,120 |
— |
— |
— |
214 |
2 |
1,334 |
2 |
_ |
_ |
|
g |
Sqvadrons-Chef j.. |
813 |
— |
— i — |
287 |
— |
2,100 — |
» |
3,150 — |
2,250 |
— |
— |
— |
2,239 |
38 |
4,489 |
38 |
_ |
_ |
o SF |
Fanjunkare ...... |
291 |
— |
— ! — |
84 |
— |
375 - |
» |
562 50 |
1,125 |
— |
— |
_ |
146 |
16 |
1,271 |
16 |
_ |
_ |
m ^ |
liste Sergeant ...... |
375 |
— |
— | — |
— |
— |
300 — |
» |
450- |
1,400 |
_ |
— |
_ |
_ |
1,400 |
_ |
|||
»Q <3 <1 CD |
2:dre d:o ... |
274 |
—! |
— !_ |
26 |
— |
300 — |
» |
450 - |
1,050 |
— |
— |
— |
45 |
24 |
1,095 |
24 |
_ |
_ |
3:dje d:o ... |
171 |
— — |
129 |
— |
300 — |
» |
450 - |
600 |
— |
— |
— |
224 |
46 |
824 |
46 |
_ |
_ |
||
w K |
Sqvadrons-Chef ... |
324 |
“i |
— j— |
1,776 |
— |
2,100 — |
» |
3.150 - |
900 |
— |
— |
— |
3,090 |
24 |
3,990 |
24 |
_ |
|
■3 ä |
Fanjunkare ....... |
177 |
— : — |
198 |
— |
375 - |
» |
562 50 |
550 |
— |
_ |
— |
344 |
52 |
894 |
52 |
_ |
||
liste Sergeant ...... |
i 222 |
— |
— 1- |
78 |
— |
300 - |
» |
450 — |
700 |
— |
— |
— |
135 |
72 |
835 |
72 |
_ |
||
3| |
iFire d:o |
201 |
—1 |
— — |
99 |
— |
300 - |
» |
450 - |
692 |
— |
— |
— |
172 |
26 |
864 |
26 |
_ |
|
~ p |
3:dje d:o ..... |
249 |
— — |
51 |
— |
300 — |
450,— |
550 |
— |
— |
— |
88 |
74 |
638 |
74 |
_ |
_ |
||
Sqvadrons-Chef .. |
549 |
—! |
—‘ i— |
1,551 |
— |
2,100 ■ - |
» |
3,150 — |
1.800 |
— |
— |
— |
2.698 |
74 |
4,498 |
74 |
_ |
_ |
|
-2 o |
Fanjunkare ........ |
180 |
—. |
— ,— |
195 |
— |
375 — |
» |
.562 50 |
792 |
34 |
— |
_ |
339 |
30 |
1,131 |
64 |
||
O. 2- |
liste Sergeant...... |
375 |
— —- |
— |
— |
300 — |
450 — |
800 |
— |
— |
_ |
— |
800 |
_ |
|||||
>s cr> ° mI |
2:dre d:o ...... |
201 |
—1 |
— — |
99 |
— |
300 - |
450 — |
1,000 |
— |
— |
— |
172 |
26 |
1,172 |
26 |
_ |
||
3:dje d:o ...... |
150 |
— — |
150 |
— |
300 — |
450i — |
325 |
— |
__ |
_ |
261 |
586 |
|||||||
W |
f Sqvadrons-Chef ... |
G99 |
— — |
1,401 |
— |
2,100 — |
3.150 - |
1,492 |
87 |
_ |
— |
2,437 |
74 |
3,930 |
61 |
||||
< g |
h''anjunkare ......... |
435 |
— ■— |
— |
— |
375 — |
» |
562 50 |
1,000 |
— |
— |
— |
_ |
1,000 |
_ |
||||
^=n |
liste Sergeant ..... |
108 |
— 1— |
192 |
— |
300 - - |
» |
450 — |
400 |
— |
— |
— |
334 |
8 |
734 |
8 |
_ |
_ |
|
g * |
2:dre d:o ...... |
375 |
—! |
— 1— |
— |
300 — |
» |
450 — |
1,300 |
— |
_ |
_ |
_ |
__ |
1,300 |
||||
3:dje d:o . ... |
3G0 |
— — |
— |
300 — |
» |
450 - |
1,000 |
— |
— |
_ |
_ |
1,000 |
_ |
||||||
1 2:dre Ryttmästare...... |
— |
-1 |
— — |
1,350 |
— |
1,350 — |
100 |
2,700 - - |
— |
— |
— |
— |
2,349 |
___ |
2,349 |
_ |
351 |
_ |
|
1 liste Löjtnant............ |
— |
_; |
— 1— |
1,050 |
— |
1,050 - |
)) |
2,100 — |
— |
— |
— |
— |
1,827 |
— |
1.807 |
_ |
273 |
__ |
|
4 |
d:o ............ |
— |
— 1— |
4,200 |
— |
4.200 - |
» |
8,400;— |
— |
— |
— |
— |
7,308 |
_ |
7,868 |
_ |
1.092 |
_ |
|
1 2:dr§ Löjtnant............ |
— |
H |
— — |
825 |
— |
825 — |
)) |
1,650 — |
— |
— |
— |
1,435 |
50 |
1,435 |
50 |
214 50 |
|||
i |
d:o ............ |
— :— |
825 |
— |
825 - |
» |
1,650 - |
— |
— |
— |
1,435 |
50 |
1,435 |
50 |
214''50 |
||||
1 Underlöjtnant............ |
— |
— |
— — |
750 |
— |
750 - |
» |
1,500 — |
— |
— |
— |
— |
1,305 |
1,305 |
195 |
_ |
|||
4 |
d:o ............ |
- |
— |
— — |
3,000 |
— |
3.000- |
» |
6.000 — |
— |
— |
— |
_ |
5,220 |
_ |
5.220 |
_ |
780 |
_ |
1 Sqvadrons-Hästläkare... |
— |
— |
— _ |
285 |
— |
285 — |
30 |
370 50 |
— |
— |
— |
— |
495 |
90 |
495 |
90 |
_ |
||
4 |
d:o |
__ |
— 1— |
1,140 |
— |
1,140 — |
)) |
1,482 — |
— |
— |
— |
— |
1,983 |
60 |
1,963 |
60 |
- |
— |
|
Summa |
10.552 |
— |
2,150 — |
41,069 |
— |
53,375 — |
— |
84,307 50 32,384,97 |
2,150 |
_ |
71,460 |
t; |
105,995 |
3 |
4,104 |
— |
*) Underofficerarne hafva utom den kontanta lönen äfven nummerlön.
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1874.
Lit D. g.
Kong]
Skånska Husar-regementet.
Beräknade tillgångar 1833.
Kontant
Lone grad.
| Öfverste och Regements
;
Chef ........''...........
| toste Major..................
| 2:dre Major ................
j Reg:ts-Qv.mästare........
l:ste Regcts-Adjutant.....
! 2:dre d:o
i Reg:ts-Stallmästare........
j Reg:ts-Pastor................
Reg:ts-Läkare...............
| l:ste Bataljons-Läkare ...
2:dre '' d:o
Reg:ts-Auditör........... i
'' Reg:ts-Skrifvare........
Reg:ts-Hästläkare ....
l:ste Mönsterskrifvare
2:dre d:o
Handtverkare...........
Ej Sqvadron-Chef.....
g Fanjunkare.........
lOjliste Sergeant.......
& 2:dre d:o .......
^ 13:dj e d:o .......
w Sqvadron-Chef....
*3 §P| Fanjunkare........
£g,ll:ste Sergeant....
g=f|2:dre d:o
B |3:dje d:o .
ce W, Sqvadron-Chef....
^ c| Fanjunkare.......
£,§-''l:ste Sergeant ...
3S j2:dre d:o ....
P^l^dje d:o ...
co^''Sqvadron-Chef. ..
*3 c|Fanjunkare........
c.§,l:ste Sergeant. ..
2:dre d:o
3:dje d:o
Bostiillel
lemnade
uppskatt
5,029
2,094
1.930
570''
** i 35
>1 F?
o 5
i 1,539—j
105 -|
211 [50
! ** 1171—
30,—
1,908 -**285!—I
186,-1
115 50
160 50
706 50
** 177 —
** 202350
204—.
241 50
780!—■
** 178''50
** 132 [—
165 —
139 50
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
med
delningsrätt
i lönevinsten.
50!
50;
1833 |
nu |
Bostället enligt infordrad uppgift. |
Kontant |
|
års normal- i lön *. ! 1 |
med dyr- '' af ^ till “e^sb0^ belopp, normal lön.] |
utan delnings-rätt |
inbe- räknadt 75 % öfver- skotts- medcl. |
Summa. |
950-1,200
800 -
1.270 50
1,206:—!
469 50
1,200 —
975—1
675
30 -450 -1.050 —i
208 50
231 —!
750 -j
615 —
375 —
91 50
691—
97 50
9ö|—
58 i 50
1,170-—;
196 50
1681—[
435;—
160 50
6.300
3.300
2,400
1.200
975
675
600
450
2,000
1.200
800
750
750
375
300
300
1.950
375
300
300
300
1.950
375
300
300
300
1.950
3751
300
300
300
1,950
375
300
3001
3001
30
i.)
100
30
50
L
8,190 —
4.950 —
6.600 —
2,100 -
1.950 -1.350 —
1.200,—
450 —
2,600 -1.560 _
1,040 —
975 -975''—
487,50.
390 —
390 —
2,925—1
562 501
450-450 —
450,—
2.925:—
562[50
450 —
450
450
2,925 —
562 50;
450 -450 —
450''—!
2,925;—j
562,50
450 —
450 —
450 —
12,126 28
7.509 27
5,500 -
2,223 48
2,110 50
821! 63
2.100
1,233 31
!- 950
I— 1,300
j— 800
1,706
1,181
52
787
1,837
733 73!
2,000 ■
2,362 -
3,58466
540 —
1,677 54
224 06
200 —
4,702''—
1,759;—
600 —
700 —
1,000 —
2,858 92
644 76
952 84
1,000 — [
507 99
5,267 81
2,500—|
2,000 —
5001—
1.800 —
1,312
1.076
375
160
120
719 25
367 50
154!88
j 320,25
472 50
1 73 50
157 50
199,50
322 88
244 13
2,176 13
346 50
170 63
168 —
102 [38
2,047 50
343188
294
14.349
9,619
6,321
2,100
1,706
1,181
1,285
787
2,787
1,200
800
1,312
1,809
375
2,160
2,482
50,
98|
12
75
51,557[50j 64,484j 17[2,950|—125,063|27| 92,497(44(1,125L
Transport 17.842 50,'' 2,950-11,308 50,35,275
* TUi1Q.Jee°IiiceT-ai''n6 llafva dessutom nummerlön.
iU''S Konisl Bref 3tår ett annat boställe upptaget med ett annat uppskattningsvärde
236
280
25
4,303
907
1,832
544
672
4,775
1,916
799
1,022
1,244
5,035
991
1,123
1,168
610
7,315
2,843
2,294
736
Fyllnad
att
begära.
88 2,080 88j
25
243
168
360
240
112
91!
50
42''
31
50
50
50
50
88
13!
051
26
47:
37
31
88 i
50
TiU Bil. S ti, vid Komjl. Maj''.t* Nåd. Prop N:o 1 om Statsverket 1874,
■ |
Beräknade tillgångar 1833. „ , ! Kontant |
Aflöningen föreslås |
Beräknade tillgångar 1872. |
|||||
j |
1833 |
Kontant |
||||||
Lönegrad. |
Jj 08 tull 61 |
utan delnings-rätt |
med delnings-rätt |
års normal-lön * |
med dyr- j af tin nedanst. % i belopp, |
lemnade är 187 2 |
inbe- i111 räknadl delnings-; ,, 0/ rätt .... '' olver- l. loZ'' skotts-vinsten, i i . | medel, 1 | |
Summa. 1 |
Fyllnad
att
begära.
t»<SfSqvadron-Chef.
! "3 j Fanjunkare......
gZiFste Sergeant
g HJ2:dre eko
I P É?l8:dje clio .
xx, tj j Sqvadron-Chef.
| £• Fanjunkare.....
j g,P.!l:ste Sergeant.
o w i 2:dre d:o .
P ® \3:dje d:o
| Sqvadron-Chef.
! •‘P ® Fanjunkare.....
Transport'' 17,842 50 2,1)50-11,308''50:35,275
Sergeant
co\
m
w
■
2:dre d:o
3:dje d:o
j-H/Sqvadron-Chef.
g IFanjunkare ....
g.sZl:st.e Sergeant,
g £-}2:dre d:o
P -1 (3-fUc d:o
/ [ b er1.'' ad ro ii- ( lief.
*3 pjlFanjunkare.....
g, gd l:Ste Sergeant.
g^jSdre eko
£ V rl i f» fl • i
; 02
\ &
e d:o ......
, Sqvadron-Chef......
, 1 Fanjunkare..........
g,gliste Sergeant......
o ®’|2;dre d:o ......
| P '' 3:dj o d:0 ......
Il 2:dre hyttmästare.....
i 1 (ko
j 1 l:ste Löjtnant......
9 eko ..........
11 2-.drc Löjtnant.........
3 d:o ........
; 1 Underlöjtnant..........
: 9 d:o ..........
i 1 Sqvadron-Hästläkare.
9 (k.o
1,515!—
294i—
339;—
** 150 —
** 312 —
1,102 50
178,50
250 50;
163''50
208 501
1,0201—
339;—
315!—
■(Flis?
50
1,837 50
** 366 —
**135 —
** 117—i
** 382 50
1,462 50
** 360 —
** 262 50;
** 330 50.
** 202 50
1,452 —
**364 50
** 243 j—
** 375 —
** 840''—
435—!
SF
150
-
847 50
196 50
49 50
13650
9150
930 —
36 —
112,50,
112 50
9 —
165 -|
183 —
4.87 50
15 -i
37 50
97 50
498 —1
10 50
57 -
1,200 —
1,200 —
975 —
8,775!—
750!—
2,250 —
675 —
6,075 —
285 —
2,565 —
1.950 _
375 -300
300 -31 )0
1.950
375 -300
300''-300 -
1.950
375 -300
300 -300.
1,950 -''375''
300
300
300'' -1,950
375,
300
300
3,00
1,950
375
3001
300!
300,
1,200
1,200
9751
8,775
750
2.250
675
6,075
285
2.565
50
100
64,484 17
6,000 —
1,950 —
2.450 -552 47
2,650 —
2,355 —
L760 27
966 —|
1,526.82
2,090 —
3.360— I
2,1301-1
1,750 — |
1,327 24
2,100 —
6,700!—!
3,000—i
700 —
881 30!
3.828 52:
5,400!—|
1,900 —
1,170 —
1.500 —
1,132 —
3,000 j—
1,900 —
1,800!—
2.270 —
1.200 —
2.950-
25,063,27
761 25
141 75
—! 30
j-! 262.50
!-'' 1,483''13
!—! 343:88!
—i 86,63;
!— 23888!
— 16013!
— j 1,627.50!
— i 63 —
H I p
i—! 196881
— 196,88;
I—I 15 5)0
— 288 75
:—j 320 25
853 13
26 25
65 03
170 63
871 50
18''38!
99,75,
2,1001—
2.100 —
1,706 25
15.356 25
1,31250
3,937 50,
1,181 25
10,631 25
285''—
2.565 —
Summa 33,5
,3,260|—| 2,95o|—140,797]—|79,37ö| |
51,557 50
2,925 —
562 50
450 —!
450 —1
150-,
2,925 —
562 50
450 —
150 —
450—!
2,925!-!
562 50
•150 —
450 —
450 - -
■> ig>5 —
ZöÖd 50
150
450 -150 -2,925 —
562 50
450—!
450 —
’ 450—i
2,925 —
562 50
450 —
450!—!
450—,
2,400 —
2,400—!
1.950—,
17,550,—i
1,500;—!
4,500—''
1,350—
! 12.150 —
370 50
j 3,33150 .
_ 12S,0S7J501133,840,79 2,9501—.74,529i45|211,32o|2417,4551
6,761 25
2,091 75!
2,450,—!
814 97,
2,650 —
3,838 13
2,110 15
1,052 63
1,765 70
2,250131
4,987 50
2,193 -1.750 -,
1.3.27 24
2,296 ss
6,896 88.
3,015 50
988 75
1,201 55
3,828 52,
6,253 13
1.926 25
1.23.5 63
1,500 -!
1,302 63
3,871 50
1,918 38
1.899,75
2,270 —
1.200 —1
2.100 —j
2.100 -
1,706.25
15.356 25 2,193 75''
1,312 50! 187; 50
3,937 50, 562 50
1,18125! 168,75
10,631 251,418 75
285 —! 85 50
2,565,-! 769.50
300 —
300,-,
243 75
* Se omstående sida
** I):0 d:0
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. h.
N:o 6. Kongl. Skånska Dragon-regementet.
Beräknade tillgångar 1833. |
Aflöningen nu |
föreslås |
Beräknade tillgångar 1872. |
||||
Bostället |
Kontant |
1833 |
Kontant |
||||
utan i med |
års normal-lön **. |
med dyr- ! nedanst. %'' |
till belopp. |
lernnade enligt infordrad uppgift. |
utan delnings-rätt |
inbe-räknadt |
Summa. |
Fyllna
att
begär
Öfverste.....................j 3,111
l:ste Major..................; 2,112
2:dre Major................., 2,097
Keg:ts-Qv. mästare.........j —
l:ste Reg:ts-Adjutant .. ..| —
2:dre d:o ! —
Reg:ts-Stallmästare........ —
Reg:ts-Pastor............... —
Reg:ts-Läkare............... —
l:ste Bataljons-Läkare... —
2:dre d:o .. — j—
| Reg:ts-Auditör...............j — |—
Reg:ts-Skrifvare............. 378 —(
Reg:ts-Hästläkare.......... — j—I
j l:ste Mönsterskrifvare.... 277|50
2:dre d:o ... 208j50j
2 Handtverkare............| — j—
t^iSqvadron-Chef.........j 559 50
£ Fanjunkare............. 229 50
►q * l:ste Sergeant.........j 319j50
p |2:dre d:o ......... I 276.—
S-i&dje d:o ..........; 298,50
oo pvéqvadron-Chef.......; 259;50
*5'' fanjunkare........... 343,50
£,oxl:ste Sergeant......168!—
g S''l2:dre eko .......• 243!—j
a “<§ l3:dje d:o .......; 376|50
cctTt Sqvadron-Chef.......j 564!—I
^ 5''| Fanjunkare.......... 510;—
£Et.''l:ste Sergeant.......1 207,—|
g* c 12: dre d:o ...... 24150
P «■ >3:dje d:o .......! 383;—
w co i Sqvadron-Chef......i 412,50
*3 Sj!Fanjunkare........... 196’50j
| g,filisté Sergeant......i 288:—
I g£ |2:drc d:o ......, 264|—
| P » * 3:dje d:o .......i 138|—:
i I
TransportJ14,412,—j
_ |
_ |
3,189 |
6,300 |
||
_ |
_ |
1,188 |
3,300! |
— I |
|
_ |
— |
303 |
2.400 |
— |
|
— |
— |
1,200, |
1,200i |
— |
|
_ |
— |
975 |
975 |
_ |
|
_ |
675 |
675 |
|||
_ |
_ |
600'' |
— |
600| |
— |
— |
— |
450 |
— |
450 |
— i |
950 |
"" |
1.050 |
— |
2.000 |
— i |
1,200 |
_ |
— |
— |
1.200; |
_i |
800 |
— |
— |
800, |
||
_ |
— |
750 |
— |
750 |
|
_ |
— |
372 |
— |
750] |
|
_ |
— |
375 |
— |
375 |
—j |
_ |
— |
22 |
50 |
300 |
|
— |
— |
91 |
50 |
300j |
|
_ |
1,390 |
50 |
1,950 |
— i |
|
_ |
— |
145 |
50 |
375 |
— |
_ |
— |
— |
300 |
i |
|
_ |
24 |
— |
300 |
||
_ |
1 |
50 |
300 |
— | |
|
_ |
_ |
1,690 |
50 |
1,950 |
— i |
— |
_ |
31 |
40 |
375 |
—; |
_ |
_ |
132 |
— |
300 |
— |
_ |
_ |
57 |
— |
300 |
—i |
_ |
_ |
, - |
— |
300 |
— |
_ |
_ |
1,386 |
— |
1,950 |
—: |
_ |
_ |
— |
— |
375 |
—i |
_ |
_ |
93 |
— |
300 |
— |
_ |
j_ |
58 |
50 |
300 |
— |
_ |
1_ |
— |
— |
300 |
—1 |
_ |
1.538 |
50 |
1,950 |
—: |
|
_ |
178 |
50 |
375 |
— |
|
_ |
12 |
— |
300 |
— |
|
— |
36 |
— |
300 |
— |
|
— |
162 |
— |
! 300 |
— |
|
2,950- |
,18,178 |
— |
35,275 |
_l |
30 |
8,190!—i |
9,17876, |
— |
— |
5,740 20 |
14,918 |
96! |
|
50 |
4,950!—; |
8,191 61 |
— |
-1 |
2,138 40 |
10,330 |
01 |
|
3,600!— |
5.000 |
— |
-j |
545 40 |
5,545 |
40 |
||
75 |
2.100 — |
— ;—! |
— |
-1 |
2,160, |
2,160 |
—; |
|
100 |
1,950 — |
— ,—i |
— |
-1 |
1,755 |
1,755 |
—j |
|
» |
1,350 — |
— I—1 |
— |
-j |
1,215 |
1,215 |
— |
|
» |
; 1.200 — |
— —1 |
— |
— |
1,080: |
1.080 |
— |
|
_ |
450 — |
— ;—j |
— |
— |
810 |
810 |
— |
|
30 |
! 2,600''— |
— i—! |
950 |
-j |
1.890. |
— |
2,840 |
— |
1.560 - |
- -1,200 |
-1 |
- ! |
— |
1,200 |
— |
||
» |
1,040!— |
:_| |
800 |
-i |
- | |
— |
800 |
— |
975''— |
— !—1 |
— |
-1 |
1,350 |
— |
1,350 |
— |
|
„ |
975 - |
2,375 — |
-1 |
669 60 |
3.044 |
60 |
||
)) |
487 50 |
_ j_j |
-! |
675 |
— |
675 |
— |
|
» |
390 — |
1,588 89 |
— |
-'' |
40 50 |
1,629 |
39 |
|
» |
390 — |
1,200 — |
— |
— |
16470 |
1,364 |
70 |
|
50 |
! 2,925;— |
2,019 79 |
_ |
_j |
2,502 90 |
4,522 |
69 |
|
562 50 |
1,100 — |
— |
-1 |
261 90 |
1,361 |
90 |
||
)) |
450 — |
90194! |
— |
— |
- |
— |
901 |
94 |
» |
450 — |
1,159,81! |
— |
_■ |
43 |
20 |
1,203 |
01 |
)) |
450 — |
1,500 —- |
— |
— |
2 |
70 |
1,502)70 |
|
■ 2,925 — |
1,520,72 |
— |
— |
3,042 |
90! 4,563 62 |
|||
» |
! 562 50 |
683,69! |
— |
— |
56 |
70 |
: 74039 |
|
» |
450 — |
490,25; |
— |
—; |
237 |
60 |
727.85 |
|
450- |
674''-—1 |
— |
— |
102 |
60 |
77660 |
||
» |
450- |
1,350—| |
— |
— |
— |
1,350 |
— |
|
» |
2.925 — |
2,500 — |
— |
— |
2,494 |
80 |
! 4,994 |
80 |
» |
562 50 |
1,830 — |
— |
— |
— |
1,830 |
— |
|
)} |
450 — |
854''23 |
— |
— |
167 |
40 1,021 |
63 |
|
)) |
j . 450 — |
396 57 |
— |
105 |
30 |
! 501 |
87 |
|
)) |
1 450 — |
2,342 24 |
— |
!— |
— |
! 2,342 24 |
||
! 2,925 — |
1,333 82 |
— |
1— |
2,769 |
30 4,10312 |
|||
>) |
i 562 50 |
1,000 — |
— |
i— |
321 |
30 1,32130 |
||
450 — |
•1,080—j |
— |
;— |
21 |
60! 1,10160 |
|||
4501— |
1.950—! |
— |
i— |
64 |
80! 2.014 80 |
|||
») |
i 450 — |
| 856 06| |
— |
— |
291 |
60 1,147|66 |
195
135
120
360
240
- ; 51,557150 ; 53,077''38;2,950,— 32,72o|4o| 88,747178| 1,050
* Beräknadt med 3 % af taxeringsvärdet.
** Alla Underofficerarne hafva dessutom nummerlön.
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.
Lönegrad.
Transport
fSqvadron-Chef
n!Fanjunkare....
°U:ste Sergeant
2:dre d:o
lo:dje d:o
t Sqvadron-Chef
i. Fanjunkare...
gliste Sergeant
d:o
d:o
Beräknade tillgångar 1833.
■c H
& 3
i-! a
o p
a
£
1: .''2: dre
\3:dje
|Sqvadron-Chef
g5 Fanjunkare....
SöLste Sergeant
mJ2:dre d:o
p (3:dje d:o
:g), Sqvadron-Chef
e-g I Fanjunkare ..
°:5<Jl:ste Sergeant
“§|2:dro d:o
*? (3''die d:o
i Sqvadron-Chef
W i Fanjunkare....
3 jT;ste Sergeant
=",2.dre d:o
VBidje d:o
q Sqvadron-Chef
g''(Fanjunkare....
gliste Sergeant
5’) 2: dre d:o
^ISrdje d:o
2:dre hyttmästare
d:o
l:ste Löjtnant
d:o
2:dre Löjtnant
d:o
Underlöjtnant
(1:0
Sqvadron-Hästläkare
d:o
Bostället
lemnade
enligt
1833 års
uppskattning.
14.412
967
370
201,
136
297j
1,605
376
147
214
370''
1,905
378.''
46
295
379
7661
379
202
337!
3811
1,893
309
133
372
303
399
298
201
142
67
Kontant
Summa|28,288
50
1833
Aflöningen föreslås
nu
Beräknade tillgångar 1872.
50
50 — —
50
50!
»I
utan delnings- |
med delnings- |
års normal- |
med dyr-tidstillägg |
till |
||
rätt |
rätt |
lön **. |
nedanst. % |
belopp. |
||
vinsten. I 2,950 — |
vinsten. 18,178- |
35,275 |
51,55750 |
|||
_ |
— |
982 50 |
1,950 |
— |
50 |
21)25 — |
_ |
— |
4 50 |
375 |
— |
n |
562 50 |
— |
— |
99- |
300 |
_ |
n |
450,—, |
— |
163 50 |
300 |
— |
» |
450 — |
|
— |
— |
3 — |
300 |
— |
» |
450— |
— |
— |
345- |
1,950 |
» |
2,925 — |
|
i - |
375 |
— |
» |
562 50 |
||
— |
153- |
300 |
» |
450 — |
||
— |
— |
85 50 |
300 |
_ |
» |
4501— |
— |
— |
300 |
_ |
» |
450 - |
|
— |
— |
45- |
1,950 |
— |
» |
2,925 - |
— |
— |
- 1- |
375 |
— |
)) |
562''50 |
— |
— |
25350 |
300 |
— |
450!—! |
|
— |
— |
4 50 |
300 |
— |
») |
450 —1 |
— |
— |
_ _ |
300 |
— |
» |
450''- |
— |
_ |
1,18350 |
1,950 |
— |
» |
2,925'' — ! |
— |
— |
— ! — |
375 |
— |
» |
562 50! |
— |
— |
97 50 |
300 |
— |
» |
450 —1 |
— |
— |
- - |
300 |
— |
» |
450 — |
— |
— |
- — |
300 |
_ |
» |
450 — |
— |
— |
57!— |
1.950 |
_ |
» |
2,925 — i |
— |
— |
66 — |
375 |
_ |
» |
562! 50 |
— |
— |
166 50 |
300 |
_ |
» |
450;-| |
— |
— |
- _ |
300 |
— |
» |
450!—| |
— |
— |
- |- |
300 |
_ |
» |
450—1 |
— |
— |
1,551- |
1,950 |
— |
» |
2,925,— |
— |
— |
76 50 |
375 |
— |
» |
562 50 |
— |
— |
99 - |
300 |
— |
» |
450 i—| |
— |
— |
157 50 |
300 |
— |
» |
450,- |
— |
232,50 |
300 |
_ |
» |
450 — |
|
— |
— |
1,200- |
1,200 |
— |
100 |
2,400 —| |
— |
1,200 — |
1,200 975 |
— |
» |
2,400!— |
|
— |
975 — |
» |
1,950 -| |
|||
— |
— |
8,775 - |
8,775 |
» |
17,550 — |
|
— |
_ |
750—; |
750 |
» |
1,500 — |
|
— |
2,250 — |
2,250 |
— |
» |
4,500—! |
|
— |
675 — |
675 |
— |
n |
1,350 — j |
|
— |
6,075- |
6,075 |
— |
» |
12,150;—! |
|
285 - |
285 |
— |
30 |
370 50 |
||
— |
2,565''— |
2,565 |
— |
» |
3,334''50l |
|
2,950 |
- |
48,754)— |
79,375 |
— |
— |
127,087|5o|] |
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
Kontant
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
inbe
räknadt
74
%
öfver
skotts
rnedel,
1
53,077 38i 2,950
3,000 —
1,500 —
1,342 65
1,200 —
1.900 —
3.800 —
1.500 —
1,703 28
* 729_
1,920 i—
7.601 59
3,525! —
312 04
1.500
2,150
3,000
2,600
759 88
1.800 —
3,033 33
9,800!-2,030,—
1,350 —
2.640 —
2,074,63
2,200 —
1.500 —
1,800 —
1.075!—
1,000!—
Summa.
Fyllnad
att
begära.
dhoL
32,720 4C |
88,747 781,050 |
|||
1,768 50 |
4,768 5C |
! - |
— |
|
810 |
1,508 10 |
— |
— |
|
178 20 |
1,52085 |
_ |
||
294 30 |
1,494 30 |
— |
— |
|
5''40 |
1,905 40 |
— |
— |
|
621 |
— |
4,421 — |
_ |
— |
— |
— |
1,500 — |
— |
— |
275 |
40 |
1,978''64 |
— |
— |
153 |
90 |
882 90 |
— |
— |
— |
— |
1.920 — |
— |
— |
81 |
— |
7,68259 |
— |
— |
— |
— |
3,525 — |
-‘ |
— |
456 |
30 |
768 34 |
— |
— |
8 |
10 |
1,508! 10 |
— |
— |
— |
— |
2.150 — |
— |
—! |
2.130 |
30 |
5.130 30 |
_ |
_ |
— |
— |
2,600 — |
_ |
_ |
175 |
50 |
93538 |
_ |
_ |
— |
— |
1,800 — |
_ |
_ |
— |
— |
3,033 33 |
_ |
_ |
102 |
60 |
9,902 60 |
_ |
_ |
118 |
80 |
2,148,80 |
_ |
_ |
299 |
70 |
1,049,70 |
_ |
_ |
— |
— |
2,640 — |
_ |
_ |
— |
— |
2,074 03 |
_ |
_ |
2,791 |
80 |
4,991 80 |
_ |
_ |
137 70 |
1,637 70 |
_ |
_ |
|
178 20 |
1,978 20 |
_ |
_ |
|
283,50 |
1,358,50 |
_ |
_ |
|
418 50 |
1,418 50 |
_ |
_j |
|
2,160 |
2,160 — |
240 |
— |
|
2,160 |
2,160 - |
240 |
—! |
|
1,755 |
1,755 - |
195 |
— 1 |
|
15,795 |
— |
15,795 - |
1,755 |
__j |
1,350 |
— |
1,350 — |
150 |
_j |
4,050 |
— |
4,050 — |
450 |
—! |
1,215 |
— |
1,205 — |
135 |
—| |
10,935 |
10,935 — |
1,215 |
—! |
|
513 |
_ |
513 — |
— |
—1 |
4,617 |
— |
4,617 — |
_ |
—i |
86,55720 |
213,930|94 |
O CO |
—j |
* Se omstående sida.
** D:0 d:0
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D- i.
N:o 8. Kongl. Jemtlands Hästjägare-corps.
Beräknade tillgångar 1854.
Lönegrad.
Afiöningen föreslås
Beräknade tillgångar 1872.
Bostället |
Kontant. |
1854 års normal- lön. |
nu. |
Kontant. |
Summ . |
Fyllnad att begära. |
||||||||
utan j med i |
med dvr-tidstillägg nedanst. % |
lemnade tin 1872 enligt belopp. ! infordrad |
utan |
iube-räknadt |
||||||||||
345 |
_ |
_ |
— t 2,650!— |
3,000 — |
50 |
4,500 — 948 |
*) |
_ |
_ |
3,188 35 |
4,13186 |
368 |
66 |
|
— |
- |
— 976 - |
976 — |
» |
1,462 50 — |
— |
— |
— |
1.169 03 |
1,16903 |
293 |
47 |
||
— |
1,200 |
-1 - — |
1,200 — |
30 |
1,560 — |
— |
1,200 |
— |
— |
1,200 |
— |
360 |
— |
|
136 |
— |
— |
- 1,850 — |
1,950 — |
50 |
2,925— 540 |
— |
— |
- |
2,21815 |
2.76816 |
166 |
85 |
|
67 |
60 |
~ |
— | 207 i 50 |
375 - |
» |
562 50 250 |
~ |
— |
— |
248j 79 |
498 79 |
63 |
79 |
|
266 |
— |
— |
- 1,695 — |
1,960 - |
» |
2,925 — | 500 |
— |
~ |
— |
2,032,31 |
2,632 31 |
392 69 |
||
52 |
60 |
— |
322:50 |
376 — |
» |
562 50 200 |
— |
— |
— |
886 68 |
586 68 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
—; 975 — |
975 — |
100 |
1,950— - |
~ |
— |
— |
1.169,08 |
1,169.08 |
780 97 |
||
— |
— |
— |
975''— |
t 975 — |
1,950— - |
— |
- |
— |
1,169 03 |
1,169,03 |
780,97 |
|||
— |
— |
— |
—* 1 * * * 5 676!— |
676 — |
)) |
1.350 — - |
— |
~ |
— |
809 83 |
809 |
33 |
540,67 |
|
— |
— |
— |
— | 676 — |
1,676 — |
» |
1.350 — |
— |
— |
809 88 |
809 |
33 |
540,67 |
||
— |
— |
— |
300 — |
300 — |
») |
600— - |
— |
~ |
— |
359 70 |
359 |
70 |
240 30 |
|
— |
— |
— |
—! 1.600 — |
1.6001— |
)) |
3.000 — — |
~ |
1,798 60, 1,798 |
60 1.201150 |
|||||
— |
— |
— |
— j 225 i— |
225 — |
30 |
292 50 - |
— |
279178 |
279 |
78 |
12 72 |
|||
— |
__ |
— |
—! 226 — |
225!— |
» |
292 60 - |
— |
— |
- |
279,78! 279 |
78 |
12 72 |
||
856 |
1,200 |
-.13,255 - |
16,276 - |
— |
26,282|ö0 J 2,438 |
— |
1.200 |
_ |
15,912|79 |
19,660 79 5,755!97 |
Major, Corps-Chef.......
Reg:ts-Qvartermästare .
l:ste Bataljons-Läkare
Jp fdSqvadrons-Chef
< ^/Fanjunkare .......
t>iSqvadrons-Chef.
< g “(Fanjunkare ...
1 Löjtnant ..............
1 l):o .....
1 Under-Löjtnant .......
1 D:o
1 Sergeant ............
5 D:o
1 Sqvadr.-IIästläkare .
! 1 D:o
•) Beräknadt efter 3 % af taxeringsvärdet.
1 ill Bil. o u, vid Kong!. Maj ds Nåd. Prop.t om Statsverket 1874.
N:o G. Kongl. \\ ustgöta Regemente.
Lönegrad
Beräknade tillgångar 1833.
Bostället
1 e nin ad e
enligt
1833 års
uppskatt-j
ning. ;
Kontant
utan med
delnings- delningsrätt
rätt
i lönc- i lönevinsten.
vinsten.
Allo ningen |
föreslås |
|
1833 |
n u |
|
års normal- |
med dvr-tidstillägg |
till |
lön. |
nedanst. % i |
belopp. |
normal lön.
Beräknade tillgångar 1872.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
Kontant
utan inbedelnings-
räknad t
rätt 137 %
i löne- öfverskottsvinsten.
i medel.
•Sum ma.
Öfverste...................... |
1,035 — |
— — 4,305 — |
5,100 — |
|
l:st(! |
i Major .................. |
900 - - |
1,300 — |
2.700 — |
2:dre Major ............... |
825 — |
<. 7 -_ |
1,800 — |
|
3:djc Major ................ |
5 10 — |
— — 900 — |
1,500 |
|
Reg:ts Qvartermästare ... |
. ... .... |
— — 1,050 — |
1,050 — |
|
1 :stc |
: Keg:ts-Adjutant...... |
- — 000 — |
000 — |
|
2:dre d:o ...... |
450 — |
450 — |
||
Reg:ts-Pastor .............. |
— _.. |
150 — |
450 — |
|
Reg:ts-Läkare .............. |
— — |
950— 1,050 — |
2.000 — |
|
l:ste Bataljons-Läkare ... |
— — |
1,200— — — |
1,200 — |
|
2:dre d:o |
— — |
800— — — |
800, — |
|
Keg:ts-Auditör............. |
— — |
— —'' 750 — |
750 — |
|
llegrts-Skrifvare ........... |
345 — |
780 — |
1,125 — |
|
l:ste |
Mönsterskrifvare ... |
225 — |
— ____ 7 r, _ |
300 — |
2: dre d:o |
225 — |
— — 75_ |
300 — |
|
l:sto Bataljous-Adjutaut... |
— .... |
■ — 300 — |
300 — |
|
2: dre d:o |
— — |
— — 300 |
300 — |
|
Reg:ts-Väbel.................. |
— — |
— 300 — |
300 — |
|
Regits-Trumslagare......... |
— — |
— — 375 — |
375 — |
|
1 Fältmusikant ............ |
(rotelöu) |
100- — — |
100 — |
|
d:o ........... |
( d:o ) |
900 — — — |
900 — |
|
2 Gevärshandtverkare ... | Kompani-Chef ..... |
( d:o ) 5 19 — |
— 051 |
1,200 — |
|
° t? |
| r anjunkare ......... |
180 — |
— — 180 — |
360 — |
3 Jj+i |
Sergeant ............. | l:Ste Furir........... |
135 — 150 — |
— — 105 — |
240 — 120 — |
1 Kompani-Chef ..... |
255 — |
— — 945 — |
1,200 — |
|
o so j |
1 Fanjunkare ......... |
I 12 50 |
— — 247 50 |
360 — |
j 73 “1 |
i Sergeant............. 1 l:ste Furir............ |
.1 72 50 150 — |
— 0.7 50 |
240 — 120 — |
jscrl |
1 Kompani-Chef ..... |
480 — |
— — 720 - |
1.200 — |
1 Fanjunkare ........ |
! 35 — |
— — 225 — |
300 — |
|
l''2| |
i Sergeant............... |
1 20 — |
— — 120 - |
240 — |
• CfQ |
1 riste Furir............ |
135 —| |
—__ _ |
120 — |
Irl |
I Kompani-Chef ...... |
000 — |
— — 000 — |
1,200 — |
1 Fanjunkare ......... |
105 — |
— — 1 <,5 _ |
360 — |
|
g.S''1 |
| Sergeant ............. |
1 SO |
— — 00 — |
240 — |
Jfl (v |
[ riste Furir........... |
112 50 |
120 — |
|
^ {^1 |
i Kompani-Chef ..... |
345 — |
— — 855 — |
1.200 — |
3 Ev |
Fanjunkare ......... |
1.35 - |
— — ->25_ |
360 — |
III |
Sergeant............ |
75 — |
— — 105 — |
240 — |
■ “ i |
riste Furir............ |
14 2 50 |
— _ _ |
I 20 — |
Kompani-Chef ...... |
000 — |
— — 000 — |
1.200 — |
|
O gj |
Fanjunkare ......... |
105 — |
— — 195!— |
360 — |
•g so |
Sergeant.............. |
09 - |
— — 171— |
240 — |
'' =1 |
riste Furir............ Transport |
150 — 9,438 — |
— i— — — 120 — 3,950 — 20,982 — 34,220 — |
30 |
7,020 — |
4,000 - |
- - |
10,345 05 |
14,345 05 |
50 |
4,050 - |
*1.500 — |
---- -• |
•1,266 — |
5,760 — |
» |
2.700 — |
*2.400 — |
— —! |
2.310 75 |
4,710 75 |
» |
2,250 — |
1,253 — |
— —: |
2.275 20 |
3,528 84 |
» |
1.575 — |
- — |
— — |
2.488 50 |
2,488, — |
100 |
1.200 — |
— - |
_ — |
1,422 — |
1.422 — |
» |
900 — |
— — |
J ,066,50 |
1,066:50; |
|
— |
150 — |
- - |
— — |
1.066 50 |
1,06650 |
50 |
2.6(10 — |
--- |
950 — |
2,488 50 |
3,438 50! |
» |
1,560 — |
- : —; |
1,200 — |
- !- |
1.200 - |
» |
1,040 — |
! -- i—: |
800 — |
— ! —■'' |
800 — |
» |
975 — |
— ]— |
--- |
■ 1,777 50 |
1,777 50 |
» |
1,462 50 |
1,200 |
- - |
1,848 60 |
3,048; 60, |
» |
390 - |
1,000 — |
--j — |
177 75 |
1,777 76 |
» |
390 — |
800 — |
- -; |
177 75 |
977 75 |
100 |
600 — |
— ; — |
- ;-- |
711 — |
711 — |
» |
600 — |
— ; |
- _ |
711 — |
711 — |
» |
600 — |
— — |
- - |
711 — |
711 — |
» |
750 — |
— — |
- _ |
888 75 |
888 75 |
» |
200 — |
— —■ |
100 — |
- - |
100 — |
— |
1,800 — |
— i— |
900 — |
- !- |
900 — |
50 |
1.800—1 |
1.000 —1 |
_____ |
1,542 87 |
2,542 87 |
» |
540 — |
* 600 — |
- __ |
426 60 |
1,026 60 |
» |
360 — |
* 270 - |
- - |
248 85 |
518 85 |
» |
180 — |
500 — |
--- |
--- |-'' |
500 — |
» |
1,800 — |
1,500 — |
- - |
2,239 65 |
3,739 65 |
>1 |
540 — |
1.000 — |
--- |
586 57 |
1,586:57 |
» |
360 — |
509 — |
— — |
159 97 |
668(97 |
n |
180 — |
800 — |
---- |
- .- |
800 — |
n |
1.800 — |
975 — |
— : —, |
1.706 40 |
2,681 40 |
» |
540 — |
* 240 — |
— — |
533 25 |
773 25 |
» |
360 — |
400 — |
— — |
284 40 |
684 40 |
w |
180 — |
717 — |
— :—: |
- - |
717—| |
» |
1,800 - |
2.500 — |
— |
1,4 22 — |
3,922 — |
» |
540 — |
1,400 — |
— |
462 15 |
1,862.15 |
» |
360 — |
* 660 — |
— — |
142 20 |
802 20 |
» |
180 — |
JOO — |
— — |
— -. |
400—, |
1,800 — |
1,900 — |
— — |
2,026 35 |
3,926 36 |
|
n |
5 10 — |
900 — |
— ;— |
533 25 |
1,433 25; |
)> |
360 — |
500 — |
— —: |
391 05 |
891 05! |
» |
180 — |
700 — |
— — |
--- |
700 — |
)) |
1,800 — |
1,900 — |
— — |
1.422 — |
3.322;—; |
» |
540 — |
900 — |
— — |
462 15 |
1,362 15 |
» . |
360 — |
400 — |
— — |
405 27 |
805:27 |
» |
180 — |
* 600 — |
— ''—j |
- -. |
600—j |
— |
50,392 50)33,424 641 |
3,950 —j |
49,727 33 |
87,101 (97! 1 |
Beräknadt med 3 % af taxeringsvärdet.
Till Bil. 3 (t, vid Kongl. Majils Nåd. Propo?» »Statsverket 1S74.
Lönegrad.
Beräknade tillgångar 1833.
Bostället jlemnade
enligt
1833 års;
Kontant
utan
delnings rätt -
| med
i dclningsrätt
-
uppskatt-, ; löne»ing;
vinsten.
i lönevinsten.
Aflöningen |
föreslås |
|
1833 |
nu |
|
års normal- |
med dvr-lidstillägg |
till |
lön. |
nedatist. % |
belopp. |
normal lön.
Beräknade tillgångar 1872.
Bostället lemuade |
Kontant |
|
utan |
inbe- |
|
år 1872 |
delnings- |
; räknadt |
enligt |
rätt |
137 % |
infordrad |
i löne- |
öfverskotts- |
'' uppgift. |
vinsten. |
medel. |
Summa.
Fyllnad
att
begära.
Transport 9.188 — 3,950;— 20,982 — 31,220,—.
ompitni-Ckef ..... 630 — — — 370 —; 1,200 —
junkare ....... 150— — — j 210— 360
ergeant ............. 135 — — — 105 — 240;—
•ste Furir.......... 127 50 — — — — 120 —
nipani-Ckef ...... 390 — — — 810— 1,200 —
anjunkare ........ 165 — — — 195 — 360 —
ergeant.............. 90— — — 150— 240 —
.ste Furir............ 108 — — — 12 120,—
Kapten.............. — :— — — 750— 750
d:o ............. — — — — 2,250 — 2,250 —
Löjtnant .......... — - — — 525 525 —
d:o — — — — 3,675 — 3,675 —
Löjtnant......... — — — — 150 — 450 —
(Jjq — — — — 1,350,— 1,350—
er-Löjtnant ........ — — — — 300 — 300 —
d-o — — — — 2,100 — 2,100 —
— — - 120 — 120 —
— — — — 810 — 840 *
Summa|ll,233 50 3,950 — 35,3944— 50,420|~
_ |
150,392 50 33,424 64 |
3,950 — |
49,727 33 |
87,101 97 |
1,600 — |
|
50 |
1,800 — |
1,762 80 |
- i- |
1,350 90'' |
3,113 70 |
-- — |
» |
540 - |
1.150 — |
— ; — |
197 70 |
1,647 70 |
- •- |
» |
360 — |
500 — |
— |
248 85 |
748 85 |
---. |
„ |
180 — |
* 540 — |
— .— |
- — |
540 — |
- i- |
„ |
1,800 — |
1.300 — |
— — |
1,919 70 |
3,219 70 |
— ■—: |
o |
640 — |
870 — |
— — |
462 15 |
1,332 15 |
— i— |
360 — |
860 — |
— — |
355 50 |
1,21550 |
- - |
|
180 |
600 — |
— — |
28 44 |
628144 |
- — , |
|
100 |
1,500 — |
--- __ |
- ;- |
1,777 50 |
1.777 50 |
— —: |
» |
4.500 |
- - |
- - |
5.332:50 |
5,332 50 |
— — |
» |
1,050 — |
---• |
— ; — |
1,244 25 |
1.244 25! |
— — |
» |
7,350 — |
--.- |
__ —, |
8,709 75 |
8,709 75 |
— .— |
„ |
900 — |
— :—• |
— — |
1.066 50 |
1,066 50 |
— : — |
„ |
2.700 — |
— :— |
— — |
3,199 50 |
3.199 50 |
— —j |
» |
600 — |
— — |
_ ■ |
711 — |
711 — | |
— — |
„ |
4,200 — |
— |
— — |
4,9771— |
4.977 — |
— — |
„ |
240 — |
— — |
— .— |
284 40 |
284 40 |
— — |
)) |
1,680,— |
— - |
— — |
1.99080 |
1,990 80 |
— ; |
— |
80,872 50 41,007 44 |
3,950 |
82,883 77 |
127,841 21 |
1,600 — |
* Beräkuadt med 3 % af taxeringsvärdet.
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:fs Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. e.
Kongl. Smålands Grenadier-bataljon. *) **)
Lönegrad. |
Beräk |
nade tillgångar 1833 |
1833 års normal- lön. |
Aflöningen nu |
föreslås |
Beräknade tillgångar |
1872. |
Fyllw att begäi |
I |
|||||||||||||
Bostället |
Kontant |
r®~ n. |
Bostället |
Kontant |
Summa. |
id a. |
||||||||||||||||
utan delnings-rätt |
med |
med dyr-tidstillägg nedanst. % |
till belopp. |
utan | |
inbe-räknad t 43 % öfverskotts- medel. |
|||||||||||||||||
Öfverst-Löjt., Corps-clief |
330 |
_ |
_ |
_ |
3,420 |
_ |
3,750 |
50 |
5,625 |
700 |
4,890 |
60 |
5,590*60 |
34 |
40 |
|||||||
Major |
507 |
— |
— |
— |
1,293 |
— |
1,800 |
— |
2.700 |
— |
913 |
95 |
— |
— |
1,848 |
99 |
2,76294 |
— |
— |
|||
Reg:ts-Qv.mästare......... |
— |
— |
— |
— |
1,050 |
— |
1,050 |
— |
» |
1,575 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,501 |
50 |
1,501:50 |
73 |
50 |
||
Reg:ts-Adjutant .......... |
— |
— |
— |
600 |
— |
600 |
— |
100 |
1,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
858 |
— |
858 |
— |
342 |
— |
||
llegits-Pastor ............... |
— |
— |
— |
— |
450 |
— |
450 |
— |
— |
450 |
— |
— |
_ |
— |
— |
643 |
— |
643 |
— |
— |
— |
|
Keg:ts-Läkare.............. |
— |
— |
950 |
— |
1,050 |
— |
2,000 |
— |
30 |
2,600 |
— |
— |
950 |
— |
1,501 |
50 |
2,451 |
50 |
148 |
50 |
||
Reg:ts-Auditör............... |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
600 |
— |
« |
780 |
— |
— |
— |
— |
— |
858 |
— |
858 |
— |
— |
— |
|
Reg:ts-Skrifvare*) ......... |
)) |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
Mönsterskrifvare ......... |
225 |
— |
— |
— |
75 |
— |
300 |
— |
30 |
390 |
— |
530 |
— |
— |
— |
107 |
25 |
637 |
25 |
— |
— |
|
Bataljons-Adjutant ...... |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
100 |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
429 |
— |
429 |
— |
171 |
— |
|
Reg:ts-Väbel .............. |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
» |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
429 |
— |
429 |
— |
171 |
-i |
|
Reg:ts-Trumslagare ...... |
— |
— |
— |
— |
375 |
— |
375 |
— |
)) |
750 |
— |
— |
— |
— |
— |
536 |
25 |
536 |
25 |
213 |
75: |
|
1 Fältmusikant ............ |
— |
— |
100 |
— |
— |
— |
100 |
— |
» |
200 |
— |
— |
— |
i oo |
— |
— |
— |
100 |
— |
100 |
||
4 |
I):o ........... |
— |
— |
400 |
— |
— |
— |
400 |
— |
» |
800 |
— |
— |
— |
400 |
— |
— |
— |
400 |
— |
400 |
— |
2 Gevärshandtverkare ... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
» |
|||||||||||||
^ (Komp.-Chef ........ |
390 |
— |
— |
— |
810 |
— |
1.200 |
— |
50 |
1,800 |
— |
825 |
— |
— |
— |
1,158 |
30 |
1.983 |
30 |
— |
_1 |
|
o11-1 (Fanjunkare ......... |
129 |
— |
— |
— |
231 |
— |
360 |
— |
» |
540 |
527 |
33 |
— |
— |
330 |
33 |
857 |
33 |
— |
_1 |
||
S v>''> Sergeant.............. |
102 |
— |
— |
— |
138 |
— |
240 |
— |
)» |
360 |
— |
300 |
— |
— |
— |
197 |
34 |
497 |
34 |
— |
— |
|
? Furir ................. |
42 |
— |
— |
— |
78 |
— |
120 |
_ |
)) |
180 |
— |
250 |
— |
— |
— |
111 |
54 |
361 |
54 |
— |
— |
|
Komp.-Chef ...... |
310 |
— |
— |
— |
890 |
— |
1,200 |
— |
» |
1,800 |
991 |
74 |
-- |
— |
1,272 |
70 |
2,264 |
70 |
— |
— |
||
§!•§. |
Fanjunkare ..... |
105 |
— |
— * |
— |
195 |
— |
360 |
— |
)) |
540 |
500 |
— |
— |
— |
278 |
85 |
778 |
85 |
— |
— |
|
ti 15 5T |
Sergeant............ |
111 |
— |
— |
— |
129 |
— |
240 |
— |
» |
360 |
250 |
— |
— |
— |
184 |
47 |
434 |
47 |
— |
— |
|
Furir ............... |
90 |
— |
— |
— |
30 |
— |
120 |
— |
» |
180 |
— |
300 |
** |
— |
— |
42 |
90 |
342 |
90 |
— |
— |
|
Komp.-Chef ..... |
390 |
— |
— |
— |
810 |
— |
1,200 |
— |
)) |
1,800 — |
750 |
— |
— |
— |
1,158 |
30 |
1,908 |
30 |
— |
— |
||
Fanjunkare ..... |
165 |
— |
— |
— |
195 |
— |
360 |
— |
)) |
540 — |
400 |
— |
— |
— |
278 |
85 |
678 |
85 |
— |
— |
||
y p >-i |
Sergeant ........... |
78 |
— |
— |
_ |
162 |
— |
240 |
— |
)) |
360 |
— |
411 |
** |
— |
— |
231 |
66 |
642 |
66 |
— |
— |
• CO |
Furir ............. |
84 |
— |
— |
— |
36 |
— |
120 |
— |
» |
180 |
— |
600 |
— |
— |
— |
51 |
48 |
651 |
48 |
- '' |
— |
w ? |
Komp.-Chef ...... |
189 |
— |
— |
— |
1,011 |
— |
1,200 |
— |
» |
1,800 |
— |
650 |
— |
— |
— |
1.445 |
73 |
2,095 |
73 |
— |
— |
2 O-C ■ |
Fanjunkare ...... |
135 |
— |
— |
— |
225 |
— |
360 |
— |
)) |
540 |
— |
600 |
— |
— |
— |
321 |
75 |
921 |
75 |
— |
— |
3 ° g |
Sergeant............ |
129 |
— |
— |
— |
111 |
— |
240 |
— |
)) |
360i — |
491 |
67 |
— |
— |
158 |
73 |
650 |
40 |
— |
— |
|
l |
Furir ............... |
114 |
— |
— |
— |
6 |
— |
120 |
— |
)» |
180 |
— |
466 |
— |
— |
— |
8 |
58 |
474 |
58 |
— |
_ |
1 2:dre Kapten ............ |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
750 |
— |
100 |
1,500 - |
— |
— |
— |
— |
1.072 |
50 |
1,072 |
50 |
427 50 |
|||
1 |
D:o ............ |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
750 |
— |
» |
1,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,072 |
50 |
1.072 |
50 |
427 50 |
|
1 l:ste Löjtnant............ |
— |
— |
— |
— |
525 |
— |
525 |
— |
100 |
1,050 |
— |
— |
— |
— |
— |
750 |
75 |
750 |
75 |
299 25 |
||
3 |
d:o ............ |
— |
— |
— |
— |
1,575 |
1,575 |
— |
» |
3,150 |
— |
— |
_ |
— |
— |
2,252 |
25 |
2,252 |
25 |
897,75 |
||
1 2:dre Löjtnant............ |
— |
— |
— |
— |
450 |
— |
450 |
— |
)) |
900 |
— |
— |
— |
— |
— |
643 |
50 |
643 |
50 |
256:50 |
||
3 |
d:o ............ |
— |
— |
— |
— |
1,350 |
1,350 |
— |
» |
2,700 — |
_ |
— |
— |
— |
1,930 |
50 |
1,930 |
50 |
76950 |
|||
1 Underlöjtnant............ |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
» |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
429 |
— |
429 |
— |
171 |
;— |
|
3 |
d:o ............ |
— |
— |
— |
— |
900 |
900 |
— |
)) |
1,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,287 |
— |
1,287 |
— |
513 — |
||
1 Furir........................ |
— |
— |
120 — |
120 |
— |
» |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
171 |
60 |
171 |
60 |
68 40 |
|||||
3 D:o |
— |
— |
— |
360 |
360- |
)) |
720 |
— |
— |
— |
— |
— |
514 |
80 |
514 |
80 |
205 20 |
|||||
Summa |
3,685 |
— |
1,450 |
21,650 |
- |
26,7851- |
— |
43,805j— |
10,456; 69 |
1,450- |
30,959 |
— |
42,865 69|5,589|75 |
*) Redovisas vid Kongl. Smålands Husar-regemente.
**) Beräknadt med 3 % af taxeringsvärdet.
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. B. m.
N:o 8. Kongl. Uplands Regemente.
Beräknade tillgi
mgar
I 8 ‘; .3.
L o n e gra d.
Öfverste......................
I l:ste Major................
• Reg:ts-Qvartermästare ..
l:ste Regrts-Adjutant . .
j 2:dre d:o
Reg:ts-Pastor...............
i Reg:ts-Läkare..............
l:ste Bataljons-Läkare..
2:dre d:o
Reg:ts-Auditör.............
Reg:ts-Skrifvare...........
l:ste Mönsterskrifvare.,
2:dre d:o
l:ste Bataljons-Adjutant
2:dre d:o
Beg:ts-Yäbel.............
Regits-trumslagare.....
1 Hautboist...........
''J <1:0 ......
2 Gevärshandtverkare
Kompani-Chef..
o Jrj)Fanjunkare ...
"Filisté Sergeant
2:dre d:o
Kompani-Chef
Fanjunkare
l:ste Sergeant
2:dre d:o
Kompani-Chef.
Fanjunkare ....
l:ste Sergeant.
l:ste Furir......
M (-<(Kompani-Chef.
g1-et IFanjunkare ...
J £.|l:ste Sergeant..
■ 95 ll:ste Furir.......
pr) M ffi (Kompani-Chef.
Cl1
? c (Fanjunkare
3 g ail:ste Sergeant.
I • co p «l:ste burir......
1 Bostället |
Kontant. utan j med |
1833 års normal- lön. |
|||||
.i 2.S8C |
i- |
i i 2,520 — |
5,406 |
||||
784 50 |
— |
— |
1,915 |
50 |
2.70: |
||
778I5C |
— |
— |
: 1,02! |
50 |
1,801 |
||
i 700:50 |
— |
— |
799 |
50 |
1,501 |
||
| _ |
— |
— |
— |
1.05C |
_ |
1,050 |
— |
— |
— |
— |
60C |
. |
600 |
||
— |
1— |
— |
— |
450 |
450 |
— |
|
— |
— |
— |
450 |
450 |
— |
||
J — |
— |
950 |
— |
1,050 |
— |
2,000 |
_ |
— |
_ |
1,200 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
k - |
— |
800 |
— |
— |
— |
800 |
— |
! — |
— |
— |
750 |
— |
750 |
— |
|
130 |
50 |
— |
- 994 |
50 |
1,125 |
_ |
|
285 |
— |
— |
15 |
— |
300 |
— |
|
159 |
— |
— |
141 |
— |
300 |
— |
|
1 - |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
| — |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
j - |
— |
— |
— |
300 |
-: |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
375 |
— |
375 |
— |
rotelön |
— |
100 |
— |
— |
—; |
100 |
_ |
» |
900 |
— |
—i |
900 |
— |
||
289 |
50 |
910 |
50 |
1,200 |
|||
225 |
— |
— : |
135 |
—j |
360 |
— |
|
199 50 |
_ i |
40 |
50 |
240 |
_ |
||
115 50 |
! |
_ |
124 |
50 |
240 |
_ |
|
54! 50 |
— |
— |
658 |
50 |
1.200 |
__ |
|
229 50 |
— |
— |
130 50 |
360 |
— |
||
172 50 |
— |
—! |
67:50 |
240 |
_ |
||
144 |
-! |
— |
— i |
96 |
— |
240 |
|
355 50 |
— : |
844 |
50 |
1,200 |
_ |
||
24450: |
— |
115 |
50 |
360 |
|||
159 |
-1 |
— |
_ |
81 |
-'' |
240'' |
_ |
184 50: |
- i |
—! |
— ! |
- |
120 |
_ |
|
396 |
—! |
— ; |
804: |
-1 |
1.200 |
||
231 |
1 |
— : |
129 |
—! |
360 |
||
192 |
— |
481 |
_ |
240 |
|||
76 |
501 |
— |
43 |
50 |
120 |
||
264 |
— |
936: |
_ |
1.200 |
|||
196 50: |
— |
163 |
50 |
360'' |
_ |
||
190 50 |
— 1 |
49 |
50 |
240: |
|||
169 50i |
— |
- |
— i |
— |
120: |
-i |
Aflöningen föreslås
nu
Beräknade tillgångar 187?.
; med dyr!
tidstillägg
af
|nedanst. %
!å 1833 års
| normallön.
30
50
100
30
—! 100
50
till
belopp.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
utan
delnings
rätt
i löuevinsten.
Kontant.
in beräknad
t
5fl,5 %
fifvcrskultsnu*ilel.
Summa.
Fyllnad
att
begära.
Transportjl0,294|50i 3,950 — 17,409 50 32,540 — j
7.020 — |
4,928 |
27 |
| |
3.945 80 |
| 8,874 |
07 |
||
4,050 — |
1.500 |
__ |
— |
— |
2,997 75 |
4,497 |
75 |
— |
2,700 — |
1,200 |
— |
— |
— |
1,598(64 |
2,798 64 |
_ |
|
2,2501— |
800 |
— |
— |
— |
1.251:21 |
2.051:21 |
198 |
|
1.575!— |
— |
— I |
— |
— |
1,643 5f. |
1.643 25 |
— |
|
1,200 - |
— |
— |
— |
— |
939 — |
93! |
j — |
261 |
900 - |
— |
— |
— |
7( )4 25 |
7: G ;5 |
195 |
||
4501 — |
— |
— j |
— |
— |
704 25 |
704 |
25 |
|
2,600|— |
— |
95:) |
— |
1,613 25 |
2,593 25 |
(i |
||
1.560.— |
— |
-i |
1,200 |
__ --- |
1.200 |
360 |
||
1,040!— |
— |
— j |
800 |
— |
- i — |
800 |
— |
240 |
975 — |
-1 |
— |
— |
1.173 75 |
1.173 |
75 |
_ n |
|
1,462 50 |
406 |
451 |
— |
— |
1.556 39 |
1,962 |
84 |
—'' |
390 — |
890 |
75! |
— |
23 47 |
914 |
22 |
— |
|
390 - |
478 |
60; |
— |
- |
220 66 |
699 |
26 |
— |
6t )0 — |
— |
— j |
— |
— |
46!) 50 |
469 50 |
130 |
|
600! — |
— |
— |
— |
— |
469 50 |
469:50 |
130 |
|
600 — |
— |
— |
_ |
— |
46!) 50 |
469 50 |
130 |
|
750 - |
— |
— j |
— |
— |
586 87 |
586.87 |
163 |
|
200 - |
— |
—: |
100 |
— |
- |
100 |
— |
100 |
1,800 — |
— |
— |
900 |
— |
j |
900 |
- |
900 |
1,800- |
396 |
66 |
_ |
_ |
1,424 93 |
1,821 |
59 |
|
540 — |
473195! |
— |
— |
211 27 |
685 |
22 |
_ |
|
360;— |
380 91 |
— |
— |
63138 |
444 |
29 |
— |
|
360 - |
416 54 |
— |
— |
194 84 |
6! 1 38 |
— |
||
1,800 — |
980 |
-, |
— |
— |
1,030 55 |
2.010 55 |
_ |
|
540 — |
392 |
— |
— |
— |
2< )4 23 |
596:23 |
— |
|
360 — |
300: |
—i |
— |
— |
105 63 |
405 |
63 |
_ |
360 — |
250 |
—; |
— |
— |
150 24 |
400:24 |
— |
|
1.800 - |
720 |
- |
— |
— |
1,321 64 |
2,041 64 |
_ |
|
540 — |
566:74: |
— |
-i |
180 75 |
747:49 |
_ |
||
360 - |
411 74 |
— |
— |
126:76 |
538 |
50 |
_ |
|
180 — |
26) |
75 |
— |
— |
__j__ |
260 |
75 |
_ |
1,800 - |
805 14 |
— |
— |
1,258 26 |
2,063 |
40 |
_ |
|
540 - |
518 09 |
— |
— |
201 ss |
719 |
97 |
||
360 — |
347 97 |
— |
—; |
75 12 |
423 |
09 |
_ |
|
180 — |
305 61 |
-- |
— |
68 07 |
373168 |
_ |
||
1.800 —, |
650 |
— |
- i |
— | |
1,464184 |
2,114 |
84 |
_ |
640 — |
676 92: |
- 1 |
— i |
255 87 |
932 |
79 |
_ |
|
360— |
472 31: |
— ! |
--! |
77 46 |
549 |
77 |
_ |
|
180—! |
823 98! |
_ |
—! |
823198 |
__ |
|||
47,872 50 |
20,353j38j |
3,950 |
28,812 76 |
53,116 14 |
2,816| |
una Ha n Enk''
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
lönegrad.
Beräknade tillgångar 1833. |
Åflöningen |
föreslås |
Beräknade tillgångar 1872. |
||||
Bostället |
Kontant. |
1833 |
nu |
Bostället |
Kontant. |
||
utan delnings-rätt |
med delnings-rätt |
års normal- lön. |
med dyr-tidstillägg uedanst. % j |
un belopp. |
utan delnings-rätt |
inbe-räknadt |
Summa. |
Fyllnad
att
begära.
Transport:
Kompani-Chef..
Fanjunkare.....
l:ste Sergeant..
2:dre d:o
Kompani-Chef
Fanjunkare... .
l:ste Sergeant..
2:dre d:o
Kompani-Chef
Fanjunkare.....
l:ste Sergeant..
l:ste Furir.......
2:dre Kapten........
d:o ......
l:ste Löjtnant......
d:0
2:dre Löjtnant.....
• d:o .....
nderlöjtnant. .
d:o
urir.................
d:o ....................
Summa
10,294 |
50 |
3,950 |
595 |
50 |
— |
156 |
— |
— |
135 |
— |
— |
84 |
— |
— |
288 |
— |
~ |
231 |
— |
|
121 |
50 |
--. |
163 |
50 |
|
288 |
— |
|
256 |
50 |
|
187 |
50 |
|
108 |
II 1 ! II |
|
— |
— |
~ |
12,909''— 3,950!
— |
17,409 50 |
32,540- |
— |
47,872:50 |
20,353 |
383,950 — |
28,812176: |
53,11614 |
2,816:92 |
||||||
— |
604 50 |
1.200 |
— |
50 |
1,800 |
— |
1,600 |
— |
- ... |
946 |
04 |
2,546 04 |
— |
--: |
|
— |
204 — |
360 |
_ |
» |
540 |
— |
505 |
— |
- .- |
319 |
26 |
824126 |
— |
— i |
|
— |
105- |
240 |
— |
)) |
360 |
— |
392 |
60 |
- - |
164 |
32! |
556192 |
— |
-'' |
|
— |
156 — |
240 |
— |
» |
360 |
— |
270 |
—- |
- ,- |
244 |
14 |
514 |
14 |
— |
— |
— |
912- |
1.200 |
— |
» |
1,800 |
— |
700 |
— |
- - |
1,427 |
28 |
2.127 |
28 |
— |
—: |
— |
129- |
360 |
— |
» |
540 |
— |
711 |
70 |
- - |
201 |
ss: |
913 |
58 |
— |
—: |
— |
118 50 |
240 |
— |
» |
360 |
— |
482 |
82 |
- - |
185 |
45 |
668 |
27 |
— |
— |
— |
76 50 |
240 |
_ |
» |
360 |
— |
541 |
40 |
- .— |
119 |
72. |
661 |
12 |
— |
- -| |
— |
912 |
1.200 |
— |
») |
1,800 |
— |
750 |
— |
- |- |
1,427 |
28 |
2,177 |
28 |
— |
—! |
_ |
103 50 |
360 |
— |
»» |
540 |
— |
720 |
— |
- - |
161 |
97: |
881 |
97 |
— |
— |
— |
52 50 |
240 |
— |
» |
360- |
703 |
— |
--!_ |
82 |
16 |
785 |
16 |
—- |
—! |
|
— |
12 — |
120 |
— |
)) |
180 |
— |
355 |
— |
--- |
18 |
78 |
373 |
78 |
— |
— |
— |
750- |
750 |
— |
100 |
1,500 |
— |
— |
— |
— ; — |
1,173 |
75 |
1.173 |
75 |
326 |
25 |
-- |
2.250 — |
2,250 |
— |
» |
4,500 |
— |
— |
— i — |
3,521 |
25'' |
3 521 |
25 |
978 |
75 |
|
— |
525- |
525 |
__ |
» |
1,050 |
— |
— |
— — |
821 |
62 |
821 |
62 |
228 |
38 |
|
— |
3,675 — |
3.675 |
— |
» |
7,350 |
— |
— |
— |
— !— |
5,751 |
34 |
5,571 |
34 |
1,598 |
66 |
— |
450 — |
450 |
— |
» |
900 |
— |
— |
— |
— i— |
704 |
25 |
704 |
25 |
195 |
75 |
— |
3,150 - |
3.150 |
— |
0 |
6 300 |
_ |
— |
— |
— — |
4,929 75 |
4,929 |
75 |
1,370 |
25 |
|
— |
300— |
300 |
» |
600 |
— |
— |
— |
— i__ |
469 50: |
469 |
50 |
130 |
50 |
||
— |
2,100 - |
2.100 120 |
_ |
» |
4,200 |
— |
— |
— |
— _ |
3,286; 50 |
3,286 |
50 |
913 |
50! |
|
— |
120- |
n |
240 |
— |
— |
— |
_ 1_ |
187:80 |
187 |
80 |
52 |
201 |
|||
— |
1.320,- |
1,320 |
2.G40 |
_ |
— |
— — |
2,065i80! |
2.065 |
80 |
57420: |
—!36,43ö!—[53,180|—| — ,86,152.50'' 28,084 90.3,950 — 57,022 60'' 89,057!öo! 9,185 36
Till Bil,
3 a• vid Kongl. Maj:tf; nåd, Prop. N:o i, om Statsverket 1874.
Lit. D. n.
N:o 9.
Kong]
Skaraborgs Regemente.
Beräknade tillgångar
1833.
Lönegrad.
Bostället
lemna de
enligt
1833 års
uppskattning.
Kontant
utan
delningsrätt
i
lönevinsten.
Öfverste .................
T.e Major ..........
2:e Major .............
3:e Major ...........
Regementsqvartermästare
i: e Regementsa djutant ..
2:e Regementsadjutant ..
Regementspastor .........
Regementsläkare .........
l:e Bataljonsläkare ......
2:e Bataljonsläkare ...
Regementsauditör .....
RegeinentsskritVare ..
i:e Mönsterskrifvare ..
2:e dito
l:e Bataljonsadjutant
2:e dito
Regeinentsväbel ......
Regementstrumslagare
1 Fältmusikant.......
9 Fältmusikanter .....
2 Gevärshandtverkare
|Kompanichef ....
§ I Fanjunkare .....
^ F|l:e Sergeant...
o |2:a dito
^ •£ I Kompanichef .
5 p, §J Fanjunkare ..
3 |l:eJ3ergeant
ll:e Furir
^2 (Kompanichef
° p.J Fanjunkare
ca 3 ]l:ea/Sergeant...
6 3 ll:e Furir .......
-5 ''3 j Kompanichef.....
SLI Fanjunkare
F g |l:e Sergeant...
^ M I2:e dito
1,147150,i
1.08750
922;50
46*5 -
300 —j
229 50
190 50
(1 lotelön) j!
;(9 rotelöner)!j
!!(2 rotelöner)!!
322 501
J 80
180
172
205
40
00
1-7
375
|35
[50
L27
150
97 50
97150
50
50
50
50:
50
nie<l
delningsrätt
i lönevinstfin.
1833
års
normal
lön.
Aflöningen under
! 1874 och 1875
föreslås nu
med dyr-;
I tids til- |j’
1;lgg af
nedanst. ;
% å 1833;!
års normallön.
!
till
belopp.
ll2|50''j
Transport J 6,876]— ; 3,1
4,252 |
• 50 5,400 |
1,612 |
50 2,700 |
877 |
50- 1.800 |
1,035 |
- 1.500 |
1,050 |
1,050 |
600 |
—ii 600 |
450 |
- 450 |
450 |
- 450 |
- 1.050 |
— 2,000 |
1,200 |
|
800 |
|
750 |
- 750 |
825 |
1.125 |
70 |
50 300 |
109 |
50! 300 |
300 |
300 |
300 |
-!! 300 |
300 |
300 |
375 |
-ij 375 |
—! |
100 |
— ij |
900 |
877 |
50 1,200 |
1 180 |
-J 360 |
60 |
- a 240 |
67 |
50; 240 |
094 |
501 1,200 |
319 |
50: 360 |
180 |
240 |
120 |
|
825 |
1,200 |
225 |
- i: 360 |
90 |
240 |
120 |
|
1.050 |
- 1,200 |
262 |
50 360 |
142 |
50 240 |
127 |
50; 240 |
)| 19.809 |
— 30,620 |
Beräknade tiilgångai
Kontant
Fyllnad
limma.
Bostället
lemna de
år 1872 , . .
enligt i„-d
fordrad , . V.
ibpsift- vinst";;:
30
50
d:oi
d:o
d:o
100;
d:o|
bo!
d:oj
d:o
d:o]
d:o
d:oj
d:o
100
d:o!
d:o;
d:o]
d:o]
d:0[
50l
d:o:
d:o!
d:o
d:o
d:ol
d:o,
d:o''
d:o,l
d:o
d:o
d:o
d:o
d:oj
d:o
d:0;
50
7,020
4.050
2,700
2,250
1,575
1.200
900
450
2,000 —
1,560
1,040
975
1,462
390
390
600
600
600
750
200
1,800
1800
540 .
360-360
J 800
540
360 _
180!__i
j 800 _
''540
360 _!
180__i
j 800 _
''540
360!—
360 _(
inberäknadt
135 %
öfverskott
sniedel.
— 2.000
- 3,700
- 3,000
- 1.500
950.
1,200
800
925
850
736
100
900
1,400 -900- -825 —
920'' - ■
770 -350 —J
800
800
900
* 300 —
475 _,
399
750 __
437 j400!
_
600 -
9,993
3,789
2,062
2,432
2.467
1,410
1,057
1,057
2.467
37
37
13
25
50
50
50
50
1,762
1,938
165
257
7( f5
7i ,5
705
881 25
2,062113
423
141 j
158 62
2,337 07
750:82
423j —
l,938i75|j
528 75
211 50
2,467 50
616 87
334 87
299162
T™
11.99:
7,489
5,062
3,932
2,467
1,410
1.057
1.057
3,417
1,200
80! i
1,762
2,863
1.015
993
705
705
705
881
100
900
,37!
37
13
25;
50
50
50
50
13
62!!
3,462
1,323
966
1,078
3,107j07|
1,160 82!
1,223 —
8C0! -!
2.8:18 75,
828 75
686
399
3,217
1,053
734
899
044,092j50p3,7371—1| 3.950 46.551 12 74.238 12,1.600
360
240
50
75
67
3.3''
25
100
900
50
50
87:
87
62,
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts nåd. Prop. N:o 1, om, Statsverket 1874.
Beräknade tillgångar |
Aflöningen förs- i slås nu |
Beräknade tillgångar 1872. |
||||
j| Bostället |
Kontant |
1833 |
;! ■ med dyr-jj |
Kontant ;| |
Fyllnad |
|
Lönegrad. |
J utan |
med ! 1 i löne-vinsten. |
års normal- lön. |
tids til- i{ % å 1833'' belopp, |
lemnade i , (i inberäk- | år 1872 , , . 1 nadt !: „ ‘"''ligt in- del“”f i 135 % S“mma- fordrad |l . j! öfver- uppgift, i ''. °.n i skotts- . |
att begära. |
j kompanichef
| Fanjunkare
| l:e Sergeant. .
Ii:e Furir ...
1 ikompanichef
Fanjunkare
i;e Sergeant..
2:e dito
c tu pan i che f .
:r ju åkare .. .
» Sergeant____
c Furir ......
/ ". up t nichef .
a:;;ankare ....
e Sergeant....
e dito ... .
Kapten .......
dito........
Löjtnant......
dito
I löjtnant......
dito .......
* löjtnant ....
dito
Transport
6,876!
2411
165!
120,
174
244 50
165
160 50,
82
352
127
165
150
547
150
174
82
50
50
Summa
0,977 50 3,950:
19,809 |
30,620 |
1 i 44,992j 50 23,737 |
_ 3.950 |
1 ! j 46,551112! |
74,23812 |
1,600 |
|||||
959 |
— |
1,200 |
— 50 |
1,800 |
800 |
11 2,253 65 |
3,( >53 65 |
||||
195 |
_!! |
360 |
d:o |
540 |
—11 1,200 |
_ !'' |
458 |
25 |
l ,658 |
>5 |
|
120 |
240 |
•360 |
— 655 |
282 |
—: |
937 |
— |
||||
120 |
—i; d:o |
180 |
_ 500 |
500 |
— |
||||||
955 |
50, |
1,200 |
—I d:o |
1,800 |
-, 1,700 |
2,244 |
25 |
3,944 |
25 |
||
195 |
_;i |
360 |
d:o |
540 |
_i 1,070 |
il 458 |
25 |
1,528 |
25 |
||
79 |
50 |
240 |
—|! d:oi |
360 |
650 |
_j |
186 |
82 |
836 |
82 |
|
157 |
50" |
240 |
d:o |
360 |
__; 780 |
I1 360 |
13 |
1.140 |
13 |
||
847 |
501 |
1,200 |
— d:o |
1,800 |
1,000 |
1,991 |
63 |
2,991 |
63 |
||
232 |
50 |
360 |
—1! d:o |
540 |
4.36 |
546 |
37 |
982 |
37 |
||
75 |
240 |
d:o| |
360 |
800 |
176 |
25 |
976 |
25 |
|||
120 |
d:o |
180 |
_ 460 |
460 |
|||||||
652 |
so;) |
1,200 |
— d:o |
1,800 |
1300 |
_.i |
j| 1,533 |
37 |
2,833 |
37 |
|
2l0 |
_'' |
360 |
d:o |
540 |
500 |
493 |
50 |
993 |
50 |
||
66 |
. 1 |
240 |
d:o; |
360 |
—ii 1.6(01 |
155 |
10 |
1,155 |
10 |
||
157 |
240 |
d:o |
360 |
646 |
_''■ |
|! 370 |
13 |
1,016 |
131 |
||
750 |
750 |
—i 100 |
1 500 |
ii 1,762 |
50 1,762 |
50 |
|||||
2,250 |
2,250 |
d:o, |
4500 |
5,287 |
50 ö 287 |
5t |
|||||
525 |
_j |
525 |
— i d:o| |
1 050 |
_ji |
1,233 |
75 |
1,233 |
75,i |
||
3,675 |
3 675 |
- d:o |
7 350 |
8,636 |
25 |
8.636 |
•5!: |
||||
450 |
*450 |
d:o |
900 |
1,057 |
50 |
1,057 |
50 |
||||
3,150 |
3 150 |
d:o |
6,300 |
7,402 |
50 |
7,402 |
50 |
||||
300 |
_j |
’300 |
d:o |
600 |
jl 705 |
— |
705 |
||||
2,100 |
■> 100 |
—j! d:o |
4,200 |
4,935 |
4,935 |
||||||
120 |
jj |
120 |
— | d:o |
240 |
_j| |
282 |
—'' |
28. |
— |
||
1,320 |
— | |
1320 |
-1 d:o: |
2,040 |
— j |
3,102 |
— |
3.102 |
— |
||
!39,i5i!50r53.180 |
86.15250 »17,234 |
3,950 |
92,464 |
821(133,648 82i!l,600 |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. o.
Kongl. Södermanlands Regemente.
I j ö ii e g r a d.
Beräknade tillgångar 1833.
Bostället
lemnade
enligt
1833 års
uppskattning.
| Öfverste.......................
l:ste Major..................
2:dre Major..................
3:dje Major..................
Regrts-Qvartermästarc ...
l:ste Reg:ts-Adjutant.....
2:dre d:o
Reg:ts-Pastor................
Reg:ts-Läkare...............
l:ste Bataljons-Läkare...
2:dro d:o
Reg:ts-Auditör..............
Reg:ts-Skrifvare............
l:ste Mönstersltrifvare...
2:drc d:o
l:ste Bataljons-Adiutant
2:dre d:o
Reg:ts-Yäbel.................
Reg:ts-trumslagare........
1 Fältmusikant.............
B (ko .............
2 Gevärshandtverkare ...
^ (Kompani-Chef.......
g'' ö Fanjunkare..........
^ Yltiste Sergeant.......
'' 2:dre d:o .......
^ ^ j Kompani-Chef.......
o‘ g''l Fanjunkare..........
£ =j. 1 Sergeant..............
■ H Furir...................
►y. ^ [Kompani-Clief........
*Fanjunkare..........
Sergeant ...............
Furir....................
Kompani-Chef........
Fanjunkare...........
Sergeant
1,515
780
840
501
333
237
108
rote]»
512
I Sergeant
ce (Kompani-Chef.
Fanjunkare ....
4M )Sergeant
P (Furir.....
150 —I
199 50
142 50
283:50
iso—:
174 —
79 50
090
159
159
*190
697
198
159
79
475
265
118
94
50
50
50
50
50
50
50;
Kontant.
utan
delningsriltt
i lönevinsten.
med
delnings1''ätt
i lönevinsten.
1833
års
normal
lön.
Afiöningen föreslås
j med dyr|
tidstillägg
af
jnedanst. %
å 1833 års
normal lön
50 -
_ |
3,885 — |
5,400- |
30 |
7,020 — |
|||
— |
1,920 - |
2,700- |
50 |
4,050j— |
|||
— |
960 — |
1,800- |
» |
2.700 — |
|||
— |
939 — |
1 1,500- |
2.25C |
— |
|||
— |
— |
1,050 - |
1,050 - |
» |
1.575 — |
||
— |
— |
600 - |
600 - |
100 |
1,200 |
1 |
|
— |
— |
450 — |
450 — |
900 |
_ |
||
— |
— |
450 — |
450 — |
_ |
450 |
_ |
|
950 |
— |
1,050 — |
2,000 |
— |
30 |
2.600 — |
|
L,200 |
_ |
1,200 |
— |
i n |
1,560 |
1 |
|
800 |
- - |
800 |
— |
» |
1,040 |
_ |
|
— |
— |
750 - |
750 |
— |
975 |
_ |
|
— |
— |
792 — |
1,125 |
_ |
,) |
1.462 |
50 |
— |
— |
63- |
300 |
» |
390 |
||
— |
— |
102 — |
300 |
— |
„ |
390 |
_ |
— |
— |
300 — |
300 |
— |
100 |
600 |
_ |
— |
— |
300 — |
3001— |
« |
600 |
_ |
|
— |
— |
300 — |
300 |
— |
)) |
600 |
|
— |
— |
375- |
3,75 |
— |
)) |
750 |
|
100 |
— |
— 1— |
100 |
— |
)) |
200 |
|
900 |
— |
— |— |
900 |
- |
)) |
1,800 |
— |
— |
— |
687 50 |
1,200 |
_ |
50 |
1,800 |
|
- |
— |
210'' — |
360 |
— |
» |
540 |
__j |
— |
— |
40 50 |
24C |
— |
„ |
360 |
__ |
_ |
— |
97 50 |
240 |
— |
360 |
_ |
|
— |
— |
916 50 |
1,200 |
— |
„ |
1,800 |
_ |
— |
— |
201 — |
360 |
— |
„ |
540 |
_ |
— |
66 — |
240 |
— |
„ |
360 |
_ |
|
— |
_ |
40 50! |
120 |
— |
„ |
180 |
|
— |
— |
510—i |
1,200 |
— |
„ |
1,800 |
_ |
— |
— |
201- |
360 |
— |
» |
540 |
_ |
— |
— |
81- |
240 |
— |
,) |
360 |
_ |
— |
— |
_ _ |
120 |
— |
» |
ISO |
_ |
— |
— |
502 50 |
1,200 |
— |
,> |
1,800 |
__ |
— |
— |
162 — |
360 |
— |
,, |
540 |
_ |
— |
81 — |
240 |
— |
)) |
360 |
_ |
|
— |
— |
160,50 |
240 |
-- |
» |
360 |
|
— |
724,50 |
1,200 |
— |
1,800 |
|||
— |
94 50 |
360 |
— |
„ |
540; |
||
— |
12150 |
240 |
— |
)) |
3601 |
||
— |
25 50 |
120 |
— |
» |
180; |
till
belopp,
Beräknade tillgångar 1872.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
3,453 59
2,109.40
2,475
2,200 —
Transport, 9,45lj-j 3,95o|-|l9,209|50;32,54o|-|
70 K.di 50 öre utbetalas till Sergeants-Lönen vid kompaniet.
1,415
898 82
511 50
1,101 86
595 -680 90
400 —
550 —
400 —
1,243 —
500 —
1,600 —
71675
725 —
744 85
1,650
940
341
300
1,290
711
625
358i55
Kontant.
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
950
1,209
800
100
900
inbe1''äknadt
63 %
öfverskottsmedel.
6,332,55
3,129 60
1,564 80
1,530 57
1,711 50
978
733 50
733 50
1,711 50
1,222 50
1,290 96
102,69
166 26
489 -489 —
489
61125
1,120 62
342 30
66 01
158 92
1,493 89
327:63
107158
66 01
831
327
132
819
264
132
|47,:
261
1,180
154
198
41
03
Summa.
9,786
5,239
4,039
3,730
1,711
978
733
733
2,661
1,200
800
1,222
2,705
1,001
677
489
489
489
611
100
900
2,222
937
746
558
2.043
727
1,350
566
2,431
1.044
857
744
2,469
1,204
85
07
473
561
2,470
865
823
400
03
61
93
90
67
11
Fyll
be
14
80 —
57 —
50 —
50 16
50 —
50 —
- 3
50
96
51
76
11
11
11
25 —
— 1
48
30
91
92
89
63
58
01
30
38
03
06 —
,872j50| 28,537|75| 3,950j—131,311143| 63,799d8 2,321
Till Bil. 3 a. rid Kon;]!. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1. om Statsverket 1874.
Lönegrad.
Transport!
(Kompani-Chef.
ml Fanjunkare ....
g (Sergeant........
I Furir.............
^[Kompani-Chef
g (Fanjunkare ....
EJ| Sergeant........
p(Sergeant ........
(Kompani-Chef.
o 2 IFanjunkare ....
''g i Sergeant........
1 lSergeant ........
:dre Kapten..........
(1:0 .........
ste Löjtnant........
eko ........
:dre Löjtnant........
d:o ........
derlöjtnant.........
d:o ........
rir.....................
d:o .....................
Beräknade tillgångar 1833. |
||||
Bostället uppskatt- |
Kontant. |
|||
utan delnings-rätt |
med delnings-rätt |
|||
Ullig. 9,451 |
vinster ] 3,950 |
. |
vinsten. 19,209 50 |
|
618 |
— |
_ 1 |
— |
582 — |
126 |
— |
— |
— |
234 - |
94 |
50 |
— |
— |
145 50 |
79 |
50 |
— |
— |
39 50 |
792 |
— |
— |
— |
408 — |
159 |
— |
— |
— |
201 - |
79 |
50 |
— |
— |
160 50 |
94 |
50 |
— |
— |
145 50 |
823 |
50 |
— |
— |
376 50 |
181 |
50 |
— |
— |
178 50 |
j 211 |
50 |
— |
— |
25 50 |
190 |
50 |
— |
— |
49 50 |
| _ |
— |
— |
— |
750 - |
— |
— |
— |
— |
2,250 — |
__ |
— |
— |
— |
525 — |
— |
— |
— |
— |
3,675 — |
— |
— |
— |
450 — |
|
— |
— |
— |
3,150 - |
|
— |
— |
— |
300 — |
|
— |
— |
— |
2,100 — |
|
rotelön |
— |
— |
120 — |
|
■ " |
— |
1,320 - |
1833
års
normal
lön.
32,540
1,200
360
240
120
1,200
360
240
210
1,200
360
240
240
750
2,250
525
3,675
450
3.150
300
2.100
120
1,320
Aflöningen föreslås
nu
med dyrtidstillägg
af
liedanst. %
å 1833 års
normal lön
50
100
Beräknade tillgångar 1872.
till
belopp.
47,372 50
1,800
540
360
180
1,800
540
360 —I
360,—
1,800 —
540
360
360
1.500
4.500
1,050
7,350
000
6 300
600
4,200
240
2,640
Bostället
lemnade
år 1872
enligt,
infordrad
uppgift.
Kontant.
utan
delnings-i
rätt j
i löne- |
vinsten.
moeräknadt
63 %
öfverskottsmedel.
28,537175 3,950 — 31,311 43
1,227!56| — j -| 948 66
52410 — 1—1 38142
300!— — i—i 23716.
349:30 — — 419 88
1,375— — j— 665 04
606 40 -- 327 63
51050 — i— 26161
650 — — — i 237.16''
2,382 - - - 613 69
975
476
300
290
41
80
1,222
3.667
855
5,990
733
5,134
489
3,423
195
2,151
Summa.
63,799118
2,176 22
905 52
537 16
769118
2.040104
934 03
772 11
887,16
2,995 69
1,266 45
517,88
380168
1,222!50
3,667150
855 75
5,990 25
733 50
5,134;50
4891—
3.423
195 60
2,151160]
Fyllnad
att
begära.
2 321:50
277
832
194
1,359
166
1,165
111
777
44
488
50
501
25:
75''
50,
50
40:
401
Summa] 12,9041— 3,950,—136,396 ]50 53,180]—
186,152 501 38,21443 3,950]-59.680 07jl01,844,50 6,538 30,
TiU Bil. 3 a, vid Kongl.
Mnj:ts nåd. Prop N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D, p.
N.° 11. Kong]. Kronobergs Regemente.
jj Beräknade tillgångar ! |
1833 | |
lAflöningen föreslås! ^ i -Beräknade nu |
|
Lönegrad, |
Bostället jj- Kontant i! |
, i| | |
|
:| lemnade i |
års I |
dyrtids- ii | ®°sfälletj |
enligt
1833 å:
delnings-; delnings -
normal -
Öfverste
1 :e Major
2:e Major
3:dje Major......
Regementsqvartermästarö.
r-ste Kegementsadjutam
£:<*re Regementsadjutant
itegementspastor
Regementsläkare
l.e Bataljonsläkare
2:dre Bataljonsläkare......
Regementsauditör
Regementsskrifvare
l:e Mönsterskrifvar*.......
2:<ire dito
l:e Bataljonsadjutant
dito ''
Regementsväbel.......
Regementstrumslagare.......
1 Fältmusikant......
9 Fältmusikanter
2 Gevärshandtverkare''
c jKompanichef
cl/ Fanjunkare
ij uppskatt- , . r*y ij rätt j lön. ; vinsten j vinsten. ;j |
|||
1 ..1! 61t |
jj 50 |
!: 4,78; |
150: 5,400 |
• -I 6*2< |
! |
11 2,071 |
—| 2,70(4 |
• j 397 |
50 |
1,402 |
50, 1.800 |
|! 480 |
—i |
1.020 |
-1| 1,500! |
■!! |
I |
1.051 |
1! 1.050 |
1 |
601 |
600 |
|
t |
450 |
Ii 450 - |
|
1 |
j] I |
450 |
450 |
‘ (J |
950 |
r 1,050 |
I 2,000 |
l,20öj- |
I 1,200- |
||
■ |
j 80Öj |
’ |
8001- |
j |
750 |
750 - |
|
jj 190 |
—j.1 j |
935 |
—ij | 125 - |
208 |
50 |
91 |
50'' 300- |
120 |
1 |
180 |
—!''j 300j— |
| |
jj |
300 |
ij 300j |
300 |
300 - |
||
300 |
-fi 300 |
^ | |l:e Sergeant.
m I l:e
Furir
f -g (Kompanichef
I g> ■ ‘
„ _jFanjunkare
jj |)Be Sergeant...
rf)''** I2:e Sergeant...
i | (Kompanichef
= 3 o.(Fanjunkare ...
g £ | U:e Sergeant ..
I2:e Sergeant ..
''3 (Kompanichef
hc gjFanjunkare ...
1 rotelön |
rotelöner
rotelöner J
3361-
100
900
37ä
375
1001 —
900 .
50
50!
50!
S jl:e Sergeant..
M (l:e Furir
253
135
106
225
127
150 —i
159 —
27o)—I1
231 —ji
i-H—i
124 501
195—!;
120—!i
114—1;
136 —
8641
106 50.
105 —
13)50
975
232 50j
90_I
81U,
930 . "
129
96
115
,005
240
126
50
1.200 .
360 _
240 -.120 _
1.20.0 _
360 _
240 _
240_
1 200
360 __j
240 _
2401 Jj
1 200;
360;.
240 —I
120-!
jj tillägg af |
nedanst.
\% å 1833;
I års nor- j
! mai lön. !
till
belopp.
i år 1872
|| enligt
j infordrad
II uPPgift
Transport |j 5,402|5Oj! 3,950[ - f2l,?2S|!6Gjj30,6#0
Kontant
utan j
delnings -rätt I
i löne- j
vinsten.
inbe- j
räknadt
49 % jj
öfver- II
skotts- Ij
medel. Ij
Summa
30
50
d:o
,d:°j|
d:o
1 00; j
d:0;''i
30
d:o
d:o
d:o
d:o
d:Oj
d:o
100
d:o
d:o
d:o
d:o
d.o
7,020
4.050
2,700
2,250
1,575
1.200
900
4501
2,600
1,560
1,040
975
1,462
390
390
600|_
600
600_
750 J
200''
3,000
1.594
1.600
1,150
40
7,127 42110,127
3,0,93
2.089
1,519
1,564
894
670(50.
50
v
500
600
750
950 -1,200-800
670
1,564
1,800
50 |
1,800 |
d:o |
540 |
d:o |
360 |
d:o |
180 |
d:o |
1,800 |
d:o |
540 |
d:o |
360, |
d:o |
360 |
d:o |
1.800 |
d:o'' |
540 |
d:o |
360 |
d»o |
360 |
d:o ( |
1 800 |
d:o! |
540 |
d:o!| d:o| |
360 180) |
1,110
670j_
615
1 550
1,110 _;
541 _
543_!
175 j__
1,500_!
soo|_fl
499
400
900
400
300
100
900;''
1,117
1,393
136
268
447
447
447
50
50
50;
15
331
2o;j
558 75
4,687
3.689
2,669
1,564
894
670
670
2,514
1,200
800
1,117
1,893
736
1,018
447
447
447
558
100
900
50
33
20
50;
340
1,287 36
158 69
156
20
1,454
346
134
120
1,385
192
143
172
J ,497
357
187
45''
12,
75''
43
10
69!
70
21
041
10,
45''
60
74’
75
2,39"
828
771
570
2.504 75
88743!
67710!
595 69!
2,885 70
992 21:
642
572
2,397
757
487
340
50!
10,,
45j
60
74i
1(44,992)5 19,947 9 3,950 - 1,623 55 55,521 4
Fy
b
22
8
36
15
153
153
191
100
2,881
Till Bil. 3, a nid Kongl. May.ts nåd. Prop.
N:o 1 om Statsverket 1874.
Beräknade tillgångar
1833.
Lönegrad.
Bostället
lemnade
enligt
1833 års
uppskatt
ning.
Kontant
iiAflöningen föreslås Beräknade tillgångar 1872.
utan
delningsrätt
i lönevinsten
-
med
ji delnings- |i
,! rätt
''i i löneI
vinsten.]
ompanichef
anjunkare .....
Sergeant
•e Furir .....
Kompanichef
Fanjunkare
:e| Sergeant .
l:e Furir .....
inpaniclief
anjunkare .....
.e Sergeant... .
e Sergeant.. ..
Kompanichef
Fanjunkare ..
:e Sergeant .
:e Sergeant .
apten...........
dito ...........
Löjtnant ........
dito ......
jtnant ......
dito ........
erlöjtnant.....
dito ......
Transport
5,46250:
2301 — il
1441—
105 —
100:50:
300 -
70 5:
66 —
7,5 —
225-135
06
117 :i
315 :
135
106 50:
75j-''
3.950
1833
lön.
;med
dyrtids- j
tillägg af1
nedanst. ,.
fe å 1833::
års nor- !j
mallön. ,
till
belopp.
:: Bostället
; lemnade i
år 1872
Ii enligt
ji infordrad j
! uppgift.
Kontant
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
964
216
135: —
1950
900 -289! 50|i
174! -45;—
975 —
225
144 —
123
885!
225 j—
133 Iso
165!—ij
750j
2,250:
525!
3,675-450 j _;
3,150_
3''Hl ...
2,100 . !
120
1,3520''—i
21.222 .5- 30.620
1,200
360
240
120
1,200
360
240
120
1,200
360
240
240
1,200
360
240
240
750
2,25()
525
3,675
450
3,150
30(i
2,100
120
1,320
inberäknadt
49 fe
öfverslcottsmedel.
Summa
Fyllnad
att
begära.
50
d:i>
d:o
d:°j
d:o
d:o
d:o
d:o
d: o,
d:o
d:o
d:o;
d:o
d:o
d:o
d:o:j
100
d:o
d:o :
d:o''
d:o
d:o!
d:o
d:o
d:o
d:o
44.992 5: 19,947 90 3,950
1,800
540 j —
360 -180''!—]
1,8001 -540j —
360
180
i,8oo—;
5401 —1
360
360
1,800
540
360
360
1.500 —
4,500: —
1,050
7,350 —
900
6,300
60(1
i 4,200
240
j 2,64(1
593 6:
500 —
350 j—
* 159 -7501—!
400 j
250 -275
510
.345
350
* 222
1 500:
950,
450
500
96
[''31,623 55!
1,436136:
321 [34!!
201:15
29''06
1,341 |
431 36
259 26!j
67 05
1,452 75
335''25
214 56
183 27
1,31865
33525''
198 92
245185,
1,117)50
3,352[50i
782 25;!
5,475 [75!.
670150;
4,693 50''
447 - !''
3,129 -17s;80''
1,966)80
55,521
2,029
821
551
188
2.i 91
831
509
342
1,963
680
564
405
2.818
1,285
648
745
1,117
3,352
782
5,475
670
4,693
447
3,129
178)8
1,966)80
2,88175
36
26
05
71
25
56,
27
65j]
25''
92
85
50
50j
25
75:
5"
50:
382150 i
1,147150)
267!75!
1,874)25!
229 50
1.606
153
1.071
61
673
50
Summa
7 764) - i! 3,9501—j!4l,48l| — ||53,180|-l
||86,152)50:28,053)46)1 3’s>50 - - 61.80» 73 93,812 19.10.348
• beräknadt efter 3 % af taxeringsvärdet.
Till Bil. 3 a, vid Knngl. Maj As Nåd. Prop., om Statsverket 1874.
N:o 12. Kongl. Jönköpings Regemente.
Lönegrad.
Beräknade tillgångar 1833.
n . Kontant
Bostallet ---------------
lemnade utan med
delnings- delnings1833
ars rätt rätt
uppskatt- j löne- i löne
nin8*
vinsten, vinsten.
Afiöningen |
föreslås |
Beräknade |
tillgångar 1872. |
|
1833 |
nu |
Bostället |
Kontant |
|
års normal- lön. |
med dyr-tidstillägg nedanst. % i |
till belopp. |
utan delnings-rätt |
inbe- räknad t : Summa. öfverskotts-; medel. |
Fy
a
beg’
Staben.
Öfverste...................... |
084 — |
— — |
4,710) - |
5,400 — |
l:ste Major ......... |
150 — |
— !--| |
2.250 — |
2,700 — |
2:dre Major ............... |
t; 4 9 no |
— ; — ’ |
1,150 50 |
1,800 — |
!i:dje Major ................ |
1100 - |
— — |
900 — |
1,500 -- |
Reg:ts-Läkare ............ |
- .- |
950 — |
1,050 — |
2,000 — |
Reg:ts-Qvartermästare .. |
j — |
— — |
1,050 — |
1.050 — |
l:ste Eeg:ts-Adjntant...... |
— :— |
- - |
600 — |
600 — |
2:dre d:o ...... |
— — |
- - |
150 — |
450 — |
Reg:t,s-Pastor ............... |
— ; —. |
— j — | |
150 — |
150 — |
l:ste Bataljons-Läkare .. |
1,200 |
- l-'' |
1.200 — |
|
2:dre d:o |
— |
800 — |
- - |
800 - |
Reg:ts-Auditör ............. |
— i— |
---- — |
750 — |
750 — |
Reg:ts-Skrifvare ........... |
424 no |
- i- |
700 50 |
1.125 — |
l:ste Mönsterskrifvare ... |
• 247 50 |
- - |
52 50 |
300 — |
2:dre d:o |
289 50 |
- -1 |
10 50 |
300 — |
l:ste Bataljons-Adjutant... |
“ : —'' |
— i—j |
1100 — |
300 — |
2:dre d:o |
— — |
— —l |
300 — |
300 — |
Reg:ts-Väbel................. |
— —; |
— — |
300 — |
300 — |
Reg:ts-Trnmslagare......... |
— .—! |
— —! |
375 —1 |
375 — |
1 Hautboist ................ |
1 (1 rote- j |
100 - |
— — |
100 — |
1) d:o ................ |
j (9 st. ^ |
900 — |
— — |
900 — |
2 Gevärshandtverkare ... |
i (2 st. ( \ rote-l:r)1 j |
— — |
— — |
— — |
30 |
7,020 — 2,747 — |
— - |
8,441 64 |
11,188164 |
50 |
4,050 — 1,925- - |
— — > |
3,027 50 |
4,952 50 |
» |
2,700 — 1,500 |
--_ |
2,059 40 |
3,559 40 |
» |
2,250 — 1,937 — |
— — |
1.611 — |
3,548 - |
30 |
2,600 — |
950 — |
1,879 50 |
2,829 50 |
50 |
1.575 — — |
— — |
1,879 50 |
1,879 50 |
100 |
1,200— — — |
— — |
1.074 — |
1,074 - |
» |
900— — — |
— ''—• |
805 50 |
805 50 |
— |
450 — — |
- ;-1 |
805 50 |
805 50 |
30 |
1,560—• — — |
1,200 — |
— — |
1,2001— |
— |
1,040 — — |
800 — |
— — |
800—: |
975 — — |
— i — |
1,342 50 |
1.342 50: |
|
1,462 50 1,076 — |
— |—'' |
1.253 40 |
2,329;40 |
|
— |
390 — 895 — |
— — |
93 98 |
98898 |
— |
300, — 800,— |
— — |
18 80 |
818,80 |
100 |
600— — i — |
— — |
537 — |
5371— |
» |
600 — — — |
— — |
537 — |
537 — |
» |
600 — — j— |
— ,— |
537 - |
537 — |
» |
750 — — ;—j |
— —• |
671 25 |
671 25 |
» |
200— — — |
100 — |
— — |
100 - |
„ |
1,800 — — i— |
900—1 |
— |
900 — |
W l q trj |
Kompani-Staten. j 1 Iiompani-Chef...... |
337 50 |
— — 802 50 |
1,200 — |
||
1 |
Fanjunkare........ |
225 |
;— |
— — 135 — |
360 — |
|
3 |
1 |
Sergeant ............ |
150 |
,—. |
— — 90 — |
240 — |
[l |
eko ......... |
105 |
— |
135 - |
240; — |
|
[1 |
Kompani-Chef .. . |
270 |
— |
930 — |
1,200 — |
|
5, 04 |
1 |
Fanjunkare ........ |
129 |
— |
— — 231 — |
360 —, |
ö 1 |
il |
Sergeant |
150 |
— |
— — 90 — |
240 — |
h |
d:o ............ |
127 |
50 |
— — 113 50 |
240—1 |
|
K<j| S: |
j |
Kompani-Chef...... |
300 |
— |
— — 900 — |
1,200 — |
Ii |
Fanjunkare......... |
202 50 |
— i— 157 50 |
360 — |
||
sä “ i |
i |
Sergeant ............ |
144 |
— |
— — no —■ |
240 - |
CO P 1 |
i |
d:0 ............ |
150 |
—! |
90 - |
240 - |
i |
Kompani-Chef...... |
384 — |
— — 816 — |
1,200 — |
||
i |
Fanjunkare......... |
247.50 |
— — 112 50 |
360 —! |
||
c-r l |
i |
Sergeant ............ |
150 |
!-; |
— — 90 — |
240 — |
i |
Furir................. |
100 50 |
— — 19 50 |
120 — |
||
I |
ii |
Kompani-Chef .... |
199 50 |
— — 1,000 50 |
1.200 —! |
|
p: |
ii |
Fanjunkare......... |
150 |
— |
— — 210 — |
360 — |
o ® 1 |
ii |
Sergeant .......... |
150 |
— |
— — 90 — |
240 — | |
* 1 |
h |
Furir.................. |
84 |
j— j |
— j— 36 — |
120: —| |
Transport |
7.101 |
— |
3,950 — 21,610 — |
32,660 — |
50 |
1,800—1 1,550— — - |
1,543 87 |
3,093 87 |
— |
|
» |
540— 400— — — |
241,65 |
641 65 |
— |
|
» |
360 — 450 — — — |
161 10 |
611 |
10 |
— |
» |
360 — 235 — — - |
241 65 |
476 65 |
— |
|
)> |
1,800— 1,200 - — — |
1,664 70 |
2,864 70 |
— |
|
» |
540 — 590 — — — |
413 49 |
1,003 49 |
— |
|
M |
360 — 700 —; — |
161 10 |
861 |
10 |
— |
» |
360 — 600 — |
203 16 |
803 16 |
— |
|
M |
1,800— 1,100 — — — |
1,611 — |
2,711 |
— |
— |
» |
540— 610— — — |
281 92 |
89F92 |
— |
|
» |
360 — 513 — — — |
171 84 |
684 84 |
— |
|
m |
360 — 750 — |
161 10 |
911 |
10 |
— |
» |
1,800— 1,630— — - |
1,460 64 |
2,990.64 |
— |
|
»i |
5401— 706— — — |
201 37 |
<107 37 |
— |
|
» |
360;— 612— — — |
161 10 |
773,10 |
— |
|
» |
180 — 408 — — — |
34 90 |
442 90 |
— |
|
» |
1,8001— 650—: __ _ |
1.790 89 |
2,440 89 |
||
» |
540 — 000 — |
375 90 |
975 |
90 |
— |
„ |
360 — 500 —l - |
161i 10 |
661,10 |
||
» |
180—, 305—1 — — |
369 55 |
369:44: |
— |
|
— |
48,052 50 24,889 — 3,950 — |
37,681 39 |
66,520 39, |
2,0 |
Till Bil. 3 a, vid Koiigl. Majits Nåd. Prop., om Statsverket 1874.
Lönegrad,
Transport
1 Kompani-Chef .. ..
1 Fanjunkare........
1 Sergeant .........
1 Furir ................
(1 Kompani-Chef......
Jl Fanjunkare .....
I1 Sergeant ...........
|l Furir...............
t Kompani-Chef.. .
1 Fanjunkare........
1 Sergeant ...........
1 dito ...........
re Kapten..............
d:0 ..............
te Löjtnant ........
d:o ........
:dre Löjtnant............
d:o .........
er-Löjtnant..........
d:o ........
urir .......................
:o .....................
Summa,
Beräknade tillgångar 1833.
Kontant |
1833 |
||
lemnade |
utan |
med |
ars |
enligt |
delnings- rätt |
delnings- rätt |
normal- |
uppskatt- |
'' i löne- |
i löne- |
lön. |
ning. |
vinsten. |
vinsten. |
|
7,101 — |
3.950 — |
21.610 — |
32.660 — |
240 — |
— —i |
960 — |
1.200 — |
96 — |
— ;—i |
264 - |
360 — |
124 50 |
- !--- |
11550 |
210 — |
90 — |
— - |
30 — |
120 — |
240 — |
— — |
960 — |
1,200 — |
150 — |
— j— |
210 — |
360; — |
67 50 |
— !— |
172 50 |
240 — |
100; 50 |
— — |
19 50 |
120 — |
157.50 |
— — |
1.099 50 |
1.200 — |
127 50 |
— — |
232 50 |
360 — |
79 50 |
— ___ |
160 50 |
240 — |
60 — |
— — |
180 — |
240 — |
— !_ |
— — |
750 — |
750 — |
— | — |
— i — |
2,250 — |
2,250 — |
— - — |
_ !__ |
525 — |
525 — |
_ |
--- — |
3,675 — |
3,675 — |
— —i |
— i—; |
150 — |
4 50 — |
— | — i |
— ;-1 |
3,150 - |
3,150 — |
— — |
300 — |
300 — |
|
— — |
- -, |
2,100 — |
2,100 — |
(rotelön)'' |
- - |
120 — |
120 — |
(11 d:u) |
~ — |
1,320 |
1,320 —'' |
8,634 — 3,050 — 40,65* — 53,180 - -
Aflöningen nu |
föreslås |
Beräknade tillgångar 1872. |
Fyllnad | begära. |
|||
Bostället |
Kontant |
|||||
med dyr-tidstillägg nedanst. % |
till belopp. |
utan delnings-rätt |
Obe-räknad t 79 % öfverskotts- medel. |
Summa. |
||
_ |
| ] 48,052 50 24,889 — |
3,950 — |
37,681 39 |
66,520 39 |
2,088(25: |
|
50 |
1,800 — |
800 — |
- - |
1,718 40 |
2,518 40 |
- ■-j |
» |
540 - - |
37 5 j— |
— __ |
452 56 |
827 56 |
—'' —: |
» |
360 — |
350 — |
- :- |
206 74 |
556 74 |
— :—j |
» |
180 - |
225 —j |
- - |
53 70 |
278 70 |
— ; —! |
i) |
1,800 — |
780,— |
- .-- |
1,718 40 |
2,498 40 |
— ; — I |
» |
540 - |
450 — |
- - |
375 90 |
825 90 |
- l-'' |
» |
360 — |
258 — |
_ __ |
308 77 |
566 77 |
— j—! |
» |
120 - |
200 — |
--- |
34 90 |
234 90 |
— ; — i |
1,800 |
598 — |
- ,- |
1,968 10 |
2,566 10 |
- — |
|
» |
540 — |
350 — |
- _ |
416 17 |
7 66 17 |
___ j____J |
» |
360 — |
250 — |
_ _ |
287 29 |
537 29 |
— I-- |
» |
360 |
100 — |
- - |
322 20 |
422 20 |
— —: |
100 |
1,500 |
— — | |
— - |
1.342 50 |
1,342 50 |
157 50 |
» |
4,500 — |
_ i-j |
-- |
4,027 50 |
4,027 50 |
472 50 |
» |
1,050 — |
— ''-- |
--- |
939 75 |
939 75 |
1 10 25 |
» |
7,350 — |
— - |
--- |
6,578 25 |
6,578 25 |
771 75 |
» |
900 — |
- - |
- - |
805 501 |
805 50 |
94 50 |
» |
6,300 — |
— ''—! |
- .-- |
.5,638 50'' |
5,638 50 |
661 50 |
» |
600 — |
_ — |
- ''--- |
537 — |
537 — |
63 — |
4,200 — |
— — |
— — |
3,759 — |
3,759 — |
141.— |
|
» |
240 - |
. - — |
— — |
214 80 |
211 80 |
25 2(1 |
)) |
2,640 — |
— —: |
— |—, |
2,362 SO |
2,362 80 |
277 20 |
— |
86,092 50 29,625 — |
3,950 — |
71,750 12 105,325 12 |
5,162 65 |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. r,
Kongl. Dal-regementet.
Beräknade tillgångar 1833.. |
Aflöningen föreslås |
|||||
Bostället |
Kontant |
1833 |
||||
Lönegrad. |
lemnade |
utan delnings-rätt |
med delnings-rätt |
års normal- lön. |
med dyr-tidstillägg nedanst. % |
till belopp. |
Öfverste......................
l:stc Major..................
2:dro D:o ..................
3:djc D:o ..................
Reg:ts-Qv. mästare.........
l:ste Reg:ts-Adjutant....
2:dre D:o
Reg:ts-Pastor...............
Reg:ts-Läkare..............
l:ste Batalj ons-Läkare .
2:dre D:o
Reg:ts-Auditör...............
Reg:ts-Skrifvare.............
l:ste Mönsterskrifvaro. ..
2:dre D:o
l:ste Bataljons-Adjutant
2:dre D:o
Regfts-Väbel.................
Reg:ts-Trumslagare........
1 Fältmusikant.............
9 d:o .............
Gevärshandtverkare.......
P8 M iKompani-Chef.......
g ^Fanjunkare...........
•ö 1 [Sergeant............
O P
Kompani-Chef.
W q | Kompani-Chef..
|oq ;Fanjunkare.....
>a P
.Fanjunkare.
(Sergeant.
W q | Kompani-Chef.
| g l Fanjunkare.....
1,030 50
465 —
519 —
283 50
459
243
rotelön
280
121
121
I j J
h(Sergeant.
321
279
40,50
106 50
j
439 50;
2657)0;
991 —
Transport) 5,074|—j 3,95oj— 20,276
Beräknadt efter 3 % af taxeringsvärdet.
- 29,300 •
— |
— |
4.369 50 |
5,400 — |
30 |
! 7,020 |
_ |
||
— |
— |
2,235 |
2,700 |
— |
50 |
4,050 |
_ |
|
— |
— |
1,281 — |
1,800 |
— |
2,700 |
_ |
||
— |
— |
1,216 50 |
1,500 |
— |
» |
2,250 |
_ |
|
— |
— |
1,050 |
— |
1,050 |
— |
)) |
1,575 |
_ |
— |
— |
600 |
— |
600 |
— |
100 |
1,200 |
_ |
— |
— |
450 |
— |
450 |
— |
,) |
900 |
_ |
— |
— |
450 |
— |
450 |
— |
— |
450 |
_ |
950 |
— |
1,050 |
— |
2,000 |
— |
30 |
2,600 |
_ |
1,200 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
» |
1,560 |
_ |
800 |
— |
— |
— |
800 |
— |
» |
1,040 |
— |
— |
— |
750 |
— |
750 |
— |
» |
‘175 |
— |
— |
— |
666 |
— |
1,125 |
— |
» |
1,462150 |
|
— |
— |
57 |
— |
300 |
— |
» |
390 |
_ |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
» |
390 |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
100 |
600 |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
» |
600 |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
» |
600 |
_ |
— |
— |
375 |
— |
375 |
_ |
,) |
750 |
_ |
;ioo |
— |
— |
— |
100 |
— |
» |
200 |
_• |
900 |
— |
— |
— |
900 |
— |
» |
1,800 |
— |
— |
— |
920 |
_ |
1,200 |
50 |
1,800 |
||
— |
— |
238 |
5G |
360 |
— |
)) |
540 |
|
— |
118 |
50 |
240 |
— |
360 |
— |
||
— |
— |
879 |
— |
1,200 |
— |
» |
1,800 |
— |
_ |
_ |
921 |
_ |
1,200 |
» |
1,800 |
||
— |
— |
319 |
50 |
360 |
— |
)) |
540 |
_ |
— |
— |
133 |
50 |
240 |
— |
» |
360 |
— |
— |
760 |
50 |
1,200 |
_ |
1,800 |
|||
— |
94 50 |
360 |
— |
,) |
540 |
_ |
||
— |
— |
141 |
_ |
240 |
_ |
- |
360 |
— |
Beräknade tillgångar |
1872. |
Fyllnad att begära. |
|||||||
Bostället |
Kontant |
Summa. |
|||||||
utan delnings-rätt |
inbe-räknad t öfverskotts- medel. |
||||||||
750 |
1 |
_ |
_ |
6,05613 |
6,806 |
13 |
213(87 |
||
641 50 |
— |
_ |
2,997 71 |
3,639 |
21 |
410 79 |
|||
720 72 |
— |
— |
1,775 |
47 |
2,496 |
19 |
20381 |
||
1,000 |
— |
— |
1,685 |
38 |
2,685 |
38 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
1,455 |
30 |
1,455 30 |
(11970 |
||
— |
— |
— |
— |
831 |
60 |
83160 |
368 |
40 |
|
— |
— |
— |
— |
623 |
70 |
623 70 |
276 |
30 |
|
— |
— |
— |
— |
623 |
70 |
623170 |
— |
— |
|
— |
— |
950 |
— |
1,455 |
30 |
2,405 |
30 |
194 |
70 |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
1.200 |
— |
360 |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
800 |
— |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
1.039 |
50 |
1,039 |
50 |
_ |
— |
559 |
75 |
— |
— |
923 |
08 |
1,482 |
83 |
_ |
_ |
260 |
— |
— |
79 |
— |
339 |
51 |
— |
||
— |
— |
— |
— |
415 |
80 |
41580 |
—! |
||
— |
— |
— |
— |
415 |
80 |
41580 |
184 |
20 |
|
— |
— |
— |
— |
415 |
80 |
415 !80 |
184 |
20 |
|
— |
— |
— |
— |
415 |
80 |
415 |
80 |
184 20 |
|
— |
— |
— |
— |
519 |
75 |
519 |
75 |
230 25 |
|
— |
— |
100 |
— |
— |
— |
100 |
— |
100 |
|
I |
900 |
— |
— |
— |
900 |
— |
900 |
||
500 |
_ |
1,275 |
12 |
1,775 |
12 |
24 |
88 |
||
* 180 |
— |
— |
— |
330 |
56 |
510 |
56 |
29 44 |
|
* 180 |
— |
— |
— |
164 |
24 |
344 |
24 |
15 |
76 |
324 |
— |
— |
— |
1,218 |
29 |
1,542 |
29 |
257 |
71 |
339 |
_ |
__ |
1,276 |
51 |
1,615 |
51 |
184 |
49 |
|
118 |
- |
— |
— |
442 |
83 |
560 |
83 |
_ |
|
83 |
01 |
— |
— |
183 |
03 |
266 |
04 |
93 |
96 |
550 |
— |
— |
1,046 |
05 |
1,596 |
05 |
203 |
95 |
|
246 28 |
— |
140 |
98 |
387 |
26 |
152 |
74 |
||
157 46i |
— |
-1 |
195! 43i |
352 |
89 |
7 |
11 |
i43,012|5Oi 6,609|72! 3,9501—! 38,00186,1 38,561 ;58|5,191146
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Beräknade tillgångar 1833. |
Aflöningen föreslås |
||||
Bostället |
Kontant |
1833 |
nu |
||
Lönegrad. |
utan dclnings-rätt |
med delnings-rätt |
års normal- lön. |
med dyr-tidstillägg nedanst. % |
eu belopp. |
Beräknade tillgångar 1872.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
Kontant |
|
utan |
inbe- |
delnings- |
räknadt |
rätt |
38 % |
i löne- |
öfverskotts- |
vinsten. |
medel. |
Summa.
Fyllnad
39i—
52 50
Transport! 5,074''
o* & IKompani-Chef....
| »!J Sergeant...........
£ SjKompani-Chef........ 45
| gjFanjunkarc..........| 144,
M Wl i
Fs g
| §• [Fanjunkare..........! 144
V £
CO J
1 Kompani-Chef............; —
1 D:o ............ —
1 2:dre Kapten............. —
3 Iko .............| —
1 l:ste Löjtnant............. — i
7 Iko ............ —
1 2:dre Löjtnant...........i — 1
I 7 I):o ..........| —
17 Iko ............| —
1 Fanjunkare................i —
2 Iko ...............1 —
1 Sergeant...................j —
7 Iko ..................; —
1 Furir........................rolelön
15 Iko ........................I »
3,950
20,276.-1,161 -
210
- 216
1,200
1,200
750
2.250
525
3,675
450
— |
29,300 |
— |
42,012 |
50 |
6,609 |
72 |
3,950 |
— |
28,001 |
86 |
38,561 |
58 |
5,191 |
46 |
|
_ |
1,200 |
_ |
50 |
1,800 |
_ |
100 |
_ |
_ |
_ |
1,609 |
15 |
1,709 |
15 |
90 |
85 |
50 |
240 |
— |
)) j |
360 |
— |
82 |
45 |
— |
— |
259 |
88 |
342 |
33 |
17 |
67 |
1.200 |
n |
1,800 |
72 |
1,600 |
83 |
1,672 |
83 |
127 |
17 |
||||||
— |
360 |
— |
” |
540 |
— |
99 |
— |
— |
— |
299 |
38 |
398 |
38 |
141 |
62 |
— |
360 |
— |
)) |
540 |
— |
165 |
72 |
— |
— |
299 |
38 |
465 |
10 |
74 |
90 |
1,200 |
100 |
2,400 |
1,663 |
20 |
1,663 |
20 |
736,80 |
||||||||
— |
1,200 |
— |
» |
2,400''— |
— |
— |
— |
— |
1,663 |
20 |
1,663 |
20 |
736 |
80 |
|
— |
750 |
— |
» |
1,5Q( |
— |
— |
— |
— |
— |
1,039 50 |
1,039 |
50 |
460 |
50 |
|
2.25C |
— |
» |
4,500 |
— |
— |
— |
3,11850 |
3,118 |
50 |
1,381 |
50 |
||||
— |
525 |
)) |
1,050 — |
— |
— |
— |
— |
727 65 727 |
65 |
322 |
35 |
||||
— |
3,675 |
)) |
7,35C |
— |
— |
— |
— |
5,093:55 |
5,093 |
55 |
2,256 |
45 |
|||
_ |
450 — |
,) |
90C |
1- |
— |
— |
— |
_ |
6231701 623 |
70 |
276 |
3C |
|||
3,15C |
— |
)) |
6,300 |
— |
— |
— |
— |
4,365 90 |
4,365 |
90 |
1,934 |
It |
|||
30C |
)) |
60C |
— |
— |
— |
— |
415 80 |
415 |
80 |
184 |
9( |
||||
2,100 |
)) |
4,20C |
|_ |
— |
— |
- |
— |
2,010 60 |
2.91C |
6( |
1,289 |
40 |
|||
_ |
36C |
_ |
» |
72( |
— |
— |
— |
— |
44283 |
442 |
83 |
277 |
17 |
||
— |
72C |
_ |
)) |
1,440 — |
— |
— |
_ |
997 92 |
997 |
92 |
442 |
08 |
|||
— |
24C |
j— |
» |
480- |
— |
— |
— |
— |
332 64 |
332 |
64 |
147 |
36 |
||
!_ |
1 .OM |
!_ |
» |
3.360 - |
— |
— |
— |
2,328:48 |
2,328 |
48 |
1,031 |
52 |
|||
| — |
120:— |
0 |
: 240 i — |
; - |
i- |
— |
_ |
166 32 |
166 |
32 |
73 |
68 |
|||
| — |
1,800- |
>■ |
3,600 — |
1 _ |
— |
— |
— |
2,494180 |
2,494 |
80 |
1,105 |
20 |
Summa 5,408 50, 3,950—,43,731,50 o3,lö0|—| - 89,092 50; 7,12889; 3,950-j 60,455,07,71,533,96,18,299|78
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Majds nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. s.
N:o 14. Kor,oi. Helsingo Regemente.
Beräknade tillgångar
1833.
Lönegrad.
Bostället
leranade
enligt
1833 års
uppskattning.
Kontant.
utan med
delnings-jj delningsrätt
rätt
i löne- i lönevinsten.
vinsten.
Aflöningen föreslå,''. Boräk„ade tillgångar 1872.
1813
års
normal
lön.
med
dyrtidstillägg
af
nedanst.
''\% å 1833
års normal
lön.
till
belopp
Bostället;
lenuiade
!! år 1.872 ;
enligt !|
infordrad
uppgift.
Kontant.
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
inbe
räknadt
32,
3 %
öfverj
skotts- ;
medel.
Fyllnad
att
Summa- begära.
Öfverste .................. |
364 - |
5,036; |
5,400 |
30 |
7,020 — |
l:e Major ..................... |
135] — |
2,565) |
2,700 |
50 |
4.050 |
2:e Major ...................... |
. 142 50 |
1,657 50 |
1.800 |
.. |
2,700 |
3:dje Major............... |
1,500 |
1,500 |
100 |
3,000 |
|
Regementsqvartermästare..... |
1.050 |
1,050 |
50 |
1.575 — |
|
öste Regementsadjutant ... |
; |
600 — |
600 |
l()0 |
1,200) |
2:dre Regementsadjutant .. |
450 |
450 |
— |
900 - |
|
Regementspastor ........... |
450 |
450 |
— |
450 |
|
Regementsläkare ............ |
950 1,050! |
2,000 |
30 |
2,600 - |
|
l:e Bataljonsläkare ......... |
1,200 — |
1,200 |
1,560 — |
||
2:dre Bataljonsläkare ....... |
800 |
800 — |
1,040,— |
||
Regementsauditör............ |
750: — |
750 |
•i |
9751 |
|
Regementsskrifvare .......... |
.; 202)50 |
922 50 |
1,125 |
1.462 50 |
|
l:e Mönsterskrifvare......... |
300 — |
300 |
3901 — |
||
2:dre dito ........ |
300 |
300 |
-! |
39 : |
|
l:e Bataljonsadjutant ....... |
300—: |
300 |
100: |
600 |
|
2:e dito |
300 |
300 |
600! . |
||
Regementsväbel................. |
300!-; |
300 |
— j; ‘ |
600 - |
|
Regementstrumslagare ...... |
375 —| |
375 |
750; |
||
1 Hautboist ................... |
... ; 1 rotelön |
100 |
100 |
-1 „ j |
200 |
9 dito .............. |
... 9 rotelöner |
900 —i |
900 |
1 j |
1,800 |
2 Gevärshandtverkare ............i2 rotelöner
Lif-kompaniet kompanichef..... |
135 |
|
Forssa „ |
dito ...... |
150 |
Jerfsö „ |
dito |
142 |
Delsbo „ |
dito |
99 |
Fernebo „ |
dito ...... |
90 |
Arbrå „ |
dito ... |
84 |
Alfta'' |
dito . ... |
79 |
Ofvan sjö „ |
dito ..... |
90 |
1 2:e Kapten____ |
||
3 dito 1 l:e Löjtnant . |
1 2:e Löjtnant
7 dito
1,065 |
1,200 |
— 50 1,800, - j |
|
1,050 |
1.200 |
—i „ 1,800!-L |
|
1,057 |
50 |
1.200 |
1,800 - |
1,101 |
1,200 |
— 1,800—. |
|
1,110 |
_ |
1,200 |
1,800 — |
1,116 |
1,200 |
— „i 1.800 — |
|
1,120 |
50 |
1.200 |
.. 1,800)— |
1,110 |
1.200 |
„ . 1,800 — |
|
750 |
750 |
100 1,500 - |
|
2,250 |
_ |
2.250 |
—1 4.500! |
525 |
_ |
525 |
—i, 1,050 |
3,675 |
3.675 |
— .. 7.350, |
|
450 |
450 |
„ 900! |
|
3,150 |
— |
3.150 |
6,300 |
Transport
l,714!—i! 3,950i—:37,436'' —"43,1001-
'' 69,862 50
1.133 60
300|-|
650 —
UO 0.3
1 330
800 -
’ 225
472 ss
i 243 _
'' 216 -> 429
6,662! 62 |
7,796 |
>2 |
||
3,393:49 |
3,693 |
49 |
356 51 |
|
2.19287 |
2.842 |
87 |
||
1,984)50 |
1.984 |
5 1 |
1,015 |
|
1.389115 |
1.339 |
15: |
185 85 |
|
793,80 |
793 |
SO, |
406 20 |
|
595)35 |
595 |
35 |
304 |
|
595 35 |
595 |
35 |
||
950 |
1,389)15; |
2.339 |
15 |
260 |
1.200 |
; ! |
1,204 |
36 — |
|
800 |
800 |
_ |
240 |
|
992)25 |
992 |
25 |
||
1,220 46; |
1,630 |
49 |
||
39690 |
396 |
90;i |
||
396 90 |
•396 |
90 |
||
396)90 |
396 |
90 |
203 10 |
|
396!90 |
396 |
90 |
203 1 |
|
396 90 |
396 |
90 |
203 1 |
|
1 :’ 49612 |
496 |
12 |
253 |
|
100 |
i. :. ! |
101. |
100 |
|
900 |
J _ |
90U |
9! 0 — |
1,408 99 1,744199 55 0
1,389! 15 2,189 15
1.39907: 1,399 071 400;
1 456 62 1.681 62 118
1.468 53 1,941:41
1,476 i 46; 1,719146'' 80 5
1,48242: 1.698 12 101
1,468; 53 1,897 531
992 25; 992 25!) 507 7
2.976!75 2,976 75 1,523
694! 57! 69457! 355
4,862:02 4,862 02;! 2,487
595!35 595 35’ 304
4,167)45 4.167 45 2,132
5,215 51 3,950 - 49,627:77:58,793 28 13,060
1 Beräknadt efter 3 % af taxeringsvärdet.
* Bostället utarrenderadt på. 20 år från den l4/372, mot ingen arrendeafgift de fem första åren.
Till Bil. 3 a. vid Kong!. Maj:ts nåd. Prof). Nio 1, om Statsverket 1874.
Lönegrad
Beräknade tillgångar
1833.
Kontant.
Bostället
lemnade
enligt
1833 års
uppskatt
ning.
utan j med
delnings- II delningsrätt
rätt
i löne- II i lönevinsten
vinsten.
Aflöningen föreslås
nu.
1833 j -
med |
|
ars |
dyrtids- |
normal- |
tillägg .-it'' |
lön. |
1 nedanst. |
, % å 1833 |
Beräknade tillgångar 1872.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
Kontant.
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
inberäknadt
32,3 %
öfverskotts
medel.
Summa.
Fyllnad ''
att
begära.
Transport |
1.711 |
3.050| |
37,436 |
—143.100 |
|
Underlöjtnant... |
30(1 |
-i 300 |
|||
dito |
2,100 |
2,1( 0 |
|||
a nj un kåre...... |
360 |
360 |
|||
dito |
2,52o |
2,520 |
|||
Sergeant........ |
240 |
- 24o |
|||
dito ...... |
2,640 |
-li 2,640 |
|||
urir ............ |
1 rotel ön |
120 |
120 |
||
dito ........... |
15 rotelöneri |
■i 1,800 |
— 1,800 |
||
Summa |
1,714 - |
3,960 |
47.516 |
— 53,18 |
69,862 |
50 5,215 |
3,950 |
—144,627 |
77 |
58,783 |
28 |
13,060 |
79 |
||
100 |
3 00 |
396 |
90 |
396 |
90 |
20.3 |
10 |
|||
4,200 |
2,778 |
30 |
2,778 |
30 |
1,321 |
70 |
||||
720 |
476 |
28 |
476 |
28 |
243 |
72 |
||||
5.040 |
3,333 |
96 |
3,333 |
96 |
1,706 |
04 |
||||
480 |
317 |
52 |
317 |
52 |
162 |
42 |
||||
5,280 |
3,492 |
72 |
3,492 |
72 |
1,787 |
28 |
||||
240 |
158 |
76 |
158 |
76 |
81 |
24 |
||||
3,600 |
i 2,881 |
40 |
2,881 |
40 |
718 |
60 |
||||
90,022 |
50;l 5,215 |
51 |
3,950 |
63,463 |
61 |
72,629 |
12 |
19. ’ ! |
89 |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874
Lit. D. t.
I,ö n e gm il.
N:o |
15. |
Kongl. |
|
Beräknade tillgångar 1833. |
|||
Bostället |
Kontant |
1833 |
|
lemnade |
utan |
med |
års |
enligt 1833 års; |
! delnings** |
delnings rätt |
normal- |
uppskatt-: |
i i löne- |
i löne- |
lön. |
ning. | |
vinsten. |
vixisten. |
Elfsborgs
Regemente.
Afton i ngen föreslåa
Beräknade tillgångar 1872.
med dyrtidstillägg
af
nedanst. %
å 1833 års
normallön.
till
belopp.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
utan
delnings*
rätt
i lönevinsten.
Kontant
in be
räknad t
« %
lifverskottsroedel.
Summa.
Fyllnad
ait
begära.
Öfverste .....................
late Major...................
2:dre Major.................
3:dje Major.................
Reg'':ts-Qv. mästare.........
l:ste Reg:ts-Adjutant.. ..
2:dre d:o .....
Reg:ts-Pastor.............
Reg:ts-Läkare...............
l:ste Bataljons-Läkare...
2:dre d:o
Reg:ts-Auditör...............
g:ts-Skrif''vare.............
l:ste Mönsterskrifvare. ..
2:dre d:o
l:ste Bataljons-Adjutant.
2:dre d:o
Reg:ts-Väbel................
Reg:ts-Trumslagare.......
1 Hautboist...................
9 d:o ...............
2 Handtverkare............
_ .Kompani-Chef......
o £j Fanjunkare..........
,8 vn Sergeant.............
|l:ste Furir...........
_h ^ j Kompani-Chef......
o £0Fanjunkare...........
J? g.) Sergeant..............
• “ ll:ste Furir............
jy, rKompani-Chcf
o’ 2: cil Fanjunkare.......
l:ste Sergeant....
2:dre d:o
y w P
jKompani-Chef.
o >4Fanjunkare.....
8 sflHste Sergeant.
''2: dre d:o
1,606 50
030]—
316 50
522:-
- ; 950,-
— i—j 1.200 -
— — | 800-
213—1 — i
—j
-
9050 - !-
rotelön
J 56 —
109;50
99 —
81 -|
147-!
12750
11850
105 —
316 50
112 50
102 —
73 50
214 50
85 50
70 51)
49 50
3,793 50
2,070 —
1,483 50
978 —
1.050 -600 —
450 —
450 —
1.050 —
750 —
912-216 —
209 50
5,400:
2,700-1,800 -1,500
1,050 -600-450 -450-2,000-1,200 -800-750 -1,125
300-300-
30
50
100
))
30
7,0201—
4,050 —
2,700;—
2,250 —
1,575 —
1,200-900 —
450 —
2,600 —
1.560:—
1,040 —
975 -1,462 50
390 —
390 —
4,315-1,400-863 -1,250 —
- 950-
-1,200 -
- 8001-
800 -333 26
150 —
5,424 70
2,96010
2,12140
1,398 54
1,50150
858—:
643 50
043; 50:
1,50150
1,070.50
1,304 16
308 88
299 58
9,73970
4,360 10
2,984,40
2,648 54
1.501.50
858 —
643 50
643750
2,451150
1,200 —
800 —
1.070.50
2,10416
642 14
449:58
141
391—
1,053 -232 50
12150
loss:!
50
247 50
138 —
166 50
985 50
27450
169 50
190 50
240-120 -1,200 -360 -240-120 -1,200 -360-240 -240-1,200 -360 -240;-240-
360 —
180—:
1,800 —
540 —
360 —
180 —
1,800 —
540 —
360 —
360 —
1,800 —
540 —
360 —
360 —i
300-150 -300-200-250 -- 240 -360 -210-150-150-750-463-300-280-
20163
55177!
1,504 79
332 47
173 74
2145
1,263 40:
353,92
196134;
23809
1,409126
392 —
242:68
27241
73.50
342 —
256 50
148 50
360:—
240-
- — 300- |
300- |
100 |
600 — |
- —-- 429 — |
429!- |
171 — |
— —, 300- |
300 — |
» |
600 — |
— — — i— 429_j |
429 j— |
171— |
— —: 300 — |
300 — |
M |
600 — |
— --- 429—: |
429- |
171 — |
— i i 375 — |
375—i |
» |
750—: |
- --- 536 25 |
536 25 |
213 75 |
100;—! — — |
100 — |
» |
200—: |
— -- 100- - -; |
100 — |
100- |
900 — — — |
900 —j |
” |
1,800;—: |
- 900- - — |
900j— |
900—, |
- — 1.044- |
1,200 - |
50 |
1,800- |
1,300— — — 1,49292 |
1,792,92 |
_ _| |
- —! 250:50 |
360 - |
» |
540-'' |
525— — — 378:21 |
903 21 |
— —: |
50163
205177
1,80479
5324?
423 74
261,45
1-.623 40
56392
346 34
388! 09
2,159 26:
855!—
542 68
552''41
7 53,
176 60
13 66
Transport; 5,430 50 3,950 — 21,239 50 30,620 -
Beräknadt med 3 % af taxeringsvärdet.
44,992 50 15,039 26 3,950 — 31,388 19 50,377 45 3,345 04i
Till Bil. ,9 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.
Lö negrad. |
Beräknade tillgångar 1833. |
1833 års normal- lön. |
Aflöningen föreslås |
Beräknade tillgångar 1872. |
Fyllnad : att begära, j |
||||
Bostället lemnade enligt 1833 ars |
Kontant |
Bmtfill-t i Kontant |
! Summa. I |
||||||
utan j med i löue- j i löne-vinsten. vinsten. |
med dyr-tidstillägg nedanst. % |
till belopp. |
lemnade ! inbe- år 1872 iii- räknadt .11 delnings- 0 cnligt '' rätt ‘f /u infordrad ; ; ]öne. °fver- nppgift. ; vinsten. sko‘ts: medel, |
||||||
Transport |
5,43(150 |
3,950 — 21,239 50 30,6201— |
44,992 50 |
15,039 |
26 3,950;— 31,388 19 |
50,377 45 |
3.34504 |
||
_ -sj(Kompani-Chef....... |
270- |
— — 930 — |
1,200:— |
50 |
1,800 — |
550 |
--- 1,329 90 |
1,879 90 |
- :- |
o® (Fanjunkare........... |
42- |
— - 318.- |
360 - |
» |
5401- |
150 |
— — !—i 15474 |
604 74 |
- |--- |
js “iSergeant ............ |
75!— |
— — 165 — |
240 — |
)) |
360 — |
272 |
— — —! 235; 95 |
507 95 |
— :—i |
• g (l:ste Furir............ |
69;- |
- —, 51- |
120 — |
» |
180- |
300 |
- - i- 72:93 |
372:93 |
— i— |
(^[Kompani-Chef .... |
157 50 |
- 1,042 50 |
1,200 - |
» |
1,800- |
350 |
— — j— 1,49077 |
1,840 77 |
— ; — j |
o 5 o 1 Fanj unkare....... |
1101— |
- 250- |
360- |
» |
540 — |
420 |
— — i—1 357! 50 |
77750 |
— ; |
Ö p. ^ ] Sergeant............ |
105- |
- — 135 — |
240- |
» |
360 — |
325 |
193 05 |
518 05 |
— ;— |
w ^ ll:ste Furir........ |
91 50 |
— i—i 28 50 |
120 — |
» |
180 — |
4 240 |
39195 |
279 95 |
— |
w [Kompani-Chef . . |
240- |
- - 960- |
1,200 - |
» |
1,800- |
430 |
--- 1,37280 |
i.802 80 |
- i — |
o 5 SiJFaniunkare........ |
150 - |
— — 210 — |
360 - |
W |
540 - |
300 |
— — 1—1 300 30 |
600130 |
- --- |
S )l:ste Sergeant. |
94 50 |
- 145 50 |
240 — |
» |
360 — |
400 |
- - ;—; 208 — |
608;— |
- 1- |
• 1 (2:dre d:o |
48''— |
— - 192- |
240 - |
» |
360 - |
140 |
— — 27456 |
1 1 1 56 |
— — |
'' y i Kompani-Chef...... |
120 — |
— — 1,080;— |
1,200 — |
,, |
1,800 — |
200 |
- — — 1.544 40 |
1,74440 |
55 60 |
oj? (Fanjunkare ..... |
88 50 |
— j— 27150 |
360- |
» |
540- |
230 |
--- 388 24 |
618124; |
— !— |
.3 5 1l:ste Sergeant...... |
91:50 |
— — 14850 |
240 — |
» |
360- |
180 |
— — 1—: 212 35 |
392 35, |
— — |
? (2:dre d:o |
55 50 |
— — 18450 |
240- |
•• |
360- |
200 |
— — j— 263:83 |
463 83 |
— — |
1 2:dre Kapten............. |
--- |
— i- 750 — |
750 - |
100 |
1,500 — |
— |
—" — i— 1,072 50 |
1,072 50 |
427! |
8 d:0 ............ |
- - |
— — 2,250 — |
2,250 — |
)) |
4,500 — |
— |
— — — 3,217:50 |
3,217 50 |
1,282: |
1 l:ste Löjtnant............ |
- 1- |
— : 525 — |
525 - |
)) |
1,050 — |
— |
— — — 750 75 |
75075! |
299 25 |
7 d:o ............ |
- .- |
- — 3,675- |
3,675 — |
» |
7,350 — |
— |
— — 5,255 25 |
5.255 25 |
2,09475 |
1 2:dre Löjtnant........... |
--}- |
— — 450 - |
450 — |
» |
900 - |
--- 643:50 |
643 50 |
256''50 |
|
7 d:o |
- - |
- - 3.150 — |
3,150 - |
» |
6,300!— |
— |
—-- 4,504 50 |
4,504 50 |
1,795:50 |
1 Underlöjtnant........... |
— |
— — 300 — |
300 — |
,) |
600 — |
— |
—-- 429—'' |
429!—! |
171 — |
7 <I:o .......... |
— i — |
— — 2.100 — |
2,100 — |
» f |
4,200 - |
— |
—-- 3,003 — |
3.003 - |
1,197 — |
1 Furir........................ |
— 1 — |
— — 120 — |
120 - |
)) |
240 — |
— |
---17160 |
171 60 |
6840 |
11 d:o ........................ |
— — |
— — 1,320 — |
1,320 — |
» |
2,640 - |
— |
--- 1,887 60 |
1,88760 |
752:40 |
Summa |
7.238 50 |
3,95()| —|41.99l|50 |
53 ISO - |
- i |
86.152|50 |
19,726 26!3.950l—60,062!66|83,738|92|ll,745|44 |
* Se omstående sida.
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj tis
Nåd. Prop. N:o 1 o,a Statsverket 1874.
Wc
stgöta-Dals Regemente.
Lönegrad.
Beräknade tillgångar 1833.
Bostället
leinnade
enligt
1833 års
uppskattning.
Kontant.
u( an
delningsriitt
i lönevinsten.
med
delningsrätt
i lönevinsten.
1833
års
normal
lön.
Lönen föreslås nu
med förhöjning
af
nedanst. %
år 1833 års
Beräknade tillgångar 1872.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
Öfverste
l:e Major................
2:c Major ...............
3:e Major.................
Eeg:ts Qv.-mästare.....
l:e Keg:ts-Ad,jutant ..
2:e Reg:ts-Adjutant
Reg:ts-Pastor ...........
Eeg:ts-Läkare...........
l:e Ilat.-Läkare ........
2:e Bat.-Läkare ......
Reg:ts-Auditör.........
Reg.-ts-Skrifvare .......
1:6 Mönster-Skrifvare
2:e Mönster-Skrifvare
f:e flat.-Adjutant ......
2:e Bat.-Adjutant ......
Reg:ts-Yäbel ...........
Reg:ts-Trumslagare
1 Hautboist............
9 (l:o ..............
2 Gevärshandtverkare
“ '' Komp.-Chef......
Fanjunkare ......
Ko Sergeant
Komp.-Chef......
Fanjunkare ......
l:e Sergeant......
Komp.-Chef...
B pLSA Fanjunkare
T* ” 1 i l:e Sergeant..
Komp.-Chef...
Baq Fanjunkare ...
7 m 1 ( 1 Sergeant
Komp.-Chef......
B Fanjunkare......
M c"‘ l:e Sergeant......
Komp.-Chef......
&< Fanjunkare
l:e Sergeant.....i
KN
O
B b
Transport 10,149|
delnings
vinsten.
Kontant.
27(3
192
232
151
181
(100
225
105
300
240
195
■löt |
— |
3,281 |
501 5,400 |
30 |
7=021 |
)- |
- 5,001 |
— |
|||||
1ÖC |
— |
1 1,061 |
50! 2,700 |
50 |
! 4,051 |
4.051 |
- |
||||||
8 — |
972 |
- 1.801 |
» |
2,7001— |
1.501 |
— |
|||||||
) — |
— |
1,041 |
1,500 |
2,250 — |
1,947 |
7-1 |
|||||||
— |
— |
1.050 |
1 1.050 |
), |
1.575- |
||||||||
— |
— |
601 |
600 |
100 |
1.200- |
||||||||
— |
— |
— |
451 |
! 450 |
» |
900 |
— |
||||||
— |
— |
— |
451 |
450 |
— |
— |
450 |
||||||
— |
95l |
1,051 |
2,000 |
— |
30 |
2,601 |
L |
_ |
950 |
||||
— |
1,20C |
— |
: 1,200 |
— |
1.560 |
__ |
_ |
1,200 |
_ |
||||
— |
801 |
~ |
— |
800 |
— |
)) |
1,040 |
_ |
800 |
||||
— |
— |
— |
750 |
750 |
— |
)) |
975 |
_ |
|||||
— |
— |
— |
1,125 |
! 1,125 |
— |
» |
1,462 |
50 |
|||||
1 50 |
— |
— |
40 |
50 |
300 |
— |
)) |
390 |
1,200 |
__y |
|||
— |
— |
— |
96 |
— |
300 |
— |
» |
390 |
— |
800 |
_ |
||
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
100 |
600 |
_ |
||||
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
600 |
_ |
|||||
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
» |
600 |
_ |
_ |
|||
— |
— |
— |
375 |
— |
375 |
— |
» |
750 |
_ |
||||
— |
100 |
— |
— |
100 |
— |
» |
200 |
_ |
_ |
100 |
|||
900 |
— |
— |
900 |
)) |
1,800 |
— |
— |
- |
900 |
— |
|||
— |
— |
— |
930 |
— |
1,200 |
50 |
1,800 |
1.510 |
— |
||||
50 |
— |
— |
175; |
50 |
360 |
» |
540; |
_ |
700! |
||||
50 |
— |
— |
70 50 |
240 |
)) |
360 |
_ |
450! |
|||||
j- |
— |
— |
810 |
— |
1,200 |
» |
1,800 |
1,322 |
|||||
_ |
— |
— |
180 |
— |
360 |
» |
5401 |
750! |
|||||
— |
— |
Öl) |
— |
240 |
» |
360 |
*)3oo; |
||||||
_ |
— |
— |
600 |
— |
1,200 |
» |
1,800 |
2,287 35 |
|||||
— |
— |
— |
84 |
3601 |
)) |
540 |
1,205 25 |
_ |
|||||
— |
— |
48 |
240 |
)) |
360 |
814:72 |
|||||||
50 |
— |
967 50 |
1.200 |
» |
1,800 |
*)402 |
|||||||
50 |
— |
205 50 |
360 |
» |
540 |
*1450 |
|||||||
50 |
1 |
58 50 |
240 |
)) |
360; |
815 70 |
|||||||
— | |
— |
600 |
— |
1,200 |
"l |
)) |
1,800 |
1,800 |
|||||
— |
135 |
360- |
— |
,) |
540 |
*)420 - |
|||||||
— |
— |
135 |
2401- |
— |
« |
360 |
550- |
_ |
|||||
— |
— |
900 |
1.200.- |
» |
1,800 |
1,420 |
_ | |
||||||
— |
— |
120.- |
— |
360!- |
— |
» |
540:- |
_ |
01050 - |
_ |
|||
— |
— |
45J- |
— 1 |
240g |
-! |
» |
3601- |
- |
800,- |
- i |
|||
- |
3,950 |
—|l9,40l| |
-i |
33,50o| |
-1 |
1 |
I9,312|50 31,553|76 |
3,950 |
inberäknadt
85,5 %
öfverskottsmedel.
Surnn
6.0!)( |
5 4( |
11.09( |
3 46 |
1,98: |
9i |
6,041 |
>92 |
1,801 |
S0( |
3,30c |
06 |
1,931 |
0£ |
3,871 |
79 |
1,94" |
7 £ |
1,947 |
75 |
1,111 |
1,113 |
||
831 |
75 |
834 |
75 |
831 |
75 |
834 |
75 |
1,947 |
75 |
2,897 |
75 |
— |
1,200 |
_ |
|
— |
— |
800 |
_ |
1,391 |
25 |
1,391 |
25 |
2,086 |
88 |
2.086 |
88 |
75 |
13 |
1,275 |
13 |
178 |
08 |
978 |
08 |
556 |
50 |
556 |
50 |
556 |
50 |
556 |
50 |
556 |
50 |
556 |
50 |
695 |
62 |
695 |
62 |
— |
— |
100 |
— |
— |
— |
900 |
— |
1,725 |
15 |
3,235 |
15 |
325 |
56 |
1,025 |
56 |
130 |
78 |
580 |
78 |
1,502 |
55 |
2,824 |
55 |
333 |
90 |
1,083 |
90 |
150 |
26 |
450 |
26 |
1,113 |
— |
3,400 |
35 |
155 |
82 |
1,361 |
07 |
89 |
04 |
903 |
76 |
1,794 |
71 |
2,196 |
71 |
371 |
20 |
821 |
20 |
108 |
51 |
924 |
21 |
1.113 |
2,913 |
||
250 |
12 |
670 |
12 |
250 |
12 |
800 |
12 |
1,669 |
10 |
3,089 |
(0 |
222 |
30 |
1.2721 |
30 |
83 |
18 |
883148 |
35,978|8ö| 71,482|6l!l,94
*) 3 % af taxeringsvärdet.
Till Bil. 3 a. vid Kong1. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1874.
Lönegrad.
Beräknade tillgångar 1833.
Bostället
lemnade
enligt
1833 års
uppskatt
ning.
Kontant.
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
med
delningsrätt
i lönevinsten.
1833
års
normal
lön.
Lönen föreslås nu.
med förhöjning
af
iuedanst. %
lä 1833 års
normal lön,
till
belopp.
Beräknade tillgångar 1872.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift
Kontant. |
|
utan |
inbe- |
delnings- |
räknadt |
rätt |
85,5 % |
i löne- |
öfverskotts |
vinsten. |
medel. |
Summa.
Fyllnad
att
begära.
Transport |
10,149 |
— |
i 3,950 — |
19.401 |
— |
33,500 |
— |
49,312 |
50 |
31,595 |
76 |
3,950 |
— |
35,978 |
85 |
71,182 |
61 |
1,946 |
87 |
|
Komp.-Chef...... |
450 |
_ |
750 |
_ |
1,200 |
_ |
50 |
1,800 |
_ |
1,500 |
— |
— |
— |
1,391 |
25 |
2,891 |
25 |
— |
— |
|
Fanjunkare ..... |
34(1 |
50 |
19 |
50 |
360 |
— |
» |
540 |
— |
1,025 |
— |
— |
36 |
17 |
1,061 |
17 |
— |
— |
||
l:ste Sergeant... |
135 |
— |
- - |
105 |
— |
240 |
— |
» |
360 |
— |
600 |
— |
— |
— |
194 |
77 |
794 77 |
— |
— |
|
f Komp.-Chef...... |
270 |
— |
--- |
930 |
— |
1,200 |
— |
» |
1,800 |
— |
1,455 |
30 |
— |
— |
1,725 |
15 |
3,180 45 |
— |
— |
|
•! Fanjunkare ...... |
202 |
50 |
_ |
157 |
50 |
360 |
— |
» |
540 |
— |
700 |
— |
— |
— |
292 |
16 |
992 16 |
— |
— |
|
1 l:ste Sergeant... |
120 |
— |
- - |
120 |
— |
240 |
— |
» |
360 |
— |
500 |
— |
— |
— |
222 |
60 |
722|60 |
— |
— |
|
Kapten ............ |
_ |
- - |
750 |
— |
750 |
— |
100 |
1,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1.391 |
25 |
1,391)25 |
10b |
75 |
||
d:o ............ |
_ |
_ |
___ l_ |
2.250 |
— |
2.250 |
— |
» |
4,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
4.173 |
75 |
4,173.75 |
32 G |
2o |
|
Löjtnant............ |
__ |
_ |
- |- |
525 |
— |
525 |
— |
» |
1,050 |
— |
— |
— |
— |
— |
992 |
42 |
992)42 |
57 |
58 |
|
d:0 ............ |
_ |
_ |
_ _ |
3,675 |
_ |
3,675 |
— |
)) |
7,350 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,946 |
94 |
6,946 94 |
403 |
06 |
|
Löjtnant............ |
_ |
_ |
_ _ |
450 |
— |
450 |
— |
» |
900 |
— |
— |
— |
— |
— |
834 |
75 |
83475 |
65 |
25 |
|
(1:0 ............ |
_ |
_ |
_ _ |
3.150 |
— |
3.150 |
— |
)) |
6,300 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,843 |
25 |
5,84325 |
456 |
75 |
|
erlöjtnant............ |
_ |
.—. |
- - |
300 |
— |
300 |
— |
)) |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
556 |
50 |
556)50 |
43 |
50 |
|
d:o ............ |
_ |
_ |
_ :_ |
2.100 |
__ |
2,100 |
— |
» |
4.200 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,895 |
50 |
3,895 |
50 |
304 |
50 |
eanf .................. |
_ |
_ |
- - |
240 |
— |
240 |
— |
» |
480 |
— |
— |
— |
_____ |
— |
445 |
20 |
445 |
2C |
34 |
80 |
0 .................. |
_ |
_ |
_ _ |
720 |
_ |
720 |
__ |
» |
1,440 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,335 |
60 |
1,335 |
6( |
104 |
4C |
_ |
_ |
_ '' _ |
120 |
_ |
120 |
— |
„ |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
222 |
60 |
222 |
7C |
17 |
40 |
|
0 ........................ |
— |
— |
| |
1,800 |
— |
1.800 |
— |
» |
3,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
3.339 |
— |
3,339 |
— |
2611- |
|
Summa |
11,667 |
3,950- |
37,8631- |
53,480 |
• |
186.872 50 |
37,334 06 |
3,950 |
k |
69.817)71, 111,101 |
77 |4,13o|ll |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. v.
N:o 17. Kongl. Bohusläns Regemente.
Beräknade tillgångar 1833.
I. ö n e g r a d.
Bostället
temnade
enligt
i 833 års 1
uppskattning.
Kontant
utan med
delnings- delnings1''iitt
rätt
i löne- i lönevinsten.
vinsten.
Öfverste
1: s t e Major..................
2:dre D:o ..................
; 3:dje I):o .................
Reg:ts-Qv. mästare......
ltste Regtts-Adjutant.. ..
2:dro Dto
Reg:ts-Pastor................
Regtts-Läkare.............
l:ste Bataljons-Läkare .
2:dre Dto
Regtts-Auditör...........
Regtts-Skrifvare..........
l:ste Mönsterskrifvare. .
2:dre J):o
ltste Bataljons-Adjutant.
2:dre D:o
Regtts-Väbel.................
Regtts-Trumslagare........
1 Fältmusikant.............
9 d:o ......
2 Gevärshandtverkare...
w | Kompani-Chef.......
o Fanjunkare ........
B gM Sergeant..........
Iltste Furir ........
o*» IFanjunkare........
& EG Sergeant........
■ ® Iltste Furir............
^ w (Kompani-Chef........
o gi J fanjunkare..........
B g j Sergeant..........
Iltste Furir............
(Kompani-Chef.......
o ^./Fanjunkare.........
B g-(Sergeant...............
• o Iltste Furir............
1.500-900 -750;-825 ■
- 950-
- i — j 1,200;-
- 800 -
487 50 - I420!—
— -
rotelöu— 100-
» ! — i 900-
375 — — -
180|— — -225;— — !-
150 — — -
315;— _ !-
180!—■ — -225 — — -
901- - -
525 j — — -
300 - — -
232 50 — -
___ __1
337 50 - ''-
300 — - i
240|—;
— i97150
- -
3,900—!
1,800[—j
1,050;—
075;—
1,050 —1
600 —
450—:
450;—I
1,050 —
750 —
637 50
300 —''
300 —1
300 — i
300 —1
375 —
Aflöningen |
föreslås |
o, |
räknade |
tillgångar 1872. |
||
1833 |
nu. |
Kontant. |
■ |
|||
års normal- lön. |
med dyr-tidstillägg nedanst. % |
till belopp. |
leranade |
utan delnings |
inbe-räknadt löfverskotts- medel. |
■Sum ma. |
5.4(10
2,700
1,800
1.500
1,050
600
4501
450
2,000
1.200
800
750
1.125
300
300
300
300
300
375
100
900
825 — 1,200 -180;— 360;-
15;—! 240 j
—
i —i 120 -
885:—; 1,200 i -ISO!—'' 360!-
15—: 240 L
30 120 -
6751—: l,200j60
j— 360:-
7; 50 240 j
862150
1,200!-60 - 360 -
- 240-
22|50 120-
30
50
100
30
— 100
50
7,020— 4.399 68 — -
4,050—; 1,350 — — -
2,700—j 2,352 25 — i
2,
2501—1*1,500—; — -1,575''—! — — — .
1,200;— — I—1 — .
900 —! — I—! — .
45oj—i — — —
2,600 j— — j—, 950-
1,560 — - 1.260-
1,040''- - - 800-
975;_i _ j_ _
1,462 50, 1,100—j — -390!— 1.15688'' — -390—: — !—: — -
600— — |— —
600i—i — I—'' — -
6oo;—; — — _
750:—; — — —
200: —i —
1,800;— —
100-900 -
1,800; —
510 —
360 —
180 —
1,800,—
450 —
360 —
ISO;—
1,800!—! 1,500 —
540 — 1,000 —
360 —! 700 —
560 18
350 —!
850 —
400 _
900 —
750 —!
800—1
135 —
1,800 — 900 —
540—: 1.165 80
360—, 8001—|
180—; 755 -
10104 90
4,663 80
2.720 55
1,748 92
2.720 50
1.554 60
1.165 95
1.165 95
2.720 50
1,943 25
1,650 47
777 30
777 30
77731;
7 77 30
971 62
2,137 57,
466 38
38 86
2,29303
466 38
38 86
77 73
1,748 86
155 46
19 43
2,234 73
155 56
7 (7
777
777
777
971
Fy
14.504 58j
6.013(80
5,072:80:
* 3,248 92
2,720 50j
1,554 60
1.165:95
1.165 95
3,670 50
1,200 -!
800 —
l,943j 25
2,750 471
1,156 88
30!
so;
31
30
62;
100 —
900;—!
2,697 75;
816.18
888 86!
400 -3.19303
1,216 38!
''838 86;
212 73
3,248!ö6
1,155 46
719 43;
3.13473:
1.321 36
- — j 800—!
58 29 813 29!
Transporti 8,055-1 3,950- 17,805 - 30,260 - - 44.092,50 23,424 79 3,950- 46,130 82 70,505 0l|l, 6
* Dessutom 8 centner hö och 12 kubikfot hafre
** Beräknadt efter 3 % af taxeringsvärdet.
Bul
Till Bil 3 a. vid Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Beräknade tillgångar 1833.
Kontant
Lönegrad.
Bostallet
| lemnade *
enligt
utan med
; delnings- delnings
1833
års I rgtt rätt
uppskatt-1 j löne- i löne
ning.
| vinsten, vinsten.
1833
års
normal
lön.
I Kompani-Chef..
Fanjunkare.....
Sergeant.........
l:ste Furir......
I Kompani-Chef
Fanjunkare....
Sergeant .......
l:ste Furir.....
Kompani-! !hef.
Fanjunkare......
Sergeant...........
l:ste Furir......
Kompani-Chef
Fanjunkare .....
Sergeant
:ste Furir........
e Kapten ..
D:o
e Löjtnant..
D:o
e Löjtnant.
D:o
derlöjtnant
D:o
Aflöningen föreslås |
Beräknade tillgångar 1872. |
|||
Kontant, |
Fyllnad att |
|||
med dyr- |
lemnade |
inbe- |
||
tidstillägg |
år 1872 |
delnings- |
räknadt ; Summa. |
|
af |
enligt |
rätt |
159,1 % j |
begära |
nedanst. % belopp. |
infordrad |
i löne- |
öfverskotts- |
|
å 1833 års normallön. |
uppgift. |
vinsten. |
medel. |
1 8.655 -1 450-- - 225!—'' |
3,950 -47,805:—*30,260:- — —! 750:—! 1,2001— — -i 135 — 360- — - 52 50 240 — — — 7 50 120 — |
— 41,092 5''i21,124 79 3,950! — 50 1,800!-* 2,000! — — —! 540 - 600 —, — — » 360*— 1,0001—* — —'' » 180550 - |
46,13082 |
73,505 6111,600]—! 569 43 |
225 -90!-90 -75 - |
— - 975—1 1,200]—; — - 270-'' 300 — —: 150:— 240 - — - 45 120 - |
» 1,800! — : 1,100— — - » 540 - 36618 360 - 250 - „ 180 - 350 |
2,526 22 |
3,626;22 • 1,065 75 612 74 466 59 |
495 -90 -1 17250 75 - |
— - 705 - 1,200 — ..... _ 270— 360! — — 67 50; 240 — — - 45- 120—! |
» 1,800— 2,000- — — 360 - 600 -, — - „ 180 - 400!-• - |
1,826 65 |
3,826:65 — — |
300; — |
— 900 — 1,200 — * — .... 285''- 360 - — - 120- 240- — — 37:50 120!- |
„ 1.800— 1,400 — 540 . 350 — » 360 - 600 — „ 180 — 300 — |
2,331*90 |
3,7 31190 — — 1,088 43 - -910 92 — — |
750 -2,250!—:
525 -3,675 —!
450 -1,350]—;
300 -''
2,100-120 —
060 —
750
2,250*-525
3.675-450 -1,350
300 -2,100
120
960-
100
1,500- -
4,500!—
1,050!—
7.350 — -
900 — —
2,700 —; -
600 i—
4,200-240 - - -
1,020 -, -
1,943125
5,829175 i
1,360 27
9,521 92’
1,16595;
3,497185,
777 30
5,441110*
310192
2,487136!
1,943125
5,829:75
1,36027
9,521:92''
1,165:95
3,497 85!
77730
5,441,10.
31092
2.487 36
Summa 11,520 - 3,950 - 35,100! 50,420 -
- 80.572 50 33.700 07 3,950- 91,116 201118,857 171,600*
Till Bil 3 a. vid Kongl. Maj:ts nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lönegrad.
Lit. D. w. |
||||||
N:o |
18. |
Kong!. |
Westmanlands Regemente. |
|||
Beräknade tillgångar |
!j Aflöningen före-slås nu. |
Beräknade tillgångar |
1872. |
|||
Bostället |
Kontant. |
1833 limed dyr-, |
Kontant. |
I |
||
utan |
med jdelnings-II rätt I vinsten. II |
ars tidstil- ii normal- : lägg af | tlh nedanst. [i belopp, I års nor-jj mallön. il |
lcm^7 utan |
inberäk- nadt 47 % 1 |
! Summa. |
artermästare.
Öfverste ..
l:e Major
2:.e Major
3:e Major
Regementsqva
l:e Regementsadjutant
2:e Regementsadjutant.
Regementspastor .......
Regementsläkare .......
l:e Bataljonsläkare ....
2:e Bataljonsläkare ...
Regementsauditör .......
Regementsskrifvare
l:e Mönsterskrifvare ...
2:e dito
l:e Bataljonsadjutant...
2:e dito
Regementsväbel........
Regementstrumslagare .
1 Fältmusikant.......
9 Fält musikanter ......
o |Kompanichef ...
§J Fanjunkare ......
£r | Sergeant ........
o li:e Furir .......
o -g j Kompanichef......
Jj ^(Fanjunkare ......
"o £ I Sergeant, .......
r^,S |l:e Furir ........
•g |Kompanichef ...
£ J F anj unk are ......
£ £ 1 Sergeant .........
2 lim Furir .........
bfl-g’ | Kompanichef......
Jj g! Fanjunkare ......
2 £ |l:e Sergeant... .
M M »2:e dito ......
1.395
945
450
318
950
1,200
800
232''50
157150
225,
1 rotelön
9 d:o
270
150
lol
15
525
157 50
157!50
157150
210
180
180
100
900
105
262
187
50
50
— |
67 50
4,005 — |;
1.735 -1,350 - ''
1,182 —
1,050
600 —
4501-450''
1,050 -!
750
892 50
142 50
75
300
300
300
375 i
930
210
90
105
675
•''U2 7"
82 50
990
180
60
15
937
172 50
165
5,400!
2,700
1.800
1.500
1,050
600
450
450
2,000
1,200 —,
800
750!
1,125
300;
300!
300
300
300
375
100
900
1 200
’360
240
120
1,200,
360
240
120,
1,200
360
2401
120
1.200''
360
240''
30
50
100
30
100
50
50
7,020-4,050]—!
2.700] - ]
2,250
1.575
1,200
900,—,
450—1
2,600''-,''
1,560
1,040 —
975]-''
1,462 50
390 —1
390 j—
600 —
600 —1
600 1
750 |-1
200
1 800
l’800
’54U
360
180
1 800
’540
3öU
■ 180|_!
j 8oo _!
''54oj —
56----
180,
1 300 j_
"5n0
3,000
1.800
1,521
500
950
l,2oo
8: )0
Transport
—:l44,812| 5015,165 |77
364! - ]
“ 453 -I
309 6''1
570
8001
® 225
200. -1,618 -, 2821—
5131
453 -420 -!
394 24
332 51
346 35
396 90
* 210 -277 fl
18,)
5,887''35!
2,579 85
1,984 50
1,737 54
1.543 5''
882—,
661 5
661 50
1.543 50 ,
ry
a
beg
ioo!
900 -
1,102 5
1,367 1"
308 7, r
132 3 ,
154 35
992''25:
297 68
121 Jas
1,455330!
264 60
88 20''
22,1 5
1,378 13
253 58
p20,014 50(|30,509j—
30
658 84]
42U 7
368 j
1,775 (
463 j
509 7
433 S
29.121.3:, 48,537 12||3,
BeriSmadt med tre proc. af taxeringsvärdet.
pam
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Majds nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Beräknade tillgångar
1833.
Lönegrad.
Kompanichef
Fanjunkare .....
Sergeant ........
l:e Furir .......
(Kompanichef
Fanjunkare
l:e Sergeant .
2:e dito
Kompanichef ..
Fanjunkare _____
l:e Sergeant
2:e dito
Kompanichef
Fanjunkare .
1 :e Sergeant... i
:e dito .....
:e kapten ........
dito
Löjtnant.........
dito
e Löjtnant..
dito
derrtjtnant
dito
Transport
Bostället
lemnade
enligt
1833 års
uppskattning.
6,878
420
225
60
127
480
150
150
63
354
180
60
75
270
150
37
75
Kontant.
utan
delningsrätt
i
lönevinsten.
med
il delningsJ
rätt
! i löneil
vinsten.
3,950
50
50
1 roteliin
11 dito
20,014
I 780
135
180
720
210
90
177
846
180
180
165
930
210
202
165
750
2,250
525
3,675
450
3,150
300
2,100
120
h 1,320
50
50
1833
års
normal
lön.
30,5001
1,200|-360,
240
120
1,200
360
240
240
1,200
360
240
240
1,200
360
240
240
750
2,250
525
3,675
450
3,150
300
2,100
120
1320
Aflöningen föreslås
nu.
''med dyr-jl
tidstil- ,!
lägg af
nedanst. j|
% å 1833
års nor- j!
mallön. !|
Beräknade tillgångar 1872
belopp.
Bostället
lemnade
I år 1872
enligt infordrad
uppgift.
Summa j| 9,4501 3,9ö0j ii39,825L-j|53,18(''i
Beräknadt
med 3 proc. af taxeringsvärdet.
- 44,812 50;
50 1,800
J| 540
„ i 360
„ 180
„!l 1,800
J 540
J 360
..''i 360
J 1,800 —
„ 540 —|
360!
.. 360
.,!l 1,800
,Jj 540
360
360
1.500
4.500
1,050
7,350
900
6,300
600
4,200
240,
2 6401—
100,
Kontant
Fyllnad
inberäk
nadt
47 %
öfver
skotts
medel
utan
delnings
rätt
i löne
vinsten.
'' begär*.
Summa
15,165
29,421 35
1,146|60
198)45
264 60
48,537
2.558
* 240
2,167
40
1,940140,
—fe), 152j50:122,389)39'' 3,950| - l58,542|79j|84,882[l8|jll,112|76
Statsverket 1874.
Till
Bil. 3 a. vid Kon;,], May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om
Lit. D. x.
N:o 19- Kongl. Norrbottens Faltjagare-corps
Beräknade tillgångar 1833.
Aflöningen föreslås
Beräknad^ tillgångar 1872..
Lönegrad.
Bostället
i lemnade : utan
enligt 1 delnings1833
års i rätt
i uppskatt-1 ; lönening.
| vinsten.
Koutant.
med ''
delningsrätt
i lönevinsten.
1841
års
normal
lön.
med dvrtidstillägg
af
uedanst. %
ä 1833 årsi
normallön.
till
belopp.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
'' uppgift.
Kontant.
utan
delningsrätt
i löne''
vinsten.
258 r
)fverst-Löjt, Corps-chef U77j50,
Vlajor ...................... _ |_!
leg:ts-Qv.mästare i I
leg:ts-Adjutant.........| _ _J
Leg:ts-Läkare..............j __ |
Reg:ts-Auditör ......, j_.
Regits-Skrifvare ......... _ Ii
Bataljons-Adjutant ......i j_J
Reg:ts-Trumslagare ......; '' j;
2 Gevärshandtverkare ...,
Lif-Kompaniel. \ j j
Kompani-Chef ^
Piteå Kompani. J ■
Kompani-Chef ..........i 165j—
Kalix Kompani.
Kompani-Chef............
Råneä Kompani.
Kompani- Chef............
11 2:dre Kapten .......
1 D:o
! 1 l:ste Löjtnant ......;
3 d:0 ........
I 2:dre Löjtnant
13 eko .......
1 Underlöjtnant.......
3 d:o ........
II Fanjunkare
3 D:o
|1 Sergeant .............
3 D:o ............
j 1 Furir ...................... ~ ! ;
! 7 D:o ........................i — 1 1
Summa , 2,056 50
*) Beräknadt efter 3 % af
_ 2,573150, 3,750
_ _ 1,669 50 1,800,
50
825; -600
825 -6001-
76 50
950 — 1,050— 2,000
_ 600;—1 600) —
_ l-i 582,-i 750-
_ - 3001 —1 300-
__ .J 325;-1 325;-
_ -■ 1,119 —1 1,200.—
1 i 1 j
_ _ 1,0351— 1200;—
! ! j
... _ 942 —j 1,200—
_ J 1,123 5o’ 1,200; —
_ !_ 750— 750(-
_ i_ 750- 750j—
_ 525—I 525;-
__ _i 1,575;—1 1,575—
_ L 450- 450 -
_ _; 1,350—i 1,350 j—
_ L; 300- 300i—
_ _J 900—1 900|—
_ L 360 —1 360 -
_ l—'' 1080 —1 1,080 -
_ i_i 240- 240 -
_ _! 720-, 720; —
_ |_ 120— 120:-
_ , 840— 840i
950
- 22,704 50 25.71"
taxeringsvärdet.
5,625—1*1,485. ! - ;-
2.700 — *270 ■
„ i 1,237 50 - - - T
100 i 1,200 - — : , r (1
30 2,600- - H ''''ÖU|
„ i 780—, — i— — r
975-. 470- ■
100 600— — ■ —| __
„ i 650 —
inberäknadt
46,3 % i
öfverskotts- j
medel, j
3,765 03
2,442 48
1,206 98
877 80
1,536 ,15:
877 ''80
851 47
438 90
475148
Summa.
5,250 03!
2,712,48
1,20698
877;80''
2,48615''
87780
1,32147
43890
475;
50
1,800 -; 1,800 -
+405 -
*459 -l
j_: 1.6,37 10; 2,0421
j l '') l j
J 1,514 21 1,973 21
1,800 - 327
j 1,800;— *174 —
100 i i;SS°ot ~ ''
1,050- -3,150-; - -
„ 900— - -
„ 2,700 -; - -
„ j 600—1 — r
1,800.-. - r
„ l 7201—1 - !-
» i 2,160 j— — -
» j 1,440 —| - r
„ 240,— - -
„ I 1,6801- - "
_ ''43,487 50 3,590;.
1,378 is;
1,705:,
M 1,643 M 1,817 j
1,097 >25''
1,097 ''25:
768 l08!
2,304 23
658 135
1,975 105;
438 ;90
1,316 70
526 ;68;
1,580 04
35.1 12
1,053 ;36:
175 1561
1,228 1921
1,0971
1,097
768
2,304.
658
1,975.
438,
1,316 7
526
1,580
351
1,053
175
1,
950 33,216 72| 37,756
Till Bil. 3 a. vid Kongl- Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, dm Statsverket 1874.
Lit. D. z.
N:o 20. Kongl. Kalmare Regemente.
Lönegrad, |
j Beräknade tillgångar 1833. |
1833 års normal- lön. |
Aflöningeu nu |
föreslå |
s B —i Bostället j infordrad |
eräknade Ko |
tillgångar 1872. |
Fylla att begäi |
ad a. |
|||||
Bostället !-------^°n lemnade | u^an delnings-1833 års! rätt |
ant. |
ut ant. |
Summa. |
|||||||||||
med dul (tings-rätt |
med dyr- : nedanst. %! |
till belop |
utan |
iube- räknadt 90 % öfverskotts- medel. |
||||||||||
Öfverste .................. |
1.125— — — |
4.275 - |
5,400 — |
30 |
7-020 |
- 3.400 - |
8,122 60 |
1 1U22 50 |
||||||
l:ste Major .............. |
420 - - |
2 274 - |
2.700 — |
50 |
4050 |
887 87- |
— |
4.320 60 |
5.208 47 |
— |
— |
|||
•-'':dre Major .............. |
"875:- |
1.125 |
1-800 — |
» |
2,700 |
- 2.400 64 |
—- |
2.137 50 |
4.53804 |
— |
— j |
|||
3:dje |
Major................. |
199 50 — |
1.300 60 |
1-600“ |
» I |
2,250 |
602 58 |
— |
—- |
2,470 95 |
8,073,48 |
— |
— |
|
Reg:ts-Qvartermästare .. |
- — •--- |
1.050 — |
1-050 — |
» |
1-575 |
— — '' — |
— |
1,995 — |
1-995 — |
— |
||||
l:ste Reg:ts-Adjutant . |
— — — — |
000 - |
600 - |
100 |
1-200 |
—: — ; — |
— |
1.140| — |
1-140 |
60 |
—1 |
|||
2:dre |
I): 0 |
— ! — ■ — — |
450 — |
450 — |
» |
900 |
~ 1 — i —! |
— |
— |
855 |
855 — |
45 |
— |
|
Reg:ts-Pastor .............. |
-- — — — |
450 - |
450 — |
— |
450 |
— — — |
— |
— |
855 |
855;"" |
— |
— |
||
Reg:ts-Läkare .......... |
950 |
1.060 — |
2.000 — |
30 |
2-600 |
— — i —- |
950 |
— |
1,995 — |
2,945 — |
— |
— |
||
l:ste Bataljons-Läkare |
- 1.200 — |
— j-- |
1-200 — |
» |
1-560 |
— — , — |
1.200 |
— |
— |
1 200 — |
360 |
— |
||
2:dre |
D:o |
800 |
- - |
800 — |
» |
1-040 |
— j — ; — |
800 |
— |
- — |
800 — |
240 |
— |
|
Reg:ts-Auditör .......... |
i _ : —; - |
750 - |
750 - |
» |
975 |
— 1 — 1 — |
— |
— |
1.425 — |
1,425— |
— |
— |
||
Reg:ts-Skrifvare ....... |
376 - |
750 -- |
1-125 - |
« |
1.462 |
50 1.000 - |
— |
— |
1-425 |
2-425 — |
— |
— |
||
l:ste |
Mönsterskrifvare .. |
1S() - |
120 ~ |
300 — |
» |
390 |
1.000!- |
228 |
1,228'' |
— |
— |
|||
2:dre |
D:o |
226 - |
75 ~ |
300 — |
» |
390 |
— 1 700 - |
14 2 50 |
842,50 |
— |
— |
|||
l:ste |
Bataljons-Adjutant. — — |
300 — |
300 — |
100 |
600 |
—-1 — “ |
— |
— |
570 |
570 - |
30 |
__ |
||
2: dre |
D:o |
~ - — |
300 - |
300 — |
» |
600 |
-I _ ; - i |
— |
— |
570 — |
570 — |
30 |
— |
|
Reg:ts-Väbel ......... |
- j- '' - - |
300 — |
300 — |
» |
600 |
—i — — |
— |
— |
570 |
570 — |
SO |
— |
||
Reg:ts-Trumslagare ..... |
| - j — j — |
375 - |
375 — |
» |
750 |
—j — 1 — |
— |
— |
712 60 |
712 50 |
37 |
50 |
||
1 Fältmusikant ........... |
,-rofelonj— 100.— |
— ! — |
100 — |
» |
200 |
— — i — i |
100 |
— |
— |
100 — |
100 |
— |
||
9 Fältmusikanter ...... |
9 rotel,— 900 — |
— i— |
900 — |
» |
1-800 |
— — i—1 |
900 |
— |
— ; — |
900 — |
900 |
— |
||
2 Gevärshandtverkare .. |
2 rotel.— — — |
— |
--j- |
— |
— |
— — —i |
— |
— |
- | — |
_ j_ |
— |
— |
||
Kompani-Chef ..... |
460''—! — — |
750 |
1,200 — |
60 |
1,800 |
-1 1,479 68 |
— |
— |
1-426 — |
2.904 68 |
— |
— |
||
oV |
Fanjunkare ........ |
199 60 — — |
160 r -> |
360 — |
•> |
540 |
—; 540 — |
— |
— |
304 95 |
844 95 |
— |
— |
|
1 *1 |
l:ste Sergeant ..... |
180 - — - |
60 |
240 - |
» |
360 |
- 400 — |
— |
— |
114 — |
614 - |
— |
— |
|
2:dre Sergeant ..... |
150;-: — - |
90 |
240 — |
» |
360 |
—; 400 — |
— |
— |
171 |
571 — |
— |
— |
||
rKomp.-Chef ...... |
260 60 |
949 |
1-200 — |
» |
1.800 |
—! 700 76 |
— |
— |
1-804 05 |
2 504 80 |
— |
— |
||
Fanjunkare ...... |
124 60 |
235 t J |
860 — |
)) |
540 |
—! 489 34 |
— |
— |
447 45 |
936 79 |
— |
— |
||
1M |
l:ste Sergeant ..... |
135— — ! — |
105 |
240 - |
» |
360 |
— 500 — |
— |
— |
199 50 |
699 60 |
— |
— |
|
t3 o |
2:dre D:o ..... |
100 60! — |
189 f |
240 — |
» i |
360 |
— 160 — |
— |
— |
265105 |
426 05 |
— |
— |
|
Komp.-Chef ..... |
330 —! — - |
870- |
1,200 — |
»> |
1,800 |
780 — |
~ |
— |
1.653 — |
2,433 — |
— |
— |
||
° g |
Fanjunkare ..... |
180— — : — |
180 - |
360 - |
» | |
540 |
-i 1,050 — |
— |
— |
342 — |
1.3921 — |
— |
— |
|
1 * |
l:ste Sergeant . |
160''—; — — |
90 |
240 — |
» |
360 |
—! 520—: |
— |
— |
1711- |
691!— |
— |
— |
|
'' |
l:ste Furir........ |
100 50, -- |
19 6 |
120 — |
» |
180 |
—: 300 — |
— |
— |
37 05 |
337 05 |
— |
— |
|
Komp.-Chef ..... |
400 50 - |
779 |
1,200 — |
50 |
1.800 |
—! 1,050 — |
— |
— |
1,519 06 |
2,569 05 |
— |
— |
||
O- OO |
Fanjunkare ..... |
117 - - |
243, |
360 — |
» |
640 |
-! 400 — |
~ |
— |
461,70 |
861,70 |
— |
— |
|
B f» t? |
l:ste Sergeant .. |
120 |
120 |
240: — |
» |
360 |
— 450—'' |
— |
— |
228!— |
678 — |
— |
— |
|
• gg ^ |
l:ste D:o |
90 — — |
30 - |
120 — |
» |
180 |
- 333 33 |
— |
— |
57 — |
390,33 |
— |
— |
|
Komp.-Chef ........ |
; 300 — — — |
900 - |
1,2001— |
» |
1.800 |
- 1.200 — |
— |
— |
1,710 — |
2,910 — |
— |
— |
||
Fanjunkare ........ |
199 50 — i — |
160 50 |
360 — |
» |
540 |
— 610—: |
— |
— |
304196 |
914-95 |
— |
— |
||
1 s. |
liste Sergeant ..... |
225 - — — |
16 - |
240;- |
» j |
360 |
-: 580 75 |
— |
— |
28 60 |
609 26 |
— |
— |
|
X/i |
2:dre D:o ... . |
127 60 — |
112 50 |
240 - |
360 |
- 206 23 |
— |
— |
213,76 |
419,98 |
— |
— |
||
Transport |
7,13ö|öoj 3,950 — |
(21,674)50 82,66o! — |
__ |
48,052 60 22,141 |o2 |
3.950 - |
40,991 66 |
67,082:67 |
1,832 |
60 |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Beräknade tillgångar 1833. j I Xiönen föreslås Beräknade tillgångar 1872.
Bostället | -Jemnade j utan |
ontant |
1833 j års S8‘ normal-}_ | lön. n. |
nu |
Kontant. |
Summa. |
Fyllnad att begära. |
|||||||||
Lönegrad. |
i med |
med dvr-t i dstil lägg nedanst. % |
till belopp. |
Jemnade ; utan uppgift. vinsten. |
inbe- i räknadt. 90 % |
||||||||||
Transport |
7,135''50 B,950 |
! — 21,574(5032,660 |
48,052:50 22.141 02 3.950 |
40,991 |
55 |
67,082 |
571,832 |
60 |
|||||||
w ,-h .Komp.-Chef ...... |
330 |
— |
- 870 |
— 1,200 |
— |
50 |
1,800 - - |
760 -, - |
— |
1,653 |
— |
2,413 |
— |
— |
— |
o &S0'' Fanjunkare ..... |
150 |
- - |
210 |
- 360 |
— |
)) |
540i - |
500 - - |
_ |
399 |
— |
899 |
— |
— |
— |
,5<ks ^\l:3te Sergeant ... |
11250 — |
— 127 |
50 240 |
— |
)) |
360 — |
‘145 - - |
242 |
25 |
687 |
25 |
— |
— |
||
r*'' T 11 i,’ • 11 kurir ........... |
75 |
— 45 |
120 |
— |
» |
180 — |
250 — - |
— |
85 |
50 |
335 |
50 |
— |
— |
|
Komp.-Chef ..... |
330 |
_ |
870 |
1,200 |
— |
1,800- |
1.262 97 - |
— |
1,653 |
— |
2,915 |
97 |
— |
— |
|
o''S’®1jFanjunkare ...... |
124 |
50 |
235 |
50 360 |
— |
» |
540 - |
500 - - |
— |
447 |
45 |
947 |
45 |
— |
_ |
M o,5jl:ste Sergeant ... |
ISO |
60 |
240 |
— |
360 |
725| — - |
414 |
- |
839 |
— |
— |
_ |
|||
^ ” 55 |2:clre D:o ... |
135 |
— 1.05 |
- 240 |
— |
» |
360 |
100 - - |
— |
199 |
50 |
599 |
50 |
____ |
— |
|
^ M, Komp.-Chef ......... |
330 |
870 |
- 1,200 |
— |
)) |
1.800,- |
1,100- - |
- |
1,653 |
— |
2,753 |
— |
— |
— |
|
o oM Fanjunkare ........ |
199 |
50 |
- 160 |
50 360 |
— |
)) |
540 - |
500!- - |
_ |
304 |
95 |
804 |
95 |
— |
— |
J i l:ste Sergeant ...... |
180 |
— 60 |
— 240 |
— |
» |
360 - |
600!- - |
— |
114 |
_ |
714 |
— |
-. |
— |
|
? '' l:ste Furir ..... |
82 |
50 — |
37 |
501 120 |
— |
» |
180 - |
4201- — |
— |
71 |
25 |
491 |
25 |
— |
— |
1 2:dre Kapten ............ |
— |
— -- |
- 750 |
—i 750 |
— |
ioo |
1,500 - |
— — |
— |
1,425 |
1,425 |
— |
75 |
— |
|
3 D:o |
— |
—: — |
— 2.250 |
—; 2,250 |
— |
» |
4,500 •- |
— j — ! — |
— |
4,275 |
— |
4,275 |
— |
225 |
— |
1 l:ste Löjtnant .......... |
— |
— j — |
—1 525 |
—! 525 |
— |
» |
1.050 — |
—! — |
— |
997 |
50 |
997 |
50 |
52 |
50 |
7 D:0 |
— |
—; — |
— 3,675 |
—i 3,675 |
— |
» |
7,350 - |
— — ~ |
— |
6,982 |
50 |
6,982 |
50 |
367 |
50 |
1 2:dre Löjtnant ........ |
— |
—j — |
—; 450 |
-i 450 |
- |
» |
900 — |
— ; — i — |
— |
855 |
855 |
— |
45 |
— |
|
7 D:o |
— |
—1 — |
- 3,150 |
- 3,150 |
n |
6,300 - - |
— -1 — |
— |
5.985 |
5,985 |
-'' |
315 |
— |
||
1 Underlöjtnant ........ |
— |
_! __ |
- 300 |
- 300 |
» |
6001 — |
— —, — |
— |
570 |
— |
570 |
— |
30 |
— |
|
7 D:o |
— |
— — |
— 2,100 |
—( 2,100 |
— |
)) |
4,200 -- |
— __ |
----- |
3,990 |
— |
3,990 |
— |
210 |
— |
1 Furir .................... |
— |
_! _ |
- 120 |
—i 120 |
— |
)> |
240 - - |
— _: _ |
— |
228 |
_ |
228 |
— |
12 |
— |
11 D:o ....................... |
- |
—i — |
1,320 |
-i 1,320 |
— |
>• |
2,640 - |
— - — |
2.508 |
— |
2.508 |
— |
132] |
— |
Summa '' 9,364 50'' 3,350 —!39,865 60.53,180:—; — (86,152 50(29,60399 3,950 —| 75,744!45 109,298;44i3,296 50|
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Ma)As Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. y
N:o XIX, Kongl. Westerbottens Fältjägare-corps.
Beräknade tillgångar
1833.
jAflöningen föreslås j
Beräknade tillgångar 1872.
Lönegrad.
Bostället
lemnade
enligt
1833 års
uppskattning.
Kontant.
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
med
j delnings|
rätt
j i lönevinsten.
1841
å rs
normal
lön.
Öfverstelöjtnant, Corps-clief.
Major ........................
Regementsqvartermästare...
Regementsadjutant .........
Regementsauditör...........
Regementsläkare ........... .
Regementsskrifvare .. .......
Bataljonsadjutant ... .....
Regementstrumslagare .....
Gevärsh andtverkare ..........
Kompanichef j
Lif-kompaniet) ...............
Kompanichef I
Skelefteå kompani | ...........
Kompanichef I
Bygdeå kompani j.......
Kompanichef |
Löfångers kompani f .......
1 2:e Ka, ..... ’
1 dito ..............
I l:e Löjtn it ... ...........
3 dito
1 2:e Löjtnant ........
3 dito
.1 Underlöjtnant .......
3 dito
1 Fanjunkare ..........
3 dito
1 Sergeant ............
.i dito ...........
1 Furir .................
7 di I n ..........
457
L 5
42
50
950
85 50
n
258:—
60 —
121 50
ij 1 rotelön !;
!|7 1''otelöneri;
3,292
1,695
825
600
60.
1,050
708
300
:v>
1,114
942
1.140
1,078
750.
750!
525;
1,575
450!
1,350
300
900
360
1,080
240
720
120
840
50:! 3,750
1,800
825
600
600
2,000
750
300
325
50 1,200
1,200
1,200
50 1,200
— 750
750
525
1,575
450
1,350
300
900
360
1.080
240
720
120
840
Summa j! 1.129 50 950|—(!23,630]50;i25,710| -
Ber *i k nåd t efter 3 % af taxeringsvärdet.
med
dyrtids
''
tillägg af till
nedanst.
% å 1841; belopp,
års normallön.
Bostället -lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
Kontant.
utan
delningsrätt
i löneyinsten.
inberäknadt
39,,
öfverskottsniedel.
Summa.
Fyllnad
att
begära.
50 5,625
.. 2.700
.. ;j 1,237 50!
100!: 1,200
780
„ 2.600
30 975
100 600
., 650
50'' 1,800 -•i I
„ l 1,800;
I:
.. 1,800 —;
„ 1.800;
100 1,500 -., : 1,500;—!
„ 1,050 ~
.. 3,150
900;—
., 2,700 —
600
., 1,800 -„ ; 720 -
., j; 2,160 — l!
480 —
., i! 1,440 —;
240—ij
1.6801—:
700:
* 200
200
250
‘450
150
200
950
!|43,487j50!: 2,160l—[j 950j
4,589 |
75 |
5,28£ |
75 |
; | 335 |
i" 25 |
2,362 |
83 |
2,572 |
83 |
■i 127 |
17 |
: 1,150 |
05 |
l,15C |
05 |
j 87 |
45 |
836 |
40 |
836 |
401! 363 |
60 |
|
836 |
40 |
836 |
40j| |
||
1,463 |
7i |
2,413 |
70ij 186 |
30 |
|
986 |
95 |
1.186 |
95 |
||
418 |
20 |
418 |
20 |
181 |
80 |
453 |
05 |
453 |
05 |
196 1 |
95 |
1,553 |
61 |
1,803 |
61 |
||
1,313 |
15! |
1,763 |
15 |
36 |
85 |
1,589 |
16 |
1,739 |
16 |
60 |
84 |
1,503 |
43 |
1,703 |
43 |
96 |
57 |
1,045 |
50 |
1,045 |
50 |
454 |
50 |
1,045 |
50 |
1,045 |
50 |
454 |
50 |
731 |
85 |
731 |
85 |
318 |
15 |
2,195 |
55 |
2,195 |
55 |
954 |
45 |
627 |
30 |
627 |
30, |
272 |
70 |
1,881 |
10 |
1,881 |
90 |
818 |
10 |
418 |
20 |
418 |
20 |
181 |
80 |
1,254 |
30 |
1,254 |
60 |
545 |
40 |
501 |
34 |
501 |
84 |
218 |
16 |
1,505 |
32 |
1,505 |
52 |
654 |
48 |
334 |
56 |
334 |
56 |
145 |
44 |
1,003 |
38. |
1.003 |
68 |
436 |
32 |
167 |
28 |
167 |
28, |
72 |
72 |
1.170 BB |
1,170 |
96 |
509 |
04 |
|
32,940192 36,050 |
32,| 7,708j |
54 |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. May,is Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. D. å.
N:o 21. Kongl. Nerikes Regemente.
Beräknade tillgångar 1833.
L ö n c g r a d.
Öfverste .................
l:e Major................
2:e Major ...............
3:e Major.................
Reg:ts Qv.-mästare.....
l:e Reg:ts-Adjutant ..
2:e Reg:ts-Adjutant ..
Reg:ts-Pastor ...........
Reg:ts-Läkare...........
l:e Bat.-Läkare ........
2:e Bat.-Läkare ......
Reg:ts-Auditör..........
Reg.-ts-Skrifvare .......
l:e Mönster-Skrifvare
2:e Mönster-Skrifvare
l:e Bat.-Adjutant .....
2:e Bat.-Adjutant .....
Reg:ts-Väbel ...........
Reg:ts-Truraslagare ..
1 Fältmusikant..........
9 d:o .........
2 Gevärshandtverkare
w [Komp.-Chef.......
o trlFanjunkare......
B TM Sergeant
l:o Furir........
v|K°mp -Chef.
g,(Fanjunkare..
B j-Lg! Sergeant
. *0 m T
ll:e Furir..
W Komp.-Chef .
| g-{Fanjunkare.
j(Sergeant.
fr)[Komp.-Chef .
0 p (Fanjunkare ..
B B,| Sergeant......
'' 53 ll:e Furir______
W b (Komp.-Chef ..
1 Fanjunkare...
S (Sergeant......
Bostället
lemnade
enligt
1833 års
uppskattning.
1.596;-612''-510
567 -
406.50
139 50''
120-
irotelön
297 —i
150 —
153 —
115 50
262 50''
115 50
76 50
15'' ->
229 50
102 —
112
306
151
120
120
523
50
Allom ngen föreslås
Beräknade tillgångar 1872.
1833
139 50
100 50
Transport! 7.0711 —
Beräknadt med 3 % af taxeringsvärdet
utan |
års |
med dyr- |
UOÖl/dJlCI- lemnade |
||||||
delnings- rätt |
delnings- riitt |
normal- |
tidstillägg af |
till |
år 1872 |
||||
i löne-vinsten. |
i lön |
n. |
lön. |
nedanst. % |
belopp. |
infordrad uppgift. |
|||
— |
— |
3,804 |
.— |
5,400 |
_ |
30 |
7,020 - |
4,360 |
26 |
— |
— |
2,088 |
— |
2,700 |
— |
50 |
4,050 — |
1.500 |
__ |
— |
— |
1,290 |
— |
1,800 |
— |
)) |
2,700 — |
1.500 |
_ |
— |
— |
933 |
1,500 |
— |
» |
2,2501— |
1,612 |
84 |
|
—• |
1,050 |
1,050 |
— |
» |
1,5751- |
___ |
|||
— |
— |
600 |
— |
600 |
— |
100 |
1.200 - |
_ |
|
— |
— |
450 |
— |
450 |
— |
» |
900;— |
___ |
_) |
— |
— |
450 |
— |
450 |
— |
— |
450! — |
_. |
|
950 |
— |
1,050 |
— |
2,000 |
— |
30 |
2,600 — |
____ |
_•'' |
1,200 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
(t |
1,560 - |
_: |
|
[800 |
— |
— |
— |
800 |
— |
» |
1,040)— |
__ |
_ : |
— |
— |
750 |
— |
750 |
— |
» |
975 — |
. _ |
_; |
— |
— |
718 |
50 |
1,125 |
— |
» |
1,462)50 |
1,600 |
__| |
— |
— |
160 |
50 |
300 |
— |
» |
390- |
700 |
_ 1 |
— |
— |
180 |
— |
300 |
— |
)) |
390)— |
450 |
_'' |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
100 |
600 — |
___ |
_! |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
» |
600) — |
_ |
_! |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
„ |
600— |
__ |
_ |
— |
— |
375 |
— |
375 |
— |
)) |
750- |
■ __ |
_I |
100 |
— |
— |
-j |
100 |
— |
,) |
200'' — |
— |
|
900 |
— |
— |
— |
900 |
— |
» |
1,800 - |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- i- |
_ |
_ |
— |
— |
903 |
— |
1,200 |
— |
50 |
1,800;- |
*825 |
_; |
— |
— |
210 |
— |
360 |
— |
)> |
540- |
470 |
_! |
— |
— |
87 |
— |
240 |
— |
» |
360) — |
450 |
_ |
— |
— |
4 |
50 |
120 |
— |
» |
180- |
450 |
_i |
— |
— |
937 |
50 |
1.200 |
1,800 — |
1,53105 |
|||
— |
— |
244 |
50 |
360 |
— |
» |
540— |
700 |
_) |
_ |
— |
163 |
50 |
240 |
— |
)) |
360 — |
550 |
_ |
— |
— |
75 |
— |
120 |
— |
» |
180 — |
220 |
_'' |
— |
— |
970 |
50 |
1,200 |
— |
)) |
1,800 — |
970)49 |
|
— |
— |
258 |
— |
360 |
— |
» |
540 - |
350 |
__ |
— |
— |
127 |
50 |
240 |
— |
» |
360— |
650 |
—! |
— |
— |
894 |
— |
1,200 |
— |
» |
1.800:- |
799192 |
|
— |
— |
208150 |
360 |
— |
» |
540— |
616)09 |
||
— |
— |
120 |
— |
240 |
— |
» |
360- |
500 |
—! |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
(f |
180 — |
600 |
__ |
— |
— |
676 50 |
1,200 |
— |
» |
1,800 - |
1.410 53 |
||
— |
— |
220 50 |
360 |
— |
» |
540)- |
385 |
_! |
|
— |
— |
139 50 |
240 |
— |
» |
360; — |
314 |
— i |
|
3,95o|— |
21,039 |
_| |
32,060 - - |
— |
47,093 r,u|2P>,515118| |
Kontant.
utan
delningsrntt
i lönevinsten.
9501-1.200,-S00!-
100 -900 -
50 -
50 - -
inbe- i
räknadt
33 o/0 ; Summa,
öfverskotts-
,
medel.
5,059 32
2,777 04''
1,715)70)
1,240)89
1,396 50
798 -598)50)
598''50;
1,396 50''
998:50;
955,60)
203''47
239)40''
399 --)
399 -I
399 -)
498 75
1.200 49''
279 30
115)71
5''98
1,246:87''
325)18
217)45
99 75
1,29076)
343)14
169''57
1.189''02[
277 30
159160
899:74
293 26
185 53:
9,419
4,277
3,215
2,853
1,396
798
598
598
2,346
1,200)—
800!—
998)50
2,555
903
689
399
399
399
498
100
900
75
99''
30
71
98)
92
18
45:
75
2.025
749
565
455
2,777
1.025
767
31Q
2.261.25
69314,
81957
1,998:94:
893)39
659,60
600 —
2,310,27)
678 26
499)53
Fy
be
-)27,972|82! 55,4481—1 3,
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.
Lönegrad.
Beräknade tillgångar 1833.
Kontant. |
||
lemnade |
utan |
med |
enligt |
delnings- |
delnings- |
1833 ärs |
rätt |
rätt |
uppskatt- |
i löne- |
i löne- |
ning. |
vinsten. |
vinsten. |
Lönen föreslås
1833 |
nu. |
|
års |
'' med för- |
|
normal- |
höjning af |
t.in |
lön. |
nedan st. % |
belopp. |
normal lön.
Beräknade tillgångar 1872.
Kontant.
inbe -
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
utan
delnings
rätt
i
löne- I
vinsten.
räknadt
33 %
öfver
skotts
medel.
Summa.
Fyllnad
att
begära.
Transport 7,071 — 3,950;—,21,039j—I32,0G0|—I — 47,092— 23,515 18 3,95o|—|27,972ls2 55,4481 — 3,589 75
Kompani-Chef..... |
100 50 — — |
1,039 50 |
1,200 — |
50 1,800 — |
591 70 |
_ |
_ |
1,382 |
58 1,97423 |
||
Fanjunkare........ |
142 50, — — |
217 50 |
360;— |
540- |
700,- |
— |
— |
289 |
27 989j 27 |
__ |
_ |
Sergeant ............ |
58 50 — 1 — |
181 50 |
240 — |
.. 360 - |
290 — |
— |
— |
241 |
39, 531 39 |
_ |
|
l:ste Furir.......... |
64 50 — — |
55 50 |
120 - |
» 180 - |
650 — |
— |
— |
73 |
81 72381 |
_ |
|
Kompani-Chef..... |
382 50: — ! — |
817 50 |
1,200 — |
» 1.800 — |
767 51 |
— |
— |
1.087 |
27 1.854 78 |
_ |
_ |
Fanjunkare......... |
15150 - - |
208 50 |
360 - |
» 540,— |
700 — |
— |
— |
277 |
30'' 977;30 |
__ |
_ |
Sergeant ............ |
127 50 — — |
112 50 |
240 - |
» 360,— |
*306 — |
— |
— |
149 |
62 455 62 |
__ |
|
l:ste Furir.......... |
120— - - |
- i- |
120;- |
.. 180 — |
275 — |
— |
— |
— |
-! 275!- |
_ |
|
(Kompani-Chef..... |
288 - - - |
■ 912 - |
1,200 - |
» 1,800 - |
918 11 |
— |
— |
1,212 |
36 2,131 07 |
_ |
_ |
(Fanjunkare......... |
102- — i- |
258 - |
360 — |
» 540!— |
445 — |
— |
— |
343 |
14, 788:14 |
_ |
_ |
1 Sergeant............ |
88 50 — !- |
151 50 |
240 — |
» 360 — |
400 - |
— |
— |
201 |
49 601149 |
_ |
|
'' l:ste Furir.......... |
88 50 — - |
3150 |
120,— |
» 180,— |
*270 — |
— |
— |
41 |
89 311,89 |
_ |
_ |
e Kapten ............ |
- - - ~ |
750 — |
750 - |
100 1,500 — |
----- |- |
— |
— |
997 |
50 937! 50 |
50250 |
|
• 1:0 ............ |
— !— — — |
2,250 - |
2.250 - |
» : 4,500 — |
- ''- |
— |
— |
2,992 |
50 2,292:50 |
1,507''50 |
|
te Löjtnant............ |
525 — |
525 — |
1,050- |
— — |
— |
— |
698 |
25 698,25 |
351 75 |
||
d:o ............ |
_1_i _ 1_ |
3,6751 — |
3,075 - |
» 1 7.350!— |
— i-- |
— |
_ |
4,887 |
75; 4,88775 |
2,462 25 |
|
e Löjtnant............ |
— 1—; — — |
450 — |
450 — |
>, 900 — |
- — |
— |
— |
598 |
50'' 59850 |
301 50 |
|
d:o ............ |
— 1—! — j— |
1,350 — |
1,3501 — |
» 2,700;— |
- - |
— |
— |
1,795 |
50 1,79550 |
904 50 |
|
derlöjtnant............ |
300''- |
300 — |
,, 6001— |
- _ |
— |
— |
399 |
— 399 - |
201 |
_ |
|
d:0 ............ |
2.100 — |
2,100 — |
» 4.200 — |
--- .— |
— |
— |
2,793 |
- 2,793 - |
1,407 |
_ |
|
— 1— — — |
120 - |
120 — |
» 240 — |
--j- |
_ |
— |
159 |
60: 159160 |
80 40 |
||
•o ........................ |
— : — ! — — |
1,080 — |
1.080— |
» 2,160 - |
— !— |
— |
— |
1,436 |
40: 1,43640 |
723 60 |
|
Summa |
8,815 50 3,95o|— |
37,624 50 50,420 - |
80,972:50 |
29,828 50 |
3,950 |
50,031 |
49; 83,889199 |
12,03175 |
Se noten på motstående sida.
Till Bil. 3 a. vid Kanyl. Maj:U Nåd. Prop., om Statsverket 1874.
Lit. D. ä.
N:o 22. Kongl. Wermlancls Regemente.
Beräknade tillgångar 1833. |
Aftoningen |
föreslås ! Beräknade tillgångar 1872. |
|||
Bostället |
Kontant. |
1838 |
nu. |
Kontant. |
|
utan med delnings- delnings-rätt rätt i löne- i lönc-vinsten. vinsten. |
års normal- lön. |
med dyr-; tidstillagg nedaust. % , |
lemnade belopp, in fordrad |
utan delniugs-rätt |
inbe- räknadt j Summa. |
Öfverste ...................... |
808 r>0 |
1,501 50 |
5,400 — |
30 |
7,020 — |
*2,100 |
10,591 65 |
12,994 65 |
||||
l:ste Major ................ |
1,071 — |
— : —: |
1,023—: |
2,700 — |
50 |
4.050 — |
1,963 98 |
— —1 |
2,405 80! |
7,369 78 |
||
2:dre Major .............. |
814 50 |
— _ |
955 501 |
1,800 — |
» |
2,700 — |
1,804 89 |
— — |
2,233 96 |
4,038 j 85 |
— |
|
3:dje Major .................. |
810 — |
— —■ |
000 —j |
1.500 — |
» |
2,250 — |
2,889 16 |
— i— |
1,513 08 |
4,432 24 |
— |
|
Reg:ts Qvartermästare ... |
— — |
— —1 |
1,050 — |
1.050 — |
» |
1,575 — |
~ |
— |
— — |
2,454 90 |
2,454 90 |
— |
l:ste Reg:ts-Adjntant...... |
— i—: |
— j— |
000—i |
000 — |
100 |
1,200 — |
— |
— |
- j-; |
1,102 80 |
1,402; 80 |
— |
2:dre d:o ...... |
— '' —: |
— 1—1 |
450—'' |
150 — |
)) |
900 — |
— |
—; |
- - |
1,052 10 |
1,052] 10 |
— |
Reg:ts-Pastor ............. |
— |
— ! j |
150 — |
130 — |
— |
■150 — |
— |
- i — |
1,052 10 |
1,052; 10 |
— |
|
Reg:ts-Läkare ............... |
— — |
350 — |
1,050 — |
2,000 — |
2.0 |
2,BOO — |
— |
— ( |
950}—j |
2,154 90 |
3,404!90 |
— |
l:ste Bataljons-Läkare ... |
— — |
1,200 — |
— — |
1.200 — |
» |
1,560 — |
— |
— |
1,200 —| |
— — |
1,200''— |
36 |
2:dre d:0 |
— —. |
SOt t — |
- |
800 - |
» |
1,010 — |
•- |
—. |
800 — |
— ,—! |
800! — |
24 |
Reg:ts-Auditör.............. |
— — |
— — |
750 — |
750 — |
>» |
975 — |
— |
— |
— — |
1,753 50 |
1,753 05 |
— |
Regtts-Skrifvare ............ |
315 — |
— :~~i |
780 — |
1,125 — |
» |
1,102 50 |
1,890 |
- j-j |
1,823 64 |
3,713 64 |
— |
|
1 :ste Mönsterskrifvare ... |
----- — |
- -: |
300 — |
300 — |
»> |
390 — |
— |
--i- |
701 40 |
70440 |
— |
|
2:dre d:o |
- - |
— — |
300 — |
300 — |
)) |
390 — |
— |
— |
- - |
701 40 |
701 40! — |
|
l:ste Bataljons-Adjutant .. |
— |
__ ; —! |
300 — |
300 — |
100 |
600 — |
— |
— |
701 40 |
701 40 |
— |
|
2: dre d:o |
— — |
— — |
300 — |
31 )0 — |
» |
600 — |
— |
-: |
- -. |
701 10 |
701 40 |
— |
Rog:ts-Väbel ............... |
— — |
— — |
300 — |
300 — |
» |
600 — |
— |
—; |
- ,-j |
701 10 |
701 It) |
— |
Reg:ts-Trumslagare......... |
— — |
— — |
37 5 — |
375 — |
1) |
750 — |
— |
- — |
876 75 |
876 75 |
— |
|
1 Fältmusikant ............ |
(rotelön) |
100 - |
— — |
1(10 — |
» |
200 - |
— |
— |
100 — |
- j-1 |
100! — |
100 |
9 d:0 ........ |
( d:o ) |
300 — |
— !— |
300 —1 |
» |
1.800 — |
— |
900 — |
— -. |
900 — |
900 |
|
2 Gevärshandtverkarc ... |
( do, ) |
— — |
— |
_ |
Kompani-Chef ...... |
478 50 |
— |
721 50 |
1,200 — |
50 |
4800 — |
1,092 SO — — |
1,686187 |
2,779 67 — |
|
£’r |
Fanjunkare ...... |
108 — |
— |
252 — |
360 — |
11 |
510 — |
225 — — -- |
589 18 |
814 18 - |
|
■c? |
Sergeant .............. |
88 50 |
— |
— |
151 50 |
210 — |
» |
360 — |
200— — - |
351 21 |
554 21 — |
~ ■ |
l:ste Furir............ |
45 — |
— |
— |
75:— |
1 20 - |
» |
1 SO — |
* 225 — — — |
1 75 35 |
40035] — |
- |
Ivompani-Chef ...... |
255 — |
— |
— |
915 — |
1,200 — |
» |
1,800 - |
776 — — — |
2,209-41 |
2,985 44 — |
Fanjunkare ......... |
151 50 |
-- |
— |
208 50 |
360 — |
» |
540 — |
892 j — |
487 47 |
1,379,47 — |
|
5 BI |
Sergeant.............. |
127 50 |
— |
— |
112 50 |
210 — |
360 — |
350!— — - |
263 03 |
613 03 — |
|
y" |
l:ste Furir............ |
87 — |
— |
— |
33 — |
120 — |
» |
180 — |
368 — — |
77 15 |
445 15 — |
i-H |
Kompani-Chef ... |
351 — |
— |
— |
819—! |
1,200 — |
„ |
1,800 — |
* 750 — — - |
1,984 96 |
2.73 496 — |
B t A < |
Fanjunkare ......... |
153 |
— |
— |
207 — |
360 — |
» |
510 — |
* 561 — — — |
483 97 |
1,044 97 — |
*73 rc> |
Sergeant............... |
100 50 |
13,9 50 |
210 — |
360 — |
302:31 — — |
326 15; |
62846 — |
|||
Elfdal Komp |
Kompani-Chef |
276 — |
— |
— |
921 — |
1,200 — |
» |
1,800 - |
1,816— — !—: |
2.160 31 |
4,006:31 — |
w o |
Kompani-Chef ..... |
286 50 |
— |
— |
913 50 |
1,200 — |
„ |
1,800 — |
750 —■ — :—1 |
2.135 76 |
2,885 76 — |
§3 |
Fanjunkare ........ |
91 511 |
— |
— |
265 50 |
360 — |
» |
510 — |
315 — — — |
620 74 |
965:741 — |
Sergeant.............. |
81 — |
— |
— |
159 — |
210 — |
» |
360 — |
* 195 — |
371 74 |
566:74! — |
|
1:ste Furir............ |
55 50 |
— |
— |
64 50 |
120 — |
» |
180 — |
590 — — — |
150 80 |
74080! — |
|
3 * |
Ivompani-Chef ..... |
372 - |
— |
— |
828 — |
1.200 — |
» |
1,800 — |
* 750 — — — |
1,935 86 |
2,685j86 — |
^ o. |
Fanjunkare ......... |
1 21 50 |
— |
— |
238 50 |
360 - |
» |
540 — |
* 504 — — — |
557 61 |
1,061 64 — |
-i i Cu |
Sergeant.............. |
64 50 |
— |
— |
175 50 |
210 — |
» |
360 — |
* 213 — — |
410,32 |
623 32: _ |
»'' |
1 :ste Furir............ |
37 50 |
— |
— |
82 50 |
120 — |
» |
ISO! — |
* 120— — ''—! |
192 89. |
312 89 — |
Transport |
7,903 50 |
3,950 |
— |
21,526 50 33,380 — |
— |
19,132 60|25,003 14| 3,950— . |
50,328 96 |
79,282 10 1,600 |
Beräknadt med 3 % af taxeringsvärdet
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prof., om Statsverket 1874.
Lönegrad,
Transport
Kompani-Chef ......
Fanjunkare .........
Sergeant..............
Kompani-Chef ......
Fanjunkare
Sergeant..............
l:ste Furir...........
.dre Kapten...............
(1:0 ............
• te Löjtnant ........
d:o
:dre Löjtnant...........
d:o ........
ndor-Löjtnant.........
d:o .........
anjunkare .............
ergeant..........v.........
rir ..............’........
Summa)
Beräknade tillgångar 1833.
Bostället
lcmnade
enligt
1833 års
Kontant
utan med
delnings- delningsrätt
rätt
uppskatt-j j löne- i i lönen,
ng- I vinsten, vinsten.
Allöningen föreslås _________Beräknade tillgångar 1872.
1833 |
nu |
Kontant |
||
års normal- lön. |
med dyr-tidstillägg nedanst. % |
lemnade enligt belopp, infordrad |
utan delnings-rätt |
iube- räknadt Summa. 133,8 % \ |
Fyllnad
att
begära.
7.903)50) |
3,950 — |
21,526 |
50 .33,380 — |
— |
:49,132,50 25,003 14 |
3,950 — |
50,328 |
96 |
79,282 10 |
1,600 — |
|
609 —: |
--- - |
591 |
— 1,200,— |
50 |
1.800)— |
1,063 88 |
- | — |
1,381 |
76 |
2,445)64, |
- j- |
339 - |
- - |
21 |
— 360)— |
» |
540 — |
* 900 — |
— ! —! |
48 |
10 |
948 10 |
— !— |
66 —| |
- j- |
174 |
— 240 — |
» |
360 — |
445 81 |
— i—i |
406 |
81 |
852,62 |
— !— |
522 — |
- i- |
678 |
— 1,200— |
» |
1,800 — |
*1,350 — |
— ; — |
1,585 |
16 |
2,935 16 |
— j— |
202,50 |
- I-- |
157,50 360 —'' |
1) |
540)— |
1,000 — |
— i—i |
368 |
24 |
1,368 24 |
— !— |
|
136 50 |
--- |
103)50 240:— |
» |
360,— |
956 91 |
— 1—I |
241 |
98 |
1,198 89 |
— 1— |
|
81 — |
— ; — |
39 |
—, 120,— |
» |
180- |
272,43 |
— — |
91 |
18 |
363 61 |
— — |
- — |
— ! — |
750 |
— 750 — |
100 |
1,500 — |
--!__ |
— :— |
1,753 |
50 |
1,753 50 |
- !- |
---- |
— — |
2,250 |
— 2,250 — |
») |
4,500 — |
- - |
— ;— |
5,260 |
50 |
5,26050'' |
. - |
— i--- |
— |
525 |
— 525 — |
» |
1,050 |
— !~ ■'' |
— ;-- |
1,227 |
•to |
1,227 45 |
- _ |
- -• |
— — |
3,675 |
— 3,675 — |
» |
7,350 — |
- :-’ |
8,592 |
15 |
8,592 15 |
- - |
|
- -1 |
— | — |
450 |
— 450 — |
» |
900,— |
- - |
— — |
1,052 |
10 |
1,052 10 |
- j- |
.....- — |
— -— |
1,350 |
1,350 — |
» |
2,700 — |
- -. |
— — |
3,156 |
30 |
3,156)30 |
|
— -. |
. _ j- |
300 |
— 300 — |
» |
600 — |
- - |
— — |
701 |
40 |
701,40, |
- ''-'' |
- -1 |
- - |
2,100 |
—1 2,100 — |
» |
1,200 — |
- — |
— .— |
4,909 |
80 |
4,909 80 |
_ l_j |
- .- |
- |-- |
360 |
360 — |
)) |
720 — |
- - |
— .—. |
841 68 |
841 68 |
— — |
|
- - |
- | — |
240 |
— 240 —'' |
» |
180 — |
- - |
— —1 |
561 12 |
561 12 |
||
- - |
--- |
120 |
120 - |
» |
240 — |
- - |
— |
280 |
56 |
280 56 |
— ''—! |
— : |
“ — |
1,200 |
— 1,200 — |
» |
2,400 — |
— i —| |
— 1—1 |
2,805 |
60 |
2,805)60 |
— —| |
9,859 50 |
3,950 — |
36,610 50 50,420) — |
81,352 5030,992 17 |
3,950 |
85,594 35 |
120,536 52 |
1,600 — |
Beräknad! med 3 % af taxeringsvärdet..
T/U Bil. 3 a. vid Komjl. Maj:ts Nåd. Prup. N:o 1, om Statsverket 1374.
Lit. D, ö.
Kongl. Jemtlands Fä
''o-corps.
Lönegrad,
Öfverst-Löjt., Corps-chef
Major .....................
Reg:ts-Qvartermästare
Reg:ts-Adjutant .........
Reg:ts-Pastor ............
Reg:ts-Auditör .........
Regtts-Läkare............
Reg:ts-Skrifvare .........
Bataljons-Adjutant . .
Förste Hornblåsare ...
2 Gevärshandtverkare
>1 (Komp.-Chef .....
| ^Fanjunkare .....
V ''•”(Sergeant..........
Wbd (Komp.-Chef .......
g £§(Fanjunkare ... .
V °§ (Sergeant............
Wg ^(Komp.-Chef ...
g S Fanjunkare ...
& ''‘4 Sergeant ......
W p a tn; (Komp.-Chef
g g (Fanjunkare
V “ T (Sergeant......
1 2:dre Kapten .........
1 D:o .........
1 1 :stc Löjtnant.........
3 I):o .......
1 2:dre~ Löjtnant ......
3 D:o
1 Underlöjtnant. .
3 D:o .........
1 Furir ...........
7 D:o ...........
Jleräknade tillgångar 1854.
Bostället
lemnade
enligt
1833 års
uppskattning.
Kontant
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
4501—
97 50
115
100
112
67
27
135
75
52
124 50
DO
50
100
DO
33
30
50
950
med
deiningsrätt
i lönevinsten.
3,300''
1,702 50
825
600i
334 50
750:
1,050''
1,02450
300 —
375|—
1,087 50
292,50
213!—
1,065 —
285!—
187:50
1,075 50
270 —
139 50
1,110''—
327!—
210 —
750 —
750!—
525''—
1,575 —
450 —
1,350 —
300''—
900 —!
180 —
1,260''—|
Summa | 1,701)
1854 |
Lönen föreslås |
|||
års normal- lön. |
med dyr-tidstillägg nedanst. % |
till belopp. |
||
6,750 |
_ |
50 |
5,625 |
|
1,800 |
— |
)) |
2,7t lö |
__ |
825 |
— |
» |
1,237 |
50 |
600 |
— |
100 |
1,200 |
_ |
450 |
— |
— |
450 |
_ |
750 |
— |
30 |
975 |
__ |
2,000 |
— |
)) |
2,600 |
_ |
1,125 |
— |
» |
1,462 |
50 |
300 |
— |
100 |
600 |
|
375 |
— |
» |
750 |
_ |
240 |
— |
„ |
_ |
_ |
1,200 |
— |
50 |
1,800 |
__ |
360 |
— |
» |
540 |
_ |
240 |
— |
» |
480 |
1 |
1,200 |
— |
» |
1,800 |
_ |
360 |
— |
» '' |
540 |
_ |
240 |
— |
» |
480 |
__ |
1,200 |
— |
)) |
1,800 |
_ |
860 |
— |
)) |
540 |
_ |
240 |
— |
» |
480 |
_ |
1,200 |
— |
)) |
1,800 |
_ |
360 |
— |
» |
540 |
_ |
240 |
— |
)> |
480 |
_ |
750 |
— |
100 |
1,500 |
_ |
750 |
— |
» |
1,500 |
_ |
525 |
— |
» |
1,050 |
_ |
1,575 |
— |
n |
3,150 |
_ |
450 |
— |
» |
900 |
_ |
1,350 |
— |
» |
2,700 |
_ |
300 |
— |
» |
600 |
— |
900 |
— |
» |
1,800 |
_ |
180 |
— |
» |
360 |
_ |
1,260 |
— |
» |
2,520 |
) |
27,455) |
_i |
— (44,960 50| |
Beräknade tillgångar 1872.
Bostället
lemnade
år 1872
enligt
infordrad
uppgift.
795*)
800 -
494
452
135
180
503
8001
240
153
900
387
750
450
180
128
Kontant.
utan
delningsrätt
i lönevinsten.
950
inberäknadt
89,7 %
öfverskottsmedel.
6,26010
3,228 69
1,565
1,138
634
1.422
1,991
1,943
569
711,38
2,062
554
404
2,020
540
355
2,040
512
264
2,105,67
620)32
398 37
1.422.75
1.422.75
995 93
2,987,78
853 65
2,56095
56910
1,707 30
34146
2,390 22
Suiun
7.055 10
4,028)69
1,565! 3
1,138''20
1,128 55
1,42''
2.941
2,395
569
711 38
2,197 99
734 87
907
2,820
780)65
508! 69
2,940''22
899)19
1,01463
2,555 67
800)32
526;37
1,422)75
1,422! 75
995)93
2,987''78
853''65
2,560 95
569il0
1,707)30
341)46
2,390:22
Fylln
a
begär
61
74
74
54
162
46
139
92
18
*) Beräknadt efter 3 % af taxeringsvärdet.
950—| 46,599,''99.54,893,991 953
Till Bil. 3 a. vid. Kongl. Maj:ts Nåd. Trop., om Statsverket 1874
Lit. D. aa.
i
X:o 24. |
Koiio- |
. X |
oiTa Skånska Infant |
en-regementet. |
|||||||
Beräknade til] |
gängar 1833. |
Allöningen |
Beräknade tillgängar |
1872. |
|||||||
Lönegrad. |
Bostället |
Kontant. |
1833 års normallön. |
med dyrtidstillägg ru. |
Bostället lemnade 1872 enligt |
Kontaut. |
Summa. |
||||
uppskattning. |
till belopp. |
infordrad uppgift. |
|||||||||
Öfverste .................... |
1.272 — |
3.228 |
1.500 — |
6,345 i — |
3.339 92 |
3,228 |
6,567 |
92 |
|||
hs te Major ............. |
1,008 - |
1,2 12 |
— |
2.250 |
3,577 50 |
2,695 — |
1.242 |
— i |
3,937 |
— |
|
2:dre Major ............ ..... |
150 — |
1.200 |
— |
1,650 — |
2.319 — |
1.919 50 |
1,200 |
— |
3,119 |
50 |
|
3:dje Major .............. |
654 — |
G96 |
— |
1.350 - |
1,912 50 |
921 99 |
690 |
— |
1,617 |
99 |
|
Reg:ts-Qvartcrmästare |
• _ _ |
900 |
— |
900 |
1,406 25 |
— |
900 |
— |
900 |
— |
|
l:ste Reg:ts-Adjutant . |
— ! |
525 |
— |
525 — |
1,146 — |
- - |
525 |
525 |
— |
||
2;dre d:o |
— — , |
150 |
— |
450 - |
866 25 |
- - |
450 |
— |
450 |
||
Reg:ts-Pastor .............. |
— ; — : |
450 |
— |
150 — |
450 — |
- - |
150 |
— |
450 |
— |
|
Reg:ts-Läkarc ............. |
2.000 |
— |
2.000 |
2.600 — |
— |
2.000 |
— . |
2,000 |
— |
||
l:stc |
Bataljonsläkare...... |
— — |
1.200 |
— |
1,200 — |
1,560 |
_ - |
1,200 |
— |
1,200 |
— |
2: dre d:o ...... |
— |
800 |
— |
800 - |
1,040 — |
— ; — |
800 |
— |
800 |
— |
|
Reg:ts-Auditör............... |
— |
G00 |
— |
600 |
975 — |
— — |
600 |
— |
600 |
— |
|
Reg:ts-Skrifvare ............ |
— . |
750 |
— |
750 — |
1,462 50 |
— |
750 |
— |
750 |
_ |
|
l:ste Bataljons-Adjutant ,. |
— — |
300 |
— |
300 — |
600 — |
— — |
300 |
— |
300 |
— |
|
O O 53 |
— — |
300 |
— , |
300 |
600 — |
— ; — : |
- 300 |
- ; |
300 |
— |
|
Reg:ts-Väbel............... |
— —: |
300 |
— |
300 — |
600 — |
— |
300 |
— |
300 |
_ |
|
Reg:ts-Trumslagare......... |
— _ |
375 |
— |
375 — |
750 — |
— — |
375 |
— |
375 |
_ |
|
1 Hautboist .................. |
(1 rotelön) |
100 |
— |
100 — |
200 — |
— |
100 |
- ■ |
100 |
— |
|
t) |
d:o .................. |
(9 (ho ) |
900 |
— |
900 — |
1.800 — |
— '' — 1 |
900 |
—; |
900 |
— |
2 Gevärshandtverkare ... |
(2 (1:0 ) |
— |
— . |
— — |
— : — |
— — |
— |
— |
— |
— |
|
Kn ._. |
Kompani-Chef ...... |
702 — |
348 |
_ |
1.050 — |
1,597 50 |
1,500 — |
348 |
1,848 |
||
Fanjunkare ....... |
190 50 |
169 |
50 |
360 — |
510 — |
630 — |
169 |
50 |
799 |
50 |
|
V 1 |
Sergeant............... |
168 — |
72 |
— |
240 — |
360 — |
565 97 |
72 |
— |
637 |
97 |
*Tl -y |
Kompani-Chef ...... |
3G7 50 |
682 |
50 |
1,050 — |
1,597 50 |
2,157 50 |
682 |
50 |
2.810 |
_ |
3 g- |
Fanjunkare ........ |
144 — |
21G |
— |
360 — |
540 — |
500 — |
210 |
- : |
716 |
_ |
•P b" |
Sergeant............... |
99 — |
1 11 |
— |
240 — |
360 — |
500 — |
141 |
— |
641 |
— |
Kompani-Chef ..... |
1.14 — |
636 |
— |
1,050 — |
1,597 50 |
1.842 58 |
636 |
_ 1 |
2,478 |
58 |
|
o O |
Fanjunkare ......... |
165 — |
195 |
— |
360 — |
540 — |
570 — |
195 |
— ; |
765 |
— |
3 gv |
Sergeant............... |
120 — |
130 |
- '' |
240 — |
360 — |
450 — |
120 |
— |
570 |
— |
’ CTQ |
Furir .................. |
97 50 |
82 |
50 |
180 — |
180 — |
339 89 : |
82 |
50 |
122 |
39 |
2 2:. |
Kompani-Chef ...... |
150 — |
600 |
— |
1,050 — |
1,507 50 |
2,000 — |
600 |
_ . |
2,600 |
_ |
F anjuiikare |
175 50 |
184 |
50 |
360 — |
540 — |
900 — |
184 |
50 |
1,084 |
50 |
|
B A |
Sergeant............. |
90 — |
150 |
— i |
240 — |
360 — |
340 52 |
150 |
— |
490 |
52 |
Furir ................. |
81 — |
99 |
— |
180 — |
180 — |
359 45 . |
99 |
458 |
45 |
||
** |
Iiompaui-Chef ..... |
387 — |
663 |
— : |
1,050 — |
1,597 50 |
2,091 91 |
663 |
_■ |
2,754 |
91 |
g >°. |
Fanjunkare ......... |
195 — |
165 |
— |
360 — |
540 — |
1,000 |
165 |
— |
1,165 |
— |
2 CO ►Ö er |
Sergeant............... |
165 — |
75 , |
— |
240 — |
360 — |
400 ■ — |
75 |
— |
475 |
— |
• o |
I'' urir .................. |
127 50 |
52 |
50 |
180 — |
180 — |
550 — |
52 |
50 |
602 |
50 |
2* tö "B |
Kompani-Chef ..... |
702 — |
348 |
_! |
1,050 — |
1,597 50 |
1,464 70 |
318 |
_ |
1,812 |
70 |
Fanjunkare ......... |
103 50 |
256 |
50 |
360 — |
540 — |
1,200 -- |
256 |
50 |
1,456 |
50 |
|
pN ^ |
Sergeant............... |
55 50 |
184 |
50 |
240 — |
360 — |
550 ; — |
184 |
50 |
734 |
50 |
Transport |
8,383 50 |
21,756 |
50 |
30,140 — ; |
45,765 — |
28,788 93 |
21.756 |
50 |
50,545 |
43 |
* Beräknadt enligt öfrige indelta regementens nu föreslagna löner, med afdrag af ackordsräntan.
Fyllnad
att
begära.
294 51
50G 25
G21 i —
41G . 25
000 —
300 i —
240 —
375 —
712 50
300 —
300 —
300 —
375 —
100 -900
6,400 5
Luggude Onsjö
Titt Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:Is Nåd; Prop.s om Statsverket 1814:.
Lönegrad.
Beräknade tillgångar 1833.
Bostället
''cmnade enligt Kontant
1833 ars
uppskattning.
Aflöuiugeu Beräknade tillgångar 1872.
1833 års
normallön.
föreslås nu
med
dyrtidstillägg
till belopp.
Bostället
lemnade
år 1872 enligt
infordrad
uppgift.
Kontant.
.Summa.
Fyllnad
att
begära.
M Transport |
8,383 |
50 |
21,75)1 |
50 |
30,110 |
— |
e Kompani-Chef |
(121 i |
- t |
429 |
— i |
1.050 |
- ; |
att Fanjunkare ......... |
181 |
50 |
178 |
50 |
360 |
— |
gl Sergeant ............. CD 1 |
70 |
50 |
169 |
50 |
240 |
|
b 1 Kompani-Chef 1 |
1,132 |
50 |
077 |
50 > |
1,050 |
— |
Fanjunkare ....... 1 |
l |
360 |
||||
1 2:dre Kapten.............. |
— |
— |
075 |
— |
075 |
— |
d:o ............. |
— |
— |
2,025 |
— |
2,025 |
— |
l:ste Löjtnant .......... |
— |
— |
150 |
450 |
— |
|
d:o .......... |
— |
i-- |
3,150 |
— |
3.150 |
— |
‘2:dre Löjtnant.......... |
— |
— |
375 |
— |
375 |
— |
d:o ........... |
— |
1 - |
1,125 |
— |
1,125 |
— |
Under-Löjtnant ........ |
— |
__ |
300 |
— |
300 |
— |
d:o ......... |
— |
1--- |
2,100 |
2,100 |
— |
|
Sergeant..................... |
— |
— |
210 |
— |
210 |
| — |
Furir ....................... |
— |
180 |
— |
180 |
— |
|
2 d:o ...................... |
— |
| - |
2,160 |
- ■ |
2,160 |
! — |
Summa |
10,389 |
— |
35,591 |
— |
15,980 |
— |
45,705 |
— |
28,788 |
93 |
21,750 |
50 |
50,545 |
43 |
6,100 |
51 |
1,597 |
50 |
1,505 |
41 |
429 |
— ; |
1,934 |
41 |
— ! |
— - |
510 |
- '' |
612 |
50 |
178 |
50 |
791 |
--1 |
— i |
— 1 |
360 |
— |
700 |
— ; |
169 |
50 |
869 |
50 |
— |
— |
1,597 |
50 |
1,162 |
51 1 |
277 |
50 |
0,022 |
54 |
||
510 1,378 |
50 |
1,282 |
50 | |
075 |
075 |
703 |
50 |
||
1,135 |
50 |
— |
- ■ |
2,025 |
— |
2.025 |
- j |
2,110 |
50 |
996 |
— |
— |
- ; |
T50 |
— ; |
150 |
—; |
540 |
— |
5,982 |
— |
— |
- . |
3,150 |
— |
3,150 |
— |
2,832 |
— |
816 |
— |
— |
— |
375 |
— |
375 |
— |
171 |
-T- |
2,538 |
1 — |
— |
! — ; |
1,125 |
— |
1.125 |
—7 : |
1,413 |
| - |
579 |
75 |
--. |
— |
300 |
— |
300 |
— |
279 |
75 |
1,058 |
25 |
— |
2,100 |
j-- |
2,100 |
— I |
1,958 |
25 |
|
180 |
i - |
210 |
— |
210 |
- ! |
210 |
'' — |
||
310 |
—.-i |
— |
— |
180 |
-- |
180 |
— |
160 |
1 — |
1,080 |
— |
— |
— |
2,160 |
— |
2,160 |
— |
1,920 |
i — |
75,811 |
— |
37,351 |
91 |
35,591 |
— |
72,942 |
91 |
19,031 |
51 |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop., om Statsverket 1874
Lit. D. ab.
N:o 25. Kong!. Södra Skånska Infanteri-regementet.
Beräknade tillgångar 1833. |
Aflöningen |
Beräknade tillgåugai |
1872. |
Fyllnad |
|||||||||
Lönegrad. |
Bostället |
Kontant. |
1833 års normallön. |
med dyrtidstillägg till belopp. * |
Bostället uppgift. |
Kontant |
Summa. |
att begär |
i. |
||||
Öfverste...................... |
3,094 50 |
805 50 |
i 4,500 — |
6,345 |
11,428 |
92 |
805 |
50 |
12,231 |
42 |
|||
l:ste Major .................. |
931 50 |
1,318 50 |
2,250 — |
3,577 |
50 |
3,273 |
77 |
1,318 |
50 |
4.592 |
27 |
— |
— |
2:dre Major ................. |
739 50 |
910 50 |
1.050 — |
2,349 |
1,956 |
44 |
910 |
50 |
2,806 |
94 |
— |
— |
|
3:dje Major .................. |
t>90 — |
000 — |
1,350 |
1,912 |
50 |
3 008 |
94 |
660 |
— |
3,668 |
94 |
— |
— |
Reg-.ts-Qvartermästare ... |
- - |
900 — |
900 — |
1,600 |
25 |
— |
900 |
— |
900 |
— |
500 |
25 |
|
l:ste Reg:ts-Adjutant...... |
- -- |
525 |
525 — |
1,146 |
— |
— |
— |
525 |
— |
oio |
- '' |
021 |
— |
2:dre d:o ...... |
- - |
150 — |
150 — |
866 |
25 |
— |
— j |
150 |
— |
150 |
— |
416 |
25 |
Reg:ts-Pastor ............... |
- - . |
450 — |
450 — |
450 |
— |
— |
- 1 |
450 |
— |
450 |
- ‘ |
— |
— |
Reg:ts-Läkare ............... |
— |
2,000 — |
2,000 — |
2,000 |
— |
— |
- i |
2,000 |
— |
2,000 |
--. |
600 |
— |
l:ste Bataljons-Läkarc |
_ _ |
1,200 - |
1.200 — |
1,560 |
— |
— |
— ; |
1,200 |
-- |
1.200 |
360 |
''- |
|
2:dre d:o |
— |
800 — |
800 ; — |
1,040 |
— |
— |
— |
800 |
— |
800 |
— |
240 |
— |
Reg:ts-Auditör............. |
— |
600 |
000 — |
975 |
— |
— |
— : |
000 |
— |
000 |
— |
375 |
— |
Reg:ts-Skrifvare ............ |
- - |
750 — |
750 — |
1,402 |
50 |
— |
— • |
750 |
— |
750 |
— |
712 |
50 |
l:ste Bataljons-Adjutant... |
- - |
300 — |
300 — |
600 |
— |
— |
_ |
300 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
2:dre d:o |
- - |
300 — |
300 — |
000 |
— |
— |
- ; |
300 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
Reg:ts-Väbcl................. |
-- - |
300 : — |
300 — |
000 |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
Reg:ts-Trumslagare....... |
- - |
375 — |
375 — |
750 |
— |
— |
— ; |
375 |
— |
375 |
--i |
375 |
— |
1 Fältmusikant ............ |
(rotelön) |
100 — |
100 — |
200 |
— |
— |
— . |
100 |
— |
100 |
— |
100 |
— |
9 d:o ............ |
(* d:0 ) |
900 — |
900 — |
1,800 |
— |
— |
— |
900 |
— |
900 |
— |
900 |
— |
2 Gevärsbandtverkare ... |
( d:o ) |
- | - |
— ! — |
— |
— |
'' - |
- j |
— |
—- |
— |
— |
||
Bara Kompani. |
717 — |
303 : — |
1,050 — |
1,597 |
50 |
3,000 |
303 |
3,303 |
|||||
Torna Kompani. |
|||||||||||||
Kompani-Chef .............. |
522 : — |
528 ; — |
1,050 — |
1,597 |
50 |
2,620 |
94 |
528 |
— |
3,148 |
94 |
— |
— |
Skytts Kompani. i |
|||||||||||||
Kompani-Chef ............... |
047 — |
403 — |
1,050 — |
1,597 |
50 |
2,601 |
54 |
■104 |
— |
3,005 |
54 |
— |
— |
Wemmenhögs Kompani. Kompani-Chef ............... |
598 50 |
151 50 |
1,050 — |
1,597 |
■50 |
2,572 |
44 |
151 |
50 |
3,023 |
94 |
_ |
_ |
Herresta Kompani. |
|||||||||||||
Kompani-Chef .............. |
174 — |
570 — |
1,050 — |
1,597 |
50 |
2,165 |
- |
576 |
— |
3,011 |
— |
— |
— |
Färs Kompani. |
|||||||||||||
Kompani-Chef ............... |
501 - |
510 — |
1,050 — |
1,597 |
50 |
3,150 |
— |
540 |
— |
3,090 |
— |
— |
— |
Fanjunkare .................. |
210 i — |
150 — |
360 — |
510 |
__ |
761 |
57 |
150 |
— |
911 |
15 |
— |
— |
Sergeant....................... |
123 — |
117 |
240 — |
360 |
— |
119 |
31 |
117 |
— |
236 |
31 |
— |
— |
Furir ........................... |
54: — |
120 — |
180 — |
180 |
— |
480 |
— . |
120 |
—* |
006 |
“ '' |
— |
— |
Ingelstads Kompani. |
372 |
678 — |
1,050 — |
1,597 |
50 |
2,500 |
078 |
3,178 |
|||||
Fanjunkare ................. |
105 i — |
255 — |
360 — |
540 |
— |
400 |
— , |
255 |
~ |
655 |
— |
— |
|
Transport |
10,412 — |
17,778 — |
28,190 — |
43,042 |
50 |
40,338 |
87 |
17,779 |
— |
58,117 |
87 |
0,106 |
— |
* Beräknadt lika med för öfrige regementen föreslagne belopp, dock med afdrag af resp. lönegraders ackoi dsränta,
såsom denna är på flertalet af de indelta regementena.
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Majits Nåd. Prop., om Statsverket 1874.
Beriiknude tillgångar 1833.
Lönegrad. |
Bostället |
Kontant. |
1833 ars normallön. |
|
Transport |
18,!.! ars 10,112 —; |
17,778 |
i |
28,100 — |
Albo Kompani. |
||||
ompani-Chef ............... |
537 — |
513 |
— |
1,050 — |
anjunkare .................. |
171 — |
186 |
— |
360 — |
ergeant........................ |
100 50 |
130 |
50 |
240 |
2:dre Kapten.............. |
- - |
675 |
— |
675 — |
3 (1:0 ............... |
— |
2,025 |
— |
2,025 — |
l:ste Löjtnant ............ |
_ _ |
450 |
— |
150 — |
(l:o .......... |
- '' - |
3.150 |
— |
3,150 — |
2:dre Löjtnant.......... |
1 __ |
375 |
— ; |
375 - |
(1:0 ............ |
— |
1,125 |
— |
1,125 |
Under-Löjtnant........... |
— — |
1100 |
— '' |
300 — |
7 d:o ............ |
- - |
2,100 |
— |
2,100 — |
Fanjunkare ............... |
- i - |
360 |
— |
360 — |
d:o .............. |
- j - |
1,440 |
— • |
1,440 — |
Sergeant..................... |
- j - |
240 |
— |
240 — |
5 d:o .................... |
— |
1,200 |
— |
1,200 - |
Furir ....................... |
- --‘ |
180 |
— |
180 — |
H d:o ....................... |
— ; — ; |
2,520 |
— , |
2.520 — |
Summa |
11,2:52 50 |
34,747 |
50 |
45,080 — |
Aflöning |
en |
Beräk |
nade tillgångar |
1872. |
|||
föreslås |
nu |
Fyllnad |
|||||
med |
Bostället lemnade |
* |
att |
||||
dyrtidstillägg ä |
r 1872 enligt |
Kontant. |
Summa. |
begära. |
|||
till belopp. |
infordrad uppgift. |
1 |
|||||
43,042 |
50 |
40,338 87 |
17,770 |
58,117 |
87 i |
6,106 — |
|
1,507 |
50 |
2,263 08 |
513 |
__j |
2,776 |
08 |
|
540 |
’ - |
1,800 — |
186 |
— |
1.986 |
— |
- - |
360 |
'' — |
652 81 |
130 |
50 |
783 |
31 |
• — ; — j |
1.378 |
50 |
- - '' |
675 |
- , |
675 |
i —'': |
703 i 50 |
4,135 |
50 |
- -- |
2,025 |
— |
2,025 |
— |
2,110 50 |
906 |
--'' |
- - |
450 |
— |
450 |
— |
546 — |
6,072 |
— |
- — |
3,150 |
— . |
3.150 |
— i |
3,822 — |
846 |
—- |
-- - |
375 |
! — i |
375 |
— |
471 — |
2,538 |
— |
- - 1 |
1,125 |
— |
1,125 |
— |
1,413 i — |
579 |
75 |
- - |
300 |
- ! |
300 |
— |
279 75 |
4,058 |
25 |
__ __ |
2,100 |
— |
2,100 |
— ; |
1,958 25 |
720 |
-- - |
360 |
- • |
360 |
— i |
360 ! — |
|
2.310 |
i — ; |
-- - ■ |
1,140 |
— ‘ |
1.440 |
— I |
1,440 ! — |
480 |
— |
— \— i |
240 |
— |
240 |
— |
240 —: |
2.400 |
, — |
— — |
1,200 |
— |
1,200 |
— i |
1,200 — : |
* 310 |
— : |
— |
ISO |
— |
180 |
— |
160,-1 |
4,760 |
— : |
— i “ : |
2.520 |
—; |
2,520 |
— j |
2,240 i -- |
78,003 |
45.055 66 |
31,748 |
50 |
79,804 |
16 |
23,050 1 — |
* Furirernes föreslagna löner upptagna lika med livad sum för dessa är föreslaget vid öfriga regementen (240 K:dr) tillmrnaiis
med uppskattade värdet af 1 rotelön (100 K:dr).
t
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj.ds Nådiga Prof. N:o 1, om Statsverket 1814.
Lit. E, a.
Indelta Arméens och Beväringsmanskapets Proviantering,sstat å kokföda enligt Kongl.
Majrts förnyade Nådiga Mötesunderhålls-Reglemente af den 14 September 1858.
B r |
öd. |
Ärter. |
Korn- gryn. |
Färskt kött. |
Salt kött. |
Salt fläsk. |
Sill. |
Koksalt. |
Bränvin. |
|
mjukt el. torrt. |
||||||||||
«. |
kub.tum |
kub.tum. |
”5. |
«. |
tt. |
tt. |
e. |
kub.tum. |
||
l:a dagen ................. |
2 |
1,33 |
16 |
0,75 |
0,13 |
0,03 |
2 |
|||
2:dra d:o .................. |
2 |
1,33 |
16 |
— |
--- |
0,63 |
--- |
--- |
0,03 |
2 |
3:dje d:o .................. |
2 |
1,33 |
— |
16 |
0,75 |
—- |
--- |
0,13 |
0,03 |
2 |
4:de d:o ....... |
2 |
16 |
9 * |
|||||||
5:te d:o ........ |
2 |
16 |
0,75 |
0,13 |
9 |
|||||
6:te d:o ......... |
2 |
16 |
9 |
|||||||
7:de d:o .................. |
2 |
x9°° 1,33 |
16 |
0,75 |
____ |
0,13 |
0,03 |
2 |
||
8:de d:o .................. |
2 |
1,33 |
16 |
— |
__ |
----- |
0,33 |
--- |
0,03 |
2 |
Tillsammms f. 8 dagar |
16 |
10,04 |
64 |
64 |
3 |
1,26 |
0,66 |
0,52 |
0,24 J |
16 |
Härtill kommer 0,oi famn kokved för 8 dagar.
Indelta Arméens Provianter!ngsstat a torrföda enligt Kongl. Brefvet
den 15 November 1859.
För 1 dag.............................................................................
1) eller motsvarande 1 % rökt, saltadt oxkött af fullvuxet
vinserna, 1 ''ä rökt, väl saltadt renkött.
2) ullor kumminost eller ock 33 ort fullgod skumost, eller i de nordligaste provinserna 25 ort renost -
i Bro cl. |
Rökt fläsk. ’) |
Vinter söt- mjölks- ost. 0 |
1 Bränvin. |
|
i mjukt el. torrt. |
||||
a. |
<3. |
«. |
kub.tum. |
|
2 |
1,33 |
0,50 |
0,25 |
3 |
kreatur, eller ock, i de nordligaste pro -
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. E. b.
Förslag till Normal provianteringsstat å kokföda för Indelta Arméen och
Beväringsmanskapet.
Bröd mjukt. '') |
Yinter- söt- mjölks- ost. |
Ro- stadt malet Kaffe. |
Ma-c hi ii-hugget |
Sill. |
Färskt kött. |
Salt fläsk. |
Salt kött. |
Gula ärter. |
Korn- gryn- |
Salt. |
|||
«• |
ort. |
ort. |
ort. |
ort. |
ort. |
ort. |
ort. |
kbt. |
kbt. |
ort. |
|||
per dag lista dagen..... |
2 |
12 |
2 |
3 |
20 |
85 |
__,_ |
__ |
____ |
16 |
3 |
||
99 99 |
2:dra |
d:o ..... |
2 |
12 |
2 |
3 |
12 |
— |
75 |
12 |
--- |
3 |
|
99 99 |
3:dje |
d:o ..... |
2 |
12 |
2 |
3 |
20 |
85 |
16 |
3 |
|||
99 99 |
4:de |
d:o ..... |
ii 2 |
12 |
2 |
3 |
12 |
— |
40 |
— |
12 |
— |
0 0 |
99 99 |
5:te |
d:o ..... |
!: 2 |
12 |
2 |
3 |
20 |
85 |
— |
— |
— |
16 |
3 |
99 99 |
6:te |
d:o ..... |
2 |
12 |
2 |
3 |
12 |
— |
— |
75 |
12 |
•-- |
3 |
99 99 |
7:de |
d:o ... • |
i| 0 |
12 |
2 |
0 O |
20 |
85 |
— |
—.— |
— |
16 |
3 |
99 99 |
8:dc |
d:o ..... |
2 |
12 |
2 |
b |
12 |
---- |
40 |
— |
12 |
3 |
|
Summa för |
8 dagar |
!6 |
96 |
16 |
24 | |
128 | |
340 |
80 | |
150 j |
48 |
64 |
24 |
Härtill kommer för 8 dagar 0,oi3s famn kokved.
x) eller motsvarande qvantitet torrt bröd, l,3s ® till hvarje portion.
Förslag till Normal-provianteringsstat å torrföda för Arméen och Beväringsmanskapet.
* För en dag ....................................... |
Bröd mjukt. ’) |
Rökt fläsk. J) |
Vinter- Söt- mjölks- ost. 3) |
Kaffe rostadt och malet. |
Socker i |
a. |
ort. | ort. |
ort. |
ort. |
||
2 |
67 |
25 |
2 |
3 |
|
Hvartill kommer 0,0004 famn bokved.
x) eller deremot svarande 1,33 torrt bröd.
2) eller motsvarande 1,33 a rökt saltadt oxkött af fullvuxet kreatur eller ock, i de nordligaste
provinserna, 1,33 <5 rökt, väl saltadt renkött.
3) eller kumminost, eller i de nordligaste provinserna 25 ort renost.
™ BiL N:o 3 a• vid Kon9l‘ Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. F. a.
Lifgardet till häst.
1 Öfverste..............................
1 Öfverste-Löjtnant .............
1 Major ................................
4 Ryttmästare ......................
1 Regemeuts-Q vartermästare
1 Regements-Adjutant...........
4 Förste Löjtnanter..............
4 Andre Löjtnanter..............
4 Under-Löjtnanter.............
1 Regements-S tallmästare.....
1 Regements-Pastor..............
1 Regements-Auditör ..........
1 Regements-Läkare......... .. .
1 förste Bataljons-Läkare ....
1 Regements-Skrifvare..........
1 Regemente -Hästläkare.......
2 Mönsterskrifvare..................
2 Handtverkare.......................
Nuva- rande lön. |
Dyrtids-tillägg |
Summa förhöj- ning, |
|
6,000 |
1,500 |
1,500 |
|
...........................•...... |
4,500 |
1,350 |
1,350 |
4,000 |
1,200 |
1,200 |
|
2,400 |
720 |
2,880 |
|
1,800 |
540 |
540 |
|
1,200 |
360 |
360 |
|
1,200 |
360 |
1,440 |
|
1,000 |
300 |
1,200 |
|
800 |
240 |
960 |
|
1,200 |
360 |
360 |
|
1,200 |
360 |
360 |
|
900 |
270 |
270 |
|
2,000 |
600 |
600 |
|
1,200 |
360 |
360 |
|
1,000 |
300 |
300 |
|
700 |
210 |
210 |
|
...............................1 |
450 |
135 |
270 |
...................................1 |
150 |
45 |
90 |
Summa | |
— |
--- |
14,250 |
™ Bil- 3*a- vid Kong1 May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. F. b,
Husar-Regementet Konung Carl XV.
Nuva- rande lön. |
Dyrtids-tillägg |
Summa förhöj- ning. |
|
1 Öfverste.................................... |
6,000 |
1,500 |
1,500 |
1 Öfverst o-Löjtnant.......................................... |
4,500 |
1,350 |
1,350 |
1 Major ................................................... |
4,000 |
1,200 |
1,200 |
6 Ryttmästare............................................. |
1,600 |
480 |
2,880 |
1 Regementsqvartermästare........................................ |
1,350 |
405 |
405 |
1 Förste Regementsadjutant............................................ |
1,200 |
360 |
360 |
1 Andre Regementsadjutant.......................................... |
1,000 |
300 |
300 |
6 Förste Löjtnanter.................................................... |
1,200 |
360 |
2,160 |
6 Andre Löjtnanter......................................................... |
1,000 |
300 |
1,800 |
6 Under-Löjtnanter ............................................... |
800 |
240 |
1,440 |
1 Regements-stallmästare ............................................ |
1,200 |
360 |
360 |
1 Regementauditör .................................................. |
900 |
270 |
270 |
1 Regementsläkare ................................................... |
2,000 |
600 |
600 |
1 Förste Bataljonsläkare .............................................. |
1,200 |
360 |
360 |
2 Andre Bataljonsläkare ................................................ |
800 |
240 |
480 |
1 Regementsskrifvare .................................................. |
1,000 |
300 |
300 |
1 Regementshästläkare .................................................. |
700 |
210 |
210 |
Summa |
— |
—1 |
15,975 |
Till Bil. 3 a vid Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1874.
Lit, F. o, d.
Svea och Andra Lifgardes-regementena.
Nuva- rande löner. |
Dyrtids-tillägg |
Summa förhöj- ning. |
|
2 Öfverstar ....................................................................... |
6,000 |
1,500 |
3,000 |
2 Öfverste-Löjtnanter ........................................................... |
4,500 |
1,350 |
2,700 |
2 Majorer ............................................................................ |
4,000 |
1,200 |
2,400 |
16 Kompanichefer .......................................................... |
2,400 |
720 |
11,520 |
8 Andre Kaptener............... ................................................. |
2,000 |
600 |
4,800 |
2 Regements-Qvartermästare ................................................ |
1,800 |
540 |
1,080 |
2 Förste Regements-Adjutanter............................................. |
1,200 |
360 |
720 |
2 Andre Regements-Adjutanter........................................... |
1,000 |
300 |
600 |
16 Löjtnanter, l:ste klass..................................................... |
1,200 |
360 |
5,760 |
16 d:o 2:dre klass..................................................... |
1,000 |
300 |
4,800 |
16 Under-Löjtnanter ............................................................ |
800 |
240 |
3,840 |
2 Regements-Pastorer ............................................................ |
1,200 |
360 |
720 |
2 Batalj ons-Pi’edikanter ......................................................... |
500 |
150 |
300 |
2 Regements-Auditörer ......................................................... |
900 |
270 |
540 |
2 Regements-Läkare............................................................... |
2,000 |
600 |
1,200 |
2 Förste Bataljons-Läkare ................................................... |
1,200 |
360 |
720 |
2 Andre Bataljons-Läkare ................................................... |
800 |
240 |
480 |
2 Regements-Skrifvare ......................................................... |
! 1,000 |
300 |
600 |
4 Mönster-Skrifvare ............................................................... |
45C |
135 |
540 |
Summa |
— |
— |
| 46,320 |
Till Bil. No 3 a vid Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1814
Lit. F. e.
Wermlands Fältjägare-Regemente.
Dyrtids
Nuva-
tillägg Summa
rande |
ä 30 % |
förhöj- |
||
lön. |
intill |
ning. |
||
. |
| 5,000 rdr. 1 |
|||
1 Öfverste ............. |
4,500 1.35C |
1 |
1350 |
|
1 Öfverste-Löjtnant.................................................. |
3.00C |
>j 901 |
900 |
|
1 Major ............................... |
2,50C |
751 |
750 |
|
6 Kompanichefer.......................... |
1,20C |
36C |
2,160 |
|
1 Regements-Qvartermästare ......................... |
1,20( |
360 |
360 |
|
6 Förste Löjtnanter.................................. |
800 |
240 |
1,440 |
|
6 Andre Löjtnanter ............................... |
finn |
1 QA |
||
1 Förste Adjutant........................................ |
800 |
240 |
-LjUoU. i'' 2-40 |
|
1 Andre Adjutant.......................................... |
600 |
180 |
1 180 |
|
6 Under-Löjtnanter.......................................................... |
500 |
150 |
901)! |
|
1 Regementspastor.............................................. |
600 |
180 |
180 |
|
1 Auditör ......................................... |
800 |
240 |
240: |
|
1 Regementsläkare............................................. |
2,000 |
600 |
600 |
|
1 Andre Bataljonsläkare............................................... |
800 |
240 |
240 i |
|
1 Mönsterskrifvare............................. |
300 |
90 |
901 i |
|
2 Bataljons-Adjutanter ..................... |
300 |
90 |
180 |
|
1 Regementsväbel............................................... |
240 |
72 |
! 72: |
|
1 Regementstrumslagare .................................. |
360 |
108 |
108 1 |
|
2 Stockmakare och pistolsmed .......................... |
129 |
38 |
ro |
77 U j |
6 Fanjunkare ................................................................. |
360 |
108 |
648 |
|
6 Sergeanter .................................. |
240 |
72 |
432j |
|
6 Furirer............................... |
180 |
54 |
324; | |
|
Summa |
— 1 |
---I- |
-1 |
12,551 Loj |
Till Bil. 3 a vid Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N;o 1, om Statsverket 1874.
Lit.lP. f.
Artilleriet.
3 Öfverstar ....................................
5 Öfverste-Löjtnanter (6 år 1875).
13 Majorer (12 år 1875)..............
36 Kaptener, 1 klass (37 år 1875)
40 eko 2 klass (47 år 1875)
71 Löjtnanter (75 år 1875)............
57 Under-Löjtnanter (54 år 1875)
3 Regementsstallmästare ................
3 Regementspastorer ......................
3 Bataljonspredikanter ...................
3 Regements-auditörer ..................
3 Regementsläkare ........................
3 Förste Bataljonsläkare ................
6 Andre Bataljonsläkare ..............
3 Regementsskrifvare .....................
3 Regementshästläkare ...................
Nuva- rande löner. |
Dyrtids-tillägg |
Summa förhöj- ning 1874. |
Summa förhöj- ning 1875. |
|
6,000 |
1,500 |
4,500 |
4,500 |
|
45,000 |
1,350 |
6,750 |
8,100 |
|
4,000 |
1,200 |
15,600 |
14,400 |
|
2,400 |
720 |
25,920 |
26,640 |
|
............... |
2,000 |
600 |
24,000 |
28,200 |
1,200 |
360 |
25,560 |
27,000 |
|
800 |
240 |
13,680 |
12,960 |
|
1,200 |
360 |
1,080 |
1,080 |
|
1,200 |
360 |
1,080 |
1,080 |
|
500 |
150 |
450 |
450 |
|
900 |
270 |
810 |
810 |
|
2,000 |
600 |
1,800 |
1,800 |
|
1,200 |
360 |
1,080 |
1,080 |
|
800 |
240 |
1,440 |
1,440 |
|
............... |
1,000 |
300 |
900 |
900 |
700 |
210 |
630 |
630 |
|
Summa |
125,280431,070 |
Till Bil. 3a vid Kongl. MajUs Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1814.
Lit. F. g.
Tygstaterna m. fl.
Nuva- rande löner |
Dyrtids-tillägg |
Summa förhöj- ning. |
||||||
•Artilleriets tygstat. |
||||||||
8 Förrådsförvaltare .................................... |
1,200 |
360 |
2,880 |
|||||
14 Tygskrifvare .......................................... |
500 |
150 |
2,100 |
|||||
1 Verkmästare ...................................... |
2,000 |
600 |
600 |
|||||
18 Handtverksmästare................................ |
400 |
120 |
2,160 |
|||||
21 Rustkammarsmeder.................................... |
o 50 |
105 |
2,205 |
|||||
9 Stockmakare ...................................... |
350 |
105 |
945 |
|||||
24 Handtverksmästare .................................. |
300 |
90 |
2,160 |
|||||
1 Tunnbindare ............................................. |
142 |
50 |
42 |
75 |
42 |
75 |
13,092 |
75 |
Fyrverkare-eorpsen. |
||||||||
1 Prest (arvode) ......................................... |
50 |
15 |
15 |
|||||
1 Läkare d:o .......................................... |
100 |
30 |
30 |
|||||
1 Verkmästare ........................................... |
1,000 |
300 |
300 |
|||||
4 Handtverkare............................................ |
300 |
90 |
360 |
705 |
||||
Artilleri-Departementets stat. |
||||||||
2 Pistolsmeder ............................................. |
300 |
90 |
180 |
180 |
||||
Summa |
i --- |
| 13,977) 75 |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Lit. F. h.
Fortifikationen.
Nuva- rande lön. |
Dyrtids-tillägg |
Summa förhöj- ning. |
|
1 Öfverste ........................................................................... |
5,000 |
1,500 |
1,500 |
1 Öfverste-Löjtnant .......................................................... |
4,500 |
1,350 |
1,350 |
3 Majorer ........................................................................... |
4,000 |
1,200 |
3,600 |
11 Kaptener, l:ste klass..................................................... |
3,000 |
900 |
9,900 |
5 eko 2:dre klass ..................................................... |
2,000 |
600 |
3,000 |
11 Löjtnanter, l:ste klass..................................................... |
1,200 |
360 |
3,960 |
10 eko 2:dre klass...................................................... |
1,000 |
300 |
3,000 |
9 Under-Löjtnanter ............................................................ |
800 |
240 |
2,160 |
1 Sekreterare ock auditör.................................................. |
2,500 |
750 |
750 |
1 Kegements-Skrifvare........................................................ |
1,000 |
300 |
300 |
5 Kassörer och Förrådsförvaltare, l:ste klass..................... |
1,200 |
360 |
1,800 |
4 d:o eko 2:dre klass..................... |
900 |
270 |
1,080 |
1 Bataljons-Läkare............................................................... |
1,200 |
360 |
360 |
1 Bataljons-Predikant ......................................................... |
400 |
120 |
120 |
Summa |
— |
— |
32,880 |
Tdl Bd. 3 a vid Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om .Statsverket 1874.
Lit. G-, a.
Gotlands Nationalbeväring.
Nuva- rande |
Dyrtids-tillägg |
Summa |
||||
lön. |
intill |
ning. i |
||||
5,000rdr. |
||||||
4 Majorer...................................................... |
1,80C |
540 |
i 2,16C |
|||
33 Kaptener ......................................................... |
1,00C |
300 |
9,90C |
! |
||
33 Löjtnanter ............................................ |
70G |
210 |
'' 6,93C |
|||
38 Under-Löjtnanter................................................ |
500 |
; 150 |
5,700 |
|||
1 Tygförvaltare................................................. |
1,000 |
300 |
300 |
|||
1 Sekreterare och auditör ......................................... |
450 |
135 |
135 |
I |
||
1 Fältkamererare och kassör....................................... |
1,000 |
300 |
300 |
|||
1 Magasinsförvaltare ................................................ |
450 |
135 |
135 |
| |
||
1 Regementsläkare ..................................................... |
1,500 |
450 |
450 |
|||
1 Bataljonspredikant ......................... |
300 |
90 |
90 |
|||
1 Kontorsskrifvare ................................... |
500 |
150! |
150 |
|||
1 Vaktmästare ....................................... |
112 |
50 |
33 75 |
33 |
75 |
|
2 Styckjunkare-arvoden........................................ |
225 |
1 (i? 50 |
135 |
|||
36 Sergeants-arvoden .......................................... |
150 |
45 |
1,620 |
|||
60 Furirs-arvoden ............................................ |
100 |
; |
301 |
1,800 |
||
96 d:o ......................................... |
30 |
9| |
864 |
|||
1 Musikdirektör............................................. |
300 |
90 i |
90 |
|||
10 Fältmusikanter ............................................ |
100 |
30 |
300 |
|||
Pistolsmed............................................ |
300 |
90 |
90 |
|||
Stockmakare .............................................. |
300 |
90'' |
90 |
|||
Summa | |
-—! |
-1 |
--------j- |
| i |
31,272 |
75 j |
Till Bil, N;o 3 a. vid Kongl. Majtts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.
Lit. G. b.
Hallands Infanteri-Bataljon.
Närva- rande lön. |
Dyrtids-tillägg ä |
Summa förhöj- ning. |
|||
1 Major och Bataljons-Chef .......... |
2,000 |
600 |
600 |
||
2 Kaptener............................... |
1,000 |
300 |
600 |
||
2 Löjtnanter ................................. |
700 |
210 |
420 |
||
2 Under-Löjtnanter........................... |
500 |
150 |
300j |
||
2 Fanjunkare............................... |
1 ................... |
300 |
90 |
180 |
|
2 Sergeanter ................................ |
r |
250, |
75 |
150 |
|
Summa ! |
— |
—- |
2,250| |
Till Bil. 3 a vid Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1814.
låt. G. c.
Wester-Norrlands Bevärings-bataljon.
Nuva- rande lön. |
Dyrtids-tillägg |
Summa förhöj- ning. |
|
1 Bataljonschef .................................................................. |
2,000 |
600 |
600 |
1 Regements-qvartermästare................................................ |
1,000 |
300 |
300 |
4 Kaptener............................................................................ |
1,000 |
300 |
1,200 |
4 Förste Löjtnanter ............................................................... |
700 |
210 |
840 |
4 Andre Löjtnanter .............................................................. |
600 |
180 |
720 |
4 Under-Löjtnanter ......................................................... |
500 |
150 |
600 |
4 Fanjunkare .................................................................... |
400 |
120 |
480 |
4 Sergeanter........................................................................ |
300 |
90 |
360 |
8 Furirer................................................................................. |
250 |
75 |
600 |
Summa |
1 --- |
1 - - |
5,700 |
Till Bil. 3 a. vid Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Lit. C4. 2,
Förslag till Afiöningsstat för Krigs-högskolans ernbets- och tjensteman
samt betjente.
Kronor. |
öre |
|
Befäl och Stab. |
'' |
|
1 Chef................................................................................................. |
1,500 |
_ |
1 Adjutant.................................................................................................. |
700 |
— |
1 Läkare.............................................. ........................................................ |
400 |
|
1 Redogörare för medels- och persedels-uppbörden ................................... |
900 |
|
Arvode för bibliotekets vård och redovisning........................................... |
300 |
— |
Lärare-staten- |
||
1 Lärare i Mathematik och Mekanik............................................................ |
2,400 |
_ |
1 D:o i Beskrifvande Geometri.............................................................. |
1,100 |
— |
1 D:o i Fysik ............................................................. |
1,200 |
— |
1 D:o i Kemi...................................................................................... |
1,200 |
— |
1 D:o i Franska språket........................................................................... |
1,500 |
— |
1 D:o i Krigskonst och Krigshistoria.................................................... |
2,000 |
—- |
1 I):o i Artilleri och tillhörande öfningar ....................... |
1,800 |
— |
1 D:o i Artilleri-ritning........................................................... |
500 |
— |
1 D:o i Befästningskonst med tillhörande ritningar och öfningar .......... |
1,800 |
— |
1 D:o i Topografi, Militär-Geografx m. m.............................................. |
750 |
— |
1 D:o i Byggnadskonst med ritning........................................................ |
1,000 |
— |
Arvode för undervisning i Artilleripjecers och projektilers tillverkning |
||
och besigtning.......................................................................... |
150 |
— |
Anm. Enligt Kongl. Brefvet den 2 i Februari 1826 utgår detta arvode till den officer, |
||
Till Repeditörers och extra Lärares aflöning ............................................ |
3,750 |
— |
Betj enings-staten |
||
1 Väbel.....................‘........*•...................................................................... |
1,100 |
— |
4 Drängar å 546 K nr.................................................................................. |
2,184 |
— |
Summa |
26,234 |
— |
FLAN
af
KONTE.WENDtS ARTILLERI REGEMENTES
JAfAELISEELiLNI I CRRTRIAT RAR
o s af
KONST. WEKDES ARTILLERI REGEMENTE
I CKRISTIMSTAD.
.Enligt Nådig
proposition
Kasern
:
k''. Ri ålhus
Tjggånls Gatan
) bebygg cl -
"ggårderc
V//A
wmM
__''/&
I r i: efintligt sidcfe
w^Sk: ■\
»ri
AA IfT.Z.
tJra
RiIR] .II
Södra.
U2
i-]
>
Ö
Soule vard
1 Ve sira B o ivle va r d G a 1 a n
k Kol; hus
\\ e .s* t ra Sm a l (ia t a n
0 2
K *s‘
pj 5>
T) ci h l s - Gr a t a. n
>
y ID
>
KO
-I .5
f—H ^
p ö
DO
LO
O
er1
Ö «v £ va H o u / e-v a r d G a t an
vid. Kong!. Majts åöL.prop. N*1 om Statsverlsei 1874
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 1
Protokoll öfver Sjöförsvars-Departementet tillhörande ärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 1) Januari 1874.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena, Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre LEIJONHUFVUD,
Wjern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhielm.
Departementschefen Stats-Kådet Friherre Leijonhufvud föredrog i underdånighet
uti ett sammanhang de frågor, som vid uppgörandet af förslaget till reglering af utgiferna
under Eiksstatens Femte Hufvud-Titel för 1875 borde tagas under öfvervägande,
nvanbland följande framställningar, nemligen:
o 1:° Ff°.1Taltl,1''nf,enS af Sjö-Ärendena underdåniga skrifvelse den 28 sistl. November
angående forhojd atlömngsstat för dess embets- och tjensteman;
T -fÖr Sjökl''igssk0lan embetsskrifvelse den 7 April nästlidne år, med
förslag till förhöjning i de vid skolan anställde lärares arvoden;
... ;3:o Förvaltningens af Sjöärendena skrifvelse den 7 sistlidne November med upp
gift
a erforderligt belopp för tillökning af lönerna åt Officerare och Underofficerare vid
bjotorsvaret;
4:o Befalhafvarens vid flottans station i Carlskrona underdåniga memorial den
1 sistlidne November, med Kaptenlöjtnanternes å flottans nya reservstat underdåniga
ansökning om aflomngsförhöjning; 6
. 5:" förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 17 sistlidne Oktober
angående reglering af civilpersonalen vid sjöförsvarets stationer jemte särskilda underdåniga
ansökningar af denna personal om förbättring i dess aflöningsförmåner
Bill.
till Riksd. Prat. 1874. 1 Sami. 1 Afd. ’ ^
2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
6:o Samma embetsverks skrifvelse den 26 sistlidne September med förslag till
arvodesstat för vissa militära befattningar vid Flottan.
7:o Öfverdirektörens vid Mariningeniörstaten embetsskrifvelse den 26 sistlidne
Augusti angående förändrad organisation af nämnde stat jemte Förvaltningens åt
Sjöärendena deröfver afgifna underdåniga utlåtande; ,
8:o Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 16 sistlidne December,
med förslag till ny stat för Flottans Läkarekår;
9-o Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 18 sistlidne November me
hemställan om förbättring i Underofficerarnes vid Kongl. Flottan och Nya Reservstaten
aflOD1lTof“ma embetsverks underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne December, angående
behof af förökade eller nya anslag för Sjöförsvaret; _
Och afgaf Departements-Chefen härefter följande skriftliga yttrande:
Departementschefen.
»I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 19 sistlidne December på Finans-Departementets
föredragning fattade beslut angående vissa grunder, etter hvilka den tillfälliga
löneförbättring, som för statens embets- och tjensteman i allmänhet ansetts eiloideilig,
bör utgå, hemställer jag att bos Riksdagen måtte föreslås, att i sadant afseende foi
Departementschefen så väl för 1874 särskild! anvisas loOO rdr, som tor 1875 a extia
stat uppföras 1500 kronor.
Kansliexpeditionen.
Enligt af 1871 års riksdag på Eders Kongl. Maj:ts framställning fattade beslut skulle
vid nuvarande Expeditionssekreterarens och Protokollssekreterarens afgång dei-as tjenste
befattningar
förenas till en, hvars innehafvare komme att i lon erhålla o,000 rdi, el ei
500 rdr mer än Ofrige Expeditionssekreterare vid Konungens Kansli. Efter det sedermera
kopisttjehsten i expeditionen blifvit genom innehafvarens utnämning till annan befattning
ledig, tillät Eders Kongl. Maj:t, på mm derom gjorda framställning, i n g
beslut den 28 Februari 1876, att med återbesättande af berörde tjenst finge tills vi ai
anstå och den i stat för densamma uppförda lön, 1,000 rdr, ställas till Departemen schefens
förfogande för kopistgöromålens upprätthållande. Den reglering åt tjensteina
inom expeditionen, som genom dessa beslut är förberedd, torde, i anledning af E e
Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 28 sistlidne November angående grunderna tor kanshexpeditionernas
ombildning, icke erfordra annan förändring, än att den framtida inneha
Varen af nuvarande Expeditionssekreterareembetet och Protokollssekreteraretjensten
tllr att benämnas Kansli-Sekreterare och »källa dels i län,4,600 kronor Ms ock
ett arvode af 1,000 kronor såsom godtgörelse för bestridande af en del sadana ö ,
som tillkomma Byråchef i ötriga expeditioner.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:tS Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 3
I det till följd af nådiga beslutet den 19 sistlidne December uppgjorda förslag
till ny stat för expeditionen, som under Litt. A är bilagdt, har i öfrigt, med afseende å
behofvet att med expeditionens fåtaliga tjenstemannapersonal ega tillgång till biträde
af Amanuenser, det belopp, som nu utgår till kopistgöromålens upprätthållande och
till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman m. fl. blifvit, under iakttagande af den
förändrade benämning som härför är bestämd, höjdt Irån 1,300 rdr till 2,500 kronor.
Då ifrågavarande förslag slutar å.
samt nuvarande stat upptager:
1 Expeditionschef ...................
1 Expeditionssekreterare .......
1 Protokollssekreterare ..........
1 Registrator som tillika biträder med kanslistgöromålen 3,500: —
1 Kopist (vakant) ................................................................. 1,000: —
1 Vaktmästare ........................................................................ 750:
Till gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente... 300: — 19;050:__
kommer tillökningen att utgöra 1,700 kronor.
Enär emellertid den tillgång för den förändrade organisationens genomförande,
som genom Expeditionssekreterareembetets förening med Protokollssekreteraretjensten
kommer att vinnas, först med dessa tjenstemäns afgång blifver tillgänglig, erfordras
under öfvergångstiden, då nu varande innehafvarne af dessa tjenstebetättningar komma
att med bibehållande af sina löner qvarstå, 3,000 kronor eller 1,300 kronor mer än
sedermera blifver händelsen, på sätt den i åberopade bilagan Litt A jemväl upptagna
öfvergångsstat utvisar; Och får jag, i följd häraf hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen att, under de på anmälan af Chefen för Finans-Departementet
i nådigt beslut den 19 sistlidne December stadgade vilkor och förbehåll, bevilja
förhöjning i det för expeditionen nu utgående anslag dels med 1,700 kronor, dels såsom
öfvergående utgift med ett belopp af 1,300 kronor, att qvarstå endast intilldess berörde
reglering kan varda till fullo genomförd, eller sammanlagdt 3,000 kronor, hvarigenom
ifrågavarande anslag för 1875 komma att ökas från 19,050 rdr till 22,050 kronor; äfvensom
att för enahanda ändamål för 1874 särskildt anvisa 3,000 rdr.
20,750 kronor
5.500
4.500
3.500
Förvaltningen af Sjöärendena.
1 likhet med öfriga embetsverk bar Förvaltningen af Sjöärendena inkommit
med utlåtande angående behofvet af förbättrad aflöning för dess embets- och tjensteman
och, under åberopande att nu rådande missförhållanden mellan embets- och tjenstemännens
aflöning och deras lefnadskostnader icke, enligt Förvaltningens åsigt, kunde
undanrödjas genom ett tillfälligt dyrtidstillägg, framlagt förslag till definitiv lönereglering,
dervid såväl med afseende å rättighet att efter viss tids tjenstgöring erhålla
ålderstillägg som i öfriga delar, hufvudsakligen följts de grunder, hvilka af senaste
4 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Riksdag blifvit godkända i aflöningsstaten för tjenstemännen vid Riksbankens
hufvudkontor.
I afseende å frågan huruvida det borde vara tjensteman tillåtet att tillika innehafva
annan befattning, har Förvaltningen upplyst, att ingen med tjenst derstädes
förenade befattning med lön på annan stat, men att väl tillförordnade bokhållaren
åtnjöt arvoden såsom tillförordnad kammarskrifvare i Riksgäldskontoret och såsom
tillförordnad materialförvaltare vid Lotsverket. Såsom regel ansågs det ock böra
antagas, att ingen tjenst inom högre än lägsta lönegraden borde få förenas med annan
befattning inom statens eller andra allmänna verk, men att, i händelse det för tjenstgöringen
vore fördelaktigare att medgifva ett undantag från denna regel, än att genom
dess ovilkorliga tillämpning gå förlustig en skicklig tjensteman, som gjort sig fullt
förtrogen med sina åligganden och vore svår att ersätta, embetsverket då borde ega
hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om ett sådant undantag. Beträffande
tjenstemännen inom lägsta lönegraden hade Förvaltningen ansett sig icke böra för dem
föreslå så hög aflöning, att såsom vilkor för dess åtnjutande skäligen kunde stadgas
förbud mot innehafvande af annan befattning, emedan ett sådant förbud för dem i
allmänhet icke syntes erforderligt eller önskvärdt, då de dymedelst komme att allt för
uteslutande tillhöra ett enda embetsverk och sålunda blefve beröfvade tillfälle till en
mångsidigare embetsmannabildning.
Enär verkets tjenstepersonal genom tid efter annan vidtagna förändringar i staten
blifvit förminskad och senast bestämd genom interimsstaten den 21 December 1871,
har Förvaltningen, med framläggande af en öfversigt af de nuvarande tjenstemännens
åligganden, och under erinran, att genom det nya redovisningssättet vid stationerna
vissa tjenstemäns göromål blifvit betydligt tillökade, förklarat sig anse, det ytterligare
inskränkning skulle sätta Förvaltningen ur stånd att fullgöra de åligganden, som enligt
gällande instruktion och andra författningar tillhöra detta embetsverk.
Jemte det Förvaltningen i öfrigt närmare redogjort för de vilkor, som syntes
böra stadgas för rättighet till åtnjutande af den i bilagdt förslag till stat närmare utförda
löneförhöjning för dess embets- och tjenstemän, har Förvaltningen, under antagande
att den nya staten sannolikt icke komme att tillämpas förr än från och med
1875 ars ingång, anhållit att från och med 1874 års början ett dyrtidstillägg, motsvarande
skilnaden mellan den nuvarande och den i nya staten för hvarje lönegrad upptagna
lägsta aflöning, måtte verkets embets- och tjenstemän tilläggas, hvarjemte hemställts
att ett dylikt dyrtidstillägg måtte få tillkomma nuvarande innehafvaren af indragna
notarietjensten, intill dess han blefve uppförd på särskild indragningsstat med
befrielse från tjenstgöringsskyldighet.
I sammanhang härmed har Förvaltningen tillika fästat uppmärksamheten å det,
enligt Förvaltningens tanke, synnerligen önskvärda deri, att de tjenster, å hvilka, i
följd af föreskriften i Kongl. Brefvet den 30 Oktober 1866, endast förordnanden fått
utfärdas, nu matte med fullmakter tillsättas, i hvilket afseende anförts att då så nyligen
som den 24 Maj 18i''2 så väl förändrad instruktion för ifrågavarande embetsverk, som
Bil. N:o å till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 5
nytt reglemente för styrelsen och förvaltningen vid sjöförsvarets stationer utfärdats,
det icke syntes kunna antagas att under den närmaste framtiden så genomgripande
förändringar i sjöförsvarets ekonomiska förvaltning vore att emotse, att de skulle kunna
inverka på Förvaltningens af Sjöärendena tjenstemannapersonal, hvilken redan vore så
fåtalig, att en ytterligare inskränkning deraf svårligen kunde ifrågakomma. De betänkligheter
som skulle kunna hemtas från möjligheten af förändrade åligganden för en del
åt Förvaltningens tjensteman i följd af förändringar i redovisningssättet vid stationerna,
kunde undanrödjas genom införande i fullmakterna af det förbehåll, att hvarje tjensteman
vore pligtig underkasta sig de jemkningar i åligganden, som af förändringar i
sjöförsvarets ekonomiska förvaltning påkallades, och anledningar syntes sålunda icke
vara för handen att ytterligare förlänga ett interimstillstånd, som i flera hänseenden
måste menligt inverka på tjenstgöringen. Det kunde nämligen svårligen förväntas att
tjenstemän, osäkra om sin ställning inom verket, skulle med odeladt intresse egna sig
åt tjenstgöringen inom detsamma, då de af omtanke för sin framtids betryggande
funne sig manade att å andra håll söka utvägar härtill, liksom det alltid måste möta
svårighet för ett embetsverk, med så ovissa utsigter för tjenstemännen, att tillegna sig
personer med de egenskaper som erfordras för en fullt nöjaktig tjenstgöring, synnerligast
under en tid, då den enskilta företagsamhetens ständigt fortgående utveckling
erbjöde män med kunskaper och förmåga vida mer lysande utsigter än tjenstemannabanan,
hvars hufvudsakligaste fördel — en större trygghet mot mötande tillfälligheter
— skulle väsendtligen gå förlorad om äfven den gjordes beroende af sådana och icke
lemnade tjenstemännen tillräcklig visshet att fä behålla befattningar, hvilka de under
en längre tid med nit och skicklighet förestått.
Beträffande slutligen Förvaltningens chef och två militära ledamöter, af hvilka
den förre uppbär såsom arvode 1,800 rdr jemte 1,000 rdr såsom bidrag till represen
tationskostnaden, och de senare hvardera 1,200 rdr, har Förvaltningen, under åberopande
att härvid förekomme samma förhållande, som i fråga om de civila embets- och
tjenstemännen, eller att dessa arvoden blifvit bestämda när lefnadskostnaderna voro
vida lägre än för närvarande, föreslagit att militärledamöternas arvoden måtte få utgå
med 1,800 rdr men öfverlemnat till Eders Kongl. Maj:t att bestämma lämplig tillökning
i arvodet åt Förvaltningens chef, hvars lönevilkor i allmänhet vore ringare
än någon af de öfriga kollegii-chefernes förmåner.
Sedan Förvaltningen af Sjöärendena enligt gifvet uppdrag inkommit med ett på
fastställda grunder bygdt förslag till förnyad instruktion och till de förändringar i afseende
å dess tjenstemannapersonal, som af dessa grunders tillämpning kunde föranledas,
blef genom Kongl. Brefvet den 21 December 1871 föreskrifvet, att såväl Lotsoch
fyrinrättningen med lifräddningsväsendet som Sj ökarte verket, hvilka förut varit
förenade med Förvaltningen af Sjöärendena, skulle med år 1872 derifrån afskiljas; i
sammanhang hvarmed reglering af tjensterna inom sistnämnda embetsverk fastställdes
6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
sålunda, att notarietjensten skulle vid innehafvarens afgång och en vakant kammarskrifväretjenst
omedelbart indragas, samt eu revisor, som redan förut uppbar aflöning
af lots- och fyrmedlen, förflyttas på Lots verkets stat, dit jemväl en åt Förvaltningens
kammardrängar öfverfördes. I öfverensstämmelse härmed utfärdades den för Förvaltningen
fortfarande gällande interimsstat, hvarå genom kaminarskrifvaretjenstens indragning
och kammardrängens öfverflyttande uppstod en odisponerad tillgång af 1,500
rdr. Någon ytterligare inskränkning i antalet tjenster än den sålunda anbefallda, synes
väl icke lämpligen kunna ega rum; men då Eders Kongl. Maj:t på Finans-Departementets
föredragning den 10 sistl. December beslutat uppdraga åt en komité att ettei tagen
kännedom om de yttranden angående löneförhöjningar som inkommit lian töi vattningens
särskilda grenar, afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering åt
de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden, med komiterade
jemväl medgifven rätt att i den mån de finna sadant af omständigheterna pakalladt
dervid göra framställning om förändringar i nuvarande organisationen åt förvaltningspersonalen
och anordningen af dess arbete, så anser jag mig icke nu böra tillstyrka
bifall till Förvaltningens af Sjöärendena hemställan om tillsättande medelst fullmakt
af de tjenster inom detta embetsverk, hvilka för närvarande på förordnande innehafvas,
utan torde frågan derom fä på förnyad anmälan bero.
I afseende ä förhöjningen i Förvaltningens af Sjöärendena nuvarande stat, hai i
härvid fogade bilaga Litt. B. den af Eders Kongl. Maj:t i åberopade nådiga beslutet
faststälda grund tillämpats för de civila embets- och tjenstemännen, och bland dem
jemväl för notarien, hvilken billigtvis synes böra komma i åtnjutande af det bestämda
dyrtidstillägget då han fortfarande sköter de med tjensten förenade åligganden, hvaremot
någon förhöjning icke blifvit föreslagen i det till materialförvaltaregöromålens
bestridande uppförda arvode, liksom ej heller betjeningen, för hvilken vid sistl. riksdag
lönetillökning beviljades, blifvit till erhållande af dyrtidstillägg uppförd.
Vid det förhållande att jag här nedan kommer att föreslå förbättrad aflöning för
Kongl. Flottans officerare, bland hvilka Förvaltningens af Sjöärendena chef och
militära ledamöter äro utsedde, har jag, med afseende a bestämmelserna i nådiga
beslutet den 10 sistlidne December angående vilkoreu för dyrtidstilläggens utgående,
ej ansett mig för dessa kunna föreslå sådant tillägg, hvilket ej heller bör ifrågakomma
för chefens adjutant.
Jag tillstyrker följaktligen, att till Riksdagen måtte hemställas, att för tillfällig
löneförhöjning åt Förvaltningens af Sjöärendena civile embets- oeh tjenstemän måtte
så väl för 1874 särskildt anvisas 7,590 riksdaler som ock för 1875 å extra stat uppföras
7,590 kronor, men. deremot från ordinarie anslaget till nämnda embetsverk afföres
ofvanberörda på grund af skedd tjenstereglering odisponerade belopp 1,500 rdr, hvarigenom
detta anslag komme att med 1875 nedsättas från dess nu varande belopp
35,550 rdr till 34,050 kronor.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 7
Sjökrigsskolan.
Sedan 1867 års riksdag, i anledning af derom framställd nådig proposition, beviljat
ett årligt anslag af 21,470 Rdr till bestridande af de för Sjökrigsskolan beräknade
årliga utgifterna, förordnades om denna skolas inrättande i Kongl. Brefvet den
21 Maj samma år, dervid bland annat föreskrefs, att vid skolans öppnande den 1 Oktober
endast tio elever skulle få antagas och skolan först småningom, i den mån
eleverna i den sålunda bildade första klassen hunne uppflyttas, erhålla hela sin för
framtiden afsedda omfattning. Denna sin fullständiga organisation har skolan uppnått
först 1872 och de första kadetter, som genomgått hela kursen utexaminerades i
Oktober 1873.
Enligt den uppgjorda planen, för hvilken i korthet redogöres i det statsrådsprotokoll
den 4 Januari 1867 som åtföljde Kongl. Majds nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof till nyssnämnda riksdag, skulle af skolans två afdelningar
den första, omfattande de fyra förberedande klasserna, vara gemensam för alla elever,
så väl för dem, som ämnade söka befordran vid Kongl. Skärgårdsartilleriet, som för dem,
hvika egnade sig åt Kongl. Flottan, hvaremot den öfre afdelningen, med två klasser,
afsågs endast för sådana elever, som efter föregående pröfning antogos till sjökadetter,
med mål att blifva officerare vid Kongl. Flottan, under det att blifvande officerare vid
Skärgårdsartilleriet skulle afsluta sin officersbildning vid krigsskolan å Karlberg. 1
denna plan egde sedermera den förändring rum att, enligt Kongl. Brefvet den 17
Mars 1871 alla blifvande sjöofficerare, både vid kustförsvaret och vid Flottan, skulle
vid skolan erhålla hela sin teoretiska och praktiska utbildning. Genom denna förändring,
som i alla händelser skulle blifvit en naturlig följd, af sammanslagningen
utaf Sjöförsvarets båda aktiva kårer, har antalet kadetter i öfre afdelningen fördubblats
och derigenom äfven lärarnes verksamhet tagits i större anspråk.
Redan sistlidne vår inkommo lärarne med en af skolans chef understödd ansökning
om förhöjning i de till dem utgående arvoden, dervid de, bland annat, åberopade
att Sjökrigsskolan, som i de för densamma bestämda läroämnena skall meddela
fullständig elementarundervisning, måste hos sina lärare förutsätta samma kunskapsmått
och skicklighet, som fordras af lärare vid statens elementarläroverk, men att
lärareplatserna vid Sjökrigsskolan, såsom ej försedde med lön på stat, och icke medförande
rättighet till löneavancement efter viss tids tjenstgöring, ej erbjöde samma
fördelar, som lärarebeställningarne vid statens öfriga läroverk, hvartill komme för de
civile lärarne att desse endast tillfälligtvis kunde med deras verksamhet i denna skola
förena tjenst såsom lärare vid annat statens läroverk; och har chefen för Sjökrigsskolan
uti en sedermera till mig ingifven framställning ytterligare framhållit behofvet
af någon förbättring i aflöningen för ifrågavarande lärare, i synnerhet för vissa af
dem, i enlighet med hvad som utvisas af härvid fogade bil. Litt. C., hvilken jemväl
8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
upptager den tid i hvarje vecka, som enligt gällande undervisningsplan det åligger
de särskilde lärarne att undervisa.
Vid beviljandet af anslaget för Sjökrigsskolan, hvilket utgår med enahanda belopp,
hvartill det bestämdes vid 1867 års riksdag, fastställdes ej specialstat för lärarnes
arvoden, hvarigenom den väsendtliga fördel vunnits att vid pröfningen af det utaf
chefen för skolan årligen afgifna förslag till utgiftsstat, fördelningen af läroämnena
och i sammanhang dermed lärarnes arvoden kunnat jemkas då så af en eller annan
anledning funnits fördelaktigt. Men oaktadt sträfvandet att draga största möjliga fördel
af det till lärarnes aflöning afsedda belopp, hvilket äfven från början ansetts vara
tillräckligt endast under förutsättning att undervisning i flera ämnen skulle bestridas
af samma person, eller lärarne ega tillfälle att med sin plats vid skolan förena annan
inkomstbringande befattning, har det dock, i den mån lärjungarnes antal ökats och i
följd deraf lärarnes undervisningsskyldighet mera tagits i anspråk, visat sig vara förenad
med växande svårighet att mot de arvoden, som kunnat erbjudas, erhålla skickliga
lärare och längre tid bibehålla dem, hvilket dock är af väsendtlig betydelse för
skolan och det vigtiga ändamål, som med henne afsetts. Lärarne vid Sjökrigsskolan
äro, såsom äfven är antydt, ej antagna på fast stat, utan förordnade af Chefen för
Sjöförsvarsdepartementet, med ömsesidig uppsägningstid af tre månader. Denna bestämmelse
medför den visserligen icke ovigtiga fördel att en lärare, hvars undervisning
ej sker till full belåtenhet, kan inom kort tid ersättas med en annan, men å andra
sidan måste den härigenom förorsakade ovissheten i lärarnes ställning jemte saknaden
af rätt till pension, göra dem benägna att söka fast fot vid andra statens läroverk,
och flere af nu varande lärare hafva endast i förhoppning om bifall till deras ansökning
om förhöjning i arvodet kunnat förmås att vid skolan qvarstanna. — Att i öfrigt
skolan under den korta tid den hittills varit i verksamhet hunnit förvärfva ett, såsom
jag tror, i allo välförtjent anseende, intygas genom det stora tilloppet af inträdessökande
hvarje höst, då vanligen tre gånger så många aspiranter anmäla sig som det
finnes lediga platser, hvilket säkerligen ej blifvit förhållandet derest icke skolans lärarekrafter
varit goda och blifvit väl använda.
I likhet med chefen för »Sjökrigsskolan, anser jag förhöjning i arvodena fram för
allt vara erforderlig för lärarne dels uti de matematiska ämnena, till hvilka navigation
bör hänföras och hvilka ämnen taga mycken arbetstid i anspråk, dels uti de för sjöofficerare
särdeles vigtiga lefvande språken och bland dessa modersmålet, dels ock i
historia och geografi med svensk och allmän statskunskap; och får jag i öfverensstämmelse
härmed, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af riksdagen äska en
förhöjning af 3,250 kronor i årliga anslaget för Sjökrigsskolan, hvarigenom detta
anslag skulle från 21,470 rdr höjas till 24,720 kronor; äfvensom att till enahanda
ändamål för 1874 särskildt anvisas 3,250 rdr.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.is Nådiga Broposition N:o 1 om Statsverket 1874. 9
Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer.
1. Tillämpning af normalstatcrna för Flottans officerare och underofficerare. I
sammanhang med beslutet om förändrad organisation af sjöförsvarets militärpersonal,
blefvo vid sistlidne Riksdag nya stater för så väl officerare som underofficerare vid
flottan fastställde; men dels uppfördes lönerna hvad officerarne angår i allmänhet ej
ens till de högre belopp, med hvilka de utgingo för motsvarande grader vid Skärgårdsartilleriet
— hvarigenom endast de, som tillhörde dåvarande »Kongl. Flottan»
och ej ens alla dessa skulle erhålla något högre aflöningsförmåner — dels bestämdes
att lönefyllnaden skulle utgå endast i den mån tillgångar för ändamålet blefvo tillgängliga
genom afgång å vissa sjöförsvarets stater. Tillämpningen af berörde normalstater
har hit in tills ej kunnat utsträckas längre än till de båda äldsta lönegraderna
inom underofficerskåren och flera år torde komma att förflyta innan samtliga officerarne,
hvilka, enligt den fastställda ordningen för organisationens genomförande, först
efter underofficerarne skola erhålla den bestämda lönefyllnaden, deraf komma i åtnjutande.
Under tiden utfalla lönerna så olika inom samma grad, att inom till exempel
kommendörkaptensgraden det för närvarande gifves fem olika lönebelopp, vexlande
emellan 3,250 och 4,550 rdr utan afseende å ålder i tjensten — ett missförhållande
som det ur flere synpunkter vore särdeles önskvärdt att redan nu få undanröjdt. Det anslag
som för normalstaternas tillämpning erfordras uppgår till 39,807 rdr 9 öre, enligt den i bil.
Litt. 1). meddelade utredning, men skulle tagas i anspråk blott i den mån de på hufvudtiteln
redan uppförde för den nya organisationens genomförande påräknade tillgångar
ej dertill är o disponible; Och får jag, i öfverensstämmelse härmed, hemställa, det
Eders Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen begära, att för tillämpningen af normalstaterna
för officerare och underofficerare vid Kongl. Flottan, dels under aflöningsstaterna
vid sjöförsvarets stationer för 1875 uppföres ett anslag till jemnadt belopp af
39,807 kronor, att derstädes qvarstå blott så länge och utgå endast i den mån de vid
sistlidne Riksdag anvisade medel för genomförande af organisationen utaf sjöförsvarets
militärpersonal icke dertill lemnar tillgång, dels ock att 39,807 rdr anvisas såsom extra
anslag för 1874 att under enahanda vilkor anlitas.
2. Tillfällig löneförhöjning för officerare vid Kongl. Flottan. Genom Eders Kongl.
Maj:ts och Riksdagens bifall till sistberörde framställning skulle emellertid, såsom ofvan
är anmärkt, endast en del officerare erhålla någon förbättring i nu till dem utgående
löner, men äfven desse icke bekomma något tillägg utöfver det belopp, som under
vanliga förhållanden ansetts utgöra en billig ersättning för deras tjenst, och de böra
derföre liksom de öfrige, hvilka icke vinna någon fördel genom normalstatens tillämpning,
erhålla ett i anseende till de högt uppdrifna lefnadskostnaderna erforderligt lönetillägg,
på sätt jemväl för arméns officerare blifvit föreslaget. För beräkningen häraf
anser jag emellertid böra läggas till grund, ej den nya normalstaten, hvars tillämpning
Bill. till liiksd. rrot. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Bil N:o 4 till Kongl. Maj.is Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
skulle ifrågakomma först med detta år, utan nu utgående löners slutsumma och derpå
beräknas trettio procent, men från det sålunda erhållna beloppet afdragas den del af
det begärda anslaget till normalstatens genomförande, som beräknats till fyllnadslöner
åt officerarne, på sätt följande uppställning närmare utvisar:
Aflöniugen till officerarne vid
d. »Kongl. Flottan» utgör.............. 175,050
Skärgårdsartilleriet..................... 1 .‘10,500
Summa 305,550
öfver stat qvarstående kommendör -
10,050: —.
295,500:
om derifrån afdrages aflöningen till
kaptener ....................................................................................................._
sä utgör nu utgående aflöning till det antal officerare normalstaten upptager
............................................................................................................
på b vilket belopp 30 procent utgör 88,650.
Då summan af det i normalstaten bestämda löner för officerarne utgör 323,175: —.
och ofvanstående för närvarande till dem utgående aflöning ....................■ 295,5Q( >: —.
så skulle af den för organisationens genomförande erforderliga lyllnads
,
summan belöpa på officerarne.................................................................. 27,675:
Om från ofvanstående 30 procent af de nu till officerarne utgående lönerna
eller ................................................................................................ 88,650: .
afdrages............................................................................................................. ''
bl ifver följaktligen............................................................................................; 60,975: —.
beloppet af det dyrtidstillägg som, enligt ofvan angifue grunder, skall tillkomma de ä
normalstaten upptagne officerare, bland hvilka det bör fördelas efter jemna procent al
lönerna och med sådana mindre jemkningar som för undvikande af ojemna tal finnes
lämpligt, på sätt som skett uti härvid fogade bil. Litt. E. upptagande för desse officerare
en summa af 60,700 rdr.
Utöfver det å normalstaten upptagna antal officerare finnes, såsom äfven är anmärkt,
för närvarande tre öfvertalige kommendörkaptener, för livilka samma aflöning,
som för de öfrige bör utgå till dess antalet genom afgång hinner minskas till det normala.
Uti åberopade bil. Litt. E. äro ock desse särskildt upptagne, och det för dem
beräknade lönetillskott utfördt med 4,950 rdr. Den summa, som jag tillstyrker måtte
af Riksdagen begäras att såsom dyrtidstillägg under 1874 och 1875 utgå till officerarne
vid Kongl. Flottan utgör sålunda 65,650 rdr.
Beträffande underofficerarne skall jag bär nedan under anslaget till gemenskapens
vid sjöförsvaret natura-underhåll göra den framställning, jag funnit af behofvet påkallad.
3. Tillfällig löneförhöjning för laptenlöjtnanterna vid Flottans nya Reservstat.
Af nya Reservstatens officerare bar jag ansett kaptenlöjtnanterna, livilka upprepade
gånger inkommit med framställningar om förbättring i sina lönevilkor vara törtjenta
att komma i åtnjutande af dyrtidstillägg, då de i allmänhet äro i ständig tjenstgöring
och med sina nuvarande små löner med svårighet kunna bestrida de oundgängligaste
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 11
lefnadsbehofven. De utgöra ett antal af 34, af hvilka 18 uppbära 2,200 och 16 endast
2,000 riksdaler i lön; Och föreslår jag för de förre ett dyrtidstillägg af 660 samt för
de senare 600 rdr eller sammanlagdt 21,480 rdr att utgå under hvartdera åt åren 1874
och 1875.
4. Matroskåren. Med anledning af gjord framställning om förhöjning i denna
kärs löneförmåner får jag i underdånighet erinra, att Stationsbefälhafvaren i Carlskrona
i skrifvelse den 22 Februari 1873 öfVerlemnade en ansökning från dåvarande
matroser, i hvilken de med åberopande af de i Carlskrona synnerligen stegrade lefnadskostnaderna
och de i förhållande till varfsarbetarne jemförelsevis ringa förmåner matroserna
åtnjöto, anropade Eders Kongl. Maj:t om någon hjelp i sin tryckta belägenhet.
Ehuru väl, på sätt Förvaltningen af Sjöärendena och Stationsbefälhafvaren i
yttranden öfver framställningen anförde, en stadigvarande förbättring i kårens aflöningsvilkor
vore med billighet öfverensstämmande och af behofvet påkallad för att kunna
vid densamma bibehålla dugligt och pålitligt folk, fann Eders Kongl. Maj:t dock vid
föredragning af berörde framställning den 28 Mars, att intill dess tillgångar blefve för
sådant ändamål ställda till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, medel till eu dylik aflöningsförbättring
endast för 1873 kunde af tillgängliga behållningar afses, men uppdrog
emellertid åt Förvaltningen af Sjöärendena att, i sammanhang med yttrandena om de
behof af nya eller förökade anslag, hvarom framställning borde ske till instundande
Riksdag, jemväl inkomma med förslag till ny stat för matroskåren. På grund deraf
har nu Förvaltningen, med stöd af Stationsbefälhafvarens i Carlskrona förnyade yttrande
i ämnet, upprättat förslag till stat för hela matroskåren, omfattande såväl de i
Carlskrona, som numera, efter kanonierkårens förändring till matroskår, i Stockholm
förlagda matroser, hvilket förslag, — deri dagaflöningen är upptagen för första klassens
matroser till i rdr 10 öre, för 75 man till 80 öre och för 75 till 60 öre samt för
150 jungmän till 50 öre och andra 150 till 35 öre per man, — slutar med ett aflö
ningsbelopp
af ................................................................................................... 145,087: 50.
i följd hvaraf och då, enligt gällande stat till matroskompanierna i Carlskrona
utgå.............................................................................. 63,875: —
samt till Stockholmskompanierna.............................................. 31,037: 50. 95,812: 50.
tillökningen skulle blifva................................................................................... 49,275: —.
Matroskompanierna i Carlskrona, hvilkas normala styrka är 400 man matroser
och jungmän, uppgingo den -1 Januari 1872 till 485 man och utvisade således ett antal
af 85 öfvertalige. Större delen af desse hade emellertid erhållit ledighet till idkande
af handelssjöfärt, från hvilken flertalet icke vidare återvändt till Flottans tjenst. Anledningen
till berörde i rnllorna upptagne, men i verkligheten icke närvarande, (öfverskott
i den normala styrkan hörrörde från minskadt antal befordringar från matrostill
underofficersgraden, utan att inskränkning i karlskrifningen åt skeppsgossar kunnat
i samma mån ega rum; och för öfrigt hade efterfrågan af matroser för handelssjöfarten
dä ännu icke utöfvat något väsendtligt inflytande på afgången från Flottans matros
-
12 Bil. N:o å till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
kår. Under de båda senare åren har sistnämnda förhållande väsendtligen förändrats.
Aren 1872 oeli 1873 hafva nemligen af Carlskronakompanierna afgått sammanlagdt
120 man, af hvilka afskedade och afförde utgjorde ett antal af 104 oaktadt den för
sistnämnda år medgifna provisoriska löneförbättringen för kåren. Af Carlskronakompauiernas
närvarande styrka, 398 man, äro 28 permitterade och 23 hafva, efter tilländalupen
permission för idkande af handelssjöfart icke återkommit och visshet saknas
följaktligen huruvida någon af dessa vidare kommer att inställa sig till tjenstgöring.
Det oroande förhållande att en så stark afgång skett från denna sjöförsvarets
enda verkliga stamtrupp och hvilkct måste tillskrifvas de bättre vilkor en duglig matros har
utsigt att med lätthet erhålla utom kronans tjenst, synes mig utgöra ett tillräckligt
talande skäl för beviljandet af de föreslagna aflöuingsförmånerna, hvilka, ehuru visserligen
icke motsvarande hvad Stationsbefälhafvaren ansett önskvärdt att kunna för
kåren påräkna, dock böra verka till minskning i benägenheten att lemna kronans
tjenst, hvarför jag ock tillstyrker att framställning till Riksdagen måtte ske om anvisande
såväl för 1874 som jemväl för 1875 af de för ändamålet erforderliga medel.
I de framställningar rörande sjöförsvarets behof som det ålegat mig att vid de
årliga förslagen till reglering af hufvudtitelns anslag afgifva, har jag särskildt haft
mig angeläget, att framhålla vigten deraf, att kronans varf i afseende såväl å verkstäder
och arbete som å redovisning och kontroll ordnades på ett tidsenligt sätt samt
att förvaltningen i allmänhet vid stationerna erhölle en så enkel och ändamålsenlig
form, som förhållandena tilläte. Medelst de anslag, stundom till icke obetydliga belopp,
hvilka vid flera tillfällen beviljats till varfvens verkstäder, har möjlighet blifvit
beredd att försätta desse i ett skick, som lofvar att för framtiden utöfva ett gynnsamt
inflytande ej mindre på beskaffenheten af arbetsprodukten än ock i följd af vidsträcktare
användande af maskiner å kostnaden för dess frambringande. Till fullföljd
al ofvan antydda plan hörer nu, förutom fyllande af de återstående materiela behof,
hvartill jag här nedan återkommer, att i öfverensstämmelse med inträdda förändrade
förhållanden ordna ej mindre den dala förvaltningen vid stationerna än ock den militära
tjänstgöringen derstädes, och det är i afseende å dessa frågor jag här går att
meddela den utredning, som för deras bedömande synes erforderlig.
5. Civilstaterna vid Flottans stationer. En förändring i dessa stater har sedan
länge varit ifrågaställd. I sammanhang med nådigt beslut den 30 Oktober 1868, om
tillsättande af den komité, som hade i uppdrag att uppgöra förslag till förändrade
grunder för Sjöförsvarets ekonomiska förvaltning, förordnades att, för underlättande af
öfvergången till en förändrad organisation af den vid Sjöförsvaret anstälda civilpersonal,
ledigblifvande embeten och tjenster inom densamma skulle derefter endast tills
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874. 13
vidare medelst förordnande och emot lönernas åtnjutande såsom arvoden återbesättas.
Frågan om slutligt ordnande af den civila tjenstcmannapersonalen vid stationerna kar
allt sedermera stått öppen såsom hafvudsakligt beroende af den organisation förvaltningen
derstädes komme att erhålla. Sedan emellertid ett med ledning af nämnde
komités betänkande uppgjort förslag till nytt reglemente för förvaltningen och redogörelsen
vid Sjöförsvarets stationer blifvit den 24 Maj 1872 faststäldt, behagade Eders
Kongl. Maj:t i bref samma dag till Förvaltningen af Sjöärendena—jemte meddelande
af föreskrift, att, efter det reglementet varit tillämpadt under åren 1873 och 1874, afgifva
utlåtande om och i hvad mån den erfarenhet, som under tiden vunnits, utvisade
behof af förenkling i redovisningssättet eller ytterligare föreskrifter eller förändringar
i detsamma — tillika anbefalla nämnda embetsverk att inom föreskrifven tid inkomma
med förslag till ny stat för stationernas civile tjensteman. Under tiden trädde den
efter Riksdagens hörande beslutade förändrade organisationen af vapnets militärpersonal
i verket och det inflytande denna förändring kunde ega på den civila administrationen
borde följaktligen komma i betraktande vid förslagets uppgörande. Häraf föranleddes
utarbetandet af de grunder till ordnandet af förvaltningen, hvilka, efter det de blifvit
af mig i en promemoria meddelade Förvaltningen af Sjöärendena, för verkställande af
erforderliga förberedande utredningar, vid föredragning den 14 November 1873 understäldes
Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, dervid jag i min framställning hufvudsakligen
åberopade att de särskilda chefskap för militärpersonalen vid Flottan och
Skärgårdsartilleriet, som förut af cheferna för dessa kårer utöfvats, upphört och
hela bemälde personal nu mera vore afsedd för ett gemensamt ändamål, försvaret af
Sveriges kuster, samt följaktligen borde bibringas en i möjligaste måtto likartad utbildning
och öfning med derefter lämpade sjökommenderingar, det följaktligen vore af
väsendtlig vigt, att denna personal stäldes under eu chef. Detta särskilda chefskap
för militärpersonalen kunde emellertid icke lämpligen utöfvas af Chefen för SjöförsvarsDepartementet,
hvilken såsom ledamot af Konungens Statsråd, saknade tillfälle att egna
den särskilta uppmärksamhet åt befäls- och underbefälspersonalen, som fordrades för
att med fullständig kännedom och säkerhet bedöma dess särskilta medlemmars duglighet
och lämplighet för olika befattningar och uppdrag i tjensten, samt att öfvervaka
de för militärpersonalens utbildning inrättade teoretiska och praktiska undervisningsanstalter
jemte de ärliga öfningarne till sjös och följa dessa med den odelade
uppmärksamhet, som erfordras för att hålla dem i jemnhöjd med tidens ständigt växande
fordringar. För genomförande af en förändring i ofvanberörda syfte syntes deremot
lämpligast att, sedan chefsskapet för Skärgårdsartilleriet nu mera upphört, chefen för
den förutvarande »Kongl. Flottan» öfvertoge chefskapet för hela den förenade personalen,
hvarvid han borde få sin station i Stockholm, för att vistas nära öfverstyrelsen,
samt att åt honom borde uppdragas inspektionen öfver öfningarne och de militära
undervisningsanstalterna, med undantag af sjökrigsskolan, för fullgörande hvaraf
han skulle vara berättigad att företaga erforderliga inspektionsresor. Chefen för flottans
militärpersonal kunde således ej med donna befattning förena chefskapet för
14 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874.
Carlskrona station, i följd hvaraf en förändring i förvaltningen vid denna station redan
på sådan grund blefve nödvändig. Dertill komme att, på det varfvet i Carlskrona
och likaså det i Stockholm skulle kunna skötas med full drift och omtanke samt med
iakttagande af önskvärd sparsamhet och derjemte redogörelseverket erhålla möjligaste
fullständighet och enkelhet, det syntes mig vara riktigast, att varfscheferne blefve
personligen ensamt ansvarige för varfvens drift och användandet af dertill anvisade
medel samt att alltså administrationen af bada stationernas varf fullständigt skildes
från den rena militärtjensten.
I öfverensstämmelse härmed föreslog jag såsom grunder för en förändring i
ofvanberörda afseende följande bestämmelser nemligen:
Militärper sonalen.
1. För Sjöförsvarets hela militärpersonal förordnas af Kongl. Maj:t en gemensam
Chef, hvilken under benämning »Chef för Flottans militärpersonal» och med station i
Stockholm, jemväl är inspektör för Flottans undervisningsverk, med undantag af Sjökrigsskolan,
äfvensom för personalens öfningar. Han anmäler hos Kongl. Maj:t alla
de frågor om befordringar och förordnanden för underlydande militära tjensteman,
hvilka ej äro af beskaffenhet att böra utan vidare hemställan af honom sjelf afgöras,
samt har i öfrigt de åligganden, som kunna i särskild af Kongl. Maj:t utfärdad instruktion
varda honom anbefalda;
2. Chefen för Flottans militärpersonal har till sitt biträde en militär-expedition,
bestående af en stabschef, en adjutant samt nödigt antal skrifvare af Flottans
ekonomistat;
3. Den till tjenstgöring i Stockholm eller Carlskrona fördelade militärpersonal,
tillhörande Sjöförsvaret, lyder närmast under en vid hvardera stationen af Kongl. Maj:t
för viss tid tillförordnad militärchef, den ene tillika kommendant å Skeppsholmen och
den andre i Carlskrona stad, hvilken sednare derjemte under vanliga förhållanden
torde kunna förordnas att tills vidare vara Öfverkommendant för • befästningarne
i Carlskrona skärgård;
4. Militärcheferne å stationerna erhålla hvardera till sitt biträde en militär-expedition,
en civil-expedition samt en beklädnads- och ekonomi-förvaltnings-direktion,
med den personal och sammansättning, som i särskild stat bestämmes;
5. Under stationernas militärchefer lyda: Militär-kårerna, Medicinal-staten,
Clereci-staten, Beklädnadsförrådet, Sjukvården, Krigsrätten, Besigtningar för personalens
behof, Salutbatterier, och särskildt i Carlskrona Proviantförråden och magasin
samt bageri.
Kronovarfven.
1. Kronans varf i Stockholm och Carlskrona ställas hvartdera under en särskild
för viss tid af Kongl. Maj:t förordnad varfsehef, som är personligen ansvarig för
administrationen af varfvet. Honom åligger tillse, att detsamma sä skötes, att högsta
Bil. N:o 4 till Koncjl. Maj:ts Nåcliga Broposition N:o 1, om Statsverlcet 1874. 15
möjliga arbetsprodukt erhålles för så billig kostnad som ske kan, utan att oundgängliga
kontroller åsidosättas; och eger han att omedelbart hos vederbörande göra sådana
framställningar, som för vinnande af nämnda syftemål kunna erfordras. I allt, som
rörer varfvets ekonomiska förvaltning och redovisning lyda varfscheferne under Förvaltningen
af Sjö-ärendena, hvars chef eger att, så ofta han anser nödigt, sjelf eller
genom någon af Förvaltningens ledamöter inspektera varfven.
2. Varfscheferne hafva, hvar för sig, till biträden: Varfsdepartementscheferne,
ett kansli och ett räkenskapskontor, med den personal, som uti särskilda stater närmare
bestämmes.
3. Under varfscheferne lyda för öfrigt: Varfspersonalen, så väl den fasta som
den tillfälligtvis kommenderade, Varfsförråden och materielen, Besigtningarne för
varfvets behof, Ved och lyshållning, Hus och byggnaders underhåll, Vattenledningar,
Icke militära undervisningsanstalter, Kassan, hvartill i Carlskrona komma: Polisbevakningen,
Kronostallet, Tomter och gatu-andelar, samt Styrmanskontor och förråd.
I Nådigt beslut berörde 14 November 1873 behagade Eders Kong]. Maj:t i anledning
häraf anbefalla Förvaltningen af Sjöärendena att inkomma med förslag till de
ändringar i gällande reglemente för förvaltningen och redogörelsen vid stationerna
som erfordrades för tillämpningen af sålunda angifna grunder, hvilka jemväl borde
tjena till ledning vid utarbetandet af den nya lönestat för civila tjenstemännen vid
stationerna, och den arvodesstat för militärpersonalen, som före näst sammanträdande
Riksdag borde underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning.
Uti sitt yttrande öfver det förslag till lönestat för civile tjenstemännen vid stationerna
Förvaltningen med tillämpning af dessa grunder uppgjort, och dervid jemväl i
betraktande kommit de ansökningar om löneförbättringar, med hvilka desse tjensteman
inkommit, samt Stations-Befälhafvarnes i ämnet afgifna framställningar, har Förvaltningen
anfört:
att i detta förslag upptagits följande nu icke befintliga tjenster, nemligen:
vid Carlskrona station 1 intendent vid militärafdelningen och 1 sekreterare hos
varfsehefen samt vid Stockholms station 1 intendent vid militärafdelningen samt
1 regementsskrifvare, 1 sekreterare och 1 vaktmästare vid varfsafdelningen jemte
arvode för 1 auditör, hvaremot följande befattningar skulle indragas, nemligen:
vid Carlskrona station 1 öfverkommissarie, 1 sjömiliskommissarie, 1 varfskommissarie,
1 registrator och kanslist hos stationsbefälhafvaren, 1 registrator och kanslist hos
varfsehefen, 2 kanslister, 1 kammarförvandt, 1 bokhållare, 2 inspektörer, 4 kammarskrifvare
och 2 kammardrängar, samt vid Stockholms station 2 kanslister, 1 bokhållare,
1 kammarskrifvare och 1 kammardräng, hvarjemte lönen till 1 advokatfiskal vid
Carlskrona station föreslagits att utbytas mot arvode, samt det arvode af 150 rdr, som
enligt gällande stat är tillagdt en kammarskrifvare vid Stockholms station, som förestation,
som förestår dagliga utgiftsboden derstädes, blifvit affördt från civilstaten för
att tilläggas eu å varfsstaten uppförd underofficer;
16 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874.
att, hvad aflöningsbeloppen beträffade, de nu varande icke stodo i billigt förhållande
till de sedan sista löneregleringen högst betydligt stegrade lefnadskostnaderna,
i anseende hvartill och då undanrödjande! af ett sådant missförhållande måste vara
lika angeläget ur det allmännas som ur tjenstemännens synpunkt, emedan tjenstgöringen
nödvändigt måste lida deraf, att de tjenstgörande af sin aflönings otillräcklighet
tvingas att söka sig biförtjenster för att kunna fylla de nödvändigaste lefnadsbehofven,
sä hade Förvaltningen, i öfvertygelse att det vore fördelaktigare att ega en mindre
talrik tjenstemannapersonal så aflönad att den kunde egna sin tid odelad åt tjenstgöringen,
än att hafva ett större antal tjensteman med ringare aflöning, på hvilkas
tjenstgöring statens anspråk i följd deraf äfven måste vara mindre omfattande, sökt
tillämpa denna grundsats vid uppgörandet af nu ifrågavarande förslag;
att vid pröfningen af de omständigheter, som dervid bort tagas i betraktande,
Förvaltningen funnit det anmärkta missförhållandet icke kunna afbjelpas genom ett
tillfälligt dy r tid s tillä gg, emedan de stegrade anspråken icke kunde betraktas såsom af
tillfälliga anledningar föranledda utan måste antagas komma att fortfara;
att Förvaltningen ur denna synpunkt föreslagit såväl fasta löner, som äfven för
alla grader en löntillökning efter vissa års oafbruten och fördelaktigt vitsordad tjenstgöring
inom samma grad, emedan billigheten syntes fordra att, då tjensternas antal
minskas och med detsamma utsigterna till befordran, de tjensteman, som sålunda utan
eget förvållande en längre tid måste stanna inom samma lönegrad, erhålla någon förbättring
i sina inkomster till bestridande af ökade utgifter, hvilka åtminstone för de
gifte tjenstemännen kunde i de flesta fall antagas vara i ständigt stigande — en grundsats
som jemväl blifvit tillämpad för Riksbankens tjenstemannapersonal, på sätt den
för densamma senast utfärdade aflöningsstat den 23 Maj 1873 utvisade, och hvilken
stat Förvaltningen jemväl lagt till grund för sitt förslag;
att för tjenstemännen vid Flottans civilstat af högre grader än den lägsta för
närvarande väl vore faststälda flera olika lönebelopp, så att bokhållare och inspektörer
hafva i årlig aflöning 1,200 rdr, registratorn och kanslisten hos stationsbefälhafvaren
i Carlskrona 1,500 rdr, revisorer och regementsskrifvare 1,800 rdr, kammarförvandter,
förvaltare, proviantmästaren, auditören och advokatfiskalen vid Carlskrona station
äfvensom registratorn och kanslisten hos varfsehefen derstädes samt kassören vid
Stockholms station 2,000 rdr, kassören vid Carlskrona station och sekreteraren hos
hvardera stationsbefälhafvaren 2,500 rdr, samt kamereraren vid hvardera stationen
äfvensom sjömilis- och varfskommissarierne vid Carlskrona station, 3,000 rdr, men att
Förvaltningen icke ansett lämpligt bibehålla sä många olika lönegrader, då flere bland
de omförmälda för närvarande olika aflönade befattningarne vore i åligganden och
trägenhet med hvarandra fullt jemförliga och således äfven syntes böra erhålla lika
aflöning, utan i förslaget upptagit för de ofvan uppräknade tjensterna endast tre lönegrader
af 2,500, 3,000 och 4,000 rdr, i förhållande till befattningarnes vigt och ansvarsfullhet,
hvarvid Förvaltningen dock antagit, att de särskilda aflöningsbeloppen skulle
för de tjensteman, som vissa år qvarstått i samma grad, erhålla de i förslaget utsatta
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874. 17
förhöjningar, emedan i annat fall de till 2,500 rdr upptagna löner borde höjas till
3,000 rdr, och de löner, som föreslagits att utgöra 3,000 rdr, till 3,500 rdr;
.att hvad Proviantmästaren vid Carlskrona station anginge Förvaltningen funnit
sig icke höra föreslå någon förändring i den för denne tjensteman nu utgående aflöning,
sa länge de uti gällande afskrifningsreglemente bestämda afskrifningsprocenter
honom tillkomme;
att da de skäl, som här ofvan blifvit anförda för beviljande af lönetillökning
efter viss tids tjenstgöring inom samma grad, äfven gällde för väbeln, Förvaltningen
funnit sig böra jemväl tör denne föreslå en aflöningstillökning, att utgå efter fem års
fördelaktigt vitsordad tjenstgöring;
att ehuru stationerna skulle för renskrifningsgöromål hafva att påräkna underofficerare
åt ekonomi-staten, hvarföre oek kanslistbeiåttningarne blifvit föreslagna
att indragas, Förvaltningen likväl, med hänseende till nödvändigheten att vid stationerna
hafva tillgång på extraordinarie tjensteman som vid förfall för de ordinarie
kunna törordnas att förestå desses fjenster, äfvensom eljest Inträda vid tillfällig
ökning af göromålen, funnit sig böra i den föreslagna aflöningsstaten uppföra
vissa belopp, att af vederbörande chefer kunna utdelas åt extra ordinarie tjensteman
i mån af lemnadt biträde, hvilka belopp dock upptagits högre för Carlskrona station
med afseende a den större svårigheten att derstädes erhålla biträde af extra ordinarie
tjensteman, som vore lämplige att förestå ordinarie tjenst.
Och har för .''ifrigt Förvaltningen föreslagit vissa vilkor för tillämpning af den på
sålunda angifne grunder uppgjorda stat för civile tjenstemännen vid stationerna.
Emedan den lönetillökning, som tillämpningen af denna nya stat skulle medföra
icke fullgod okom me tjenstemännen förr än år 1875, har Förvaltningen vidare tillstyrkt
att, i afvaktan derå, ett dyrtidstillägg från och med 1874 års början måtte dem tillläggas.
- Redan i underdånig ansökning den 25 November 1872 hade civile tjenstemännen
vid ( arlskrona station sökt att erhålla någon förhöjning i sina knappa lönevilkor
och i sådant afseende hemställt, att ett dyrtidstillägg måtte dem tillerkännas
med 50 % tillökning i nuvarande löner under 1,500 rdr, med 40 % i lönerna från och
med l,oO0 till och med 2,000 samt med 30 y å löner högre än 2,000 rdr. Eders Kongl.
Maj:t förklarade val förhöjning i de i allmänhet knappa löneförmåner de åtnjöte vara
af behofvet påkallad och böra dem tillkomma i den män dertill erforderliga medel
kunde beredas, men enär tillgångar för ändamålet icke stode till förfogande kunde
ansökningen då ej föranleda vidare åtgärd än att öfverlemnas till Förvaltningen af
Sjöärendena, för att vid uppgörande af ny stat komma under bedömande.
Nu har Förvaltningen vid pröfning af denna och af öfriga här ofvan anmälda
ansökningar för civilpersonalen vid stationerne ansett den tillökning, som i förstnämnde
ansökning ifrågasatts icke öfverstiga de billigaste anspråk och fördenskull tillstyrkt
bifall till densamma äfvensom hemställt att förhöjning måtte efter enahanda grunder
tå utgå såväl till civilpersonalen vid Stockholms station som till väblarne och vaktbetjeningen
enligt ingifven stat.
Bih. till Rthsil. Prat, 1874, 1 Sam!. 1 Afri 3
18 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Broposition N:o 1, om Statsverket 1874.
För öfverkommissarien vid Carlskrona station har dock något dyrtidstillägg ej
blifvit ifrågasatt och något sådant har icke heller ansetts böra tillkomma proviantmästaren
vid samma station hvilken, såsom ofvan är nämndt, åtnjuter afskrifningsprocent
för sin uppbörd.
Förvaltningens ofvan omförmälta förslag innefatta sålunda dels en slutlig reglering
af de civila tjenstebefattningarne vid stationerna, genom hvars tillämpning sex
af de nuvarande bestållningarnc komme att med olika benåmniugar erhålla en föiändrad
omfattning mot hvad nu är förhållandet, sexton indragas, en tjenst med
lön på stat förändras till förordnande mot arvode, hvarjemte öfrige tjensteman skulle
beredas en ej obetydlig men synnerligen välbehöflig löneförbättring, dels ock ett tillfälligt
dyrtidstillägg för nu varande personal att utgå under år 1874.
Vid dessa förslag, som jag hufvudsakligen biträder, har jag dock att framställa
följande anmärkningar.
Hvad nu först angår den ordinarie staten för 1875, så är i densamma upptagen
lön för en virkestörvaltare vid Carlskrona. station. Denne tjensteman, som tillsattes
i följd af Kongl. Brefvet den 11 December 1860, är för närvarande ej uppförd på
ordinarie stat, utan åtnjuter arvode af 2,000 rdr från femte hufvudtitelns allmänna
besparingar, och då denna befattning synes efter någon tid, sedan ekvirkesföriadet
blifvit på ett lämpligare sätt ordnadt, hvarmed arbetet redan är påbörjadt, kunna indragas
och hans uppbörd öfvertagas af en af de öfriga förvaltarne, torde han ej heller
nu böra på ordinarie stat uppflyttas.
Vidare har i Förvaltningens förslag till stat, sjukhusförvaltaren och beklädnadsförvaltaren
vid Carlskrona station blifvit uppförde till enahanda kontanta lön eller
2,500 kronor med 500 kronor ålderstillägg efter fem och ytterligare 500 efter tio tjensteår
oaktadt för den förre tillkommer fri bostad, hvaraf den senare eller beklädnads
förvaltaren är i saknad. Med afseende ä denna sjukhusförvaltaren tillkommande förmän
och då de båda tjenstebefattningarne i öfrigt äro i afseende å göromålens vigt
och omfattning likstälde, synes sådan jemkning i sjukhusförvaltarens lön kunna ega
rum, att endast ett ålderstillägg för denne uppföres.
Med de af mig sålunda föreslagna förändringar skulle aflöningsbeloppet för civilpersonalen
vid stationerna, hvilket utgör 103,786 rdr, uppgå, enligt härvid under Bil.
Lift. G bifogade stat, till 123,000 kronor, hvartill kommer ålderstillägg efter fem och
tio års tjenstgöring, hvilka tillägg jemväl äro i tabellen utförda, ehuru de naturligtvis
ej kunna komma att till hela beloppet utgå.
Bil. Litt. 1 innehåller jemförande tablå emellan gällande och nu föreslagna stat,
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Förvaltningen af Sjöärendena föreslagit
anser jag för öfrigt att vid tillämpningen af den nya staten bör iakttagas och
såsom vilkor för åtnjutande af deri uppförd aflöning föreskritvas:
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874. 19
att ingen tjensteman inom högre än lägsta (hämmarskrifvare-) lönegraden må
med tjenst å Flottans civilstat förena annan befattning inom statens eller andra allmänna
verk;
att tjensteman å denna stat inom högre än kammarskrifvare-grad, hvilken före
den nya statens tillämpning innehar befattning utom samma stat, icke får tillträda der
bestämd förhöjd aflöning, utan bibehåller den han förut innehaft in till dess han fränträder
sådan befattning;
att den tjensteman, tillhörande lägsta lönegraden å Flottans civilstat, hvilken
tillika innehar annan befattning, icke eger, så länge detta förhållande fortfar, uppbära
den i staten meägifna löneförhöjning efter vissa års tjenstgöring inom graden;
att tiden för tillträdandet af de i staten upptagna lönetillökningar efter vissa års
tjenstgöring inom samma grad beräknas från och med aret, efter det, under hvithet
tjenstemcmnen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad;
att den civilpersonalen vid Flottans stationer nu meägifna kontanta inqvarteringscrsättning
upphör;
att de sportler, som af sekreterarns vid stationerna uppbäras samt den ersättning
för passlösen, som är nuvarande sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Carlskrona
tillerkänd, må upphöra att tillfalla bemälde tjensteman;
att hvarje tjensteman å den nya staten skatt vara pligtig underkasta sig de bestämmelser,
som, i fråga vare sig om aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
etter på annat sätt, eller ock om de vilkor för dess åtnjutande, som framdeles
kunna komma att af Kongl. Maj:t bestämmas; äfvensom skyldig att, under annans
tjenstledighet, förrätta den tjenst inom närmast högre grad än hans egen, hvartill han
af vederbörande chef förordnas.
Då jag- anser af särdeles vigt att ifrågavarande reglering påskyndas så att den
kommer till stånd redan från och med 1875 års början, hade väl varit önskligt om i
sammanhang härmed kunnat bestämmas huru borde förhållas med de tjensteman som
genom de ifrågasatta indragningarne blifva öfvertalige. För närvarande kan emellertid
ej afgöras hvilka eller huru många af nuvarande tjenstemännen komma att på den
nya staten ingå, och det har följaktligen mött svårigheter att uppgöra fullständigt
förslag i berörda hänseende. Härmed torde derföre få anstå till nästkommande Riksdag
och nu endast hemställas, att lönerna till de blifvande öfvertaliga tjenstemännen
fä af tillgängliga medel å hufvudtiteln utbetalas till dess annorlunda kan varda
af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen bestämdt.
Beträffande härefter förslaget om dyrtidstillägg för nu varande tjensteman under
1874, lärer detta tillägg böra i likhet med hvad för öfrige tjensteman i allmänhet
blifvit bestämdt sättas till 30 procent af nu utgående löner, dervid likväl nedanstående
jemkningar synas mig böra ske.
Advokat fiskalen. Då för advokatfiskalsgöromålens bestridande vid Carlskrona
station är i förslaget till stat för 1875 uppfördt ett belopp af endast 2,000 kronor,
20 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874.
hvilket synes för ändamålet tillräckligt, men advokatfiskal derstädes nu uppbär
2,072 rdr anser jag något dyrtidstillägg nu ej böra ifrågavarande tjensteman tillkomma.
BeUcidnadsför valtar ne vid de båda stationerna, af k vilka tjensteman den vid
Stockholms station nu uppbär 2,090 rdr och den vid Carlskrona station 2,072 rdr,
skulle, enligt förslaget till 1875 års stat, i ordinarie lön bekomma 2,500 kronor utom
ålderstilläggen, vid hvilket förhållande och då dyrtidsförhöjningen i allmänhet torde
böra stanna inom den för tjensten på ordinarie stat uppförda lön, för dessa tjensteman
upptagits, i stället för de af Förvaltningen föreslagna belopp, en summa af 410
rdr för den förstnämnde och 428 för den senare eller Beklädnadsförvaltaren vid Carlskrona
station.
Kassören vid Carlskrona station, som nu uppbär 2,572 rdr, torde böra för 1874
erhålla såsom dyrtidstillägg 428 rdr, hvarigenom lian för detta år erhölle enahanda
aflöning eller 3,000 rdr, som är i ordinarie staten för 1875 för honom bestämd.
Materialförvaltaren i »Stockholm och invcntarieförvaltaren i Carlskrona, hvilka
redan genom erhållna ålderstillägg uppnått de löner, som i förslaget till 1875 års stat
äro såsom minimum för dessa tjenstebefattningar uppförda, hafva deremot blifvit upptagne
till ett belopp, motsvarande den föreslagna nya lönen med ett ålderstillägg eller
till 3,000 för den förre och 3,500 rdr för den senare.
Va rf sko mmissarien är visserligen af Förvaltningen af Sjöärendena föreslagen att
erhålla en dyrtidsförhöjning från 3,096 till 3,900 rdr. Men då Kongl. Brefvet af den
24 Maj 1872 föreskrifver att Kontorschefer, som vid dä införda förändringarne i räkenskapskontoret
ej voro behöflige skulle indragas samt Varfskommissarien, hvilken är
den ende af nämnde kontorschefer, som var å ordinarie stat tillsatt, ej ansett sig kunna
mottaga kontorschefsbefattningen i det nya räkenskapskontoret, lärer han tills vidare
blifva disponibel utan bestämd befattning, hvarför ej heller något dyrtidstillägg för
honom torde böra ifrågakomma.
Då i händelse af bifall till min ofvan gjorda framställning angående virkes för v alt ar eu
vid Carlskrona station denne icke kommer att uppföras å ordinarie stat utan tills vidare
såsom hitintills aflönas från hufvudtitelus allmänna besparingar, torde dyrtidstillägg för
honom, derest sådant ifrågakommer, böra af sistnämnde tillgångar afses och följaktligen
ej nu göras till föremål för framställning till Riksdagen.
På det att vaktbetjeningen må erhålla lika aflöning vid båda stationerna, har
dyrtidstilhigget för vaktmästaren vid Stockholms station blifvit upptaget till 20 rdr
samt för hvarje vaktmästare vid Carlskrona station uppförts 120 rdr och för kammardrängarne
vid sistnämnde station till 100 rdr eller det belopp, hvarmed 1873 års riksdag
förhöjde kammardrängslönen vid Stockholms station.
Enligt Bilagan Litt. II., deri dyrtidstilläggen äro närmare utförda i öfverensstämmelse
med ofvan angifne grunder, skulle desamma uppgå för samtlige civile tjensteman
och betjente vid stationerna till 24,144 rdr.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874. 21
6. Stationernas civile tjenstemäns rätt att uppföras å allmänna indragningsstaten.
I sammanhang med ofvan framställda förslag till ordnandet af civila tjenstgöringen
vid stationerna anser jag mig böra anmäla frågan om der anstälde tjenstemäns
pensionering. Vid tillämpning af tid efter annan utfärdade stadganden, i fråga
om rätt för civile embets- och tjensteman i allmänhet att, efter uppnådd högre ålder
och långvarig tjenstetid, vid afskedstagande! undfå pension från allmänna indragningsstaten,
hafva de civile embets- och tjenstemännen vid Flottans stationer allt hittills
icke ansetts berättigade att af en sådan förmån komma i åtnjutande. Detta förhållande,
hvilket visat sig menligt inverka på denna personals tjenstbarhet, gifver mig
anledning att, — jemte anmälan i sammanhang härmed af en utaf Förvaltningen af
Sjöärendena uti underdåning skrifvelse den 10 sistl. Oktober i detta ämne särskildt
afgifven underdånig framställning, föranledd närmast af Regementsskrifvaren vid Flottans
station i Stockholm m. m. C. Leopolds gjorda ansökning att vid afskedstagande! varda
uppförd å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af ett emot lönen svarande pensionsbelopp,
— nu till närmare utredning af förevarande fråga i underdånighet andraga
följande.
I Kongl. Förordningen den 24 Januari 1778, angående en förbättrad embets- och
löningsstat, förklarades, att en embetsman vid civilstaten, som uppnått 70 års ålder
samt länge och väl tjent finge afsked om han det åstundade med bibehållande af hela
lönen, till dess någon annan författning blefve vidtagen, »hvarigenom orkeslöse och
väl förtjente embetsman till någon sin bergning vid afskedstagande! kunde hugnas». —
Denna allmänna föreskrift har sedermera så till vida undergått förändringar, att, enligt
Kongl. Brefvet den 3 December 1812 de civile embets- och tjensteman, hvilka såsom
öfver 70 år gamla erhölle afsked med lönens bibehållande, skulle flyttas å allmänna
indragningsstaten till åtnjutande af lika stor pension med de innehafda lönerna;
att, enligt Kongl. Brefvet den 25 Juni 1818, innefattande grunder för bestämmande af
de indelte löntagarnes pensionsrätt, såväl desse som penningelöntagarne måste vid afskeda
erhållande efter uppnådd 70 års ålder hafva tillbragt minst 30 års oafbruten
tjenstetid för att kunna undfå pension; att, enligt Kongl. Brefvet den 12 November
1823, terminen för civile embets- och tjenstemäns rätt att taga afsked med bibehållande
af sina löneförmåner oafkortade, nedsattes från 70 till 65 års ålder, då, efter vid
pass 40 års tjenstgöring, deras sjuklighet eller försvagade helsotillstånd genom laglig
läkareattest bestyrktes; samt slutligen, att, enligt Kongl. Brefvet den 16 Mars 1858, de
civile embets- och tjensteman i allmänhet, hvilka efter gällande författningar egde att
vid afskedstagande uppföras å allmänna indragningsstaten till bibehållande af hela sin
förut innehafda lön, skulle, när de i lön uppbure 3,000 rdr eller derunder, häruti inbegripen
den löneförhöjning, som vid 1856—1858 årens riksdag beviljades, undfå hela
beloppet i årlig pension, hvaremot för dem, som åtnjöte mera än 3,000 rdr, pensionen
skulle utgå med 80 procent af totalsumman; dock så att den, som uppbure mer än
3,000 rdr men mindre än 3,750 rdr, icke kunde undfå pension till lägre belopp än
22 Bil. N:o å till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1. om Statsverket 1874.
3,000 rdr, äfvensom att den årliga pensionen icke i något fall finge öfverstiga 8,000 rdr,
hvarförutan de embets- och tjensteman, hvilkas löner icke blifvit å definitiv stat uppförda,
vore underkastade förändring, derest sådan af Riksdagen pröfvades lämplig.
Dessa nu anförda allmänna bestämmelser om civila embets- och tjenstemäns rätt
till pension af Statsmedlen hafva, såsom det vill synas, bort tillämpas på alla, utan
undantag; men efter den uppfattning deraf, som gjort sig gällande, hafva de dock antagits
afse allenast sådana löntagare, som, på grund af de tjensteklasser de tillhöra,
äro pligtige att såsom delegare ingå i civilstatens pensionsinrättning och således icke
de löntagare, hvilka tillhöra Arméns och Flottans civilstater eller de flera civila verk
och inrättningar, för hvilka andra grunder i afseende å pensioneringen blifvit genom
särskilda pensions-reglementen fastställda. Afvikelser från denna tolkning hafva dock
tid efter annan egt rum för civile löntagare hos Förvaltningen af Sjöärendena, hvilka,
ehuru de icke tillhöra civilstatens pensions-inrättning utan äro delegare i Amiralitetskrigsmanskassan,
likväl, enligt särskildta nådiga beslut, ansetts böra för sina beställningar
erhålla pensionsrätt å allmänna indragningsstaten lika med civile embets- och
tjensteman i allmänhet, likväl så, alt från pensionen borde afräknas det belopp, som
löntagaren egde från Amiralitets-krigsmanskassan bekomma. Likaledes hafva vid särskildta
tillfällen framställningar till Riksdagen blifvit gjorda om medgifvande af rätt
för vissa klasser af embets- och tjensteman att uppföras på allmänna indragningsstaten;
och Riksdagen har äfven, utgående från den grundsatsen, att förbättrad pensionering
i väsendtlig mån befrämjar en kårs tjenstbarhet, till dessa framställningar lemnat
bifall, hvarigenom ock lärare vid elementar-läroverken samt gymnastiklärare äfvensom
Arméns och Flottans läkare, enligt beslut vid 1856 - 1858 årens riksdag erhållit enahanda
rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som enligt författningarne
tillkomma civile embets- och tjensteman i allmänhet, — Arméns och Flottans läkare
dock med förbehåll, att från pensionen å allmänna indragningsstaten skall afräknas
det pensionsbelopp, som de från Arméns pensionskassa eller Amiralitets-krigsmanskassan
ega uppbära.
Deremot hafva, på sätt Förvaltningen af Sjöärendena uti dess här ofvan åberopade
underdåniga skrifvelse genom anförande af särskilda fall närmare ådagalagt, de
civile embets- och tjenstemäunen vid Flottans stationer, vid tid efter annan af dem
gjorda underdåniga ansökningar att varda uppförda å allmänna indragningsstaten med
der gällande pensionsförmåner, funnits icke kunna deraf komma i åtnjutande, oaktadt
förnyade underdåniga framställningar derom blifvit af Förvaltningen gjorda. — Nu sednast,
eller i början af innevarande år inkom Regementsskrifvaren vid Flottans härvarande
station C. Leopold, hvilken uppnått eu ålder af öfver 80 år, redan år 1812
inträdde i statens tjenst och 1847 befordrades till nu innehafvande tjenst, med
underdånig ansökning att, efter afskedstagande!, få från allmänna indragningsstaten
uppbära pension till belopp, motsvarande hans lön eller 1,800 rdr. —■ Statskontoret,
hvars underdåniga yttrande häröfver infordrades, ansåg dock Leopold icke enligt den
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874. 23
hitintills följda tolkningen af författningarna vara härtill berättigad, med tillstyrkte i
underdånighet, med afseende å sökandens höga ålder, långvariga tjenstetid samt vitsordade
nit, noggrannhet och ordning i tjensten, att nådig framställning tili Riksdagen
måtte göras om hans uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af årlig
pension till lika belopp med Regementsskrifvarelönen eller 1,800 rdr, dock med förbehåll
att så snart och i den mån Amiralitets-krigsmanskassans tillgångar medgåfve
utbetalning af den pension, som genom afgifters erläggande der intjenats, pensionen å
allmänna indragningsstaten med motsvarande belopp måtte minskas.
Vid nådig pröfning af berörde ansökning den 18 April innevarande år fann Eders
Kong]. Maj:t, med afseende å hvad Statskontoret dervid anfört, sig icke kunna lemna
nådigt bifall till Leopolds förflyttning å allmänna indragningsstaten, hvaraf följt att
han, ehuru oförmögen att längre förrätta sin tjenst, deri qvarstår. Flera andra å Flottans
stationer anställde tjensteman, hvilka uppnått 70 till 80 års ålder, äro fortfarande
förhindrade att, utan att äfventyra sin ekonomiska bergning, kunna lemna innehafvande
befattningar, emedan de från Amiralitets-krigsmanskassan utgående pensioner
äro otillräckliga för deras lefnadsbehof.
Följderna af detta förhållande äro lika menliga för det allmänna som för tjenstemännen;
och erkändt är att Statens berättigade anspråk på tjenstemannen, hvars enda
eller största inkomst består i den aflöning han af Staten uppbär, måste förutsättas
medföra förpligtelse för densamma att tillse det tjenstemannen, som i allmänhet icke
kan å sin aflöning göra besparingar, tillräckliga för nödtorftigt uppehälle efter afskedstagande!,
må, när han åt Statens tjenst egnat sina bästa krafter och uppnått den höga
ålder, då desamma och helsan i allmänhet äro försvagade, kunna lemna denna tjenst
utan allt för kännbar försakelse. Hvad nu särskild! angår behofvet för civile tjenstemännen
vid Flottans stationer att komma i åtnjutande af förmånen att vid afskedstagande
erhålla pension från allmänna indragningsstaten, är detsamma nu så mycket
mer oafvisligt som, genom bifall till den civilstaternas reglering, hvarom framställning
här ofvan blifvit af mig gjord, antalet särskilda befattningar kommer att i ej
obetydlig grad minskas och följaktligen tjenstemännens arbetskrafter mera än hittills
tagas i anspråk. Ett fullständigt ordnande af pensionsväsendet lärer för närvarande
icke kunna ega rum, men i afvaktan på denna frågas lösning synes det mig
att ifrågavarande tjensteman icke böra förvägras likställighet med andra rikets tjenare
i fråga om rätt att vid den ålder, som i allmänhet icke längre medgifver full
tjenstbarhet, kunna afgå utan allt för stor ekonomisk uppoffring.
I öfverensstämmelse med dessa utaf Förvaltningen af Sjöärendena uti dess förut
omförmälda underdåniga skrifvelse jemväl uttalade åsigter och dess på grund deraf
gjorda framställning, anser jag mig nu böra i underdånighet tillstyrka framställning
till riksdagen derom, att löntagare, tillhörande Flottans civilstater, må komma i åtnjutande
af enahanda rättighet till pension å allmänna iudragningsstaten, som enligt
gällande författningar i allmänhet tillkommer civile embets- och tjensteman, dock att
24 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874.
från pensioner ä denna stat må afräknas det pensionsbelopp, som de från Amiralitetskrigsmanskassan
författningsenligt ega uppbära.
7. Arvodesstat för vissa militära befattningar vid Flottan. Såsom ofvan är förmäldi
skulle på samma gång stationschefsbefattningarne upphöra och befälet öfver
vapnets officers- och underofficerskårer förenas i en hand, jemväl den förändring vidtagas
att kronovarfven komme att fullständigt skiljas från den öfriga administrationen
vid stationerna, i följd hvaraf ock borde upprättas en särskild arvodesstat för tjenstgöring
ä varfven och denna varfsstat skiljas frän staten för den militära tjenstgöringen
utom varfven. Då behöfligheten af de å varfsstaten uppförda arvoden och dessas belopp
måste blitva väsendtligen beroende af de å varfven förekommande arbetens omfattning
och vexla med dessa, samt de till tjenstgöring å varfven beordrade militärpersoner
hafva till hufvudsakligt åliggande att leda och öfvervaka de der pågående
nybyggnads- och underhållsarbetena, synes ock rättast att den ersättning de
härför uppbära utgår af anslaget till Flottans nybyggnad ocli underhåll och att varfsstaten
pröfvas i samband med dispositionen af ifrågavarande anslag. Såsom naturlig
följd häraf anser jag ock lika med Förvaltningen af Sjöärendena, att det belopp,
hvartill samtlige för närvarande från aflöningsa-nslaget utgående arvoden för tjenstgöring
å varfven uppgår, eller 7,417 rdr 50 öre, bör från detta anslag aftoras samt en
motsvarande tillökning ega rum i anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll.
Samtliga nu från aflöning san sia g et utgående arvoden till befäl och underbefäl vid
båda stationerna, med undantag af arvoden för tjenstgöringen å varfven, uppgå enligt
hvad bifogade Bil. Litt. K närmare utvisar, till 21,105 kronor och den föreslagna staten
för samma personal till 25,675 kronor i följd hvaraf en tillökning skulle erfordras
af 3,570 kronor. Och får jag i afseende å samma stat i öfrigt anmärka, att arvodet
till chefen för Flottans militärpersonal, i hvilket arvode jemväl inbegripits bidrag till
representationskostnaden, upptagits till 2,500 kronor, hvarigenom han skulle för 1875 erhålla
enahanda aflöningsförmåuer, somGeneralbefälhafvarne för arméns militärdistrikt eller
10,500 kronor derest nämligen hans löneförmåner, som nu äro bestämda till 6,750 rdr
komma att, på sätt jag ofvan föreslagit, höjas till 8,000 kronor; — att för stabschef och
adjutant hos chefen för militärpersonalen uppförts arvoden af 1,000 och 400 kronor; —
att jag väl lika med förvaltningen af Sjöärendena ansett en förhöjning i nu utgående
arvoden af 300 rdr till båtsmanskompanicheferna vara önskvärdt, men att då det förslag
i enahanda syftning, som vid sistlidne Riksdag af Eders Kongl. Maj:t framstäldes,
icke vann bifall, jag, under för handen varande förhållanden, ej ansett mig böra tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att nu förnya framställningen derom, helst förhöjning i
de såsom kompanichefer tjenstgörande officerarnes aflöning på stat blifvit begärd; —
och att de arvoden eller traktamenten som kunna anses böra tillkomma subalternoch
underofficerare som äro anstälde vid stationernas teoretiska och praktiska undervisningsanstalter,
lämpligast böra utgå af anslaget till sjövapnets öfningar, på sätt
under senare tid egt rum i afseende å arvodena till de af dem som tjenstgjordt vid
Bil. N:o 4 till Kon c/l. Maj-Jr Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 25
tlen praktiska instruktionsskolan och i följd hvaraf arvoden af förstnämnde beskaffenhet
icke blifvit uti ifrågavarande stat uppförda.
8. Mariningeniörstaten. Enligt det 186G genom d. v. Chefens för SjöförsvarsDepartementet
försorg uppgjorda förslag till inrättandet af en Mariningemörstat
i stället för »Flottans konstruktionskär» och Maskinistofficersstaten, för hvilket förslag
närmare redogöres i det vid 18(17 års Statsverksproposition fogade Statsrådsprotokoll
den 20 November 1866, skulle den nya kåren vara civil, ehuru i hvad disciplin,
subordination och ansvar för tjenstefel angiuge lyda under krigslagarna, bestå af
1 öl\eidirektöi och chef, 2 direktörer, 2 öfveringeniörer och 5 ingeniörer med en sammanlagd
afflöning af 41,950 rdr förutom rätt till inqvartering efter grad och tjenstgöringsort
samt, särskild! för ingeniörerne, rätt att efter tio års tjenstgöring med lön
på stat undfå förhöjning med 1,000 rdr och efter ytterligare tio års tjenst med 500
rdr. Förslaget innefattade i öfrigt bland andra bestämmelser, att öfverdirektörs-embetet
borde, med afseende å dess stora vigt och angelägenheten att detsamma städse
på ett deremot svarande sätt utöfvades, tillsättas endast tillsvidare medelst nådigt
förordnande, men den sålunda förordnade deremot vore berättigad att, i händelse han
från embetet entledigas, kunna återgå till den af honom före emottagandet af förordnandet
derå vid ingeniörstaten innehafda befattning, hvilken följaktligen under tiden
borde efter förordnande bestridas. Vidare skulle, för vidmakthållande af ingeniörstatens
tjenstbarhet, en hvar af dess medlemmar, som vid uppnådd femtiofem års ålder
vore, enligt de för sjövapnets embets- och tjenstemän i öfrigt gällande pensioneringsgrunder,
till pension berättigad, vara förbunden att dä lemna innehafvande tjenst, ehuru
han dock kunde vid den samma utöfver nämnde ålder med eget begifvande bibehållas,
så länge lian derför ansågs tjenlig- samt deremot ega att efter erhållet afsked undfå
pension enligt de grunder, som i afseende å pensioneringen af Flottans embets- och
tjensteman vore i Kongl. cirkulärbrefvet den 20 November 1860 stadgade eller framdeles
kunde varda anbefalda. Dervid borde likväl vissa angifna bestämmelser lända
till efterrättelse och bland dessa att Öfverdirektör, som, vid afskedstagande! efter upphunnen
pensionsålder, under nästföregående fem år utöfvat embetet, skulle, utan afseende
derå, att! han icke å detsamma innehaft fullmakt, vara berättigad att, utöfver
den honom från Amiralitets-krigsmanskassan tillkommande pension, åtnjuta skilnaden
em ellan samma pension och en summa af 5,000 rdr, att såsom pensionsfyllnad utgå på
sätt af Kongl. Maj:t för hvarje fall bestämdes.
Sedan Kongl. Maj:t till alla delar godkändt detta förslag framstäldes detsamma
i Nådig proposition till Riksdagens pröfning, hvarvid Riksdagen jemlikt dess
skrifvelse den 8 Maj 1867 dels ansåg att Öfveringeniörsgraden kunde borttagas, dels
ock förklarade sig icke kunna godkänna stadgandet, att en hvar af Ingeniörstatens
medlemmar, som vid uppnådd 55 års ålder vore till pension berättigad, skulle vara
förbunden att då lemna innehafvande tjenst, men dock kunna vid densamma utöfver
Bil. till Rilcsd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 4
26 Bil. N:o 4 till KongV. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om StatsverTcet 1874.
nämnde ålder med eget begifvande bibehållas, så länge han ansåges derför tjenlig;
Och anvisade Riksdagen, som i öfrigt ansåg Ingeniörernes löner böra något höjas,
32,000 rdr att enligt den fastställda staten för kårens aflöning användas.
Kårens antal nedsattes följaktligen till 8 medlemmar, nemligen 1 Öfverdirektör,
som innehar fullmakt såsom Direktör men tills vidare är förordnad att vara Öfverdirektör
och chef; 2 Direktörer, af hvilka den ene innehar fullmakt såsom Ingeniör
men förordnad att tills vidare vara Direktör, samt 5 Ingeniörer, af hvilka en förestår
tjensten på förordnande. I afseende å pensionsåldern gäller för dem att de väl äro,
enligt reglementet för Amiralitets-krigsmanskassan, berättigade till pension ur kassan
vid 55 år, men till fyllnadspension, enligt Kong!. Cirkulärbrefvet den 20 November
1860, icke förr än vid 60 år.
Vid utfärdandet af föreskrift om Mariningeniörstatens ordnande, meddelades visserligen
åtskilliga bestämmelser för afhjelpandet till någon del af de olägenheter, som
blefvo en följd af de utaf Riksdagen gjorda förändringar uti den af Kongl. Maj:t framlagda
planen; och vid 1868 års Riksdag beviljades derjemte, på Nådig framställning,
ett anslag af 5,000 rdr till arvoden åt ritare i Öfverdirektörens kontor, hvarförutan arvoden
anvisats af särskilde tillgångar åt 2 extra ingeniörer. Vid flere särskild ta tillfällen
har emellertid Öfverdirektören såsom chef för Mariningeniörstaten ansett sig
pligtig påkalla uppmärksamhet för de missförhållanden som kårens nuvarande organisation
medförde eller hotade att föranleda och senast har han uti embetsskrifvelse
den 26 sistlidne Augusti framställt förslag till de ändringar derutinnan, han funnit
erforderliga.
I detta hänseende har Öfverdirektören anfört: att då genom bestämmelsen det:
Mariningeniörstaten skulle vara en civil kär dess medlemmar voro urståndsatte att
i tid kunna afgå och lemna ruin för yngre krafter, i det de, såsom civile tjensteman,
först vid den i förevarande fall allt för höga lefnadsåldern af 60 år kunde jemte pen
sion erhålla fyllnadspension, denna olägenhet, enligt hans åsigt, lämpligast skulle afhjelpas
derigenom, att Mariningeniörstaten åter förändrades till militärkår och chefen
för densamma erhölle Direktörs eller Öfverstelöjtnants pension från Amiralitets-krigsmanskassan
samt återstoden af det för honom bestämda pensionsbelopp såsom fyllnadspension,
eller, derest föreskrifterna i reglementet för Amiralitets-krigsmanskassan skulle
lägga hinder i vägen för chefens pensionering på sådant sätt, hans hela pension, som
i stället för nuvarande belopp 5,1)00 rdr, borde utgöra 5,500 rdr, komma att utgå af
andra medel, på sätt af Kongl. Maj:t för hvarje särskildt fall kunde vara bestämdt ;
att nu gällande bestämmelse, hvarigenom Öfverdirektörn och en af Direktörerna
innehade sina tjenstebefattningar endast på förordnande mot arvode, måtte, såsom enligt
Öfverdirektörens åsigt icke lämpligt, förändras derhän, att endast medlemmarne af
den lägsta graden inom staten tillsattes på sådana vilkor;
att ehuru väl vid Mariningeniörstatens bildande aflöningsfönnänerna för densammas
medlemmar bestämdes högre än den konstruktionsofficerarne uppbure, dessa
Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nådiga Broposition N:o 1, om Statsverket 1874. 27
förmåner likväl vore i jemförelse med dem, som ingeniörer i enskild tjenst erhölle,
otillräckliga, särskildt hvad Öfverdirektören anginge, hvilken» löneförmåner i förhållande
till de öfriges minst ökades, nemligen från 5,925 rdr, som chefen för Konstruktionskåren
årligen uppbar, till Öfvcrdirektörens nuvarande lön 7,000 rdr, allt inqvarteringsersättningar
oberäknadt, eller med endast 1,075 rdr; i följd hvaraf Öivcrdirektören
ansåge kårens lönevilkor böra höjas;
att då erfarenheten visat det personalen vore tor fåtalig, på grund hvaraf Kongl.
Maj:t ock medgifvit att två extra ingeniörer finge tills vidare anställas, borde kårens i
stat fastställde medlemmar tillökas med detta antal;
att då undervisningsanstalter för danande af Mariningeniörer vore för kårens
framtida bestånd af synnerlig vigt, borde sådana anstalter upprättas vid endera åt Sjöförsvarets
stationer samt åtminstone en del af eleverna vid desamma uppbära arvode
mot tjenstgöringsskyldighet emellan läseterminerna.
Öfver denna framställning, som var åtföljd af ett på deri angifne grunder upprättadt
förslag till förändrad organisation af Mariningeniörstaten, har Förvaltningen af Sjöärendena
afgifvit utlåtande och dervid, med åberopande åt Chefens för SjöiörsvarsDepartementet
anförande till ofvan omnämnde Statsråds-protokoll, till stöd för bestämmelsen
att Mariningeniörstaten skulle vara en civil kår och Öfverdirektörs-embetet
tillsättas endast medelst förordnande, yttrat, att då dessa Departementschefens åsigter
och framställningar legat till grund för den af Kongl. Maj:t godkända organisation af
Mariningeniörstaten samt sådana förändrade förhållanden sedermera icke inträdt, att
de kunde anses böra verka till rubbning af sjelfva grunderna för denna organisation,
funne sig Förvaltningen icke kunna tillstyrka bifall till framställningen om Mariningeniörstatens
förändring till en militärkår samt om Öfverdirektörs-embetet» och
i succession ena Direktörsbcfattningens tillsättande medelst fullmakt och lön i
stället för medelst förordnande och arvode, helst dessa förändringar skulle snarare motverka
än befordra den rörlighet inom kåren, som äfven i det af Öfverdirektören framställda
förslag till dess ombildning blifvit framhållen såsom önskvärd.
Deremot har Förvaltningen funnit sig böra biträda förslaget i hvad det afser bestämmande
af åldern för fyllnadspensions åtnjutande till 55 i stället för 60 år, på sätt
Kongl. Maj:t vid statens bildande afsett; men då ändamålet med den tidigare pensionsålderns
medgifvande, eller att hos denna kår befordra en ökad tjenstbarhet, som
alltid vore i jombredd med ingeniörsvetenskapens och sjökrigsmaterielens utveckling,
skulle väsendtligen förfelas derest icke tillika, i öfverensstämmelse med det af Kongl.
Maj:t redan en gång godkända men af 1867 års Riksdag vid ärendets behandling icke
biträdda förslag stadgades, att en hvar af Mariningeniörstatens medlemmar, som enligt
de för donna stat; gällande pensioneringsgrunder vore till full pension berättigad,
skulle vara förbunden att då lemna innehafvande tjenst, derest icke Kongl. Maj:t tunne
skäl att, med hans eget medgifvande, ännu bibehålla honom i tjenst så länge han befunnes
derför tjenlig, så ansåge Förvaltningen att sådant stadgande borde meddelas
28 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874.
såsom vilkor för eu tidigare pensionsålder och för åtnjutande af den förhöjda aflöning,
hvilken Förvaltningen ansåge denna stat böra tillerkännas.
Hvad en sådan aflöningsförhöjniug beträffade, så kunde det icke bestridas, ej
blott att i följd af den stegrade lefnadskostnaden sedan nu gällande aflöningsstat fastställdes,
utan ock isynnerhet på grund af den täflan om dugliga ingeniörer som under
den enskilda industriens och företagsamhetens ständigt fortgående utveckling sedermera
uppstått, samt den med hänseende härtill mer och mer ökade svårigheten att
erhålla fullt lämpliga Mariningeniörer, någon förhöjning i omförmälda aflöningsstat
blifvit nödvändig, hvarvid dock borde tagas i betraktande de förändrade bestämmelser,
som i afseende å sednast fastställda eller föreslagna aflöningsstater ifrågakommit. I
stället för det årliga arvode af 7,000 rdr som jemte inqvarteringsersättning (750) rdr
för närvarande vore Öfverdirektören tillerkäudt, upptogc dennes förslag en årlig lön
af 8,000 rdr jemte särskildt arvode för hans egenskap af ledamot i Förvaltningen
af Sjöärendena till enahanda belopp med de arvoden, som uppbäras af Förvaltningens
militärledamöter, eller 1,200 rdr. Då emellertid enligt 6 § i instruktionen för Mariningeniörstaten
den 17 December 1867 Öfverdirektören åliggger att såsom ledamot
af Förvaltningen med rösträtt handlägga de Mariningeniörstaten rörande ärendena samt
detta hans ledamotskap i Förvaltningen följaktligen vare ett embetsåliggande, för hvilket
särskild ersättning ej borde ifrågakomma, kunde Förvaltningen ej tillstyrka bifall till
denna del af förslaget; men då Förvaltningen funnit sig böra föreslå en aflöningsförhöjning
för Mariningeniörstaten i allmänhet samt att i samband dermed den nämnde
stat nu tillerkända inqvarteringsersättning borde upphöra i likhet med hvad i afseende
a Flottans officers- och underofficerskårer vore föreskrifvet samt för civilstaten vid
Flottans stationer af Förvaltningen föreslaget, så hade vid sådant förhållande arvodet
till Öfverdirektören blifvit upptaget till 9,000 rdr.
Förslaget om förhöjning i den Öfverdirektören vid afskedstagandet tillagda pension
från 5,000 till 5,500 rdr kunde Förvaltningen icke biträda, då äfven utan sådan förhöjning
ifrågavarande pension vore högre än den för någon annan svensk embetsman
af motsvarande grad bestämda.
För hvardera Direktören har Förvaltningen ansett sig böra föreslå en årlig lön
af 6,000 rdr, med förhöjning deri till 6,500 rdr efter fem års tjenstgöring i denna befattning,
utan afseende derå, om sådan tjenstgöring egt rum i följd af fullmakt å
tjeusten eller af förordnande derå, likasom Förvaltningen äfven ansett billigheten fordra,
att den Ingeniör, som i följd af ene Direktörens förordnande till Öfverdirektör bestridt
Direktörstjensten intill dess han blefve pensionsberättigad, må erhålla pension lika
med ordinarie Direktör, sä vida han erlagt eller erlägger pensionsafgifter i förhållande
härtill. Då chefskapet för Ingeniör-Departementet vid Flottans stationer är Direktörernes
tjensteåliggande, anser Förvaltningen något särskildt arvode härför ej böra
dem tilläggas, likasom att Direktörs aflöning bör minskas med ett belopp af 500 rdr
sä länge boställe af honom inuehafves.
. Bil. N:o 4 till Kongl. Maj ds Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket- 1874. 29
För 5 Mariningeniörer, hvilka, enligt nu gällande stat, hafva hvardera i årlig lön
3)000 rdr, med rättighet att efter tio års tjenstgöring inom staten få denna lön förhöjd
till 4,000 och efter ytterligare tio års tjenstgöring till 4,500 rdr, hade i Öfverdirektörens
förslag lönen blifvit upptagen till 3,500 rdr, hvilken lön efter tio års tjenstgöring
inom graden skulle förhöjas till 4,500 och efter ytterligare tio års tjenstgöring
till 5,000 rdr, allt oberäknadt inqvarteringsersättning eller bostad in natura. Dä Förvaltningen
funnit sig böra föreslå indragning af den ifrågavarande tjensteman nu tillkommande
inqvarteringsersättning äfvensom aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
i likhet med hvad för Flottans militärkårer är föreskrifvet och för
dess civilstat blifvit af Förvaltningen föreslaget, samt, med hänseende till den här
ofvan omförmälda täflan med enskilda industriela etablissementer, största svårigheten
torde möta att få denna grad inom Mariningeniörstaten nöjaktigt tillsatt, så hade i
Förvaltningens förslag till aflöningsstat Ingeniörernas aflöning blifvit uppförd till 4,000
rdr, med förhöjning deri till 4,500 rdr efter 5 års tjenstgöring inom graden och till
5,000 rdr efter ytterligare 5 års tjenstgöring, utan afseende derå, om tjenstgöringen
egt rum i följd af fullmakt eller af förordnande å befattningen; Och hade Förvaltningen,
i likhet med hvad i fråga om utöfning af Direktörstjensterna föreslagits,
ansett den extra Ingeniör, som i följd af Öfverdirektörsembetets och ena Direktörsbefattningens
bestridande enligt förordnande, varit förordnad att förestå ordinarie
Ingeniörstjenst så länge, att han vore pensionsberättigad derest han innehaft ordinarie
Ingeniörstjenst, böra berättigas till pension lika med ordinarie Ingeniör, så vida
han erlagt eller erlägger härför stadgade pensionsafgifter.
Då de föreslagna nya lönerna ej borde läggas till grund för pensionerna, hvilka
skulle utgå med de belopp som af nuvarande löner bestämmas, men i afseende å de
för Direktören och Ingeniören nu bestämda pensionsbelopp förekommer den oegentlighet,
att Ingeniör med högsta lön vore berättigad till samma pensionsbelopp som
Direktör eller 3,000 rdr, hemställde Förvaltningen att Direktör måtte försäkras om
pension till belopp af 3,500 rdr och Ingeniör till 3,000 rdr utan afseende å innehafvande
aflöning vid uppnådd pensionsålder.
Enär erfarenheten visat att personalen vid Mariningeniörstaten varit för fåtalig,
hvarföre, såsom ofvan är nämndt, Kongl. Maj:t ock medgifvit antagandet af två extra
Ingeniörer, hade Förvaltningen funnit sig böra biträda Öfverdirektörens förslag om
uppförande å staten af tvä arvoden om 2,500 rdr hvardera till extra Ingeniörer såsom
Förvaltningen ansåg dessa biträden böra benämnas, i stället för Ingeniörer af 2:dra
klass, på sätt Öfverdirektören föreslagit.
Hvad deremot anginge förslaget att de Ingeniörer, som vid Flottans stationer
förestodo å dervarande kronovarf befintliga maskin- och smidesverkstäder, skulle,
utöfver innehafvande aflöning hvardera uppbära ärligt arvode af 1,500 rdr, sä hade
Förvaltningen, som funne det lämpligast att, derest sådant arvode skulle utgå, detsamma
uppfördes a varfsstaten, ej ansett sig böra å sitt förslag till stat för Mariningeniörstaten
uppföra arvoden för ifrågavarande ändamål.
30 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.is Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874..
Enligt de åberopade grunderna för Mariningeniörstatens organisation och i öfverensstämmelse
med sedermera för densamma utfärdade instruktion, skulle de göromål,
som ålegat de Mekaniska varfsdepartementen, efter personalens afgång, under kontroll
från Mariningeniörstatens sida öfver behöriga utförandet af de hos vederbörande
myndighet granskade och pröfvade byggnadsföretag, öfverflyttas på särskildt antagna
byggmästare, en vid hvardera stationen. 1 enlighet härmed och då, genom Öfverstelöjtnanten
på mekaniska kåren Byströms död, vid Carlskrona station den förutsättning
inträffat, hvaraf berörde förändring gjorts beroende, förordnades i nådigt bref
den 11 November 1870, att en byggmästare skulle derstädes antagas mot arvode af
3,640 rdr, jemte fri bostad, eller i händelse bostadslägenheten honom frånginge såsom
ersättning derför 360 rdr, äfvensom en biträdande ingeniör mot arvode af 2,000
rdr. Sedermera har genom nådigt bref den 20 December 1872 kaptenen å mekaniska
kårens stat Kingheim förordnats att tillsvidare bestrida byggmästarebefattningen
vid Stockholms station med bibehållande af sin lön å mekaniska kårens stat 2,000
rdr samt mot arvode derjemte af 600 rdr. Aflöning till dessa byggmästare och biträdande
ingeniörcn, hvilka aflöningar jemte ett mindre för tillfälligt biträde vid Carlskrona
station afsedt belopp 160 rdr uppgå sammanlagdt till 8,400 rdr, hafva utgått
dels af följande å Mekaniska kårens stat upptagna löner och arvoden:
chefen för mekaniska departementet vid Carlskrona station................. 3,500
1 löjtnantslön ........................................................................................... 1,200
för tillfälligt biträde vid mekaniska departementet i Carlskrona........... 800
Kapten Kinghcims lön ........................................................................ - - 2,000 7,500
dels af två å arvodesstaten upptagna belopp till cheferna för mekaniska
departementen vid stationerna å 300 .....................................600
8,100
Och har fyllnaden 300 rdr anvisats för 1873 af hufvudtitelns allmänna besparingar.
Nu har Förvaltningen hemställt att arvodena för ifrågavarande båda byggmästare
måtte upptagas å staten för Mariuingcniörspersonalen, dit desse tjensteman rättast
syntes höra, dervid Förvaltningen föreslagit för dem hvardera 4,000 rdr årligt arvode
med enahanda afiöningsförhöjning efter viss tjenstgöringstid som för Ingeniörerna
eller 500 rdr efter fem års och ytterligare 500 rdr efter tio års utöfning af befattningen.
Då det vid 1868 års Riksdag beviljade anslag af 5,000 rdr till arvoden åt ritarebiträden
i Öfverdirektörens expedition visat sig otillräckligt, har Förvaltningen i öfverensstämmelse
med öfverdirektörens förslag, tillstyrkt förhöjning af anslaget till 7,000
rdr attutgå till de två biträden Öfverdirektören skulle ega på förordnande och med ömsesidig
uppsägningsrätt antaga, mot vilkor i öfrigt, som kunde betingas samt mot arvoden
för hvardera icke uppgående till högre belopp än 3,500.
Vidare och då undervisningen i den anstalt till utbildande af Mariningeniörer,
Öfverdirektören föreslagit, skulle omfatta teoretiskt och praktiskt skeppsbyggeri, med
särskildt afseende å sjöförsvarets behof samt en sådan undervisning svårligen kunde
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874. 31
inom riket på annat sätt nöjaktigt erhållas, hade Förvaltningen, med fästadt afseende
jemväl å den ringa kostnad för det allmänna, som befordrandet af ett så vigtigt ändamål
komme att medföra, lika med Öfverdirektören ansett en dylik anstalt böra inrättas
med en Ingeniör vid Mariningeniörstaten såsom lärare mot årligt arvode af
500 rdr äfvensom att årliga arvoden af 1,000 rdr måtte tilldelas två af eleverna, hvilka samtliga,
med skyldighet att emellan lästimmarne deltaga i den praktiska tjenstgöringen a
varfven, under benämning af Underingeniörer skulle antagas af Öfverdirektören och
kunna af honom entledigas om de ej visade sig ega fallenhet för yrket.
Denna Förvaltningens af Sjöärendena hemställan har jag funnit mig böra biträda.
I de delar, deri den, såsom i afseende ii pensionsfrågan, i allmänhet afser
en återgång till 1807 års af dåvarande Chefen för Sjöförsvars-departementet framstiilda
förslag rörande Mariningeniörstaten,s organisation, har jag endast att hänföra
mig till de väl grundade skäl, som af honom derutinnan anfördes, och äfven i afseende
å den för kåren nu föreslagna aflöning gäller hvad då uttalades, eller att aflöningsbeloppen
ingalunda kunna anses för höga utan tvärtom understiga de fördelar,
som i praktiska med Mariningeniörernas jemförliga yrken kan i enskild tjenst påräknas.
Såsom bevis på den täflar som råder om personer med de kunskaper, som af Mariningeniörer
erfordras, må anföras att, oaktadt vidtagna åtgärder för att enligt derom
meddeladt nådigt förordnande få två extra Ingeniörer anstälda, endast en anmält sig
till erhållande af dylik anställning mot det erbjudna arvodet af 2,000 rdr och upprepade
höga anbud från enskilda industri-inrättningar till i tjenst varande Ingeniörer
hafva afböjts endast på grund af förhoppning om någon förhöjning i den aflöning de
af staten åtnjöte. Vid sådana af en fortfarande gynnsam ekonomisk utvecklig föranledda
förhållanden skulle ett utslag på framställningen om förhöjning i anslaget till
Mariningeniörstaten kunna förorsaka verkliga svårigheter med afseende å de för Sjöförsvaret
synnerligen vigtiga åligganden denna kår liar sig anförtrodda.
På inrättandet af en undervisningsanstalt, der Ingeniörer kunde utbildas till skeppskonstruktörer
för Flottan, har Öfverdirektören lagt särskild vigt och, ölVertygad om
det gynnsamma inflytande en dylik anstalt skulle i sådant afseende ega, tvekar jag
ej att tillstyrka anslagets förhöjande med det jemförelsevis ringa belopp, som hlifvit.
för ändamålet ifrågasatt.
De förändringar i Mariningeniörstaten jag i öfverensstämmelse härmed anser
erforderliga, innefattas i följande bestämmelser:
att, utöfver nu gällande staf för karm uppföras arvoden med de i Bil. Litt. L.
upptagna belopp dels filt två extra Ingeniörer dels. i ändamål att bilda Marini n geni örer,
till eu lärare od två underingeniörer, äfvensom (dt de häda Byggmästarna rid
stationernas Ingeniörs-Depariement öfverflyttas å samma stat;
32 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.is Nådiga Proposition N:o 1, om Statsverket 1874.
att jemväl i (ifrigt förnyad stat för ifrågavarande hår fastställcs på sätt åberopade
Bil. Litt. L utvisar, med rättighet för ordinarie Ingeniör, äfvensom för extra Ingeniör,
hvilken förordnas att i succession efter till Direktör förordnad Ingeniör bestrida ordinarie
Ingeniörs befattning, att efter fem års tjenstgöring inom samma grad åtnjuta
en löneförhöjning af 500 kronor och efter tio års sådan tjenstgöring ytterligare 500
kronor; — för Direktör såväl som för Ingeniör, hvilken för ordnas att i succession
efter till Öfverdirektör förordnad Direktör, förrätta dennes befattning, att efter fem
års tjenstgöring inom denna grad bekomma löneförhöjning med 500 kronor, — samt
för Byggmästare att efter fem års utöfning af sin befattning erhålla förhöjning i sitt
arvode med 500 kronor och efter tio år ytterligare 500 kronor;
att alla Mariningeniörstaten tillhörande personer må vid uppnådd 55 års ålder
vara berättigade jemte pension till fyllnadspension till stadgadt belopp, så vida de i
öfrigt fullgjort derför föreshrifna vilkor.
att Ingeniör, som i succession efter till Öfverdirektör förordnacl Direktör samt
extra Ingeniör, hvilken efter till Direktör förordnacl ordinarie Ingeniör förestår, den
förre Direktörs och den senare ordinarie Ingeniörs befattning, har, derest detta förhållande
fortfar till den tid, då han såsom ordinarie Direktör eller Ingeniör skulle
varit pensionsberättigaä, rättighet till lika pension, i förra fallet med Direktör och i
det senare med Ingeniör, så framt lian erlagt derför belöpande pensionsavgifter;
att Direktör, erhåller pension till belopp af 3,500 kronor och Ingeniör af 3,000
kronor utan afseende å innehafvande aflöning vid uppnådd pensionsålder.
Och anser jag'' för öfrigt, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Förvaltningen af
Sjöärendena, att vid tillämpningen af den nya staten bör iakttagas och såsom vilkor
för uppbärandet af deri bestämda aflöning stadgas:
att Direktörs aflöning minskas med 500 kronor så länge boställe af honom innehafves
samt, derest Byggmästare frånkännes boställe, dennes arvode ökas til 4,000
kronor, hvarjemte för Ingeniör, som är med boställe försedd, aflöning en bör minskas
med 300 kronor;
att tiden för tillträdandet af lönförhöjning efter vissa års tjenstgöring inom samma
grad beräknas från och med året efter det under hvithet Direktör eller Ingeniör blifvit
till sin befattning utnämnd etter Ingeniör förordnad att förrätta Direktör stj enst eller
extra Ingeniör, att förestå ordinarie Ingeniörsbefattning;
att den Mariningeniörstaten för närvarande medgifna inqvartering ser sättning
indrages;
att Öfver dir ektören, Direktörerna och ordinarie Ingeniörerna icke med innehafvande
befattning å Mariningeniörstaten ega förena annan tjenst vid statens eller andra
allmänna verk;
att hvarje tjensteman å den nya staten skall vara pligtig /underkasta sig de bestämmelser,
som, i fråga vare sig om aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
etter på annat sätt, eller ock om de villor för dess åtnjutande, kunna komma
att af Kongl. Maj:t föreskrifvas;
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 33
att en hvar, som tillhör Mariningeniör-staten, är vid den tidpunkt då han, enligt
de för denna stat gällande pensioneringsgrunder, till pension med fyllnadspension
berättigad, pligtig alt lemna innehafvande tjenst, hvarvid han dock må med
eget begifvande fortfarande kunna bibehållas så länge han anses derför tjenlig.
Den föreslagna nya staten för kåren slutar, på sätt åberopade bil. Ditt. L ut -
visar, med belopp af 62,780 kronor, hvilket skulle motsvaras af
nuvarande anslaget till Mariningeniörstaten........................................... 37,000: —
förut å Mekaniska kårens stat och å arvodesstaten upptagna för kåren
disponibla belopp sammanlagdt utgörande......................................................... 8,100: —
erforderligt anslag ..................................................................................... 17,680: —
Summa 62,780: —
Under förutsättning att för ifrågavarande reglering användes förut å Mekaniska
kårens stat och ä arvodesstaten upplagne belopp 8,100 rdr, skulle, såsom ofvanstående
utredning visar, erfordras nytt anslag af 17,680 kronor, om hvars beviljande Eders
Kongl. Maj:t behagade göra framställning till Riksdagen, dervid jemväl torde begäras,
att enahanda belopp i rdr anvisas för 1874 för regleringens genomförande redan
detta år.
9. Flottans läkarekår. I skrifvelse till Stationsbefälhafvaren i Carlskrona har
Ofverfältläkaren vid Flottan, med åberopande att rättvisa och billighet syntes fordra
det Carlskrona stations läkare med fast anställning och hela året oafbruten daglig
tjenstgöring, icke vore i sämre vilkor än andra sjövapnets embets- och tjenstemän,
hemställt att, då läkarekåren genom den förnyade staten för densamma den 12 Oktober
1871 icke erhållit någon sådan löneförbättring, som med afseende på senare tiders
högt uppdrifna lefnadskostnader kunde anses tillförsäkra dem deras nödtorftiga utkomst,
ifrågavarande läkarepersonal måtte tilläggas löneförmåner i öfverensstämmelse med
dem, som numera vore för deras militära vederlikar bestämda; Och både i det skrifvelsen
bilagda förslag till förnyad stat upptagits för Ofverfältläkaren Kommendörs
lön 5,500 rdr, Regementsläkaren 3,800 rdr jemte fri bostad skattad till 400 rdr och
de två törsta Bataljonsläkarne hvardera Kaptenslön 2,400 rdr af hvilka sistnämnde
den ena derjemte skulle erhålla fri bostad.
Sedan Förvaltningen af Sjöärendena, till hvilket embetsverk Stationsbefälhafvaren
i Carlskrona med förord öfversändt ifrågavarande skrifvelse infordrat upplysning från
Befälhafvaren å Stockholms station huruvida skäl voro för handen att föreslå äfven
läkarepersonalen derstädes till erhållande af löneförhöjning, så har sistnämnda Stationsbefälhafvare
med tillstyrkande af bifall öfverlemnat Regementsläkarens vid stationen
yttrande, deri denne, under åberopade bland annat, att hans tjensteåligganden äro
af samma beskaffenhet som Ofverfältläkarens vid Carlskrona station, föreslagit för Regementsläkaren
4,500 rdr och för de två förste Bataljonsläkarne hvardera 2,400 rdr samt
för den ene af de senare derjemte fri bostad.
Bill. till Riksd. Prof. JS74. 1 Sami. 1 Afd.
i)
34 Bil. N:o 4 till Kongl. Majris Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Sundhetskollegium öfver dessa förslag hördt har tillkännagifvit att Kollegium
icke hade något att invända mot de föreslagna aflöningarnes belopp, men att Kollegium,
på grund deraf att läkaretjenstgöringen i samtlige garnisonsorter hufvudsakligen
vore densamma såväl vid Armén som vid Flottan, ansåge det vara af vigt att den
fasta lönen, efter hvars belopp pension vid afskedstagande! skulle beräknas, måtte
för Flottans läkare komma att utgå med samma summa som för motsvarande grad
inom Arméns läkarekår samt att det öfriga beloppet endast borde upptagas såsom
arvode, i hvilket äfven borde inbegripas värdet af boställsrum för dem af Flottans
läkare som denna förmån åtnjöte.
Förvaltningen af Sjöärendena har tillstyrkt att, i öfverensstämmelse med hvad
Sundhetskollegium föreslagit, ny stat för Flottans läkarekår måtte utfärdas för att
tillämpas från och med år 1875.
Enär den förhöjning af 30 procent som ansetts böra embets- och tjenstemännen
tillkomma, i allmänhet beräknats å de löner som faststäldes vid 1856—1858 årens
Riksdag, men lönereglering för Flottans läkare vidtogs sednast vid 1871 års Riksdag,
har jag ej ansett mig kunna på annat sätt tillstyrka den begärda förhöjningen, än att
de läkare, hvilka icke genom 1871 års stat bekommit förhöjning uppgående till 30
procent af förutvarande löner enligt 1861 års stat, tilläggas sådan förhöjning; Och
skulle med tillämpning häraf i enlighet med hvad bil. Litt. M utvisar förhöjningen i
nuvarande anslag utgöra för hvardera året 1,110 kronor, hvilket belopp jag alltså
hemställer måtte af Riksdagen begäras såsom extra anslag för ifrågavarande ändamål
såväl under 1875 som under 1874.
Sammanfattande hvad sålunda blifvit under anslagstiteln »Afiöningsstaterna vid Sjöförsvarets
stationer» anfördt, får jag hemställa att Eders Kongl. Maj:ts framställning
till Riksdagen härutinnan måtte innefatta:
att för tillämpning af normalstaterna för officerare och underofficerare vid
Kongl. Flottan,
dels under afiöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer uppföres ett anslag af
39,807 kronor, att derstädes qvarstå blott sä länge och utgå endast i den mån de vid
sistlidna Riksdag anvisade medel för genomförande af organisationen utaf sjöförsvarets
militärpersonal icke dertill lemna tillgång;
dels för 1874 särskild! anvisas 39,807 rdr att under enahanda vilkor för ändamålet
anlitas;
att för beredande af tillfällig löneförhöjning åt officerarne vid Kongl. Flottan
såväl för 1874 särskild! anvisas 65,650 rdr, som ock för 1875 på extra stat uppföras
65,650 kronor, att utgå med den fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, som för
normallönerna är föreskrifven;
att såsom tillfällig löneförhöjning åt Kaptenlöjtnanterna å Flottans Nya Reservstat
för 1874 särskild! anvisas ett belopp af 21,480 rdr och för 1875 å extra stat upp
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 35
föras 21,480 kronor, att utgå med den fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
som för ordinarie lön är bestämd;
att till förbättring i matroskårens aflöning
dels ordinarie anslaget till denna kår liöjes med 49,275 kronor.
dels för 1874 särskildt anvisas 49,275 rdr,
att i afseende å förvaltningen vid Sjöförsvarets stationer
dels för ordnande af civila tjenstebefattningarne derstädes, i öfverensstämmelse
med ofvan framställda förslag, den i sådant afseende uppgjorda stat fastställes;
äfvensom, med godkännande af de i sammanhang dermed föreslagna vilkor för åtnjutande
af de i staten upptagne löneförmåner, beviljas, för tillämpning af samma stat
från och med 1875 det utöfver nu utgående anslag 103,783 rdr erforderliga belopp,
19,217 kronor;
dels medgifves att de belopp, som kunna erfordras för aflöning till de genom
ifrågavarande reglering från och med 1875 såsom öfvertaliga qvarstående tjenstemän,
måtte få utgå af tillgängliga medel å hufvudtiteln, intilldess, efter det sig visat, hvilka
af de nu varande tjenstemännen komma att på den nya staten ingå, annorlunda kan
af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen varda bestämdt;
dels, såsom tillfällig löneförhöjning under 1874 för nu varande civile tjenstemännen
vid stationerna särskildt anvisas för samma år ett belopp af 24,144 rdr;
att civile tjenstemännen vid Flottans stationer må komma i åtnjutande af enahanda
rättighet till pension å allmänna indragningsstaten som enligt gällande författningar
i allmänhet tillkommer civile embets- och tjenstemän, dock att från pensionen
å denna stat må afräknas det pensionsbelopp, som de från Amiralitetets-krigsmanskassan
ega uppbära;
att jemte det af nu under anslaget till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer
uppförda arvoden måtte till anslaget för Flottans nybyggnad och underhåll öfverföras
ett belopp af 7,417 Rdr 50 öre, Riksdagen ville, för beredande af medel utöfver
befintliga tillgångar till arvoden för den militära tjenstgöringen vid stationerna i enlighet
med bifogade stat, bevilja en förhöjning i aflöningsanslaget till Sjöförsvarets
stationer af 3,570 kronor;
att, med gillande af de i afseende ä Mariningeniörstatens här ofvan angifna förändringar
samt af de i sammanhang dermed föreslagna bestämmelser angående dess
löneförmåner och pensioner m. m. äfvensom, med fastställande af den för kåren föreslagna
nya stat, slutande å ett belopp af 62,780 kronor, förutom de förhöjningar i
aflöningen, som efter viss tjenstetid skulle tillkomma en del af dess medlemmar, Riksdagen
ville, under förutsättning att för regleringen användes förut å Mekaniska kårens stat och
å arvodesstaten upptagna för ändamålet tillgängliga belopp af tillsammans 8,100 rdr
dels höja det till Mariningeniörstaten nu utgående anslag 37,000 rdr med 17,680
kronor,
dels ock för regleringens genomförande under 1874 anvisa 17,680 rdr; samt
att för beredande af tillfällig löneförhöjning åt Flottans läkarekår såväl för 1874
anvisas 1,110 rdr som ock för 1875 beviljas 1,110 kronor.
36 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Flottans nybyggnad och underhåll.
Öfverflyttning från aflöning san slag et. I händelse af bifall till ofvan gjorda framställning
om öfverflyttning från anslaget till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer
utaf ett belopp af 7,417 Rdr 50 öre skulle anslaget till Flottans nybyggnad och
underhåll ökas med denna summa.
Maskinist st åt en. Till sistl. års Riksdag gjorde Eders Kongl. Maj:t framställning om
förhöjning i underhållsanslaget med bland annat 17,200 Rdr för förbättring i maskinistpersonalens
aflöning. Förvaltningen af Sjöärendena hade i afseende härå anfört, att Förvaltningen,
som ej funnit sig för närvarande böra ifrågasätta någon tillökning i den fasta maskinistpersonalens
antal, deremot ansett förhöjning i denna personals aflöning påkallad såväl
af stegrade lefnadskostnader som ock, hufvudsakligen, af nödvändigheten att under den
starka efterfrågan af pålitliga ångfartygsmaskinister kunna för sjöförsvaret erhålla och
vid vapnet bibehålla en fullt duglig och pålitlig personal, åt hvilken med trygghet
kunde anförtros vården om de talrika och dyrbara ångmaskinerna å kronans fartyg
och verkstäder. Riksdagen medgaf väl att kronan icke kunde undandraga sig det inflytande
som ett ökadt användande af maskinister i den enskilda industriens tjenst
skulle utöfva på vilkoren för deras antagande, och att således någon förbättring i
maskinisternas aflöning var af oundgängligt behof påkallad, men ansåg det begärda
anslagsbeloppet kunna nedsättas samt beviljade för den skull och med fästadt afseende
derå att dåvarande särdeles gynnsamma ekonomiska förhållanden skulle kunna antaga
åtminstone till någon del vara af öfverg&ende natur, för ifrågavarande ändamål endast
10,000 Rdr såsom extra anslag för 1874.
Förvaltningen har emellertid nu med åberopande att de skäl som föranledde
föregående framställning fortfarande vore gällande tillstyrkt nådig framställelse till
Riksdagen om förhöjning i underhållsanslaget med det vid föregående Riksdag begärda
belopp af 17,200 kronor; och då, enligt min uppfattning, anledning icke är för
handen att antaga någon minskning i den efterfrågan på skickliga maskinister, som
enligt hvad känd t är för närvarande gör sig gällande, utan behofvet af sådana
snarare är i tillväxt än i aftagande, får jag äfven för min del tillstyrka att ordinarie
anslaget till flottans nybyggnad och underhåll må ökas med ett belopp af 17,200 kronor,
motsvarande den förböjning Förvaltningen af Sjöärendena ansett erforderlig till
förbättring af flottans ordinarie maskinisters aflöning.
Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll.
De afl ö n i n gsfö r m ån er, som nu tillkomma underofficerarne vid Flottan och Nya
Reservstaten, har Förvaltningen af Sjöärendena med afseende å nu varande höga priser
å bostäder och lifsförnödenheter funnit vara otillräckliga för att bereda löutagarne,
särdeles de gifta, en tarflig utkomst, och tillstyrkt en förbättring deri för att kunna
vid vapnet bibehålla och förvärfva dugligt och pålitligt underbefäl.
Bil, N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om StatsverJcet'' 1874. 37
Enligt livad Förvaltningen vidare uppgifvit utgöra de aflöningsförmåner, som för
närvarande finnas för ifrågavarande personal bestämda:
Vid Flottan,
enligt den ej ännu fullt tillämpade normalstaten:
Flaggunderofficer ...................................................................................... \ qoo.
Underofficer af 2:dra graden ... 900.
D:o af 3:dje d:o ........................... 800.
Vid Nya Reservstaten.
Carlskrona station.
Flaggunderofficer .......................................................... 886.
Underofficer af 2:dra graden..................................................................... 686.
D:o af 3:dje d:o ..................................................................................... 636.
Stockholms station.
Flaggunderofficer..................................................................................................... 895.
Underofficer af 2:dra graden...................................................................................... 695.
D:o af 3:dje d:o ......................................................................................... 646.
I afseende å arten åt en sådan löneförbättring har Förvaltningen åberopat att
senaste Riksdag, på Eders Kong], Maj:ts framställning, medgifvit för Underofficerarne vid
de värfvade garnisonsregementena en dagportion med bröd, i öfverensstämmelse hvarmed
Förvaltningen ock föreslagit att en hvar af underofficerarne vid Kongl. Flottan och
Flottans Nya Reservstat måtte för tiden från innevarande års början få för hvar
dag åt året då han vore verkligen tjenstgörande och icke redan i följd af kommendering
berättigad till portion in natura eller dess värde i kontanta penningar tillgodonjuta
en dagportion med bröd eller, med löntagaren förbehållen valrätt, värdet
deraf efter det ä tjenstgöringsstationen fastställda pris.
Värdet åt en naturaportion med bröd utgör, enligt af Förvaltningen af Sjöärendena
jemväl lemnad uppgift efter nu gällande pris, 45 öre vid Flottans station i Carlskrona
och 52 öre vid Stockholms station. Beräknadt härefter skulle värdet af en portion
för hvarje dag för en hvar åt Flottans och Nya Reservstatens Underofficerare under
ett år uppgå vid Carlskrona station till .................................... Kr. 30,000,oo.
eller, med afdrag för sjökommenderade, i enlighet med medeltalet
för de tre sista åren af ............................................... » 5,598,9o. 24 401,i o.
och vid Stockholms station till.................................................... •„ 11,129 56.
eller, med afdrag för sjökommenderade, i enlighet med medeltalet
för de tre sista åren af................................................ » 1,913,os. 9,216,4s.
och skulle följaktligen för nu ifrågavarande aflöningsförbättring erfordras
en aflöningstillökning af....................................................................... 33,617 58.
hvilken summa dock, i följd af permitteringar in. m., kan antagas icke komma
att öfverstiga ......................................... Kr. 30,000.
38 Bil. N;o å till Kongl Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
För min del instämmer jag i allo i Förvaltningens berörda förslag, med hemställan
derjemte, på sätt Förvaltningen tillstyrkt, att hos Riksdagen måtte begäras, att
de utgifter, som häraf föranledas få bestridas af förslagsanslaget till gemenskapens
vid sjöförsvaret naturaunderhåll, hvilket förslagsanslsg alltså torde från och med 1875
böra höjas med 30,000 kronor.
Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal.
1 fråga om reservationsanslaget till Lots- och fyrinrättningen uti hvilket ingår ett
anslag af samma natur å 1-0,(XX) kronor till lifräddningsanstalterna å Rikets kuster
torde, i likhet med hvad förut egt rum, Eders Kongl. Maj:t behaga göra framställning
derom, att detsamma må beräknas till enahanda belopp, hvarmed det är
uppfördt i Riksstaten för 1874 eller 800,460 kronor; dervid lärer böra förutsättas att
de på inkomsttiteln »Fyr- och båkmedel» uppkommande öfverskott fortfarande fä,
såsom hitintills, användas för de med ifrågavarande anslag afsedda ändamål.
I afseende på alla de anslag som uti Riksstaten för innevarande år finnas under
Femte Hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt omnämnda har jag
ej att föreslå annan ändring än att för jemnande af Hnfvudtitelns slutsumma förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets Kansli- och
Kommando-Expeditioner höjes med 1 krona.
De belopp, som jag härofvan tillstyrkt att begära pa ordinarie stat
utgöra ............................................................................................ kr. 183,000.
om härtill lägges nu gällande Riksstats slutsumma ................................ » 4,280,600.
men från denna summa afdrages det belopp, som bör atföras från Förvaltningens
af Sjöärendena stat.............................................................
så erhålles det belopp..............,......................................................................
hvartill Femte Hufvudtiteln skulle för 1875 uppgå.
kr. 4,463,600.
» 1,500.
.. 4,462,100.
Förutom de särskilda anslag för åren 1874 och 1875, om hvilka jag här ofvan
gjort framställning, anser jag
Extra anslag
erfordras till nedan uppgifna ändamål.
l:o Exercishus i Carlskrona. Vid år 1873 verkstäld besigtning ä Carlski ona
stations exercishus, hvilket till en del uppfördes år 1844 och tillbyggdes under åren
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 89
1857 och 1858, har det befunnits, att denna byggnad icke vidare är i sitt nuvarande
skick för ändamålet lämplig. Väggarn e, som i nedre våningen bestå af korsvirke
med sex tums murverk och brädfodring samt i den öfre af timmer, hafva, särdeles i
den öfre våningen, genom de starka skakningar huset vid exercis med kanoner varit
underkastadt och i följd af byggnadens i allmänhet särdeles svaga konstruktion, blifva
så bugtiga, att lutningen på sina ställen uppgår ända till 7 decimaltum på den
höjd af 1GJ fot, som öfre vaningen eger. Besigtningsförrättningen anser ej heller, att
byggnaden förtjenar, att på densamma nedläggas de betydliga kostnader, som en
större reparation skulle erfordra. Den ringa höjden af den till exercis- och gymnastiklokal
begagnade öfre våningen gör densamma otjenlig till detta ändamål, och då de
till manskapets inöfning i artilleriexercis i exercishuset uppstälda äldre 24uga kanonerna
af G,000 skålpunds vigt nu måste utbytas mot refflade 5,g a-tums kanoner af
12.000 och 8,os-tums af 34,000 skålpunds vigt, blir äfven frestningen på byggnaden så
mycket större än hittills, att denna svårligen skulle kunna förstärkas i motsvarande
grad. . \ idare är anordnandet i sammanhang med exercishuset af en skottbana för
målskjutning med iutantorigevär åt behofvet påkalladt, för att enligt hvad numera
är allmänt brukligt äfven under vintern kunna inöfva manskapet i sigtning och skjutning.
Kostnadsförslaget för ett exercishus med skottbana upptager en summa af
50.000 rdr, hvarvid dock påräknas, att en del materialier från det gamla exercishuset
skall kunna användas. De fullständiga ritningarna äro under utarbetande och skola
inom kort blifva understälda Eders Kongl. Maj:ts pröfning.
På grund af hvad här blifvit anfördt hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag för 1875 af 50,000 kronor till ett nytt
exercishus vid Carlskrona station.
2.o. lleparationsdocka vid galervarfvet t Stockholm. Befälhafvaren vid flottans
station i Stockholm har, i likhet med hvad de två senaste åren egt ruin, äfven nu inkommit
med framställning om behofvet af en skeppsdocka för stationen och till stöd
derför hufvudsakligen anfört, att, sä länge de för skärgårdsförsvaret afsedda fartygen
utgjordes af kanonjollar och kanonslupar, sjökrigsmaterielen kunde hållas i tjenstbar!
skick med ringa mekaniska hjelpmedel, enär dessa fartyg byggdes och reparerades i
sina skjul och endast några få verkstäder af enklare beskaffenhet härför vore erforderliga,
men att numera, då fartygen byggas af jern, bestyckas med grofva kanoner
och Iramdrilvas med ånga, för fartygens uppläggning och konserverande, för underhåll
och reparationer af skrof, maskiner in. m. samt för rustning vid stationen måste
finnas ett varf, försedt med verkstäder och dockor, hvarför ock uti den uppgjorda
planen för varfsetablissementets ordnande, som blifvit af Kongl. Maj:t godkänd, skeppsdockan
utgjort sa att säga utgångspunkten för hela anläggningen. Sistlidet års Riksdag
ansåg väl, att de å Beckholmen befintliga privata skeppsdockorna voro tillräckliga
äfven för stationens behof, men, enligt hvad Stockholms grosshandelssocietet och
skeppsredare framhållit, kunde desse dockor icke fylla det dubbla ändamålet att an
-
40 Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
vändas för kronans räkning ocli att erbjuda handelssjöfarten eu föi densamma i Sveliges
förnämsta hamn oumbärlig reparationsplats, vid hvilket förhållande och da dockornas
begagnande af kronans fartyg verkat till allt för känbart förfång för handelssjöfarten,
samt ångbåtsfarten oupphörligen utvecklades och dockorna under de två
senast förflutna åren ständigt varit upptagna af fartyg så att de icke kunnat lemna
tillträde åt alla, som dertill anmälts, ansåge Stationsbefälhafvaren behofvet af flera
dockor vara uppenbart. Redan nu hade inträffat, att kronans fartyg fått vänta på
(lockning så länge, att deras afgång på expedition blifvit fördröjd utöfver bestämd
tid. Dertill komme att vid uppgörandet af ofvan nämda plan till varfvets ordnande
blifvit påräknadt, att till fyllningsämne för den sedan anbefalda planeringen utanför
verkstäderna samt till kajbyggnad få tillgodogöra den sten, som erkölles vid dockans
utsprängning och hvilket fyllningsämne i annat fall icke kunde anskaffas utan stora
kostnader. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då en dockbyggnad erfordrar
flera års arbete, har Stationsbefälhafvaren hemställt, att anslag nu måtte utverkas för
påbörjandet af den föreslagna dockanläggningen.
Förvaltningen af Sjöärendena har ock, med åberopande ai de utaf Stationsbefälhafvaren
anförda skäl, tillstyrkt framställning till Riksdagen om anvisande af ett anslag
af 115,000 rdr under är 1875 för anläggningens påbörjande.
Sistlidna års Riksdag anförde på sätt ofvan är antydt såsom skäl för sitt afslag
a Eders Kongl. Maj:ts framställning att, så vidt af handlingarna kunnat inhemta»,
de å Beckholmen befintliga skeppsdockorna vore för härvarande station af sjövapnet
fullt tillräckliga, så att något oundgängligt behof icke syntes förefinnas att för kronans
räkning företaga dockbyggnad, hvarjemte Riksdagen anmärkte att det belopp, som af
Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier erbjudits såsom lösen för kronans
rätt till dockornas begagnande, icke syntes motsvara värdet åt den förman, som dymedelst
skulle dem beredas.
Det skulle visserligen kunna sägas, att dockorna på Beckholmen vore tillräckliga
för härvarande station af flottan, om nemligen flottan ensam hade laglig rätt till
dockornas begagnande, eller om hennes rättighet till deras anlitande under huru utsträckt
tid som helst vore ej endast lagligen obestridlig, utan äfven öfverensstämmande
med billigheten och det ändamål för hvilket dockorna blifvit byggda. Nu kan
emellertid ej nekas, att dessas anläggande skett för befrämjande af Stockholms handel
och skeppsfart, hvadan också de bidrag till deras utförande, som af Kongl. M:t be -viljades, utgingo icke af anslagen till försvarsväsendet utan al Handels- och sjöfartsfonden,
och då vid nämda bidrags beviljande det förbehåll af Kongl. M:t gjordes till förmån
för sjöförsvaret, att detta skulle ega begagna dockorna en kortare tid årligen afgiftsfritt
och derefter mot samma afgift som andra fartyg, uppfattades denna bestämmelse
säkerligen icke å någondera sidan så, att nyttjanderätten till dockorna skulle
kunna från kronans sida utsträckas derhän, att Stockholms skeppsredare under någon
större del af året blefve hindrade att sjelfve begagna dockorna. Emellertid hotar
detta förhållande att inom några år inträda, då reparation å pansarbåtarne ifråga
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
41
k°mmer, hvilken icke kan utföras annorstädes än i dockorna, som derigenom under
en loljd åt ar skulle blifva upptagna en tid af flera månader årligen. — För öfrie-t
kafva deputerade för grosshandelssocieteten i skrifvelse den 17 December 1878 nå
gifven anledning tillkännagiiVit att, ehuru societeten till underlättande af bandclsflot
dnek
bfC1t(f bealutat. fn utv‘dgnlnS af den ^"dre dockan till två sådana, deputerade
lock i fortlaiande vidholle det tor aflösning af kronans rättigheter till dockan gjorda
anbudet af to,000 rdr, hvarutöfver de med anledning af de högst betydliga kostnader
som af dem redan å dockorna nedlagts och till följd af ofvan omförmälda beslut
komme att nedlaggas, ansågo sig icke kunna eller våga gå.
Da åtminstone tvä eller tre år erfordras för anläggning af ifrågavarande docka
anser jag dess påbörjande ej utan känbar skada kunna uppskjutas längre än till år
875/ ln;al''f7 Jaf J''1 7 ''er E<icrs KongL MaJ;t att hos Riksdagen göra framställning
om beviljande af den for anläggning af en reparationsdocka vid galervarfvet i Stock^
TOOm!* I 8'' T''”"1"’. hv;ilkcn’ då från det 1 kostnadsförslag^ beräknade belopp,
5 i, llj af*ar ofvan namda af grosshandelssocieteten erbjudna lösen af 75 000 rdr
skuile uppgå till1 42o,000 kronor, samt att deraf måtte anvisas att utgå under’år 1875
en summa af 115,000 kronor.
1Ö,0 i verkstäderna å galervarfvet, I embetsskrifvelse den 7 Augusti
181 o bär befalhafvaren å Stockholms station anfört, att belysningen i verkstäderna å
galeivaifvet boide astadkommas medelst gas såsom det bästa och billigaste belysmngsamne
och icke, såsom jemväl blifvit ifrågasatt, medelst fotogen, hvilket senare
. y ,nSSSatt V01''e.lcke b 0tt samre an det genom gas, utan äfven erfordrade anskaffning
af en mängd lampor och annan materiel. Enär kostnaden för anläggning af ett
eget gasverk ansags blifva billigare än om gas erhöllcs från Stockholms gaslysningsaktiebolags
ledning a Djurgården, hade anbud pa uppförande af gasverk för* ifrågavarande
verkstäder infordrats och sådant, åtföljdt af kostnadsförslag, inkommit från
Hellefors bruksegare, enligt hvilket förslag ett verk för beredning af trägas till 500
lagern jemte rörledning från gasverket till verkstäderna, skulle kunna erhållas för
o8,500 rdr och vara färdigt tre månader efter kontraktets upprättande och platsens
afiodjande. ) f fadant ihållande och då ett dylikt trägasverk å fabriker och verk,
, Cr det begagnats, funnits ändamålsenligt, hade Stationsbefälhafvaren hemställt
att medel for anläggning af gasverket måtte beredas.
Da nu de nya verkstäderna vid Stockholms station äro hvad sjelfva byggna,
anSa-H •U ISrl Samt dC maskiner» S0U1 5 första hand erfordras, anskaffade och
met heS i an7,n8andet af en lamplig upplysning såsom i första rum
!,
lgt for deras andamalsenliga användande. De medel som kunnat afses till
verkstadernas inredning och maskinernas anbringande hafva för dessa ändamål varit
be iofhga och tillgång har ej af dem kunnat beredas för verkstädernas förseende med
upplysning. Jag instämmer derföre uti den af Stationsbefälhafvaren gjorda och af För
Bih,
till Riksd. Prat. 1874. 1 Sami. 1 Afd. g
42 Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
vattningen af Sjöärendena understödda framställningen angående behof af extra anslag
för ändamålet. Men då utsigt nu mera yppats att möjligen erhålla gas från Stockholms
gaslysningsaktiebolag för billigare pris än förut beräknats, och således någon
nedsättning torde kunna ske uti den af Stationsbefälhafvaren beräknade kostnad, får
jag i likhet med Förvaltningen af Sjöärendena hemställa, att till anordning föi testädernas
belysning med gas må af Riksdagen begäras ett extra anslag för 187ö af
28,000 kronor.
4:o Förändring af den för informationsverket vid Stockholms station begagnade byggnad.
Den byggnad vid ändan af Skeppsholmsbron, gamla corps-de-gardet, som under
de senare åren varit begagnad till lokal för den teoretiska undervisningen vid stationens
korporals- och uuderofticersskola, har redan länge varit ganska bristfällig och
jemväl erbjudit alltför ringa utrymme för sitt ändamål. Af de deruti befintliga för
undervisningsverket upplåtna fyra rum är ett användt till modellrum, hvartill det dock
är nog litet, och ett till expeditionsrum för lärarne. De båda öfriga rummen kunna
ej tillsammans rymma flera än 24 å 26 elever och lemna redan för detta antal mycket
of ligt att önska i afseende på ljus och utrymme. Sedan numera Sjövapnets bada
kårer blifvit sammanslagna till en, kanonierkåren förändrad till matroskår samt underofficerarnes
antal icke obetydligt förminskats under beräkning att uiuleroificerstjenstgöringen
skall i betydligt högre grad än förut bestridas af matroser, så är ock beliöfligt
att kunna i undervisningsverkets underofficersklass inrymma ett större antal elev ei
än förut. Äfven den undervisning, som meddelas i de lägre klasserna för jungmäns
utbildning till matroser och båtsmäns till korporaler, behöfver utsträckas betydligt
längre än utrymmet hittills medgifvit. Ett förslag till byggnadens förändring för beredande
af det sålunda erforderliga ökade utrymmet har redan år 1872 blifvit vid stationen
uppgjordt och af Stationsbefälhafvaren insändt med anhållan om anslag till dess
utförande; men i förhoppning att medel dertill skulle kunna beredas å ordinaiie undeihållsstaten
ansåg jag anslag ej då böra af Riksdagen för ändamålet begäras. Emellertid
har den fortfarande stegringen af alla priser, på sätt jemväl Förvaltningen af
Sjöärendena anfört, gjort det omöjligt att bestrida den behöfliga kostnaden för byggnadens
reparation och förändring af det årliga anslaget till nybyggnad och underhåll
och får jag således, i likhet med hvad Förvaltningen föreslagit, i underd. tillstyrka
framställning till Riksdagen om beviljande af ett extra anslag för ifrågavarande ändamål
af 10,OOU kronor att utgå år 1875.
5:o. Kulsprutor. 1 samma mån som krigsfartygen för den egentliga artilleristriden
blifvit bestyckade med ett mindre antal men betydligt tyngre och kraftigare
kanoner än förr varit fallet, har ock framstått behofvet att derjemte förse dem med
sådana lättare pjeser, som genom större rörlighet, hastigare servering och mindre
kostsam ammunition äro användbara vid många tillfällen, då de grofva kanonerna icke
äro behöfliga eller icke ens lämpliga att begagna. En del af dessa lättare skjutvapen
bör dock hafva tillräcklig kraft att med sina sprängprojektiler genomtränga en flatsida
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 43
af trä eller jern eller genomborra ångpannan på de numera allmänt antagna ångsluparne.
A större fartyg fylles detta mål lätt genom refflade kanoner af mindre kaliber,
men på de mindre fartygen saknas utrymme för uppställande af sådana, och det har
derför blifvit ifrågasatt att för ändamålet använda den af en svensk sjöofficer konstruerade
s. k. Kung Carls kärrebössa. Den har äfven undergått noggranna prof
och flera röster hafva utlåtit sig för dess allmänna antagande såsom en bestyckning
å mindre, bevarade fartyg. Sjöförsvarsdepartementets tekniska byrå har dock ansett,
att det vore för tidigt att ännu fälla ett slutligt omdöme om densamma, innan det
visat sig, huruvida ej en under arbete varande pjes, med fyra stycken enpundiga pipor,
konstruerad härstädes af hrr Palmcrantz & Winborg, kunde i ännu högre grad fylla
ifrågavarande behof. Jag anser ock, i likhet med nämnde byrå, att skäl tala för att
afvakta resultatet af försöken med denna nya pjes.
Men behof vet af ett annat slags lättare skjutvapen ombord har jemväl gjort sig
gällande. Besättningarnes styrka å de mindre ångfartygen, så bepansrade som obepansrade,
hvilka för närvarande utgöra en väsentlig del af vår sjökrigsmateriel, har
så betydligt förminskats, att numera endast några få man äro att påräkna för skötande
af handgevären vid de tillfällen, då sådana böra användas, hvaremot å de förra så
väl segel- som roddfartygen ett talrikt manskap alltid fanns att tillgå för detta ändamål.
Det har derför blifvit behöfligt att söka förstärka handgevärselden å dessa fartyg
genom ett passande skjutvapen för afgifvande af hastig eld.
Åtskilliga modeller både af inhemsk och utländsk uppfinning för att fylla detta
behof hafva under de senare åren blifvit bekanta, och under åren 1872 och 1873 hafva
ganska många jemförelseförsök blifvit med dem gjorda så väl vid landtartilleriet som
vid flottan. En af dessa modeller, framstäld af nyssnämde Svenske konstruktörer, har
dervid vunnit allmänt erkännande för sin enkelhet, lätthet att sköta och det stora
antal kulor den utkastar. Den är försedd med 10 pipor af samma kaliber som våra
infanterigevär för att samma ammunition, som för dessa är antagen, må kunna begagnas.
Tekniska byrån, som ledt de senaste försöken, tillstyrker derför denna
modells antagande och användande å monitorer, pansarbåtar och öfriga bestyckade
ångfartyg, dels för att från tornterrasser och fartygsrelingar kunna afgifva en kraftigare
infanterield mot en annalkande fiende och hans äntringsbåtar, dels för att dermed
bevära tjenliga båtar, som icke äro afsedda att föra båtkanon. De fartyg, som för
närvarande borde förses med dylika kulsprutor, äro 4 monitorer, 10 pansarbåtar, 12
kanonbåtar och 5 andra, större ångfartyg, eller 31 stycken fartyg, och då 2 kulsprutor
beräknas för hvarje fartyg, erfordras sålunda 62, hvilka, efter ett pris af
3,000 rdr för stycket, kosta 186,000 rdr. Då härtill lägges kostnaden för deras besigtning
och profskjutning samt inrättningar för deras anbringande å fartygen, hvilken
kan antagas till omkring 14,000 rdr, så erfordras sammanlagdt 200,000 rdr för ändamålet.
Enär behofvet af dylika skjutvapen för våra fartyg är obestridligt, den ifrågavarande
modellen noga pröfvad och väl vitsordad, dess antagande tillstyrkt samt skäl
44 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
icke synes mig vara för handen att fördela anskaffningen på flera än ett par år, så
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska beviljandet af hela
nämnda belopp 200,000 kronor, samt att deraf halfva beloppet, 100,000 kronor, måtte
anvisas att utgå för 1875.
Hvad beträffar de egentliga hand vapnen har, med användande af redan beviljade
anslag, anskaffning kunnat ske för sjöförsvarets behof af sammanräknadt 5,000 remingtongevär
och 500 revolvrar. Under antagande, att den truppstyrka, som i krigstid
kan komma att förläggas vid flottans stationer, till hufvudsaklig del blir försedd
med handvapen från arméns förråd, så har jag ansett det hittills anskaffade antalet
gevär kunna för närvarande antagas motsvara flottans eget direkta behof och följaktligen
något anslag derför ej nu böra begäras.
6:o. Kanoner, lavettage och projektiler. Af det anslag, 200,000 rdr, som vid
1873 års Riksdag härtill beviljades, har en större del blifvit anvisad till anskaffning
af dels 2 st. 5,6 a-tums och 11 st. 4, i -tums reffiade kanoner, dels lavetter och projektiler
till nya kanoner. Sjöförsvarets tillgång på reffladt artilleii utgör således för närvarande,
om deruti inberäknas eu 8,os-tums kanon, som mot tillverkningspris öfvertagits
från landtartilleriet:
Kanonen
8,08-tums kanoner, färdiga..........................
bestälda .......................
5,6 3-tums kanoner, färdiga.........................
bestälda .......................
4,i-tums kanoner, bestälda ........................
2,25-tums kanoner, färdiga ..........................
Projektiler:
till 8,03-tums kanon, färdiga............... |
......... 3,737. |
|||
bestälda ........... |
.......... 529. |
4,266. |
||
till 5,63-tums kanon, färdiga............. |
.......... 1,193. |
|||
bestälda............ |
.......... 550. |
1,743. |
||
till 4,i-tums kanon, bestälda................ |
1,000. |
|||
till 2,2 5-tums kanon, färdiga................ |
1,553. |
Dessutom äro medel afsätta till inköp af 2 st. 9,24-tums kanoner, hvilka med
snaraste komma att beställas, äfvensom tillgångar finnas för anskaffning af lavetter
för alla de bestälda kanonerna.
Man kan visserligen icke med något slags tillförlitlighet beräkna huru mycket
artilleri som vid krigsutbrott erfordras att bestycka fartyg och sjöfästningar samt försvara
våra vidsträckta kuster, men med visshet kan motses, att behofvet blir ganska
stort och att ropet på goda kanoner kommer att ljuda från alla trakter. Då det emellertid
bör vara af gagn att hafva åtminstone någon ledning för bedömande af behof
-
25.
17.
8.
4.
14. 18.
........ 20.
........ 15.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 45
vet hafva förslagsberäkningar blifvit gjorda inom Sjöförsvarsdepartementet öfver den
artillerimateriel, som skulle kunna anses såsom minimum för fyllande af sjöförsvarets
behof af reffladt artiheri, samt kostnaden derför. Då kanoner af den konstruktion,
som för närvarande är hos oss antagen, visat sig motsvara förväntningarne,
hafva nu gällande modeller blifvit lagda till grund för dessa beräkningar. Om
derföre, under tiden för kanonernas anskaffning, några förändringar uti^artillerisystemet
komma att ske, hvartill dock ingen anledning synes mig vara för handen, sä
skulle naturligtvis dessa utöfva sin verkan på beräkningarna, hvilka dessutom, såsom
beroende af möjliga vexlingar i prisen på materialier och arbete, ej kunna vara annat
än ungefärliga. De resultat, till hvilka man kommit, utvisas af följande tabell
hvari summorna blifvit utförda i runda tal:
i |
Behof. |
Tillgång |
Brist. |
Summa. |
|
st. |
R:dr. |
||||
| Kanoner: 9,24 dec.tums, å 30,000 R:dr |
24 |
2 |
22 |
660,000 |
|
8,08 » å 20,000 » |
60 |
25 |
35 |
700,000 |
|
5,63 » å 9,500 » |
60 |
18 |
42 |
399,000 |
|
4,i » å 2,200 » |
100 |
20 |
80 |
176,000 |
|
2,25 » k 250 » • |
100 |
15 |
tO CO |
21,000 |
1,950,000 |
Mörsare (modeller ej ännu bestämda.) |
|||||
Projektiler: 9,24 d.-t., 500 per kanon, å 120 R:dr |
12,000 |
— |
12,000 |
1,440,000 |
j |
8,08 » , 500 » , ii 74och 85 R:dr |
30,000 |
4,260 |
25,734 |
2,092,000 |
|
5,63 » , 1,000 » , å 31 och40 » |
60,000 |
1,743 |
58,257 |
1,980,000 |
|
4,1 - , 1,500 » . å 11 R:dr ..... |
150,000 |
1,000 |
149,000 |
1,639,000 |
|
2,25 » , 2,000 » , å 2 R:dr........ |
200,000 |
1,553 |
198,447 |
396,000 |
7,547,000 |
Lavetter (utom sådana, som ingå i fartygens kon- |
|||||
strnktion): 9,24 d.-t., ä 4,000 R:dr ... |
14 |
— |
14 |
56,000 |
|
8,08 » , å 2,500 n |
10 |
— |
10 |
25,000 |
|
5,63 » , å 2,000 o ... |
30 |
— |
30 |
60,000 |
|
4,i » , ä 1,000 » |
19 |
_! |
19 |
19,000 |
|
2,25 » , å 300 » . |
85 |
_ |
85 |
25,000 |
185,000 |
Öfrig artilleriutredning, utom krut, för 264 kano- |
|||||
ner ä 400 ll:dr ... |
-1 |
— |
— |
100,000 |
|
Summa R:dr |
— |
— |
— |
__1 |
9,788,000 |
46 Bil. N:o 4 till Kong!, Maj:ts Nocliga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Slutsumman i förestående tabell, öfver 93/4 millioner, är visserligen mycket betydlig
efter vår måttstock, men det är dock tydligt att antalet kanoner ej är högt
beräknadt, då deruti ingår hvad som erfordras icke blott till krigsfartygens bestyckning
utan ock till befästningarne vid Carlskrona, till strandbatterier vid åtskilliga vigtiga
inlopp samt, i synnerhet hvad de lättare kanonerna angår, till försvar åt minlinier på
flera ställen. Vid ett krigsutbrott äro flottan och kustbatterierna otvifvelaktigt just de
delar af vårt försvar, som först måste vara rustade, och framför allt maste de vara
försedda med tillräckligt antal kanoner och projektiler. Af ofvanstående tabell framgår
hvilken betydlig del af hela kostnaden, eller mera än 75 procent deraf, som erfordras
för de refflade projektilerna, men det torde icke kunna sägas, att det uppgifna
antalet af sådana är för högt beräknadt, då man ibågkommer, att fullt upp af
projektiler alltid måste finnas till hands, att så tunga effekters transport från ett
ställe till ett annat är ett drygt arbete, som lätt torde möta svårighet under krigets
brådska, då jemväl många gå förlorade utan att blifva begagnade. Likväl torde
halfva antalet af de beräknade projektilerna kunna upptagas såsom reserv, hvars tillverkning
bör ske först sedan kanoner med öfriga projektiler och utredning hunnit
anskaffas. Om värdet af dessa reservprojektiler afdrages från ofvan stående slutsumma,
blir kostnaden för hela den återstående erforderliga artillerimaterielen i rundt
tal 5,800,000 rdr.
Om vi under de senare åren, innan nöjaktig fasthet i värt artillerisystem vunnits,
haft skäl att framgå med varsamhet och endast göra små årliga beställningar, så äi
det dock numera ej" att tillstyrka att alltjemt fortsätta anskaffningen af artillerimatenel
med samma långsamhet, hvaraf verklig vada för landet kunde uppstå. Härvid torde
också förtjena tagas i betraktande, att utgifterna för kontrollen vid materielens tillverkning,
resor för besigtningar m. fl- dylika omkostnader ej obetydligt ökas da anskaffningen
sker långsamt, och att prisen å vissa delar, såsom t. ex. å projektiler, antagligen
skulle märkbart sjunka, om beställning kunde ske på en gång af ett stort
parti. Tiden synes derför nu vara inne att börja drifva anskaffningen med all den
kraft, som rikets tillgångar och de inhemska verkstädernas förmåga medgifva. Om
ofvanstående 5,800,000 kronor af Riksdagen beviljas, dock så att för 1875 utgå endast
1,000,000, sä möter, enligt de upplysningar jag iuhemtat från styckebruken, intet hinder
att der fä erforderligt antal kanoner och projektiler tillverkadt under loppet af 4år, så framt
nemligen beställningen sker i god tid och på en gång för flera år. På dessa skal hemställer
jag, att Eders Kongl. Maj:t mätte föreslå Riksdagen att bevilja hela den ofvan
beräknade summan af 5,800,000 kronor, samt att deraf mätte för 1875 anvisas 1,000,000
kronor, att utgå såsom extra statsanslag till anskaffning af kanoner med lavettager och
projektiler.
Tro Minmaterielen. Vid 1873 års Riksdag beviljades 335,000 rdr till ytterligare
anskaffning af minmateriel och Eders Kongl. Maj:t har redan anvisat en del af nämda
summa för ändamålet samt derjemte tillåtit, att en af minofficerarne fatt afresa till utlandet
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.is Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 47
för att der uppgöra kontrakt om leveranser af sådana delar till denna materiel, som ej
kunde erhållas inom landet.
Sedan, på sätt jag redan till Statsrådsprotokollet den 10 Januari 1873 anfört,
försöket att genom utlastade premier uppmuntra inhemske konstruktörer att söka lösa
de problem, som innefattades uti uppgjorda program för minbåtar, ej ledt till Önskadt
resultat, men deremot underrättelse ingått om en i England bygd mindre ångbåt som
genom sin snabbhet och öfrig» egenskaper ansågs motsvara de anspråk man fastade
vid en minbåt af det mindre slaget, och en sådan äfven blifvit för Norsk räkning anskaffad,
bär Eders Kong]. Maj:t befallt att jemväl för Svensk räkning en sådan båt
skulle beställas för att, om den visade sig motsvara förväntan, tjena till modell för
vidare tillverkning.
Jag yttrade äfven till ofvan åberopade Statsrådsprotokoll, att åtskilliga uppgifter
återstode att lösa för vinnande af noggrann kännedom om det afstånd, hvarpå minor
under vatten utsträcka sin verkan, och den deraf beroende storleken af de krutladdningar,
som borde användas. För besvarande af denna fråga hafva några mindre försök
under hösten 1873 egt rum i Carlskrona, men de större sprängförsöken mot en
bepansrad skeppssida, Indika voro afsedda att der utföras på Sveriges, Norges och
Danmarks gemensamma bekostnad, medhunnos ej sistlidet år, utan komma att ega rum
under nästkommande sommar. Under är 1873 hafva derjemte af Eders Kongl. Maj:t
anvisats medel dels till förändring af det gamla artilleriverkstadshuset å Skeppsholmen i
ändamål att användas tillverkstad för minväsendet och förråd för instrument och finare
effekter, dels ock för inredning af lokal för den allt vidsträcktare utrymme fordrande
större minmaterielen. Då emellertid ännu anskaffning af betydliga qvantiteter af den
minmateriel, till hvilken medel år 1873 blifvit af Riksdagen beviljade, återstår, anser
jag något nytt extra anslag till detta ändamål för år 1875 icke böra af Riksdagen begäras.
Deremot erfordras fortfarande penningar så väl till personalens öfningar, som
till ersättande af den materiel, hvilken oundgängligen går förlorad vid exercis med
sjöminor; och hemställer jag derför att till fortsatta försök och öfningar med minor
samt minarbeten, måtte begäras ett extra anslag för år 1875 af 25,000 kronor, af hvilket
belopp således tillika skulle komma att bestridas de arvoden åt minafdelningens befäl
och manskap, hvartill år 1872 ett extra anslag af 5,400 rdr utaf Riksdagen beviljades.
8:o Partygsbyggnader. Under år 1873 hafva två pansarbåtar blifvit levererade.
Fyra dylika, af hvilka två enligt kontrakt redan bort vara färdiga, äro ännu ej aflemnade
af entreprenören. Dessutom äro nyligen två obepansrade kanonbåtar af jern anbefallda
att anskaffas, af hvilka den ena bygges å Carlskrona stations varf och den andva
vid enskild verkstad.
I afseende å anslag till fartygsbyggnader för år 1875, har Förvaltningen af Sjöärendena
—- under anförande det Stationsbefälliafvaren i Carlskrona hemställt, att för
dervarande station ytterligare ett obepansradt fartyg af samma cert som ofvan omnämnda
til! anskaffning anbefallda fartyg måtte byggas — ansett sig böra uttala sin
48 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
åsigt om behöfliglieten af ett extra statsanslag af 1,000,000 rdr, för att genom byggande
af hufvudsakligen samma slags fartyg, som under de senaste åren blifvit för flottans
räkning dels anskaffade, dels till anskaffning anbefallda, gifva en väl behöflig ökad utveckling
åt vår sjökrigsmateriel.
I detta hänseende torde det tillåtas mig att i hufvudsaken åberopa hvad jag redan
sistlidet år i underdånighet anfört vid föredragningen af förslaget till reglering af hufvudtitelns
penningebehof. Samtlige de modeller till krigsfartyg af olika slag, som under
de senare åren blifvit hos oss tillämpade, kunna med skäl anses vara ändamålsenliga
och passande för våra behof. Vid konstruktionen af de senast byggda fartygen hafva
flera ganska väsendtliga förbättringar blifvit vidtagna, och om de det oaktadt ännu
hvar för sig lemna en del önskningar ouppfylda, så är orsaken dertill förnämligast att
söka uti omöjligheten att i ett fartyg, och i synnerhet ett fartyg af måttlig kostnad,
förena alla de egenskaper man skulle önska finna hos ett nutidens stridsskepp. Deremot
ligger otvifvelaktigt vår största brist för närvarande uti det allt för ringa antalet
af så väl bepansrade som obepansrade fartyg, hvarföre ock, på sätt Förvaltningen af
Sjöärendena framhållit, extra anslag till ökad utveckling af vår sjökrigsmateriel äro
väl behöfliga och i sjelfva verket oundgängliga om sjöförsvaret skall blifva i stånd
att inom ej allt för långt aflägsen framtid fylla sin uppgift. Enär det emellertid icke
är otänkbart att inom den tid, då beställning af de fartyg skall ske, hvartill anslag nu
bör begäras, nya förbättringar kunna blifva kände af beskaffenhet att utöfva inverkan
på nämnde beställning, men man skulle förhindras att häraf draga fördel om man redan nu
bunde sig vid vissa bestämda modeller; vid hvilket förhållande och då för öfrigt Kiksdagen
de senare åren icke ansett sig böra ingå i pröfning af hvilka fartygscerter företrädesvis
skola anskaffas jag instämmer uti det af Förvaltningen framstälda förslag, att
för år 1875 måtte begäras ett extra anslag af 1,000,000 kronor till byggande af krigsfartyg,
af hufvudsakligen samma slag som de under senare åren byggda, eller dels
pansarbåtar dels obepansrade kanonbåtar.
Förutom de förökade och extra anslag, om hvilka jag ofvan gjort framställning,
har Förvaltningen af Sjöärendena ansett dels åtskilliga förhöjningar med angifna belopp
erfordras i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, dels ock särskilda till
-
gångar böra beredas för vissa andra ändamål, såsom för
fullföljande af sjukhusbyggnaden i Carlskrona.................................. rdr 100,000: —
nya uthusbyggnader för boställshusen vid Stockholms station................ » 39,000: —
och har derjemte bland de från Befälhafvarne å Flottans stationer inkomna uppgifterna
öfver erforderliga anslag upptagits för Stockholms station
tillbyggnad af båtsmanskasernen................................................................. rdr 193,000: —
fullbordandet af vattenledningen å Skeppsholmen.................................... » 21,000: —-
bäddar för kanonparken å galervarfvet....................................................... » 10,000: —
påbyggnad af exercishuset.......................................................... » 15,600: —
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 49
förändring af arrestlokalerna å Skeppsholmen......................................... » 18,750: —
anskaffning af en lokomobil till ångkran................................................. » 10,000: —
nytt båthus.................................................................................................... » 8,000: —
anskaffning af ett mudderverk med pråmar samt till muddring ............ » 72,000: —
De sålunda anmälda behofven anser jag emellertid icke böra för närvarande föranleda
framställning till Riksdagen om beviljande af förökade anslag.
Hvad särskildt angår sjukhusbyggnaden i Carlskrona, till hvars fulländande Kongl.
Maj:t på min tillstyrkan vid 1872 års Riksdag begärde anslag, är jag visserligen fortfarande
af den öfvertygelse, att i händelse af krig brist på goda sjukhus genast skall
göra sig gällande och skulle derför tillstyrka förnyandet af den vid berörda Riksdag
afslagna framställningen, derest ej fråga om ordnande af militärsjukhus efter ny plan
eller medelst uppförande af baracker blifvit väckt och snart torde komma att på försök
tillämpas. Vid sådant förhållande synes med tillbyggnaden å sjukhuset i Carlskrona
böra tills vidare anstå.
För öfrigt har, med den utomordentliga stegring af alla priser, som under den
senaste tiden egt rum, behofvet af förhöjning i nybyggnads- och underhållsanslaget
redan på ett omisskänligt sätt gifvit sig tillkänna; men då det ännu synts mig möjligt
att, om ock med svårighet och med undanskjutande för året af alla arbeten, som möjligen
kunna tåla ett års uppskof, bestrida de oundgängligaste behofven för år 1875, så
har jag ansett bättre att så godt sig göra låter begagna denna utväg, än att nu göra
framställning till Riksdagen om beviljande af medel å detta anslag för vissa partiela
behof. Deremot motser jag nödvändigheten att af nästföljande Riksdag begära icke
obetydliga förhöjningar å denna titel och hoppas äfven att då kunna framlägga fullständigare
utredningar och jemförelseberäkningar än som för närvarande är möjligt.
Beträffande pensioneringen af tjensteman samt betjente äfvensom af gemenskapen
vid sjöförsvaret torde Eders Kongl. Maj:t behaga göra framställning till Riksdagen
om anvisande af nedannämnda kreditiv nemligen:
för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i tillfälle att till
de sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva
pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra
tillgång för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande.......... kronor 73,000: —
samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade gemenskap
förunnade förbättrade pensionering ............ ........................ » 40,000: —
med rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under loppet
af år 1875 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.
Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter behagade
Kongl. Maj:t till alla delar i nåder bifalla hvad nu, i afseende å
Bih. till Riksd. Prat. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.is Nådig
p ti
regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel och
i öfrigt för Sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen i
underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver
hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finans-Departementet meddelas
för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme
att afse nämnda hufvudtitel och sjöförsvaret.
In tidem Protocolli:
L. Th. Neijber.
STOCKHOLM, 1874. P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.
il. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 1
Litt. A.
Sjöförsvars-Departementets Kansli-expedition.
Antal. |
Föreslagen |
||
stat. |
|||
i |
Expeditions-Chef.......... |
7,500 |
|
i |
Kansli-Sekreterare................................................. 4,500: — |
||
Arvode till densamme för'' handläggande af en del sådana göromål, som i |
|||
andra Stats-Departements expeditioner tillhöra Byrå-Chef 1,000: — |
5,500 |
— |
|
i |
Registrator med skyldighet att biträda med andra göromål inom expeditionen......... |
4,500 |
-- |
i |
Vaktmästare........ |
750 |
|
Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente |
2,500 |
_ |
|
Summa kronor |
20,750 |
— |
|
Öfvergångsstat. |
|||
1 |
Expeditions-Chef...................... |
7 500 |
|
i |
Expeditlons-Sekreterare......... |
4 500 |
|
i |
Protokolls- Sekreterare.. |
3 500 |
|
i |
Registrator med skyldighet att biträda med andra göromål inom expeditionen |
4,50o |
— |
i |
Vaktmästare........................... |
750 |
— |
Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente (nu utgående belopp) ............. |
1,300 |
— |
|
Summa |
22,050 |
— |
Pilt. till Iiiksd. Prof. 1874. 1 Sami., 1 AfcL
A
2
il. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition :o 1 om Statsver
Litt. B.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena.
'' |
Dyrtidstillägg |
||||||
! |
Nuvarande |
hvardera |
af |
||||
Antal. ! |
j |
stat. |
.ren 1874 och |
||||
| |
1875. |
||||||
Chef och ledamöter. |
|||||||
i |
Chef, utom lön på annan stat, arvode........... Kdr 1,800 |
||||||
bidras: till representationskostnader...... » 1,000 |
2,800 |
— |
— |
— |
2,800 |
— |
|
i |
Militärledamot, utom lön på annan stat, arvode............ |
1.200 |
— |
— |
— |
1.200 |
• — |
i |
Dito dito dilo ............ |
1,200 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
i |
Amiralitets-Kammarråd.............................................. |
4,500 |
— |
1,350 |
— |
5,850 |
— |
Ledamot för särskilda ärenden. |
|||||||
Öfverdirektören vid Mariningeniörstaten med aflöning å |
|||||||
denna stat. |
|||||||
Adjutant hos Chefen. |
|||||||
i |
Officer, utom lön å annan stat, arvode........................ |
400 |
— |
— |
— |
450 |
— |
Kansliet. |
|||||||
i |
Sekreterare.'' som jemväl bestrider Advokatfiskalsgöro- |
||||||
målen...................................................------------ |
3,500 |
— |
1,050 |
— |
4,5i)0 |
— |
|
i |
Registrator.............................................................. |
2,200 |
060 |
— |
2,ÖGO |
— |
|
i |
Kanslist.................................................................. |
1,000 |
300 |
— |
1,300 |
— |
|
För renskrifning i Kansliet och Kammarkontoret.......... |
000 |
— |
— |
— |
G00 |
— |
|
Kammar-Kontoret. |
|||||||
i |
Kamrerare............................................................... |
3,500 |
1.050 |
— |
4,550 |
__ |
|
i |
Kammarförvandt.....................................................- |
2,200 |
— |
660 |
— |
2,800 |
— |
i |
Bokhållare............................................................... |
2,200 |
— |
GG0 |
--- |
2,800 |
— |
i |
Kammarskrifvare...................................................... |
1,000 |
— |
300 |
— |
1,300 |
— |
Till materialförvaltaregöromålens bestridande, arvode..... |
150 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
Kassan. |
|||||||
i |
Kassör, utom arvode 500 lldr å Lotsverkets stat .......... |
3,000 |
— |
900 |
— |
3,900 |
— |
Öfvertalig tjensteman. |
|||||||
i |
Notarie............ .......................................... |
2,200 |
— |
G60 |
— |
2,860 |
— |
Betjening. |
|||||||
i |
Vaktmästare.......................................................... |
700 |
1 " |
— |
— |
700 |
— |
2 |
Kammardrängar å G00 lldr....................................... |
1.200 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
Till gratifikation åt lönlöse tjensteman och vaktbetjente |
450 |
— |
— |
450 |
— |
||
34,050 |
— |
7,590 |
— |
41,640 |
— |
||
Tillkommer: Genom indragning af en kammarskrifvare- |
|||||||
tjenst och en kammardrängsyssla uppkommer |
|||||||
odisponerad behållning ........................... |
1,500 |
— |
— |
1,500 |
|||
Summa Kmt Kdr |
35,550 |
i - |
| 7,590 |
1 - |
43,140 |
i - |
Bil. N:o 4 till ongl. aj:ts åd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 3
Litt. C.
Sjökrigsskolan.
Under- |
||||||
1 . , 1 |
visnings- |
Nuvarande |
Tillernade |
|||
timmar |
arvoden. |
arvoden. |
||||
per vecka. |
||||||
1 |
Lärare uti sjötaktik, sjökrigshistoria, skärgårdskrigskonst, ång- |
|||||
maskinlära, artilleri och handgevärslära med ritningar |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
||
1 |
D:o uti fältbefästning med ritning, fästningslära............. |
;; |
300 |
— |
300 |
— |
1 |
D:o uti navigation, skeppsbyggeri med ritning, sjökortrit- |
|||||
ning, plan och sferisk trigonometri samt analytisk |
||||||
geometri............................................................... |
18 |
1,600 |
— |
1,700 |
— |
|
1 |
Biträdande lärare uti navigation, tjcnstgöringsreglemcntc, krigs- |
|||||
och sjölag, exercisreglemente och signalbref................... |
5 |
400 |
— |
500 |
— |
|
1 |
Lärare uti geometri......................................................... |
10 |
400 |
700 |
— |
|
1 |
L>:0 uti fysik, mekanik, aritmetik och algebra.................. |
t’:.'' |
800 |
_ |
1,700 |
|
! |
D:0 uti kemi............................................................... |
B |
350 |
— |
400 |
— |
1 |
D:o uti kristendom, logik och psykologi, svenska språket, |
|||||
litteraturhistoria, hand- och ämnesskrifning............... |
2G |
1,400 |
— |
1,900 |
— |
|
1 |
D:o uti historia och geografi samt svensk och allmän stats- |
|||||
kunskap........................................................... . |
17 |
1,000 |
— |
1,300 |
— |
|
j 1 |
D:o uti Franska språket............................................... |
15 |
800 |
— |
1,100 |
— |
1 |
D:o uti Engelska språket.............................................. |
15 |
800 |
— |
1,100 |
— |
1 |
D:o uti Tyska språket.................................................. |
15 |
500 |
— |
900 |
— |
I |
D:o uti frihandsteckning ............................................. |
2 |
300 |
— |
300 |
_ |
1 |
D:o uti gymnastik- och vapenöfning............................... |
5 ;t G |
600 |
— |
G00 |
|
Summa |
- |
10,250 |
13,500 |
_ |
Anm.
Hela undervisningstiden å land utgör per år 27 veckor.
4 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 187 .
Litt. D.
Uppgift å det belopp som erfordras för att bereda löner enligt normalstat
åt officerare och underofficerare af Kongl. Flottan.
Enligt förenämnda stat erfordras till löner: |
|||||||||||
åt officerare................................. |
323,175 |
||||||||||
B underofficerare............................. |
163,500 |
486,675 |
|||||||||
För Öfvertaligc, enligt nådiga staten |
Lön. |
Inqvartering. |
Spanroåls- ersättning. |
||||||||
3 Kommendörkaptener... å 3,000 Rdr |
å 3,000 |
9,000 |
— |
(2 å 400 |
800 250 |
-1 -J |
— |
— |
— |
||
1 Flaggundcrofficcr........................ |
— |
800 |
— |
— |
50 |
» |
50 |
— |
|||
2 Underofficerare af 2:a kl. Carlskrona |
å 650 |
1,300 |
— |
å 36 |
72 |
- |
å50 |
100 |
— |
||
1 D:o af d:o Stockholm |
å 700 |
1,400 |
•- |
å 80 |
160 |
— |
» |
100 |
— |
||
17 D:o af 3:c kl. Carlskrona |
å 550 |
9,350 |
— |
ä 36 |
612 |
— |
» |
850 |
- |
||
6 D:o af d:0 Stockholm |
å 600 |
3,600 |
ä 80 |
480 |
— |
» |
300 |
— |
|||
— |
25,450 |
— |
— |
2,424 |
— |
— |
1,400 |
— |
29,274 |
||
Behofvet |
515,949 |
— |
|||||||||
Tillgång: |
|||||||||||
Enligt nådiga staten af den 28/3 1873: |
|||||||||||
för officerare och underofficerare vid f |
d. Kongl. Flottan |
291,300 |
— |
||||||||
D:o d:0 |
vid f. d. Kongl. Skärgårdsartilleriet |
171,030 |
— |
||||||||
Besparing: |
|||||||||||
å anslaget till Nva reservstaten... |
4,761 9,050 |
||||||||||
i följd af 10 underoffiicerares anbefallda öfverflyttning på Varfsstat |
476,141 |
91 |
|||||||||
Brist att fyllas........................ |
39,807 |
9 |
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Litt E.
5
Stat öfver föreslaget dyrtidstillägg för officerare vid Kongl. Flottan och
Flottans Nya Reservstat under åren 1874 och 1875.
Lön enligt |
Dyrtidstillägg af åren 1874 |
Summa. |
|||
6,750 |
1,250 |
8,000 |
|||
6,750 |
-- |
1,250 |
— |
8,000 |
— |
5,550 |
1,050 |
—- |
6,600 |
— |
|
27,750 |
— |
5,250 |
— |
33,000 |
— |
4,200 79,800 |
— |
800 15,200 |
— |
5,000 95,000 |
|
2,800 |
— |
500 |
— |
3,300 |
— |
67,200 |
— |
12,000 |
— |
79,200 |
— |
2,400 |
— |
450 |
— |
2,850 |
— |
40,800 |
— |
7,650 |
— |
48,450 |
— |
1,350 |
— |
250 |
— |
1,600 |
— |
56,700 |
— |
10,500 |
— |
67,200 |
— |
950 |
— |
175 |
— |
1,125 |
__ |
11,400 |
— |
2,100 |
— |
13,500 |
— |
675 |
— |
175 |
— |
850 |
— |
8,100 |
— |
2,100 |
— |
10,200 |
— |
323,175 |
— |
60,700 |
— |
383,875 |
— |
3,250 6,800 |
— |
1,750 3,200 |
— |
5,000 10,000 |
.... |
10,050 |
— |
4,950 |
— |
15,000 |
— |
333,225 |
— |
65,650 |
— |
398,875 |
— |
2,200 |
660 |
2,860 |
|||
37,400 |
— |
11,220 |
— |
48,620 |
— |
2,000 |
— |
600 |
— |
2,600 |
— |
30,000 |
— |
9,000 |
— |
39,000 |
— |
71,600 |
— |
21,480 |
— |
93,080 |
— |
Antal.
1
1
1
5
1
19
1
| 24
1
17
1
42
1
12
1
12
1
17
1
15
Kongl. Flottan.
Flaggman..............
D:o ..............
Kommendör............
D:o ............
Kommendör-Kapten .
D:o
Kapten..................
D:o ...........
Kapten...........
Ilo ...........
Löjtnant.........
D:o .........
Under-Löjtnant
D:o
Under-Löjtnant
Ilo
Öfver Stat vid Kongl. Flottan qvarstående.
Kommendör-Kapten......................................
ilo .......................
Summa
Å Kongl. Flottans Nya Reservstat.
Kapten-Löjtnant...
D:0
Kapten-Löjtnant..
D:o
Summa
6 Bil, N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 187 .
Litt. F.
Flottans Matroskår.
Nuvarande stat. |
Föreslag |
en stat. |
||||||||
Antal. |
||||||||||
För år |
Summa. |
För år |
Summa. |
|||||||
pr man. |
pr man. |
|||||||||
Karlskrona Station. |
||||||||||
100 |
Första klass matroser________________________ |
273 |
75 |
27,375 |
-- |
401 |
50 |
40,150 |
~ |
|
50 |
Matroser........................................... |
182 |
50 |
9,125 |
— |
292 |
14,600 |
— |
||
50 |
D:0 ......................................... |
182 |
50 |
9,125 |
— |
219 |
— |
10,950 |
— |
|
100 |
Jungman......................................... |
111 |
25 |
9,125 |
— |
182 |
50 |
18,250 |
— |
|
100 |
1 ):•» ......................................... |
91 |
25 |
9,125 |
— |
127 |
75 |
12,775 |
— |
|
400 |
S:a |
_ |
_ |
63,875 |
._ |
_ |
96,725 |
_ |
||
Stockholms Station. |
||||||||||
50 |
Första klass matroser....................... |
273 |
75 |
13,687 |
50 |
401 |
50 |
20,075 |
— |
|
25 |
Matroser......................................... |
182 |
50 |
4,562 |
50 |
292 |
— |
7,300 |
- |
|
25 |
D:o ........................................ |
182 |
50 |
4,562 |
50 |
219 |
— |
5,475 |
— |
|
50 |
Jungman........................................ |
91 |
25 |
4,562 |
50 |
182 |
50 |
9,125 |
— |
|
50 |
D:o ........................................ |
91 |
25 |
4,562 |
50 |
127 |
75 |
6,387 |
50 |
|
200 |
S:a |
__ |
___ |
31,937 |
50 |
____ |
— |
48,362 |
50 |
|
S:at |
600 |
Summa vid båda Stationerna |
95,812 |
50 |
145,087 |
50 |
: 4 till Kongl. Majds åd. roposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Litt. G.
Civilstaten vid. Flottans Stationer.
Antal. |
Vid (uriskrona Station. I. Korn,''») endants-af de In ingen. |
Ärliga löner. |
Löntillökning |
Ytterligare |
|||
1 |
Sekreterare..... |
4,000 |
500 |
500 |
— |
||
1 |
Auditör............................................................... |
3,000 |
500 |
500 |
— |
||
1 |
Advokatfiskal . (arvode) |
2,000 4,000 |
|||||
1 |
Intendent....................................,...................... |
500 |
_ |
500 |
__ |
||
1 |
Regementsskrif vare.................................. |
2,500 |
— |
500 |
__ |
500 |
— |
1 |
Proviantmästare (utom arvode 1.000 Rdr från anslaget |
||||||
till spanmålsupphandlings och bagerikostnader).... |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
||
1 |
Beklädnadsförvaltare ......................... |
2,500 |
— |
500 |
— |
500 |
__ |
1 |
Sjukhusförvaltare (med boställe)............................. |
2,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
1 |
Kammarskrifvare__________________________________________________ |
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
3 |
13:0 å 1.500 Rdr................................ |
4,500 |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
1 |
Väbel . |
800 |
200 |
— |
— |
— |
|
1 |
Vaktmästare. |
700 |
|||||
1 |
Kammardräng____ |
G 00 |
|||||
— |
Till gratifikationer åt extraordinarie tjensteman........ |
800 |
— |
— |
— |
— |
— |
II. Varfs-afdelni ngen. |
|||||||
1 |
Sekreterare . |
4,000 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
1 |
Kamererare......................................................... |
4,000 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
1 |
Kammarförvandt.......... |
3,000 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
1 |
13:0 .......... |
3,000 |
— |
500 |
— |
500 |
|
1 |
Kassör................................................................ |
3,000 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
2 |
Revisorer å 2.500 Rdr |
5,000 |
— |
1,000 |
— |
1,000 |
|
1 |
Regementsskrifvare . |
2,500 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
1 |
Bokhållare____ |
2,500 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
1 |
Invcntarieförvaltare |
3,000 3,000 |
500 |
500 500 |
|||
1 |
Materialförvaltare...... |
— |
500 |
— |
_ |
||
1 |
Kammarskrifvare som förestår dagliga utgiftsboden... |
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
(1 |
D:o å 1,500 Rdr................. |
9,000 |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
1 |
Vaktmästare |
700 |
|||||
1 |
Kammardräng.. . . |
600 |
|||||
1 .... |
Till gratifikationer åt extraordinarie tjensteman........ |
800 |
— |
— |
— |
— |
|
Summa kronor |
76,000 |
14,200 |
— |
8,000 |
— |
8
Bil. N:o 4 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874,
Antal. |
Vid Stockholms station. |
Ärliga lönen. |
Löntillökning |
Ytterligare |
|||
I. Kommendants-afdelningen. |
|||||||
1 |
Sekreterare.......................................................... |
4,000 |
__ |
500 |
— |
500 |
— |
1 |
Auditör................................................. (arvode) |
1,000 |
-— |
— |
— |
— |
|
1 |
Intendent............................................................ |
4,000 |
_ |
500 |
__ |
500 |
— |
1 |
2,500 |
500 |
500 |
_ |
|||
1 |
Beklädnadsförvaltare ............................................ |
2,500 |
500 |
500 |
_ |
||
1 |
Kammarskrifvare ................................................ |
1,500 |
500 |
— |
— |
— |
|
1 |
Väbel................................................................. |
800 |
200 |
— |
— |
— |
|
1 |
Vaktmästare........................................................ |
700 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
Till gratifikationer åt extraordinarie tjensteman........ |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
II. Varfs-afdelning en. |
|||||||
1 |
4,000 |
— |
500 |
_ |
500 |
— |
|
1 |
4,000 |
500 |
500 |
_ |
|||
1 |
Kammarförvandt.................................................. |
3,000 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
1 |
3,000 |
__ |
500 |
_ |
500 |
— |
|
1 |
Materialförvaltare (med boställe)............................ |
2,500 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
1 |
2,500 |
— |
500 |
_ |
500 |
— |
|
1 |
Regementsskrifvare och Bokhållare.......................... |
2,500 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
1 |
2,500 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
|
3 |
4,500 |
___ |
1,500 |
_ |
_ |
_ |
|
1 |
700 |
__ |
_ |
__ |
_ |
||
Till gratifikationer åt extraordinäre tjensteman......... |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa kronor |
47,000 |
8,200 |
0,000 |
— |
|||
! |
Summa vid båda Stationerna kronor |
123,000 |
_ |
! 22,400 |
| _ |
14,000 |
— |
7.
:o 4 t Kong!. Mcij:ts J. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
tf
Litt. H.
Stat öfver dyrtidstillägg för Civilstaten vid Sjöförsvarets Stationer att
tillämpas år 1874.
! N u |
a |
rande |
— |
||||||
Antal. |
Dvrtid |
5” |
|||||||
tillaggg |
ar |
Summa |
i |
||||||
Lön. |
Inqvartering. |
1874 |
|||||||
(’u ris k ro ii ii Station. |
|||||||||
i ! i |
Öfverkommissarie |
I 4,500 |
_ |
360 |
4,860 |
! ! |
|||
i |
.Sekreterare.. |
! 2,500 |
— |
96 |
— |
750 |
— |
3,346 |
|
i |
1 Auditör...... |
1 2,000 |
— |
72 |
— |
600 |
2,672 |
— |
|
: 1 |
Advokatfiskal |
2,000 |
— |
72 |
— |
— |
— |
2,072 |
|
1 |
Registrator och Kanslist |
1,500 |
72 |
— |
450 |
- |
2,022 |
— |
|
1 1 |
D:o d:o (med skyldighet att tillika ombesörja |
||||||||
renskri fning) |
2,000 |
— |
— |
— |
600 |
— |
2,600 |
— |
|
1 |
Kanslist. |
1,000 |
— |
36 |
— |
300 |
— |
1,336 |
— |
1 |
D:o ...... |
800 |
— |
36 |
— |
240 |
_ |
1,076 |
|
1 |
Vät >el |
500 |
— |
36 |
— |
150 |
— |
686 |
— |
Odisponerade (återstoden af Sekreterarens |
|||||||||
och Kanslistens hos Varfschefen ar- |
|||||||||
voden).... |
1 300 |
||||||||
1 |
Kamrerare..... |
3,000 |
96 |
— |
900 |
_ |
3,996 |
_ |
|
1 |
Sjömiliskommissarie (Intendent) |
3,000 |
— |
96 |
— |
900 |
— |
3,996 |
— |
1 |
V arf skommissarie |
3 000 |
96 |
||||||
1 |
Kassör......... |
2,500 |
72 |
_ |
428 |
_____ |
3,000 |
||
1 |
Kammarförvandt. . |
2,000 |
- |
72 |
600 |
— |
2,672 |
— |
|
2 |
0:0 |
4,000 |
— |
144 |
— |
1,200 |
— |
5,344 |
|
1 |
Beklädnadsförvaltare |
2,000 |
— |
72 |
— |
428 |
— |
2,500 |
1 |
1 |
Materialförvaltare . |
2,000 |
— |
72 |
— |
600 |
— |
2,672 |
— |
1 |
Inventarieförvaltare |
3,000 |
— |
72 |
— |
428 |
— |
3,500 |
'' |
1 |
Revisor. |
1,800 |
— |
72 |
— |
540 |
— |
2,412 |
_ |
I |
Transport |
44,400 |
1,644 |
— |
9,114 |
— | 55,158 |
__ |
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami., 1 Afä.
10 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o / om Statsv
1 74.
\ j |
1 |
N u v |
a r |
ande |
Dvrtids |
||||
Antal. |
— |
i |
tillägg år |
Summa. |
|||||
Lön. |
Inqvartering. |
||||||||
Transport |
44,400 |
___ |
1,644 |
— |
9,114 |
-- |
55,158 |
— |
|
1 |
Revisor................................................... |
1,800 |
— |
72 |
540 |
— |
2,412 |
— |
|
1 |
Regementsskrifvare................................... |
1,800 |
- |
72 |
— |
540 |
— |
2,412 |
— |
1 |
D:0 ................................... |
1,800 |
— |
72 |
— |
540 |
— |
2,412 |
— ■ |
I 1 |
Bokhållare............................................... |
1,200 |
— |
72 |
— |
360 |
— |
1,632 |
— |
1 |
D;o ............................................... |
1,200 |
— |
72 |
— |
360 |
— |
1,632 |
— |
1 |
Sjukhusinspektor (Förvaltare) med boställe |
||||||||
och 300 Rdr från sjukvård sanslaget........ |
1,200 |
— |
— |
— |
360 |
— |
1,560 |
||
2 |
Inspektörer.............................................. |
2,400 |
— |
144 |
— |
720 |
— |
3,264 |
|
i 1 |
Proviantmästare (utom 1,000 Rdr från Bageri- |
||||||||
kostnadsanslaget)................................ |
1,000 |
- |
72 |
— |
— |
1,072 |
— |
||
1 |
Kammarskrifvare (med boställe)................. |
800 |
— |
— |
— |
240 |
1,040 |
— |
|
1 |
D:0 .................................... |
800 |
— |
36 |
— |
240 |
— |
1,076 |
— |
12 |
D:0 .................................... |
9,600 |
— |
432 |
— |
2,880 |
— |
12,912 |
— |
1 |
Vaktmästare (med boställe)........................ |
400 |
— |
— |
— |
120 |
— |
520 |
— |
1 |
D:o ........................................... |
400 |
— |
27 |
— |
120 |
— |
547 |
— |
1 |
Kammardräng......... ................................ |
300 |
— |
27 |
— |
100 |
— |
427 |
— |
2 |
D:0 .......................................... |
600 |
— |
54 |
— |
200 |
— |
854 |
— |
1 |
T)-n ... arvode |
300 |
— |
27 |
— |
100 |
— |
427 |
— |
Skrifvarebiträde och gratifikationer............. |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
||
S:a |
72,000 |
2,823 |
16,534 |
— |
91,357 |
— |
|||
Stockholms Station. |
|||||||||
1 |
Sekreterare och Auditör (med boställe)........ |
2,500 |
— |
i |
— |
750 |
1 |
3,250 |
— |
1 |
Kanslist................................................... |
1,000 |
— |
45 |
— |
300 |
1,345 |
— |
|
1 |
D:n .......................................... |
800 |
_ |
45 |
1 - |
! 240 |
! — |
1,085 |
|
Transport |
4,300 |
I- |
| 90 |
1 — |
| 1,290 |
i- |
5,680 |
1- |
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts l\åd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 11
1 Antal. |
N n v |
a r a n d e |
Dyrtid |
J- |
Summa. |
||||
Lön. |
Inqvartering. |
1874. |
|||||||
Transport |
4,300 |
— |
00 |
— |
1,200 |
— |
5,680 |
— |
|
i |
yäbel (med boställe) .... .......................... |
500 |
— |
— |
— |
150 |
650 |
— |
|
i |
Kamrerare (d:o) ................................. |
3,000 |
— |
— |
— |
000 |
— |
3,300 |
|
i |
Kassör.................................................... |
2,000 |
00 |
— |
600 |
— |
2,600 |
— |
|
i |
Kammarförvandt...................................... |
2,000 |
00 |
— |
600 |
— |
2,690 |
— |
|
i |
Beklädnadsf ör valtare................................. |
2,000 |
00 |
— |
410 |
2,500 |
|||
! i |
Materialförvaltare (med boställe)................ |
2,500 |
—- |
500 |
— |
3,000 |
— |
||
i |
Inventarieförvaltare (med d:o och 600 Kdr |
||||||||
från Allmänna besparingarna)................ |
2,000 |
— |
- ■- |
- |
500 |
_ |
2,500 |
||
■ |
Regementsskrifvare.............. |
1,800 |
00 |
- |
540 |
2,430 |
—! |
||
i |
Bokhållare .............................................. |
1,200 |
00 |
360 |
— |
1,650 |
— |
||
i |
Revisor..................................... |
1 800 |
00 |
540 240 |
2,430 1,040 |
||||
i |
Kammarskrifvare (med boställe)............. |
800 |
— |
— |
— |
— |
|||
i |
D:o ............................. |
800 |
45 |
240 720 20 |
1,085 3,255 520 |
||||
D:o ................... |
2,400 500 |
135 |
|||||||
i |
Vaktmästare (med boställe).............. |
— |
— |
— |
— |
||||
i |
400 |
400 |
|||||||
Arvode till den, som förestår dagl. utgifts- |
|||||||||
150 |
150 |
||||||||
S:a |
28,150 |
_ |
810 |
7,610 |
_ |
36,570 |
|||
Summa för båda Stationerna |
100,150 |
3,633 |
24,144 |
127,927 |
Bil. N;o 4 till Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition A:o 1 om Statsverket 1874.
12
Litt.
Tablå för jämförelse mellan den nuvarande
1 Nuvarande j 1 1 |
|
4,860 | |
— |
2,596 |
— |
2,072 |
.... |
2,072 |
— |
3,096 |
— |
2,072 |
- |
1,872 |
|
1,072 |
|
2,072 |
~ ! |
1,200 |
|
836 |
— |
2,508 |
— |
400 |
— |
327 |
— |
1,000 |
|
2,000 |
... |
j 3,096 |
— |
4,144 |
— |
2,572 |
— |
3,744 |
— |
1,872 |
— |
1,272 |
— |
3,072 |
— |
2,072 |
— |
52,435 |
_ |
År 18 7 4.
l:o. Vid Karlskrona station.
1 Öfverkommissarie_____________-.....-................
] Sekreterare med omkring 500 Rdr sportler..
1 Auditör................................ ................
1 Advokatfiskal.........................................
1 Sjömiliskommissarie ....................... .......
1 Kammarförvandt....................................
1 Regementsskrifvare................................
1 Proviantmästare (utom 1,000 Rdr från Bagererikostnads-anslaget)......
1 Förvaltare...............................................-..............-.....-.............
1 Sjukliusi nspektor (utom boställe och 300 Kdr från Sjuk vårdsanslaget).
1 Kammarskrifvare........................................................................
3 D:o ........................................................................
1 Väbel........................................................................................
1 Vaktmästare (med boställe)..........................................................
1 Kammardräng.............................................................................
Skrifvarebiträde till 1 Begementsskrifvare och 1 Proviantmästare..........
1 Registrator och Kanslist......................................................................................
1 Kamrerare ......................... ................ ............................................................
2 Kammarförvandter ä 2,072 Rdr............................................................................
1 Kassör.................................................................-............................................
2 Revisorer å 1,872 Rdr.........................................................................................
1 Regementsskrifvare.............................................................................................
1 Bokhållare........................................................................................................
1 Inventarieförvaltare............................................................................................
1 Materialförvaltare..............................................................................................
1 Virkesförvaltare (arvode 2,000 Rdr från allmänna besparingarne)......... ....................
1 Kammarskrifvare hos d:o (ej tillsatt) arvode 800 Rdr från allmänna besparingarne.....
Transp.
Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1874.
13
I.
Civilstaten vid Flottans stationer och den föreslagna.
r~ År 18 7 5. |
1 Föreslagen |
|
Iso. Vid Karlskrona station. |
||
A) KowmendanU-afdelningen. |
||
j 1 Sekreterare.....-..........-................................... ...... .......... ...... ........... ................. |
4,000 |
1 |
I 1 Auditör..............-.................................................................................... .................... |
3,000 |
— |
| 1 Advokatfiskal (arvode)........................................................................................................ |
2,000 |
— |
1 Intendent.................................................................................-....................................... |
4,000 |
|
1 Regementsskrif vare.............................................................................................................. |
2,500 |
— |
1 Proviantmästare (utom 1,000 Kr. å särskild stat).................................................................... |
1,000 |
- |
\ 1 Beklädnads-förvaltare...........................................................-......................................-....... |
2,500 |
— : |
1 Sjukhusförvaltare (med boställe).............................................................................-............. |
2,500 |
— |
1 Kammarskrifvare............................................................................................................... |
1,500 |
— |
3D:oå 1,500 Kr. .................................................................................................. |
4,500 |
_ |
1 Väbel .............................................................................................................................. |
800 |
— |
1 Vaktmästare...................................................................................................................... |
700 |
— |
600 |
_ |
|
800 |
||
B) Varfs-afdelningen. |
||
1 Sekreterare....................................................................................................................... |
4,000 |
|
1 Kamrerare........................................................................................................................ |
4,000 |
— |
j 2 Kammarförvandter ä 3,000 Kr............................................................................................. |
6,000 |
- |
1 Kassör.............................................................................................................................. |
3,000 |
- |
2 Revisorer ä 2,500 Kr........................................................................................................ |
5,000 |
__ |
'' 1 Regementsskrifvare....................................................................................................... |
2,500 |
|
1 b I 1 Bokhållare.................................................................................... ................... |
2,500 |
|
1 Inventarieförvaltare........................................................................ .................. |
3,000 |
-i |
1 Materialförvaltare................................................................. .................. |
3,000 |
|
_ |
_ |
|
_ |
||
Transp. |
63,400 |
|_ |
14
Bil. N:o 4 till Kongl. Afaj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
i Nuvarande |
||
lön med |
||
inqvartering. |
||
,52,435 |
— |
Transp. |
836 |
— |
1 Kammarskrifvare................................................................................................... |
5,016 |
6 D:o ..................................................................................................... |
|
427 |
1 Vaktmästare................................................................................................................. |
|
327 |
— |
1 Kammardräng................................. |
1,000 |
Skrifvarbiträde till 1 Inventarieförvaltare ock 1 Regementsskrifvare............................................. |
|
1,572 |
— |
1 Registrator och Kanslist hos Stationsbefälhafvaren........... |
1,036 |
I Kanslist....................................... |
|
836 |
1 D:o .............................................. |
|
3,096 |
1 Varf skommissarie........................................... |
|
1,272 |
1 Bokhållare........................................... |
|
2,544 |
— |
2 Inspektörer ä 1,272 Rdr..................... |
800 |
— |
1 Kammarskrifvare (med boställe).......................................................................................... |
1,672 |
— |
2 !>:■• ä 836 Rdr................................................................................................. |
654 |
-- |
2 Kammardrängar ä 300 Rdr (den ene med arvode)..... |
1,300 |
— |
Odisponeradt Sekreterare- och Kanslist-arvode........................... |
74,823 |
_ |
Summa Rdr |
2,500 |
1 Sekreterare och Auditör (med boställe) ..........................................,...................................... |
|
845 |
1 Kanslist......... |
|
1 |
||
1,890 |
— |
1 Regementsskrifvare...... |
2,000 |
- |
1 Förvaltare (med boställe)..... |
845 |
— |
1 Kammarskrifvare........................... |
500 |
- |
1 Väbel (med boställe) ................. |
500 |
— |
1 Vaktmästare (med d:o) .. |
9,080 |
_ |
Transp. |
. Maj: Nåd.
■n on
om ta verket 1
15
:o 4
Föreslagen |
||
Transp. |
Lön. 63,400 |
|
1 Kammarskrifvare. som förestår daeliea uteiftsboden |
1,500 |
— |
6 Kammarskrifvare å 1.500 Kr. |
9,000 |
— |
1 Vaktmästare ..................... |
700 |
— |
1 Kammardräng...... |
600 |
|
Till gratifikationer åt e. o. tjensteman....... |
800 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
|
Summa Kr. |
76000 |
|
2:o. Vid Stockholms Station. |
||
A) Kommendants-ajdelniiujen. |
||
1 Sekreterare.................................. |
4,000 |
— |
1 Auditör (arvode).................................. |
1,000 |
|
1 Intendent....................... |
4 000 |
|
1 Kammarförvandt och Regementsskrifvare...... |
2,500 |
— |
1 Beklädnadsför valtare............. |
2,500 |
— |
1 Kammarskrifvare......................... |
1,500 |
— |
1 Väbel (med boställe).................. |
800 |
— |
1 Vaktmästare (med d:o)......... |
700 |
— |
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän.............. |
400 |
|
Transp. |
17,400 |
_ |
cm yl. aj:
Nuvarande |
||
9,080 |
— |
Transp. |
1,045 |
_ |
1 Kanslist................................................................... |
3,000 |
1 Kamrerare (med boställe)........................................... |
|
2,090 |
— |
1 Kammarförvandt....................................................... |
2,090 |
— |
1 Kassör.................................................................... |
2,500 |
- |
1 Materialförvaltare (med boställe)................................. |
2,090 |
1 Förvaltare (utom 500 Rdr från allmänna bespaxingarne) |
|
1,290 |
- |
1 Bokhållare................................................................ |
1,890 |
— |
1 Revisor................................................................... |
800 |
— |
1 Kammarskrifvare (med boställe).................................. |
1,690 |
— • |
2 D:o å 845 Rdr......................................................... |
400 |
— |
1 Kammardräng (med boställe)...................................... |
845 |
— |
1 Kammarskrifvare....................................................... |
150 |
— |
Arvode till den som förestår dagliga utgiftsboden............. |
28,960 |
_ |
Summa Rdr |
103,783 |
— |
Summa vid båda Stationerna |
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
17
Föreslagen |
||
Lön. |
||
B) Varfs-afdelningen. Transp. |
17,400 |
|
1 Sekreterare........................................... |
4,000 |
|
I Kamrerare.................................... |
4 000 |
|
1 Kammarförvandt.................................................................. |
3,000 |
_ |
1 Kassör............................... |
3 000 |
|
1 Materialförvaltare (med boställe).......................................................................................... |
2,500 |
— |
1 Inventarieförvaltare........................................................................................... |
2,500 |
— |
1 Regementsskrifvare och Bokhållare....................................................................................... |
2,500 |
— |
1 Revisor............ |
2,500 |
|
1 Kammarskrifvare............................................................................................................... |
1,500 |
— |
2 D:o å 1,500 Kr................................................................................................................. |
3,000 |
— |
1 Vaktmästare (med boställe)................................................................................................. |
700 |
— |
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän...................................................................................... |
400 |
— |
............................................................................................... Summa Kronor |
47,000 |
— |
Summa vid båda Stationerna |
123,000 |
Bih. till Biksd. Prof. 1874.
1 Sami., 1 Afd.
C
18
Bil. iV:o 4 till Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1874.
Stock
holms
station.
1
1
1
2
1
12
3
1
1
Litt.
Arvodesstat för vissa militära
Karls
krona
station.
Nuvarande stat.
a) Till Officerare.
Stations-befälhafvare (med boställe)........
Stock- |
Karls- |
|
holms |
krona |
Summa. |
station. |
station. |
1,200—: 5,000 —
1 | Adjutant hos d:o.
1 : Kommendant
150
-i 300r
--! 1,200-
Kompani-Chefer vid Skeppsgossekåren..................... å 300 Edr i -v
Kompani-Officerare vid d:o..................................... ä 150 » j -
Adjutant hos Kommendanten ................................................. J--f
Chefer för Matroskompanier................................... å 300 Edr
300-
G00 -300j150- 600;- -
Instruktions-Officerare............................................ å 150 » 300; \ 600
Informations-Officerare........................................... å 300 » 300^ | 1,200
17 Chefer för Båtsmanskompanier................................ å 300 » | 3,600 — j 5,100
b) Till Underofficerare.
1 : Uppbördsman i Matros- och Båtsmanskasern............................ ; -j
Uppbördsman i Skeppsgossekasern.......................................... i
Uppbördsman i Högvakten med tillsyn vid Amiralitets häktet
mot serskildt arvode från ansl. till div. behof af...... 200 Edr
Kompani Underofficerare vid Skeppsgossekåren........ å 50 » I
Informations Underofficerare................................... å 90 » j
Adjutant hos Kommendanten ................................................. !
Underofficer för tillsyn af kruthuset å Loudden....................... I
270-
75''-
150-
100-
75-
100
360-
Snmma 6,345 - 15,760--
6,200-
450;-
1,200!
600-300 [-150''
900 —
900]-
1,500-
8,700(-
75-100-75—:
ioo1-
630 -75;-1501-
22,105!-
Bil. N:o 4 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
19
K.
befattningar vid Flottan.
Stock- holms |
Karls- krona |
Båda statio- |
Beräknad grad. |
Föreslagen stat. |
1 Stock-holms |
| Karls-krona |
Summa. |
|||
station. |
station. |
nerna. |
station. |
1 station. |
||||||
i |
Flaggman |
9 ^nn |
||||||||
1 |
||||||||||
( |
Kommendör |
|||||||||
_ |
— |
i |
eller Korn.- |
>Stabs-Chef hos d:o................................. |
— |
— |
— |
1,000 |
- |
|
1 |
Kapten. |
J |
1 j |
|||||||
1 -- |
— |
i |
Kapten |
Adjutant hos d:o ................................... |
— |
— |
— |
— |
400 |
|
1 |
i |
— |
Kommendör |
Militär-Chef och Kommendant (med hostad) |
1,200 |
— |
4,400 |
— |
||
1 |
Kommendör |
Ichef för Underofficerskåren och undervis- |
||||||||
j 1 |
i |
1 |
eller Kom.-Kapten. |
[ ningen, Ordförande i Ekonomi-Direktion |
500 |
500 |
— |
|||
1 |
i |
Kom.-Kapt. |
Chef för Matroskåren, till militäröfning |
|||||||
uppfordrade båtsmän och Exercisskolan |
500 |
— |
500 |
— |
||||||
i |
— |
Kom.-Kapt. |
Chef för Skeppsgossekåren, ledamot i Eko- |
|||||||
! |
nomi-Direktionen................................ |
— |
— |
500 |
— |
|||||
1 i |
i |
— |
Kapten |
Adjutant hos Militär-Chefen (vid Stock- |
||||||
holms station bostad).......................... |
300 |
— |
400 |
— |
||||||
i |
2 |
— |
Kaptener |
Kompani-Chefer vid Matroskåren, en å hvar- |
||||||
dera station ledamot i Ekonomi-Direktion |
400 |
— |
800 |
— |
||||||
i |
1 |
— |
Kapten |
Kompani-Chef för till militäröfning upp- |
||||||
fordrade båtsmän, vid Stockholms sta-tion ledamot i Ekonomi-Direktion........ |
400 |
400 |
||||||||
2 |
2 |
Kaptener |
Informations-Officerare vid Undervisnings- |
|||||||
verket............................................... |
800 |
— |
800 |
— |
||||||
12 |
17 |
— |
Kaptener |
Chefer för Båtsmanskompanier å 300 Rdr |
3,600 |
— |
5,100 |
— |
||
1 1 |
1 |
— |
Und.-ofi. D:o D:o |
Uppbördsman i Båtsmanskasern.............. |
100 100 _ |
— |
100 |
— |
||
1 |
— |
D:o i Skeppsgossekasernen..................... |
— |
100 |
— |
|||||
— |
1 |
— |
D:o |
D:o i Högvakten med tillsyn vid häktet.. |
— |
— |
275 |
— |
||
i |
Sgr |
7,900 |
13,875 |
21,775 |
||||||
1 1 |
Summa |
— |
— |
— |
— |
25,675 |
— |
20 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
Litt. L.
Marin-Ingeniör-Staten.
Nuvarande |
|||||||
Föreslagen ! |
|||||||
! |
stat. |
||||||
i Lön. i |
Arvode. |
Inqvartering, i |
I |
||||
7000 |
750* |
9 000 |
1 i |
||||
4,500 |
- |
500 |
— |
bostad |
1 Direktör, lön................................................... |
6,000 |
|
j 4,500 |
500 |
— |
d:o |
1 D:o, d:o ......................................................... |
6,000 |
— |
|
i j.3,000 |
— |
— |
— |
150: - |
1 Ingeniör, d:o.................................................... |
4,000 |
— |
3,000 |
_ |
_ |
_ |
150: — |
1 D:o| |
||
> löner å 4,000 Kronor................................ |
16,000 |
— |
|||||
9,000 |
— |
— |
— |
bostäder |
3 D:oJ |
||
i |
— |
— |
— |
— |
1 Extra Ingeniör (uppbär för närvarande ett arvode |
||
af 2,000 R:dr från fonden för Krigsfartygs byg- |
|||||||
gande) arvode............................................... |
2,500 |
— |
|||||
2,500 |
|||||||
_ |
_ |
3,640 |
_ |
bostad |
1 Byggmästare vid Ingeniörs-Dep:tet vid Flottans |
||
station i Carlskrona, arvode........................... |
3,640 |
— |
|||||
— |
— |
2,300 |
— |
d:o |
1 D:o d:o vid Flottans station i Stockholm (upp- |
||
bär för närvarande dessutom ett arvode från |
|||||||
5:te hufvudtitelns allmänna besparingar af 300 |
|||||||
B: dr) arvode ................................................ |
3,640 |
— |
|||||
1 000 |
|||||||
1,000 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Till en Ingeniör för undervisning i Skeppsbyggeri, |
||
arvode.......................................................... |
500 |
— |
|||||
2 500 |
3 500 |
||||||
2 500 |
3,500 |
||||||
,....., _ |
2,160 |
_ |
,........... |
Till biträde åt Byggmästaren vid Carlskrona station |
_ |
||
24,000 |
_ |
21,100 |
— |
Summa Kronor |
62,780 |
— |
|
45,100 |
Bil. N:o 4 till Kvtngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 21
Anmärkningar.
Ordinarie Ingeniör vid Mariningeniör-staten, så val som extra Ingeniör, hvilken förordnas att i
succession efter till Direktör förordnad Ingeniör bestrida ordinarie Ingeniörsbefattning, är efter 6 års
tjenstgöring inom samma grad berättigad till en lönförhöjning af 500 Kronor och efter 10 års sådan
tjenstgöring till ytterligare lönförhöjning af 500 Kr.
Direktör, så väl som Ingeniör, hvilken förordnas att i succession efter till Öfverdirektör förordnad
Direktör, förrätta dennes befattning, är, efter 5 års tjenstgöring inom denna grad, berättigad till lönförhöjning
af 500 Kr.
Tiden för tillträdandet af dessa lönförhöjningar beräknas från och med året efter det, under hvilket
Direktör eller Ingeniör blifvit till sin befattning utnämnd, eller Ingeniör förordnad att förrätta direktörs"
tjenst eller extra Ingeniör att förestå ordinarie Ingeniörs befattning.
Direktörs aflöning minskas med 500 Kr. så länge boställe af honom innehafves.
Derest Byggmästare å Marin Ingeniörsstaten frånkännes boställe, ökas hans arvode till 1,000 Kr.
Efter fem års utöfning af sin befattning är Byggmästaren berättigad till 500 Kronors förhöjning i
arvodet och efter 10 års till ytterligare 500 Krs förhöjning.
Till Ingeniör, som är med boställe försedd, minskas aflöningen med 300 Kr.
Befintlig tillgång:
Kuvarande anslag för Marin Ingeniörstaten.......
Å Mekaniska kårens stat förut upptaget belopp.
Å Arvodesstaten d:o d:o..................................
Varande sålunda behofvet................................
37,000: —
7,600: —
600: ~ 45,100: —
.............. 17,680: —
Summa 62,780: —
22 Bil. N:o 4 till KongL Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.
lätt. M.
Flottans Läkarekår,
Lön jämte |
Karlskrona Station. |
Nuvarande 1871 års stat. |
Föreslaget dyrtidstillägg. |
Summa. Föreslagen |
||||
3,500 |
— |
1 Öfverfältläkare................................................ |
4,800 |
— |
— |
— |
4,800 |
|
2,300 |
— |
1 Regementsläkare (med bostad)......................... |
2,500 |
— |
490 |
— |
2,990 |
— ^ |
1,500 |
1 Förste Bataljonsläkare (d:o) ............................ |
1,700 |
— |
250 |
— |
1,950 |
— i |
|
1,500 |
1 D:o................................................................ |
1,700 |
— |
250 |
— |
1,950 |
j |
|
Stockholms Station. |
||||||||
2,oUO |
3,200 |
3,200 |
||||||
1,200 |
— |
1 Förste Bataljonsläkare (med bostad)................. |
1,500 |
- |
60 |
— |
1,560 |
— |
1,200 |
1,500 |
60 |
_ |
1,560 |
_ |
|||
För båda Stationerna. |
||||||||
3,500 |
— |
Till extra läkare och läkarstipendiater................ |
8,500 |
— |
— |
8,500 |
||
Summa |
25,400 |
1,110 |
26,510 |
— |
STOCKHOLM 1874, P. A. NORSTEDT & SÖNER. KONGL. BOKTRYCKARE.
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
1
Utdrag af Protokollet ''öfver Civ ilär eu,den, hållet inför Plans
Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms slott den
28 November 1873.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhjelm.
45.
Slutligen anförde föredragande Departements-Chefen:
»Det har länge varit insedt och erkändt, att Konungens rådgifvare,
isynnerhet visse af Departements-Cheferne, äro så upptagne af de så
kallade löpande göromålen, att de hafva föga tid öfrig att egna åt lösningen
af de större, samhällsvigtigare frågorna. Redan år 1844, således
endast 4 år efter Departementalstyrelsens införande, aflat Kongl. Maj:t
nådig proposition till Riksdagen, hvari antyddes önskvärdheten af att
Bih. till Riksd. Prut. 1874. 1 Sami. 1 A/d. 1
2
Bil. N:o 5 ci till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
någon del af de besvärsmål, som af Konungen i Statsrådet afgjordes,
kunde öfverlemnas till Högsta Domstolen. Sedan hafva åtskilliga förslagvarit
framställda, hvilka alla haft till syftemål att bereda DepartementsCheferne
en väl behöflig lindring i de dem tillhörande göromål; men
intet af dessa förslag har vunnit framgång.
Det med skäl öfverklagade missförhållandet qvarstår således och har
i oro väckande grad förvärrats derigenom att, särdeles inom vissa Departement,
de inkommande målens antal under de senare åren till följd af
landets starka utveckling högst betydligt ökats.
Vid sådant förhållande måste hvarje medel anlitas, hvarigenom den
önskvärda lindringen i Departements-Chefernes arbetsbörda skulle kunna
om icke fullkomligt så åtminstone till någon del åvägabringas.
I afseende härå torde i främsta rummet böra tagas i öfvervägande,
huruvida de under Departements-Cheferna ställda Kansli-Expeditionerna
äro så organiserade, att de kunna lemna erforderligt biträde vid målens
beredning. Om härvid finnes, att den vid Kansli-Expeditionerna anställda
personals arbetsprodukt icke är så god och rikhaltig, som den kunde
vara, bör tillses, huru förbättring häri skulle kunna genom förändrad
organisation åstadkommas.
Inom de fyra större Kansli-Expeditionerna (Landtförsvars-, Civil-,
Finans- och Ecclesiastik-Departementens), om hvilka här hufvudsakligen
är fråga, finnas, utom Expeditions-Chefen och Registratorn, rörande hvilkas
verksamhet förändrade bestämmelser icke torde vara af nöden, 2
eller 3 Expeditions-Sekreterare, 3 Protokoll-Sekreterare, 2 eller 3 Kanslister
samt 2 Kopister vid hvarje Expedition. Härtill kommer inom
Civil-Departementet en Byråchef och en tillförordnad Kanslist för kontrollen
å bränvinsförfattningarnas tillämpning, hvilka tjensteman med 1874
års ingång komma att ölverflyttas till Finans-Departementet, samt inom
Ecclesiastik-Dcpartcmentet 2 Byråchefer och deras biträden för ärendena
angående den högre undervisningen och angående folkundervisningen.
Enligt de under den 10 Juli 1840 utfärdade, ännu gällande Nådiga
Instruktionerna för nämnda fyra Kansli-Expeditioner äro ExpeditiomSeJcreterarnes
skyldigheter hufvudsakligen: att uti de mål, som, efter särskild
af Departements-Chefen bestämd fördelning, till dem öfverlemnas,
uppsätta för föredragningen erforderliga berättelser, samt i allmänhet ansvara
för uppsättning, utlemnande till renskrifning, kollationering och afsändande
af expeditioner. Protokoll-Sekreterarne åligger hufvudsakligen:
att inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet öfver der förekommande mål hålla
protokoll samt, der af Departements-Chefen eller Expeditions-Chefen så
anbefalles, med uppsättning af expeditioner biträda. Kanslisterna skola
Bil. N:o ö a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
uppsätta och renskrifva hvad dem af deras förmän i tjensten anbefalla»,
biträda vid kollationering samt afsända expeditioner.. . Kopisternas aig
o-anden äro i allmänhet att tillhandagå med expeditioners utskiftning,
kollationering och afsändande. Beträffande extra-ordinane Kanshsterne
stadgas, att de hafva, skyldighet biträda vid Kopisternas göromål och i
öfrio-t fullgöra hvad vederbörande förmän dem i tjensten anbefalla, Hess
utom föreskrifves i § 8, att »vederbörande Chefer ega att, såsom för
arbetets säkra och skyndsamma gång lämpligast synes, emellan tjenstemännen
inom expeditionen arbetet fördela,» samt uti § 9, att Departementschefens
och Expeditions-Chefens befallningar i tjensten skola af hvarje
underlydande med hörsamhet efterkommas, samt att Expeditions-Sekreterare
eller annan, som, efter hvad i Instruktionen är förordnadt eller efter
särskildt uppdrag, har öfverinseende å lägre tjenstemäns arbete, jemväl
e.o-er njuta rätt till lydnad i allt hvad af honom såsom förman anbetalles.
Om än nu anförda stadganden hafva den stora förtjensten att lemna
Departements-Chcfen och Expeditions-Chefen ganska vidsträckt frihet i
afseende å arbetets fördelning, så är detdo ck i ögonen fallande, att man
vid organisationen af Kansli-Expeditionerna fästat mera afseende vid
Kansli-Expeditionernas uppgift att besörja protokollföring och expedition
af redan fattade beslut än å nödvändigheten deraf, att Departementschefen
borde kunna icke allenast hos Expeditions-Chefen. utan äfven hos
Expeditionens öfrige embets- och tjensteman påräkna biträde vid ärendenas
beredning. Halfva antalet af de vid Expeditionerna anställde ordinarie
tjensteman och dessutom samtlige extra ordinarie Kanslisterna voro
hufvudsakligen afsedde för biträde vid kollationering och renskritmng.
Af återstående antalet skulle hälften eller derutöfver hufvudsakligen sysselsättas
med protokollföring. Endast Expeditions-Sekreterarne, två. eller
tre i hvarje Expedition, hade skyldighet att uppsätta för föredragningen
erforderliga berättelser, men icke ens af desse fordrade man, att de skulle
biträda med uppsättning af »betänkanden i inkomna mai», hvilken skj
dighet endast skulle åligga Expeditions-Chefen. ^ . .
Måhända kunde Departements-Chefen och Expeditions-Chefen under
de första åren efter Departementalstyrelsens införande utom andra göromål
medhinna att författa betänkanden i alla mål; men det ar fullkomligt
säkert, att sådant numera, då målens antal fördubblats och då årliga,
riksdagarne föranleda till årligen återkommande arbeten i och för statsregeringen,
icke ligger inom möjlighetens område.
Det har också under flera år varit brukligt, att Expeditions-Sekreterarne
fått uti den s. k. Statsrådsberedningen sjelf ve föredraga de mål,
i hvilka de efter bestämd fördelning uppsatt berättelser samt derefter af
-
4
Bä. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proj>. N:o 1, om Statsverket 1874.
gifva förslag till beslut i saken. Man har till och med låtit en och annan
af de yngre tjenstemännen, som dertill visat håg och fallenhet, få på
sadant sätt bereda mål, dermed åsyftande att icke allenast tillgodoföra
sig en sådan tjensteman^ arbete utan äfven lemna honom tillfälle till nödig
öfning. . Att dessa på riktiga principer grundade anordningar emellertad,
tdl följd af organisationens bristfällighet, icke kunnat bära så o-oda
irukter, som önskligt varit, skall nu visas.
Nuvarande ordinarie Kanslister och Kopister hafva i medeltal varit
Kanslister ne 42 ocli Kopisterne 39 år gamla, då de till sina innehafvande
befattningar befordrats. Besinnar man, att lönerna för dessa tjänster,
?“oaa hi a !Ckc åtföIja sportelinkomster, äro för Kanslistbefattningen
1,800 rar och för Kopisttjensten 1,000 rdr, och att befordran till dessa
tjenster i allmänhet icke vinnes förr än efter 10 till 20 års arbete i statens
tjenst, sa måste erkännas, att staten ej billigtvis kan af desse tjensteman
fordra, .det de skola egna sin tid och sina krafter uteslutande åt den
Expedition, de tillhöra. . Visserligen stadgas i § 15 af gällande Instruktion,
att ingen af de till Expeditionen hörande embets- och tjensteman
tär, med bibehållande af sin tjenst derstädes, emottaga annan allmän
tjenstebefattning; men härvid göres följande vigtiga tillägg: »så vida ei
sadant medgifves, af Departement,s-Chefeii för "Kopister och af Komd.
Magt, uppå Departements-Chefens anmälan för de med Kongl. Mapts
fullmakter försedde embets- och tjensteman.» Då härtill kommer, att''en
dylik tjensteman, om han fullgör hvad enligt Instruktionen skäligen kan
honom åligga, och derutöfver vill särskildt anstränga sig, ej kan° förhindras.
att uti enskilda befattningar eller uppdrag förskaffa sig den för hans
anständiga bergning erforderliga inkomst, så hafva numera förhållandena
utvecklat. sig derhän, att det knappast finnes någon ordinarie Kanslist
eller Kopist, som icke har sin hufvudsakligaste inkomst genom sysselsättning
utom Expeditionen. Men häraf blir också en gifven följd, att intresset
för arbetet i Expeditionen icke är eller kan vara så stort, som
•ur vara’ och a^'' arbetsprodukten i följd deraf måste blifva mindre
tillfredsställande, än man under andra förhållanden kunde vänta. Ersättningen
härför skulle, möjligen kunna vinnas och vinnes äfven i viss mån
genom de extra ordinarie Kanslisternes arbeten; men då ingen Departements-Chef
hittills haft till sitt förfogande medel att erbjuda dem nämnvärda
ekonomiska fördelar, och då de hafva framför sig utsigten att fa
aibeta minst 10 år och stundom ända till 20 år, innan befordran till
Kopist vinnes, sa är det ju naturligt, att de i sin ordning söka, så fort
sig. göia låter, förskaffa sig inkomstbringande sysselsättning utom Expeditionen,
och att Expeditionen, i samma mån som de till följd af duglig
-
5
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
het kunna blifva på andra håll använde, går miste om frukten af den
skicklighet, de genom tjenstgöringen i Expeditionen förvärfvat.
Hvad nu angår Protokoll-Sekrcteraretjensterne, — rörande hvilka
må i förbigående anmärkas att de nuvarande innehafvarne i medeltal uppnått
45 års ålder, då de till samma tjenster befordrats —, så har till
följd af bestämmelsen i 3:dje punkten af Kongl. Cirkuläret den 9 November
18C0 icke tillåtits att med dem förena annan allmän befattning.
Detta oaktadt kunna Protokoll-Sekreterarne icke i nämnvärd mån medverka
till göromålens befrämjande på sådant sätt, att Departements-Chefen
derigenom kan erhålla biträde vid målens beredning. Till följd af den
stora tillväxten i målens antal äro nemligen protokollen så vidlyftiga, att
Protokoll-Sekreterarne i allmänhet icke medhinna annat än att uppsätta
och renskrifva desamma. De kunna således numera svårligen fullgöra
den dem enligt Instruktionen åliggande skyldighet att »biträda med uppsättning
af expeditioner». Detta är dock ingalunda den största olägenheten,
som härflyter af protokollföringen, sådan densamma nu måste bestridas.
Da protokollet i de flesta mål icke behöfver innehålla annat än
ett återgifvande af justerade skrivelser och resolutioner samt i allt fall
tor författandet af ett protokoll, sedan beslutet blifvit uppsatt, icke erfordras
annat än att redogöra för innehållet af handlingarne, så blifver
tjenstgöringen såsom Protokoll-Sekreterare föga egnad att framkalla och
utveckla den vana vid föreliggande frågors pröfning och förmåga att på
grund dera! bilda sig ett eget omdöme, som utgör,^det första vilkoret för
verklig ernbetsmannaduglighet; och den, som under flera ar tjenstgjort
uteslutande som Protokoll-Sekreterare, måste således löpa fara att snarare
ga tillbaka än förkofra sig. Men att förhållandet skall vara sådant med
dem, som i första rummet böra ifrågakomma att befordras till Expeditionssekreterare,
. är otvifvelaktigt i hög grad olämpligt. I hvarje fall måste
alltid inträffa, att, då en Expeditions-Sekreterare, som haft sig uppdragen
beredningen af mål tillhörande någon eller några vissa ''förvaltningsgrenar
och förvärfvat insigt i dithörande författningar, är hindrad från tjenstgöring
eller går undan, man har svårt att bland Protokoll-Sekreterarne
finna någon, som med nödig fackkunskap kan bestrida?nämnda göromål.
Något väsendtligt biträde vid ärendenas beredning kan derföre icke
påräknas af andra tjensteman inom Expeditionerna än af Expeditions-Sekreterarne;
och då man, såsom förut är nämndt, vidtagit den anordning
att låta dem i Statsråds-beredningen föredraga vissa till dem öfverlemnade
mål, har man utan tvifvel beträdt en riktig väg. Men om Expeditions-Sekreterarne
skola medhinna att med nödig omsorg bereda alla
inkommande mål utom dem, som af någon särskild anledning beredas af
6
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Departements-Chefen sjelf eller af Expeditions-Chefen, så måste derest
icke Expeditions-Sekreterarnes antal inom hvarje Expedition skulle ökas
utöfver hvad behofvet oundgängligen kräfver, Expeditions-Sekreterarne i
allmänhet befrias från sådana, mera notariela göromål, som med fördel
kunna uppdragas åt underordnade tjensteman. Hittills har det emellertid,
i följd af ofvan antydda förhållanden beträffande öfrige tjensteman,
varit af nöden att i allmänhet tillämpa instruktionens föreskrifter
i detta afseende så, att Expeditions-Sekreterarne uppsatt icke allenast förslag
till beslut utan äfven expeditionerna i de af dem beredda mål. Det
säger sig dock sjelf, att, om Expeditions-Sekreterarne hade ständig tillgång
till biträde af annan tjensteman och till honom i allmänhet öfverlemnades
uppsättning af expeditioner, de förstnämde skulle kunna medhinna
beredning af ett icke obetydligt större antal mål.
1 öfrigt torde icke kunna förnekas, att, om de nuvarande ExpeditionsSekreterarne,
hvilka i medeltal uppnått 50 års ålder, då de till sina innehafvande
tjenster befordrats, kunnat vinna sådan befordran vid något
yngre år, och om de då haft tillfälle att någon längre tid förut under
skickliga företrädares ledning förvärfva sig grundlig kännedom inom något
visst område af förvaltningen och med uppmärksamhet följt lagstiftningens
utveckling på detta område, produkten af deras nitiska och pligttrogna
arbete på det hela taget kunnat vara rikhaltigare, än hvad nu är fallet.
För den nuvarande organisationens* beskaffenhet är nu redogjordt.
Hvad dervid i första rummet ådrager sig uppmärksamhet är, att kanslitjenstemännen
under deras kraftigaste ålder qvarhållas i de lägre graderna,
der de sysselsättas med mera mekaniska göromål, hvilka, icke äro
egnade att framkalla embetsmannaduglighet och den för vidare befordran
nödiga skicklighet.
Såsom redan är antydt, voro vid organisation af Kansli-Expeditionerna
halfva antalet ordinarie tjensteman utsedde för renskrifning och
kollationering. Sådant öfverensstämdc med förut och möjligen då ännu
rådande uppfattning angående ''renskrifningsgöromålens vigt. Numera torde
dock den åsigt vara allmän, att staten ej bör aflöna ordinarie tjensteman
för besörjande af renskrifning och att sådan utan olägenhet kan till
största delen anförtros åt personer, som utan att vara tjensteman med
sådant arbete sig försörja. Denna åsigt har blifvit tydligen uttalad i
Riksdagens skrifvelse den 17 Maj 1871 om åtgärder för eu förenklad anordning
af göromålen i de till statsförvaltningen hörande embetsverk
och myndigheter, hvari, bland annat, antydas fördelarna af den förändring
«att renskrifnings- och andra dermed jemförliga göromål icke
bestridas af ordinarie tjensteman utan mot arvode af biträden«. Inom
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Expeditionerna förekomma emellertid vissa renskrifnings-, kollationeringsoch
andra göromål, som vill äro af mera underordnad beskaffenhet, men
till hvilkas bestridande likväl fordras biträde af tjensteman. Att för
dessa göromål» ombesörjande bibehålla ordinarie befattningar är dock ej
lämpligt eller behöflig!. Vissa embetsverk, t. ex. Hof-Rätterna, hafva
rättighet att åt dem af sina tjensteman, «som deraf finnas vara i behoff,
förordna biträden hvilka erhålla arvoden af dertill anslagna medel; och
donna anordning har visat sig fullt tillfredsställande. Om således vederbörande
Departements-Chefer erhölle enahanda rättighet, borde ordinarie
Kanslist- och Kopist-tjensterne icke vidare vara behöflige.
Annorlunda är förhållandet med Protokoll-Sekreterarne. Af skäl, för
hvilka här icke behöfver redogöras, kunna protokoll ej undvaras. Vid
sådant förhållande måste tjensteman finnas, hvilka föra protokollen. Väl
fordrar protokollföringen numera icke särdeles stor tankeansträngning,
men det ligger dock så stor vigt uppå ordentlighet och pålitlighet dervid,
att de tjenstår, med hvilka är förenad skyldighet att fora protokoll inför
Kongl. Maj:t i Statsrådet eller inför tillförordnad Regering, icke lämpligen
kunna eller böra nedsänkas till lägre grad än de nuvarande ProtokollSekreterarnes,
äfven om med protokollföringen icke kunde förenas andra
mera tankeansträngande göromål. Protokollföringen bör emellertid kunna
ordnas så, att de tjensteman, som hafva sig densamma uppdragen, må
kunna sysselsättas jemväl med annat arbete. För vinnande af detta mål
finnas två utvägar, den ena att fördela protokollföringen på ett större antal
tjensteman, så att hvarje sådan tjensteman behöfver använda endast en
del af sin tid för bestridande af den honom åliggande protokoll-föring, den
andra att inskränka och underlätta den del af protokoll-föringen, som
innefattar återgifvande af handlingarnas innehåll i hvarje särskildt mål.
Begge dessa utvägar torde kunna med fördel anlitas. Hvad angår förslaget
om inskränkning och underlättande af protokoll-föringen, torde
lämpligheten af en anordning i sådant syfte vara obestridlig, såvida densamma
kan vidtagas, utan att de med protokollen afsedda ändamål förfelas
eller protokollens begagnande för samma ändamål i någon nämnvärd
mån försvåras.
Då nu, såsom nämndt är, den i protokollen förekommande redogörelse
för handlingarnas innehåll uti de flesta mål uppsättes i enlighet med
justerade concept till skrifvelse]'' och resolutioner, synes det vara uppenbart,
att, om dessa concept göras tillgängliga, så att de beqvämt kunna läsas
samtidigt med protokollen, från protokollen skulle kunna uteslutas allt
hvad som nu deri inskrifves i enlighet med nämnda concept med undantag
af beslutet och de skäl, som till stöd derför blifvit andragna. Såsom
8
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
bekant är, skola alla concept efter verkställd expedition ,renskrifvas uti
det så kallade Registraturet. Om nu skrifvelser och resolutioner uti
registraturet infördes i samma ordning, som motsvarande mål uti protokollet,
och numercrades särskildt för hvarje conseljdag, samt registraturet
för hvarje dag eller månad finge åtfölja protokollet för samma dag
eller månad, borde granskningen af protokollet icke kunna i någon nämnvärd
mån försvåras derigenom att redogörelsen för handlingarnes innehåll
finge läsas i registraturet i stället för såsom hittills i sjelfva protokollet.
Uti flera mål innehålla emellertid icke de utgående expeditionerna
så fullständig redogörelse för hvad i målet förekommit, att man deraf kan
bilda sig omdöme rörande de motiv, som föranledt beslutet. Vid författande
af protokoll i dessa mål kunna naturligtvis expeditionerna ej
tjena till någon ledning, utan Protokoll-Sekreteraren måste efter eget
omdöme återgifva handlingarnas innehåll. I dessa fall skulle följaktligen
de nya protokollen äfven med registraturet såsom bilaga ej fullt ersätta
de hittills brukliga. Någon verklig olägenhet häraf torde dock ej vara
att befara. Äfven med det nu brukliga protokollföringssättet är det i
ett vidlyftigare mål knappast möjligt bilda sig ett tillförlitligt omdöme
om dctsammas beskaffenhet utan att taga del af handlingarna. Det väsendtliga
vilkoret för möjligheten af en sorgfällig granskning blir derföre
alltid den obehindrade tillgång till handlingarna i hvarje mål, som
hädanefter såsom hittills bör stå den granskande öppen. Deremot måste
protokollet, som icke utan otroligt arbete kan göras så fullständigt, att
granskningen af handlingarne derigenom blir öfverflödig, anses hafva
motsvarat sitt ändamål, då detsamma, jemte angifvande af den sak, som
år i fråga, och äfven af de myndigheter, som yttrat sig, innefattar fullständig
upplysning om beslutet och de för detsamma inom Statsrådet
anförda skäl, äfvensom om de skiljaktiga meningar, som möjligen blifvit
under öfverläggningarna yttrade.
Efter att sålunda hafva antydt, huru af de göromål, som nu tillhöra
de ordinarie tjenstemännen inom kansliet, en del skulle kunna helt och
hållet bortfalla och andra åtminstone i betydlig män inskränkas till sitt
omfång samt derigenom ökade krafter vinnas för de mera maktpåliggande
arbeten, med hvilka Kansliet härefter borde uteslutande sysselsättas,
återstår att tillse huru dessa arbeten böra lämpligen fördelas. Härvid
bör erinras om hvad Konstitutions-utskottet vid 1872 års Riksdag uti sitt
utlåtande n:o 9 angående väckta motioner om förändrad organisation af
Statsrådet yttrar i fråga om sättet att bereda Departements-Cheferne
någon lättnad »i det detaljarbete, hvarmed de under nuvarande förhål
lan
-
Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
9
landen betungas». Härom anföres följande: »Det arbetsbiträde, Departe»ments-Cheferne
behöfva, bör deremot, i följdriktig utveckling af 1840
»års reform, sökas inom Departementen medelst en sådan omgestaltning
»af Konungens Kansli, att departementen efter de särskilda hufvudgrup»perna
af ärenden indelas i byråer, hvilkas Chefer kunde med biträde af
»underlydande tjensteman och under Departements-Chefernes högsta ledaning
underkasta ärendena den grundliga förberedande detalj-behandling,
»som nu upptager så mycket af Departemens-Chefernes tid. Det är inom
»dessa byråer Departements-Chefen skall hafva att tillgå den fack-kunskap,
»som icke får saknas inom den högsta förvaltningen, men som Depar»tements-Chefen
icke, utan fara att förlora öfversigten af det hela, kan
»sjelf förvärfva inom alla områden af sin förvaltningskrets; det är genom
»byråerna kontinuiteten i ärendenas handläggning betryggas; det är hos
»dem den med rätta högt uppskattade vanan att redigera författningar bör
»finnas utbildad. Utskottet har sig; bekant, att en sådan fördelning; i
»byråer redan med framgång begynt införas i vissa departement, och
»vågar uttala den förvissning, att den härigenom vunna erfarenheten
»skall, till väsendtlig lättnad i Departements-Chefernes arbete, leda till
»fortgång på den beträdda banan.»
Den här uttalade åsigt om lämpligheten af Kansli-Expeditionernas
fördelning i byråer har redan vunnit icke obetydligt insteg; och att densamma
är i hufvudsaken riktig torde icke kunna med fog bestridas. Att,
såsom i anförda yttrandet synes vara förordadt, fördela Kansli-Expeditionerna
i byråer, likartade med de nuvarande för kontrollen å bränvinsförfattningarnes
tillämpning och å hvitbetsocker-tillverkningen samt för
behandling af ärendena angående den högre undervisningen och angående
folkundervisningen, torde likväl icke vara lämpligt eller ens verkställbart.
Enhvar af dessa byråer sysselsätter sig endast med en viss förvaltningsgren.
De Expeditions-Sekreterare, hvilka under benämning byråChefer
förestå dessa byråer, kunna på visst sätt sägas vara under
vederbörande Departements-Chef ställde i spetsen enhvar för sin förvaltningsgren.
De kunna i vissa fall omedelbart gifva föreskrifter åt tjensteman
och betjente äfven utom byråerna.
Med undantag för de göromål, som härflyta af den Finans-Departementet
åliggande uppsigt öfver de enskilda Bankerne och öfrige penningeinrättningar,
finnas i allmänhet bland de ärenden, som dragas under Kongl.
Maj:ts pröfning och afgörande och icke redan äro till behandling af byråer
öfverlemnade, åtminstone för det närvarande ingå, som egna sig för handläggning
af byråchefer med verksamhetsområde och befogenhet likartad
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 A/d. 2
10 Bil. N:o 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
med de nuvarandes. Vore än, inom någon viss förvaltningsgren, förhållandet
sådant, tinnes dock knappast någon enda, der ärendenas behandlingkan
ensamt sysselsätta en byrå. För att således icke behöfva inom en
Kansli-Expedition anställa flere tjensteman än som för göromålens skötande
oundgängligen fordras, måste flera hufvudämnen sammanföras till en byrå.
Men med detta är också byrå-svstemet, i ordets strängaste bemärkelse,
öfvergifven Särskildt måste förhållandet blifva sådant inom Civil-Departementet,
der göromålen äro så många och olikartade, att det skulle vara
omöjligt på förhand meddela sådana bestämmelser angående ärendenas
fördelning, att icke ofta skulle förekomma ärenden af beskaffenhet, att
man icke kunde med visshet afgöra, till hvilken byrå de rätteligen borde
höra. Här bör dessutom icke lemnas oanmärkt, att till följd af vexlingar
i landets ekonomiska förhållanden, ändringar i lagstiftning och andra omständigheter
göromålen inom vissa områden kunna i högst betydlig mån
omvexla. Så t. ex. har antalet ansökningar om fastställande af bolagsordningar
under de senare åren fyrdubblats men torde efter någon tid
åter nedgå. Afvittringsmål förorsakade för några år sedan icke obetydligt
arbete. Under de senare åren hafva nästan inga sådana mål inkommit;
men, sedan afvittringen i lappmarkerna tagit sin början, torde antalet af
dylika mål ånyo för några år blifva ganska betydligt. Handläggningen af
ärendena rörande reglering af presterskapets löner hafva under flera år
upptagit mycken tid. Efter ett eller annat års förlopp skola sådana ärenden
under en längre tid icke vidare förekomma.
Det nu anförda torde vara tillräckligt för att ådagalägga olämpligheten
af att binda sig vid en, en gång för alla uppgjord fördelning i
slutna byråer.
Härpå torde dessutom ligga mindre vigt. Hufvudsaken måste vara
att åstadkomma en sådan arbetsfördelning, att Departements-Chefen inom
sin expedition kan hafva tillgång på personer med fack-kunskap inom
hvarje särskild gren af Departementets förvaltningsområde. Redan vunnen
erfarenhet gifver vid handen, att rätta medlet för vinnande af detta mål
är att fortgå på, den redan beträdda vägen i afseende å sättet för Expeditions-Sekreterarnes
användande, och att på denna väg taga steget fullt
ut eller med andra ord göra de tjensteman, hvilka komma att innehafva
samma grad som de nuvarande Expeditions-Sekreterarne så mycket som
möjligt till verkliga Referenter, hvilka enligt en efter omständigheterna
lämpad fördelning finge till handläggning emottaga, en hvar mål hörande
till någon eller några vissa förvaltningsgrenar med skyldighet att i alla
hänseenden bereda dessa mål till underdånig föredragning, der för sådant
ändamål så erfordras, uppsätta berättelser, afgifva förslag till beslut samt,
Bil. N:o 5 a till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 11
sedan sådana blifvit fattade, ansvara för all expedition, som af de till
dem öfverlemnade mål kan föranledas. Men härtill erfordras, såsom redan
förut är anmärkt, att, med tillämpning af byråsystemets grundtanke, hvarje
af ifrågavarande tjensteman, likasom förhållandet är med Revisions-Sekreterarne,
erhåller biträde af underordnade tjensteman, åt hvilka de nota rida
göromålen kunna öfverlemnas, äfvensom att de biträdande tjenstemärinen så
mycket som möjligt bibehållas vid tjenstgöring under samma Expeditionssekreterare,
på det att jemväl hos dem må kunna utbildas den fackkunskap,
som man eftersträfvar.
Hvarje Expedition borde således sönderfalla uti ett efter göromålens
mängd lämpadt antal afdelninc/ar, å hvilka skulle till tjenstgöring indelas
såväl alla Expeditionens ordinarie tjensteman, utom Expeditions-Chefen
och Registratorn, som ock, i den män sådant inom hvarje särskild Expedition
finnes lämpligt, de extra ordinarie tjenstemärinen. Af dessa
afdelningar borde inom de Expeditioner, der göromålens beskaffenhet dertill
gåfve anledning, en vara afsedd för att lemna Expeditions-Chefen
erforderligt biträde vid expedition af de mål, som af honom eller Departements-Chefen
beredas och icke äro af beskaffenhet, att lämpligen böra
efter föredragningen öfverlemnas till annan afdelning för ombesörjande af
expedition. Inom hvarje af de öfriga afdelningarna skulle anställas såsom
Chef en tjensteman af Expeditions-Sekreterare-grad, hvilken tjensteman
lämpligen kunde benämnas Byrå-Chef.
Det torde vara uppenbart, att de nu förordade anordningarna möjliggöra
en ändamålsenlig tillämpning af arbetsfördelningens störa lag, det
första vilkoret för åstadhommande af en större och rikhaltigare arbetsprodukt.
Dessa anordningar böra i väsendtlig mån bidraga till att hos
flertalet af Expeditionens tjensteman framkalla denna känsla af ansvarighet,
som inom alla områden för mensklig verksamhet utgör den starkaste
driffjedren för tankekraftens ansträngning. I följd af samma anordningar
skulle dessutom Expeditions-Cheferne kunna befrias från många småbestyr,
hvilka utan olägenhet kunna anförtros åt underordnade tjensteman; och
den tid, som härigenom för Expeditions-Cheferne besparades, kunde användas
att lemna Departements-Cheferne ett desto kraftigare biträde vid
beredning af större och vigtigare mål.
Med afseende å Utrikes-Departementets egendomliga ställning och
beskaffenheten af dit hörande göromål torde det icke låta sig göra att
12 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
organisera detta Departements Expedition efter alldeles samma grunder
som de öfriga Kansli-Expeditionerna. Vid hvad här ofvan blifvit anfördt,
har således icke tagits hänsyn till förhållandena inom Utrikes-Departementets
Expedition.
Hvad åter angår öfrige Kansli-Expeditionerna, torde, jemte det tillåtelse
meddelas, att den desamma åliggande protokollföring inskränkes
och underlättas, på sätt här ofvan blifvit föreslaget —•, nämnda expeditioner
böra organiseras hufvudsakligen enligt följande grunder:
l:o. Inom hvarje Kansli-Expedition anställas en Kxjjeditions-Chef och
en Registrator, samt, i mån af göromålens mängd, erforderligt antal ByråChefer
och .tjensteman af Protokoll-Sekreterare-grad, hvilka senare lämpligen
kunna benämnas Kansli-Sekreterare, svarande mot de tjensteman,
som i Norge benämnas Fullmäktige.
Dessutom antagas extra ordinarie tjensteman, bland hvilka i mån af
behof, vissa af Departements-Chefen förordnas att i egenskap af Amanuenser
emot årligt arfvode biträda vid handläggningen af de inom Expeditionen
förefallande göromål.
2:o. Byrå-Cheferne erhålla hufvudsakligen samma skyldigheter, som
enligt nu gällande Instruktion åligga de nuvarande Expeditions-Sekreterarne,
men äro derutöfver pligtige att författa betänkanden i alla till
deras handläggning öfverlemnade mål, i egenskap af Chef hvar för sin
afdelning i första hand utöfva tillsyn öfver och ansvara för att alla till
afdelningen öfverlemnade mål blifva med behörig skyndsamhet och noggranhet
behandlade och efter den underdåniga föredragningen till expedition
befordrade.
Kansli-Sekreterarne hafva hufvudsakligen samma skyldigheter som de
nuvarande Protokoll-Sekreterarne, biträda, hvar inom sin afdelning, vid
alla der förefallande göromål samt utöfva i första hand tillsyn öfver de
egentliga kanslibestyrens fullgörande.
Amanuenserna och öfriga extra ordinarie tjensteman renskrifva hvad
som icke kan åt oexaminerad renskrifvare utlemnas, biträda vid kollationering
och expeditioners afsändande samt deltaga i öfrigt uti alla förefallande
Göromål efter vederbörande förmäns föreskrifter.
o ...
3:o. Kansli-Sekreterarne och samtlige de extra ordinarie tjenstemännen
fördelas i mån af tillgång och behof uti särskilda avdelningar, af
hvilka, der förhållandena sådant påkalla, en biträder Expeditions-Chefen
vid handläggning och expedition af de mål, som han eller DepartementsChefen
bereder och hvilka icke lämpligen böra till någon annan afdelning för
expeditions ombesörjande öfverlemnas. Hvarje af öfrige afdelningarne står
under närmaste tillsyn af en Byråchef och lemnar honom erforderligt biträde
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1874. 13
med uppsättning af expeditioner, deras utskrifning, kollationering och afsändande,
samt äfven, då sådant ifrågakomrner, med författande af berättelser
och betänkanden.
Vid tjenstemännens indelning, som uppå förslag af Expeditions-Chefen
verkställes af Departements-Chefen, tages så mycket som möjligt hänsyn
till den olika fallenhet och håg, hvarje tjensteman kan hafva ådagalagt
för behandlingen af mål tillhörande den ena eller andra af de till Departementet,
hörande förvaltningsgrenar.
4:o. ^ Inkommande mål fördelas i allmänhet på Byrå-Chefernes afdelningar
sålunda, att hvarje af dessa afdelningar erhåller alla mål tillhörande
en viss eller några vissa förvaltningsgrenar. Härifrån undantagas
sådana förslag till organisationer och nya författningar jemte de andra
större och vigtigare mål, som af Departements-Chefen sjelf eller af Expeditions-Chefen
beredas. Målens fördelning verkställes af ExpeditionsChefen
enligt förut af Departements-Chefen fastställda grunder.
5-0. Byrå-Chefernes afdelningar åligger att, under öfverinseende af
Expeditions-Chefen, i afseende å de till dem öfverlemnade mål ombesörja
beredning och expedition med allt, hvad dertill hörer, att föra förteckning
öfver sådana inom hvarje afdelning expedierade beslut, som kunna
anses ega betydelse såsom prejudikat, samt att hålla förteckning öfver
de till hvarje afdelning öfverlemnade mål och i densamma såväl anmärka
vidtagna prseliminäråtgärder som anteckna dagen, då expedition i hvarje
mål blifvit verkställd.
Expeditions-Chefens afdelning skall, jemte det den biträder honom
med beredning och expedition af mål, föra de anteckningar, som erfordras
för att sätta Departements-Chefen och Expeditions-Chefen i tillfälle
att öfvervaka arbetets gång.
Godkännande af nu föreslagna grunder måste föranleda åtskilliga
ändringar uti nu gällande, under år 1840 utfärdade Instruktioner, hvilka
dessutom till följd af Kansli-Rättens indragning och af andra anledningar
redan i flera delar förlorat sin tillämplighet.»
Statsrådet tillstyrke, att Kongl. Maj:t måtte, med hufvudsakligt godkännande
af de utaf föredragande Departements-Chefen uttalade åsigter, i
Bih. till Riksd Prat. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 3
14 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 187å.
Nåder tillåta, att protokollen inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet och inför
tillförordnad Regering finge från och med 1874 års ingång i alla de mål,
der sådant lämpligen kunde ega rum, föras i enlighet med framställda
förslaget, samt anbefalla Cheferne för Justitie-, Landtförsvars-, Sjöförsvars-,
Civil-” Finans- och Ecclesiastik-Departementen att vid blifvande föredragning
af frågan om reglering af utgifterna under de särskilda hufvudtitlarna,
en hvar för den under honom ställda Kansli-Expedition, afgifva
förslag till den förändrade stat, som för tillämpningen af nämnda asigter
kunde finnas vara af behof påkallad; hemställande Stats-Radet, att protokollet
i detta ärende måtte få såsom bilaga åtfölja Kongl. Maj:ts Nådiga
proposition till 1874 års Riksdag angående Statsverkets tillstånd och
behof.
Hvad Stats-Rådet sålunda tillstyrkt och hemställt behagade
Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla.
Ex protocollo
W. J. Modigh.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873.
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
1
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms Slott den .9
Januari 1874.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhjelm.
Departements-Chefen, Statsrådet Bergström föredrog frågan om reglerandet
af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel samt yttrade
härvid beträffande
l:o. Statsråden utan departement.
Under åberopande åf Eders Kongl. Maj:ts uppå föredragning af
Chefen för Finans-Departementet den 19 sistlidne December fattade beslut
i fråga om vissa grunder för den tillfälliga löneförbättring, som mer eller
mindre allmänt för statens embets- och tjensteman anses nödig, torde
Eders Kongl. Maj:t, för att komma i tillfälle tilldela de å Civil-Departementets
stat uppförde tre Statsråd utan departement tillfällig löneförbättring
för hvarje af åren 1874 och 1875 till belopp af 1,500 rdr eller
kronor för hvardera, af Riksdagen äska anvisande på extra stat
Bih. till Riksd. Prat. 1874. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Bil. No 5 b. till Kongl. Majits Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1814.
för år 1874 af 4,500 Rdr eller kronor och
för år 1875 jemväl af 4,500 kronor.
2:o. Departements-Chefen.
Enligt förut omförmälda grunder skulle den Departements-Chefen
tillkommande ''löneförbättring uppgå till 1,500 Rdr eller kronor; och
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, på det Eders Kongl. Maj:t må
komma i tillfälle att tilldela Departements-Chefen tillfällig löneförbättringunder
åren 1874 och 1875, matte föreslå Riksdagen att på extra stat anvisa
för år 1874 1,500 Rdr eller kronor och
för år 1875 likaledes 1,500 kronor.
3:o. Departementets Expedition.
Eders Kongl. Maj:t har den 28 sistlidne November i Nåder anbefallt
mig afgifva förslå*? till den förändrade stat för Civil-Departementets Expedition,
som för tillämpningen af de utaf mig då uttalade och af Eders
Kongl. Maj:t godkända åsigter, rörande arbetets fördelning å särskilda
afdelningar eller byråer m. m., kunde finnas vara af behof påkallad.
Innan jag fullgör denna skyldighet, torde det tillåtas mig erinra,
att nu gällande Stat upptager
dels tjenstemännens arfvode och löner, sådana desamma blifvit bestämda
för de högre graderna vid 1856—1858 årens Riksdag och för
de lägre graderna vid 1859—1860 årens Riksdag, nemligen:
för 1 Expeditions-Chef, arfvode................................. 5,500: —
» 3 Expeditions-Sekreterare, lön å 4,500 ......... 13,500: —
» 3 Protokoll-Sekreterare, lön å 3,500................ 10,500: —
o 1 Registrator, lön å................................................ 3,500: —
» 3 Kanslister, lön å 1,800....................................... 5,400: —
» 2 Kopister, lön å 1,000 ....................................... 2,000: —
till 13 ordinarie tjensteman...........................Summa 40,400: —
dels för befrämjande af ärendenas gång, enligt
Rikets Ständers skrifvelse den 24 Oktober
1860 .................................................................................... 1,000: -
dels »till gratifikationer åt extra ordinarie
tjensteman och vaktbetjente», hvilket anslag enligt
Rikets Ständers skrifvelse den 3 November 1863
blifvit höj dt till ........................................................ 2,000: — 43,400: —
Transport 43,400: —
Bil. Nio 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
3
Transport 43,400: —
dels ock löner till 4 å Expeditionens stat uppförde vaktmästare,
hvilka löner enligt Riksdagens skrifvelse den 21 Maj
1873 blifvit höjda, sammanräknade till.......................................... 2,800: —
Summa Riksdaler eller Kronor 46,200: —
Härtill kommer, enligt Riksdagens sistnämnda skrifvelse
på extra stat för innevarande år anvisade,
för de kommunala ärendenas beredning........... 1,800: —
och för befrämjande af ärendenas gång ............ 3,000 — 4 gQQ.
hvarjemte, såsom jag i mitt anförande till Statsrådsprotokollet
den 10 Januari 1873 upplyst, från Sjette hufvudtitelns anslag
till extra utgifter årligen, på grund af Nådigt bref den 13
Mars 1852, utgå, att användas till gratifikationer åt tjensteman
vid Expeditionen.......................................................................... 450: —
Summa Riksdaler eller Kronor 51,450: -—
Jag anhåller vidare få i minnet återkalla, att, såsom jag i sistnämnda
anförande upplyst, antalet af de till Civil-Departementets Expedition inkomna
mål och ärenden utgjort i medeltal årligen:
under femårsperioden 1860—1864 ............ 1,344 och
» » 1865—1869 ............ 1,447 samt
under år 1870.................................................. 1,410,
» » 1871................................................... 1,625,
» » 1872.................................................. 1,842.
Under ar 1873 har detta antal ytterligare ökats och uppgått till 1,927.
Häraf visar sig, att de inkommande målens antal varit i ständig
tillväxt och under tidén, efter det tjenstemännens löner bestämdes till
nu utgående belopp, stigit med omkring 50 procent.
Det säger sig sjelft, att en sådan tillökning i arbete måste kräfva
ökade arbetskrafter. Behofvet deraf har också blifvit erkändt, då Riksdagen
dels år efter år anvisat till arfvode åt ett biträde vid de kommunala
ärendenas beredning 1,800 Rdr, dels ock för innevarande år derutöfver
beviljat 3,000 Rdr för befrämjande af ärendenas gång. Att det
arbete, som för de sålunda på extra stat anvisade medel skäligen kan
erhållas, icke motsvarar arbetets tillökning torde vara uppenbart. För
göromålens behöriga upprätthållande har också, med vederbörande tjenstemäns
begifvande, vidtagits den anordning, att under senare delen af
sistförfiutna året två af Expeditionens Protokoll-Sekreterare, den ene
uteslutande och den andre till största delen användts för bestridande af
4 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Expeditions-Sekreterare-göromål, hvaremot den dem under tiden åliggande
protokollföring blifvit bestridd af yngre tjensteman. Då dessutom tages
i betraktande, att, såsom jag redan i mitt anförande till protokollet den
28 sistlidne November anmärkt, den nu påbörjade afvittringen i lappmarkerna,
vid hvilken skall tillämpas en alldeles ny Stadga, kommer att föranleda
en betydlig tillökning uti de inkommande målens antal, så torde
med visshet kunna påstås, att göromålen inom Expeditionen ingalunda
komma att minskas, utan snarare skola tilltaga, samt att desamma således
kräfva i icke ringa mån ökade arbetskrafter.
I betraktande häraf kan jag, då jag nu skall afgifva förslag till ny
stat för Expeditionen, icke föreslå Byrå-Chefernes antal till mindre än
fyra; och jag skulle icke anse detta antal tillräckligt, om jag icke förutsatte
dels att Expeditions-Chefen komme att hädanefter såsom hittills bereda
ett icke obetydligt antal af de så kallade löpande målen, och att för
sådant ändamål en särskild afdelning skulle ställas omedelbart under honom,
dels ock att, på sätt jag straxt skall föreslå, för Departements-Chefen
möjliggöres, såväl att vid Expeditionen fästa och qvarhålla extra ordinarie
tjensteman, hvilka visa sig ega framstående duglighet, som ock
att genom personer utom Expeditionen erhålla det biträde, som vid tillfälligt
behof af ökade arbetskrafter för behandling af något särskildt
ärende kan erfordras.
Att noggrant angifva och begränsa området för hvarje Byrå-Chefs
verksamhet är, såsom jag i sistnämnda anförande anmärkt, icke möjligt.
För att emellertid antyda karaktären af de ärenden, som hufvudsakligen
borde af hvarje Byrå-Chef behandlas, torde det tillåtas mig upplysa, att
en Byrå-Chef skulle handlägga alla frågor om landsstaterna i länen,
landtpolisen, kommunalförfattningarnas tillämpning, landtbruket och landtmannanäringar
jemte tillämpning af dertill hörande författningar samt i
allmänhet hvad som icke anses tillhöra någon af de andra Byrå-Cheferne;
en Byra-Chef alla frågor om städernas styrelser, verk och inrättningar,
tillämpning af Ordnings-stadgan för rikets städer samt Byggnadsoch
Brandordningar, handel, sjöfart och hamntaxor samt bergsbruk och
slöjder m. fl. ärenden;
en Byrå-Chef alla kamerala mål, såsom angående skjuts-, gästgifveri-,
bro- och väghållningsskyldighet, hemmans-klyfning och jordafsöndring,
afvittringsmål, flottningsmål samt ärenden, rörande fiskerinäringen
och tillämpning af derom gällande författningar m. fl. ärenden; samt
en Byrå-Chef alla frågor om landtmäteristaten, justeringsverket, allmänna
väg- och vattenbyggnader, arbeten för utdikningar och sjösänk
-
5
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
ningar, allmänna och enskilda jern vägsbyggnader samt jern vägstrafiken
m. fl. ärenden.
Då det, åtminstone tillsvidare, torde vara tillräckligt att en KansliSekreterare
anställes inom hvarje afdelning, anser jag sistnämnde tjenstemäns
antal böra bestämmas till fem, en för Expeditions-Chefens och en
för hvarje af Byrå-Chefernes afdelningar.
Uti mitt förutnämnda anförande den 28 sistl. November har jag sökt
visa olägenheterna af att för bestridande af underordnade kanslibestyr
inrätta fasta platser med små aflöningar samt uttalat den af Eders Kongl.
Maj:t godkända åsigten, att nämnda göromål borde anförtros åt förordnade
Amanuenser, hvilka skulle biträda jemväl vid öfriga förefallande
göromål. I följdriktig utveckling af denna åsigt anser jag, att hvarken
Amanuensernes antal eller beloppet af dem tillkommande arfvode bör en
gång för alla bestämmas, utan att Departements-Chefen bör lemnas frihet
att förfoga öfver det för Amanuensers aflöning afsedda belopp, på sätt
för göromålens bestridande finnes lämpligast. En nyantagen Amanuens,
som hufvudsakligen användes till biträde vid ^kollationering och renskrifning,
torde vara tillräckligt aflönad med några hundra kronor årligen;
hvaremot å andra sidan fall kunna inträffa, då Departements-Chefen, för
att vid Expeditionen fästa en person, som visar framstående anlag och
flit, eller för att skäligen godtgöra den Amanuens, som i flera år förtjenstfullt
skött sina åligganden, utan att tillfälle till befordran yppats,
bör kunna höja Amanuens-arfvodet till belopp af en nuvarande Kanslistlön
eller till och med derutöfver. Med afseende härå, och då i allmänhet
en Amanuens torde blifva behöflig för hvarje afdelning, anser jag,
att för arfvoden åt Amanuenser lW)r beräknas ett belopp ungefärligen motsvarande
de nuvarande tre Kanslistlönerna sammanräknade eller 5,000
till 6,000 Kronor. För den renskrifning, som bestrides af personer utom
Expeditionen, torde icke kunna beräknas mindre än 1,500 kronor. Dessutom
böra hädanefter såsom hittills till Departements-Chefens förfogande
finnas medel att användas till uppmuntran åt extra ordinarie tjensteman,
som ej äro Amanuenser, och åt extra ordinarie vaktbetjente, hvartill billigtvis
icke bör anvisas mindre än hvad för närvarande är för sådant ändamål
afsedt eller omkring 2,500 kronor.
Anslaget »till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente» bör
således, enligt mitt förmenande bestämmas till 10,000 kronor; och håller
jag före, att om detta belopp ställes till Departements-Chefens förfogande,
utan särskilda begränsningar för hvarje af de olika behof, hvilka skulle
medelst anslaget fyllas, detta anslag bör under vanliga förhållanden kunna
6
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
lemna tillgång jemväl till godtgörande af tillfälligt biträde, då sådant
kan vara för Departeinents-Chefen behöfligt.
Om hvad jag nu anfört vinner godkännande, skulle ordinarie tjenstemännens
antal komma att utgöra ellofva samt arfvode och löner till
dem, bestämda i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 19 sistlidrie December
uppå föredragning af Chefen för Finans-Departementet fattade
Nådiga beslut, tillsammans med förutnämnda anslag för skrifbiträden m. in.
uppgå till 68,500 Rdr eller Kronor. Det belopp, som för närvarande är
för enahanda ändamål på ordinarie stat anvisadt utgör, såsom jag förut
erinrat, 43,400 Rdr eller Kronor och skulle således höjas med 25,100
Kronor.
Tillökningen i utgift för statsverket motsvaras dock till stor del af
en tillökning jemväl i inkomst. Derigenom att de inkommande målens
antal under tiden, sedan berörda ordinarie anslag bestämdes, varit i ständig
tillväxt, har äfven antalet af de expeditioner, som med stämpladt
papper beläggas, icke obetydligt ökats. I följd häraf har också från och
med år 1861, då Nådiga Kungörelsen den 30 November 1860, innefattande
väsendtliga förändringar i förut gällande bestämmelser om stämpelpappers-afgiftens
beräkning och utgörande, började tillämpas, beloppet
af det inom Expeditionen årligen försålda stämplade papper ganska betydligt
tillvuxit. Så uppgick detta belopp ar 1861 till 7,305 Rdr, år
1862 till 6,165 Rdr och år 1863 till 7,551 Rdr, hvarefter detsamma ständigt
tilltagit och uppgått år 1871 till 11,850 Rdr, ar 1872 till 12,725
Rdr och år 1873 till 13,742 Rdr. Om således från beloppet af den ifrågasätta
anslagstillökniugen afräknas den årliga tillökning i inkomst genom
försäljning af stämpladt papper, som till följd af göromålens tilltagande
kommer statsverket till godo, så visar sig, att, oaktadt den högst betydliga
stegringen i lefnadskostnader i förening med ökade anspråk på arbetsamhet
och duglighet nödvändiggjort en icke ringa förhöjning i tjenstemärmens
löner, tillökningen i det belopp, hvarmed Expeditionen faller
statsverket till last, likväl skulle uppgå till endast omkring 40 procent,
dä deremot göromålen stigit med nära 50 procent.
För innevarande år äro dessutom, såsom jag redan förut erinrat, på
extra stat till befrämjande af ärendenas gång anvisade tillsammans 4,800
Rdr, så att det nu föreslagna anslagsbeloppet öfverstiger summan af de
för innevarande år af Riksdagen anvisade medel med endast 20,300 Rdr.
I händelse sistberörda belopp varder jemväl för innevarande år beviljadt,
så att Eders Kongl. Maj:t för den nya organisationens genomförande under
samma år får till sitt förfogande samma summa, som för år 1875 ifrågasatts,
komma de 450 Rdr, som enligt förutnämnda nådiga Bref den
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1874.
7
13 Mars 1852 hittills årligen utgått från Sjette hufvudtitelns anslag till
extra utgifter, icke att för innevarande år utanordxxas.
Då lönerna för de å Expeditionens stat uppförde 4 vaktbetjente blifvit
vid sistlidet års Riksdag höjde till nuvarande belopp, saknar jag anledning
att deri nu föreslå någon förändring.
Staten för Civil-Departementets Expedition skulle således blifva föl -
jande:
Expeditions-Chefen, arfvode ............................................................. 7,500: —
4 Byrå-Chefer, lön å 6,000 Kronor 24,000: —
5 Kansli-Sekreterare, lön å 4,500 » 22,500: —
1 Registrator, lön å 4,500 » 4,500: —
1 Vaktmästare, lön å 750 » 750: —
1 d:o , lön å 650 » .............................. 650: •—
1 Statsrådsvaktmästare, lön å 750 » .............................. 750: —
1 d:o lön å 650 » .............................. 650:
Till Departements-Chefens förfogande för vamanuenser,
skr ifbiträden och extra vaktbetjente» ................................................ 10,000: —
Summa Riksdaler eller Kronor 71,300: —
Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts förutnämnda den 19 sistlidne
December fattade beslut, får jag således i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen,
att, med de genom samma Nådiga beslut stadgade vilkor och förbehåll,
för genomförande af nu föreslagen organisation och lönereglering
för Departementets Expedition dels höja ordinarie anslaget till Expeditionen
från 46,200 Rdr till 71,300 Rdr eller Kronor eller med......... 25,100 Kronor
dels ock till utgående under år 1874 på extra stat bevilja det belopp,
som utöfver det ordinarie anslaget och de förut för samma år anvisade
extra medel ytterligare erfordras eller ........................... 20,300 Rdr
eller Kronor.
Rörande anslagstiteln
4:o. Comiuerce-Collcgium
yttrade Departements-Chefen
A. i fråga om sjelf va Collegium:
»På Nådig befallning har jag, genom embetsskrifvelse den 2 sistlidne
September, enär de på senare tider högt uppdrifna lefnadskostnaderna
syntes göra oundgängligen nödvändig en allmännare förbättring i
statens embets- och tjenstemäns lönevilkor, vare sig genom en fast löne
-
8
Bil. N:o 5 b. till Kanyl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
förhöjning på ordinarie stat, eller genom ett tillfälligt efter nuvarande
prisförhållanden läinpadt lönetillägg; samt frågan ej mindre om beloppet
och beskaffenheten af löneförbättringen, än äfven tiden för dess inträdande
lämpligen borde, så vidt ske kunde, på en gång för samtlige embets-
och tjensteman behandlas, anmodat Commerce-Collegium, att till
Kongl. Maj:t inkomma med det underdåniga förslag i nämnda syftning,
som, hvad anginge ej mindre de hos Collegium anställde embets- och
tjensteman, än äfven dem vid Bergslagsstaten samt lärarne vid Teknologiska
Institutet, Tekniska elementarskolorna, Slöjdskolan i Stockholm samt
Navigationsskolorna måtte anses af omständigheterna påkalladt; äfvensom
jag vidare anhållit, att Collegium, med uppgift, huruvida någon eller
några af de hos Collegium anställde embets- och tjensteman innehade
befattningar jemväl inom annat embetsverk, tillika ville utlåta sig, i hvad
mån dessas eller andra å Collegii stat upptagna tjenster, med afseende
å sin omfattning, borde anses vara af beskaffenhet, att tjenstgöring äfven
på annat håll kunde utan olägenhet dermed förenas och, i sådant fall,
om icke genom flera tjensters sammanslagning eller på annat sätt arbetet
hos Collegium måtte kunna lämpligen på det sätt ordnas, att hvarje
tjensteman, under förutsättning, att skälig aflöning honom bereddes, måtte
i sin tjenst erhålla motsvarande full sysselsättning och samtidigt innehafvande
af annan aflönad beställning skulle kunna undvikas; i hvilket
afseende Collegium då egde att underdånigt förslag afgifva.
Till följd af åberopade skrifvelse har Commerce-Collegium den 21
sistlidne November afgifvit underdånigt utlåtande, hvari Collegium, i fråga
om de uti Collegium anställde embets- och tjensteman, yttrar sig på sätt,
som följer:
»Collegium har skolat underdånigt upplysa, att af Collegii embetsoch
tjensteman, för närvarande jemte sina tjenster derstädes innehafva
nedan angifna uppdrag eller befattningar, nemligen:
Commerce-Rådet m. m. J. U. Grönlund nådigt förordnande att vara
Ordförande i Direktionen för Handelsflottans pensionsanstalt;
Notarien och tillförordnade Advokat-Fiskalen i Collegium C. W.
Silfvcrsparre, Kanslisttjenst i Justititie-Revisions-Expeditionen, hvilken
tjenst dock icke af honom utöfvas, och för hvilken han ej heller uppbär
någon lön under den tid Advokat-Fiskals-Embetet af honom bestrides;
Kanslisten i Collegii kansli och tillförordnade Notarien i Collegium
C. A. Titz, Kopisttjenst på förordnande i Finans-Departementets Expedition.
Kanslisten och tillförordnade Notarien i Collegium J. Q. Meijer, Kopisttjenst
på förordnande i Civil-Departementets Expedition;
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 9
Kanslisten å Collegii afdelning för bergsärenden O. F. Piff Kanslisttjenst
i Fångvårds-Styrelsen;
Kanslisten i Collegii kansli A. Hegardt, Kanslisttjenst i Civil-Departementets
Expedition;
Kanslisten i Collegii Advokat-Fiskalskontor O. Silfversparre, Kopisttjenst
pa förordnande i Justitie-Revisions-Expeditionen, Riddarhuskamrerare-tjensten
och uppdrag att vara Ombud i Landtbruks-Akademien;
Kammarskrifvaren i Collegii Kammarkontor G. A. Lindbero- Kontorsskrifvaretjenst
vid Stockholms stads Revisionskontor;
1 illförordnade Kammarskrifvaren i Collegii kammarkontor, C. A.
Schmidt Kontorsskrifvaretjenst på förordnande i Riksgäldskontor
Kontrollören
i Manufaktur-Diskontkontoret C. FL Brandel, uppdrag
att vara räkenskapsförare vid Teknologiska Institutet;
• o bokhållaren i samma kontor G. östergren, Kammarförvandtstienst
i Statskontoret; samt
Kammarskrifvaren i Manufaktur-Diskontkontoret L. F. af Klintberg
Kanslisttjenst och för närvarande förordnande att vara Revisor för Civilstatens
Pensionsinrättning.
^ "y™ anförda täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att endast några.
ta åt Collegii tjensteman innehafva i annat embetsverk anställning
antingen fast eller på förordnande. För fullständighetens skull har Collegium
dock ansett sig äfven böra anmäla, att en och annan af ofvan uppräknade
embete- och tjensteman har sig anförtrodt uppdrag af mera tillfällig
beskaffenhet, hvilket näppeligen lärer kunna hänföras till befattning
inom annat embetsverk och icke heller i någon mån kan antagas inkräkta
pa den tid, vederbörande kunna eller böra använda på tjenstgöringen
inom kollegium. Annat är deremot förhållandet med de Collegii tjensteman,
hvilka tillika äro i egentlig mening tjenstgörande annorstädes, enär
gifvet är, att med en sålunda på skilda ställen eller åt olika håll fördelad
verksamhet måste i allmänhet vara förenade vissa olägenheter både
j.ör Af'' allmänna och för tjenstemännen sjelfve. Gifvet är ock, att detta
förhållande kan upphöra endast derigenom att en hvar tjensteman i verket
beredess en efter omständigheterna afpassad skälig löneinkomst, så
att lian må kunna uteslutande arbeta derstädes, äfvensom att under sådan
förutsättning antalet tjensteman kan inskränkas; och en anordning i
denna syftning måste sålunda vara i högsta måtto önskvärd. Då emelertid
på mängden och omfattningen af de Collegium tillhörande göromål
beror,.! huru vidsträckt mån en dylik anordning låter sig verkställa, får
Collegium underdånigst erinra derom, att, med undantag af hvad angår
den knappt nämnvärda inskränkning i Collegii verksamhet, som är en
10 Bil. N:o 5 b till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
följd af att lånerörelsen med den under Collegii förvaltning stående Manufaktur-Diskontfonden,
för så vidt nemligen denna rörelse afser utlåning
af fondens medel i vanlig diskontväg, alltmera är i aftagande eller alldeles
upphör, derest Eders Kongl. Maj:t finner skäligt bifalla Collegii under
den 7 nästlidna Oktober i sistberörda afseende gjorda framställning,
och hvilken förändring jemväl måste föranleda en efter hand skeende
indragning af tjenstår i Manufaktur-Diskontkontoret, Collegii göromål i
ofrigt under de senare åren högst betydligt tillväxt. Att i enskildhetei
redogöra för denna tillökning af göromål, hvilken sträcker sig icke allenast''
till antalet, utan äfven till omfattningen och beskaffenheten af de
handlagde ärendena, torde icke här vara på sin plats; exempelvis må endast
nämnas, att till Collegium inkomna mål och ärenden utgjorde under femårsperioden
1858—1862: 13,127 och under femårsperioden 1868—1872:
17,144; uti lwilka summor icke äro inberäknade ansökningar om erhållande
af diskontlån, ej heller frågor om utfärdande af fribref för utrikes gående fartyg
med flera till den s. k. Passexpeditionen hörande ärenden. Äfven med behörigt
afseende å nu anmärkta förhållande synes det emellertid .Collegium
att, ^dels och hufvudsakligast derigenom, att åt hvarje tjensteman inom
embetsverket beredos sådan aflöning, som kan medföra berättiga dt an spi åk
på att han odeladt egnar sin tid åt Collegii tjenst, dels ock medelst en
i följd deraf möjlig, i viss man förändrad anordning af arbetet i Collegium,
en indragning af åtskilliga utaf nuvarande tjenster derstädes bör
kunna ega rum. Vid öfvervägande af lämpligaste sättet för en reglering
i denna riktning har Collegium emellertid funnit, att, så framt göromålen
skola kunna ändamålsenligt skötas, en dylik tjensteindragning
icke kan sträcka sig till andra befattningar än dem, som tillhöra första
graden och förnämligast Kanslisttjensterna. De med dessa tjenster förenade
åligganden bestå hufvudsakligen i utskrifning och kollationering af de
från Collegium utgående expeditioner, med undantag af dem, som utlärdas
i form af protokollsutdrag eller utslag. Om ock å ena sidan maste
medgifvas, att en dylik sysselsättning, derest den med uppmärksamhet
och eftertanke utföros, kan bidraga till utbildande af en yngre tjensteinans
duglighet för eu mer eller mindre omfattande sjelfständig verksamhet,
låter dock å andra sidan icke sig förneka, att liandhafvandet
under eu längre tidrymd af göromål utaf nu ifrågavarande art icke i
allmänhet är egnadt att leda til! nyss angifna ändamål. Ätt åter öfverlemna
ombesörjandet af sådant arbete åt vanliga s. k. renskrifvarebitiåden
skulle väl i de flesta centrala embetsverk vara förenadt med allt
för många vanskligheter, och allra minst skulle en sådan anordning med
någon trygghet för expeditionens behöriga gång låta sig utföras i Collegium,
11
Bd. N:o 5 b. till ICongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874
giura, hvars vidlyftiga korrespondens pa utrikes ort förutsätter hos vederbörande
expeditionshafvande en viss bildning, hvilken icke kan påräknas
hos dylika biträden. Efter sorgfälligt ompröfvande af skälen för
och emot en förändring i nu antydda" riktning har Collegium funnit en
lämplig medelväg förefinnas deruti, att den omnämnda expeditionen för
framtiden blefve anförtrodd åt e. o. tjensteman, hvilka, mot åtnjutande
af arfvode, arbetade under tillsyn och ledning af ordinarie tjensteman.
Genom en sådan anordning skulle den yngre tjenstemannen känna sig
tidigt manad att beflita sig om förvärfvandet af de insigter, som kunde
bereda honom befordran till en fast anställning inom verket, hvilken på
hans duglighet ställde större anspråk, och en sådan befordran vore då
icke, såsom hittills ofta varit förhållandet, grundad endast på ett mångårigt
arbete, som icke hade annat mål än erhållandet af en tjenst, der
göromålen vore af alldeles enahanda beskaffenhet med dem, hvilka han
måst utföra redan vid första inträdet på tjenstemannabanan. För att
sålunda vid embetsverket fästa endast personer, som gifva grundad förhoppning
om att de i dess tjenst skola med framgång kunna befordras,
synes ändamålsenligast vara, att till Gollegii förfogande ställes en tillräcklig
summa, för att deraf må kunna tilldelas lämpliga arfvoden åt flere
eller färre af de hos Collegium efter fullgjorda kompetensvilkor anställde
c. o. tjensteman, och att förmånen af att bibehållas vid åtnjutandet af
ett sadant arfvode göres beroende af, om, och i hvad man, innehafvaren
deraf visar sig motsvara den uppfattning af hans duglighet och användbarhet,
som legat till grund för arfvodets tilldelande. I nu omförinälda
grad äro för närvarande inom Collegium anställde, i dess kansli fyra
Kanslister, å afdclningen för bergsärenden en och i Advokat-Fiskalskontoret
en Kanslist. En af de fyra förstnämnde Kanslisterne har sig uppdraget,
bland annat, att mottaga och granska de handlingar, som enligt
gällande föreskrifter skola hos Collegium företes, för att till utrikes ort
gående fartyg må af Collegium med svenskt fribref blifva försedda; att
uppsätta och utskrifva sådana handlingar; att öfver dem föra fullständigt
register med anteckning om hvarje inkommande anmälan angående ombyte
af hufvudrcdare m. in., samt att föra särskildt, hvarje år kungjordt
register öfver de signalbokstäfver, hvarmed fartygen skola förses, för användandet
af antaget internationelt signaleringssystem. Då det är af
synnerlig vigt, att dessa åligganden fullgöras med yttersta noggranhet,
kunna de icke lämpligen vexelvis af flere personer ombesörjas, utan böra
uppdragas åt en och samma för sådane bestyr skicklig person, som i fast
anställning förses med en tillräcklig aflöning, för att kunna hvarje söcknedag
i embetsverket tillstädesvara. Då likväl nu omförmälda bestyr, att
Bill. till Riksd. Prut. 1874. 1 Sand. 1 Afd. o
12 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
sluta af förhållandet hittills i berörda afseende, bör lemna honom tid
öfrig för annan sysselsättning, och da genom en sådan förändrad anordning
hvad Kanslisttjensterna i Collegii kansli beträffar, som nyss är antydd,
nödigt blefve, att på de i Collegium anställde, hufvudsakligast för protokollsföring
med dertill hörande uppsättning af utslag och andra resolutioner
afsedde, tvcinne Notarier öfverflytta åtskilliga af de kanslistbefattningarne
nu åtföljande göromål, såsom ansvaret för expedierandet af
större delen af de från Collegium utgående expeditioner och upprättandet
af diarium deröfver, för livilkct ändamål åter biträde åt nämnde
tvänne notarier i förrättandet af dem nu tillhörande göromål vore erforderligt,
har det synts Collegium lämpligt, att ifrågavarande Kanslist uppflyttas
till tjensteman i andra graden och får sig ålagdt att, jemte ombesörjandet
af de honom nu uppdragna förrättningar, tillika såsom notarie,
med de två öfrige Notarierne deltaga uti bestridandet af deras
göromål, med undantag af omförmälda expediering och diarieföring. Genom
denna förändring skulle alltså, under förutsättning att nyssberörda
arfvoden blefve för Collegium att tillgå, omförmälda fyra Kanslisttjenster
kunna indragas.
Sedan med 1857 års utgång Bergs-Collegium upphörde såsom sjelfständigt
embetsverk och de nämnda Collegium tillhörande göromål öfverflyttades
till Commerce-Collegium, hafva å den s. k. afdelningen för
ärenden rörande bergshandteringen varit tjenstgörande dels en sekreterare,
hvilken det åligger, bland annat, att vid förfall för föredraganden
af omförmälda ärenden, hans embete förestå, dels ock en Kanslist, hvilken
är skyldig att föra protokollet i sådana mål och derjemte ombesörja
utskrifvandet af de å denna afdelning förekommande expeditoner med
hvad dertill hörer. Utom desse tjenstemän var å afdelningen anställd
en Registrator och Aktuarie ända till den 7 Augusti 1867, då innehafvaren
af denna tjenst beviljades afsked och de med befattningen förenade bestyr
jemlikt Kongl. brefvet den 23 Februari 1858 öfvertogos af Registratorn
och Arkivarien i Collegium, hvilken jemlikt nådiga brefven den 31
Juli 1867 och den 18 Juni 1868 berättigats att för den deraf uppkommande
tillökning af göromål uppbära tillsvidare ett årligt arfvode af 400
Rdr. Vidare är uti nådigt bref den 20 Maj 1870 förklaradt, att, när
någondera af de till bergsafdelningen hörande två tjenster blifver ledig,
Collegium eger att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt
utlåtande, huruvida då för handen varande förhållanden medgifva den
lediga tjenstens indragning, i hvilken händelse Collegium skall afgifva
underdånigt förslag till förändrad anordning af de till samma tjenst hörande
Göromål. Enär ännu icke Jnträdt det förhållande, som blifvit för
-
Bil. No 5 b. till Konyl. MajUs Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 13
utsatt till grund för en underdånig framställning i ämnet från Collegii
sida, och då en förändrad anordning i den uti sistberörda nådiga Bref
antydda syftning sålunda icke för närvarande kan vidtagas, har Collegium
ansett det ej vara lämpligt att nu afgifva något förslag i berörda afseende,
så mycket heldre som, i betraktande af de särskilda omständigheter,
hvilka förandledt dessa tjensters inrättande, någon tids erfarenhet fordras,
för att kunna bedöma verkningarne utaf den af Collegium nu förordade
reglering af tjenstgöringen inom Collegii kansli, derest densamma kommer
till stånd, samt, på grund deraf, om indragandet i sinom tid af
begge de ifrågavarande tjensterna å bergsafdelningen eller endera af dem
må kunna ega rum.
Med Advokat-Fiskalstjensten i Collegium är förenad befattningen att
vara ombudsman för Manufaktur-Diskontfonden; och då de till denna sednare
befattning hörande göromål inskränkas i den mån lånerörelsen med
samma fond, såsom förut är nämndt, minskas eller möjligen inskränkes
till utgifvande endast af s. k. förlagslån, finner Collegium det AdvokatFiskalen
för närvarande lemnade biträde af en Kanslist icke framdeles
vara erforderligt; i följd hvaraf Kanslisttjensten å Advokat-Fiskalskontoret
vid nuvarande innehafvarens af tjensten afgång skulle kunna indragas.
Tjenstemännen i Collegii Kammar-Kontor utgöras för närvarande af
en Kamrerare, en Kammarförvandt samt två Kammarskrifvare; och de
samme tjensteman åliggande göromål bestå hufvudsakligen uti dels att
föra räkenskapen öfver och verkställa utbetalningar å de under Collegii
förvaltning ställda fonder och medel, med undantag af Manufaktur-Diskontfonden,
äfvensom att ombesörja de verkställighetsåtgärder, som äro
en följd af sjömäns penningeförsändningar från utrikes ort samt att för
sådant ändamål öfver dessa sistnämnda medel hålla bok och räkning, dels
ock att sammandraga och ordna de till Collegium inkommande primäruppgifter,
som ligga till grund för Collegii årligen till Eders Kongl. Maj:t
ingående underdåniga berättelser, rörande förhållandet med rikets in- och
utrikes handel och sjöfart samt vissa andra näringar. Någon föreskrift i
huru vidsträckt omfattning materialerna till nämnda berättelser skola bearbetas
finnes icke meddelad, och Collegium är följaktligen oförhindradt
att inskränka sina redogörelser i dessa ämnen till det omfång, samma
berättelser tillförene hade, eller som åt dem må kunna gifvas med för
handen varande tillgång å biträden för arbetets utförande; men, derest
Collegium skall blifva i tillfälle att i detta hänseende tillfredsställa de
alltjemt stigande fordringarne på fullständighet i hvarje gren af statistiken
samt bringa sagda redogörelser, så vidt omständigheterna i öfrigt
medgifva, till en sådan ståndpunkt att de må motsvara hvad i enahanda
14 Bil. N:v 5 b. till Kuutjl. Majlts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1&74.
ämnen meddelas uti andra länder, är behofvet för Collegium att i detta
arbete vara biträdt af ett tillräckligt antal skicklige personer, hvilka deråt
kunna utan hinder af tjenstgöring i annat embetsverk egna sin tid, sa
mycket mera framstående, som samma arbete torde kunna anses icke
egentligen ingå i den Oollegium såsom administrativ myndighet tillhörande
verksamhet. I sammanhang härmed anser sig Collegiuin icke böra lemna
oanmärkt, att den på senare åren ganska betydliga tillökning af både
allmänna och enskilda medel, som af kontoret omhänderhafvas, och för
hvilkas behöriga redovisande Kamreraren, enligt äldre, ännu gällande
föreskrifter, ensam är ansvarig, synes Collegium, med afseende jemväl å
den icke o väsendtligt tillväxt af göromål, hvilken derigenom uppkommit,
ju förr dess heldre kräfva en förändrad anordning i den syftning, att,
på sätt i likartade fall i allmänhet eger rum, en verklig kontroll öfver
denna penningeförvaltning kommer inom kontoret till stånd och att för
sådant ändamål en af de öfrige tjenstemännen, hvilken lämpligen kunde
benämnas Kontrollör, finge sig ålagdt att, enligt närmare, i behörig ordning
gifna bestämningar, jemte Kamreraren ansvara för emottagandet och
utbetalandet af samtliga nu ifrågavarande medel. I betraktande af nu
anförda omständigheter och under förutsättning att det fortfarande skall
åligga Collegium att afgifva omförmälda statistiska redogörelser, anser
Collegium oundgängligen nödigt, att, jemte det behörig tillökning i lönerna
åt Kamreraren och Kammarförvandten beredes, aflöning till ytterligare,
tvä tjensteman i andra graden varder anvisad; i hvilket fall och
derest ett lämpligt belopp ställdes till Collegii disposition för att användas
till uppmuntran och belöning åt e. o. tjensteman uti kontoret, de
tvärme Kammarskrifvarc-tjensterne skulle kunna indragas.
Då frågan om bibehållandet af tjenst uti Manufaktur-Diskontkontoret
skall, jemlikt redan meddelad föreskrift, vid hvarje inträffande ledighet
underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, och- den sådan tjenst
åtföljande lön icke bestrides af statsmedel utan utgår af den till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande ställda Manufaktur-Diskontfonden, torde annat
yttrande eller förslag i afseende å tjenstemännen uti detta kontor icke i
förevarande ärende påkallas, än att, på särskild framställning af Collegium,
dem måtte i Nåder tillerkännas löneförbättring efter enahanda grunder,
som för Collegii öfrige tjensteman må varda bestämda.
I öfverensstämmelse med de af Collegium nu uttalade åsigter föreslår
Collegium underdånigst,
att, af nuvarande sex Kanslisttjenster i Collegii kansli och AdvokatFiskalskontor
samt två Kammarskrifvarebefattningar å Kammarkontoret,
de som äro tillsatta på förordnande omedelbarligen efter det en förändrad
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 15
anordning af arbetet uti Collegium kommit till stånd och de öfrige, med
undantag tillsvidare hvad Kanslistens för bergsärenden befattning angår,
i mån af ledighet varda indragna;
att deremot anslag anvisas till aflöning åt en tredje Notarie i Collegium
och ytterligare två Kammarförvandter å dess kammarkontor; samt
att till Collegii disposition må anvisas en årlig summa af 4,500 Rdr
att användas till arfvoden åt e. o. tjensteman i Collegii kansli och kammarkontor.
Vidkommande derefter frågan om den löneförbättring hvaraf Collegii
embets- och tjensteman må böra komma i åtnjutande, har Collegium
ansett för fullständighetens skull böra upptagas nu till dem, utom de å
Manufaktur-Diskontkontoret anställde, jeinlikt gällande, i nådigt bref den
23 Februari 1858 fastställd aflöningsstat och särskilda, nedan angifna
Nådiga skrivelser, utgående aflöningsbelopp för år räknadt, nemligen:
Presidenten ............................................................................................ 9,000: —
i fjerde tj enstegraden:
2 Ledamöter, 5,000 Rdr hvardera................................................... 10,000: —
2 d:o 4,500 » » ................................................... 9,000: —
i tredje tj enstegraden:
2 Sekreterare, 3,500 Rdr hvardera ..........................................
1 Advokat-Fiskal och Diskontombudsman, lön......... 2,400:
arfvode (Kongl. bref den 13 December 1872) 800:
1 Kamrerare ..................................................................................
i andra tj enstegraden:
1 Registrator och Aktuarie, lön................................... 2,200:
arfvode tills vidare (Kongl. bref den 31 Juli
1867 och den 18 Juni 1868) .............................. 400:
2 Notarier, 2,200 Rdr hvardera ................................................
1 Kammarförvandt...........................................................................
i första tjenstegraden:
1 Kanslist, lön.................................................................... 1,000: —
personel ersättning................................................... 300: — j jjqq. _
Transport 52,200: —
7,000:
3,200: —
3,500: —
“ 2,600: —
..... 4,400: —
..... 2,200: —
16 Bil. N:o 5 b. till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.
1 Kanslist, lön..................................................................
personel ersättning (Kongl. bref den 13 Juli
1866) ...........................................................................
1 Kanslist, lön.....................................................................
arfvode ..............:.........................................................
d:o (Kongl. bref den 22 Augusti 1865) ...
3 Kanslister, 1,000 Rdr hvardera ...............................
2 Kammarskrifvare, 1,000 Rdr hvardera...................
Transport 52,200: —
1,000: —
300: — |
1,300: — |
700: — |
|
300: — |
|
300: — |
1,300: — |
3,000: — |
|
2,000: — |
|
Summa |
59,800: — |
af hvilket belopp utgå från Manufaktur-Diskontfonden 9,400 Rdr samt,
af förenämixla personela ersättningar till två af Kanslisterne, 300 Rdr
från Handels- och Sjöfartsfonden och 300 Rdr å allmänna indragningsstaten.
Hvad nu angår beskaffenheten af omförmälda löneförbättring eller
om denna bör beredas genom en fast löneförhöjning på ordinarie stat
eller genom ett tillfälligt, efter nuvarande prisförhållanden lämpadt lönetillägg,
så enär, enligt den åsigt, Collegium här ofvan i underdånighet
uttalat och på grund af den under senare åren vunna erfarenhet, någon
väsendtligare eller för längre tid bestående nedsättning af nu rådande
pris å lifsförnödenheter antagligen icke är att emotse, lärer ur synpunkten
af rättvisa och billighet mot bemälde embets- och tjensteman och då
den förevarande frågan väl icke torde böra blifva sväfvande eller beroende
af en år efter år återkommande pröfning, det förra alternativet
vara att föredraga. För denna mening synes ock ett vigtigt stöd kunna
hemtas af den omständighet, att Riksdagen innevarande år funnit skäligt
att för ett af de under densamma lydande embetsverk, Riksbanken, fastställa
en ordinarie lönestat, som synes hafva blifvit bestämd med afseende
å nyss antydda förhållanden och hvilken äfven lemnar detta verks
tjensteman i de särskilda lönegraderna vida större förmåner, än som i
motsvarande eller jemförliga grader tillerkänts statens tjenare, oaktadt
hvarken för inträde i Riksbanken eller ens för befordran till högre sysslor
derstädes fordras att hafva aflagt akademisk examen; och har Collegium
med stöd af hvad sålunda i omförmälda hänseenden blifvit anfördt, ansett
sig jemväl vid afgifvandet af förslag rörande beloppet af den nu åsyftade
löneförbättringen kunna och böra hufvudsakligen följa de i sistberörda
aflöningsstat antagna grunder; hvadan Collegium underdånigst hemställer
och föreslår:
att aflöningen till Collegii embets- och tjensteman skall i hvarje
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 17
tjenstegrad utgå dels såsom fast lön och dels såsom tjenstgöringspenningar;
att
de senare skola utgöra en fjerdedel af hela aflöningen;
att aflöningsbeloppen i de särskilda tjenstegraderna skola utgöra:
i fjerde tjenstegraden:
Commerce-Råd, hvardera....................................................................... 6,000: —
hvilket belopp förhöjes för den, som tjenat fem år i graden, till 6,500: —
och för den, som tjenat tio år i graden, till.............................. 7,000: —
i tredje tjenstegraden:
Sekreterare, Advokat-Fiskal och Kamrerare, hvardera ............... 4,000: —
hvilket belopp förhöjes för den, som tjenat fem år i graden, till 4,500: -—
och för den, som tjenat tio år i graden, till ........................... 5,000: —
i andra tj enstegraden:
Registrator, Notarier och Kammarförvandter, hvardera............... 3,000: —
hvilket belopp förhöjes för den, som tjenat fem år i graden, till 3,500: —
och för den, som tjenat tio år i graden, till ........................... 4,000: —
att tjensteman, som innehar tjenst med lön i annat embetsverk, skall
bibehållas vid nuvarande inkomster å löne- och arfvodesstat samt således
icke ega ofvan föreslagne löneförmåner tillträda, innan han sådan tjenst
frånträdt;
att tiden för tillträdandet af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster skall beräknas från och med månaden
näst efter den, under hvilken embets- eller tjensteinannen blifvit på
ordinarie stat till tjenst inom graden utnämnd eller förordnad;
att under åtnjutande af s. k. semester någon del af lön eller tjenstgöringspenningar
icke bör afstås; men att för öfrigt, i fråga om afdrag
å aflöningsbelopp för embets- och tjensteman vid erhållen tjenstledighet
eller eljest förekommande hinder för tjenstens utöfning, föreskrifterna i
nådiga cirkulärbrefvet den 9 November 1860 skola tjena till efterrättelse;
att tjensteman, som kommer i åtnjutande af förbättrade aflöningsförmåner,
skall vara underkastad den förändring eller utsträckning af
tjensteåligganden inom verket, hvilken af omständigheterna må påkallas;
samt
att, såsom vilkor för åtnjutande af löneförbättring, stadgas, att vederbörande
icke må samtidigt innehafva aflönad befattning inom annat
embetsverk.
18 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.
Med tillämpning af nu föreslagna grunder och under antagande af
en sådan förändring i sammansättningen af Collegii tjenstemannapersonal,
som här ofvan blifvit i underdånighet tillstyrkt, skulle, oberäknad! det
belopp, hvartill förhöjd lön åt en President i Collegium må blifva bestämd,
den för närvarande med tillsammans 59,800 Rdr utgående afiöningen
till Collegii embets- och tjensteman, med undantag af de å Manufaktur-Diskontkontoret
anstälde, komma, under förutsättning af att det
för hvarje tjenstegrad upptagna högsta belopp samtidigt till alla embetsoch
tjenstemännen utginge, att ökas till 71,000 Rdr; hvartill borde läggas,
jemte den lön, som må tillerkännas en President, dels löner tills
vidare till förhöjda belopp åt Sekreteraren och Kanslisten för bergsärenden,
dels de föreslagna arfvodena af tillsammans 4,500 Rdr till e. o.
Kanslister och Kammarskrifvare, dels och den nu, enligt gällande stat för
Collegium, till arfvoden åt extra biträden anvisade summa af 2,400 Rdr;
i afseende hvarå, genom Nådigt bref den 22 Januari 1864 är föreskrifvet,
det Collegium bör tillse, huruvida icke af samma anslag godtgörelse
för vikariatstjenstgöring i Collegium må kunna beredas.
Derest Eders Kongl. Maj:t i Nåder godkänner här ofvan framställda
förslag om indragning i mån af ledighet, af ej mindre Kanslisttjensterna
i Collegium, med undantag tills vidare af den tjenst, som innehafves af
Kanslisten för bergsärenden, än äfven Kammarskrifvarebefattningarne å
kammarkontoret, eller ock finner skäligt bestämma, att den nuvarande
första tjenstegraden skall med oförändradt eller ett inskränktare antal
tjensteman bibehållas, föreslår Collegium tillika underdånigst i afseende
å den löneförbättring, som synes skäligen böra tillkomma, i förra fallet,
såsom tillfälligt lönetillägg, de med fullmakt å sina tjenster försedda
Kanslister och Kammarskrifvare och, i senare fallet, såsom fast lön på
ordinarie stat ej mindre de Kanslister och Kammarskrifvare, hvilka redan
äro på sådan stat uppförda, än ock de, som blifvit på förordnande tillsatte
eller hädanefter till sådan tjenst utnämnas, att aflöningen för desse
tjensteman, som det icke lämpligen torde böra förmenas att jemväl innehafva
tjenst i samma grad med lön på stat i annat embetsverk, måtte
fastställas att utgå enligt de för öfriga tjenstegrader föreslagna grunder
och med följande belopp, nemligen:
a) för den, som icke innehar tjenst med lön i annat embetsverk
........................................................................................................... 2,000: —
hvilket belopp förhöjes för den, som tjena! fem år i graden, till 2,500: —
samt
b) för den, som tillika innehar tjenst med lön i annat embetsverk
............................................................................................................ 1,500: —
Bi''. N:o ,5 b. till Knngl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket. 1874.
19
vorftiÄ r tic,U’Vf0r Cl™ f" “fs''dd“ teneförbättri,1?o,IS trädande i
'' , ?kt fo1 samtll£e vederbörande löntagare, hemställer Collcmum
SÄ rmrmma ”* P4 -Cd»" « — • berånal
fnlhJ^T ft0T?i° detT.^llå.tas kollegium underdånigst anföra, att, vid
men tet ''reda gC110m Ghefens föl'' kivil-Departe
lnu,
tet ledan åberopade skrifvelse meddelade nådiga föreskrift i1 hvad
den after förbättrad amning åt Collegii embets- och tjensteman!^
na samt 1 samband dermed ifrågaställd förändring i viss mån af den
sena,res sammansättning och åligganden, Collegium utgått från det, såsom
d ^ ''J11 fy™*’ i berorcia skrifvelse jemväl förutsatta antagande, att embetsveiket
skall fortfarande ega bestånd samt handhafva de mål och ärenden
hvilka nu enligt instruktion och särskilda författningar tillhöra detsamma’
eder pa grund af Eders Kong!. Maj:ts i vissa fall gifna befaSlglunna
V°rket uPPdragas. I betraktande häraf anser sig kollegium icke heller
iu boia underlåta att framhålla det vid föregående tillfällen äfven anmarkta^
menhga inflytande af föreskriften i nådiga brefvet den 5 Juli
1807, att, intilldess annorlunda i Nåder beslutes, lediga t jernstör och befattningar
hos kollegium må endast på förordnande och tills vidare till
‘biträd
f “V följd Rf dfa StadgimdG ^gången i kollegium
J.i.,1 f ej f1'' tjenstemän redan minskats och maste alltmera för
n
1 f h de C °Clr ViU''a uPPenbart, att icke ens förbättring af de
i S l".''U™ """i f?reiia,de löner kan leda ti» tjensternas eftersträf
Jn
‘vid SklC ? ''? läin]?lge l)ersonek enär de icke skola finna med
embets ve iE T^ 7 "''i framkld ftrenIigt att uteslutande arbeta i ett
mb< sa mk, der hvarken den ställning, de må erhålla, är betryggad, eller
erbiueför 1 ^ ?tterl,>re inom verket
• , J i.. oimadet af det nu i nåd er mfordrade utlåtandet kan
hos Riks1! T 7tydmngST söka »treda om, med anledning af ett
hos R k,dagen för flora ar sedan väckt och af denna statsmakten i
tv '', j omfattadt förslag, samt utur synpunkten af det allmännas in-
ss Luiipbgast ma vara, att kollegium i sin nuvarande form bibehålies,
j, ,dt d<''S''t fi-omal öfverflyttas till och handläggas omedelbart af ett
af sin T 1 '' J,tatS;lep%temCnt’ för hvilka kollegium inom gränserna
: „S 1 IClksamket °d? t!l ,e» väsendtlig del af densamma kan anses
•V;- " niendenas beredning, men den af Eders Koiml. Makt nu
i ragasatta allmänna lönereglering och i samband dermed inöilföen förestående
förändrad anordning af andra delar af den administrativa förvaltningen
synes ad aga lagga behofvet af ett slutligt afgörande utaf nyss
m- 1/11 Biksd. Prut. 1874. J Sond. 1 A/d. 3 J
20
Bil. N:o 5 b. till Kongl- Maj-.ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
angifna förslag sä, att det ofvan anmärkte provisoriska tillståndet må
kunna iu förr desto hellre upphöra».
Med anledning af hvad Collegium sålunda i slutet af det underdåniga
utlåtandet yttrat, tillåter jag mig i minnet återkalla följande förhållanden^
n 8 Maj 18,57 anmälde Riksdagen i underdånighet,
att sedan hos Riksdagen framställning blifvit gjord derom, att Collegium
måtte så fort som möjligt indragas och emellertid niga tjänster inom
nämnda verk tillsättas annorlunda än på förordnande, samt att Presidentsbefattningen
derstädes måtte fortfarande lemnas obesatt, Riksdagen, vid
behandlingen af denna fråga, i brist på erforderlig utredning ansett sig
icke böra ingå i hufvudsaklig pröfning, huruvida Collegium kunde mdrae-as
eller på hvad sätt handläggningen af de under detta embetsverk
hörande ärenden lämpligast skulle kunna ordnas, helst fråga om förändrad
organisation af Rikets Styrelse- och Förvaltningsverk i allmänhet,
då vore hos Riksdagen under behandling; hvaremot och da en ombildning
af Collegium redan tillförene varit ifrågasatt, Riksdagen, som ansåge
det° välbetänkt, om redan då åtgärder vidtoges till. underlättande af en
sådan förändring, anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes i Nåder besluta, att,
intill dess frågan om Collogii indragning eller förändrade organisation
kunde varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom nämnda embetsverk
måtte endast på förordnande och tills vidare tillsättas. _
Vid underdånig föredragning af denna Riksdagens framställning
och pröfning i sammanhang dermed af särskilde Ivomiterades den 26 Maj
1859 afo-ifna förslag till förändrad organisation af Rikets Styrelse- och
Förvaltningsverk, i hvad samma förslag afsåge Collegium, har Kong.
Mai-1 den 5 Juli 1867 icke funnit den af Komiterade föreslagna ombildning
af Colleo-ium till en Styrelse för handel, bergverk och slöjder innefatta
sådana "fördelar framför den nuvarande organisationen, att detta
förslag borde vinna nådigt afseende; hvaremellertid Kongl. Maj.t, —
80m förklarat si"- framdeles vilja taga i nådigt öfvervägande, huruvida
en sådan anordning kunde ske, att de till Collegium hörande mai och
ärenden skulle, utan uppoffring af deras ändamålsenliga handhafvande,
kunna på annat, till besparing i statsutgifterna ledande sätt pröfvas och
afgöras —, dels, med bestämmande, att det ledigvarande Presidentsembetet
i Collegium icke för det dåvarande komma att återbesättas, i
nåder förordnat "''Collogii äldste ledamot att, med bibehållande af egen
föredragningsskyldighet, tills vidare jemväl bestrida de till Ordförande
befattningen i Collegium hörande göromål jemte dermed förenad tillsyn
öfver ärendenas behöriga gång mot åtnjutande af stadgadt arfvode, dels
Bil N:o ö b. till Kong!. Maj-.U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1874. 21
och anbefallt Collegiurn att, intill dess annorlunda i nåder beslötes, endast
på förordnande och tillsvidare tillsätta de tjenster och befattningar hos
Collegiurn, som under tiden kunde blifva lediga.
Vid underdånig föredragning den 4 Januari 1868 af de ärenden,
hvilka borde tagas under öfvervägande vid uppgörande af förslaget till’
reglering af utgifterna under Riksstatens 6:te hufvudtitel, har då varande
Chefen för Civildepartementet, som, genom att personligen öfvervara Collegii
sessioner under hösten 1861 i den män öfriga göromål inom Departementet
det medgifvit, sökt att vinna en närmare kännedom om handläggningen
af de Collegiurn tillkommande mål och ärenden, till Statsrådsprotokollet,
utgörande femte bilagan till Kongl. Maj:ts till 1868 års Riksdag
afgifna nådiga propositioner angående Statsverkets tillstånd och behof,
dels redogjort för antalet och beskaffenheten af de till Collegiurn under år
1866 inkomna mai, dels uttalat sina asigter i fragan, ej mindre h vilka, slag af
samma mål kunde, utan uppoffring af deras ändamålsenliga handhafvande,
behandlas mera enkelt, än det nuvarande Embetsverkets collegiala sammansättning
medg&fve, än äfven h vilka mål lämpligen kunde till Civildepartementet
öfverflyttas och hvilka icke, äfven om särskilda Byråer blefve
der inrättade för öfvertagande af öfriga Commerce—Collegii-målen, dels
ock, beträffande de förutsättningar, hvarunder dylik förflyttning kunde
ega rum, yttrat sig sålunda:
»Emellertid anser jag att, innan frågan om Comrnerce-Collegium göres
till slutligt föremål för Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, två andra
i och för sig särdeles vigtiga organisationsfrågor först böra vara lösta.
Det Cåter nämligen, efter mitt förmenande, sig icke verkställas att, utan
men för ärendenas behandling, till Civildepartementet öfverföra betydligaste
delen af ett stort Em hetsverks fristående verksamhet, utan att samtidigt
från Departementet förflytta en icke ringa del af de ärenden, som
nu höra dit. Lika litet lärer denna Commerce-Collegii nuvarande verksamhet
kunna förenas med något af de andra Statsdepartementen, af
hvilka Finans- och framför allt Ecclesiastik-Departementet redan nu äro,
lika med Civildepaitementet, af göromål sa betungade, att fråga med allt
skäl kan väckas om lindring genom fördelning och frånskiljande af en
del utaf dit hörande mål. Vid sådant förhållande lärer, så vidt jag kan
förstå, annan utväg icke förefinnas, än upprättande af ett nytt Statsdepartement,
till h vilket måhända Commerce-Collegii-målen kunde komma
att öfvergå; men äfven om ett sådant Departement komrne till stånd,
anser jag Commerce-Collegii-målens öfvertagande vare sig af detta eller
al Civil-Departementet påkalla en annan, icke mindre vigtig förändring.
Det synes mig nämligen, som de blifvande Byråerna icke lämpligen skulfe
22 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1874.
kunna vara i allo fristående myndigheter med rätt för hvarje Byråchef
för sig att besluta i de mål, som nu utgöra föremål för collegial behandling,
utan borde väl, om den collegiala formen för ärendenas handläggning
upphör, vederbörande Departementschef i allmänhet utöfva beslutande
rätten, men dervid hafva att trygga sig vid den speciella utrednino-,
som inom den ena eller andra Byrån blefve under Byråchefens
ledning beredd åt der förekommande mål, hvilkas expedierande sedermera
inom Byrån skulle verkställas. Enligt nu varande grundlag kan Departementschefs
beslutande rätt på grund af innehafvande embete dock anses
vara så begränsad, att den af mig förutsatta verksamheten svårligen lärer
kunna betraktas såsom ostridigt liggande inom denna gräns; och då det
icke heller bör kunna ifrågasättas att åt en bland Departementscheferne
lemna vidsträcktare behörighet, än åt de öfriga, torde det blifva nödigt
att afgöra, om en sådan större behörighet bör åt Departementscheferna i
allmänhet lemnas. Då emellertid nu vidrörda två frågor, nämligen den
om bildande af ett nytt Statsdepartement och den huruvida Departementschef
bör tilläggas en vidsträcktare afgörande rätt, än den, som
för närvarande i allmänhet anses honom tillkomma, icke lärer kunna pa
min föredragning till nådig pröfning anmälas, hemställer jag i underdånighet,
att desamma må fä öfverlemnas till vidare behandling inom
Justitie-bepartementet af Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern samt
att, utgörandet, om och h vil ka åtgärder, som af förslaget om CommerceCollegii
indragning böra föranledas, i följd häraf tillsvidare ma få anstå.
Om denna min framställning af Eders Kongl. AIaj:t i Nåder gillas,
borde måhända redan nu hemställan ske om nådigt förordnande af särskild
person att Presidentsembetet i Commerce Collegium under tiden förvalta,
enär den nu varande anordningen inom bemälda Embetsverk, sedan
Presidentsembetet blef ledigt, icke kan för någon längre tid vara lämplig
eller tillfyllestgörande; men då, i fäll de af mig antydda förändringar
icke skulle komma att föranleda någon framställning af Eders Kongl.
Maj:t till Riksdagen, eller denna, derest sådan sker, skulle varda af Riksdagen
förkastad, frågan om Commerce-Collegii indragning bör, efter mitt
förmenande, förfalla och Presidentsembetet definitivt tillsättas, torde ock
frågan om förändrad anordning med handhafvandet af Presidentsembetets
åligganden tillsvidare få anstå.»
Hvad Departementschefen sålunda föreslagit och tillstyrkt biträddes
af Statsrådets öfriga ledamöter och blef af Kongl. Maj:t gillad t. Till följd
deraf aflat Kongl. Maj:t under den 10 Januari 1868 tvä särskilda, af då
varande Justitie-Statsministern contrasignerade propositioner, hvari Kongl.
Maj:t, föreslog Riksdagen:
Bil. N:o 5 b. till Kovgl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 23
dels att 6 § i Regeringsformen måtte erhålla sådan förändrad lydelse,
att af Statsrådets ledamöter skulle åtta vara Chefer, hvar för sitt departementet,
nämligen en för hvarje af de nu varande sju departementen
samt en för Departementet för näringar och allmänna arbeten;
dels ock att 7 § i Regeringsformen måtte erhålla följande lydelse:
»Alla Regeringsärenden, med undantag af dem, som i 11 och 15 §§ omförmälas,
skola inför Konungen i Statsrådet föredragas och der afgöras.
Af sädcma till Kon mg en inkommande ärenden, som icke äro i grundlag
särskildt nämnda bland dem, hviika Konungen egen afgöra, och som för öf~
rigt hvarken- afse klagan -''feer någon embetsmyndighet* utgärd eller eljest äro
af den vigt, att Konungen vill om dem sjelf besluta, rare Konungen obetaget
att låta de mål, Han iöreskrifver, afgöras af vederbörande Departementschef,
hvilken åligger att öfver sålunda afgjorda mai till Konungen i Statsrådet
afgifva berättelsen
I enlighet med hvad Konstitutionsutskottet uti afgifvet utlåtande tillstyrkt,
blefvo Kongl. Majits omförmälde Nådiga Propositioner icke af
Riksdagen bifallna.
Till följd deraf och under åberopande af hvad Chefen för Civildepartementet
den 4 Januari 1868 anfört derom, att då varande anordning
inom Commerce-Collegium, sedan presidentsembetet blef ledigt, icke kunde
för någon längre tid vara lämplig eller tillfyllestgörande, samt att, derest
ifrågasatta framställningen af Kongl. Maj:t till Riksdagen skulle varda förkastad,
frågan om Commerce-Collegii indragning borde förfalla och Presidentsembetet
definitivt tillsättas, hemställde Statsrådet den 4 Juni 1888,
att Kongl. Maj:t då måtte i Nåder utse och förordna President i Commerce-Collegium;
och täcktes Kongl. Maj:t, med gillande af den utaf
Statsrådets ledamöter sålunda uttalade åsigt, i nåder till President i Commerce-Collegium
utnämna och förordna nu mera aflidne f. d. Statsministern
för Utrikes ärendena, Grefve Chr. R. L. Manderström, med Nådigt
förklarande derjemte, att, derest under den tid, Grefve Manderström vore
innehafvare af nämnda Presidentsernbete, beslut om indragning af Commerce-Collegium
skulle komma att af Kongl. Maj t i nåder fattas, Grefve
Manderström skulle vara pligtig att embetet frånträda emot åtnjutande
allenast af sä stor del utaf de dermed förenade löneförmåner, som svanide
mot den Presidenten i Commerce-Collegium tillkommande pension
å allmänna indragningsstaten.
I öfverensstämmelse med den af Statsrådets ledamöter ar 1868 uttalade
åsigt, håller äfven jag i underdånighet före, att Commerce-Collegium
icke kan indragas, ej heller de Collegium åliggande göromål, af
beskaffenhet att lämpligen kunna inom ett Statsdepartement handläggas,
24 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
böra till sådant öfverflyttas, så framt icke ett nytt Statsdepartement varder
upprättadt. Bildande af det år 1868 ifrågasatta nya Departementet
utgör således en nödvändig förutsättning för genomförande af den reform
i förvaltningen, hvarom 1867 års Riksdag uti ifrågavarande afseende
gjort framställning. Enär antalet af de till Civil-Departementct inkomna
mål utgjorde under år 1841: 981, men under år 1872: 1,842 och under
nästlidna år 1,927, samt således efter Departemental-Styrelsens införande
mängden af de inom Oivil-Departementet handlagda mål fördubblats, utan
att Departementets arbetskrafter i motsvarande eller ens nämnvärd män
förökats, är det uppenbart, att Departementet icke kan öfvertaga större
delen af ett fristående centralt Embetsverks alla förvaltningsbestyr. Den
utväg, som år 1868 jemte förslaget om inrättande af ett nytt StatsDepartement
för näringar och allmänna arbeten anlitades, eller att föreslå
sådan utvidgning af vederbörande Departementschefs behörighet, att
de mål, hvilka Konungen, med vissa stadgade inskränkningar, egde föreskrifva,
kunde af Departements-Chefen ensam afgöras, skulle visserligen,
om sistberörda förslag vunnit framgång,, hafva befrämjat de med samma
förslag åsyftade ändamål, att Konungen icke måtte personligen besväras
med granskning och fasställande af alla, äfven de minst vigtiga aktiebolagsordningar
och med mindre detalj anordningar vid anstalterna för
jordbruket och i afseende å jernvägstratiken m. in., samt att solidarisk
ansvarighet af hela statsrådet för ändamålsenligheten af dylika beslut
icke måtte utkräfvas. Men genom ifrågasatta förändringen skulle visserligen
icke Departements-Chefens tid och uppmärksamhet blifvit tagna mindre
i anspråk, än fallet är och blir, så länge ärenden af omförmälda beskaffenhet
föredragas af honom för Kongl. Maj:t i Statsrådet. Äfven om
särskilda Byråer för beredning af de till Departements-Chefens afgörande
öfverlemnade mål och ärenden komme till stånd, skulle DepartementsChefen,
med känsla af sin uteslutande ansvarighet för ett rätt afgörande,
icke kunna vid den speciella utredning, som inom den ena eller andra
Byrån blefve under Byrå-Chefens ledning egnad åt der förekommande
mål, trygga sig i den mån, att han, med åsidosättande af all egen granskning
af sakförhållandena, uteslutande förlitade sig å Byråns utredning
och obetingadt gillade hvad honom från Byrån förelädes. Dessa till Departements-Chefen
öfverlemnade förvaltningsbestyr skulle, lika väl som
handläggningen af de så kallade besvärsmålen, upptaga DepartementsChefens
tid till förfång för lösningen af samhällsvigtigare frågor.
Emellertid är, under nuvarande förhållanden, såsom jag nyss förut
nämnt, upprättande af ett nytt Stats-Departement första och oeftorgifliga
vilkoret för Cominerce-Collegii indragning och öfverflyttning af dess gö
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj tis Nåd. Prnp. N:o 1, om Statsverket 1874.
25
romål till sjelfva regeringsmakten. Redan till 1856 1858 årens Riks
dag aflat Kongl. Maj:t ett förslag till ändringar i Regeringsformen, enligt
hvilka ett nytt Departement skulle inrättas för allmänna arbeten och
kommunikationsanstalter. Detta förslag antogs genom tre Riksstånds beslut
att hvila till påföljande Riksdag, men blef då, år 1859, förkastadt.
Ännu mindre framgång hade det år 1868 väckta förslaget, h vilket icke
ens förklarades hvilande till den påföljande Riksdag, då det grund ansenligt
kunnat slutligen bifallas. Vid sådant förhållande saknar jag anledning
antaga, att "en Nådig Proposition uti ifrågavarande syftning till
instundande Riksdag skulle röna större framgång, än som kommit töreo-ående
förslag i ämnet till del. Emellertid klagar Collegium med skal
öfver de skadliga verkningar, hvilka framkallats af det provisoriska tillstånd,
hvari Collegium sig befinner, till följd af det väckta förslaget om c ess
indragning och föreskriften i nådiga Brefvet den 5 Juli 1867, att Colleo-ium
skulle, intill dess annorlunda i nåder bcslötes, endast pa förordnande
och tillsvidare tillsätta de tjenster och befattningar hos kollegium
som under tiden kunde blifva lediga. Derest således icke Riksdagen, af
nitälskan för den reform, han sjelf påkallat, vid instundande riksmöte
för sin del besluter sådan ändring i Regeringsformen, att utsigt denge
nom öppnas till förverkligande af den oundgängliga förutsättning, hvarunder,
sådana förhållandena för närvarande äro, indragning af Commerce
Collegium och öfverflyttning till sjelfva Regeringsmagten af större delen
utaf de Collegium nu åliggande göromål kan ifrågakomma; torde etter
afslutadt riksmöte böra tagas i allvarligt öfvervägande, huruvida icke ett
slut bör göras på omförmälda provisoriska tillstånd; i sammanhang hvarmed
frågan om återbesättande af det för närvarande lediga Presidentsembetet
i Collegium jemväl torde böra förekomma. ,
Att under så ovissa och sväfvande förhållanden med anledning åt
Collcgii utlåtande, föreslå någon förändring i Collega organisation, sa
vidt an°''år hos Collegium anställde embets- och tjensteman, synes mig
icke lämpligt, helst ''Kongl. Maj:t redan förordnat dels genom Mdio-t
Bref den 20 Maj 1870, att, när någon af de tvenne till bergsatdelnino-en
hörande tjenster, nämligen Sekreterarens och Kanslistens, biliver
ledig, Collegium eger att till Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande,
huruvida då för handen varande förhållanden medgifva den e
diga tjenstens indragning, i hvilken händelse Collegium skall a gi va un
derdåiiigt förslag till förändrad anordning af de till samma tjenst hörande
göromål, dels ock att frågan om bibehållandet af tjenst uti Manufakturbiskontkontoret
skall vid hvarje inträffande ledighet understallas Kong .
Maj:ts Nådiga pröfning.
26
M. N:n 5 b. till Kanyl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Föl närvarande anser jag mig således böra inskränka min framställning
0111 Commerce-Collegium till förslag om tillfällig förbättring af dess
ledamöters, samt af statsmedel aflönade embets- och tjenstemäns lönevilkor
under åren 1874 och 1875. Enligt de af Eders Kong]. Maj:t uppå
Chefens för Finansdepartementet föredragning fastställda grunder för
den tillfälliga . löneförbättring, som mer eller mindre allmänt för statens
embets- och tjensteman anses nödig, skulle under
och 1875 erfordras för
2 Ledamöter,
2
2 Sekreterare »
1 Advokat-Fiskal
1 Kamrerare
1 Registrator
2 Notarier, hvarje
1 Kammarförvandt
6 Kanslister, hvarje
2 Kammarskrifvare*, hvarje
hvarje med lön af 5,000
» » » 4,500
» •> » 3,500
-• » 3,200
>■ » 3,500
2,600
» 2,200
» 2,200
1,000
» 1,000
arje af |
åren |
3,000 |
_ |
2,700 |
— |
2,100 |
— |
960 |
— |
1,050 |
— |
780 |
— |
1,320 |
— |
660 |
— |
1,800 |
|
600 |
|
14,970 |
— |
För vaktbetjeningen, hvars aflöning redan vid sistlidna riksdag blifvit
med afseende å den inträffade prisstegringen förhöjd, torde något sä,rskildt
dyrtidstillägg icke böra nu ifrågasättas.
Beträffande de i Collegii Manufaktur-Diskontkontoi'' anställde tjenstemän,
sa enär den sådan tjenst afföljande lön icke bestrides af statsmedel,
utan utgår af den till Eders Kong!. Maj:ts förfogande ställda ManufakturDiskontfonden,
torde annat yttrande eller förslag i afseende å bemälde
tjensteman icke för närvarande påkallas, än att Eders Kong!. Maj:t täcktes
förklara sig vilja framdeles, uppå framställning af Kollegium, taga i
öfver vågande frågan, huruvida löneförbättring bör ifrågavarande t jenst eman
tillerkännas efter enahanda grunder, som för Collegii öfrige tjensteman
må varda bestämda.
Pa grund af hvad sålunda an förd t blifvit, tillstyrker jaa i underdånighet,
att Eders Kong]. Maj:t, för att komma i tillfälle ätt ‘tilldela, Comlnei
ce-Collegii ledamöter och dess med statsmedel aflönade embets- och
tjensteman tillfällig löneförbättring under åren 1874 och 1875, täcktes
af Riksdagen åska anvisande på extra stat
för år 1874 af........................... 14,970 Riksdaler eller Kronor
» ar 1.875 jemväl af ............ 14,970 » .. „
Bd. N:o 6 b. till Kongl. Majan Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1874.
27
B. i fråga om Bergslagsstaten.
Lti skrifvelse den 9 Maj 1870, angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens Sjette Hufvudtitel, har Riksdagen anfört, att vid be
-
, . O • t ..... - —U, clLl» V1U UU"
handlingen af ett inom Riksdagen väckt förslag om förening af Bergmäbt.
ai etj eu steril a i femte och sjette distrikten Riksdagen trött sig finna, att
flera af de göromål, som vid sednastc reglering af bergslagsstaten blifvit
at Bergmästarne uppdragna, numera dels upphört, t. ex. uppgörande af
längdei föi uppbörden af bergsbrukens Riksdagsfullinäktiges arfvoden,
dels blifvit till följd af sedermera utvidgad frihet för bergshandteringen
betydligen inskränkta, i hvilket afseende kunde omnämnas Kon-d Förordningen
af den 20 September 1859, dels slutligen utan olägenhet
kunde till andre tjensteman öfverlåtas, såsom förvaltningen af grufveoeii
malmöreskassorna, utfärdandet af mutsodlar in, m., och att Riksdagen,
som i saknad af erforderlig utredning icke kunnat ingå i någon speciel
pröfning af förberörda förslag, dock ansett det kunna med skål ifrågasättas,
huruvida icke i allmänhet den nuvarande kontrollen öfver nämnda
handtering kunde på ett billigare sätt anordnas och besparingarne till
grufvedriftens och bergsbrukets fromma nyttigare användas; vid hvilket förhållande
Riksdagen i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
taga under öfvervägande, huruvida icke bergmästaretjenstema kunde indragas
eller genom förändrad distriktsindelning dessa tjensters antal förminskas.
Sedan Coramercc-Collegium under den 3 Juni 1870 erhållit Nådig
befallning att, efter Bruks-Societetens hörande, inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens förberörde framställning, samt
Kongl. Maj:t vidare, med anledning af Riksdagens i skrifvelse den 12 Maj
1868 gjorda underdåniga anhållan, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta tillse
huruvida de åt civile embets- och tjensteman upplåtna boställen borde, i
den män sådant författningsenligt kunde ega rum, till statsverket indragas,
genom Nådig remiss den 3 Februari 1871, efter det Kammar-Collegiiim
och Statskontoret inkommit med infordradt underdånigt utlåtande
i sistberörda fråga, anbefallt Commercc-Collegium att, i sammanhang med
det underdåniga utlåtandet i frågan om indragning eller minskning i antalet af
bergmästaretjenstema, äfven yttra sig rörande indragning af befintliga
bergsstatsboställen; så har sistbemälda Collegium under den 7 Augusti
187:> inkommit med det sålunda infordrade utlåtandet, hvilket finnes dateradt
den 31 December 1872, och dervid öfvcrlemnat inkomna yttranden
dels från Fullmäktige i Jernkontoret, å Bruks-Societetens vägnar, dels
ock från samtlige Bergmästarne.
Commerce-Collegium har först i fråga, om indragning af bergmästare -
tjensterna erinrat, att af de Bergmästarne numera
Bih. till Riksd. Prat. 1874. 1 Sam. 1 Afd.
tillhörande göromål,
28 Bil, N:o 5 b. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
hvilka funnes i Riksdagens skrifvelse särskildt omförmälda, bestyren med
de blott inom vissa distrikt befintliga, i allmänhet till jemförelsevis ringa
belopp uppgående malmöreskassorna vore en obetydlighet af knappt nämnvärd
beskaffenhet, likasom icke heller utfärdandet af mutsedlar vore i och
för sig någon åtgärd företrädesvis egnad att angifva eller beteckna arten
eller halten af bergstjenstemäns behöflighet; att, såsom af Grufvestadgans
bestämmelser lätt kunde inses, redan handläggandet af inmutningsärenden
erfordade tekniska insigter, hvilka, der de ej funnes hos den expedierande
tjenstemannen, måste af denne hos annan person sökas och
anlitas, hvilket, och i vissa fall uti ökadt mått, vore förhållandet äfven
med åtskilliga andra förrättningar, såsom utmålsläggningar, hvilka,
om de skulle verkställas af landtmätare eller annan dylik tjensteman,
för denne måste påkalla biträde af en person, förfaren i de
särskilda kunskapsgrenar, som grufvestadgan för ändamålet förutsätter
såsom för vederbörande bekanta; att likväl det, som ännu mera och hufvudsakligast,
för vinnande af bergslagstiftningens uppgift att, med afseende
ej mindre på det närvarande än å framtiden, vid grufvearbetens så väl
anläggande som fortdrifvande tillgodose både det allmännas och näringens
intresse, erfordrade här åsyftade tekniska insigter, vore det i författningen
stadgade åliggandet för bergstjenstemännen att närmast om händer
hafva anordnandet och öfvervakandet af sjelfva grufvebrytningen med
hvad dertill hörer; att åtminstone så länge inmutningsrätten, med deraf
beroende förhållanden och kontroller, qvarstode, bergstjenstemän följaktligen
syntes icke gerna kunna undvaras, och att äfven den af Riksdagen
gjorda framställning i fråga om inskränkningar i denna rätt torde, i hvilken
riktning ett beslut med anledning deraf än blefve fattadt, icke kunna,
sådan framställningen nu lydde, verka till att göra bemälde tjensteman
öfverflödiga; att dessutom den omständigheten, att i Svenska bergsförfattningarne
någon föreskrift icke, såsom i vissa andra länders lagstiftning,
exempelvis den Preussiska, den Bäyerska, den Sachsiska och till en del
den Engelska, funnes meddelad om skyldighet för innehafvare af bergverk
att vid arbetet derstädes hafva såsom föreståndare anställd sakkunnig,
för erforderliga insigter behörigen vitsordad, samt hos vederbörande
myndighet till namnet uppgifven person, vore i sin mån egnad att här
i landet öka bergstjenstemäns behöflighet; att, sedan de till bergshandteringen
räknade förädlingsnäringar tid efter annan blifvit mer och mer
frigjorda från de band, med hvilka desamma varit från statens sida omgärdade,
till dess berörde näringar nu, i afseende å frihet vid produktionen,
blifvit likställda med fabriksnäringar i allmänhet, hade äfven, och i
samband härmed, de åt bergstjenstemän tillförene anvisade bestyr att öfvervaka
och reglera näringsidkarens göranden och låtanden inom dessa
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 29
områden upphört, så att grufverörelsen numera vore den enda gren af
bergshandteringen, som i afseende å sättet för arbetets utförande vore
underkastad egentlig kontroll från statens sida; att emellertid den allt
större omfattning, hvilken nämnda rörelse på sednare tider vunnit, och
hvilken omfattning, till följd af både ökade behof för den alltjemt växande
produktionen inom förädlingsnäringarne och införandet af kraftigare, arbetet
mera fortskyndande hjelpmedel vid grufvedriften, för visso vore
stadd i ytterligare tillväxt, ådagalade, att, derest kontrollen äfvensom tillhandagåendet
med de till densammas utöfvande hänförliga råd och anvisningar
skulle på åsyftadt sätt genomföras och blifva full verklighet,
göromålen ingalunda toge tjenstemannakrafter mindre i anspråk nu, än
dä den för närvarande gällande regleringen af bergsstaten fastställdes;
samt att jemväl i öfrigt åtskilliga med bergshandteringen i samband stående
administrativa bestyr äfvensom, bland annat, insamlandet och ett
förberedande ordnande, för den alltmera betydelse vinnande näringsstatistiken,
af primär-uppgifter angående bergshandteringen borde kunna af
bergstjenstemän både lättare och med mera sakkännedom än af andra
befattningsinnehafvare utföras: hvadan och då det tillhörde innehafvarne
af bergmästaretjensterna att fullgöra sålunda antydda åligganden, Collegium,
i öfverensstämmelse med hvad så väl Bruks-Societeten som samtlige
Bergmästarne yttrat, förklarat sig anse hvarken det allmännas eller
näringens intresse medgifva, att berörde tjenster nu indroges, likasom
ock att den för desse tjensteman valda benämning af Bergmästare icke
vore af beskaffenhet att ej lämpligen kunna bibehållas.
Deremot har Collegium under särskilda förutsättningar uttalat sig
för sammanslagning af vissa utaf de nuvarande bergmästaredistrikten
och för en inskränkning, i följd deraf, uti antalet af bergmästaretjensterna.
I afseende härå förekommer, att, sedan af särskilde kommitterade förslag
till Bergsstatens ordnande blifvit den 13 April 1839 afgifvet med hemställan,
att, efter det Bergstingsrätterna hunnit indragas, Bergmästarnes
antal skulle nedsättas från nio till sex, dock med anställande derjemte
af sex Geschworner, öfver hvilket förslag Bergs-Collegium den 2 Juli
1844 afgaf und yttrande; samt bemälda Collegium, som, i sammanhang
med beslutet den 5 Juni 1850 om upphörande af Bergsdomstolarnes domsrätt,
erhållit Nådig befallning att inkomma med förnyadt underdånigt utlåtande
angående ordnandet af Bergslagsstatens tjenstebefattningar och aflöningar
m. m., uti sitt den 18 December 1851 afgifna utlåtande föreslagit, att
bergstjensteinännen skulle blifva af två slag, Bergmästare och GrufveIngeniörer,
äfvensom att, genom förändrad anordning af bergmästaredistrikten,
Bergmästarnes antal måtte bestämmas till sex samt Grufve-In
-
30 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
geniörernes till fyra, utom en Stipendiat i markscheideriet och grufvebrytningskonsten,
af livilka Grufve-Ingeniörer en borde, jemte Bergmästaren,
anställas inom hvartdera af de fyra mellersta distrikten, hvaremot,
beträffande det nordligaste och det sydligaste distriktet, Bergmästarne
der ansågos äfven kunna medhinna grufve-ingeniörsgöromålen eller den
egentliga vården om och anordnande af grufvebrytningen med hvad dertill
hörer, såsom upprättandet af arbetsplaner, verkställandet af mätningar,
affattandet af kartor m. rn.; så, och efter det Bruks-Societeten i en genom
Fullmäktige i Jernkontoret ingifven skrift den 28 Juni 1853 i underdånighet
framställt åtskilliga anmärkningar emot berörda förslag och förordat bestämmandet
af flera distrikt med blott en tjensteman för hvartdera, nemligen
Bergmästare, hvilken tillika skulle bestrida erforderliga Geschwornereller
Grufve-Ingeniörsgöromål, men att derjemte arfvoden måtte anslås
åt några elever eller stipendiater, på det unge män med kunskaper måtte
kunna antagas och utbildas till biträden åt de ordinarie bergstjenstemärinen
och till efterträdare vid deras afgång, fann Kongl. Maj:t, vid pröfningen
af detta ärende den 14 Oktober 1853, det sednare af dessa förslag
böra lemnas företräde framför det förra, och förordnade, att bergmästaredistriktens
antal skulle fortfarande utgöra nio, men de särskilda
Geschworner-tjensterna deremot upphöra, hvarefter Kongl. Maj:t genom
Nådigt Bref clen 6 Oktober 1854 meddelade bestämmelser om indelning
af bergmästare-distrikten och bostadsstationer för Bergmästarne m. m.
Uti denna organisation, hvilken sålunda är tillkommen med hufvudsakligt
afseende å den af näringsidkarne sjelfve uttalade önskan, har BruksSocieteten
nu i sitt genom Fullmäktige i Jernkontoret afgifna yttrande
föreslagit den förändring, att, jemte det nuvarande första och andra bergmästaredistrikten
skulle till ett distrikt förenas och sålunda komma att
omfatta Norr- och Vesterbottens samt Vesternorrlands och Jemtlands
Län, en dylik åtgärd skulle vidtagas dels med femte och sjette distrikten,
omfattande det förra Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grythytte och Hellefors
samt Lindes och Ramsbergs Bergslags socknar, tillika med Fellingsbro
och Glanshammars härad af Örebro Län, och det sednare den öfriga delen
af Örebro Län med Nora bergslags socken, Lerbäcks, Lekebergs och Carlskoga
bergslag samt hela Skaraborgs Län, dels ock med åttonde och
nionde distrikten, eller Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Calmar, Gottlands, Blekinge, Christianstads, Malmöhus och Hallands
Län.
Commerce-Collegium anför härom i underdånighet, att, om man utginge
från synpunkten af göromålens mängd och beskaffenhet, det, så vidt hittills
gällande förhållanden gåfve vid handen, icke kunde lida något tvifvel, att
Bil. JS!:o 5 b. till Kongl. Maj:t$ Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket. 1874. 31
en Bergmästare skulle icke blott vara tillräcklig för första och andra distrikten
tillsammans, utan derjemte äfven kunna öfvertaga tredje distriktet,
eller Gefleborgs, Upsala och Stockholms Län; men att icke borde
lemnas ur sigte, att områdena af första och andra distrikten, hvilka omfattade
det förra omkring 1,450 qvadratmil och det sednare omkring 640
qvadratmil, redan vore af den utsträckning, att icke blott svårigheterna
af stora afstånd vid önskade meddelanden, utan ock ersättningarne af
resekostnaden, i synnerhet med nuvarande kommunikationer inom de trakter
derstädes, der de egentliga malmfälten äro belägna, måste för näringsidkare,
som af Bergmästares biträde kunde vara i behof, icke sällan blifva
ganska kännbara och betungande, hvilka olägenheter i ökad mån skulle
inträda, derest tjenstgöringsområdet ytterligare ökades. Ehuru, beträffande
åter en förening af femte och sjette distrikten, någon anledning till
erinran af detta slag icke mötte, enär det ytområde, dessa distrikt upptaga,
vore jemförelsevis föga betydligt, anser Collegium likväl kunna i
betraktande komma, att bergverksrörelsen derstädes, som försigginge vid
ett betydligt antal grufvor och afsåge vinnandet icke blott af jernmalm,
utan af åtskilliga andra mineralrikets alster, drefves i ganska vidsträckt
omfång, hvilket antagligen än mera komme att ökas med de lättade kommunikationer,
som dels redan blifvit åvägabragte, dels ytterligare vore
att emotse; men Collegium tror emellertid, att oaktadt förhållandena visat,
det äfven tva Bergmästare inom orten med nuvarande arbetsordning haft
behörig sysselsättning, likväl något direkt hinder icke borde möta derför,
att en Bergmästare, understödd af erforderligt biträde, borde kunna öfvertaga
bägge dessa distrikt. Då vidare åttonde och nionde distrikten
tillsammans upptoge, likasom första och andra distrikten, ett ganska stort
område, anser Collegium, att en sammanläggning af dessa distrikt icke
kan för näringsidkaren blifva utan olägenheter af liknande art med dem,
som skulle uppstå genom förening af första och andra distrikten, ehuru
dessa olägenheter, till följd af lättare kommunikationer och mindre afstånd,
maste blifva vida mindre kännbara här än i de två sistnämnda
distrikten; men att bergverksrörelsen inom åttonde och nionde distrikten,
så vidt malmbrytningen anginge, ej vore betydligare, än att göromålen
borde kunna beqvämligen medhinnas af en Bergmästare för bägge distrikten;
hvarvid Collegium dock anmärker, det omständigheterna ännu icke
medgåfve att bedöma, huruvida en möjligen uppkommande bergverksrörelse
vid de inom vissa trakter af nionde distriktet på sednaste tiden
dels under arbete lagda, dels till bearbetning anmälda stenkolsfyndigheter,
å hvilka under åren 1867—1871 meddelats 17,429 mutsedlar, kunde vinna
en utsträckning, som förändrade berörda förhållande.
32 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 1, om Statsverket 1874.
Hänförande sig till hvad sålunda förekomine i fråga å ena sidan om
och i hvilken mån göromålen inom vissa af de nu fastställda distrikten
för närvarande vore att betrakta såsom tagande bergstjenstemännens tid
och krafter i fullt anspråk, och å andra sidan om de olägenheter, hvilka,
åtminstone hvad anginge de norra och södra delarne af riket, måste för
näringsidkarne sjelfve blifva en följd af förändrad distriktindelning, har
Collegium förklarat att, om, oaktadt hvad ur sistnämnde synpunkt kunde
tala emot en sådan indelning af distrikten, att vissa bland dessa finge
ett jemförelsevis stort och vidsträckt område, en anordning i denna del
likväl, med hänsyn till hvad göromålen kunde tillåta, funnes böra verkställas,
Collegium ansåge den enklaste åtgärden vara att förena det första
distriktet med det andra, det femte med det sjette, samt det åttonde med
det nionde, så att dessa sex distrikt komme att utgöra tre sådana och
indelningen af desamma blifva i det hufvudsakligaste öfverensstämmande
med hvad Bergs-Collegium i sitt utlåtande den 18 December 1851 ifrågaställt;
anmälande Collegium härvid, att, lika med hvad uti detta utlåtande
af Bergs-Collegium föreslagits angående förändring af nuvarande
tredje och fjerde distrikten, Collegium, med hänsigt både till distriktens
inbördes läge och till vinnande af en jemnare fördelning af göromålen,
ansåge det en sådan förändring af dessa distrikt skulle vara ändamålsenlig,
att till nuvarande tredje distriktet, bestående af Upsala och Stockholms
jemte Gefleborgs Län, från det fjerde, som utgöres af Kopparbergs
och Westmanlands Län, i utbyte mot Gefleborgs Län, som då skulle komma
att tillhöra sistnämnda distrikt, förlädes Westmanlands Län, och att jemte
detta äfven Södermanlands Län förenades med tredje distriktet, så att
detta komme att bestå af W estmanlands, Upsala, Stockholms och Södermanlands
län, hvarigenom äfven vunnes den fördelen, att det södra distriktet,
om ett sådant bildades af nuvarande åttonde och nionde distrikten,
blefve till omfånget något minskadt; men att Collegium funne sig
förhindradt att omedelbart nu föreslå en sådan anordnings vidtagande af
den omständigheten, att genom delning af distrikt olägenheter utan tvifvel
skulle uppstå med afseende å behofvet af tillgång till vissa af de
arkivhandlingar, hvilka så inom det ena som det andra distriktet blifvit
förda för distriktet i dess helhet.
I sammanhang härmed och då hittills bergmästaredistrikten varit allmännast
betecknade endast med den för hvartdera bestämda nummer i deras ordningsföljd,
hvilket beteckningssätt voro synnerligen både beqvämligt och enkelt,
sedan den allmänna uppfattningen en gång blifvit med detsamma förtrogen,
men, derest en sammanläggning af vissa bland distrikten i Nåder beslötes och
till följd deraf en helt ny nummerföljd härutinnan komme att användas, det
Bil. N:o o b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 33
enligt Gollegii åsigt blefve, åtminstone till en början för undvikande af förvexlingar,
behöfligt att vid sidan af den nya nummerordningen utmärka distrikten
med särskilda benämningar, liar Collegium, enär i sådant afseende det borde
vara en fördel, att benämningarne med erforderlig tydlighet förenade egenskapen
af korthet, der omständigheterna sådant medgåfve, hvaremot i fall der
missförstånd kunde uppstå bäst syntes vara att låta benämningarne angifva
de län, af hvilka distrikten bestode, hemställt, att, om i Nåder föreskrefves att,
med bibehållande af tredje, fjerde och sjunde distrikten sådana dessa nu vore
indelade, de öfriga nuvarande distrikten skulle förenas på sätt Collegium föreslagit
och distrikten blifva till antalet sex, dessa distrikt måtte lämpligen betecknas
på följande sätt:
1:° det Norra Bergmästaredistriktet, upptagande samma område, som de
nuvarande första och andra distrikten;
2:o det Ostra Bergmästaredistriktet, motsvarande nuvarande tredje distriktet;
3:o Kopparbergs och Westmanlands Läns Bergmästaredistrikt, motsvarande
det nuvarande fjerde distriktet;
4:° Örebro och Skaraborgs Läns Bergmästaredistrikt, motsvarande de nuvarande
femte och sjette distrikten;
5:o det Vestra Bergmästaredistriktet, motsvarande det nuvarande sjunde
distriktet, eller Wermlands, Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus Län; samt
6:° det Södra Bergmästaredistriktet, innefattande samma Län, som nuvarande
åttonde och nionde distrikten.
I fråga sedermera om erforderliga biträden för Bergmästarne, har Collegium
anfört, att, sedan Bergs-Collegium i sitt sednast afgifna förslag till bergsstatens
organisation hemställt, att inom fyra af de i samma förslag ifrågasatta
sex distrikt måtte anställas en Grufve-Ingeniör i hvartdera, för att jemte Bergmästaren
hafva den egentliga uppsigten vid grufvedriften, hvaremot i de två
återstående distrikten, det norra och det södra, Bergmästaren ansåges kunna
medhinna att bestrida jemväl grufve-ingeniörsgöromålen, genom Nådiga Brefvet
den 14 Oktober 1853 blifvit anvisade, i stället för hvad sålunda föreslagits,
arfvoden åt sex elever eller stipendiater med 900 Bdr åt hvarje, att afBergsÖfverstyi
elsen tilldelas lämplige personer, hvilka elever eller stipendiater nu
utgjorde de så kallade Extra Grufve-Ingéniörerne; att erfarenheten visat, det
dessas ställning icke är hvad den syntes kunna och böra vara, enär de. utan
någon genom särskilda föreskrifter ordnad tjenstgöringsskyldighet eller några
bestämda åligganden, vore för sin sysselsättning vid bergverksnäringen förnämligast,
och såvida ej undantagsvis omständigheterna föranledde till ett tillfälligt
förordnande att bestrida bergmästaregöromål, beroende af enskilda uppdrag,
och att om de, af en eller annan anledning, antingen alldeles icke eller
i mindre omfattning erhölle eller mottoge sådana uppdrag, deras verksamhet i
34 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
mån häraf icke komme bergshandteringen till godo; att det för anvisandet af
medel till arfvoden åt dessa elever eller stipendiater angifna syfte, att unge
män måtte kunna utbildas till biträde åt de ordinarie bergstjenstemännen samt
till skicklige efterträdare vid deras afgång, icke syntes på detta sätt alltid
kunna rätt väl ernås, hvilket ock visade sig af infordrade redogörelser för
dessa elevers eller stipendiaters verksamhet; att emellertid det obestridligen
vore behöfligt och nödigt, att utväg funnes att för Statens räkning anställa
personer, som, efter slutade studier, kunde i yngre år egna sig åt hvad till
grufve-ingeniörsgöromål hörer samt dymedelst både med friska krafter lägga
hand vid dessa göromål och derjemte komma i tillfälle att bildas till dugliga
bergstjenstemän, och att det härmed åsyftade ändamålet i förening med uppgiften
att vederbörligen tillgodogöra näringen och det allmänna den verksamhet,
som i sådant afseende kunde utvecklas, syntes bäst kunna vinnas derigenom,
att en dylik person finge till åliggande att, jemte Bergmästaren och efter med
honom öfverenskommen fördelning, hafva tillsyn öfver grufvedriften inom distriktet
och att tillhandagå med upprättandet af brytningsplaner, verkställandet
af grufvemätningar och affattandet af grufvekartor, hvarmedelst han finge bestämda
pligter att uppfylla och ikläddes det med desamma förenade ansvar,
hvilka båda omständigheter borde vara egnade att på riktningen och arten af
hans verksamhet utöfva en helsosam inflytelse; att denna hans verksamhet
derjemte inför lagen erhölle ett erkännande, hvilket den nu, utom i fall af
särskildt meddeladt förordnande, knappt kunde anses hafva sig tillagdt, helst,
enligt grufvestadgan, Bergmästaren skulle öfver grufvebrytningen hafva den
närmaste tillsynen, och, jemlik! 48 § i samma stadga, det ålåge Bergmästaren,
när han eller grufegaren eller Bergs-Öfverstyrelsen finner det nödigt, att öfver grufvor,
som inom distriktet äro under arbete, efter föregående uppmätning upprätta och
meddela fullständiga markscheiderkartor, af hvilka bestämmelser åtminstone den
sednare lemnade stöd för tvekan, huruvida grufvemätning verkställd och grufvekarta
upprättad af annan person än Bergmästaren eller den i hans ställe förordnade
egde laga giltighet och vitsord; att det väl vore i sin ordning, att
Bergmästaren fortfarande i så måtto hade uppsigten öfver grufvebrytningen
inom hela distriktet, att han, i egenskap af förman för Grufve-Ingeniören, egde
pröfva och, der anledning förekomme, förändra af denne sednare gifna anvisningar
och lemnade föreskrifter; men att, då Bergmästaren, särskildt inom
distrikt med vidsträcktare grufvednft, svårligen kunde medhinna att, jemte
handläggandet af öfriga tjensteärenden, personligen öfvervaka arbetet vid alla
inom distriktet befintliga grufvor, Grufve-Ingeniören syntes för sina åtgöranden
vid de lägenheter, i fråga om hvilka han, efter berörde fördelning, hade att
utöfva tillsyn, böra, så vidt dessa åtgöranden härflöte från hans eget bestämmande,
Bil N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
35
mande!, sjelf bara ansvarat; att, livad åter beträffade föreskriften i 48 $ af
&ru a e s ac gan, kollegium, utom det att verkställandet af grufvemätnine* och
affattning al grufvekarta vore göromål, som i allmänhet bäst lämpade sig för
yngre krafter och sålunda, der Bergmästaren uppnått en mera framskriden
altlei, ej alltid kunde af honom utan svårighet förrättas, ansåge det knappt
Jgga inom möjlighetens grans, att Bergmästaren i ett distrikt med större bergyerksrorelse
skulle kunna, jemte behörigt fullgörande af öfriga tjenstegöromål,
ah;n 1 faa«a om grufvemätningar och kartors upprättande sjelf och ensam
niotsuua de anspråk lmlka i sadant afseende kunde på honom ställas; att af
fvet således syntes pakalladt att, åtminstone inom orter, der vidsträcktare
bei gveiksrorelse eger rum, Bergmästaren i Grufve-Ingeniören erliölle ett l,itradig
på en gång belogadt och förpligtadt att deltaga i berörda verksamhet
enligt de närmare bestämmelser, som borde meddelas'' i särskilda instruktioner
lor nu ifrågavarande tjensteman, och att äfven vid Collegii tillstyrkande till
sammanläggning af vissa borgmästaredistrikt vore afsedt, att göromålen skulle
genom beredande åt Bergmästaren af ett sådant biträde i angifna syftniim
(udnas att, enligt Oollegii tanke, behöflig! vore. att eu Grufve-Ingeniör bibeliolles
för hvardera af de områden, som nu tillhöra dels fjerde, dds femte och
sjette, dels sjunde och dels åttonde och nionde bergmästaredistrikten och att
dHnHet Tf ^T-1111 d6n SyTer%ei1 lK''ty,lli8''a 8-fufVedrilten inom fjerde
stnktet, bitiade af ännu eu sådan ingeniör derstädes erfordrades; att Colle
gium
deremot icke ansåge af nöden att, under närvarande förhållanden med
bergshandtenngen inom den del af landet, som nu utgör forsta och andra
bergmastareclistrikten (hvartill såsom område för nuvarande extra GrufVe-Ingemöi<ns
vaksamhet herde äfven Gefleborgs Län), bibehålla särskild Grufve-Ingeniör
<1?’eft två.,,Inpm(!1’er-j£0mme att anstälIas för fjerde distriktet, hvilka
n dr hl law * tjensfgönngsområde den ene inom Kopparbergs och den
rande • T V? ** G^^rnör bibehölles för nuva
titt
:V ‘ ]\ gmast^edistrajtet, bagge dessa sednare Ingeniörer kunde få
alggande att, jemte bestridandet af sina göromål inom de distrikt, der de
voie egentligen anstallde, äfven, när behofvet sådant påkallade, tjenstgöra inom
Bdan n1’ “a mm °Ch andra distnkteiB att, dä emellertid genom
sådan anordning det förhållande, som nu eger rum. att extra Grufvc-Ingeniören
da,v fr^ip sy(Uioae® Länen af nuvarande tredje distriktet tillika är förestån
de
och ttineSii m1VTr TkiUt0ri lcke klmpligen kunde för,fara, men vårkräfde
att ltllldaia a,lde ? 1 ber0rda k)ntor befintliga kartesamling
dun> som °m liaudtf ]iadt''- densamma, icke vore alltför ofta under
f j J M.''lld(T
"”i Sltt andaniaI> en ljerson funnes att påräkna, som icke blott liölle
samlingen tillgänglig for dem, som önskade att af kartor och handlingar taga
Bth. till Biked. Prot. Iö74. 1 Sami. 1 A/d. r.
36 Bil. N:o 5 b. till Kong!.. Maj As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
kännedom, utan ock egde färdighet att vid "behof kopiera kartorna och, när så
föreskrefves, å dem inlägga kompletteringar, kollegium, med afseende härå,
ansåge skäl vara, att tjenlig person, utom de i bergmästaredistrikten stationerade
Grufve-Ingeniörer. blefve anställd, hvarmedelst dessutom skulle kunna vinnas
andra fördelar, i tliy att dels innehafvaren al'' platsen vid Grutve-karte-kontoret.
hvilken plats alltid borde besättas med en yngre, för skicklighet i hvad till
grufveingeniörsyrket hörer känd person, hade tillfälle att, jemte bestridande åt
en med aflöning försedd befattning, auscultera vid Bergs-Öfverstyrelsen och der
kunna förvärfva en mera omfattande kännedom om bergsförfattningarnes tillämpning
samt genom att, i den man omständigheterna medgåfve, användas äfven
vid kansligöromålen vinna öfning i dithörande ämnen, •— dels tillfälle möjligen
kunde beredas äfven för andre, såsom Grufve-Ingeniörer anställde, personer, att
genom tjenstgöringsutbyte för viss tid draga nytta af verksamheten vid en
dylik plats, — dels oek tillgång funnes pa en person, hvilken, med insigt
och erfarenhet i hvad till markscheideriot och grufvebrytningskonsten hörer,
kunde, vid förefallande behof, af Bergs-Ofverstyrelsen tillfälligtvis förordnas att
handlägga förrättningar, som stode i samband med sagde kunskapsgrenar; att
kollegium, al anförda skäl, funne sig icke ega anledning att förorda BruksSocietetens
gjorda framställning om antagande af två Grufve-Ingeniörer, hvilka
mera specielt skulle sysselsätta sig med utförandet af grufvebyggnader,. men
utan att hafva vissa distrikt sig anvisade; samt att, ehuru, enligt Collegii förslag,
Grufve-Ingeniörerne skulle, både i näringens och deras eget intresse, fa
bestämda åligganden, kollegium likväl ansåge deras befattningar fortfarande böra
betraktas blott såsom exspektansplatscr och desse Ingeniörer hädanefter, såsom
förhållandet hittills varit med extra Grufve-Ingeniörerne, på det sätt anställas,
att de genom förordnanden af Bergs-Ofverstyrelsen till befattningens bestridande
blott tills vidare antagas.
Oaktadt nuvarande lönen för Bergmästare, 2,400 Bdr, i och för sig. med
hänsyn till så väl de lordringar a insigt er och erfarenhet, hvilka med skal
borde ställas på dessa tjensteman, som ook a ena sidan de lönande förvår fskällor,
industrien öppnat och alltmera öppnade inom den enskilda affärsverksamheten
för personer med framstående skicklighet i de för bergshandtei ingen
nödiga tekniska kunskapsgrenar, samt ä andra sidan de pa sednare tider högst
betydligt ökade lefnadskostnaderna, i allmänhet icke kunde sägas vara sådan,
att skälig anledning saknades att förorda en förhöjning i detta lönebelopp, har
kollegium likväl, dä dels ett förslag i detta afseende icke egentligen tillhörde
detta" ärende, utom sä vidt det ifrågaställda förenandet af vissa Bergmästaredistrikt
med deraf ökade göromål skulle lör ett sådant förslag läggas till
grund, livilket åter, — enär inträdandet af en förändring härutinnan, der nuvarande
tjensteinnehafvare äro med fullmagt försedde, torde, under deras tjenste
-
Bil. N:o 5 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 37
tid blifva beroende af desses samtycke att berörde förändring sig underkasta,
och tjenstgöringen inom de nybildade distrikten ej kunde anses blifva mera
ansträngande än åtminstone inom ett af de äldre, — nu icke heller syntes
påkalladt och lämpligt, dels ock sagda lönebelopp i vissa distrikt vunne en ej
oansenlig tillökning genom ny ttj anderätten till befintliga boställen samt expeditionslösen
och andra extra inkomster, på dessa och andra anförda skäl ansett
sig nu icke böra ifrågaställa någon förhöjning i Bergmästarelönerna. Då deremot
det arfvode af 900 Bdr, som hittills varit åt extra Grufve-Ingeniörerne anvisadt,
måste medgifvas vara så ringa, att utsigten till undfåendet deraf icke
kunde för en skicklig ung man, som måst genomgå en kostsam bildningskurs,
innebära någonting uppmuntrande att beträda tjenstemannabanan, helst, vid de
tlerehanda tillfällen till en mera inbringande verksamhet, hvilka inom den enskilda
företagsamhetens område för en sådan person, med här förutsatta och
påkallade insigter, stode öppna, samma arfvode vore, efter nuvarande förhållanden,
otillräckligt för en hvar i hans ställning till fyllandet af äfven de nödtorftiga
lefnadsbehofven, och då härtill komme, att syftet nu vore, att Grufve-Ingeniörerne
skulle erhålla bestämda åligganden och varda af sin befattning verkligen
sysselsätta; har Collegium, med hänsyn till jemförliga förhållanden vid andra
åt Staten atlönade befattningar, i underdånighet tillstyrkt, att ifrågavarande
arfvode måtte komma att utgå med 1,500 Bdr, vid beräknandet af hvilket
belopp Collegium förmält sig äfven hafva tagit i betraktande den omständigheten,
att denna Grufve-Ingeniörernes aflöning skulle kunna genom extra inkomster
vinna någon erforderlig tillökning; och skulle, under förutsättning, att
Grufve-Ingeniörerne, inberäknad den med dem likställde föreståndaren för
Grufve-karte-kontoret, blefve sju till antalet, den summa, som för deras aflönande
behöfde påräknas af statsmedel, således uppgå till 10,500 Bdr, i stället för
det till Extra Grufve-Ingeniörerne nu anvisade beloppet af 5,400 Bdr, hvaremot.
derest tre Bergmästaretjenster blefve indragna, bergmästarelönerna, sådana
dessa för närvarande äro fastställa, skulle komma att tillsammans motsvara
14,400 Bdr, i stället för det nu till detta ändamål anvisade beloppet af
21,600 Bdr.
t ommerce-Collcgium har tillika i underdånighet hemställt, dels att, enär i
Nådiga Brefvet den 14 October 1853 redan vore förordnadt, att Bergmästare
för längre tjensteresor inom distriktet. Indika efter föreskrift af Bergs-Öfverstyrelsen
eller på grund af instruktion verkstäldes, skulle vara berättigad att, efter
räkningar, enligt allmänna resereglemente! njuta skjuts- och traktamentsgodtgörelse,
enahanda föreskrift måtte meddelas äfven hvad Grufve-Ingeniörerne
anginge; dels att, dä för Bergmästarne genom Nådiga Brefvet den Ii October
18o4 bostadsstation vore inom hvarje distrikt bestämd, och lämpligt syntes, att
äfven för Grufve-Ingeniörerne utsattes viss trakt inom distrikten, der de borde
38 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
hafva sin hostad, Collegium måtte varda tillåtet att, sedan Eders Kongl. Maj:t
fattat Nådigt beslut i frågan om förändring af den nuvarande indelningen af
bergmästaredistrikten, i denna del och, der berörda beslut sådant föranleder,
beträffande Bergmästare afgifva särskild! underdånigt förslag, och att, i fråga
om Grufve-Ingeniörerne, i enlighet med nu antydda grundsats rörande deras
boningsort meddela närmare föreskrifter; dels ock att den för bergstjenstemannapersonalen
nu använda benämningen af »Bergslagsstaten» måtte, såsom
varande mindre egentlig, då tjenstemännens verksamhet icke vore inskränkt
till hvad af ålder förstatts med och kallats bergslag, utbytas mot den mera
lämpliga benämningen »Bergsstaten».
Hvad beträffar den väckta frågan om indragning af bergsstatsboställena,
de der äro:
för Bergshauptmannen i Sala, 1 mantal Wäsby gård;
» Grufveingeniören derstädes, boställe vid Grufvan;
» Bergsvärdien derstädes, boställe vid Silfverhyttan;
» Bergmästaren i femte distriktet Gården och Stortorp vid Nya Kopparberget;
» dito i sjette. d:o, Knutsberg med lilla Elfstorp vid Nora
stad, och
» dito i sjunde eko, boställe i Filipstad,
och i afseende å hvilka boställen särskilda yttranden blifvit af vederbörande
bergstjenstemän afgifna samt af Oommerce-Oollegium insända, så är hufvudsakligen
upplyst:
angående BergsZiauptmanslosliiUet vid Sala silfververk:
att, sedan i de för Sala stad den 15 April 1624 utfärdade privilegier,
jemte annan jord, det mesta af Wäsby Kungsgårds egor blifvit doneradt till
Sala bergsmän, Wäsby bostad med några små »exempterade» egor blifvit anvisad
till bergmästareboställe, hvarom vidare stadgades i Kongl. Resolutionen
den 24 December 1652. I kontraktet om transporten af Sala silfververk den
20 Januari 1682 funnes ej denna lägenhet särskild! omförmäld; dock lydde
samma transport på upplåtelse af Sala grufva »med allt tillbehör», och i ett
Kongl. Bref den 22 Mars 1715 beviljades medel till reparation af byggnaden
vid Wäsby gård, hvilken, såsom orden lyda, »tdl Bergmästareboställe vid Sala
Silfververk är anslagen»; hvarefter ett likartadt understöd till återuppförande
af bostaden, sedan denna nedbrunnit, meddelades enligt Kongl. Bref den 17
Augusti 1731. I den förnyade Kongl. transporten af berörda verk den 9
September 1741 stadgades deremot att »till Bergmästarebostället Wäsby gårds
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1874. 39
byggnad och underhåll» skulle erforderlig summa årligen afsättas af bergslaget,
som för byggnads- och underhålls-skyldigheten nu ensamt lärer skola ansvara;
upptagande boställets egor, enligt Bergshauptmannens förmälan, ett område af
23 tunnland 6 kappland, eller 129 qvadratref 5 stänger; och hade således
denna lägenhet från äldre tider varit anvisad för sitt nuvarande ändamål,
likasom nyttjanderätten till lägenheten, för detta ändamål, äfven måste anses
på bergslaget öfverflyttad och i följd deraf hafva ingått under den bekräftelse
af berörde transporter, som, bland annat, Kongl. Brefvet om bildandet af den
s. k. vänteersättningsfonden den 31 October 1829 innehöll o;
angående \boställena för Grufve-Ingeniören och Bergsvärdien vid Sala silfververk:
att dessa boställen, till hvilka icke hörde några jordegor i annan mån,
än att dels till trädgård eller trädgårdstäppa smärre intagor fått med vederbörandes
goda minne begagnas, dels att till beteshage en plats omkring en af
grufvorna blifvit åt Grufve-Ingeniören vilkorligen upplåten, bestode, det ena af
rum i den så kallade grufvustugu-bygnadeu, hvartill efter hand nödiga uthus
anskaffats, och det andra af en utaf Bergslaget å smälthyttans utmål uppförd
byggnad, hvilken jemväl blifvit med uthus försedd, samt ''att dessa lägenheter,
anordnade på det tjenstemännen skulle hafva sina hemvist, Grufve-Ingeniören
vid grufvan och Bergsvärdi eu i närheten af smältverket, icke vore jemförliga
med andra tjenstemäns boställsgårdar;
angående Bergmäslarebostället i femte distriktet:
att det härtill upplatna bostället »Garden», eller, såsom det gemenligen
benämndes, Stora Gården och den dermed förenade lägenheten Stortorpet vore
inköpta, det förra ar 1763 af bruksegare och bergsmän inom Nya Kopparbergs,
Hjulsjö, Grythytte och Helle fors bergslag, att till Bergmästareboställe
användas, och den sednare år 1786 af bruksegare inom Nya Kopparbergs
bergmästaredöme, i ändamål att lägenheten skulle för alltid förenas med bostället
Störa Gården; och, ehuru sedermera i Kongl. Brefvet till Kammar- och
Bergs-Collegierna af den s Maj 1829, angående bergsfrälscfrihetens upphörande
för Nya Kopparbergs bergslag-m. in., vore föreskrifvet, att bergmästarebostället,
hvilket, såsom oskattlagdt, komme att skattläggas, skulle, likasom vissa andra
om förmälda slags boställen inom bergslagen, med hvilka bordo på samma sätt
förfaras, ikläda sig natur och egenskap af kronoboställe med thy åtföljande
förmåner och skyldigheter, q värst, ide dock alltid, att dessa lägenheter icke äro
af Staten upplåtna, utan af enskilde för visst bestämdt ändamål anskaffade,
och icke heller hade. så vidt kändt vore, för boställets underhäll bidrag af
statsmedel utgått, hvaremot, efter underdånig ansökning af innehafvaren om
erhållande af statsanslag till bostadshusens reparerande, i Nådigt Bref den 11
November 1856 förklarats, att sådant icke kunde bifallas;
40 Bil. N:o 5 b. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
amjaende Berijinästeirebostältet i sjette distriktet:
att bostället Knutsberg med dertill hörande hemmanet Lilla El i storp
på enahanda sätt tillkommit, i thy att den förra af dessa lägenheter bliivit
år 1748 af bruksegarne och allmänna bergslagen i Nora och Lindes bergmästaredöme
från dåvarande Bergmästaren i orten inköpt, att nyttjas, brukas
och behållas till ständigt bergmästareboställe uti detta bergmästardöme
samt att sedermera så väl under säljarens som hans efterträdares tid, eiter
husesynsordningen, al dem byggas och underhållas, och den sednare
lägenheten inköpts år 1793 al Bruks-Societeten i samma bergmästaredöme,
för att blifva en ständig tillhörighet till Knutsbergs boställe; och hade
sedermera dels till iståndsättande af den redan år 1748 förfallna åbyggnaden
på Knutsberg och dels till ombyggnad och reparation al samtliga
byggnader derstädes medel bliivit tillskjutna i Iörra hänseendet af Noia
bergslags och Nerikes bergmästaredömes bruksägare och i sednare hänseendet
af nuvarande ordinarie innehafvaren al bostället; och
nnqående BerijiiiäslurebostäVet t sjunde distriktet:
att, enligt Kongl. Bref den 15 April 1699, af de åtta hemman, utaf
hvilka Filipstad förut bestått, två hemman anvisats till boställen, det ena
åt Bergmästaren, det andra åt Bergsfogden, hvarefter, på ansökning af
borgerskapet i nämnde stad att undfå ersättning för den röjselkostnad, som
till uppodlande af berörda två hemmans jord. 12S tunnland, bliivit använd,
i Nådigt Bref den 16 Augusti 1743 en reglering härutinnan förcskrifvits,
hvarigenom tomterna, »som Bergmästarens och Bergsfogdens gaidar sta
uppå», skulle dem förbehållas, hvarjemte skulle dem anslås en del af jorden,
men återstoden deremot till vederbörande af borgerskapet restitueras.
Med förenämnde tomt till bergmästarebostället hade emellertid den förändring
egt rum, att, sedan Vermlands och Dals Bruks-Societet år 1/75,
efter den derförinnan i Filipstad timade brand, till bergmästareboställe inköpt
en tomt, benämnd Pil ils gård, med tillhörande byggnadsplats, kryddoch
kålgårdar, samma Societet år 1776 försålt, såsom orden i salubrefvet
lydde, »dess liittils varande gamla bergmåstarebostållstomt)), med dertill
liggande krydd- och kålgårdar, utan att utrönas kunnat pa hvilken
grund bemälde bruksegare ansett sig berättigade att sålunda försälja den
kronan tillhöriga boställstomten; och, sedan nämnda Societet år 1777 bekostat
uppbyggandet å den nyinköpta tomten af den nuvarande bergmästarebostaden,
hade Societeten underhållit bostället intilldess, efter en år 1866
verkställd reparation, med nuvarande boställsinnehafvare!! träffats den öfverenskommelse,
att han skulle vidkännas underhållsskyldigheten efter den
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 41
å husen förrättade tillträdessyn. I afseende å den till bostället anslagna
kronojord syntes någon förändring genom förenämnda försäljning icke hafva
egt ruin, hvaremot, sedan Bergsfogdetjensten inom distriktet med år 1855
indragits, genom Nådigt beslut den 28 Februari 1856 blifvit medgifvet,
att den genom sagde indragning ledigblifna kronojorden, med tillhörande
skogslott, finge, tills vidare och intilldess annorlunda förordnades, af Bergmästaren
i distriktet till bruk och nyttjande i förening med det honom
tillslagna boställe disponeras, och vore, enligt Bergmästarens uppgift, den
under nyttjanderätt sålunda upplåtna boställsjord med tillhörande skogsmark
vid bevillningstaxeringen för år 1870 tillsammans upptagen till ett värde
af 16,900 Rdr.
Efter det, med afseende å sättet för tillkomsten af bergmästareboställena
i de tre omförmälda distrikten, yrkanden blifvit framställda i fråga
om rättighet lör vederbörande bruksidkare och bergslagsintressenter att
sjelfva förfoga öfver dessa boställen, har Kongl. Maj:t genom ofvanåberopade
Nådiga Bref den Ii October 1854 behagat förklara, att de tre boställslägenheter,
som redan under längre tid varit och då ännu vore Bergmästarne i
Nya Kopparbergs och Nora bergslag samt i Vermland till nyttjande upplåtne,
skulle fortfarande såsom boställen tillhöra Bergmästarne i femte,
sjette och sjunde distrikten, vederbörande Bruks- och Bergslags-Societeter
öppet lemnadt att sin talan om deras i ena eller andra afseendet förmenta
bättre rätt dertill inför behörig domstol i laga ordning utföra, om de funne
sig dertill befogade.
För sin del har Commerce-Collegium, i betraktande af hvad sålunda
förekomme, och då dels, hvad anginge det för Bergshauptmannen vid Sala
silfververk upplåtna boställe äfvensom de öfriga uppgifna bostadslägenheterna
derstädes, rättigheten att förfoga öfver dessa måste under närvarande förhållanden
anses vara beroende af det mellan kronan och Sala bergslag
träffade aftal rörande Silfververkets begagnande, och dels, vidkommande de
två af enskilda för ändamålet inköpta boställena i femte och sjette distrikten
äfvensom det i sjunde distriktet befintliga bergmästarebostället, hvilket
likaledes, hvad sjelfva bostaden med tillhörande tomt beträffade, blifvit för
till största delen enskilda medel anskaffadt, frågan om eganderätten till
samtliga dessa lägenheter kunde, särskildt med hänsyn till hvad nyss åberopade
Nådiga Bref gåfve vid handen, anses såsom ännu oafgjord, funnit i
sakens nuvarande skick någon indragning till Statsverket icke kunna företagas
hvarken af lägenheferne vid Sala silfververk eller af någotdera af bergmästareboställena
i femte och sjette distrikten likasom icke heller af sjelfva
bostadslägenheten vid bergmästarebostället i sjunde distriktet; hvaremot
och enär från de förhållanden, under hvilka den till sistnämnda boställe
42 Bil. No <5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
anslagna kronojord innehades, något hinder icke syntes Collegium möta,
att densamma till Statsverket indroges, Collegium tillstyrkt, att, i händelse
åtgärd i denna riktning komrne att vidtagas, dervid, efter ompröfning jemväl
af den omständigheten, att en del af samma jord vore blott tills vidare
åt Bergmästaren till nyttjande upplåten, måtte förfaras enligt de
grunder, som i pfrigt rörande vilkoren för likartad lägenhets indragning till
Statsverket vore eller kunde varda bestämda; hemställande Collegium slutligen,
huruvida icke, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt i Nåder
föreskrifva en sammanläggning af femte och sjette distrikten till ett
sådant, hvarigenom det ena af berörda boställen ekulle vid förändringens
inträdande blifva ledigt, detta boställe då kunde, med fortsatt tillgodoseende
af det ändamål, för hvilket bostället blifvit anskaffadt, i den ordning
som derför kunde bestämmas, till nyttjande upplåtas åt blifvande
Grufve-Iugeniören inom det nybildade distriktet.
Beträffande sedermera ifrågastäld förbättring af bergslagstjenstemännens
lönevilkor har Commerce-Collegium uti ofvan omförmälda utlåtande
af den 21 sistlidne November yttrat sig på sätt, som följer:
»Redan i underdånigt, den 31 December 1872 afgifvet, utlåtande angående
af Riksdagen ifrågaställd indragning, eller minskning i antalet, af
bergmästaretjensterna har Collegium yttrat den åsigten, att det belopp
af 2,400 Riksdaler, hvilketiför närvarande funnes såsom fäst lön åt Bergmästare
anvisadt, i och för sig icke vore sådant, att ej skälig anledning
förekomme att ifrågasätta en förhöjning af detta belopp; och förhållandena
hafva sedermera icke varit egnade att i denna uppfattning föranleda någon
förändring. Men då, på sätt i berörda utlåtande äfven blifvit antydt,
bland Bergmästarnes aflöningsförmåner ingår expeditionslösen, samt vissa
af nämnde tjensteman derförutom innehafva boställen, och behörig utredning
rörande den tillökning i inkomster utöfver sjelfva lönen, hvartill dessa
förmåner må kunna i medeltal uppskattas, icke egt rum, är Collegium nu
icke i tillfälle att i denna del afgifva något bestämdt förslag, utan torde
sådant lä blifva föremål för särskildt yttrande, helst på frågan härom lärer
komma att i väsentlig mån inverka hvad i nåder varder beslutadt angående
det på Eders Kongl. Maj:ts pröfning nu beroende ärende, som i
Riksdagens omförmälda framställning afses.
Skulle emellertid Eders Kongl. Maj:t finna omständigheterna medgifva,
att, i betraktande af de särskilda förhållanden, som ligga till grund för den
nu förekomna frågan om eu allmän löneförbättring för Statens embets-och
tjensteman, eu sådan förbättring kunde komma äfven Bergmästarne till del
jemväl innan utredning försiggått rörande de inkomster af tjensten, som
må vara att utöfver den fasta lönen påräkna för nämnde tjenstemän, af
hvilka
Bil. N:o 5 b. till Kong], Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 43
h vilka en och annan, till följd af den jemförelsevis ringa bergverksrörelsen
inom de orter, der desse aro anställde, visserligen icke lära kunna antagas i
allmänhet åtnjuta sa beskaffade inkomster af någon egentlig betydenhet, föreställe]-
sig kollegium, att en åtgärd, hvilken härutinnan kunde vidtagas, vore
att åt bemälde tjensteman såsom tillfällig löneförbättring anvisades ett årligt
belopp, som, med hänsigt äfven till hvad i sådant afseende blifvit af vissa
bland tjensteinnehafvarne begärdt, torde kunna bestämmas till 25 procent af
bergmästarelönen, eller 600 Rdr, att till vederbörande utgå, intill dess ej
mindre nyssnämnda utredning egt rum och blifvit pröfvad, än ock Nådigt
beslut rörande den af Riksdagen väckta frågan om förändring beträffande
bergmästare ‘tj ensterna blifvit meddelad! samt träd t i gällande kraft; och skulle,
derest liders Kong], Maj:t finner hvad sålunda blifvit antydt böra vinna afseende,
för det nu angifna ändamålet erfordras ett anslagsbelopp af tillsammans
5,400 Rdr.
1 förenämnda underdåniga utlåtande har kollegium hemställt, att det för
Extra Grufve-Ingeniörerne bestämda arfvode af 900 Rdr måtte, på vissa angifna
vilkor, höjas till 1,500 Rdr. Med åberopande af hvad i samma utlåtande
blifvit i detta hänseende anfördt, får kollegium nu likaledes förorda en
sa beskaffad förhöjning i berörda arfvode, att till Extra Grufve-Ingeniörerne
tills vidare utgå, mot skyldighet att, intill dess frågan om Bergs-Statens reglerande.
i hvad dem angår, blifvit i Nåder afgjord, för vederbörande Bergmästare,
då denne är af laga förfall hindrad att i en eller annan del sina tjen
steåligganden
fullgöra, bestrida de göromål, till hvilkas förrättande de kunna
varda af Bergs-Ofverstyrelsen förordnade; och skulle den sålunda ifrågaställa
arfvodesförhöjningen för innehafvarne af de nu befintliga sex Extra GrufveIngeniörs-befattningarna
uppgå till ett sammanlagdt belopp af 3,600 Rdr.
Af de vid Sala Silfververk anställde tjensteman, hvilkas aflöning utgår
dels af Statsmedel dels af anslag från vederbörande bergslag, har visserligen
Bergshauptmannen boställe åt sig upplåtet, liksom äfven Grufve-Ingeniören
och Bergsvärdien liafva sig anvisade bostadslokal, den förre vid grufvan och
den senare vid sillverhyttan. Men innehafvandet af dessa lägenheter tillhör,
pa sätt jemväl i den för bemälde tjensteman gällande, den 23 Februari 1858
i nåder fastställda, stat finnes angifvet, de förmåner, samme tjensteman af
bergslaget åtnjuta. Någon nämnvärd extra inkomst vid ifrågavarande tjenstebefattningar
förmäles af Bergshauptmannen icke kunna påräknas; och synes,
för sa vidt angår den verksamhet, som här lärer böra tagas i betraktande,
detta ock vara en gifven följd af tjensternas egen beskaffenhet. Hinder torde
alltså icke möta för antagandet deraf, att den här åsyftade aflöningen egentligen
eller uteslutande består af den fasta lön, som i gällande stat för tjenstcmäunen
finnes upptagen, och hvilken följaktligen, med hänsigt till de förBih.
till lille,l. Pr„t. 1814. i Sand A/d. 0
44 Bil. N:o*5 b. till Kongl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 18!4.
hållanden, som i öfrigt ansetts böra vara bestämmande, skulle erfordra en
förhöjning. Under förutsättning således, att denna förhöjning här bör beräknas
allenast å den del af tjenstemännens aflöning, som utgöres af Statsmedel,
och då den begärda tillökningen med 25 procent af nuvarande
lönebeloppet, hvilket från Statsverket utgår till Bergshauptmannen med 1,000
Rdr samt till Grufve-lngeniören och Bergsvärdien med 750 Rdr för hvardera,
synes vara med billigheten öfverensstämmande, finner Collegium sig
böra förorda densammas beviljande, hvilket för dessa trenne tjensteman
skulle medföra ett ökadt anslag al'' tillsammans G25 Rdr; och torde
de särskilda beloppen häraf, utan hinder af den väckta frågan rörande
förändring af de vilkor, under hvilka silfververket af bergslaget disponeras,
kunna för de nuvarande tjenstemännen till åtnjutande med samma rätt,
med hvilken de innehafva sin öfriga aflöning af Statsmedel, såsom fast
löneförhöjning å Stat uppföras.»
Hvad nu först angår frågan om indragning af de boställen, hvilka
utaf ofvannämnde tjenstemän vid Bergslagsstaten innehafvas, så torde hvad
upplyst och utredt blifvit om tillkomsten och vi Ikoren för besittningen af
bostadslägenheterna vid Sala silfververk samt i nuvarande femte och sjette
bergmästaredistrikten äfvensom af Bergmästarens i sjunde distriktet boställshus
i Filipstad böra anses utgöra lagligt hinder för indragning till
Statsverket af samtliga berörda lägenheter; hvaremot den sistnämnde tjensteman
på lön anslagna kronojord, hvilken, jemlikt infordradt utdrag af
bevillningstaxeringslängden inom Filipstad för åren 1872 och 1873, består
af 21 Tid 14s4r, Kpld röjd jord, uppskattad till 9,500 Rdr, 25 Tid 18f
Kpld oröjd jord, uppskattad till 1,900 Rdr och två s. k. skogsrep, uppskattade
till 2,500 Rdr eller tillsammans till 13,900 Rdr, enligt min åsigt
lagligen kan och lämpligen bör vid nuvarande tjensteinnehafvarens afgång
och efter det fardagsrätt, i den mån sådan eger rum, åtnjutits, till Statsverket
indragas.
Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte förklara åtgärd från Statens sida icke böra vidtagas i syfte att
rubba eller förändra de vilkor, hvarunder boställslägenheterna vid Sala
silfververk samt i femte och sjette bergmästaredistrikten äfvensom Bergmästarens
i sjunde distriktet boställshus i Filipstad utaf vederbörande
tjenstemän för närvarande innehafvas och brukas; men deremot förordna,
att vid nuvarande Bergmästarens i sjunde distriktet afgång från tjensten
den af honom nu brukade, för år 1872 och 1873 till sammanräknade
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj.is Nåd. Prov. N:o 1. om Statsverket 1874. 45
13,900 Rdr uppskattade kronojord skall, sedan fardagsrätt, der sådan
lagligen eger rum, blifvit af honom eller hans rättsinnehafvare åtnjuten,
till Statsverket efter föregående laga syn indragas, för att genom KaromarCollegii
försorg för Statsverkets räkning i lagstadgad ordning utarrenderas.
Vidkommande derefter Riksdagens hemställan, huruvida icke bergmästaretjensterna
måtte kunna indragas eller antalet af dessa, tjenster genom
förändrad distriktsindelning förminskas, finner jag för min del de skäl,
Commerce-Collegium för bibehållande af berörda tjenster andragit, vara i
den mån tillfyllestgörande, att jag, med afseende jemväl å den dermed
öfverensstämmande åsigt, hvilken af Bruks-Societeten, såsom bergshandteringens
naturlige målsman, uttalats, anser ifrågavarande tjenster icke utan
skada och men för nämnda modernäring och således äfven för det allmänna
kunna indragas; hvaremot, enligt min åsigt, hinder icke möter derför,
att, under förutsättning och förbehåll, att sju Grufvc-Ingeniörer, af hvilka
en kommer att förestå Bergs-0 "verstyrelsens Grufve-karte-kontor, varda med
de af Cornmerce-Collegium föreslagna åligganden och aflöningsförmåner
anställde, antalet af bergmästaretjensterna förminskas från hvad det för
närvarande är, eller nio, till sex och öfrige tre befattningar indragas. Enär
bergmästarebeställningarne i andra och tredje distrikten till följd af ordinarie
innehafvarnes afgång redan äro lediga samt bestridas af vikarier på
förordnande tillsvidare, skulle den ifrågaställda indragningen hvad beträffar
dessa två tjenster kunna försiggå redan vid början af nästkommande år
1875. De genom indragning af berörda två tjenster uppkommande löuebesparingar,
uppgående till 4,800 Rdr, skulle, tillsammans med hvad som
för närvarande utgår såsom ar voden till Sex Extra Grufve-Ingeniörer, eller
5,400 Rdr, i det närmaste, eller på 300 Rdr när, lemna full tillgång till
aflönande af sju Grufve-Ingeniörer med derför erforderligt belopp 10,500
Rdr. Anmärkta brist af 300 Rdr kunde tillsvidare och till dess ytterligare
en bergmästaretjenst blefve ledig, hvilket antagligen inom en icke
alltför lång tid härefter inträffar, fyllas genom årlig anvisning å tillgängliga
besparingar, utan förhöjning af den till Bergslagsstaten anslagna hufvudsumma.
På sätt Cornmerce-Collegium vidare föreslagit, synes den
Bergmästarne genom Nådiga Brefvet den 14 October 1853 förunnade
rättighet att för längre tjensteresor inom distriktet, hvilka efter föreskrift
af Bergs-Ö överstyrelsen eller på grund af Instruktion verkställas, jemlikt
allmänna resereglemente! njuta skjuts- och traktamentsgodtgörelse enligt
räkning, jemväl böra tillerkännas de blifvande Gruive-Ingeniörerne; likasom
jag, i enlighet med hvad Cornmerce-Collegium hemställt, anser anslagstiteln
»Bergslagsstaten» lämpligen böra förändras till »Bergsstaten».
46 Bil N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. .v:n lt om Statsverket 1874.
Derest den föreslagna förminskning af bergmästaretjensterna från nio
till sex samt anställande åt sju Grufve-Ingeniörer kommer till stånd, lärer
Eders Kongl. Maj:t vilja ej mindre besluta om den deraf påkallade förändring
i nuvarande indelning af bergmästaredistrikten och den ordning,
hvari Grufve-Ingeniörer böra antagas, än äfven anbefalla Commerce-Collegium
att afgifva förslag till instruktioner för Bergmästare och GrufveIngeniörer
och i afseende å bostadsstationer för Bergmästarne med hvad
mera, som med den nya regleringen af tjensterna vid Bergsstaten eger
sammanhang.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att, med förändring
af anslagstiteln »H er g sl a g sstaten» till »Bergsstaten», besluta dels att
för tiden från och med nästkommande år 1875 skola sju Grufve-Ingeniörer,
af hvilka en kommer att förestå Bergs-Öfverstyrelsens Grufve-kartekontor,
anställas med de åligganden, Eders Kongl. Maj:t i särskild för
dem utfärdad Instruktion bestämmer, och med aflöning till belopp af
1,500 Rdr för hvarje jemte enahanda rättighet till skjuts- och traktamentsgodtgörelse,
som jemlikt Kongl. Brefvet den 14 October 1853 är Bergmästarne
tillerkänd, dels och att, med afseende å berörda anordning, nuvarande
antalet af bergmästaretjensterna skall förminskas till sex och
ö''riga tre befattningar indragas, nemligen de två, hvilka redan äro lediga,
vid ingången af nästkommande år och den tredje så snart ske kan efter
inträftande af ytterligare ledighet.
Beträffande sist. frågan om förbättring af Bergsstatstjenstemännens
lönevilkor, finner jag icke anledning att för närvarande föreslå för dem
en fast löneförhöjning på ordinarie stat; men anser deremot billigt att
dem, lika väl som andra embets- och tjensteman, tillerkännes en tillfällig
löneförbättring för år 1874 och, med undantag af de blifvande
Grufve-Ingeniörerne, jemväl för år 1875.
Hvad angår Bergmästarne, så åtnjuta de visserligen sportler; men
dessa bestå förnämligast af lösen för utfärdade mutsedlar, utgörande för
hvarje sådan 1 Rdr 50 öre, och de af Commerce-Collegium från Bergmästarne
infordrade och vid underdåniga utlåtandet den 31 December
1872 fogade arbetsredogörelser utmärka icke, att antalet af meddelade
mutsedlar i allmänhet varit så betydande, att inkomsten deraf synes böra
utesluta Bergmästarne från undfående af skälig löneförbättring. Från
hvad sålunda förekommit utgör förhållandet i nionde berginästaredistriktet
ett undantag, i tv att Bergmästarens inkomst a! utfärdade mutsedlar
måste, med afseende å antalet deraf, antagas hafva utgjort högst
betydliga belopp; men, sedan Kongl. Maj:l, genom Nådig Kungörelse
Bil. N:o 5 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874 47
den 24 Maj 1872, förordnat, att, intill dess framdeles kan varda annorlunda
stadgadt, mutsedlar å stenkolsfyndigheter icke må utfärdas, har
nämnda anledning till ökade inkomster för Bergmästaren i sistberörda
distrikt upphört, hvadan äfven han torde böra blifva delaktig i den tillfälliga
löneförbättring, som för Bergmästarne i allmänhet kan ifrågakomma.
I fråga om beloppet af löneförbättringen håller jag före, att, ehuru hvad
Cominerce-Collegium i detta afseende för Bergmästarne föreslagit eller 600
Rdr understiger det lönetillägg, som enligt de af Eders Kong!. Maj:t uppå
Finansdepartementets föredragning fastställda grunder eljest skulle tillkommit
en Bergmästare, lönetillägget likväl med afseende å de Bergmästarne
tillkommande sportler bör stadna vid hvad Commerce-Collegium
föreslagit. Då emellertid de förmåner af fri bostad och boställsafkastning,
hvilka Bergmästarne i femte, sjette och sjunde distrikten hemta från sina
bostadslägenheter, för bevillning under år 1873 uppskattade, den i femte
distriktet till 9,500 Rdr, den i sjette till 28,000 Rdr och den i sjunde,
dels kronojorden, på sätt förut blifvit uppgifvet, till 13,900 Rdr dels ock
boställshuset med tomt tid 21,000 Rdr, kunna anses fullt motsvara den
för hvarje af öfrige Bergmästare ifrågasatta löneförbättring af 600 Rdr,
torde sådan icke böra nämnde tre tjensteman tilldelas.
Således erfordras för år 1874 blott 3,600 Rdr för beredande af lönetillägg
åt innehafvare och förvaltarne af öfrige sex bergmästaretjenster;
och, för den händelse framställningen om indragning vid 1875 års
ingång af de två lediga bergmästarebefattningarne vinner bifall, kräfves
tid åstadkommande af löneförbättring under samma år för fyra Bergmästare
allenast ett belopp af 2,400 Rdr.
Hvad angår de sex extra Grufve-Ingeniörerne, tarfvas för förbättrande
af deras lönevilkor under 1874 med 30 procent ett belopp af 1,620 Rdr;
hvaremot, för den händelse Grufve-Ingeniörer, till föreslaget antal varda
för tiden efter 1874 anställde med aflöning af 1,500 Rdr för hvarje, tillfällig
förhöjning deraf icke torde böra ega rum.
Beträffande Bergshauptmannen, Grufve-Ingeniören och Bergsvärdien
And Sala silfververk föreslår jag, med afseende å de fördelar, desse tjensteman
hemta af sina boställslägenheter, att det tillfälliga lönetillägg, som
torde böra dem för åren 1874 och 1875 tilldelas, varder för alla tre bestämdt
till hvad Commerce-Collegium ^föreslagit, eller sammanräknadt
625 Rdr.
Under åberopande af hvad jag sålunda i underdånighet anfört, tillstyrker
jag Nådig framställning till Riksdagen, att den ville på extra
stat anvisa dels för år 1874, såsom tillfälligt lönetillägg för sex Bergmä
-
48 Bil. N:o <5 b. till Kongl. Mar.ts Nåd. Prof. N:o t, om Statsverket 1874.
stare, sex extra Grufve-Ingeniörer och tre tjensteman vid Sala silfververk,
ett sammanräknadt belopp af 5,845 Rdr eller Kronor, och dels för ar 1875,
såsom dylikt tillägg åt fyra Bergmästare och bemälde tre tjensteman vid
Sala silfververk, tillsammans 3,025 Kronor.
Beträffande
5:o Statistiska Tabell-kommissionen,
anförde Departemcnts-Chefen följande:
»Under åberopande af det allmänt kända förhållandet, att lefnadskostnaderne
under de sednare åren så betydligt stegrats, att de numera i
många fall uppginge till dubbla beloppet vid jemförelse med de pris, som
gällde för några få år sedan, har Chefen för Statistiska Centralbyrån uti underdånig
skrifvelse den 12 November nästlidna år förklarat sig anse löneförhöjning
för Statens tjensteman vara af behofvet högeligen påkallad.
Sådan löneförhöjning borde likväl lämpas efter de för hvarje embetsverk
egendomliga förhållanden. Hvad särskildt anginge statistiska Centralbyrån,
bestredes derstädes det arbete, som inom andra, embetsverk utfördes
genom första och andra gradens tjensteman, af ett vexlande antal
tillfälliga biträden, hvilka erhölle godtgörelse antingen efter beting för ett
visst verkstäldt arbete eller ock särskildt för hvarje arbetstimme. De ordinarie
tjenstemännen, en Sekreterare och två Aktuarie!'', ålåge, utom särskilda,
en hvar af dem tillhörande göromål, att deltaga i utarbetandet
af de statistiska redogörelser och öfversigter, som byrån hade att utgifva,
samt att vid förfall för den ene eller andre uppehålla dennes göromål.
De borde tillstädesvara å embetsrummet under den tid, byrån vore öppen,
eller från klockan 9 förmiddagen till klockan 3 eftermiddagen, öfver
hvilken tid arbetet ofta måste utsträckas. Dem vore äfven förbjudet,
att innehafva annan allmän befattning, i afseende hvarå likväl borde omnämnas,
att, enligt ett sedan lång tid följ dt bruk, Sekreteraren hade sig
af Vetenskaps-Akademien uppdraget utgifvandet af Sveriges Statskalender,
en anordning, som, utan att föranleda inskränkning i hans tjenstgöringsskyldighet
inom byrån, medförde fördelar för både VetenskapsAkademien
och byrån. Ifrågavarande tjenstemäns embetsställning vore
således att jemföra med Sekreterarnas inom andra verk. Också hade från
början lönen till dem utgått med lika stort belopp, eller med 3,000 rdr för
hvardera; men detta förhållande ändrades vid 1860 års Riksdag, då till lön
åt en Sekreterare anvisades 4,000 Riksdaler och till lön åt hvarje af två
Aktuarier 2,500 Riksdaler. Ehuru genom 1873 års Riksdags beslut byråns
Aktuarier fatt sig beviljdt ett ålderstillägg af 500 Riksdaler för hvart
femte tjensteår till och med det femtonde, hvarigenom årslönen för Aktuarierne
från och med det sextonde tjensteåret komme att uppgå till
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj it* Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1784. 49
enahanda belopp, som nu bestodes Sekreteraren eller 4,000 Riksdaler;
komme likväl de nuvarande Aktuarierne, enär lönen för den äldre af dem
ej förr än med ingången af år 1876 och för den yngre ej förr än med år 1877
skulle uppgå till 3,000 Riksdaler, att först i en framtid undfå förbättring
i sina lönevilkor. Då emellertid den dyra tiden sannolikt komme att fortfara,
och tyngden deraf blott till en ringa del skulle mildras, när det
första ålderstillägget utfölle, vore således desse tjensteman i behof af förbättring
i sina löner äfven oafsedda de dem framdeles tillkommande ålderstillägg.
Den med Sekreteraretjensten nu förenade lön af 4,000 Riksdaler
måste äfven anses otillräcklig med afseende dels derå, att denna tjenstegrad
i allmänhet först sent kunde uppnås och ofta blefve det slutliga
målet för befordran, dels derå att för andra med densamma jemförliga
befattningar högre aflöningsförmåner antingen redan utginge eller
ock komme att ifrågasättas.
Då bemälde chef ansåge den erforderliga aflöningsförbättringen lämpligast
böra bestämmas att under form af tjenstgöringspenningar och dyrtidstillägg
utgå, har chefen på ofvananförda skäl i underdånighet hemställt,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anvisa dels ett
belopp af 1,000 Riksdaler till hvar och en af Byråns två Aktuarie!’ att
under år 1874 utgå såsom dyrtidstillägg och sedermera från och med år
1875 såsom tjenstgöringspenningar; dels ock ett belopp af 1,000 Riksdaler
att från och med år 1875 såsom tjenstgöringspenningar utgå till
Byråns Sekreterare.
Vidare har Chefen för statistiska Centralbyrån föreslagit att, enär
det i stat till vaktbetjcning uppförda årsanslaget 1,000 Riksdaler, hvilket
af Chefen blifvit så fördeladt, att den ene af byråns båda vaktmästare,
hvilken dessutom vore försedd med fri bostad i byråns lokal, åtnjöte 550
Riksdaler och den andre endast 450, numera i förhållande till de högt
uppdrifna arbetsprisen vore otillräckligt, Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen
äska ej mindre förhöjning i sagda anslag till 1,300 Riksdaler, än
ock anvisande af ett särskild! belopp af 300 Riksdaler för beredande al
ett dyrtidstillägg åt nämnda betjening för år 1874.
Slutligen har bemälde Chef ansett sig böra upplysa att under den
tid af 15 år, hvarunder han innehaft nådigt förordnande att bestrida Chefsbefattningen
vid statistiska Centralbyrån, hans utgifter för ett tarfligt
hushåll utan all representation med omkring 3,000 Riksdaler årligen öfverstigit
lönen, hvilken till och med år 1863 utgått med 4,500 Riksdaler
för år räknadt och derefter med 5,000 Riksdaler, men att förökade utgifter
för byråns Chef för framtiden svårligen torde kunna undvikas af
den anledning, att utländningar med rekommendationer till statistiska
50 Bil. N:oJJ b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Centralbyrån i växande antal alltmera besökte Sverige, samt ej sällan för
vigtiga tjenster mot byrån hade berättigade anspråk på uppmärksamhet;
pa grund hvaraf Chefen, med jemväl fästadt afseende å hvad han vore
skyldig en efterträdare i tjensten, anhölle, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, hvilken förhöjning i aflöningsförmåner, vid jemförelse
med andra chefsplatser och med afseende å byråns verksamhetsfält och
vigt inom samhället, kunde anses böra tilldelas Chefen för statistiska
Centralbyrån.
Sedan genom Nådiga Förordningen den 9 Juni 1871 angående fattigvården
blifvit i § 13 mom. 1 stadgadt, bland annat, det Fattigvårdsstyrelse
skulle åligga att angående fattigvården afgifva statistisk redogörelse
jemlikt de föreskrifter, Eders Kongl. Maj:t läte utfärda; samt till
följd deraf Chefen för statistiska Centralbyrån den 19 i samma månad
anmodats att inkomma med förslag till de stadganden i detta afseende,
hvilka måtte finnas nödiga, har bemälde chef under den 24 sistlidne Oktober
afgifvit utlåtande och deri, jemte framställande af förslag rörande
sättet för insamlande af primäruppgifter och sammandrag deraf, i fråga
om den centrala myndighet, åt hvilken det slutliga utarbetandet och
offentliggörandet af den officiela fattigvård sstatistiken borde uppdragas,
yttrat, att i sistberörda afseende endast två alternativ torde kunna ifrågakomma,
nemligen att antingen Ecklesiastik-Departeinentet eller statistiska
Centralbyrån finge öfvertaga detta bestyr.
Vidare har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 24 Maj 1873 anfört,
att, med afseende å den mängd af vigtiga samhällsbehof, hvilka det
ålåge kommunerna att tillgodose och den betydliga del af skattebördorna,
som i form af kommunalutskylder drabbade Rikets innevånare, Riksdagen
ansåge en kommunal finansstatistik utgöra ett nödvändigt vilkor för vinnande
af en någorlunda fullständig kännedom af landets ekonomiska förhållanden
; att en sådan statistik ej heller kunde utan olägenhet undvaras
vid pröfningen af åtskilliga lagstiftnings-, organisations- och beskattningsfrågor;
att Riksdagen funne kommunerna böra tillförbindas att lemna de
för ändamålet erforderliga primäruppgifter medelst sammandrag af räkenskaperna,
upprättadt efter gifvet formulär; samt att Riksdagen till följd
deraf anhölle, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruledes
en kommunal finansstatistik för Riket måtte kunna åstadkommas,
samt derefter göra framställning till Riksdagen om de för sådant ändamål
erforderliga ändringar i kommunallagarna och om öfriga dermed
sammanhängande frågor, hvarom det tillkomme Riksdagen att besluta.
Till
Bil. N;o 5 b. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 51
Till följd af härå erhållen Nådig remiss har Chefen för statistiska
Centralbyrån, efter det ärendet i statistiska Beredningen till behandling
förevarit, den 29 sistlidne November afgifvit underdånigt utlåtande och
dervid öfverlemnat förslag till dels ett formulär för räkenskapssammandrag
och dels ett annat formulär, utvisande sättet för sammandrag af
kommunernas uppgifter. Uti omförmälda utlåtande har Byråchefen, jemte
uttalande af sin åsigt, huru föreskrift för de kommunala myndigheterna
att till den ifrågasatta kommunala finansstatistiken lemna primäruppgifter
borde tillvägabringas, i öfrigt yttrat sig sålunda:
»Beträffande det andra vilkoret för åstadkommande af ifrågavarande
statistik, hvilket af Riksdagen jemväl skall pröfvas, nemligen frågan om
nödiga medel för arbetets utförande, har jag i det föregående dristat uttala
en åsigt om önskvärdheten, att till hvarje Landshöfdingeembetes förfogande
kunde ställas ett årsanslag att bekosta öfvade biträden för granskning
och sammandrag af statistiska uppgifter, bland hvilka de nu ifrågavarande
korn me att intaga en icke ringa del. Skulle denna min åsigt ej
finnas af något afseende förtjent och anspråken på förberedande bearbetning
genom lokalmyndigheternas åtgärd möjligen i följd deraf böra nedstämmas,
så ökas otvifvelaktigt kostnaden för den centrala bearbetningen.
Endast under förutsättning, att denna kunde varda åt statistiska
Centralbyrån anförtrodd, kan mig tillkomma att om densamma afgifva
yttrande. Jag föreställer mig i sådant fall, att, under byråns ansvarighet
för arbetets anordning och ledning och med tillfälle att begagna dess
lokal och materiela hjelpmedel, åt byråns Chef möjligen kunde lemnas
Nådigt uppdrag att utse en person till arbetets verkställande och efter
vexlande behof till hans hjelp ställa ett eller flera af byråns tillfälliga
biträden enligt aftal, som kunde till en början inskränkas till och med
till blott ett års redogörelse, samt sålunda beredas det mest öppna tillfälle
till pröfning af en dylik anordnings lämplighet. Hvad beträffar
tryckningskostnaderna, vågar jag tro dem böra beräknas dels för kostnadsfritt
tillhandahållande af formulärblanketter i nödigt antal äfven för
conceptbehof till samtlige rikets kommuner, dels för sjelfva berättelsens
utgifvande i så stor upplaga, att äfven den må kunna spridas till alla
kommuner. Härtill kommer ock en mindre utgift för falsning, häftning,
transporter in. m.
Utan att nu på förhand med anspråk på tillförlitlighet kunna uppgöra
någon beräkning af samtliga årskostnaderna, vågar jag dock tro, att
den centrala bearbetningen i statistiska Centralbyrån jemte utgifvandet
från tryck bör kunna inskränkas inom ett kostnadsbelopp af 10,000
Riksdaler; och tillåter jag mig underdånigst hemställa, det Eders Kongl.
Bill. till lliksd Prat. 1874 1 Sami. 1 Å/d. 7
52 Bil. N:o 5 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Maj:t, under ofvan gjorda förutsättningar, täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,
att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande måtte för ändamålet ställas
ett förslagsanslag af 10,000 Rdr mot skyldighet för den centralmyndighet,
som erhåller befallning att verkställa arbetet, att öfver kostnaderna
lemna en så utförlig redogörelse, att vunnen tillförlitlig erfarenhet
må kunna läggas till grund för framtida förslag till definitiv anordning.»
Sedermera har Chefen för statistiska Centralbyrån, till följd af erhållen
Nådig befallning att yttra sig rörande vilkoren för byråns öfVertagande af
skyldigheten att jemväl bearbeta och utgifva fattigvårdsstatistiken, under den 3
sistlidna December i underdånighet, anfört följande:
»Den plan till statistik öfver fattigvården, hvartill förslag från mig infordrats,
genom skrifvelse från Herr Ståts-Rådet, och Chefen för EcklesiastikDepartementet
den 19 Juni 1871, var visserligen till största delen genomtänkt
och utarbetad, när jag fick emottaga Eders Kongl. Maj:ts Nådiga remiss den
30 Maj 1873 af Riksdagens underdåniga anhållan om utarbetande af plan för
en kommunal finansstatistik. Under sådant förhållande borde dock af mig icke
förbises, hvarken att det nödiga underlaget för fattigvårdsstatistiken på grund
af Eders Kongl. Majrts Nådiga Förordning om fattigvården den 9 Juni 1871
redan nu kan kommunerna affordras, under det frågan om anskaffande af
underlaget för en kommunal finansstatistik ännu är beroende af en kommande
Riksdags pröfning, ej heller att under fattigvårdsstatistiken ensamt för sig väl
kunde indragas den fullständiga redogörelsen för fattigvårdens inkomster, utgifter
och hela finansiela ställning, men att a andra sidan i den kommunala
finansstatistiken omöjligen kunde saknas den måhända tyngsta delen af kommunens
utskylder, eller den som vällas af fattigvården. Det gällde sålunda
på samma gång att icke göra det redan nu möjliga tillvägabringandet af fattigvårds
statistik i afseende på verkställigheten beroende af ett framtida beslut rörande
vilkoren för åstadkommande af en kommunal finansstatistik, men att dock
i afseende på omfånget af den förstnämnda icke föreslå något öfvergrepp på
ett område, som obestridligen komma att falla inom den sednare.
Det förslag till fattigvårdsstatistik, som jag haft äran vördsammast aflemna
till Ilerr Stats-Rådet och Chefen för Ecklesiastik-Departementet, har följaktligen
fått till hufvudföremål den del af ämnet, som ej tillhör den finansiela kommunalstatistiken,
eller redogörelsen öfver fattigpersonalen, hvaremot i det förslag
till kommunal finansstatistik, hvilket efter granskning af statistiska Beredningen
denna dag till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnats, den
finansiela delen af fattigvården fått sitt med öfriga kommunala finanser likberättigade
rum sig anvisadt.
I detta sistnämnda förslag är jemväl förutsatt, att statistiska Centralbyrån
torde komma att blifva den centrala myndighet, åt hvilken den kommunala
Bil. No 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 53
finansstatistikens utgifvande blefvc anförtrodt i ofvannämnda omfång, eller så
att deruti äfven komme att ingå fattigvårdsstatistikens linansicla del. Under
sådan förutsättning liar ej heller bort förbises, att det af många skäl torde
vara lämpligare om statistiken jemväl öfver fattigpersonalen komme att utgöra
an med kommunala finansstatistiken sammanhängande del under gemensam
central bearbetning, än om densamma skulle ensamt för sig utgöra en särskild
afdelning af vår ofiiciela statistik, bearbetad af en särskild central myndighet.
Då någon speciel högre vare sig lärdom eller yrkesbildning, som för många
andra grenar af statistiken är oeftergiflig^ nödig, ej heller synes vara påkallad
för blotta bearbetandet af vare sig fattigvårds- eller kommunalstatistik, utan
den härför erforderliga skickligheten torde kunna under lämplig ledning förvärfvas
af personer, som i öfrigt hafva liog och fallenhet för statistiska arbeten,
har jag så mycket mindre tvekat att, åtminstone såsom ett försök, uti planen
för den kommunala finansstatistiken ifrågasätta statistiska Centralbyrån såsom
den centrala myndighet, hvilken skulle erhålla uppdraget att i ett omedelbart
sammanhang bearbeta så väl fattigvårds- som kommunal finansstatistik.
Med antagande att det nödiga antalet formulärblanketter för så väl kommunernas
statistiska primäruppgifter som dessas bearbetning skulle kostnadsfritt
tillhandahållas, att den statistiska redogörelsen skulle årligen utarbetas och
tryckas så utförlig, att den upptoge särskild hvarje kommun i riket, och att
upplagan deraf skulle vara tillräckligt stor för att. utom vanliga utdelningen
till allmänna myndigheter och Riksdagens medlemmar, tillåta spridning af ett
exemplar till hvarje kommunalstyrelse i riket, samt att allt det understöd af lokalmyndigheter,
som skäligen kan ifrågasättas för uppgifternas insamlande, granskning
och lokalsammandrags utarbetande, måtte af Eders Kongl. Majd varda
aubeiäldt. har jag trott mig kunna uppskatta årskostnaden för den centrala
bearbetningen, om denna i sin helhet varder statistiska Centralbyrån ålagd, till
10,000 Rdr. Af denna summa torde minst hälften åtgå till kostnaden
för tryck och papper och alltså knappt hälften kunna påräknas återstående
till betäckande af utarbetningskostnaden. Hvad denna sednare beträffar, måste
ersättningen delas mellan flere personer, vexlande till antalet under arbetets
olika stadier, sä att den ansvarige ledaren aldrig saknar nödigt biträde, när
t. ex. massorna af uppgifter inströmma och skola skyndsamt inregistreras, ordnas
och granskas, när sammanräkningar skola kontrolleras, korrekturen läsas
o. d. Detta oundgängliga behof af flere öfvade personers samverkan, för att
kunna uppnå den nödiga skyndsamheten i afseende på offentliggörandet, är i
min tanka ett bland de hufvud sakliga skälen, hvarföre en samfäld bearbetning
af både fattigvårdsstatistiken och den kommunala statistiken inom en enda central
myndighet är att i afseende på kostnaden föredraga framför en delning,
som efter min uppfattning skulle oundgängligen leda till ett större personal
-
54 Bil. N:o 5 i. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.
behof för arbetets utförande. Kostnaderna för offentliggörande af två skiljda
årsredogörelser blifva ock större än för en enda, oaktadt denna sednares större
omfång. Likartadt förhållande är ock med åtskilliga andra oskiljaktiga kostnader.
Det torde ock kunna ifrågasättas, huruvida icke ett särskildt utgifvande
af fattigvårdsstatistiken ovilkorligen skulle fordra en utförligare finansie! redogörelse
än de få blott summariska uppgifter, som ingå i det afgifna förslaget,
hvilket i sådant fall torde behöfva till någon del omarbetas. Med större utförlighet
korum e då ock utarbetnings- och utgifningskostnaderna att ökas.
Efter att ofvan hafva redogjort för det kostnadsbelopp, hvartill jag antagit
den samfällda bearbetningen i statistiska Centralbyrån af både fattigvårds- och
kommunal finansstatistik skola uppgå, äfvensom för motiverna till denna approximativa
beräkning, åligger mig att uppgifva de kostnader, som skulle vara förenade
med särskildt utarbetande och offentliggörande genom statistiska Centralbyrån
af en i hufvudsaklig öfverenstämmelse med mitt förslag den 24 ()ktober
1873 inrättad fattigvårdsstatistik. Med antagande sålunda af kostnadsfritt
tillhandahållande af formulärblanketter, specifikation af hvarje fattigvårdssamhälle
i redogörelsen samt dennas utdelning till allmänna myndigheter, riksdagsmän
och samtliga fattigvårdssamhällen, vågar jag tro, att tryckningskostnaderna
ej kunna beräknas lägre än till 4,000 Rdr årligen. Den centrala
bearbetningen i statistiska Centralbyrån tror jag ej heller kunna beräknas
till lägre årskostnad än 4.000 Rdr, då till ansvarig ledare och verkställare
af arbetet måste utses särskild person, som åtminstone under en stor del
af året ej kan undvara några biträden.
Jag vågar på grund häraf tro, att bearbetningen af fattigvårdsstatistiken
ensamt för sig jemte dess utgifvande från tryck af statistiska Centralbyrån
torde kunna beräknas till f af ofvanuppgifna kostnad för samfäld bearbetning
af både fattigvårds- och kommunal finansstatistik.»
Beträffande nu först framställningen om förbättring af de vid statistiska
Centralbyrån anställda Vaktmästares lönevilkor, så torde, enär befintliga besparingar
kunna lemna tillgång till i frågaställd förbättring för innevarande år
1874, framställningen i denna de! icke påkalla något förslag af Eders Kongl.
Maj:t till Riksdagen; hvaremot och då samma skäl, som sistlidet år föranledde
Eders Kongl. Maj:t att äska och Riksdagen att bevilja medel för uppbringande
af lönen åt äldre Vaktmästaren i hvarje Statsdepartement till 750 Rdr och
yngre Vaktmästaren till 650 Rdr, tala för enahanda löneförhöjning jemväl åt
i frågavarande två vaktbetjente, hvilka äro af sin tjenstgöring träget sysselsatte,
jag i underdånighet tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att, på det de två vid statistiska Centralbyrån anställda Vaktmästares
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 55
löner måtte kunna för tiden efter 1874 förhöjas, den äldres från 550 Bdr
till 750 Rdr och den yngres från 450 Bdr till 650 Bdr, bevilja förhöjning
af de under förevarande anslagstitel på ordinarie stat uppförda »uflöningsmadd
för Statistiska Centralbyrån» från 15,000 Bdr till 15,400 Bdr eller
med 400 Kronor.
Vidkommande förslaget om förbättring i (''liefens och öfriga embetsmäns
vid nämnda byrå löneförmåner, finner jag icke skäl att i detta afseende nu
gorå vidsträcktare framställning, än att jag, under åberopande af de utaf Eders
Kongl. Maj:t, uppå Chefens för Finansdepartementet föredragning fastställda
allmänna grunder, i underdånighet föreslår Eders Kongl. Maj:t, att hos Riksdagen
för tillfällig förbättring af Chefens och öfrige tre embetsmäns löner,
hvarje lön med 30 procent, äska anvisande på extra stat för år 1874 af 4,200
Bdr eller Kronor och för år 1875 likaledes af 4,200 Kronor.
Hvad slutligen angår frågan om utarbetande och utgifvande af statistiska
redogörelser för kommunernas finanser och fattigvård, hvilken fråga blifvit af
mig beredd gemensamt med Chefen för Ecklesiastikdepartementet; så är genom
stadgandet i§ 13 mom. 1 af Nådiga Förordningen den 9 Juni 1871 att Fattigvårdsstyrelse
åligger att angående fattigvården afgifva statistisk redogörelse jemlikt de
föreskrifter, Eders Kongl. Maj:t låter utfärda, det rättsliga v ilkoret för åstadkommande
af en fattigvårdsstatistik sa väl i fråga om sjelfva fattigvården som ock beträffande
de för densammas uppehållande erforderliga utgifter redan gifvet; hvaremot det
ännu återstår att genom lag stadga den af Riksdagen i princip redan godkända
skyldigheten för kommunerna att lemna de för åstadkommande af en allmän
statistik öfver kommunernas finanser erforderliga primäruppgifter. Uppgörandet
af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens sjette hufvudtitel har
hittills hindrat mig att utarbeta förslag till sådan lag, som nyss omförmäldes;
men jag är betänkt att inom kort underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning ett lagförslag i nämnda syftning att framläggas för Riksdagen. Hvad
Chefen för statistiska Centralbyrån andragit torde emellertid redan i ärendets
nu varande skick anses innefatta tillräcklig utredning för att derå grunda en
hemställan, att Eders Kongl. Magt, under förutsättning af Riksdagens medverkan
ej mindre till åstadkommande af en sådan ändring i kommunallagarne,
att derigenom den i fråga ställda kommunala finansstatistiken göres rättsligen
möjlig, än äfven till anskaffande af de för kostnadernas betäckande erforderliga
medel, må bestämma, att årliga statistiska redogörelser för kommunernas finanser
och fattigvård skola af statistiska Centralbyrån, efter inhemtande af nödige
primäruppgifter, utarbetas och utgifvas sä val för innevarande, som efterföljande
56 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
åi''; och torde, i händelse af Eders Kongl. Maj:ts bifall till denna hemställan,
frågan om meddelande af de närmare bestämmelser, som uti nyssberörda afseende
erfordras, fä för Eders Kongl. Maj:t föredragas, sedan Riksdagen rörande nödig
ändring af kommunallagarne och anvisande af erforderliga medel fattat sitt beslut.
I fråga om dessa sednare saknar jag anledning att emot hvad Chefen för
statistiska Centralbyrån föreslagit framställa annan erinran, än att jag finner
de af Byråchefen nödiga ansedda årsanslag, att ställas till Läns-Styrelsernas
förfogande för bekostande af biträden vid granskning och sammandrag af
statistiska uppgifter, för närvarande och innan behofvet af sådana årsanslag
blifvit nöjaktigt ådagalagdt, icke böra ifrågasättas.
På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t, för att komma i tillfälle att låta statistiska (Centralbyrån
utarbeta och utgifva årliga statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser
och fattigvård, måtte hos Riksdagen äska anvisande på ordinarie stat af ett
förslagsanslag, stort 10,000 Kronor.
I fråga om anslagstiteln
6:o Lamltuiiitcristaten
yttrade Departementschefen följande:
Under anförande, hurusom Statens väl förstådda intresse samt rättvisa och
billighet fordrade, att Statens tjenare genom tillräcklig aflöning skyddas för ekonomiskt
betryck, äfvensom huruledes detta skydd syntes böra beredas derigenom,
att lönevilkoren, sä vidt de blifvit bestämda under en tid, då prisen på oundgängliga
lefnadsförnödenheter varit betydligt lägre än nu, ökades åtminstone i
någorlunda samma mån, som berörda pris uppdrifvits till hvad de för närvarande
utgöra, har Landtmäteri-Styrelsen, beträffande frågan om behofvet af en mer
eller mindre allmän förbättring i de vid General-Landtmäterikontoret anståide
embets- och tjenstemäns, äfvensom i Förste Landtmätarnes aflöningsvilkor, afgifvit
infordrade yttranden af den 10 November 1873, och deri hufvudsakligen
andragit:
a) beträffande Gener al-La tidtmäter ikonfor et:
att nu gällande bestämmelser angående Generaldirektörens och Öfveringeniörens
löner ursprungligen meddelats'' genom en under den 23 Februari
1858 af Kongl. Maj:t faststäld ny aflöningsstat för Kontoret, hvilken, efter det
partiel förändring deri redan vid 1863 års Riksdag vidtagits, blifvit ersatt
genom ny, af Kongl. Maj:t den 13 November 1863 faststäld aflöningsstat, att
lända till efterrättelse från början af 1864; — att i sistnämnda stat particla
förändringar blifvit gjorda, dels under den 13 Juli 1866, sålunda, att åt då
varande Fiskalen, hvars lön 2,400 Rdr lemnades oförändrad, å Allmänna Indragningsstaten
anvisades en personel ersättning för mistade sportler med 400
Bil N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 57
Edr, att Aktuariens lön förhöjdes från 2,000 Edr till 2,500 Edr, samt att en
Ingeniörstjenst med 1,200 Edrs lön indrogs och denna lön anslogs åt en Amanuens
hos Landtmäteri-Styrelsen; dels den 31 December 1868, då ytterligare
en Ingeniörstjenst med lön af 1,800 Edr indrogs; dels den 7 Juni 1872° dä
Diskaleiis lön ökades från 2,400 Edr till 3,000 Edr; och dels under den 30
hl.tj 18/3, du lönerna för Kontorets återstående 3 Ingeniörer ökades med 600
Edi föi hvarje, sä att från och med 1874 två bland dem skulle uppbära en
lön af 2.400 Edr hvardera och den tredje 1,800 Edr; — att af det redan
sagda fuling inge, huruledes bland de tern Ingeniörstjenster, hvilka ursprungligen
funnits vid det genom Kongl. Maj:ts förnyade Nådiga Landtmäteri-Instruktion
al den 6 Augusti 1864 omorganiserade General-Landtmäterikontoret, två redan,
såsom obehöfliga, blifvit i anledning af Styrelsens framställningar indragna; _
att, da sålunda Styrelsen, som helt och hållet af egen drift gjort nyss omförmälde.
framställningar, kunde förutsättas icke skola underlåta att, derest en eller
fleia tjenster vid Kontoret framdeles kunde indragas, derom göra behörig hemställan,
och då, jemte det, att någon tjenst i Kontoret icke för närvarande vore ledig,
endast det kunde med säkerhet sägas, att troligt vore, det åtminstone en
Ingeniörstjenst skulle ytterligare kunna framdeles indragas, i livilket fall lönen
genast åt Statsverket besparades, den ifrågastälda löneförbättringen för Kontorets
embets- och tjensteman, hvilken Styrelsen ansåge väl behöflig, antagligen
skulle kunna göras fast, äfven om tjensternas antal framdeles förminskades; —
men att, emedan beloppet af de pensioner, hvilka å Rikets Allmänna Indragning
ssta t tillkomme civile tjensteman, vore stäldt i nära beroende af deras fasta
lönm, och, så vidt Styrelsen hade sig bekant, de af Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse den 27 Februari 1858 och af Riksdagen i underdånig skrifvelse
den 17 Maj 1871 gjorda framställningar angående pensionsväsendets
ordnande ännu icke blifvit af Kongl. Maj:t slutligen pröfvade, samt dels detta
hinder måhända i en icke aflägsen framtid blefve undanröjdt, och dels möjligt,
om an icke troligt, vore att de nuvarande höga prisförhållandena åter nedginge,
Styrelsen ansåge löneförbättringen icke böra för närvarande göras fast, utan
endast bestämmas till ett tillfälligt, efter nyss berörda prisförhållanden lämpadt,
lönetillägg, hvilket, intilldess definitivt beslut om pensionsväsendet hunnit fattas,
bördig med hänsigt till prisförhållandena under kommande år, årligen förnyas
eller förhöjas eller förminskas eller alldeles upphöra; — att, hvad beträffade
leloppet af nyssnämnda lönetillägg. Styrelsen, som vid dess beräknande icke
kunnat taga hänsyn till vissa så kallade lönegrader, emedan sådana aldrig
vid General-Landtmäterikontoret funnits, ansåge lönetilläggen böra i allmänhet
beräknas till vissa procent af lönebeloppen, sådana dessa fäststälts genom aflöningsstaten
den 13 November 1863, helst en del af Kontorets tjenstemän
under aien 1872 och 1873 beviljats förbättrade löner med afseende, bland
58 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
annat, på de under samma år okade prisen pa inånga lefnadsförnödenheter och
till dessa löneförbättringar således nu icke skulle tagas särskild hänsigt, huuemot
icke torde höra lemna,s utan uppmärksamhet att, pa satt älven hår ofvan
bli tv it omförmäldt, Landtmäterifiskalen och Aktuarien, genom Kådiga Brefvet
den 13 Juli 1866, erhållit lönetillöhmingar, den förre af 400 Rdr och den
sednare af 500 Rdr, hvilka syntes höra dem tillgodoberäknas utöfver deras
löner enligt 1863 års stat jemte derefter uträknade lönetillägg, att v mai c
Styrelsen trodde ifrågavarande procent af lönebeloppen böra blifva flere för de
lägre, än för de högre aiiöuade embets- och tjenstemånnen, äfvensom att, om
den procentskala, hvilken kunde varda bestämd, ej hade till följd att de lägst
atiönade tjenstemånnen erhölle en ärlig inkomst af 2,000 Rdr, undantag frän
skalan borde i afseende å desse tjenstemän göras för att bereda dem nyssnämnda
inkomstbelopp såsom det lägsta, hvarför tjensteman undei naivaiande
prisförhållanden i hufvudstaden kunde förskaffa sig anständig bergning: förmenande
Styrelsen jemväl, att de å Kontorets stat uppförda anslag till sknfvarebiträde
och till gratifikationer, i fråga om hvilka, likasom om det till arfvoden
åt lärare för Landtnnitenelever, Styrelsens yttrande dock icke infordrats,
behöfde ökas: — att, da det icke kunde lörnekas, att lefnadskostnadema pa
det hela nu vore minst 50 procent högre, än ar 1863, Styrelsen i öres talan
sig. att rättvisa och billighet fordrade, att nu ifrågavarande lönetillägg bestämdes
till minst 50 procent af lönerna i Kontorets förutnämnda stat af 1863,
såvidt dessa icke öfverstege 3,000 Rdr. samt för öfrigt till 45, 40 och 35
procent af hvarje lön utgörande till och med 4,000, 5,000 och 6,000 Rdi,
med iakttagande, att tilläggen utfördes i jemna hundratal Rdr och att desamma
för den lägst aiiöuade Ingeniören och de bada Amanuenseine finge utgå med
800 Rdr för hvarje, sä att desses hela årsinkomst uppginge från 1,200 Rdr
till 2,000 Rdr; — att med stöd häraf lönetilläggen borde bestämmas för:
Generaldirektören till 35 % af 6,000 Rdr eller till 2,100 Rdr, da han eihölle 8,100 Rdi.
Lan dtmäteri sekreteraren
» 45% » 3,; »00 » » » 1,600 » » » ® ''->,100 »
Öfveringeniören » 50% » 3,000 » » » 1,500 » » » » 4,500 »
Landtmäterifiskalen» 50% » 2,400 » » » 1,200 » sa att han, med
inberäknande af
förberörde 400
Rdr, finge 4,000 »
Aktuarien 11 50% » 2,000 » » » 1,000 » sä att han, in
beräknadt
ofvanberörde
500
Rdr, erhölle 3,500 »
En
59
Bil. N:o 5 b. till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1874.
Eu Ingeniör till 50 % af 1.800 Rdr eller till 900 Rdr, så att lian erluille 2,700Rdr.
Eu d:o » 50% » 1,800 » » » 900 » » » » » 2,700 »
En d:o ................................................... 800 » » » » » 2,000 »
Amanuensen hos Styrelsen ....................... 800 » » » » » 2,000 »
d:o hos Landtmäferifiskalen......... 800 » » » » » 2,000 »
samt anslagen till
skrifvare
biträde
ökas med 50 % af 1.000 Rdr eller 500 Rdr till........................ 1,500 »
och till gratifikationer»
» 50 % » 1,000 » » 500 » i) ....................... 1,500 »
Summa 12,600 Rdr.
men oförändrade bibehållas:
anslagen till två Vaktmästare ä 750 Rdr och 650 Rdr..................... 1.400 »
och till arfvoden åt Lärare för Landfmäterielevers undervisning......... 3,000 »
och utgiftssumman för Kontoret sålunda uppgå till..............................44,000 Rdr
eller 12,600 Rdr mera än enligt nu gällande bestämmelser; — och att, vidkommande
heshifenheten af lönetilläggen, Styrelsen ansåge, att de borde dels
utgöra Hl med de ordinarie lönerna sa. att en fjerdedel af bägges sammanlagda
belopp betraktades såsom tjenstgöringspenningar, hvilka ovilkorligen besparades
under sådana förhållanden, som förutsattes i punkten 2 af Nådiga
Cirkuläret den 23 Februari 1858 angående tiden och vilkoren för då beviljade
löneförhöjningar, och dels föranleda en nådig föreskrift af innehåll både att
Generaldirektören ej utan Kong]. Maj:ts nådiga tillstånd samt (ifrige embetsmål
tjensteman i Kontoret ej utan Styrelsens tillåtelse finge utöfva, något slags
med lön eller arfvode försedd tjenst eller befattning utanför Kontorets område,
nek att, om utöfning deraf medgålves och vederbörande derigenom hindrades
att sysselsätta sig a Kontorets tjensteman under de vanliga arbetstimmarna derstädes,
afdrag skulle ega rum a tjenstgöringspenningarne för hela den tid,
mdei n uti lumpen af de n främmande tjonsten eller befattningen varade;
hemställande Styrelsen slutligen att. om em bets- och tjensteman i andra
Statens embetsverk erhöllc så kallade ålderstillägg, sådana tillägg äfven måtte
beviljas i Kontoret anstälda ombets- och tjensteman, äfvensom att tiden för
löneförbättringens inträdande måtte bestämmas åtminstone till början afår 1874.
Uti skrifvelse af den 1 December sistlidna år till Chefen för Civil-Departementet
har vidare Generaldirektören Falkman, — efter det han den 24 föregående
November erhållit del af det Eders Kong], Maj:t,s den 31 sistlidne October
fattade beslut, hvarigenom, på underdånig ansökning af Falkman, i nåder medgivits,
att den på grund af Kong). Brefvet den 24 Mars 1865 till Falkman
Bih. till Rilsd. Prof. 1874. 1 Sand. 1 Aid. g
60 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, nrn Statsverket 1874.
utgående hyresersättning 2,200 Bdr för de från hans bostadsvåning i General-Landtmäterikontorets
hus nämnda år till samma Kontor och rikets Eko -nomiska Karteverk upplåtna ruin och lägenheter finge från och med den 1
Januari 1874 och intilldess annorlunda för ordnades ökas med 25 % eller med
tillhopa 550 Bdr — anhållit att, då enligt nyss åberopade Kongl. Brefvet den
24 Mars 1865 hans bostadsvåning icke vidare (''Ibt hans ålgång från General
direktörsembetet skall detsamma åtfölja, och den nu nådigst medgifna förhöjningen
i hyresersättning för boställsvåningen alltså måste anses tillkomma Falkman
personligen, den ändring i Landtmäteri-,Styrelsens uti ofvanomfbrmälda
skrifvelse af den 10 sistförflutna November framlagda förslag, i hvad det rörde
Falkman personligen, måtte göras, att förenämnde förhöjning af 550 Bdr i
hyresersättningen för boställsvåningen blefve för Falkmans tjenstetid inbegripen
i det lönetillägg, som kunde i anledning af Landtmäteri-,Styrelsens ofvanintagna
förslag varda honom såsom innehafvare af Generaldirektörsembetet beviljadt; och
b) beträffande Landtmäteri-Staten i landsorterna:
att Förste Landtmätarne i Stockholms, Gefleborgs, Blekinge och Elfsborgs
Län, å egne vägnar och såsom befullmäktigade ombud för Förste Landtmätarne
i 16 andra Län, inkommit med en till Eders Kongl, Maj:t stäld, Landtmäteri-Styrelsens
förenämnda yttrande bifogad, skrift, innehållande, jemte
erinran, hurusom Eders Kongl. Maj:t täckts, efter framställning af Förste
Landtmätarne, i nåder föreslå sednast församlade Riksdag att bevilja dem löneförhöjning
och att denna fråga vid gemensam votering i kamrarne
förföll, hufvudsakligen följande: att de skäl, hvilka förr manat sökandena
till framställning om någon löneförbättring, vunnit ökad betydelse genom
de under det sistförflutna året i ännu högre grad än förut stegrade lefnadskostnaderna,
hvarigenom priset på flera af de oundgängligaste och
mest betydande lifsförnödenheterna, såsom bostad och vedbrand, bröd
och kött, blifvit 50 procent och derutöfver högre, än hvad de för endast
fyra eller fem år sedan utgjorde, hvilket bestyrktes af två ansökningen bifogade
prisuppgifter å allehanda slags lefnadsförnödenheter i Carlskrona under
åren 1864—1873 och i Gefle för närvarande och för fyra å fem år sedan;
— att, då således de löner, hvilka tillförene beräknats såsom tillräckliga
för en om också knapp bergning, numera räckte till fyllande af
allenast två tredjedelar af de behof, för hvilka samma löner afsetts, det
syntes med full billighet öfverensstämma, att, likasom en allmän förhöjning
af arbetslöner inom alla yrken måst ske, jemväl Statens tjensteman
komme i åtnjutande af en sådan lönetillökning, att de icke måtte befinna
sig i sämre ställning än förut; — att i afseende å sökandenas anspråk i
detta hänseende väl blifvit hos Riksdagen invändt, att hela deras tid icke
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 61? jj
toges i anspråk af deras tjenst er, och att de sålunda hade tillfälle att
medelst enskilda förrättningar och uppdrag skaffa sig behöflig tillökning
i inkomster, men att de löner af 1,800 Rdr, som Förste Landtmätarne
åtnjöte, genom sjelfva sitt belopp visade,'' att de icke vore afsedda att
utgöra desses enda inkomst, och att sålunda Förste Landtmätarnes anspråk
på löneförhöjning syntes lika berättigadt och behofveRderaf lika påtagligt,
som för hvarje annan tjensteman, helst ock den tid och det arbete, Förste
Landtmätarne för sin lön numera behöfde använda, väsendtligen ökats,
men deremot behållningen å arfvodet för förrättningar åt enskilde minskats,
dels i följd af Andre Landtmätaretjensternas indragning och dels
på grund af nya författningsföreskrifter, bland hvilka 1867 års arfvodestaxa
bestämde en sådan nedsättning i arfvodet att, då mätning för ekonomiskt
behof af jord egde rum, mätnings- och uträknings-arfvodet utginge
med allenast £ af hvad eljest funnes bestämdt, så att en Förste
Landtmätare för mätning och uträkning af en Kronans egendom^för utarrendering
nu bekomme i arfvode endast T9B, i stället för förut f, af det
för enskilda förrättningar bestämda ■ mätnings- och uträknings-arfvode; —
att Förste Landtmätarne alltså i verkligheten under de sednare åren fått
för sitt arbete i tjensten vidkännas en minskning i ersättning eller en
lönenedsättning, och samtidigt dermed sett sin obetydliga sportelinkomst
minskad i följd af den genom 1867 års arfvodestaxa med 25 procent nedsatta
lösen för karterenovation åt enskilde; — samt att, om härtill lädes,
att de tillfällen till biförtjenster, som för Förste Landtmätarne vid bestämmandet
af deras löner blifvit påräknade, betydligt minskats i följd af det
aftagande arbetet med laga skiften och andra enskilda förrättningar, sökandena
ansåge sig hafva giltiga skäl för sin underdåniga anhållan, att Eders
Kongl. Maj:t måtte bereda dem tillökning med 50 procent i deras nuvarande
lönebopp af 1,800 Rdr, eller att denna tillökning åtminstone måtte
såsom dyrtidstillägg beviljas dem för den tid,muvarande stegring af lefnadskostnaderna
fortfore.
För egen del har Landtmäteri-Styrelsen, med erinran, att det för Förste
Landtmätarne ännu utgående lönebelopp blifvit bestämdt genom den år 1858
under den 23 Februari faststälda nya afiöningsstat för General-Landtmäterikontoret
och Landtmätarne i orterna, förklarat sig anse hvad sökandena anfört
innefatta giltiga skäl för nådigt bifall till deras anhållan om förhöjning
af lönerna till 2,700 Rdr, och alltså i underdånighet förordat denna anhållan,
men på samma skäl, som i fråga om löneförbättringen för embetsoch
tjenstemännen vid General-Landtmäteri-kontoret uttalats, funnit sig
böra hemställa,, dels att löneförbättringen icke för närvarande göres fast,
62 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
utan bestämmes till ett tillfälligt lönetillägg för 1874 och således, med
hänsigt till prisförhållandena under kommande år, intill dess beslut blifvit
fattadt om förändradt sätt för civila embets- och tjenstemäns pensionering,
kommer att årligen förnyas eller förhöjas eller förminskas eller
alldeles upphöra; dels att de ordinarie lönerna och lönetilläggen böra utgöra
ett, så att 1 af bägges sammanlagda belopp betraktas såsom tjenstgöringspenningar,
hvilka besparas kronan under de i nådiga cirkuläret
den 23 Februari 1858 punkten 2. förutsatta förhållanden, dels ock att,
om andre civila embets- och tjensteman erhölle så kallade ålderstillägg,
sådana tillägg äfven måtte komma Förste Landtmätarne till del.
Hvad Landtmäteri-Styrelsen sålunda anfört synes mig icke böra föranleda
till stadgande af särskilda bestämmelser rörande vilkoren för åtnjutande
af ifrågasatta, dyrtidstillägg eller till afvikelse från de i afseende
å sådana tillägg af Eders Kongl. Maj:t uppå Chefens för Finans-Departementet
föredragning antagna allmänna grunder, i vidsträcktare mån, än
att de båda Amanuenserne, hvilkas löner endast utgöra 1,200 Rdr för
hvardera och som icke äro i tillfälle att bereda sig någon biförtjenst, af
mig föreslås att under hvarje af åren 1874- och 1875 undfå hvardera
2,000 Rdr. Likaledes torde skäl förefinnas för höjande med 50 procent
af de tvärnie anslagen till skrifvarebiträden 1,000 Rdr och till gratifikationer
likaledes 1,000 Rdr. Lönetilläggen skulle således, om min åsigt
vinner bifall, utgöra för:
Generaldirektören ................................................................................. 1,500: —
hvarigenom hans löneförmåner, deri inberäknad den till
2,750 Rdr förhöjda hyresersättningen, skulle komma att under
hvarje af ifrågavarande två år utgå med 10,250 Rdr;
Sekreteraren........................................................................................... 1,050: —
Öfveringeniören.................................................................................... 900: —
Fiskalen .............................................................................................. 900: —
Aktuarien........................................................................................... 750:
Två Ingeniörer, hvarje med lön af 2,400 Rdr, tillsammans...... 1,440: —
En Ingeniör med lön af 1,800 Rdr................................................ 540: —
Två Amanuenser, hvarje med lön af 1,200 Rdr, tillhopa......... 1,(100: —
Summa Rdr 8,680: —
hvartill kommer af mig föreslagen 50 procents förhöjning i
ofvan omförmälda tvär)ne anslag till skrifvarebiträden och gratifikationer
med...................................................................................... 1,000: —
tillsammans 9,680:
Bil. N:o 5 b. till Kongl. ''Majtis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874 63
För beredande af 30 procents förhöjning i 24 Förste landtmätares löner,
hvarje ä 1,800 Rdr, eller tillsammans 43,200 K dr, erfordras 12,900 Rdr.
Till följd af hvad jag nu i underdånighet yttrat, hemställes, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska på extra staf
dels, såsom tilltal lig löneförbättring åt Generaldirektören och Chefen för
Landtmäteriet med 1,500 Rdr, åt Sekreteraren, Öfveringeniören, Fiskalen,
Aktuarien och tre Ingeniörer i Landtmäteri-Styrelsen med 30 procent samt åt
två Amanuenser derstädes med 66§ procent äfvensom till förhöjning med 50
procent af anslagen för skrifvar ebitr äden och gratifikationer,
för år 1874 tillsammans 9,680 Rdr eller Kronor,
samt » » 1875 » 9.680 Kronor,
dels, såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af 24 Förste Landtmätare
med 30 procent,
för är 1874 tillsammans 12,960 Rdr eller Kronor
och » » 1875 » 12,960 Kronor.
Hvad angår
7:o. Rikets ekonomiska kartevcrk
yttrade Departements Chefen:
»Enligt föreskriften i nådiga brefvet den 1 November 1872, angående det
ekonomiska Karte verkets ställande under styrelse och ledning af Chefen för
Topografiska Corpsen, har hemälde Chef uti underdåniga Memorial af den 20
och 21 sistlidne Oktober samt den 11 November, jemte afgifvande af förslag
för innevarande år 1874 till inkomst- och ut giftsstater för berörda kartevcrk
i hvad det afser såväl Norrbottens län som ock mellersta och södra delarne af
riket, tillika gjort framställning i fråga om de anslagsbelopp, som för sagda
kartearbetens fortsättande år 1875 vore behöfliga och borde hos Riksdagen begäras;
och har Eders Kongl. Maj:t redan den 31 i förstnämnde månad för
1874 års ekonomiska karte-arbetcn faststält utgiftsstater, slutande sig å en
summa af 50,600 Riksdaler för dem, hvilka afse mellersta och södra delarne
af riket, samt å 20,300 Riksdaler för arbetena inom Norrbottens län. Till
dessa utgifter äro att påräkna:
för mellersta och södra delarne af riket, från år 1873 motsedd behållning
1,300 Rdr, anslag på ordinarie stat 6,000 Rdr, anslag på extra stat 32,000
Rdr, besparingar å anslaget till Landtmäteri-Staten genom indragning af elfva
Andre Landtmätavetjcnster 9,900 Rdr samt kartevcrkets fordringar för verkstälclt
arbete åt enskilde och för försålda, ej redovisade kartor 1,400 Rdr, eller
sammanräknade 50,600 Riksdaler; samt
för Norrbottens län, anslag å extra stat 20,000 Rdr, beräknad behållning
för försäljning af kartor 300 Rdr, tillsammans 20,300 Riksdaler.
64 Bil. N:o 5 b. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
De faststälda Staterna upptaga:
för mellersta och södra delarne af riket:
till arfvode åt den Officer af General-Staben, som skall föredraga karte verket
rörande ärenden m. m............................................................. 066: er.
» särskildt arfvode till en Kartograf såsom biträde vid karte
arbetenas
öfvervakande och kontroll ..................................... 1,800: —
» arfvode åt en Kartograf ......................................................... 2,000: —
» » » tre Kartografer ä 1,800 ....................................... 5,400: —
» i) » fyra d:o ä 1,600 ...................................... 6,400; —
» » » den Kartograf, som, på sätt ofvan förmäles,
tillika lemnar biträde vid kartearbetenas öf
vervakande
och kontroll.................................... 1,200: —
b » » fem Kartografer ä 1,400 .................................... 7,000: —
» arfvoden åt åtta ritbiträden att dem emellan fördelas på
föreskrifvet sätt ..................................................................... 5,850: —
» en vaktmästare ......................................................................... 600: —
» flitpenningar .............................................................................. 1,100: —
» dagtraktamenten under fältmätningstid till ofvanomförmälda
Geueral-Stabs-Officer, förslagsvis..................... 150: —
samt till 14 Kartografer ä 3 Rdr om dagen... 6,300: — 6,450:___
» resekostnadsersättningar: till bemälde General
Stabs-Officer,
förslagsvis ................................. 200: —
» omförmälda biträde.......................................... 400: —
samt till 13 Kartografer ä 300 Rdr hvardera,
, tillsammans............................................ 3,900: — 4,500: -
» hyra för arbetslokalen ............................................................ 2,250:
» dess städning, ved, olja och ljus, förslagsvis........................ 600: —
» rit- och skrifmaterialier, förslagsvis ....................................... 500:
» underhåll och inköp af instrumenter och effekter, förslagsvis 800: —
» dagsverkskostnader, förslagsvis............................................. 2,000:
» tryckning af tre häradsbeskrifningar ........... 500:
» diverse utgifter och färgläggning af kartor, lörslagsvis 9 8 3 : 33.
Summa Rdr 50,600: —
samt
för Norrbottens lån:
till arfvode åt den Officer af General-Staben, som skall föredraga karteverket
rörande ärenden................................................................................. 333: 33.
Transport 333: 33.
Bd. N;o 5 b. till Kong!. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 65
Transport 3 3 3 : 33.
till arfvode åt den Kartograf, åt hvilken jemväl uppdrages befattningen
såsom förman för kartearbotena i länet...................... 2,500: —
» arfvode åt en Kartograf .................. 1,600: —
’> » » en d:o ................................................................ 1,500: —
» » » två Kartografer ä 1,200 ........................................... 2,400: —
» » » en extra Kartograf .................................................... .1,200: ____
” dagtraktamente under fåltmätningstid till ofvan om förmälde
Officer af General-Staben, förslagsvis............................................. 150: —
» resekostnadsersättningar: till merbemälde General-Stabs-Officer,
förslagsvis ............... 200: —
>< förenämnde förman för kartearbetet ..................... 500: —
samt till 4 Kartografer å 300 Kdr .................... 1,200: — ^ qqq.
’> handräckningskostnader, förslagsvis................................................ 4,400: —
» arfvoden till extra biträden m. in., förslagsvis ......................... 1,800: —
» graverings-, trycknings- och färgläggningskostnader, förslågs -
» hyra för arbetslokalen ..................................................................... 500: —
» diverse utgifter.................................................................................. 316: 67.
Summa Kdr 20,800: —
Med hänsigt till hvad Chefen för Topografiska Corpsen anfört i fråga
om behofvet af ett lämpligare ordnande af de vid det allmänna ekonomiska
karteverket anställda Kartografers löneförhållanden och i sammanhang dermed
af arbetsanslagets förhöjning, har Corps-Chefen förständigats att före den 15
October 1874 till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag huru
den vid det allmänna ekonomiska karteverket tjenstgörande personalens lönevilkor
borde för närmaste framtid ordnas.
.Beträffande de anslagsbelopp, som för kartearbetenas fortsättande emellertid
nu borde hos Riksdagen begäras, har Chefen för Topografiska Corpsen,
som icke ifrågasatt förhöjning för år 1875 i nuvarande extra anslag 32,000
Riksdaler till stomkartearbetona i mellersta och södra delarno af riket, deremot
under åberopande af den i Cirkulärbref vet af den 2 nästlidne September honom
gifna befallning att, derest lian skulle finna de på sednare tider högt uppdrifna
lefnadskostnaderna påkalla någon förbättring i de vid ekonomiska karteverket
anställde Kartografers aflöningsvilkor, till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med förslag i fråga om sa väl beloppet och beskaffenheten af löneförbättringen
som ock tiden för dess inträdande, i underdånighet anfört, hvad angår mellersta
och södra delarne af riket, att, då Kartografernas vid allmänna karteverket
reseersättning och dagaflöning under mätningstiden vore afsedda att betacka
66 Bil. No 5 b. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1. om Statsverket. 1874.
utgiften för verkställda resor och de. ofta ganska dryga omkostnader, som följde
den pä resor stadde, ofta q varför ombytande Kartografen, de vanliga lefnadskostnaderna
alltså egentligen skulle bestridas med det årliga arfvodet; att
dessa arfvoden, utgörande, efter livad staten utvisade*, från och med 1,400 Rdr
till och med 2,000 Rdr samt blott för en Kartograf 8.000 Riksdaler, icke
under nuvarande tider, åtminstone i hufvudstaden, vore tillräckliga att bestrida
kostnaderna för ens de allra tarfligaste lefnadsförliållanden, helst da dessa
arfvoden. såsom bär vore händelsen, uppbures af personer, som uppnått en
lefnadsålder från och med 31 till och med 48 år och af hvilka sex voro gifta,
hvadan en förhöjning i denna löneinkomst vore behöflig; att, hvad anginge
storleken af denna förhöjning. Chefen ansåge sig böra föreslå, att hvar och eu
af de vid det allmänna ekonomiska karte verket anställde Ivartograferne erhölle
en förhöjning i arfvodesinkomst af 400 Rdr; alt, då under hela år 1873 prisen
på alla lefnadsbehof stegrats och denna stegring ännu ej tycktes halva
kulminerat, 1874 års början torde vara den tid. från hvilken den begärda
förhöjningen borde åtnjutas; samt att, hvad vidkomma den form, i hvilken
denna förhöjning skulle Ivartograferne tilldelas, Chefen funne sig böra föreslå,
att den ifrågasatta arfvodestillökningen, utgörande tillsammans 5,000 Riksdaler,
linge utgå såsom ett dyrtidstillägg såväl under år 1874, som oek under är
1875; anmälande Chefen att orsaken till förslaget om beviljande, af ett sådant
dyrtidstillägg äfven för år 187f.) vore den, att de vid allmänna ekonomiska
karteverket anställde Kartografernas löneförhållanden först med år 1876 borde
och kunde lämpligen ordnas.
Hvad angår Norrbottens län liar Chefen andraga, att, emedan de arfvoden,
hvilka i ofvanberörde, för karteverket. derstädes faststälda stat för 1874 funnes
upptagna, skulle betacka Iv ar tog ra fe r n es lefnadsomkostnader ej allenast under
vistelsen ii. deras hufvudstation, Luleå stad, utan äfven under en årlig,
oftast sex månader lång vistelse i lappmarkerna, denna löneinkomst påtagligen
vore för liten, särdeles under en tid, då alla lefnadsbehof så fördyrats, som
nu vore händelsen: på grund hvaraf och dä den för är 1871 tillgängliga, extra
anslagssumma, 20,000 Rdr, ej medgåfve någon förhöjning i Kartografernas
arfvoden. bomälde Chef föresloge det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
begära ett extra anslag af 2,400 Rdr för år 1874 till det ekonomiska karfeverk,
som bearbetar Norrbottens län, förn att sålunda användas, att hvarje af de vid
karteverket anställde eller påräknade sex Kartograferna måtte erhålla ett extra
dyrtidstillägg af 400 Rdr under nämnda år.
Slutligen har merbemälde Chef, jemte, anmälan att Norrbottens läns kartcarbeten
på fältet måsto för är 1874 något inskränkas mot hvad de sednare åren
varit brukligt, dels till följd af den ringa medeltillgäng, som funnes att använda
för extra biträden, dels af den orsak, att det för handräcknmgskost
j
lader
Bil. N:o 5 h. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket, 1874. 67
nacler i staten upptagna belopp säkerligen, till följd af de inom länet
ovanligt högt uppdrifna dagsverkskostnader, ej kunde betacka handräckningsomkostnaden
under en vanlig fältmätningstid af 6 till 7 månader,
med anledning deraf och enär Chefen af den knappa medeltillgången
vore förhindrad såväl att kunna föreslå någon arfvodesförhöjning för de
tre lägst aflönade kartograferne, af hvilka en med särdeles utmärkelse
tjenstgjort vid karteverket i sex år, som ock att göra framställning om
afhjelpande af den oegentlighet, att kartograferne vid Norrbottens läns
ekonomiska karteverk ej åtnjöte dagaflöning under sina högligen mödosamma
arbeten på fältet, då deremot kartograferne vid det allmänna
ekonomiska karteverket åtnjuta under fältmätningstid en dagaflöning af
3 Rdr, —- i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas
till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att arbetsanslaget till Norrbottens
läns ekonomiska karteverk för år 1875 förhöjdes från 20,000 Rdr
till 25,000 Rdr.
Med afseende å hvad sålunda anfördt blifvit och i öfrigt förekommit
får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade dels,
för att komma i tillfälle att åt hvarje af de vid Rikets båda ekonomiska
karteverk anställde eller påräknade 20 kartografer tilldela ett dyrtidstillägg
af 400 Rdr för 1874, af Riksdagen för samma år äska ett extra
anslag af 8,000 Rdr eller Kronor, dels ock föreslå Riksdagen att utöfver
det å sjette Hufvudtiteln för närvarande för Rikets ekonomiska karteverk
uppförda ordinarie anslag 6,000 Rdr under samma Hufvudtitel på extra
stat för år 1875 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska
kartearbetena i Norrbottens län 25,000 Kronor och af de ekonomiska
stomkartearbetena i öfriga delar af riket 37,600 Kronor eller tillsammans.
.................................................................................................. Kronor 62,600.
Beträffande anslagstiteln
8:o. Öfvcrståtliållare-Euibetet
yttrade Departements-Chefen följande:
»Med erinran att, sedan Öfverståthållare-Embetet den 2 Maj 1873, i
anseende till de på senare tider högt uppdrifna lefnadskostnaderna, hos
Eders . Kongl. Maj:t gjort framställning om en allmän förhöjning i aflöningsvilkoren
för samtlige de vid hufvudstadens polis anställde, af stadens
medel aflönade embets- och tjensteman utom Sekreteraren, Eders Kongl.
Maj:t enligt Nådigt bref till Öfverståthållare-Embetet den 26 påföljande
Bill. till Riksd. Prut. 1874. 1 Sand. 1 Afd. 9
68 Bil. N:o 5 b. till Kong!.. Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Augusti fastställt ny och förhöjd aflöningsstat för bemälde embets- och
tjensteman, att lända till efterrättelse från ocli med innevarande år, —
har Öfverståthållare-Embetet uti underdånigt memorial den 13 sistlidne
November anfört att, enär samma orsak, som nödvändiggjort dessa löneförhöjningar,
med lika trängande makt påkallade förbättring i aflöning.-;-vilkoren jemväl för de hos Öfverståthållare-Embetet anställde embets- och
tjensteman, hvilka hade sig löner på Riksstaten anslagne, nemligen för
dem vid Öfverståthållare-Embetets Kansli, Öfverståthållare-Embetet ansåge
sig böra inför Eders Kongl. Maj:t anmäla behofvet af ökade löneanslag
för sistnämnde embets- och tjensteman; i sammanhang hvarmed
Öfverståthållare-Embetet dels ånyo upptagit frågan om reglering af Underståthållarens
aflöning, dels ock, till efterkommande af derom meddelad
befallning, uttalat sin åsigt rörande frågan, huruvida någon eller några
af tjensterne borde anses vara af beskaffenhet, att tjenstgöring äfven på
annat håll kunde utan olägenhet dermed förenas och, i sådant fall, om
icke genom flere tjensters sammanslagning eller på annat sätt arbetet
kunde lämpligen så ordnas., att hvarje tjensteman, under förutsättning att
skälig aflöning honom bereddes, kunde i sin tjenst erhålla full sysselsättning
och samtidigt innehafvande af annan aflönad beställning undvekes.
Öfverståthållare-Ember.et yttrar sig i dessa ämnen på följande sätt:
»De på Öfverståthållare-Embetets stat nu upptagne embets- och tjensteinän
äro, utom Öfverståthållaren samt Vakt- och Exsekutionsbetjeningen,
följande:
1 Under-Ståthållare,
1 Konungens Fogat,
1 Sekreterare, nu mera ock Kamererare,
1 Aktuarie,
2 Notarier,
2 Kanslister och
1 Kammarskrifvare.
Hvad angår Under-Stat hällar en, hvilken åtnjuter i lön af Statsverket
4,500 Riksdaler och af Stockholms stad, under benämningen taffelpenningar,
ett årligt anslag af 2,250 Riksdaler, således tillhopa 6,750 Riksdaler,
har Öfverståthållare-Embetet redan i underdånig skrifvelse af den 1 Augusti
1865, med framhållande hufvudsakligen deraf att Under-Ståthållaren,
(som enligt Nådiga instruktionen för Öfver-Ståthållaren den 25 Augusti
1791 hade att i Öfver-Ståthållarens frånvaro och då han annars är hindrad,
företräda hans ställe och förvalta Öfverståthållare-Embetet äfvensom
att såsom Chef öfvervaka exsekutionsväsendet och deltaga uti handläggningen
af skuldfordringsmålen), sedermera efter hand fått sig upp
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majtis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 69
dragne flere bestämde serskilde tjensteåligganden, såsom att vara ständig
ordförande i direktionerne för Allmänna Barnhusinrättningen, Danviks
hospital samt Stockholms stads och läns kurhus, äfvensom uti stadens
pröfnirjgskonnnitté, hvarjemte han ensam ombesörjde handläggningen af
de Öfverståthållare-Embetet tillhörande fattigvårdsärenden med mera, och
att, ehuru hans ställning såsom sålunda deltagande i hufvudstadens styrelse
föranledde serskilda utgifter, som med allt chefskap vore förenade,
hans aflöning dock understege icke blott hvad åtskillige af hufvudstadens
tjensteman, hvilkas ställning icke påkallade slika utgifter, åtnjöte, utan
ock hvad Borgmästarne i några af rikets öfrige städer bestodes, hos Eders
Kongl. Makt i underdånighet hemställt, att den från Statsverket utgående
aflöning till Under-Ståthållaren måtte tillökas med 1,500 Riksdaler, med
föranledande hvaraf Eders Kongl. Maj:t ock täckts i då aflåten nådig
proposition till Rikets Ständer begära anvisande på sjette hufvudtiteln af
ett belopp af 1,250 Riksdaler till fyllande af Under-Ståthållarens löneförmåner,
så att de skulle uppgå till 8,000 Riksdaler; hvarefter i underdånigt
svar härpå af den 15 Juni 1866 Ständerne yttrat: att visserligen
icke förnekas kunde, att vigten och mångfalden af de göromål, hvilka
nu mera vore med underståthållarebefattningen förenade, påkallade att
innehafvaren af denna befattning åt densamma uteslutande egnade sin
tid och omtanka, hvilket åter svårligen kunde ega rum, derest han icke
uppbure en aflöning, som vore tillräcklig för hans utkomst i den samhällsställning,
embetet medförde, och gjorde andra inkomster umbärlige;
dock som flere af de göromål, hvilka blifvit bemälde embetsman på senare
tiden uppdragne, vore af en öfvervägande kommunal beskaffenhet och
företrädesvis koinme Stockholms stad till godo, hade det synts Rikets
Ständer, som Statens medel icke borde tagas i anspråk till vedergällning
af så beskaffade göromål, hvadan Rikets Ständer ej funnit skäl bifalla
hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit,
Ehuru Eders Kongl. Maj;t uti den nådiga skrifvelse till OfverståthållareEmbetet
af den 13 Juli 1866. med hvilken Rikets Ständers berörda beslut
delgals Ofvcrståthållarc-Embctet, behagat i nåder öfverlemna åt ÖfverståthållareEmbetet
att vidtaga den åtgärd, som af samma beslut föranleddes, så har, enär
anlitandet af den sålunda anvisade utvägen att hos hufvudstadens kommunalförvaltning
begära den lönefylluad för Under-Ståthållaren, hvaraf behofvet redan
dä af Rikets Ständer så väl som af Eders Kongl. Maj:t godkändes, af böjdes af
embetets då varande innehafvare och den nu varande ej eller påkallat sådan
åtgärds vidtagande, frågan allt sedermera fått förblifva hyflande, intill dess det
nu blof nödvändigt att. såsom ofvan förmäldt är hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
begära förhöjde aiiöningar tör de Under-Ståthållaren underlydande,
70 Bil. N:o 5 b. till Kong!. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
af stadens medel aflönade, tjenstemännen vid polisen, då Öfverståthållare-Embetet
fann sig ej längre kunna underlåta ånyo upptaga frågan om reglering af UnderStåthållarens
lön, hvarföre (»fverståthållare-Embetot tillät sig, uti ofvannämnda
underdåniga skrifvelse af den 2 Maj innevarande år, att, med uttalande af den
åsigt, att Under-Ståthållarens hela löneinkomst nu mera hör utgöra 9,000 Riksdaler,
i underdånighet hemställa att, derest Stockholms Stadsfullmägtige dertill
lemnade bifall, det på stadens stat utgående årliga anslag till Under-Ståthållaren
måtte från och med år 1874 förhöjas från 2,250 Riksdaler till 4,000
Riksdaler, dervid Öfverståthållare-Embetet beräknade, att den andel, UnderStåthållaren
åtnjuter af den del af auktionsprovisioncn för exsekutivt sålde fastigheter
i Stockholm, som enligt Eders Kong!. Majds Nådiga bref den 21 Oktober
1869 skall tills vidare tillfalla Öfverståthållare-Embetets Kansli såsom
godtgörelse för köpeskillingsliqvidernes verkställande, kan, ehuru denna andel
nu mera nedgått till knappt nämnvnrdt ''belopp, antagas i medeltal bestiga sig
till 500 Riksdaler årligen, och således Under-Ståthållarens hela löneinkomst,
inberäknadt den på Riksstaden anslagna lönen, uppgå till det af ÖfverståthållareEmhetet
nödigt ansedda beloppet af 9,000 Riksdaler.
Då emellertid Stadsfullmäktige i häröfver afgifvet underdånigt yttrande,
enär Under-Ståthållarens hufvudsakliga verkningskrets vore såsom Chef för
Öfverståthållare-Embetets Kansli, i hvilken egenskap han utöfvade enahanda
slags befattning, som tillkomme Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i rikets
län, samt de bestyr Under-Ståthållaren hade för kommunens räkning vore jemförelsevis
af mindre betydande beskaffenhet, hvadan lian vore att anse såsom
en Statens embetsman och såsom sådan borde af Staten aflönas, förklarat sig
ej kunna af Stadens medel bevilja någon tillökning i Under-Ståthållarens aflöningsförmåner,
så liar Eders Kongl. Majd uti ofvannämnda Nådiga skrifvelse
till Öfverståthållare-Embetet af den 26 sistlidne Augusti förklarat Sig, då Stadsfullmäktige
vägrat bevilja den äskade löneförhöjningen, hafva funnit godt för
närvarande låta dervid bero.
Ofverståthållare-Embetet beder att i underdånighet fä fästa Eders Kongl.
Majds nådiga uppmärksamhet derpå, att frågan om beredande åt Under-Ståthållaren
af en med embetets ställning och vigt öfverensstämmande aflöning,
hvilken fråga, såsom visadt är, icke har sin uppkomst endast ur de senare
årens stegringar i lefnadsomkostnaderne och tle deraf härflytande allmännelig;!
anspråken på löneförhöjningar, utan afser afhjelpande af ett sedan flera år tillbaka
existerande missförhållande, följaktligen oberoende af omförmälde prisstegringar
påkallar en lösning, som i följd af stridiga äsigter om embetets beskaffenhet
de hitintills gjorda framställningar ej lyckats bereda den; och får
derföre Ofverståthållare-Embetet, som för sin del ej kan finna annat, än att
Under-Ståthållarens - Embete, lika väl som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshaf
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1874. 71
vandes i länen, är en Stats-befattning, hvars funktioner i intet annat hänseende
skilja sig från nämnde Befallningshafvandes, än som beror derpå, att det län,
i hvars styrelse Under-Ståthållaren deltager, utgöres af en enda större kommun,
hvilken hans verksamhet sålunda visserligen, ehuru icke på annat sätt än med
Styrelsernes i de öfriga länen är förhållandet, kommer till godo, härmedelst i
underdånighet hemställa, då Ofverståthållare-Embetet fortfarande anser UnderStåthållarens
hela löneinkomst nu mera icke böra understiga 9,000 Riksdaler,
att anslaget på Riksstaten för Under-Ståthållaren må höjas från 4,500 Riksdaler
till 6,250 Riksdaler.
Konungens Fogat, som hufvudsakligen har till åliggande att å Öfverståthållare-Embetets
vägnar ensam handhafva hela exsekutionsväsendet, i hvad
angår brottmålen, samt dessutom att med Under-Ståthållaren deltaga i handläggningen
af målen i Embetets Kansli och, då Under-Ståthållaren är hindrad,
denna senare funktion ensam upprätthålla, åtnjuter enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref den 13 Juli 1866 i lön på Riksstaten 4,500 Riksdaler, hvarjemte
han för närvarande har andel, lika med Under-Ståthållarens, uti den Kansliet
tillkommande provision för köpeskillingsliqvidernes uppgörande, hvilken andel
kan, såsom förut näinndt är, beräknas i medeltal till 500 Riksdaler årligen.
Embetets nuvarande innehafvare, som beklädt detsamma i 35 år, förenar dermed
visserligen för närvarande befattningen såsom Expeditions-chef vid Eders
Kongl. Maj:ts Hof-expedition, men kan icke med fogatsbefattningen förena tjenst
af beskaffenhet att kräfva daglig eller mera trägen tjenstgöring annorstädes.
Fogatens lön på Riksstaten anser Ofverståthållare-Embetet böra skäligen
förhöjas till 5,000 Riksdaler, hvarigenom den, tillsammans med den beräknade
sportelinkomsten, komme att uppgå till 5.500 Riksdaler eller samma belopp,
som enligt sednaste staten för polisen är för Polisdomaren anslaget.
Den för Sekreteraren vid Öfverståthållare-Embetets Kansli, som tillika är
Öfverståthållare-Embetets Kanslis Kamererare eller redogörare, anslagna lön
på Riksstaten utgör, enligt Eders Kongl. Muj:ts nådiga bref den 13 November
1863, 3,500 Riksdaler, hvarförutom denne tjensteman, som tillförene utom
lönen ensam haft hela behållna inkomsten af alla utaf Ofverståthållare-Embetet
utfärdade pass intill dess i följd af Eders Kongl. Majds nådiga bref den 15
Januari 1831 pass-expeditionen öfverflyttades från Kansli-Sekreteraren till Sekreteraren
för polisärenden, med Ofverståthållare-Embetet tillika meddeladt
bemyndigande att uppgöra en billig fördelning emellan de båda Sekreterarne
af den behållna lösen för passen, för närvarande uppbär, enligt ett Öfvcrstäthållare-Embetefs
beslut, två femtedelar af omförmälcla behållning under det
att Polis-Sekreteraren åtnjuter de återstående tre femtedelarne. Denna sporfelinkomst,
den enda af nämnvärdt belopp, som af Sekreteraren åtnjutes, vexlar
mycket, beroende af de främmande Staternas lagstiftningar angående skyldig
-
72 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
heten för resande att medföra pass, och har under decenniet 1863—1872
utgjort i medeltal 707 Riksdaler årligen, men de senaste tre åren 1870,
1871 och 1872, uppgått till respective 824 Riksdaler, 1,006 Riksdaler
och 1,126 Riksdaler. — Det synes emedlertid Öfverståthållare-Embetet
icke vara lämpligt, att denne Sekreterare, som nu mera icke har ringaste
befattning med pass-expeditionen, skall fortfarande uppbära en del af
inkomsten för densamma; utan anser Öfverståthållare-Embetet den förändring
härutinnan böra efter hand införas, att ifrågavarande sportelinkomst
må odelad tillfalla Sekreteraren för polisärenden, hvarför ock
Öfverståthållare-Embetet, såsom förut anfördt är, icke vid den nu senast
skedda förbättringen af lönerne för polisen, för denne sistnämnde tjensteman,
som redan i 32 år innehaft sin högeligen ansträngande befattning,
föreslagit någon förhöjning i hans lön på stadens stat; och får Öfverståthållare-Embetet
fördenskull nu i underdånighet hemställa, att lönen
för Sekreteraren och Kamereraren i Kansliet, hvars befattning är likaså
ansträngande och maktpåliggande och som icke medgifver innehafvandet
af annan befattning med bestämd tjenstgöring, ehuru nuvarande Sekreteraren
hitintills utan olägenhet varit anställd såsom Sekreterare jemväl
hos Stadens Sundhets-Nämnd, som dock mera sällan har sammanträden
och då alltid på eftermiddagarne, må höjas från 3,500 Riksdaler till
4,500 Riksdaler, men deremot Sekreterarens och Kamererarens andel i
passlösen samtidigt med det han af denna löneförbättring kommer i åtnjutande
nedsättas till en femtedel och vid nuvarande innehafva rens
afgång alldeles upphöra.
Aflöningarne för Aktuarien och de båda J8iotanerne äro hufvudsakligen
beräknade på sportler, hvarför ock deras fasta löner uti Staten,
fastställd genom nådiga brefvet af den 23 Februari 1858, äro bestämda
till endast 900 Riksdaler för dem hvar och allt sedermera varit oförändrade.
Oansedt dessa löners ringhet hafva, för sportlernes skull, tjensterne
tillförene varit jemförelsevis väl afiönade samt ansetts eftersträfvansvärde,
till och med och merendels utan anspråk på vidare befordran.
Sportlernes belopp har dock, såsom alltid beroende af det större eller
mindre antalet af de till behandling i (Hverstathållnre-Rmhetets Kansli
inkomne privata skuldfordrings- och ansökningsmålen, städse vexlat i icke
ringa grad; och under det nu senast passerade quinquenniet har, på samma
gång med nämnda måls antal, Aktuariens och Notariernes sportelinkomst
nedgått så betydligt, att den nu för tillfället icke kan anses utgöra mer
än hälften af hvad den förut varit. Att med detsamma äfven göromålen
minskats är naturligt; men denna minskning har icke skett i samma
proportion, enär antalet af de publika handräckningsärendcna, för hvilka
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 73
någon sportelinkomst icke kan påräknas, icke minskats. öfverståthållareEmbetet
tillåter sig bilägga en särskild uppgift angående de privata målens
antal under hvarje af de sednaste tio åren likasom ock för de nio
första månaderne af innevarande år, hvilken uppgift tillika, för jemförelses
skull, upptager äfven do publika handräckningsmålen, brottmålen
deri dock ej inberäknade. Med någorlunda säkerhet kan Aktuariens sportelinkomst
beräknas till 90 öre för hvart af de privata malen. I afseende
på Notariernes åter lemnar de mkomne målens antal icke lika säker led
ning
för beräknandet af deras sportler, emedan de inkoinne målen delas
emellan båda Notarier ne samt desse af de olika målen hafva ganska olika
inkomst och dem dessutom tillflyta åtskillige sportler för ansökningar,
hvilka icke hos Aktuarien inregistreras. Dock anser ÖfvertåthållareEmbetet
sig, på grund af anstälde beräkningar, kunna med någorlunda
säkerhet uppgifva, att under normala förhållanden hvardera Notariens
hela behållna sportelinkomst för året uppgår till en summa, som ungefär
motsvarar 80 öre för hvart af de under året inkomne privata målen.
Aktuariens befattning är ganska trägen och kan svårligen med annan
tjenst förenas. Han måste, till hjelp vid den vidlyftiga diarii-föringen
samt vid kollationeringen, hos sig ständigt hafva ett biträde, som han
sjelf aflönar; och äro dt; båda strängt sysselsatte på tjensterummen alla
söcknedagar från tidigt på morgnarne till långt frampå eftermiddagame.
Notariernes göromål äro icke, såsom Aktuariens, i någon betydligare
mån beroende af de publika målens antal, men desto mera af de privata
målens. Deras befattning består hufvudsakligen i skyldigheten att föra
protokollet samt uppsätta och tillhandahålla parterne expeditionerne i alla
mål, som handläggas uti Öfverståthållare-Embetets Kansli. De tjenstgöra
turvis hvarannan dag och hafva sålunda hvardera tre protokollsdagar i
veckan, af hvilka efter regeln endast två egentliga sessionsdagar, ehuru
äfven på den tredje sessioner stundom hållas och då gemenligen mål af
större vidlyftighet företrädesvis behandlas. Under normala förhållanden,
dä 25 ä 30 mål till behandling hvarje egentlig sessionsdag förekomma,
bör en Notarie med vana och vanlig arbetsförmåga kunna ensam upprätthålla
sin tjenst, deraf han likväl då har full sysselsättning, serdeles
som han äfven de dagar, då han icke har protokollsföringen, måste närvara,
åtminstone någon del af förmiddagarne, på tjensterummen i och för
sin expedition. Men under åren 1863—1868 uppsteg målens antal dagligen
till 40, 50 och deröfver; och när så inträffar, kan Notarien svårligen
utan biträde fullgöra sina åligganden. Derföre har också hvarje Notarie
merendels såsom ständigt biträde hos sig anstäld en yngre jurist,
hvilken tillhandagå!* vid expeditionen och tidtals med Under-Ståthållarens
74 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1814.
samtycke förer på eget ansvar protokollet en af den ordinarie Notariens
protokollsdagar i hvarje vecka. Genom desse yngre biträden, hvilka ej
kosta Staten något, enär de åtnöja sig med ntsigten till befordran inom
embetet och den andel af sportelinkomsterne, som de ordinarie Notarierne
till dem afstå, kunna desse sednare, äfven vid tider, då målens. antal är
som störst, erhålla tid öfrig, som de till egen och jemväl till öfverståthållare-Embetets
nytta kunna använda till tjenstgöring annorstädes, likväl
endast sådan, som ej tager allt för stor tid i anspråk eller kräfver deras
närvaro på annat tjensterum hvarje förmiddag. Embetet vinner omedelbarligen
genom det ökade förråd af insigter, erfarenhet och arbetskraft,
Notarierne härigenom förvärfva, och har dessutom den stora fördelen att
uti de omnämnde yngre biträdena ega tillgång på personer som, på förhand
förtrogne med göromålen, kunna när som helst behof deraf uppkommer
sköta tjensterne. Den ene af nuvarande Notarierne, vice Häradshöfdingen
A. J. Lagercrantz, innehar, med Eders Kongl. Maj:ts serskilda
nådiga tillstånd, jemväl tjenst såsom Kopist i Eders Kongl. Maj:ts Nedre
Justitie-Revision; den andre innehar ej och har aldrig innehaft annan
tjenst under de 39 år, han varit Notarie i Öfverståthållare-Embetets
Kansli.
Ehuru det är ovedersägligt att den anmärkta betydliga minskningen
under sednaste åren i Aktuariens och Notariernes sportelinkomster måhända
till största delen beror af tillfälliga och sålunda öfvergäende förhållanden,
så beror den likväl också på andra mera varaktigt verkande
orsaker, hvaribland förändringen år 1868 i lagstiftningen angående bysättningstvånget
förtjenar särskildt anmärkas. Derföre anser öfverståthållare-Embetct
sportlerne hädanefter ej kunna i medeltal beräknas högre
än till 3,500 Rdr för Aktuarien och till 3,000 Rdr för en hvar af Notarierne,
hvartill för alla tre kommer den fasta lönens belopp 900 Rdr,
men å andra sidan afgår aflöningen till det biträde, en hvar al dem, såsom
nämn dt är, använder. Under sednaste åren hafva emellertid, såsom
redan anfördt är, i anseende till den kontanta lönens ringa belopp och
sportlernes betydliga sjunkning, Aktuariens och Notariernes totalinkomster
varit ej så litet reducerade under nämnda medelsifiror; och ehuru det
säger sig sjelft, att en tjensteman, hvars aflöning är beräknad på sportler,
som vexla, måste under ogynsammare tider nöja sig med mindre inkomster
i qvittning mot de större, han under andra tider åtnjuter, så anser
dock Ö fv er tåthål lar e-E mbetet att under nuvarande förhållanden, då
alla priser stigit och minskningen i de sportler, ifrågavarande tjensteman
tillförne åtnjutit, åtminstone till en del beror af förändrad lagstiftning
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 75
och således måste anses permanent, deras fasta löner böra skäligen höjas
till 1,500 Rdr för dem hvar, i betraktande jemväl deraf att de, åtminstone
efter regeln, stanna vid sina tjenster, ritan befordran, för hela lifvet.
Tillförene funnos i Öfverståthållare-Embetets Kansli anstälde en
Kamrerare och en Kammarskrifvare, för hvilka ännu i den stat, som genom
ofvan åberopade nådiga brefvet af den 23 Februari 1858 faststäldes,
särskilde löner funnos anslagne, med föreskrift dock att Kamererare-tjensten
skulle vid inträffande ledighet indragas och de densamma tillhörande
göromål öfvertagas af Sekreteraren, såsom ock skett med början afår 1862.
För Kamma r skr ifvar en utgår lönen fortfarande med det i nyssnämnda
1858 års stat bestämda belopp 600 Riksdaler, och några sportler äro ej
med tjensten förenade. Kammarskrifvarens förnämsta och ansvarsfullaste
göromål består uti förandet af Kansliets synnerligen vidlyftiga och vigtiga
depositionsräkning med Riksbanken med allt hvad dertill hörer, hvarjemte
han förer förteckning öfver inlemnade och uttagne borgensförbindelser
och värdepapper, jemte åtskilliga andra förteckningar och räkningar. Göromålen,
ehuru sålunda af ej ringa vigt och erfordrande stor noggranhet,
gifva emellertid en van person icke full sysselsättning, hvadan och då
de derjemte äro af beskaffenhet att till en god del kunna verkställas på
eftermiddagarne, ehuru Kammarskrifvarens närvaro på tjensterummet dock
erfordras ett par timmar hvarje förmiddag, tjensten gerna kan förenas
med någon annan mindre befattning, som ej tager allt för mycken tid i
anspråk. Nu varande Kammarskrifvaren innehafver ock tjenst såsom
Kegementsskrifrare vid Fortifikationen. Kammarskrifvarelönen motsvarar
likväl ej nu mera på långt när göromålens mängd och ansvarsfullhet,
hvarför Öfverståthållare-Embetet i underdånighet föreslår, att den må
höjas till 1,000 Rdr; men som denna tjenst, såsom nämndt är, icke ger
full sysselsättning, torde den vid inträffande ledighet kunna sammanslås
med en af Kanslisttjensterne, såsom här nedanför närmare omförmäles.
Nf Kanslisterne är den ene anstäld hos Sekreteraren och den andre
hos Fogaten. De hafva hvardera i lön 1,000 Rdr, Sekreterarens Kanslist
enligt Eders Kongl. Maj:ts ofvan åberopade nådiga Bref den 13 November
1863 och Fogatens enligt likaledes åberopade nådiga Brefvet den
13 Juli 1866.
Sekreterarens Kanslist, som ombesörjer Sekreterare-expeditionens vidlyftiga
diaxii-föring och bref-expedition jemte en del af renskrifningen,
har under förmiddagarne en ganska trägen tjenstgöring och måste äfven
ganska ofta på eftermiddagarne besöka tjensterummet, för expedition af
angelägna skrivelser, som icke tidigare hunnit blifva färdige, hvaremot
han i allmänhet icke har för sin tjenst något annat eftermiddagsarbete.
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 A/d. 10
76 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1874.
För platsen erfordras ej juridisk eller kameral examen, utan är för kompetens
föreskrifven endast maturitets-examen, hvaremot göromålen kräfva
synnerlig noggranhet och påpasslighet. Då ej några sportler åtfölja
denna tjenst anser Öfverståthållare-Embetet densamma under nu varande
förhållanden ej skäligen böra aflönas med mindre belopp än 1,500 Riksdaler,
dertill'' Öfverståthållare-Embetet fördenskull i underdånighet hemställer
att lönen må höjas; och lika som Kamereraregöromålen förut
blifvit öfverflytta de på Sekreteraren, anser Öfverståthållare-Embetet lämpligt
att, så snart det vid inträffande ledighet låter sig verkställas, Kammarskrifvarens
göromål öfverflyttas på Sekreterarens Kanslist, hvilken
sålunda skulle blifva både Kanslist och Kammarskrifvare. Denna tjensteförening,
i afseende å hvilken från (Ifverståthållare-Embetets sida någon
annan betänklighet icke möter, än den som kan härflyta från någon
tvekan, huruvida en enda person kan medhinna alla göromålen, kan dock
i ingen händelse påräknas medföra någon besparing för Statsverket, enär
innehafvaren af de förenade tjensterne ej kan för så trägna och ansvarsfulla
göromål skäligen aflönas med mindre belopp, än som motsvarar
de nu föreslagna båda lönerne tillhopa. Måhända bör det emedlertid
anses för en fördel att hafva en tjensteman mindre, och som, på
sätt förut anfördt är, Kainmarskrifvaregöromålen till stor del kunna verkställas
på eftermiddagarna, samt i följd af det särskilda anslag till belopp
af 1,000 Riksdaler årligen, som enligt nådiga brefvet af den 13
Juli 1866 blifvit, i stället för af Öfverståthållare-Embetet då begärd
lön för ytterligare en Kanslist hos Sekreteraren, på Riksstatens sjette hufvudtitel
stäldt till Öfverståthållare-Embetets disposition för befrämjande
af ärendenas gång på Sekreterare-expeditionen och hvilket anslag Öfverståthållare-Embetet
utbeder sig måtte få fortfara, Sekreterarens Kanslist
kan befrias från all renskrifning, derest han skulle befinnas ej kunna
någon sådan medhinna, antager Öfverståthållare-Embetet att tjensterne
kunna utan olägenhet sammanslås. Skulle sådan åtgärd af Eders Kongl.
Maj:t pröfvas lämplig, torde Öfverståthållare-Embetet meddelas bemyndigande
att, derest vid enderas af de nuvarande tjensteinnehafvarnes
afgång den andre ej skulle befinnas villig eller duglig att jemväl den
ledigblifna tjensten öfvertaga, låta denna senare genom förordnande upprätthållas
till dess jemväl den andra tjensten varder ledig.
De göromål, som åligga Foga tens Kanslist, bestå i förandet af rullorne
öfver alla de verkställighetsåtgärder i brottmål, som af Öfverståthållare-Embetet
genom Fogaten vidtagas, samt uppsätta, kontrasignera
och expediera alla derom utfärdade order. Han bör visserligen vara en
juridiskt bildad person, men har dock såsom tjensteman ett jemförelsevis
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 77
inskränkt verksamhetsområde, hvarföre han ock gerna kan tillika innehafva
annan befattning, helst hans närvaro i Fogatexpeditionen efter regeln icke påkallas
mer än U a 2 timmar dagligen. Denna tjenst, hvars nuvarande innehafvare
tillika är Brottmåls-Notarie vid Stockholms Rådstufvurätt, anser Öfverståthållare-Embetet
kunna och böra vid inträffande ledighet, som antagligen ej
kommer att synnerligen länge dröja, helt och hållet indragas samt de tjensten
åliggande göromål öfverflyttas på någon af Notarierne, den som för tillfället
finnes dertill mest lämplig, eller ock på förordnande bestridas af något af Notariernes
biträden, mot åtnjutande såsom arfvode af ett belopp, motsvarande
den nuvarande kanslistlönen 1,000 Riksdaler, deri (HYerståthållare-Embete! anser
sig icke nu böra föreslå någon förhöjning och hvilket belopp < IfverståthållareEmbetet
fördenskull ville i underdånighet hemställa måtte, vid tjenstens indragning,
ställas till Öfverståthållare-Embetets disposition för befrämjande af göromålens
gång på Fogatsexpeditioncn, likasom tillförene, efter hvad ofvan nämndt
är, enahanda belopp blifVit i stället för en kanslistlön stäldt till Öfverståthållare-Embetets
förfogande för befrämjande af göromålens gång på Sekreterareexpeditionen.
Då båda Notarierne, likasom deras biträden, i allt fall måste
dagligen närvara i Öfverståthållare-Embetets Kansli, antager OfverståthållareEmbetet
med full säkerhet, att äfven de tider, då göromålen der äro hopade,
det icke skall möta hinder att emot det omnämnda arfvodet genom någon af
dem få ifrågavarande Kanslist-bestyr ombesörjde.
Vakt- och Exsekitimisbetjeningen består af 2 vaktmästare i Kansliet, hvardera
med 500 Riksdalers lön, 1 vaktmästare och 2 vaktknektar vid gäldstugan
med lön den förre af 300 Riksdaler och hvardera af de senare af 375 Riksdaler,
4 exsekutions-vaktmästare, af hvilka 2 med 700 Riksdaler och 2 med 600
Riksdaler hvardera i lön, samt 14 ordinarie exsekutionsbetjenter, bland hvilka
8 hafva 500 Riksdaler och de öfrige 400 Riksdaler hvar i lön. Dessa löner
utgå dock icke omedelbart från Statsverket till en hvar af löntagarne, utan är
i stället ett bestämdt belopp på Riksstatens sjette hufvudtitel stäldt till Öfverståthållare-Embetets
disposition för betjeningens årliga aflönande.
För två år sedan, eller den 17 November 1871, måste ÖfverståthållareEmbetet
i underdånighet begära förhöjning i omförmälda belopp för att kunna
bereda exsekutions-vaktmästarne och exsekutions-betjenterne en redan då högst
nödig förhöjning af dels 200 Riksdaler dels 100 Riksdaler för hvar i deras
alltför ringa löner, hvilken underdåniga framställning ledde till det resultat,
att på Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1872 års Riksdag ifrågavarande
anslag från och med början af innevarande år (1873) förhöjdes från
8,095 Riksdaler till 11,450 Riksdaler, sä att lönerna kunnat höjas till hvad
de efter hvad nyss nämndt är nu utgöra samt ett belopp af 400 Riksdaler
kan af Öfverståthållare-Embetet användas dels till särskild! arfvode för den
78 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:t.i Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
exsekutionsbetj ent, som vid sessionerne verkställer uppropen, och dels till gratifikationer
åt extraordinarie exsekutionsbetjente. Nu omförmälde framställning,
hvilken motiverades med åberopande af den redan då inträdda betydliga minskningen
uti exsekutionsbetjeningens under alla förhållanden ringa sportelinkomster,
afsåg följaktligen alls icke vaktbetjeningen i Kansliet och vid gäldstuga»,
som ej har några sportler och hvilken betjening derför ej kom i åtnjutande
af någon löneförbättring; och hvad exsekutionsbetj eningen angår sä var den
föreslagna och erhållna förhöjningen icke beräknad för stegrade prisförhållanden
och ännu mindre för den ytterliga dyrhet, som under de derefter förslutne
två åren oförmodadt inträffat. Öfverståthållare-Embetet måste fördenskull
i underdånighet anhålla, att anslaget för vakt- och exsekutionsbetj eningens aflönande
må höjas med femtio procent eller från 11,450 Rdr till 17,175 Rdr.
För de hos Öfverståthållare-Embetet för kronouppbördsärenden anställde
tjensteman anser Öfverståthållare-Embetet sig ej böra ifrågasätta förhöjd aflöning
af Statsmedel af den orsak att bemälde tjensteman, likasom tjenstemännen
och betjeningen vid stadens Tcronouppbördsverk, aflönas hufvudsakligen af staden,
och från Statsverket endast utgår enligt Nådiga Brefvet af den 17 Januari
1816, såsom bidrag till deras aflöning, en bestämd summa till belopp
af 11,472 Riksdaler Riksmynt, uppförd på Riksstatens sjette hufvudtitel.
De af Öfverståthållare-Embetet nu i underdånighet begärda förhöjningar
äro följaktligen följande:
För Un der-Ståthållaren.........................
» Konungens Fogat ...........................
» Sekreteraren och Kamereraren______
» Aktuarien..........................................
» 1 Notarie..........................................
» 1 d:o ..........................................
» Kammarskrifvaren...........................
» Sekreterarens Kanslist ..................
» Fogatens d:o ..................
Anslaget för befrämjande af ärendenas
gång på Sekreterare-expeditionen.....
Anslaget för aflönande af vakt- och
exsekutionsbetj eningen........................
Nu varande Föreslagna , ... .
anslaget. anslaget. förhöjning.
4,500 |
— 6,250 |
— 1,750 |
4,500 |
— 5,000 |
— 500 |
3,500 |
— 4,500 |
— 1,000 |
900 |
— 1,500 |
— 600 |
900 |
— 1,500 |
— 600 |
900 |
— 1,500 |
— 600 |
600 |
1,000 |
— 400 |
1,000 |
— 1,500 |
— 500 |
1,000 |
— 1,000 |
— _— |
1,000 |
1,000. |
—-- |
11,450: |
— 17,175: |
5,725: |
Summa Rdr 30,250: — 41,925: — 11,675: —
Då de ifrågasätta löneförhöjningarne icke kunna tillgodokomma löntagarne
förr än med början af år 1875, anhåller slutligen Öfverståthållare-Embetet i
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes genom särskild Nådig framställ
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 79
ning till Riksdagen bereda dem jemväl för år 1874 lönetillägg till belopp
motsvarande den förhöjning, som i lönen blifvit för en hvar af dem föreslagen.»
Den af Öfverståthållare-Embetet åberopade, vid utlåtandet fogade förteckning
är så lydande:
> Förteckning å handräckningsärenden och skuldfordringsmål, inkomne till
Öfverståthållare-Embetets Kansli nedannämnde år, enligt samma års Arbetsredogörelser.
År |
1863............... |
Handräcknings- mål. ............. 5,445. |
Skuldfordrings- mål. 4,528. |
» |
1864.................. |
............. 5,010. |
4,692. |
0 |
1865........... |
............ 4,790. |
4,983. |
» |
1866............................ |
............ 4,950. |
5.372. |
)) |
1867............. |
............ 5,006. |
5,962. |
)) |
1868................. |
............ 5,105. |
5,127. |
» |
1869... |
........... 4,798. |
4,018. |
)) |
1870............ |
............ 4,770. |
3,277. |
» |
1871............. |
............ 4,840. |
2,757. |
)) |
1872.................................................. |
............ 4.896. |
2,256. |
» |
1873 intill den 1 Oktober............ |
............ 3,450. |
1,554. |
Få grund af hvad Öfverståthållare-Embetet upplyst och anfört i fråga
om de båda Kanslist-tjensterne och Kammarskrifvare-tjensten, tillstyrker jag x
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte anbefalla Öfverståthållare-Embetet
att, när någon af nämnda tre tjenster blifver ledig, till Eders Kongl. Maj:t
inkomma med underdånigt yttrande och förslag, huru i afseende & tjenstens
tillsättande och användande af dertill anslagna löneförmåner bör förhållas.
Men i (ifrigt finner jag, med afseende derå, att väckt fråga om antagande af
ny utsökningslag ännu icke blifvit afgjord och under åberopande af Chefens
för Finans-Departementet den 19 sistlidne December rörande reglering af statens
embets- och tjenstemäns löner afgifna yttrande, mig icke böra nu föreslå
någon vidare åtgärd i anledning af Öfverståthållare-Embetets framställning, än
att de tjensteman och betjente, som ansetts deraf vara i behof, beredes’ tillfällig
löneförbättring för åren 1874 och 1875.
^ Beträffande beloppet af denna löneförbättring, torde, med hänsyn til] hvad
Öfverståthållare-Embetet anfört och upplyst om Fogat-tjensten, skäl icke förefinnas
att föreslå löneförbättringen för denna tjenst till högre belopp, än Öfverståthållare-Embetet
ansett erforderligt eller 500 Rdr, motsvarande något mera
80 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
än 11 procnnt af lönen; hvaremot jag saknar anledning att i öfrigt afvika
från den af Eders Kongl. Maj:t antagna allmänna beräkningsgrund.
Lönetilläggen skulle således utgöra för:
Under-Ståthållaren, hvilken i lön uppbär sammanräknade
Konungens Fogat ..................................................................
Sekreteraren och Kamreraren ..............................................
Aktuarien..................................................................................
2 Notarier, hvarje med lön å 900 Kdr...........................
Kammarskrifvaren.................................................................
Sekreterarens Kanslist...........................................................
6.750 Kdr 1,500
................... 500
................... 1,050
............ 270
............ 540
............... 180
.................. 300
tillsammans 4,340
hvartill kommer 30 procent förhöjning i anslaget för aflönande af
vakt- och exsekutionsbetjeningen.........................................................
3,435: —
Summa Kdr 7,775: —-
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen,
att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att för hvarje af
åren 1874 och 1875 dels bevilja tillfällig löneförbättring åt Under-Ståthållaren
till belopp af 1,500 Kdr eller Kronor, åt Konungens Fogat till belopp af
500 Kdr eller Kronor samt åt Sekreteraren och Kamereraren, Aktuarien, hvarje
af de två Notarierne, Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist med 30
procent af hvarderas lön, dels ock höja anslaget för aflönande af 1 akt- och
Exsekutionsbetjeningen likaledes med 30 procent, på extra stat anvisa:
för år 1874 tillsammans .................. 7,775 Kdr eller Kronor, och
för år 1875 tillsammans .................. 7,775 Kronor.
Hvad angick
9:o. Landsstaterna i länen
redogjorde Departements-chefen för innehållet af de särskilda från Kongl. Maj.ts
Befallningshafvande inkomna framställningar om provisorisk förbättring af lönevilkoren
för större delen af Landsstatstjenstemännen samt fäste dervid Kongl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet derå, att emellan dessa framställningar rådde en
så stor brist på öfverensstämmelse, att nödigt funnits att, oberoende af hvad
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i ämnet föreslagit, uppgöra dels allmänna
och gemensamma grunder för en tillfällig löneförbättring åt de klasser af
Landsstatstjenstemän, i fråga om hvilka dylika grunder kunde bestämmas,, dels
ock speciella förslag med afseende å den tillfälliga lönetillökning, som billigt'' is
Bil N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 81
borde tilldelas vissa Landssekreterare, L andskamrer are oeli Landträntmästare
allt i afbidan på genomförande af den definitiva löneregleringen för Landsstaten.
Med förmälan, att slutlig redaktion af omförmälda allmänna grunder och
speciella förslag i anseende till den knappt tillmätta tiden ännu icke medhunnits,
redogjorde emellertid Departements-chefen muntligen för samma grunder
och förslag, för tillämpning hvaraf skulle enligt verkstäldt öfverslag erfordras
extra anslag för år 1874 af 226,019 Bdr 10 öre och för år 1875 af
460,469 Kronor 39 öre, samt hemställde i underdånighet, att Kongl. Maj:t nu
endast ville till Riksdagen meddela Sig vara sinnad att i fråga om begärd tillfällig
förbättring af lönevilkoren för större delen af Landsstatstjenstemännen
framdeles aflåta särskild Nådig Proposition, men emellertid föreslå afsättande
af de för nämnda ändamål kalkylerade medel på extra stat, utgörande tillsammans
:
för år 1874 ............................................. 226,019 Rdr 10 öre och
för år 1875 ............................................. 460,469 Kronor 39 öre.
Vidare yttrade Departements-chefen följande:
»Enligt hvad af Statskontorets den 10 sistlidne December afgifna underdåniga
berättelse om statsverkets tillstånd och behof äfvensom deri åberopade
förteckning inhemtas hafva, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts tid efter annan fattade
Nådiga beslut, nedannämnda landsstatsboställen blifvit mot årlig ersättning åt
vederbörande tjensteman till statsverket indragne, nemligen:
inom Stockholms län:
det Kronofogden i Sotholms fögderi på lön anslagna bostället \ mantal
Eneby N:o 1 mot ersättning af 878 Riksdaler;
inom Östergötlands län:
det Häradsskrifvaren i Gullbergs m. fl. härads fögderi på lön anslagna
bostället ett mantal Westerlösa N:o 2 mot» ersättning af 1,151 Riksdaler;
inom Kalmar län:
Kronofogdebostället i Södra Möre härads fögderi mantal N:o 6 Wassmolösa
mot ersättning af 704 Riksdaler;
Häradsskrifvarebostället i samma fögderi 1 mantal N:o 2 Applerum mot
ersättning af 750 Riksdaler;
det Länsmannen i Ljungby m. fl. socknar af Södra Möre härad på lön
anslagna boställe mantal Wassmolösa N:o 6 mot ersättning af 571 Riksdaler;
82 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
inom Jönköpings län:
Kronofogdebostället i Östbo härads fögderi f mantal N:o 3 Tånnö Kåragården
mot ersättning af 570 Rdr;
Kronofogdebostället i Westbo liärads fögderi § mantal N:o 2 Boarp Hällegården
och § mantal N:o 3 Spabo Mellangärden mot ersättning af 487 Rdr; och
Häradsskrifvarebostället i Norra och Södra Wedbo härads fögderi f mantal
N:o 1 Skrubbe mot ersättning af 555 Bdr;
inom Kristianstads län:
Länsmansbostället i Albo härad f mantal N:o 20 Greflunda mot ersättning
af 254 Rdr; och
det Länsmannen i Löderups distrikt af Ingelstads härad på lön anslagna
boställe i mantal N:o 36 Glemminge mot ersättning af 850 Rdr;
inom Hallands län:
Länsmansbostället i Himble härad £ mantal N:o 15 Hnnnestad mot ersättning
af 450 Rdr;
inom Elfsborgs län:
Kronofogdebostället i Wäne fögderi § mantal N:o 1 Stora Högsjöryr och
f mantal N:o 2 Lilla Högsjöryr mot ersättning af 1,061 Rdr; och
Kronofogdebostället i Sundals fögderi 1 mantal N:o 1 Eskerud mot ersättning
af 841 Rdr; samt
inom Wermlands län:
Häradsskrifvarebostället i Mellansysslets fögderi 1 mantal N:o 1 Stora
Wensberg mot ersättning af 801 Rdr.
Omförmälda ersättningsbelopp, beräknade enligt stadgade grunder och tillsammans
utgörande 9,923 Rdr, hafva, enligt hvad Statskontoret upplyst, ännu
icke blifvit å penningeanslaget till Landsstaterna i länen uppförde; likasom det
sammanlagda belopp 886 Rdr 20 öre, hvartill de indelta, tillsammans med
boställena indragna räntorna för samma boställen varit i stat upptagna, ej heller
blifvit afräknadt från de indelta räntorna under samma anslag.
Penningeanslaget till Landsstaterna i länen skulle således ökas med nyssomförmälda
belopp 9,923 Rdr; men, enligt hvad Statskontoret vidare upplyst,
bör samma anslag minskas med 30 Rdr, utgörande ersättning för jord, exproprierad
från Kronofogdebostället | mantal N:o 1 Neder-Jerfva i Solna socken,
hvilket boställe, till följd af föreskriften i Nådiga Brefvet den 5 Juli 1872.
blifvit till statsverket indraget och för dess räkning på tjuge år, från och med
1874 års midfasta, utarrenderadt, i sammanhang hvarmed expropriationsersätt
ning
-
*
Bil Nso 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 83
ning upphört att vidare utgå; börande alltså ifrågavarande penningeanslag på
det hela ökas med 9,893 Rdr.
Enligt hvad Statskontoret än ytterligare upplyst böra från det under
ifrågavarandä anslagstitel upptagna förslagsanslag: »Indett ranta och ersättning
för indragna räntor» afräknas, utöfver förrbei ■orda 886 Rdr 20 öre, jemväl
odisponerade räntorna af
dels Kronofogdebostället Westtibble i Upsala län..................... 86: —
dels » Torp i Westmanlands län.................. 135: —
hvilka tvenne boställen, jernlikt Kongl. Brefven den 16 April och den 3 Juni
1870 blifvit till följd af fögderireglering till statsverket indragne och för dess
rakning utarrenderade; börande således ifrågavarande del af anslaget minskas
med tillhopa 1,007 Rdr 20 öre.
Tå grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att
dels för beredande åt tillgång till den ersättning, som efter stadgade
grunder tillkommer åtskillige landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas indragning
i nåder beslutits, höja det contanta anslaget med det sammanräknade
belopp, hvartill berörda ersättning uppgår eller 9,923 Rdr, men deremot
minska samma anslag med 30 Rdr, motsvarande beloppet af en expropriationsersättning,
som upphört att utgå, samt således på det hela öka ifrågavarande
anslag med 9,893 Kronor; och
dels minska indelta räntorna ej mindre med det sammanlagda belopp,
hvartill de berörda boställen åsätta räntor varit i stat beräknade eller 886 Rdr
20 öre, än äfven med sammanräknade värdet af odisponerade räntorna å tvenne
indragna, för Statsverkets räkning utarrenderade Kronofogdeboställen 221 Rdr
eller tillsammans 1,107 Kronor 20 öre;
kommande, i händelse af bifall till denna min framställning, ordinarie anslaget
i penningar till Landsstaterna i länen, h vilket för innevarande år 1874
utgör 1,098,859 Rdr 15 öre, att för år 1875 med tillsammans 9,893 Kronor
förhöjas till 1,108,752 Kronor 15 öre; hvaremot värdet af »indelt ränta och ersättning
för indragna räntor» 152,259 Rdr 37 öre minskas med 1,107 Kronor
20 öre och således nedgår till 151,152 Kronor 17 öre.
Rörande
10:o Statens Jernvägstrafik
anförde Departements-Ghefen:
Uti underdånig skrifvelse den 28 November nästlidet år har Styrelsen för
Statens Jernvägstrafik, med förmälan, att vid öfverläggningar för afgifvande af
förslag till arfvodes- och kostnadsstater för år 1874 samt till dylika stater för
Bih. ti!! ItiM. Prut. 1874. 1 Sand. 1 Åfd. '' 11
84 Bil. N:o 5 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
år 1875, Styrelsen mer än någonsin kommit till visshet om otillräckligheten af
de löneförmåner, som för närvarande vore vid Statens Jernvägstrafik gällande,
anhållit att få ånyo bringa frågan härom under Eders Kong]. Maj:ts nådiga
pröfning samt framlagt förslag till förbättring och på samma gång ny reglering
af den hos Styrelsen" och vid Jernvägstratikstaten anstälda personals aflöningsvilkor;
dervid Styrelsen yttrat sig på följande sätt:
»Styrelsen har redan vid flera föregående tillfallen vägat fasta Eders Kong!.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten att, med anledning af de högt
nppdrifna lefnadskostnaderna, tjensteper.sonalens vid Statens jernvägstrafik lönevilkor
förbättrades, hvarvid Styrelsen särskild! framhållit de kraf ä löncföibättring,
som föranledts af konkurrens med en mängd nya enskilda jern vågar,
hvilka varit i behof af personal och öfverbjudit Staten i afseende ä aflöningsvilkor;
och liar Eders Kongl. Maj:t, med gillande af dessa framställningars
syften, dels gifvit, Styrelsen något friare händer att inom vissa gränser bestämma
aflöningar utan hinder af gällande utgiftsstat. dels till senaste Riksdag
afgifvit proposition a fastställandet af högre atlöningsklasser för Statsbanans
tjenstepersonal, hvilken proposition likväl endast delvis vunnit Riksdagens
bifall.
Med afseende å nyss nämda konkurrens, torde vara skal att här något
uppehålla sig vid ett betecknande drag hos de tjensteman, som från andra håll
(-mottagit lockande anbud för framtiden. Ehuru dessa anbud oftast innefattat
löften, som tillförsäkrat anbudets föremål en med 50 a 100 procent ökad årlig
inkomst, hafva desamma icke obetingadt antagits. Förfrågan har härvid alltid
gjorts hos Styrelsen, huruvida utsigt förefunnes, att afiöningsrilkoren vid Statens
jernvägstrafik blefve förbättrade, under förklaring, att en jemförelsevis ringa
förbättring i vilkoren för innehafvande tjenst föredrogos framför de mera lysande
utsigterna på den nya banan. Något annat svar a en sådan förfrågan har
naturligtvis ej kunnat gifvas, än att Styrelsen för sin del ansåge att förbättring
borde ske, men att donna vore beroende af statsmakternas beslut, ett svar som
efter den utgång frågan om löneförhöjning erhöll vid senaste Riksdag rimligtvis
icke kan vara tillfredsställande. Skälen dertill, att eu mindre gynsam ekonomisk
ställning i tjenst vid Statens jernvägstrafik förodrages framför en mera lockande
på andra håll. kunna vara flera, och Styrelsen inskränker sig här till att endast
erinra om de löften för framtiden, som "ligga i redan ordande pensionsanstalter,
h vilka dessutom möjligen kunde framdeles vinna en sådan förkofran, som medga
fre förmånligare pensionsvilkor än under nuvarande förhållanden: men Styrelsen
har genom det ofvan andragna velat på förhand bemöta det möjliga inkastet,
att följden af löneförbättring vid Statens jernvägstrafik skulle blifva
endast den, att den konkurrerande myndigheten för sin del bjöde ännu bättre
fördelar och ändamålet med löneförbättringen, att undanröja konkurrens, följ
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 85
aktligen förfelades. Denna åsigt saknar stöd af den erfarenhet som, enligt
hvad ofvan är antydt, vunnits åtminstone vid Statens järnvägstrafik och det
låter sig verkligen göra att i icke oväsentlig mån förringa olägenheterna af
konkurrensen redan genom att rätta aflöningsförmånerna efter stegringen i
lefnadskostnad.
Då det är ett obestridligt factum, att en stegring i lefnadskostnaderna
ständigt pågår, troget åtföljd af stegringen i pris å det personliga arbetet, är
det äfven obestridligt, att en omreglering tid efter annan måste ske af embetsooh
tjenstemäns löneförmåner, hvilka ju måste stå i ett lämpligt förhållande til!
ofvan antydda pris, och då i fråga varande stegring under de senare åren
fortgått i en ovanligt stark progression och, hvad de 2 sista åren beträffar,
icke torde finna sin motsvarighet inom någon föregående tidsperiod, så torde
med fog kunna sägas, att tiden nu är inne för en omreglering af nyss anförda
slag.
Styrelsen, som på grund af dels det nu andragna, dels föregående framställningar
i samma ämne vågar förutsätta, att hon framlagt antagliga skäl
derför, att en omreglering bör ske. öfvergår derföre nu till frågan om belopp
och beskaffenhet af de förbättrade löne v ilkoren samt tiden för omregleringens
tillämpning.
Den grundsats, som vid Statens jernvägsfrafik till hufvudsaklig del är
gällande med afseende a aflöningar, eller att innehafvaren af viss tjenstegrad
kan inom denna, i mån af förmåga och ålder i tjensten, uppflyttas i högre
löneklass, utgör, eldigt hvad erfarenheten ådagalagt, i de flesta fall en god
väckelse såväl till nit i tjensten som att vinna skicklighet i densammas skötande.
Dä Styrelsen nu går att först behandla frågan om de så kallade fasta arfcodena
får Styrelsen följaktligen, med stöd af det nyss sagda, till en början
uttala den mening, att hvarje förhöjning af fast arfvode borde göras beroende
af förmåga och ålder i tjensten. Det är visserligen sannt. att förhöjningen
härigenom icke blefve allmän, hvilkct ju den hufvudsakliga anledningen till
förhöjning synes fordra, men å andra sidan kan sägas att, med hänsyn till
fordringen å ålder i tjensten, endast den nödgades vänta på förhöjning, som
nyss blifvit befordrad, och för denne åter vore ju, i och genom befordringen,
större löneförmåner redan medgifne.
För att genom sjelfva namnet angifva de båda vilkoren för i fråga varande
förhöjning, föreslår Styrelsen, att denna måtte benämnas: »förtjenst- och älderstillägg».
Styrelsen tror sig dela en allmän mening inom de förvaltande verkens
Styrelser, då hon med afseende å åldersoilkorel föreslår, att hela tillägget endast
må erhållas af den, som i minst 10 år innehaft sin befattning, men att
hälften af samma tillägg må kunna medgifvas den, som innehaft sin befattning
86 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
i minst 5 år. Till detta förslag anser sig Styrelsen, med särskiklt afseende å
Statens jernvägstrafik, böra lägga det att, i händelse tjensteman förflyttas från
sin befattning till annan med samma eller lägre löneförmåner, än dem han
förut innehade, hvarigenom, till följd af ett stadgande, sådant som det nyss
i fråga satta, skulle kunna inträffa, att den förflyttade ginge miste om ett
honom redan medgifvet tillägg, Eders Kongl. Maj:t för hvarje tall af dylik
förflyttning särskildt bestämmer, huru med förtjenst- och ålderstillägget skall
förfaras.»
Med hemställan, att Eders Kongl. Maj:t i fråga om löneförmånerna för
Generaldirektören och Chefen i Styrelsen täcktes besluta i sammanhang med
det bestämmande af lönerna för Chefer vid andra förvaltande verk, hvilket af
för handen varande förhållanden torde föranledas, samt med erinran, i afseende
å öfrige med fasta arfvoclen försedda embots- och tjensteman, att dylika arfvoden
utgå endast: till Byråchefen med 5,500 Kdr; till Öfverdirektörer och Inspektören.
med 6,000 Kdr; till Sekreteraren, Statistikern, Kamreraren och Öfverkontrollören
med 4,000 Kdr; till Registratorn och Uppbördskassören med 3,500
Kdr; till Hufvudkassören och Revisorn med 3,000 Kdr och till två Notarier
med 2,500 Kdr, allt till hvardera, yttrar Styrelsen i fråga om det föreslagna
lönetilläggets belopp följande:
»Styrelsen föreslår nu, att samtliga ledamöternas i Styrelsen arfvoden,
således äfven Byråchefens, bestämmas till 6,000 Kdr, eller till samma belopp
som för Öfverdirektör redan är bestämdt och i likhet med hvad förslagen trän
andra förvaltande verk, i afseende å samma embetsgrader, lära komma att upptaga,
samt vidare att öfriga redan gällande fasta arfvodesbelopp må blifva oförändrade,
med undantag af Uppbördskassörens, hvilket, i anseende till den icke
obetydliga provision af uppbörden, som till denne tjensteman utgår, Styrelsen
anser kunna sänkas till samma belopp som för Hufvudkassören eller till 3,000
Kdr, dock under förutsättning, att nuvarande innehafvaren må behålla det
för honom redan fastställda arfvode, hvilket i alla fall skulle komma honom
till del, derest Styrelsens förslag om förtjenst- och ålderstillägg skulle vinna
bifall.
I öfverensstämmelse med hvad Styrelsen vid föregående tillfällen andragit
om bestämmandet af 6.500 Kdr såsom arfvode för Öfverdirektör, får Styrelsen,
med afseende å de tvänne nuvarande yngsta Öfverdircktörerna, hvilka enligt
ofvanstående grunder kunde komma i åtnjutande af förhöjning, den ene icke
förr än under loppet af 1877 och den andra icke förr än under ar 1878.
göra den modifikation i förslaget, till förmån för dessa (flkerdirektörer personsonligen,
att det första förtjenst- och ålderstillägget finge dem tilldelas från
och med år 1874 och att det senare tillägget kunde dem förunnas från och
med 1879, i fall omständigheterna då dertill föranleda.
Bil. J\:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pvop. N:o 1, om Statsverket J874. £7
Utgående från den synpunkten, att förnämligaste anledningen till nu
i fråga satte löneförbättringar är stegrad lefnadskostnad och att behofvet
af löneförhöjning kännes ungefärligen lika för hvar och en af nyss uppräknade
embets- och tjensteman, anser Styrelsen för sin del, att förtjenstoch
ålderstilläggen, med hänsyn till nominella belopp, kunna göras lika
störa för samtliga innehafvare af fast arfvode, och Styrelsen föreslår, med
afseende såväl härå som å lämplig storlek, att tillägget må bestämmas för
hvar och en till 1,000 Rdr samt, på det sätt redan är angifvet, utgå med 500
Rdr årligen efter minst 5 års tjenstgöring och med ytterligare 500 Rdr efter
minst 10 tjensteår, alla räknade från innehafvarens tillträde till befattningen.
Styrelsen hade önskat föreslå, i likhet med hvad här nedan sker för
distriktskassörerna, att hufvudkassörens felräkningspenningar skulle utgå
i ett visst förhållande till utbetalningarna ur kassan, men har ansett sig
böra frångå detta förslag, i anledning af besvärligheten att vid transaktionerna
mellan hufvudkassan och distriktkassorna skilja mellan de provisionel-,
som borde tillkomma den ena eller andra kassan. Deremot får
Styrelsen, med anledning af de betydligt ökade belopp, som numera gå
genom hufvudkassörens händer, föreslå, att det fixa beloppet felräkningspenningar,
som hittills utgått till nätnde kassör, eller 500 Rdr årligen,
måtte från och med 1875 höjas med 250 Rdr.»
Hvad beträffar de föränderliga arfvodena anför Styrelsen:
- ''I bestämmelserna rörande föränderliga arfvoden är grundsatsen om
förtjenst- och ålderstillägg redan tillämpad genom de olika arfvodesklasserna.
Vid fråga om förbättring af lönevilkoren för de på detta sätt
aflönade är således den enklaste formen, dels att bestämma nya klasser
öfver den, som i gällande klassreglering hittills varit den högsta, dels att
för hvarje kategori af tjenstepersonal höja den för samma kategori föreskrifna
maximiklass. För att icke rubba betydelserna af redan fastställda
klasser, och då för de nya, enligt Styrelsens förmenande, borde gälla något
olika vilkor mot redan befintliga, har Styrelsen i sitt förslag icke intagit
de nya klasserna i samma nummerföljd som de öfriga, men låtit denna
följd, sådan den förekommer i § 5 af aflöningsreglementet, vara oförändrad.
Berörande först frågan om dessa nya klasser, återkommer Styrelsen
till sitt redan tvänne gånger förut framställda förslag, att Ban-, Maskinoch
Trafikdirektörs arfvode skulle kunna efterhand ökas från 4,200 Rdr
till först 4,500 och derefter till 4,800 Rdr; föreslående Styrelsen dertill,
att åldersvilkoren i dessa fall bestämmas i konseqvens med hvad som
här ofvan föreslagits i fråga om fast arfvode, der förhöjningen efter år
räknadt skulle utgöra 100 Rdr, eller sålunda, att en tjenstetid af minst
3 år erfordras för att komma i åtnjutande af det första tillägget å 300
88 Bil, N:o 5 b. till Kong!,. Majtts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1874.
Rdr, och c:n tjenstetid af minst 6 år för att erhålla det andra, ytterligare
tillägget å 300 Rdr, allt räknadt från den tid, då innehafvaren tillträdde
arfvodet 4,200 Rdr. Under förutsättning af samma åldersvilkor, föreslår
Styrelsen, att arfvodet för Öfverdirektörs-assistent samt för Telegrafdirektören
må kunna efter hand ökas från 3,900 Rdr, som nu är det högsta,
till 4,200 och 4,500 Rdr.
Såsom åldersvilkor vid tilldelandet af högre arfvode efter klass föreskrifver
§ 7 af gällande aflöningsreglemente, att, med undantag för stationsinspektor
och baningeniör, tjensteman, som innehar dylikt arfvode af
1,500 Rdr eller deröfver, icke kan förr, än han detsamma innehaft i 2
år, uppflyttas till högre klass inom samma afdelning och tjenstegrad. Utan
att tala om det hinder denna föreskrift uppställer, då fråga är att, i tider
sådana som de närvarande, lämpligen höja arfvodet för en tjensteman,
kan emot samma föreskrift den anmärkningen göras, att hon ej uppfyller
det med henne afsedda ändamål, hvilket ju skulle vara att förekomma
för hastiga uppflyttningar i högre klass. Då nämligen befordran skall
ske från lägre befattning till högre, eller förflyttning från en befattning
till en annan, eller då ny person vinner inträde i tjenst, i hvilka samtliga
fall hvilken arfvodesklass som helst kan väljas, verkar den i fråga varande
föreskriften —• Styrelsen erkänner det villigt. — till en benägenhet
hos Styrelsen, att vid valet af klass bestämma sig snarare för högt än
för lågt, enär af två olägenheter, den att tilldela ett något för högt arfvode
åt en förtjent man eller att låta denne gå allt för länge i de lägre
lönegraderna, den förra olägenheten är mindre än den senare. I öfrigt
har ofta nämda föreskrift visat sig oförenlig med den vid jernvägstrafiken
såväl som annorstädes gifna nödvändighet att hastigt kunna befordra en
förmåga, som man har orsak att fästa vid tjensten. Af alla dessa skäl
föreslår Styrelsen att denna § måtte ur aflöningsreglementet bortgå.
I vidare konseqvens med det nyss andragna, har Styrelsen ej uppställt
några åldersvilkor för ernåendet af högre klass inom andra arfvodeskategorier
än de ofvan upptagna, och Styrelsen vågar begära att härutinnan hafva fria
händer vid upprättandet af sina underdåniga förslag till arfvodesstater.
Beträffande nu de ej redan berörda arfvodcskategorierna får Styrelsen
till en början anföra, att hon, i det föreliggande förslaget, från förhöjningen
af arfvode efter klass undantagit den personal, hvilken arbetar
på beting eller för hvilken kan bestämmas provisioner, premier eller milpenningar.
Styrelsen anser nämligen, att dessa slags inkomster, hvilka
direkte rättas efter göromålens mängd, ådagalagd omtanka och sparsamhet
samt tjenstgöringens stränghet, äro särdeles lämpliga att begagna såsom
grund vid bestämmandet af i fråga kommande löneförhöjningar. Den
Bil. N:o o b till Kongl Maj fa Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874 89
personal, som på detta sätt kan tillgodoses, utgöres dels af kontorsskrifvare
vid Styrelsens statistiska kontor och i vissa fall äfven vid Milkontoret,
dels af distrikt- och stationskassörer, dels ock af hela tågpersonalen
eller lokomotivförare, eldare, vagnsmörjare, öfverkonduktörer, konduktörer,
packmästare och bromsare. Beträffande tågpersonalen och betingsarbetena
äro stadgande!) redan gifna, som tillåta Styrelsen att i kostnadsstaterna
beräkna förhöjd ersättning, och innehåller aflöningsreglementet redan tillfredsställande
föreskrift om provision till stationskassörerna; men med afseende
å distriktkassörerna får Styrelsen föreslå att, med ändring af nu
gällande bestämmelse om fast belopp felräkningspenningar till högst 500
Rdr, sist nämde kassörer må tillerkännas en provision af fyratio öre för
hvarje fullt tusental riksdaler, som utgått til! bestridande af kontanta
liqvider för samtliga afdelningarnas räkning, allt i den ordning Styrelsen
på grund af godkända kassaräkningar närmare bestämmer. Efter denna
beräkning skulle för år 1872 kassörens vid 1.-sta distriktet provision hafva
utgjort Rdr 938, kassörens vid 2:dra Rdr 1,109 och kassörens vid 3:dje
Rdr 583. Vid 4;de distriktet skötes kassautbetalningarne fortfarande genom
Enskilda Banken i Kristinehamn. Det är visserligen sanrit, att deri
genom föreslagna stadgandet kassören vid 3:dje distriktet tillkommande
provision synes väl låg, då afsigten är att bereda en löneförhöjning, enär
skilnaden emellan provisionstalet för 1872 och det högsta nu gällande
belopp felräkningspenningar för bemäldc kassör icke belöper sig till mer
än 83 Rdr, men då den nya ordningen ej borde blifva gällande förr än
från och med 1875 hafva utgifterna vid 3:dje distriktet vid tiden för förändringen
utan tvifvel stigit till ett så pass stort belopp, att den i fråga
varande provisionen verkligen kan anses såsom ett tillägg i inkomst. Nyssnämde
kassörs felräkningspenningar hafva hittills utgått med 400 Rdr årligen.
Vid sistlidne Riksdag täcktes Eders Kongl. Maj:t uppå Styrelsens
framställning aflåta nådig proposition derom, att såsom högsta arfvodesklass
lör hvar och en af de i gällande aflöningsreglemente upptagna aflöningskategorier
skulle bestämmas den klass, som var närmast högre än
den, som dittills för samma kategori varit den högsta. Riksdagen biföll
den föreslagna förhöjningen endast med afseende å arfvodesklassen 1,200
Rdr och klasserna derunder, äfvensom för några få befattningar med
högre arfvoden än 1,200 Rdr.
Sedan dess hafva prisen på arbete och lifsförnodenheter ytterligare
stigit och olägenheterna af ofvan antydda konkurrens om tjenstepersonal
med de enskilda jernvägarna och den enskilda industrien än vidare låtit
känna sig. Den redan medgifna förhöjningen, utom det att densamma
icke sträckte sig längre än till en del af arfvodeskatcgorierna, är icke ens
90 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1874.
med anfseencle ä dessa numera tillfyllest. Det torde lätt inses att en omreglering,
som höjer aflöuingen för t. ex. den lägre bctjeningen med endast 60
Edr om året, knappast kan, under nuvarande förhållanden, anses som annat än
ett palliativ. Då förslaget om denna förhöjning framställdes före fans ännu en
svag förhoppning, att den fortgående stegringen i pris på oundgängliga förnödenheter
skulle nått sitt maximum och, om ej gå tillbaka, åtminstone stanna
för en viss tidsperiod. Denna förhoppning liar ej gått i fullbordan. Styrelsen
ser sig derföre nödgad att vid den reglering, hon nu går att föreslå, upptaga
en ytterligare förhöjning för i fråga varande kategorier, motsvarande den närmast
högre arfvodesklassen, dock med undantag för tågbetjeningen, hvilken,
enligt hvad ofvan är visadt, kan på ett lämpligare och i förhållande till tjenstgöringens
stränghet mera afpassa dt sätt förnöjas. För den Ofri ga personal,
hvars löneförmåner vid sednaste Riksdag voro under ompröfning, men då blefvo
oförändrade, föreslår Styrelsen en förhöjning, motsvarande två klasser, dock med
de undantag Styrelsen här ofvan nämnt för kassörer, tågpersonal m. fl. T konseqvens
härmed och under åberopande af hvad Styrelsen i sitt sednaste förslag
till förhöjning, eller i underdånigt memorial af den 14 December 1872,
anfört angående afdelningsföreståndarnes assistenter och de anledningar, som
funnos att särskild! för denna klass af tjensteman stadga aflöningsvilkor, som
medgåfve större mått af frihet att vid arfvodes bestämmande handla efter om
ständigheterna, liar Styrelsen i det föreliggande förslaget upptagit en förhöjning,
motsvarande tre klasser, och sålunda förutsatt möjligheten att förse dylik
assistent med ett arfvode af högst 3,900 Edr.»
I afseende å personalens inqvartering, hvilken fråga ofta varit föremål för
Styrelsens framställningar, har Styrelsen erinrat, att denna fråga under nu varande
omständigheter vuxit till sådan betydenhet, att hon kräfde genomgripande
förändringar i föreskrifterna om inqvarteringsersättning, samt tillkännagifvit, att
Styrelsen skulle i sitt förslag till kostnadsstat för 1874 ådagalägga nödvändigheten
af att högst betydligt öka banbevakningspersonalen, för hvilken ej mindre
än för det jemväl ökade antalet af stationskarlar och betjening, tillhörande
tågpersonalen, inqvartering måste ombesörjas; och yttrar Styrelsen härefter
följande:
»Det bästa sättet, ocli i tidernas längd äfven det billigaste, vore utan
tvifvel, att jernvägstrafiken sjelf uppförde lämpliga bostäder, men utan att tala
om att tiden icke är särdeles gynsam för ett företag i så stor skala, ligger
det utom möjlighetens gräns att på en gång medhinna uppförandet af hela det
erforderliga antalet byggnader. Styrelsen hoppas visserligen att under de närmaste
åren få tillfälle att undangöra en god del af hvad som i detta afseende
är nödvändigast, men det kommer i alla fall länge att återstå en mycket
talrik personal, för hvilken bostäder in natura icke kunna beredas. Utvägen
att
Bil. N:o -5 b. till Kon f/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 91
att för jernvägstra tikens räkning förhyra bostäder anlitas visserligen, men det
torde ej behöfva bevisas, att den enskilde alltid kan betinga sig bättre vilkor
än jernvägen, ehuru många exempel än kunna anföras på oskäliga fordringar,
sä snart det blifvit kändt. att den enskilde spekulanten på en bostad varit vid
jernvägen anstäld. Det vore derföre af stor fördel, om inqvarteringsfrågan
kunde tills vidare lösas pa det sätt. att den kontanta inqvarteringsersättningen
bestämdes till ett belopp, som åtminstone i det närmaste motsvarade hyreskostnaden
för en tarflig bostad. Bestämmelsen i gällande aflöningsreglemente om
lä procent af arfvodet såsom inqvarteringsersättning i andra städer än Stockholm,
Göteborg och Malmö, men ännu mer bestämmelsen om 10 procent på
landet, står uppenbarligen icke i rätt förhållande till den verkliga kosnaden.
En stationskarl, t. ex., äfven om han tjent sig upp till maximum af arfvode
och detta utginge enligt Styrelsens nu föreliggande förslag, eller med 660 Rdr
om året, kan sannerligen ej för 10 procent af denna lön skaffa sig och familj
en dräglig bostad. Knappast 20 procent af lönen förslår i detta fall, ty skilnaden
i hyrespris invid en järnvägsstation på landet och i stad är i många
fall ingen. Att förhöja inqvarteringsersättningen på landet och i de mindre
städerna till samma belopp, som nu gäller för Stockholm, Göteborg och Malmö,
samt låta, personalen sjelf besörja sin inqvartering vore rent af en besparing
för jernvägen. som härigenom undgick nödvändigheten att förhyra en mängd
bostäder, och Styrelsen tär för den skull föreslå, att den kontanta inqvarteringsersättningen
bestämmes för all personal till samma andel af arfvodet, eller 20
procent, en förändring som äfven i det hänseendet medför en icke obetydlig
fördel, att förvecklingar i löneförhållanden undvikas vid tjenstepersons förflyttning
frän ett ställe till ett annat, der ersättningen utgår efter olika beräkningsgrund.
»
Efter att, i fråga om fide», då den ifrågasatta löneförbättringen borde inträda,
, hafva hemstält, att den del af Statens jernvägstrafiks personal, som enligt
nu gällande stadganden icke kunde till förhöjd aflöning föreslås, men deraf
gjort sig förtjent, matte enligt ofvan angifna grunder tilldelas sådan förhöjning
redan för år 1874, samt att frän och med samma år den förordade höjningen
af kontant inqvarteringsersättning måtte få tillämpas, allt enligt särskildt förslag
som, i händelse dessa framställningar bifölles, skulle af Styrelsen i underdånighet
ingifva.s, har Styrelsen slutligen, [ta grund af det anförda, i underdånighet
afgifvit förslag till vissa förändrade bestämmelser att i afseende å ordinarie
e mbets- och tjenstemäns samt betjentes vid Statens jern vägstrafik aflöning
tillämpas från och med 1875.
Härefter har Styrelsen under den 4 sistlidne December afgifvit förslag
till specifik kostnadsstat för innevarande år och deri beräknat, att omkostnaderna
för denna trafik kornrne att uppgå:
Bih. till Rikstl. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd.
12
92 Bil. N:o 5 b. till itongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
för byråafdelningen till Rdr 185,000: —
)> banafdelningen » » 2,284,000: —
>i maskinaldelningen » » 3,198,000: —
i; trafikafdelningen » » 1,900,000: — 7 567 000-
» nya byggnader och anläggningar............... 850,000: —
i» nya inventarier ................................. .......... 100,000:. —
Summa Rdr 8,517,000
Vid underdånig föredragning den 12 sistlidne December af detta förslag
behagade Eders Kongl. Maj:t i Nåder förklara, dels hvad anginge vissa uppflyttningar
i högre arfvodesklasser, hvarom, med afvikelse från stadgandet
i § 7 af Nådiga aflöningsreglementet den 17 Sept. 1869, Styrelsen ur
synpunkten a!'' behöflig löne för bättring gjort hemställan, att med tillämpningen
af dessa arfvodesförhöjningar borde anstå till dess Eders Kongl.
Maj: t, efter inhemtande af riksdagens yttrande angående den väckta frågan om
uteslutande från Aflöningsreglementet af nämnda § 7, vidare i ämnet förordnade;
dels ock att i arfvodesstaten upptagne arfvodesförhöjningar till
distriktskassörerne icke skulle utgå, i händelse det af Styrelsen väckta förslag
om medgifvande af provision vid samma befattningar vunne bifall och
föranledde tillämpning under år 1874.
De af Eders Kongl. Maj:t i anledning af berörda förslag meddelade
beslut föranledde emellertid icke någon ändring i här ofvan upptagna
slutsummor.
Vidare har Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 6 sistlidne December
afgifvit approximativ beräkning rörande inkomsterna och utgifterna
för Statens jern vägstrafik under år 1875.
I fråga om beräkning af inkomsterna yttrar Styrelsen följande:
»Beträffande först de inkomster, som kunna vara att påräkna, har
Styrelsen, liksom vid föregående beräkningar af samma slag, icke medtagit
de banor, som kunna förväntas tillkomma under 1875 eller dessförinnan
; allt under antagande att inkomsterna å dessa banor skola ungefärligen
betacka utgifterna. Vid nu föreliggande beräknings uppställningutgör
Stambanornas sammanräknade längd 128 mil, och under år 1873
kommer medeltalet trafikerad bana att uppgå till 118 mil. Bruttoinkomsterna
under sistberörda är kunna nu beräknas till omkring 11,600,000
Rdr, eller ungefär 98,300 Rdr för banmil. Tager man i betraktande
föregående års bruttoinkomster, hvilka ökats per banmil:
från 1870 —1871 med Rdr 7,094: —
» 1871—1872 >» » 10,014: —
»> 1872—1873 » » 16,900: —
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 93
så synes man ega skäl antaga, att ökningen för de 2 följande åren, eller
från 1873—1875, skall ske med åtminstone 5,500 Rdr för år i medeltal,
eller med 11,000 Rdr för 2 år, och att bruttoinkomsten, efter banmil
räknadt, för året 1875 sålunda kan upptagas till omkring 109,300 Rdr
eller för hela den nu trafikerade sträckan, 128 mil, till inalles omkring
14,000,000 Rdr.»
För de under år 1875 förestående utgifterna har Styrelsen redogjort
uti följande två öfverslag:
94 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Approximativt beräknadt förslag till Arfvodesstat vid Statens
jernvägstraiik för år 1875.
A) Byråafdelningen.
ii) vid Styrelsen.
General-Direktör..........................
Byrå-Chef ................................
Inspektör....................................
Sekreterare ..............................
Registrator och Aktuarie............
Notarier.......................................... å 2,500
Kamrerare............................................
Kammarförvandt....................................
Revisor............................................
Hufvudkassör ..............................................v
Uppbördskassör ............................................
Föreståndare för Statistiska kontoret
Mil kontrollör..................................................
Bokhållare......................................................
Kammarskrifvare...............................
Kontorsskrifvare.........................................
Vaktmästare...................................................
Summa vid Styrelsen
b) vid Distrikten.
Byrå-assistenter.............................................
Kassörer........................................................
Vaktmästare.................................................
Summa vid Distrikten
Summa för Byråafdelningen
A r f v o d e n.
Antal.____
Fasta. |
Föränderliga. |
Summa. |
|
1 |
0,000 |
||
1 |
0,000 |
||
1 |
6,000 |
||
1 |
4,000 |
||
1 |
0,500 |
||
2 |
5,000 |
||
1 |
4,000 |
||
1 |
— |
2,400 |
|
1 |
;s,o< io |
||
1 |
3,000 |
||
1 |
3,000 |
||
1 |
4,000 |
||
1 |
— |
3,600 |
|
2 |
— |
4,500 |
|
2 |
— |
3,000 |
|
10 |
— |
27,000 |
|
4 |
— |
3,180 |
|
38 |
50,500 |
43,680 |
94,180 |
4 |
9,600 |
||
2 |
— |
4,800 |
|
4 |
— |
3,360 |
|
10 |
.--- |
17,760 |
17,760 |
i 48 |
50,500 |
61,440 |
111,940 |
Bil. N:o 5 b till Konyl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 95
B) Banafcleiningcn. |
Antal, i |
A |
r f v o d c |
n. |
a) vid Styrelsen. |
Fasta. |
Föränderliga. |
Summa. |
|
Öfverdirektör............................................. |
i |
6,000 |
||
Ö fverdirektörsassistent................................... |
i |
— |
3,900 |
|
Telegrafdirektör............................................ |
i |
3,900 |
||
Kontor-vakt ................................................... |
i |
— |
600 |
|
Summa vid Styrelsen |
4 |
6,000 |
8,400 |
14,400 |
li) vid Distrikten. |
||||
Bandirektörer ................................................ |
4 |
— |
16,200 |
|
i Baningeniörer ................................................ |
14 |
— |
38,400 |
|
Bokhållare...................................................... |
1 |
— |
1,500 |
|
Banbetjening ................................................. |
1,000 |
— |
455,940 |
|
Summa vid Distrikten |
1,019 |
— |
512,040 |
512,040 |
Summa för Banafdelningen |
1,023 |
6,000 |
520,440 |
526,440 |
(! i Maskinafdelningen. |
||||
a) vid Styrelsen. |
||||
Öfverdirektör................................................. |
.1 |
6,000 |
||
Öfverdirektörsassistent................................... |
1 |
-— |
3,900 |
|
Ritare ............................................................ |
1 |
— |
1,500 |
|
Summa vid Styrelsen |
3 |
6,000 |
■ 5,400 |
11,400 |
b) vid Distrikten. |
||||
Maskindirektörer och Ingeniörer.................. |
5 |
--- |
19,200 |
|
Verkmästare................................................... |
7 |
19,500 |
||
Verkstadskamrerare....................................... |
4 |
— |
12,000 |
|
Förrådsförvaltare .......................................... |
4 |
12,000 |
||
Ritare, bokhållare och skrifvare .................. |
26 |
— |
38,340 |
|
Förråds- och kontorsbetjening ..................... |
10 |
— |
6,900 |
|
Lokomotiv- och vagnbetjening ..................... |
424 |
--- |
380,740 |
|
Summa vid Distrikten |
480 |
— |
488,680 |
488,680 |
Summa för Maskinafdelningen |
483 |
6,000 |
494,080 |
500,080 |
96 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
A |
r f v o d e |
n. |
||
D) Traflkafdelningen. |
Antal. |
|||
Fasta. |
Föränderliga. |
S um irra. |
||
a) vid Styrelsen. |
||||
Öfverdirektör................................................. |
i |
(3,000 |
||
Öfverdirektörsassistent................................... |
i |
— |
3,600 |
|
Öfverkontrollör.............................................. |
1 |
4,000 |
||
Kontrollörer och biljettförvaltare.................. |
5 |
— |
12,900 |
|
Kontorsskrifvare............................................ |
23 |
--- |
35,400 |
|
Summa vid Styrelsen |
31 |
10,000 |
51,900 |
61,900 |
b) vid Distrikten. |
||||
Trafikdirektörer och Assistenter................... |
• 10 |
__ |
34,800 |
|
Stationsföreståndare....................................... |
131 |
— |
211,500 |
|
Stationskassörer, bokhållare och skrifvare ... |
210 |
— |
216,900 |
|
Telegrafinspektorer och telegrafister ............ |
100 |
— |
104,275 |
|
Stationsbetjening............................................ |
810 |
— |
440,000 |
|
Tågbetjening................................................. |
183 |
— |
153,000 |
1 |
Summa vid Distrikten |
1,444 |
— |
1,160,475 |
1,160,475 |
Summa för Trafikafdeli ungen |
1,475 |
10,000 |
1,212,375 |
1,222,375 |
Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 97
Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik
under år 1875.
A. Drift och underhåll. |
K r o n o r. |
||
I. Byråafdelningen. |
|||
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman |
|||
samt betjente, enligt särskild arfvodesstat ...... |
111,940 |
||
Förtjenst- och ålderstillägg samt andra arfvodes- |
|||
förhöjningar, enligt särskildt föreslagna nya |
|||
arfvodesklasser............................................... |
8,000 |
1 |
|
Betings- och timarbeten vid Statistiska och Mil- |
|||
kontoren ........................................ |
19,000 |
||
Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt |
|||
tillfälliga biträden ........................................... |
11,000 |
||
Missräkningspeimingar .......................................... |
5,000 |
||
Inqvarteringsersältningar...................................... |
3,500 |
158,440 |
|
Reseersättningar och traktamenten....................... |
3,000 |
||
Anslag till utländska resor................................... |
5,000 |
||
Expeditionskostnader............................................. |
5,500 |
||
Trycknings- d:o ............................................. |
10,000 |
||
Hyra för tjenstelokaler samt deras eldning, be- |
|||
lysning och städning...............................:.......... |
3,000 |
||
Biblioteket ............................................................ |
1,500 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning.............. |
1,000 |
||
Sjukvård och begrafningshjelp.............................. |
500 |
||
Pensioner till under byggnadstiden eller vid tra- |
|||
fiken skadade personer, samt till enkor och |
|||
barn efter till följd af skada aflidna ............... |
8,000 |
1 |
|
Rättegångskostnader, inberäknadt arfvoden till |
|||
juridiska biträden vid distrikten........................ |
3,000 |
||
Diverse utgifter..................................................... |
1,060 |
41,560 |
|
Summa för Byråafdelningen |
— |
— |
200,000 |
II. Banaf delning-en. |
|||
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman |
|||
samt betjening, enligt särskilda arfvodesstaten |
526,440 |
||
Förtjenst- och ålderstillägg samt andra arfvodes- |
|||
förhöjningar, enligt särskildt föreslagna nya |
|||
arfvodesklasser.................................................... |
5,(J(JO |
||
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi- |
|||
träden................................................................ |
80,610 |
||
Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen- |
|||
heter ................................................................ |
14,257 |
||
Transport |
626,307 |
— |
200,000 |
98 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
i
Krono r. |
|||
Transport |
62Ö,:i07 |
— |
200,000 |
Beklädnad.............................................................. |
78,500 |
||
Bränsle och bostadslägenheter............................. |
27,000 |
731,807 |
|
Expeditionskostnader............................................ |
4,1.00 |
||
Trycknings- d:o ............................................ |
1,400 |
||
Tjenstelokaler........................................................ |
1,400 • |
||
Underhåll af banvallen......................................... |
13,000 |
||
" » broar och kulvertar ........................ |
10,000 |
||
» » afloppstrummor .............................. |
2,200 |
||
» » vägar, vägöfvergångar m. in.......... |
25,(>00 |
||
» » öfverbyggnader: riktning................. |
38.000 |
||
» » » utbyte åt''sliprar. . |
335,000 |
||
“ » » » » räler...... |
725,(>00 |
||
» » >< spårvexlar............. |
52,000 |
||
» » « ballastning ........ |
34.000 |
||
» » » stängsel.................. |
104,000 |
||
» » stationer: husbyggnader.................. |
98,000 |
||
» » » bangårdsmaskinerier ...... |
30,000 |
||
" » » planteringar och stations- |
|||
plan m. m................... |
55.00* 1 |
||
» » vaktstugor och kurar ..................... |
58,()(X > |
||
’> » telegrafledningar.............................. |
12,000 |
||
» » signaleringsinrättningar .................. |
5,500 |
||
1 Materialförbrukning för signalering ..................... |
18,500 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning ............ |
(3,!iO0 |
||
Expropriationsräntor och kontributioner.............. |
1,400 |
||
t Snöskottning ......................................................... |
20,000 |
||
: Reseersättningar och traktamenten...................... |
9,200 |
||
Sjukvård och begrafningshjelp.............................. |
18,(>00 |
||
: Diverse utgifter...................................................... |
1,893 |
1,675,193 |
|
Summa för Banafdelningen |
--: |
— |
2,407,000 |
III. Mask i mifdelni ngen. |
|||
Gemensamma omkostnader. |
|||
\ Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman |
. |
||
i samt betjening, enligt särskilda arfvodesstateu |
119,340 |
||
Förtjenst- och ålderstillägg samt andra arfvodes- |
|||
förhöjningar, enligt särskildt föreslagna nya |
|||
arfvodesklasser................................................. |
4,500 |
||
1 Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga |
|||
biträden ....................................................... |
11,700 |
||
Inqvartering ....................................................... |
20,397 |
||
Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafnings- |
|||
hjelp samt diverse utgifter................................ |
29,800 |
185,737 |
|
j Transport |
185,737 |
2,607,000 |
Bil. N:o 5 b till Kong!,. Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1874. 99
K r o n o r. |
|||
Transport |
— |
185,737 |
2,607,000 |
Lohomotivtjenst. |
|||
Ordinarie arfvoden till lokomotivförare, eldare, |
|||
putsare, pumpare och kolvakter, enligt arfvodes- |
|||
staten.................................................................. |
327,220 |
||
Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m.... |
164,600 |
||
Inqvartering........................................................... |
63,462 |
||
Kol- och oljepremier samt milpenningar ........... |
134,500 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning ............... |
9,560 |
||
Förbrukning af stenkol ................................. ..... |
1,330,000 |
||
» » olja och talg .............................. |
39,000 |
||
» » diverse materialier ..................... |
62,050 |
||
Eldning, belysning och materialförbrukning för |
|||
vattenstationer och lokomotivstall................ |
64,200 |
||
Resor, sjukvård och begrafningshjelp ................ |
15,800 |
2,210,392 |
|
Vagntjenst. |
|||
Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmän, put- |
|||
sare och vagnsmörjare, enligt arfvodesstaten ... |
53,520 |
||
Förtjenst- och ålderstillägg samt andra arfvodes- |
| |
||
förhöjningar, enligt särskildt föreslagna nya |
|||
arfvodesklasser................................................... |
1,000 |
||
Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m.... |
28,300 |
||
Inqvartering ......................................................... |
10,644 |
||
Beklädnad och premier samt milpenningar till |
|||
vagnsmörjare..................................................... |
20,326 |
||
Materialförbrukning för vagnars smörjning och |
|||
renhållning........................................................ |
26,030 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning ............... |
40,400 |
||
Resor, sjukvård och begrafningshjelp ................. |
9,651 |
189,871 |
|
Transportmedlens underhåll. |
|||
Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader ... |
17,000 |
||
» » verkstädernas ångmaskiner ............ |
48,000 |
||
Belysning, eldning och renhållning m. m.............. |
16,160 |
||
Transporter, lastningar och lossningar -............. |
7,200 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning samt af- |
|||
skrifning af förlust å försålda materialier ...... |
20,410 |
||
Resor, sjukvård och begrafningshjelp ................... |
3,051 |
||
Underhäll af lokomotiv och tendrar..................... |
328,300 |
||
Transport |
— |
; 2,586,000 |
l 2,607,000 |
Bih. till Rikad. Prot. 1874. 1 Sand, 1 A/d.
13
100 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
! i 1 |
K r o n o r. |
||
Transport |
— |
2,586,000 |
2,607,000 |
Underhåll af person-, post-, fång- och packvagnar |
92,620 |
||
» » godsvagnar....................................... |
158,724 |
||
» » vagnaxlar och hjul ........................ |
73,535 |
765,000 |
|
Summa för Maskinafdelningen | |
— |
3,351,000 |
|
IV. Trafikafdelningcn. |
|||
I Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman |
|||
samt betjening, enligt arfvodesstaten ............ |
1,222,375 |
||
Förtjenst- och ålder sti Hägg samt andra arfvodes- |
|||
förhöjningar, enligt särskild! föreslagna nya |
|||
arfvodesklasser................................................... |
8,800 |
||
i Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, an- |
|||
märkningsprocent ............................................. |
191,000 |
||
Inqvartering ......................................................... |
186,560 |
||
; Beklädnad ............................................................ |
88,600 |
||
Bränsle till bostadslägenheter ...............................: |
34,500 |
||
Milpenningar till tågbetjeningen........................... |
26,800 |
1,758,635 |
|
Kontorskostnader................................................... |
73,900 |
||
: Signalering och belysning inom stationerna......... |
51,300 |
||
Eldning inom stationerna ................................... |
43,000 |
||
Signalering, belysning och uppvärmning å ban- |
|||
j tågen..................................................................; |
21,000 |
||
1 Diverse materialförbrukning för trafiken och tele- |
|||
1 graferingen ....................................................... |
31,800 |
||
i Inventariers underhåll och förbrukning ............... |
38,300 |
||
; Renhållning vid stationerna .............. .................. |
17,900 |
||
! Reseersättningar och traktamenten ..................... |
21,000 |
||
Sjukvård och begrafningshjelp.............................. |
16,200 |
||
Ersättning för bortkommet och skadadt gods..... |
5,000 |
||
Diverse utgifter...................................................... |
1,965 |
321,365 |
|
Summa för Trafikafdelningen |
— |
— |
2,080,000 |
1 Summa utgifter för drift och underhåll |
— |
—— |
8,038,000 |
Bil. No 6 b till Kongl. M(ij:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1874. 101
Vid
»
)>
»
»
»
))
»
Transport
B. Nya byggnader och anläggningar.
Krön
o r.
8,038,000
Upsala: en fristående vattenkran med rörledning från
nuvarande vattenstationen.............................................
Stockholm: för den alltmera tilltagande godsrörelsen erfordras
såväl större spår- som magasinsutrymme å I
Norra stationen, och beräknas för 2:ne nya magasin |
samt utläggning af flera spår derstädes ett belopp af
Då nuvarande lokomotivstallen å Norra stationen j
stå i vägen för de nödiga spåranordningarne derstädes,
och derjemte i följd af den svaga grunden undergått
en betänklig sättning, föreslås flyttning af dessa stall
jemte lokomotiv-vändskifvan, till den inköpta tomten
i qvarteret Röda berget, hvarför kostnaden beräknas
till .........................................................................
Katrineholm: utom de för år 1874 beräknade, erfordras
ytterligare spårläggningar m. m. i anledning af Östra
stambanans fullbordande mot slutet af samma år, och
beräknas dertill ett belopp af....................................
Till uppförande af 2:ne lokomotivstall erfordras...
Örebro: den starkt tilltagande godsrörelsen kräfver uppförande
af ett särskild! magasin för afgående gods,
beräknadt att kosta ..................................................
Laxå: två nya lokomotivstall jemte inläggning af dit
ledande nya spår .....................................................
Töreboda: tre nya lokomotivstall ...................................
Jönköping: med anledning af den ökade godsrörelsen
erfordras inläggning af ett nytt sidospår, i sammanhang
hvarmed en ändring af spårsystemet är behöflig,
och beräknas dessa arbeten till ett belopp af ............
Göteborg: då under innevarande år en utvidgning af
stationsområdet vunnits genom utfyllning å Gullbergsvass,
hvartill fyllningsämne erhållits från stadens pågående
kanalgräfningar, föreslås en väl behöflig förlängning
å stationsspåren, jemte nya spårs utläggning, j
för tillsammans ...........................................................
Älfvesta: tre nya lokomotivstall....................................
Hessleholm•'' till fortsättning af den till påbörjande under
år 1874 föreslagna utvidgningen af spårsystemet beräknas
.........................................................................
Malmö: fyra nya lokomotivstall med dit hörande nya spår
Charlottenberg: två nya lokomotivstall ..........................
Transport j
11,000
200,000
25,000
15.000
14.000
15.000
20.000
22,000
12,000
50.000
21.000
15.000
28.000 ;
10,000_
458,000 | 8,038,000
102 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
K r o |
n o r. |
|
Transport |
458,000 |
8,038,000 |
Nya mötesplatser mellan alla stationer, som äro en mil eller mellan Katrineholm och Wingåker, » Wartofta och Sandhem, samt |
30,000 |
|
Diverse nya byggnader och anläggningar, hvilka icke kunna |
60,000 |
|
Vid Ylens, Lunds, Kristinehamns och Kils stationer: terras-seringsarbeten och spårutläggningar med anledning af |
75,000 |
|
Summa nya byggnader och anläggningar |
— |
623,000 |
C. Xya inventarier. o Angpumpar,. snöplogar, pressenningar, verkstadsmaskiner och |
170,000 |
|
Summa utgifter att bestridas med trafikmedel |
— |
8,831,000 |
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 103
Rörande det sålunda af Styrelsen afgifna förslag i afseende å beräkningen
af utgifterna för statens jernvägstrafik under år 1875 liar Styrelsen anfört
följande:
»Byråctfdelningens utgifter sluta på en summa af 200,000 Rdr, hvilken
summa med 15,000 Rdr öfverskjuta'' slutsumman i förslaget för 1874. Denna
tillökning betingas af dels ett belopp stort 8,000 Rdr, hvartill förtjenst- och
ålderstillägg jemte arfvodesförhöjningar enligt de föreslagna nya maximiklasserna
skulle kunna uppgå, derest Styrelsens förslag om löneförbättringar vinner
bifall, dels ett belopp af omkring 2,000 Rdr för sådana uppflyttaingar i
högre löneklass, hvilka enligt nu gällande grunder kunna i fråga komma, dels
ett belopp af 1,000 Rdr för betings- och timarbeten, dels slutligen af åtskilliga
belopp på omkring 500 Rdr och derunder, fördelade på vissa mindre
väsentliga utgiftsposter.
Vid Banafdelningen uppgår slutsumman till 2,407,000 Rdr, eller till
123.000 Rdr mera än enligt 1874 års förslag. Anledningarna till förhöjning
äro: dels förtjenst- och ålderstillägg samt sådana uppflyttningar i högre löneklass,
som skulle kunna ske, derest förslaget om löneförbättringar vinner bifall;
utgörande den enligt nämnda förslags grunder i fråga ställda förhöjning ett
belopp af 5,000 Rdr; dels ökad personal och sådana uppflyttningar i högre
löneklass, hvilka kunna ske enligt redan gällande grunder och till kostnaden
äro, jemte den för ökad personal, utförda med 38.280 Rdr, från hvilken summa
dock bör afdragas ett belopp af 4,500 Rdr, hvarmed kostnadsumman för extra
tjensteman och betjente är minskad; dels ökad kostnad för det årliga utbytet
af sliprar med 20.000 Rdr och utbytet af räler med 100,000 Rdr; dels slutligen
ökad kostnad till mindre belopp å åtskilliga andra utgiftsposter. Vid
sidan af samtliga nu uppräknade förhöjningar stå dock förminskningar å några
andra poster, under det att vissa utgiftsposter kunnat upptagas till samma
belopp som för 1874, så att, enligt hvad redan är nämndt. förhöjningen i sin
helhet uppgår till endast 123,000 Rdr. Bland nämnde förminskningar torde
Styrelsen särskild! böra framhålla den för inqvartering, hvilken grundar sig
på bifall till Styrelsens förslag att få uppföra bostäder lör bevakningspersonalen.
Masldnafdelningens slutsumma uppgår till 3,351,000 Rdr och är sålunda
152.000 Rdr högre, än enligt förslaget för 1874. I öfverensstämmelse med
Styrelsens förslag till löneförbättringar genom förtjenst- och ålderstillägg samt
uppflyttning i högre arfvodesklasser än nu gällande, är för denna afdelning
upptagen en summa af 4,500 Rdr för tjenstemän och betjente samt 1,000 Rdr
för betjening rid vagntjensten, nemligen sådan betjening, som ej tillhör tågpersonalen
och sålunda ej kan komma i åtnjutande af högre milpenningar. För
ökad personals skull samt för arfvodesförhöjningar enligt redan gällande bestämmelser
äro de tre särskilda utgiftsposterna å denna afdelning för ordinarie
104 Bil. N:o 5 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1874.
tjenstemäns och betjentes arfvoden ökade med ett sammanräknadt belopp af
omkring .‘16,000 Rdr. Yid utgiften för kolpremier och milpenningar till tågbetjeningen
är en tillökning af 13,500 Edr förutsatt. Under förhoppning att
stenkolsprisen skola nedgå under de nuvarande ovanligt högt uppdrifna, liar
Styrelsen, oaktadt det större antalet tagmil, som under 1875 jemfördt med
föregående året bör ifrågakomma, ansett sig kunna i förslaget stanna vid en
anskaffningskostnad för artikeln stenkol, som med endast 29,000 Rdr öfvcrstiger
den i 1874 års förslag. För underhållet af lokomotiv och vagnar torde
förslagsvis böra upptagas en ökadjcostnad af sammanräknadt omkring 37,000
Rdr. Skillnaderna emellan öfriga utgiftsposter för åren 1874 och 1875 äro
obetydliga och torde ej behöfva särskild! omnämnas.
Slutsumman för Tretflkafdelningen uppgår till 2.080.000 Rdr eller till
180,000 Rdr mera än som för 1874 förslagsvis upptagits för samma afdelning.
Då utgifterna å denna afdelning betingas till mer än fyra femtedelar af personalens
aflöning i olika former, är det gifVet, att anledningarna till förhöjning
af slutsumman förnämligast äro att söka dels i en ökad personal och deraf
följande nya aflöningsbelopp, dels i löneförbättringar till förut befintlig personal.
I förra fallet förekommer en ökad kostnad af omkring 45,000 Rdr, beräknad
för 12 nya skrifvare och telegrafister, 16 konduktörer och 35 stationskarlar,
i senare fallet omkring 29,000 Rdr till löneförbättringar enligt redan gällande
grunder och 8,800 Rdr till enahanda förbättringar enligt Styrelsens förslag
om förtjenst- och ål ders till ligg m. m. I öfverensstämmelse med sist närncla förslag,
i hvad detsamma angår förbättrade vilkor för kontant inqvarteringsersättning,
samt med anledning af personalens tillökning upptages nyss berörda ersättning
för 1875 till ett belopp, som med omkring 45,000 Rdr öfverstiger enahanda
slags belopp i 1874 års förslag, hvarvid ungefärligen 9,000 Rdr skulle komma
den nya personalen till godo och resten, eller omkring 36,000 Rdr, den förut
befintliga. Öfriga tillökningar af kostnadssummor, som här torde förtjena särskildt
omnämnas, äro 20,000 Rdr för tillfälliga biträden, anmärkningsprocent
m. m.; 3,500 Rdr för personalens beklädnad; 2,000 Rdr för milpenningar;
omkring 7,000 Rdr för kontorskostnader och ett ungefärligen lika belopp för
inventariers underhåll och förbrukning.
Summa utgifter för drift och underhåll under 1875 är sålunda i det
föreliggande förslaget beräknad till 8,038,000 Rdr, eller till omkring 57 procent
af den beräknade inkomstsumman.
Beträffande nya byggnader och anläggningar får Styrelsen, med afseende
ä dem, som äro ifrågasatte vid Idens. Lunds, Kristinehamns och Kils stationer,
hvilka nyanläggningar samtlige föranledas af enskilda jernvägars anslutning till
stambanorna, anmärka att, ehuru omöjligt det är att för närvarande beräkna
härför erforderliga kostnader, det dock är alldeles afgjordt, att dessa arbeten
Bil. N:o o b. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o .7, om. Statsverket 1874. 105
måste utföras under 1875 samt till planerna uppgöras eller åtminstone
förberedas under 1874 i öfverensstämmelse med nådiga concessioner.
Styrelsen har derföre ansett sig böra upptaga i förslaget det minimibelopp
75,000 Rdr, hvartill dessa nya anläggningar föranleda, men kan
för närvarande icke gifva närmare besked angående relativ kostnad, än
att anläggningarna vid Kristinehamn och Kil blifva betydligt billigare än
vid Flen och Lund, der expropriationer och terrasseringsarbeten fördyra
anläggningarna. Med afseende å de föreslagna arbetena vid Stockholms
Norra station anser sig Styrelsen böra nämna, att dessa utgöra endast
en del af de nyanläggningar, som äro af behofvet påkallade vid denna
station. Den vägöfvergång i banans plan, som nu ligger i linie med
Gamla Kungsholmsbrogatan, har nemligen ett för stationstjensten så menligt
läge, att densamma icke kan i längden bibehållas, enär nyssnämnda
tjenst efter hand och senast efter Vesterås-Bergslagens jernväg» inledande
på stambanan kommer att så ofta fordra vägöfvergångens afstångande,
att gatutrafiken slutligen knappast får någon nytta af öfvergången.
Det blir då nödvändigt att gifva gatutrafiken ett vederlag, och
detta kan lämpligast och mest betryggande verkställas genom en vägbro
öfver banans plan i närheten af den gamla öfvergången. Detta jemte
åtskilliga andra arbeten, som af Staten måste utföras, derest stambanorna
behörigen skola kunna sättas i förbindelse med och draga fördel af ofvan
berörda enskilda jernväg, äro dock beroende af uppgörelser med såväl
denna jernväg som Stockholms kommun; och Styrelsen kan icke, förr
än dessa uppgörelser, åtminstone preliminärt, blifvit träffade, framlägga
någon sammanhängande plan för alla i fråga varande arbeten, men inskränker
sig för närvarande till förslaget om uppförande af tvänne nya magasin,
hvilkas lägen och storlek kunna redan nu bestämmas.
För behofvet af och ändamålet med öfriga i förslaget upptagna nyanläggningar,
äfvensom angående nya inventarier, torde närmare redogörelse
ej vara behöflig.»
_ Slutligen har Styrelsen, som redan uti förutnämnda memorial den 4
sistlidne December väckt fråga om uppförande af bostäder åt stationsbetjente
och bevakningspersonalen vid statens jernvägstrafik och anskaffande
af dertill erforderliga medel, inkommit med särskild, af specifikt
kostnadsförslag åtföljd, skrifvelse i detta ämne. Uti denna skrifvelse
yttrar sig Styrelsen på följande sätt:
»Under åren 1869—72 har, utom de särskilda vakter, som erfordrats
för bevakning och signalering vid rörliga broar, tunnlar samt åtskilliga
vägöfvergångar med särdeles stark trafik, antalet banvakter i allmänhet
utgjort fyra per banmil, hvarförutom funnits en vakt eller s. k. repara
-
106 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1874.
tionsförman å hvarje banmästareafdelning, till banmästarens biträde synnerligast
vid underhållet af bana och byggnader.
Sedan de s. k. natt-tågen innevarande år tillkommit, hafva å de delar
af linien, som dessa tåg passera, ytterligare två vakter varit anstälda,
som turvis med öfriga vakter tjenstgjort för banans bevakning nattetid.
Af de fyra linievakter, som före natt-tågens tillkomst, enligt hvad
ofvan är sagdt, voro tilldelade hvarje mil af banan, har halfva antalet,
under söknedagar, användts vid underhållsarbetena, hvarigenom kostnaden
för dessa arbeten kunnat betydligt nedbringas och en väl behöflig
arbetsstyrka för det mest tvingande underhållet städse funnits att tillgå.
Liniebevakningen har då bestridts af endast två vakter för hvarje banmil.
Under antagande af endast 4 tåg om dagen i hvardera riktningen,
eller tillsammans 8 tåg om dagen, skulle således hvar och en af dessa
banvakter, i fall den regeln skulle strängt följas, att banvakt bör passera
öfver sin sträcka för hvarje gång tåg deröfver framgått, behöfva tillryggalägga
4 mil dagligen. Att till fots medhinna dylik besigtning är emellertid
omöjligt, hvarföre vakterna tillåtits använda ett slags små vagnar
eller s. k. dressiner, hvarå de medelst handkraft kunnat fortskaffa sig å
rälerna med en hastighet af omkring en mil i timmen. Sedan bantågens
antal ökats och allt flera resor med dressinerna blifvit behöfliga, hafva
emellertid olycksfall uppkommit, i det åkande vakter genom misstag om
tiden eller annan försumlighet kommit i vägen för bantågen och blifvit
dödade eller lemlästade.
Af denna anledning och för att kunna förbjuda nämnda fordons vidare
användande vid bevakningstjensten, anser Styrelsen nödvändigt att,
med bibehållande af de för natt-tågen särskildt behöfliga vakter, öka antalet
linievakter till 6 för hvarje mil, så att 2 vakter turvis fortfarande
skulle afses för underhålls-arbetena och de öfriga 4 för banans bevakning,
hvarigenom hvarje vakt finge endast 4 mil att tillrygga mellan tågen,
hvilket bör kunna ske till fots, under vilkor att, der bantågens antal är
stort, särskilda föreskrifter meddelas angående det minimiantal besigtningar
vakten skall för hvarje dag verkställa.
Men för tågens säkerhet är det emellertid icke nog- med att anställa
nya, om än aldrig så uppmärksamma och skickliga banvakter. För denna
säkerhet fordras äfven bland mycket annat, att banvakterna hafva sina
bostäder omedelbart invid banan, så att de derstädes kunna skyndsamligen
infinna sig, då signalen kallar, samt jemväl banvakternas familjemedlemmar
vara tillhands att användas i jernvägens tjenst, och det fordras
att bostäderna äro efter en viss plan fördelade utefter jernvägslinien
samt anlagda företrädesvis på sådana punkter, som erfordra särskild tillsyn
-
Bil. N:o 5 b. till Komjl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 107
syn, såsom vägöfvergångar o. cl. Dessa fordringar kunna tydligen ej upplyllas
genom andra bostäder än sådana, livilka enkom för det i fråga varande
ändamålet äro uppförde.
För att uppbringa banvakternas antal till 6 på hvarje af de mil, som
vid 1874 års ingång komma att vara för trafik öppnade, behöfves ett något
mindre antal än det, som betingas af ett tillägg af 2 på milen till det
nuvarande antalet, enär detta sistnämda å vissa delar af linien är något
större än 4 på milen. Vidare må, med hänsyn till att de sednast öppnade
bandelarne under närmaste tider endast kräfva ett mindre underhåll, anmärkas,
att det icke är alldeles nödvändigt, att redan under 1874 fullända hela
den erforderliga nya uppsättningen. Styrelsen har derföre i det underdåniga
förslaget till kostnadsstat för nämda år med afseende å nu ifrågavarande
tillökning icke upptagit flera än 1.94 nya banvakter, men deremot i enahanda
förslag för 1875 förutsatt ytterligare 40 nya vakter, eller tillsammans
för bägge åren 234 nya vakter. Lägges härtill det antal vakter,
som med särskildt afseende å natt-tjensten måst anställas vid vissa delar
af linien, eller 83, erhålles hela det antal, 317 vakter, livilka under åren
1874 och 1875 böra med bostäder förses, hvarjemte bostad äfven måste
anbringas för en grindvakt, der Norra stambanan skär stora landsvägen
till Upsala. vid Vaxala tull; således tillsammans 318 nya banvaktstugor.
Af detta antal kunna dock de, som alses för de under 1875 tillkommande
40 vakterna, utföras under det året, hvadan endast 278 nya banvaktstugor
behöfde under året 1874 uppföras.
Beträffande åter behofvet af bostäder åt stationsbetjente, får Styrelsen
till en början framhålla, att de i närheten af stationerna befintliga, enskilda
personer tillhöriga, byggnader naturligtvis afses i främsta rummet för sådana
ändamål, som stå i samband med den enskildes förhållanden till
trafikrörelsen; att i jembredd med den ständigt växande rörelsen enskildas
behof af byggnader och utrymme vid stationerna äfvenledes växa samt att
tillgången på dylika byggnader alltid är knapp och följaktligen betingar
höga hyresbelopp, oftast mycket höga. Stambanorna äro emellertid, i fråga
om stationsbetjentes inqvartering, hänvisade, i de allra flesta fall, till ofvan
berörda slag af byggnader, ty det har icke varit brukligt, annat än undantagsvis,
att vid stationernas anläggning anordna bostäder för stationsbetjeningen,
och de belopp af trafikmedel, som för dylika ändamål hittils ställts
till Styrelsens förfogande, hafva endast kunnat räcka till undanrödjande
vid en eller annan station af de svåraste olägenheterna. Det erfordras
dock ett mycket betydande kapital till byggande af bostäder åt ifrågavarande
betjening, hvilkens antal för närvarande uppgår till 775 och vidare
ökas för hvarje ny bana som tillkommer, och det är icke utan tvekan Styflik.
hll Bil-nil. Prof. 1874. / Sami. / A/d. 14
108 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
relsen framlägger ett förslag, som syftar till utförande af ett så vidtomfattande
byggnadsföretag; men då de ofvan antydda olägenheterna växa
med hvarje dag, då det kan befaras, att vid åtskilliga stationer bostäder
slutligen icke kunna till något pris förhyras, då det ej bör ifrågakomma
att trafiktjensten göres beroende af tillgången på enskildas byggnader, och
då räntan å ett till uppförande af ofta nämnda bostäder^användt kapital
skulle motsvaras af minskade utgifter för inqvartering och detta i ett allt
fördelaktigare förhållande för framtiden, när till följd af fallande penningevärde
den kontanta inqvarteringsersättningen måste göras nominelt större,
— till bvilka skäl af teknisk och ekonomisk art med fog kunna läggas de
moraliska och sanitära, som, grundade på vigtiga erfarenhetsrön, öfverallt
framkalla arbetarebostäder —, så anser Styrelsen såsom sin oeftergifliga
pligt att föreslå vidtagandet i tid af åtgärder, för att kunna efterhand med
statens medel uppföra bostäder åt stationsbetjente, och har Styrelsen, efter
pröfning af behofven, funnit, att under åren 1874 och 1875 det i fråga
ställda byggnadsföretaget skulle kunna inskränkas derhän, att under det
förra året uppfördes bostäder åt GO man och under det senare åt 74 man.
Det bifogade kostnadsförslaget, som är beräknadt för en boställslågenhet
af hittills bruklig modell, upptager ingen kostnad för inlösen af den
jord hvarå byggnaderna skulle uppföras. Denna kostnad anser sig Styrelsen
böra uppskatta till 150 Rdr för hvarje stuga. Under förutsättning af
vissa gynnsamma omständigheter skulle enligt berörda kostnadsförslag byggnaderna
å hvarje lägenhet kunna utföras för Rdr 2,350, livilket med
tillägg af jordvärdet, enligt nyss angifna uppskattning, gifver en medelkostnad
af minst 2,500 Rdr för hvarje lägenhet. För samtliga de 452 lägenheter
Styrelsen här ofvan förutsatt, skulle sålunda erfordras en summa
af minst i,130,000 Rdr att fördelas på de båda åren 1874 och
1875 med 845,000 Rdr på det förra och med 285,000 Rdr på det senare.
Men äfven om ej alla de gynsamma omständigheter, inträffa, hvilka
arkitekten förutsatt, för att medelkostnaden skulle kunna nedbringas till
det af honom beräknade minimum, bör likväl ofvan angifna totalsumma
blifva tillräcklig för hela det antal bostäder som åsyftas, ty, hvad stationsbetjente
angår, kunna två eller flera af dessas boställen sammanföras i en
enda byggning, hvarigenom icke oväsentliga besparingar uppkomma, men
ett af de uppgifna vilkoren för kostnadens nedbringande, nemligen att byggnadsmaterialier
under vintern kunna framföras, är dock oundgängligt.
Då det nu ifrågasatta byggnadsföretaget med skäl är att hänföra till
sjelfva anläggningen af stambanorna och då, hvad året 1874 beträffar, den
beräknade kostnaden icke kan tagas af trafikmedlen utan rubbning af det
i riksstaten beräknade öfverskott af samma medel, torde, enligt Styrelsens
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 109
underdåniga förmenande, den till företagets utförande erforderliga summan
böra af Riksdagen äskas såsom ett extra statsanslag till komplettering
af stambanornas anläggning.»
Beträffande först löneförmonerna för General-Direktören och Chefen
vid Statens jernvägstrafik, torde en förhöjning af desamma vara af förhållandena
påkallad. Men enär härvid hör tagas hänsyn till de bestämmelser,
som i fråga om öfrige General-Direktörers löneförmåner kunna
komma att antagas, samt förslag till definitiva bestämmelser i detta afseende
icke kunnat nu underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, finner
jag mig för närvarande böra inskränka mig till att för General-Direktören
och Chefen vid Statens jernvägstrafik föreslå en tillfällig löneförbättring
att för hvarje af åren 1874 och 1875 utgå enligt den af Eders Kongl.
Maj:t antagna allmänna grund med 1,500 Rdr.
Hvad åter angår öfrige embetsman samt tjensteman och betjente vid
statens jernvägstrafik, torde desse icke vara i den mån jemförligc med
öfrige statens tjenare, att en af omständigheterna nödvändiggjord reglering
af löneförmonerna för de förstnämnde bör uppskjutas i afvaktan å
antagandet af vissa grunder för aflöning åt statens tjenare i allmänhet.
De af Trafik-Styrelsen i detta hänseende afgifna förslag synas mig vara
stödda på riktiga grunder och lämpade efter de för jernvägstrafiken egendomliga
förhållanden, hvarföre jag anser mig böra biträda dessa förslag.
Emot de af Styrelsen beräknade anslagsbelopp finner jag icke skäl
till anmärkning, med erinran likväl att, derest mitt förslag om löneförbättring
för General-Direktören vinner godkännande, arfvodesstatens summa
och i följd deraf äfven slutsumman af de för år 1875 beräknade utgifter
bör ökas med 1,500 Rdr eller Kronor.
På grund häraf och under åberopande i öfrigt af de utaf Styrelsen
anförda skäl tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte
i nåder föreslå Riksdagen, att
dels bevilja General-Direktören och Chefen vid Statens jernvägstrafik
tillfällig löneförbättring att för hvarje af åren 1874 och 1875 af trafikmedlen
utgå med 1,500 Rdr eller Kronor;
dels i afseende å aflöningen från och med år 1875 för öfrige embets-
och tjensteman samt betjente vid Statens jernvägstrafik medgifva
ej mindre,
att stadgandet derom, — att tjensteman, som innehar årligt arfvode
efter klass af 1,500 Rdr eller deröfver, icke kan, förr än han detsamma
innehaft i två år, uppflyttas till högre klass inom samma afdelning eller
110 Bil. N:o ö b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
tjenstegrad med undantag dock för Stations-Inspektorer och Baningeniörer,
hvilkas arfvoden kunna bestämmas med afseende å stationernas vigt
och bansektionernas utsträckning samt öfriga på dessa tjénstemäns vilkor
inverkande förhållanden —, må upphöra att gälla; än äfven
att, med ändring af hvad derom i nedannämnda hänseenden nu finnes
stadgadt, följande bestämmelser må lända till efterrättelse:
a) »Fasta arfvoden, med undantag för Chefens, hvarom särskildt i
nåder förordnas, utgå med de belopp, som af Kongl. Maj:t för hvarje år
faststäld stat utvisar och i öfverensstämmelse med nedanstående grunder.
Fasta arfvoden
efter år räknadt.
Ledamot i Styrelsen..................................................... |
..................... 6,000 |
Inspektören ............................................................ |
..................... 6,000 |
Sekreteraren..................................................................... |
..................... 4,000 |
Kamreraren .......................................... |
..................... 4,000 |
Föreståndaren för statistiska kontoret....................... |
..................... 4,000 |
» för kontrollkontoret............................. |
..................... 4,000 |
Registratorn och Aktuarien ......................................... |
..................... 3,500 |
Revisorn .................................................... |
..................... 3,000 |
Hufvudkassören.................................... |
..................... 3,000 |
Uppbördskassören ............................................................ |
..................... 3,000 |
2 Notarier, hvardera......................... |
..................... 2,500 |
Fast arfvode kan med Kongl. Maj:ts bifall höjas med ett förtjenstoch
ålderstillägg sålunda, att den som i en och samma befattning tjent
i minst fem år erhåller ett årligt tillägg af 500 Rdr, men den som tjent
i minst 10 år ett årligt tillägg af 1,000 Rdr utöfver det fasta arfvodet.
Förflyttas tjensteinnchafvare till annan befattning med samma eller
lägre aflöning, bestämmer Kongl. Maj:t särskildt huru med förtjenst- och
ålderstillägget förfaras skall.
b) Föränderliga arfvoden utgå enligt den i nu gällande aflöningsreglementes
§ 5 redan faststälda klassreglering, men för Ban-, Maskinoch
Trafikdirektör, äfvensom för assistent hos ()fver-Direktör samt för
Telegrafdirektören, kan ett förtjenst- och ålderstillägg af Kongl. Maj:t
bestämmas sålunda, att tjensteman, som i någon af nyss nämnda grader
tjent i tre år efter det han inträdde i den för hans grad bestämda högsta
arfvodesklassen, erhåller ett årligt tillägg af 300 Kronor, men, om
han tjent i 6 år efter nyssangifna inträde, ett årligt tillägg af 600 Kronor.
c) De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå, enligt af Kongl.
Maj:t faststälda stater, sålunda:
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 111
• |
1 Lägsta j |
ii |
g s t a |
|
A) vid Styrelsen: ()fverdirektörs-assistent..................................... \ |
Klass |
Kronor. |
Klass |
Kronor. |
Telegrafdirektören...................................................................J Milkontrollören .... 1 |
b |
2,700 |
2,3,900 |
|
Kontrollör i kontrollkontoret................................................j Kammarförvandten ..................................................................1 |
9 |
1,800 |
1 |
4,200 |
Biljett- och formulärförvaltaren ........................................1 Bokhållare vid kassa-, statistiska och milkontoren.........J Kammarskrifvare .....................................................................| |
10 |
1,500 |
5 |
3,000 |
Kontorsskrifvarc....................................................................j |
19 |
b oo |
7 |
2,400 |
V aktmästare.............................................................................. |
20 |
540 |
14 |
900 |
Telegrafbud................................................................................. B) vid Distrikten: |
53 |
360 |
18 |
660 |
Byrå-assistent......................................................................... |
9 |
1,800 |
5 |
3,000 |
Distriktkassör.............. ............................................................. |
17 |
720 |
7 |
2,400 |
Bandirektör............................................................................... |
5 |
3,000 |
1 |
4,200 |
Assistent hos samma direktör.............................................. |
9 |
1,800 |
2 |
3,900 |
Baningeniör............................................................................ Bokhållare |
11 |
1,200 |
3 |
3,600 |
Ritare ......................................................................................../ |
13 |
960 |
7 |
2,400 |
Kontors- och Stationsskrifvare........................................... |
17 |
720 |
8 |
2,100 |
Maskindirektör ........................................................................ |
5 |
3,000 |
1 |
4,200 |
Maskiningeniör eller assistent hos nämnde direktör..... Förrådsförvaltare...................................................................j |
9 |
1,800 |
2 |
3,900 |
V erkstadskamrerare..................................................................t Verkmästare ..............................................................................) |
11 |
1,200 |
3 |
3,600 |
Konstruktör .......................................................................... |
17 |
720 |
5 |
3,000 |
Trafikdirektör ....................................................................... |
5 |
3,000 |
1 |
4,200 |
Assistent hos samme direktör .......................................... |
9 |
1,800 |
2 |
3,900 |
Stationsinspektor ..................................................................... Telegrafinspektor .............................................................*..... |
11 |
1,200 |
3 |
3,600 |
11 |
1,200 |
k 6 |
2,700 |
|
Telegrafist ................................................................................ |
25 |
240 |
7 |
2,400 |
Stationskassör ........•.................................................................. |
22 |
420 |
9 |
1,800 |
Station smästare ..........................;........................................... |
17 |
720 |
10 |
1,500 |
J jokomoti vförare förman ......................................................... |
9 |
1,800 |
5 |
3,000 |
Vagnmästare............................................................................. |
17 |
720 |
5 |
3,000 |
Lokomotivförare ...................................................................... |
31 |
960 |
9 |
1,800 |
112 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
L |
agsta |
H |
g sta |
|
Klass |
Kronor. |
Klass |
Kronor. |
|
Öfverkonduktöi’er...................................................................1 Konduktörer.............................................................................| |
17 |
720 |
10 |
1,500 |
Eldare och eldarelärlingar ................................................... |
17 |
720 |
12 |
1,080 |
Vagnförmän .............................................................................. |
19 |
600 |
12 |
1,080 |
Packmästare............................................................................. |
19 |
600 |
14 |
900 |
Yagnsmörj are...........................................................................\ Bromsar e ....................................................................................| |
25 |
240 |
18 |
660 |
Portvakt vid hufvudstation ................................................. |
19 |
600 |
13 |
960 |
Banmästare.................................................................................1 Materialvakt...............................................................................J Stationskarlsförman.................................................................i |
19 |
600 |
14 |
900 |
Vaktmästare ..............................................................................> Portvakt....................................................................................J Lokomotiv- och vagnputsare ............................................i |
25 |
240 |
14 |
900 |
Kolvakt ............................................................ 1 Pumpare.....................................................................................J Signalkarl..................................................................:................. Spårvexlare................................................................................. Stationskarl.................................................................................( Kusk.............................................................................................1 Förrådsdräng............................................................................'' |
25 |
240 |
17 |
720 |
25 |
240 |
18 |
660 |
|
Ban-, bro eller grindvakt...................................................... egande Styrelsen att tillägga högst 20 Rdr i måna-den under seglationstiden för vakter vid rörliga |
25 |
240 |
20 |
540 |
Kontorsvakter............................................................................ |
25 |
240 |
19 |
600 |
Notisbärare............................................................................1 Telegraf bud ............................................................................ |
25 |
240 |
20 |
540 |
d) Tjensteman eller betjent, stationerad å landet eller i annan stad
än Stockholm, Göteborg och Malmö, erhåller, i likhet med de i nämnde
städer stationerade, tjugo procent af arfvodet såsom inqvaKerings-ersättning.
e) Distriktkassör erhåller såsom provision fyrtio öre för hvarje fullt
tusental riksdaler, som utgått till bestridande af kontanta liqvider för
samtliga afdelningarnas räkning, allt i den ordning Styrelsen på grund
af godkända kassaräkningar närmare bestämmer. Hufvudkassörens felräkningspenningar
utgå med 750 Kronor årligen.»
Bil. N:o 5 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 113
dels tillåta, att de föreslagna bestämmelserna angående förtjenst- och ålderstillägg
samt högre arfvodesklasser må tillämpas redan för år 1874 till förmån
för den tjenstepersonal, hvilken på grund af ännu gällande aflöningsstadganden
ej kunnat i arfvodesstaten för samma år till löneförhöjning upptagas, och att
den kontanta inqvarteringsersättningen må under år 1874 utgå efter den för
år 1875 föreslagna beräkningsgrund för hela den tjenstepersonal, som till sådan
ersättning är berättigad, eller med 20 procent af ordinarie arfvodet, allt enligt
särskild tilläggsstat, som, i händelse af bifall härtill, Eders Kongl. Maj:t, efter
förslag af Styrelsen, lärer vilja fastställa; samt att de två nuvarande yngste
(>fv erdirektörer ne få beräkna första förtjenst- och ålderstillägget från och med
år 1874 och det senare tillägget, derest sådant ifrågakommer, från och med år 1879;
dels höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget
till statens jernvägstrafik från 5,890,000 Rdr till 8,832,500 Kronor eller
med 2,942,500 Kronor;
dels och slutligen till uppförande af bostäder åt banvakter och stationsbetjente
anvisa ett extra anslag till belopp af 1,130,000 Rdr eller Kronor att
utgå med 845,000 Rdr under år 1874 och 285,000 Kronor under år 1875.
I fråga om
ll:o. Skiften och afvittringar
anförde Departements-chefen:
»Genom den förnyade taxa på arfvode åt Afvittrings-landtmätarne i Westerbottens
och Norrbottens län, som Eders Kongl. Maj:t den 30 Maj 1873
utfärdat att tillämpas från början af Juni månad 1874, är, med upphäfvande
af hvad förut varit stadgadt i fråga om nämnde Afvittrings-landtmätares aflöning,
i stället förordnadt, att samma aflöning kommer att från, nyssberörda tidpunkt
utgå efter sagda taxa, enligt hvilken hvarje Landtmätare skall ega att
dels, efter tio års väl vitsordad tjenstgöring, åtnjuta 500 Rdr för år utöfver
honom eljest för hans arbete tillkommande vanlig godtgörelse efter taxan, samt
dels uppbära, jemte förenämnda godtgörelse, ersättning för såväl tjensteresor
med 250 Rdr under året, som ock husrum m. m. under sommarmånaderna
med 50 Rdr. I afseende åter å Storskiftes-landtmätarnes aflönande är ännu
ingen ändring gjord uti hittills gällande bestämmelser, men, enligt Nådig befallning
har jag uti skrifvelse den 8 sistlidne December anmodat Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län afgifva underdånigt yttrande,
huruvida enahanda förändring, som genom ofvan omförmälda Nådiga taxa den
30 Maj 1873 vidtagits i afseende å aflöningen för Afvittrings-landtmätarne,
må kunna i fråga om Storskiftes-landtmätarnes aflöning ega rum. Enligt ännu
gällande bestämmelser åtnjuter hvarje Storskiftes-landtmätare för helt år uti
årsarfvode, öfverarbetes-ersättning och resepenningar tillsammans högst 2,100
114 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om, Statsverket 1874.
Rdr i första ocli högst 2,600 il dr i andra lönegraden. En Storskiftes-landtmätares
hela årsinkomst utgör således i medeltal 2,350 Rdr. — Intill den 1
Juni 1874 är förhållandet enahanda med Afvittrings-landtmätarne; men som
dessa derjemte äro berättigade till husrum, jemte ljus och ved under den tid
afvittringsförrättningen ä marken pågår, eller ersättning för nämnda förnödenheter,
kan en Afvittrings-landtmätares nuvarande hela årsinkomst af tjenst eu
antagas uppgå i medeltal till 2,400 Rdr.
Med afseende å omförmälda förändrade förhållanden hafva uti den Stat
för Storskiftes- och Afvittringsverken under år 1874, hvartill LandtmäteriStyrelsen
den 24 sistlidne November afgifvit förslag och som Eders Kongl.
Maj:t den 5 påföljande December fastställt, utgifterna upptagits på följande
sätt, nemligen:
i Kopparbergs bur.
Arfvode åt Styresmannen .............................................. 2,500: —
D:o åt 6 Landtmätare i första lönegraden ä 1,500
Rdr............................................................... 0.000: —
D:o åt 12 Landtmätare i andra lönegraden å
2,000 Rdr..................................................... 24,000: —
Resepenningar åt Styresmannen.................................... 600: —
D:o åt 18 Landtmätare ä 200 Rdr ......... 3,600: —
Öfverarbetes-ersättningar, beräknade till högst 400 Rdr
årligen för hvarje Landtmätare, förslagsvis ............ 7,200: —
Till papper m. m., förslagsvis....................................... 150: —
47,050:
i Westerbottens län:
Arfvode åt föredraganden samt för skrifbiträde.........
D:o åt Styresmannen................................................
D:o åt 9 Landtmätare i första lönegraden, efter
1,500 Rdr för helt ur och således 625 Rdr
för månaderna Januari till och med Maj
D:o under berörde 5 månader åt vikarien för
en bland nyssbemälde 9 Landtmätare inbegripen
sinnessjuk Afvittrings-landtmätare,
som åtnjuter tjenstledighet till den 1 Augusti
1874....................................................
D:ö under merberörde 5 månader åt vikarie för
en 10:de Afvittrings-landtmätare, hvilken
i Nåder förordnats att tills vidare förestå
Kronofogdetjensten i Lappmarks fögderi...
1,200: —
3,500: —
5,625: —
625: —
625: —
Transport 11,515: —
47,050:
Éil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 115
Transport 11,575: —
Arfvode åt 8 Landtmätare i andra lönegraden efter
2,000 Rdr för helt år och således 833|
Rdr för månaderna Januari till och med
Maj.................................................................. 6,666: 67.
D:o åt förenämnde Afvittrings-landtmätare, som
lider af sinnessjukdom, för Juni och Juli,
efter 1,500 Rdr för helt år ..................... 250: —
Till betalning af arfvoden jemlikt §§ 1 till och med
8 samt 12 i Nådiga taxan på arfvode åt Afvittrings
-
landtmätare af den 30 Maj 1873, förslagsvis ...... 34,440: —
Till arfvodes-förhöjning enligt § 10 i nyss åberopade
taxa åt ofvannämnda 8 Landtmätare i andra lönegraden
för månaderna Juni till och med December
efter 500 Rdr för helt år och således 29 lf
rdr för nämnda 7 månader..................................... 2,333: 33.
Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor............... 600: —
Ersättningar åt 18 Landtmätare för d:o ä 250 Rdr 4,500:
D:o åt d:o för husrum under
sommarmånaderna ä 50 Rdr .................................... 900: —
Godtgörelse till gode män och ersättning för handtlangning,
förslagsvis ................................................... 29,100: —
Till inköp af papper m. m., förslagsvis ..................... 500: —
» ersättning af kostnaden för tilldelning åt sågverk
af vederlag för privilegierad stockfångst,
förslagsvis............................................................ 500: —
» ersättningar åt allmänna ombud, förslagsvis ...... 500: —-
» ersättning åt vaktbetjeningen vid Läns-styrelsen
för afstådd bostadslägenhet, som af Styresmannen
disponeras, samt för ved..................... 140: —
i Norrbottens lån:
Arfvode åt föredraganden samt för skrifbiträde......... 1,200: —
D:o åt Styresmannen................................................ 1,700: —
D:o åt 5 Landtmätare i första lönegraden, efter
1,500 Rdr för helt år och således 625
Rdr för månaderna Januari till och med
Maj ............................................................... 3,125: —
Transport 6,025: -—
Bih. till Ril.sd. Prut. 1S74. I Sand. 1 A/d.
47,050: —
92,005: —
139,055: —
15
116 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport 6,025: — 139,055: —
Arfvode åt 10 Landtmätare i andra lönegraden efter
2,000 Rdr för helt år och således 833| Rdr för
nyssberörda 5 månader ............................................. 8,333: 33.
Till betalning af arfvoden jemlik! §§ 1 till och med
8 samt 12 i Nådiga taxan på arfvode åt Afvittringslandtmätare
af den 30 Maj 1873, förslagsvis 31,625: —
Till arfvodes-förhöjning, enligt § 10 i nyss åberopade
taxa åt ofvannämnde 10 Landtmätare i andra lönegraden
för månaderna Juni till och med December
efter 500 Rdr för helt år och således 29 If
Rdr för nämnda 7 månader ................................... 2,916: 67.
Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor, enligt
gällande landtmäteritaxa, förslagsvis ........................ 1,300: —
Ersättning åt 15 Landtmätare för tjensteresor ä 250
Rdr...................................................''............................. 3,750: —
Ersättning åt 15 Landtmätare för husrum under
sommarmånaderna ä 50 Rdr .................................... 750: —
Godtgörelse till gode män och ersättning för handtlangning,
förslagsvis ................................................... 9,000:
Till inköp af papper och arfvoden åt tolkar vid sammanträden,
förslagsvis ................................................ 800: —
64,500: —
Summa Rmt Rdr 203,555: —
I ofvanstående arfvode åt föredragande af afvittrings-ärendena i Westerbottens
län samt för skrifvarebiträde, nu utgörande 1,200 Rdr, hade Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet föreslagit en förhöjning med 300 Rdr
till 1,500 Rdr att utgå från 1874 års början och såsom skäl derför åberopat
de å senare tider i hög grad uppdrifna prisen å alla lefnadsförnödenheter;
men då tillfälliga lönetillägg med afseende ä den nu rådande dyra tiden icke
borde i Staten intagas, blef den sålunda föreslagna förhöjningen icke af Eders
Kongl. Maj:t i nåder bifallen.
Likaledes hade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nyssnämnda
län hemställt, att Afvittrings-styresmannens i Westerbottens län resepenningar,
nu utgörande 600 Rdr, måtte förhöjas med 200 Rdr från 1874 års början
eller ock beräknas efter gällande Landtmäteritaxa, såsom förhållandet vore i
Norrbottens län; i anledning af hvilken framställning Landtmäteri-Styrelsen,
med erinran, att Styresmannen i sistnämnda län tillika är Förste Landtmätare
samt att han i sådan egenskap skall första och sista söcknedagen hvarje månad
hålla Landtmäterikontoret i Luleå Öppet och för en hvar tillgängligt, under
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1> om Statsverket 1874. 117
det han såsom Styresman för Afvittringsverket måste vistas både i ÖfverTorneå
och Pajala socknar samt i länets lappmark och således i och för
tjensten göra många resor, i underdånighet anfört, att Afvittrings-styresmannen
i Westerbottens län, hvilken icke tillika är Förste Landfmätare,
jemlikt föreskriften i 1873 års Afvittrings-stadga borde, så vidt ske
kunde, uppehålla sig inom afvittringslaget under den tid, afvittringsarbetena
der förehades, att han härutinnan vore i samma ställning som
Styresmannen för Storskiftesverket, samt att denne, hvilken icke heller
tillika är Förste Landtmätare, undfår i resepenningar 600 Rdr, uti
hvilket belopp någon förhöjning icke begärts; med afseende hvarå och
emedan de delar af Westerbottens läns lappmark, hvilka äro minst aflägse
från Umeå, der Afvittrings-Styresmannen är bosatt, torde ännu någon
tid blifva föremål för afvittringsarbetena, Landtmäteri-Styrelsen funne sig
icke böra tillstyrka bifall till omförmälda förslag; på grund af hvilket
allt den ifrågasatta förhöjningen i Styresmannens resepenningar icke hedelaf
Eders Kongl. Maj:t bifölls.
Enär till betäckande af förenämnda utgiftsbelopp 203,555 Rdr förefunnes,
utöfver här nedan beräknad behållning för år 1873, endast det
å Sjette Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslaget............ Rdr 63,000: —
och det för år 1874 beviljade extra anslaget .................. » 108,000: —
eller tillsammans ........................................................................ Rdr 171,000: _
hvilken summa med 32,555 Rdr understege utgiftsbeloppet, anmälde
Landtmäteri-Styrelsen, att denna betydliga brist vore en följd deraf, dels
att Afvittrings-Landtmätarnes aflöningsvilkor blifvit förhöjda genom först
omförmälda taxa på arfvode åt nämnde tjensteman af den 30 Maj 1873,
och dels att uti 11 § af Eders Kongl. Maj:ts nyssberörda dag gifna
nådiga stadga om afvittring i Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker
föreskrifvits, att kostnaderna till Landtmätare och Gode män
samt all erforderlig handtlangning, i hvilka kostnader de enskilde jordegarne
i förenämnda läns kustland med kronan deltagit, skulle, hvad
samma läns lappmarker anginge, allenast med allmänna medel bestridas.
Hvad angår det belopp allmänna medel, som kunde erfordras till
Storskiftes- och Afvittringsverken under år 1875, har Landtmäteri-Styrelsen
anfört, att, med ledning af förslaget till utgiftsstaten under år 1874
och åtskilliga redan nu kända förhållanden, Styrelsen med all den omsorg,
som varit möjlig så lång tid i förväg, och innan erfarenhet vunnits
tnn verkan af ofvanberörda till förhöjda kostnader för Kronan ledande
föreskrifter i Afvittrings-stadgan och Arfvodes-taxan af den 30 Maj 1873,
förslagsvis beräknat, att år 1875 erfordrades till:
118 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Storskiftesverket i Kopparbergs län lika mycket som år 1874
eller .................................................................................................. 47,050: —
och derutöfver till två Landtmätare, som sannolikt komme
att uppflyttas i andra lönegraden, tillsammans.................... 1,000: —
48,050: —
Afvittringsverket i Westerbottens län minst lika mycket som
år 1874 eller................................................................................... 92,005: —
under förutsättning å ena sidan, att den för nämnda år
till 500 Rdr beräknade ersättningen af kostnad för tilldelning
åt sågverk af vederlag för privilegierad stockfångst
upphörde med samma år, och å andra sidan att
arfvodesförhöjning från 1875 års början enligt 10 § i
nämnda taxa tilldelades en Landtmätare med enahanda
belopp;
Afvittringsverket i Norrbottens län minst lika mycket som
*år 1874 eller................................................................................... 64,500: —
Summa Rdr 204,555: —
Till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes endast ett å Rik sstatens
Sjette Hufvudtitel uppfördt ordinarie anslag »till skiften och afvittring ar»
å 63,000 Rdr; och således skulle ett fyllnadsanslag fordras å 141,555
Rdr, såvida ej denna summa kunde något förminskas genom möjlig behållning
vid 1874 års slut å hittills anvisade medel till Storskiftes- och
Afvittringsverkens bedrifvande. Af de upplysningar, Landtmäteri-Styrelsen
i sådant afseende kunnat förskaffa sig, framginge emellertid, att vid
1873 års slut behållningen å omförmälde medel komme att utgöra endast
19,664 Rdr, af hvilket belopp dock torde afgå 6,800 Rdr till betalning
af öfverarbetes-ersättningar i Kopparbergs län, så att Styrelsen icke vågade
beräkna nyssberörda behållning till mer än 12,864 Rdr. Hela denna
behållning erfordrades dock för att till en del betacka den till 32,555
Rdr uppgående bristen i tillgängliga medel för Storskiftes- och Afvittringsverkens
bedrifvande under år 1874, helst af samma brist ändå återstode
ett belopp å 19,691 Rdr.
Emedan således ingen behållning å berörda medel vore att vid 1874
års slut tillgå, syntes ofvan af Landtmäteri-Styrelsen beräknade fyllnadsanslag
för år 1875 oundgängligen nödigt; och vore alltså 141,555 Rdr
den summa som Styrelsen ansåge böra, utöfver det å Riksstatens Sjette
Hufvudtitel befintliga anslaget till skiften och afvittringar hos 1874 års
Riksdag äskas till Storskiftes- och Afvittringsarbetenas fortsättande under
år 1875, såvida icke, enär medel för det närvarande saknades till be
-
Bil. N:o 5 b. till Kon yl. Maj tis Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874. 119
täckande af nyss ornförmälda brist för år ] 874 å 19,691 Rdr, Eders
Kong!. Maj:t funne godt att hos 1874 års Riksdag äska äfven detta belopp,
i hvilket fall hos samma Riksdag skulle i och för Storskiftes- och
Afvittringsverken begäras ett extra anslag å samrnanräknadt 161,246 Rdr.
Innan jag nu går att föreslå de anslagsbelopp som till betäckande
af ofvanomförmälda för år 1874 uppkommande brist och till Storskiftesoch
Afvittringsarbetenas fortsättande under år 1875 böra hos Riksdagen
äskas, anhåller jag att få redogöra för de framställningar, hvilka i anledning
af det på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning den 2 September
1873 till samtlige vederbörande aflåtna cirkulärbref, i fråga om förbättring
af vissa tjensteinäns lönevilkor till följd af de på sednare tider högt
uppdrifna lefnadskostnaderna, blifvit af Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande
i ofvannämnda tre län beträffande de vid Storskiftes- och Afvittringsverken
anställde tjensteman till Landtmäteri-Styrelsen afgifna och
af bemälde Styrelse med underdånigt memorial den 27 sistlidne November
jemte eget underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Maj:t insända.
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län har öfverlemnat
ett från Storskiftes-Styresmannen infordradt yttrande, hvari anföres,
bland annat, att, om än de genom nådigt bref den 29 December
1865 för Storskiftes-Landtmätarne bestämda löneförmåner, utgörande enligt
hvad ofvan är anmärkt i första lönegraden 2,100 Rdr och i den
andra 2,600 Rdr, då varit någorlunda tillräckliga för en tarflig bergning,
de nu ingalunda vore det, till följd af de på sednare åren högt uppdrifna
lefnadskostnaderna; att en förbättring i Storskiftes-Landtmätarnes
aflöningsvilkor derföre vore af behofvet högeligen påkallad, så att de
mätte, frie från ekonomiskt betryck, kunna med vederbörlig kraft och
allvar egna sig åt sina vigtiga, mödosamma göromål; att, då det, till följd
af såväl penningens sjunkande värde som andra förhållanden, icke torde
kunna motses, att lefnadskostnaderne komme att minskas, löneförbättringen
borde göras fast samt utgöra från och med år 1874 för hvarje Landtmätare
400 Rdr, hvarigenom de skulle erhålla i första lönegraden 2,500
Rdr och i den andra 3,000 Rdr, deri inberäknade resepenningar och öfverarbetes
ersättning; att hvad särskildt vidkomme Styresmannen, hvilkens
löneförmåner år 1865 icke förbättrades, han, som ägde en för närvarande
icke begagnad rättighet att verkställa skogsdelningar för enskilde,
hvarigenom någon inkomst tidtals kunde påräknas, funne sig icke böra
förorda arfvodesförhöjning för sig till högre belopp än för Landtmätarne,
120 Bil. N:o 5 b. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1874.
eller 400 Rdr, genom hvilken förhöjning Styresmannens aflöningsförmåner
skulle komma att blifva 2,900 Rdr jemte 600 Rdr i resepenningar, eller
tillsammans 3,500 Rdr i stället för nu utgående 3,100 Rdr, samt att den
förhöjning i gällande stat, som enligt nyssberörda förslag skulle uppstå,
komine att utgöra tillsammans 7,600 Rdr att utgå från och med år 1874;
och har Eders Kongl, Majds Befallningshafvande i länet förklarat sig icke
hafva något att härvid tillägga, med erinran att, då en förändrad reglering
af tjensterna vid Storskiftesverket icke kunde ifrågakomma, anledning
saknades att ifrågasätta en blott tillfällig förhöjning i aflöningen.
Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i Westerbottens län har yttrat,
att han väl ansåge de vid Afvittringsverket derstädes anställde Landtmätare
vara, i anseende till de ovanligt högt stegrade prisen å alla lefnadsförnödenheter,
i oundgängligt behof att, ju förr desto hellre, komma
i åtnjutande af någon förbättring i deras aflöningsvilkor, men att, enär
med den 1 Juni 1874 skulle börja tillämpas ett helt och hållet nytt sätt
för Afvittrings-Landtmätarnes aflöning, och Eders Kongl. Majds Befallningshafvande
för närvarande saknade all erfarenhet, huru detta nya aflöningssätt
kunde komma att vid tillämpningen efter nämnde tid utfalla,
han icke tilltrodde sig att derutinnan för närvarande afgifva något yttrande;
hvaremot och då nämnde Landtmätare under tiden intill den 1
Juni 1874 åtnjöte fast aflöning samt svårighet syntes möta att bestämma,
det tillfälle borde beredas Afvittrings-Landtmätarne att genom så kalladt
öfverarbete förskaffa sig någon förbättring uti deras fasta löner, Eders
Kongl. Majds Befallningshafvande förordade, att de inom länet anställde
18 Landtmätarne måtte för de 5 första månaderna af nästkommande år
tilläggas en löneförbättring till belopp af 200 Rdr hvardera eller tillhopa
3,600 Rdr.
Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i Norrbottens län har öfverlemnat
dervarande Afvittrings-Styresmans och Afvittrings-Landtmätares
utlåtanden i ämnet, af Indika inherntas, bland annat, hurusom Styresmannen
yttrat, att genom Afvittringstaxan af den 30 Maj 1873 AfvittringsLandtmätarnes
lönevilkor väl kunde antagas hafva blifvit i det närmaste
förbättrade i förhållande till hvad stegrade lefnadskostnader och andra
omständigheter fordrade den tid, förslag till samma taxa afgafs, eller med
ungefärligen 10 å 15 procent, emot hvad de utgjort enligt nådiga taxan
af den 30 Januari 1860; men att, då det vore antagligt, att lefnadskostnaderna
sedan år 1860 eller hufvudsakligen under år 1873 stigit med
40 å 50 procent; så, och med afseende å hvad Landtmätarne sjelfve för
vinnande af löneförbättring anfört, finge Styresmannen föreslå, att dagsarfvodet,
som utgjorde 8 Rdr, måtte höjas till 12 Rdr för sornmarmå
-
Bil. N:o .5 b. till Romjl. Maj:ts Nåd. Prop N:o /, om Statsverket. 1874. 121
naderna Juni, Juli, Augusti och September, då de mest ansträngande
arbetena förekomme, samt till 9 Rdr under öfriga tider af året, att de
i ofvannämnda taxa för öfrigt bestämda arfvoden och lösen måtte höjas
med 25 procent samt att AfVittrings-Landtmätarne måtte såsom årligt
alderstillägg fa uppbära efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring hvad
taxan bestämde samt efter 15 års 750 Rdr. Och har Styresmannen
dessutom ansett, att hans årsarfvode borde höjas från 1,700 Rdr till
2,500 Rdr. äfvensom att honom och Landtmätarne borde beredas dyrtid
sti 11 ägg af^öOO Rdr för år räknadt från början af år 1873 till den 1
Juni 1874, då ofvannämnda taxa skulle börja tillämpas.
för egen del har Eders Kongl. Majds Befallningshafvande anfört,
att under den tid, som den uti nådiga brefvet den 13 Januari 1860
meddelade taxa utan inskränkning tillämpats vid afvittringsmätningarne
i Öfver-Torneå och Pajala socknar, visat sig, att, med lika flit, somliga
Afvittrings-Landtmätare kunnat bereda sig en inkomst af 4,000 till 5,000
Rdr, under det andra som voro sysselsatta med mindre lönande göromål,
fatt åtnöja sig med en jemförelsevis ganska ringa ersättning för sitt arbete;
att, da nadiga taxan af den 30 Maj 1873 hufvudsakligen öfverensstämde
med 1860 ars taxa, tvifvelsutan enahanda ojemnheter i arfvodesbeloppen
jemväl hädanefter uppkomme; att vid sådant förhållande
och då de arfvoden, Afvittrings-Landtinätarne kunde komma att förtjena
enligt den nya taxan, nu icke kunde fullt tillförlitligt beräknas, Eders
Kongl. Majds Befallningshafvande icke ansåge det vara lämpligt, hvarken
att arfvodet enligt sistberörde taxa förhöjdes eller att Afvittrings-Landtmätarne
tilldelades något för dem alla till lika belopp bestämdt lönetillägg;
att det deremot syntes synnerligen önskvärdt, om för framtiden
medel blefve tillgängliga, hvilka kunde" sätta Eders Kongl. Maj:t i tillfälle
att, der sa skäligt pröfvades, pa framställning af Eders Kongl. Majds
Befallningshafvande tilldela lämpliga lönetillägg åt de Landtmätare, som
i följd af ogynnsamma förhållanden icke, oaktadt träget arbete, kunnat
bereda sig en med afseende a nuvarande höga lefnadskostnader skälig
inkomst; samt att Eders Kongl. Majds Befallningshafvande ansåge sig böra
tillstyrka en förhöjning i Afvittrings-Styresmannens arfvode med 500
Rdr, hvarigenom hans hela årsaflöning, inberäknad lönen såsom Förste
Landtmätare eller 1,800 Rdr, skulle uppgå till 4,000 Rdr.
För egen del har Landtmäteri-Styrelsen i underdånighet anfört, bland
annat, att det vore i högsta grad ovisst, huru stor en Afvittrings-Landtmätares
hela årsinkomst af tjensten kunde blifva under år 1874 och följande
år, icke allenast derföre, att desse Landtmätare skulle i allmänhet
beräkna arfvode för sina arbeten i tjensten efter eu ny taxa, utan äfven der
-
122 Bil. N:o ö b. till Kongl. Maj:ts Nåd. /''rop. N:o 1, om Statsverket 1874.
före, att de skulle afmäta afvittringslags ägor efter nya grunder, samt
någon erfarenhet naturligtvis icke vore att rådfråga i afseende på följderna
häraf. Redan i förstnämnda memorial af den 24 sistlidne November,
med förslag till utgiftsstat för Storskiftes- och Afvittringsverken
under år 1874, hade Styrelsen anfört såsom anmärkningsvärdt, att, enligt
beräkningar af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens län,
en Afvittrings-Landtmätare derstädes skulle förtjena efter den nya taxan,
om han sysselsattes med ägomätning, 2,016 Rdr, men om han sysselsattes
med skattläggning allenast 1,400 Rdr, allt under lika lång tid; och nu
hade Läns-Styrelsen i Norrbottens län, under antagande att somliga Landtmätare
skulle kunna bereda sig en årsinkomst af 4,000 å 5,000 Rdr,
men att andra, sysselsatte med mindre lönande göromål, måste, om än
fliten vore lika, åtnöjas med en jemförelsevis ganska ringa ersättning för
sitt arbete, ifrågasatt behofvet af särskilda medel för att kunna användas
till lönetillägg åt sådane Afvittrings-Landtmätare, som i följd af ogynsarnma
förhållanden icke, oaktadt träget arbete, kunnat bereda sig en
med afseende å nuvarande höga lefnadskostnader skälig inkomst. Styrelsen
finge emellertid begagna de sannolikhetsberäkningar, hvilka i förevarande
afseende vore tillgängliga och blifvit af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande meddelade vid afgifvande af yttranden rörande utgiftsstaten
för år 1874, enligt hvilka beräkningar skulle utgifvas
dels i Westerbottens län, der Landtmätarnes antal vore 18, till
9 i första lönegraden under 1874 års 5 första månader, ä 625 till hvarje
Rdr 5,625.
9 i andra d:o d:o å 8331 » 7,500.
15 som derefter blefve sysselsatte med ägomätningar.............. » 30,240.
3 d.o d:o med skatt-läggningar ......... » 4,200.
9 uti ål d ers t i 1 lä gg för 1874 års 7 sista månader........................ » 2,625.
alla 18, ersättning för tjensteresor under år 1874, å 250 Rdr
till hvarje ....................................................................................... » 4,500.
l):o d:o för husrum under 1874 års sommarmånader, å 50
Rdr ................................................................................................ » 900.
Summa Rdr 55,590.
eller i medeltal till hvarje 3,088 Rdr;
dels i Norrbottens län, der Landtmätarnes antal vore 15, till
5 i första lönegraden, å 2,800 Rdr till hvarje för hela året 1874 Rdr 14,000.
10 i andra d:o å 3,200 Rdr till d:o » 32,000.
alla 15 ersättning för tjensteresor under år 1874, å 250 Rdr
till hvarje...................................................................................... » 3,750.
Transport 49,750.
Bil. N:o 6 b. till Koncjl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 123
Transport 49,750: —
alla 15 ersättning för husrum, under sommarmånaderna år
1874 å 50 Rdr ................................................................................ 750: —
Summa Rdr 50,500: ---
eller i ''medeltal till hvarje 3,367 Rdr
och, om man antoge, att jemnt hälften af Landtmätarnes antal funnes i
hvarje lönegrad, till
1\ i första lönegraden å 2,800 Rdr till hvarje ................ Rdr 21,000: —
71 i andra d:o å 3,200 d:o ................ » 24,000: -—-
samt dessutom ofvannämnda två slags ersättningar, tillsammans
................................................................................... » 4,500: ■—
Summa Rdr 49,500: —
eller i medeltal till hvarje 3,300 Rdr.
Dessutom hade Styresmannen för Afvittringsverket i Norrbottens län
beräknat hvarje Landtmätares i berörde län årsinkomst i medeltal under
år 1875 till omkring 3,500 Rdr men under år 1874 till endast omkring
3,000 Rdr derföre, att den oftanämnda afvittringstaxan icke kommer
att tillämpas förr än den 1 Juni samma år. Intet af de sålunda
uppgifna 5 medeltalen: 3,000, 3,088, 3,300, 3,367 och 3,500 Rdr, gåfve
anledning antaga, att någon Afvittrings-Landtmätare, såsom Läns-Styrelsen
i Norrbottens län antydt, skulle kunna efter den nya taxan bereda
sig en årsinkomst af 4,000 till 5,000 Rdr, hvarföre Styrelsen för det
närvarande lemnade denna antydan utan vidare afseende. Men emedan
en Afvittrings-Landtmätares hela årsinkomst af tj en sten, enligt nu gällande
bestämmelser om densammas beräknande, utgjorde i medeltal 2,400
Rdr, så skulle om de nyss uppgifna 5 medeltalen vore riktiga, samma
årsinkomst vara, till följd af nya taxan, ökad till minst 3,000 Rdr eller
med 600 Rdr under år 1874, och till 3,500 Rdr eller med 1,100 Rdr
under år 1875. ''
Vid sådant förhållande och enär ostridigt vore, att lefnadskostnaderna
högst betydligt stigit sedan år 1867, då nyssberörda bestämmelser
meddelades, samt dessa bestämmelser skulle gälla intill den 1 Juni
1874, ansåge sig Landtmäteri-Styrelsen böra, på sätt Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Vesterbottens län hemställt, i underdånighet föreslå,
att A fv i ttr i n u s-L an d t m ätar n e måtte för de 5 första månaderna af år 1874
O
hugnas med ett tillfälligt lönetillägg å 200 Rdr till hvarje.
Dessutom ansåge Landtmäteri-Styrelsen billigt, att om, såsom Styrelsen
hemställt i fråga om tillfällig förhöjning i nådiga Landtmäteri-taxan
den 8 Februari 1867, Eders Kongl. Maj:t i nåder medgåfve, att de i
Bih. tili Riksd. Prof. 1874. 1 Sond 1 Afä. K»
124 Bil. N:o 5 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
samma taxa bestämda arfvoden och lösen finge utgå med ett till en
fjerdedel förhöjdt belopp, hvilket, om ej annorlunda föreskrefves, komme
ätt hafva inflytande på de bestämmelser, som meddelats i § 1 mom. 2,
§ 5 mom. 1 och § 9 af Nådiga taxan den 30 Maj 1873 på arfvode åt
Afvittriugs-Landtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län, Eders Kongl.
Maj:t äfven behagade medgifva att de i §§ 7 och 8 af sistnämnda taxa
bestämda lösen och arfvode finge, intilldess annorlunda förordnades, utgå
med ett till en fjerdedel förhöjdt belopp.
Hvad derefter beträffade Storskiftes-Landtmätarne, hvilkas hela årsinkomst
af tjensten utgjorde i medeltal endast 2,350 Rdr; så och enär
de hade en lika vigtig och mödosam tjenstgöring som Afvittrings-Landtmätarne,
samt desse Landtmätares hela årsinkomst komme att utgöra år
1874 minst 3,000 Rdr och år 1875 än mera, allt i medeltal för hvarje,
delade Landtrnäteri-Styrelscn Storskiftes-Styrcsmanncns och Eders Kongl.
Majrts Befallningshafvandes i Kopparbergs län sammanstämmande åsigt,
om billigheten och behöfligheten af förhöjning uti Storskiftes-Landtmätarncs
årsarfvode med 400 Rdr, hvarjemte Styrelsen föreställde sig, att
samma förhöjning borde och jemväl utan något äfventyr för rikets allmänna
Indragningsstat kunde göras fast, det sednare emedan StorskiftesLandtmätarnes
pension å samma stat vore, oberoende af deras årsarfvodens
storlek, bestämd till allenast 900 Rdr; hemställande Styrelsen alltså
att Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreskrifva att från 1874 års början
årsarfvodet. skulle utgöra för en Storskiftes-Landtmätare i första lönegraden
1,900 Rdr och i den andra lönegraden 2,400 Rdr.
Hvad slutligen anginge Styresmännen för Storskiftes- och Afvittringsverken,
så innehölle de till Landtmäteri-Styrelsen inkomna handlingar ne
intet yttrande om förbättring af Afvittrings-Styresmannens i Vesterbottens
län nuvarande årsinkomst i och för samma tjenst, utgörande i arfvode
3,500 Rdr och resepenningar 600 Rdr eller tillsammans 4,100 Rdr; men
deremot syntes af samma handlingar, dels att Storskiftes-Styresmannen
begärt och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län
förordat en förhöjning med 400 Rdr i nämnde Styresmans årsarfvode,
hvilket nu utgjorde 2,500 Rdr, oberäknadt 600 Rdr i resepenningar,
hvadan hans hela årsinkomst för tjensten, nu utgörande 3,100 Rdr, skulle,
med den ifrågaställda arfvodesförhöjningen, komma att utgöra 3,500 Rdr
eller lika mycket som Afvittrings-Styresmannens i Vesterbottens län nuvarande
årsarfvode, samt dels att Styresmannen för Afvittringsverket i
Norrbottens län ansett sitt årsarfvode i denna egenskap böra höjas från
1,700 Rdr till 2,500 Rdr eller med 800 Rdr i allmänhet, men för tiden
från 1873 års början till den 1 Juni 1874 med 500 Rdr för år räknadt,
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 125
hvaremot Läns-Styrelsen tillstyrkt tillökning i nämnde Styresmans årsarfvode
med allenast 500 Rdr, så att samma arfvode, nu bestämdt till
1,700 Rdr, skulle komma att utgöra 2,200 Rdr och med Styresmannens
lön i egenskap af Förste Landtmätare, 1,800 Rdr, tillsammans 4,000
Rdr; i anledning af hvilket allt och då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länen borde bättre än Styrelsen kunna bedöma dervarande
tjenstemäns behof af ökade inkomster i följd af de stegrade lefnadskostnaderna,
Styrelsen ansåge sig böra föreslå, det Eders Kongl. Maj:t måtte
täckas föreskrifva, att från 1874 års början årsarfvoden skulle utgöra
för Styresmannen för Storskiftesverket i Kopparbergs län 2,900 Rdr och
för Styresmannen för Afvittringsvcrket i Norrbottens län 2,200 Rdr; och
erfordrades, i fall de af Styrelsen sålunda föreslagne arfvodesförhöjningarne
i nåder medgåfves, utöfver de belopp, som Styrelsen uppgifvit i sitt underdåniga.
memorial den 24 sistlidne November med förslag till utgiftsstat
för Storskiftes- och Afvittringsverken under år 1874 m. in. följande
belopp, nemligen:
dels endast för år 1874 ett tillfälligt lönetillägg å 200 Rdr till en
hvar af 18 Afvittrings-Landtmätare i Vesterbottens län och 15 sådana
Landtmätare i Norrbottens län, tillsammans utgörande för 33 Landtmätare
6,600 Rdr; och
dels för både år 1874 och följande år, intilldess annorlunda kunde
varda i nåder förordnadt, tillökning i såväl en hvar af 18 Storskiftes
Landtmästares
årsarfvoden med 400 Rdr, inalles............... Rdr 7,200: —
som ock i årsarfvodena för Storskiftes-Styresmannen med » 400: —
samt Styresmannen för Afvittringsverket i Norrbottens
län med....................................................................................... » 500: —
• -
eller tillsammans årligen.............................................................. Rdr 8,100: —
Deremot kunde Landtmäteri-Styrelsen icke uppgifva något belopp
till betäckande af de ökade utgifter för Staten, som skulle uppkomma i
fall Eders Kongl. Maj:t godkände Styrelsens ofvanberörda underdåniga
förslag beträffande förhöjning med en fjerdedel af åtskilliga i nådiga
Afvittringstaxan af den 30 Maj 1873 bestämda arfvoden och lösen.
Sedan nyssomförmälda framställning af Landtmäteri-Styrelsen afgafs
har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län i memorial,
som omedelbarligen till Civil-Departementets Expedition den 29 sistlidne
November inkommit, begärt förhöjning i arfvodet för föredraganden af
Afvittringsärenden och för skrifvarebiträde från 1,200 Rdr till 1,600 Rdr.
På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes ej mindre till betäckande af uppkommande
brist å tillgängliga medel för Storskiftes- och Afvittringsarbetenas
bedrifvande år 1874, än äfven för samma arbetens fortsättande
126 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:U Nåd. Prof. AT:o 1, om Statsverket 1874:.
år 1875 hos Riksdagen för sistberörda år äska, utöfver det ordinarie anslaget
63,000 Kronor, på extra stat i jeinnt tusental 162,000 Kronor.
Beträffande vidare de belopp, som böra hos Riksdagen begäras för
att med afseende å den under sednare tiden högt uppdrifna lefnadskostnaden
bereda nu ifrågavarande tjensteman behöflig tillökning i aflöningsförmåner,
— får jag — som icke anser mig böra, på sätt LandtmäteriStyrelsen
föreslagit, tillstyrka någon förhöjning af den lösen och de arfvoden,
livilka genom oftabcrörda så nyligen utfärdade och ännu icke
tillämpade taxa på arfvode åt Afvittrings-Landtmätarne i Vesterbottens
och Norrbottens län af den 30 Maj 1873 blifvit bestämda, och icke heller,
med afseende å ifrågasatt förändring i Storskiftes-Landtmätarnes aflöningsvilkor,
finner lämpligt att för dem föreslagen löneförbättring göres fast
— i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att
dels för hvarje af åren 1874 och 1875 bevilja en förhöjning i årsarfvodet
för de i Kopparbergs län anställde 18 Storskiftes-Landtmätarc
med 400 Kronor till hvarje samt i Styresmannens för Storskiftesverket
årsarfvode likaledes med 400 Kronor eller för alla tillsammans under
hvartdera året................................................................................... 7,600 Kronor,
hvarigenom Storskiftes-Styresmannens hela årsinkomst för tjensten med
inberäkning af resepenningar skulle komma att utgöra 3,500 Kronor samt
en Storskiftes-Landtmätares aflöning i årsarfvode, öfverarbetesersättning
och resepenningar högst 2,500 Kronor i första och högst 3,000 Kronor
i andra lönegraden;
dels för år 1874 anvisa ett tillfälligt lönetillägg å 200 Kronor till en
hvar af 18 Afvittrings-Landtmätare i Vesterbottens län och 15 AfvittringsLandtmätare
i Norrbottens län eller för alla tillsammans ............ 6,600 Kro
nor
äfvensom medgifva, att de belopp, hvarmed bemälde AfvittringsLandtmätares
inkomster af tjensten under åren 1874 och 1875 kunna
komma att understiga Storskiftes-Landtmätarnes nyss omförmälda aflöningsförmåner,
eller 2,500 Kronor i första och 3,000 Kronor i andra
lönegraden, må Afvittrings-Landtmätarne godtgöras och af anslagen till
Storskiftes- och Afvittringsverken utgå;
dels ock att för hvarje af åren 1874 och 1875 åt Föredragandena
af Afvittringsärenden i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde
åt dem bevilja en tillökning af 400 Kronor i det åt hvardera
nu anslagna belopp 1,200 Kronor, eller för båda tillsammans under hvartdera
året ............................................................................................. 800 Kronor.
Hvad åter angår den föreslagna lönetillökningen åt Styresmannen för
Afvittringsverket i Norrbottens län, hvilken tillika är Förste Landtmätare
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 127
i länet, så enär, förutsatt att Riksdagen bifaller Eders Kongl. Maj:ts framställning
om tillfällig förbättring af Förste Landtmätarnes aflöningsför
O
O O O
måner under åren 1874 och 1875, bemälde tjenstemans inkomster såsom
Förste Landtmätare skulle komma att uppgå till................. 2,340 Kronor
och hans årsarfvode i egenskap af Afvittrings-Styresman
nu utgör.................................................................................... 1,700 »
hvadan hans sammanlagda årsinkomst af båda tjensterna
blefve........................................................................................ 4,040 Kronor
samt härtill komma respenningar, enligt landtmäteri-taxan, finner jag icke
skäl, att häri tillstyrka något tillägg; men då deremot Styresmannen för
Afvittringsverket i Vesterbottens län, hvilken icke tillika är Förste Landtmätare
och ej heller har att påräkna några extra inkomster, såsom förhållandet
uppgifvits vara med Storskiftes-Styresmannen, åtnjuter i årsarfvode
endast 3,500 Kronor, anser jag mig böra tillstyrka att Eders
Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen föreslå en tillfällig tillökning i
Styresmannens för Afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för
hvarje af åren 1874 och 1875 med af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ifrågasatta, men ej beviljade förhöjningen i hans resepenningar
eller 200 Kronor.
I händelse Eders Kongl. Maj:t samtycker till hvad jag härvid tillstyrkt
skulle alltså såsom tillfälligt lönetillägg under förevarande titel
»Skiften och Afvittring ar» hos Riksdagen äskas till utgående på extra
stat under
år 1874 sammanlagdt 15,200 Kronor,
år 1875 » 8,600
1 afseende å
12:o. Undervisnings-anstalter för Jordbruk och Laudtmannanäringar.
anförde Departements-Chefen följande:
»Under denna anslagstitel har jag först att anmäla särskilda från
Styrelserna öfver Landtbruks-instituten vid Alnarp och Ultuna till Landtbruks-Akademiens
Förvaltningskomitc inkomna och af Komitén med memorial
den 21 sistlidne November i underdånighet öfverlemnade framställningar
om förhöjning i de för instituten anvisade anslag i ändamål
att derigenom förbättra de vid instituten anställde lärares och tjenstemäns
löneförmåner.
Styrelsen öfver AInarps landtbruks-institut yttrar sig i detta ämne
på följande sätt:
128 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
»De vid Alnarp anställde lärarne äro:
l:o) Föreståndaren, som, jemte sitt kall såsom institutets Styresman,
är lärare i landtbruk, husdjursskötsel samt kameralistik och lagfarenhet,
för sa vidt som dessa ämnen vid institutet föreläsas; dessutom är
lian protokollsförare inom Styrelsen. Föreståndaren åtnjuter i lön 5,000
Rdr och har för den representationsskyldighet, som åtföljer platsen, 500
Rdr sig anvisade.
2:o) Agrikidturkemisten undervisar i kemi, fysik, mineralogi, geologi
och meteorologi, samt leder ensam alla laborationer. Denne lärares
lön är 2,500 Rdr.
3:o) Veterinärläkaren, som meddelar undervisning i husdjurens anatomi
och fysiologi, veterinärkunskap, hästskötsel och zoologi, har i lön
2,000 Rdr.
4:o) Inspektören. Denne lärare handleder samtlige lärjungarnes öfningar
i det mekaniska åkerbruket och undervisar lärlingarne i landtbruk,
boskapsskötsel, ritning, fältmätning och afvägning. För sitt lärarekall
uppbär han i lön 1,000 Rdr, och har från åkerbruket såsom inspektor
dessutom en lön af 1,000 Rdr samt stat, bestående af 20 tunnor
säd och 730 kannor söt mjölk.
5:o) Kamreraren undervisar i bokföring samt förer institutets räkenskaper.
Uppbär af institutet 1,000 Rdr i lön och från åkerbruket för
bokföring och utmätning af spanmål m. m. 500 Rdr.
6:o) Trädgårdsmästaren meddelar praktisk undervisning i trädgårdsskötsel;
hans lön är 1,200 Rdr.
Samtlige desse lärare äro ordinarie lärare; dessutom äro vid instituset
anställde såsom extra lärare:
7:o) läraren i botanik, som i lön uppbär 500 Rdr;
8:o) Läraren i skogshushållning, hvars lön utgår med 300 Rdr, samt
9:o) Läraren i landtmäteri, som i lön åtnjutit 480 Rdr, och hvars
befattning för tillfället bestrides af en elev, som är landtmätare, mot ett
arvode af ”240 Rdr, eller mot half lön.
Efter denna redogörelse har Styrelsen att besvara den frågan huruvida
ett sammanslående af några tjenster vid institutet kan åstadkommas
eller ej.
Redan af den redogörelse, som ofvan blifvit meddelad öfver ämnenas
mängd och beskaffenhet, framgår tydligt, att något sammanslående af
tjenster ej på Alnarp kan ega rum, och vid intet annat läroverk, vare
sig inom eller utom Skandinavien, har man, såsom förhållandet är härstädes,
nödgats så inskränka sig hvad lärarepersonalen angår, hvaraf följden
blifvit:
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 129
att föreståndaren, utom sitt maktpåliggande kall såsom chef för det
hela, har en så vidsträckt undervisningsskyldighet sig ålagd;
att åkerbrukskemisten, utom de många ämnen, som af honom föreläsas,
utan biträde handleder samtliga eleverna i laborationerna; och
att kamer er ar en icke biträdes af någon bokhållare.
Om man tillika erinrar sig, att undervisningen, allt ifrån institutets
öppnande till de sednaste åren, för den högre kursen meddelades under
loppet af tvänne år, men numera skall afslutas på ett års tid, — en förändring,
som visat sig lika nyttig som nödvändig och hvaraf den naturliga
följden blifvit, att föreläsningstimmarnes antal i det närmaste fördubblats,
att ferierna inskränkts till kortaste föreskrifna tid, samt att tentamina,
sedan lärjungarnes antal fördubblats och examen hålles alla år,
taga fullt tre gånger så mycken tid i anspråk som förr, •—- så framgår
häraf att lärarnes krafter nu måste på det strängaste anlitas, enär flere
af dem aldrig läsa under 4 men ofta 6—1 timmar i veckan, under det
att deras tid i öfrigt ofta hela dagen tages i anspråk för att leda elevernas
laborationer, dissectioner o. d., och då föröfrigt af de ordinarie
lärarne endast åkerbrukskemisten och veterinären kunna begagna sig af
ferierna vid institutet, som uppgå till 6 högst 8 veckor under hela året.
Af institutets lärare är föreståndaren för närvarande Sekreterare i
länets hushållnings-sällskap, och veterinärläkaren anställd såsom regementshästläkare
på Skånska Husar-regementet. — Genom förstnämnda befattning
underhålles bäst och till ömsesidigt gagn en god samverkan emellan
institutet och hushållnings-sällskapet, som i ej ringa mån understödt det
förras verksamhet; och genom veterinärläkarens anställning vid nämnda
regemente kommer denne lärare i närmare beröring med ortens hästhållare
och hästuppfödare.
Då Styrelsen sålunda framställt den betydliga undervisningsskyldighet
som institutets lärare hafva sig ålagd, och som betydligen stegrats
under de sista åren, samt tillika visat omöjligheten af att några af lärarebefattningarne
kunna sammanslås, så återstår för henne att framlägga
förslag till nödiga löneförhöjningar. Behöfligheten af dessa, till följd af
de högst betydligt stegrade lefnadskostnaderna, är så allmänt insedd och
erkänd, att hon icke torde behöfva särskildt framhållas. Dock förtjenar
måhända att anföras, hurusom den från Malmö under de sista 8 åren
ofantligt stigande exporten af säd och ladugårdsprodukter haft till följd
att ingenstädes inom riket priset på nämnda varor är högre än härstädes,
och nödgas institutets lärare att i Lund och Malmö förse sig med
desamma, eller ock betala dem efter der gällande pris.
130 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
Såsom en högst behöflig löneförhöjning har Styrelsen ansett att lärår
nes löner böra ökas med 20 procent, och skulle lönerna sålunda, för
så vidt som de utgå från institutet och ej från åkerbrukets konto, komma
att blifva följande:
Rdr. Rdr. Rdr.
till Föreståndaren: ......... f. n. 5,000, tillskott 1,000, föreslagen lön 6,000
» Agrikulturkemisten... » 2,500, » 500, » 3,000
» Veterinärläkaren ...... » 2,000, » 400, >> 2,400
» Inspektören .............. » 1,000, » 200, >> 1,200
» Kamreraren ............... » 1,000, » 200, » 1,200
» Trädgårdsmästaren... » 1,200, » 240, » 1,440
« Läraren i botanik ... » 500, » 100, » 600
» » i skogshush:g » 300, » 60, » 360
» » i landtmäteri » 480, » 96, » 576
för närvarande 13,980, tillskott 2,796, s:a föreslagne 16,776.
(ifver en af de extra lärarnes lönevilkor torde en närmare redogörelse
böra lemnas, nemligen rörande läraren i landtmäteri. Sedan förre
läraren i detta ämne, Herr Markman, som uppbar i lön 480 Rdr, afsagt
sig denna befattning, har det, oaktadt platsens annonserande i allmänna
tidningar, icke lyckats Styrelsen att få en enda sökande utom institutet
till densamma, och endast den tillfälliga omständigheten att en elev, som
varit landtmätare, åtagit sig mot ofvannämnde halfva lön af 240 Rdr att
meddela undervisning i dessa ämnen, har gjort det möjligt att uppehålla
denna undervisning på rimliga vilkor. Ty skicklige nivellörer hafva i
orten vid de nya jernvägsanläggningarne åtnjutit en betydligt högre aflöning
än den som nämnde lärare, Herr Markman, med 480 Rdr pr år
åtnjöt, hvadan nödigt är att denna lön höjes till det föreslagna beloppet,
för att man må kunna påräkna lämplig person till tjenstens bestridande.
Enligt ofvanstående förslag fordras sålunda ett årligt tillskott af
2,796 Rdr. Räkenskaperna visa nogsamt, att denna tillökning ingalunda
kan af institutets nuvarande tillgångar bestridas, ty under de sista fem
åren har i medeltal en brist af 43 Rdr 86 öre uppstått på läroverket,
och har Styrelsen från och med den 1 November 1873 nödgats
att höja betalningen för elevernas och lärlingarnas kosthåll med 5 öre pr
person om dagen, hvilket, då ej förhöjning af elevafgifterna ansetts lämplig,
medförer en ökad utgift af cirka 1,500 Rdr med det antal lärjungar,
som här för närvarande finnes.
Sannt är visserligen att på åkerbruket ett öfverskott vanligen uppstår,
men detta tages till fullo i anspråk till afbetalande af ett statslån och till åtskilliga
byggnadsföretag, för Indika af Styrelsen — huru nödiga de än varit,
såsom
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 131
såsom skolhus, mejeribyggnad, uthus och växthus i trädgården m. m. — icke
statsanslag begärts. Oaktadt hvad som i detta hänseende är gjordt, återstår
ännu många byggnadsföretag att utföra, såsom: inredning af logar för att i dem
bereda plats lör ett ökadt antal kor och svin; logbyggnader och redskapshus,
enär ej en tredjedel af Alnarps gröda har plats under tak, och särskild lokal
för uppställande af plogar, sånings- och skördemaskiner m. fl. redskap saknas;
samt arbetarebostäder, hvilka visa sig vara allt mera nödvändiga för att bereda
åkerbruket en god och säker tillgång på dugliga arbetare.
Det är under dessa förhållanden, då behofvet af löneförhöjningar är lika
klart, som att institutets tillgångar icke medgifva att dem bestrida, som Styrelsen
hoppas det Förvaltnings-Komitén, godkännande det förslag som Styrelsen
ofvan framställt, behagade föreslå att anslaget till Alnarps landtbruks-institut,
som nu utgår med 26.600 Rdr. måtte höjas med ofvan anförde 2,796 Rdr
och sålunda uppgå till 29,396 Rdr; ty endast i sådant fall skall Styrelsen
blifva i tillfälle att bereda institutets lärare en efter tidsförhållandena lämpad
aflöning.»
Vid Ultima landtbruks-institut äro. enligt hvad Styrelsen öfver nämnda
institut upplyst, anställde följande lärare och tjensteman med löneförmåner upp
-
gående till nedannämnda belopp, nemligen:
l:o Föreståndaren....................................................................... Rdr 4,500: —
2:o Läraren i agrikulturkemi och föreståndaren för försökstationen,
sammanräknadt............................................. » 3,000: —
3:o Läraren i jordbruk och boskapsskötsel samt i mejeriskolan,
sammanräknadt................................................... » 1,950: —
é:o Inspektören, tillsammans..................................................... » 1,950: —~
5:o Veterinärläkaren, som tillika är lärare i anatomi, fysiologi,
hofbeslag och kunskapen om husdjurssjukdomar
samt vid mejeriskolan, tillsammans.............................. » 1,450: —
6:o Läraren i skogshushållning, trädgårdsskötsel, linearrit
ning,
mätning och nivellering, tillsammans ............... » 1,450: —
7:o Assistenten vid laboratorium, tillsammans........................ » 1,450: — •
8:o Kamreraren, som jemväl undervisar i bokhålleri och
vid mejeriskolan, tillsammans....................................... » 1,350: —
9:o Bokhållaren, tillsammans...................................................... » 650: —
10:o Läraren i botanik och zoologi............................................. » 700: —-
ll:o Läraren i fysik................................................................... » 300; —
12 :o Läraren i kameralistik........................................................ » 100: —
Rdr 18,850: —
Bih. till Piksd. Prut. j$74 1. Sand. I A/d. 17
132 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
Rörande desse lärare och tjensteman liar Styrelsen uppgifvit, att endast de
såsom extra-ordinarie lärare tjenstgörande lärarne i botanik och zoologi, i fysik
och i kamera] istik, Indika vore anställde, den förstnämnde vid enskildt läroverk
och de två sistnämnde vid Upsala Akademi, innehade annan befattning än vid
institutet; samt att i följd af lärjungarnes stora antal och läroämnenas omfattning
enhvar af institutets ordinarie lärare vore så upptagen af sin innehafvande
tjenst, att tjenstgöring på annat håll icke kunde dermed förenas, med undantag
endast för den veterinär-praktik, som veterinärläkaren kunde utöfva på den tid,
som efter fullgörande af honom åliggande daglig undervisningsskyldighet blefve
öfrig. Hvad nu anginge löneförmånerna, hade Styrelsen, som till fullo insett
behofvet af förbättring deri för åtskillig^ af de vid institutet anställde lärare
och tjensteman, verkställt noggran beräkning öfver det belopp, hvartill de erforderliga
löneförbättringarna skulle uppgå, och dervid funnit detta belopp icke
kunna understiga 2,(>00 Rdr. Yäl kunde Styrelsen öka elevafgifterna; men
då Staten i allmänhet hyllade den vackra grundsatsen, att undervisning borde
vara kostnadsfri, funnes icke skäl att i högre grad, än som redan skett, afvika
från denna grundsats vid institutet, som afsåge undervisning i landets förnämsta
modernäring och hvilket i allmänhet besöktes af medellösa ynglingar.
På grund häraf anhöllc Styrelsen, hvilken det jemlikt $ •> mom. b af Stadgarna
för institutet den 8 Maj 1868 ålågc att bestämma lärames och tjenstemännens
löner och arfvoden, det institutets årsanslag måtte för ifrågavarande
ändamål höjag med 2,600 Rdr.
I anledning af nu oinförmälde två framställningar har LandtbruksAkademiens
Förvaltnings-Komité anfört, att Komitén, som icke hade något
att dervid erinra, i underdånighet tillstyrkte bifall till samma framställningar;
hvarjemte Komitén med afseende derå, att den oerhörda stegringen
i lefnadskostnaderna gjorde lönetilläggen i högsta grad af behof
påkallade, samt enär dertill erforderliga belopp icke kunde blifva förr än
år 1875 på ordinarie stat uppförde, hemställt, att ifrågasatta lönetillökningarna
måtte få för år 1,874 såsom dyrtidstillägg utgå.
Vidare har Styrelsen öfver Ultima landtbruks-institut uti särskild
underdånig skrifvelse anhållit dels, att, enär prisen på lifsförnödenheter
och ved stigit så betydligt, att kostnaderna för elevernes underhåll blifvit
mycket höjda, samt behofvet af ökad och förbättrad undervisningsmateriel
befunnits allt mer och mer trängande, institutets årsanslag måtte, utöfver
det för förbättring af lärares och tjenstemäns löneförmåner ifrågasatta
belopp, höjas med 1,400 Rdr, dels ock att för gäldande af institutets
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 133
räntebärande skuld ett anslag för en gång måtte beviljas till belopp af
80,000 Rdr; varande till stöd för sistberörda framställning af Styrelsen
anfördt följande:
. »För omkring 2 år sedan tillät sig Styrelsen för Ultima landtbruksinstitut
att inför Eders Kongl. Maj:t uttala sina bekymmer öfver institutets
financiella ställning, och Eders Kongl. Maj:t behagade på Styrelsens
begäran bevilja institutet ett lån af 50,000 Rdr, hvarigenom största
delen af dess skuld blef ställd på amortering och Styrelsen befriades
från olägenheten att på sin enskilda kredit nödgas anskaffa medel äfven
utöfver hvad för löpande utgifter erfordras.
Ehuru väsendtlig den fördel var, som härigenom bereddes institutet
och ehuru Styrelsen fortfarande hoppas att institutet, om amorteringen
får fortgå under en mycket lång följd af år, kan afbetala sin skuld,
anser Styrelsen likväl den hushållning, som af den stora skuldsättningen
nödvändiggöras, vara för institutet såsom läroanstalt i det praktiska jordbruket
så menlig, att Styrelsen icke kan underlåta att ännu en gång för
denna angelägenhet i underdånighet utbedja sig Eders Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet.
Enligt 1872 års bokslut uppgick Institutets skuld, om den minskas
med institutets personela fordringar, men icke med säljbara förlag,
till 105,919 Rdr 83 öre Rmt. Skuldsättningen, som börjades samtidigt
med institutets verksamhet, har sedan fortgått och tillväxt i följd af
de betydliga kostnader, som skett för nybyggnader, byggnaders och
inventariers underhåll samt uppehållandet i öfrigt af institutets verksamhet.
Enligt hvad af institutets räkenskaper inhemtas, uppgå sedan
1848 nybyggnader till 99,797 Rdr 13 öre utöfver särskildt för sådant
ändamål erhållna anslag; dränering till 18,570 Rdr 94 öre; byggnaders
underhåll till 60,433 Rdr 94 öre; inventariers underhåll och afskrifning
å dess värde till 105,950 Rdr 87 öre, samt kostnaden för institutet,
utom den betydliga del af berörde underhåll, som kommer på institutet,
till 44,884 Rdr 67 öre öfver uppburne anslag och elevafgifter. ''
Landtegendomen, som under tiden gifvit en vexlande afkastning, halsa
mycket mindre kunnat fylla så stora behof, som en del af de kostnader,
som derpå nedlagts, först under de senare åren börjat att bära frukt, och
som den tryckta ekonomiska ställningen hindrat många åtgärder, som eljest
af en klok hushållning påkallats.
För att bedöma de utsigter, som förefinnas att kunna afbetala institutets
ofvanberörda skuld och tillika verka för institutets utveckling, torde
en jemförelse emellan de inkomster, som egendomen och rörelsen lemnat
under de sista tio åren, samt de årligen återkommande utgifter, som under
134 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
samma tid måst deraf bestridas, eller för närvarande äro att emotse, vara
upplysande. Enligt sammandrag har egendomen under eget bruk jemte
tegelbruket och arrendeafgifter af hemman och torp under berörde tid
i medeltal lemnat en årlig inkomst af 14,286 Rdr 36 öre, under det att
underhållet af byggnader fordrat en utgift af 3,129 Rdr 18 öre och inventarier,
afskri''ningen oberäknad, af 4,549 Rdr 24 öre, likaledes i årligt
medeltal. Till institutets öfriga utgifter, utom hvad af berörde underhåll
drabbar institutet, har egendomen bidragit med 656 Rdr 88 öre om året.
Ränteutgifterna åter hafva under den förflutna tiden varit lägre än för
framtiden kan beräknas, emedan Styrelsen tidtals haft betydliga obegagnade
byggnadsanslag till sitt förfogande, hvarpå räntan icke beräknats. Sedan
numera all institutets skuld, utom 18,000 Rdr till Kongl. Maj:t och Kronan,
är räntebärande, kan ränteutgiften icke beräknas lägre än till 4,000
Rdr om året. Om dessa utgifter, uppgående till omkring 12,000 Rdr, afräknas
från årsinkomsten, så återstår ej fullt 2,000 Rdr, som skulle kunna
användas till amortering af skuld; men då saknas också alla tillgångar
till sådana åtgärder för institutets och hushållningens utveckling, som fordra
kapitalförskott.
Då emellertid institutets bestämmelse, förutom det direkta meddelandet
a!'' theoretisk och praktisk undervisning i ett landtbruks rätta skötsel,
är, »att till föresyn och efterföljd framställa en till alla dess särskilda delar
tids- och ändamålsenligt anordnad landthushållning», och då till följd af
yrkets egen fortgående utveckling, fordringarne i detta afseende ständigt
växa, måste, oaktadt den under en följd af år på egendomens jordbruk
och till förökande af dess afkastning nedlagda arbetskostnad, ännu mycket
återstå att härutinnan åtgöra.
Sålunda torde, i öfverensstämmande med denna jordbrukets fortgående
utveckling, de hitintills vid egendomen antagna växtföljder, i den mån tillgången
på arbetskrafter sådant medgifver, böra lemna rum för ett intensivare
allt mer inkomstbringande brukningssätt; den till egendomen hörande
naturliga ängen, som lör närvarande gifver en både i qvantitativt och qvalitativt
afseende i förhållande till jordens godhet dålig afkastning, borde
förbättras; kreatursbesättningen, som för närvarande, helst om man afräknar
hvad som deraf icke tillhör institutet, är alldeles för ringa, i förhållande
till fodertillgången, borde betydligt ökas; nyare åkerbruksredskap och
macliiner, som vid institutet företrädesvis borde pröfvas och i hvars behandlande
undervisning borde meddelas, skulle anskaffas. Till allt sådant,
äfvensom till många andra åtgärder, som för den praktiska undervisningen
och det vigtiga syftet att bibringa lärjungarne insigt om ett ändamålsenligt
användande af kapital i jordbruket, äro påkallade, men icke derför lemna
Bil. N:o n b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814. 135
omedelbar vinst, saknas emellertid, om förhållandena icke förändras, alla
tillgångar; och Styrelsen nödgas redan nu stundom a "slå framställningar
om sådana förändringar och förbättringar, som uppenbart skulle medföra
betydlig besparing af arbete eller materialier, blott derföre att den något
mera betydande utgift som derför erfordras, icke kan ske utan att öka
institutets skulder eller åtminstone förhindra afbetalningens fortgång.»
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Landtbruks-Akademiens
Förvaltningskomité, — med erinran att ensamt ved, hvaraf hela behofvet
för Institutet måste årligen inköpas, på senare åren stigit så betydligt i
pris, att utgifterna för denna nödvändighetsvara utan tvifvel icke obetydligt
öfverstege den för läroverkets ekonomi särskildt afsedda tillökningen i
årsanslaget till belopp af 1,400 Rdr —, i underdånighet tillstyrkt bifall
till framställningen i denna del; hvarjemte Komitén i anledning af ansökningen
i ö''Vigt yttrat, att efter verkställd granskning af de lemnade uppgifterna
rörande institutets ekonomiska ställning samt i betraktande deraf,
att institutets jordbruk och hushållning omöjligen kunde, såsom vederborde,
på ett mönstergildt sätt bedrifvas, när nödigt rörelsekapital dertill saknades
och institutets verksamhet derjemte förlamades och nedtyngdes af en
betydlig räntebärande skuld, Komitén i underdånighet tillstyrkte bifall till
Styrelsens anhållan, att ett anslag för en gång till belopp af 80.000 Rdr
måtte hos Riksdagen begäras för gäldande af institntets räntebärande
skuld, på det institutet måtte blifva i tillfälle att med egendomens afkastning
kunna betala den skuld å 18,000 Rdr, hvarför detsamma häftade
till Kongl. Maj:t och Kronan, samt derjemte vinna nödigt förlagskapital
till ett fullt tidsenligt bedrifvande af sin landthushållning, såsom man kunde
fordra af en för modernäringens förkofran stiftad läroanstalt.
Med anledning af hvad Styrelsen och Förvaltnings-Komitén uppgifvit
derom, att Institutet häftade i skuld till Kongl. Maj:t och Kronan, torde det
tillåtas mig här erinra, dels att Kongl. Maj:t enligt Nådiga Bref den 24 Januari
1862, den 9 Januari 1863 och den 26 Februari 1864 för uppförande af
erforderliga byggnader å en nyodling beviljat Ultima landtbruks-institut ett
räntefritt lån å 20,000 Rdr, som skulle utgå från besparingarna å Sjette
hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarna samt återbetalas
på det sätt, att från och med år 1864 årligen till Statskontoret erlades 2,000
Rdr, som borde till godo föras nämnda besparingar; att 2,000 Rdr blifvit afbeta!
te, men att Kongl. Maj:t tid efter annan beviljat anstånd med fullgörande
af öfrige förfallne inbetalningar; samt att, efter det Styrelsen uti skrifvelse
den 18 December 1872 anhållit om anstånd äfven för sistnämnda år med afbetalning
å berörda skuld, Eders Kongl. Maj:t enligt Nådigt Bref den 28 i
samma månad icke funnit skäl bevilja ytterligare anstånd med af betalningarna
136 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
å ifrågavarande lån; dels ock att, uppå Styrelsens derom gjorda anhållan, Kongl.
Maj:t enligt Nådigt Bref den 1 December 1871 beviljat institutet ett låneunderstöd,
att från Handels- och Sjöfartsfonden utgå, till belopp af 50,000 Kdr,
hvarå under hvarje af de tre år, som, räknade från och med den dag beloppet
i allo utgått, närmast följde skulle af betalas 1,000 Kdr jemte ränta efter 5
procent om året för det vid hvarje af betalningstermin återstående kapitalbelopp;
hvarjemte förklarats att Kongl. Maj:t ville, uppå anmälan af Styrelsen
och med afseende å Institutets ekonomiska ställning, i Nåder förordna huru
efter nämnda tids utgång borde med af betalningen förhållas.
Slutligen får jag under denna anslagstitel anmäla, att Landtbruks-Akademiens
Förvaltnings-Komité uti sitt förstomförmälda memorial den 21 sistlidne
November, beträffande de två undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning,
hvilka enligt Nådiga Brefvet den 13 Juli 1866 vore tillförsäkrade enahanda
aflöning och samma rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmånerna,
som för Statens landtbruksingeniörer bestämts, hemställt att, i betraktande af
den inträffade stegringen i lefnadskostnaderna, nämnde två undervisare måtte
tillerkännas samma löneförbättring, som vore för landtbruksingeniörerne ifrågasatt,
eller att aflöningen finge vid dessa undervisares anställning utgå till belopp
af 2,000 Kdr samt derefter hvart femte år ökas med 500 Kdr, till dess lönebeloppet
efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring uppginge till 3,500 Kdr.
Genom bifall till denna framställning skulle aflöningen för bemälde undervisare,
hvilken enligt förutnämnda Nådiga Bref i de särskilda lönegraderna utgår
med 1.500 Rdr, 2,000 Rdr, 2,500 Kdr eller 3,000 Kdr, komma att i hvarje
grad höjas med 500 Rdr eller Kronor.
Hvad nu först angår frågan om förhöjning i anslaget för Alnarps landtbruks-institut,
finner jag Styrelsens öfver nämnda institut anförda yttrande
innefatta fullgiltiga skäl för bifall till den deri gjorda framställning.
Styrelsen öfver Ultima landtbruks-institut har icke uppgifvit, huru det
för förbättrande af lärarnes och tjenstemännens löneförmåner ifrågaställda anslag
borde fördelas. Behofvet af nämnda anslag synes mig emellertid vara tillräckligt
styrkt genom hvad Styrelsen upplyst angående lärarnes och tjenstemännens
lönevilkor och beskaffenheten af deras tjenstgöring, helst anslaget icke
fullt uppgår till det belopp, som för Alnarps Landtbruks-institut ansetts vara
för enahanda ändamål erforderligt. Hvad Styrelsen öfver Ultima landtbruks
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 137
institut odi Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité anfört beträffande de
af sistnämnda Styrelse i (ifrigt ifrågaställda anslag gifver mig anledning förorda
bifall till Styrelsens härutinnan gjorda framställningar.
På det af Förvaltnings-Komitén anförda skäl anser jag mig likaledes böra
förorda bifall till Koiniténs förslag i fråga om löneförbättring för undervisarne
i boskapsskötsel och mejerihushållning.
Slutligen torde det tillåtas mig erinra, att de Statens tjenare, hvilkas löner
utgå från nu ifrågavarande anslagstitel, äro i en helt annan ställning än de
embets- och tjensteman, för hvilka jag ansett mig böra äfven för år 1875 förorda
endast en tillfällig löneförbättring, och att förty de skäl, som hindrat mig
att för desse embets- och tjensteman föreslå lönetillökning på last, ordinarie
stat, icke äro i nu förevarande fall tillämpliga.
På grund af hvad jag sålunda anfört och enär förhållandena äro sådana,
att nu ifrågaställda löneförbättringar skäligen böra utgå från och med innevarande
år, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder
föreslå Riksdagen:
dels att för åstadkommande af nödig förbättring i lärarnes och tjenstemännens
vid Alnarps landtbruks-institut löneförmåner ej mindre bevilja på
ordinarie stat för år 1875 ett jemnadt belopp af 2,800 Kronor, än äfven till
utgående under innevarande år på extra stat anvisa enahanda belopp 2,800
Rdr eller Kronor;
dels att såväl till förbättrande af lärarnes och tjenstemännens vid Ultima
landtbruks-institut årliga löneförmåner med sammanräknad! belopp af 2,600
Rdr eller Kronor och för ökande från och med år 1875 af institutets expensmedel
med 1,400 Kronor på ordinarie stat för år 1875 bevilja tillsammans
4,000 Kronor, som och för förstnämnda ändamål anvisa på extra stat till ut
gående
under innevarande år 1874 2,600 Rdr eller Kronor;
dels att för gäldande af Ultima landtbruks-instituts räntebärande skuld
bevilja ett extra anslag att under år 1875 utgå med 80,000 Kronor;
dels och att medgifva, det första gradens aflöning för de två undervisarne
i boskapsskötsel och mejerihushållning höjes till 2,000 Kronor och att afföningen
må, efter innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han
blifvit antagen, ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,500
Krön oi, vidai c efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 Kronor och
slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 Kronor;
samt förty, och på det nuvarande innehafvarne af dessa beställningar må
komma i åtnjutande från och med innevarande år af ifrågasatta löneförbättringen,
ej mindre bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett belopp af 1,000
138 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj ris Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Kronor, än äfven till utgående under innevarande år på extra stat anvisa
1.000 Rdr eller Kronor.
Kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie
anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar,
hvilket för innevarande år utgör 164,600 Rdr, att höjas till 172,400 Rdr
eller Kronor eller med 7,800 Kronor;
Beträffande
13:o. Landtbriiks-lngeiiiörer och deras hitriiden
yttrade Departements-Chefen:
»Enligt hvad Landbruks-Akademiens Förvaltningskomité uti sitt under
nästföregående anslagstitel omnämnda memorial den 21 sistlidne November
anmält, hafva statens samtlige tolf Landtbruks-ingeniörer i en till
Komitén ingifven skrift gjort framställning om löneförbättring; och har
Komitén i betraktande af den inträffade stegringen af lefnadskostnaderna,
i underdånighet hemställt, att nämnde Ingeniörers aflöning, hvilken enligt
de i Kongl. Brefvet den 13 Juli 1866 stadgade grunder nu utginge
i fyra lönegrader med 1,500, 2,000, 2,500 och 3,000 Rdr, måtte höjas
med 500 Rdr för hvarje lönegrad och således bestämmas till 3,000, 2,500
3.000 och 3,500 Rdr; i sammanhang hvarmed och då Landtbruks-ingeniörernas
tjenstebefattning vore ytterst ansträngande samt lätt ledande till
sjuklighet, Komitén, såsom enda vilkoret för möjligheten att ständigt
kunna hafva ifrågavarande platser besatte med fullt tjenstbara personer,
i underdånighet föreslagit, att Landtbruks-ingeniörerne måtte förklaras
berättigade till pension när de vid uppnådda 30 tjensteår berömligen uppfyllt
sina åligganden under den tid, de såsom Landtbruks-stipendiater
och Ingeniörer varit i Statens tjenst anstälde.
Vidare torde det tillåtas mig erinra, att till arfvoden åt de tre Landtbruhs-Stijpendiater,
hvilka tjenstgöra såsom Landtbruks-ingeniörernas biträden
samt derunder utbildas för att i framtiden kunna anställas såsom
Landtbruks-ingeniörer, är enligt nyss omförmälda nådiga bref af den 13
Juli 1866 anvisadt ett sammanräknadt belopp af 2,400 Rdr, fördeladt
sålunda, att årliga understödet för den äldste stipendiaten utgår med 1,000
Rdr, för den andra med 800 Rdr och för den tredje med 600 Rdr emot
skyldighet för dem att, dä de dertill finnas kompetente, utan något vidare
tillskott eller arfvode, än ersättning, i likhet med hvad som tillkommer
Landtbruks-ingeniörerne, för resekostnader och dagtraktamente, tjenstgöra
såsom extra Ingeniörer vid de tillfällen, då antingen reqvisitionernas antal
eller förfall för någon af de ordinarie ingeniörerna kan påkalla särskildt
förordnande för extra Landtbruks-ingeniörer. Beträf
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 139
Beträffande detta anslag har Förvaltnings-Komitén i underdånighet
hemställt, att detsamma måtte höjas till 3,000 Rdr eller med 600 Rdr,
så att årliga understödet måtte kunna utgå för andre och tredje stipendiaterne
till samma belopp, som för äldste stipendiaten, eller med 1,000
Rdr. Understödet skulle således höjas för andre stipendiaten med 200
Rdr och för tredje stipendiaten med 400 Rdr.
Enär stegringen i lefnadskostnaderna gjorde de ifrågaställda lönetilläggen
i högsta grad af behof påkallade, samt dertill erforderliga belopp
icke kunde blifva förr än år 1875 på ordinarie stat uppförde, har
Förvaltnings-Komitén slutligen hemställt, att de under denna anslagstitel
ifrågasatta lönetillökningar måtte få för år 1874 såsom dyrtidstillägg utgå.
Det af Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité väckta förslag i
fråga om pensionsrätt för Statens Landtbruks-ingeniörer, hvilket förslag icke
lämpligen bör annorledes än i sammanhang med frågan om ordnande af
pensionsväsendet i dess helhet till behandling förekomma, kan jag af sådan
anledning för närvarande icke understödja. Deremot anser jag, under
åberopande af hvad jag förut anfört beträffande ifrågasatta löneförbättringar
för lärare och tjensteman vid landtbruksinstituten och för undervisarne
i boskapsskötsel och mejerihushållning, mig böra i underdånighet
förorda bifall till de af Förvaltnings-Komitén i öfrigt gjorda, af
mig nu anmälda framställningar.
Jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå
Riksdagen:
dels att medgifva, det första gradens aflöning för Statens Landtbruksingeniörer
höjes till 2,000 Kronor och att aflöningen sedan må, efter innehafvares
af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under, en tid
af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen,
ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,500 Kronor,
vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 Kronor och slutligen
efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500
Kronor;
samt förty, och på det de nuvarande tolf innehafvarne af dessa beställningar
må komma i åtnjutande från och med innevarande år af ifrågasatta
löneförbättringen, ej mindre bevilja på ordinarie stat för år 1875
ett belopp af 6,000 Kronor, än äfven till utgående under innevarande år
på extra stat anvisa 6,000 Rdr eller Kronor;
dels ock, på det årliga understöden till andre och tredje Landtbruks
Bih.
till Riksd. Prot. 1874. 1 Sand. 1 Afd. IB
i 40 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
stipendiaten må kunna från och med innevarande år höjas till samma
belopp, som utgår till äldste stipendiaten eller 1,000 Kronor, såväl för
år 1875 bevilja på ordinarie stat dertill erforderliga beloppet 600 Kronor
som ock till utgående under innevarande år anvisa på extra stat enahanda
belopp 600 Rdr eller Kronor.
Om dessa framställningar bifallas, kommer ordinarie anslaget till
»Landbruks-ingeniörer och deras biträden», hvilket för innevarande år
utgör 47,450 Rdr, att höjas till 54,050 Rdr eller Kronor, eller med 6,600
Kronor.»
Hvad angick
14:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanuanäriitgar
anförde Departements-Chefen:
»Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité har uti förut omförmälda
underdåniga memorial af den 21 sistlidne November jemväl gjort
framställningar i fråga om lönereglering för de statens tjenare, hvilkas
aflöning nu utgår eller enligt Komiténs åsigt borde utgå från denna anslagstitel.
Beträffande först
Förv altn ing sko rnitén
yttras i detta memorial följande:
»Första aflöningsstaten för Landtbruks-Akademiens tjensteman bestämdes
genom Kongl. Brefvet den 21 Januari 1813, då till en förvaltande
ledamot vid hvarje af de under Akademien lydande sju afdelningar,
i årligt arfvode för den tid förrättningen af honom bestriddes, anvisades
af Akademiens medel 300 Rdr Banko. Sedan den sjunde eller
räkenskaps-afdelningen, efter det särskild Kamrerare och Räkenskapsförare
blifvit antagen, indragits, äro de uti hufvudstaden eller dess granskap
boende ledamöterne, som oafbrutet äro i tillfälle att bivista Akademiens
sammankomster, fördelade på sex afdelningar, hvardera bestående
af ett visst antal ledamöter med en föredragande för de till afdelningen
hörande ärenden, af hvilka föredragande tvänne årligen afgå, då nya utses
eller de afgående åter inväljas. Förbemälde sex föredragande uppbära
såsom ledamöter af Akademiens Förvaltnings-Komité ännu af Akademiens
medel i årligt arfvode samma belopp, som i Akademiens första
stat bestämdes eller 450 Rdr rmt hvardera.
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 141
Genom Kongl. Brefvet den 12 Januari 1849 öfverlemnades åt Landtbruks-Akademiens
Förvaltnings-Komité öfverinseende! och kontrollen öfver
landtbruks-instituten och de lägre landtbruksskolorna, äfvensom öfver
Statens agronomer, kronans stamschäferier m. m. Sedan FörvaltningsKomitén
sålunda blifvit konstituerad till en byrå under Eders Kongl.
Maj:ts Civil-Departement, hvarigenom Komitéledamöternas göromål högst
betydligt förökats, anvisades genom Kongl. Brefvet den 80 Maj 1857 särskilda
af statsmedel utgående arfvodesbelopp till föredragandena, nemligen
till föredragandena i Landtbruks- samt Skogs- och Trädgårdsafdelningarne
300 Rdr åt hvardera, samt till föredragandena i Hushållnings- och Slöjdafdelningen,
i Mekaniska-, Vetenskaps- och Statistiska afdelningarna, 150
Rdr åt hvardera, eller tillsammans 1,200 Rdr Rmt, hvilken anvisningförnyats
genom Nådiga Brefven den 5 Mars 1858, den 25 Januari 1861
och den 13 November 1863. Det torde ligga"för öppen dag att dessa
till Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komités föredragande af statsmedel
utgående arfvoden äro, särdeles under nu varande förhållanden
allt för obetydliga såsom godtgörelse för den tid och det arbete, föredragandena
måste använda på handläggningen och utredningen af de
mångfaldiga år från år ökade ärenden, hvilka genom nådiga remisser
från Eders Kongl. Maj:t samt genom embetsskrifvelser från offentliga
myndigheter m. fl. eller annars komma under deras handläggning såsom
följd af förenämnda nådiga bref af den 12 Januari 1849. Det är emellertid
för Akademien och för det allmänna af vigt, att dessa föredragandeplatser
blifva beklädda med sakkunniga, hvar i sitt fack vetenskapligt
bildade personer, alldenstund det är på föredragandenas kunskaper och
nitfulla verksamhet som det till väsendtlig del beror, huruvida Akademien
och hennes Förvaltnings-Komité kan svara mot sin bestämmelse att
»verka för jordbrukets och dertill hörande näringars förkofran på det
sätt, Akademiens stadgar bjuda.» Under åberopande häraf och på det
ifrågavarande arfvoden måtte kunna i någon mån svara emot den tid,
föredragandena finge uppoffra, och det arbete, de måste nedlägga på de
många olikartade mål, som komme under Förvaltnings-Komiténs behandling-,
har Förvaltnings-Komitén i underdånighet hemställt, att utöfver de
enligt Kongl. Brefvet den 13 November 1863 till aflöning åt föredragandena
i Akademiens sex afdelningar anvisade medel, måtte beviljas
ytterligare 900 Rdr. Härigenom skulle, enär förut anvisade statsmedel
uppginge till 1,200 Rdr och arfvoden af Akademiens medel utgjorde tillsammans
2,700 Rdr, ett belopp af 4,800 Rdr blifva för ifrågavarande
ändamål tillgängligt, hvilket belopp borde fördelas sålunda, att hvarje
142 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
föredragande bekomme af statens och Akademiens medel ett sammanräknadt
arfvode af 800 Rdr.
Vidare har Förvaltnings-Komitén vackt förslag om beviljande af
arfvoden åt Komiténs adjungerade ledamöter. Uti detta ämne yttrar
Komitén följande:
»För behandling af mål och ärenden, hvilka, i följd af Eders Kongl.
Maj:ts särskilda nådiga förordnanden, till Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité
öfverlemnas, är, enligt § 4 af Landtbruks-Akademiens
stadgar, anbefaldt, att Komitén skall förstärkas med tvänne för kunskap
och erfarenhet i det egentliga landtbruket utmärkta ledamöter, hvilka,
jemte tvänne suppleanter, föreslås och väljas för 3 år, på sätt i stadgarne
föreskrifves. Dessa tvänne ledamöter af Förvaltnings-Komitén hafva hittills
icke uppburit något arfvode. Då deras tid emellertid tages i anspråk
att öfvervara Komiténs sammanträden för behandlingen af alla förenämnda
särskilda uppdrag, som till Komitén öfverlemnats, och desse
ledamöter derjemte måste anlitas för inspekteringar af landtbruksläroverken
samt för handläggningen af många andra ärenden, synes det icke
vara mer än billigt att äfven åt dem anvisas något arfvode för deras
tjenstgöring, och får Komitén i underdånighet hemställa, att för detta
ändamål måtte till Komiténs disposition anvisas 1,000 Rdr Rmt, att
med 500 Rdr såsom arfvode utgå till hvarje af dessa adjungerade ledamöter.
»
Hvad angår Akademiens Sekreterare har Komitén erinrat, att han
enligt Kongl. Brefvet den 13 November 1863 uppbure af statsmedel
4,000 Rdr samt enligt förut åberopade Kongl. Bref den 21 Januari 1813
af Akademiens medel åtnjöte ett årligt arfvode af 1,000 Rdr. Sekreterarens
löneförmåner utgjorde således 5,000 Rdr. Som emellertid det belopp,
hvartill Sekreterarens lön bestämdes för 10 år tillbaka, nu, sedan
lefnadskostnaderna så betydligt stigit, ingalunda svarade emot de behof,
hvilka då beräknades dermed kunna fyllas, hemställde Komitén att med
den för Landtbruks-Akademiens Sekreterare af statsmedel utgående lön
måtte förenas rätt till två ålderstillägg, hvarje å 500 Rdr, så att denne
tjensteman måtte få efter fem års med nit och skicklighet fullgjord tjenstgöring
af statsmedel uppbära i aflöning 4,500 Rdr, samt efter 10 års
tjenstgöring 5,000 Rdr, eller med dessa båda ålderstillägg en tillökning
af 20 procent af hela lönebeloppet, hvilket sålunda skulle komma att
blifva motsvarigt den aflöning, som tillkomme eller ansåges böra tilldelas
Föreståndarne för Landtbruks-Instituten och Professorerna vid rikets
Universiteter.
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 143
För Akademiens öfriga tjenstemän, nämligen hennes Kamrerare, Ombudsman
och tre Kanslister har Komitén icke ansett sig böra föreslå någon
löneförhöjning. Den summa, som Komitén af statsmedel egde att använda
till arfvode för Kanslisterne, nämligen enligt Kongl. Brefven den 30 Maj
1857 och den 13 November 1863 ................................................... 530 Rdr
samt enligt Kongl. Brefvet den 13 September 1865................. 470 »
eller tillsammans 1,000 Rdr,
vore väl, äfven med inberäkning af det arfvode af 450 Rdr, som, enligt
Kongl. Brefven den 25 Januari 1842 och den 20 April 1849 till ena
Kanslisten utginge från Manufakturmedlen, alltför otillräcklig, för att dermed
kunna skäligen aflöna de för Akademien och dess Förvaltningskomité
nödiga kanslibiträden jemte Bibliotekarie för vården af Akademiens boksamling;
men som Komitén hade för afsigt föreslå sådan omorganisation
af kansliet, att detsamma i stället för att utgöras af tre tjenstemän, såsom
nu vore händelsen, måtte komma att bestå af tvä, en Kanslist och
Registrator samt en Bibliotekarie, hvilken sednare äfven skulle vara
skyldig att biträda vid kansligörotnålen, då ärendenas behandling det fordrade;
samt Komitén härvid önskade kunna för Akademiens och sitt
kansli antaga mera fasta biträden, än som för närvarande kunde påräknas,
och i sammanhang härmed få dessa tjenstemäns aflöning reglerad;
anhölle Komitén att få, då tidpunkten för en sådan förändring vore inne,
hos Eders Kongl. Maj:t göra den underdåniga framställning, hvartill förhållandena
kunde föranleda.»
Rörande Akademiens tjenstemän vid dess experimentalfält och agrilkulturkemiska
försöksanstalt, har Komitén yttrat sig på följande sätt:
»Intendenten vid Experimentalfältet uppbär af statsmedel 2,400 Rdr,
af Akademiens medel.............................................................................. 600 »
samt tillgodonjuter naturaförmåner, uppskattade till.................. 600 »
Summa 3,600 Rdr.
Med hänseende till vigten och omfattningen af Intendentens befattning
får Komitén i underdånighet föreslå, att hans årliga aflöning af statsmedel
måtte höjas med 400 Rdr, så att hans löneförmåner måtte blifva
desamma, som äro tillerkände den vid Akademiens Försöksanstalt anställde
Agrikulturkemisten, eller 4,000 Rdr; hvarjemte Komitén i underdånighet
hemställer att åt såväl Intendenten som Agrikulturkemisten
måtte förunnas tvänne ålderstillägg, å 500 Rdr, för med nit och skicklighet
utöfvad tjenstgöring, så att hvarje af dessa båda tjenstemän hade
att uppbära i lön efter 5 års tjenstgöring 4,500 Rdr och efter 10 års
tjenstgöring 5,000 Rdr eller ett belopp motsvarande de löneförmåner, som
ära vara i fråga att beredas andra med dem jemförliga tjenstemän.
144 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Den vid kemiska Försöksanstalten till Agrikulturkemistens biträde
anstälde Assistenten uppbär för närvarande af statsmedel 1,200 Rdr.
Komitén får i underdånighet anhålla, att hans aflöning måtte höjas till
1,500 Rdr, hvilken summa med afseende på de särskilda kostnader för
mathållning m. m. som, till följd af hans bosättning vid Experimentalfältet
äro för honom oundvikliga, kan anses vara det minsta belopp, för
hvilket någon lämplig person för nämnde befattning kan påräknas».
Ytterligare har Förvaltnings-Komitén uti merberörda memorial hemställt
att undervisaren i fårskötseln och ullkulturen, hvilken enligt Kongl.
Brefvet den 31 Maj 1867 tillförsäkrats enahanda rätt till gradvis skeende
förbättring i löneförmåner, som beviljats undervisarne i boskapsskötsel
och mejerihushållning samt landtbruks-ingeniörerne, måtte komma i åtnjutande
af samma löneförbättring, som föreslagits för nämnde tjensteman,
eller att aflöningen vid första anställningen bestämdes till 2,000 Rdr samt
sedermera vid slutet af hvarje 5:te år ökades med 500 Rdr, tills lönebeloppet
efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring uppginge till 3,500 Rdr.
Med afseende derå att samtliga af Komitén ifrågaställda lönetillägg,
till följd af stegringen i lefnadskostnaderna, vore i högsta grad af behofvet
påkallade och då dessa lönetillägg ej före år 1875 kunde blifva
uppförda på ordinarie stat, har Förvaltnings-Komitén slutligen hemställt,
att lönetillökning efter enahanda grund, som af Komitén i hvarje särskildt
fall föreslagits, måtte såsom dyrtidstillägg få för år 1874 utgå, så att
den tjensteman, för hvilken rätt till ålderstillägg vore föreslagen, måtte
få redan för innevarande år tillgodonjuta den lönetillökning, som i förhållande
till hans tjenstetid kunde honom på sådan grund tillkomma.
I sammanhang med nu omförmälda framställningar får jag vidare i
underdånighet anmäla, att, sedan Riksdagens år 1872 församlade revisorer
hemställt att, derest det arfvode till belopp af 450 Rdr, som jemlikt förutnämnda
Kongl. Bref den 20 April 1849 utginge af manufakturmedlen
till det af Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité antagna skrifvarebiträde
i och för Komiténs befattning med anstalterna för ullkulturens
befrämjande, kunde anses vara fortfarande erforderligt, beloppet
måtte anvisas genom motsvarande förhöjning i Landtbruks-Akademiens
å Riksstaten uppförda anslag och således ej vidare från manufakturmedlen
utbetalas; så har Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 19 April
1873 anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga berörda förslag i Nådigt
öfvervägande samt derefter till nästkommande Riksdag göra den
framställning i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda. Uti
häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité
anfört, att då ifrågavarande arfvodesanslag vore för
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 145
Komitén behöfligt icke blott vid handhafvandet af de Kornitén åliggande
bestyr med schäferierna utan jemväl för utförande af öfriga uppdrag,
som Komitén tid efter annan fått sig anförtrodda, Komitén finge, med
biträdande i öfrigt af det framställda förslaget, i underdånighet hemställa,
att forenämnda från manufakturmedlen hittills utbetalta arfvode måtte
anvisas att framdeles utgå genom motsvarande förhöjning i det för Landtbruks-Akademien
å Riksstaten uppförda anslag.
Hvad nu först angår det af Förvaltnings-Komitén väckta förslag, att
Komiténs adjungerade ledamöter, hvilka hittills icke åtnjutit vedergällning, skulle
hvardera uppbära arfvode till belopp af 500 Rdr; så synes mig icke vara
ådagalagdt, att en sådan anordning, hvarigenom arten af det bemälde adjungerade
ledamöter lemnade förtroendeuppdrag skulle i viss mån förändras, är af
nu rådande förhållanden nödvändiggjord; hvadan jag anser mig icke för närvarande
böra understödja detta förslag.
Då Förvaltnings-Komitén icke ansett .nödigt äska förhöjning i de för aflönande
af Akademiens Kamrerare, Ombudsman och tre Kanslister afsedda belopp,
finner jag ej heller skäl derom göra framställning.
De af Förvaltnings-Komitén föreslagna anordningar för åstadkommande af
nödig förbättring uti föredragandenas och öfrigc, nu ifrågavarande tjensteman
aflönings vilkor synas mig ändamålsenliga och med billighet öfverensstämmande.
•Tåg anser mig således böra, under åberopande af hvad jag anfört beträffande
ifrågasatta löneförbättringar för lärarne och tjenstemännen vid landtbruksinstituten
samt undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning, förorda bifall
till de af Förvaltnings-Komitén i berörda hänseenden gjorda framställningar.
I anledning häraf torde det tillåtas mig erinra, att nuvarande Sekreteraren
och Intendenten vid experimentalfältet tillträdt sina innehafvande befattningar
den förre år 1862 och den sednare år 1860, till följd hvaraf de skulle vara
berättigade att redan från och med innevarande år tillgodonjuta båda de föreslagna
ålderstil]äggen; men att deremot Agrikultur-Kemisten tillträdt sin befattning
först under år 1869, hvadan första ålderstillägget icke skulle för honom
ifrågakomma förr än från och med år 1875.
Vidare får jag upplysa, att, sedan Förvaltnings-Komitén afgaf sitt underdåniga
memorial i ämnet, Direktören Louische IIofman-Bang, hvilken innehade
befattningen såsom undervisare i fårskötsel och ullkultur samt i nämnda egenskap
åtnjöt arfvode i högsta lönegraden till belopp af 3,000 Rdr, den 22 sistlidne
December aflidit. Enligt nu föreslagna aflöningsgrunder skulle, derest den
ledigblifna befattningen bör återbesättas, hvarom jag, innan Förvaltnings-Komitén
146 Bil. N:o 5 b. till KongI Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 1874.
i ämnet sig yttrat icke tilltror mig fälla något omdöme, efterträdaren allenast
undfå i arfvode 2,000 Rdr och således 1,000 Edr kunna från anslaget afföras.
Beträffande slutligen Riksdagens framställning i fråga om det jemlikt
Kongl. Brefvet den 20 April 18411 från manufakturmedlen utgående belopp
450 Rdr till arfvode åt det af Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité
antagna skrifvarebiträde i och för Komiténs befattning med anstalterna för ullkulturens
befrämjande, så, enär Förvaltnings-Komitén vitsordat, att berörda arfvodesanslag
är för Komitén behöfligt samt vid sådant förhållande lämpligt synes
vara, att det erforderliga beloppet anvisas till utgående under nu förevarande
anslagstitel, torde framställning härom böra hos Riksdagen göras.
På grund af hvad sålunda förekommit råder jag i underdånighet Eders
Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att
dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle från och med innevarande
år höja de af statsmedel till de sex föredragandena inom LandtbruksAkademiens
särskilda afdelningar utgående arfvoden till 350 Rdr eller Kronor
för hvardera, sä att de, inberäknad den af Akademiens medel utgående godtgörelse
af 450 Rdr eller Kronor, må komma i åtnjutande af årligt arfvode
till belopp af 800 Rdr eller Kronor hvardera, ej mindre bevilja på ordinarie
stat för år 1875 ett belopp af 900 Kronor än äfven till utgående under innevarande
år på extra stat anvisa enahanda belopp 900 Rdr eller Kronor;
dels att, på det Intendentens vid Landtbruks-Akademiens experimentalfält
af statsmedel utgående aflöning må kunna från och med innevarande år höjas
från 2,400 Rdr till 2,800 Rdr eller Kronor, såväl från är 1875 bevilja på
ordinarie stat 400 Kronor som ock till utgående under innevarande år anvisa
på extra stat enahanda belopp 400 Rdr eller Kronor;
dels medgifva, att ej mindre Intendentens lön, sådan den nu föreslagits,
än äfven Akademiens Sekreterares och Agrikultur-Kemistens af statsmedel utgående
löner må, efter inneha 1’vares af nämnda beställningar väl vitsordade
tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det,
då lian blifvit antagen eller framdeles antages, höjas med 500 Kronor, och
således årligen utgå för Intendenten med 3,300 Kronor och för hvarje af Sekreteraren
och Agrikultur-Kemisten med 4,500 Kronor, samt slutligen efter ytterligare
fem års enahanda tjenstgöring höjas för Intendenten till 3,800 Kronor
och för hvarje af Sekreteraren och Agrikultur-Kemisten till 5,000 Kronor;
dels, på grund häraf och på det innehafvarne af sistnämnde tre beställningar
må, i den mån de till följd af ålder i tjensten kunna vara dertill berättigade,
komma i åtnjutande från och med innevarande år af ifrågasatta löneförbättringen,
ej mindre bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett belopp af
2,500 Kronor, än äfven till utgående under innevarande år på extra stat anvisa
2,000 Rdr eller Kronor;
dels
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 147
dels för höjande från och med innevarande år af Assistentens vid Agrikulturkemiska
försöksanstalten aflöning från 1,200 Rdr till 1,500 Rdr
eller Kronor, bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett belopp af 300
Kronor äfvensom anvisa till utgående under innevarande år ett extra
anslag å likaledes 300 Rdr eller Kronor:
dels medgifva, att första gradens aflöning för undervisaren i fårskötseln
och ullkulturen höjes till 2,000 Kronor och att aflöningen må, efter
innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjensgöring under en tid
af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen,
ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,500 Kronor,
vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 Kronor och slutligen
efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 Kronor;
men, enär af det för närvarande å ifrågavarande anslag anvisade arfvodesbelopp
3,000 Rdr icke för aflöning af en nyantagen undervisare erfordras
mera än 2,000 Rdr, minska anslaget med 1,000 Rdr eller Kronor;
dels ock i stället för det från manufakturmedlen utgående anslag
till arfvode åt skrifvarebiträde för Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité,
hvilket anslag från och med år 1875 icke vidare bör från nämnda
medel utbetalas, bevilja på ordinarie stat under denna anslagstitel ett
motsvarande belopp eller 450 Kronor;
Kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie
anslaget till bef rämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,
hvilket för närvarande uppgår till 40,900 Rdr, att minskas med 1,000
Rdr, men höjas med 4,550 Rdr eller i det hela förhöjas med 3,550 Rdr
eller Kronor till 44,450 Kronor.
Under denna anslagstitel har jag vidare att anmäla, hurusom LandtbruksAkademien
uti underdånigt memorial den 17 sistlidne November anhållit, att
följande tre särskilda, för befrämjande af jordbrukets, boskapsskötselns och
mejerihushållningens samt trädgårdsodlingens utveckling behöfliga extra anslag
måtte hos Riksdagen äskas/ nemligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster 6,000: —
eller enahanda belopp, som under flera föregående år varit för berörda
ändamål anvisadt;
h) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjen
Transport
6,000: —
19
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd.
148 Bil. N:o 5 b. till Kongi. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport 6,000: —
ligast dera anställa ocli der Hushållnings-Sällskapen vilja förena
sig om sammanskott af medel till dessa utställningar........................ 5,000: —
Varande i afseende å nyssnämnda, hittills endast till 3,000
Rdr om året bestämda anslag, af Akademien i underdånighet anfördt:
att med understöd från samma anslag årliga täflingsmöten
och prisutdelningar för gödboskap och mejeriprodukter m. m. under
de närmast föregående åren hållits uti Göteborg, Malmö, Kalmar
och “ Katrineholm samt sistlidna år äfven i Carlstad; att i
dessa möten täflande deltagit från områdena föi HushallningsSällskapen
i södra och vestra delarne af landet samt från Södermanlands,
Östergötlands, Galmar och Vermlands län; samt att sedan
sistnämnda läns Ilushållnings-Sällskap nu förklarat sig framgent
vilja anställa sådana möten, och enahanda önskningar äfven
uttalats af Hushållnings-Sällskapen i Kopparbergs, Gefleborgs, Vester-Norrlands
och Vesterbottens län, Akademien ansåge sig böra
föreslå en förhöjning i detta anslag med 2,000 Rdr, på det de bidrag,
som från detsamma skulle lemnas till det ökade antalet af oiter,
der täflingsmöten i förenämnda syftning kunde komma att hållas,
ej måtte blifva alltför obetydliga;
c) till Svenska Trädgårdsföreningen emot enahanda vilkor,
som vid föregående riksdagar varit bestämda, nemligen, att Föreningen,
så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och
plantor, företrädesvis till de folkskolestyrclser, som deiom göia
framställning och, jemte behörig redovisning för det eihållna statsbidraget-,
till Landtbruks-Akademien afgifver berättelse om antalet
af de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning,
äfvensom rörande verkställda utdelningen af fruktträd samt
om öfriga föremål för föreningens verksamhet.................................... 4,500:
Summa Rdr 15,500: —.
Då Landtbruks-Akademien ansett ofvanberörda anslagsbelopp vara behöfliga
och desamma antagligen komma att främja jordbrukets, boskapsskötselns
och ”mejerihushållningens samt trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag
att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära, att dessa belopp måtte å
extra stat under denna anslagstitel för år 18/5 anvisas.
Slutligen bör under denna anslagstitel behandlas frågan om anskaffande
af de för de Geologiska undersvbnngnrna erforderliga medel.
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 149
I afseende härå har jag först att anmäla en af Chefen för Sveriges geologiska
undersökning uti underdånigt memorial den 28 sistlidne November gjord
framställning i fråga om förbättring af den vid geologiska byrån anställda
personals aflöningsvilkor.
Rörande detta ämne har bemälde Chef uti nyss åberopade underdåniga
memorial, jemte erinran att den under sednare åren inträffade, allmänt kända
stegring i lefnadskostnaderna, hvilken af honom beräknats till minst 33 procent,
påkallade en förbättring i lönevilkoren äfven för ifrågavarande tjensteman,
anfört flera särskilda orsaker, hvilka, enligt hans åsigt, gjorde en dylik
förbättring för sagda tjensteman erforderlig.
Den geologiska undersökningen intoge nemligen en dubbel ställning, i det
den måste på en gång vara en vetenskaplig institution och ett praktiskt embetsverk.
Undersökningens verksamhet måste vara strängt vetenskaplig, på
samma gång som hon måste gifva ett praktiskt ekonomiskt resultat. Efter dessa
fordringar måste anspråken på Undersökningens personal lämpas. Såsom hufvudvilkor
för duglighet till befattning inom Undersökningen måste derför uppställas
vetenskaplig bildning, förenad med förmåga af produktiv natur, till ett
mått, som väl närmast kunde jemföras med hvad vid universiteten fordrades af
den, åt hvilken meddelades venia docendi, under det att tillika erfordrades en
praktisk Inriktning samt öppen blick för praktiskt ekonomiska förhållanden.
Men att i en tid, sådan som den närvarande, då den praktiska ekonomiens kikare
fått ögonen öppna för den sanningen, att ett förbund med theorien vore
hufvudvilkoret för ernående af de högsta ekonomiska resultat, och följaktligen
erbjöde de män, som med theoretisk insigt förenade praktisk duglighet, de största
ekonomiska fördelar, kunna i Statens tjenst bibehålla desse, vore en svårighet,
som den Geologiska Undersökningens erfarenhet, såväl som andra institutioners
med vetenskaplig halt, måst vitsorda. Ännu för få år sedan hade en yngre
naturforskare, som egnade sig åt geologiska och kemiska studier, endast undantagsvis
andra tillfällen att genom dessa kunskaper förvärfva sig sitt uppehälle,
än genom att söka anställning vid Statens vetenskapliga institutioner eller läroanstalter;
och sådane unge män hade också under de sednare åren blifvit för
Sveriges Geologiska Undersökning företrädesvis eftersökte samt gerna mottagit
anställning vid densamma. Förhållandet vore numera förändrad! Exempelvis
kunde anföras, att tre docenter i geologi vid Upsala Universitet vore anställde
i Bergslagen på särdeles fördelaktiga vilkor. En af docenterne i samma ämnevid
Lunds Universitet vore föreståndare vid en folkhögskola och utförde under
somrarne privata agronomiskt-geologiska undersökningar. Den Geologiska Undersökningens
egen erfarenhet vore ej bättre. En af de nyss nämnde docenterne
hade varit anställd vid Undersökningen, men derifrån afgått; en annan
af dess personal hade lemnat sin kemist- och amanuensbefattning" för att in
-
150 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
rätta en privat kemisk-teknisk byrå, och slutligen hade Undersökningens aktuarie
och nivellör öfvertagit befattning såsom föreståndare för Generalstabens
litografiska anstalt för att i sammanhang med utöfningen af denna befattningidka
enskild affärsverksamhet af liknande art. Dessa exempel talade tydligt
nog om svårigheten att täfla med den enskilda företagsamheten och i Statens
tjenst bibehålla de krafter, som, för att på vederbörligt sätt utföra de för landet
vigtiga geologiska undersökningarnc, vore af nöden. En sådan täflan torde snart
nog blifva omöjlig, om den Geologiska Undersökningens ernbets- och tjensteman
ej erhölle ersättning, som i någon mån kunde jemföras med den, hvilken de i
den enskilda nyttans tjenst kunde påräkna; och då dertill lades, att den vid
nämnda Undersökning anställda personalen hade en ansträngd och för helsan
ganska menlig tjenstgöring, samt att de, såsom antagne endast på extraordinarie
stat, hade en osäker ställning och vore i saknad af alla pensionsförmåner,
ansåge Chefen en förbättring i aflöningsvilkor för dem kunna med skäl
anses vara af behofvet påkallad.
Vidkommande åter beloppet af den erforderliga löneförhöjningen, funne
Chefen framställande af förslag derom vara af icke ringa svårighet, i följd af
de många olika faktorer, som borde tagas i beräkning.
Enligt nu gällande bestämmelser, hufvudsakligen meddelade i Nådiga Brefven
den 27 April 1858 och den 31 Maj 1867, åtnjöte de vid Undersökningen
anställde geologer:
första året......................................................... 600 Ildr
andra » ............. 800 »
tredje » ......................................................... 1,000 »
fjerde » ........................................................ 1,200 »
femte » ......................................................... 1,500 »
sjette » och följande till och med 10:de 2,000 »
elfte » » » » 15:de 2,500 »
sextonde » » ................................. 3,000 »
Det bemyndigande, som blifvit Chefen gifvet, att efter bepröfvande höja
aflöningen i de lägre lönegraderna, hade dock i följd dels deraf, att sådane
personer, som i allo vore nybörjare, icke mera vunnit anställning, dels ock af
svårigheten att finna personer med någon duglighet, som velat för så ringa aflöning
som i dessa lönegrader vore bestämd, inträda vid Undersökningen, ledt
derhän att aflöningen i allmänhet för den yngsta geologen utgjort från 1,000
till 1,500 Ildr, och sedermera efter tjenstetiden, i enlighet med de fastställda
grunderna, stegrats. Den vid Undersökningen anställde aktuarie och nivellör
samt undersökningens kemist hade äfvenledes åtnjutit aflöning efter samma bestämmelser
i mån af sin tjensteåldcr inom Undersökningen.
Bil■ N:o 5 b. till Konc/l. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 151
Det vore med klokhet och rättvisa förenligt, att grundsatsen om lönens
stigande med tjenstetiden bibehölles. Deremot vore mindre lämpligt, att så
många lönegrader, som de nu bestämda, qvarstodc, helst erfarenheten, på sätt
nyss blifvit omförmäldt, gifvit vid handen, att aflöning i de lägsta lönegraderna
ej vidare kunde någon tilldelas. Det maximum af löneinkomst, hvartill en af
Undersökningens tjensteman borde hinna, kunde, i betraktande af de qvalifikationer,
som af honom måste fordras, och af den omständigheten att någon annan
befordran endast undantagsvis al honom vunnes, ej sättas lägre än 4,500
K dr. Hvad åter minimum beträffade, ansåge Chefen den honom nu medgifna
rätt, att jemka aflöningen i de lägre lönegraderna, vara ändamålsenlig, hvadan
honom borde såsom hittills medgifvas att, för dels förvärfvande åt, dels bibehållande
vid Undersökningen af lämpliga yngre krafter, tillerkänna dem arfvode
till belopp, som finge vexla emellan 1,000 Rdr, — under hvilken ersättning
numera ingen lämplig person kunde erhållas, — och 2,000 Rdr. Yid
ingången af (Ute tjensteåret borde en aflöning af 3,000 Rdr kunna medgifvas
och sedermera en tillökning hvart 5:te år af 500 Rdr, intilldess efter tjugo
tjenstcär den högsta aflöningen, 4,500 Rdr, ernåddes.
I fråga derefter om det arfvode, som borde Chefen tilldelas, mötte vid
dess bestämmande den svårighet, att hans befattning iclce vore lätt jemförlig
med någon annan embetsställning. I någon mån syntes den dock kunna förliknas
med Föreståndarens för Teknologiska Institutet. Denne åtnjöte för närvarande
5,000 Rclrs lön jemte fri bostad. Så vidt Chefen hade sig bekant,
hade nu för honom föreslagits en förhöjning till G,400 Rdr jemte bibehållande
af boställsvåningcn. Vidare förekomme härvid den omständigheten, att redan
år 1858 funnits skäligt att medgifva Chefen för Geologiska Undersökningen arfvode
till belopp af G,000 Rdr. Detta hade dock, sedan det under åren 1870
och 1871 utgått enligt särskilda, efter då bestående förhållanden lämpade bestämmelser,
från och med år 1872 minskats till 5,500 Rdr. Under närvarande
förhållanden torde en tillökning med 25 procent i den redan år 1858
för Chefen afsedda aflöning icke finnas obillig. I sådant fall skulle han komma
i åtnjutande af 7,500 Rdr årligt arfvode, hvilket icke torde öfverstiga de för
Teknologiska Institutets Föreståndare föreslagna 6,400 Rdr jemte embetsvåning.
Enär vidare Undersökningens Vaktmästare åtnjöte endast GOO Rdrs aflöning
jemte bostad, borde, i betraktande af de stegrade lefnadskostnadema och
ökade arbetsprisen, en förhöjning med 150 Rdr honom medgifvas i likhet med
hvad förut blifvit de fleste af hans vederlikar beviljadt.
Slutligen finge Chefen till Eders Kong! Maj:ts nådiga pröfning hemställa,
huruvida icke de omständigheter, som gjorde förbättring af lönevilkoren af behofvet
påkallad, vore af den tryckande natur, att löneförbättringen borde inträda
med 1874 års början. För uppbringande af lönerna till de belopp,
152 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
hvartill de i enlighet med föreslagna grunderna borde uppgå, erfordrades enligt
bifogad uträkning tillsammans 10,700 Rdr att för år 1874, utöfver redan
tillgängliga eller påräknade medel, såsom extra anslag utgå.
Emellertid har Chefen för Sveriges Geologiska Undersökning den 2 sistlidne
December afgifvit förslag till Aflönings- och Utgiftsstat för undersökningen
under år 1874, upprättadt med hänsyn till gällande föreskrifter om aflöning;
och har Eders Kongl. Maj:t den 5 i sistnämnde månad i enlighet med samma
förslag fastställt följande stat:
Aflöningar:
Chefen för Sveriges Geologiska Undersökning, årslön
En Geolog, hvilken, enär han jemlikt Kongl. Erefvet
den 6 December 1872 åtnjuter tjenstledighet till
den 1 nästkommande April, eger af årslönen, 3,000
Rdr, uppbära endast de trenne senare qvartalen med
Fem Geologer, årslönen ä 2,500: — ........................
En biträdande Geolog och Palseontolog, årslön .........
Två biträdande Geologer, årslön ä 1,200: — .........
Kemisten och Mineralogen, årslön.................................
Vaktmästaren, årslön.........................................................
Särskildt arfvode till biträde åt Chefen vid utöfvandet
af kontrollen öfver arbetena: under årets första
qvartal, jemlikt Kongl. Brefvet den 6 December
1872, efter 500 Rdr för år och under de trenne
sednare qvartalen efter 1,000 Rdr för år...............
Flitpenningar och extra ersättningar för öfverarbete,
jemlikt Kongl. Brefvet den 11 November 1870,
förslagsvis .....................................................................
Godtgörelser till tillfälliga biträden under vintern, jemlikt
Kongl. Brefvet den 16 April 1870, förslagsvis
Arfvoden, utöfver rese- och traktamentsersättningar,
till de mera öfvade och skicklige bland de tillfälliga
biträdena vid sommararbetena, jemlikt Kongl.
Brefvet den 12 Maj 1871, förslagsvis.....................
5,500: —
2,250: —
12,500: —
2,000: —
2,400: —
1,200: —
600: —
875: —
1,500: —
1,000: —
2,000: —
31,825: —
Utgifter för arbetena på fältet:
Rese- och traktamentsersättningar: till Chefen efter 5:te
klassen i gällande resereglemente, Chefens biträde
Transport 31,825: —
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. pr0p. N:o 1, om Statsverket 1874. 153
Transport 31,825: —
efter 6:te klassen, fem Geologer efter 7:de klassen,
samt tre biträdande Geologer, en Mineralog ock nio
tillfälliga biträden för sommararbetena efter 8:de
klassen, förslagsvis .................................................... 18,300: —
Inköp och reparationer af undersökningsverktyg
och instrument, inköp, kopiering och uppfodring
af rekognosceringskartor m. in., förslagsvis...... 500: — -^g gQQ. _
Byrå-Af delningen:
Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmateriel,
öfriga förbrukningsartiklar m. m., förslagsvis........................... 750: —
Laboratorium:
Inköp och reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning
m. m., förslagsvis...................................................... 1,000: —
Museum:
Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar
m. m., förslagsvis............................................................................. 1,200: —
Bibliotheket:
Inköp och bindning af böcker, omkostnader för utbytet med
utlandet m. m., förslagsvis............................................................ 800: —
Kart- och boktrycket:
Tryckning af geologiska kartor med beskrifningar samt af
monografier m. m., förslagsvis..................................................... 10,300: —
Värmeledningen, ved och vatten:
Omkostnader, förslagsvis................................................... 1,500: —
Diverse utgifter:
Lokalernas rengöring m. m., förslagsvis....................................... 500: —
Oförutsedda utgifter, förslagsvis...................................................... 1,325: —
Summa Rdr 68,000: —
För bestridande af berörda utgifter äro att tillgå:
l:o det för innevarande år anvisade extra-ordinarie anslag 58,000
Rdr; 2:o inflytande medel för försålda kartor m. m., uppgående enligt
gjord beräkning till 2,000 Rdr; 3:o det anslag å 3,000 Rdr, som, enligt
154 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
hvad jag i mitt anförande till Statsrådsprotokollet den 10 Januari 1873
tillkännagifvit, Fullmäktige i Jernkontoret till utgående undei ai 1874
anvisat för verkställande af geologiska undersökningar inom Wermlands,
Westmanlands och Kopparbergs bergslag; samt 4:o behållning från år
1873, beräknad att uppgå till 5,000 Rdr, eller tillsammans 08,000 Rdr,
motsvarande utgifterna för det geologiska undersökningsverket undei åi
1874 enligt förut nämnda stat.
Med särskild underdånig skrifvelse har slutligen bemälde Chef öfver1
em nät, för slag sberäkning öfver de för geologiska undersökningen under
år 1875 erforderliga medel, hvarvid han tillika redogjort för undersökningens
nuvarande ståndpunkt; varande i berörda skrifvelse, hvilken åtföljts
af öfversigtskarta, anfördt hufvudsakligen: att undersökningarna i
skalan 1 : 50,000 under år 1873 fortgått i Södermanlands, Östergötlands,
Malmöhus, Christianstads och Örebro län, inom hvilka 15,2» qvadratmil
blifvit geologiskt kartlagda, så att hela det område, som sedan undeisökningarnes
början i denna skala bearbetats, nu utgjorde o59 qvadiatxnil;
att undersökningarna i skalan 1 : 100,000, hvilka fortsats inom Kronobergs
län samt äfven utsträckts öfver en del af Hallands län, omfattat
bladet »Ljungbv» af Topografiska Corpsens karta i samma skala, upptagande
en areal af omkring 23 qvadratmil, så att numera omkring 40
qvadratmil vore geologiskt kartlagda i skalan 1: 100,000; att afvägningar,
uppgående till omkring 65 mil, under året utförts inom Örebro, län
å kartebladen »Nora», »Latorp» och »Riseberga»; att geologiska öfversigtsresor
äfven under ifrågavarande år utförts inom vissa delar af landet;
att med det från Jernkontoret under åren 1872, 1873 och 1874 utgående
anslag af 3,000 Rdr för geognostiska undersökningar i bergslagerna, sådana
undersökningar år 1873 bekostats inom Nora och Lindes bergslag,
att af de vid geologiska byrån anstälde sex geologer en, för helsans vårdande
samt idkande af studier i utlandet, sedan den 1 April 1873 åtnjutit
tjenstledighet emot afstående af sina löneförmåner, hvilken tjenstledighet
tilländaginge först den 31 nästkommande Mars; att extra biträden
äfven under år 1873 varit vid de. geologiska undersökningarna använde;
att, förutom geologisk-agronomiska kartor öfver Skottorp i Halland
samt Tosterup i Skåne, ett geologiskt kartblad under året färdigtryckts,
hvarjemte dels 4 kartblad vore under tryckning och förmodades
snart blifva färdiga, dels från byrån utgifvits en med karta och profiler
försedd monografi öfver »Sveriges sydligare fjälltrakter».
Uti nämnda Förlag sb er åkning öfver de för Sveriges Geologiska undersökning
under år 1875 erforderliga medel hafva, under förutsättning a
bifall till hvad uti förutomförmälda memorial den 28 sistlidne November -
Bil. M:u 5 b. till Kongl. Alaj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 155
ber föreslagits i fråga om förbättring af de vid undersökningen nu gällande
lönevilkor, utgifterna beräknats till 75,000 Iidr, hvaraf
för aflöningar ..................................................... 44,500: —
» arbeten å fältet................................. 17,500: —
« byrå-afdelningen .......................................... 600: —
» laboratorium................................................. 700: —
>> museum ......................................................... 800: —
» biblioteket ................................................... 800: —
» kart- och boktrycket ................................. 8,000: —-
» värmeledning, ved och vatten .............. 1,500: —
» diverse utgifter............................................. 600: —
Summa Rdr 75,000: —
Enär likväl inflytande medel genom försäljning af kartor m. m.
sannolikt under år 1875 uppginge till omkring 3,000 Rdr, har Chefen
ansett ett anslag till belopp af 72,000 Rdr tillräckligt för bestridande af
utgifterna under samma år samt anhållit, att detta belopp måtte för
ändamålet hos Riksdagen äskas.
I anledning deraf, att uti förut omförmälda, för innevarande år fastställda
stat icke upptages lön för den vid geologiska undersökningen anställde
Nivellör och Aktuarie, torde det tillåtas mig erinra, att Eders
Kong!. Maj:t uppå innehafvarens af nämnda befattningar derom gjorda
ansökning enligt Nådigt Bref den 28 sistlidne November beviljat honom
tjenstledighet under innevarande år med skyldighet för honom att under
tiden afstå från de med berörda befattningar förenade löneförmåner; i
sammanhang hvarmed Eders Kongl. Maj:t förordnat, att, utan hinder af
derom i Nådiga Brefvet den 11 November 1870 meddelad föreskrift, omförmälda
befattningar finge under berörda tid upprätthållas på det sätt,
att i frågakommande nivelleringar utfördes genom antaget extra biträde
samt Aktuarietjensten bestredes af den geolog, som dertill af Chefen för
Civil-Departementet förordnades och hvilken geolog borde bibehålla det
honom tillkommande geologs-arfvode samt vara pligtig att under sommaren
tjenstgöra jemväl såsom geolog.
Hvad nu armår den af Chefen uti förut omförmälda memorial den
o
28 sistlidne November gjorda framställning, så synes mig, genom hvad i
berörda memorial anförts, vara till fullo ådagalagdt, att de i enlighet
med Riksdagens medgifvande af Kongl. Maj: t meddelade bestämmelser
rörande aflöning för den vid geologiska undersökningen anställde personal
numera icke kunna anses fullt ändamålsenliga, och att, såvid geoloBih.
till liilsd. Prat. 1874. 1 Sami. 1 A/d. ‘-0
156 Bil. N:o 5 b. till Kong!. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o t. om Statsverket 1874.
giska undersökningen skall kunna motsvara de anspråk, soin på henne
ställas, aflöningsvilkoren måste förbättras. Den hittills vunna erfarenhet
och utredning rörande detta ämne är emellertid icke så fullständig, att
jag anser mig kunna i afseende å de bestämmelser härom, som böra
framgent lända till efterrättelse, nu framlägga förslag för att, i händelse
det vunne Eders Kongl. Maj:ts godkännande, underställas Riksdagens
pröfning. Jag måste således inskränka mig till att för åren 1874 och
1875 föreslå tillämpning af de utaf Eders Kongl. Maj:t uppå föredragning
af Chefen för Finans-Departementet antagna allmänna grunder för
tillfällig löneförbättring; dock att, enär vaktmästarens lön redan finnes
bestämd till belopp af 600 Rdr, och aflöningen för en äldre vaktmästare
vid statens verk i hufvudstaden numera i allmänhet utgår till belopp af
750 Rdr, lönetillökningen för vaktmästaren torde böra bestämmas till
150 Rdr.
1 enlighet härmed skulle för den uti innevarande års stat upptagna
personal ifrågakomma följande lönetillägg, nemligen:
för Chefen med lön å 5,500 Rdr ...................................................... 1,500: —
» en geolog med lön å 3,000 Rdr, hvaraf han, enär han åtnjuter
tjenstledighet till den 1 April, uppbär endast
tre fjerdedelar eller 2,250 Rdr.......................................... 675: —
» 5 geologer med lön å 2,500 Rdr................................................ 3,750: —
» 1 biträdande geolog och paheontolog med lön å 2,000 Rdr 600: -—
» 2 biträdande geologer med lön å 1,200 Rdr ........................ 720: —
» 1 kemist och mineralog med lön å 1,200 Rdr ..................... 360: —
» 1 vaktmästare med lön å 600 Rdr............................................. 150: —
för år 1874..................................................................... Summa Rdr 7,755: -—
För beräknande af det för år 1875 till afiöningar erforderliga belopp
bör summan af de för enahanda ändamål uti innevarande års stat upptagna
belopp ........................................................................................ 31,825:
ökas med dels ett qvartals lön åt förbemälde, nu tjenstledige
geolog .............................................................................. 750: —
dels beloppet af den Nivellören och Aktuarien tillkommande
lön............................................................... 3,000: — g _
Summa Rdr 35,575:
Om härefter tillägges ej mindre 30 procent dyrtidstillägg å
berörda belopp 3,750 Rdr......................................... 1,125: —
än äfven summan af de för år 1874 beräknade
dyrtidstillägg................................................................ 7,755: — g 880;
så blifver
Summan Rdr 44,455: —
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pvop. N:o 1, om Statsverket 1874. 157
eller i rundt tal 44,500 Rdr det belopp, som för är 1875 skulle erfordras
till a tlöningar.
För berörda ändamål liar Obeden förslagsvis beräknat enahanda belopp.
Hvad angår öfrige under år 1875 förekommande utgifter, finner jag ej skäl
till anmärkning emot de af Chefen derom gjorda beräkningar.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen
dels att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle bevilja tillfällig
löneförbättring för innevarande år 1874 åt Chefen för Sveriges geologiska undersökning
till belopp af 1,500 Rdr. åt de vid undersökningen anställde tjensteman
med 30 procent å utgående lönebelopp och åt vaktmästaren med 150
Rdr, till utgående under innevarande år på extra stat anvisa dertill erforderliga
beloppet 7,755 Rdr eller Kronor;
dels ock att, för fortsättande under är 1875 af de geologiska undersökningarna
och på det den dervid anställda personal derunder må komma i åtnjutande
af förhöjd aflöning enligt förutnämnda grunder, bevilja ett extra anslag
för samma år till belopp af 72,000 Kronor.
Hvad angick anslagstiteln:
15:o. Hästafvelns förbättrande
yttrade Departements-Ohefen följande:
»Stuteri-Ofverstyrelsen har, efter föregående öfverläggningar inom Stuterikommissionen,
uppgjort och med underdånigt memorial öfverlemnat förslag till
ny ordinarie afiöningsstat för embets- och tjensteman hos Styrelsen, hvilket
förslag upptager icke blott löneförhöjning, utan äfven förändring i aflöningssätt;
varande vid memorialet jemväl fogad en tablå, som utvisar nu varande
aflöningsförmåner för bemälde embets- och tjenstemän och är så lydande:
»Nu gällande stat för Stuteri-Öfverstyrelsen:
Riksmynt.
i
l
Chef (uppbär ej någon lön) ersättning för expenser ...
Sekreterare, arfvode ............................................................
ersättning för expenser samt Vaktmästares aflönande
.................. 600: —
.................. 1.000: —
.................. 150: —
Säger Rdr 1,750: —
158 Bil N:o 5 b. Kong!,. Majli» Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1874.
Nu gällande Atlönings-Stater för embete -
Strömsholm s.
j |
Km t. |
! j |
Råg. j 1 |
i Korn. |
Hö. |
Halm.! |
K. obe-j 1 |
Ved. . |
||
1 |
i |
| |
j |
J |
C:r. |
C:r. 1 |
st. |
Staf- |
||
1 |
Rdr. |
öre. |
kbf. |
k:r. |
kbf. | |
k:r. j |
rum. |
|||
1 1 Chef........................................................1 |
4,000 |
— |
79 |
2 |
79 i |
i 2 |
160 |
8 |
50 ; |
|
1 Intendent ...............................................! |
1,250 |
— |
39 |
6 |
39 ! |
6 |
120 1 |
— |
5 |
18 . |
inberäknadt 225 Rdr till skrifvarehjelp. |
] |
|||||||||
825 |
_ |
25 |
2 |
25 |
2 |
80 |
__ |
4 |
16 |
|
1 Andre beridare........................................; |
600 |
— |
13 |
2 |
13 |
2 |
40 |
— |
3 |
12 |
platsen hålles vakant. |
||||||||||
1 Kontrollör ............................................... |
450 |
— |
13 |
2 |
13 |
2 |
40 |
— |
2 |
10 |
halfva lönen utgår såsom arfvode. |
||||||||||
1 Bokhållare ................................................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- i |
|
1 Mennisko-läkare...................................... |
500 |
— |
13 |
2 |
13 |
2 |
112 |
16 |
3 |
14 |
1 Häst-läkare.............................................. |
550 |
— |
13 |
2 |
13 |
2 |
40 |
— |
o O |
10 |
1 Skogsförvaltare.......................................... |
300 |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
|
1 Skollärare ............................................... |
375 |
.... |
25 |
2 |
25 |
2 |
40 |
— |
3 |
10 |
1 Fodermarsk ......................................... |
350 |
— |
19 |
2 |
19 |
2 |
40 |
— |
3 |
Efter behof. |
1 Dito ............................................. |
350 |
19 |
2 |
19 |
2 |
40 |
__ |
3 |
dito |
|
Säger |
9,550 |
— |
260 |
4 |
260 |
4 |
712 |
i 16 |
! 37 |
— |
6,125 |
— |
258 |
~ |
234 |
— |
i |
* |
|||
4,900 |
— |
270 |
9 |
S 270 |
I 9 |
1 |
||||
å Stuteri-Öfver-Styrelsens stat .................. |
1,750 |
— |
— |
— |
j |
| — |
||||
Summa |
22,325 |
789 |
3 |
765 |
3 |
i : |
i; |
| [ |
Bil N:o 5 b. till Kong!.. Mnj:t.? Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1874. 159
cli tjenstemiiimen vid stuterierna.
0 |
t t e |
n |
b y- |
F |
1 y |
i n g |
e. |
||||||||||
Urat. |
Råg. |
Korn |
Potatis. |
Kofoder. |
Ved. |
Km t. |
Håg. |
Korn. |
Kobe- ten. |
Ved. |
|||||||
Rdr. |
öre. |
kbf. |
k:i*. |
kbf. |
k:r. |
kbf. |
k:r. |
st. |
famnar. |
Rdr. |
öre. |
kbf. |
k:,j |
kbf. J |
k:r. |
st. |
famnar. |
4,000 |
— |
84 |
78 |
__ _ |
— |
__ |
7 |
25 |
3,000 |
— |
100 |
8 |
100 |
8 |
5 |
för 400 Rdr |
|
600 |
— |
42 |
36 |
126 |
•* |
12 |
600 |
50 |
- 4 |
50 |
4 |
2 |
Efter behof. |
||||
600 |
— |
66 |
60 |
— |
126 |
Q Ö |
12 |
600 |
___ |
50 |
4 |
50 |
4 |
2 |
j för 50 Rdr. |
||
550 |
— |
36 |
- |
36 |
— |
96 |
— |
2 |
10 — |
450 |
— |
37 |
8 |
37 |
8 |
2 |
Efter behof. |
375 |
— |
30 |
— |
24 |
I 8 1 |
— |
2 |
8 |
250 |
31 |
31 - |
5 |
2 |
dito |
|||
6,125 |
_ |
258 |
234 1 i |
408 |
— |
17 |
67 |
4,900 |
270 |
9 |
270 .■ :■ |
9 |
13 ;■ |
160 Bil. N:o 5 b. till Komjl. MajUs Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.
Det uppgjorda förslaget till ny stat är så lydande:
»Underdånigt förslag till Aflönings-Stat för de hos Stuteri-öfverStyrelsen
samt vid Stuteri-Staten i orterna anställde einbets- och tjensteman,
vid uppgörande af hvilket förslag bostad med planteringsland ansetts
böra bibehållas för dem som förut varit i åtnjutande af sådan förmån.
. |
Kontant lön. |
Kofoder och beten. |
Ved. |
Anmärkningar.| |
|
Rdr. |
öre. |
St. |
Famnar. |
||
... 1 Stuteri-Öfver-Styrelsen. 1 Chef (uppbär ej någon lön) ersättning för 1 Sekreterare (arfvode)....................................... ersättning för expenser och Vaktmästares |
1,500 |
. |
|||
= Säger Rdr 2,250. = |
nä C''* |
||||
Strömsholms stuteri. |
oj e8 S 53 ccc • |
||||
1 Chef ............................................................... |
5,000 |
— |
6 |
50 |
o <u -cj c*- eu |
1 Intendent (inberäknadt 300 Rdr såsom skrif- |
o a 1 |
||||
varehjelp)................................................... |
1,800 |
— |
4 |
18 |
n=f B a |
1 Beridare, med skyldighet att vid stallskolan |
-C m’£j j |
||||
undervisa i ridning.................................... |
1,500 |
— |
3 |
16 |
■2 0i.| |
1 Menniskoläkare, arfvode, förslagsvis............... |
400 |
— |
16 |
° S u 2 |
|
1 Kontrollör, arfvode.......................................... |
300 |
— |
— |
— |
53 lc la « |
1 Hästläkare, med skyldighet att vid Stallskolan |
Z -o <- |
||||
undervisa i veterinär och hofbeslag ......... |
1,400 |
— |
3 |
16 |
a A3 -+S |
1 Skollärare ...................................................... |
600 |
— |
2 |
10 |
«§ i |
1 Skogförvaltare, arfvode ................................. |
300 |
— |
— |
— |
|
1 fodermarsk (inberäknadt 200 Rdr såsom tjenst- |
U -—i 13 q |
||||
göringspenningar)....................................... |
750 |
— |
2 |
8 |
9 « > ! |
1 Dito i årlig pension ....................................... |
100 |
— |
— |
4 |
- ^ |
— Säger Rdr 12,150. - |
U kO ii ^ * 3 O eo _ ^ :cä > v i |
||||
Anm. Vid nuvarande Intendentens afgång indrages såväl |
cT rn 2 ''Ö ! |
||||
hans som Kontrollörens tjenst, hvaremot en Bokhållare till- |
« •“ 2 „ i |
||||
sättes med samma lönevilkor som vid de aödra stuterierna. |
• 60 ^ s |
||||
Vid Skogsförvaltareus afgång ersättes han af en examinerad |
o eo |
||||
Skogvaktare. |
|||||
Ottenby stuteri. |
|||||
1 Chef ............................................................... |
5,000 |
— |
6 |
30 |
|
i 1 Beridare, med skyldighet att vid Stallskolan |
|||||
undervisa i ridning.................................... |
1,500 |
1 3 |
12 |
Bd. N:o 5 b. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 101
Kontmit
lön.
Rdr. öre.
Kofoder
och i Ved.
beten.
St.
Famnar.
Anmärkningar.
! Bokhållare (inberäknadt 300 Rdr såsom skrif-i
varehjelp)...................................................
1 Menniskoläkare, arfvode, förslagsvis............... j
1 Hästläkare, med skyldighet att vid Stallskolanjj
undervisa i veterinär och hofbeslag .........J|
1 Fodermarsk (inberäknadt 200 Rdr såsom tjenst-!;
göringspenniugar).......................................i
Säger Rdr 10,400. =
1,500
250
1,400
3
3
•>
i . « -S:¥ S
Flyinge stuteri.
1 Chef ...............................................................
1 Beridare, med skyldighet att vid Stallskolan
undervisa i ridning....................................
1 Bokhållare (inberäknadt 300 Rdr till skrif
varehjelp).
..................................................
1 Menniskohatare, arfvode, förslagsvis...............
1 Hästläkare, med skyldighet att vid Stallskolan
undervisa i veterinär och hofbeslag .........
1 Fodermarsk (inberäknadt 200 Rdr såsomtjenst
göringspenuingar).
........................................j
= Säger Rdr 10,300. = j
Summa penningar Rdr 35,100.
5,000
1,500
1,500
150
l,40n
(i
3
3
20
•c
1 5
2
! 5
2 5
; is: 2
4-°J
Till motiverande af den föreslagna nya staten har Styrelsen anfört
följande:
De förhöjningar i lönerna, detta förslag innehåller, har Styrelsen
ansett vara af den på senare tider högt uppdrifna lefnadskostnaden synnerligen
påkallade, men för dem tinnes ännu ett skäl, nemligen, att tjenstemännens
vid stuterierna göromål till följd'' af Eders Kong!. Maj:ts nådiga
Bref deri 1 November 1872 komma att i icke obetydlig mån ökas
dels genom prisbelöningssystemets införande öfver hela riket, dels ock
genom inrättandet af de anbefallda stallskolorna vid stuterierna, der undervisning
skall meddelas i ridning, körning, veterinär och hofbeslag, m. m.
I öfrigt har Styrelsen vid förslagets uppgörande utgått från följande
grunder:
l:o. Har Styrelsen ansett tjensteman af samma grad vid de olika
stuterierna böra erhålla samma löner, enär någon omständighet enligt
O o C
162 Bil. N:o o b. till Kanyl. Maj:lts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1874.
Styrelsens åsigt icke förefinnes, som försvarar det nu varande förhållandet,
att t. ex. vid Flyinge stuteri en del tjensteman hafva mindre löner
an tjensteman i motsvarande grader vid de andra stuterierna.
2:o. Enär, enligt de nya från 1874 års midfasta gällande arrendekontrakten,
arrendena vid Strömsholm och Flyinge icke vidare komma
att utgöras i spanmål, har Styrelsen funnit denna i nuvarande stat upptagna
artikel böra förvandlas i penningelön.
3:o. I sitt den 17 December 1869 afgifna underdåniga betänkande
(sid. 101) hade Stuteri-Komitén väl, under förutsättning, att arrendatorerne
af Kungsladugårdarne skulle vid arrendenas förnyande tillförbindas
att leverera erforderlig mjölk efter visst pris, ansett kofodret kunna med
penningar ersättas; men dä enligt nu uppgjorda kontrakt om arrende af
så väl Strömsholms som Flyinge och Dahlby kungsgårdar, grundade på
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 9 November 1871, som bestämmer
att arrendet skall utgöras endast af hö, halm, hafre och penningar, arrendatorerne
icke kunna åläggas att leverera mjölk, ännu mindre till ett bestämdt
pris, blifver det för löntagaren, såvida nu utgående utfodring åt
lönekor skall utbytas mot penningar, nödvändigt att anskaffa och underhålla
egna kor, enär han icke på annat sätt kan erhålla den för sitt hushåll
oumbärliga mjölken; och då det dessutom blefve mindre betungande
för Staten att lemna redan befintliga natura-produkter såsom hö, halm
och gräsbete, emot att utbetala fullt motsvarande ersättning derför i penningar,
har Stuteri-Kommissionen enhälligt uttalat den åsigt, att det vore
så väl för Staten, som för löntagaren fördelaktigast om den sednare bibehölles
vid rättigheten att erhålla kofoder in natura, en åsigt som Styrelsen
för sin del icke kan annat än biträda; hvarföre ock Styrelsen ansett
utfodring af och kobete för ett bestämdt antal statkor böra i nya staten
bibehållas, dock med den jemkning i nuvarande antalet kor, att detsamma
för hela tjenstemannapersonalen nedsättes från 67 till 54 stycken,
hvilket sednare antal understiger det, som Stuteri-Komitén i sitt betänkande
upptagit.
4:o. Har Styrelsen ansett tjenstemännen böra bibehållas vid rätt till
bostad med kåltäppa eller mindre planteringsland.
Ehuruväl Eders Kongl. Maj:t torde i nåder finna de här ofvan anförda
skal — ökade lefnadskostnader och ökade göromål — böra påkalla
en förbättring i tjenstemännens löner, vågar Styrelsen dock i underdånighet
fästa Eder Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å ytterligare följande förhållanden,
som visa hvilka verkligen ansvarsfulla åligganden en del tjensteman
vid stuterierna innehafva och huru nödvändigt det är att förse
dem med tillräckliga löner. Sålunda
J.ul. A :o ö b. t ä! honyl. Muj:ts Nid. Prop. A'':n /, om Statsverket 1874.
löi
^ Sålunda är Beridaren Chefens närmaste man och förer under hans
frånvaro humlet inom stuteriet. Honom åligger det att ansvara för betäcknmgarne
hvarjemte han inrider stuteriets hästar och undervisar stalleieverne
i ridning m. in.
Hästläkaren åligger numera, utom förut föreskrifna skyldigheter
att utan särskild ersättning vid de nådigst anbefallda stallskolorna medde
a undervisning i veterinärlära och hofbeslag. Att till Hästläkare erhålla
den skickligaste är således af största vigt, men med nuvarande ringa
lönevilkor ar detta alldeles omöjligt och, än mer, stuterierna löpa risk
att vid intrattande vakans icke kunna återbesätta platsen af brist på kompetente
sökande. De med honom likställige länsdjurläkarne, hvilka för
närvarande hafva 1,000 Rdr i lön samt ersättning för hvarje förrättning
äfvensom regementenas sqvadronshästläkare, äro alla högre aflönade.
För en Menniskoläkare vid Strömsholm tinnes för närvarande lön på
stat uppförd, men enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 18 Februari
1870 får tjensten ej med ordinarie innehafvare besättas, utan uppehålles^den
af en utaf Sundhets-Collegium förordnad person. Emellertid
och då den talrika personalen vid Strömsholms kungsgård, uppgående
t,II att antal af 342 individer, gOr behofvet af eu pi stället boende liikåre
alldeles . oafvisligt, har Styrelsen i nu uppgjorda stat för en sådan
boStad och vcd’ ett arfvode, förslagsvis beräknadt
till 400 Rdr, eller samma belopp, som till den t. f. läkaren för närvarande
utgar. \ ni Ottenby och Flyinge åter, der personalen är mindre talrik
och vid hlyinge dessutom närbelägenhet till stad gör behofvet af läkare
på stallet icke fullt så trängande, liar Styrelsen inskränkt sig till begäran
om de mindre läkarearfvoden för dessa stuterier, som förslaget utvisar.
Skolläraren vid Strömsholm har full sysselsättning med det stora
antal barn inom skolåldern, uppgående till 65, som tillhör stuteriets persona.
och hvarutaf ej mindre än 62 barn samtidigt bevista skolan. Skulle
kommunen i en framtid öfvertaga skolundervisningen, kommer troligen
skolan i alla fall att inrättas på stuteriets egor och underhållet af densamma
att till största delen drabba stuteriet.
Fodermarsken åligger, utom att vid behof vikariera för Beridaren,
att hafva närmaste tillsynen öfver hästarne och fouraget. Han måste
deiat egna en oafbruten uppmärksamhet och bör derföre afiönas så, att
han pa lönen kan existera och finna sin fördel vid att qvarstanna på
platsen, emedan ett oftare ombyte af fodermarsk menligt inverkar på
stalltjenstgöringen och hästarnes välbefinnande.
Bih. Ull Rilsl. Prof. 1874. 1 Sond. / Afl.
21
164 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro\< N:o 1, om Statsverket 1874.
I sammanhang med aflemnande af det underdåniga förslaget till nya
stater, har Styrelsen ansett sig böra uttala den åsigt, dels att Skogstörvaltaren
vid Strömsholm, som till följd af nådiga Brefvet den oO Oktober
1850 uppbär ett årligt arfvode af 300 Rdr samt rese- och trakta
mentsersättning, vid nuvarande innehafvares afgång bör utbytas mot en
examinerad skogvaktare, dels ock att så väl Intendents-befattnmgen som
Kontrollörs-tjensten vid Strömsholm böra kunna indragas. Bemalde Intendents
och Kontrollörs åligganden kunna, enligt Styrelsens förmenande,
väl skötas, af en Bokhållare, såsom förhållandet är vid de tvä ofnga stuterierna;
och då Kontrollörstjensten för närvarande bestndes pa förordnande
mot åtnjutande af halfva lönen, bör vid nuvarande Intendentens
afgång hinder icke möta för den åsyftade indragningen, hvarom Styrel
-
sen
då torde hos Eders Kongl. Maj:t få göra underdånig hemställan.
Äfven en af de två Fodermarskerne vid Strömsholm anser Styrelsen
kunna indragas, såsom icke vidare behöflig; och då den till indragning
afsedde redan uppnått 60 års ålder och helt visst skulle falla stuteriets
fattigvård till last om han afskedades utan underhåll, hemställer Styrelsen
underdånigst, att han vid afskedstagande må å stuteriets stat uppföras
till erhållande af en årlig pension af 100 Rdr med rätt att bibehålla
bostad och kåltäppa; och har detta blifvit i den föreslagna staten beräknadt,
hvarjemte Andre Beridareplatsen vid Strömsholm, som för närvarande
hålles vakant och väl kan undvaras, icke ansetts böra i ny stat
1) B F
Beträffande tiden för tillämpning af den föreslagna nya staten, torde
densamma få beräknas från 1875 års början. _
För den händelse Eders Kongl. Maj:t nådigst gillar den uppgjorda
staten, hvilken, (efter det lönerna för Kontrollören, Andra Bendaren och
ena Fodermarsken vid Strömsholm blifvit uteslutna och i stället uppförts
ett mindre arfvode för Kontrollören af 300 Rdr samt pension åt Fodermarsken
med 100 Rdr), uppgår till 35,100 Rdr, så och då nuvarande
stat för de hos Stuteri-Öfver-Styrelsen och vid Stuterierna anställde embets-
och tjensteman uppgår:
i kontant.........................................................................,• • • "l! Mr 22>825: ~
i spån mål: 789 kub.-fot 3 kannor Rag och 765 kub.-fot 3 kannor Korn, beräknade efter 1872
års Riksmarkegångspris.................................... » ” 3,358:
i potatis: 408 kub.-fot ä l Rdr......................................... ” 8
eller tillhopa till Rdr 26,091
............... Rdr 9,009
uppkommer en ökad årlig utgift af
Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 165
Då de förhållanden, hvilka enligt Styrelsens åsigt påkallade en förbättring
i tjenstemännens löner, redan vore för handen, har Styrelsen
vidare i underdånighet hemställt, att dem måtte beviljas ett dyrtidstillägg
för år 1874, uppgående till 9,328 Rdr 40 öre, hvilket belopp utgör skilnaden
mellan de föreslagna kontanta lönerna och nu utgående löneförmåner,
de sednare beräknade, hvad angår den i nuvarande stat upptagna
spanmål och potatis, efter ett värde af 2 Rdr 70 öre å kubikfot råg, 2
Rdr 50 öre å kubikfot korn och 1 Rdr å kubikfot potatis. För åskådliggörande
af förhållandet har Styrelsen låtit upprätta en så lydande:
Tablå
utvisande erforderligt lönetillägg för år 1874 åt de hos Stuteri-ÖfverStyrelsen
samt vid Stuteri-Staten i orterna anställde embets- och tjensteman.
Stuteri-Öfv er-Styrelsen.
! 1 Sekreterare .....................
Strömsholms stuteri.
1 Chef .................................
| 1 Intendent..........................
i 1 Beridare ...........................
1 Hästläkare........................
1 Skollärare ........................
1 Fodermarsk........................
Ottenby stuteri.
1 Chef .................................
| 1 Beridare ...........................
1 Bokhållare ........................
1 Hästläkare ........................
1 Fodermarsk .....................
Flyinge stuteri. * 1
| 1 Chef .................................
j 1 Beridare ..........................
| 1 Bokhållare........................
| 1 Fodermarsk ................
Summa
Föresla-gen lön. |
Nu |
utgående lön. |
Lönetillägg |
Summa. |
|||||
Kontant |
Kontant lön |
Spanmål i |
Potatis i |
Rdr. |
Rdr. |
||||
1,500 |
1,000 |
— |
- |
— |
— |
— |
500 |
1 L |
1,500 |
5,000 |
4.000 |
411 |
34 |
588 |
16 |
5,000 |
|||
1,800 |
1,250 |
— |
205 |
92 |
_ |
— |
344 |
8 |
1,800 |
1,500 |
825 |
— |
131 |
4 |
— |
— |
543 |
96 |
1,500 |
1,400 |
550 |
—- |
68 |
64 |
— |
781 |
36 |
1,400 |
|
600 |
375 |
— |
131 |
4 |
— |
— |
93 |
96 |
600 |
750 |
350 |
► |
99 |
84 |
— |
— |
300 |
16 |
750 |
5,000 |
4,000 |
421 |
80 |
578 |
20 |
5,000 |
|||
1,500 |
600 |
— |
203 |
40 |
126 |
— |
570 |
60 |
1,500 |
1,500 |
600 |
— |
328 |
20 |
126 |
— |
445 |
80 |
1,500 |
1,400 |
550 |
.... |
187 |
20 |
96 |
— |
566 |
80 |
.1,400 |
750 |
375 |
141 |
— |
60 |
— |
1.74 |
— |
750 |
|
5,000 |
3,0( )0 |
524 |
16 |
1,475 |
84 |
5,000 |
|||
1,500 |
600 |
— |
262 |
8 |
— |
— |
637 |
92 |
1,500 |
1,500 |
600 |
— |
262 |
8 |
— |
— |
637 |
92 |
1,500 |
1,400 |
450 |
— |
196 |
56 |
— |
— |
753 |
44 |
1,400 |
7501 |
250 |
— |
163 |
SO |
— |
— |
336 20 |
750 |
|
32.850, |
10.375 |
3 738[60! |
ans |
! |
Q QOqI/IA |
90 QXA |
166 Bil. N:o 5 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Derjemte har Styrelsen begärt anvisande af medel för antagande af
kusk, nattvakt och fyra nya stalldrängar vid Flyinge och för förbättrande
af betjeningens vid alla tre stuterierna vilkor, hvilka medel beräknats till
5,937 Rdr. Med förmälan, att, oaktadt den tillökade aflöningen för
stuteriernas betjening koinme att utgå redan under innevarande år 1874,
Styrelsen likväl icke" ansett skäl att derför begära särskild godtgörelse, har
Styrelsen till stöd för sin nu ifrågavarande framställning yttrat följande:
Vidkommande betjeningen, så har det redan visat sig, att stuterierna
icke kunnat anskaffa eller bibehålla dugligt tjenstefolk. med mindre än
att lönerna höjdes till likhet med hvad andra tjenare i oi terna bestås,
hvarföre ock Eders Kongl. Maj:t, uppå Styrelsens underdåniga förslag, i
nåder beviljat under den 4 April detta år för Flyinge och under den 9
September samma år för Ottenby förhöjda löner åt tjenstefolket, att utgå
från och med den 24 nästlidne Oktober, utgörande förhöjningen för år
vid Flyinge 699 Rdr samt vid Ottenby 1,73b Rdr, och da enahanda föihållande
snart kommer att göra sig gällande vid Strömsholm, der ännu
in<ren lönförhöjning egt rum, böra, enligt Styrelsens åsigt, så väl nyssberörda
belopp, tillhopa utgörande 2,437 Rdr, som ock lönetillägg för
Strömsholms stuteris betjening, vid bestämmande af det anslag, som för
stuteriväsendet utgår, böra beräknas, och antager Styrelsen sistberörda
lönetillägg icke kunna upptagas till mindre än 1,200 Rdr.
Härtill kommer dels att, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den
1 November 1872, en kusk skall finnas vid hvarje stuteri för att inköra
stuteriets hästar och biträda vid elevskolan, men att Flyinge stuteri för
närvarande är i saknad af en sådan; dels att vid detta stuteri lika litet
som vid de andra stuterierna nattvakt kan undvaras; dels ock att fulla
antalet stalldrängar vid Flyinge enligt stat måste uppsättas och således
ökas från 12 till 16, enär till följd af nyss åberopade Nådiga Bref beskällarnes
antal derstädes skall ökas till 40, deraf minst 24 böra under
betäckningstiden utsändas inom det utvidgade landtbeskällaredistriktet;
hvarföre och då det sällan förekommer, att mer ån 2 hingstai kunna stationeras
på samma ställe, 12 stalldrängar måste medfölja de utgående
hingstarne, medan alltid nödigt antal drängar skola finnas hemma för att
sköta de hästar, som vid stuteriet qvarstå; — och har Styrelsen beräknat
kostnaden i dessa tre fall sålunda: 1
för uppsättande af en Kusk..................................... 500 Rdr
» » » en Nattvakt .............................. 200 »
>, « » fyra Stalldrängar å 400 Rdr 1,600 »
Summa 2,300 Rdr,
hvilken summa tillhopa med ofvan förstnämnda lönetillägg åt betjeningen
3,637 Rdr utvisar det ökade belopp, som för förbättrande af betjeningens
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Mcy.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 167
vilkor och densammas uppbringande till i stat bestämdt antal samt komplettering
erfordras, eller 5,937 Rdr.
Den ökade årliga kostnad, hvarmed Statsanslaget till hästafvelns förbättrande
från och med år 1875 skulle, enligt Styrelsens förslag, höms,
blefve sålunda:
lönetillökning för tjenstemännen..................................................... 9,009: _
» » betjeningen vid Strömsholm........................... 1,200: ___
» » » » Ottenby ................................. 1,738: -.....
” » » » Flyinge................................... 699: —
uppsättning af kusk, nattvakt och 4 stalldrängar vid Flyinge 2,300: —
eller i rundt tal 15,000 Rdr.
Summa 14,946
Styrelsen har till följd af hvad den sålunda anfört hemställt, att
Eders Kongl, Maj:t ville hos Riksdagen göra nådig framställning
ej^ mindre om beviljande af bär ofvan begärda 9,328 Rdr 40 öre, att
utgå såsom dyrtidstillägg för år 1874,
än äfven derom, att Statsanslaget till hästafvelns förbättrande måtte
från och med ar 1875 ökas med 15,000 Rdr; anförande slutligen Styrelsen
till stöd för sin berörda hemställan följande:
»Styrelsen tillförser sig så mycket hellre bifall härtill, som ifrågavarande
statsanslag allt sedan år 1858, då Rikets Ständer beviljade ett årligt
bidrag af 3,750 Rdr till föreslagna löne- och arfvodes-tillökningar,
icke blifvit förhöj dt, ehuru ensamt hafrepriserna stigit nära dubbelt, så
att tunnan hafre, som förr kunde köpas för 5 ä 6 Rdr, numera måste
betalas med 10 Rdr och deröfver; och då till hästarnes utfodring årligen
behöfver inköpas, förutom hvad i skörd erhålles vid Ottenby och
i arrende vid Flyinge, för stuteriet å förra stället 8 k 9,000 kubikfot och
för det a sednare stället mer än 3,000 kubikfot, eller tillsammans omkring
12,000 kubikfot hafre, finnes lätt, hvilket inflytande en dylik prisstegring
å endast en nödvändighetsvara måste utöfva på medelstillgångarne. Dessutom
är i det uppgjorda förslaget icke någon utgift upptagen för bestridande
af kostnader för de Nådigst anbefallda Stallskolorna, likasom ej
heller för _ att bereda de Stalldrängar, hvilka utföra landtbeskällarne till
deras stationer, för att der qvarstanna omkring 3 månader, en väl behöflig
tillökning i den nu utgående dagaflöningen 1 Rdr, och hvilken tillökning
icke kan bestämmas lägre än 50 procent, då dessa drängar i allt
fall erhålla mindre än hvad som bestås manskapet af arméen vid extra
förrättningar eller 2 Rdr om dagen.
Slutligen anser sig Styrelsen böra, såsom ett vigtig! moment vid
denna frågas utredning, fästa uppmärksamheten vid att den begärda för
-
168 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Stats verk tt 1874.
höjningen af anslaget till stuterierna, som nu hufvudsakligen betingas af
förhöjda lefnadskostnader, ehuru äfven i någon mån af anbefallda förändringar
af organisationsplanen, ingalunda hade erfordrats, om stuterierna
oförryckt fått åtnjuta hela den åt dem ursprungligen anslagna afkomsten
af jordegendomar och räntepersedlar; — men genom Eders Kongl. Majrts
Nådiga Bref den 17 September 1851 är stadgadt, att i stället för de från
Strömsholm samt Flyinge och Dahlby kungsgårdar aflösta hofverier och
arbetsskyldigheter m. m., som enligt konventioner hufvudsakligast utgjordes
i spanmål, löst efter markegång, skulle en bestämd årlig penningesumma
från Statsverket till stuterierna vid Strömsholm och Flyinge utbetalas;
hvarigenom nu, till följd af sednare årens höjda markogångstaxor,
det förhållande eger rum, att förbemälda afgifter för hofveriskyldigheter
och arbete betydligt öfverstiga det ursprungliga beloppet och
uppgå till en summa, som fullt skulle kunna betäcka stuteriernas nu antydda
behof, men i stället såsom ren behållning tillfaller Statsverket.»
Beträffande först den af Stuteri-öfverstyrelsen föreslagna nya aflöningsstat;
så, enär, enligt de fastställda nya kontrakten om utarrendering af Strömsholm
och Flyinge, råg, korn och potatis icke ingå uti arrendeafgälderna, och, derest
från Styrelsen snart inkommande förslag om utarrendering jemväl af Ottenby
kungsgård varder af Eders Kongl. Maj:t godkändt, arrendeafgiften derför, med
uteslutande af råg, korn och potatis, lärer varda satt hufvudsakligen i penningar;
samt vid sådant förhållande lämpligt tinnes, att omförmälda bland nu varande
löneförmåner upptagna natura-persedlar blifva, efter deras värde, uti den
nya staten utbytte mot deremot svarande penningebelopp; enär på de af Styrelsen
anförda skäl måste anses nödigt, att vederbörande löntagare fortfarande
bibehållas vid rättigheten att för sina kor åtnjuta foder och bete in natura,
dock till minskadt belopp; enär innehafvare af enahanda befattning billigtvis
böra undfå enahanda aflöning; enär de föreslagna forhöjningarne i lönevilkoren
ingalunda med afseende å mängden och beskaffenheten af de med tjensterna
förenade göromål och nu varande lefnadskostnader kunna anses för höga samt
enär slutligen de befattningar, hvilka icke äro vidare behöfliga, föreslagits till
indragning i den man sådant, utan förnärmande af enskild rätt, kan ske; finner
jag ifrågavarande lönestat vara af beskaffenhet att kunna och böra af Eders
Kongl. Maj:t i Nåder framläggas för Riksdagen med förslag, att den må från
och med år 1875 tjena till efterrättelse.
Den af Eders Kongl. Maj:t under den 1 November 1872 fastställda plan
för anordnande af Statens stuterier och dermed sammanhängande inrättningar
Bil. N:o 5 b till Kongl Maj:ts Nåd Prop. N.:o 1, om Statsverket 1874. 169
för inhemska hästafvelns befrämjande har ännu icke hunnit i den män genomföras,
att tillförlitlig visshet om möjligheten att tillvägabringa jemväl afsedda
besparingar förefinnes. För tillämpning af ny ordinarie lönestat åt embets- och
tjensteman vid ifrågavarande institution erfordras dock med säkerhet påräkneliga
medel att bestrida den af nya staten härflytande förhöjning i utgifter. Till
vinnande af detta ändamål blifver nödigt att, på sätt ock Stuteri-öfverstyrelsen
föreslagit, penningeanslaget till hästafvelns förbättrande ökas med erforderligt
belopp. Då samma anslag för närvarande utgör 84,545 Rdr, torde det belopp,
hvarmed anslaget skall ökas, böra, för erhållande af en jemnad slutsumma,
bestämmas till 9,005 Rdr; hvarigenom berörda anslag skulle uppgå
till 93,550 Rdr.
Vidare finner jag, lika med Stuteri-öfverstyrelsen, billigt och rättvist, att
ett dyrtidstillägg, motsvarande skilnaden mellan de nya föreslagna och de nuvarande
löneförmånerna, varder för innevarande år 1874 beredt de uti nya
aflöningsstaten upptagne embets- och tjensteman med sammanräknadt belopp af
9,328 Rdr 40 öre, hvilket belopp derföre torde böra äskas på extra stat för
år 1874.
Slutligen anser jag, jemväl lika med Stuteri-öfverstyrelsen, nödigt att för
år 1875 bereda medel för uppsättning af kusk, nattvakt och fyra stalldrängar
vid Flyinge samt för förbättrande aföbetjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor;
till hvilket allt beräknats åtgå 5,937 Rdr. I afvaktan på det resultat
i finansielt afseende, som genomförande af ofvanomförmälda organisationsplan
kan komma* att medföra, lärer Eders Kongl. Maj:t finna lämpligt att äska anvisande
af sistnämnda belopp icke på ordinarie, utan tillsvidare på extra stat.
På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrkes, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen
dels att, med gillande af den utaf Stuteri-öfverstyrelsen föreslagna, här
ofvan intagna ordinarie aflöningsstat för de vid och under Styrelsen anställda
embets- och tjensteman och med bestämmande, att samma stat skall från och
med 1875 tillämpas, för sådant ändamål höja ordinarie penningeanslaget till
hästafvels befrämjande från 84,545 Rdr eller Kronor till 93,550 Kronor eller
med 9,005 Kronor;
dels att, för beredande af ett dyrtidstillägg åt de i nya aflöningsstaten
upptagne embets- och tjensteman under år 1874, på extra stat för samma år
anvisa erforderliga 9,328 Rdr 40 öre;
dels ock att, till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor
och för uppsättning af en kusk, en nattvakt och lyra stalldrängar vid
Flyinge stuteri, på extra stat för år 1875 bevilja 5,937 Kronor,
170 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Majtls Nåd. Proji. N:o 1, om Statsverket 1874.
Departements-Chefen anförde vidare, beträffande:
16:o. Cndervisnings-austaltcr för bergsbruk och slöjder.
»Under denna anslagstitel liar jag att anmäla dels särskilda framställningar
rörande den i anledning af stegringen i lefnadskostnader erforderliga löneförbättring
för tjensteman, lärare och betjente vid Teknologiska institutet, Glialmersska
slöjdskolan i Göteborg, Tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö,
Örebro ock Borås, Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna samt slöjdskolan
i Stockholm; dels frågor om beredande af anslag, som utöfver de för
löneförbättring erforderliga belopp anses beliöfliga för samtligo nu uppräknade
läroanstalter, med undantag af skolorna i Malmö och Eskilstuna, äfvensom för
väfskolan i Borås samt de lägre bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill
hörande afdelningsskolor för arbetsförmän inom bergshandteringen.
Härvid får jag till en början, under åberopande af hvad jag beträffande
förevarande anslagstitel upplyst och anfört till Statsrådsprotokollet den 10
Januari 1873, hvilket såsom bilaga åtföljde Eders Kongl. Maj:ts till 1873 års
Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof aflåtna Nådiga Proposition,
erinra, att, sedan under den 7 Juni 1872 i Nåder förordnats en Komité för
utredning af frågan om, i hvad män och under hvilka vilkor en ombildning
af teknologiska institutet, krigshögskolan, skogsinstitutet, fannacentiska institutet
och undervisningen för landtmätare till en teknisk högskola vore gagnelig
och af behofvet påkallad, så har Eders Kongl. Maj:t enligt Nådigt Bref den
28 December 1872, uppå Gommerce-Oollegii derom gjorda framställning, uppdragit
åt nämnda Komité att beträffande dels Chalmersska slöjdskolan, dels de
tekniska elementarskolorna samt dermed ''förenade söndags- och aftonskolor
äfvensom tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, dels slöjdskolan i
Stockholm, dels det eller de för bergshandteringen afsedda lägre läroverk, som
må erfordras för fyllande af de behof hvilka nuvarande bergsskolorna i Filipstad
och Falun hafva till uppgift att tillgodose, äfvensom de för bergsarbetare
åsyftade undervisningsanstalter, som med sistnämnda skolor äro förenade, verkställa
utredning i ändamål att söka bestämma såväl rätta omfånget lör undervisningen
vid hvarje af nämnda läroanstalter och deras ställning till de allmänna
elementarläroverken som ock sättet, huru samma läroanstalter måtte
kunna, i den mån uppgiften för dem vore gemensam, komma att arbeta med
den enhet, hvartill gemensamheten i uppgift föranledde; efter åstadkommande
af hvilken utredning Komitén, som jemväl borde taga i öfvervägande, huruvida
någon förändring i organisation af den med tekniska skolan i Borås förenade
väfskolan vore erforderlig, hade att till Eders Kongl. Maj:t afgifva det underdåniga
utlåtande, hvartill omständigheterna gåfve anledning, jemte förslag till
stadgar för ifrågavarande läroanstalter.
Rörande
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 171
Rörande frågan om teknologiska institutets och åtskilliga andra läroanstalters
ombildning till en teknisk högskola har nämnda Komité redan afgifvit
underdånigt betänkande; och har Eders Kongl. Maj:t vid föredragning den dl
sistlidne December förordnat, att vederbörande skulle afgifva underdånigt utlåtande
öfver detta betänkande. I anledning af det genom förutnämnda Nådiga
Bref den 28 December 1872 Komitén lemnade uppdrag har deremotjnågot
underdånigt betänkande eller förslag ännu icke inkommit.
Då således i afseende ä organisationen af samtlig»: de undervisningsanstalter,
som i Riksstaten finnas uppförda under nu förevarande anslagstitel. fråga blifvit
vackt om genomgripande förändringar, och ännu är oafgjordt, om och i hvad
mån sådana förändringar kunna komma att vidtagas, hyser jag den åsigt, att
de anslag, som nu kunna ifrågakomma att beviljas utöfver redan på ordinarie
stat uppförda belopp, i allmänhet böra anvisas endast på extra stat; och torde
det tillåtas mig att i de fall, dä jag finner afvikelse härifrån böra ega rum,
särskildt redogöra för skälen dertill.
Vidare anhåller jag att nu få i ett sammanhang behandla förutnämnda
framställningar i fråga om löneförbättring, hvilka framställningar inkommit, den
af Direktionen för Chalmerska slöjdskolan omedelbart till Kongl. Maj:t samt
öfrige till Commerce-*''ollegium, som desamma med underdånigt utlåtande insändt.
Uti dessa framställningar hafva samtlige vederbörande enhälligt uttalat den
åsigt, att den i alla delar af riket inträffade höga stegring af lefnadskostnaderna
gjorde en förbättring i aflöningsvilkor nödvändig. Beträffande grunden
för beräknande af löneförbättringens belopp hafva deremot väsendtligen olika
äsigter gjort sig gällande.
Sä liar Styrelsen för Teknologiska institutet för bestämmandet af de belopp,
med hvilka nu fastställda aflöningar ansetts böra ökas, tillämpat den
beräkningsgrund, att, der aflöningen icke öfverstege 1,500 Rdr, förhöjningen
komme att motsvara 50 procent, att löner från 1,500 Rdr till och med 3,000
Rdr skulle förhöjas med 50 procent å 1,500 Rdr och derutöfver med 30
procent ä det belopp, hvarmed lönen öfverstege 1,500 Rdr, samt att löner,
som vore större än 3,000 Rdr, borde ökas med 50 procent ä de första 1,500
Rdr, med 30 procent ä de följande 1,500 Rdr och med 10 procent å öfverskottet
öfver 3,000 Rdr. Direktionen för Chalmerska slöjdskolan har föreslagit
20 procents förhöjning å två löner, 30 procents förhöjning å 7 löner och 50
procents förhöjning å öfrige löner. Direktionen för Tekniska elementarskolan
i Norrköping har, utgående från den för skolan den 1 Augusti 1873 fastställda
stat, hvilken, sedan utöfver ordinarie anslaget 12,000 Rdr, ett belopp
af 4,500 Rdr blifvit iit skolan vid sistlidne Riksdag anvisadt, omfattar äfven
detta senare belopp, föreslagit att de i samma stat upptagna-lönerna skulle
ökas, de högsta med omkring 10 procent och de lägsta i några fall med 50
Bill. till Rikscl. Prat. 1814. 1 Sami. 1 Afd. ''-3
172 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.
procent. A de vid Tekniska elementarskolan i Malmö enligt gällande stat af
den 7 December 1866 utgående löner liar Direktionen för denna skola ifrågasatt
förhöjning med 50 procent. Deremot liar Direktionen för Tekniska
elementarskolan i Örebro föreslagit endast 33| procent förhöjning, hvarvid Direktionen
lagt till grund för beräkningen en år 1866 fastställd stat utan att
taga hänsyn till det ökade anslagsbelopp som enligt Nådigt Bref den 25 April
187.1 kommit skolan till godo. Direktionen för Tekniska elementarskolan i
Borås, för hvilken skola med afseende a förändring i skolans stadgar stat blifvit
i Nåder tastställd den 29 November 1872 har, jemte det hon i särskild underdånig
skrifvelse, för hvars innehåll jag här nedan skall redogöra, anhållit att
för undervisningens utvidgande ett extra anslag å 4,500 Bdr om året måtte
skolan beviljas, föreslagit, att löneförbättring måtte komma visse lärare, som
under en längre tid tjenstgjort vid skolan, till del med sammanräknade 3,500
Bdr. Vidare har Direktionen för Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna
hemställt om förhöjning å utgående aflöningar med 33| procent. Slutligen
har Styrelsen för slöjdskolan i Stockholm jemte framställande af särskilda
förslag, för Indika jag sedan skall redogöra, i afseende å flertalet af aflöningsbelopp
hemställt att vissa måtte ökas med 25 och öfriga med 33 procent.
b ti förutomförmälda underdåniga utlåtande, livarmed Commerce-Collegium
insändt de till Collegium inkomna framställningar, har bemälda Collegium anfört,
att det af Styrelsen för Teknologiska institutet följda beräkningssätt i afseende
å den ledande grundsatsen derför syntes vara stödt på giltiga skäl
och att Collegium icke hade något att erinra vid det af Styrelsen afgifna förslag,
enligt hvilket förslag ifrågasatta lönetillökningarna skulle uppgå till sammanräknadt
21,310 Bdr; — att, enär, beträffande de tekniska elementarskolorna,
syntes vara önskvärdt och af följdriktigheten påkalladt, att, sfi vidt ske kunde,
för alla dessa skolor en i hufvudsaken gemensam grundsats genomfördes vid
lönetillökningens beräknande, samt sådant syntes kunna åvägabringas medelst
ett förfaringssätt, likartadt med det, som Styrelsen för Teknologiska institutet
följt, Collegium med tillämpning af de utaf sistbemälda Styrelse förordade bestämmelser
rörande procent-talen och med förändring allenast i fråga om de
lönebelopp, å h vilka tillämpningen egt rum. upprättat förslag till ordnande af
löneförhöjningen vid dessa skolor; att för berörda förändring i afseende å de
med de olika procent-talen behandlade lönebeloppen tjenat till ledning det
lägre medelbelopp, aflöningarna vid skolorna utvisade i jemförelse med enahanda
belopp af lönerna vid Teknologiska institutet; att med detta förhållande
såsom måttstock blifvit uppställd en sådan beräkningsgrund, att der aflöningen
icke öfverstege 1,000 Bdr. densamma ökats med 50 procent, aflöning från
1.000 Bdr till och med 2,000 Bdr höjts med 50 procent a 1,000 Bdr och
för det Överskjutande beloppet med 30 procent, samt aflöning, som öfverstege
2.000 Bdr, ökats med 50 procent å det första 1,OOO-talet, med 30 procent
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 173
å det andra 1 .OOO-talet och med 10 procent å öfverskottet öfver 2,000 Rdr;.
att såsom utgångspunkt för beräkningarna beträffande skolorna i Norrköping
Malmö och < »rebro lagts till grund den för hvarje af dessa skolor den 7
December 1866 fastställda stat, hvilken för skolan i Malmö ännu lände till
efterrättelse samt lör skolorna i Örebro och Norrköping varit gällande ända
till dess ökadt anslag af 4,500 Rdr för undervisningens utvidgande tilldelades
samma skolor, den förra enligt Kongl. Brefvet den 25 April 1873 och den
senare enligt Kongl. Brefvet den 1 påföljande Augusti; att deremot å den tillökning
i afiöningarna äfvensom ä de anslag till nya lärare, som för då afsedt
ändamål eller undervisningens utvidgande blifvit genom sistnämnda Kongl. Bref
sä nyligen beviljade, någon ytterligare löneförhöjning eller anslagstillökning
icke ansetts böra ifrågasättas; att, enär till följd af förutnämnda förändring i
stadgarna för skolan i Borås läroämnena och således äfven lärarebefattningarna
numera icke vore till alla delar desamma, som före ändringens inträdande, den
i samband med denna förändring den 29 November 1872 fastställda stat
blifvit för ifrågavarande ändamål begagnad, derför hinder icke heller uppstått
genom någon synnerlig skiljaktighet vid denna stats jemförande med staterna
af den 7 December 1866 för de öfriga skolorna; samt att för tillämpningen
af de sålunda utaf Kollegium föreslagna grunder skulle erfordras anslag för
Tekniska elementarskolan i Norrköping till belopp af ..................... 4,400: —
i Malmö
i Örebro
i Borås
4,755
4,447
4,750
18,352
eller tillsammans af............................................................................
Hvad anginge Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, der medelbeloppet
åt afiöningarna till föreståndaren och samtlige lärarne uppginge till
endast 433J Rdr och af öfriga aflöningsposter utgjorde 140 Rdr, ansåge Kollegium
lönetillökningen skäligen kunna i likhet med hvad för de tekniska
elementarskolorna egt rum föreslås till 50 procent; och skulle donna tillökning
för samtlige aflöningsposterna motsvara ett belopp af 2,000 Rdr. Beträffande
derefter den af Styrelsen för slöjdskolan i Stockholm gjorda framställningen
unne Kollegium på anförda skäl sig böra i allmänhet förorda den af Styrelsen
begärda anslagsförhöjningen samt, jemte det Kollegium fastade Eders Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet å vissa omständigheter, som ansåges anmärkningsvärda,
omförmäla, att de af Skolstyrelsen till aflöningsförbättring begärda anslagsbelopp
uppginge för lärarne till 11,955 Rdr ;>0 öre och för andra vid skolan anställde
befattningsinnehafvare och betjente till 1,750 Rdr eller tillsammans till 13.705
Rdr 50 öre.
De säl skilda förslag, för Indika jag’ sålunda i korthet redogjort, synas
mig icke böra föranleda till afvikelse från de af Eders Kongl. Maj:t antagna
allmänna grunder för tillfällig löneförbättring. Jag förordar således i afseende
174 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
å samtlige nu ifrågavarande undervisningsanstalter tillämpning af dessa grunder;
dock förekomma i fråga om en eller annan aflöning sådana särskilda omständigheter,
att undantag härifrån torde böra ega rum.
Rörande de för åtskillige bland nämnda undervisningsanstalter gällande
aflöningsstater förekommer väl, såsom Commerce-Collegium anmärkt, att vissa
aflöningar nyligen blifvit förhöjda äfvensom att löner till nya lärare blifvit
under sistlidet år anvisade. Då emellertid sådana löneförhöjningar icke ifrågakomma,
utan i sammanhang med motsvarande tillökning i under v isningssky 1-dighet, samt såväl de sålunda förhöjda aflöningarna, som omförmälda nya
lärarelöner blifvit till beloppet bestämda efter jemförelse med öfriga vid samma
läroanstalt utgående löner och utan särskildt afseende å den under senare tiden
inträffade stegring i lefnadskostnader, finner jag den omständigheten, att
någon aflöningsstat blifvit nyligen faststäld eller förändrad icke i och för sig
utgöra hinder för att samma aflöningsstat i sin helhet lägges till grund för beräkningen
af de för undervisningsanstaltens personal'' ifrägakommande dyrtidstillägg.
På grund häraf och då ingen af de för ifrågavarande undervisningsanstalter
gällande aflöningsstater upptager någon lön till högre belopp än 5,000
Rdr, torde i allmänhet böra beräknas 30 procent ä alla i nu gällande stater
upptagna aflöningsbelopp, att för hvarje af åren 1874 och 1875 såsom dyrtidstillägg
utgå.
Under antagande att de af mig nu uttalade äsigter vinna Eders Kongl.
Maj:ts nådiga godkännande, anhåller jag att fä öfvergå till redogörelsen för
hvarje särskild undervisningsanstalts anslagsbehof samt dervid för en hvar af
dem göra den framställning, hvartill omständigheterna kunna föranleda.
A. Teknologiska Institutet.
till
»
»
»
»
))
O.
»
»
))
Gällande aflöningsstat för denna undervisningsanstalt upptager:
Föreståndaren, utom bostad.............................................................. 5,000:
4 Professorer, lön ä 4,o00 Rdr..................................................... 18,000: —
2 Professorer, lön utom bostad 4,000 Rdr ................................. 8,000: —
1 D:o '' lön.............................................................................. 3,200: —
3 Adjunkter, lön å 2,500 Rdr .................................................... 7,500: —
1 Lärare, aflöning.............................................................................. 3,000: -----
1 d:o d:o .............................................................................. 2,800: —
1 d:o d:o ........................................................................... 2,000: —
1 d:o d:o ............................................................................ 1,250: —
1 d:o d:o ........................................................................... 750: —
extra lärare och repetitörer ........................................................... 2,000: —
Transport 53,500
))
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
175
Transport 53,500: —1
till 1 Konstruktör, aflöning .............................................................. 1,000: —
» Sekreteraren .................................................................................. 500: —
» Bibliothekarien............................................................. 500: —-
» Räkenskapsföraren........................................................................ 500: —
» Föreståndaren för bergsskolan, arfvode ................................. 500: —
» 4 Betjente, tillsammans ............................................................... 2,000: —
Summa Rdr 58,500: —
Trettio procent a detta belopp utgör 17,550 Rdr.
Här torde det tilåtas mig erinra, att sedan Riksdagens år 1872 församlade
Revisorer, med upplysning, att jemlikt Kongl. Brefvet den 27
Mars 1843 utaf de så kallade manufakturmedlen årligen utbetaltes till
stipendier åt elever vid Teknologiska Institutet 750 Rdr, hemställt, att,
enär detta läroverk vore till åtnjutande af statsanslag å riksstaten uppfördt
samt det syntes mindre lämpligt att utöfver nämnda anslag ytterligare
bidrag af allmänna medel utginge, statsanslaget för Teknologiska
Institutet måtte, derest läroverket ansåges böra fortfarande tillgodonjuta
dylika stipendiemedel, förhöjas med ett dessa motsvarande belopp
och stipendiernas utbetalande från manufakturmedlen således upphöra;
så har Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 19 April 1873 anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t ville taga Revisorernes förslag, hvilket syntes
Riksdagen förtjent af uppmärksamhet, i öfvervägande, samt derefter till
nästkommande Riksdag göra den framställning i ämnet, hvartill Eders
Kongl. Maj:t kunde finna omständigheterna föranleda.
Uti det underdåniga memorial, som Styrelsen för Teknologiska Institutet
i anledning häraf afgifvit, har Styrelsen anfört, att Styrelsen, som
icke kunde annat än vitsorda behofvet af fortfarande stipendii-anslag till
Institutets elever, icke hade något att erinra emot det väckta förslaget
att på Institutets stat. öfverflytta ifrågavarande från manufakturmedlen
hittills utgående stipendii-anslag; och yttrar Styrelsen i öfrigt följande:
»Ifall emellertid Eders Kongl. Maj:t med gillande af förslagets hufvudsyfte,
skulle finna skäligt till nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition
i ämnet, anser sig Styrelsen böra i underdånighet hemställa, huruvida
icke Eders Kongl. Maj:t, med hänsyn ej mindre till det stora antal
elever Institutet nu har, än ock till de under sednaste åren så betydligt
ökade lefnadskostnaderna, skulle täckas att till stipendier åt elever vid
Institutet, som icke tillhöra Bergsskolan och alltså icke kunna komma
i åtnjutande af stipendier från det å Institutets stat nu uppförda, men
för Berggskolans elever uteslutande afsedda stipendii-anslag, stort 1,000
Rdr, af Riksdagen äska ett högre belopp än det, som hittills från Manu
-
176 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
fakturmedlen utgått. Elevernes antal vid Institutet, som under de första
5 åren efter läroverkets reorganisation år 1847 i medeltal blott var
32 ordinarie och 24 extra, har nemligen under sistlidne vårtermin uppgått
till 96 ordinarie och 66 extra och är för närvarande 125 ordinarie
och 74 extra, och då ett icke ringa antal bland eleverna äro obemedlade,
samt Institutets stipendiikassa utom förberörda anslag från Manufakturmedlen
och det för Bergseleverna afsedda stipendii-anslaget, icke eger
andra inkomster än räntorna af tvenne donationer, af hvilka blott 2—3
elever kunna komma i åtnjutande, och de medel, hvilka jemlik! § 22 af
Institutets stadgar blifva till kassan förverkade, och under sednaste två
åren i medeltal stigit till 894 Rdr, samt den ränta, som å elevernes depositionsmedel
kan erhållas och hittills uppgått till blott 60 Rdr årligen,
så måste, derest alla behöfvande och af understöd verkligt förtjente elever
skola kunna dermed hugnas, antingen stipendii-kassans inkomster ökas,
eller ock stipendierna minskas till belopp, som i förhållande till lefnadskostnaderna
äro alltför obetydliga.
På grund af hvad nu blifvit anfördt, vågar Styrelsen i underdånighet
hemställa att Eders Kongl. Maj:t till stipendier åt de elever vid Teknologiska
Institutet, hvilka icke tillhöra Bergsskolan, täcktes, i stället för
de nu från de så kallade Manufakturmedlen utgående 750 Rdr, af nästkommande
Riksdag äska ett årligt anslag af 2,000 Rdr, att i likhet med
Institutets öfrige anslag å ordinarie stat uppföras.»
Vidare har Styrelsen uti underdånigt memorial den 31 sistlidne Oktober
gjort framställning om förhöjning af de anslag, som Institutet åtnjuter
till de kemiska laborationerna äfvensom till diverse utgifter för
bränsle och gas m. m. Styrelsen yttrar sig uti detta ämne på följande sätt:
»Det är alltför väl bekant, huruledes under de sednaste åren prisen
icke blott å bränsle och de fleste andra matcrialier, utan ock å allt arbete
betydligt stigit, och såsom exempel derå torde Styrelsen blott få.
nämna, att under det goda Engelska stenkol, som af Institutet användas
till varmapparaterna både i Institutets större hus och i Bergsskolebyggnaden,
år 1870 erhöllos, levererade vid Institutet, till ett pris af 1,93
Riksdaler pr 5 kubikfot, hafva dylika stenkol i år måst betalas med icke
mindre än 3,40 Rdr för samma mått. De anslag för ofvannämnda ändamål,
som beviljades Institutet vid dess inflyttning år 1863 i den nuvarande
lokalen, voro 2,000 Rdr till Kemiska laboratorium och 4,500 Rdr
till diverse utgifter; men till följd af Bergsskolans i Fahlun hitflyttning
och förening med Institutet år 1869, ökades från och med sistnämnde år
det förra anslaget med 1,000 och det sednare med 1,500 Rdr. Enär
emellertid, på sätt redan är omförmäldt, dels prisen å de fleste materia
-
Ihl. N:o 5 b. ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 177
liei betydligt ,stigit, dels elevernas antal ökats, hvarigenom vissa utgifter,
isynnerhet för laboratorierna, i samma mån vuxit, dels ock åtskillig ny
undervisningsmateriel mast anskaffas, hafva under åren 1870—72 ärlma
utgifteina för det i Institutets större hus varande laboratorium i medeltal
stigit till 3,307,93 Rdr samt för Bergsskolans laboratorium till 1,966,38
Kdi, och de allmänna utgifterna till diverse ändamål, såsom bränsle, gas,
m. m. hafva under samma tid i medeltal årligen uppgått till 5,932,73 Rdr,
S;irS^^C^t * Bergsskolebyggnaden för dylika ändamål erforderliga
. 1,975,5S Rdr. De brister, som å ifrågavarande anslag sålunda uppkommit,
hafva måst betackas genom besparingar, som under föregående år å
andra anslagstitlar uppkommit, på sätt af Eders Kong]. Maj:t för dylika fall
år i nåder medgifvet; men då dylika betydliga brister icke på detta sätt
toide kunna betäckas längre än till nu löpande års utgång, och då Institutets
elevantal, hvilket, når de så kallade extra eleverna inberäknas, höstterminerna
1870, 1871 och 1872 var respektive 116, 124 och 162,
ökats så bet} dligt, att det nu uppgår till 207, får Styrelsen i underdånighet
anhålla, att Eders Kongl. Maj:t af näst sammanträdande Riksdag
matte begära, dels att Institutets anslag till de kemiska laboratorierna,
pa satt jemväl Föreståndarne för dessa hemställt, måtte ökas från 3,000
till 5,000 Rdr, hvaraf 3,500 Rdr erfordras för det i Institutets större hus
varande laboratorium och 1,500 Rdr för Bergsskolans, dels ock att anslagen
till diverse utgifter för bränsle, gas m. m., som nu äro 6,000
Kdr måtte ökas till 8,500 Rdr, nemligen 6,500 Rdr för diverse allmänna
utgifter, och 2,000 Rdr för diverse utgifter i Bergsskolebyggnaden, samt
att dessa, anslagsförhöjningar, utgörande tillsammans 4,500 Rdr i likhet
med Institutets öfrige anslag måtte a ordinarie stat uppföras.»
Hvad Styrelsen uti nu omförmälda två memorial anfört synes mig
innefatta fullgiltiga skål för bifall till de af Styrelsen deri gjorda framställningar
om förhöjning i Institutets anslag; och enär de behof, som
a,ro afsedde att fyllas genom ifrågasatta anslagsförhöjningarna, torde vara
al beskaffenhet. att qvarstå oförändrade, oansedt de förändringar, som i
afseende å Institutets organisation kunna vidtagas, anser jag berörda anslagsförhojmngar
kunna och böra på ordinarie stat anvisas.
Hvad sälskildt angår Institutets behof af ökade tillgångar under innevarande
år till bestridande af utgifterna för laborationerna samt för bränsle
och gas m. m., har Eders Kongl. Maj:t redan enligt nådigt Bref den 14
sistbe ne November af tillgängliga besparingar anvisat härför erforderliga
medel. ö
hot.,
På grund
att Eders
af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånigKongl.
Maj:t matte i nåder föreslå Riksdagen dels att ej
Statsverket, 1874.
178 Bil. N:o o b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om
mindre till stipendier åt de elever vid Teknologiska Institutet, som icke
tillhöra Bergsskolan, i stället för de från manufakturmedlen utgående 750
Rdr hvilka icke vidare böra utbetalas, anvisa ett ordinarie anslag till be
lopp af 2,000 Kronor, än äfven för höjande af Institutets anslag till kemiska
laborationer från 3,000 Rdr till 5,000 Rdr och af anskget till utgifter
för bränsle och gas m. m. från 6,000 Rdr till 8,500 Rdr, pa ordinarie
stat bevilja dertill erforderliga beloppet 4,500 Kronor samt fult)
höja Institutets ordinarie anslag med sammanräknade 6,500 Kronoi,
dels ork att bevilja de vid Institutet anställde tjensteman, lärare och
betjente tillfällig löneförbättring under åren 1874 och 1875 med 30 procent
å nu utgående aflöningar, samt förty på extra stat anvisa dertill er
för år 1874.................................................................... 17,oo0 Rdr eller Krono)
och för år 1875 likaledes.......................................... 17,550 Kronor,
B.) Chalmerska slöjdslcdan.
Den för denna undervisningsanstalt gällande
ningsbelopp:
till Föreståndaren:
för föreståndarebefattningen ............................
för sekreteraregöroinålens bestridande ...........
« 3 Lektorer, lön å 8,500 Rdr.............................
» 1 Lärare, lön ......................................................
>) 1 Lärare, lön*.....................................................
» 2 Lärare, lön å 900 Rdr.................................
» 1 Lärare, lön .......................................................
» 2 Läran1, lön å 600 Rdr.................................
» 1 Lärare, lön...................................................
» Bihliothekarien, lön...........................................
>, Verkmästaren, lön.................................................
» Vaktmästaren, lön ............................''.................
» 4 Stipendiater (repetitörer)................................
stat upplager följande aflö -
3,500 |
— |
400 |
-— |
0,500 |
— |
1,500 |
—- |
1.200 |
— |
1.800 |
— |
700 |
— |
1.200 |
— |
400 |
— |
25( |
— |
2,500 |
— |
3,900: —
20.050: —
700: —
............ 1,050: -
Summa 25.700: —
Hvad angår
afseende derå, att
aflöningen för föreståndarebefattningen, har Direktionen med
Föreståndaren vore i åtnjutande af fri bostad med uppvärmning
-
Bd. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. PrOp. N:o 1, om Statsverket 1874. 179
ning med endast 20 procent, vid hvilket förhållande jag anser högre löneförhöjning
icke höra ifrågakomma för denna befattning. I afseende å de för Sekreteraregöromålens
bestridande och aflönande af repetiförer afsedda belopp har
Styrelsen icke ifrågasatt någon förhöjning, hvadan sådan ej heller torde vara
erforderlig. Beträffande vaktmästarens lön, i afseende hvarå Direktionen af
samma skäl som i fråga om aflöningen för föreståndarebefattningen föreslagit
endast 20 procents förhöjning, så, enär denna lön redan utgår till belopp af
700 Bdr samt högsta aflöningen för de vid Statens verk i hufvudstaden anställde
vaktmästare i allmänhet är bestämd till 750 Bdr, utom bostad, torde
ifrågavarande vaktmästares lön böra höjas med endast 50 Bdr.
hor förhöjning af öfrige aflöningsbelopp, sammanräknade 20,050 Bdr, med
30 procent erfordras................................................................................. 6,015: _,
och om härtill lägges 20 procent förhöjning å aflöningen, 3,500
Bdr, för föreståndarebefattningen............................................. 700: —
samt förhöjning å vaktmästarelönen med.............................. 50: —
så blifver summan 6,765: —,
det belopp, som skulle erfordras för löneförbättringar vid denna undervisningsanstalt.
Enligt Kongl. Bref den 27 Mars 1843 utgår till stipendier åt elever vid
skolan ett årligt anslag från manufakturmedlen till belopp af 450 Bdr. I afseende
å dessa stipendiimedel hafva Biksdagens år 1872 församlade Kevisorer
gjort enahanda framställning som beträffande Teknologiska Institutets stipendiianslag
från manufakturmedlen; och, sedan Biksdagen uti förutnämnda skrifvelse
den 19 April 1873 anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville taga jemväl det sålunda
af Revisorerne väckta förslag i Nådigt öfvervägande samt derefter till
nästkommande Riksdag göra den framställning, hvartill omständigheterna kunde
föranleda, har Direktionen uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande anfört,
att för skolan vore af stor vigt fä fortfarande uppbära ifrågavarande stipendiimedel
till belopp af 450 Bdr, samt att det till skolan utgående statsanslaget
lämpligen borde med nämnda belopp förhöjas. Då, enligt hvad Direktionen
vitsordat, stipendiimedlen fortfarande äro behöfliga, torde dertill erforderliga beloppet
böra under denna anslagstitel anvisas; och anser jäg, under åberopande
af hvad jag beträffande Teknologiska Institutet i likartad! fall anfört, berörda
belopp böra på ordinarie stat beviljas.
1 afseende ä Chalmerska slöjdskolan torde alltså Eders Kongl. Maj:t föreslå
Riksdagen,
dels att, i stället för det från manufakturmedlen till stipendier åt skolans
elever utgående anslag å 450 Bdr, som icke vidare bör från samma medel
Bih. till Biksd. Prat. 1874. 1 Sand. 1 Afd. 23
180 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
utbetalas, för samma ändamål bevilja på ordinarie stat motsvarande belopp
450 Kronor,
dels oclc att bevilja tillfällig förböjning för åren 1874 och 1875 uti aflöningen
för föreståndarebefattningen med 20 procent, uti aflöningarne för samtlige
lärarne, bibliothekarien och verkmästaren med 30 procent och uti aflöningen
åt vaktmästaren med 50 Kdr, samt på extra stat anvisa de för sådant
ändamål erforderliga medel
för år 1874 till belopp af ............ 6,765 Kdr eller Kronor
och för år 1875 likaledes till belopp af 6,765 Kronor.
0. Tekniska elementarskolan i Norrköping.
Sedan 1873 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, för denna skolas behof anvisat utöfver ordinarie anslaget, 12,000
Rdr, ytterligare på extra stat 4,500 Kdr att enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse
användas, har Stat för denna skola blifvit den 1 Augusti 1873
fastställd att gälla från och med innevarande år, till dess annorlunda blefve
förordnadt.
Denna stat upptager följande aflöningsbelopp:
till Föreståndaren, utom bostad och ved ............................................. 1,800: —
» en vaktmästare » » » ............................................ 350: —
» en släggare och verkstadsdräng ................................. 300: —
» en bibliothekarie............................................................ 250: —
» protokollföranden vid Direktionens sammanträden ... 100: —
» en
»
en
två
en
två
en
en
en
en
en
lärare, lön.................................................................. 2,850
» .................................................................. 2,000
» å 1,500 Rdr.......................................... 3,000
>, .......................................................... 900
» å 600 Rdr............................................. 1,200
» ............................................... 500
» ................................................. 300
,> .................................. 250
» ................................................................. 200
» ..................... 150
650:
11,350: —
Summa 14,150: —
Enär Direktionen icke föreslagit lönetillökning för släggaren och verkstadsdrängen,
bibliothekarien samt protokollföranden, torde med hänsyn jemväl till
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 181
beskaffenheten af dessa befattningar, tillökning i de för desamma nu utgående
aflöningar icke böra ifrågakomma. I afseende å föreståndaren, för hvilken Direktionen
föreslagit lönetillökning med 200 Rdr, förekommer, att han lika med
föreståndaren för Chalmerska slöjdskolan är i åtnjutande af fri bostad med ved.
Vid sådant förhållande torde lönetillökningen för ifrågavarande föreståndare
lämpligen böra bestämmas efter samma beräkningsgrund, som för föreståndaren
vid Chalmerska slöjdskolan eller till 20 procent, utgörande............... 360: —
Då vaktmästaren uppbär i lön endast 350 Rdr, anser jag lönetillökningen
för honom icke böra beräknas lägre än Direktionen föreslagit,
eller till.......................................................................................... 180: —
30 procent å sammanräknade beloppen af lärarelönerne, 11,350
Rdr, utgör................................................... 3,405: —
Således skulle summan 3,945: —
utgöra det belopp, som för löneförbättringar vid denna skola vore erforderligt.
På grund häraf och under åberopande i öfrigt af hvad jag till förutnämnda
Statsrådsprotokoll den 10 Januari 1873 beträtfande denna skola anfört, får jag
i underdånighet tillstyrka nådig framställning till Riksdagen att
dels för Tekniska elementarskolans i Norrköping behof, utöfver ordinarie
anslaget 12,000 Rdr, anvisa på extra stat ytterligare 4,500 Kronor, att utgå
är 1875 och enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;
dels för åren 1874 och 1875 bevilja tillfällig förhöjning af föreståndareaflöningen
med 20 procent, af lärareaflöningarne med 30 procent och af
vaktmästarens aflöning med 180 Rdr samt för sådant ändamål på extra stat
anvisa erforderliga medel
för år 1874 till belopp af.................. 3,945 Rdr eller Kronor
och för år 1875 likaledes till belopp af 3,945 Kronor.
D. Tekniska Elementarskolan i Malmö.
Gällande stat för denna undervisningsanstalt upptager följande aflöningsbelopp:
till
Föreståndaren, lön............................................................ 1,300: —
1 Lärare
1 d:o
1 d:o
1 d:o
1 d:o
»
»
»
»
»
1,500
1,300
1,000
850
800
Transport 6,750
182 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
till 2 Lärare lön å 600 Rdr
» 2 cl:o
» 1 d:o
» 1 d:o
Transport 6,750
...............,. 1,200
Bibliothekarien
å 500 Rdr................................................ 1,000
................................................................... 300
.................................................................... 150
..........,................................................ 200
9,600
Vaktmästaren......................................................................................... 350
Summa 9,950: —
Under åberopande af hvad jag i fråga om aflöning för Vaktmästaren vid
Tekniska elementarskolan i Norrköping anfört, anser jag lönetillökningen för
nu ifrågavarande Vaktmästare böra bestämmas till.............................. 180: —
Trettio procent å samtlige öfrige aflöningar, livilka uppgå till sammanräknade
9,600 Rdr och alla af Direktionen ansetts böra höjas,
utgöra............................................................................................................ 2,880: —
Summa Rdr 3,060: —
Eders Kongl. Maj:t torde alltså föreslå Riksdagen, att för beviljande af
tillfällig förhöjning under åren 1874 och 1875 af Vaktmästarens vid Tekniska
elementarskolan i Malmö aflöning med 180 Rdr och af öfrige vid skolan utgående
aflöningar med 30 procent, anvisa på extra stat
för år 1874.............................. 3,060 Rdr eller Kronor
och för år 1875 likaledes ............ 3,060 Kronor.
E. Tekniska Elementarskolan i Örebro.
I fråga om denna undervisningsanstalt får jag först i underdånighet erinra
att Direktionen dels uti en till Eders Kongl. Maj:t ställd skrifvelse af den 23
November 1872, med omförmälande af skolans på senare tider utvidgade verksamhet
och de stegrade anspråk å undervisningen, livilka gjort sig gällande,
samt med antydan huru undervisningen enligt direktionens uppfattning borde
ordnas för att motsvara dessa anspråk, äfvensom huru i samband dermed ökadt
statsanslag för skolan vore af behofvet högeligen påkalladt, i hvilket afseende
åberopats ett bifogadt förslag till ny aflönings- och utgiftsstat för skolan, utvisande
en förhöjning i skolans anslag till belopp af 9,000 Rdr, — i underdånighet
anhållit om vidtagande af de åtgärder för fyllande af skolans sålunda
uppgifna behof, som kunde finnas lämpliga, dels ork uti en likaledes till Eders
Kongl. Maj:t ställd underdånig skrifvelse den 11 December samma år anfört,
att då en fullständig organisation af skolan i den riktning, direktionen i förstnämnda
skrift antydt, icke torde komma att genomföras, utan att på samma
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 183
gång sträcka sig till de öfriga skolorna i riket, och en sådan omfattande åtgärd
skulle kräfva längre tid, direktionen funne sig för närvande endast böra
uppgifva dem bland skolans behof, livilka oundgängligen fordrade att snart afhjelpas,
äfvensom det anslag, som till deras fyllande erfordrades; att i berörda
afseende löneförhöjning för lärarne i verkstadsarbeten och modellering, samt i
kemi och ritning, äfvensom för skolans vaktmästare, vore af högsta behof påkallad;
att biträde i undervisningen åt de båda hufvudlärarne vore alldeles
nödvändigt, såvida icke dessa skulle nedtyngas af dem åliggande flerfaldigt
arbeten, och att jemväl en särskild lärare till biträde vid undervisningen i språk
vore oundgängligen behöflig; samt att skolan icke kunde undvara tillökning i
medel till inköp af ved, ljus m. m. äfvensom undervisningsmateriel; under
åberopande hvaraf Direktionen upprättat alternativt förslag till förhöjning i af
-
lönings- och utgiftsstaten för skolan, upptagande:
till aflöning för en biträdande lärare i matematik, fysik och kemi... 1,500: —
» » » » '') i språk....................................... 500: —
» förhöjning af aflöningen för läraren i kemi.................................... 100: —
» ,» » » i ritning................................. 100: —
» » » » i verkstadsarbeten ............... 800: —
''» » » » i modellering ........................ 450: —
» » » för vaktmästaren...................................... 50: —
» - ■) af anslaget för inköp af ved, ljus, råämnen m. m. samt
undervisningsmateriel................................................... 1,000: —
Summa Rmt Rdr 4,500: —
anhållande Direktionen, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till Riksdagen
aflåta Nådig proposition om anvisande åt skolan af ett ytterligare anslag å
4,500 Rdr, att beräknas från och med början af år 1873, intilldess ny stat
för skolan kunde varda i Nåder fastställd.
Commerce-!kollegium, som den 18 April 1873 insände dessa underdåniga
skrivelser jemte infordradt yttrande af Föreståndaren för Teknologiska Institutet.
anförde dervid, att, då det syntes vara ådagalagdt, att det för skolan
utgående statsanslag icke vore för närvarande tillräckligt för ett ändamålsenligt
tillgodoseende af skolans behof, samt, under förutsättning, att allenast det af
Direktionen för ändamålet senast begärda mindre anslagsbeloppet kunde för den
närmaste tiden ifrågakomma att anvisas, den härutinnan gjorda framställningen
icke gåfve skälig anledning till någon anmärkning; kollegium ansåge sig böra
i underdånighet förorda beviljande af det begärda anslagsbeloppet; hvarjemte
kollegium, med afseende å behöfligheten, att anslagstillökningen ju förr desto
hellre komme skolan till godo samt att följaktligen detta skedde redan under
år 1873 för den tid deraf sådant lämpligen kunde ega rum eller höstterminen,
184 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
tillstyrkte, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för beredandet
åt skolan af en tillökning i det för skolan af statsmedel anvisade anslag,
beräknad att utgå för år 1873 med ett belopp af 2,250 Rdr samt derefter
tillsvidare med ett årligt belopp af 4.500 Rdr, för att användas enligt de
närmare föreskrifter, hvilka kunde varda af Eders ''Kongl. Maj:t i Nåder
meddelade.
Vid underdånig föredragning af detta ärende den 25 April 1873
fann Eders Kongl. Maj:t godt att, med godkännande af det senast upprättade
förslaget till förhöjning i aflönings- och utgiftsstaten för ifrågavarande
skola, för höstterminen 1873 anvisa ett belopp af 2,250 Rdr att
af tillgängliga besparingar utgå och användas i enlighet med berörda
förslag. Härefter har Eders Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig
framställning, genom Nådigt Bref den 5 sistlidne December anvisat det
för enahanda ändamål under innevarande år erforderliga belopp 4,500
Rdr med förklarande, att framställningen om anvisande af berörda anslagstillökning
för tiden efter år 1874 skulle till pröfning företagas i
sammanhang med frågan om regleringen af utgifterna under Riksstatens
sjette hufvudtitel.
Enligt den för skolan fastställda Stat med deri genom förutnämnda
Nådiga beslut den 25 April 1873 gjorda tillägg, utgå för närvarande vid
skolan följande aflöningar:
till Föreståndaren......................... |
......................................... 1,200 |
— |
||
)) |
1 lärare, |
lön............................ |
......................................... 2,050 |
— |
)) |
1 d:o, |
d:o......................... |
........................ 1,600 |
__ |
» |
2 d:o, |
d:o å 1500 Rdr..,. |
.........................................s''ooo |
— |
» |
1 d:o, |
d:o............................. |
......................................... 850 |
— |
)) |
1 d:o, |
d:o............................. |
......................................... 700 |
— |
)) |
1 d:o, |
d:o............................. |
........................................ 600 |
-T |
» |
1 d:o, |
d:o......................... |
........................ 500 |
- |
» |
2 d:o, |
d:o å 450 Rdr ..... |
......................................... 900 |
— |
» |
1 d:o, |
d:o............................ |
......................................... 300 |
— |
)) |
1 d:o, |
d:o........................... |
......................................... 200 |
—— |
)) |
2 d:o, |
d:o å 150 Rdr....... |
......................................... 300 |
-- |
» |
1 d:o, |
d:o............................. |
........................................ 75 |
— |
» |
Sekreteraren, arfvode............. |
......................................... 50 |
— |
|
)) |
Bibliothekarien, arfvode......... |
......................................... 50 |
— |
|
)) |
Vaktmästaren, lön................... |
........................................ 500 |
—■ |
|
Summa Rdr 12,875 |
— |
Trettio procent å sistnämnda belopp utgör 3,862 Rdr 50 öre.
I sammanhang med den af Direktionen gjorda framställning om löne
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 185
förbättring har Direktionen jemväl anhållit, att det uti skolans stat till
bekostande af ved, ljus, råämnen m. m. samt undervisningsmateriel uppförda
belopp 2,625 Rdr måtte höjas med 33£ procent. Härom har Commerce
Collegium uti sitt förut omförmälda utlåtande beträffande löneförbättringar
anfört, att, enär berörda anslagsbelopp redan enligt omförmälda
Kongl. Bref den 25 April 1873 blifvit förhöjdt med 1,000 Rdr eller till
3,625, Derektionens ifrågavarande framställning syntes Collegium icke
förtjena afseende. Uti denna af Collegium uttalade åsigt anser jag mig
böra instämma.
På grund af hvad sålunda i fråga om Tekniska elementarskolan i
Örebro förekommit, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen att
dels för skolans behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget 12,000 Rdr,
ytterligare på extra stat 4,500 Kronor att utgå under år 1875 och enligt.
Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;
dels ock bevilja tillfällig förhöjning under åren 1874 och 1875 af de
vid skolan utgående aflöningar med 30 procent samt förty anvisa på extra
stat dertill erforderliga medel
för år 1874 till belopp af....................................... 3,862 Rdr 50 öre
och för år 1875 till belopp af likaledes..................... 3,862 Kronor 50 öre.
F. Tekniska Elementarskolan i Borås.
Såsom redan förut blifvit omnämndt, har Direktionen för denna skola
uti särskild till Eders Kongl. Maj:t ställd underdånig skrifvelse af den
11 sistlidne Oktober gjort framställning om beredande af den för nödig
utvidgning af undervisningen vid skolan erforderliga tillökning i det
skolan beviljade anslag. Direktionen yttrar sitt härom hufvudsakligen på
följande sätt:
»Skolan började sin verksamhet hösten 1856 med ett anslag af 7,500
Rdr, som dock genast visade sig vara otillräckligt, hvarföre detsamma
vid 1857 års riksdag höjdes till 12,000 Rdr, vid hvilken summa det alltsedan
bibehållits oförändradt. Under tiden hafva lärokurserna alltmera
utvidgats i enlighet med tidens stegrade fordringar på en Teknisk skola,
och elevernas antal, som länge understeg 50, har på sista tiden hastigt
ökat sig, så att detsamma sistlidet år utgjorde 67 och detta år stigit
till 71.
Det torde få anmärkas, att, ehuru Kongl. Maj:ts nådiga stadgar af
den 12 mars 1856 icke ålägga skolan att antaga flera än 50 elever, så
186 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 1874.
har dock direktionen under de sednare åren funnit sig nödsakad att gå
det allt större och allmännare behofvet af teknisk undervisning för blifvande
industriidkare så mycket soin möjligt till mötes och har derföre,
på^sätt åberopade Nådiga stadgar medgifva, beviljat inträde vid skolan
för ett ökadt antal under form af extra elever. — Sistnämnda slags elever
skilja sig likväl, efter den nyligen införda förändringen af läroplanen,
endast deri från de ordinarie eleverna, att deras tillträde till skolan är
beroende af utrymmet, och så långt detta för närvarande sträcker sig, är
det också anlitadt, ty af 40 nya inträdessökande detta år har direktionen
blott kunnat antaga 25.
Den starka tillströmningen af elever till skolan, som visserligen är
ett glädjande bevis på det allmänna förtroende, hon förvärfvat sig, har
dock medfört en mycket kännbar tillökning i lärarnes arbete. — Hittills
sträckte sig denna arbetstillökning hufvudsakligen blott till lärarnes extra
åligganden utom lektionerna, nemligen till granskning af elevernas skriftliga
uppsatser i språk och andra ämnen, förberedelserna till laborationer
och fysikaliska experimenter, uppgörande af modellritningar för verkstadsarbetena,
de praktiska öfningarne på fältet i landtmäteri och afvägning
samt tentamina för betygssättningen, göromål, som vid en praktisk skola
ofta upptaga nära nog lika mycken tid, som lektionerna på lärosalen.
Antalet lektionstimmar på skolan kunde deremot någorlunda rättas efter
tillgångarna till aflöning, så länge det var möjligt att åtminstone vid de
praktiska öfningarna sysselsätta 2:ne afdelningar på en gång. — Numera
då skolan har på första afdelningen 25 på andra 31 samt på tredje 14
elever, kan detta ej ske, emedan hvarken utrymmet på arbetslokalerna
tillåter att öfva 50 å 60 elever på en gång, ej heller någon synnerligt
god frukt vore att vänta af så många elevers undervisning samtidigt åt
en enda lärare. Äfven vid den theoretiska undervisningen blir det hädanefter
nödvändigt att, då en klass blir för stor, afdela densamma i 2
eller flera grupper, på det att läraren må hinna att göra sig förtrogen
med hvarje särskild elevs uppfattning af ämnet, hvilket vid all elementarundervisning
är af högsta vigt.
Det är således af största behof att klasserna särskiljas och undervisningen
utvidgas med ett tillräckligt antal nya lektionstimmar, vare sig
förmedelst anställning af biträdande lärare eller de ökade timmarnes fördelning
på de nuvarande lärarne.
Men härtill erfordras i båda fallen en motsvarande tillökning i statsanslaget
till skolan, ty direktionen kan icke rimligen ålägga de nuvarande
lärarne, som med afseende å deras kunskaper och skicklighet, deras arbets
-
Bil. N:o 5 b. till Kong!.. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 187
t,
betsåligganden samt ålder i tjensten redan förut äro ytterst illa aflönade,
en ytterligare förhöjning i arbetet utan tillökning i lönen.
Beträffande beloppet af det tillskott, som erfordras, har direktionen
beräknat detsamma till minst 4500 Rdr eller samma summa, som de
tekniska skolorna i Norrköping och Örebro redan erhållit för utvidgning
af sin verksamhet.
Med stöd af det anförda får direktionen härmed i djupaste underdånighet
anhålla att Eders -Kong]. Maj: t täcktes till nästa Riksdag aflåta
Nådig proposition om en tillökning af 4500 Rdr i anslaget på ordinarie
stat till Tekniska elementarskolan i Borås för undervisningens utvidgande
med anledning af det ökade antalet elever, samt att Eders Kongl. Maj:t
Nådigast ville af möjligen befintlige tillgångar till en början bevilja skolan
detta belopp af 4500 Rdr på extra stat, att utgå från och med den
l:ste Januari 1874 intilldess det ordinarie anslaget kan blifva af Riksdagen
beviljadt och för skolan tillgängligt, hvarigenom bifogadt underdådigt
förslag till ny Utgifts- och Aflöningsstat för tekniska skolan i Borås kunde
med nästa års början blifva gällande och undervisningen i enlighet£derxned
anordnas.
Direktionen vågar fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
derå, att den nu äskade anslagsförhöjningen ingalunda utgör någon uppoffring
för staten, då skolan deremot ikläder sig skyldigheten att hädanefter
emottaga och undervisa ett antal af 75 elever i stället för 50, hvarefter
nuvarande anslaget till skolan är beräknadt, samt att den begärda
förhöjningen är begränsad till de aldra närmaste behofven för undervisningens
behöfliga utvidning utan något afseende på de fördyrade lefnadsvilkoren
eller derå, att skolans högt meriterade lärare efter 17 års nitisk
och trogen tjenst befinna sig i en löneställning långt under lärarne vid de
lägre elementarläroverken af samma tjensteålder.»
Med öfverlemnande af denna underdåniga skrifvelse jemte dervid fogade
handlingar har Commerce Collegium uti underdånigt memorial den
21 sistlidne November anfört följande:
»Då de af skoldirektionen omförmälda behof synas vara af i hufvudsaken
likartad beskaffenhet med dem, för hvilka extra anslag till samma
belopp, som nu af bemälda Direktion begärts, är vordet beviljadt för skolorna
i Norrköping och Örebro, anser Collegium, på enahanda skäl, som
blifvit i underdånigt yttrande den 6 December 1872 angående skolan i
Norrköping och den 14 Mars 1873 angående skolan i Örebro anförda,
och hvilka skäl det alltså torde tillåtas Collegium att i tillämpliga delar
nu åberopa, sig böra Direktionens framställning om anvisande äfven åt
skolan i Borås af berörda belopp förorda. Likaledes, och då det synes
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 tSair/l. 1 Afd.
24
188 Bil. N:o 5 b. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
«
vara önskvärd!, att det begärda anslaget må komma skolan till del ju
förr dess heldre och så snart det lämpligen kan för undervisningen tillgodogöras,
torde sådant böra ske redan under år 1874, ehuru icke, på
sätt Direktion ifrågaställt, från och med årets början, utan först från den
tid, då nytt läseår inträder, eller från och med samma års hösttermin.
Hvad åter angår det vid Direktionens underdåniga skrift fogade förslag
till ny stat för skolan, torde, med afseende ej mindre å medlens upptagna
\ fördelning på utgiftsposterna än ock å vissa i förslaget förekommande
rubriksförändringar, jemförda med hvad Direktionen i den till
kollegium efter afgifvandet af samma förslag insända handling andragit,
frågan härom, derest det begärda tillskottet beviljas, få, efter vederbörandes
hörande, blifva föremål för särskild t underdånigt yttrande.
Med stöd af hvad sålunda blifvit omförmäldt, tillstyrker kollegium
i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga nödig åtgärd för beredandet
åt Tekniska Elementarskolan i Borås af en tillökning i det för skolan af
statsmedel nu anvisade anslag, beräknad att utgå för år 1874 med ett
belopp af 2,250 Rdr samt derefter tillsvidare med ett årligt belopp af
4,500 Rdr för att användas enligt de närmare föreskrifter, hvilka af Eders
Kongl. Maj:t kunna varda i nåder meddelade.»
Hvad sålunda blifvit af vederbörande anfördt och upplyst synes mig
ådagalägga behofvet af den begärda tillökningen i anslag. För tillgodoseende
af detta behof behöfves dock icke att hos Riksdagen begära anvisande
af det belopp, 2,250 Rdr, som för höstterminen 1874 erfordras,
utan torde samma belopp kunna tillvägabringas genom utanordning från
tillgängliga besparingar. Hvad som behöfves för år 1875 och följande
år, eller 4,500 Rdr årligen, intilldess definitiv utgiftsstat för skolan kan
varda faststäld, kräfver deremot bevillning af Riksdagen.
Beträffande frågan om löneförbättringar vid ifrågavarande skola torde
det tillåtas mig upplysa, att förutnämnda för skolan den 29 November
1872 faststälda stat upptager aflöning till vaktmästare............... 250: —
samt öfrige aflöningar, af hvilka den lägsta uppgår till 150 Rdr
och den högsta till 1,600 Rdr, sammanräknade.............................. 9,650: —
Summa Rmt Rdr 9,900: —;
hvaremot det af Direktionen upprättade vid skrifvelsen den 11 sistlidne
Oktober fogade förslag till ny aflönings- och utgiftsstat upptager:
aflöning till vaktmästaren ..................................................................... 400: —
samt öfrige aflöningar, af hvilka den lägsta utgör 150 Rdr och
den högsta 1,800 Rdr, tillsammans.................................................. 13,800: —
Summa Rdr 14,200: —
Bil, N:o 5 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 189
Ehuru sistnämnda förslag med afseende å hvad Kommersekollegium
derom anfört icke nu kan göras till föremål för slutlig nådig pröfning,
torde likväl med visshet kunna antagas, att det deri för aflöningar beräknade
belopp 14,200 Rdr är erforderligt för möjliggörande af nödig
utvidgning af undervisningen; och då såsom Direktionen anmärkt, vid
beräknande af detta aflöningsbelopp icke tagits, hänsyn till stegringen i
lefnadskostnader, synes mig, i öfverensstämmelse med hvad jag i fråga
om de tekniska elementarskolorna i Norrköping och Örebro föreslagit,
förutnämnda af Direktionen afgifna förslag till ny aflöningsstat böra läggas
till grund vid beräknande af de för ifrågavarande skola erforderliga
belopp, att användas till löneförbättringar under år 1875, hvaremot det
under innevarande år för löneförbättringar erforderliga belopp, som skall
hos Riksdagen äskas, torde böra beräknas i förhållande till nu gällande
aflöningsstats slutsumma eller 9,900 Rdr. Trettio procent häraf utgör
2,970 Rdr.
De i förslaget till ny aflöningsstat upptagna aflöningsbelopp uppgå,
såsom förut är nämndt, sammanräknade till 14,200 Rdr, hvaraf 30 procent
utgör 4,260 Rdr.
I fråga om Tekniska Elementarskolan i Borås tillstyrker jag alltså,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att
dels för skolans behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget 12,000 Rdr,
på extra stat ytterligare 4,500 Kronor att utgå under år 1875 och enligt
Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;
dels ock, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle bevilja vid
skolan anställde tjensteman, lärare och betjent tillfällig löneförbättring
under åren 1874 och 1875 i enlighet med samma grunder, som vid öfriga
tekniska elementarskolor blifva tillämpade, pa extra stat anvisa:
för år 1874.......................................................... 2,970 Rdr eller Kronor,
och för år 1875............................................................ 4,260 Kronor.
G. Väfskolan i Boras.
I likhet med hvad sistlidet år egde rum, torde Eders Kongl. Maj:t
hos Riksdagen äska ett extra anslag till belopp af 3,800 Kronor, såsom
bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs
läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp motsvarande
minst hällten af statsanslaget.
190 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
H. Tekniska Söndags- och Aftonskolan i Eskilstuna.
Den för denna skola gällande stat af den 14 November 1871 upp -
tager följande aflöningsbelopp:
till |
föreståndaren........................................... |
..................... 450 |
||
» |
1 |
lärare, |
lön ........................................... |
..................... 700 |
)) |
3 |
d:o |
d:o å 500 Rdr ...................... |
..................... 1,500 |
» |
1 |
d:o |
d:o ........................................... |
...................... 450 |
)) |
1 |
d:o |
d:o ........................................ |
...................... 350 |
» |
1 |
d:o |
d:o ........................................... |
...................... 300 |
)) |
1 |
d:o |
d:o ............................................ |
..................... 150 |
)) |
Kassaförvaltaren....................................... |
..................... 30 |
» Vaktmästaren ....................................................................................... 250: —
Summa Rdr 4,180: —
Med afseende å det ringa belopp, hvartill vaktmästarelönen uppgår,
torde densamma skäligen böra, såsom Commerce-Collegium föreslagit, höjas
med 50 procent eller ..................................................................... 125: —
Trettio procent å öfrige aflöningsbelopp, sammanräknade
3,930 Rdr, utgör ................................................................................... 1,179: —
Summa Rdr 1,304: —,
till hvilket belopp dyrtidstilläggen således skulle uppgå.
Jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte, beträffande Tekniska
Söndags- och Aftonskolan i Eskilstuna, föreslå Riksdagen att bevilja
tillfällig förhöjning under åren 1874 och 1875 af aflöningen till
vaktmästaren med 50 procent och af öfrige aflöningar med 30 procent
samt förty på extra stat anvisa dertill erforderliga medel
för år 1874 till belopp af................................. 1,304 Rdr eller Kronor,
och för år 1875 likaledes till belopp af............... 1,304 Kronor. I.
I. Slöjdskolan i Stockholm.
Uti den till 1873 års Riksdag aflåtna Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof äskade Eders Kong]. Maj:t, att till Slöjdskolan i
Stockholm måtte, utöfver det på stat definitivt uppförda belopp 15,000
Rdr, anvisas ytterligare 56,950 Rdr. Denna framställning blef af Riks
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 191
dagen bifallen, hvarefter Eders Kongl. Maj:t den 30 maj 1873 fastställde stat
för skolan att gälla under innevarande år med förklarande dels att de besparingar,
som kunde uppkomma å någon eller några af de i staten upptagna
specialsummor, finge af Styrelsen till andra utgifter för skolan användas,
med den inskränkning likväl, att hvarken till aflöning finge användas hvad
i staten vore för andra behof afse it ej heller till fyllande af dessa senare
behof öfverföras medel, som vore till aflöning, anslagna, dels ock att Styrelsen
egde att, derest inkomsterna af lärjungarnes utgifter öfverstege det
belopp, hvartill de blifvit beräknade, eller andra tillfälliga mindre inkomster
komme att tillflyta skolan, använda de sålunda vunna öfverskotten
till lärarekrafternas och skolmobiliernas förökande.
Med skrifvelse den il Oktober 1873 har Styrelsen till CommerceCollegium
aflemnat förslag till stat för skolan under år 1875. Styrelsen
beräknar häri inkomsterna på följande sätt:
Behållning för år 18 7 2..................................................... 6 6 0: 09.
Ordinarie statsanslaget........................................................ 15,000: —
Lärjungarnes skolafgifter.................................................... 5,000: —
Hyresmedel och räntor...................................................... 1,600: —
Ersättning från Statens Geologiska byrå och Landtbruks-Akadémien
för uppvärmning och vattenförbrukning.
............................ 1,099: 91.
Summa Rmt Rdr 23,360: —
I fråga om de under år 1875 förekommande utgifter har Styrelsen
dels gjort framställning om åtskilliga löneförbättringar till sammanräknadt
belopp af 1,750 Rdr, dels ock i öfrigt anfört,
att, enär Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 24 Augusti 1872 beviljat
anställande under skolåret 1872 —1873 af en särskild öfverlärare i
figurmodellering och genom Nådigt Bref den 10 Juli 1873 tillåtit sådan
lärares antagande äfven under skolåret 1873—1874 samt höstterminen
1874 mot en aflöning beräknad efter 1000 Rdr för år, samt verkningarna
af denna undervisning visat sig särdeles gynnsamma, Styrelsen i aflöningsstaten
uppfört en särskild Öfverlärare i Figurmodellering med årlig
lön af 1000 Rdr och med 12 timmars undervisning i veckan, hvilken
undervisningstid Styrelsen ansåge erforderlig, ehuru . nuvarande innehafvaren
af denna lärarebefattning ansåge sig icke under innevarande skolår
kunna åt nämnda undervisning egna mer än 6 timmar i veckan under 6
månader och 4 timmar i veckan under en half månad;
att, enligt vunnen erfarenhet, lärarekraften för manliga lärjungars
undervisning i ornamentmålning behöfde under tiden från och med medlet
af Januari till och med medlet af Mars månad förstärkas, hvadan Styrel
-
192 Bil. N:o 5 b. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
sen i förslaget till aflöningsstat upptagit en underlärare i ornamentmålning
för manliga lärjungar med aflöning för år till belopp af 300 Rdr;
att under senast förflutna räkenskapsår för belysning inom skolan åtgått
dels 1,089,500 kubikfot gas till en kostnad af 6,537 Rdr dels för
öfrig lysmateriel 168 Rdr 59 öre, eller tillsammans 6,705 Rdr 59 öre, men
att, då priset på lysgas från och med den 1 Oktober 1873 blifvit höjdt
till 6 Rdr 50 öre för 1000. kubikfot eller med 50 öre, gaslysningskostraden,
under antagande af oförändrad konsumtion, komme att förhöjas
med 544 Rdr 75 öre eller till 7,250 Rdr 34 öre, så att omkostnaderna
för lyshållningen i sin helhet, inberäknad omförrnälda utgift för öfrig lysmateriel,
168 Rdr 59 öre, uppginge till 7,418 Rdr 93 öre, hvadan, och
då till följd af tillväxten i lärjungarnes antal ökning i gaskonsumtionen
snarare än minskning vore att emotse, Styrelsen såge sig nödsakad föreslå
förhöjning i anslaget för detta ändamål med 800 Rdr eller från 6,600
Rdr till 7,400 Rdr;
att, som till följd af stenkolsprisets stegring årliga omkostnaderna för
uppvärmning numera uppgått till 4,413 Rdr 85 öre, Styrelsen föresloge
förhöjning af anslaget för uppvärmning från 4,000 Rdr till 4,400 Rdr
eller med 400 Rdr;
att, med hänsyn till den ständiga stegringen i pris på dagsverken
och materialicr, det i nu gällande stat uppförda anslag till »diverse utgifter»
borde höjas från 3,975 Rdr till 4,485 Rdr eller med 510 Rdr;
samt
att, enär enligt gällande, på senast fastställda vattentaxa grundade
kontrakt, afgiften för vattenförbrukning under år 1873 uppginge till endast
400 Rdr, det för vattenförbrukning afsedda anslag kunde nedsättas
tran 450 Rdr till 400 Rdr eller med 50 Rdr.
De af Styrelsen ifrågasatta höjningar af åtskilliga
anslagsbelopp uppginge till sammanräknade............... 4,760: —
Om derifrån afräknades det belopp, hvarmed nedsättning
föreslagits............................................................. 50: —
så blefve återstoden Rdr 4,710: —
det belopp, hvartill anslagstillökningen i sjelfva verket uppginge.
Uti den för innevarande år gällande stat vore utgifterna.
beräknade till.................................................. 79,650: -—
Lades härtill ifrågasatta anslagstillökningen................ 4,710: —
men från summan............................................................... 84,360: —
afräknades inkomsternas belopp....................................... 23,360: —
Så återstode Rdr 61,000: —
Bil. N:o 5 b. till Konrjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 193
till hvilket belopp det för år 1875 utöfver ordinarie anslaget, erforderliga
statsbidrag uppginge.
Commerce-Collegiura, som insändt omförmälda förslag till stat, yttrar
sig i anledning deraf hufvudsakligen på följande sätt:
»Enär den, till 1,750 rdr uppgående förhöjningen i redan anvisade
aflöningar är att hänföra till en löneförbättring, samt, vid sådant förhållande,
Coll egiuin tagit i betraktande framställningen derom i det af Collegium,
med anledning af skrifvelse från Statsrådet och Chefen för CivilDepartementet
den 21 derpå följande November afgifna underdåniga utlåtande'',
torde sagda framställning nu icke påkalla annat yttrande,°än att
berörda belopp synes böra ur här föreliggande förslag till stat afföras.
Mot det ifrågaställda anvisandet af 1000 Rdr såsom aflöning åt en
öfverlärare i Figurmodellering kan anföras bland annat, att den i detta
läroämne till följd af Kong]. Bref den 24 Augusti 1872, på försök anställde,
och, med stöd af Kongl. Bref den 10 sistlidne Juli, bibehållne
lärare, för hvilken skolstyrelsen i sin vid statsförslaget fogade skrifvelse
uppgifvit sig anse eu undervisningstid af 12 timmar i veckan vara erforderlig,
enligt hvad Styrelsen i samma skrifvelse förmält, icke skulle
hafva för afsigt eller vara i tillfälle att under innevarande skolår åt undervisningen
egna mer än G timmar i veckan under sex månader och 4
timmar i veckan under en half månad. Men då Eders Kongl. Maj:t funnit
antagandet af särskild lärare i berörda läroämne böra för det nästförflutna
och derefter äfven för det innevarande skolåret liksom ock för
höstterminen 1874 medgifvas, samt, så vidt Collegium har sig bekant,
någon egentlig förändring i fråga om sjelfva behofvet af en sådan lärare
icke, sedan den nådiga tillåtelsen härutinnan meddelades, inträd t, och det,
å ena sidan, synes lämpligt att, så länge en dylik särskild lärare må anses
behöflig, aflöningen är för honom, liksom för de öfrigo lärarne vid
undervisningsanstalten, i skolans, tillsvidare årlig pröfning underkastade,
stat upptagen, äfvensom, å andra sidan, torde kunna förutsättas, att, derest
merabemälde lärares tjenstgöring ej motsvarar den för honom beräknade
undervisningstid, ett i förhållande derefter bestämdt afdrag å aflöningen
eger rum, finner, i betraktande af dessa omständigheter, Collegium,
lör sin del, anledning att låta vid hvad Skolstyrelsen i denna punkt
föreslagit bero; dervid Collegium dock hemställer, det stadgas måtte, att
hvad af ifra ga varande anslag, äfvensom af den såsom löneförbättring möjligen
tillkommande förhöjning deraf, kan, under nyss berörda förutsättning,
varda innehållet, icke må utan särskild t nådigt tillstånd för annat
ändamål användas.
Beträffande åter den af Skolstyrelsen begärda aflöning för ytterligare en
194 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
underlärare i Ornamentsmålning, så och då, jemnte det att med inrättandet af
nya befattningar vid skolan för närvarande, då frågan om skolans organisation
är under behandling, lärer böra, der så ske kan, anstå, icke är visadt, att det
behof af ökad lärarekraft, hvilket må göra sig gällande, ej kan, tillsvidare, hädanefter
som hittills genom anlitandet af biträdande lärare afhjelpas, anser Collegium
skäl ej vara för handen, att beviljande af nyssnämnda anslag förorda.
Till stöd för sin framställning om höjande af anslagen för »lyshållning,»
»uppvärmning» och »diverse utgifter» har Skolstyrelsen hufvudsakligen åberopat
de stegrade prisen dels å material ier, dels å arbetsbiträde; och finner, med
hänsyn till hvad Skolstyrelsen hänutinnan uppgifvit rörande motsedda behof, i
fråga om hvilkas omfattning Collegium för öfrigt icke är i tillfälle att nu uttala
något bestämdt omdöme, kollegium sig kunna lemna de för ändamålet begärda
anslagsposterna utan anmärkning, endast med undantag deraf att, som,
vid den i Skolstyrelsens skrifvelse meddelade redogörelse angående de förväntade
kostnaderna för lyshållningen, beloppet »för öfrig lysmateriel», 168 Rdr 59 öre, blifvit
i summan tvänne gånger inräknad, med rättelse häraf, den för ändamålet ifrågasatta
tillökningen, 800 rdr, i stället utföres i rundt tal, med 650 Rdr.
Då, i enlighet med hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt, och enär,
sedan derjemte anslaget för »vattenförbrukning», på sätt Skolstyrelsen förmält
kunna ske, minskats med 50 Rdr, särskild t anledning icke förekommer att till
annat belopp än clct nu beviljade upptaga några af de öfriga utgiftsposterna, allenast
den förändring i senast, för år 1874, för skolan fastställda utgifsstat hvilken slutar
på en summa af rdr........................................ 79,650: •—
skulle inträda, att en tillökning kommo att upptagas:
till aflöning för en Öfverlärare i Figurmo
-
dellering, med..............................................
samt till höjande af anslaget:
lör lyshållning, med..........................................
» uppvärmning, med.......................................
» diverse utgifter, med ..................................
mot en minskning i anslaget för vattenförbrukning,
med..............................................
1,000:. —
650: —
400: —
510: — 2,560: —
50: —
hvarigenom utgiftssumman på det hela ökades
med........................................................
2,510: —
skulle alltså denna summa komma att sluta på 82,160: -
Och enär påräkneliga inkomster, mot hvilkas
upptagande på sätt Skolstyrelsen dem
beräknat, Collegium icke har något att erinra,
utgöra,................................................... 23,360: —
skulle för år 1875 erfordras ett ytterligare
statsbidrag af................................................
58,800: —
.Bil. N:o 5 b. till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 195
I likhet med hvad Collegium i underdånig skrifvelse i ämnet den 13
December 1872 yttrat, föreställer sig Collegium, att det nu åsyftade statsbidraget
till skolan icke heller för närvarande bör på ordinarie stat uppföras;
och tår alltså Collegium, under förutsättning åt nådigt bifall till hvad Collegium
angående beräkningen af hithörande inkomster och utgifter för sin del
biträdt, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till
nästsammanträdande Riksdag aflåta Nådig proposition om anvisande för år 1875
åt Slöjdskoian af 58,800 Rdr, utöfver det anslag af statsmedel, som skolan har
sig på ordinarie stat tillagdt».
Uti det yttrande, Collegium sålunda afgifvit, finner jag mig böra instämma.
Beträffande derefter frågan om löneförbättringar, anhåller jag få upplysa,
att förutomförmälda, för innevarande år gällande stat upptager följande aflöningsbelopp:
-
till Föreståndaren, |
lön........................... 4,000: — |
|||
hyresersättning....... 1,000: — |
5,000 |
— |
||
)) |
Bibliothekarien |
och Materialförvaltaren........... |
1,200 |
-- |
» |
Matrikelföraren.............................. |
1,400 |
_ |
|
)) |
Sekreteraren... |
400 |
__ |
|
)) |
2 ()fverlärare, |
lön å 2,300 Rdr....................... |
4,600 |
_ |
» |
1 d:o, |
d:o .............................................. |
2,200 |
— |
)) |
1 d:o, |
d:o ....................... |
2.000 |
— |
» |
1 d:o, |
d:o ............................................... |
1,600 |
— |
)) |
1 d:o, |
d:o ........................ |
1,500 |
— |
)) |
1 d:o, |
dm ............................................. |
1,400 |
— |
)) |
1 d:o, |
d:o ............................................. |
1,300 |
— |
0 |
1 d:o, |
d:o ................... |
1,100 |
— |
)) |
1 d:o, |
d:o ........................... |
1,000 |
— |
» |
1 d:o, |
d:o ....................................... |
900 |
— |
)) |
1 d:o, |
d:o ............................................. |
800 |
|
» |
1 d:o, |
d:o ............................................... |
700 |
_____ |
» |
17 Underlärare |
med aflöning lägst 150 Rdr |
||
och högst 550 |
Rdr............................................. |
6,400 |
— |
|
» |
biträdande lärare..................... |
5,300 |
_ |
|
)) |
Undervisning |
varukännedom............ |
800 |
__ |
)) |
Undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen |
2,300 |
— |
|
)) |
U ndervisning |
i extra ämnen och allmänna |
||
föredrag......... |
3,850 |
— |
||
» |
1 Maskinist.... |
1,000: — |
Transport Rdr 46,750: —
Bih. till Riksd. Prot. 1874 1. Sand. 1 A/d.
25
196 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport 46,750: —
till 2 Portvakter ........................................................ 400: —
» Vård och skötsel af värmeledningen samt
ventilationsapparaten....................................... 600: — 47,750: _
» Ordningsmän......................................................... 3,225: —
» Kassaförvaltaren ................................................... 400: —
» Predikanten............................................................ 300: —
» Förste vaktmästaren..................... 750: —
» Två andre vaktmästare, lön å 650 Rdr...... 1,300: — 5,975: —
Summa Rdr 53,725: —
Härtill skulle derjemte komma den för läraren i figurmodellering afsedda
lön 1,000 Rdr. Enär emellertid jemlikt de af Styrelsen åberopade nådiga
Bref den 24 Augusti 1872 och den 10 Juli 1873 särskild lärare i detta
ämne varit och är endast på försök anställd, hvilket förhållande torde
böra jemväl under år 1875 fortfara, samt dessutom undervisningen i berörda
ämne för närvarande icke meddelas under hela den derför beräknade
tid, anser jag särskildt anslag för höjande af denna lön icke behöfva
hos Riksdagen äskas.
Hvad angår aflöningarna till ordningsmän, kassaförvaltaren och predikanten,
torde med hänsyn till beskaffenheten af dessa befattningar, och
då Styrelsen icke ansett löneförbättring för dem erforderlig, förhöjning i
nämnda aflöningar ej böra ifrågakomma. Likaledes finner jag, vid det
förhållande att skolans förste och andre vaktmästare redan äro i åtnjutande
af samma löneförmåner, som för deras vederlikar vid andra Statens
verk inom hufvudstaden blifvit vid 1.873 års Riksdag bestämde, ej
skäl förorda bifall till Styrelsens framställning om tillökning å desse betjentes
löner.
öfrige för aflöningar afsedda belopp uppgå sammanräknade till 47,750
Rdr, hvaraf 30 procent utgör 14,325 Rdr.
På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte beträffande Slöjdskolan i Stockholm i nåder
föreslå Riksdagen
dels att för skolan anvisa, utöfver det på ordinarie stat definitivt
uppförda beloppet 15,000 Rdr, ytterligare 58,800 Rdr eller Kronor, så
att det uti innevarande års Riksstat för ifrågavarande läroanstalt upptagna
belopp höjes med 1,850 Kronor,
dels och att för beviljande af tillfällig förhöjning med 30 procent
under åren 1874 och 1875 af aflöningarna för Föreståndaren, Bibliothekarien
och Materialförvaltaren, Matrikelföraren, Sekreteraren, Maskinisten,
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 197
två Portvakter och den, som vårdar och sköter värmeledningen med ventilationsapparaten,
samt af samtlige för den egentliga undervisningen afsedda,
aflöningar utom den för läraren i figurmodellering, anvisa på
extra stat
för år 1874 ............................. 14,325 Rdr eller Kronor
och för år 1875 likaledes............... 14,325 Kronor.
K. Lägre bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande afdelningsskolor
för arbetsförmän inom bergshandteringen.
Under åberopande af hvad jag beträffande dessa undervisningsanstalter
anfört till förutnämnda Statsrådsprotokoll den 10 Januari 1873 hemställer
jag i'' underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande
skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1875 fortsätta
sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer vilja genom inspektion af sakkunnig
person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af 14,000
Kronor att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.
1 händelse af bifall till de af mig nu gjorda framställningar skulle
dels ordinarie anslaget till »undervisningsanstalter för bergsbruk och
slöjder», som, inberäknadt det för Slöjdskolan i Stockholm provisoriskt
uppförda belopp, för innevarande år uppgår till 234,600 Rdr, höjas till
243,400 Rdr eller Kronor eller med 8,800 Kronor,
dels för åtskilliga behof på extra stat anvisas att utgå under år 1875
tillsammans 31,300 Kronor;
dels ock för löneförbättringar beviljas
att utgå under år 1874..................... 53,781 Rdr 50 öre
och under år 1875..................... 55,071 Kronor 50 öre. I
I fråga om anslagstiteln:
17:o. tiHlervisningsanstalter för handel och sjöfart
anförde Departements-Chefen följande:
»Under denna titel har jag att anmäla hvad som må vara erforderligt
för de på allmän bekostnad i riket inrättade Navigationsskolors verk
-
198 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj Hs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
samhet. Enligt det för dessa läroanstalter, hvilkas antal utgör nio, gällande
reglemente af den 13 Februari 1866, bestrides uti desamma den
allmänna undervisningen af en i hvarje skola anställd ordinarie lärare,
som tillika är skolans föreståndare, samt af biträdande lärare, en eller
flere, i förhållande till det större eller mindre antal elever, som i skolan
vanligen begagnar undervisning. Såsom vilkor för tillgodonjutande! af
statsanslag för nämnda skolor äro de städer, i hvilka skolorna blifvit inrättade,
förpligtade att anskaffa och underhålla tjenliga byggnader, deruti
böra finnas, bland annat, passande boställsrum för ordinarie läraren; och
åtnjuter sådan lärare fast lön på stat. Deremot hafva underlärarne icke
bostad sig anvisad och den dem tillagda aflöning utgår endast såsom
arfvode. Jemlikt den genom nådigt Bref af den 12 Februari 1864 för
Navigationsskolorna till efterrättelse under åren 1864—1866 fastställda
aflönings- och utgiftsstat, hvilken, enligt nådigt Bref den 25 Januari 1867,
skall framgent tillämpas intilldess annorlunda kan af Eders Kongl. Maj:t
varda förordnadt, utgör beloppet af den årliga lönen för ordinarie läraren,
i Stockholms Navigationsskola 3,500 Rdr, i Göteborgs Navigationsskola
3,000 Rdr, i Gefle och Malmö Navigationsskolor 2,500 Rdr och i
hvarje af de öfrige skolorna 2,000 Rdr, samt underlärarnes arfvoden i
Stockholms och Göteborgs Navigationsskolor 1,200 Rdr och i öfriga skolor
1,000 Rdr till hvarje lärare.
Utom den i 1866 års åberopade nådiga reglemente för Navigationsskolorna
omförmälda undervisning meddelas äfven, jemlikt nådiga reglementet
den 15 Mars 1861 och nådiga kungörelsen den 23 September
1871, i vissa af dessa skolor undervisning för bildandet af dels befälhafvare
å passagerareångfartyg, dels macliinister å sådana fartyg, dels ock
lokomotivfovare; och äro i detta hänseende anvisade:
för undervisning till bildande af ångfartyg sb efälhafdåre
i Stockholms Navigationsskola........................... 600 Rdr
i Göteborgs d:o 600 »
i Gefle d:o 500 »
i Carlshamns d:o 450 »
i Calmar d:o 500 »
för undervisning till bildande af macliinister å ångfartyg:
i Stockholms Navigationsskola........................... 450 Rdr
i Göteborgs d:o 450 »
för undervisning till bildande af lokomotivförare:
i Stockholms Navigationsskola........................... 500 Rdr
i Göteborgs d:o 500 »
hvarjemte, för bestridandet af undervisning i nu nämnda tre läroämnen
Bil N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814. 199
vid Malmö navigationsskola är anvisadt ett sammanlagdt belopp af 1,000
Riksdaler.
Särskildt är oek i Göteborgs navigationsskola, efter det skeppsbyggeriinstitutet
i Carlskrona nedlagts, anordnad undervisning i skeppsbyggeri,
för hvilket ändamål, jemlikt nådigt Bref den 25 Oktober 1869, anvisats
följande belopp, nemligen till skolans föreståndare, för tillsyn vid afdelningen
och redovisning af anslagne medel, 300 Rdr och till läraren i
skeppsbyggeri 3,000 Rdr.
I fråga om dessa läroanstalter har Commerse-Collegium dels öfverlemnat
de från Direktionerne för navigationsskolorna infordrade yttranden
rörande behofvet af löneförhöjning för de vid skolorna anställde lärare,
dels sig utlåtit öfver en af desse till Eders Kongl. Maj:t ställd ansökning
i ämnet, dels ock för egen del i underdånighet anfört, att det förhållande,
som sannolikt legat till grund för bestämmandet af högre aflöningsbelopp
åt lärarne vid Navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg än åt lärarne
vid enahanda läroanstalter i andra städer af riket, eller drygare
lefnadskostnader å de förra platserna, torde kunna antagas fortfarande vara
för handen; hvaremot, beträffande öfrige af ifrågavarande städer, det syntes
icke med skäl kunna förutsättas, att prisförhållandena i den ena och den
andra af dem vore så väsendtligt skiljaktiga, att på grund deraf en olikhet
i aflöningsvilkoren för lärarne i omförmälde städers navigationsskolor borde
ega rum. Den nn befintliga olikhet i detta hänseende, hvad ordinarie lärarne
derstädes anginge, äfvensom den skiljaktighet, som förekomme i anvisade
adöningsbelopp åt ordinarie lärarne vid navigationsskolorna i Stockholm
och Göteborg, hvilka bägge platser otvifvelaktigt, i fråga omlefnadskostnaderna,
vore med hvarandra fullt jemförliga, torde alltså vid bestämmandet
af den för samtliga här afsedda lärarebefattningar kunna utjemnas. I enlighet
med ej mindre det förslag en stor del af navigationsskolornas både ordinarie
lärare och underlärare uti deras ofvanberörda underdåniga ansökning samt
Direktionerne för navigationsskolorna i Wisby och Carlshamn framställt,
än ock den grundsats, som iakttagits i afseende å aflöningsvilkoren för
lärarne vid Elementarläroverken i riket, har äfven Kollegium funnit lämpligt,
att den hvarje såväl ordinarie som underlärarebefattning åtföljande
lön fastställdes till ett visst minimibelopp, hvilket för befattningens innehafvare
efter tjenstgöring under ett visst antal år progressift höjdes intilldess
aflöningen uppgått till ett begränsadt högsta belopp. Med hänsyn
till den, i förhållande till nuvarande allmänt högt stegrade lefnadskostnader,
särdeles låga aflöning, som vore tillagd underlärare i navigationsskolorna,
och då desse lärare icke åtnjöte den ordinarie lärarne
förunnade förmån af fri bostad, har Kollegium vidare ansett den ifrågaställa
löneförbättringen böra bestämmas till ett jemförelsevis högre be
-
200 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.
lopp för underlärarne än för de ordinarie lärarne; i öfverensstämmelse
med hvilka åsigter Collegium tillstyrkt följande förändrade löne- och arfvodes-belopp
för ordinarie lärarne och underlärarne vid navigationsskolorna,
nämligen
för Ordinarie lärarne: i lön, hvardera läraren uti Stockholms och
Göteborgs skolor 3,000 Rdr samt i öfriga skolor 2,500 Rdr, hvilka belopp
borde höjas efter fem års tjenst med 500 Rdr och efter vidare i
fem år fortsatt tjenst med ytterligare 500 Rdr; så att högsta lönen
komme att uppgå för en ordinarie lärare, i Stockholms och Göteborgs
navigationsskolor till 4,000 Rdr samt i öfriga navigationsskolor till 3,500
Rdr; och
för Underlärarne: i arfvode, hvarje af lärarne i Stockholms och Göteborgs
Navigatiosskolor 1,800 Rdr samt i öfriga skolor 1,500 Rdr, hvilka
belopp åter borde höjas efter fem års tjenst med 250 Rdr och efter ytterligare
fem års tjenstgöring med ett lika tillägg af 250 Rdr; i följd hvaraf
årliga arfvodet skulle komma att högst utgöra för en Underlärare, i Stockholms
och Göteborgs navigationsskolor 2,300 Rdr och i öfriga skolor
2,000 Rdr.
Jemte det för öfrigt, hvad sålunda i ena och andra hänseendet föreslagits
blefve antaget, den tid, hvarunder lärare redan innehaft sin befattning,
torde böra honom tillgodoräknas för åtnjutande af lönetillägg
efter vissa års tjenstgöring, borde ock å andra sidan lärare, som, utan
att hafva tjenstgjort afsedd tid för att få sig tillerkänd ett högre aflöningsbelopp,
likväl redan, på grund af erhållet förordnande och enligt gällande
stat, för tjensten uppbär lika stor eller större aflöning, dervid bibehållas
intilldess han i följd af längre tjenstetid blefve berättigad att en än högre
aflöning tillträda.
Beträffande ofvanberörde tre afdelningar för meddelande af undervisning
till bildande af Ångfartygsbefälhafvare, Machinister a ångfartyg
och Lokomotivförare har Collegium yttrat att, ehuru i afseende a en del
af de för dessa afdelningar anslagna belopp en tillökning blifvit af vederbörande
skol-direktion föreslagen, Collegium likväl, enär undervisningen
uti ifrågavarande skolafdelningar, för hvilken undervisnings bestridande
vore beräknad eu kortare tid, än som erfordrades för genomgåendet
af lärokurserna i navigationsskolornas allmänna afdelning, för öfrigt
icke i större mån upptoge vederbörande lärares tid än att, enligt hvad
sig visat, tillfälle erbjöde sig för en person att gemensamt ombesörja flere
af de särskilda undervisningsgrenarne och dessutom af annan verksamhet
hemta bidrag till sin utkomst, funne sig icke äga skäl att omförmälaa
förslag understödja i vidsträcktare mån än att, med afseende å det antal
elever, som i Stockholms och Göteborgs navigationsskolor begagnade
Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 201
undervisning i afdelningen för bildandet af Machinister, från hvilken afdelning
af der inskrifne elever under senast tilländagångna fem år i medeltal
årligen utexaminerats, i den förra skolan 20 och i den sednare 18,
det för hvardera läraren i dessa afdelningar anvisade, icke särdeles höga
arfvode af 450 Rdr må höjas med 100 Rdr.
Hvad åter anginge undervisningen i skeppsbyggeri vid Göteborgs
navigationsskola har Collegium, i betraktande af den kortare tid som förflutit
sedan aflöningsbeloppen derför bestämdes och det mindre antal elever,
som hittills af denna undervisning sig begagnat, ansett sig, lika med skolans
Direktion, icke böra någon tillökning i nämnda aflöningsbelopp för
närva rande till styrka.
Slutligen har Collegium tillstyrkt att, då någon förändrad organisation
af navigationsskolorna icke vore ifrågasatt samt en minskning i de
stegrade lefnadskostnader, som påkallat en förbättring i statens tjenstemäns
aflöningsvilkor, icke torde för den närmaste framtiden vara att emotse,
de lönförhöjningar, som kunde lärarne i nämnda undervisningsanstalter
förunnas, måtte blifva bestämda att såsom fasta på ordinarie stat utgå.
Instämmande uti hvad Commerce-Collegium sålunda yttrat och tillstyrkt,
lar jag, med hemställan att föreslagna bestämmelserna om förhöjning
i löner och arfvoden samt om ålderstillägg må tillämpas redan från
början af innevarande år 1874 samt om det förtydligande deri hvad ålderstillägget
angår, att sådant finge beräknas först från och med året näst
efter det, hvarunder en tjenstgöringstid af fem år uppnåtts, nu inför Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet redogöra för förhållandet i afseende å de
lärarebefattningar vid rikets navigationsskolor, för hvilkas innehafvare
löne- och arfvodesförhöjning skulle ifrågakomma, äfvensom för hvad rörande
dessa läroanstalters verksamhet under år 1875 föreslagits och i öfrigt
förekommit.
I sådant hänseende får jag anmäla, beträffande navigationsskolan
i Stockholm
att nedannämnde lärare i denna skola vore berättigade att redan från och
med år 1874 åtnjuta förhöjning i sina aflöningsförmåner, näml.
Föreståndaren och ordinarie läraren, utnämnd år 1863, en från 3,500
till 4,000 Rdr förhöjd lön med................................................... 500 kronor
och Förste Underläraren, utnämnd år 1857, ett från
1,200 Rdr till 2,300 Rdr förhöj dt arfvode med.................. 1,100 »
men Andre Underläraren utnämnd år 1873, endast ett
från 1,200 Rdr till 1,800 Rdr förhöjclt arfvode med ......... 600 »
Transport 2,200 kronor
202 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814:.
Trarnsport 2,200 kronor.
Läraren för bildande af Machinister å Ångfartyg ett från
450 Rdr till 550 Rdr förhöjdt arfvode med........................... 100 »
i Göteborg
att Föreståndaren och Ordinarie läraren, som är utnämnd
år 1872 och hvilkens lön redan utgör 3,000 Rdr, således
icke egde att förr än den 1 Januari 1878 tillträda något
lönetillägg:
att deremot nedannämnde Underlärare vore berättigade
att redan från och med 1874 års början åtnjuta afvodesförhöjning,
nämligen Förste Underläraren, utnämnd år 1855,
ett från 1,200 Rdr till 2,300 Rdr förhöjdt arfvode med ... 1,100 »
Andre Underläraren, antagen till extra underlärare år
1865 med förordnande vid 1867 års början, ett från 1,200
Rdr till 2,050 Rdr förhöjdt arfvode med................................. 850 »
Tredje Underläraren, utnämnd år 1873, ett från 1,200
Rdr till 1,800 Rdr förhöjdt arfvode med........b........................ 600 »
Läraren för bildandet af Machinister å Ångfartyg ett
från 450 Rdr till 550 Rdr förhöjdt arfvode med.................. 100 »
att, med anledning af Föreståndarens för skolan gjorda
och af Commerce-Collegium understödda framställningar,
dels derom, att det enligt gällande stat för ifrågavarande
navigationsskola anvisade anslag af 1,200 Rdr till instrumenters,
kartors, böckers och möblers underhåll och förökande,
äfvensom till reparationer, ved, ljus, städning m. m.
måtte höjas till 1,500 Rdr, enär anslaget till sitt nuvarande
belopp vore otillräckligt, sedan antalet af elever i skolan,
hvilket under läsåret 1863—1864 uppgick sarnmanlagdt till
72, numera så ökats, att under läsåret 1872—1873 undervisning
meddelats åt tillsammans 166 elever samt kostnaderne
för ved, belysning, städning m. m. ej mindre i följd
af detta ökade antal elever, som gjort nödigt att använda
alla tillgängliga rum i skollokalen och att äfven på eftermiddagarne
fördela undervisningen, än ock i anledning af
de stegrade prisen betydligen stigit, dels derom att det anslag
af 750 Rdr som enligt nådigt Bref den 15 Oktober
1869 anvisats att till skolans afdelning för undervisning i
skeppsbyggeri utgå till ljus, ved, städning, underhåll af in
Transport
4,950 Kronor
Bil. N:o 5 b. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874■ 203
Transport 4,950 kronor
ventarier, anskaffande af modeller och materialier till modeller,
som af eleverna borde förfärdigas, till hyra för en
mallvind för elevernas undervisning samt till ersättning åt
en qvartersman för elevernas handledning, måtte, — enär
samma anslag till följd af betydligt förhöjda pris å så väl
arbete som ved och materialier numera vore otillräckligt,
samt läraren i skeppsbyggeri anmält nödvändigheten att
förse afdelningen med noggrant utförda modeller i mastmakeri
för att användas vid undervisningen, förhöjas till
1,000 Rdr — Eders Kongl. Maj: t under den 5 sistlidne
December tillåtit, att de föreslagna anslagsförhöjningarne
finge från år 1874 af tillgängliga medel utgå med tillsammans
550 Rdr; och är för enahanda ändamål ett lika stort
anslag erforderligt för år 1875 eller.............................. 550 »
i Gefle
att lärarne i denna skola vore berättigade att åtnjuta
löneförbättring från och med 1874 års början, nämligen
Föreståndaren och Ordinarie läraren, utnämnd år 1859, en
från 2,500 Rdr till 3,500 Rdr förhöjd lön med ................. 1,000 »
och Underläraren, utnämnd samma år, ett från 1,000 Rdr
till 2,000 Rdr förhöjdt arfvode med.......................................... 1,000 »
i Malmö
att lärarne i denna skola äfven vore berättigade till löne -
förbättring från och med 1874 års början, nämligen Föreståndaren
och Ordinarie läraren, utnämnd år 1868, en från
2,500 Rdr till 3,000 Rdr förhöjd lön med.............................. 500 »
Underläraren, utnämnd år 1862, ett från 1,000 Rdr till
2,000 Rdr förhöjdt arfvode med ............................................... 1,000 »
i Calrnar
att Föreståndaren och Ordinarie läraren, utnämnd år 1864,
vore berättigad att från och med 1875 års början åtnjuta
eu från 2,000 Rdr till 3,500 Rdr förhöjd lön med............... 1,500 »
men deremot för 1874 endast en löneförhöjning af 1,000
Rdr; samt
att Underläraren, utnämnd år 1869, skulle äga att från
1875 års början komma i åtnjutande af ett från 1,000 Rdr
till 1,750 Rdr förhöjdt arfvode med......................................... 750 »
Transport 11,250 kronor
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 26
204 Bil. N:o <5 b. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Transport 11,250 Kronor.
men för år 1874 icke vara berättigad till något ålderstillägg,
utan endast den föreslagna arfvodesförhöjningen
från 1,000 Rdr till 1,500 Rdr med 500 Rdr.
i Hemö sand
att lärarne i denna skola vore berättigade att redan från
och med 1874 års början erhålla löneförbättring, nämligen
Föreståndaren och ordinarie läraren, utnämnd år 1868, en
från 2,000 Rdr till 3,000 Rdr förhöjd aflöning med........ 1,000
och Underläraren, utnämnd är 1863, ett från 1,000 Rdr till
2,000 Rdr förhöj dt arfvode med .......................................... 1,000 »
att sedan uti en till Eders Kongl. Maj:t ställd, af CommerceCollegium
insänd ansökning Direktionen för Navigationsskolan
i Hernösand, under förmälan, det erfarenheten visat, att i samma
mån handelsflottan alltmera anlitade ångkraften, ett ökadt
antal sökande anmälde sig till erhållande af undervisning och
undergående af examen i ångmachinlära, men att den till
Hernösand närmaste ort, der sådan undervisning meddelades
och tillfälle till examens afläggande i berörde ämne funnes beredt,
vore Gefle, beläget på nära 30 mils afstånd från den
förra staden, i underdånighet anhållit, att till underlättande af
hvad omständigheterna syntes i berörde hänseende oundgängligen
påfordra och då ångbåtsflottan i Hernösand alltjemt tillväxte.
Eders Kongl. Maj:t täcktes icke allenast i Nåder tillåta,
att undervisning och examina i ångmachinlära måtte jemväl
vid Navigationsskolan i Hernösand få äga rum, utan ock för
detta ändamål bereda nödigt löneanslag åt en lärare, så har
Collegium härvid för egen del anfört att, ehuru tillfälle till
inhemtande af nämnda slags undervisning, med åtnjutande
hvaraf vore förenad rättighet att aflägga examen för behörighet
till ångfartygsbefäl, redan för närvarande erbjödes i sex
navigationsskolor i riket, det likväl vore obestridligt att, i samma
mån ångkraftens begagnande å fartyg, afsedda ej mindre för
passagerares fortskaffande än ock för varutrafiken in- och utrikes
orter emellan tilitoge, angelägenheten af att å skilda orter
i riket bereda utväg tiil inhemtande af de för ångfartygsbefälhafvare
nödiga kunskaper i ångmachinläran äfven ökades;
på grund hvaraf och då Hernösands Navigationsskola, hvarest
Transport 11,250 Kronor.
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 205
Transport 11,250 Kronor.
antalet inskrifne elever under senast förflutna fem läsår i medeltal
årligen utgjort i det närmaste 40, befunne sig å en ort,
som är aflägset belägen från plats, der undervisning i berörde
ämne är anordnad, Coliegium ansåge sig böra tillstyrka, det
täcktes Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen föreslå att, såsom
arfvode för meddelande af undervisning vid Hernösands Navigationsskola
i läran om ångmachinens konstruktion och behandling
måtte anvisas ett årligt anslag till lika belopp, som det,
hvilket nu utginge för sådan undervisnings bestridande i Gefle
och Calmar Navigationsskolor eller 500 Rdr;
Med afseende å hvilket allt torde böra för sagde ändamål
af Riksdagen äskas för år 1875 ....................................... 500 »
samt slutligen att lärarne i nedannäinnde skolor vore
c.
berättigade att redan från och med 1874 års början erhålla
löneförbättring, nämligen:
i Visby.
Föreståndaren och ordinarie läraren, utnämnd år 1857, en
från 2,000 Rdr till 3,500 Rdr förhöjd aflöning med......
Underläraren, utnämnd år 1855, ett från 1,000 Rdr till
2,000 Rdr förhöjdt arfvode med ..........................................
i Carlsharnn.
Föreståndaren och ordinarie läraren, utnämnd är 1843, en
från 2,000 Rdr till 3,500 Rdr förhöjd lön med...............
och Underläraren, utnämnd år 1855, ett från 1,000 Rdr
till 2.000 Rdr förhöjdt arfvode med...................................
1,500
1,000
1,500
1,000
»
»
»
)!
i Vestervik.
Föreståndaren och ordinarie läraren, utnämnd år 1859, en
från 2,000 Rdr till 3,500 Rdr förhöjd lön med.............. 1,500 »
och Underläraren, utnämnd samma år, ett från 1,000 Rdr
till 2,000 Rdr förhöjdt arfvode med .................................... 1.000 »
eller för år 1875 ...................................................... tillsammans 21,250 Kronor
af hvilket belopp erfordras för löneförbättring åt lärarne 20.200 och för
öfriga förenämnde ändamål 1,050 Kronor.
På grund af hvad jag nu anfört får jag i underdånighet tillstyrka,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels medgifva, att Navigationsskolelärarnes löner och arfvoden må
bestämmas till följande belopp, nämligen vid Stockholms och Göteborgs
Navigationsskolor för ordinarie lärare till 3,000 Kronor och för under
-
206 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
lärare till 1,800 Kronor samt vid öfriga skolorna, för ordinarie lärare
till 2,500 Kronor och för underlärare till 1,500 Kronor; äfvensom att
dessa löner och arfvoden må efter innehafvares af nämnda beställningar
väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem är, räknad från och med
året näst efter det, då han blifvit antagen eller antages, höjas med 500
Kronor för ordinarie lärare och med 250 Kronor för underlärare samt
slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas för ordinarie
lärare i Stockholms och Göteborgs Navigationsskolor med 500 Kronor
till 4,000 Kronor och i öfriga skolor likaledes med 500 Kronor till
3,500 Kronor samt för underlärare i förstnämnda två skolor med 250
Kronor till 2,300 Kronor och i öfriga Navigationsskolor likaledes med
250 Kronor till 2,000 Kronor,
dels på grund häraf och pa det Navigationsskolelärarne, i den mån
de till följd af ålder i tjensten äro dertill berättigade, må komma i åtnjutande
från och med innevarande år af ifrågasatta löneförbättringen ej
mindre på ordinarie stat, utöfver det vid sednaste Riksdag anvisade anslaget
till undervisningsanstalter för handel och sjöfart å 51,750 Rdr,
bevilja ett belopp af 20,200 Kronor, än äfven till utgående under innevarande
år på extra stat anvisa 19,450 Kronor;
dels på det två å Navigationsskolans i Göteborg stat uppförda anslag
må förhöjas, det till instrumenter, kartor, böcker och möbler m. m
från 1,200 Rdr till 1,500 Rdr, samt det till underhåll af inventarier samt
anskaffande af modeller m. m. för Skeppsbyggeriafdelningen från 750
Rdr till 1,000 Rdr, på ordinarie stat för år 1875 anvisa tillsammans 550
Kronor;
dels ock till Navigationsskolan i Hernösand för anordnande af undervisning
i läran om ångmachiners konstruktion och behandling likaledes
på ordinarie stat anslå 500 Kronor;
Kommande i händelse af bifall till dessa framställningar hela anslaget
under ifrågavarande titel att för år 1875 utgöra 73,000 Kronor och
således höjas med 21,250 Kronor.
Beträffande anslagstiteln :
18. Befrämjande i allmänhet af bergsbrnbet.
anförde Departements-Chefen följande:
»Stats-Kontoret har uti förr omförmälda, den 10 December 1873 afgifna
berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning upplyst, att,
enär, till följd af föreskriften i Nådiga Brefvet den 28 Mars 1873, det
emellan Kammar-Kollegium och Sala Bergslag den 20 September 1743
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 207
ingångna arrendekontrakt rörande räntorna från Sala, Möklinta, Norrby,
Kila, Kumla och Färna socknar i Vestmanlands län komine att från och
med utgången af år 1873 upphöra att vara gällande samt räntorna att
till Statsverket ingå, ifrågavarande anslag, hvars kolumn »för indelt ränta
och ersättning för indragna räntor» upptager ett belopp af...... 23,673: 70
borde minskas med förslagsvärdet af deri ingående räntorna eller 20,087: 31
samt endast återstoden ........................................................................ 3,586: 39
af det i nämnda kolumn upptagna belopp fortfarande upptagas.
Till följd häral hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen att af nyss uppgifna anledning minska det
till befrämjande i allmänhet af bergsbraket i kolumnen »indelt ränta och
ersättning för indragna räntor» upptagna belopp 23,673 Rdr 70 öre med
20,087 Rdr 31 öre och således i nämnda kolumn endast bibehålla återstoden
eller 3,586 Kronor 39 öre».
Beträffande anslaget till
19:o. Fiskerinäringens understöd.
anförde Departements-Chefen följande:
»I fråga om behofvet af tillökning i anslaget under denna titel har Landtbruks-Akademiens
Förvaltnings-Komité, uti memorial den 14 sistlidne November,
i underdånighet anmält, att Fiskeri-lntendenten i en till Komitén inlemnad
skrift framhållit, hurusom mångfaldiga, till en stor del administrativa ärenden
numera måste af honom handläggas, likasom af hans biträden, fiskeriassistenterna,
nu äfven utkräfdes en mångsidig och ansträngande verksamhet, samt på
grund häraf och då, hvad Intendenten särskildt anginge, det icke vore möjligt
för honom att äfven på det mest anspråkslösa sätt kunna i hufvudstaden med
familj uppehålla sig på det lönebelopp 3,000 Rdr Rmt som han af statsmedel
uppbure, begärt att Komitén måtte hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
göra hemställan om nådig proposition till Riksdagen om sådan löneförhöjning
för honom och Fiskeri-assistenterna, som af förhållandena kunde anses påkallad.
Under vitsordande af de af Fiskeri-lntendenten sålunda anförda förhållanden
har Komitén föreslagit, att Intendentens lön måtte höjas till 4,000 Rdr
samt att derjemte åt denne tjensteman måtte förunnas tvänne ålder still ägg, så
att hans lön efter 5 och 10 års tjenstgöring komme att utgå med respektive
4,500 och 5,000 Rdr; i händelse af bifall hvartill Fiskeri-lntendenten, som
år 1864 tillträdde sin tjenst, skulle vara berättigad att från och med år 1875
uppbära båda ålderstilläggen.
208 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Vidkommande åter Fiskeri-assistenterna kar Komitén vid betraktande af
deras tjensteåligganden samt de nu mera så betydligt stegrade lefnadskostnaderna
jemväl funnit billigt, att de erhölle någon löneförbättring, samt derföre
hemställt, att Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen äska förhöjning i hvarje
af de tvänne Fiskeri-assistenternas löner med 500 Rdr eller från 1,000 Rdr
till 1,500 Rdr.
Sedan Rikets Ständer vid 1862 och 1863 årens Riksdag, uppå derom af
Kongl. Maj: t i nåder framstäldt förslag, pröfvat lämpligt, att för vården och
tillsynen öfver fiskerierna i Riket, med undantag af det egentliga hafsfiske!
vid vestra kusten, samt för utförandet af göromål, egnade att upphjelpa fiskerinäringen,
borde tillsättas en Fiskeri-Intendent och till dennes biträde två Assistenter
äfvensom för dessa ändamål anvisas nödiga medel; så har Kongl. Maj:t,
genom nådigt Bref den 12 Februari 1864, jemte fastställande af nämnde
tjenstemäns löneförmåner, bestämt arten och omfånget af de dem åliggande
göromål med föreskrift tillika, att Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité,
under hvilken samma tjensteman ställdes, skulle ega att för dem utfärda instruktion.
På sätt Komitén upplyst, utgöra lönerna för Intendenten 3,000 Rdr och
för hvardera Assistenten 1,000 Rdr, hvarjemte Förste Assistenten, som tillika
är föreståndare för Normalfiskodlingsanstalten vid Ostanbäck i Vesternorrlands
län, för underhållet och tillsynen af berörda anstalt uppbär ett arfvode af
500 Rdr.
I den mån inom rikets skilda delar hågen för utvecklande och förbättrande
af fiskerinäringen vaknat, har Intendentens verksamhet år efter år allt
mera tagits i anspråk i synnerhet för medverkan vid tillvägabringande af sådane
speciella fiskeri stadgar, som omförmäla s i § 22 af nådiga Fiskeristadgan
den 29 Juni 1852. Åberopade nådiga Bref den 12 Februari 1864 utvisar i
öfrigt de många och vigtiga bestyr, hvilka åligga Intendenten. Vid sådant
förhållande finner jag för min clel rättvist och billigt, att lönen för denna
tjensteman, på sätt Förvaltnings-Komitén föreslagit, fastställes till 4,000 Rdr.
Då ytterligare befordran för innehafvare af i fråga varande befattning icke
lärer förekomma, torde ock finnas lämpligt, att medgifva ifrågasatte tvänne ålderstillägg
sålunda, att lönen må, efter innehafvares väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af 5 år, räknade från och med året näst efter det, då utnämning
skett, höjas med 500 Rdr och således årligen utgå med 4,500 Rdr och
vidare efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring höjas med 500 Rdr till
5,000 Rdr. Vidare håller jag före, att. enär nuvarande innehafvare]! af intendentsbefattningen
under tio är efter det, då han dertill utnämndes, med nit
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 209
och skicklighet utöfvåt samma befattning, de föreslagna ålderstilläggen böra
honom tillgodokomma från och med år 1875.
Hvad angår de tvänne Assistenterna, sa ehuru Landtbruks-Akademiens
1 örvaltnings-Komité icke för dem föreslagit högre löneförhöjning än 500 Rdr
för hvardera, torde Eders Kongl. Maj:t likväl icke finna’skäl att för dessa
tjensteman föreslå lägre lönevilkor, än för Landtbruks-Ingeniörer i lägre lönegraden,
för hvilken Komitén ifrågasatt ett belopp af 2,000 Rdr. I händelse
denna sednare af mig biträdda framställning vinner Eders Kongl. Maj:ts bifall,
lärei deraf följa, att Eiskeri-assistenternas löneförmåner jemväl böra bestämmas
till 2,000 Rdr för hvarje.
Slutligen torde det ock finnas billigt, att ett dyrtidstillägg, beräknadt efter
de åt Eders Kongl. Maj:t uppå Chefens för Finansdepartementet föredragning
fastställda allmänna grunder till trettio procent af nu varande lönebelopp, för
är 1874 anvisas åt Fiskeritjenstemännen med 900 Rdr åt Intendenten och 300
Rdr åt hvardera Assistenten eller tillsammans med 1,500 Rdr.
Pa grund af hvad jag sålunda anfört hemställes i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen
dels att så väl höja Fiskeri-lntendentens lön från 3,000 Rdr till 4,000
Rdr samt medgifva, att sistberörda lönebelopp må, efter innehafvares väl vitsordade
tjenstgöring under en tid af fem är, räknad från och med året näst
eiter det, då Intendent blifvit utnämnd eller framdeles utnämnes, höjas med
500 Rdr och således årligen utgå med 4,500 Rdr och vidare efter ytterligare
fem års sådan tjenstgöring höjas till 5,000 Rdr; som ock förhöja hvarje af
de tvänne Fiskeri-assistenternas löner med 1,000 Rdr från 1,000 till 2,000 Rdr;
defs att 10r beredande af verkställighet åt ett sådant beslut under år
1875 öka ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd med 4,000 Kronor;
hvarigenom detsamma skulle komma att uppgå till 20,100 Kronor:
dels »ck slutligen bevilja nämnde tre tjensteman ett till 30 procent af
hvarderas nu varande lön beräknadt dyrtidstillägg för år 1874 och för sådant
ändamål å extra stat för samma år anvisa tillsammans 1.500 Rdr eller Kronor.
I fråga om anslagstiteln:
20:o. Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling
eller afskrifning.
yttrade Departements-Chefen:
»Af enahanda anledning, som här ofvan under 18:o uppgifvits och då i
sammanhang med upphörandet af förr omförmälcla arrendekontrakts gällande
kraft Sala Bergslag, på sätt Statskontoret upplyst, icke vidare eger åtnjuta
210 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
några genom kontraktet Bergslaget tillförsäkrade förmåner eller uppbära luttills
utgående särskild ersättning för sådane under arrendet inbegripna qvarnräntor,
som blifvit afskrifna, bör nu ifrågavarande anslag minskas med den
derunder uppförda godtgörelsen för de afskrifna qvarnräntorna, utgörande i
penningar 4 B:dr 54 öre samt 110 kubikfot 9 kannor oindelt spanmål med
ett förslagsvärde ä 2 Bdr 10 öre kubikfoten af 232 Kdr 89 öre; hvaremot
öfriga delen af samma anslag, såsom utgörande ersättning till Bergslaget för
förlust vid förvandling, efter de i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 stadgade
grunder, af den så kallade grufvedrängslijelpen och dagsverkspenningarne,
hvilka under gemensam benämning af konststatsmedel äro Bergslaget donerade
och icke uti arrendet ingått, fortfarande bör i Riksstaten bibehållas.
Under åberopande af hvad sålunda upplyst blifvit, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att åt nyss uppgifna
anledning, dels från Riksstaten alldeles afföra den kontanta delen åt
ifrågavarande anslag eller 4 Rdr 54 öre, dels ock minska det i kolumnen för
windelt spanmål» uppförda mått 1,276 kubikfot 4 kannor, förslagsvis värderade,
ä 2 Rdr 10 öre kubikfoten, till 2,680 Rdr 44 öre med ett mått af 110
kubikfot 9 kannor, värde 232 Rdr 89 öre, samt i nämnda kolumn endast bibehålla
återstående måttet 1,165 kubikfot 5 kannor, förslagsvis efter enahanda
grund uppskattade till 2,447 Kronor 55 öre.»
I fråga om förslagsanslaget till
21:o. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
erinrade Departementschefen, hurusom Kongl. Maj:t den 5 sistlidne December,
jemte förordnande, att kronobrefbäringen skulle med utgången af år 1873 upphöra
och befordrandet af försändelser, för hvilka den ordinarie kronobrefbäringen
enligt gällande föreskrifter hittills fått anlitas, i stället från och med 1874
års början öfvertagas af postverket dels föreskrifvit, att, då synnerligen vigtiga
omständigheter oundgängligen påkallade affärdande af bud eller befallning i
tjensteärende, utan att tiden för nästa ordinarie postgång kunde afbidas, vederbörande
afsändare, der han enligt gällande föreskrifter hittills varit i så beskaffad!;
fall berättigad att extra kronobrefbäring anlita, skulle ega att i stället
sjelf ombesörja budets eller befallningens fortskaffande på lämpligaste sätt och
med minsta möjliga kostnad; att utgiften derför komme att, uppå afsändarens,
af vederbörliga verifikationer åtföljda anmälan om förhållandet, honom af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i länet förskottsvis godtgöras samt att dylika förskotter
borde af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande före utgången af Januari
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 211
och Juli hvarje år hos Kongl. Maj:t i dess Civildepartement till ersättande i
underdånighet anmälas; dels ock, enär, beträffande frågan om hvilka allmänna
medel borde till godtgörande al omförmälda slags förskott användas, de tjensteman,
som kunde behöfva anlita sadane särskilda budskickningar, hvarom ofvan
vm-e sagdt, nästan uteslutande torde blifva sadane. som tillhörde Landstaten
och således lydde under Civildepartementet; samt det på grund deraf kunde
anses lämpligt att ifrågavarande utgift anvisades antingen, i enlighet med hvad
Statskontoret föreslagit, å sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialer och expenser
eller ock å något annat anslag under nämnda hufvudtitel, förklarat sig
vilja taga denna fråga under öfvervägande på föredragning af chefen för Civildepartementet.
Med anledning deraf och med förmälan, att bifall till Statskontorets förslag
icke torde kräfva förhöjning af ifrågavarande anslag, hemställde nu Departements-Chefen,
att Kongl. Maj:t måtte förordna, att de för gäldande af förskott
utaf ofvanomförmälda beskaffenhet i frågakommande, utgifter böra anvisas å sjette
hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser.
Vidare yttrade Departements-Chefen följande:
»Under förevarande anslagstitel har jag vidare att framställa ett förslag
hvilket, i händelse detsamma vinner bifall, föranleder ökade utgifter från anslaget
och derföre förutsätter en förhöjning deraf.
Om löneförmånerna lör landsstatstjenstemännen skola, såsom fråga är, regleras
sålunda, att nkomst af sportler upphör och lönerna sättas till fasta belopp;
sä förutsätter en dylik reglering, att vederbörande tjensteman böra undgå
sadane utgifter i och för tjensternas skötande, som vanligen innefattas under
benämningen »skrifmaterialier och expenser» m. m. En del af såclane utgifter
bestrides redan från (3 hufvudtitelns ifrågavarande anslag enligt särskilda Kongl.
Maj:ts beslut. Det är nemligen förordnadt, att från samma anslag böra utgå
dels till bestridande af kostnaden för tryckning af Konungens Befallningshafvandes
embetskungörelser för hvarje Landshöfdinge-Embetc i ett för allt 300
Riksdaler eller tillsammans 7,200 Riksdaler; dels hvad till anskaffande af ved
för Länsstyrelserna erfordras; dels kostnader för tryckning af gästgifveridagböcker
och af längder, räkenskapsblanketter och andra formulär m. m., som
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till vinnande af tidsbesparing och enhet i
uppställning ej mindre vid länsstyrelsen än hos landsstatstjenstemännen kunna
finna tjenliga att till begagnande anbefalla eller medgifva; dels godtgörelse för
införande i allmänna tidningarne af kungörelser m. m., der sådant skall ega
rum och icke sker för sådane ändamål, till hvilka särskilda anslag äro anvisade;
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sand. 1 Afd. 27
212 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
dels kostnaderne för inbindning af landsboken med bilagor jemte andra kronans
räkenskaper; dels prenumeration för hvarje länsstyrelses behof af tre exemplar
af Post- och Inrikestidningar och dels medel för inköp af ett exemplar utaf
Statskalendern.
Deremot få Landssekreterare och Landskamrerare ännu sjelfve vidkännas
utgifter för inköp af papper, pennor, bläck, lack och segelgarn m. m. äfvensom
för lys- och renhållning i embetslokalerna, eller sådane utgifter, hvilka i
embetsverk, åt hvilka expensmedel äro anvisade, godtgöras med desse. Om,
såsom billigt torde finnas, uppräknade utgifter vid Länsstyrelserna förklaras
böra gäldas från nu ifrågavarande anslag; lärer detta böra förhöjaspned belopp
motsvarande dessa sammanräknade utgifter. Med sannolik beräkning af 300
Kdr såsom erforderliga för hvarje Länsstyrelse antager jag, att 7,200 Riksdaler
skulle uti ifrågavarande afseende för samtlige 24 Länsstyrelserna göra
tillfyllest.
På grund af hvad sålunda blifvit anförd t hemställer jag i underdånighet
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva:
att kostnaderne för inköp åt Länsstyrelserna af pappor, pennor, bläck,
lack, segelgarn m. m. sådant äfvensom för lys- och renhållning i embetslokalerna
må från och med innevarande år och framgent gäldas från sjette hufvudtitelns
anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., samt att beloppet
af samma anslag förhöjes med 7,200 Kronor;
och torde slutligen för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ifrågavarande
förslags-anslag böra höjas med ytterligare 33 Kronor 94 öre eller tillsammans
med 7,233 Kronor 94 öre.«
Härefter anförde Departements-Chefen, att, beträffande alla de ordinarie
anslag, som uti Riksstaten för innevarande år funnes under Sjette Hufvudtiteln
uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt nämnda, anledning saknades att
föreslå någon förändring, så att, om hvad Departements-Chefen hemställt blefve
godkändt, hufvudtitelns slutsumma skulle komma att ökas från 8,982,400 Rdr
till 12,017,100 Kronor eller med 3,034,700 Kronor.
I fråga om anslag
22:o till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt
dess tjenstebiträden m. m.
yttrade Departements-Chefen:
»Med föranledande af Chefens för Civil-Departementet den 2 sistlidne
September på nådig befallning aflåtna cirkulär, har Styrelsen för allmänna
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 213
Väg- och Vattenbyggnader, beträffande förbättring i de hos Styrelsen samt i
Väg- och Vatten byggnadsdistrikten anstälde embets- och tjenstemäns lönevilkor,
uti underdånig skrifvelse den 1 November nyssförflutna år andragit:
att, enligt den för Styrelsen och dess tjenstebiträden nådigst gillade aflöningsstat
för år 1874, följande lönebelopp vore bestämda, nemligen:
Vid Styrelsen:
för Chefen, tillika Chef för Yäg- och Vattenbyggnadskorpsen...... Rdr 6,000,
» eu Byrå-Chef................................................................................... » 4,500*
» en Kamrerare och Kansliledamot ................................................ » 3,000,
» ett tekniskt biträde vid Byrån...................................................... » 1,200
» ett d:o d:o ..................................................... » 1*000,’
» ett d:o d:o ...................................................... » 800,
» en registrator och kanslist ............................................................ » 1,800,
» en kanslist ....................................................................................... » 1,000,
» en vaktmästare................................................................................. » 600.
1 Distrikten:
för 5 Distrikts-Chefer, å 1,800 Rdr till hvardera ........................ » 9,000,
» 6 Distrikts-Adjutanter, hvaraf 2 i det Norra och 1 i hvardera
af öfriga 4 distrikt, ä 750 Rdr till hvardera ...... » 4,500.
Tillsammans Rdr 33,400;
och att Styrelsen ansåge de uppgifna atlöningsbeloppen böra förhöjas
för Chefen med 500 Rdr till............................................................... Rdr 6,500,
» Byrå-Chefen med 500 Rdr ........................................................ » 5,000,
» Kamreraren » 500 » ........................................................ » 3,500,
» 1 tekniskt biträde med 300 Rdr ................................................ » 1,500,
» 1 eko » 250 » ................................................ » 1,250*
» 1 d:o » 200 » ............................................... » 1,000,’
)> Regisratorn » 300 » .................................... » 2,100,
» Kanslisten » 250 » » 1,250,
» Vaktmästaren » 200 » » 800
» hvarje af 5 Distrikts-Chefer med 300 Rdr eller för alla till » 10,500,’
» hvarje af 6 Distrikts-Adjutanter med 250 Rdr eller för alla till » 6,000,
hvarigenom aflöningsstaten för Styrelsens samtligo embets- och
tjensteman skulle komma att ökas med 6,000 Rdr och sam
manlagdt
uppgå till ..................................................................... Rdr 39,400;
hemställande Styrelsen, att föreslagna lönetillägget måtte beviljas helst såsom
framtida fast förhöjning i aflöningsstaten; men annars, i händelse det komme
att betraktas endast såsom ett tillfälligt dyrtidstillägg, beräknas och utgå redan
med ingången af år 1874.
214 Bil. N:o 5 b. till Kongl, Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Uti särskild skrifvelse den 19 nästlidne December har Styrelsen vidare
i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska
anslag för år 1875 med oförändrade belopp dels af 30,000 Rdr till undersökningar
och expenser för allmänna arbeten, och dels af 2,000 Rdr till stipendier
åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i
ändamål att studera andra länders allmänna arbeten.
Med anledning häraf och då, hvad angår beloppet af det lönetillägg, som
borde ifrågakomma för nu ifrågavarande embets- och tjensteman, jag saknar
skäl tillstyrka frånträdande af de allmänna grunder fin- beräknande af dylikt
tillägg, Indika af Eders Kongl. Maj:t blifvit på Finans-Departementets underdåniga
föredragning bestämda, samt beträffande Vaktmästarens löneförmåner dessa
icke torde böra sättas högre än hans vederlikars eller 750 Rdr, hemställer jag
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska:
dels att, utöfver de genom faststäld stat bestämda aflöningar, åt Styrelsens
för allmänna Väg- och Vattenbyggnader samtliga embets- och tjensteman samt
vaktbetjente måtte på extra stat för innevarande är anvisas följande lönetillägg,
nemligen :
för Chefen.......................................................................................... med Rdr 1,500,
» |
Byrå-Chefen, 30 % |
af innehafvande lön: ...... |
.. Rdr |
4,500 |
)) |
)) |
1,350, |
|
» |
Kamreraren, |
d:o |
d:o |
» |
3,000 |
)) |
» |
900, |
» |
1 tekniskt biträde |
d:o |
d:o ...... |
» |
1.200 |
)) |
>1 |
360, |
)) |
1 d:o |
d:o |
d:o ...... |
)) |
1,000 |
)) |
)) |
300, |
)) |
1 d:o |
d:o |
d:o ______ |
800 |
)) |
» |
240, |
|
)) |
Registratorn |
d:o |
d:o ...... |
» |
1,800 |
)) |
)) |
540, |
)) |
Kanslisten |
d:o |
d:o ...... |
» |
1,000 |
» |
)) |
300, |
Va k tm ä sta ren |
)) |
150, |
||||||
» |
1 Distrikts-Chef 30 |
% af innehafvande lön:.. |
)) |
1,800 med |
» |
540, |
||
» |
4 d:o |
d:o |
d:o |
» |
7,200 |
)) |
)) |
2,160, |
» |
1 Distrikts-Adjutant |
d:o |
d:o |
)) |
750 |
)) |
» |
225, |
5 d:o |
d:o |
d:o |
y> |
3,750 |
» |
)) |
1.125. |
Tillsammans 9,690
Riksdaler eller Kronor;
dels ock, att följande anslag på extra stat för år 1875 anvisas, nemligen:
till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt hennes
tjenstebiträden ...........................................................................Kronor 43,090,
» undersökningar och expenser för allmänna arbeten ............ » 30,000,
Transp. 73,090.
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 215
Transp. Kronor 73,090.
till stipendier åt medlemmar af Yäg- och Vattenby ggnadskorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna
arbeten ........................................................................... » 2,000,
eller tillsammans Kronor 75,090.
I fråga om
23:o. Statens jernvägsbyggnader
erinrade Departements-Ohefen först, hvad angick Norra stambanan från Upsala
till Storvik och Östra stambanan från Linköping till Nässjö, hurusom Kongl.
Maj:t dels, genom Nådigt Bref den 6 Juni 1873, funnit godt att, med bifall
till hvad Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader hemställt, bemyndiga Styrelsen
att, för fortsättande af terrasseringsarbetena å Norra stambanan mellan
Krylbo och Storvik och å Ostra stambanan mellan Mjölby och Nässjö
samt fullbordande af stambandelen mellan Mjölby och Boxholms bruk, hos
Statskontoret utöfver 1873 års anslag i mån af behof under samma år lyfta
Två Millioner Rdr i förskott å det af Riksdagen för fortsättande under innevarande
år 1874 af arbetena å nämnda stambanor beviljade extra anslag för
sistberörda år af tillsammans 4 millioner Rdr; dels ock, medelst Nådigt Bref
den 26 Augusi 1873, ej mindre förordnat, att arbetena å Östra stambanan
mellan Boxholm och Nässjö borde så fortskynda*, att nämnda bana i sin helhet
kunde under innevarande år fullbordas och för allmän trafik upplåtas, än
äfven bemyndigat Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader att för sådant
ändamål under år 1873 hos Statskontoret i mån af behof lyfta ytterligare En
Million Rdr i förskott å förrberörda extra ordinarie anslag för 1874 af Fyra
Millioner Rdr.
Vidare återkallade Departements-Chefen i minnet, hurusom sedan Gefleborgs
läns landsting på anförda skäl i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t
täcktes låta vidtaga sådane åtgärder, att, oberoende af den ringa återstoden å
det af 1873 års Riksdag för år 1874 beviljade starnbaneanslag, arbetena å
Norra stambanan måtte kunna fortgå med samma kraft, som kommit Ostra
stambanan till del, så att, i den mån sådant då mera vore möjligt, båda banorna
måtte samtidigt blifva färdiga och till trafik upplåtna, Styrelsen öfver
Statens jernvägsbyggnader, hvars underdåniga utlåtande öfver berörda anhållan
blifvit infordradt, utförligt redogjort för samtlige, till en del redan tillförene
vid Styrelsens underdåniga framställningar om undfående af förr omförmälda
förskott andragna, skäl och omständigheter, de der betingade och nödvändiggjorde
sådan anordning af arbetena å Östra och Norra stambanorna, som i
enlighet med Kongl. Maj:ts särskilda Nådiga beslut blifvit följd och tillämpad,
samt, under åberopande af samma redogörelse, hemställt, att Gefleborgs läns
landstings underdåniga ansökning icke mätte föranleda till någon förändring i
216 Bil. N:o 5 b. till hov yl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
den af Kong], Maj:t i Nåder gillade planen för arbetenas bedrifvande ä Östra
oeli Norra stambanorna; med afseende hvarå Ivongl. Maj: t jemväl, genom Nådigt
Bred den 24 Oktober 1873, funnit omförmälda underdåniga ansökning för det
da varande icke till någon åtgärd föranleda.
Härefter yttrade Departements-Cliefen följande:
»Till följd af de utaf Eders Kong!. Maj:t under år 1873 beviljade
förskott å 1874 års byggnadsanslag, hvilka förskott tillsammans utgöra Tre
Millioner Rdr, har det blifvit möjligt icke allenast att, såsom från och med
år 1872 afsedt varit, under år 1873 för allmän trafik upplåta sträckningen
å Norra stambanan från Upsala till Sala och vidare derifrån till Krylbo
och sträckningen å Östra stambanan från Linköping till Mjölby, utan äfven
att under sistberörda år fullborda och för trafiken öppna bandelen Mjölby—
Boxholm samt fortsätta och påskynda arbetena å bandelen Boxholm—Nässjö
så, att Östra stambanan i sin helhet kan instundande sommar fullbordas
och lör trafik upplåtas, hvilket åter, jemte utsträckning under år 1873 al
terrasseringsarbetena jemväl till sträckningen å Norra stambanan mellan
Krylbo och Storvik, enligt hvad Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader
uti omförmälda i anledning af Gefleborgs läns landstings framställning afgälda
underdåniga utlåtande utredt, utgjort ett nödvändigt vilkor derför
att Norra stambanan från Krylbo till Storvik må kunna enligt uppgjord
och framställd plan blifva färdig under nästkommande år 1875.
Dessa afvikelser från den byggnadsplan, hvilken af Kongl. Maj:t vid
1872 års riksmöte föreslogs och a!'' Riksdagen godkändes, hafva väsendtligen
och förnämligast varit betingade af den brist i förslagsvis beräknade
byggnadsanslaget, hvilken uppkommit till följd af den sedan år 1871, då
arbetena å Norra och Östra Stambanorna bortom Upsala och Norrköping togo
sin början, inträffade högst betydliga stegring i prisen å så väl den så kallade
rullande materielen och öfriga för jern vägsbyggnaden erforderliga materialier
af flerfaldigt slag som ock å dagsverken, en prisstegring, som icke kunde
förutses eller beräknas den tid, när kostnadsförslagen med afseende å
ifrågavarande stambanor uppgjordes.
Det ligger nämligen i öppen dag, att om, efter det kostnaderna för
ett arbete, alsedt att under flora år fortgå och å viss tid afslutas, blifvit
med all möjlig noggranhet beräknade, samma kostnader sedermera till följd
af inträffande prisstegringar befinnas otillräckliga, det icke, med fästadt
afseende a iakttagande af den fastställda tiden för arbetets »''slutande, är
likgiltigt, i hvilket stadium af arbetet det belopp, som för fyllande af uppkommen
brist erfordras, kommer samma arbete tillgodo; och den brist, som
uppstått i beräknade anslaget för byggande af norra och östra stambanorna,
Bil. N:o 5 b. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 217
öfverstiger, på sätt jag nu torde få visa, icke obetydligt de af Eders Kongl.
Maj:t under år 1873 anvisade förskott å 1874 års anslag.
Samfälda kostnaden för fullbordande af norra och östra stambanorna
skulle, enligt ursprungliga beräkningen, utgöra 21,048,000 R:dr, hvilken
summa, under vissa af mig och Chefen för Statens jernvägsbyggnader gjorda
förutsättningar, ansågs kunna nedbringas till Tjugo millioner R:dr; men
redan mot slutet af år 1872 blcf det uppenbart icke allenast att berörda
förutsättningar icke inträffade, utan ock att, om då rådande pris fortfore
eller än ytterligare stegrades, icke ens förstnämnda belopp skulle blifva
för ändamålet tillräckligt. Enär nu det verkliga kostnadsbeloppet måste
för år 1875, då byggnaden å ifrågavarande jernvägar skall vara afslutad,
definitivt beräknas och bestämmas, har jag anmodat Chefen för Statens
jernvägsbyggnader att företaga en sådan beräkning. Uti ett den 27 sistlidne
November afgifvet underdånigt memorial har Styrelsen öfver samma
byggnader beräknat samfälda kostnaden för anläggning af båda banorna
till 24,300,000 R:dr. Dervid har Styrelsen utgått från det antagande, att
under återstoden af den för banornas fullbordan bestämda tid icke vore
att emotse något så betydligt prisfall, att arbetet å de återstående starnbanedelarne
kunde utföras för den derför under helt andra förhållanden
beräknade kostnad, samt långt mindre den redan vid byggandet af nu fullbordade
bansträckningar uppkomna brist betäckas genom besparingar, som
af ett prisfall möjliggjordes. Derefter har Styrelsen vid uppgörande af
erforderliga nya kostnadsberäkningar, grundade på nu gällande prisförhållanden,
tillvägagått på följande sätt. Efter en noggrann uppskattning af
arbetenas ståndpunkt å de båda stambanorna, sådan den komme att gestalta
sig vid 1873 års slut, har Styrelsen funnit, dels att sammanräknade sträckningar
af 17 mil 30,000 fot å båda stambanorna vore vid nämnda tid
helt och hållet fullbordade och för allmän trafik upplåtna, dels ock att å
den 2 mil 0,000 fot långa bandelen mellan stationerna Nässjö och Aneby nedlagts
så mycket arbete, att utförande af det återstående icke erfordrade
större kostnad, än den, som jemväl blifvit och intill 1873 års slut blefve
använd å bandelen Åneby—Boxholm; på grund hvaraf Styrelsen ansett
allt det på båda banorna nedlagda arbete och alla derpå använda kostnader
fullt motsvaras af 20 mil färdigbygd bana. Då dertill användts allt
hvad dittills å redan beviljade statsanslag blifvit lyftadt eller 14,800,000
Rdr samt dessa 20 mil således i medeltal kostat 740,000 Rdr milen;
men deremot kostnaden för byggande af båda stambanorna, hvilkas sammanräknade
längd utgjorde 29 mil 30,000 fot, ursprungligen varit beräknad till
21,048,000 Rdr eller i medeltal till 704,863 Rdr milen; hade sålunda, enligt
Styrelsens beräkning, verkliga kostnaden för de 20 milen ötverstigit be
-
218 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
räknade medelkostnaden med 35,137 Rdr för mil eller med endast fem
procent. Efter denna beräkning yttrar sig Styrelsen sålunda:
»Orsaken till denna under nuvarande förhållanden ringa skilnad emellan
den beräknade och verkliga anläggningskostnaden ligger till någon del deri,
att de utförda delarna, synnerligast hvad Norra stambanan beträffar, till följd
af gynsammare terrängförhållanden äro något billigare än efter medeltalsberäkningen,
men liufvudsakligast deri, att arbetena å båda stambanorna börjades
före prisstegringen, så att icke allenast en stor del arbete kunde utföras för
billigare kostnad, utan äfven icke obetydlig jernvägsmateriel och andra för
byggnaden erforderliga materialier kunnat anskaffas för vida lägre pris, än som
voro gällande under sista delen af år 1872 och hela året 1873.
Då man nu vid beräkningen af kostnaden för de återstående, tillsammans
nära tio mil långa delarne af de båda stambanorna icke kan lägga till grund
andra än de nu gällande höga dagsverks- och materialprisen, är det klart, att
kostnaden för dessa bandelar måste blifva betydligt högre än den varit för
de redan fullbordade delarne. Enligt de på dessa grunder af Styrelsen, i
samråd med Distrikts-ingeniörerna för de båda stambanorna, uppgjorda beräkningar
uppgår kostnaden för fullbordande af de oftanämnda båda stambanedelarne,
jemlik! särskilde för hvardera banan upprättade förslag, tillsammans
till 9,500,000 Rdr, som för tio mil således i medeltal gör 950,000 Rdr milen,
hvilket belopp med 245,137 Rdr eller med 34,77 procent öfverstiger den primitivt
beräknade medelkostnaden för båda stambanorna i deras helhet. Utöfver
de redan under tiden lyftado och använda anslagen, tillsammans 14,800,000
Rdr, skulle enligt denna beräkning, som Styrelsen anser fullt tillförlitlig, i fall
icke ännu högre prisstegringar under tiden skulle inträffa, hvilket Styrelsen
dock af flera skäl icke anser sig böra taga i beräkning, ytterligare 9,500,000
Rdr erfordras för fullbordande i deras helhet af östra och norra stambanorna.
Hela kostnaden för dessa båda stambanor kommer således att uppgå till
24,300,000 Rdr i stället för till 21,048,000 Rdr, som de primitiva kostnadsberäkningarne
angifva, och följaktligen att med 3,252,000 Rdr eller med
15,45 procent öfverstiga desamma.
Tages deremot hänsyn till den under vissa uppgifna förutsättningar, hvaribland
i främsta rummet ingick den af oförändrade pris å rails och öfrig
jernvägsmateriel, från 21,048,000 Rdr till 20 millioner Rdr minskade kostnadssumman
för östra och norra stambanorna, blifver skilnaden eller bristen så
mycket större och uppgår i så fall till 4,300,000 Rdr eller till 21,5 procent.
Denna brist, som icke uppkommit genom i tekniskt afseende felaktigt
uppgjorda planer och beräkningar, utan endast är en följd af stegrade pris å
materialier och dagsverken eller af sådana förhållanden, Indika, bedömda huru
som helst, dock, enligt Styrelsens åsigt, måste betraktas såsom gynsamma företeelser
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 219
teelser för landets handel och industri i allmänhet, skulle visserligen undvikits,
i fall dessa häda stambanor varit utförda några år förr eller varit fullbordade
redan år 1871. Men då de höga prisen, som vållat bristen, äro en följd af
ökad penningetillgång inom landet och denna åter medfört en lägre räntefot
för de till jernvägsanläggningarne erforderliga penningelånen, så motväga dessa
förhållanden hvarandra, så att den billigare räntan, som nu kan betingas för
den större summan, hvilken erfordras för dessa stambanors utförande under
nuvarande konjunkturer, sannolikt icke blifver större än den, som skulle kunnat
betingas för den mindre summa, hvilken hade erfordrats för dessa jernbanor,
om de blifvit utförda för några år sedan under då gällande lägre pris, men
då rådande tryckta penningeställning. Någon egentlig pekuniär förlust för
landet ligger således mindre i den större anläggningskostnaden, än deri, att
dessa stambanor icke redan blifvit utförda.»
I enlighet med den år 1872 uppgjorda byggnadsplanen blefvo vid 1873
års Riksdag för år 1874 anvisade för fortsättande af sjelfva byggnadsarbetena
å norra och östra stambanorna de fyra millioner, som jag redan omnämnt, och
för anskaffande af rörlig materiel 600,000 eller tillsammans 4,600,000 Rdr;
och borde enligt samma plan vid instundande riksmöte för år 1875 anvisas i
förra afseendet tre millioner och i det sednare 600,000 eller tillsammans
3.600.000 Rdr. De ändringar i denna plan, som i syfte att bandelen mellan
Krylbo och Storvik varder någorlunda tidigt på året 1875 fullbordad och för
trafik öppnad, redan blifvit och än vidare måste blifva vidtagne, äro: att under
år 1873 anvisats 3 millioner Rdr i förskott å 1874 års anslag, hvaraf således
endast återstå 1,600,000 Rdr; att, på det sistberörda anslag må återställas
till sitt ursprungliga belopp 4,600,000 Rdr, särskilda medel till belopp af 3
millioner Rdr redan under innevarande år 1874 anvisas till betäckande af
ofvanomförmälda förskott; att än ytterligare ett belopp af 1,300,000 Rdr,
motsvarande skilnaden emellan förrberörda brist 4,300,000 Rdr och nyssnämnda
förskott 3 millioner Rdr, jemväl varder beviljadt att utgå under innevarande
år; samt att slutligen af det för år 1875 ursprungligen afsedda anslag 3,600,000
Rdr ett belepp af 2,100,000 Rdr öfverföres till innevarande år 1874; uppgående
summan af omförmälda tre särskilda, för 1874 erforderliga belopp
till 6,400,000 Rdr samt det anslagsbelopp, som för år 1875 erfordras till
1.500.000 Rdr.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen för fortsättande och fullbordande
af arbetena å norra och östra stambanorna äska extra anslag dels för år 1874,
utöfver redan beviljade 4,600,000 Kronor, ytterligare 6,400,000 Kronor, dels
ock för år 1875 1,500,000 Kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd.
28
220 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.
1873 års Riksdag liar, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t i Nådig
Proposition föreslagit, heslutit, att en statsbana af 4,83 fots spårvidd och i
öfrigt samma trafikförmåga, som de andra stambanorna, skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med derför uppgjord plan jemte tillhörande omarbetade
kostnadsförslag, anläggas från Sköfde station å vestra stambanan till Carlsborgs
lastning, samt för ändamålet ii extra stat för år 1S74 uppfört ett anslag af
50.000 Rdr.
Det af Chefen öfver Statens jernvägsbyggnader för ifrågavarande bana
uppgjorda kostnadsförslag slutade sig å 3,138,000 Rdr. Enär emellertid, vid
det förhållande att fyra kommuner erbjudit kostnadsfri jordupplåtelse för banan,
den i förslaget ingående, till 137,885 Rdr uppskattade expropriationskostnaden
borde från förslaget uteslutas, samt beräknade kostnaden för anskaffande af den
rörliga matcrielen enligt Styrelsens för Statens järnvägstrafik åsigt kunde minskas
med 54,532 Rdr 50 öre, ansågs hvad efter om förmälda båda afdrag
återstode, 2,945,582 Riksdaler 50 öre eller i jemnadt tal 2,946,000 Riksdaler
utgöra det belopp, som ifrågavarande jernvägsanläggning skulle komma att
kosta Staten.
Hvad angår tiden för byggande och fullbordande af ifrågavarande 4,i mil
långa statsbana, anser jag lämpligt, att densamma, innevarande år deri icke inberäknadt,
varder bestämd till två är; och torde, derest donna min åsigt vinner
bifall, ett belopp af 1,500,000 Riksdaler lämpligen böra anvisas för år 1875;
hemställande jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen
a) att för är 1875 bevilja ett extra anslag af 1,500,000 Kronor för fortsättande
af det arbete a statsbanan Sköfde—(larlsborg, som under innevarande
år kommer att börjas;
b) att medgifva, att vid jernvägsarbetets utförande Eders Kongl. Maj;t
må närmare bestämma de orter, som ifrågavarande statsbana skall genomgå,
och de ställen, den bör anlöpa.
Sedan Riksdagen vid 1873 års riksmöte dels boslutit byggande ej mindre
af en bredsparig jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan
från Storvik till llybo i Uelsingland och vidare derifrån antingen till
Torpshammar i Medelpad eller till annan lämplig punkt på sträckningen mellan
Sundsvall och riksgränsen mot Norge; dn ork af en smalspårig tvärbana med
lika öfverbyggnad, som, utgående från Torpshammar eller annan punkt på berörda
sträckning fortlöper, vare sig i sydligare eller nordligare läge, med direkt eller
indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Krokom samt förtsätter derifrån
till riksgränsen, en norsk statsbana från Trondhjem till mötes; dels ock
antagit det af Temtlands läns landsting gjorda erbjudande att såsom bidrag till
221
Bil. N:o 5 b. till Kongl. MajUs Nåd. rop. N:o 1, om Statsverket 1874.
nämnda tvärbanas byggande, utan anspråk på aktier eller återbetalning, lemna
Staten 900,000 Riksdaler på de tider och med de vilkor, Eders Kongl. Maj:t
kan finna för godt bestämma, samt till fullständiga undersökningar af lämpligaste
sträckningarne för vissa delar af ifrågavarande jemvägar och förberedande arbeten
å ostridiga delar deraf, för ar 1874 å extra stat anvisat 200,000 Riksdaler:
så har Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 27 Juni 1873 förordnat,
att för bestämmande af lämpligaste sträckningen för ej mindre den del af beslutade
bredspåriga jernbanan, som skulle afse att förbinda Hybo i Helsingland
med Torpshammar i Medelpad eller annan punkt på linien mellan Sundsvall
och riksgränsen än ock den del af den smalspåriga tvärbanan, som, utgående
från Lorpshammar eller annan punkt på berörda linie, borde fortlöpa, vare sig
t sydligare eller nordligare riktning, med direkt eller indirekt beröring af
Östersund, till Aspåsnäset eller Krokom, undersökningar skulle på Statens bekostnad
genom Styrelsens öfver Statens jernvägsbyggnader försorg verkställas i
följande ordning, nemligen:
l:o) angående den med C betecknade jernvägslinie, som utginge från någon
punkt i närheten af Torpshammar öfver Håssjö utmed Indalselfvens södra strand
till Krokom och hvilken linie vore å ingifna kartor uppdragen med röd färg
samt bulle i längd omkring 15 j mil;
2:o) i ändamål att från den norr om Ilybo belägna punkt, hvarest sjöarne
Storsjön och liännan sammanträffa, söka utleta en fördelaktigare sträckning för
den uppåtgående bredspåriga banan i sådan riktning, att nämnda bana komme
att vid någon punkt vester om Torpshammar ansluta sig till tvärbanan från
Sundsvall till riksgränsen;
3:o) rörande den redan undersökta, med A betecknade linien från Ilybo
till Torpshammar och derifrån vidare i nordvestlig riktning till Krokom i ändamål
att söka åstadkomma nödiga förbättringar i den för samma linie föreslagna
sträckning, hvilka undersökningar komme att omfatta jemväl sträckningen för
den handel, som. derest den här ofvan under 2:o) omörmälda jernvägslinie
blifve antagen, borde sammanbinda Torpshammar med ändfpunkten af denuppåtgående
bredspåriga banan; samt
4:o) beträffande den med B betecknade, ä kartorna med grön färg uppdragna
linie från Iiybo förbi sjön Dellen, Wifsta varf och Maj a-ån samt derifrån
norr om Indalselfven till Aspåsnäset eller Krokom så vidt nämligen samma
linie sträckte sig från Helsinglands gräns genom Medelpad, Ångermanland
och Jemtland; hvarjemte Kongl. Maj:t funnit godt föreskrifva att dessa undersökningar
skulle oförtöfvadt påbörjas och under 1873 års sommar fortgå till
den omfattning som omständigheterna medgåfve, samt 1874 års sommar så
fort sig göra läte, fortsättas och, om möjligt, afslutas.
222 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Genom åberopade Nådiga Bref har Kongl. Maj:t vidare mcdgifvit, att,
derest Yester-Norrlands läns Jernvägs-komité, uppå framställning af Styrelsen
öfver Statens järnvägsbyggnader, medgåfve, att de 16,800 Riksdaler, som Komitén
uti sin underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1872 erbjudit sig utbetala för
åstadkommande af de i samma skrifvelse ifrågasatta undersökningar, finge användas
för undersökningar af särskilda jernvägslinier, den ena från lämplig
punkt å ofvannämnda linie C öfver Indalselfvcn till Ångermanelfven och den
andra från Maja-ån eller annan lämplig punkt å linien B. likaledes till Ångermanelfven,
Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader egde låta verkställa ej
mindre detaljundersökningar angående dessa linier, än äfven okulär besigtning
rörande jern vägsanläggning norr om Ångermanelfven uppemot Vesterbottens
läns gräns i fortsättning af de särskilda sträckningarne på elfvens södra sida,
hvilken besigtning, jemlikt det af bemälde Komité uti skrifvelse den 8 Maj
1873 gjorda erbjudande, äfven borde af samma Komité bekostas.
I fråga om utsträckningen och kostnaden för sålunda anordnade undersökningar
torde böra erinras, hurusom Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader,
efter att hafva blifvit uti sist omförmälda ärende hörd,
underdånigst upplyst, att de ytterligare undersökningar af linien A, som
erfordrades, kunde beräknas komma att omfatta en längd af sju mil; att
linien B hade en längd af 341 mil och linien C af 15j mil; att, då den
af Styrelsen såsom alternativ för linierna B och C föreslagnao linie från
lämplig punkt på tvärbanan i nordlig riktning till Indals- och Angermanelfvarne,
hvilken linie dock icke funnes å kartorna uppdragen, enär dess
läge icke kunde på förhand bestämmas, antagligen finge en längd af 10
mil, sammanräknade längden af de sträckningar, som borde undersökas,
utgjorde icke mindre än 66f mil, hvarifrån likväl finge afräknas något
mera än 6 mil för den del af linien B, som läge inom Helsingland mellan
Hybo och Gefieborgs länegräns mot Medelpad, rörande hvilken på enskild
bekostnad redan undersökta handel endast behöfde verkställas en kontrollundersökning;
att, med hänsyn till nu gällande höga aflöningspris för så
väl undersökningsförrättare med biträden, som ock handtlangningsinanskap,
och åtskillige andra omständigheter, undersökningskostnaderna icke
kunde beräknas till mindre än 1,000 Rdr för hvarje mil eller tillsammans
60,000 Rdr, hvilket belopp skulle minskas med de af Westernorrlands
läns Jernvägskomité i dess skrifvelse af den 17 Maj 1872 erbjudna 16,800
Rdr, derest detta vilkorliga anbud finge anses ännu gällande; att Styrelsen
icke vågade antaga, att de ifrågavarande vidlyftiga undersökningarne
skulle kunna medhinnas under en sommar, utan ansåge, att för
sjelfva fältarbetenas utförande två somrar måste tagas i beräkning; samt
att undersökningsförrättningarne lämpligen borde så snart som möjligt
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 223
taga sin början med linien G och de erforderliga förbättringarne af linien
A, emedan derigenom skulle vinnas sådane upplysningar om terrängförhållanden,
hvilka kunde vara af vigt att känna, innan undersökningar
å linien B företoges.
Enär de föreskrifna undersökningarne, på sätt redan från början antagits,
icke blifvit under sistförflutna sommar •afslutade, är jag naturligtvis
icke i tillfälle att nu förebringa något, som skulle kunna tjena till
ledning för fattande af beslut rörande lämpligaste sträckningen för de
delar af ifrågavarande jernvägar från Storvik till riksgränsen, i afseende
å hvilka stridiga meningar försports; hvadan med fattande af sådant beslut
torde få än vidare anstå. Icke heller lärer det finnas lämpligt att
för närvarande och innan Jemtlands läns landsting inkommit med förslag
i afseende ä tider och vilkor för utbetalande af erbjudna byggnadsbidraget
900,000 Rdr, i detta afseende föreslå bestämmelser.
Nu omförmälda förhållanden synas mig dock icke böra lägga hinder
i vägen för att bestämma inom hvilken tid fortsättning af norra stambanan
från Storvik till riksgränsen kan påräknas blifva fullbordad och i
hvilken utsträckning arbetena derå årligen komma att bedrifvas. Meddelande
af sådan bestämmelse är af största vigt icke allenast för sjelfva
jernvägsarbetena och deras jemna bedrifvande, utan äfven för industrien
inom de delar af landet, som i fråga varande stambana kommer att genomlöpa,
samt särskildt för den inhemska, nu mera ganska betydligt utvecklade
industrien för tillverkning af jernvägsmateriel.
• Härtill kommer ock, att, om ifrågasatt bestämmelse meddelas, Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader kan blifva satt i tillfälle att afsluta
kontrakt om alla till i fråga vaxande stambana erforderliga materialier
i större partiel’, hvarigenom sannolikt billigare pris skall kunna
betingas, än möjligt blir, derest jernvägens byggnad bedrifves utan någon
med hänsyn till tiden för dess fullbordan bestämd plan och beroende af
anslag, som ett föregående år beviljats.
Bansträckningen mellan Storvik och Torpshammar håller i längd 24,9
mil och är beräknad att medtaga en anläggningskostnad af 14,053,600 Rdr.
Delen mellan Torpshammar och riksgränsen är 27,8 mil lång och beräknad
att kosta 17,562,450 Rdr. Sammanräknade anläggningskostnaden för
tillsammans 52,7 mil utgör således 31,616,050 Rdr. Deraf äro redan för
ar 1874 anvisade 200,000 Rdr, som dock till mera än j eller 60,000
Rdr komma att medtagas af kostnaderna för de anbefalda nya undersökningarne.
Det för sjelfva byggnaden återstående beloppet, i jemnadt
tal beräknadt till 3H millioner Rdr, torde lämpligen, pa sätt Styrelsen
öfver Statens jernvägsbyggnader föreslagit, kunna till utgående fördelas
224 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
pa de sex åren 1875—1880 sålunda, att för år 1875 anvisades 3 millioner
Rdr, för år 1876, under hvilket banan Sköfde.....Carlsborg, med
användande af ett ungefärligt kostnadsbelopp af 1,500,000 Rdr, skulle
byggas färdig,. 4,500,000 Rdr och för hvarje af åren 1877, 1878, 1879
och 1880 6 millioner Rdr; dock med de smärre modifikationer derutinnan,
som kunna föranledås af framtida bestämmandet af de tider, å
hvilka Jemtlands läns landsting erbjudna -byggnadsbidrag 900,000 Rdr
bör till Staten inbetalas. Den af mig sålunda föreslagna årliga byggnadssumma,
6 millioner Rdr, motsvarar hvad som i medeltal årligen blifvit
användt på landets stambanesystem söder om Gefie—Dalabanan, hvilket
påbördjades år 1855 och i det närmaste varder fullbordadt under
innevarande år 1874. Utförandet af detta system, som omfattar 140
mil, har nämligen erfordrat en samfäld anläggningskostnad af 120 millioner
Rdr.
Under åberopande af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
a) att för fortsättande under år 1875 af arbetena å de delar af beslutade
jernbanorna från Storvik till riksgränsen mot Norge, hvilkas
sträckning såsom ostridig blifvit godkänd, å extra stat för nämnda år
anvisa 3 millioner Kronor;
b) att medgifva, det vid jernvägsarbetenas utförande å berörda ostridiga
sträckningar Kongl. Maj:t må närmare bestämma de orter, som
samma sträckningar skola genomgå, och de ställen, de böra anlöpa.
Slutligen yttrade Departements-Chefen:
“Styrelser! för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har under den
18 sistlidne December i vanlig ordning afgifvit General-förslag öfver de
bidrag, som skulle erfordras för:
24:o. Allmänna arbeten af den beskaffenhet, att utförandet af
bemäldc Styrelse kontrolleras.
Bland sådana arbeten äro främst att märka följande, för Riksdagen
redan beviljat statsbidrag, hvaraf dock endast vissa belopp hittills blifvit
till utgående anvisade nämligen:
a) väg anläggning emellan Lycksele och Wilhelmina hjrlobyar i Vesterbottens
Län, hvartill Riksdagen år 1870 beviljat ett understöd af
106,700 Rdr, hvaraf till lyftning under åren 1871—1874 anvisats tillsammans
75,000 Rdr. Då, efter hvad Styrelsen upplyst, vid innevarande
års besigtning a detta arbete skäl förekommit till flere anmärkningar mot
det sätt, hvarpå arbetet hittills blifvit utfördt, anser jag mig böra, lika
med Styrelsen, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täck
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 225
tes föreslå Riksdagen att, j ytterligare afräkning å understödet, för år
1875 anvisa endast 10,000 Kronor.
b) anläggning af väg från Kangis eller Gg!jern bruk i Öfver-Kalix
socken af Norrbottens Län, nordvest upp till den punkt, der vägen från
Skr äfven till Gellivara kyrkoplats vidtager, hvartill vid 1872 års Riksdag
beviljades 61,330 Rdr, deraf till utgående anvisats under år 1873 11,330
Rdr och under år 1874 ytterligare 20,000 Rdr. Genom Nådiga Brefvet
den 25 Juli 1872 har blifvit förordnadt, att det för anläggning af hela
ifrågavarande väg af Riksdagen beviljade statsbidraget skulle sålunda
fördelas, att för anläggning af vägdelen inom Öfver-Kalix socken skulle
utgå ett belopp, motsvarande ?. af den beräknade arbetskostnaden eller
32,660 Rdr samt för vägdelen inom Gellivara socken ett belopp, svarande
mot | af arbetskostnaden eller i jeinnt. tal 28,670 Rdr. Enär emellertid
de vägbyggnadsskyldige inom så väl Öfver-Kalix som Gellivara socknar
vägrat åtaga sig att mot erhållande af det för anläggning af vägdelen
inom Öfver-Kalix socken beviljade statsbidraget, 32,660 Rdr, utföra sistberörde
väganläggning, har Eders Kongl. Maj:t behagat dels genom Nådigt
beslut den 21 Mars 1873 förklara frågan om tillgodonjutande af
nämnda statsbidrag hafva förfallit och förordnat att det derå till utgående
under samma år redan anvisade belopp af 6,033 Rdr 55 öre
skulle till Riksdagens disposition reserveras, dels ock under den 6 påföljande
Juni besluta, att den del af de för år 1874 anvisade 20,000
Rdr, som enligt berörda fördelning belöpte å statsbidraget för väganläggningen
inom Öfver-Kalix socken, eller 10,650 Rdr 55 öre, jemväl skulle
till Riksdagens disposition reserveras.
Da. Gellivara socknemän boslutit att verkställa vägarbetet från Skröfven
till ()fver-Kalix socknegräns emot erhållande af den andel utaf statsbidraget,
som, enligt fördelningen borde belöpa på vägsträckan inom
Gellivara socken, eller 28,670 Rdr, samt af den för år 1873 anvisade
delen af statsbidraget fått sig tillerkände.............................. Rdr 5,296: 45
och af den för år 1874 anvisade summan ett belopp af » 9,349: 45
således tillsammans .................................................................... Rdr 14,645: no;
far jag, lika med Styrelsen för Väg- och \ attenbyggnacler, i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, för
vägarbetet inom sistnämnda socken under år 1875, i afräkning å det
derför afsedda, ofvanberörda statsbidraget 28,670 Rdr, anvisa ett belopp,
för summans jemnande, af 6,024 Kronor 10 öre.
c) väg anläggning emellan, Norsjö och Mala kyrkobyar i Vesterbottens
Län, för utförande af hvilken väganläggning Riksdagen år 1872 beviljat
50,000 Rdr, deraf till utgående under hvartdera af åren 1873 och 1874
226 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.
anvisats 15,000 Rdr; och hemställer jag i underdånighet, att Nådigt förslag
aflåtes till Riksdagen, att för fortsättning af arbetet under år
1875 måtte ytterligare anvisas 10,000 Kronor.
d) väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkobyar i Vesterbottens
Län. Till detta arbete beviljades vid 1872 års Riksdag ett anslag
af 40,600 Rdr, hvaraf till utgående anvisats för år 1873 20,000
Rdr samt för år 1874 10,600 Rdr, och har kontrakt om arbetets utförande
blifvit antaget; men då, enligt hvad Styrelsen för Väg- och Vattenbyggnader
upplyst, någon särdeles betydlig början icke ännu blifvit
å anläggningen gjord, finner jag mig föranlåten hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till arbetets bedrifvande under
år 1875 anvisa endast 5,000 Kronor.
e) anläggning af vinterväg frän Jäckvik vid sjön Hornavans vestra
strand till Riksgränsen i riktning mot Saltenfjord samt uppförande af
fjellstuga och stall vid Sädva, Arrajokk och Mirkinis, hvartill vid sistlidna
års Riksdag beviljades 34,650 Rdr, och till utgående under år
1874 anvisades 9,500 Rdr, eller det belopp, som beräknats åtgå för
vägens iordningsställande från Jäckvik till Arrajokk och uppförande af
fjellstugan vid Sädva. Enligt förslag af Eders Kongl. Maj:t Befallningshafvande
i Norrbottens Län, som fått sig i Nåder uppdraget att ombesörja,
det de för väganläggningen m. m. erforderliga arbeten blifva i
enlighet med fastställda planen verkställda, skulle för fortsättning af arbetena,
hvilka, jemlikt Nådig föreskrift, böra påbörjas före 1874 års utgång,
under år 1875 erfordras, dels för fjellstuga vid Arrajokk och för
väg derifrån till Mirkinis 7,050 Rdr, och dels för påbörjande af fjellstugan
vid Mirkinis och af vägen derifrån till Norska gränsen 7,150 Rdr
eller tillsammans 14,200 Rdr; och jag hemställer alltså i underdånighet,
att Nådigt förslag måtte till Riksdagen aflåtas, att, i afräkning å det beviljade
anslaget, för år 1875 anvisas sistberörda belopp, 14,200 Kronor.
f) åstadkommande af ny farled från Uddevalla stads kamin till Kattegat
genom Björnsund och Malösund, för hvilket ändamål Riksdagen år
1873 beviljat ett anslag, motsvarande hälften af den beräknade kostnadssumman,
eller 123,793 Rdr 50 öre och deraf till utgående under år
1874 anvisat 25,000 Rdr. På det att fördjupningarne i farleden må
kunna bedrifvas med större fart under år 1875, får jag, lika med Styrelsen
föi- Väg- och Vattenbyggnader, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen, att, i afräkning på det beviljade understödet,
för sistnämnda år anvisa 50,000 Kronor.
Uti generalförslaget åro nu, likasom vid föregående tillfällen, upptagna
åtskilliga kanal- och slussanläggningar, hamn- och brobyggnads
samt
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 2’27
samt vägarbeten, för hvilka planer äro hos Styrelsen hyllande af det omfång
eller den beskaffenhet, att särskilda understödsbelopp måste beviljas,
om eller när samma arbeten skola verkställas. Af enahanda skäl, som
sistlidna år vid aflåtandet af statsregleringspropositionen anfördes, anser
jag mig icke heller nu böra ifrågasätta särskilda statsbidrag för något af
ifrågavarande arbeten, för hvilka särdeles kostnadsförslag^!] erfordra omarbetning
för att lämpas efter nu gällande höga arbetspris.
I afseende å de särskilda fonder, som varit af Riksdagen ställda till
Eders Kongl. Maj:ts disposition för understödjande af arbeten utaf mindre
omfattning, har Styrelsen, jemte hemställan att, för vattenaftappningars
understödjande dels med anslag och dels med lån, lika belopp, på
enahanda sätt fördelade, som Riksdagen för innevarande år beviljat, äfven
måtte för år 1875 anvisas, vidare anfört, dels att, som framställning blifvit
gjord om en betydligare rensning för kanalisering af Örsunds å, till
fortsättning af den redan för flera år tillbaka för segelfart fördjupade
nedre, delen af detta vattendrag, och sockenmenigheterna utefter detsammas
öfre del förklarat sig hugade att till företaget bidraga med omkring
hälften af beräknade kostnaden, eller 40,000 Rdr, det för smärre hamnbyggnader
samt far- eller flottleder m. in. hittills anvisade belopp af
20,000 Rdr årligen lämpligen syntes böra för år 1875 höjas till 40,000
Rdr; dels ock att, enär uti Styrelsens arkiv funnes hvilande förslag till
fullt förberedda vägarbeten, hvilka vederbörande menigheter förklarat sig
villige att verkställa mot erhållande af statsunderstöd till omkring § af
beräknade kostnaderna, samt dessa förslag utvisade behof af vida större
understöd, än som kunde tillfredsställas med den hittills tillgängliga årliga
summan 150,000 Rdr, Styrelsen, då dessutom, i anseende till stegrade
arbetspris, lika stora qvantiteter icke kunde verkställas mot enahanda
kostnad som för några år tillbaka, ansåge att vägbyggnadsfonden
för år 1875 borde till 200,000 Rdr förhöjas.
På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t för understödjande af arbeten utaf mindre omfattning täcktes af
Riksdagen äska, att följande belopp för nästkommande år ställas till
Eders Kongl. Majrts disposition, nemligen:
l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensning af åar och farleder, 40,000 Kronor;
2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring
af backiga eller eljest mindre goda vägar, 200,000 Kronor;
3:o till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldigbet,
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse
att minska frostländigheten, 80,000 Kronor; samt
Eib. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afä.
•>9
228 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.o 1, om Statsverket 1874.
4:o till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af
sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, 100,000 Kronor.
Beträffande så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag
till allmänna ai’beten, som kontrollen å arbetenas utförande enligt
fastställda planer, tillstyrker jag det Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder
föreslå Riksdagen, att bibehålla de härom nu gällande föreskrifter.
Hvad föredragande Departements-Chefen sålunda yttrat
och hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Statsrådets öf~
rige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla
med befallning, att utdrag af detta protokoll skulle
till Finans-Departementet öfverlemnas till ledning vid uppsättandet
af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen
angående Statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
Otto W. Seippel.
Bil. N:o 5 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 229
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms slott den
19 December 1873.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Älströmer och
Weidenhielm.
Departements-Chefen, Stats-Rådet Bergström föredrog i underdånighet:
l:o.
''Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Upsala län underdåniga skrifvelse
den 24 sistlidne November, hvaruti Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anmält, att länsmannen i Tierps tingslag Herman Albert Anstrin,
i anseende till iråkad obotlig sjukdom, hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anhållit om afsked från sin innehafvande länsmansbefattning, med
vilkor att under sin återstående lifstid få såsom pension uppbära den befattningen
åtföljande lön. Af denna skrifvelse jemte dervid fogade prestoch
läkarebetyg samt andra handlingar inheintades, att Anstrin vore född
den 5 Juni 1822 och den 30 Oktober 1851 blifvit utnämnd till ordinarie
230 Bil. N:o 5 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.
länsman i Tierps tingslag, hvilken tjenst han under längre tid förut på
förordnande bestridt; att Anstrin sedan Januari månad 1871 lede af fullständig
döfhet utan att någon förhoppning funnes om förbättring deri;
att han med sin hustru hade två döttrar, af hvilka den ena lede af sinnesförvirring;
samt att hans ekonomiska omständigheter vore sådana, att
han icke kunde af egna tillgångar nödtorftligen sig försörja. För egen
del hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, enär Anstrin, hvilken icke
uppnått de lefnads- och tjensteår, som berättigade till afskedstagande med
bibehållande af lönen på indragningsstat, på ett utmärkt sätt fullgjort
sina tjensteåligganden samt icke torde kunna skiljas från tjensten för en
utan eget förvållande och till största delen under tjenstgöring ådragen
obotlig sjukdom, i underdånighet hemställt, det täcktes Kongl. Maj:t
näst till sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande
af ett mot länsmanslönen svarande årligt anslag att af Anstrin från och
med månaden näst efter den, hvarunder afsked från länsmanstjensten
kunde komma att för honom utfärdas, under hans återstående lifstid uppbäras
såsom pension. Uti häröfver den 11 innevarande månad afgifvet
utlåtande, hade Statskontoret anfört, att — ehuru Anstrin icke uppfyllt
de jemlikt Kongl. Brefvet den 12 November 1823 för åtnjutande af pension
från allmänna Indragningsstaten stadgade vilkor att, utom företeende
af betyg om försvagad helsa, styrka sig hafva uppnått 65 års ålder och
varit vid pass 40 år i statens tjenst, — Statskontoret likväl, i betraktande
deraf, att sökanden för obotlig sjukdom icke kunde komma att i
tjenstgöring åter inträda; att hans bibehållande sådant oaktadt vid länsmansbeställningen,
intilldess han hunnit pensionsåldern, måste hafva till
följd att tjensten under många år finge uppehållas genom vikarie, hvilket
3 allmänhet icke vore för tjenstens utöfning fördelaktigt; och att, efter
hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vitsordat, Anstrin under sin tjenstetid
på ett utmärkt sätt och till Länsstyrelsens fulla belåtenhet fullgjort
sina tjenstepligter, i hvilket afseende jämväl ett af domaren i orten afgifvet
intyg vore för Anstrin särdeles hedrande, ansåge sig, med stöd jemväl
af flere föregående beslut i likartade fall, böra tillstyrka bifall till den
gjorda framställningen på det sätt, att Kongl. Maj:t till Riksdagen
afläte nådig proposition derom att ett belopp, motsvarande det, som Anstrin
för närvarande under sin tjenstledighet, jemlikt författningarna, egde
af lönen, 700 Rdr årligen, uppbära, eller trefjerdedelar deraf med 525
Rdr, måtte få å Allmänna Indragningsstaten uppföras för att af Anstrin
efter erhållet afsked, såsom pension uppbäras.
Bil. N:o 5 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 231
I enlighet med hvad Statskontoret hemställt, tillstyrkte Statsrådet,
att Kongl. Maj:t, måtte medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen
att medgifva, det Anstrin finge, efter det nådigt afsked från länsmanstjensten
honom beviljats, uppföras å Allmänna Indragningsstaten till
åtnjutande under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter
den, hvarunder afskedet honom meddelades, af en mot tre fjerdedelar af
länsmanslönen svarande pension till belopp af Fem Hundra Tjugufem
Riksdaler eller Kronor årligen.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad
hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt samt förordnade, att utdrag
af detta protokoll skulle meddelas Finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af
Utgifterna under Riksstatens Nionde hufvudtitel.
O
Ex protocollo:
C. H. Cederström.
232 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet d Stockholms Slott den 31
December 1873.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhjelm.
Departements-Chefen, Statsrådet Bergström föredrog i underdånighet:
l:o.
En af Protokolls-sekreteraren i Kongl. Civil-Departementets Expedition,
Expeditions-sekreteraren i Kongl. Maj:ts Kansli Natlianael Martin Schönmeyr
i underdånighet gjord, af hans förmyndare, Sterbhus-Notarien Anton Theodor
Rosenström, biträdd ansökning, att, som sökanden en längre tid varit och fortfarande
vore af sjukdom förhindrad att sin tjenst förrätta, sökanden måtte,
såvida årlig pension till belopp af 3,000 Rdr kunde honom beviljas, undfå
nådigt afsked från berörda Protokolls-sekreterarebefattning; varande vid ansökningen
fogadt ett af behörig läkare utfärdadt intyg af innehåll, att sökanden,
som tidtals sedan ungefär 29 år tillbaka lidit af sinnessjukdom och i följd af
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 233**^
sådana sjukdomsanfall varit intagen till vård å Conradsbergs hospital, en gång
under år 1864 och två gånger under år 1866, samt, allt sedan han i medlet
af år 1867 derifrån utskrefs, varit i enskildt hus å landet inackorderad, val
vore något, om ock föga, förbättrad men alldeles saknade förmåga att fullgöra
sina tjensteåligganden.
Direktionen för Civilstatens pensionsinrättning, som undfått nådig befallning
att afgifva underdånigt utlåtande i fråga om den rätt till pension från
samma inrättning, som kunde sökanden tillkomma, hade uti skrifvelse den 20
innevarande månad i underdånighet anmält, att, som sökanden, hvilken, född
den 25 Augusti 1814, inträdt i allmän civil tjenst den 21 Mars 1836 och
blifvit utnämnd till kopist i Kongl. Civil-Departementets Expedition den 16
Juli 1840 och till Protokollssekreterare den 26 September 1855 samt från
och med Augusti månad 1840 erlagt stadgade afgifter till Civilstatens pensionsinrättning,
således uppnått 55 års ålder, varit i rikets tjenst öfver 30 år,
deraf mer än 20 år uti ordinarie syssla vid pensionsinrättningen tillhörande
stat, samt till pensionsinrättningen erlagt årliga afgifter för mer än 30 år
jemte befordringsafgifter, sökanden, jemlikt § 14 i Pensionsinrättningens reglemente
den 30 Oktober 1868, vore berättigad att från och med månaden näst
efter den, hvarunder nådigt afsked från Protokolls-sekreteraretj ensten blefve
honom beviljadt, tillträda för sin öfriga lifstid pension till belopp af 1,200 Rdr
årligen i 2:dra klassen af Civilstatens pensionsinrättning.
Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 29 i denna månad hade
Stats-kontoret anfört, att redan vid 1867 års Riksdag blifvit, jemlikt Nådiga
Brefvet den 17 Maj samma år, å allmänna indragningsstaten anvisade 2.625
Rdr årligen, att under den tid, sökanden af sjuklighet hindrades tjenstgöra,
utgå såsom fyllnadsarfvode åt den tjensteman, som hans Protokollssekreterarebefattning
uppehölle; att då, på sätt Direktionen för ofvanberörda pensionsinrättning
upplyst, sökanden vore berättigad derifrån vid afskedstagandet undfå
pension till belopp af 1,200 Rdr årligen, för pensionens fyllande till 3,000
Rdr från Statsverkets sida erfordrades endast ett årligt tillskott af 1.800 Rdr
eller vida mindre än som nu för tjenstens uppehållande utginge; samt att, på
grund häraf, och då sökanden, ehuru han ännu icke uppnått den i Nådiga
Brefvet den 12 November 1823 föreskrifna pensionsålder eller 65 år, likväl
redan i Statens tjenst tillbragt 40 år eller den tid, som i sådant hänseende
vore i samma Nådiga Bref såsom vilkor för pensionsrätt bestämd, och ringaste
anledning icke förefunnes. att hans helsotillstånd skulle kunna i den mån förbättras.
att han kunde i tjenstgöring återinträda, Statskontoret funne sig böra
i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes medelst Nådig Proposition
föreslå näst sammanträdande Riksdag, att sökanden, när han från sin tjenst
erhölle afsked, måtte från och med månaden näst derefter för sin åter
-
234 Bil. N:o 5 d till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.
stående lifstid få åtnjuta från allmänna indragningsstaten ett årligt belopp af
1,800 Rdr.
Med afseende å företedda läkarebetygets innehåll och hvad i öfrigt i
ärendet förekommit, tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t
täcktes medelst Nådig Proposition föreslå Riksdagen att medgifva, det Protokollssekreteraren
i Civil-Departementets Expedition, Expeditionssekreteraren i Kongl.
Majrts Kansli Schönmeyr, hvilken vore berättigad att, efter afskedstagande,
från Civilstatens pensionsinrättning undfå årlig pension till belopp af 1,200 Rdr,
tinge från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från Protokollssekreterarebefattningen
blefve honom beviljadt, under sin återstående lifstid
såsom årligt understöd uppbära det belopp, hvarmed berörda pension understege
b,000 Rdr eller Ett tusen åtta hundra Riksdaler eller Kronor, samt
anvisa detta nnderstödsbelopp att utgå från allmänna indragningsstaten.
Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder bifalla hvad Statsrådet
sålunda i underdånighet hemställt samt befallde, att utdrag
af Protokollet härom skulle meddelas Finans-Departementet för
iakttagande vid uppgörande af förslag till regleringen af Riksstatens
Nionde linfvudtitel.
Ex protocollo:
A. L. van der Hagen.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman. 1874.
Bil. N:o 6 a) till Kongl Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
1
Protokoll ''öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
19 December 1873.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
AV^ern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
''Weidenhielm.
17:o.
Föredragande departements-chefen, statsrådet Wcern anförde härefter
i underdånighet:
H)en lönereglering för rikets embets- och tjensteman, hvilken vid
185G—1858 års riksdag, ”med afseende lika mycket på de särskilda statsfunktionernas
behof af skicklige och samvetsgranne förvaltare som på desses
behof af anständig bergning'''', föreslogs af Kongl. Maj:t och hufvudsakligen
bifölls af Rikets Ständer, har allt sedermera utgjort den väsendtliga grun
Pih,
till TKksd. Prof, 1874. 1 Sami 1 Afä, 1
2 Bil. N:o 6 a) till Konrjl. Muj:ts Prop. N:d 1 om Stutscerket 18/4.
den för våra civila aflöningsförhållandcn, om iin någon afvikelse i en eller
annan enstaka del funnits af den förflutna tidens erfarenhet påkallad.
Enligt nämnda reglering är aflöningen för civile tjensteman i allmänhet
1,000 r:dr i första, omkring 2,000 r:dr i andra och 3,500 r:dr i
tredje tjenstegraden, 4,500 eller högst 5,000 r:dr för innehafvare af den
embetsmannaställning, som för de fleste på denna bana utgör ett redligt och
dugligt arbetes högsta mål, samt derutöfver stigande belopp endast för ett
ringare antal, såsom 5,500 r:dr för expeditionschef, 8,000 R:dr för justitieråd,
9,000 r:dr för hofrätts- eller kollegii-president o. s. v.”
”De sålunda stälda lönebeloppen, som afsågos att bereda sina innehafvare
en efter måttliga lofnadsbohof vid olika åldrar och samhällsställning
lämpad anständig bergning, synas äfven hafva för någon tid uppfyllt denna
bestämmelse, men kunna numera icke anses för sådant syfte tillräckliga,
sedan priset på bostäder, bränsle, arbetsbiträden, åtskilliga delar af beklädnad
samt de oundgängligaste födoämnen stigit till en höjd, vida utöfver den,
som ar 185G var känd och lades till grund för den då föreslagna regleringen.
Att en dylik stegring inträffat icke blott i Stockholm, hvars prisförhållanden
äro af vigt för det jemförelsevis stora antalet af löntagare,
utan äfven i landsorterna, bestyrkes af inkomna uppgifter från flera länsstyrelser
och torde för öfrigt svårligen kunna bestridas af någon, som, vare
sig i egenskap af säljare eller köpare, af husegare eller hyresgäst, tagit
kännedom om hithörande förhållanden/’
"Med afseende på dessa allmänt kända och alltmera känbara omständigheter
var det, som statsdeparteinentens chefer på nådig befallning, i början
af sistlidne September månad, anmodade embetsverk och myndigheter
att före utgången af November, en hvar för sina embets- och tjensteman,
inkomma med underdåniga förslag, i den mån de kunde anses af omständigheterna
påkallade, i syftning af lönevilkorens förbättring, vare sig genom
en fast löneförhöjning på ordinarie stat eller genom ett tillfälligt, efter prisförhållandena
lämpad t lönetillägg; varande dervid fogad en uppmaning till
vederbörande att uppgifva, huruvida någon eller några embets- och tjensteman
innehade flere befattningar, och att utlåta sig, i hvad mån de sålunda
med andra förenade eller ock andra tjenstår, med afseende på sin omfattning,
borde anses vara af beskaffenhet, att tjenstgöring äfven på annat håll
kunde utan olägenhet dermed förenas, och, i sådant fall, om icke genom
flera tjensters sammanslagning eller på annat sätt arbetet lämpligen kunde
så ordnas, att hvarje tjensteman, under förutsättning att skälig aflöning honom
bereddes, i sin tjenst erhölle motsvarande full sysselsättning och samtidigt
innehafvande af annan aflönad beställning kunde undvikas.''”
”De underdåniga utlåtanden och förslag, som i följd af sådana eller
väsendtligen dermed öfverensstämmande uppmaningar nyligen inkommit från
o
Bil. N:o 6 a) till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
förvaltningens särskilda grenar, hafva vid jemförelse inom
befunnits icke blott i föreslagna anordningars särskilda delar, utan äfven i
de allmänna grundsatser, som vid deras uppgörande tagits till ledning, innefatta
en mångfald, så stor och vexlande mellan så olika åsigter i fråga om
arbetsfördelning, lönegrader, aflöningens fördelande i lön och tjenstgöringspenningar,
sportelrätt, ålderstillägg i ett eller flera steg m. m., att dessa
ämnens sainmanföring till ett öfverskådligt helt och deras bearbetande till
ett förslag, som kunde göras till föremål för Eders Kongl. Maj:ts och derefter
för Riksdagens pröfning, vore omöjligt att verkställa under den korta
tid, som till riksmötets början återstår. För frågans bringande till en
lycklig lösning, ser jag mig följaktligen icke i stånd att nu föreslå någon
annan än en förberedande behandling; och vågar jag hemställa, att Eders
Maj:t täcktes åt en komité, hvars ledamöter jag anhåller att snart fä föreslå,
uppdraga att, efter tagen kännedom af de inkomna yttrandena, afgifva
underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens
och myndigheternas löneförhållanden, med rätt att dervid jemväl, i
den mån komiterade kunde finna det af omständigheterna påkalladt, göra
framställning om förändringar i nuvarande organisation af förvaltningspersonalen
och anordning af dess arbete.1''
“Beträffande vedergällningen för en del af den embetsverksamhet, som
i statens tjenst utöfvas, har Statsrådet likväl, på grund af redan tillförene
vunnen erfarenhet, ansett sig kunna, utan afbidan af den tillämnade komiténs
betänkande, nu afgifva slutligt förslag. Så lärer hans excellens herr
justitie-statsministern, efter inhemtande af det underdåniga betänkande och
förslag, som en särskildt förordnad komité afgifvit rörande reglering af
häradshöfdingarncs löneförmåner, vara beredd att oförtöfvadt göra så väl
desse som andre af staten aflönade domares godtgörelse till föremål för
Eders Maj:ts nådiga pröfning. Och för en omorganisation af Eders Majds
kansli, det embetsverk, som står i närmaste och omedelbaraste beröring
med Statsrådet, hafva grunderna redan den 28 sistlidne November blifvit
af Eders Maj:t, på föredragning genom civil-departementet, antagna, så att
endast de sifferbclopp, som synas lämpliga att bestämma för de dervid afsedda
tjenstegrader, nu återstår att af mig underställas Eders Maj:t.“
“Då härvid förekommer, att med undantag af den egentliga renskrifningen,
allt det arbete, som nu inom kansliexpeditionerna förrättas af kanslister,
kopister och extra ordinarie tjensteman, skulle enligt den nya organisationen
verkställas af antagne amanuenser, utan att desse blefve genom
fullmakt försäkrade om orubblig besittning af sina platser eller om vissa i
stat bestämda inkomster, samt följaktligen hvarje kansliexpeditions stat måste,
med afseende på det underordnade uppsättnings-, renskrifnings- och kollation
eri ng-s a r b c te t, upptaga, till departementschefens förfogande, en rund summa,
4 Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Proj). N:o 1 om Statsverket 1874.
för hvilken, om den tillika skall afse godtgörelse åt extra vaktbetjening, jagföreslår
benämningen: till amanuenser, skrifbitråden och extra vakibetjante,
och hvaraf äfven nuvarande kanslisters och kopisters aflöning, i den man
de blefve vid sina befattningar qvarstående, skulle bestridas, kommer således
den första, likasom den till antalet största tjenstegraden inom detta verk att
blifva: kanslisekreterarnes. Med afseende såväl på den bepröfvade duglighet,
hvilken, sannolikt efter ett i de flesta fall långvarigt lönlöst arbete, komme
att bereda tillträde till denna tjenst, som ock på dermed förenade åligganden,
att icke blott föra protokoll i Statsrådet utan äfven verksamt deltaga i
regeringsärendenas utredning och hela behandling, anser jag kanslisekreterarens
lön, som bör bereda honom, äfven med hustru cell barn, eu någorlunda
sorgfri bergning, icke skäligen kunna under nuvarande prisförhållanden
sättas lägre än till 4,500 r:dr eller kronor.“
“Till samma tjenste- och lönegrad är äfven reg lär atom att hänföra.“
“Den näst högre graden, byråchefens, bör vara så aflönad, att befordran
dertill kan innebära en lockande förmån för personer med framstående
skicklighet och fack-kunskap, vare sig bland kanslisekreterarne eller utom
deras krets, med härvid fästadt förbehåll, att, derest Kongl. Maj:t någon
gång finner af omständigheterna påkalladt, att icke genom fullmakt utnämna
utan endast förordna byråchef, denne skall, under den tid förordnandet
varar och han uppbär byråchefslönen såsom arvode, i stället frånträda de
lönevilkor, som åtfölja hans förut innehafda tjenst, och som då antingen
komma att uppbäras af den, hvilken samma tjenst bestrider, eller ock statsverket
besparas, allt i öfverensstämmelse med hvad om expeditionschef är
stadgadt i Kongl. brefvet den 20 Augusti 1840. Med dessa åsigter om
byråchefs ställning, anser jag hans lön böra lämpligen bestämmas till 6,000
kronor. “
“Expeditionschef''en slutligen, hvars anställning skulle fortfarande bero
af nådigt förordnande enligt nyss åberopade Kongl. bref, torde skäligen förses
med årligt arvode till ökadt belopp af 7,500 kronor.“
“Om den lönereglering för kansliet, till hvilken jag här angifvit
grunddragen, under förutsättning af deras närmare tillämpning särskildt för
hvarje statsexpedition, med undantag af det efter andra bestämmelser organiserade
kabinettet för utrikes brefvexlingen, varder af Eders Kongl. Maj:t
och, efter Dess nådiga förslag, jemväl af .Riksdagen godkänd för är 1875,
hemställer jag, dels att det belopp, hvarmed den enligt berörda reglering
hvarje expedition tillkommande anslagssumma öfverstiger den summa, som
för samma expedition finnes i 1874 års riksstat uppförd, måtte jemväl för
nämnda år ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att användas till
den nya organisationens genomförande, dels att regleringen dock måtte ske
med förbehåll af de bestämmelser, som i fråga vare sig om aflöningens för
-
5
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majrts Prop. N:o 1 om titatscerkä 1874.
delning i lön och tjenstgöringspenningar eller på annat sätt eller ock om
vilkor för dess åtnjutande kunna framdeles, efter pröfning af den här ofvan
föreslagna komiténs betänkande om de förvaltande verkens löneförhållanden,
finnas af jemförelsen dermed eller af andra omständigheter påkallade.“
“Emellertid och under afbidan af en dylik omfattande regleringsplan
synes mig ovedersägligt, att de nuvarande afiöningsbeloppen, jemförda med
stegrade pris och deraf beroende lefnadsbehof, påkalla förhöjning, och det
icke blott för år 1875, som nästa statsreglering kommer att egentligen afse,
utan redan för instundande år 1874; men detta kan på sakens nuvarande
ståndpunkt svårligen ske under annan form, än genom ett tillfälligt och i
sjelf va sin benämning motiveradt dyrtidstillägg, vid hvars bestämmande
hänsyn måste företrädesvis tagas till den allmänna prisstegringens inverkan
på lelnadsbehofven, så vidt denna kan, oberoende af rent individuela förhållanden,
uppfattas i sammanhang med allmängiltiga förutsättningar."
“Det är då tvifvelsutan sant, att vissa lefnadskostnader, såsom för de
enkla behofven af föda, beklädnad, husrum och värme, äro i hvarje land
tern ligen lika för hvarje person, åtminstone för dem, som befinna sig på en
någorlunda jemförlig grad af bildning och samhällsställning, och att följaktligen
alla dessa till en viss grad lika drabbas af inträffad stegring i priset
å de förnödenheter, som för de nämnda lefnadsbehofvens fyllande erfordras.
Likaledes torde det få såsom obestridligt antagas, att denna känning ökas i
den mån lmshållsutgiftcrna växa genom mannens inträde i äktenskap, genom
barns födelse samt deras behof af uppfostran och undervisning, allt förhållanden,
hvilkas naturliga utveckling afsetts vid lönegradernas bestämmande.
Och säkerligen har icke någon, som är för sin lefnadskostnad hänvisad till
en viss årlig penningeinkomst, undgått att lifligt känna tryckningen af de
stegrade prisen, om än tyngden deraf något lindrigare träffat den högre
embetsmannen, hvars inkomst varit rundligare tilltagen för att sätta honom
i stånd att utan näringsbekymmer möta de mångfaldiga anspråk, som samhället
och dess medlemmar finna sig berättigade att ställa på honom och
hans familj."
“På grund af dessa förutsättningar, som jag icke torde behöfva fullständigare
utveckla, och då efter förra löneregleringen priset å de allmännaste
lefnadsbehofven, såsom ett helt betraktade, ökats, så vidt jag kunnat
erfara, med minst 30 procent, tillstyrker jag aflåtande till Riksdagen af den
nådiga framställning, att för hvarje, å rikets stat uppförd ■pemmigclön eller
arvode, der icke af särskild anledning varder annorlunda bestämdt, anvisas
för åren 187-i och 1815 ett dyrtidstillägg hvart der a dref af tretio procent,
dock icke högre än 1,500 r:clr för något aflaning sb cl opp.“
“Yid ett sådant tillägg af 1,500 r:dr, som utgör 30 procent å 5,000
r:dr, den nuvarande lönen för hofrätts- eller äldsta kollegii-råd, skulle det
Ö Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
stadna äfven för innehafvare af högre embeten; och följden blefve således,
att under ifrågavarande tid en årsaflöning sora nu utgör t. ex.
1,000 |
r:dr |
ökades |
till 1,300 |
r:dr, |
1,500 |
ri 11 |
1» |
1,950 |
ii |
1,800 |
11 |
2,340 |
ii |
|
8,000 |
71 |
;i |
2,600 |
ii |
2,200 |
V |
ii |
2,860 |
ii |
2,500 |
11 |
i? |
3,250 |
n |
3,000 |
11 |
ii |
3,900 |
51 |
3,500 |
11 |
v |
4,550 |
51 |
4,000 |
11 |
?? |
5,200 |
11 |
4,500 |
11 |
ii ii |
5,850 |
V |
5,000 |
11 |
6,500 |
71 |
|
5,500 |
v |
7,000 |
15 |
|
8,000 |
51 |
ii |
9,500 |
11 |
9,000 |
11 |
ii |
10,500 |
11 |
12,000 |
11 |
ii |
13,500 |
11 |
1 5,000 |
11 |
ii |
16,500 |
11 |
17,000 |
11 |
ii |
18,500 |
11 |
18,500 |
n |
ii |
20,000 |
11 |
24,000 |
11 |
ii |
25,500 |
11 |
“Jag vågar följaktligen underdånigt hemställa, att sålunda beräknade
dyrtidstiilägg för hvarje på nu gällande stat uppförd tjenstebefattning, för
hvilken icke afvikelse på grund af särskilda förhållanden må ega rum, föreslås
att så väl för år 1875 uppföras bland extra ordinarie anslag under
riksstatens särskilda hufvudtitlar, som ock för år 1874 särskildt anvisas.
Men, enär dylikt tillägg icke kan vara i lika hög grad behöfligt för den,
hvilken innehar två eller flera befattningar eller, enligt undantagsvis lemnadt
medgifvande, uppbär personel förhöjning å lönen, som för den, hvilken
för sina lefnadsbehof är hänvisad blott till aflöningen för en enda befattning,
tillstyrker jag, att rörande dyrtidstilläggets utbetalning måtte, till
vederbörande verks och myndigheters efterrättelse, stadgas följande inskränkningar:
att
dylikt tillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, utbetalas endast för en af dessa,
nemligen för den, som medför högsta aflöningen eller, derest denna på mer
än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad,
samt
att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjenstens innehafvare, på grund af
särskildt medgifvande, eger att uppbära såsom personel godtgörelse för upphörda
inkomster i tjensten.
7
Bil, N:o 0 a) till Kongl, Majrts Bror). N:o 1 om Statsverket 1874.
Hvad föredragande departements-chefen sålunda hemställt,
deruti Statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle
utdrag af detta protokoll tillställas do öfriga departementen,
för att tjena till ledning såväl vid ”uppgörande
af de för vederbörande kansli-expeditioner erforderliga
nya aflöningsstater som oek vid beräknande af de summor,
hvilka såsom dyrtidstillägg för de till hvarje departement
hörande embets- och tjensteman, der ej särskilda
förhållanden till afvikelse föranledde, borde i den
nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof
upptagas.
In fidem protocolli.
Avd Ädelgren,
8
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Majds B rop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Utdrag af protokollet öfver finans-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms
Slott den 9 Januari 1874.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena
Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijoniiufvtid,
WiERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer, och
Weidenhielm.
Sedan protokollet för den 31 nästlidna December blifvit till justeringuppläst,
anhöll chefen för finans-departementet, statsrådet Wcern i underdånighet
att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen
°vid nu instundande riksdag, hvilka tillhöra nämnda departements föredragning,
och anmälde i sådant afseende, att enligt den berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning, som statskontoret den 10 nästlidne December
afgifvit och hvilken, i hvad densamma rörde anslag under tredje, fjerde,
sjette och åttonde hufvudtitlarne, särskildt delgifvits vederbörande departements-chefer,
statsverkets inkomster för år 1875 och intilldess ny statsreglering
derefter vidtager, ansetts, med bibehållande för deribland ingående
9
Bil. N:o (1 b) till KongJ. Majds Prop. N:o 1 om Statsverk 1874.
spanmål af det vid de sex senaste riksdagarne bestämda förslagspris, 2 r:dr
0 oie för kubikfoten, böra beräknas till följande belopp, nemligen:
Ordinarie inkomster.
Ränta................
Tionde......................
Arrendemedel:
Penningar.................. . 106,800: —
bpanmål 164,000 kub.-fot å 2 kronor 10 öre 344,400: _
Bergverkstionde.................
Mantalspenningar................
j Bötesmedel...................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål 140,175 kub.-
fot å 2 kr. 10 öre ..................
j Tillfälliga rotevakansafgifter..............
Vakansafgifter af nyroterad jord.............
| Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland'' ! .’
Vakansafgifter af bergslag................
Trosspassevolansafgift...............
Båtsmansvakansafgift...............
Kontrollstämpel medel...............
Pyr- och båkmedel...............
Telegrafmedel..................
I Jernvägstrafikmedel.................
Skogsmedel................
Extra uppbörd...............
Säger 23,010,000: -
Extra ordinarie inkomster.
Tullmedel.................
Postmedel................
Stämpelpappersmedel............
Bränvinstillverkningsafgift..........
Hvitbetssockertillverkningsafgift.....
Säger 34,210,000: —
Summa
kronor. |
Jöre. |
4,501,50C |
— |
1,618,30C |
|
451,200 |
_____ |
80,000 |
|
575.000 180.000 |
— |
— |
|
294,367 |
50 |
7,500 |
— |
98,000 |
— |
20,000 |
— |
18,000 |
— |
26,500 |
— |
60,000 |
— |
15,000 |
— |
800,000 |
— |
1,230,000 |
_ |
12,000,000 |
— |
800,000 |
-1 |
234,632 |
50 |
18,000,000- |
|
2,800,000 |
— |
1,350,000- |
—1 |
12,000,000- |
— |
60,000 |
|
57,220,000|- 2 |
Pilt. till Piksd Prof. 1874. 1 Somt. 1 Afd
10 Bil. Ko 0 b) till Kongi. Maj.is Trop. Ko 1 om Statsverket 1874.
Denna, beräkning hade statskontoret förmält sig hafva, enligt hvad
en nu föredragen, vid berättelsen jemväl fogad och detta protokoll undei
litt. a hilagd särskild tabell ådagalade, i allmänhet grundat på medeltalet
af de senaste tre årens inkomstbelopp, dervid, enär rikshufvudboken för ar
1872 ännu icke blifvit afslutad, särskild utredning måst verkställas för att
få inkomstbeloppet för sistnämnda år utrönt. Ehuru vid denna utredning
inkomsterna icke kunnat till siffran fullt bestämmas, hvadan beloppen enligt
den blifvande rikshufvudboken torde i någon mån komma att afvika tran
de nu uppgifna, ansåge statskontoret dock nagra sa väsendtlig a skiljaktigheter
icke0 komma att uppstå, att dessa, om de nu kunnat utredas, bort
inverka på förevarande inkomstberäkning; vid uppgörande hvaråt tor oingt
afseende jemväl blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna vant i jemnt stigande
eller fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda
förhållanden, för hvilka statskontoret lemnat följande redogörelse:
Räntan. Enligt landsböckerna för år 1872 utgjorde den kronan behållna
andelen af denna inkomst.............r:tlr 3,151,940: —
samt den indelta anparten deraf.............. » 1,000,000._______
eller tillhopa r:dr 4,487,793: —
Förstnämnda andel borde dock nu ökas med hälften af det belopp,
som de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å ränta kunde antao-as
motsvara, eller med en af 1871 års Riksdag beräknad summa af
löOOO r:dr. Yid denna riksdag medgafs nemligen att skyldigheten inom
sådan bergslao-sort att utgöra tackjernstionde äfvensom skattejern och hyttegälsjern
der ° någondera af dessa afgifter blifvit åsatt och qvarstode, finge
för framtiden upphöra emot det, bland annat, att hvarje hemman och lägenhet
i dylik bergslagsort, som, i sin egenskap att tillhöra berörda ort, atnjöte
någon frihet i°afseende å ränta, skulle till hälften åsättas de skyldigheter
härutinnan, som med författningarne öfverensstämde; men ehuru de
nya rättsförhållanden, som af omförmälda nådigst gillade förändring kunde
varda en följd, borde inträda från och med år 1872, hade likväl, .enligt
hvad statskontoret inhemta!, de för bestämmande af den tillökade räntans
belopp erforderliga åtgärder icke hunnit fulländas, så att afgifterna kunnat
för nämnda år inflyta.
Deremot borde den indelta anparten af räntan minskas med 886 r:dr,
utgörande sammanlagda beloppet af räntorna från åtskilliga landsstatsboställen,
hvilka blifvit till statsverket indragna och för dess räkning utarrenderade.
Efter en sådan förändring komme nemligen räntan att i arrendeafgiften
ingå och följaktligen att icke vidare i räkenskaperna sårskildt upptagas.
Bil. N:o 6 l) till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Slutligen borde från den indelta till den kronan behållna räntan omöras
förslagsvärdet, 20,087 r:dr 31 öre, af de räntor, som förut, jemlik!
kontrakt af den 20 September 1743, varit åt Sala bergslag på arrende upplatna,
men jcmlikt Kongl. brefvet den. 28 Mars sistlidet år komme att från
och med innevarande år till statsverket ingå.
Med iakttagande häraf och för erhållande af jemna belopp ansåostatskontoret
rantan nu böra på följande sätt beräknas, nemligen:
kronan behållen....................r:dr 3,186,500: —
inde!t.......................... „ 1,315,000: -
tillsammans r:dr 4,501,500: _
A) t ondemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter. Penna inkomst,
hvilken vid senaste riksdag beräknades till 80,100 r:dr i penningar
och 169,000 kub.-fof: spanmål, bordo ökas dels med den förhöjning, som vid
hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från midfastan& nästlidet
ar uppkommit och dels med arrendena för åtskilliga från samma tid för
första^ gången. utarrenderade indragna boställen, men deremot minskas, dels
med cien nedsättning i spanmålsarrenden, som uppkommit derigenom, att vid
hemmans och lagenheters förnyade utarrendering arrendeafgiften blifvit endast
i penningar bestämd, dels ock med det belopp, 2,016 r:dr 25 öre, som
intill nästlidet års utgång af Sala bergslag erlagts såsom årligt arrende för
vissa, p:i sätt ofvan är nämndt, åt bergslaget upplåtna räntor.
P;i i sadant hänseende till 1872 års arrendemedelsuppbord
penningar.
i .. 80,249: —
lades berörda förhöjning........... 28,587: _
108,836: IT"
men från denna uppbörd afdrogcs don
uppkomna minskningen........... 2,016: 25
så skulle arrendemedlen utgöra....... 106 819: 75.
hvilka för erhållande af jomnaro tal ansågos
böra beräknas sålunda:
penningar.............r:dr 106,800; —
spanmål 164,000 kub.-fot å 2
r:dr 10 öre.......... 244
kub.-fot Spanmål
169,196: —
169,196:
5,103:
164,093:
344,400
r:dr 451,200
iksdag
Bergverlcstiondm beräknades vid senaste
med afseende å det synnerligen höga pris, 85 r:dr 8.....„
under år 1872 i medeltal betingats vid försäljning för statsverkets räkniim
åt koppar, hvilken utgjorde den väsendtligasto delen af ifrågavarande in
-
till 93,000 r:dr
öre för centnern, som
12 Bil. X:o 0 b) till Kongl. Mapts Trop. N:o 1 om Statsverket .L8''/4.
k omst titel; men då vid dylik försäljning under nästlidet år medelpriset endast
uppgått till G2 r:dr G8 öre och tillverkningen af koppar under derå
af de senare åren visat sig vara i nedgående, ansågs denna inkomst nu icke
böra upptagas till högre belopp än 80,000 r:dr.
Bölcsmedlen beräknades vid senaste riksdag till 1G0,000 r:dr. Enär
emellertid under åren 1870—1872 influtit i medeltal 187,GOO r:dr, ansagos
dessa medel nu kunna upptagas till 180,000 r:dr.
Fyr- och Bähnedel, som vid senaste riksdag beräknades till 800,000
r:dr, hade väl för år 1872 uppgått till 913,853 r:dr och för de^första tio
månaderna af nästlidet år utgjort 854,647 r:dr 69 öre, men da, på sått
i den till senaste riksdag afiåtna nådiga propositionen om statsverkets tillstånd
och behof omförmäldes, lotsförfattningarne för närvarande underginge
en omarbetning, hvars resultat ej ännu kunde bestämmas, ansäge statskontoret
denna inkomst böra fortfarande upptagas till oförändradt belopp
eller 800,000 r:dr.
Telegraf medlen, som vid senaste riksdag kalkylerades till 1,060,000
r:dr, ansågos enligt meddelande från telegraf-styrelsen nu kunna beräknas
till 1,230,000 r:dr.
Jernvägstrajik medlen, som vid senaste riksdag beräknades till 9,500,000
r:dr, hade redan för de tio första månaderna af år 1873 uppgått till
9,654,563 r:dr 19 öre. Med afseende derå och under antagande att berörda
inkomst under den återstående delen af samma år uppginge åtminstone till
lika stort belopp som för November och December 1872, eller 1,567,791 r:dr
20 öre, samt då jemväl nya bandelars öppnande för trafik inom icke aflägsen
tid vore att emotse, ansågos samma inkomst nu kunna beräknas till
12,000,000 r:dr.
Slcogsrnedd. Då denna inkomst, som vid senaste riksdag beräknades
till 700,000 r:dr, för år 1872 uppgått till 767,462 r:dr, och den^benägenhet
för tillväxt berörda inkomst på senare åren visat, om ock i någon man
beroende på gynnsamma konjunkturer och andra tillfälliga förhallanden, likvid
till väsendtlig del torde grunda sig å stadigvarande orsaner, ansågs inkomsten
nu kunni upptagas till 800,000 r:dr.
Extra uppbörd. Denna inkomst beräknades vid senaste riksdag likasom
vid flera föregående till 62,832 r:dr 50 öre. Sedan likväl de förut
till riksgäldskontoret inlevererade skatterätts-, ekeskogs- och observationsmcdel
numera skulle från och mod innevarande års början till statskontoret
under ofvannämnda titel ingå, och, enligt hvad räkenskaperna visade, det
för år 1871 influtna sammanlagda beloppet af berörda medel utgjort om
-
13
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Trop. N:o 1 om Stats wké 187-1.
kring 8,000 r:dr, ansågo statskontoret ifrågavarande inkomsttitel jemväl
böra med ett deremot svarande belopp höjas.
Yid behandlingen af frågan angående beräkningen af förevarande
inkomst hade det vidare synts statskontoret lämpligt, att äfven tvänno uti
senast faststälda riksstat under titeln “Extra Ordinarie inkomster" och rubrik
“inbetalning å v a 11 en a ft a p p n i n g s 1 å n “ samt “inbetalning å lånet till
landshöfdingeackordernas amortering" särskildt uppförda poster blefvc, såsom
varande af mera föränderlig och tillfällig beskaffenhet, upptagna såsom extra
uppbörd; och då såsom inbetalning å vattenaftappningslån år 1875 beräknades
inflyta 162,000 r:dr samt afbetalningen å landshöfdingeackordcrna
numera årligen utgjorde 1,350 r:dr, skulle, derest statskontorets berörda
åsigt vunne nådigt bifall, inkomsttiteln extra uppbörd kunna på följande
sätt beräknas:
i nuvarande riksstat upptagna belopp.......r:dr 62,832: 50.
tillökning deri..................... „ 8,000: —
inbetalning å vattenaftappningslån.......... ,, 162,000: —
dito å lånet till iandshöfdinge-ackordernas
amortering....................... ,, 1,350: —
tillsammans r:dr 234,182: 50.
hvilket belopp, för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma, utfördes
med 234,632 r:dr 50 öre.
Tullmedlen beräknades vid senaste riksdag till 16,500,000 r:dr samt
hade utgjort för år 1872 ett belopp af 19,305,448 r:dr och för Januari
till och med Oktober nästlidet år 20,285,931 r:dr 40 öre. Då samma
uppbörd för lika tid eller för de första tio månaderna af 1872 endast uppgick
till 16,711,951 ralr 58 öre, hade denna inkomst alltså jemväl för år
1873 visat sig vara i betydligt stigande. Som emellertid de orsaker,
hvilka föran led t denna stegring, icke torde kunna antagas vara af stadigvarande
natur samt medeltalet af 1870—1872 års tulluppbörd föga öfverstege
18,000,000 r:dr, ansågs ifrågavarande inkomst icke böra beräknas
högre än till detta belopp.
Efter anmälan häraf yttrade föredragande departements-chefen:
“Jemte den allmänna anmärkning, att, då det nu är fråga om statsinkomsternas
beräkning för år 1875 och, enligt den af Eders Kongl. Maj:t
den 30 Maj nästlidet år utfärdade lag om öfvergången till det nya mynt
-
ii Bil. N:o 6 t>) till Kongl. Maj.ls Vrop. N:o 1 om Statsverket 1874.
systemet, alla offentliga räkenskaper skola från och med den 1 Januari 1875
föras efter detta system, do i förevarande beräkning förekommande belopp
böra, så vidt de afse sistnämnda år, upptagas i kronor och öre, får jag vid
den af statskontoret uppgjorda beräkning vidare framställa följande underdåniga
erinringar:
a) “I afseende å Bergverkstionden föreligger till afgörande den frågan,
huruvida ej denna skatt bör antingen helt och hållet afskaffas eller ock, i
fall den bibeballes för do verk, hvaraf sådan skatt nu utgöres, påföras äfven
alla andra verk, som kunna till dess utgörande tillförbindas, eller åtminstone
dem bland dessa verk, som äro i åtnjutande af särskilda privilegier
och förmåner
" Zk.r det omedelbara och allmänna afskaffandet af denna tionde tala
<!cs3 erkända obillighet och hämmande inverkan på utvecklingen af landets
industri samt det fullständigt utredda skick, hvari, efter de af kammaroch
kommers-kollegierna den 15 November 1870 samt den 13 November
och 23 December 1871 i ämnet afgifna utlåtanden, frågan om sättet och
vilkoren för berörde tiondes afskaffande sig befinner11.
''"Linål aflåtande af en nådig framställning i sådan syftning talar åter
den omständigheten, att Riksdagen så nyligen som genom dess underdåniga
skrifvelse den 1;> Maj 1872 anmält, att den funnit sig icke böra bifalla
leders Kongl. Maj:ts då framstälda förslag om ifrågavarande tiondes afskaffande”.
“Visserligen upplysa riksdagshandlingarne, att orsaken, hvarföre berörda
förslag ej biet allmänt bifallet, icke bör sökas i någon förkärlek för
skattens bibehållande utan i åsigten, att den borde successivt afskaffas genom
aflösning och afskrifning i förening, hvarom den afdelning af Riksdagen,
som icke villo bifalla det nådiga förslaget, önskade att redan vid näst derpå
följande riksdag fa emottaga en Kongl. proposition. Men då, under frågans
behandling hos Riksdagen, bergverkstionden blifvit jemförd med grundskatterna
och det är antagligt att, i anledning af Riksdagens i underdånig skrifvelse
den 24 Maj sistlidet år framstälda anhållan, bland annat, om ett förslag
till grundskatternas afskrifvande, Eders Kongl. Maj:t snart och sannolikt
redan nästa ar kommer att låta meddela Riksdagen en fullständig utredning
af aha till berörda ämne hörande frågor, dervid då ock förhållandet
med bergverkstionden kan blifva betraktadt från synpunkten af dess jemförlighet
med grundskatterna, hvilken jag dock fortfarande icke anser böra
vara afgörande för frågan om dess snarast möjliga afskaffande, så finner
jag nug icke böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att derom till nu förestående
riksdag afgifva nådigt förslag".
^ “ Vidkommando Ver frågan, om ej bergverkstionde, sedan Riksdagen
förklarat sig icke bifalla dess afskaffande, derföre bör påföras alla nu ej
Bil. N:o 6 l) till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 15
skattlagda verk, som enligt äldre författningar kunna kännas skyldiga till
dess erläggande, eller åtminstone påföras i sådant fall, då något af de
nämnda verken är i åtnjutande af privilegier eller förmåner, så har denna
fråga blifvit särskild! föranledd genom ett af kammar- och kommerskollegierna
afgifvet, den 20 Maj nästlidet år i finans-departementet inlemnadt
underdånigt utlåtande, som jag nu anhåller att få inför Eders Kongl.
Maj:t föredraga
“Uti detta utlåtande hafva kollegierna, efter en inledande historik rörande
det till 1872 års riksdag afgifna nådiga förslaget om upphörande af
all tionde å tillverkningen af metaller och tillgodogörande af mineralrikets
alster samt detta förslags utgång vid riksdagen, anmärkt, att till följd af
hvad sålunda förekommit Kongl. förordningen den 27 Augusti 1723 måste
i alla de fall, der ej särskilda undantag blifvit från deruti meddelade föreskrifter
medgifna, anses såsom fortfarande gällande och att enligt samma
förordning skall, efter frihetsårens utgång, tionde erläggas för de genom
bergverksrörelse vunna produkter af “metaller, mineralier och fossilier“; att
Höganäs stenkolsverk endast tills vidare och sedan åtgärd vant vidtagen
för dess taxerande till tionde blifvit genom Kongl. brefvet den 9 Mars
1833 från erläggande af dylik afgift befriadt och att, i jemförlighet härmed,
det spörj smål framställde sig, huru med öfriga stenkolsverk, hvilka sedermera
uppstått och än vidare kunde uppstå, skulle i sådant hänseende förfaras,
men att kommers-kollegium redan i ett den 15 December 1870. afgifvet
utlåtande fästat uppmärksamhet derpå, att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle
finna stenkolsverken böra för all framtid fritagas från skyldigheten att utgöra
tionde eller ock sådant skulle blifva eu följd af allmän nådig föreskrift
i ämnet, särskild utredning, huruvida Höganäs stenkolsverk åtnjöte nagra
privilegier, likväl borde ega rum, innan hvad sålunda kunde varda stadgadt
blefve på verket tillämpadt; att vidare sjelfva grufverörelsen nu till förädlingsnäringen
intog en annan ställning än förr, ity att bada förut drefvos
i samband med hvarandra och kronan af den förädlade produkten erhöll
tionde, då de deremot numera drefvos såsom sjelfständiga näringar och kronan,
sedan den tillförene förbjudna utförseln af malm och af de ur denna
åstadkomna mer eller mindre förädlade beredningsåmnen blifvit tillåten,
kunde, för så vidt produkten endast i form af fullfärdig eller denna i förädling
närmast stående vara skulle utgöra föremal för beskattning, komma
att icke erhålla tiondeafgift för dylik tillverkning; att exempelvis ganska
betydliga qvantiteter vaskad och rostad zinkmalm från Ammeberg blifvit
ur riket utförda, men kollegium, då nämnda vask- och rostverk icke blifvit
hos bergsöf ver styrelsen anmälda, hittills saknat anledning att, sedan af en
sådan anmälan beroende frihetsår tilländagått, för verket omedelbarligen
ifrågaställa tiondesättning, hvartill korame att metallisk zink, sa vidt upp
-
16 Bd. N:o (1 h) t dl Kong!. Mujd.t Trop. N:o 1 om Stats verld 1871.
g-ifvet bl i fvit-, icke någonsin vid verket tillverkats, samt att för en annan
bergverksprodukt, kobolt malm från Tunaberg, tionde erlades, under det sådan
afgift deremot för brunsten och blyerts icke varit eller vore till utgörande
fastställd. Återkallande i minnet de af Rikets Ständer vid 1865*—
1866 ars riksdag uttalade grundsatser, förmälde kollegierna slutligen att
de nu icke torde behöfva söka ånyo ådagalägga det enligt deras uppfattning
olämpliga i bibehållande och åsättande af ifrågavarande skatt, äfvensom
den i hög grad menliga inflytelse på näringen, som deraf måste blifva en
följd, men att, da Eders Kongl. Maj:ts framställning om skattens afskaffande
icke blifvit af Riksdagen bifallen samt det ålågo kollegierna att, så
vidt på dem ankomme, tillse att kronans rätt icke blefve eftersatt, de af
sådan anledning och med hänsyn till de, beträffande hithörande näringsgrenar
på senare ^ tiden i vissa hänseenden inträdda förändrade förhållanden
funnit sig böra å denna angelägenhet fästa Eders Kongl. Maj:ts nådma
uppmärksamhet".
“Då Riksdagen icke kan anses hafva underkänt riktigheten och önskligheten
af skattens snara afskaffande, men redan utarbetande af förslag till
de närmare bestämmelser, hvilka, derest tionde för bergverksprodukt af den
art eller i den form, att sådan skatt hittills icke varit densamma påförd
erfordras, skulle medföra icke ringa arbete likasom kostnader för statsverket
skulle uppkomma genom tiondesättningen med flera åtgärder för tiondem;
uppbärande och kontrollen deröfver samt, äfven om direkta kostnader blefve
af skatten ersatta, likväl allt bära nedlagdt arbete vore att anse såsom förspildt,
om skatten snart härefter komme att upphöra, så och synnerligen
med afseende derå, att påförande af en sådan produktionsskatt måste i hög
grad menligt och störande inverka på industriinrättningar, vid hvilkas anläggande
den ej tagits i beräkning, kan jag ej annat än tillstyrka, det
Eders Kongl. Maj;t i afseende å sådana verk, som icke äro i åtnjutande af
några särskilda förmåner, måtte förklara någon åtgärd i den af kollegierna
antydda syftning icke för närvarande af deras omförmälda framställning
föranledas''1.
“Hvad deremot särskildt angår Höganäs stenkolsverk, så torde Eders
Kongl. Maj:t tillåta mig att framdeles, i samband med andra nämnda verk
rörande frågor, få i ämnet afgifva det förslag, hvartill omständigheterna
kunna gifva anledning".
“Slutligen och då Åtvidabergs kopparverk, i anseende till det af vederbörande
vitsordade, i hög grad ogynnsamma förhållande, som vid dess grufvoio
inträd t, den 11 nästlidna Augusti i nåder beviljats afradsfrihet under
5 år, från och med 1873, samt den af detta verk erlagda tionde för år
1872 utgjorde något mer än 400 centner, som efter det af statskontoret
uppgifna försäljningspriset 62 r:dr 68 öre skulle motsvara 25,072 r:dr, lärer
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. Ko 1 om Statsverket 1874. 17
det af Statskontoret för bergverkstionden beräknade belopp böra nedsättas
till 55,000 kronor.44
b) “Kavalleriregementenas luistoaleansspamnål. Ehuru med anledning
af senaste riksdags bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag om förlängning af
nu gällande hästvakanskontrakt någon definitiv öfverenskommelse i ämnet
ännu icke blifvit med vederbörande rusthållare afslutad, så lärer dock —
vid det förhållande, att, enligt de upplysningar jag erhållit, samtliga rusthållare
med några enstaka undantag funnits benägna för förlängning af omförmälda
kontrakt och att, äfven om de få rusthållare, som nu vägrat ingå
på en sådan förlängning, antagas komma att slutligen vidhålla sin vägran,
den minskning i vakansafgiften, som derigenom skulle inträda, i allt fall
icke kan blifva af någon betydenhet — det icke vara skäl att i fråga om
beräkningen af förevarande inkomsttitel nu göra någon afvikelse från hvad
i sådant hänseende hittills varit vedertaget.“
c) “Telegrafmedlen hafva af Telegrafstyrelsen ansetts kunna för år
1875 i rundt tal beräknas till 1,230,000 kronor på grund deraf, att samma
medel för år 1873 enligt de uppgifter, som för årets första 11 månader
varit tillgängliga, skulle kunna anslås till 1,120,000 r:dr och att en årlig
tillökning med 5 procent borde under vanliga förhållanden vara att emotse.
Då emellertid det höga belopp, hvartill ifrågavarande, af konjunkturförhållanden
mycket beroende inkomst under år 1873 uppgått, icke synes mig utgöra
en säker grund för beräkning af fortgående förhöjning under kommande år,
anser jag försigtigheten bjuda att icke till fullt så högt belopp, som det
hvilket telegrafstyrelsen föreslagit, beräkna inkomsten under år 1875 och
hemställer derföre, att den må upptagas endast till 1,180,000 kronor eller
50,000 kronor mindre än Telegrafstyrelsen föreslagit.4''
d) u Jernväg stråjikmedlen beräknas af Trafikstyrelsen att år 1873 hafva
lemnat 1 1,700,000 r:dr; och som under år 1874 återstående delen af östra
stambanan från Boxholm till Nässjö skall fullbordas, så att hela denna bana
kommer att under år 1875 trafikeras, samt inkomsten per banmil, hvilken
år 1872 var 82,100 r:dr, under år 1873 uppgått till 98,600 r:dr, anser
jag i betraktande jemväl deraf, att flora enskilda banor, hvilka böra föranleda
en ökad trafik på stambanorna, under detta år tillkomma och andra
skola öppnas nästa år, det icke vara öfverdrifvet att, såsom Trafikstyrelsen
uti en mig härom meddelad promemoria föreslagit, beräkna inkomsten för
1875 till 103,000 kronor per banmil, eller för då öppnade 135,9 mil till
inalles 14,000,000 kronor, hvartill jag alltså hemställer, att ifrågavarande
inkomst måtte nu upptagas.44
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd.
8
IB Bil. N:o 6 b) till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
ej “Enligt Skogsstyrelsen från de särskilda länsstyrelserna tillhandakomna
uppgifter hafva de under år 1873 influtna Skog smedlen utgjort:
i Norrbottens län........................ 239,990: 61.
„ Westerbottens d:o....................... 142,367: —
„ "Westernorrlands d:o..................... 221,411. 4.
„ Jemtlands d:o..................... 27,302: 4.
„ Gefleborgs d:o..................... 159,746: 48.
„ Kopparbergs d:o..................... 46,944: 92.
„ Westmanlands d:o..................... 11,946: 77.
,, Östergötlands d:o..................... 16,066: —
„ Skaraborgs d:o..................... 65,133: 27.
„ Elfsborgs d:o..................... 32,969: 16.
„ Jönköpings d:o..................... 21,744: 49.
„ Christianstads d:o..................... 17,947: 17.
„ öfriga län, tillsammans.................... 30,995: 37.
Summa R:dr 1,034,564: 32.
“Ehuru en så betydlig tillväxt i denna inträd, som år 1872 lernnade
endast omkring 825,000 r:dr, torde till någon del bero på sistlidna års
särdeles fördelaktiga konjunkturer, hemställer jag ändock, att skogsmedlen
nu må upptagas till 1,000,000 kronor, hvarigenom Statskontorets beräkning
skulle höjas med 200,000 kronor.“
f) “Extra uppbörd. Lika med Statskontoret anser jag de mera tillfälliga
inkomsterna Skatterätts-, Ekeskogs- och Observationsmedel böra under
titeln Extra uppbörd upptagas, och, för så vidt de af Statskontoret dit
äfven hänförda iåneinbetalningarne utgöras af räntor, är emot deras hänförande
till extra uppbörd ingen anmärkning att göra, enär denna åtgärd är i full
öfverensstämmelse med beslutet vid 1869 års riksdag, att den förutvarande
titeln Intressemedel skulle ur riksstaten försvinna och dylika fortfarande till
statsverket ingående inkomster i stället upptagas bland extra medel och
uppbörder.“
“Hvad åter angår den del af förenäinnda låneinbetalningar, som utgör
amortering, så anser jag dem alls icke böra bland statsverkets inkomster
upptagas, likasom ej heller lån för understödjande af utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag enligt
min åsigt böra bland Extra ordinarie anslag uppföras.“
“Lån äro kapitalutlägg, ej utgift, och de genom deras lemnande uppkomna
fordringar äro endast en temporär placering af en del utaf statens
19
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Vrop. N:o 1 om Statsverket 1874.
rörliga kapital, hvilken del efter viss bestämd tid åter skall i form af rörligt
kapital till statsverket ingå, och en sådan återbetalning är derföre icke
någon tillökning i statens inkomster, hvarföre den ej heller bör bland dessa
inkomster upptagas. Vore beloppen af lån, som årligen utlemnas, och af
kapitalbetalningar å lån, som till gäldande förfalla, år efter år lika, så
skulle genom deras upptagande i riksstaten endast en oegentlighet föranledas,
men blifva dessa belopp olika, så skulle derjemte uppstå den icke obetydliga
olägenheten af en försvårad öfversigt öfver statsverkets verkliga
ställning, hvaraf åter kunde följa åtgärder, som man, om deras verkliga
betydelse vore synlig, icke skulle vilja vidtaga. Ofverstege beloppet af återbetalningarne
beloppet af de utlemnade lånen, så blefve detta öfverskott
jemte statsverkets inkomster användt till bestridande af utgifter, och statens
förmögenhet således minskad, utan att denna uppställning gåfve anledning
till att genom besparingar eller genom förhöjning af inkomsterna återföra
jemnvigt mellan dem och utgifterna. Ofverstege deremot beloppet af utlemnade
lån beloppet af återbetalningar, så blefve en del af de ordinarie statsinkomsterna
och bevillningarne använd till kapitalbildning och, i den mån
ett sådant förhållande i följd af riksstatens uppställning cj blefve synligt,
kunde det gifva anledning till att högre skatter uttogos än för statsverket
voro behöfliga.“
“För Riksgäldskontoret uppgöres årligen en kassaberäkning för det
löpande och det kommande året, och då afsigten dermed endast är att tillse,
det ej detta verk skall komma i saknad af tillgångar för bestridande af
alla derpå anvisade utbetalningar, utan att, der så erfordras, såsom under pågående
betydliga jernvägsbyggnader antagligen är fallet, lån till erforderligt
belopp men ej derutöfver upptagas, så intagas i denna beräkning, jemte
verkliga inkomster och utgifter, äfven kontanta behållningar samt ut- eller
inbetalningar å lån. Då nu vid senaste riksdag beslöts, att, jemte den allmänna
bevillningen med flera dittills till Riksgäldskontoret ingående inkomster,
äfven de lån, som i samband med bevillningen uppburos eller i Statskontoret
redan bokfördes, skulle till Statskontoret öfverflyttas, så var det
naturligt, att förestående in- och utbetalningar å dem under det år, för hvilket
staten reglerades, blefvo i stat upptagna, men då jag af anförda skäl
anser ett fortsättande häraf oegentligt och minskande den öfversigt, som riksstaten
bör lemna öfver verkliga statsinkomsters och statsutgifters belopp, så
att af jemförelse dem emellan framgår, huruvida en statsfyllnadssumma behöfver
af Riksdagen bestämmas eller om det förefinnes möjlighet för Statskontoret
att lemna bidrag till fyllande af Riksgäldskontorets utgifter, så
åligger det mig nu att framställa förslag om de medel, hvilka böra till utbetalning
af förenämnda lån användas och huru inbetalningar å dem böra
behandlas."
20 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Enligt Riksgäldskontorets afslutade hufvudböcker utgjorde dess fordringar
för lån till vattenaftappningar vid slutet af åren
1868 .................R:dr 1,933,680: 77.
1869 ................. „ 1,927,980: 65.
1870 ................. „ 1,900,605: 19.
1871 ................. „ 1,877,731: 17.
1872 ................. „ 1,870,626: 58.
“Orsaken till donna fortgående men ej betydliga minskning af dessa
fordringars belopp är, att den årliga amorteringen något öfverstiger sammanlagda
beloppet af beviljade lån. Den förra uppgår nemligen till omkring
110,000 r:dr, den senare öfverstiger ej 100,000 r:dr och är vanligen några
tusen r:dr derunder. Om derföre, utan att vattenaftappningslånen i riksstat
upptagas, Statskontoret anbefallas att af tillgängliga medel förskottsvis utbetala
de lån, som af Eders Kongl. Maj:t för vattenaftappningar beviljas,
och att remboursera sig af de inflytande kapitalafbetalningarne å redan meddelade
lån af samma slag, så kommer statskontoret derigenom icke i någon
förlägenhet. Fullständig bokföring öfver dessa lån skall naturligtvis föras och
i ro-shufvudboken upptagas samt de besparingar, som uppkomma derigenom,
må ej hela det årligen för låneunderstöd till vattenaftappningar anslagna
belopp under hvarje år åtgår, likasom de kapitalbetalningar, hvilka ej vidare
äro för ändamålet behöfliga, i likhet med andra obehöfliga behållningar till
riksgäldskontoret öfverlemnas. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning derom, att till utbetalande af
sådana lån, som Eders Kongl. Maj:t på föredragning af Chefen för Civildepartementet
kan finna godt att af Riksdagen äska för understödjande af
utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag, i Statskontoret befintliga medel må af Eders Kongl. Maj:t
disponeras utan att i riksstaden upptagas och att ej heller kapitalinbetalningarne
a dylika lan bland inkomster i riksstaten upptagas, men deremot de
årligen ingående räntorna under titeln Extra uppbörd beräknas. “
“Vid 1840—1841 års riksdag beviljade Rikets Ständer ett lån från
Riksgäldskontoret till inlösen af landshöfdingeackorden under vilkor, bland
annat, att Statskontoret skulle erhålla föreskrift att, till ombesörjande af
ackordens inlösen, för den blifvande ackordsfondens räkning emottaga de
dertill beviljade medlen; att å berörda fonds vägnar till Riksgäldskontoret
aflemna löpande förbindelser å 1,000 r:dr Eko hvardera och att låta för
ackordsfonden särskildt upptaga och bokföra alla de till ackordsamorteringen
afsedda innehållningar för att dermed i första rummet liqvidera den bestämda
räntan och sedan använda återstoden till kapitalafbetalning å det af
Riksgäldskontoret lemnade lån. Den i följd häraf i rikshufvudboken upptagna
landshöfdingeackordsamorteringsfonden blef således en mellanhand
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prnp. N:o 1 om Statsverket 1874,. 21
emellan tvänne amorteringar, den ena af landshöfdingeackorden genom innehållningen
å de till de särskilda landshöfdingelönerna anslagna inkomster
och den andra af det från Riksgäldskontoret erhållna lånet. Några egna,
af dessa transaktioner oberoende tillgångar hade fonden alldeles icke och,
om de till aflösning af ackorden afsedda inkomsterna till fonden icke ingingo
i tid för de årliga liqviderna till Riksgäldskontoret, måste i enlighet
med bestämmelsen, att alltid räntan skulle i första rummet liqvid eras och
kapitalafbetalningen utgöras af återstoden, amorteringen till Riksgäldskontoret
blifva fördröjd och fonden erhålla en motsvarande skuld. Och en sådan
skuld måste, då tillgång ej funnits till dess liqviderande, i följd af samma
bestämmelse årligen växa med ränta på ränta, men har sannolikt i följd af
med inlösningen af ackorden förenade omständigheter redan första året uppkommit,
ty man finner af räkenskaperna, att första utbetalningen från Riksgäldskontor
skedde den 21 Oktober 1841, men första afbetalningen ej förr
än den 30 Juni 1843. Huru härmed än må förhålla sig, har emellertid
landshöfdingeackordsamorteringsfonden en skuld, som vid 1871 års utgång
utgjorde 24,958 r:dr 50 öre eller, efter afdrag af tillgångarne 14,913 r:dr
20 öre, netto 10,045 r:dr 30 öre och årligen växer, men för hvilken icke
finnes någon verklig gäldenär och som derföre förr eller senare måste afskrifvas.
Egentligen är den ju också endast en bokföring af en för längesedan
gjord ränteförlust, ökad med mångårig ränteberäkningri
“De af statskontoret till riksgäldskontoret aflemnade förbindelserna
skola nu, enligt Riksdagens i underdånig skrifvelse den 6 Maj 1873 meddelade
beslut, i början af detta år till statskontoret öfverlemnas, hvarefter
statskontoret skall öfvertaga den riksgäldskontoret förut åliggande befattningen
med lånets bevakande och redovisande. Till inlösen af dessa skuldsedlar
skall således i första hand den enda nu återstående inbetalningen å
något landshöfdingeackord användas. Denna återstående inbetalning är den,
som från början utgått af landshöfdingelönen i Wermlands län, men enligt
Kongl. brefvet den 27 nästlidne December numera skall erläggas af landshöfdingelönereg
1 eringsfonden. Dess belopp är det i riksstaten upptagna 1,350 r:dr
och skall fortfara att utgå, tilldess att under år 1885 äfven ackordet för
nämnda län blifvit inlöst, men då återstår ännu amorteringsfondens ofvanberörda,
genom ränteberäkning uppkomna skuld, som måste afskrifvas.“
M)å denna betalning från en fond till en annan, båda under statskontoret,
bokföring år efter år af en fond, som redan uppfyllt sitt
ändamål, men nu har en skuld utan verklig gäldenär, samt småningom
skeende liqvid hos statskontoret af skuldsedlar, som detta kontor väl
utgifvit, men redan återfått, synas mig oegentliga, hemställer jag, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att statskontorets återstående,
till riksgäldskontoret utgifna förbindelser för lånet till landshöfdinge
-
22 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
ackordernas amortering måtte, sedan de blifvit till statskontoret återställda,
få annulleras och landshöfdingeaekordsamorteringsfondens skuld, som vid
1873 års slut utgjorde 24,141 r:dr 62 öre, i sin helhet afskrifvas samt i följd
häraf landshöfdingelöneregleringsfonden befrias från skyldigheten att af sina
för fondens egentliga ändamål väl behöfliga tillgångar bidraga till oftanämnda
ackordsamortering.”
“Bifallas de af mig härofvan gjorda förslag, så skulle det belopp,
hvilket i riksstaten under rubriken extra uppbörd upptages och för år 1874
är utfördt med.........................r:dr 62,832: 50.
komma att ökas endast med beloppen dels af skatterätts-,
ekeskogs- och observationsmedlen, hvilka beräknats till . „ 8,000: —-
och dels af räntor å vattenaftappningslån, hvilka torde
kunna antagas till...................... ,i 50,000: —
och således utgöra ....................kronor 120,832: 50.
som för vinnande af jemn summa å de ordinarie inkomsterna torde kunna
utföras med 119,632 kronor 50 öre, hvaremot de nu under de extra ordinarie
inkomsterna i riksstaten upptagna inkomsttitlarne “Inbetalning å vattenaftappningslån"
och “å lånet till landshöfdingeackordernas amorteringu skulle
uteslutas.”
g) “Tullmedlen hafva under år 1873 uppgått till 23,934,946 rdr
97 öre eller till helt nära 24 millioner r:dr och således till 6 millioner
mera än statskontoret föreslagit att för år 1875 beräkna; och som ifrågavarande
medel under nedannämnda år i runda tal utgjort:
1870 .................. „ 15,805,000: —
1871 .................. „ 19,119,000: —
1872 .................. „ 19,305,000: — och
1873 .................. „ 23,935,000: — eller
i medeltal för dessa fyra år 19,541,000 rdr, så anser jag dessa medel kunna
för år 1875 upptagas till 19i * * * * * * * * x/2 millioner kronor.
h ) Postmedlen. “Enligt en af Generalpoststyrelsens kammarkontor med
delad
uträkning hafva under 4:de qvartalet af 1872 och de 3 första qvar
talen
af 1873 postverkets bruttoinkomster uppgått till omkring 3,150,000
rdr. Dervid borde likväl anmärkas, å ena sidan, att i denna summa in
ginge
äfven den tillfälliga inkomst, som vunnits genom försäljning af post
huset
i Upsala, omkring 15,000 rdr, kapitalvinst och räntor å inköpta
obligationer, omkring 35,000 rdr, samt, bland inkomsterna af utrikes bref
vexlingen,
portoandelar, som genom afräkning borde till utländska postverk
redovisas, hvaremot å andra sidan inkomsterna af tidningsförsändningen upptagits
till mindre belopp än hvartill desamma borde för helt år beräknas,
då under 4:de qvartalet af 1872 alldeles icke några afgifter för tidningarnes
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 23
postbefordran skolat till postkassan redovisas. Då emellertid Generalpoststyrelsen
funnit någon anledning under sådana omständigheter icke förekomma
att betvifla, det inkomsten af den trafik, som i nämnda uträkning
afses, skall för år 1875 uppgå till omkring 3,150,000 kronor, hvartill kommer
inkomsten af bref och paketer i tjensteärenden, förut beräknade till
250,000 kronor, så anser jag mig böra lika med Generalpoststyrelsen hemställa,
att förevarande inkomst må för 1875 upptagas till 3,400,000 kronor.”
i) Stämpelpappersmedlen. ”Då Eders Kongl. Maj:t den 31 sistlidna
December beslutat att i nådig proposition angående ny reglering af häradshöfdingarnos
löneförmåner föreslå riksdagen, bland annat, att, emot det
häradshöfdingarnes aflöning blefve af staten öfvertagen, lösen för de af dem
utgifna expeditioner skulle nedsättas och statsverket beredas ökad inkomst
derigenom, att skillnaden emellan den nuvarande lösen och den föreslagna
nya fylldes medelst stämpelpapper, så och då den förökning i stämpelpappersafgift,
som i följd häraf vore att emotse, skulle enligt de i ärendet uppgjorda
beräkningar komma att uppgå till omkring 530,000 kronor, anser jag mig
under förutsättning, att omförmäida nådiga förslag vinner Riksdagens bifall,
böra hemställa, att det å stämpelpappersmedlen af statskontoret beräknade
beloppet måtte höjas med nämnda summa eller till 1,880,000 kronor. “
Jc) “Ehuru enligt en af bränvinskontrollbyrån afgifven uppgift
1873 års bränvinstillverlcning uppgått till 17,503,512 kannor och den
under året influtna tillverkningsafgiften till 13,985,148 r:dr, anser jag likväl
förevarande, af tillfälliga omständigheter synnerligen beroende inkomst icke
kunna för 1875 med trygghet beräknas till högre belopp än statskontoret
föreslagit eller 12 millioner kronor. “
lJ “Likaledes finner jag i afseende å hoitbetssockertillverkningsafgiften
som under nästlidna år lemnat 51,420 r:dr, icke skäl att afvika från statskontorets
förslag att denna inkomst må för 1875, likasom för 1874 skett,
beräknas till 60,000 r:dr.“
m) Allmänna beoillninyen. “Sedan Eders Kongl. Maj:t till sistlidna
riksdags pröfning hemställt, huruvida det icke skulle vara lämpligt, att den
allmänna bevillmingen inginge till statskontoret, och dervid meddelat Riksdagen,
att Eders Kongl. Maj:t ansåge denna bevillning böra, i mån af ingång
och oberoende af andra liqvider mellan stats- och riksgäldsverken, af
statskontoret öfverlemnas till riksgäldskontoret, bland hvars inkomster den
således skulle fortfarande upptagas och beräknas, men Riksdagen, som väl
bifallit förslaget om den allmänna bevillningens ingående till statskontoret,
deremot ansett, att af dess öfverlemnande till riksgäldskontoret skulle följa
onödiga remisser och deraf orsakad öfverflödig bokföring hos både stats
-
24 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
som riksgäldskontoren, så har Riksdagen i enlighet med detta beslut och
med bestämmande, att den allmänna bevillningens ingående till statskontoret
skulle vidtaga från och med detta års början, uti riksstaten för år 1874
bland extra ordinarie inkomster upptagit den allmänna bevillningen för år
1873 och föregående år samt derjemte under statsfyllnadssumman den allmänna
bevillningen för år 1874.“
“Den bevillning, som nu af Eders Kongl. Maj:t kan af Riksdagen
begäras, är således bevillningen för år 1875, som enligt häfdvunnen ordning
bör under år 1876 inflyta. Genom denna bevillnings förblifvande hos statskontoret,
sedan den dit ingått, vinnas utan tvifvel de af Riksdagen åsyftade
fördelarne af färre liqvider och minskad bokföring hos statens nämnda båda
penningeverk, men om i enlighet med detta förfaringssätt år efter år i riksstaten
komma att såsom tillgång för ett års utgifter upptagas inkomster,
som först det påföljande året inflyta, anser jag deraf flera större olägenheter
följa, som det vore önskligt att i samband med öfverflyttningen få snarast
möjligt afhjelpta.“
“Samma olägenheter förefinnas för statskontoret af ordinarie räntans
och tiondens ingående under året efter det, för hvilket de enligt stat äro
för utgifternas bestridande påräknade, men hafva för detta verk varit mindre
känbara, då det i den så kallade grundfonden egt ett rörligt kapital till
ungefär samma belopp, som den hittills vanligen vid hvarje års slut utestående
kronouppbörden. Men just detta förhållande eller att förlaget icke
utgör mer än ungefär lika mycket som en del af de tillgångar, hvilka
reguliert hvarje år äro för viss tid odisponibla, visar tydligt, att samma förlag
icke kan räcka till, om för utgifternas bestridande ytterligare anvisas
tillgångar, som ej vid behof kunna disponeras, och synnerligast kan detta
förhållande blifva olägligt, då, såsom här är fallet, den årstid, under hvilken
de nya tillgångarne hvarje år blifva utestående, är just densamma, under
hvilken nämnda del af de äldre saknats. I sjelfva verket är grundfonden
otillräcklig för statsverkets stora och alltjemt växande penningerörelse, men
denna rörelse har utan ökning af grundfonden kunnat skötas derigenom, att
i allmänhet statsverkets inkomster lemnat öfverskott, hvilka statskontoret
kunnat i mån af behof disponera, tills de efter upprättadt bokslut skolat till
riksgäldskontoret öfverlemnas, och under tiden hafva nya öfverskott ingått,
så att på detta sätt ett ständigt förlag funnits. Icke heller utgå alla utgifterna
under året. Men då under något år statsinkomsterna utfallit med
lägre belopp än som varit i riksstaten påräknade och synnerligen när detta
förhållande inträffat flera år efter hvarandra, har statskontoret endast med
svårighet kunnat fullgöra sina utbetalningar. En sådan större svårighet inträffade
1868 och Riksdagen beslöt då på nådig framställning, att, om
det under löpande år skulle visa sig, att statskontorets inkomster voro otill
-
Bil. N:o 6 b) till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 25
räckliga för bestridande af dess utgifter, skulle det åligga riksgäldskontor
ati:, sedan Kongl. Maj:t pa statskontorets underdåniga anmälan pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det belopp, Kongl Maj:t
för sådant ändamål funne för godt bestämma, hvarjemte Riksdagen till utgående
från statskontoret anvisade så väl anslagen till byggande af statens
jernband'' som äfven största delen af de extra ordinarie anslagen, emot det
att bidrag såsom statsfyllnadssumma lemnades statskontoret från rik väblskontoret,
hvilket bidrag hade samma verkan som ett kreditiv, enär statskontoret
kunde disponera det under den tid det afvaktade ingåendet af sina
egentliga tillgångar. Al dessa utvägar att förebygga svårigheter för statskontoret
att sköta rikets stora penningrörelse förlorar emellertid den senare
i väsendtlig män sin betydenhet, om såsom en del af statsfyllnadssumman
anvisas den till närmare Ö millioner uppgående allmänna bevilluingen, som
ieke kan af statskontoret disponeras eller till detsamma ingå förr än under
påföljande ar; och den förra utvägen eller att efter anmälan hos Kongl.
Maj: t och föregående pröfning af behofvet erhålla ett särskild t bidrag från
riksgäldskontor bör endast i nödfall begagnas, enär anlitandet af denna
högtidliga form för afhjelpande af en temporär penningebrist icke kan vara
för rikets kredit gagnelig."
"En annan, enligt min uppfattning, ganska stor olägenhet af den allmänna
boviilningens upptagande i riksstaden året innan den ingår är, att
derigenom i väsendtlig mån försvinner möjligheten af ett tidigare afsättande
af rikshufvudboken, sä vida icke hela be vill ni ngen skulle år efter år balanser,
is, hvilket åter skulle medföra en stor olikhet mellan rikshufvudboken
lör hvarje ar och den riksstat för samma år, hvars öfverensstämmande med
verkligheten genom boken skulle kontrolleras."
“Den hirra af dessa olägenheter skulle kunna afhjelpas genom reserverande
nos statskontoret af en beviilningens belopp motsvarande del af de
stom. öfverskotten på statsverkets inkomster från fjolåret, men på den senare
olågenheten skulle denna utväg blifva utan inflytande/''’
“Enklaste och fullständigaste sättet att afhjelpa alla olägenheter vore
efter mitt förmenande, om riksdagen hvarje år ville åtaga sig den allmänna
bevillning, som under samma år skall debiteras de skattskyldiga och under
nästa ar lins dem uppbäras för att till statskontoret levereras. Härtill erfordras,
att bevilluingen erhåller namn af ett annat år än hittills varit brukligt,
sä att t. ex. den bevillning, som instundande höst bör debiteras, kailas
den allmänna bevilluingen för år 1875 i stället för att den nu benämnes
allmänna bevilluingen för ar i<S7 i; och öfvergången till det förfaringssätt
att i riksstaten alltid uppföres den bevillning, som skall ingå under det år,
för hvilket riksstaten upprättas, kan genast ske, om Riksdagen vill ersätta
Bih. till Bil;sd. Prål. 1874. 1 Sand. 1 Afd. 4
26 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1S74.
den del af statsfyllnadssumman i riksstaten för år 1874, hvilken såsom allmän
bevillning för samma år är upptagen till 2,700,000 rrdrjned motsvarande
belopp af öfverskotten på statsverkets inkomster för år i 873 samt
derefter under namn af allmänna bevillningen för år 1875 åtaga sig- nyssberörda
i 1874 års statsfyllnadssumma ingående bevillning, hvilken då torde
böra i 1875 års riksstat upptagas under gemensam hufvudrubrik med öfriga
bevillningar, hvilka riksdagen nu atager sig och som under ar 1875 skola
inflym*, och synos denna hufvudrubrik då, i stället för den oegentliga åt
extra ordinarie inkomster, böra blifva bevillningar
“Jag anhåller i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes härom
göra framställning till Riksdagen; och som den summa, 2,700,000 r:dr, hvartill
den allmänna bevillningen i nu gällande riksstat är beräknad, ungefärligen
motsvarar dess nettobelopp, men det torde vara rättaie, att bland
statsverkets inkomster dess bruttobelopp beräknas och att de med dess
uttaxering och uppbörd förenade kostnader särskild t upptagas bland statsverkets
utgifter, hvarföre jag ock ämnar föreslå, att ett dertill afsedt anslag,
å 100,000 kronor under sjunde hufvudtiteln uppföres, så hemställer jag, det
Eders Kongl. Maj:t måtte i sammanhang med omförmälda framställning
föreslå Riksdagen att för år 1875 beräkna den allmänna bevillningen till
2,800,000 kronor. “
“Med iakttagande af nu föreslagna ändringar vid statskontorets beräkning,
hvilken i öfriga delar torde böra i nåder godkännas, skulle en tablå
(ifver Statsverkets inkomster för är M75 komma att hafva följande utseende
:
Ordinarie inkomster.
Ränta.........
Tionde.........
Arrendemedel.....
Bergverkstionde . . .
Mantalspenningar . .
Bötesmedel......
Kavalleriregementenas
spanraål......
hästvakans -
kronor 4,501,500:
„ 1,618,300:
„ 451,200:
„ 55,000:
„ 575,000:
„ 180,000:
„ 294,367:
Transport kronor 7,675,367:
50.
50.
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 27
Transport |
kronor |
7,675,367: 50. |
Tillfälliga rotevakansafgifter .... |
7> |
7,500: — |
Yakansafgifter af nyroterad jord. . |
77 |
98,000: — |
Rotevakansafgifter af utsockne frälse- |
||
hemman i Halland........ |
7? |
- 20,000; — |
Yakansafgifter af bergslag..... |
V) |
18,000: — |
Trosspassevolansafgift........ |
77 |
26,500: — |
Båtsmansvakansafgift........ |
77 |
60,000: — |
Kontrollstämpelmedel........ |
77 |
15,000: — |
Fyr- och båkmedel......... |
77 |
800,000: — |
Telegrafmedel............ |
ii |
1,180,000: - |
Jernvägstrafikmedel......... |
77 |
14,000,000: — |
Skogsmedel.............. |
77 |
1,000,000: — |
Extra uppbörd............ |
7? |
119,632: 50. 25.020.000: — |
Bevillningar. |
||
Tullmedel............... |
77 |
19,500,000: — |
Postmedel............... |
77 |
3,400,000: - |
Stämpelpappersmedel......... |
77 |
1,880,000: — |
Bränvinstillverkningsafgift...... |
77 |
12,000,000: — |
Hvitbetssockertillverkningsafgift . . |
77 |
60,000: — |
Allmän bevillning för år 1875 . . |
77 |
2,800,000: -- |
Summa kronor 64,660,000: —- |
||
Och då riksstaten för innevarande å |
r upptager: |
|
i Ordinarie inkomster........ |
kronor |
20,045,000: — |
och i Extra ordinarie ....... |
n |
35,491,550: - |
tillsammans 55,536,550: — |
||
så utvisa alltså de nu för år 1875 beräknade summorna |
||
en tillökning af........... |
deraf 4,975,000 kronor belöpa sig på de ordinarie inkomsterna och
4,148,450 kronor på de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarne.“
De af föredragande departementschefen sålunda beträffande
beräkningen af statsverkets inkomster och dermed
sammanhängande ämnen gjorda underdåniga hemställanden
och förslag behagade, sedan statsrådets öfriga ledamöter,
’ deruti instämt, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla
och bifalla.
28 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Häruppå anmälde departementschefen, hurusom statskontoret i dess
ofvanberörda berättelse tillkännagifvit, att, sedan en utredning rörande de å
riksstatens särskilda utgiftstitlar förekommande rånte- och tiondeanslag blifvit
för ar 1872 verkställd, så att deraf, på sätt eu af statskontoret uppgjord
och detta protokoll under litt. b bifogad tabell utvisade, kunde approximativt
utrönas, huru mycket blifvit till statsverket indraget och hvad af berörda
anslag ännu såsom indolt qvarstode, ett särskiljande emellan dessa
olika delar af anslagen kunnat i riksstaten ega rum, men att, då de från
länsstyrelserna inkomna till grund för omförmälda utredning liggande uppgifter
ännu icke blifvit i kammarkollegium till fullo granskade och anledning
icke saknades, att i följd af denna granskning ytterligare rättelser
kunde ifrågakomma, hvilka i mer eller mindre mån inverkade på de uppgiga
beloppen, statskontoret ansåge sig böra hemställa, att med riksstatens
förändring i berörda hänseende måtte få tills vidare anstå samt rånte- och
tiondeanslagen föreslås att bibehållas under samma form och egenskap, som
1874 års riksstat upptoge,
hvilken hemställan Hans Maj:t Konungen, enligt statsrådets
tillstyrkande, täcktes i nåder bifalla.
Beträffande derefter
Första Hufrudtiteln,
anmälde departementschefen, hurusom ståthållareembetet på Ulriksdals slott
uti ett af Riksmarskalks-embetet insändt underdånigt memorial gjort framställning
om behofvet af ökadt anslag för nämnda slott och i sådant afseende
anfört, bland annat, att, enligt embetets af Kongl. Maj:t gillade förslagtill
användande af 1878 års anslag jemte öfriga tillgångar för underhåll af
ifrågavarande slott med dertill hörande byggnader, de för året påräknade
inkomster jemte en obetydlig behållning från föregående år utgjorde något
öfver 10,000 r:dr och utgifterna ett belopp, så nära uppgående till samma
summa, att till eldstäders och brandredskaps underhåll samt reparationsarbeten
återstode endast 121 r:dr 4 öre; att, med undantag af en i förslaget
till belopp af 1,846 r:dr upptagen utgiftspost till amortering af skuld för
värdshusbyggnaden, hvilken med någon årlig minskning beräknades till slutliqvid
år 1877, alla de öfriga upptagna utgifterna komme att äfven fram
-
Bil. N:o 6 l) till Kong1. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 29
gent utgå möjligen med förhöjda belopp i förhållande till den allmänna
prisstegringen; att med kännedom om de stora summor, som under senaste
12 å 15 år blifvit nedlagda vid Ulriksdal för ordnande i allmänhet af dervarande
byggnader det väl kunde synas som om årliga underhållet åtminstone
för den närmaste framtiden icke. skulle blifva särdeles betungande,
men att dervid måste tagas i betraktande dels att förutvarande byggnader
blifvit ökade med ekonomi- och värdshusbyggnaderna jemte bostäder med
tillhörande uthus för skogvaktare och två andra hushåll, dels att för sjelfva
slottet och den s. k. Oonfidencebyggnaden, hvarmed ieke vidtagits några
omfattande reparationer till de yttre delarne, understundom fordrades ganska
kostsamma åtgärder till underhäll af dervarande stora plåttak, dels oek att
det praktfulla och dyrbara byggnadssättet för den nya kyrkan, som jemväl
vore icke obetydligt större un det förutvarande kapellet, kräfde en noggrann
omsorg för att till alla delar kunna, värdigt underhållas; att det årliga statsanslag
af 8,250 r:dr, som Ulriksdals kungsgård nu åtnjuta, vore till beloppet
i det närmaste oförändradt sedan år 1819, oaktadt under tiden priserna för
materialier samt aflöningar och arbetskostnader väsendtligen stegrats; att
förklaringen till detta anmärkningsvärda förhållande måste sökas deri, att
den från och med år 1822 vid Ulriksdal inrymda invalidinrättningen af sin
fond lemnat bidrag till de angelägnaste underhållskostnaderna till år 1857,
då början skedde med de mera vidtomfattande byggnads- och reparationsarbetena,
hvartill, enligt hvad af räkenskapen nogsamt syntes, kostnaden blifvit
bestridd af Hans Maj:t Konung Carl XV i lifstiden, med undantag endast.
af 25,000 r:dr, som år 1 8(i0 för en gång lemnades af statsmedel; att
omständigheter, som vid den nu väckta frågans bedömande i öfrig! borde
tagas i betraktande vore dels att, då anslaget för Ulriksdal först beviljades,
voro de årliga utskylderna till kronan och klereciet af nästan ingen betydenhet,
dels att då icke funnos kommunalutskylder. med hvilkas utdebitering
börjades först år ! 80o och dels att under tiden Ulriksdals kungsgård åsatts
mantal, hvarigenom densamma blifvit belastad med en icke obetydligen ökad
vägunderhållningsskyldighet; och hade på grund af hvad sålunda blifvit anförd
t samt då under nuvarande förhållanden någon tillgång icke förefunnes
till ens de oundgängligaste utgifter för slottets med dertill hörande byggnaders
årliga underhåll, Ståthållareembetet ansett sig ega fullt skäl i underdånighet
hemställa om en förhöjning af det nuvarande statsanslaget till
12,000 r:dr.
Vid insändandet af denna underdåniga framställning hade Riksmarskalksembetet
yttrat, att, då det till Ulriksdals slott nu utgående anslaget,
hvilket år 1819 fastställdes till 5,494 r:dr 40 skillingar banko och år
1835 jemnades till 5,500 v:dr samma mynt eller 8,250 r:dr riksmynt, sålunda
utgått med i det närmaste oförändradt belopp i 53 år, men under
30 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
samma tid och isynnerhet under de senare åren från år 1857 icke allenast
åtskilliga nya byggnader blifvit vid Ulriksdal uppförda, utan äfven priset
på alla erforderliga rnaterialier jemte aflöningar och arbetskostnad i högst
väsendtlig mån stegrats, hvadan ock Hans Maj:t Konung Carl XV i lifstiden
måst af Dess enskilda medel lemna ganska betydliga bidrag till bestridande
af de med slottets behöriga underhåll och vård förenade oundgängliga
utgifter, Riksmarskalksembetet ansåge sig icke kunna undgå att
understödja och förorda ståthållareembetets framställning.
För egen del anförde departementschefen, att, då genom hvad vederbörande
myndigheter i ämnet anfört det syntes vara ådagalagdt, att den
begärda anslagsförhöjningen i hög grad vore af behofvet påkallad, han ansåg
sig böra tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att anslaget
till Ulriksdals slott, som i 1874 års riksstat vore upptaget till
8,250 r:dr, måtte med 8,750 kronor förhöjas till 12,000 kronor,hvarigenom
Hufvudtitelns nuvarande anslagssumma 1,266,000 r:dr, till ändring i hvars
belopp någon anledning för öfrig! icke förekommit, skulle blifva ökad till
1,269,750 kronor.
Denna underdåniga hemställan, hvari Statsrådets öfriga
ledamöter instämde, behagade bians Maj:t Konungen i
nåder bifalla.
Vid häruppå föreslagen beräkning af utgifterna under
Sjunde Hufvudtitelu,
innefattande anslagen till finansdepartementet, anförde föredragande departementschefen
i underdånighet:
“I)å, vid uppgörande denna gång af en regleringsplan för sjunde
hufvudtiteln, åtskilliga ämnen, sammanhängande med den väckta frågan om
åstadkommande af en, i anseende hufvudsakligen till den stegrade lefnadskostnaden,
erforderlig förbättring af tjenstemännens aflöningsvilkor, hvilken
fråga i sina allmänna hufvuddrag redan den 1 i) nästlidna December varit
föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, återkomma vid hvart och
ett af de talrika embetsverk, hvilka tillhöra finansdepartement, så anhåller
jag att, till undvikande af ett återupprepande vid hvarje särskildt embetsverk
af hvad för alla eller flera af dem är gemensamt, här i ett sammanhang få
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 31
nämna några ord rörande omfattningen af de förslag, jag i berörda ämnen
kommer att framställa och de grunder jag ansett mig böra följa vid tillämpningen
för finansdepartementet af de beslut, Eders Ivongl. Maj:t beträffande
den nämnda frågan i sin allmänhet redan fattat.“
“De embetsverk under finansdepartementet, hvilka till följd af Eders
Kongl. Maj:t den 2 nästlidne September meddelade förordnande erhållit uppmaning
att inkomma med underdånigt yttrande i fråga om den förbättring
af tjenstemännens afiöningsvilkor, vare sig genom fast löneförhöjning på
ordinarie stat eller genom ett tillfälligt efter prisförhållandena lämpadt lönstillägg,
hvartill omständigheterna kunde finnas föranleda, hafva varit kammarkollegium,
statskontoret, kammarrätten, öfverintendentsembetet, generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, generaltullstyrelsen och skogsstyrelsen. “
“Uti de yttranden, som med anledning häraf från dessa embetsverk,
inkommit, hafva de, hvardera för sig och sina underlydande, afgifvit förslag
till nya, på aliöningens fördelning i fast lön och tjenstgöringspenningar
grundade, löneregleringar att inträda från och med år 187 T» äfvensom till
särskild t dyrtidstillägg för är 1874-, hvarjemte de i sammanhang härmed
dels yttrat sig i fråga om införande af s. k. ålderstillägg, dels, der förhållanderna
funnits dertill föranleda, väckt fråga om inrättande af nya eller
förändring eller indragning af förutvarande tjenstår, dels ock, såsom vilkor
för de nya eller förhöjda aflöningarnes åtnjutande föreslagit åtskilliga bestämmelser
beträffande samtidigt innehafvande af flera tjänster, tjensteman*
skyldighet att årligen under viss tid utan särskild ersättning tjenstgöra i
högre än egen innehafvande grad, förhållandet med aflöningsafdrag vid tjenstledighet
m. m.“
“Då Eders Kongl. Maj:t redan täckts förklara sig vilja uppdraga åt
en komité att efter tagen kännedom af de yttranden, som från samtliga
embetsverk i frågan inkommit, afgifva förslag rörande reglering af de förvaltande
ämbetsverkens och myndigheternas löneförhållanden med rätt att
dervid jemväl göra framställning om förändringar i nuvarande organisation
af förvaltningspersonalen och anordningen af dess arbete, sä torde jag icke
behöfva att för ofvanberörda till finansdepartementet inkomna yttrandens
innehåll, så vidt detsamma ligger inom området för det uppdrag, som sålunda
skulle lemnas åt den nämnda komitén, nu inför Eders Kongl. Maj:t
afgifva någon närmare redogörelse “.
“Då emellertid ett och annat af embetsverken, på sätt jag redan
nämnt, sjelfva föreslagit indragning af vissa dem nu tillhörande tjenster,
hvilka således antagligen komma att indragas, så synes det vara lämpligt
om det redan nu stadgades, att dessa tjenster, i händelse af deri inträffande
ledighet, ej böra med ordinarie innehafvare återbesättas. En sådan föreskrift
har redan den 5 sistlidne December blifvit meddelad statskontoret i
32 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
afseende på derstädes till indragning föreslagna 3 kanslist- och 3 kammarskrifvaretjenster,
och torde nu böra meddelas äfven kammarkollegium och
kammarrätten, hvilka föreslagit indragning, det förra verket af en kanslisttjenst
och det senare af två kammarskrifvaretjenster, äfvensom generaltullstyrelsen,
som föreslagit indragning af en notarie- och sju kammarskrifvaretjenster.
“
“Likaledes och då Eders Kongl. Maj;t redan fastställt en viss allmän
grund för beräkning af det dyrtidstillägg, hvilket i nåder ansetts böra så
val för år 1874- som för 1875 tillkomma hvarje å riksstat uppförd penningelön
eller arvode, der ej af särskild anledning blefve annorlunda bestämdt,
anser jag mig höra förbigå hvad embetsverken i fråga om dyrtidstillägg i
allmänhet yttrat utan angifvande af några särskilda förhållanden, som för
ett eller annat embetsverk borde föranleda till afvikelse från hvad i sådant
afseende blifvit såsom regel stadgadt. “
“Deremot kommer jag att framlägga ett underdånigt förslag till reglering
af staten för finansdepartementets expedition i enlighet med de grunder,
som Eders Kongl. Maj:t för samtliga kansliexpeditionernas aflöningsförhåilanden
redan bestämt.''4
“Vidare och då den nämnda komiténs uppdrag skulle afse reglerande
al förhållandena endast inom “de förvaltande embetsverken och myndigheterna11,
men dertill icke lärer kunna hänföras den i orterna spridda personal,
som tillhör post-, telegraf-, tull- och skogssta terna, hvilkas förhållanden
icke äro jemförlig^ med de centrala embetsverkens, så kommer jag, hvad de
två sistnämnda staterna angår, att redan nu och, beträffande de öfriga, att
ofördröjligen till Eders Kongl. Maj:ts pröfning anmäla hvad vederbörande
styrelser i afseende å reglering af de nämnda staternas personal och aflöning
föreslagit; dervid jag likväl, enär de allmänna vilkor för åtnjutande af
aflöning i statens tjenst, som Eders Kongl. Maj:t tilläfventyrs framdeles efter
pröfning af komiténs blifvande betänkande kan finna godt fastställa, lämpligen
torde i sin helhet eller i vissa hänseenden böra blifva gällande äfven
för de ifrågavarande staterna, hemställer om stadgande af det allmänna förbehåll
att de personer, som hädanefter vid dessa stater erhålla tj ens ter eller
i följd af nu beslutade bestämmelse)'' komma att tillträda högre aflöning
än den de på grund af fullmakt redan nu åtnjuta, skola vara underkastade
tillämpning af berörda vilkor i den mån sådant kan varda föreskrifvet.“
“Derjemte lärer jag nu äfven böra till Eders Kongl. Majas pröfning
anmäla sådana af embetsverken gjord,a, framställningar, hvilka antingen röra
förhöjning eller beviljande af anslag till något ändamål, som ej står i sammanhang
med lönereglerings- eller organisationsfrågan och således icke tillhör
området för komiténs uppdrag såsom till runsk rifning eller andra, expon
-
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 33
ser 0. s. v. eller i (Ifrigt aro af sådan beskaffenhet, att beslut derom redan
nu kan anses vara åt omständigheterna påkalladt."
“Hvad slutligen angår de summor, som jag kommer att föreslå till
upptagande i den nådiga propositionen såsom dyrtidstillägg för de till finansdepartementet
hörande särskilda embetsverk, hvilkas aflöningsförhål landen nu
ej ifrågakomma till definitiv reglering, så hafva dessa, der ej särskildt angifna
omständigheter föranled! till undantag, blifvit i enlighet med de af
Eders Kongl. Maj:t beslutade grunder beräknade på det sätt, att jag från
hvart och ett af dessa embete verks i gällande stat upptagna anslagssumma
afdragit ej allenast deribland ingående särskilda anslag, dels till sådana utgifter,
som ej kunna hänföras under rubriken af löner eller arvoden såsom
till gratifikationer, extra biträden, expenser 0. s. v.,-dels till aflöning för vaktbetjemngen,
hvars löner, i anseende till den stegrade lefnadskostnaden, redan
vid senaste riksdag erhållit en med detta år inträdande allmän förhöjning,
äfvensom till arvoden af sådan beskaffenhet, att dyrtidstillägg dertill ansetts
skäligen ep böra ifrågakomma, utan äfven de belopp, hvarmed 1 staten
upptagna särskilda löner öfverstiga 5,000 r:dr, hvarefter dyrtidstillägget beräknats
till 30 procent å den återstående summan, som då utgör sammanlagda.
beloppet af de löner vid det ifrågavarande embetsverket, å hvilka dess
tjensteman efter den allmänna regeln skulle af dyrtidstillägg komma i åtnjutande.
, Och torde, derest de sålunda beräknade dyrtidstilläggsbeloppen
vanla pa Eders Kongl. Maj:ts framställning af Riksdagen för ändamålet
anvisade, det sedermera få ankomma på vederbörande embetsverk att meddela
erforderlig;! närmare föreskrifter om huru stort belopp bör tillkomma
hvarje särskild tjensteinnehafvare med iakttagande dervid af de bestämmelser
rörande innehafvare af flera tjenster och om afdrag för vissa personela löneförhöjningar,
som redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t stadgade."
“Efter denna allmänna inledning anhåller jag nu att få öfvergå till
de hcmstållanden rörande särskilda anslag under hufvudtiteln, hvartill i
of van nämnd a hänseende eller i öfrig t anledning förekommit."
“Hvad då först angår
l:o. Departementschefen
sa skulle det honom enligt redan beslutade grunder tillkommande dyrtidstillägg
utgöra 1,500 R:dr, hvarföre Eders Kongl. Maj:t torde äska att detta
beloppo varder i sådant afseende så väl med 1,500 kronor för 1875 uppföidt
a hufvudtitelns extra stat som ock för 1874 anvisad t till utgående
från riksgäldskontor."
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami, 1 Afä, 5
34 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
“Beträffande derefter
2:o. Departementets expedition,
för hvilken,
med anledning af den nådigst gillade nya organisationen af
en förändrad stat nu bör uppgöras, så upptager nu gällande riksdenna
expedition en anslagssumma af 39,500 r:dr. Till expeditiodå
likväl icke räknad den under departementet inrättade byrå för
å tillverkningsafgifter, hvars personal aflönas af det för berörda
under hufvudtiteln anvisade förslagsanslag-"
“Oraförmälda anslagssumma är på följande sätt fördelad:
En expeditionschef...............arvode
kansliet,
stat för
nen är
kontroll
kontroll
5,500
4,500: -
Två expeditionssekreterare...........löner
Tre protokollssekreterare............ „
En registrator..................lön
Två kanslister..................löner
Två kopister................... „
En vaktmästare.................lön
En d:o .................„
Till befrämjande af göromålens gång inom expeditionen..... 2,000
Till gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente..... 2,000
3,500:
1,800:
1,000:
9.000
10,500
3,500
3,600
2.000
750
650
Summa 39,500: —“
“Då nu enligt den nya organisationen personalen inom hvarje kansliexpedition,
med bibehållande af de nuvarande expeditionschefs- och registratorsbefattningarne,
i öfrig t skall i stället för expeditionssekreterare och
protokollssekreterare bestå af ett i mån af göromålens mängd erforderligt
antal byråchefer och kanslisekreterare, så skulle, hvad angår antalet af de
tjenstemän i dessa grader, som borde tillhöra finansdepartementets expedition,
det med afseende å den betydliga tillväxt göromålen inom expeditionen
vunnit sedan år 1840, då dess expeditionssekreterare och protokollssekreterare
bestämdes till sitt nuvarande antal, med mycket skäl kunna
ifrågasättas, att vid förevarande reglering af expeditionen, utöfver de två
byråchefs- och tre kanslisekreterarebefattningar, som skulle motsvara de nuvarande
expeditionssekreterare- och protokollssekreterarebefattningarne inrätta
antingen en tredje byråchefsplats eller en fjerde kanslisekreteraretjenst. Men
då fråga är väckt om att en del besvärsmål, hvilka nu ingå till expeditionen
för att af chefen för finansdepartementet inför Eders Kongl. Maj:t föredragas,
skulle i stället öfverlemnas till Högsta domstolens handläggning, så
anser jag mig, innan denna fråga blifvit afgjord och derjemte någon erfarenhet
hunnit vinnas om den nya organisationens verkningar, nu ej böra
Bil. N:o 6 b) till Kong!. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 35
föreslå någon sådan personalförökning, utan torde personalen i de ifrågavarande
graderna tills vidare kunna inskränkas till 2 byråchefer och 3 kanslisekreterare/''
“Af
de tvänne byråer, som i följd häraf komme att, utom den särskilda
byrån för kontroll å tillverkningsafgifter, finnas vid expeditionen,
skulle den ena hufvudsakligen sysselsättas med de kamerala målen eller
dem, som röra grundskatterna och förvaltningen af statens fasta egendomar,
ehvad de stå under kammarkollegium, öfverintendentsembetet eller skogsstyrelsen,
och den andra hufvudsakligen egna sig åt de ärenden, som tillhöra
den egentliga finansförvaltningen, bevillningsmålen samt tull-, post- och
telegrafmålen, hvarjemte af kanslisekreterarne två skulle vara fastade, en vid
hvardera byrån, och den tredje tillhandagå expeditionschefen med erforderligt
biträde och tillika efter vexlande behof tjenstgöra vid den ena eller
andra byrån.“
“Jag får alltså underdånigst hemställa, att, jemte en expeditionschef
och en registrator, måtte å expeditionens stat, i stället för nuvarande två
expeditionssekreterare och tre protokollssekreterare, uppföras två byråchefer
och tre kanslisekreterare med de aflöningar för dessa tjenstemän, som redan
den 11) nästlidne December blifvit för deras särskilda tjenstegrader af Eders
Kongl. Maj:t bestämda.“
“Beträffande derefter beloppet af det anslag till amanuenser, skrifbiträden
och extra vaktbetjente, som enligt de af Eders Kongl. Maj:t sistnämnda
dag beslutade grunder skulle ställas till departementschefens förfogande
för bekostande af det underordnade uppsättnings-, renskrifnings- och
kollationeringsarbetet för expeditionen, äfvensom till godtgörelse åt extra
vaktbetjening, så torde i betraktande deraf, att expeditionens stat nu för
samma ändamål upptager ej allenast de 5,600 r:dr, som äro anvisade såsom
aflöning för kanslist- och kopistbefattningarne, hvilka väl skola indragas,
men hvilkas nuvarande innehafvare, så länge de vid befattningarne qvarstå,
skulle erhålla sin aflöning af ifrågavarande anslag, utan ock derutöfver
4,000 r:dr dels till befrämjande af göromålens gång inom expeditionen och
dels till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente eller inalles
0,600 r.dr, detta anslag med afseende jemväl å nu för tiden rådande stegring
i all arbetskostnad icke gerna kunna sättas lägre än till 10,000 kronor,
hvarföre jag underdånigst hemställer, att det anslag, som i förevarande hänseende
bör å expeditionens stat uppföras, måtte till nämnda belopp bestämmas.“
“Derjemte tillåter jag mig i underdånighet erinra, att ända sedan år
1868 en särskild biträdande tjensteman varit med Eders Kongl. Maj:ts
tillåtelse anställd vid expeditionen för utöfvande i första hand af den departementet
tillhörande kontroll öfver enskilda banker och kreditanstalter.
Ändamålsenligheten af donna anordning har blifvit af 5 års erfarenhet be
-
36 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket, 1874.
kräftad, och jag anser derföre tiden nu vara inne att föreslå uppförande å
expeditionens stat af en för berörda kontroll afsedd särskild befattning. I
afseende derå far jag upplysa, att omförmälde biträdande tjenstemans årliga
aflöning hittills utgjort 1,000 r:dr, som för hvarje år anvisats å sjunde
hufvudtitelns extra utgiftsanslag, och att han deremot haft till åliggande att
sammanfatta och utgifva de enskilda bankernas qvartals- och månadsrapporter,
samt deras och hypoteksföreningarnes årsöfversigter, att granska de
revisionsberättelser, som från dessa anstalter inkomma, och de förslag till
reglementen för dylika inrättningar, som för vinnande af nådig sanktion ingifvas,
äfvensom att, då så af departementschefen föreskrifves och mot särskild
ersättning enligt resereglementet å ort och ställe inspektera de särskilda
bankernas ställning. ] förhållande till mängden och vigten af dessa ständigt
växande göromål är den hittills bestådda afiöningen otvifvelaktigt för
ringa och torde derföre nu böra väsendtligen förhöjas. Derjemte lärer den
nya befattningen böra tilldelas en sådan embetsställning, som motsvarar dess
uppgift att å finansdepartementets vägnar öfver banker och dylika inrättningar
handhafva en högre kontroll än den, som i de särskilda'' orterna utöfvas
af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ombud. Då emellertid
de för befattningen afsedda göromålen åtminstone icke ännu vunnit en sådan
omfattning, att ett särskild t byråehefsombete med dertill hörande höga
aflöning bör derföre inrättas, skulle jag vilja föreslå, att den nya befattningen,
hvartill förordnande lärer böra af Eders Kongl. Maj:t utfärdas, å expeditionens
stat uppföres under benämning af “Inspektör" och med en aflöning
af 3,000 kronor, hvilken, då befattningens innehafvare icke torde blifva
deraf fullt upptagen och således synes böra medgifvas att dermed förena
annan beställning, lämpligen kan anvisas att utgå såsom arvode.11
de vid senaste riksdag till sitt nuvarande belopp
synes nu böra ifrågastat
komma att erhålla
“Då någon ändring
la lönerna för expeditionens vaktmästare ej
komma, så skulle enligt mitt förslag expeditionens
detta utseende:
En expeditionschef......................arvode
En byråchef...... ..................lön
En d:o .........................^
En kanslisekreterare......................
Två d:o ............. ’
. ...........V
-hm registrator........................
En vaktmästare.............
En d:o ..................
Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente...... 10,000
Transport 48,000
7.500
6,000
6,000
4.500
9,000
4,500
750
650
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 37
Transport 48,900: —
För kontrollen öfver enskilda hanker och kreditanstalter:
Eu inspektör.................... . . arvode 8,000: —
Summa kronor 51,900: —
Och torde, derest den sålunda uppgjorda staten vinner nådigt bifall,
Eders Kongl. Maj:t täckas föreslå Riksdagen dels att jemväl för sin del
densamma godkänna med förbehåll, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t
redan den 19 nästlidna December beslutat, af de bestämmelser, som i fråga
vare sig om de å staten uppförda aflöningars fördelning- i lön och tjenstgöringspenningar
eller på annat sätt, eller ock om vilkor för deras åtnjutande
kunna framdeles finnas vara af omständigheterna påkallade samt dels
att i följd -deraf uti det för finansdepartementets expedition nu å riksstaten
anvisade belopp bevilja en förhöjning af 1 2,400 kronor. “
“Vidare och då de nya stater, som enligt de af Eders Kongl. Maj:t den 19
nästlidna December bestämda grunder för kansliets lönereglering uppgöras, icke
kunna vinna tillämpning förr än år 1875, men den dermed afsedda nya organisationen
skulle redan under innevarande år sättas i verket, så har Eders
Kongl. Maj:t i sammanhang med bestämmande af nämnda grunder täckts
besluta hos Riksdagen äska, att det belopp, hvarmed den enligt regleringen
hvarje expedition tillkommande anslagssumma öfverstege den summa, som
för samma expedition funnes i 1874 års riksstat uppförd, måtte jemväl för
nämnda år ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att användas till
den nya organisationens genomförande. Vid tillämpningen af detta nådiga
beslut torde dock, hvad finansdepartementets expedition angår, den för den
nya inspektörsbefattningen föreslagna aflöning icke böra tagas med i beräkningen,
utan den godtgörelse, som finnes skäligen böra betalas för bestridande
under innevarande år af de för nämnda befattning afsedda göromål
lämpligen kunna såsom hittills af Eders Kongl. Maj:t anvisas af andra
disponibla medel. Och då, om från den summa, hvarmed den för år 1875
föreslagna nya staten öfverskjuter 1874 års stat eller 12,400 kronor, afdråges
det ifrågavarande inspektörsarvodet 3,000 kronor, återstoden utgör 9,400
kronor, så hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t i följd af ofvanbemälda
nådiga beslut täcktes af Riksdagen äska, att sistnämnda summa, 9,400 r:dr,
måtte jemväl för innevarande år ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition
och anvisas på riksgäldskontor för att af Eders Kongl. Maj:t användas till
genomförande i finansdepartementets expedition af den omförmälda nya
organisationen, hvaremot naturligtvis all fråga om d yr ti d stil 1 äg- g- för den till
nämnda expedition hörande personal skulle förfalla
38 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
3:o. Kammarkollegium.
“Då det belopp, som enligt ofvannämnda grunder skulle såsom dyrtidstillägg
tillkomma embets- och tjenstemännen vid detta embetsverk, utgör
30,660 kronor, så torde Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen äska, att detta
belopp varder i sådant afseende såväl för år 1875 uppfördt å hufvud titelns
extra stat, som ock för 1874 anvisadt att från riksgäldskontoret utgå."
“Uti särskild underdånig skrifvelse af den 19 nästlidna December har
kollegium såsom redogörelse för fortgången under år 1873 af jordeboksarbetet
derstädes anmält, att nya jordeboken för Gotlands län nu vore oraskrifven
och af kollegium fastställd, hvaremot jordeboken för Christianstads
län, hvilken i senaste redogörelsen anmäldes vara granskad, ännu icke vore
i sådant skick, att fastställelse derå kunde meddelas, samt att de på grund
af Kongl. kungörelsen den 5 Oktober 1871 upprättade förteckningar (ifver
till statsverket indragna rånte- och kronotiondeanslag nu voro granskade
med undantag af förteckningarne för Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs
och Bohus samt Gefleborgs län och de under granskningen uppkomna anmärkningar
vid förteckningarne för Galm ar, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge
och Wermlands län af kollegium pröfvade. Öfriga anmärkningar,
som voro antingen med vederbörande kommunicerade eller remitterade till
kollegii provinskontor för afgifvande af slutliga yttranden i anledning af inkomna
förklaringar, hade ännu icke kunnat i kollegium föredragas. Under
större delen af året hade jordeboksafdelningarne varit fyra."
“Vidare och med anledning af Eders Kongl. Maj:ts i nådigt bref den
6 Juni sistlidna år kollegium meddelade befallning att afgifva yttrande,
huruvida icke åtgärder skulle kunna vidtagas för jordeboksarbetets skyndsammare
bedrifvande, har kollegium anfört, att ett sådant påskyndande kunde
ske på tre sätt, nemligen genom förökning af arbetspersonalen, genom uteslutande
från de nya jordeböckerna af vissa deri förekommande uppgifter
och genom inskränkning af dessa jordeböckers granskning till vissa delar
deraf. Det första sättet kunde kollegium icke tillstyrka derföre, att äfven
om hädanefter, som hittills, det kunde lyckas kollegium att finna tillräckligt
antal personer, åt hvilka jordeboksarbetet kunde anförtros, i allt fall förekomme,
att handläggningen af vid jordeboksgranskningen uppkommande anmärkningar,
som vid jordebokskontorets indragning öfvertagits af en bland
kollegii ledamöter och jemte öfriga tjenstegöromål hittills lemna! honom full
sysselsättning, finge, för att hålla jemna steg med den påskyndade granskningen,
fördelas på flera ledamöter, hvilket, då jordeboksarbetet borde efter
lika plan och med lika tillämpning af författningar ne bedrifvas, ej kunde
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Ma,j:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 39
vara tjenlig*. Således återstodo de två andra utvägarno, hvilka båda kollegium
ansåge kunna vidtagas. Enligt 17 § 3 mom. i Kongl. förordningen
om grunderna och vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring den 6
Augusti 1864 och 15 punkten i kollegii på Kongl. brefvet den 17 December
1869 grundade kungörelse om upprättande af nva jordeböcker borde i
jordeboken vid hemman, hvarifrån jord vare sig för alltid eller för viss tid
afsöndrats, derom göras anteckning, utvisande afgäldens belopp, det beslut,
hvarigenom den blifvit fastställd och i senare fallet tiden, då afsöndringen
egt rum. Hittills, innan jordafsöndringarnes antal hunnit blifva synnerligen
stort, hade sådant utan olägenhet kunnat ske; men i framtiden, då detta
antal mer och mer ökades, blefve icke lätt att verkställa dylika anteckningar
på behöriga ställen i jordeboken utan att göra denna oredig. Det syntes
kollegium vara bättre, att öfver afsöndrade lägenheter såväl å lands- och
häradsskrifvarekontoren som i kollegium fördes särskilda förteckningar, som
upptoge hvad enligt berörda stadgande borde i jordeboken inflyta och försåges
med alfabetiska register, hvarföre kollegium hemställde om ändring af
samma stadganden i sådan syftning. Derjemte föreslog kollegium, att anteckningar
ne i nya jordeböckerna om erlagd lösen för ekeskog samt masteoch
stor verk st räd äfvensom alla uppgifter och anteckningar i dessa jordeböcker
om rotering finge till jordeboksarbetets underlättande lem nas ogranskade.
De förra anteckningarne voro, sedan sagda lösen numera blifvit
till större delen gulden, icke för kronan af synnerlig vigt och, om vid något
tillfälle undersökning skulle erfordras, huruvida ekeskogen samt maste- och
storverksträden på ett hemman blifvit lösta, torde förhållandet kunna utan
svårighet utredas äfven om jordeboksanteckningen skulle vara felaktig. De
anteckningar om rotering, som i jordeböckerna förekomme, kunde, der de
stodo i strid med roteringslängderna, icke mot dessa tillerkännas vitsord och
voro således egentligen ej att anse för annat än hänvisningar till samma
längder. Visserligen vore det nyttigt, att alla dessa hänvisningar blefve
granskade, men alldeles nödvändigt vore det icke. Uppstode fråga om ett
hemmans eller en lägenhets rätta rotering, kunde den efter föregången undersökning
särskildt pröfvas. Den hittills verkställda granskningen af roteringsanteckningarne
hade för kronan icke medfört annan fördel, än att anledning
yppats till väckande af påstående om rotering af en och annan
mindre jordegendom, som af misstag sådan undgått, men kunde möjligen
blifva till större nytta för en och annan roteintressent, som af de upplysningar,
kollegium honom förskaffat, funnit sig föranlåten att börja rättegång
med sina medintressenter om roteringsskyldigheten. Vid hvad sålunda
föreslagits ansåg kollegium sig dock böra tillägga att, derest nya jordeboken
för något län skulle befinnas, hvad roteringsuppgifterna beträffade,
vara behäftad med genomgående fel eller annan anledning förekomme att i
O O o
40 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
denna del underkasta densamma granskning, kollegium borde ega att sådan
anbefalla, äfvensom att lösen för ekeskog samt maste- och storvirksträd, som
erlagts, och roteringsbeslut, som tillkommit från och med det år, för hvilket
ny jordebok upprättats, till ingången åt det år, då dess granskning påbörjats,
borde vid granskningen deri antecknas.1''
^Slutligen har kollegium beträffande anslaget för granskning af nya
jordeböcker, hvilket för 1874 utgör 10,000 R:dr, anfört, att föreståndarne för
jordeboksafdelningarne såsom arvode hittills uppburit hvardera 2,500 R:dr
årligen, men att do stegrade lefnadskostnaderna, som föranlåtit kollegium
att för alla dess embets- och tjensteman föreslå förhöjd aflöning, nu påkallade
förhöjning af detta arvode och att af samma orsak tillökning äfven blefve
nödig i ersättningen åt föreståndarnes biträden. I sådant afseende har kollegium,
under förutsättning att antalet af föreståndarne under 1875 blifver
lika med det nuvarande, eller tre, ansett det jordebokspersonalen tillkommande
arvodes- och ersättningsbelopp böra inalles utgöra 13,500 E:dr, hvilket
jemte 1,000 R:dr expensmedel kollegium alltså anhöll, att Eders Kongl.
Maj.t ville för jordeboksarbctet under ar 1875 ai Riksdagen äska; hvarjemte
kollegium, enär det skäl, som anförts för anslagets förhöjning under sistnämnda
år, egde sin fulla tillämplighet äfven för innevarande år, hemställt,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes i det för samma år redan anvisade anslag
bereda en tillökning al 3,000 R:dr.”
”Vid de af kollegium, på sätt jag nämnt, till jorde boksarbetets påskyndande
gjorda förslag har jag för min del icke något att erinra vidare,
än att, da de ai Kollegium föreslagna särskilda förteckningarne öfver afsöndra
lägenheter synas lämpligen kunna uppställas och betraktas såsom delar
af sjelfva jordeboken, den omständighet att föreskrifna anteckningar om afsöndrade
lägenheter hädanefter skola i dessa förteckningar intagas, icke torde,
på sätt kollegium synes hafva föreställt sig, behöfva föranleda till någon ändring
af 17 § 3 mom. i hemmansklyfningsförordningen. Jag hemställer således,
att kollegii omförmälda förslag måtte i nåder gillas och kollegium anbefallas
att deraf påkallade ändringar i kollegii den 28 Januari 1870 utfärdade
kungörelse angående upprättande af nya jordeböcker vidtaga och kungöra.”
”Då vidare kollegium funnit ett belopp af 1,000 R:dr vara till expenser
för jordeboksarbetet behöflig! under år 1875 och den förhöjning af nuvarande
anslag till samma arbete, som kollegium i (ifrigt i anseende till de
stegrade lefnadskostnaderna föreslagit såväl för 1874 som för 1875, icke öfverstiger
det förhållande al 30 procent till nuvarande anslag, hvarefter dyrtidstillägg
i allmänhet ansetts böra beräknas, så hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t med bifall till kollegii framställning i denna del täcktes af
riksdagen äska dels att såsom anslag till jordeboksarbetet i Kammarkollegium
måtte för år 1875 å extra stat uppföras ett belopp af 14,500 Kronor och
Bil. N:o 6 b) till Kongl, Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 41
dels att, såsom fyllnad i det för innevarande år i enahanda hänseende beviljade
anslag, ett belopp af 3,000 Riksdaler måtte å Riksgäldskontoret anvisas;
anhållande jag att, sedan sig visat, om dessa anslag varda af Riksdagen
beviljade, få afgifva underdånigt förslag till fördelning emellan de vid jordeboksarbetet
anställde tjenstemän af medlen, såvidt de äro afsedda till godtgörelse
för deras arbete. “
4:o. Statskontoret.
”1 afseende å detta embetsverk förekommer att, sedan uti underdånig
skrifvelse den 6 Maj nästlidna år Riksdagen i sammanhang med meddelande
af sitt beslut om allmänna bevillningens ingående till statskontoret och om
öfverflyttande till bemälda kontor jemväl i öfrigt af bestyr, som förut tillhört
riksgäldskontoret, tillika, enär utförandet af Riksdagens omförmälda
beslut torde påkalla tillökning i statskontorets förvaltningskostnader, anhållit,
att, derest samma beslut vunne nådigt godkännande, Eders Kongl. Maj:t
måtte med användande af tillgängliga medel för bestridande af häraf föranledda
utgifter, intilldess en definitiv reglering af de tjenstegöromål, som
sålunda blefve till statskontoret öfverflyttade, kunde varda fastställd, meddela
de nådiga föreskrifter, som i fråga om berörda tjenstegöromål eller i
öfrigt funnes af behofvet påkallade, så och efter det Eders Kongl. Maj:t godkänt
Riksdagens ofvanberörda beslut, såvidt det rörde statskontoret, och befallt
nämnda embetsverk att inkomma med de förslag rörande sin organisation
och tjenstepersonal, hvartill samma beslut kunde föranleda, har statskontoret
uti underdånigt utlåtande den 15 nästlidna November anfört, bland
annat, att ifrågavarande beslut komme att föranleda en ganska betydlig tillväxt
i statskontorets göromål, än ytterligare ökad genom öfverflyttning till
samma embetsverk af de dittills under Arméförvaltningens vård befintliga
fonder; att det likväl icke vore möjligt att särskildt bestämma den tillökning
i arbetskrafter, som af Riksdagens nämnda beslut borde blifva en följd,
utan att dervid jemväl måste tagas i betraktande dels den enahanda tillökning,
som beslutet om fondernas flyttning påkallade, dels ock i hvad mån
redan befintliga arbetskrafter kunde för de nya göromålen tagas i anspråk,
men att statskontoret föreställde sig, att med den förändrade reglering af dess
tjenster och löner, hvarom statskontoret gjort särskild framställning, antalet
af den nya personalen kunde inskränkas till en kamrerare och en bokhållare,
hvilka jemte kammarförvandten i kammarkontoret och två kammarskrifvare,
den ena från kammarkontoret och den andra från räntekammaren,
skulle bilda ett särskildt fond- och revisionskontor med skyldighet att, förBih.
till Bilcsd. Prof.. 1874. 1 Sami 1 Afä. ö
42 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is JProp. N:o 1 om Statsverket 1874.
utom de bemälde kammarförvandt nu tillhörande göromål, handlägga ärenden
rörande allmänna bevillningen, kortstämplingen och lån till vattenaftappninningar
för odlingsföretag äfvensom alla frågor, hvilka anginge de under
statskontorets förvaltning ställda särskilda fonder och kassor; och ansåge
statskontoret jemväl nödigt att i stället för dess nuvarande ombudsmannatjenst,
som endast vore ställd på förordnande, en advokatfiskalstjenst inrättades,
hvarjemte Statskontoret föreslagit de aftöningsbelopp, som borde för år
1874 dessa tjänster tillkomma”.
”Yid föredragning häraf den 5 nästlidna December behagade Eders
Kongl. Maj:t, utan att då fatta något definitivt beslut vare sig om inrättande
af ett särskild t fond- och revisionskontor eller om den nuvarande ornbudsmannabefattningens
utbytande mot en advokatfiskalstjenst, i nåder tillåta, att
ombesörjandet af de göromål, som utsagos för det nya kontoret och för advokatfiskal,
finge provisoriskt anordnas på sätt statskontoret föreslagit och i
följd deraf bemyndiga statskontoret att tillsvidare förordna lämpliga personer
till bestridande af den kamrerare- och den bokhållarebefattning, som ansetts
böra vid det föreslagna nya kontoret inrättas, äfvensom af advokatfiskalstjensten,
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t täcktes dels medgifva, att de personer,
hvilka erhölle dessa förordnanden, finge under den tid, desamma komme
att omfatta, såsom arvoden uppbära enahanda belopp, som för motsvarande
befattningar i allmänhet bestodes, eller, för år räknad t, kamreraren 3,500
R:dr, bokhållaren 2,200 R:dr samt advokatfiskal 1,700 R:dr utöfver det
nu utgående ombudsmannaarvodet, dels ock förklara, att dessa nya arvoden
skulle af statskontoret förskjutas af under hand egnnde medel mot ersättning,
hvilken komme -att framdeles anvisas".
"Dessa sålunda provisoriskt inrättade nya tjenster upptagas såsom
fasta platser och med förhöjda aflöningar uti del förslag till reglering af
statskontorets personal och aflöningsförhållanden, som bemälda embetsverk,
på sätt ofvan är nämndt, afgifvit. Då emellertid detta förslag icke i öfrigt
nu förekommer till nådig pröfning, så vill jag icke heller i afseende å berörda
tjenster ifrågasätta vare sig något nådigt beslut om deras uppförande
å embetsverkets stat eller någon förhöjning i de för dem provisoriskt bestämda,
aflöningar. Men då samma orsak, som föranledt deras tillkomst,
nemligen de betydligt ökade bestyr, som statskontoret fått dels från riksgäldskontor
och dels från arméförvaltningen öfvertaga, kommer att gorå
deras fortvaro under år 1875 nödig och det icke lärer vara lämoligt, att
deras aflöning då vidare bestrides under förskottstitel, så torde för samma år
ett extra anslag till deras aflönande böra begäras. Då vidare de till dom
utgående arvoden ansetts böra utan afseende på de förändrade prisförhållandorna
bestämmas till likhet med hvad som enligt nu gällande stater bestås
innehafvare af motsvarande befattningar i andra embetsverk, och dessa nu
^ Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 43
skola erhålla dyrtidstillägg såväl för 1874 som för 1875, så bör en sådan
förmån äfven tillkomma ifrågavarande tjensteman, dervid deras dyrtidstillägg
för 1874 då torde utgå från riksgäldskontoret. Men som det skulle innebära
en oegentlighet, att en del af dessa tjenstemäns aflöning skulle utgå
under förskottstitel och en annan del från riksgäldskontoret, så torde, oafsedt
riksdagens förenämnda af Eders Kongl. Maj:t gillade begäran, att, intilldess
en definitiv reglering af de till statskontoret öfverflyttade göromålen
kunde varda fastställd, deraf föranledda utgifter skulle af tillgängliga medel
bestridas, medel äfven till den för 1874 berörda tjenster tillkommande aflöning
böra hos riksdagen äskas".
“Den summa, som erfordras för bestridande af de för ifrågavarande
provisoriskt inrättade tjenster, på sätt ofvan är sagdt, bestämda aflöningar
belöper sig till ..........................Kronor 7,400: —
hvarå dyrtidstillägg å 30 procent utgör.......... „ 2,220: —
9,620:
“Och som beloppet af det dyrtidstillägg, som i öfrigt
enligt stadgade grunder skulle statskontoret tillkomma,
utgör................................. „ 23,730: —
samt detta belopp synes lämpligen kunna med det nyssnämnda
sammanföras till ett enda anslag, så hemställer
jag det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos riksdagen äska
att, till provisoriskt förstärkande af statskontorets arbetskrafter
och dyrtidstillägg för samma embetsverk, dels för
år 1875 å extra stat bevilja . . . ..............Kronor 33,350: —
och dels för år 1874 till utgående från riksgäldskontoret för samma ändamål
anvisa enahanda belopp."
5:o. Kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering.
“I sammanhang med det vid senaste riksdag fattade beslut, att bland
andra förut till riksgäldskontoret ingående statsintrader äfven de under 3:dje
artikeln i bevillningsstadgan upptagna särskilda bevillningsafgifter och deribland
kortstämplingsafgiften skola från och med innevarande år till statskontoret
levereras, har Riksdagen under Sjunde hufvud ti teln till bestridande
af “omkostnader för kortstämplingon jemte fromma stiftelsers andelar af kortstämpelafgiften"
uppfört ett förslagsanslag af 50,000 R:dr“.
“De fromma stiftelser, som ega att af berörda anslag undfå bidrag,
äro dels allmänna barnhusinrättningen i Stockholm, frimurarebarnhuset och
44 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Serafimerordens-lazarettet samt dels barnhus- och fattigvårdsinrättningar i
vissa landsortsstäder".
“I afseende å de tre förstnämnda stiftelserna är särskild! föreskrifvet,
att de i stället för dem tillförene tillerkända andelar af kortstämplingsafgiften
ega att årligen uppbära bestämda anslag till belopp
för allmänna barnhusinrättningen i Stockholm af.......R:dr 27,000: •—
för frimurarebarnhuset af...................... „ 1,500: —
och för Serafimerordens-lazarettet af . ............. „ 1,500:—
“Beträffande åter barnhus- och fattigvårdsinrättningar i landsortsstäder
är likaledes särskildt stadgadt, att de så beskaffade inrättningar, hvilka år
1871 enligt äldre stadganden åtnjöto utaf kortstämplingsafgiften bidrag med
en skilling banko eller 3| öre för hvarje i staden tillverkad kortlek, skola
fortfarande tillhandahållas dylikt bidrag, men att sådant icke må utgå i
andra städer, hvarest kortfabrik efter 1871 års slut uppstått eller uppstår,
och ej heller i städer, der det nu åtnjutes, i fall kortfabrikationen derstädes
utöfver ett års tid blifvit afbruten".
“Då nu både allmänna- och frimurarebarnhuset samt serafhnerlazarettet
hafva särskilda anslag på Åttonde hufvudtiteln, så synes det vara oegentligt
samt icke medförande önskvärd enkelhet och öfverskådlighet i riksstaten,
att anslag för dem äfven skola finnas uppförda å Sjunde hufvudtiteln, hvarföre
jag tillåter mig föreslå, att de för nämnda 3 fromma stiftelser nu under
Sjunde hufvudtitelns anslag till kostnader för kortstämplingen m. m. anvisade
belopp må öfverflyttas till Åttonde hufvudtiteln och sammanslås med
de under berörda hufvudtitel för samma stiftelser uppförda anslag".
“Och som de ofvannämnda bidragen till barnhus- och fattigvårdsinrättningar
i landsortsstäder icke heller utgå för ändamål, som kunna anses
egentligen tillhöra Sjunde hufvudtiteln, samt dessa bidrag, hvilka i medeltal
för åren 1866—-1873 utgjort 2,466 R:dr 91 öre, derjemte äro af beskaffenhet
att böra under vissa förutsättningar upphöra, så synes en lämpligare plats
än under Sjunde hufvudtiteln kunna dem beredas å allmänna indragningsstaten,
dit de alltså torde med ett jemnadt belopp af 2,500 Kronor böra
öfverflyttas; kommande i följd af dessa öfverflyttningar anslaget för kortstämplingskostnader
att nedgå till 17,500 R:dr“.
“"Vidare och då enligt Riksdagens ofvannämnda beslut jemväl allmänna
bevillningen efter bevillningsstadgans l:sta och 2:dra artiklar numera ingår
till statskontoret samt kostnaderna för dess uttaxering icke lämpligen synas
kunna af något å riksstaten nu befintligt anslag bestridas, så torde, på sätt
statskontoret i sin berättelse anmärkt, ett särskildt förslagsanslag för berörda
ändamål nu böra hos Riksdagen äskas. Enligt hvad statskontoret inhemtat,
hafva berörde kostnader under nedannämnda år uppgått till följande belopp
nemligen:
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 45
år 1867 till.................R:dr 105,424: —
„ 1868 „ ................. „ 105,397: —
„ 1869 „ ................. „ 108,617: —
„ 1870 „ ................. „ 109,903: —
„ 1871 „ ................. „ 114,899: —
Medeltalet häraf är 108,848 R:dr och som ifrågavarande anslag synes lämpligen
kunna sammanslås med hvad som efter ofvan föreslagna öfverflyttningar
återstår af anslaget för kortstämplingskostnader m. m. till ett gemensamt
anslag, benämndt “Kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens
uttaxering''4, så hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen,
dels att af nuvarande förslagsanslag till kortstämplingskostnader m. m.
må öfverflyttas till Åttonde hufvudtiteln ett belopp af. . Kronor 30,000: —
och till allmänna indragningsstaten.....:........ „ 2,500: —
samt dels att hvad derefter å anslaget återstår, 17,500 Kronor, må, ökadt
med 100,000 Kronor och under bibehållen natur förslagsanslag, å hufvudtiteln
anvisas såsom anslag till u Kostnader för kortstämpling och allmänna
bevillningens uttaxering11.
Beträffande derefter
6:o. Mynt- och kontrollverken
anmälde föredragande departements-chefen, att som, efter det guldmynt blifvit
genom den nya myntlagen af den 30 Maj nästlidna år fastställdt till
rikets egentliga eller hufvudmynt, det funnits nödigt att vid härvarande
myntverk vidtaga anordningar för en större och skyndsammare guldutmyntning
än under nuvarande förhållanden kunde derstädes åstadkommas, så hade
chefen för myntverket Öfverdirektören J. Åkerman, efter ett på allmän bekostnad
gjordt besök i Köpenhamn för inhemtande af kännedom om dervarande
under nästlidna år nybyggda myntverk, uti en ingifven underdånig
skrifvelse redogjort för en af honom utarbetad plan till inrättande i härvarande
mynthus af ett särskildt och nästan alldeles fristående myntverk för
guld och anhållit, att Kongl. Maj:t ville dels hos Riksdagen äska de för företagets
utförande erforderliga medel, som enligt en i skrifvelsen innefattad
kostnadsberäkning skulle utgöra 60,000 R:dr, och dels om möjligt af för
handen varande statsmedel åt myntverket anvisa hvad som erfordrades för
att med första möjliga kunna göra behöfiiga maskinbeställningar.
Sedan Departements-chefen härefter uppläst Öfverdirektören Åkermans
omförmälda skrifvelse, hvilken under Litt. D. finnes detta protokoll bilagd,
hemställde Departements-chefen under åberopande af samma skrifvelses inne
-
46 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 187i.
håll, det Kongl. Maj:t täcktes dels föreslå Riksdagen att till utgående mule1''
innevarande år å riksgäldskontoret anvisa en summa af 60,000 R:dr fö1’
upprättande, i enlighet med Öfverdirektören Åkermans förslag, afettguldutmyntningsverk
och dels, för den händelse något belopp af nämnda summa
skulle finnas erforderligt, innan Riksdagens beslut i ämnet hunnit fattas, anbefalla
statskontoret att af tillgängliga medel till myntverket på vederbörande»
reqvisition utbetala i sådant hänseende erforderliga förskotter.“
Vidare och då det personalen vid mynt- och kontrollverken, deribland
icke inberäknade myntgravören och dess elev, tillkommande dyrtidstillägg
enligt stadgade grunder skulle utgöra 4,980 Kronor, hemställde departementschefen,
det Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att i sådant afseende dels
för år 1875 å extra stat bevilja nyssnämnda belopp och dels för år 1874
anvisa enahanda belopp till utgående från riksgäldskontoret.
Departementschefen yttrade härefter, vidkommande
7:o. Kammarrätten
“Då, enligt hvad statskontoret upplyst, den å kammarrättens stat uppförda
öfvertaliga kanslisten N. W. Martin under nästlidna år erhållit afsked,
så lärer i följd häraf det för sistnämnda embetsverk uppförda anslag böra
minskas med det belopp, hvartill Martins aflöning uppgått, eller 876 Kronor
94 öre.u
“Uti underdånig framställning den 10 nästlidna Oktober har kammarrätten
anmält behof af förhöjning i det anslag, som nu till belopp af 1,000
R:dr finnes å dess stat uppfördt för renskrifning, och dervid anfört, att enligt
meddelande af verkets aktuarie renskrifningsutgifterna uppgått för år
1870 till 2,162 R:dr 58 öre, för år 1871 till 3,029 Rdr 50 öre och för år
1873 till 2,680 R:dr 72 öre eller för dessa år i medeltal till 2,624 R:dr 27
öre samt atti betraktande af renskrifningskostnaden under första hälften af 1873
denna kostnad för hela året antagligen komme att icke stanna vid nämnda medelbelopp;
och som på grund häraf utgifterna för renskrifning inom kammarrätten
ansågos icke kunna beräknas lägre än till 3,000 R:dr, så hemställde
kammarrätten, att renskrifningsanslaget måtte till nämnda belopp förhöjas.”
“Med anledning häraf torde Eders Kongl. Maj:t hos riksdagen äska, att
till förökande, på sätt begärdt blifvit, af de för kammarrätten till renskrifning
anvisade medel det för embetsverket å riksstaten uppförda anslag må med
2,000 R:dr förhöjas.“
“Föröfrigt och då det kammarrätten enligt stadgade grunder tillkommande
dyrtidstillägg skulle utgöra 34,980 Kronor, så hemställer jag, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen, äska, att nämnda belopp måtte i sådant afseende
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 47
såväl för år 1875 å extra stat uppföras, som ock för år 1874 till utgående
från riksgäldskontoret anvisas."
8:o. Ö fve r inte nde nt s-e in betet.
“Dyrtidstillägget för detta embetsverk skulle enligt de bestämda grunderna
utgöra 6,720 Kronor, hvarföre Eders Kongl. Maj:t torde föreslå riksdagen
att i sådant afseende nämnda belopp såväl för år 1875 å extra stat
uppföra, som ock för år 1874 till utgående från riksgäldskontoret anvisa."
9:o. I5ostverket och 10:o. Telegrafverket.
“På sätt jag redan haft tillfälle nämna, anser jag de förslag till reglering
af dessa båda verks personal och aflöningsförhållanden, som verkens
styrelser afgifvit, såvidt de angå postanstalterna och telegrafstationerna, böra,
utan afvaktan af den blifvande komicéns betänkande, upptagas till nådig
pröfning. Då jag emellertid icke nu är i tillfälle att afgifva något underdånigt
yttrande rörande dessa på skiljaktiga grunder byggda förslag, så måste
jag, jemte det jag anhåller att efter någon kortare tids rådrum få till ämnet
återkomma, nu inskränka mig till den hemställan, det Eders Kongl.
Maj:t. täcktes föreslå Riksdagen,
dels att det å hufvudtitelu uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att
af postmedlen direkte utgå till postverket, bestämmes till samma belopp,
5,400,000 Kronor, hvartill nämnda medel blifvit härofvan bland inkomsterna
beräknade och
dels att det å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegrafmedlen
direkte utgå till telegrafverket bestämmes till det belopp, hvartill
telegrafmedlen här ofvan beräknats eller 1,180,000 Kronor, äfvensom att de
öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå, må af Eders Kongl.
Maj:t för telegrafverkets behof användas."
“Sedan i skrifvelse den 13 Maj 1868 Riksdagen hos Eders Kong].
Maj:t dels anhållit om vidtagande af sådana åtgärder, att postskjutsskyldigheten
måtte från jordbruket skiljas, mot åliggande för posthemmanen att
fullgöra de onera, från hvilka de förut i egenskap af posthemman varit befriade,
dels ock hemställt, att, derest af brist på medel hinder för hela postskjutsens
ställande på beting skulle möta, Eders Kong]. Maj:t måtte hos
Riksdagen göra den framställning, hvartill omständigheterna kunde föranleda,
behagade Eders Kongl Maj:t den 19 Augusti 1870 meddela det nådiga förklarande
-
48 Bil, N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
att den skyldighet att biträda med de allmänna posternas fortskaffande,
som förut ålegat posthemmanen i riket, borde, på det af Riksdagen föreslagna
vilkor, med utgången af samma år upphöra;
att med början af år 1871 postverkets rätt att för postbefordringen
anlita gästgifveri-, håll- eller reservskjuts skulle inskränkas dels till alla
extra poster och till de fall, då entreprenör försummat inställa betingadt antal
hästar eller då de dragare, som erhölles, befunnes vara af beskaffenhet
att icke kunna för postbefordran användas, eller då i öfrigt särskilda omständigheter
undantagsvis påkallade användande af ett större antal hästar än
entreprenören vore skyldig tillhandahålla, dels ock till sådana poster, med
hvilka befordran af resande icke vore förenad, då aftal icke kunnat träffas
om postföringens öfvertagande på beting mot en godtgörelse, motsvarande
för skjutshåll, der gästgifverilegan utginge med mer än En R:dr milen,
183} procent af denna lega, samt för öfriga håll i allmänhet 1 R:dr 35 Öre
för milen, men, der skjutsen utginge från gästgifvaregård å landet, hvarest
entreprenad funnes inrättad, 1 R:dr 15 öre för milen;
att vid alla de tillfällen då gästgifveri-, håll- eller reservskjuts för
postbefordringen anlitades, legan derför borde utgå med enahanda belopp,
hvartill den ersättning, som för betingad skjuts till samma posts fortskaffande
finge utgöras, högst kunde uppgå samt
att de i berörda hänseenden förut gällande bestämmelser komme att
åter tillämpas, i händelse de anslag, som för bestridande af de med förändringen
förenade förhöjda kostnader möjligen kunde finnas erforderliga, icke
blefve af Riksdagen beviljade.“
“Uti underdånig skrifveL som den 2 innevarande månad till finansdepartementet
inkommit, har generalpoststyrelsen anfört, att genom de sålunda
meddelade bestämmelserna det dermed afsedda mål intill helt nyligen
vunnits, i det gästgifveri-, håll- och reservskjuts icke behöft annat än undantagsvis
för posternas fortskaffande användas, men att deremot under de
sista månaderna af nästlidet år ett väsendtligen förändradt förhållande inträdt.
Den prisstegring, som under den senaste tiden i så många andra afseenden
gjort sig gällande, hade ock verkat derhän, att, sedan under loppet
af sommaren en stor del postskjutskontrakt blifvit å entreprenörernas sida
uppsagda, oöfvervinnerliga hinder mångenstädes mött för träffande af aftal
om posternas befordran mot den ersättning, som på grund af ofvannämnda
nådiga bref generalpoststyrelsen varit berättigad medgifva.
Följden häraf hade naturligtvis blifvit, att för de s. k. vanliga posternas
fortskaffande, gästgifveri-, håll- och reservskjutsen måst anlitas i vida
större mån än hvad förut under de senast förflutna åren varit fallet. Företrädesvis
gällde detta de Norrländska länen och Wermland, ehuru äfven inom
andra delar af riket betingsskjutsen måst utbytas mot gästgifveri-, håll- och
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 49
reservskjuts. Att sådant, då legan för häst och karl på vissa orter uppginge
till 4—12 R:dr om dagen, måste medföra betydande olägenheter för de
skjutsskyldige vore uppenbart, likasom ock att resandes fortkomst måste hindras
derigenom, att de derför afsedda hästar upptogos af postverket.
Generalpoststyrelsen ansåge derföre vidtagande af åtgärder för berörda
olägenheters förekommande icke böra uppskjutas, men funne dervid både
statsförvaltningens och den stora brefvexlande allmänhetens intresse påkalla
att, till betryggande emot afbrott i postvexlingen, postverket fortfarande finge
anlita gästgifveri-, håll- eller reservskjuts dels för de ytterst sällan förekommande
extra posterna, dels i de fall att entreprenör försummat inställa betingadt
antal hästar eller att de hästar, som erhölles, icke vore af beskaffenhet
att kunna användas för postbefordran eller ock att i öfrigt särskilda och tillfälliga
omständigheter undantagsvis påkallade användande af ett större antal
hästar än som under vanliga förhållanden för posternas fortskaffande erfordrades
och entreprenör på grund af kontrakt vore skyldig att tillhandahålla,
dels ock slutligen vid de tillfällen, då alldeles icke några anbud å postföringens
bestridande kunnat erhållas och de åtgärder, som af sådan anledning påkallades,
vare sig för postens indragning eller för postbefordringens besörjande
med postverket tillhöriga hästar, ännu icke kunnat vidtagas.
Deremot funne generalpoststyrelsen det icke med den grundsats, som
uttalades såväl i Riksdagens åberopade skrifvelse den lo Maj 1868 som i
nådiga brefvet den 19 Augusti 1870 väl öfverensstämma, att gästgifveri-, hålleller
reservskjuts under längre tid och regelbundet för postbefordringen anlitades.
För ernåendet af det mål, postskjutsskyldighetens skiljande från jordbruket,
som med senare tiders lagstifning i detta ämne varit afsedt, funnes
enligt styrelsens åsigt endast tvänne utvägar. Antingen borde maximibeloppet
af betingsskjutslegan höjas så, att i allmänhet aftal om postföringens bestridande
med sådan skjuts skulle kunna träffas, eller ock borde postverkets rätt
att för postbefordringen anlita gästgifveri-, håll- eller reservskjuts inskränkas
till de undantagsfall, som blifvit här förut angifna.
Beträffande åter det belopp, hvartill betingslegan skulle i nämnda hänseende
behöfva förhöjas, ansåge generalpoststyrelsen, att, ehuru i flera fall fordrats
betydligt högre lega än 2 R:dr 50 öre för milen, det likväl funnes
någon anledning antaga, att för flertalet af de posthåll, der hittills betingsskjuts
icke kunnat erhållas, aftal om postföringens besörjande skulle kunna träffas,
derest betingslegan blefve förhöjd till nämnda belopp.
Hvilken tillökning i årlig utgift för postverket genom den ena eller
andra utvägens anlitande skulle uppkomma, vore svårt att i förväg beräkna,
hvaremot det vore otvifvelaktigt, att denna tillökning blefve större än som
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
med ett eljest möjligen uppkommande öfverskott å postverkets nuvarande årliga
inkomster kunde bestridas.
Sedan på grund af Riksdagens skrifvelse den 13 Maj 1868 och nådiga
brefvet den 24 Juli samma år postverket icke allenast fått till riksgäldskontoret
öfverlemna sin från äldre tider reserverade fond af räntebärande
obligationer, uppgående i inköpspris till något mer än 342,000 R:dr, utan
äfven blifvit skyldigt att till statskontoret aflemna de öfverskott och besparingar
å postmedlen, som efter verkställdt bokslut för hvart år kunna utöfver
erforderlig kassatillgång förefinnas, i hvilket afseende för åren 1868 —
1872 något öfver en million R:dr dels blifvit, dels btifver till statskontoret
levereradt, förefunnes ej heller i postkassan någon annan tillgång till betäckande
af de ökade utgifter för postbefordringen, som måste blifva en följd
af den ifrågaställda inskränkningen i postverkets rätt att dertill anlita gästgifveri-,
håll- eller reservskjuts.
Då emellertid icke allenast Riksdagen i åberopade skrifvelsen den 13
Maj 1868 anhållit, att, derest brist på medel skulle utgöra ett hinder för
hela postskjutsens ställande på beting, framställning i ämnet måtte göras hos
Riksdagen, utan äfven det blifvit genom nådiga brefvet den 19 Augusti 1870
törklaradt, att de derförinnan rörande postbefordringen med gästgifveri-, hålloch
reservskjuts gällande bestämmelser borde åter tillämpas, derest de medel,
Som för bestridande af de med förändringen förenade utgifter möjligen erfordrades,
icke blefve af Riksdagen anvisade, ansåge sig generalpost-styrelsen
kunna antaga, att den i sa många afseenden önskvärda förändringen i
vilkoren för posternas fortskaffande icke skulle i brist af medel blifva
om intet.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med anmälan att styrelsen
i de delar af landet, der med ingången af innevarande år gästgifveri-,
håll- och reservskjuts måste i någon större utsträckning för postbefordringen
anlitas, låtit, i den mån ske kunnat, träffa vilkorligt aftal om postföringens
öfvertagande på beting, har styrelsen underdånigst hemställt, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes dels meddela det nådiga förklarande, att maximibeloppet
af den i nådiga brefvet den 19 Augusti 1870 bestämda betingslega må
tillsvidare förhöjas till 2 R:dr 50 öre milen, men att för gästgifveri-, hålloch
reservskjuts, som till postföring kunde komma att anlitas, legan fortfarande
skulle utgå med de i nämnda nådiga bref fastställda belopp och sålunda
godtgöras, för skjutshåll, der gästgifverilegan utgjorde mer än 1 R:dr
milen, med 1334 procent af denna lega samt för öfriga håll i allmänhet
med 1 R:dr 35 öre milen, men der skjutsen utginge från gästgifvaregård å
landet, der entreprenad icke funnes inrättad, med 1 R:dr 15 öre milen, dels
ock till Riksdagen göra framställning derom, att under vilkor, att från och
51
Bil. N:o 6 b) till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
med ingången af år 1875 gästgifveri-, håll- och reservskjuts icke må för
postbefordringen anlitas i andra än de undantagsfall, då, enligt hvad förut
blifvit sagdt, rättigheten att dylik skjuts för posternas fortskaffande använda
måste anses nödvändig till förekommande af tillfälliga afbrott i postutvexlingen,
Riksdagen ville till betäckande af de ökade utgifter, som af en dylik
förändring föranleddes, å Sjunde hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag å
200,000 R:dr att af postverket disponeras i den mån utgifterna för postbefordringen
öfverstege det anslag, som funnes för ändamålet å postverkets stat
uppfördt.
Nämnda anslag vore i nu afgifna underdåniga förslag till Postverkets
stat för år 1870 upptaget till 750,000 r:dr; och, ehuru af detta anslagskulle
derjemte bestridas icke allenast utgifterna för postdiligensernas fortskaffande,
hvarför, då redan nu gästgifveri-, håll-“''och reservskjuts icke finge
dertill annat än i nämnda undantagsfall användas, kostnaden icke kunde
komma att genom den ifrågaställda förändringen förhöjas, utan äfven ersättningen
för posttransport inom postanstalternas områden, syntes det vara
otvifvelaktigt att, äfven om i medeltal legan för all annan postskjuts blefve
förhöjd med 55 V:i procent, de häraf föranledda utgifter icke komme att för
år öfverstiga 200,000 r:dr.
Hvad åter anginge den tillökning i utgift, som för innevarande år
kunde blifva följden af maximilegans bestämmande till 2 r:dr 50 öre milen,
så och då de kontrakt, hvilka rörande postföringen funnes afslutade, numera
i allmänhet icke kunde af entreprenörerna uppsägas till upphörande under
samma år, syntes någon anledning förefinnas till det antagande, att Postverkets
vanliga inkomstmedel skulle lemna tillgång till bestridande af dessa
utgifter; anhållande styrelsen, att, derest, emot förmodan ett annat förhållande
skulle inträffa, få framdeles hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning
om anvisande af de medel, som till betäckande af en dylik möjligen uppkommande
brist kunde finnas erforderliga.
“På postverkets nuvarande rätt att använda gästgifveri-, håll- och
reservskjuts till posternas fortskaffande å alla sådana ställen, der aftal om
betingsskjuts ej kunnat på derför fastställda vilkor träffas, måste, om den,
såsom generalpoststyrelsen upplyst nu vara fallet, behöfver i någon vidsträcktare
mån anlitas, medföra en betydande tunga för de skjutsningsskyldiga,
så anser jag synnerligen önskvärd!, att denna rätt må kunna upphäfvas.
Detta kan dock icke ske utan risk att för postverket uppstå ökade
utgifter, till hvilkas bestridande generalpoststyrelsen ifrågasatt anvisande af
särskilda tillgångar. Då jag emellertid framdeles vid afgifvande af underdånigt
yttrande öfver generalpcststyrelsens förslag till postverkets utgiftsstat
för 1875 torde få tillfälle att utlåta mig jemväl i fråga om denna utgift,
52 Bil. N:o 6 b) till ICongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
anhåller jag, att med pröfningen af generalpoststyrelsens omförmälda begäran
om en framställning till Riksdagen måtte till dess få anstå.''1
“Men då någon åtgärd redan nu torde böra vidtagas till undvikande
af den yppade nödvändigheten att i större omfattning taga dön allmänna
skjutsningsskyldigheten i anspråk för posternas fortskaffande, så tillstyrker jag
i sådant afseende, det Eders Ivongl. Majd täcktes tills vidare medgifva
den af generalpoststyrelsen föreslagna förhöjning i betingsskjutslegans maximibelopp,
hvarigenom dock någon ändring icke skulle ske i nu gällande bestämmelser
rörande beloppet af den lega, som skall erläggas, då gästgifveri-, hfilleller
reservskjuts för postföring användes."
ll:o. Tullverket.
“Det förslag till ordnande af tullverkets afiönings- och öfriga utgiftsstater
för år 1875, som generaltullstyrelsen afgifvit, afser icke blott att bereda
de förbättrade lönevilkor, af hvilka tullpersonalen med afseende å stegrade
lefnadskostnader och ökadt arbete ansågos vara i behof, att allmänneligen
utgå med lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg efter 5 och 10
ars tjenstgöring, utan innehåller derjemte dels väsendtlig omreglering af
sj elfva central verke t, så att tjenstemännens antal skulle inskränkas, hvarje
tjensteinnehafvare helt och hållet af sin befattning upptagas samt förening
af tjenster, emot hvad hittills varit stadgadt, äfven i första graden allmänneligen
förbjudas, dels ock, hvad lokaltullförvaltningarne angår, framställningar
om inrättande i några fall, der sådant i följd af rörelsens tillväxt ansågs
oundgängligt, af nya tjenstebefattningar, men i vida öfvervägande grad
om indragning af tjenster, synnerligen bland bevakningspersonalen."
“Då detta förslag, hvad sjelfva centralverket angår, icke innehåller
något, som synes vara af beskaffenhet att undantagsvis nu böra till nådig
pröfning anmälas, utan i denna del torde få blifva föremål för den beslutade
allmänna löneregleringskomiténs öfvervägande, så inskränker jag mig i
afseende på centralverket till den hemställan, att de bestämmelser, som rörande
detta verk förekomma i nu gällande stat måtte för 1875 få förblifva
oförändrade och den anslagssumma, som nämnde stat upptager för generaltullstyrelsen,
75,850 r:dr, alltså uppföras jemväl i 1875 års stat."
“I fråga åter om lokaltullförvaltningarne, har styrelsen anfört, bland
annat, hurusom den utomordentliga tillväxt i rörelsen, som på den senare
tiden egt rum och hvilken verkat tillökning i tullinkomsten för förra året
53
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
af 51 procent utaf hvad den utgjorde år 1867 eller fem år förut, naturligen
fordrat större arbetskraft och följaktligen ökad personal för tullbehandlings-
och tullbevakningsbestyrens nöjaktiga fullgörande. Då generaltullstyrelsen
sådant oaktadt icke under de sista åren ifrågasatt någon nämnvärd
tillökning i den ordinarie tullpersonalen, hade detta behof icke kunnat
annorlunda tillgodoses än genom anlitande af extra biträden, men då
svårigheten att sådana erhålla mot dräglig ersättning tilltagit i mån som
priset på allt arbete oupphörligt stegrats, hade från flera håll framställningar
blifvit hos styrelsen gjorda om angelägenheten af tullpersonalens förstärkande
genom nya sysslors uppförande på stat.
Innan någon längre erfarenhet bekräftat varaktigheten af behofvet utaf
en personaltillökning på ordinarie stat, hade generaltullstyrelsen dock icke
velat om inrättandet af nya tjenster göra framställning i andra fall än då
krafvet derpå med full visshet funnits blifva äfven för framtiden oafvisligt
och icke lämpligen kunna fyllas genom tillfälliga biträden.
Detta vore nu till en början förhållandet med nederlagskontoren här
och i Göteborg. Efter hvad de på nederlagskontoret i Stockholm förda anteckningar
och journaler utvisade, hade under åren 1867 —1872 antalet
u.ppläggnivgar (konti) på nederlag vuxit från 1,274 till 2,139, af godsegare,
som utaf nederlagsrätt sig begagnat, från 184 till 270, samt af nederlagsmagasiner
från 234 till 374, likasom vidare antalet förtullningar från nederlag
stigit med 84 procent samt beloppet af den derför debiterade tull vuxit
från 2,597,849 r:dr till 4,043,475 r:dr och uti hvilket i jemn progression
fortsatta tilltagande snarare ett fortskridande än någon tillbakagång vore
att under det innevarande året emotse.
Af den nuvarande på detta kontor anställda personal, nemligen en
tullförvaltare, en kammarskrifvare, en öfveruppsyningsman och en biträdande
kammarskrifvare hade de ökade göromålen ej kunnat medhinnas med mindre
deråt måst egnas tio till tolf timmars ansträngdt arbete dagligen, helgdagar icke
ens undantagna, hvarmed, om det ock för någon tid gått för sig, icke utan
äfventyr af fullkomlig både kropps- och själsförslappning kunde på längden
uthållas.
Generaltullstyrelsen hade derför funnit sig nödsakad underdånigst
hemställa, att å nederlagskontoret i Stockholm måtte få anställas en jemte
tullförvaltaren ansvarig kontrollör och ännu en kammarskrifvare, hvardera
med den aflöning, som i sammanhang med öfriga löneregleringsfrågor kornme
att föreslås.
I Göteborg hade tillväxten i nederlagsrörelsen icke varit af samma
omfattning som i Stockholm, beroende derpå, att den der bedrefves af ett
54 Bil. N:o 6 b) till Kong!. Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
mindre antal personer än här, och att uppläggningar och uttag skedde
1 större partier, men då äfven derstädes en icke obetydlig tillökning
visat sig, särdeles i den till nederlagskontorets handläggning jemväl hörande
transitorörelsen, föreslog styrelsen, att der måtte inrättas en ny kammarskrifvaretjenst.
“Vidare och med afböjande pa anförda skäl af gjord framställning om
inrättande af en ny kammarskrifvaretjenst vid tullkammaren i Halmstad,
har generaltullstyrelsen deremot och då i afseende å tullförhållandena i
nämnde stad förekomme, att, jemte det stadens folkmängd under de senare
tio åren ökats med icke mindre än femtio procent, så att dess antal nu
öfverstege 6,000, fabriksanläggningar i stadens grannskap dels utvidgats och
dels tillkommit, då vidare antalet af de ångfartyg, som gjorde reguliera
turer emellan ut- och inrikes orter och derunder anlöpte Halmstad, der de
ofta nattetid lossade och lastade, år ifrån år ökats, då i följd af allt detta
tulluppbörden, som år 1870 utgjorde omkring 95,000 r:dr, så stigit, att den
i runda tal uppgick år 1872 till 125,000 r:dr och under de första tio månaderna
af nästlidna år till 130,000 r:dr, samt då otvifvelaktigt borde
vara, att stadens handels- och sjöfartsrörelse skulle vinna än större utsträckning,
när det redan pabörjade arbetet till beredande af jernvägsförbindelse
emellan Halmstad och statens södra stambana hunne fullbordas, hade behofvet
af bevakningspersonalens förstärkande på stället visat sig vara af den
stadigvarande natur, att generaltullstyrelsen funnit sig icke längre kunna
undgå tillstyrka bifall till tullkammarens förnyade framställning om uppförandet
på dess stat af ännu en vaktmästare.
Sedan Eders Kongl. Maj:t vid regleringen af tullverkets utgiftsstater
för år 18(57 på framställning af generaltullstyrelsen förordnat, att å en del
af de med tullinspektor och vaktmästare, försedda landthamnarne å Gotland
och bland dem Ronehamn, hvarest rörelsen då var i aftagande, skulle i
stället anställas en uppsyningsman, så har generaltullstyrelsen nu anmält,
att särskilda omständigheter sedermera gjort ett återtagande af detta beslut
önskvärd t. Derigenom att under de senare åren ett kronans ångfartyg varit
vid platsen förlagdt för att kunna lemna behöfligt biträde vid ofta på kusten
inträffande strandningar, äfvensom i följd deraf att Rone valts till station
för enskildes dykare- och bergningsfartyg, hade nemligen varor från äfven
på längre afstånd förolyckade fartyg kommit att föras till Rone och derstädes
åt dem måst lemnas den på tullverket beroende behandling, hvarjemte
på stället inrättade post- och telegrafstationer bidragit att gifva ökadt ''lif åt
handelsrörelsen a denna med en god hamn försedda och af en bördig trakt
omgifna plats.
Pa grund häraf och i enlighet med hvad vederbörande hemställt, har
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 55
generaltullstyrelsen ansett angeläget, att en för de nu förändrade förhållandena
mera ändamålsenlig tulladministration på stället åstadkommes och i sådant
afseende underdånigst tillstyrkt, att denna må åter komma att utgöras
al en tullinspektor med biträde af en vaktmästare."
Andra till förökning af tullpersonalen hos generaltullstyrelsen gjorda
framställningar, har styrelsen ansett sig icke böra understödja, hvarför någon
närmare redogörelse för dessa framställningar icke heller torde nu erfordras.
Deremot har styrelsen vidare föreslagit åtskilliga tjänsters indragning
och i sådant afseende anfört, att under förmanskap af öfverinspektoren vid
tullbevakningsinspektionen härstädes utöfvades närmaste befälet öfver kustoch
skärgårdsbevakningen mellan Gefle och Nyköpings tullkammaredistrikt
af en bevakningskontrollör. Erfarenheten hade emellertid under den
senare tiden visat, att all erforderlig uppsigt å de tre inom detta skärgårdsområde
anställde jaktuppsyningsmän kunde handhafvas af bemälde öfverinspektor
ensam, och styrelsen hemställde derföre, att bevakningskontrollörstjensten
tillika med de tre jaktbåtsmanssysslor, hvilkas innehafvare utgjorde
besättning å kontrollörens tulljakt, måtte blifva indragna vid hans egen eller
någon af jaktbåtsmännens afgång eller frivilliga öfvergång på indrngningsstat,
så att, när ledighet i endera af befattningarne inträffade, innehafvarne
af alla de öfriga skulle på indragningsstat öfverföras med bibehållande derå
af sina ordinarie löner enligt 1874 års stat; börande deras aflöning under
tiden jemväl efter samma stat utgå.
Senast vid regleringen af tullverkets stater för år 1869 förordnades
i afseende på organisationen af kustbevakningen i vestra tulldistriktet, att
densamma borde i då beslutadt omfång förändras från landt- till sjöbevakning,
dock endast i mån som tjensteinnehafvare vid bevakningen till lands
från sina sysslor afginge eller sjelfve medgåfve sin öfverflyttning på indragningsstat.
Af sistnämnde slags befattningar blefvo emellertid de inom Göteborgs
tullkammaredistrikt anställde två kustsergeanter till häst bibehållne
såsom behöfliga för utöfvande af förmanskap öfver det då ännu qvarvarande
betydligare antalet af kustvakter till häst och fot, och i sådant afseende
stationerades den ena vid Nya varfvet invid Göteborg och den andra i
Kongsbacka; men då den beslutade förändringen nu kunnat i den norra
fördelningen genomföras, så har uppå distriktchefens förslag generaltullstyrelsen
hemställt, att den ene af dessa på stat ännu qvarstående kustsergeantstjenster
till häst, nemligen den, hvars innehafvare vore förlagd vid Nya
varfvet, måtte indragas vid hans afgång eller när han ville låta sig på indragningsstat
öfverflyttas.
56 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Yid sistberörda regleringstillfälle blef jemväl en kustvaktstjenst till
häst på Hisingön bibehållen för att tjena till fortskaffande af ordres och
andra meddelanden mellan sjöbevakningen på södra sidan af nämnda ö och
den norr derom å Nordre eif stationerade tullsnipa. Då likväl, efter hvad
anmäldt blifvit, dessa meddelanden numera kunde genom åstadkommen sjöbevakning
befordras, tillstyrkte styrelsen vidare, att en kustvaktstjenst till
häst också måtte i enahanda ordning blifva indragen, hvarefter i staten för
Göteborgs tullkammardistrikt komme att af kustbevakningen till lands qvarstå
endast en kustsergeant och en kustvakt till häst, hvilka ännu voro i
södra fördelningen behöfliga, dels emedan någon afgång icke ännu egt rum
inom dervarande kustvaktspersonal till fot, dels för att, vid de oftare der
inträffande strandningstillfällen, lämplig person måtte vara till hands, som
kunde leda bevakningens åtgärder, och dels för vinnande af snabb förbindelse
med bevakningen i "Warbergs distrikt.
Utöfver likaledes genom statsregleringen för år 1869 beslutadt utbyte
äfven inom Halmstads tullkammaredistrikt af kustbevakningen till lands mot
sjöbevakning, hade, i enlighet med vederbörande distriktchefs förslag, generaltullstyrelsen
hemställt, att af de för sagda tullkammaredistrikt ännu i staten
bibehållna fyra kustvakter till fot, två måtte ställas på indragning att försiggå
vid inträffande afgång eller frivillig öfverflyttning på indragningsstat,
samt att i stället för inrättande i utbyte mot desses och förut till indragning
beslutade landtbevakningstjenster, utaf sex kustvaktssysslor till sjös
jemte tolf kustroddaretjenster, som staten nu upptoge, sjöbevakningen måtte
inskränkas till fem kustvakter till sjös med tio roddare, hvilken styrka funnits
under nuvarande förhållanden vara tillräcklig; börande intilldess och i
mån som indragning icke kunnat ske af de nu dertill föreslagna två kustvaktstjensterna
till fot, de två eller den ene i tjensten yngste af kustvakterna
åtnöjas med den i 1874 års stat för sådana bevakningsbetjente upptagna
aflöning.
Yid senaste två tillfällen för reglering af tullverkets utgiftsstater,
hade i afseende på kustbevakningen i Skåne generaltullstyrelsen erinrat,
hurusom den då nyligen afslutade deklarationen mellan Sverige och Danmark
af den 22 September 1871 visserligen visat sig hafva varit mycket
gynnsam för hämmandet af den smugglingsrörelse, som under en längre ''
tidsföljd bedrifvits på Skånes midt emot Seland belägna kuster, samt att den
erfarenhet, som under den korta tid, bestämmelserna i denna deklaration
varit tillämpade, redan vunnits, berättigade till den säkra förhoppning, att
det inrotade missbruket skulle komma att äfven i denna landsort i det närmaste
upphöra, men att det emellertid läge för öppen dag, att sagda orfa
-
57
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
renhet då ännu varit alltför kort för att på den skulle kunnat byggas något
förslag om omedelbar minskning uti eller väsendtligare förändring af de
förefintliga bevakningsanstalterna. Den enda åtgärd, hvartill omständigheterna
intill tiden för den sista statsregleringen kunnat gifva anledning, hade
varit att bereda indragning efter hand af den på den ifrågavarande kusten
stationerade landtbevakning samt i mindre mån i stället öka sjöbevakningen,
hvilken förändring, när och alltefter som den hunne genomföras, borde
leda till en betydande minskning i omkostnaderna. Början till en sådan
förändring hade ock blifvit af generaltullstyrelsen gjord genom att lemna en
ledigblifven kustvaktssyssla till fot otillsatt, och styrelsen hemställde vid berörda
tillfälle att, jemte godkännande häraf, Eders Kongl. Maj:t täcktes
tillåta att, för åstadkommande successive af den omförmälda förändringen,
generaltullstyrelsen måtte, i mån som ledigheter i landtbevakningen inom de
Skånska tullkammardistrikten uppstode, tillåtas halla sysslorna, med eller
utan förordnanden derå efter hvad behofvet i hvarje särskildt fall kunde
pröfvas fordra eller medgifva, vakante, för att framdeles, uppå förslag af
styrelsen, definitivt indragas och blifva ersatte af förökad sjöbevakning, så
att derigenom måtte, bland annat, kunna vinnas den besparing i utgifterna
för tullkontrollernas handhafvande, hvartill den afslutade deklarationen borde
och otvifvelaktigt skulle leda.
Till en sådan slutlig förändrad anordning af kustbevakningen i Skåne
har generaltullstyrelsen, vid hvars berörda underdåniga framställning Eders
Kongl. Maj:t täcktes låta bero, trott tiden nu vara inne och derföre, under
förutsättning af bifall till hvad styrelsen komme att i sagda afseende föreslå,
till en början tillstyrkt, att, såsom en följd af den minskning i personal,
hvilken hufvudsakligen i Helsingborgs tullkammaredistrikt härvid skulle uppkomma,
sammanslagning af der nu varande två kustchefstjenster till en
måtte ega rum. Utaf dem, som nu innehade dessa befattningar, vore den
ene af så framskriden ålder och den andre af en genom långvarig sjuklighet
så försvagad helsa, att chefsskapet öfver de sålunda till en förenade båda
fördelningarne ej kunde någondera anförtros, hvarföre styrelsen ock hemställde,
att den förre, i fall han, som vid nästa års ingång blefve berättigad
att vid afskedstagande komma i åtnjutande af hel pension, icke från tullverket
med sin för år 1874 innehafvande ordinarie lön afginge, måtte, likasom
den senare, få af generaltullstyrelsen på indragningsstat öfverfiyttas, en
hvar med bibehållande derå af ordinarie löner enligt berörda års stat.
I sammanhang härmed har styrelsen jemväl föreslagit, att den del af
Landskrona tullkammaredistrikt, som nu tillhörde Helsingborgs södra kustchefsfördelning,
må i följd af dennas förening i öfrigt till en med den
norra blifva lagd till Malmö fördelning.
Bill. till Biksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Af4.
8
58 Bil. N:o 0 b) till Kongl. Maj:h Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Såsom jag redan nämnt, blef i förening med besluten om en med nu
för Skåne föreslagna lika förändring af kustbevakningen inom vestra tulldistriktet
förordnadt, att den skulle ia åstadkommas endast i mån af innehafvarnes
utaf kustbevakningstjenster till lands öfvergång med eget begifvande
på indragningsstat, der ledighet i sysslorna eljest icke uppstode, och
vid nu tillstyrkta fullföljd inom sistnämnda distrikt af den långt härförinnan
der påbörjade nya anordningen, har, såsom också redan är nämnd t., generaltullstyrelsen
icke heller ansett sig böra frångå detta förfaringssätt, emedan
det ytterligare dröjsmål med genomförandet, som derigenom på denna för
smugglerirörelse mindre blottställda kust uppkomma, kunnat antagas vålla
mindre olägenhet för det allmänna, än den af statsverkets betungande på
en gång med löneutbetalningar i så väl aflöniugs- som indragningsstat, och
man tillika undveke att mot de kustbevakningsbetjente, som nu blefve ställda
på indragning, göra gällande ett till vägagående, som man icke användt mot
deras till de i grannskapet varande posteringarne hörande kamrater.
Uti södra tulldistrikt!-t åter vore förhållandet väsendtligen olika deri,
att regleringen omfattade en vida större personal, i följd hvaraf dess genomförande
under samma vilkor som i vestra distriktet skulle komma att medtaga
synnerligt lång tid, derunder bevakningsanordningarne lösrycktes ur
sitt nödvändiga sammanhang och möjligen lemna de betänkliga luckor i
bevakningskedjan. Styrelsen ansåge derför nödigt, att förändringen genast
finge gå i verkställighet genom den öfverflödiga eller oanvändbara personalens
omedelbara öfverflyttning på indragningsstat. Rättigheten för Eders
Kongl. Maj:t att dit, när helst det allmännas bästa så fordrade, men med
ordinarie löneförmånernas bibehållande, förflytta statens tjenare, och följaktligen
äfven skyldigheten för desse att sådant sig underkasta, ansåg styrelsen
ock vara ostridiga, och att hvarken den förra försvagades eller den senare
förminskades af de undantag derifrån, som för tullpersonalen på den sistförflutna
tiden skett i fall, då, vid beslutade tjensteindraguingar, statens och
tjenstemannens ömsesidiga fördel derigenom icke med hvarandra kommit i
strid.
Generaltullstyrelsen hemställde alltså att, på sätt dess förslag till aflöning,
sstat utvisade, af de i 1874 års enahanda stat upptagna 14 kustsergeantstjenster
och 6 kustvaktssysslor till häst samt 128 kustvaktstjenster
till fot endast så många måtte blifva bibehållna, som af särskilda lokala
förhållanden pröfvats vara behötiiga, dels för sammanbindandet af sjöbevakningens
patruller och dels för öfvervakandet af sådana platser, a hvilka
angeläget funnits vara, att trafiken underkastades eu mera oafbruten tillsyn
än som af sjöbevakningen kunde i följd af beskaffenheten utaf dess verksamhet
utöfvas samt att i sådant afseende indragning finge ega rum utaf 6
kustsergeantstjenster och ti kustvaktssysslor till häst samt 5(5 kustvakts
-
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 5 9
tjenster till fot mot det att dessa ersattes af en kustsergeants- och 9 kustvaktssysslor
till sjös jemte 26 kustroddaretjenster, äfvensom att en sådan
förändrad bevakningsanordning finge på det sättet blifva bragt till fullbordan,
att de bland innehafvarne utaf sålunda till indragning föreslagna
sysslor, hvilka efter styrelsens bepröfvande befunnes antingen i allmänhet
vara mindre tjenstbara eller särskildt för sjötjenstgöring olämpliga eller som
icke voro villige att till sådan tjenstgöring öfvergå, skulle omedelbart på
indragningsstat med ordinarie lön enligt 1874 års stat öfverföras samt styrelsen
ega dels att genom användande af de öfrige och, i fall af behof, antagande
af nya bevakningsbetjente så skyndsamt genomföra regleringen, att
den kunde vara i sin helhet verkställd vid 1874 års utgång, dels ock att
till innehafvarnes af de tillkomna sjöbevakningstjensterna aflönande under
sistberörde år använda de i det årets lönestat för den indragna landtbevakningspersonalen
anslagna aflöningsbelopp, i mån som dessa vore eller blefvo
disponibla.
Vidare tillstyrkte generaltullstyrelsen, dels att tullstationen i Pataholm
inom sydöstra tulldistriktet, hvilken på senare tiden nästan upphört att af
sjöfarande besökas, måtte helt och hållet indragas vid den der anställde
uppsyningsmannens afgång eller frivilliga öfverflyttning på indragningsstat,
hvaremellertid dennes aflöning ansågs böra utgå enligt 1874 års stat, och
dels att, enär rörelsen vid tullstationen i Båstad inom södra tulldistriktet
jemväl på senare tiden, så betydligt aftagit, att de der förefallande tullgöromål
väl kunde ombesörjas mot det för tullkammarföreståndare vanliga arvodet
af 200 R:dr, den i Båstad nu lediga uppsyningsmanstjensten, som tillsvidare
hölles vakant, måtte indragas och ett arvode till nyssnämnde belopp
för tullstationsgöromålens uppehållande i stället anvisas.
Härförutan och i öfverensstämmelse med hvad vederbörande tulldistriktschef
jemväl föreslagit har styrelsen hemställt, att två af de nuvarande
trenne kustvaktstjensterna till häst inom Kalmar tullkammardistrikt måtte,
såsom oumbärlige befunne, blifva indragna vid innehafvarnes afgång eller
öfverföring med eget begifvande på indragningsstat, hvaremellertid de två i
tjensten yngste kustvakterna borde åtnöjas med sina i 1874 års stat upptagna
aflöningsförmåner.
Likaledes har generaltullstyrelsen ansett personalen vid tullbevakningen
i Wisby kunna, i anseende till den jemförelsevis mindre lifliga handelsoch
sjöfartsrörelsen derstädes, något minskas och fördenskull föreslagit indragning
vid blifvande ledighet af kammarskrifvaretjensten vid tullkammaren
på platsen mot anvisande i stället af ett skrifbiträdesanslag å 500 R:dr
samt jemväl vid blifvande ledighet eller innehafvarnes frivilliga öfvergång
på indragningsstat af två utaf de fem vaktmästaresysslorna derstädes; kommande
under tiden både kammarskrifvaren och de två bland vaktmästarna,
60 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
som räknade minsta antalet tjensteår, att åtnjuta aflöning; efter 1874 års
stat.
Slutligen och enär den särskilda af en uppsyningsman samt en redan
på indragning ställd vaktmästare bestående tullbevakning, som sedan längre
tid tillbaka varit stationerad å landthamnen Westergarn på Gotland, hvilken
hamnplats vore belägen på icke större afstånd än f mil från den med bevakningspersonal
af en tullinspektor och en tullvaktmästare försedda Klinte
hamn, hädanefter kunde umbäras, tillstyrkte generaltullstyrelsen indragning
jemväl af uppsyningsmanstjensten vid Westergarn att försiggå vid innehafvarens
afgång eller hans, med bibehållande af ordinarie lönen enligt 1874
års stat, frivilliga öfverflyttning på indragningsstat, hvarvid äfven den ännu
qvarvarande vaktmästaren borde dit öfverföras; kommande under tiden uppsyningsmannens
aflöning att till honom utgå med det belopp, som 1874 års
lönestat upptoge.
Ofvergående derefter till framställning af den förändrade lönereglering
vid tullstaten, som enligt styrelsens tanke nu vore af behofvet högeligen påkallad
har styrelsen, efter en erinran om huru priset å nästan alla förnödenheter
under de senare åren stigit med belopp, som för vissa artiklar uppgå
ända till hundra procent, för andra åter och visserligen de flesta till mindre,
men likväl så att lefnadskostnaderna väsentligen stegrats, utan att anledning
förefunnes. att någon märkbar återgång häri vore att emotse, vidare
yttrat, att då vid den allmänna reglering af tullverkets aflöningsstat, som
uppå generaltullstyrelsens år 1867 dertill uppgifna förslag år 1869 provisoriskt
och år 1870 definitivt af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen antogs,
lönerna blefvo, efter sorgfälligt afvägande af hvad en hvar borde med afseende
å hans åligganden och samhällsställning tillkomma för att vid dåvarande,
på olika orter vidt skiljaktiga prisförhållanden hafva sin skäliga bergning
bestämda, så skulle nu kunna synas enklast, beqvämligast och riktigast
att, efter uträknande af medeltalet utaf sedermera timade prisförhöjningar,
hvarje lönebelopp blefvo i samma mån ökadt. Yid vissa embetsverk och
stater kunde ett sådant tillvägagående ock vara ändamålsenligt, men för
tullverket med sin öfver hela landet spridda tjenstepersonal vore det ingalunda
lämpligt. Ännu vid tiden för sista allmänna reglering ställde sig priserna
väsentligen olika på skilj da orter. De stode öfver hufvud högst i
•Stockholm och Göteborg samt lägre i andra trakter af landet, ehuru icke
lika öfverallt. Nu deremot hade genom utvidgade kommunikationer, som
satt flera orter i en snabb och liflig samfärdsel med hvarandra, genom ökad
export icke blott af jordbrukets utan äfven af en uppdrifven ladugårdsskötsel
alster, genom en stegrad verksamhet i landets inre och norra delar för
tillgodogörande och utförsel af bergverks-, och skogsprodukter, priserna på
födoämnen och nästan alla andra lefnadsförnödenheter blifvit icke allenast
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 61
öfver allt förhöjda utan ock i vida mera omfattande mån än tillförene emellan
olika orter så utjemnade, att, om de också i allmänhet ännu stodo något
högre i Stockholm och Göteborg, skiljaktigheten i det hela dock icke kunde
anses vara af den framstående betydelse, att väsentligt olika aflöningsbelopp
på ett sådant förhållande allena hädanefter kunde med rättvisa grundas;
hvarföre ock en förhöjning med viss procent af nuvarande, under andra förhållanden
bestämda lönebelopp icke vidare skulle vara förenlig med tillbörligt
afseende å rättvisa aflöningsgrunder.
Vidare vore vid tullverket att taga i betraktande hvad som icke i allmänhet
eller åtminstone i mindre mån torde hafva någon motsvarighet vid
andra verk och stater, nemligen de fluktuationer i sjöfarts- och handelsrörelsen,
som föranledde betydlig tillväxt deri på en ort samtidigt med stillestånd
och med nedgående i en annan. Der tillväxten egde rum, fordrades större ansträngning
och vaksamhet hos tullbevakningspersonalen, — tyngde ett med
ökad tulluppbörd förenad! icke blott trägnare arbete utan äfven högre ansvar
på chefsskapet för denna personal, under det motsatsen inträffade å ort,
der rörelsen vore i nedgående. Äfven derefter måste aflöningen lämpas och
jemväl dessa omständigheter lade hinder i vägen för de äldre lönernas förhöjande
med en viss för alla lika procent.
Generaltullstyrelsen hade derföre ansett sig pligtig att, med noga aktgifvande
på dessa och andra inverkande förhållanden, behandla hvarje särskild
aflöningspost för sig och föreslå det belopp, som funnits i hvarje fall erforderligt,
och hvarvid af nu antydda anledningar inträffat, att förhöjning, som för
tjensteman på ett ställe vore ganska ringa, måst för hans vederlike på annan
ort göras jemförelsevis hög.
Vid den sålunda företagna allmänna omarbetning af förslag till tullverkets
aflöningsstat, hade styrelsen derjemte funnit sig- böra fästa uppmärksamheten,
bland annat, på gällande särskilda föreskrifter rörande tulltjenstemäns
pensionsrätt vid afskedstagande, hvilka föranledde behofvet af aflöningens
fördelning under olika titlar af lön och tjenstgöringspenningar i sådana
vexlande proportioner, att den med förhållandena icke fullt hemmastadde
lätt frestades att deri se principlöshet eller godtycke.
Med undantag för generaltulldirektören, om hvars pensionsrätt vid afskedstagandet
särskild! vore stadgadt genom Kongl. brefven den 24 November
1824 och den 14 Oktober 1856, hade medelst Kongl. brefvet den
18 November 1836 den pension, som tullverkets öfviga embets- och tjensteman
samt betjente efter uppnådd full pensionsålder kunde undfå, blifvit, i
olikhet med hvad som vore gällande för rikets öfriga civila tjenstemannapersonal,
bestämd att utgå med lika belopp som den ordinarie lönen. Detta
hade städse gjort nödvändigt att vid löneregleringar för tullverket fördela
aflöningen i “två hufvudtitlar, af hvilka den, som ansetts böra ligga till grund
H2 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
för pensionsrätter!, benämnts ordinarie lön och hvad derutöfver funnits böra
under tiden för sysslans utöfvande en hvar tillkomma kallats tjenstgöringspenningar.
Derjemte vore enligt nådiga brefvet af den il November 1870
den egentliga bevakningspersonalen bibehållen vid derförut samtlige tjensteman
medgifna, men då för andra än de nyssnämnda upphörda rätt att redan
vid tidigare lefnads- och tjensteålder än den i allmänhet föreskrifna afgå
med sådan hel pension, äfvensom att vid ännu yngre ålder i lefnad och
tjenst samt vid inträffad oförmögenhet till tjenstgöring få afsked med en
fjerdedel, half eller ända till trefjerdedels pension.
Då nu af flera gånger tillförene andragna och godkända skäl, hvilka
ansåges nu icke behöfva åter upprepas, aflöningen för tullverkets tjensteman
hittills varit och, synnerligen hvad lokalförvaltningen angår, fortfarande torde
blifva fastställd till högre belopp på det hela än för andra'' motsvariga sysslor,
men pensionerna vid afskedstagande!, om do ock måste ställas i någorlunda
efter aflöningen lämpadt förhållande, likväl hvarken kunde eller borde
till något väsentligen högre belopp än för andra jemförliga civila tjensteman
bestämmas, så läge häri ett hinder för sådant möjligen af andra embetsverk
ifrågasatt allmänt ordnande af lönerna, att endast så stor del, nemligen en
fjerdedel af det hela, som, enligt hvad genom nådiga cirkuläret af den 9
November 1860 vore stadgadt, skall af em bets- och tjensteman afslås, när
vid honom med gifven tjenstledighet eller eljest förekommande hinder för
tjenstens utöfvande annan person måste dertill förordnas, vore att såsom
tjenstgöringspenningar betraktas och öfriga tre fjerdedelar såsom ordinarie
lön. Men fastän styrelsen sålunda med hänsigt till pensionsrätten för de till
lokaltullförvaltningen hörande tjensteman och betjente ausåge en annan fördelning
af aflöningen i ordinarie lön och tjenstgöringspenningar, än den nyss
anförda, böra fortfarande bibehållas, på sätt det bifogade förslaget till aflöningsstat
närmare utvisade, tvekade dock styrelsen icke art hemställa om sålunda
förändrad föreskrift i fråga om hvad tjensteman och betjente vid
lokaltullförvaltningen skulle under tjenstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall till vikarie af sina löneförmåner afstå, art detta, likasom redan nu
egde rum hos general tullstyrelsen och i allmänhet för civila tjensteman torde
iakttagas, bestämdes till en fjerdedel af hela aflöningen, under hvad benämning
den än månde utgå.
Under do sisiförflutna (io åren hade en del af tullpersonalen, nemligen
kammarskrifvare samt öfver- och uuderbetjente å vissa orter fått efter
viss tids anställning i tjensten komma i åtnjutande af s. k. ålderstillägg.
Till en början afsedt endast för sådana platser, der trägnare tjänsteåligganden
eller högre lefnadskostnad syntes göra särskild lönetiiläkning behöflig,
hade denna småningom, efter som dessa förhållanden förändrats eller utjemnats,
blifvit äfven till personalen å andra orter än de först bestämda utsträckt,
(33
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o l om Statsverket 1874.
och i mån som sådant skett hade anspråk på delaktighet i denna förmån
.framställts från än flora håll. Under nu för handen varande öfver allt
någorlunda lika lefnadskostnader förefunnes icke längre fullt och lika gällande
skäl att undantagsvis tilldela den lägre tullpersonalen å vissa orter
berörda lönetillägg, och då afiöningen till de embets- och tjensteman, hvilka
hittills saknat sådan förmån, likasom den icke varit, ingalunda hädanefter
komme att blifva mindre noggrannt efter ver kliga behofvet afpassad, än för
de tjensteman, som lätt ålderstillägg åtnjuta, fordrade billighet och rättvisa,
att, om de senare skulle dervid bibehållas, förmånen blefve äfven för de
förre medgifven. Den blefve då, hvad den egentligen borde vara, en slags
af ålder i tjensten beroende befordran i graden, och dess antagande som
allmän löneregulafor tilläte, att det primitiva eller normala aflöningsbeloppet
kunde sättas i någon mån lägre än eljest vederbort. Det vore på dessa
grunder generaltullstyrelsen i sammanhang med den förevarande statsregleringen
trött sig böra föreslå, att, med upphäfvande af allt hvad hittills varit
angående ålderstillägg inom tullverket stadgadt, sådan förmån måtte tillerkännas,
bland andra, alla vid lokaltullförvaltningen anställda embets- och tjensteman
till de i aflöningsstats-förslaget upptagna belopp af högst 1,000 R:dr
och lägst 100 R:dr, att utgå med ena hälften efter fem och med den andra
hälften efter tio års ordinarie tjenstetid sålunda, att vederbörande skulle af
deras lönetillägg komma i åtnjutande med månaden näst efter den, då de
under den ena eller andra tidsperioden innehaft den tjenst, till hvilken ålderst,
illägget hörde, hvarförutom generaltullstyrelsen ansåge böra stadgas, att,
vid transport från eu tjenst till en annan i samma grad, den tid finge tillgodoräknas,
som tjenstemannen redan i graden innehaft ordinarie befattning,
äfvensom att i detta hänseende hädanefter mätte, såsom hittills, undantagsvis
medgifvas, att de vaktmästare eller kustvakter, h vilka befordrades till
uppsyningsman och redan i sin förra tjenst varit berättigade till lika ålderstillägg,
som åtföljde uppsyningsmanstjensten, måtte få räkna sig tjenstgörmgstiden
i vaktmästare- eller kustvaktsgraden till godo, men att, vid all
annan befordran från lägre till högre tjenstegrad, första ålderstillägget ej
finge tillträdas förr än efter fe in års anställning i den nya tjensten.
Vidare torde i afseende å ålderstilläggsafdeiningen böra uttryckligen
stadgas, att denna löneförmån skall vid lokalförvaltningen helt och hållet
hänföras till tjenstgöringspenningar och således icke få inverka på pensionernas
belopp.
Hvad nu anginge de särskilda lönebeloppen, hade generaltullstyrelsen,
med sorgfälligt afvägande utaf ofvan anförda, på ett rättvist bestämmande
af lönebeloppen inverkande särskilda förhållanden, funnit sig böra uti nu för
nedannämnde tjensteman och betjente utgående aflöningar föreslå följande
förhöjningar, nemligen för
64 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
öfverinspektorerne vid packhusinspektionerna i Stockholm och Göteborg
från 7,000 till 8,000 R:dr hvardera, bestående i ordinarie lön 4,000
R:dr, tjenstgöringspenningar 3,000 R:dr och ålderstillägg 1,000, R:dr att,
enligt den allmänna regeln, komma tjensteinnehafvarne till godo med 500
R:dr efter fem och med öfriga 500 R:dr efter tio års anställning i sysslan;
öfverinspektorerue vid tullbevakningsinspektionerna härstädes och i
Göteborg, hvilka nu åtnjöte, den förre, som hade fri bostad, 5,000 R:dr, och
den senare, som sådan saknade, 5,500 R:dr — till 6,000 R:dr för öfverinspektoren
i Stockholm, så fördelade, att 4,000 R:dr utgjordes af lön, 1,000
R:dr af tjenstgöringspenningar och 1,000 R:dr af ålderstillägg, samt till 6,500
R:dr för hans vederlike i Göteborg, nemligen 4,000 R:dr i lön, 1,500 R:dr i
tjenstgöringspenningar och 1,000 R:dr i ålderstillägg;
tullförvaltarne vid uppbörds- och nederlagskontoren i Stockholm och
Göteborg samt i städer med uppbörd, öfverstigande en half million R:dr eller,
jemte dessa begge platser, uti Malmö och Norrköping, från 5,500 R:dr hvardera
till 7,000 R:dr, deraf 4,000 R:dr i lön, 2,000 R:dr i tjenstgöringspenningar
och 1,000 R:dr i ålderstillägg;
tullförvaltarne vid packhusinspektionerna här och i Göteborg från
6.000 R:dr likaledes till 7,000 R:dr, men fördelade med 3,500 R:dr i lön,
2,500 R:dr i tjenstgöringspenningar och 1,000 R:dr i ålderstillägg;
tullförvaltarne i Gefle, Helsingborg, Landskrona, Kalmar och Sundsvall
från 4,500 och 5,000 R:dr till 6,000 R:dr eller 3,500 R:dr i lön, 1,500
R:dr i tjenstgöringspenningar och 1,000 R:dr i ålderstillägg;
tullförvaltarne i Yarberg, Halmstad, Ystad, Åhus, Carlshamn, Carlskrona,
Westervik, Yisby, Söderhamn, Hernösand, Umeå, Haparanda, Jönköping
och Carlstad från 3,500 och 4,000 R:dr till 5,000 R:dr, nemligen
3.000 R:dr såsom lön, 1,000 R:dr i tjenstgöringspenningar och 1,000 R:dr
i ålderstillägg;
tullförvaltarne i Uddevalla, Strömstad, Trelleborg, Cimbrishamn, Oskarshamn,
Hudiksvall, Piteå och Luleå -från 3,000 R:dr till 4,500 R:dr, deraf
2,500 R:dr i lön, 1,000 R:dr i tjenstgöringspenningar och 1,000 rdr i
ålderstillägg;
tullförvaltarne i Marstrand, Sölvesborg och Dufed från 2,500 R:dr och
3.000 R:dr till 4,000 R:dr, bestående i 2,000 R:dr såsom lön, 1,000 R:dr
såsom tjenstgöringspenningar och 1,000 R:dr i ålderstillägg;
tullförvaltarne i Grisslehamn, Nyköping, Falkenberg och Mem från
2.000 och 2,500 R:dr till 3,500 R:dr, fördelade med 2,000 R:dr i lön, 700
R:dr i tjenst göringspenningar och 800 R:dr i ålderstillägg;
konfiskationsinspektorerne och tullkassörerne i Stockholm och Göteborg
från 5,000 R:dr till 6,000 R:dr, deraf 3,500 i lön, 1,500 R:dr i tjenstgöringspenningar
och 1,000 R:dr i ålderstillägg;
Bil, N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Vrop. N:o 1 om Statsverk,et 1874. 65
packhusinspektor^! i Malmö från 5,000 r:dr till 6,500 r:dr, nemligen
3,500 r:clr såsom ordinarie lön, 2.000 r:dr i tjenstgöringspenningar och 1,000
r;dr i ålderstillägg;
tullbevakningsinspektoren derstädes från 3,000 r:dr till 5,000 rxlr eller
3.000 r:dr i lön, 1,000 r:dr såsom tjenstgöringspenningar och 1,000 r:dr i
ålderstillägg;
kontrollörerna vid tullkamrarne i Stocldiolin, Göteborg, Malmö och Norrköping
från 4,500 r:dr till 6,000 r:dr, fördelade i 3,000 r:dr såsom lön,
2.000 rxlr i tjenstgöringspenningar och 1,000 rxlr i ålderstillägg, hvilken
aflöning jemväl torde tilläggas den nyinrättade kontrollörstjensten vid nederlagskontoret
i Stockholm;
kontrollörerne vid bevakningsinspektionerne i Stockholm och Göteborg
samt vid tullkamrarne i Gelio, Helsingborg, Landskrona, Kalmar och Sundsvall
från 3,500 och 4000 rxlr till 5,000 rxlr, bestående i lön 3,000 r:dr,
tjenstgöringspenningar 1,000 rxlr och ålderstillägg 1,000 rxlr;
förste kontrollörerna vid packhusirspektionerne i Stockholm och Göteborg
samt kontrollörerne vid tullkamrarne i Ystad, Carlshamn och Carlskrona
från 3,500 till 4,500 rdr, nemligen 2,500 r:dr i lön, 1,000 r:dr i tjenstgöringspenningar
och 1,000 r;dr i ålderstillägg;
kontrollörerne vid packhusinspektionerne här och i Göteborg, andre
kontrollörerne vid tullkamrarne i Stockholm och Göteborg samt bokhållaren
vid tullkammaren i Malmö, den der ock rätteligen borde benämnas andre
kontrollör äfvensom kontrollören vid tullkammaren i Yisby från 3,000 r:dr
till 4,000 r:dr, nemligen lön 2,500 rdr, tienstgöringspennngar 500 r:dr och
ålderstillägg 1,000 r:dr;
kontrollörerne vid Oharlottenberg, Höganäs och Melen från 1,800 och
2,000 rxlr till 3,000 rxlr, deraf 1,800 rxlr i lön, 600 rxlr såsom tjenstgöringspenningar
och 600 rxlr i ålderstillägg;
tullfiskalerna i Göteborg och södra distriktet från 2,000 och 2,600
R:dr till 3,500 R:dr, nämligen i lön 2,000 Rxlr, i tjenstgöringspenningar
700 Rxlr och såsom ålderstillägg 800 R:dr;
kammarskrifvarne i Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö från
nu egande i allmänhet 1,400 Rxlr, men de vid packhusinspektionerne anställde
1,600 R:dr med rätt till ålderstillägg af 400 Rxlr eller högst 1,800
å 2,000 Rxlr, till 3,000 Rxlr, bestående i lön 1,500 R:dr, tjenstgöringspenningar
500 Rxlr samt ålderstillägg 1,000 Rxlr;
kammarskrifvarne vid tullkamrarne i Gelie, Halmstad, Landskrona,
Calmar, Norrköping och Sundsvall från innehafvande aflöning, den i Norrköping
1,400 Rxlr och de öfrige af 1,200 R:dr till 2,400 rdr, deraf 1,500
Rxlr i lön, 300 R:dr i tjenstgöringspenningar och 600 R:dr i ålderstillägg;
Bill. till Bilsd. Prof, 1874. 1 Samt. 1 Afd. 9
(ili Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.B Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
inspektören i Sodertelje äfvensom samtlige öfrige inspektörer från aflöningsbelopp
utaf ömsevis 1,400, 1,500 och 1,800 R:dr till 2,500 R:dr,
deraf 1,600 R:dr i lön, o00 R:dr i tjenstgöringspenningar och 600 Rdr
i ålderstillägg;
öfveruppsyningsman nen i Stockholm, Göteborg och Helsingborg från
dels 1,600 R:dr och dels 1,800 R:dr, nemligen de som hörde till nederlagskon
toren i de begge förstnämnda städerna, med rätt till ålderstillägg
af högst 500 R:dr eller sammanlagdt 2,100 å 2,300 R:dr till 3,000 R:dr,
bestående i lön af 1,500 R:dr, tjenstgöringspenningar 500 R:dr och ålderstillägg''
1,000 R:dr;
samtlige öfrige öfveruppsyningsmän från lönebelopp af 1,200 R:dr,
1,400 R:dr, 1,600 R:dr och med inberäknadt ålderstillägg, der sådant redan
vore medgifvet, 1,900 R:dr till 2,400 R:dr, nemligen 1,500 R:dr i lön, 300
R:dr i tjenstgöringspenningar och 600 R:dr i ålderstillägg;
uppsyningsman i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg från
1 500 R:dr till högst 1,800 R:dr, sålunda att lönen utgjorde 1,000 R:dr,
tjenstgöringspenningarne 500 R:dr och ålderstillägget 300 R:dr;
samtlige uppsyningsmännen å andra ställen från 900 R:dr, 1,000 R:dr,
1,050 R:dr och 1,100 R:dr till 1,500 R:dr, deraf 900 R:dr i lön, 300 R:dr
i tjenstgöringspenningar samt 300 R:dr i ålderstillägg;
vaktmästarne i Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö från
1,200 R:dr, hvaraf 300 R:dr bestå i ålderstillägg, till 1,500 R:dr, fördelade
i lön af 800 R:dr, tjenstgöringspenningar 400 R:dr och ålderstillägg 300 R:dr;
vaktmästarne i Gefle, Halmstad, Landskrona, Ystad, Kalmar, Norrköping
och Sundsvall från 700 R:dr i Sundsvall, 1,000 R:dr i Halmstad
samt 1,100 R:dr på de öfriga platsnrna, deri inberäknadt ålderstillägg å
300 R:dr till 1,300 R:dr, nemligen 700 R:dr i lön och 300 R:dr i tjenstgöringspenningar
samt 300 R:dr i ålderstillägg;
vaktmästarne i Sandhamn, Dalarö, Härhamra och Landsort, Utö och
Hufvudskär, Furusund, Öregrund, Sodertelje, Grisslehamn, Nyköping, Marstrand,
Uddevalla, Strömstad, Warberg, Falkenberg, Trelleborg, Oimbrisharnn,
Åhus, Sölvesborg, Karlshamn Karlskrona, Oskarshamn, Westervik,
Visby, Hudiksvall, Söderhamn, Hernösand, Umeå, Piteå, Luleå, Haparanda,
Jönköping, Karlstad, Charlottenberg och Östersund från 600 R:dr, 700 R:dr
och 800 R:dr till 1,050 R:dr, bestående af 600 R:dr i lön, 300 R:dr i
tjenstgöringspenningar och 150 R:dr i ålderstillägg;
samtlige vaktmästarne på öfriga ställen från 600 R:dr och 700 R:dr
till 950 R:dr, nemligen 500 R:dr i lön, 300 R:dr i tjenstgöringspenningar samt
150 R:dr i ålderstillägg;
roddarne i Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö från en med
ålderstillägg å tillhopa 100 Rdr förenad aflöning af högst 800 R:dr till
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 67
1,050 R:dr, hvaraf lönen skulle utgöra 600 R:c!r, tjenstgöringspenningarne
300 R:dr och ålderstillägget 150R:dr;
roddarne i Gefle och Kalmar från 600 R:dr, deri inberäknadt ålderstillägg
af högst 100 R:dr, till 950 R:dr, fördelade i lön 500 R:dr, tjenstgöringspenningar
300 R:dr och ålderstillägg 150 R:dr;
samtlige roddarne å öfriga platser från 500 R:dr och å ställen, der
ålderstillägg förut varit medgifvet, högst 600 R:dr till 800 R:dr, nemligen
lön 500 Rdr, tjenstgöringspenningar 200 R:dr samt ålderstillägg 100 R:dr;
befälhafvaren för kustbevakningen i Skåne från 5,000 R:dr till 6,500
R:dr hvaraf ordinarie lön 4,000 Rdr. tjenstgöringspenningar 1,500 R:dr och
ålderstillägg 1,000 Rdr;
kustcheferne i Halmstad, Helsingborg, Malmö och Ystad från 2,000
r:dr till 3,500 Rdr, bestående i lön 2,000 r:dr, tjenstgöringspenningar 500
r:dr och ålderstillägg 1,000 r:dr;
kustsergeanterna till häst och sjös i vestra och södra tulldistrikten samt
Blekinge från aflöningens med inberäknadt ålderstillägg af 500 r:dr, nuvarande
högsta belopp 1,400 r:dr till 1,700 r:dr, fördelade i lön af 900 r:dr,
tjenstgöringspenningar 300 r:dr och ålderstillägg 500 r:dr;
kustsergeanterna till häst och sjös å annan ort, nemligen i Kalmar
län och å Gotland, hvilka härförinnan saknat förmånen af ålderstillägg från
900 r:dr till 1,500 r:dr, hvarutaf såsom ordinarie lön 900 r:dr, tjenstgöringspenningar
300 r.dr och ålderstillägg 300 r:dr;
kustvakter till sjös i vestra och södra tulldistrikten samt Blekinge från
nu, med inbegrepp af 300 r:dr såsom högsta ålderstillägg, anvisade 1,000
till 1,200 r:dr, nemligen 600 rdr i lön, 300 rdr i tjenstgöringspenningar
och 300 rdr i ålderstillägg;
kustvakter ttll sjös i Kalmar län, hvilka icke tillförene fatt åtnjuta
ålderstillägg,; från 700 rdr till 1,050 rdr, bestående i lön 600 rdr, tjenstgöringspenningar
300 rdr samt ålderstillägg 1,050 rdr;
kustvakter till häst och fot i vestra och södra tulldistrikten samt i
Blekinge från deras, med inberälming af det ålderstillägg, de förut högst
kunnat erhålla eller 300 rdr, nuvarande aflöning af 900 rdr till 1,100 rdr,
nemligen 500 rdr i lön, 300 rdr i tjenstgöringspenningar och 300 rdr såsom
ålderstillägg;
kustvakter till häst å ort, nemligen Kalmar tullkammaredistrikt, der
ålderstillägg icke förut åtnjutits, från 600 rdr till 950 rdr, hvaraf 500
rdr i lön, 300 rdr i tjenstgöringspenningar och 150 rdr i ålderstillägg;
kustroddarne från dem nu dels med, dels utan ålderstillägg högst tillkommande
600 rdr till 800 rdr, nemligen lön af 500 rdr, tjenstgöringspenningar
200 rdr och ålderstillägg 100 rdr;
jaktuppsyningsmännen från dels 900 rdr och dels 1,000 rdr till
68 Bil N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
1,500 r:dr, bestående i lön 900 rdr, tjenstgöringspenningar 300 r:dr samt
ålderstillägg 300 r:dr;
jaktbåtsmännen i Umeå tullkammaredistrikt, hvilka hade särskildt bevakningsåliggande
äfven vintertiden, från 550 r:dr till högst 900 r:dr, hvaraf
i lön 500 r:dr, i tjenstgöringspenningar 300 r:dr och i ålderstillägg 100 r:dr;
jaktbåtsmän å andra orter från 500 r:dr till 800 r:dr, nemligen ordinarie
lön och ålderstillägg lika med de förre eller respektive 500 r:dr och
100 r:dr men i tjenstgöringspenningar endast 200 r:dr;
kustuppsyningsmän från 700 r:dr till 1,050 r:dr, deraf 600 r:dr i lön,
300 r:dr i tjenstgöringspenningar och 150 r:dr i ålderstillägg;
bevakningskontrollör i Carlstads tullkammaredistrikt från 1,500 r:dr
till 3,000 r:dr, bestående af 1,800 r:dr i ordinarie lön, 600 rdr i tjenstgöringspenningar
samt 600 rdr i ålderstillägg;
gränsridarne uti nyssnämnda samt Strömstads tullkammaredistrikt från
360 r:dr på förra och 600 r:dr på den senare orten till 950 rdr, hvaraf
500 r:dr i lön, 300 r:dr i tjenstgöringspenningar samt 150 r:dr i ålderstillägg;
biträdande kammarskrifvare, der sådana funnos, från 1,000 r:dr till
1,200 r:dr såsom tjenstgöringspenningar;
skritbiträd esa nsl a gen till tullkamrarne i Ystad, Norrköping, Söderhamn,
Sundsvall och Heruösand från 500 och 600 r:dr till 800 r:dr, hvaremot
såväl öfriga dylika anslag af dels 500 och dels 600 r:dr, der de nu
förefunnos, som ock samtliga anslagen å 200 r:dr hvardera till de tullverkets
ombud, som å en del platser voro under namn af tullkammareföreståndare
antagna, funnits kunna förblifva till beloppet oförändrade.
Härförutan hade oundgängliga tillökningar i båt- och hästlegor samt
reseanslag vid sysslor, för hvilka sådana erfordrades, blifvit gjorda på sätt
de i förslaget till aflöningsstat utförda beloppen skulle utvisa.
Hvad i öfrigt anginge innehafvarne af sådana embeten eller tjenster,
hvilkas indragning redan blifvit eller nu kunde blifva beslutad, ansåge generaltullstyrelsen
väl vara uppenbart, men icke dess mindre böra uttryckligen
förklaras, att de bland desse, på h vilkas eget val berodde, att vid tjena terna
qvarstå eller låta sig på indragningsstat förflyttas, skulle, så länge de vid
tjensterna qvarblefvo, i allmänhet vara pligtige att ånöjas med den aflöning
en hvar hittills åtnjutit. För de tjensteman åter, hvilkas rätt, vare sig att
tillträda högre lön, eller att, från syssla, som skulle upphöra, öfvergå på indragningsstat,
vore beroende på inträffande ledighet, hade likasom för en del
innehafvare af sådana nu till indragning föreslagna tjenster, hvilka skulle af
annan tjenst eller tjensteanslag ersättas, styrelsen ansett någon lämplig löneförbättring
under den tid, de voro skyldige att med den gamla aflöningen
åtnöjas vara af båda billighet och rättvisa påkallad.
I sådant afseende hemställde styrelsen, att särskildt till nedannämnde
tjensteman finge, så länge nämnda förhållanden dertill föranledde, utgå föl
-
Bil. N:o 6 b) till Konyl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 69
jande belopp af det för likartade ändamål afsedda anslaget till “öfvergångsaflöning“,
nemligen till
tullfiskalen i vestra distriktet, hvilken, sedan tulldistriktchefen derstädes
från sin till indragning bestämda befattning afgått, finge ökade åligganden
med kontroll å tulluppbörden, men derförinnan icke egde komma i åtnjutande
hvarken af redan för honom bestämd eller härförut ytterligare föreslagen
löneförhöjning, ett årligt dyrtidstillägg under tiden af 400 r:dr;
vaktmästaren vid bemälda distriktchefsembete, hvilken syssla komme
att indragas samtidigt med distriktchefens afgång, enahanda lönetillägg
af 200 r:r.
distriktchefssekreteraren och tullfiskalen i sydöstra distriktet, hvars
tjenst skulle indragas samtidigt med dervarande tulldistriktchefs afgång från
sin äfven till indragning bestämda befattning, ett sådant årligt lönetillägg af
400 r:dr; samt
kammarskrifvarne vid tullkamrarne i A7isby och Idernösand, af hvilkas
tjenster, den förres nu föreslagits till indragning, och den senares tillförene
blifvit till sådan åtgärd bestämd, likasom innehafvaren af den vid sistnämnde
tullkammare, för utbyte mot en uppsyningsmanstjenst, på indragning ställda
öfver uppsy ningsmanssyssl a, ett årligt dyrtidstillägg af 300 r:dr att af en
hvar af dem uppbäras så länge de vid sina tjenster qvarblefve;
hvarförutan generaltullstyrelsen funnit sig böra såsom af billighet högeligen
påkalladt underdånigst hemställa, att den vid inloppsstationen Klippan
i Göteborg stationerade tullinspektor, hvars befattning skulle vid hans
afgång utbytas mot en öfveruppsyningsmanstjenst, måtte förklaras berättigad
att, utöfver sin förra honom förbehållna något högre aflöning än, den som varit
bestämd för den blifvande öfveruppsyningsmannen, hädanefter få uppbära
så mycket som det lönebelopp, hvilket nu blefve fastställdt för öfveruppsyningsmanstjenster,
kunde komma att öfverstiga bemälde inspektörs enligt
1868 års stat egande löneförmåner.
Till sist har styrelsen i afseende på aflöningsstaten föreslagit, dels
att, då nya kommunikationsanläggningar inom Jemtland kunde göra
förflyttning af tullkammaren i Dufed till annan plats nödvändig, tullförvaltaren
och den öfriga tullpersonalen derstädes skulle såson vilkor för tillgodonjutandet
af de löneförbättringar, som kunde blifva dem beviljade, vara underkastade
skyldigheten af egen flyttning till sådan ny plats för tullkammaren,
och dels
att, sedan rörelsen vid den tullstation, benämnd Strand, inom Carlstads
tullkammaredistrikt, hvilken enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga medgifvande
fått provisoriskt inrättas med anledning af den tillkomna trafiken
på sjön Stora Lee, visat behofvet af stationens bibehållande tillsvidare, aflöningen
till föreståndaren för denna station hittills utgörande 1,200 r:dr och
70 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
bestridd ef extra medelsanslaget, måtte med ett till 1,600 r:dr förhöjdt belopp
få uppföras på ordinarie lönestaten, men dock endast såsom tjenstgöringspenningar,
på det att, om och när af skeende, redan ifrågasatta jernvägsanläggningar
eller af annan anledning stationen funnes böra indragas
eller till annan plats förläggas, hinder af föreståndarens anställning med
ordinarie lön icke måtte möta för hans omedelbara skiljande från uppdraget.
“I följd af hvad styrelsen sålunda föreslagit skulle för lokaltullförvaltningspersonalen
aflöningsstaten, hvari likväl de på ålder i tjensten beroende
belopp, som bestå i ålderstillägg, nu lika litet som tillförene kunnat
inräknas, komma att ökas med 291,955 kronor och således att höjas till
1,556,500 kronor.44
“Yid öfvervägande af detta förslag har jag, hvad först angår de af
styrelsen ifrågasatta ändringar i de särskilda tjensternas antal och beskaffenhet
å olika orter, icke funnit anledning till någon anmärkning.''4
“Likaledes och då, beträffande grunderna för den föreslagna aflöningsregleringen,
de af styrelsen framhållna särskilda förhållandena vid Tullverket
synas undantagsvis för detta verk påkalla eu afvikelse från den eljest i
allmänhet iakttagna proportionen emellan fast lön och tjenstgöringspenningar,
så har jag så mycket mindre något att erinra emot hvad styrelsen i sådant
afseende föreslagit, som detta, på sätt styrelsen ock anmärkt, icke lägger
hinder i vägen för meddelande af föreskrift, att den andel af löneförmåner,
som en vid lokaltullförvaltningen anställd tjensteman bör under tjenstledighet
för sjukdom eller annat laga förfall till vikarien afstå, skall utgöra en
fjerdedel af aflöningen i sin helhet, under hvad benämning den än må utgå.44
“Vidkommande åter ålderstillägget, i afseende hvarå styrelsen bland
annat föreslagit, att detta lönetillägg skulle få åtnjutas från och med månaden
näst efter den, hvarunder den föreskrifna tjenstetiden blifvit uppnådd,
så anser jag denna bestämmelse böra utbytas mot den för andra tjenstemannastater
antagna, att ålderstillägg tillträdes först vid ingången af kalenderåret
näst efter det, då de stadgade tjensteåren blifvit fyllda, hvaremot jag i
öfrigt icke har något att anmärka vid de af styrelsen i detta ämne förordade
bestämmelser och således icke heller vid den, att för lokal tullförvaltningspersonalen
ålderstillägget skall helt och hållet hänföras till tjenstgöringspenningarne
samt följaktligen icke inverka på pensionsbeloppet.44
“I afseende derefter å de för de särskilda tjenstegraderna föreslagna
aflöningsbeloppen, så har dervid visserligen i allmänhet en icke obetydligförhöjning
egt rum, men som denna icke synes vara större än de stegrade
lefnadskostnaderna skäligen påkalla, har jag icke anledning att ifrågasätta
någon ändring i hvad generaltullstyrelsen härutinnan föreslagit.44
“Omförmälda förhöjning har af styrelsen ansetts böra för tullkamrarne
i Ystad, Norrköping, Söderhamn, Sundsvall och llernösand tillgodokomma
jemväl de derstädes utgående anslagen till skrifvarebiträde, hvilka nu blifvit
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 71
ökade från dels 500 och dels 600 r:dr till 800 r:dr, hvaremot enahanda
anslag, der de för öfrigt finnas, äfvensom samtliga anslagen å 200 r:dr till
de tullverkets ombud, som å en del platser äro under namn af'' tullkammareföreståndare
antagna, ansetts kunna blifva till beloppet oförändrade. Yäl
äro de sålunda till förhöjning föreslagna anslagen icke egentligen att hänföra
till löner eller arvoden, men som ifrågavarande slags anslag af tullkammareföreståndarne
vanligen disponeras åt någon vid tullkammaren ständigt
biträdande e. o. tjensteman och samma omständigheter, som påkalla en
förhöjning af de för vissa tjenster anvisade aflöningsbelopp, också i allmänhet
göra förökning behöflig i anslagen till de extra biträden, hvaraf en del
tullkammare måste betjena sig, finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka
bifall till ifrågavarande anslagsförhöjningar.“
“Vidare har generaltullstyrelsen för flera tjenstebefattningar, som hafva
båt- och hästlegor samt reseanslag sig anvisade, deri förslagit förhöjningar,
uppgående till ett sammanräknadt belopp af 13,780 r:dr.“
“Den allmänt bekanta prisstegring, som måste väsendtligen fördyra
anskaffning och underhåll af såväl farkoster som dragare, äfvensom den på
senare tiden förhöjda skjutslegan samt de ännu mer stegrade anspråken på
ersättning, då annan än gästgifvareskjuts måste betingas, sätta utom allt
tvifvel, att de under andra förhållanden bestämda anslagen för ofvanomförmälda
ändamål numera icke kunna vara tillräckliga; och då jag vid granskning
af de förhöjda anslag, generaltullstyrelsen i dessa hänseenden föreslagit,
icke funnit någon anledning till anmärkning, hemställer jag, att samma anslagsförhöjningar
måtte vinna Eders Kongl. Majds godkännande."
“Beträffande slutligen styrelsens förslag dels om meddelande af det
förklarande, att sådana innehafvare af till indragning bestämda embeten eller
tjenster, på hvilkas eget val beror att vid tjensterna qvarstå eller öfvergå
på indragningsstat, skola, så länge de qvarblifva vid tjensterna, i allmänhet
vara pligtiga att nöjas med den aflöning, de hittills åtnjutit, dels om anvisande
af vissa löneförbättringar för sådana tjensteman, hvilkas rätt att tillträda
högre lön eller att öfvergå på indragningsstat är beroende af inträffande
ledighet, äfvensom för åtskilliga innehafvare af nu till indragning föreslagna
tjenster, som böra af annan tjenst eller tjensteanslag ersättas, dels
ock om fastställande af vissa särskilda bestämmelser i afseende på personalen
vid Dufeds tullkammare och föreståndaren för Strands tullstation, så
anser jag mig äfven till dessa förslag böra tillstyrka nådigt bifall."
“Och då, enligt hvad jag redan nämnt, den af generaltullstyrelsen
för lokaltullförvaltningspersonalen föreslagna aflöningsstaten, hvilken jag
alltså, under det i inledningen till hufvudtiteln tillstyrkta allmänna förbehåll
härmed i underdånighet förordar till nådigt gillande, slutar på ett belopp
af 1,556,500 kronor, så skulle följaktligen, om dertill lägges förenämnda
72 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:U Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
belopp af aflöningsstaten för centralverket, 75,850 kronor, tullverkets afloningsstat
för 1875 i sin helhet komma att sluta på en summa af 1,682,3oO
kronor.u
“Vidare har styrelsen anfört, att under antagande, det de tullverkets
tjenstemän, h vilka efter gällande normalstats fastställande lemnades v alu ihet
att derpå ingå eller vid föregående aflönings- och pensionsvilkor qvarblifva,
allmänneligen skulle finnas villiga att ingå på den förhöjda aflöningsstat,
som antogs komma att nu fastställas, hvilket ock måste anses vara med det
allmännas intresse förenligt, bland annat derföre, att samtidigt tillämpande
af flera olika stater inom samma embetsverk, enligt hvad erfarenheten visat,
kunde medföra svårlösta förvecklingar, styrelsen ansett det vara andamalslöst
samt till och med overkställbar! att, såsom hittills varit vanligt, uppföra
nåoon approximativ beräkning öfver det afdrag, som vid affönmgsstatens
tillämpning kunde uppkomma i följd deraf, att möjligen i nagot^enstaka
fall tjensteinnehafvare fortfarande sjelfvilligt qvarstode vid 18(18 ars stat,
likasom ock styrelsen icke heller kunnot anställa någon närmare beräkning
öfver beloppet af den öfvergångsaflöringsstat, hvilken kunde erfordras dels i
sistnämnde fall och dels till aflöning för de tjänster, som vid nuvarande
innehafvares afgång komme att indragas och för hvilka aflöning under tiden
måste utgå efter "de olika stater, som vid indragningarnas beslutande voro
gällande; men då en sådan öfvergångsaflöningsstat icke helt och hållet kunde
undvaras, hemställde styrelsen att densamma, omfattande både löner och
uppbördsprovision, måtte, i likhet med hvad för den senaie hittills egt mm,
få såsom förslagsanslag upptagas och dervid utföras med ett belopp af
50,000 r:dr.“ ,,
“Lika med generaltullstyrelsen anser jag det synnerligen önskvärd
om de tulltjenstemän, som icke ingått pa normalstaten, utan af egt t va
qvarstå vid äldre stater, kunna finnas allmänt benägna att på den nu föreslagna
nya staten ingå; men då det måste leda till reda och förekomma
missbruk, att viss bestämd tid nu, likasom vid normalstatens fastställande,
bestämmes, inom hvilken tjenstemännen skola sig yttra, huruvida de vilja
af medgifvandet, att på den nya staten ingå, sig begagna vid äfventyr, att
sådant derefter icke tillätes, hemställer jag, att denna tid måtte bestammas
till den 1 Oktober 1874.“
“Emellertid kan, såsom ock generaltullstyrelsen anmarkt, intill en sådan
preskriptionstid tilländagått, icke med någon visshet ens approximativt
beräknas vare sig de afdrag, som vid aflöningsstatens tillämpning kunna
uppkomma, eller beloppet af den öfvergångsaflöningsstat, som kan blifva
erforderlig, hvarföre jag instämmer i gcueraltullstyrelsens förslag, att såsom
öfvergångsaflöningsstat för såväl löner som uppbördsprovision måtte uppföras
ett förslagsanslag af 50,000 kronor.41
Bil. N:o 6 b) till Rongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 73
“Beträffande dernäst älderstillåggsstaten har styrelsen, som föreslagit
ålderstilläggets utsträckande till tullverkets samtliga embets- och tjensteman,
på grund häraf beräknat den summa, hvartill denna stat bordo för år 1875
upptagas, till 287,800 kronor. Då emellertid, enligt mitt förslag, förmånen
af ett sådant tillägg åtminstone icke för närvarande skulle tillkomma personalen
vid generaltullstyrelsen, så vidt densamma icke redan är till en sådan
förmån berättigad, så kan enligt en beräkning, som jag låtit uppgöra, beloppet
nedsättas till 278,850 kronor; hvari dock besparingar genom tjenstemäns frånfälle
eller befordran kunna uppkomma. Jag hemställer alltså, att för 1875
års ålderstilläggsstat ett belopp af 278,850 kronor måtte, i likhet med hvad
hittills egt rum, såsom förslagsanslag bestämmas.“
“I afseende å indragnings- och pensionsstaterna har styrelsen anfört,
att med iakttagande vid beräkning af behofven för dessa stater af den vid
senaste statsregleringstillfällen följda grund, nemligen att dervid taga hänsyn
icke till de belopp, hvartill anslagen derför varit förslagsvis beräknade för
nästlidne år, utan till dem, som vid samma års ingång verkligen varit behöfliga
med iakttagande af derefter timade förändringar, hade till 1875 års
utgifter på dessa stater visat sig erfordras för indragningsstaten 112,021
r:dr, för pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente 193,833 r:dr
75 öre samt för pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i
fattigdom efterlemnade enkor och barn 31,860 lr:dr 45 öre, mot de för
hvardera af dessa ändamål för år 1874 anvisade summor af respektive
83,000 r:dr, 186,900 r:dr och 32,000 r:dr; och hemställer jag alltså lika
med generaltullstyrelsen, att såsom förslagsanslag för år 1875 i runda tal
anvisas:
för Indragningsstaten...................kronor 112,000: —
„ Pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente
........................ „ 193,800: —
„ Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn..... ,, 31,800: •—
“Hvad derefter angår den egentliga omkostnadsstaten och dervid
främst de derå uppförda förslagsanslagen, har styrelsen icke funnit anledning
att deri föreslå annan ändring än en obetydlig förhöjning af anslaget till
■”diverse utgifter” för vinnande af jemn slutsumma å staterna i sin helhet.
Likaledes och då bland de bestämda anslagen såväl det ”till gratifikationer
åt krono- och lots- samt kanalbetjente, hvilka utmärka sig genom nitisk
tillsyn och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarne” som ock ”Hemliga
utgiftsfonden” visat sig vara för sina ändamål tillräckliga, funne styrelsen
icke heller i dessa anslagsbelopp någon ändring af omständigheterna påkallad.
“
Bill. till Bikscl. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afä.
10
74 Bil. N:o 6 b) till Komjl. Maj:ts Fröja. N:o 1 om Statsverket 1874.
“Beträffande åter anslaget “till arvoden åt extra biträden vid generaltullstyrelsens
kansli och kontor“, utgörande 4,500 r:dr, har styrelsen hemställt,
att det måtte ökas till 8,000 r:dr och såsom skäl dertill anfört, att
det förstnämnda beloppet vill med den ordinarie arbetsstyrka, som hittills
förefunnits, kunnat någorlunda förslå, men, då styrelsen nu föreslagit eu betydande
minskning i tjenstepersonalen, kunde lätteligen inträffa, att genom
laga förfall för denna personal anslagsbeloppet blefve för göromålens oafbrutna
uppehållande otillräckligt.14
“Då emellertid den såsom grund för berörde hemställan förutsatta indragning
af tjänster vid styrelsen, enligt hvad jag här förut i underdånighet
föreslagit, icke skulle för närvarande ega rum, så torde denna hemställan
få anses hafva förfallit.11
“Vidkommande slutligen “Extra medelsfonden11 har styrelsen yttrat, att
denna fond, som för 1874 blifvit bestämd till 75,000 r:dr, möjligen komme
att för dermed afsedda utgifter förslå, men att någorlunda betryggande visshet
derom icke förefunnes. Styrelsen hade nemligen vid detta liksom vid
förra statsregleringstillfället, i stället för att föreslå inrättande af nya med
lön på ordinarie stat försedda tjenster, som syntes vara af en jemnt växande
trafik påkallade och derföre af vederbörande enträget begärdes, ansett lämpligare
att under afvaktan å en längre tids erfarenhet om det oundvikliga
behofvet deraf söka tillsvidare i de allra flesta fallen afhjelpa detta genom
anvisande å extra medlen af särskilda arvoden eller traktamenten föi de
ökade göromålens bestridande. Huruvida den härigenom nödvändigt uppkommande
tillökning i utgifter från den ifrågavarande fonden fullt motvägdes
af den besparing, som vore att emotse genom en i följd af den föreslagna
nya organisationen af kustbevakningen i fekane skeende nedsättning
af den nuvarande provisoriska bevakningsförstärkningen derstädes kunde icke
med någon säkerhet utrönas. På grund såväl häraf som af svårigheten i
allmänhet att ens approximativt beräkna kostnaden för biträden och vikariater,
hvilka hvarken till antalet eller utgiftsbeloppet kunde vara på förhand
kända, ansåge styrelsen det vara tjenligast, att Extra medelsfonden erhölle
egenskapen af förslagsanslag, hvarom den således hemställde.11
“Då det i allmänhet icke torde vara lämpligt, att medel, som äro
ställda till en embetsmyndighets disposition för så obestämda ändamål, som
de, hvartill den ifrågavarande fonden kan användas, hafva natur af förslagsanslag,
kan jag för min del icke biträda detta styrelsens förslag. Men då
af hvad dervid yttrats framgår, att fondens nuvarande belopp kan blifva för
dess ändamål otillräckligt, så skulle jag i stället vilja tillstyrka någon förhöjning
af detta belopp. Och som, i händelse förslagsanslaget till “diverse
utgifter1, hvilket i 1874 års stat är upptaget till 11,557 r:dr 50 öre ökas
med 144 r:dr 50 öre, summan af tullstaterna i sin helhet enligt mitt för
-
Bil. N:o G b) till Kongl. Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 75
alao'' skulle blifva 2,487,000 kronor, så torde berörda förhöjning af extra
medelsfonden lämpligen kunna bestämmas, till 13,000 kronor, hvarigenom
staternas slutsumma komme att uppgå till jemnt 2,500,000 kronor.
“Uppställes nu en jemförelse emellan de för år 1874 faststallda utgiftsstaterna
och dem, som lör 1875 nu blifvit af mig i underdånighet tillstyrkta,
så visar sig, att, medan de förra uppgå till följande belopp, nemligen:
o 9
Ordinarie allöningsstaten............ 1,340,395:
efter afdrag å derå beräknade besparingar 39,252: oO. 1,301,142: 50.
Öfvergångsaflöningsstaten.........• • ........ ■ •
D:o Uppbördsprovision, förslagsanslag .
Alderstilläggsstaten, förslagsanslag...............
Indragningsstaten, förslagsanslag.........._• • ■ • •
Pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente, för -
slag sanslag...................■•••••''
Pensionsstaterna för aflidna tjenstemäns och betjentes i fattigdom
efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag . .
Omkostnadsstaten.........................
57,900: —
40,000: —
100,000: —
83,000: —
186,900: -
32,000: —
188,057: 50.
Summa r:dr 1,989,000: •—•
deraf 98,807 r:dr 50 öro äro förslagsanslag,
så bestiga sig de senare till följande belopp, nemligen:
Ordinarie allöningsstaten.....................
Öfvergångsaflöningsstaten, förslagsanslag............
Alderstilläggsstaten, förslagsanslag..............•
Indragningsstaten, förslagsanslag ............ ... .
Pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente, förslagsanslag
....................
Pensionsstaterna för aflidna tjenstemäns och betjentes i fattigdom
efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag . . . .
Omkostnadsstaten.........................
Summa kronor
1,632,350: —
50,000: -278,850: —
112,000: —
193,800: —
31,800: -201,200: —
2,500,000: —
deraf 98,950 kronor äro förslagsanslag.11
“Hemställande jag alltså, det Eders Kongl. Maj:t tacktes lata till Riksdagen
öfverlemna det förslag till tullverkets nonnalaflöningsstat och öflig a
utgiftsstater för år 1875, som jag i enlighet med de af mig anförda grunder
låtit upprätta och hvilket torde få detta protokoll Inläggas (lutt. O.)
samt dervid i nåder föreslå Riksdagen att godkänna samma förslag och bestämma
det å hufvudtiteln uppförda anslaget för tullverket till ett mot nämnda
förslags slutsumma svarande belopp af 2,500,000 kronor, att, i likhet med
hvad hittills egt rum, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.
7G Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj ds Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
“Uti den skrifvelse :.f generaltullstyrelsen, för hvars innehåll jag redogjort,
har styrelsen slutligen anfört, att, då de högt uppjagade priser och i
samma mån stegrade lefnadskostnader, som föranledt styrelsens framställning
om förbättring i aflöningen för tullverkets samtliga embets- och tjensteman
samt betjente, redan voro och någon tid varit för handen, så att för tjenstepersonalen
det icke blefve mera möjligt under år 1874 att med sina för
det året bestämda aflöningsbelopp kunna sig uppehålla än med enahanda
lönevilkor under år 1875, styrelsen funne sig föranlåten hemställa, att ett
dyrtidstillägg måtte blifva nämnda personal för år 1874 beredt; och då andra
priser icke kunnat läggas till grund för den löneförbättring, som föreslagits
att med år 1875 på ordinarie stat tillkomma än de, som redan nu
voro gällande, följde ock, att dyrtidstillägget för år 1874, så vida det skulle
uppfylla sitt ändamål, borde för enhvar få utgå med belopp, motsvarande de
i den ordinarie aflöningsstaten för år 1875 under dess särskilda rubriker
föreslagna förhöjningar; hemställande alltså styrelsen om tillåtelse att af
1874 års tullmedel under benämning “dyrtidstillägg“ få disponera det belopp,
som erfordrades för att åt tullverkets tjensteman och betjente kunna
utbetala den förhöjda aflöning, hvilken skolat dem tillfalla, derest aflöningsstaten
för år 1875 redan varit till efterrättelse för år 1874 fastställd.14
“Då, enligt hvad jag förut hemställt, generaltullstyrelsens förslag om
löneförhöjningen för dess egen personal nu icke skulle upptagas till nådig
pröfning, utan öfverlemnas till närmare utredning af den beslutade löneregleringskomitén,
så lärer donna personal, hvilken alltså skulle under 1875
få behålla sina nuvarande aflöningar oförändrade, böra i likhet med andra
tjonstemannakorpser, för hvilka föreslagen lönereglering lemnas beroende på
den nämnda komiténs blifvande betänkande, erhålla dyrtidstillägg efter den
allmänna grunden af 30 procent och det så väl för 1874 som för 1875,
hvartill för hvartdera året erfordras ett belopp af 19,770 kronor.11
“Hvad åter lokaltullförvaltningspersonalen angår, för hvilken en definitiv
lönereglering nu skulle blifva fastställd, att gälla från och med år
1875, torde, i fråga om det dyrtidstillägg, som för år 1874 synes böra
äfven denna personal tillkomma, den nämnda grunden icke ega samma
tillämplighet, utan detta dyrtidstillägg i stället böra motsvara den förhöjning
i aflöning, som för de särskilda tjensterna eller, der dessa komma att vid
1874 ars slut indragas, för tjenstår af enahanda grad, vid regleringen funnits
billig och skälig, ålderstillägg deri inberäknadt, i den mån sådant
redan vid 1874 års början skulle efter derom nu föreslagna bestämmelser
varit intjenadt. Enligt en kalkyl, som jag låtit uppgöra, skulle till ett efter
sådan grund beräknadt dyrtidstillägg erfordras en summa af 432,930 r:dr.“
“Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
åska, dels att såsom dyrtidstillägg under år 1875 för generaltullstyrel
-
Bil. N:o 6 b) till Kongl Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 77
sena personal ett extra anslag af 19,770 kronor måtte för nämnda år
beviljas;
<7e/s att Riksdagen ville till utgående från riksgäldskontoret under år
1874 anvisa såsom dyrtidstillägg för samma år
åt generaltullstyrelsen.................r:cjr 19770-_
och åt den öfriga tullpersonalen.............. 432,930-_
eller
tillsammans r:dr 452,700
U
Härefter anmälde föredragande departementschefen beträffande
12:o. Skogsväsendet,
hurusom skogsstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 24 nästlidne
November anfört, att, då Kongl. Maj:t till 1869 års riksdag framställde nådig
proposition om anslag till ordnande af skogsväsendet, ansågos, på grund
af förutvarande förhållanden, de genom skogsförvaltningen under namn af
skogsmedel paräkneliga inkomster ej kunna upptagas till mer än 236 300
r.di, hvaremot de vid samma tillfälle äskade anslagen uppgingo till ett belopp
af 353,878 r:dr 6 öre och således öfverstego inkomsterna med 1 17 578
r:dr 6 öre.
Den omständighet att inkomsterna förmenades blifva otillräckliga för
betäckande . af utgifterna hade åter haft till naturlig följd, att omkostnaderna
blifvit, så långt ske kunde, nedsatta, ej allenast med afseende å antalet
af den 1 och för skogsväsendet använda personal och dennes aflöning
utan äfven hvad beträffar sjelfva förvaltningsåtgärderna.
Gynnsamma konjunkturer för virkeshandeln, men till väsendtlig del
ock personalens oaflåtliga sträfvan att, med iakttagande af en rationel skogsskötsel,
öka inkomsterna af statens skogsförvaltning hade emellertid åstadkommit,
att redan år 1870, eller det första, då ofvannämnda anslag utgingo
dessa senare genom de till 339,366 r:dr 86 öro uppgående skogsmedlen
blifvit, pa 14,611 r:dr 20 öre när, betäckta, under det skogarna dessutom
samma ar åt den till Riksdagens disposition ställda skogsplanteringskassan
otverlemnat inemot hundratusen riksdaler, hvarigenom skogsväsendet år 1870
1 ^sjelfva verket lemnade en behållning af omkring 85,000 r:dr. År 1871
då anslagen för skogsväsendet blifvit ökade till omkring 350,000 r:dr uppgingo
skogsmedlen“ till 613,000 r:dr, lemnande således sistnämnda år ett
öfveiskott af mer än 260,600 r:dr, och enligt de uppgifter, som styrelsen
förskaffat sig, bör öfverskottet år 1872 hafva ökats till minst 460,000 r:dr
uti hvilket behållna beloppen ytterligare ansenlig förhöjning för innevarande
ar vore att emotse.
78
Bil. N:o 6 b) till Konyl. Maj-M Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Då. såsom af ofvan omförmälda förhållanden framginge, skogsmedlen
numera lemnade full tillgång till bestridande af de omkostnader, hvilka betiiiéades
af skogsväseiidets fortgående utveckling och af den vidare utbildning
i administrativt hänseende, som denna förvaltningsgrens framstående
betydelse för landet påfordrade, vore måhända tidpunkten inne att genomföra
hvad som i detta hänseende erfordrades, hvartill i ftamsta lumme
hörde* dels att skogsstyrelsen så ordnades samt med arbetskrafter förse es
ätt den klofve en med afseende å statens skogsförvaltmng i dess helhe.
verkligen förvaltande myndighet, hvilket nu ingalunda kunde sagas tara
förhållandet, enär den vida° öfvervägande delen af förvaltningens finanser
gånge styrelsen helt och hållet förbi, dels att Jogsstaten erhoUe den förstärkning,
som vore behöflig för eftertagande åt lön ältning o c ‘
ställeskogarne och nf do skog,nr, mm tillhörde statens jordoruksegcnrlom ,
der skogstasMdlm.igen no vore långt .från tillfredsställande,
skogsskolorna gåfves (len ulveckling, nt! dessn kunoe h.onnga oifo.deil
kunskapsmått åt den särskilda klass åt skogsbefjentc, sann, enligt hvad tyrelseu
uti sina år 1862 afgifna underdåniga förslag framställt, bolde m.
mast handhafva skötseln och bevakningen af ofvannaranaa skogar
Men då frågan om skogsadministrationens stallning ej allenast till
boställsskogarnc, utan äfven till de enskildes skogshushallmng »ai^
rande vore föremål för Kongl. Majfs nadiga profning och da de besH ■
dervid komme att meddelas, borde utgöra rättesnöre tor styrelsens underdåniga
förslag rörande vidare utveckling ej mindre åt ombe sverket an af
skogsstaten och skogsundervlsningen sa både -
jemte det
oen sKOffJsuiuitJi viöiuuu^ii. och, ~
et underdåniga förslag ifråga om. medeltill inköpande af skogsmarker
för kronans räkning, hvilket styrelsen med fora^eda^®
brefvet den 6 sistlidne Juni iugifvit, nu endast gorå underdånigförning
om sådan tillökning i arbetskrafter, som redan under närvarande för
hållanden erfordrades för den behöriga fortgången af skogsstyrelsen tillhörande
ärenden samt för förvaltning och vård af de under skögsstaten stående
kronoskogarne, i samband med hvilken framställning och med stod a
nådigt bemyndigande den 2 sistlidne September styrelsen uuholle att fa
underdånighet framhålla det, i följd af högt uppdrrfna lefnadskostnadei, enligt
styrelsens förmenande oafviga behofvet af förbättrade ^evilkor för
styrelsens skogsstatens och skogslarovcrkens personal, hvarjemte da nuva
Sd f.gsvorksPr.s och ntsfråckningen af till skogsskötsel., horane arbefrn
& kronoskogarne gjorde det bland annat för skogsodlmg och oft^a kmgs_
arbeten afsedda “reservationsanslaget för skogsväsendet otillräckligt, styl
sen äfven ansåge sig böra hemställa om tillökning i detta anslag.
Sedan sfyrelsen derefter yttrat sig rörande styrelsens ege behof af
förstärkta arbetskrafter, anförde styrelsen vidare, att beträffande skogsstaten
79
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
och den personalförstärkning, som der erfordrades, följande förhållanden
förekom me:
Det nuvarande Arjeplougs revier, som utgjordes af Arjeplougs socken
i Norrbottens län och Mala kapellförsamling i Westerbottens län, hörde genom
nämnda socken till Norrbottens skogsinspektionsdistrikt och genom
kapellförsamlingen till Westerbottens distrikt, i följd hvaraf jägmästaren i
berörda revier lydde ej allenast under två skogsinspektörer, utan äfven hade
att mottaga förordnanden och andra tjensteuppdrag af tvänne länsstyrelser,
hvilket åter med afseende å tjenstgöringen vore förenad t med betydlig olägenhet,
och då så väl ifrågavarande revier, som ock, i ännu högre grad,
det inom Westerbottens län tillstötande, af Skellefteå och Norsjö socknar
samt Jörns kapellförsamling bestående Skellefteå revier hvar för sig voro
allt för vidsträckta, att nu der anställda personal skulle kunna tillbörligen
handhafva förvaltningen och vården af de allmänna, synnerligen i sistnämnda
revier af åverkan hemsökta skogarne, så erfordrades en delning af dessa
bägge revier på det sätt, att Mala kapellförsamling och Norsjö socken bildade
ett till Westerbottens län och distrikt hörande revier med benämning
af Norsjö revier under den nuvarande jägmästaren i Arjeploug, och att
Arjeplougs revier, som, enligt ett af styrelsen särskildt afgifvet underdånigt
förslag till revierindelning af Norrbottens distrikt, skulle utgöras af Skellefteå
och Laiselfvarnes flodområde i Arjeplougs socken, erhölle särskild ny
jägmästare för revierförvaltningen derstädes.
Sedan med anledning af den i Arvidsjaurs och Jockmocks socknar
nybildade, 27 qvadratmil omfattande kronoparken en jägmästarebefattning
för Arvidsjaurs revier blifvit inrättad, hade inom de i öfrigt för nämnda
revier afsedda trakter, likasom äfven i tillstötande, inom Arvidsjaur belägna
delar af Piteå södra revier, dit skogsafverkning förut endast i ringa mån
sträckt sig, numera i följd af sågbolagens verksamhet en stark täflan om
skogsköp å nybyggena uppstått, som gjorde en delning af dessa tvänne
revier nödig, dels för att de timmerutsyningar, hvartill nybyggarne vore
berättigade, skulle kunna medhinnas, dels äfven för att erforderlig personal
måtte förefinnas till öfvervakande af timmerafverkningen. Piteå södra och
Arvidsjaurs revier borde derför, enligt förut åberopade underdåniga förslag
till revierindelning af Norrbottens distrikt, skiftas i trenne, nemligen: Piteå
södra revier med bibehållande af södra delen af Piteå socken till tjenstgöringsområde
för den nuvarande jägmästaren i revieret; Arvidsjaurs norra
revier, som med Wiståns, Lomträskbäekens och Malmisjaurs vattendrag samt
Apmo, Stora Piteå och Warjiselfvarnes flodområde i Arvidsjaurs socken
jemte Stora Piteå elfs sträckning i Arjeplougs socken skulle utgöra tjensteområde
för den nuvarande jägmästaren i Arvidsjaur; och Arvidsjaurs södra
vener, hvarinom, med A by, Bysko och Skellefte-clfvarnes flodområde i Ar
-
80 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
vidsjaurs socken samt Byskeelfvens grenar i Arjeplougs socken till tjenstgöringsområde,
ny jägmästare skulle anställas.
Österdalarnes revier omfattade två fögderier, nemligen Ofvan-Siljans
och Nedan-Siljans, hvilka bestode af sex tingslag, hvaribland det till förstnämnda
fögderi hörande Särna och Idre tingslag, bestående utaf socknarne
af samma namn, ensamt upptoge en ytvidd af 42 qvadratmil, hvarinom 4
kronoparker med en areal af 652,000 qvadratref blifvit afsätta, under det
att å den öfriga delen af skogsmarken inom socknarne, hvilka ännu ej
undergått storskifte, för närvarande årligen borde utsynas 20,000 timmer.
Det hade visat sig omöjligt för den ordinarie revierförvaltaren att, såsom sig
borde, handhafva förvaltningen af ifrågavarande aflägsna del af revieret,
hvarföre ock en extra jägmästare varit der anställd, hvilken de senare åren
kunnat beredas någon inkomst genom arvode för skogsmdelning å kronoparkerna,
men då dessa förrättningar med nästlidna år afslutades och den
timmerafverkning å kronopnrkerna, som efter deras indelning skulle ega
rum, än ytterligare påkallade särskild revierförvaltare härstädes, hvilken
tjensteman utom ofvan nämnda socknar äfven borde till sitt tjenstgöringsområde
erhålla Transtrands 11 qvadratmil innehållande socken, som nu
med derinom afsatt kronopark tillhörde det 81 qvadratmil omfattande och
således synbarligen allt för vidsträckta AVester-Dalarnes revier, så hemställde
skogsstyrelsen, att jägmästare i ett af förberörda tre socknar bildadt nytt
revier under namn af Särna revier måtte anställas.
Inom Wartofta revier, omfattande Kåkinds, Gudhems, Wartofta, Wilske
och Frökinds härader med Ollebergs fjerdings tingslag af Skaraborgs län,
förefunnes fyra under skogsstatens förvaltning och vård ställda häradsallmänningar
med en ytvidd af närmare 87,000 qvadratref och tre kronoparker,
hvilkas areal uppginge till omkring 12,000 qvadratref, samt dessutom
240 allmänna hemman med en skogsvidd af omkring 93,000 qvadratref.
Den med betydande skogsodlingsarbeten förenade förvaltningen af kronoparkerne
och allmänningarne samt uppsigteu öfver hushållningen å boställsskogarne
hade visat sig fordra, att detta revier delades i tvänne, så att
östra delen af revieret med AVilske och Frökinds härader, jemte Ollebergs
fjerdings tingslag samt vissa socknar af Gudhems och Kåkinds härader, hvarinom
1 kronopark, 2 allmänningar samt omkring 100 publika hemman vore
belägna, afskiljdes till ett revier under namn af Falbygds revier, för hvilket
anställande af en jägmästare således vore behöflig!.
För skogsbevakningen dels inom de föreslagna tvänne nya revieren i
Norrbottens distrikt, likasom äfven till förstärkning af bevakningen inom de
flesta öfriga revieren derstädes erfordrades numera inrättandet af ett antal
nya kronojägarebefattningar. Den extra skogsbevakning, som vissa manader
af året under senare tider varit anställd och som antagligen ännu under en
81
Bil. N:o 6 b) till Kong!. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
följd af år ej torde kunna helt och hållet undvaras, hade väl i betydlig mån
inskränkt skogsåverkningarne, men dock ej kunnat motsvara gagnet af ordinarie
bevakningspersonal, hvartill komme, att berörda sätt att åvägabringa
skogsbevakning numera, sedan dagsverkspriset så ansenligt stigit, flerestädes
folie sig alltför kostsamt i jemförelse med den ständiga bevakningen genom
ordinarie kronojägare, hvilka således, der fortfarande behof af ökad skogsbetjening
vore att emotse, torde böra träda i de tillfälliga extra bevakarnes
ställe: Ofvan åberopade förslag till revierindelning i Norrbottens distrikt,
hvilket förslag äfven upptoge bevakningstrakterna, angåfve dessa till ett antal
af 54, då i medeltal 17,5 qvadratmil skulle belöpa sig på hvar bevakningstrakt.
Styrelsen hade således, enär enligt 1869 års stat antalet kronojägare
i Norrbottens län uppgick till 30, hvartill enligt nådigt bref den 24
Maj 1872 kommit 7, af hvilka dock en. såsom tillhörande Mala kapellförsamling,
i öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit föreslaget, skulle tillhöra
Norsjö revier i Westerbottens distrikt, så att nuvarande kronojägarne i Norrbottens
distrikt voro 36, i underdånighet föreslagit inrättande af 18 nya
kronojägarebefattningar derstädes.
Likaså erfordrades inom Westerbottens distrikt dels för Skellefteå och
Norsjö revier, der skogsåverkningarne, enligt hvad skogsstyrelsens underdåniga
berättelse för år 1871 angåfve, uppgått till det ej ringa beloppet af
17,000 bjelk-tiinmer- och sparrträd m. m., två nya kronojägarebefattningar,
en för hvardera revieret, dels för Asele revier, der, i följd af afverkningens
fortskridande uppåt förut orensade, men numera flottbara vattendrag, antalet
af hemman och byar, åt hvilka utsyning skulle lemnas, stigit till inemot
tvåhundra, en ny kronojägarebefattning, eller tillsammans för hela distriktet,
utöfver de i Westerbottens län enligt 1869 års stat anställda 23 bevakare,
ytterligare 3 kronojägare.
Den utvidgning, som kronoparken Haboskogen i Skaraborgs län vunnit
derigenom, att skogen till de tvänne för statsverket utarrenderade bostälishemmanen
Lilla Flittered, enligt nådigt bref den 1 sistlidne Juli, blifvit
med parken förenad, gjorde, i anseende till kronoparkens i följd af denna
tillökning än mera långsträckta form och deraf beroende svårighet för bevakningens
handhafvande jemväl å den nu tillkomna, för åverkningar särdeles
utsatta skogen, anställande af ytterligare en kronojägare å berörda park behöfligt,
så att bevakarne der blefve tvänne; likasom äfven en kronojägare
erfordrades för bevakning och vård af den, enligt Kongl. brefvet den 28
Februari sistlidne år, afsätta Dalby kronopark i Malmöhus län.
Den förstärkning i Skogstatens personal, som, enligt hvad sålunda
Bill. till Ri/csd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 11
82 Bil. Ar:o 6 b) till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
blifvit anfördt, nu skulle erfordras, uppginge således till 4 Jägmästare och
23 kronojägare.
Då skogsstyrelsen härefter öfvergick till frågan om aflöningen så väl
för de föreslagna nya befattningarne som för de förut varande, med dervid
fästadt afseende å de ökade lefnadskostnaderna, anmärkte Styrelsen till en
början, att aflöningens uppdelande i fast lön med ålderstillägg och tjenstgörings-penningar,
de senare i egenskap af arvode, såsom nyligen anordnats
inom Riksbanken samt äfven inom åtskilliga embetsverk och stater blifvit
åtminstone delvis vedertaget, synts, på de skäl, som derstädes föranledt nämnda
anordnings införande, jemväl med fördel kunna tillämpas hos Skogsstyrelsen,
likasom äfven inom Skogsstaten och skogsläroverken, dock så att ålderstillägg
ansågs ej böra ifrågakomma i de fall, då löneinkomsterna vore att betrakta
endast såsom arvoden, hvarefter Styrelsen, jemte afgifvande af förslag
till lönereglering för sin egen personal, beträffande skogsstatens löneinkomster,
yttrade, att, hvad först anginge aflöningen för de sju skogsinspektörerna,
så och enär dessa med ett undantag vore ordinarie innehafvare af
jägmästaretjenster och endast för fem år anställda såsom inspektörer, torde
deras i denna egenskap åtnjutna aflöning, som för skogsinspektörerna i Norrbottens
och Norrlands södra distrikt utginge till belopp af 4,000 r:dr, och
för öfrige skogsinspektörer till belopp af 3,000 r:dr, endast kunna, fastän
jägmästarelönen helt och hållet afstodes åt vikarien, betraktas såsom arvode,
hvarför och då anställningen ej heller varade längre än fem år, något ålderstillägg
för dessa tjenstemän icke syntes böra ifrågakomma. Deremot
ansåge sig Styrelsen med anledning deraf, att lefnadskostnaderna jemväl i
orterna ansenligt ökats, hafva skäl föreslå, att tjenstgöringspenningar till ett
belopp af 800 r:dr, motsvarande 20 å 26,6 procent af årsarvodet, måtte tilldelas
ifrågavarande tjenstemän; äfvensom att de för befattningarnes behöriga
skötande i en del inspektiousaistrikt otillräckliga resepenningarne måtte höjas:
i Norrlands södra distrikt, omfattande Jemtlands, Vesternorrlands och
Gefleborgs län från 750 r:dr — till likhet med resepenningarne i Norrbottens
distrikt eller till 1,000 rdr;
i Rergslagsdistriktet — som egentligen omfattade Kopparbergs, Wermlands,
''Westmanlands och Örebro län med 750 r:dr resepenningar, men som
enligt Kongl. brefvet den 10 December 1869 tills vidare utgjordes af Kopparbergs
och AVermlands län med 650 r:dr resepenningar — till 750 r:dr
eller till enahanda belopp, som för Westerbottens distrikt blifvit bestämdt;
i Östra distriktet — som egentligen omfattade Upland, Södermanland,
Östergötland och Gotland med 500 r:dr resepenningar, men tillsvidare utgjordes
af Westmanland, Upland och Gotland med 400 r:dr resepenningar —
till 600 r:dr;
Bil. N:o 6 1) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 83
i Vestra distriktet, omfattande Westergötland med Bohuslän och Halland,
från 500 R:dr till 600 R:dr, och
i Södra distriktet, omfattande Småland, Skåne och Blekinge, likaledes
från 500 r:dr till 600 r:dr.
Det belopp af 100 r:dr för hvardera af Bergslags och Ostra distriktet,
som afdragits från det för dessa distrikt bestämda reseanslag, hade enligt
nyss åberopade nådiga bref såsom resepenningar tilldelats öfverjägmästaren
i Östergötlands län Carl Johan Gyllencreutz, hvilken af anledning, som i
samma bref omförmäldes, inom berörda län utöfvade en skogsinspektörs åligganden,
hvarför han i öfrigt åtnjutit 2,000 r:dr, motsvarande jägmästarelön
i högsta lönegraden. Denna lön funnes dock ej upptagen i stat, utan utginge
af besparingar å skogsstatens aflöningsanslag, som ock dertill lenmat
tillgång. Då emellertid Styrelsen ärnade hemställa om beredande af löneförbättring
för jägmästarne, så att högsta lönegraden, inbegripet tjentgöringspenningar,
skulle uppgå till 8,000 r:dr, ansåge sig Styrelsen, med hänsyn
till Gyllencreutz’s långvariga och fortfarande gagnande verksamhet, i sammanhang
med framställningen om reglering af de öfriga skogsinspektörernas inkomster,
böra underdånigst föreslå, att hans aflöning måtte, till likhet med
hvad för äldste jägmästarne här nedan upptages, inbegripet boställs-afkastning,
höjas till 2,400 r:dr lön och 600 r:dr tjenstgöringspenningar, eller tillhopa
8,000 r:dr. Detta belopp, jemte 200 r:dr resepenningar, som i och
för tjenstgöringen fortfarande torde böra till Gyllencreutz utgå, ehuru enligt
ofvanstående förslag något afdrag ej vidare skulle göras å resepenningarne för
Bergslags och östra distrikten, ansågs likväl icke behöfva i stat särskildt
uppföras, då besparingarne å skogsstatens löneanslag framgent såsom hittills
kunde anses lemna tillgång till utbetalande af ifrågavarande 3,200 R:dr.
Aflöningen för jägmästarne utginge för närvarande i fem särskilda
löneklasser, af hvilka den lägsta med 900 R:drs lönebelopp hade sexton
rum och de fyra högre med respektive 1,000, 1,200, 1,500 och 2,000 R:drs
lön innehölle femton rum hvardera, som ej kunde af någon, som tillhörde
lägre löneklass, ernås, hans tjenstetid må vara huru långvarig som helst, förr
än ledighet inom högre löneklass uppstått, hvilken anordning visserligen vid
1869 års lönereglering varit nödig, för att kunna definitivt bestämma det
tillskott, som då ansågs behöfva äskas af Riksdagen, för bestridande af de
till vida större belopp än inkomsterna beräknade utgifterna för skogsväsendet,
men som ej motsvarade hvad som förstodes med ålderstillägg.
För att vinna kompetens till inträde vid skogsstaten, måste de blifvande
skogsfjenstemännen, efter aflagd maturitetsexamen, tillbringa ett år
hos en revierförvaltare, i ändamål att inhemta förberedande praktisk kännedom
i skogsyrket, hvarpå följde en tvåårig kurs vid skogsull itutet; och enligt
beräkning af den tid, som för hvar och en af nuvarande jägmästare för
-
84 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
flutit från hans afgång från skogsinstitutet till hans anställande med lön,
skulle i medeltal fem, men, beräknad! blott med afseende å tjenstemännen i
de två lägsta lönegraderna, öfver sex års lönlös eller blott af tillfälliga arvoden
ersatt tjenstgöring såsom extra ordinarie!'' erfordras för att vinna anställning
med lön. Efter att sålunda under en tid af sammanlagdt 9 år
hafva genom studier förskaffat sig nödiga kunskaper i yrket och genom
tjenstgöring färdighet uti dertill hörande göromål, komme skogstjenstemannen
omsider till en lön af 900 R:dr, hvilket mål sedan fastställandet af nuvarande
lönereglering eller under 4 år uppnåtts åt 8 personer. Detta hade
dock till en del skett i följd af nya tjenstebefattningars bildande, ty genom
afgång hade under berörda tid endast fyra lönerum blifvit lediga, nemligen
ett i hvardera af de fyra högre löneklasserna, och med anledning deraf 1
uppflyttning skett till Lsta, 2 till II:dra, 3 till IILdje och 4 till IY:de eller
näst lägsta lönegraden. Häraf framginge emellertid, huru ringa utsigt som
förefunnes till löneförbättring på. denna väg, i det till och med under antagande
af en vida större afgång än som hittills egt rum eller under förutsättning
af 3 ledigheter i Lsta, 4 i ILdra, 5 i III:dje och 6 i IY:de klassen
för hvarje femårsperiod, ändock för den i Y:te klassen vid i medeltal
omkring 30 års ålder inträdde skulle erfordras vid pass 13 år för att genomgå
Y:te lönegraden och derefter vid 43 lefnads- samt 22 i yrket använda
år erhålla 1,000 R:dr i lön; vidare 13 år för att genomgå IY:de lönegraden
och då vid 56 lefnads- och 35 yrkesår erhålla 1,200 R:dr i lön; ytterligare
15 år för att genomgå IILdje lönegraden och efter 71 lefnads- samt
50 yrkesår, eller långt efter vanlig pensionsålder hinna en lön af 1,500
R:dr, och den högsta lönen eller 2,000 R:dr kunde, likasom väl i de flesta
fall äfven 1,500 R:drs lönen, af tjenstemännen i de lägre löneklasserna under
nuvarande förhållanden ej någonsin uppnås.
Yid jemförelse med aflöningen inom andra förvaltningsgrenar, för att
ej här vidröra huru enskilda personer och bolag numera aflönade sina tjensteman,
kunde skogsstyrelsen för sin del ej annat än finna berättigade de framställningar,
som af skogsstatens tjensteman vid skogsmöten och hos styrelsen
blifvit gjorda, om förbättring i lönevilkoren, helst de resepenningar, som till
belopp af 200 R:dr för hvarje jägmästare bestodes, ofta voro otillräckliga
att bekosta tjensteresorna, under det att de genom arvoden för skogsindelning
å kronoparker och boställsskogar påräknade extra inkomsterna, enligt
hvad erfarenheten under åren 1870, 1871 och 1872 ådagalagt, inskränkt
sig till en obetydlighet eller till i medeltal, reseersättning inberäknad, 70
R:dr för hvarje förrättningsman årligen.
För att åstadkomma förbättring uti jägmästarnes i sanning betryckta
ekonomiska ställning och bereda dem en ersättning, som motsvarade deras
tjensteåligganden samt de nuvarande lefnadskostnaderna, syntes dessa tjenste
-
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 85
mäns löneinkomst, inbegripet tjenstgöringspenningar och boställsafkastning,
böra få beräknas till 1,500 R:dr vid tjenstetillträdet, med tillägg af 500
R:dr, äfven inbegripet tjenstgöringspenningar, efter de första tio årens tjenstgöring,
hvarunder bidrag till lefnadskostnaderna kunde påräknas genom
arvoden för extra och enskilda förrättningar, samt sedermera för hvart femte
år ett dylikt tillägg, till dess efter tjugu års tjenstgöring en lön af 3,000
R:dr erhölles; och torde, då tjenstgöringspenningarne, i anseende till den betydliga
skilnaden mellan första och slutliga inkomstbeloppet, ej skäligen kunde
vara lika för alla lönegraderna, förhållandet mellan lön och tjenstgöringspenningar
böra bestämmas sålunda:
Lön Ålderstillägg Tjenstgöringspenningar, Summa
af samma egenskap som lön. arvode.
l:a |
graden |
1,200 |
•— ---- -—• |
300: — |
1,500: — |
2:a |
d:o |
1,200 |
— 400: — |
400: — |
2,000: — |
3:e |
d:o |
1,200 |
800: — |
500: — |
2,500: — |
4:e |
d:o |
1,200 |
— 1,200: |
600: — |
3,000: — |
Derest |
nu |
underdånigst föreslagna |
löneförbättringar beviljades, torde |
de af åtskilliga jägmästare i kraft af regleringsbrefvet den 10 December
1869 uppburna personliga lönetillägg ej vidare böra utgå.
Vidare ansåge sig styrelsen icke böra underlåta att framhålla, huru
föga den nuvarande aflöningen för kronojägare öfverensstämde med gällande
arbetspriser, i det kronojägarne i de aderton södra länen blott åtnjöte 300
R:dr eller knappast 1 R:dr för arbetsdag, och kronojägarne i de öfriga,
norra länen, der kostsamma resor inom de vidlyftiga bevakningstrakterna
esomoftast förekomme, 550 R:dr eller, då 100 R:dr afräknades för resor, omkring
1 R:dr 50 öre för arbetsdag, för hvilka dagsverkspris näppeligen någon arbetare
numera skulle kunna erhållas, och hvilka så mycket mindre kunde anses
tillräckliga för kronojägaren, som denne vid skogsarbeten vore förman för
dervid använda dagsverkare samt dessutom hade under sin närmaste vård
en statsegendom af högt värde, men hvarå kontrollen mot obehörigt användande
eller försnillning vore förenad med ej ringa svårighet.
I anledning häraf hemställde skogsstyrelsen, att för kronojägarne, hvilka
nu åtnjöto i de aderton södra länen 250 R:drs lön, inbegripet boställsafkastning,
samt 50 R:drs tjenstgöringspenningar, eller tillsammans 300 R:dr, och
i de norra länen 300 R:drs lön, 100 R:dr tjenstgöringspenningar och 50
R:dr hyresersättning jemte 100 R:dr resepenningar, eller tillhopa 550 R:dr,
måtte beredas en aflöning, som, boställsafkastning inbegripet, uppginge till
300 R:drs lön för kronojägarne i allmänhet samt 200 R:dr tjenstgöringspenningar
för kronojägare i de södra länen och 250 R:dr tjenstgöringspenningar
för i de sex norra länen anställde kronojägare, hvilka senare
såsom hittills torde böra åtnjuta 50 R:dr i hyresersättning, då de ej hade
8(5 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
fri boställslägenhet, samt 100 R:dr resepenningar, så att kronojägarne inalles
komme att åtnjuta i de sex norra länen 700 R:dr och i de öfriga länen
500 R:dr.
Med afseende å aflöningen för personalen vid skogsläroverken, torde,
i fråga om skogsskolorna, för närvarande och så länge föreståndarebefattningarne
vid dessa voro förenade med jägmästaretjenst inom det revier, der
skolan vore belägen, samt under förutsättning att jägmästarne erhölle den
föreslagna aflöningsförbättringen, någon tillökning i skolföreståndarens arvode
ej erfordras, likasom äfven skogsrättaren syntes skäligen aflönad med de förmåner,
han nu åtnjöte.
Sedan styrelsen härefter jemväl yttrat sig i fråga om löneförbättring
för personalen vid skogsinstitutet, öfvergick densamma till frågan om den
ordning, hvari tjenstgöringspenningar och ålderstillägg skulle åtnjutas, och
föreslog dervid beträffande ålderstillägg, bland annat, att för jägmästare första
ålderstillägget måtte få utgå vid början af elfte kalenderåret efter det, då
sådan tjenst erhållits, och de öfriga tillträdas vid början af femte kalenderåret
efter det, vid hvars ingång dylikt lönetillägg näst förut vunnits.
Vidare funne sig styrelsen böra fästa Kongl. Majäs uppmärksamhet
derå, att anslagen till expenser och underhåll, som nu uppginge för skogsinstitutet
till 1,800 R:dr och vid skogsskolorna till 300 R:dr för hvardera,
numera, i anseende till ökade pris på de för läroverken erforderliga förnödenheter
äfvensom på arbeten i och för underhåll, voro otillräckliga och
att derföre en förhöjning af dessa anslag erfordrades vid skogsinstitutet till
2,200 R:dr och vid skogsskolorna till 500 R:dr eller för sex skolor till
3,000 R:dr, då hela tillökningen i anslagen för expenser och underhåll vid
skogsläroverken skulle uppgå till 1,600 R:dr.
Vidkommande derefter det nu till 90,000 R:dr bestämda reservationsanslaget
för skogsväsendet och den tillökning deri, som erfordrades, anförde
skogsstyrelsen, att utgifterna för skogsförvaltningen redan 1872 öfverstege
detta anslag, att för nästlidna år derå anvisats öfver 115,000 R:dr samt att
det af skogsstyrelsen för innevarande år afgifna generalkostnadsförslaget
öfverstege 134,000 R:dr. Då de åren 1870 och 1871 uppkomna besparingar
å anslaget sålunda, i händelse omförmälda kostnadsförslag godkändes,
blefve disponerade och då jemte de årliga förvaltningsåtgärderna, som ej
utan nackdel för skogsväsendet kunde nedsättas under det nyssanförda belopp,
som berörda kostnadsförslag upptoge, en del kostsamma arbeten, såsom
anläggande af virkesafforslingsvägar å åtskilliga större kronoparker, nybyggande
och uppodling af ett antal kronojägareboställen, upphuggning af
betydliga rågångssträckningar omkring kronoparker i de norra länen förestode,
torde, i betraktande äfven af de högt uppdrifna dagsverksprisen, som
väsentligt fördyrade skogsodlings- och öfriga skogsarbeten, reservationsansla
-
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 187å. 87
get för skogsväsendet erfordra en förhöjning af 60,000 R:dr så att detsamma
komme att utgöra 150,000 R:dr.
Slutligen och då behofvet af förbättrade löneinkomster redan flera år
varit kännbart och de stegrade lefnadskostnaderna numera gjorde det för
löntagaren hardt när omöjligt att uppehålla sig utan skuldsättning, i följd
hvaraf en snar hjelp till undanrödjande af detta missförhållande vore af nöden,
hemställde skogsstyrelsen, att de för år 1875 föreslagna förbättrade
aflöningarne måtte under form af dyrtidstillägg redan från och med 1874
få åtnjutas med afdrag endast för de tjensteman, hvilka nämnda år ej skulle
vara berättigade till sådant ålderstillägg, som för 1875 borde dem enligt de
föreslagna grunderna tillkomma,
Sedan departementschefen härefter jemväl redogjort för ett i skogsstyrelsens
ofvanberörde skrifvelse intaget förslag till skogsstyrelsens, skogsstatens
och skogsläroverkens stat för år 1875, hvilket förslag, med inberäkning
af reservationsanslaget, slutade på en summa af 573,000 Kronor, yttrade
departementschefen i underdånighet:
“Hvad först angår skogsstyrelsens eget embetsverk, så och då det förslag
till förändrad reglering af dess personal och aflöningsförhållanden, som
styrelsen afgifvit, icke lärer nu komma under nådigt öfvervägande, utan
böra öfverlemnas till den blifvande löneregleringskomiténs behandling, hemställer
jag, i likhet med hvad i fråga om generaltullstyrelsen skott, att den
nu gällande staten för skogsstyrelsen måtte äfven för år 1875 bibehållas
oförändrad, och styrelsens personal tillerkännas dyrtidstillägg efter den för
embetsverken i allmänhet stadgade grund af 30 procent; och synes jemväl
i afseende på skogsinstitutet, hvars expensmedelsanslag torde, på sätt skogsstyrelsen
hemställt, böra förhöjas med 400 Kronor, i öfrigt enahanda förhållande så
mycket heldre böra eg a rum, som den väckta frågan om en genomgripande
förändring i detta läroverks hela ställning ännu icke blifvit i nåder afgjord.
"
“Beträffande deremot de öfriga skogsläroverken och den egentliga skoa^sstatspersonalen,
så torde något hinder icke finnas för nådig pröfning af hvad
skogsstyrelsen i afseende på dera föreslagit."
“I fråga då först om den föreslagna förstärkningen af skogsstatspersonalen
med 4 jägmästare och 23 kronojägare, så har jag för min del dervid
icke något att erinra, utan hemställer, att berörda förslag måtte af Eders
Kongl. Maj:t godkännas."
“Vidkommande dernäst de för skogsstatspersonalen ifrågasatta förändrade
aflöningsbestämmelser, så anser jag, i likhet med skogsstyrelsen, otvifvelaktigt,
att en förbättring i berörda personals aflöningsvilkor är af behofvet
högt påkallad; och emot de belopp, som enligt de föreslagna bestämmelserna
skulle hvarje tjenstegrad tillkomma, nemligen, respenningarne oberäknade,
88 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
för skogsinspektör 3,800 eller 4,800 Kronor, för jägmästare 1,500 Kronor
med gradvis skeende ökning, tills efter 20 års tjenstgöring en aflöning af
3,000 Kronor skulle uppnås, samt för kronojägare 500 eller 600 Kronor,
kan ingen skälig anmärkning göras/1
“I ett afseende skulle jag dock önska en förändring af skogsstyrelsens
förslag i denna del, nemligen i fråga om proportionen mellan lön och tjenstgöringspenningar,
hvilken jag i allmänhet och der ej särskilda skäl föranleda
till undantag anser böra vara som 3 till 1, så att tjenstgöringspenningarne
utgöra en fjerdedel af hela aflöningen, ålderstillägget deri inberäknad t.
I stället har skogsstyrelsen föreslagit, att för skogsinspektörerna tjenstgöringspenningarne
alltid skulle vara 800 Kronor, under det den öfriga aflöningen
är 3,000 eller 4,000 Kronor, och för jägmästarne är det förhållande i alla
graderna noga iakttaget, att tjenstgöringspenningarne utgöra en femtedel af
aflöningen i sin helhet, hvarjemte kronojägarnes aflöning är fördelad, i de
norra länen, uti lön 300 Kronor, tjenstgöringspenningar 250 Kronor och
hyresersättning 50 Kronor, samt i de öfriga länen uti lön 300 Kronor och
tjenstgöringspenningar 200 Kronor.11
“Hvad jägmästarne angår, så kan det af mig åsyftade målet lämpligast
vinnas derigenom, att för alla 4 graderna bestämmes ett gemensamt belopp
af lön 1,125 Kronor och tjenstgöringspenningar 375 Kronor och att de efter
vissa tjensteår dertill kommande tre ålderstilläggen bestämmas till 500, 1,000
och 1,500 Kronor, med föreskrift att f deraf skall räknas såsom lön och {
såsom tjenstgöringspenningar.11
“Om likaså för kronojägarne och skogsinspektörerna tjenstgöringspenningarne
sättas till en fjerdedel af hela aflöningen, så skulle denna förändring utfalla
så, att, bland kronojägarne, de i norra länen, för hvilka aflöningen är
föreslagen till 600 Kronor, komme att erhålla 450 Kronor i lön, hyresersättningen
derunder inberäknad, och 150 Kronor i tjenstgöringspenningar, och de
öfriga kronojägarne 375 Kronor i lön och 125 Kronor i tjenstgöringspenningar
samt att skogsinspektörerna komme att få antingen 2,850 Kronor i lön och 950
Kronor i tjenstgöringspenningar eller ock 3,600 Kronor i lön och 1,200 Kronor
i tjenstgöringspenningar. Dervid lärer dock ett personelt undantag böra göras
för nuvarande skogsinspektören i Södra Norrlands distrikt, hvilken å sin tjenst
innehar konstitutorial och således torde höra fortfarande få behålla sin nuvarande
lön af 4,000 Kronor, med tillägg af nu föreslagna 800 Kronor såsom
tjenstgöringspenningar, hvaremot för alla de öfriga skogsinspektörerna
deras förordnanden tilländagå med innevarande år, så att deras rätt ej förnärmas
genom en sådan förändring, som jag underdånigst föreslagit.11
“Och som jag vid den af skogsstyrelsen nödig ansedda förhöjning dels
i åtskilliga af resepenningeanslagen och dels i anslagen till expenser och
underhåll för skogsskolorna icke har något att erinra, så tillstyrker jag allt
-
Bil. A7:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 89
så att, med iakttagande af den förändring i afseende på förhållandet emellan
lön och tjenstgöringspenningar, som jag nyss föreslagit och under det förut
omförmälda förbehållet om skyldighet för vederbörande tjensteinnehafvare att
underkasta sig de allmänna vilkor för åtnjutande af aflöning i statens tjenst,
som kunna framdeles varda i nåder stadgade, de af skogsstyrelsen i fråga
om skogsstatens och skogsskolornas aflönings- och öfriga anslag föreslagna
bestämmelser måtte i nåder gillas.11
“Bifallas de af mig nu gjorda hemställanden, så skulle 1875 års stat
för skogsstyrelsen, skogsstaten och skogsläroverken komma att, på sätt ett af
mig dertill uppgjordt förslag, hvilket torde tå detta protokoll biläggas, (Litt.
E) närmare utvisar, sluta på en summa af.......Kronor 409,650: —
“Afräknas från denna slutsumma:
dels skogsinstitutets anslag, h vilket lärer böra fortfarande
som hittills å extra stat anvisas, . 13,500: —
och dels den uppskattade afkastningen af
skogsstatsboställena............... 4,437: 03. 17 937- 03
så utvisar återstoden .....................Kronor 391,712: 97
det belopp, hvartill den del af anslaget till skogsväsendet, som icke är af
reservationsanslags natur, torde för år 1875 böra bestämmas; kommande
alltså nämnda del af anslaget, hvilken i 1874 års stat utgör 275,54# R:dr
97 öre, att höjas med 116,200 Kronor.11
“Beträffande skogsstyrelsens förslag om beredande af förhöjning i öfverjägmästaren
Gyllencreuty/s aflöning till 3,000 Kronor, hvarigenom denna aflöning,
som nu på öfvergångsstat utgår af besparingarne å anslaget till skogsväsendet,
skulle uppgå till samma belopp, som blifvit för de äldsta jägmästarne
föreslaget, så torde med pröfningen af detta förslag böra anstå, tilldess
sig visat, om de för jägmästarne ifrågasatta löneförhöjningarne varda af
Riksdagen bifallna.11
“Vidare och då det dyrtidstillägg, som för 1874 bör skogsstatspersonalen
tillkomma, synes lämpligen kunna bestämmas efter den af skogsstyrelrelsen
angifna grund eller till lika belopp med de föreslagna löneförbättringarne
under iakttagande likväl att de för 1875 upptagna ålderstillägg, som
vid början af 1874 ännu icke varit intjenta, dervid afdragas, så och dåden
summa, som efter en på sådan grund uppgjord beräkning skulle uppkomma,
utgör 88,350 kronor, torde ifrågavarande dyrtidstillägg böra till nämnda belopp
bestämmas.11
“För öfrigt anser jag lika med skogsstyrelsen vara klart, att de anslag,
som vid 1869—1870 års reglering af skogsstaten å öfvergångsstat anvisades
att af besparingarna utgå personel! till åtskilliga jägmästare och kronojägaBih.
till Bifall. Vrot. 1874. 1 Sami. 1 Afl. 12
90 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
re, hvilka eljest skolat genom regleringen erhålla mindre löneförmåner än
de dittills åtnjutit, nu böra. indragas i den män dessa jägmästare och kronojiigare
genom dyrtidstillägg eller förhöjning af de för dem å afiöningsstaten
uppförda belopp erhålla motsvarande ersättning. “
“Hvad derefter angår reservationsanslaget till skogsväsendet och den af
skogsstyrelsen deri föreslagna förhöjning, sä torde i sammanhang med frågan
derom böra anmälas den uti Riksdagens underdåniga skrifvelse den 22 Maj
nästlidne år i anledning af väckt motion om anvisande af medel för inköp
af till skogsbord tjenlig mark, företrädesvis i mellersta och södra Sverige
gjorda framställning, det Eders Kongl. Maj:t. täcktes taga i nådigt öfvervägande.
i hvad män skogshushållningen i södra och med första Sverige må
kunna främjas genom inköp för statens räkning af till skogsbörd tjenlig
mark, för utvidgning af redan befintliga krouoparker eller bildande af nya
dylika samt genom försäljning af sådana smärre kronoskogar, hvilka i anseende
till sitt läge och ringa omfång funnes lämpligen höra, staten afhändas.“
■”Öfver denna framställning har yttrande blifvit infordrad t från skogsstyrelsen,
som till följd häraf uti särskilda underdåniga utlåtanden af den 24
November samt Ö, 22 och 27 December nästlidna år hufvudsakligen anfört
:
att styrelsen ej ansåge skäl vara för handen att afyttra några af de
söder om Dalelfven belägna 42 kronoparkerna, af hvilka endast 4 hade en
ytvidd, som understege 2,000 qvadratref, helst en sådan kronopark framdeles
kunde blifva den stomme, omkring hvilken en större, sammanhängande
park kunde, bildas, och styrelsen ansåge värdet af en kronopark ej böra beräknas
endast efter vidden och afkastningon, utan att dervid äfven borde
tagas i betraktande det föredöme i afseende å en bättre skogsvård, som en
dylik efter hushållningspian behandlad skog kunde lemna inom orter, der
sådane skogar icke eller till ringa antal lön funnes;
att deremot enligt skogsstyrelsens förmenande såsom en lämplig åtgärd
vore att anse försäljning efter hand af smärre för statsverkets räkning
utarrenderade indragna boställen med ringa eller ingen skogstillgång, hvilka
lemnade obetydligt arrendebelopp, under det att kostnaderna vid deras utarrenderande
samt vid de syner och besigtningar, som å dem hållas, med
flera administrationskostnader kunde uppskattas till en ganska ansenlig''
summa;
art för vinnande af upplysningar med afseende å tilllfälle att för kronans
räkning inköpa för skogsbörd tjenlig mark, hvilken skogsstyrelsen föreställt
sig helst borde utgöras al skoglös utmark inom de skogfattigare orterna,
styrelsen rundt sig till Eders Kongl. Maj:is Befallningshafvande i
(fotlands, Elfsborgs, (»öteborgs och Bohus, Hallands, Kronobergs, Malmöhus,
Bil N:o G b) till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 91
Kristianstads och Blekinge län äfvensom till skogspersonalen i dessa län, der
dyhk mark kunde anses företrädesvis finnas, och hade från alla dessa län
äfvensom, i fråga om Skaraborgs län, från skogsinspektören i distriktet förslag
om inköp af skogsmark ingått;
att af sålunda ingångna uppgifter, om de ock ej kunde anses grundade
pa en så fullständig utredning af förhållandena, som behöfdes för'' köpslut
^ om dessa marker, emellertid framginge, att tillfälle ingalunda saknades
att i orter, der kronoskogar nu icke förefinnes, förvärfva erforderliga områden
till uppdragande af skog för kronans räkning;
på grund hvaraf allt skogsstyrelsen, som ansåg ytvidden af kronoskogarne
i södra och mellersta provinserna i förhållande'' till dessa landsdelars
utsträckning alltför inskränkt och att inrättande af kronoskogar 1 skoglösa
orter, dels för att i någon mån betrygga innebyggarne derstädes med afseende
h tillfredsställandet åt deras behof utaf skogsprodukter, dels för att
tjena såsom föresyn hvad skogsodling och en god skogsskötsel i öfrig t anginge,
maste vara en maktpåliggande åtgärd, som dessutom framdeles kom me
att tillskynda staten en ej obetydlig inkomst, samt att de årligen inflytande
skogsmedlen i första rummet borde användas i och för skogsväsendet,'' hemställt,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes i sammanhang med öfriga anslag för
skogsväsendet, hvilkas belopp styrelsen upptagit till f»73,000 kronor, deribland
inberäknadt det nuvarande reservationsanslaget med forhöjdt belopp af 1 50.000
kronor, till Riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande af 227*000
kronor såsom reservationsanslag för att efter underdåniga förslag af skogsstyrelsen
användas till bildande af nya eller utvidgande af nuvarande kronoparker
genom inköp vare sig af till skogsbörd tjenliga utmarker eller ock
af skogsegendomar, hvarifrån den del af den odlade jorden med nödig utmark
för betes- och skogsfång, som ej erfordrades till'' boställen för förvaltnings-
och bevaknings-personalen, sedermera kunde afyttra».''*’
De uti länen framställda förslagen upptaga såsom till inköp för bildande
af kronoparker lämpliga:
i Gotlands län:
Rhone myr om 956 tunnland 27-i kappland till ett pris af 65 r:dr
tunnlandet, oberäknadt impedimenter, eller 60,256 r:dr 58 öre för det hela.
Endast omkring 500 tunnland äro för det närvarande tjenliga till uppdragning
af träd, hvaremot återstoden, för att blifva fäst mark, fordrar afdikning
tdl en kostnad, som af skogsinspektören uppskattas till f0,000 r:dr;
A/isby hospital tillhörande beteshagar jemte en del enskilda egor, tillsammans
omkring 00O tunnland; endast för 82 tunnland, äfven innehållande
92 Bil. N:o 6 V) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
öppen åker och äng, är pris uppgifvet, uppgående till 12,666 rdr 87 öre.
Anses af länsstyrelsen mindre lämpliga;
i Elfsborgs län:
Åtta af jägmästaren till inlösen föreslagna svältmarkslotter, innehållande
426 tunnland i Yeseneds socken för ett pris af 18 rdr tunnlandet och
2,000 r:dr för en till bevakarebostad tjenlig förpantningslägenhet. Det hela
således för omkring 10,000 rdr.
omkring 4,000 tunnland å Kroppafjell inom Sundals, Nordals ock
Walbo härad å Dalsland efter pris af 15 r:dr för skoglös mark, 60 r:dr för
mark med buskar och störskog, samt 45 r:dr för mark med något mera för
sig kommen skog; inköpskostnaden för det hela omkring 100,000 r:dr;
2,000 tunnland i Herreds och Surteby socknar af Marks härad för
ett pris af omkring 30,000 rdr;
trakter om 725, 1,600 och 1,530 tunnland å Yedtle fjell i Lundby,
Bergjums cch Angereds socknar, som enligt uppgift skulle kunna erhållas å
10 r:dr tunnlandet, men denna uppgift betviflas af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande:
mark å Ödskölds moär i Dalslands revier, hvilken af skogsinspektören
blifvit föreslagen:
inlösande af den perpetuela arrenderätten till kronosäteriet Ollestad
med förutom inegorna 1,654 tunnland skogs- och betesmark för 40,000 rdr
jemte 10,000 r:drs ersättning till en subarrendator. Det arrende, statsverket
nu åtnjuter, är ungefärligen 300 r;dr.
i Skaraborgs län:
utmarker å f. d. kronoallmänningarne Tiveden, Bruten och Billingen.
i Hallands län:
utmarkerna till Jereds by i Krogsereds socken af Årstads härad, öfver
1,000 tunnland, hvilka till den del, som är beväxt med ljung, kunna
erhållas till ett pris af 15 rdr tunnlandet; köpeskillingen i sin helhet skulle
uppgå till 20,000 rdr;
utmarken Joarberg till hemmanen N:ris i och 8 i Gödeby, Sibbarps
socken i Faurås härad öfver 700 tunnland efter 20 å 30 rdr tunnlandet,
eller för omkring 18,000 rdr;
utmarker till hemmanen Ryd och Lunnagård i Abilds socken. Årstads
93
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 187
härad, 500 å 600 tunnland efter ett pris af omkring 40 r:dr ti ilandet
eller omkring 22,000 r:dr;
med flera till största antalet skoglösa utmarker; inalles i länet 16 stycken.
i Kronobergs lön:
omkring 700 tunnland skogsmark, tillhörande Furuby by i Konga
härad, efter 20 r:dr tunnlandet eller omkring 14,000 r:dr, oberäknad! ersättning
för den växande skogen;
omkring 550 tunnlands skogsmark i Harjemo, Karsmåla och VimHilla
socknar af Allbo härad för omkring 16,000 r:dr;
skoglösa rymarker af flere tusen tunnlands vidd i Sunnerbo ärad,
hvilka uppgifvits kunna fä inlösas för 25 å ÖO r:dr tunnlandet; oc’ hafva
så väl länsstyrelsen som skogsinspektören och jägmästaren fästat m närksamhet
på den synnerliga vigten af att kronopark uti ifrågavaram skoglösa
ort må bildas;
i Kristianstads lön:
en flygsandsmark af öfver 1,200 tunnland i Ingelstads härad, Borrby
och Löderups socknar till ett medelpris af 34 r:dr tunnlandet för omkring
40.000 r:dr;
utmark till 800 tunnlands vidd under Ljungarums säteri i Melby
socken, Vestra Göinge härad för ett pris af 60 r:dr tunnlandet eller
48.000 r:dr;
Brummarps och Faxeröds fäladsmarker å Hallandsås i Hjernarps socken,
Bjäre härad, 600 tunnland å 50 r:dr, eller 30,000 r:dr;
utmarkerna till Ilarbeckshult, Björnemossa m. fl. byar i Örkelljunga
socken, Norra Åsbo härad, 1,200 tunnland till 40 å 50 rdr tunnlandet, eller
omkring 50,000 r:dr:
egendomen Östra Spång, 500 tunnland, hvaraf obetydligt inegor, för
25.000 rdr;
390 tunnland af det i Wittsjö socken, Vestra Göinge härad belägna
sågverket Oretorps afverkade skogsmark efter 25 r:dr tunnlandet eller omkring
10,000 r:dr, med tillfälle att i mån som afverkningen fortgår få : -köpa det öfriga af sågverkets till 1,000 tunnland uppgående skogar;
i Malmöhus län:
652 tunnland i Billinge socken, Onsjö härad, efter 300 rdr tunnland
400 tunnland i Södra Wrams socken, Luggude härad, efter 166 r
94 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
67 öre tunnlandet, förutom 33 tunnland derinvid belägen odlad jord, efter 300
r:dr tunnlandet, eller tillhopa något öfver 76,000 r:dr;
omkring 500 tunnland af Flygeltofta egendom för 350 r:dr tunnlandet
eller 175,000 r:dr;
samt dessutom åtskilliga smärre jordlotter;
i Göteborgs och Bohus län:
en utmark af omkring 2,''250 tunnland i Partilleds och Råda socknar af
Göteborgs fögderi efter 10 å i 5 r:dr tunnlandet, eller 20,000 å 30,000 rdr;
627 tunnland dels inegor dels utmark i Inlands fögderi, med åbyggnader
till ett värde af 10,000 r:dr och ekskog till 5,000 rdr, för omkring
67,000 r:dr;
hemmanet Ödsmål i Högby socken, Sunnanvikens fögderi med 100
tunnland inrösniugs- och 486 tunnland afrösningsjord för 28,500 rdr;
hemmanen Östra och Vestra Fjellet i Krokstads socken, 2,100 tunnland
för 16,500 rdr;
område inom Tanums hamnslag i Norrvikens fögderi, som dock nu är
under skifte;
hemmanen Tosteröd Vestergård och Sköldunga Östergård i Ucklums
socken, Inlands Nordre härad, omkring 800 tunnland för omkring 25,000 rdr;
inköp af flere af dessa lägenheter är dock af Eders Kongl. Maj:ts -Befallningshafvande
afstyrkt; i
i Blekinge Vin:
2.000 qvadratref, tillhörande egendomen Eriksholm i Ghristianopels
socken till 15 rdr qvadratrefvet eller 30,000 rdr;
omkring 12,000 qvadratref, utgörande egendomarne Nytteboda och Ilarasjömåla
i Jemshögs socken för 110.000 rdr;
3.000 qvadratref af hemmanet Balganet i Öljehults socken å 25 rdr
qvadratrefvet eller 75,000 rdr;
mark, som angränsar det till kronan utan lösen afträdda Thorsö
flygsandsfält. “
“Derest medel till inlösande af mark till skogsplantering komma att
anslås, anhålla Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande och jägmästaren i Blekinge
revier, att 100,000 rdr mätte för detta ändamål komma Blekinge
län till del.“
UI ärendets så befintliga skick anser jag mig icke kunna tillstyrka
Eders Kongl. Majå att nu fatta beslut om inköp af någon af de erbjudna
egendomarne eller ens att nu bestämma, i hvilket eller hvilka län dylikt
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Vrop. N:o 1 om Statsverket. 1874.
9 5
inköp bör ske, ^ utan torde Eders Kongl. Maj:t tillåta mig att framdeles
och cl ter fullständigare utredning af hvarje särskildfe ifrågakommande fall
göra de framställningar, som kunna af förhållandena påkallas. Ja o- kan dii
icke heller nu tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen begära något
visst belopp på en gång rill inköp af skoglös mark, men då statens skogsegendomai
lemna allt större och större bidrag till dess inkomster anser bm
hka med skogsstyrelsen, att till det högst angelägna behofvet af skolväsendets
Judramjaiide väsendtligen högre anslag böra af Riksdagen begäras, för
att för sadant ändamål ställas till. Eders Kongl. Majrts disposition, dock icke
uteslutande för inköp af skoglös mark. Förhållandena i afseende å lämpligheten
deraf åro nemligen olika i särskilda provinser, och i de flesta finnas
bostälten och publika hemman, hvilkas ganska betydliga skogar äro i ett mycket
vanvardadt skick, till hvars upphjelpande det, åtminstone hvad skogsväsendet^
befrämjande i dessa provinser angår, synes mig, att statens tillgångar
borde i främsta rummet användas. Så anför t. ex. skogsinspektören i Vestra
distriktet i fråga om inköp af skoglösa marker i Göteborgs och Bohus
lan, der dock de för dylik mark begärda priser äro de ‘lägsta af alla
uppgifna, att “sadane stadgauden, h vilka gjorde det till en möjlighet att
åstadkomma noggrann skötsel af skogstillgångarna å den stora mängd allmänna
hemman, som finnas inom länet, skulle häst befordra en allmän kännedom
_ om skogens rätta skötsel och betrygga tillgängen på skogsförnödenheter
för framtiden11. Och i sitt utlåtande rörande landtbruksakademiens
underdåniga framställning i afseende å vården af de enskilda skogarne yttrar
Malmöhus läns landsting, att de enskilda skogarne i länet i allmänhet väl
vardas, men att deremot ett motsatt förhållande oger rum med boställsskogarne,
Indika ingalunda vårdas på det sätt och till den fördel för det allmänna,
som° man kunde hufva rätt art förvänta och som kunde för vården
af och hushållningen vid enskilda skogar utgöra en föresyn, hvadan Landstinget
anser högeligen önskvärd!, om lämpliga matt och steg kunde vidtagas
för åstadkommande af sådane ändringar i tortattningarne rörande boställsskogarne,
att dessa, derigenom kunde försättas i den kultur att de gåfvo
skälig afkastning.11 ’ ö
“Äfven i afseende å de redan under skogsstatens omedelbara vård stående
skogarne kan, för beredande af ökade skogstillgångar, med något utlägg af
penningar ganska mycket göras, såsom t. ex. genom utdikning af vattensjuka,
men till skogsbörd tjenliga marker och genom ökade skogsplanteringar
ra. m. Då den undersökning af flottlederna i Norrbottens län, som o-enom
ett vid 1872 års riksdag beviljadt anslag blifvit besörjd, visat sm i
bog grad gagnelig, böra ock dylika undersökningar af flottuingslederna från
kronoparkerna i de öfriga norra länen snarast möjligen föranstaltas/1
96
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Vrop. N:o 1 om Statsverket 1874.
“Derest, på sätt flere landsting begärt, det skulle åläggas enskilde skogsegare
att efter utverkning af skog draga försorg om dess återväxt — hvilken
fråga jag mycket snart torde blifva i tillfälle att för Eders Kongl. Maj:t
föredraga — synes staten böra underlätta härför nödiga åtgärder, såsom genom
spridning af skrifter, innehållande i korthet sammanfattade reglor för
bästa förfaringssättet vid skogsodlingar, genom bidrag till frökläckningsanstalter
för anskaffande af godt inhemskt skogsfrö o. s. v.“
“I sådant afseende torde derföre till befrämjande af skogsväsendet i
allmänhet, deruti äfven inbegripet inköp af skoglösa marker, då lämpliga
tillfällen dertill erbjuda sig, vare sig för anläggande al nya eller för arrondering
eller förstoring af äldre kronoparker, en förhöjning al reservationsanslaget
till skogsväsendet böra begäras till ett belopp, som dock icke redan
första året och innan således sig visat, hvilken utsträckning kan för tillökningens
ändamålsenliga användning beredas, synes böra bestämmas så högt
som skogsstyrelsen gjort, utan kunna inskränkas till 258,287 kronor, hvarigenom
hela anslaget till skogsväsendet skulle blifva 650,000 kronor.“
“Jag tillstyrker alltså, det Eders Kongl Maj:t täcktes föreslå Riks -
dagen
dels att, med godkännande af den uppgjorda staten för skogs-styrelsen,
skogs-staten och skogsläroverken, förhöja det nu för skogsväsendet
ä sjunde liufvudtiteln uppförda anslag till 650,000 Kronor och medgifva,
att'' den del deraf, som skall vara af reservationsanslags natur, må utgöra
258,287 Kronor;
dels att å extra stat för 187 5 bevilja
till dyrtidstillägg för skogs-styrelsen............Kronor 5,070
samt till skogsinstitutet och såsom dyrtidstillägg för dervid
inställda personal..................... ___ 15,330
Tillsammans Kronor 20,400.
dels ock att för 1874 till utgående från riksgäldskontoret anvisa
såsom dyrtidstillägg
för skogs-styrelsen....................Kronor 5,070
.. skogsinstitutet.................... » 1,830
och .. skogsstaten................... • • • _ 88,350
Tillsammans Kronor 95,2 50.
18:o) Städers friheter.
“Sedan Eders Kongl. Maj:t i enlighet med senaste riksdags beslut
på staden Falun öfverlåtit kronans rätt till ett der i staden fallet
danaarf å omkring 630 R:dr med vilkor, att staden åt det anslag,
densamma under nämnda rubrik och till belopp åt 279 n:dr 2o öre
07
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
åtnjuter såsom ersättning för förlorad tullfrihet, afstår så mycket, som
motsvarar 5 procent å danaarfvets belopp, och staden på detta vilkor
emottagit danaarfvet, så bör i följd häraf anslaget till “städers friheter“
minskas med 31 Kronor 50 öre“;
14:o) Observations- och ii|*j»I»ördsj»roeenter in. in.
“Under särskilda rubriker “Observations- och indrifningsarvoden11
samt “till provision och remisslage11 har från riksgäldskontoret under
åren 1867—1871 af bevillningsmedlen utbetalts i medeltal ett belopp af
5,623 R:dr årligen. Sedan numera allmänna bevillningen blifvit Överflyttad
till statskontoret, torde ifrågavarande utgifter hädanefter-.lämpligen
böra bestridas af sjunde hufvudtitelns förslagsanslag till^bservations-
och uppbördsproceuter m. m“, hvarföre jag i sådant afseende
hemställer, att detta anslag, som nu utgör 10,000 R:dr, måtte med 5,000
Kronor förhöjas11.
15:o) Restitutioner.
“Likaså torde de restitutioner, som hittills från riksgäldskontoret
utgifvits och under ofvannämnda 5 år i medeltal uppgått till 3,875 R:dr
årligen, hädanefter böra få bestridas af det å Sjunde hufvudtiteln för
dylika utgifter uppförda förslagsanslag, hvars belopp, nu 25,000 R:dr,
dock icke lärer i följd deraf erfordra någon förhöjning11.
16:o.
“Slutligen hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska, att det förslagsanslag å 25,000 R:dr, som för år 1874 finnes
å extra stat uppfördt såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthelemys
förvaltningskostnader, må äfven för 1875 på enahanda sätt anvisas
och dervid utföras med 25,000 Kronor11.
Sedan departementschefen häruppå tillkännagifvit, att han, utöfver
de af honom redan gjorda hemställanden rörande ordinarie anslag under
Sjunde hufvudtiteln, icke hade anledning att i nu uppförda sådana anslag
föreslå någon annan ändring än att, för vinnande af jemnt tal å
hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved, m. m. skulle med 21 Kronor 41 öre ökas till 18,619 Kronor 79 öre,
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 13
98 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Mnj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
anförde departementschefen, att, om man sammanställde hufvudtitelns
nuvarande ordinarie anslagssumma med de af honom gjorda till dess
ökande eller minskande föranledande förslag, så visade sig att nämnda
summa............................Kronor 8,947,200
komme att ökas
dels genom förändring af det nuvarande anslaget
“kortstämplingsomkostnader och fromma stiftelsers
andelar af kortstämplingsafgiften“ till ett
anslag till kostnader för kortstämpling och den all
-
männa bevillningens uttaxering med........... 67,500: —
dels genom förhöjning af anslagen
till dep0tementets expedition med............ 12,400: —
„ kammarrätten....................... 1,123: 6
„ postverket.......................... 600,000: —
„ telegrafverket....................... 120,000: —
„ tullverket.......................... 511,000: —
„ skogsväsendet ....................... 284,487: 3
„ observations- och uppbärdsprocenter m. m...... 5,000: —
och till skrifmaterialier m. m................ 21: 41
Tillsammans Kronor 1,601,531: 50
men deremot att minskas genom nedsättning af anslaget
städers friheter med.............. 31: 50
samt således på det hela att ökas med ................ 1,601,500
så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva .... Kronor 10,548,700.
Vidare erinrade departementschefen, hurusom de af honom för år
1875 föreslagna extra anslagen voro följande, nemligen:
till dyrtidsti 11 ägg för departementschefen............Kronor 1,500.
» „ „ kammarkollegium............. „ 30,660.
„ granskning i kammarkollegium af nya jordeböcker . . „ 14,500.
„ provisorisk förstärkning af statskontorets personal och
dyrtidstillägg för samma embetsverk....... „ 33,350.
„ dyrtidstillägg för myntverket................. „ 4,980.
« „ „ kammarrätten................ „ 34,980.
„ „ „ öfveriutendentsembetet.......... „ 6,720.
» » „ generaltullstyrelsen............ „ 19,770.
» • _n „ skogsstyrelsen................ „ 5,070.
n skogsinstitutet och dyrtidstillägg för dess personal . . „ 15,330.
„ förvaltningskostnader för 8:t Barthelemy ......... „ 25,000.
eller tillsammans Kronor 191,860-
99
Bil N:o 6 b) till ICongl. Maj:ts Prop. N:o / om Statsverket 1874.
äfvensom att de anslag för år 1874, om livilkas anvisande att under
samma år från riksgäldskontoret utgå lian gjort underdånig framställning,
voro följande, nemligen:
till dyrtidstillägg för departementschefen......- ■ -.....R:dr 1,500.
„ genomförande under 1874 af den nya organisationen af
departementets expedition.................. „ 9,400.
dyrtidstillägg för kammarkollegium .............. 30,660.
„ den vid iordeboksarbetet i nämnda kolle
1’
J
gium anställda personal................... „ 3,000.
provisorisk förstärkning af statskontorets personal och
dyrtidstillägg för samma embetsverk.......... „ 33,350.
n „ myntverket............... „ 4,980.
” inrättande af ett nytt verk för guldutmyntning....... „ 60,000.
„ dyrtidstillägg för kammarrätten................. „ 34,980.
„ öfverintendentse mbetet........... „ 6,720.
„ generaltullstyrelsen............. „ 19,770.
„ tullverket i öfrigt.............. » 432,930.
„ skogsstyrelsen och skogsinstitutet ... „ 6,900.
„ „ skogsstaten i öfrigt.......• • • • • ■ n 88,350.
eller tillsammans R:dr 732,540-
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande
departementschefen, på sätt här ofvan förmäles,
hemställt och föreslagit beträffande anslag under
Sjunde hufvudtiteln och i sammanhang dermed anmälda
ämnen; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i
alla delar lemna nådigt bifall.
Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde hufvudtitlarne
hörande frågor blifvit pa föredragning af vederbörande departementschefer
pröfvade, anhöll chefen för finansdepartementet, statsiadet
JV(/''rn, att få i underdånighet anmäla ti c frågor, som tillhörde regleringen
af
Nionde liufvudtiteln,
innefattande pensions- och indragniugsstaterna.
Hvad dervid först angick
100 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
IVnsionsstaten
yttrade Departementschefen beträffande anslagen till civilstatens pensionsinr
tutning:
_ “Sedan skogsstyrelsen, med anledning af framställningar från åtskilliga
skogstjenstemän, uti underdånig skrifvelse den 6 Juni 1872 anhållit,
det Eders Kongl. Magt täcktes söka bereda skogsstatens tjensteman
och betjente inträde i civilstatens pensionsinrättning äfvensom att i afseende
å skogsinstitutets personal sådana åtgärder måtte vidtagas, att
jemväl denna personal, som nu vore uppförd endast på extra stat, kunde,
om den framdeles blefve förflyttad på ordinarie stat, vinna tillträde till
pensionsinrättningen, hafva såväl civilstatens nämnda år församlade fullmäktige,
hvilkas yttrande häröfver blifvit infordradt, som pensionsinrättningens
direktion ansett, att de till skogsstaten hörande på ordinarie
stat uppförda tjenstemän och betjente med undantag af chefen för
skogsstyrelsen såsom förtroendeembetsman och skogsinspektörerna, såsom
endast på viss tid förordnade, kunna medgifvas inträde i inrättningen mot
ett årligt statsbidrag af 9,000 Rdr“.
“Hvad sålunda förekommit föranledde icke någon särskild nådig
framställning till senaste Riksdag, enär Eders Kongl. Maj:t då gjorde det
mera omfattande förslaget, att ett större anslag skulle beviljas civilstatens
pensionsinrättning emot det att densamma öfvertoge samtliga civila embetsoch
tjenstemäns pensionering. Då emellertid detta förslag icke bifölls af
Riksdagen ^ och således förfallit, återstår till behandling frågan om beredande
af delaktighet i pensionsinrättningen för skogsstatens tjenstemän
och betjente samt skogsskolornas på ordinarie stat varande personal. En
sådan förmån skulle för den svagt aflönade skogsstaten vara af stor betydenhet
och behöfver icke för statsverket medföra någon egentlig uppoffring,
emedan, då upplyst är, att hittills till pensionsinrättningen utgående
anslag är större än behofvet k räfvel-, tillgång till det för beviljande af
det sökta inträdet begärda belopp synes naturligen kunna beredas genom
ett motsvarande afdrag å omförmälda anslag, hvarigenom hela förändringen
skulle bestå deruti, att åt nämnda belopp, anvisadt för beredande af
tillträde till inrättningen för skogsstatens personal, gåfves samma kontraktsenliga
helgd, som måste anses tillhöra det i riksstaten pensionsinrättningen
tillagda anslag af 7,200 R:dr för pensionering af kommissionslandtmätare“.
“Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att bland anslagen för civilstatens pensionsinrättning upptaga ett
Bil. Y:o 6 b) till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 101
särskildt anslag å 9,000 Kronor för pensionering af tjensteman och betjente
vid skogsstaten och skogsskolorna samt att anslaget till pensionsstaten
för civile emhets- och tjensteman, som nu utgör 37,500 R:dr, måtte
i riksstaten för 1875 utföras med 28,500 Kronor, hvarigenom totalbeloppet
af anslagen till civilstatens pensionsinrättning förblifver oförändradtA
Härefter erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på ecklesiastikdepartementets
föredragning fattade beslut att af Riksdagen äska ett årligt
anslag af 45,000 Kronor såsom Indrag till en pensionsfond för elementarlårares
enhor och larn, äfvensom att i afseende på
Allmänna indragningsstaten
borde iakttagas Kongl. Maj:ts på nedannämnda departementers föredragning
dels innevarande dag och dels enligt finansdepartementet tillhandakomna
protokollsutdrag förut fattade nådiga beslut om aflåtande till Riksdagen
af följande framställningar, nemligen:
På justitiedepartementets föredragning,
att vaktqvinnan vid länsfängelset i Falun Christina Andersson måtte
berättigas att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller afsked
från sin innehafvande befattning, å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension för sin återstående lifstid af 200 Kronor;
att förre kommendanten och direktören vid straff- och arbetsfängelset
på Långholmen, majoren m. m. Frans August Tellanders enka Charlotta
Eleonora Telia,åder, född Eunes, måtte på allmänna indragningsstaten
uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension
till belopp af 300 Kronor;
att t. f. direktören vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, majoren m. m.
Carl Wathier Klingspors enka Maria Sophia Klingspor, född Hallenborg,
måtte, så länge hon lefver ogift, få på allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension af 300 Kronor;
att häradshöfdingarne Carl Reinhold Köker it 2, Daniel Fehrman, John
Abraham Tornerhjelm och Gustaf Adolf Montén måtte, derest Kongl. Maj:ts
förslag till ny reglering af liäradshöfdingarnes löneförmåner af Riksdagen
godkännes, såsom godtgörelse för den genom löneregleringen för dem
uppkommande minskning i inkomster, tillerkännas under deras återstående
tjenstetid personliga årliga anslag från allmänna indragningsstaten till
följande belopp, nemligen Kökerits 911 Kronor, Fehrman 1,625 Kronor,
Tornerhjelm 3,090 Kronor och Montén 1,526 Kronor;
att förre vaktkonstapeln vid straff- och arbetsfängelset i Malmö Hans
Öhrquist måtte på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande från
102 Bil. N:o 6 b) Ull Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
och med år 1874 under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp
af 400 Kronor;
att anslaget till arvoden åt justitiestatsministerns ombud för tillsynen
öfver boktryckerier och bokhandeln, för närvarande uppgående till
ett belopp af 5,850 Ii:dr, måtte ölverflyttas från allmänna indragningsstaten
till Andra hufvudtiteln.
På landtförsvarsdepartementets föredragning,
att ötverstelöjtnanten vid hussarregementet Konung Carl XV m. m.
grefve Nils Joachim Magnus Barck måtte från och med månaden näst
efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjensten, på allmänna indragningsstaten
uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en
årlig pension till ett öfverstelöjtnantslönen vid nämnda regemente motsvarande
belopp af 4,500 Kronor, dock med vilkor att han från tjensten
afgår, innan han blifver berättigad till pension från arméns pensionskassa;
att läraren vid krigsskolan, lektorn m. m. Carl Wilhelm August
Thams enka Amanda Tham, född von Schéele, måtte på allmänna indragningsstaten
uppföras till en årlig pension af 300 Kronor, att utgå från
och med år 1874 och så länge hon under sin återstående lifstid förblifver
enka;
att vaktmästarne vid krigsskolan Anders Andersson och Johan Olof
Smith måtte på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af en
årlig pension af 300 Kronor för hvardera, att utgå från och med månaden
näst efter den, i hvilken de ur krigsskolans tjenst skiljas;
att regementskommissarien vid norra skånska infanteriregementet
Sven Adolf Liljenroth måtte på allmänna indragningsstaten uppföras till
en årlig pension af 1,000 Kronor, att beräknas från den 1 -Juli 1873
och af honom under hans återstående lifstid åtnjutas;
att förrådsdrängarne vid arméens utredningsförråd i Stockholm Geni
Berglin och Carl Lindgren måtte från och med månaden näst efter den,
i hvilken de erhålla entledigande från tjenstgöringen vid förrådet, få på
allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid åtnjuta årlig
pension af 300 Kronor för hvardera;
att generalfälttygmästare!! och chefen lör artilleriet, generalmajoren
m. m. Carl Henrik Hägerflyehd, i händelse han undfår afsked från generalfalttygmästareembetet,
efter det han uppfyllt de för erhållande af generalspension
ur arméens pensionskassa föreskrifna vilkor, måtte, utan
hinder deraf att han icke uppnått 60 lefnadsår och 5 års tjensteålder i
den grad, som af honom nu iunehafves, komma i åtnjutande af den i
Kongl. brefvet den 9 Februari 1858 bestämda lägre generalspension af
4,500 Kronor;
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 187å. 103
att kamreraren å arméförvaltningensl civila departements pensionsoch
fondförvaltningskontor m, m. Jolian Henric Dumrath måtte från och
med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning
i nämnda departement, på allmänna indragningsstaten uppföras
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp
af 3,500 Kronor, motsvarande hans nu innehafvande kamrerarelön;
att till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadde landtvärnsmän
måtte för år 1875 på allmänna indragningsstaten anvisas samma
belopp, som för år 1874 beviljats, eller 20,000 Kronor.
På sjö försvarsdepartementets föredragning:
att de civila tjenstemännen vid flottans stationer må komma i åtnjutande
åt enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten,
som enligt gällande författningar i allmänhet tillkommer civila
embets- och tjenstemän, dock att från pensionen å denna stat afräknas
det pensionsbelopp, som de från am-ralitetskrigsmanskassan ega uppbära.
På civildepartementets föredragning:
att protokollssekreteraren i civildepartementets expedition, expeditionssekreteraren
i Kongl. Maj:ts kansli Nathanael Martin Schönmeyr,
hvilken vore berättigad att, efter afskedstagande, från civilstatens pensionsinrättning
undfå årlig pension till belopp af 1,200 Kronor, måtte
från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked blifver honom
beviljadt, under sin återstående lifstid såsom årligt understöd från allmänna
indragningsstaten uppbära det belopp, hvarmed berörda pension
understiger 8,000 Kronor, eller 1,800 Kronor;
att länsmannen i Tierps tingslag Iierman Albert Anstrin måtte från
och med månaden näst efter den, i hvilken afsked blifver honom meddeladt,
på allmänna indragningstaten uppföras till åtnjutande under sin
återstående lifstid af eu mot tre fjerdedelar af länsmanslönen svarande
årlig pension af 525 Kronor; samt
På finansdepartementets föredragning:
att den till barnhus- och fattigvårdsinrättningar i vissa landsortsstäder
nu från Sjunde hufvudtitelns anslag till kortstämplingskostnader
m. m. utgående årliga ersättning för förut åtnjuten andel af kortstämplingsafgiften
måtte från nämnda anslag öfverfiyttas till allmänna indragningsstaten
och der uppföras med förslagsvis beräknadt belopp af 2,500
Kronor.
104 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Majdx Prop. N:o 1 om Statsverk*! 1874.
På ecklesiastikdepartementets föredragning:
att intendenten vid riksmusei paheontologiska afdelning, professorn
Nils Peter Angelin må från och med månaden näst efter den, då afsked
från intendentsbefattningen honom meddelas, å allmänna indragningsstaten
under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension motsvarande hans lön
med 3,500 Kronor.
Departementschefen anmälde härefter, hurusom i fråga om bestämmande
af medelpriset under nästa statsregleringsperiod å spanmålen under
sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsreglerinqen vid 1840—184:1
årens Riksdag och för hvilken spanmål, om och i den mån medelpriset
öfverstege 7 R:dr banco eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild ersättning
jemlikt Kongl. brefvet den 3 Februari 1841 borde från allmänna indragningsstaten
löneinnehafvarne tillkomma, statskontoret i dess ofvan omförmälda
berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmålen åren
1871 —1873 i medeltal utgjort 2 R:dr 17 öre kubikfoten eller 13 R:dr
69 öre tunnan; och tillstyrkte departementschefen, att ofvanberörda ersättning
nu måtte föreslås att utgå efter nämnda medelpris, 13 R:dr 69
öre tunnan, i följd hvaraf och då, enligt hvad statskontoret jemväl upplyst,
beloppet af den spanmål, som inbegrepes under lönerna för äldre,
innan vidtagandet af 1841 års statsreglering utnämnda embets- och tjensteman
m. fl., för närvarande utgjorde 265 tunnor samt således den
utöfver 7 R:dr banco eller 10 R:dr 50 öre per tunna uppkommande
tillökning a 3 R:dr 19 öre för tunnan uppginge till 845 R:dr 35 öre,
departementschefen i likhet med statskontoret ansåg det till bestridande åt
berörda utgift å allmänna indragningsstaten erforderliga anslag lämpligen
kunna för år 1875 bestämmas i rundt tal till 800 Kronor.
Då pensioneringen af de civila tjenstemännen vid flottans stationer,
i anseende till denna personals fåtalighet icke borde medföra någon utgift
af större betydenhet, och såväl den häraf föranledda utgift, som de
ytterligare anvisningar å förslagsanslaget för allmänna indragningsstaten,
hvilka i öfrigt enligt här förut omförmälda nådiga beslut skulle hos
Riksdagen äskas, kunde antagas blifva uppvägda af de besparingar, som
hd. N:o 6 b) till Kongt. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverhd 1874. 105
uppkomme dels genom äldre pensionstagaves afgång ock dels genom
ntesln ande från denna stat af anslaget till justftieslatsministern" oZ
bud, 1''vilket nu uppgmge till 5,850 R:dr, så ansåg departementschefen
agon torandrino- uti beloppet af derför allmänna indragningsstaten nu
ppfoida anslaget icke vara erforderlig vidare än att detsamma för vin
med
35a Kronor-S UtSUinnUl ^ hufvudtitlarnes ordinarie anslag minskades
Och som de a lmfvudtiteln anvisade
pensionsstatsanslagen nu utgöra.........R;(]r 037,357: 99
men genom tillägg af det till pensionsfond
för elementarlärares enkor och barn . •
föreslagna nja anslaget............... „ 45 000- — ^
komma att uppgå till ...............77T777777777 682,357: 99.
. , samt aJbnänna indragningsstatens nuvarande anslag
nunskadt med nyssnämnda 35 Kronor utgör............ 892,727- 01
så skulle alltså summan af de ordinarie anslao-en und°r
lmfvudtiteln blifva...............Kronor 1,575,085: _
1 fråga vidare om extra anslag under denna hufvudtitel erinrade
depai tementschefen, hurusom Kongl. Maj:t redan vid regleringen af Fjerde
a i emte hufvudtitlarne beslutat i sådant afseende föreslå:
dc-fe att det årliga bidrag från statsverket, som erfordras för
uppi atthallaude af arméens pensionskassas egen pensionering må för
s-ult eller^ ''Sainaia belopp, som för innevarande år finnes anvi
,
‘ j ..............................Kronor 85,500
med skyldighet för pensionskassan att till riksgälds
kontorct;
afstå det för året pensionskassan tillkommande
förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna
och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills
r- r,-1 U]Ui’ e,der att arsansbiget qvartalsvis utbetalas mot
lorbmdelse för pensionskassans direktion att, sä snart årets
räkenskaper hunnit afslutas, hos fullmäktige i riksgäldskontoret
behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru
sten del deraf behoft för ändamålet användas samt att, i
händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet
återlemna;
Pxh. hl! Jiil-tttl. Prof. 18/ /. i Snml. 1 A/d.
ransport Kronor 85,500.
14
290,000,
106 Bil. N:o 6 b) titt Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport Kronor 85,500.
dels att det årliga kreditiv, som erfordras''för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensionsstater den 9
Februari 1858 och den 6 November 1860 må, på grund
af direktionens beräkning, för år 1875 bestämmas till . .
att användas till betäckande af den skillnad, som för arméens
pensionskassa under samma ar kan uppstå genom
den ifrågavarande pensioneringens tillämpning och att utbetalas
sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och
andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för direktionen.
att, vid reqvirerande af törsta hallarets belopp, med
afsludrce räkenskaper redovisa föregående årets utgift;
dels att i likhet med föregående år nedannämnda
kreditiv måtte anvisas, nemligen:
för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmanskassan
i tillfälle att till de sjöförsvarets embets- och
tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva
pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder,
än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade,
fyllnadspensioners utbetalande...................
samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade
gemenskap förunnade förbättrade pensionering .
med rättighet för direktionen öfver nämnda kassa att. å
dessa kreditiv under loppet af 1875 lyfta hvad som för
omförmälda behof blifver erforderligt. _________________________________ - —
Summan af de extra anslagen under Nionde hnf
vudtiteln
skulle alltså blifva . . . .''................Kronor 488,500.
Erinrande departementschefen derjemte om Kongl. Maj:ts på landtförsvarsdepartemeutets
föredragning fattade beslut att till betäckande
af den brist, som, enligt hvad upplyst blifvit, ar 1872 uppstått a det
ofvaunämnda kreditivet för tillämpning af pensionsstaterna den 9 hcbruavi
1858 och den 6 November 1860, hos Riksdagen äska ett belopp
af 2,129 R:dr 35 öre att utgå under år 1874.
Hvad departementschefen sålunda rörande reglering
af anslagen under Nionde hufvudtiteln och dermed
sammanhang egande ämnen i underdånighet anfört och
hemställt biträddes af statsrådets öl riga ledamöter och
blef af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt och
ffodkändt.
Ö
73.000.
40.000.
Bil. A’:o 6 b) till Kongl. Majrts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 107
Vidare anmälde departementschefen, att statskontoret dels vid sin
ofvan omförmälda berättelse fogat en förteckning öfver oersatta förskott,
livilka hos Riksdagen borde för godtgörande anmälas, till ett sanmianräknadt
belopp af 11,917 R:dr 74 öre, dels i särskilda underdåniga skrifvelser
anhållit om ersättning för förskott till kommissionen för afgifvande af förslag
i fråga om sättet för beskattning af hvitbetssockertillverkningen inom
riket och för tryckning af dess betänkande m. m. 4,203 R:dr 63 öre, till komierade
för omarbetning af förordningen om mantals- och skattskrifningars
förrättande 2,910 R:dr 45 öre samt till reparations- och underhållsarbeten
å Tranebergs- Noeke by- och Drottniugholmsbroarne 9,920 R:dr
eller tillhopa 28,951 R:dr 82 öre: hvarjemte statskontoret anhållit om bemyndigande
att till redogöraren för nämnda reparationskostnad**^ mot
ersättning af framdeles inflytande broarrendemedel, få utbetala ett honom
tillkommande saldo af 3 R:dr 7 öre.
Och behagade uppå statsrådets tillstyrkande Hans
Maj:t Konungen, med bifall till statskontorets sistberörda
anhållan, förordna, att ersättning för nu omförmälda
förskott till sammanlagdt belopp af 28,951 R:dr
82 öre skulle af Riksdagen äskas till utgående från riksgäldskontoret
samt omförmälda förteckning och skrifvelser
jemte ofri ga för statsreglering^!! nödiga handlingar
tillställas statsutskottet.
Härefter yttrade departementschefen:
“Sedan statsregleringen nu i sina särskilda delar underkastats Eders
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, anhåller jag att få göra en sammanfattning
af det hela och deröfver uttala mig“.
“Statsverkets utgifter för år 1875 skulle enligt de förslag, som nu
vunnit Eders Kongl. Maj:ts bifall, utfälla sålunda:
Första hufvudtiteln
Andra „
Tredje
Fjerde
Femte „
Ordinarie utgifter!
................Kronor 1,269,750: —
............• . . . . „ 3,360,900:
................. „ 609,365: —
.....’........... „ 11,785,000: —
................. „ 4,462,100: —
Transport Kronor 21,487,115: —
108 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Sjette
Sjunde
Åttonde
Nionde
Transport Kronor 21,487,115
....... „ 12,017,100
....... „ 10,548,700
6,954,000
....... „ 1,575,085
Kronor 52,582,000
Extra ordinarie utgifter:
Andra liufvudtiteln.................... Kronor 569,024: 70.
Fjerde^ „ „ 4,615,000: —
Femte „ „ 2,425,330: -
lSjette , » _..........;............. „ 7,787,401: 99.
deraf till jernvägsbyggnader Kronor 6,285,000: —
Sjunde „ „ 191,860
Åttonde
Nionde
1,974,189
488,500
18,051,305
69.
69.
eller sannnanlagdt Kronor 70,633,305:
och då derifrån afräkna» statsverkets inkomster,
som enligt af Eders Kong]. Maj:t godkänd beräkning
uppgå till............................. „ 64,660,000: —
utvisar återstoden....................Kronor 5,973,305: ÖÅ
beloppet af den statsfyllnadssumma, som för år 1875 bör tillhandahållas
statskontoret från riksgäldskontoret".
“För utgående från sistnämnda kontor under år 1874 har Eders Kongl.
Maj:t beslutat begära extra ordinarie anslag, anmälda under
Andra liufvudtiteln.........................Ihdr 244,777
Fjerde
Femte „ ........................
Sjette „ _ .........................
deraf till jernvägsbyggnader K:dr 7,245,000: —
Sjunde „ ........................
Åttonde „ ......................
Nionde „ .........................
samt dessutom ersättningar till statskontoret för
gjorda förskotter..........................
825,700
234,486
7,694,054
732,540
1,368,788
2,129
20.
35.
28,951: 82.
R:dr 11,131,426: 37,
an
ed
37.
94.
65.
Bil. N:o (> b) till Konyl. Maj:ts Prop. A’:o 1 om Statsverket. 1874. 109
För bedömande ;if riks/jäldslcontords ställning och behof har jag ir
fullmäktig^ i detta verk erhållit uppgifter, hvilka jag nu anhåller att m_
de anmarkmngar, jag vid dem anser mig böra göra, få för Eders Komd
Maj:t föredraga11. °
“Riksgäldskontorets utgifter för är 1814 beräknas af fullmäktige
till följande belopp:
Anslaget till Eders Kong! Maj:t............. gpO 000
Räntor och kapitalafbetalningar.............. 7 255 855
A Riksgäldskontoret anvisade extra statsanslag .... 745 917
kran Riksgäldskontoret beviljade, ännu icke utbetalta
o lå* • • • .......................... 2,411,566: 67.
A Riksgäldskontoret anvisade del af statsfyllnadssum
,
“™n ••••''•;....... 2,150,000
Riksdags- och revisionskostnader............. 425 000
Särskilda anslag och diverse utgifter.......... H.3^60
Dertill komma: af Eders Kongl. Maj:t för år 1874
begärda anslag och ersättningar............. 11,131,426: 37
då sammanlagda beloppet af behofven för år 1874
blir............................... 24 533 627'' _
Tillgångar och tnkomrier beräknas af fullmäktige
sålunda:
Behållning från år 1873 ............rdr 932,618: 68.
Återbetalning af tills vidare förräntade medel med
räntor . ........................... 3,972,217: 02.
Kapital- och ränteinbetalningar å till bestämda
föremål anvisade lån..................... p 933 qqq. _
Till ränterierna i länen antagligen redan ingångna
restantier å bevillningen för år 1872 m. fl. afgifter . . 30,000:__
Äldre depositionsmedel................ 1 200: ___
Återstående behållningar å fonden för boställsskogars
indelning till regelbunden hushållning och af
skogsplanteringskassan................... 16 148: 02.
Afbetalningar å undsättningslån.......... 170 681: 49.
Öfverskott i statsverkets inkomster för år 1872
efter afdrag af hvad derå redan blifvit inbetaldt.... 1,000,000: —
Ytterligare försäljning af statsobligationer enligt
riksdagens beslut......................P2 263 000: —
“Fullmäktiges beräkning af återstående öfverskott
a statsverkets inkomster för år 1872 grundar sig på
den af mig i statsrådet den 10 Januari sistlidet år, lem
Transport
R:dr 19,468,865: 21,
110 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport R:dr 19,408,865: 21.
nade och uti Eders Kongl. Maj:ts till senaste riksdag
aflåtna proposition om statsverkets tillstånd och behof
meddelade uppgift, att redan då för 1872 kända öfverskott
å fyra uppgifna inkomsttitlar utgjorde 9,000,000
riksdaler, derifrån fullmäktige afräknat 8,000,000 riksdaler,
som blifvit till riksgäldskontoret levererade. 1
sjelfva verket synas öfverskotten å statsverkets inkomster
för år 1872, enligt från statskontoret meddelad
uppgift, hafva uppgått till öfver 10,000,000 riksdaler,
men deremot visa sig bristerna i förslagsanslagen, egentligen
i följd af jernvägstrafikens behof al nya byggnader
och anläggningar samt ökadt förlag af inventarier
och materialier — enligt samma uppgift hafva öfverstigit
2,000,000 riksdaler, och, ehuru det exakta resultatet
för året icke förrän bokslut blifvit upprättadt kan
synas, torde vid sådant förhållande ett det ytterligare
påräknade öfverskottet motsvarande belopp eller 1,000,000
riksdaler böra från öfverskotten å statsverkets inkomster
för år 1873 afräknasu.
“Såvidt nu är kändt har för sistnämnda är öfver -
skott uppkommit:
å tullmedlen med . .
„ jernvägstrafikmedlen
„ bränvinsmedlen . .
„ skogsmedlen ....
rdr 9,300,000: —
„ 3,700,000: —
„ 2,500,000: —
„ 500,000: —
rdr 16,000,000: —
men derifrån böra afdragas lörenämnda
påräknade, men sannolikt icke ingående
öfverskott å 1872 års ink:r 1,000,000:
och ökad kostnad för jernvägstrafiken
år 1873 utöfver
hvad derför i riksstat
upptagits jemte betydligt
ökadt förlag af
inventarier och materia
-
lier för stambanorna . . 3,516,000: — 4,516,000 |
— |
då netto-öfverskottet blir......rdr 11,484,000 |
— |
Transport R:dr 11,484,000 |
— 19,468,865: 21. |
Bil. N:o 6 b) till Kong!. Maj.ls Trop. N:o 1. om Statsverket 1874. 111
Transport R:dr 11,484,000: — 19,468,865: 21.
hvarifrån åter ytterligare böra afräkna»
till riksgäldskontor^ redan levere- . ,
rade............ 7,000,000: —
och, derest riksdagen bifaller
Eders Kongl. Maj:ts
förslag om innehållning i
statskontoret af så stor
del utaf dessa öfverskottsmedel,
som motsvarar den
i statsfyllnadssumman för
år 1874 af riksdagen upptagna
bevillning..... 2,700,000: — 9,700 000: _-
då till riksgäldskontor skola aflemnas......... 1,784,000: —
“Vidare tillkomma besparingar å extra ordinarie
anslag, af Indika utbetalningar icke mera komma att
ega rum, nemligen af de hos riksgäldskontor innestående
extra ordinarie anslagen:
från 1862—63 års riksdag: till nationalmuseibygg -
nadens inredning............... 13,426: 59.
och från 1867 års riksdag: till ny arkivbyggnad
för Göta Hofrätt........ 3,152: —
till undervisning i trädgårdsskötsel
vid folkskolelärareseminarierna....... 5: 13.
samt af de hos statskontoret innestående
extra ordinarie anslagen besparingar,
hvilka jag anhåller, att Eders Kongl.
.Maj:i nu ville besluta skola till riksgäldskontoret
öfverlemnas,
från 1868 års riksdag: till beredande
af fortsatt undervisning åt elever vid
skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona . . . 689: 13.
till arvode och resekostnadsersättning
åt en antiqvitetsintendent.......... 1,000: —
från 1869 års riksdag: till skogsinstitutet
.................... 74: 10.
till löneförbättring åt sundhetskollegii
embets- och tjenstemän samt förste vaktmästare
.................... 43: 38.
Transport 11:dr 18,390: 33. 21,252,865: 21.
112 Bil N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport R:dr 18,390: 33. 21,252,865: 21,
till arvode och resekostnadsersättning
åt en antiqvitetsintendent.......... 1,000: -
från 1870 års riksdag: till skogsinstitutet
....................... 922: 32.
till fortsatt utgifvande af planschverket
“Sverige, aqvarell-litografier och ton
Oyck“.
..... 800: —
äfvensom af kreditiven för upprätthållande
af den arméens pensionskassa
åliggande pensioneringsskyldighet, beviljade
vid 1868 års riksdag . . 18,743: 84.
vid 1869 „ .. " . . 23,528: 14.
vid 1870 „ „ . . 24,840: 69.
11
11
67,112: 67.
af kreditivet för fortfarande tillämpning
af nu gällande pensionsstater för arméens
befäl och tjensteman, beviljadt 1870 826: 08.
af kreditivet för fortsatt tillämpning
af staten för pensionering af sjöförsvarets
embets- och tjenstemän samt betjente . . 13,200: —
samt af kreditivet för upprätthållande
af den gemenskapen vid sjöförsvaret
förunnade förbättrade pensionering .... 3,750: —
Härtill komma slutligen beloppet af de lån, som
för statens jernvägsbyggnader böra för år 1874 upptagas.
Detta belopp beräknades vid sistlidne riksdag
till...................... 9,950,000: —
och bör nu ökas med beloppet af kostnaderna
för de jernbanebyggnader, som
Eders Konei. Maj:t för detta år före
-
845,000: —
6,400,000: —
17,19
n,000:
106,001: 40.
slagit, nemligen för
bostäder åt banvaktare och sta
tionsbetjente.
................
samt för fullbordan och fortsättning
af östra och norra stambanorna
men derifrån åter afräknas den del af
de erforderliga medlen, som vid sistlidna
riksdag beslutades skola för fyllande
af riksgäldskontorets behof intill
slutet af år 1874 upplånas........ 5,400,000: -—- H 795 000: _
Transport Ikdr 33,153,866: 61.
Bil, N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 187i. 118
Transport R:dr 33,153,866: 61.
När derifrån dragés sammanlagda beloppet af
behofven för år 1874..................... 24,533,627: _
visar sig behållningen hos riksgäldskontoret vid
1874 års slut böra blifva.................T 8,620,239: 61.
För år 1875 beräkna fullmäktige riksgäldskontor
rets utgifter till årliga anslaget till Eders Kongl. Maj:t kr. 300,000: —
Räntor och kapitalbetalningar........! . „ 7,679,655: 36.
Beviljade, ännu icke utbetalda lån.......„ 2,000,000: —
Riksdags- och revisionskostnader........„ 425,000: —
Diverse utgifter.................... 104,000: —
Dertill kommer den af Eders Kongl. Maj:t för
år 1875 begärda statsfyllnadssumman........„ 5,973,305: 69.
Kr. 16,481,96 lf 05.
Riksgäldskontorets inkomster för år 1875 beräknas
af fullmäktige:
Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda
föremål anvisade lån..............kr.
Äldre depositionsmedel................
Undsättningsmedel ................,,
men dertill kommer
Behållningen från 1874 .............,,
Den del af bankovinsten för år 1873, som icke
är för bankens ändamål behöflig och om hvars öfverlemnande
till riksgäldskontoret jag anhåller, att
Eders Kongl. Maj:t. ville till riksdagen göra framställning.
1,081,000: —
1,200: —
1,120: —
8,620,239: 61.
Då af riksdagshandlingar!)o framgår, att riksdagens
afsigt är att uppbringa riksbankens reservfond
till...............kr. 5,000,000: —
och dess nuvarande belopp är . . 3,523,861: 66.
så att i rundt tal återstå....... 1,500,000: —
men enligt mig meddelad uppgift
bankovinsten kan upptagas till . „ 2,000,000: —
så kan förenämnda för reservfondens fyllande ej
behöfliga del af bankovinsten beräknas till.....„
och slutligen
Upplåning af ett belopp, motsvarande anslagen
500,000: —
Transport 10,203,559: 61.
15
Bill. till Riksd. Prut. 1874. 1 Sand. 1 Åfd.
114 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Transport 10,203,559: 61.
å 6:te hufvudtiteln till bostäder åt banvakter och sta
tionsbetjente.
..............kr. 285,000: ---
Norra stambanan........„ 1,500,000: —
Banan mellan Sköfde och Carls
borg
...................,, 1,500,000: —
Banan mellan Storvik och norska
riksgränsen.............„ 3,000,000: — 6,285,000: •—
Kr. 16,488,559: 61.
Utom det att för riksbanken blifvit af bankovinsten reserverade
1,500,000 kronor eller ungefär samma belopp som sistlidet år, består
då statsverkets besparing för året deruti, att den allmänna bevillning,
som under år 1876 kommer att inflyta, gjorts fri till användning för
det årets behof“.
Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla hvad chefen för finansdepartementet
sålunda tillstyrkt och åt honom uppdraga
att, sedan han erhållit protokollsutdrag'' om hvad som
efter de öfriga departementen as föredragning blifvit
beslutadt i afseende å statsreglering^, uppsätta och
till justering inför Kongl. Maj:t i statsrådet anmäla
förslag till nådig proposition angående statsverkets
tillstånd och behof i enlighet med Kongl. Maj:ts nu
i ämnet fattade beslut.
Ex protoeollo
A. Ädelgren.
Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 115
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott
den 16 Januari 1874-,
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
WiERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhielm.
Föredragande departementschefen statsrådet Weern uppläste slutligen
till justering ett i följd af Kongl. Maj:ts nådiga heiallning uppsatt förslag
till den nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och
behof, som, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts den 9 innevarande
månad fattade beslut, borde till riksdagen aflåtas;
och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt statsrådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag
och befalla, att, i enlighet dermed, omförmälda
nådiga proposition skall till riksdagen aflåtas.
In fidem protocolli.
Aug. Ekmarch.
Bil. Lift. I).
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
När svenska myntverket på 1830-talet ombyggdes och inrättades för
ångkraft, afsågs icke allenast landets behof af silfver- och kopparmynt, utan
äfven att kunna betjena guldsmeder med utvalsning af bredare silfverbleck;
valsverket blef derföre groft och tungt och fordrade en långt större drifkraft,
än som varit behöflig för utsträckning af endast få tum breda mynttenar.
För utmyntning af guld, hvaraf den tiden årligen slogs endast ett
mindre antal dukater af fyö% halt, erfordrades, i anseende till myntmetallens
mjukhet, endast 3—4 mans handkraft för mynttenarnes utsträckning, hvarföre
icke heller afseende gjordes på denna utmyntning vid maskineriets uppsättning.
Utmyntningen af caroliner eller tiofrancsstycken, som började under
hösten 1868 och hvartill legeringen af 1yi,f0 guldhalt är ojemförligt
hårdare än dukatguldet, fordrade mycket större kraft för mynttenarnes utsträckning,
men som detta myntslag icke uppnådde värdigheten af lagligt
betalningsmedel, förblef utmyntningen deraf ungefärligen lika obetydlig som
den förut varande af dukater, och den största, som något år från och med
1868 till och med 1873 egt rum, uppsteg till icke mer än 33,468 stycken.
(larolinutmyntningen kunde fördenskull ganska lätt medhinnas under tider,
då myntverket icke upptogs af silfver- eller kopparmyntning, och den fordrade,
hvarje gång en reqvisition af detta myntslag från Riksbanken ingick,
blott några få mans arbete under några veckors tid. Sedan guldmynt å
tjugo- och tio-kronestycken af /yy halt blifvit i slutet af Maj månad sistlidet
år lagligen antaget såsom rikets egentliga eller hufvudmynt, vidtogos
under sommaren vid myntverket alla behöfliga åtgärder, som för en större
och skyndsammare guldutmyntning voro erforderliga och kunde vidtagas utan
att förändra sträckverken och mynthusets inredning; sålunda inreddes ett
vid myntverket befintligt, förut för guldskedning begagnadt rum af föga mer
än 500 qvadratfots golfyta till justeringsvägning, skrapning och randuppBih.
/ill Riksd. Prof. 1874. 1 Smid. 1 Afd. 1
2
stukning af myntplattorna, och behöfliga justeringsvågar anskaffades. Jag
ansåg, att tolf personer skulle här kunna sysselsättas med nyssnämnda arbeten,
\vilka äro de mest tidsödande vid guldutmyntning, men erfarenheten
visade snart, att flera än nio personer icke kunde i detta rum arbeta, om
en för andedrägten någorlunda tjenlig luft skulle kunna vintertiden der underhållas,
och det blef nödigt att i ett ganska litet, för myntstyckenas uppräkning
in red t rum uppställa en våg för plattornas slutliga kontrollvägning,
men för flera än tio med vågning och skrapning arbetande personer kunde
jag icke skaffa utrymme. Af valsverkets tre par större och ett par helt
små valsar kunde icke mor än ett par af de större samt det lilla valsparet
för guldtenarnes utsträckning begagnas, men stora ångmaskinen måste icke
desto mindre hållas i oafbruten gång under hela arbetstiden, och det är
ändå icke möjligt att liktidigt å valsverket förarbeta någon annan myntmetall
emedan det skulle för arbetarne blifva, allt för svårt att hindra aftal!
från de olika myntmotallerna att blandas med hvarandra.
Uti skrifvelse af den 21 Augusti 1878 begärde Fullmäktige i Riksbanken,
att 200,000 myntstycken om tjugo kronor och 200,000 om tio kronor
måtte blifva utmyntade,‘ dock så att 100,000 stycken af hvartdera myntslaget
måtte först och sä fort som möjligt göras färdiga. Myntningsarbetet
kunde dock icke komma rikligt i gång förr än myntstampar till tjugokronstyckena,
efter flera jemkiiingar och sedan c it par pansar misslyckats, blifvit
från gravören i sista fjerdedelen af Oktober månad aflemnade. Efter några
dagar fortsatt arbete befanns utmyntningen med de för banden varande medlen
icke kunna beräknas högre än till 8,000 myntstycken lör hel arbetsdag,
men sedermera har, genom fortsatt öfning och sedan aflöningen för justeringsvägning
och dertill hörande skrapning kunnat sättas pa beting, förhållandet
dock förbättrats, så att numera omkring 5.000 myntstycken tardiggöras på
en hel arbetsdag, och af de tre millioner kronor, som Riksbanken begärt få
skyndsammast utmyntade, hafva 2,720,000 blifvit till banken aflemnade och
i nästa vecka torde omkring 400,000 kronor återigen kunna aflemnas.
Öfvervägande svårigheterna att uran fullkomlig ombyggnad af större
delen af nuvarande myntlmset eller ock uppförande från grunden af en alldeles
ny byggnad åstadkomma utmyntning af guld liktidigt med den åt
silfver eller brons, kom jag i medlet af November på den tanken, att
ett särskild t och nästan alldeles fristående myntverk för guld skulle, om
tjenliga maskiner anskaffades, kunna inrättas i nuvarande myntlmset, och
(let genom en obetydlig förändring af husets inredning. Genom en liten
förändring i uppstädningen af de sex stycken lllhornska prägelmaskinerna,
som finnas stående i den rymliga prägelsalen, kan vid ena ändan af denna
säl utrymme vinnas för ett rum af sex lots invändig'' bredd och 28 fots
längd, om endast en mur af en lots tjociclek uppföres tran grunden och tdl
3
taket, och i detta nyvunna ruin kan en högtrycksångmaskin om tio nominella
hästkrafter för drifvande af alla till guldmyntningsverket hörande maskiner
uppställas, om samma maskin förses med ånga från en ny ångpanna,
som kan finna plats invid den redan befintliga pannan till stora ångmaskinen,
om endast ett ångledningsrör af omkring 70 fots längd anbringas mellan
panna och maskin. Uti det intill det nya ångmaskinrummet gränsande rum,
detsamma, som nu begagnas till justerings vågning och skrapning af guldrnyntsplattorna,
får guldvalsverket och maskineriet för plattornas utkiippning
med sina tillbehör fullt tillräckligt utrymme; och i ännu ett nästintill gränsande
rum af samma storlek, som nyssnämnde valsverksrummet, och hvilket
nu begagnas till verkstad för vid myntverket behöfligt plåtslageri och glasrnästeri
samt till förvaring af åtskilliga inventariipersedlar och effekter af
mindre värde, blifver utrymme för två Seyss’ska vägningsmaskiner och en
skrap- eller hyfvelmaskin, hvilka, skötta af 6 till 7 personer, åstadkomma
lika mycket arbete som några och trettio handarbetare. För plåtslageri m. m.,
hvartill detta rum nu begagnas, finnes annorstädes utrymme utan svårighet.
Denna plan till anläggning af ett guldmyntverk har jag meddelat fabrikören
och riddaren J. Bolinder, som till alla delar gillat densamma; men innan
jag vågade i underdånighet framlägga samma för Eders Kongl. Maj:t, önskade
jag på stället taga kännedom om det år 1873 nybyggda myntverket
i Köpenhamn, hvarest enligt tillförlitliga uppgifter man dagligen förfärdigade
minst 11,000 guldmyntstycken af samma beskaffenhet som de här till långt
mindre mängd åstadkomna, under det att tillika mindre silfvermynt utmyntades.
Efter af Eders Kongl. Maj:r erhållen tillåtelse afresto jag från Stockholm
den 6 December om aftonen och befann mig efter 23 timmar i Köpenhamn,
der jag genom mynttjenstemännens såväl som arbetspersonalens
vid myntverket utmärkta välvilja under några dagars uppehåll inhemtade
fullständig kännedom om myntverkets inrättning, maskiner och arbetssätt, såvidt
desamma kunde finna någon tillämpning på myntverket i Stockholm.
Jag var nog lycklig att finna en Seyss’s vägnings- och sorteringsmaskin, som
kort förut ankommit från Wien, under uppsättning och uppehöll mig i Köpenhamn
ett par dagar längre än annars varit behöfligt, för att få se denna
maskin, om icke just i full verksamhet, åtminstone arbeta reguliert med
tvenne af de tio vågbalanser, densamma innehåller, så att jag kunde göra
mig ett riktigt begrepp om maskinens verkningssätt.
I Köpenhamns nya mynthus finnas uti ett större rum 8 par valsar
af tvenne något olika storlekar, endast afsedda för mynttenars utsträckning
och derföre ojemförligt mindre än de tre stora valsparen härstädes; alla valsande
voro af gjutstål från Knippe verldsbekant» stålverk i Essen, och hela
verket, som förut varit uppstäldt och begagnadt i myntverket i Altona, var
för vid pass 10 år sedan för färdigad t i Berlin och arbetade på högst ut
-
4
märkt sätt. Sex af dessa valspar begagnades för guldutmyntningen och endast
ett par för utsträckning af silfvertenar af endast silfverhalt till
4-skillingsmynt af gamla slaget, men ehuru afvalsning af tvenne olika myntmetaller
kunde i samma rum, i anseende till lokalens beskaffenhet, försiggå,
var den dock förenad med märkliga olägenheter, hvarföre också det ärjhneningen
att i särskildt rum uppställa ett mycket mindre, redan befintligt
och gammalt valsverk för utmyntning af små partier guldmynt, som under
vanliga förhållanden kunna årligen behöfvas. För myntplattornas justeringsvägning
och skrapning har man två stora och höga salar uti öfre våningen
af mynthuset, der 8 män och 23 qvinnor arbetade ungefärligen på samma
sätt som 10 personer i Stockholms myntverk. Man begagnade dock annorlunda
beskaffade vågar och andra små tillställningar, som voro rätt beqvämliga,
men fordrade större utrymme för hvarje arbetande, utan att åstadkomma
större arbetseffekt. Uti den ena af dessa salar var Seyssska vägningsmaskinen
under uppsättning, ledd af en från Wien kommen ung mekaniker,
och man hoppades, efter mitt förmenande med fullt skäl, att, sedan denna
maskin kommit i full verksamhet, kunna förafskeda minst halfva antalet af
vägande qvinnor. En skrap- eller hyfvelmaskin var beställd i Miinchen i
April månad 1873 och utlofvad att i Köpenhamn aflemnas i Oktober samt
sades nu vara under väg, men hade ej ännu den 12 December framkommit.
Uti de tvenne omständigheterna, att man i Köpenhams mynthus kan
begagna (1 valsstolar för mynttenarnes utsträckning och 31 personer för
myntplattornas justeringsvägning, under det att man i Stockholm icke utan
förändring af mynthusets inredning och anskaffande af tjenligare sträckmaskiner
är i stånd att använda mer än två valspar för utsträckningen och
tio personer för justeringen, finnes helt naturligt förklaringen, hvarföre man
i förstnämnda myntverk kan dagligen färdiggöra 11 å 12 tusen myntstycken,
men i det senare, att börja med, endast tre, men numera femtusen stycken;
och när man härtill lägger, att i Köpenhamn dagliga arbetstiden hålles en
och en half timme längre än i Stockholm, lärer en hvar få medgifva, att
arbetsresultatet i Stockholm öfverträffar det i Köpenhamn uppnådda. En
mängd smärre olikheter förefinnas dessutom mellan de tvenne här i fråga
varande myntverken, hvilka dock icke förtjena att här omtalas. Det torde
dock böra nämnas, att man numera i Danmarks myntverk, liksom förhållandet
tyckes vara vid de flesta tyska myntverken, sträfvar att gifva de nya
guldmynten den rödaktiga färg, som tillhör legeringen, hvaraf de förfärdigas,
med frångående af den gamla vanan att medelst betsning gifva dem i ytan
en färg, som mer eller mindre liknar den af rent guld. Vid granskning af
en större mängd danska tjugokronestycken, som voro under uppräkning för
att aflemnas till nationalbanken, fann jag dock ert icke ringa antal hafva
mer och mindre märkbara gula skyar eller fläckar på den mera röda grun
-
flen samt vara mera ojemna till färgen än de i Stockholms myntverk slagna,
hvarföre jag icke heller anser det i Köpenhamn antagna förfaringssättet att
rengöra plattorna, som bibehållit åtskilligt af det gamla betsningsförfarandet,
vara efterrättligt härstädes.
Efter hemkomsten från Köpenhamn den 15 December har jag, så
vidt kuranta göromål vid mynt- och kontroilverken medgifvit, arbetat att i
samverkan med Bolinderska verkstaden sä fort som möjligt få ritningar uppgjorda
och ungefärligt kostnadsförslag upprättadt för ett valsverk med tillhörande
ångkraft, som kan inrymmas i de rum, hvilka i ofvanföre antydda
plan för anordningen inom mynthuset blifvit omtalade, och som efter mitt
förmenande bl ifver behöflig! och tillräckligt för ett x det närmaste sjelfständigt
verk för guldutmyntning; med antagande att 12,000 myntstycken skola
kunna förfärdigas pr arbetsdag, hvilken myckenhet torde under h vilka omständigheter
som helst blifva tillräcklig för Sveriges behof af guldmynt. De
maskiner in. in., som för ett sä beskaffadt verk erfordras, äro följande och
kunna uppskattas till nedanskrifna summor:
Eu högtrycksångmaskin om tio nominella hästkrafter samt fyra
valsstolar med alla utvexlingar, samt tillhörande ny ångpanna,
allt i komplett skick, dock utan valsar, enligt kost
-
nadsförslag af Bolinders verkstad...............15,610: —
hyra par härdade gjutstålsvaisar (uppskattade med ledning af en
äldre priskurant och tidsenlig prisförhöjning)........16,000: —
En klipp-press för myntplattors utklippuing............ 1,000: —
En cirkelsax för tenars rensning och en gröfre handsax..... 1,000: —
Två vägnings- och sorteringsmaskiner af Seyss i Wien ..... 16,000: —
En skrap- eller hyfvelmaskin från Huber i Mun chan...... 2,000: —
En stukningsmaskin ......................... 1,000: —
Förändringar i mynthusets inredning och inläggande af golf i
valsverkstaden af refflade gjutjernshällar........... 2,500: —
Transporter, maskiners uppsättning, smärre redskap m. m. . . . 4,890: —
Summa Runt R:dr 60,000: -—-
Hela verket bör kunna vara fullbordad t och sättas i gång i September
eller Oktober manad innevarande år, utan att det gamla verket kan behöfva
mer än ganska obetydligt förhindras i sin verksamhet för skiljemyntstillverkningen,
såframt de behöflig;! penningemedlen med säkerhet kunna
påräknas, så att beställningar af maskiner kunna göras före innevarande
månads utgång.
Vid beställning af Seyss’ska maskinerna fordras minst 4,000 R:dr
som handpenning eller i förskott, och för förändringarna i sjelfva mynthuset,
som torde kunna laga sm början i April (dier Maj månad, samt för diverse
Bih. /ill Pik.sd. Prof. 1874. I Sami. 1 Afl. 2
6
kostnader torde 5,000 å G,000 R:dr blifva under våren och före midsommarstiden
behöflig», men de Öfriga medlen anser jag icke vara behöflige förr
än senare på sommaren, i mån som maskinerna kunna hinna här aflemnas.
Om deremot penningar kunna påräknas först efter Riksdagens hörande, är
det efter mitt förmenande knappt värdt att företaga byggnadsarbetet under
detta år, utan endast i god tid beställa maskinerna och först under år 1875
företaga byggnads- och uppsättningsarbetet.
Jag anhåller underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder
hos instundande Riksdag begära ett anslag af 60,000 R:dr Runt för det
härmed väckta förslaget om upprättande af ett guldutmyntningsverk och om
möjligt af för handen varande statsmedel låta anvisa utbetalning till myntverket
af de penningemedel, som erfordras för att med möjligaste första
kunna göra behöflig1» maskinbeställningar.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung,
Eders Kongl. Majestäts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte
JOAOI1. ÅKERMAN.
Stockholm den''9 Januari 1871.
STOCKHOLM, ISA AO MARCITS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 187-1.
itt. a.
Tabell öfver statsverkets inkomster.
:
Ordinarie inkomster.
Ränta.............................
Tionde............................
Arrendemedel:
Penningar.........................
Spanmål .........................
Bergverkstionde.......................
Mantalspenningar.................... • •
Bötesmedel..........................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål....... -
Tillfälliga rotevakansafgifter.......,........
Vakansafgifter af nyroterad jord.............
Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland
Vakansafgifter af bergslag.................
Trosspassevolansafgift....................
Båtsmansvakansafgift.................. • ■
Kontrollstämpelmedel....................
Fyr- och båkmedel....................
Telegrafmedel.......................
J ernvägstrafikmedel.....................
Skogsmedel. . . .......................
Extra uppbörd.......................
Säger 20,045,000: —
Extra ordinarie inkomster.
Tullmedel..........................
Postmedel........................
Stämpelpappersmedel....................
Bränvinstillverkningsafgift.................
Hvitbetssockertillverkningsafgift..............
Mimän bevillning för år 1873 och föregående år. . .
Inbetalning å vattenaftappningslån............
Dito å lånet till landshöfdingeackordernas amortering
Säger 85,491,550: —
Beräknade inkomster enligt |
1874 års |
|
4.501,500 1,618,300 80,100 354.900 93.000 575.000 160.000 7,500 98.000 20.000 800,000 1,060,000 9,500,000 700,000 62,832 |
||
. |
||
169,000 kub.-fot å 2,io..... |
— |
|
140,175 kub.-fot å 2,io..... |
50 |
|
............................- —.....------- --------- - |
||
50 |
||
16,500,000 2,800,000 1,350,000 12,000,000 60,000 2,628,200 152,000 1,350 |
||
Summa |
55,536,550 |
— |
Enligt räkenskaperna för åren |
||||
1870. |
1871. |
1872. |
Medium. |
|
4,485,141 |
4.487,793 |
4,486,467 |
||
— |
1,615,977 |
1,620,563 |
1,618,270 |
— |
67,018 |
60,078 |
80,249 |
69,115 |
|
372.707 |
398,527 |
386,609 |
385,948 |
____ |
93,560 |
72,603 |
98,311 |
88,158 |
— |
559,390 |
567,874 |
577,674 |
568,146 |
— |
168,969 |
182,155 |
216,869 |
187,664 |
|
820,223 |
323,554 |
331,208 |
324,995 |
|
7,025 |
9,100 |
10,033 |
8,719 |
— |
87,587 |
91,991 |
96,707 |
92,095 |
— |
19.102 |
18,403 |
18,148 |
18,551 |
— _ |
— |
______ |
17,582 |
17,582 |
— |
26,537 |
26,540 |
26,530 |
26,536 |
— |
51,152 |
60,088 |
62,333 |
57,858 |
— |
14,464 |
17,982 |
21,252 |
17,899 |
— |
776,929 |
809,984 |
913,853 |
833,589 |
— |
766,229 |
842,668 |
998,676 |
869,191 |
— |
6,791,193 |
7,784,860 |
9,211,190 |
7,929,081 |
— |
310,499 |
585.915 |
767,462 |
554,625 |
— |
71,751 |
117,756 |
149,146 |
112,884 |
|
15,805,033 |
19,119,239 |
19,305,448 |
18,076,573 |
|
2,447,219 |
2,463,914 |
2,796,309 |
2,569,147 |
— |
1,347,872 |
1,298,362 |
1,528,927 |
1,391,720 |
— |
10,990,166 |
11,712,484 |
12,958,426 |
11,887,009 |
|
— |
— |
— |
Statskontorets beräkning för år 1875.
164,000 kub.-fot å 2,in
140,175 kub.-fot å 2,io
Kronor.
4,501.500
1,618,300
106,800
344,400
80,000
575.000
180.000
294,367
7,500
98.000
20.000
18,000
26,500
60.000
15,000
800.000
1,230,000
12,000,000
800,000
234,632
50
50
18,000.000 —
2,800,000 —
1,350.000! —
12,000,000'' —
60,000 —
a
e a
e i ri sta anvi e e igt än e
affärda utgifter å ränta och tionde för år 1872.
Enligt riksstaten för år 1872. |
Enligt 1872 |
års |
landsböcker afföres |
|||||||||
Indelt ränta och ersätt- |
| Indelt tionde och er- |
|||||||||||
Ersättning för |
in- |
Ersättning för |
in- |
|||||||||
ninn för indragna |
sättning för indragna |
Indelt ränta. |
Indelt tionde. |
|||||||||
dragna räntor. |
dragna tiondeanslag. |
|||||||||||
räntor. |
tiondeanslag. |
|||||||||||
Andra Hufvudtiteln. |
5 |
j : |
||||||||||
Svea Hofrätt....................... |
2,20 i |
89 |
— |
— |
2,368 |
33 |
442 |
25 |
: ... |
___ |
— |
|
1 Göta d:o ....................... |
3,494 |
25 |
— |
— |
3,838 |
06 |
— |
75 |
! •— |
— |
! — ; |
|
| Skånska d:o ....................... |
207 |
! 75 |
— |
— |
204 |
99 |
2 |
47 |
1 __ |
j-- |
— |
! — |
Fjerde Hufvudtiteln. |
||||||||||||
Kavalleri- och infanteriregementena........... |
2,097,136 |
45 |
264,507 |
39 |
957,479 |
68 |
1,147,431 |
30 |
19,977 |
i 13 |
25 i,145 |
83 |
Femte Hufvudtiteln. |
||||||||||||
1 Båtsmansindel ningen.................... |
81,053 |
98 |
— |
— |
77,292 |
32 |
—- |
— |
— |
— |
— |
■ — I |
Lots- och fyrinrättningen................. |
460 |
— |
— |
— |
404 |
67 |
O O |
. 75 |
— |
— |
— |
|
Sjette Hufvudtiteln. |
i |
|||||||||||
Landsstaterna i länen.................. |
153,092 |
37 |
12,361 |
86 |
30,706 |
59 |
118,997 |
08 |
— |
— |
12,350 |
12 |
Gästgifvares friheter..................... |
17,423 |
71 |
8 |
61 |
6,566 |
61 |
10,783 |
: 58 |
— |
— |
10 |
54 ! |
Färjor och färjekarlar . . ................. |
184 |
69 |
37 |
17 |
27 |
35 |
141 |
22 |
--- |
49 |
05 |
|
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket......... |
23,700 |
10 |
— |
— |
24,859 |
12 |
— |
— |
— |
— |
— 1 |
|
t Jordförluster genom kanal- och väganläggningar .... |
2,946 |
27 |
--_ |
837 |
45 |
2,391 |
40 |
------- |
— |
----- |
||
Sjunde Hufvudtiteln. |
||||||||||||
Postverket.......................... |
"34 |
— |
---. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Skogsväsendet....................... |
900 |
— |
— |
— |
1,387 |
36 |
18 |
61 |
—.— |
— |
— |
|
Städers friheter ...................... |
21,324 |
52 |
754 |
95 |
9,250 |
78 |
1,675 |
64 |
370 |
52 |
286 |
85 ! |
Observations- och uppbördsprocenter........... |
— |
66 |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 i |
|||
Åttonde Hufvudtiteln. |
||||||||||||
Kleresistaten........................ |
130,110 |
11 |
315,425 |
46 |
119,195 |
46 |
12.618 |
19 |
26,937 |
5 3 |
29-i,652 |
35 |
Universiteten........................ |
82,363 |
36 |
L 12,381 |
71 |
70,315 |
23 |
4,324 |
49 |
32,518 |
42 |
85.058 |
36 |
Elementarläroverken.................... |
8,913 |
96 |
208,382 |
16 |
6,382 |
67 |
1,387 |
89 |
1,386 |
66 |
218,338 |
50 : |
Pedagogier och folkskolor................. |
4,219 |
— |
7 990 |
08 |
4,328 |
79 |
405 |
83 |
1,158 |
66 |
9,031 |
04 |
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen..... |
— |
— |
4,103 |
82 |
—-- |
— |
5,519 |
49 |
— |
— |
||
! Fattigvården i Stockholm och landsorterna....... |
158 |
29 |
236 |
46 |
19 |
55 |
104 |
40 |
— |
340 |
08 | |
|
Hospitalers och lasaretters underhåll........... |
18,856 |
21 |
89,587 |
68 |
11,097 |
71 |
4,008 |
17 |
5,111 |
70 |
92,470 |
, |
Stora barnhuset i Stockholm............... |
— |
42,930 |
09 |
— |
— |
36 |
99 |
--. |
— |
43,862 |
88 | |
|
Barnhusen i landsorterna................. |
— |
— |
25,672 |
71 |
— |
— |
35 |
73 |
— |
— |
24,549 |
93 |
Kyrkors underhåll..................... |
14,089 |
62 |
284,401 |
95 |
8,754 |
85 |
5,806 |
56 |
162,808 |
74 |
146,665 |
14 |
Nionde Hufvudtiteln. |
||||||||||||
Allmänna indragningsstaten................ |
3,129 |
41 |
151 |
75 |
537 |
14 |
909 |
51 |
— |
— |
79 |
44 |
Summa j |
2,666,000 |
— |
1,369,000 |
— |
1,335,852 |
71 |
1,311,525 i |
77 |
255,788 |
85 j |
1,178,890 |
n |
2,647,378: 48. |
1,434,678: 96. |
Numerär.
Bil. litt. C.
Tullverkets Ordinarie Aflönings Normalstat för år 1875.
Lön.
Kongl. General-Tullstyrelsen.
Generaltulldirektör.........
Departements-chef.........
Dito ........
Kansliet.
Sekreterare.............
Registrator och aktuarie.....
Notarie........... . . .
Dito................
Dito................
Anm. Intilldess registrator- och aktuarietjensterna
kunna hos en person förenas,
åtnjuta registratorn och aktuarien
den för hvardera af dem i
1868 års stat bestämda aflöning samt
de tvänne i tj ensten yngste notarierna
jemlikt Kongl. bref vet den 1 Maj
1868 hvardera 1,500 r:drs ordinarie
lön.
Advolcatfiskalskontoret.
Advokatfiskal *)..........
Tullfiskal*) och kanslist.....
8,000
4,000
8,000
2,500
2,200
1,600
1,600
Tjenst
görings
penningar.
1,000
1,500
1,500
1,000
Jakt
och
båtlega.
Hästlega
och resekostnader.
Kammarkontoret.
Kamererare . . . .
l| Kammarförvandt .
1 Bokhållare . . . .
1 Kammarskrifvare
Dito
Bevisionskontoret.
Kamererare,
Revisor . . .
Dito . .
8,000
1,600
3.000
2,200
2,200
1.000
2,000
3,000
2,200
6,600
500
200
1.500 j
Transport j
500 ■
Total
belopp.
9,000
5,500
5,500
4.500
3.500
2,200
1,600
1,600
Summa.
3,500,-1,800] -
4,500
2,200
2,200
1,000
2,000
Ålderstilläg
att utgå
hälften efter
och återståen
hälften efter 1
års tjenste
i graden.
20,000
13,400
5,300
11,900
12,300
50,600''-
*) Advokatfiskal och tullfiskalerne åtnjuta 12 procent af kronans andel i konfiskations- och bötesmedel, enl. Kongl. bref ven d
Augusti 1771, den 28 Februari 1797, den 4 Februari 1800 och den 9 September 1818.
Bil, litt. c. 1.
Numerär.
2
1
7
Kammarskrifvare
Dito
Transport
Anm. Kammarskrifvare vid kammar- och
revision skontoren åtnjuta efter viss
särskildt bestämd tids tjenstgöring
och under i öfrigt faststälda vilkor
s. k. ålderstillägg.
Kammarvaktbetjeninyen.
1
1
4
Öfvervaktmästare
Vaktmästare . . .
Dito . . .
l:o. Central-distriktet,
innefattande Stockholms stad samt Stockholms,
Upsala, Westmanlands och Södermanlands
län jemte Gestrikland och
en del af Kopparbergs län.
1
1
1
1
4
1
1
1
1
1
1
Stockholm.
Tullkammaren.
Tullförvaltare............
Kontrollör..............
Andre kontrollör..........
Kammarskrifvare.........
Dito
Kammarvaktmästare, som tillika
uppassar vid uppbördskon
toret
...............
Biträdande kammarskrifvare . . . j
Uppbördskontoret.
Tullförvaltare............
Kammarskrifvare..........
Konfiskations- och kassörskontoret.
Inspektor och kassör .......
Kammarvaktmästare........
Transport
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
Summ a. |
Ålderstillägg |
|||||||
1 |
12,300 |
50,600 |
1 i |
||||||||||
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
||||
7,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
| 7,000 |
— |
20,300 |
|||
650 |
300 |
950 |
|||||||||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
||||
---- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,200 |
— |
4,950 |
|||
4,000 |
2,000 |
6,000 |
__ |
1,000 |
|||||||||
3,000 |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
---- |
— |
1,000 |
— |
||
2,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
||
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
__ |
8,000 |
— |
— |
4,000 |
-i |
||
500 |
300 |
__ |
_ |
800 |
150 |
||||||||
— |
1,200 |
— |
— |
1,200 |
_ |
26,000 |
|||||||
4,000 |
2,000 |
— |
_ |
6,000 |
_ |
___ |
_ |
1,000 |
|||||
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
8,000 |
1 |
1,000 |
||
3,500 |
1,500 |
5,000 |
1,000 |
||||||||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
— j |
i |
800 |
—• |
5,800 |
— |
150 |
— |
|
— |
1 ... J |
-------- j |
_| |
1 |
— |
— |
______ j |
—! |
115,650 |
— |
— |
3
j Numerär. |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Ålderstillägg |
||||||||
Transport |
— |
— |
_ _ |
__ |
115,650 |
— |
|||||||||
FachhusinspcMionen. |
i |
! : |
|||||||||||||
i |
Öfverinspektor........... |
4,000 3.500 2.500 |
3.000 1.000 |
7.000 6.000 3.000 2.000 |
1,000 1,000 1,000 |
||||||||||
i |
Tullförvaltare............ |
1 |
|||||||||||||
i |
Förste kontrollör......... |
||||||||||||||
i |
Kontrollör............. |
||||||||||||||
i |
Dito ........ |
l,UOO 1,000 1,000 |
|||||||||||||
i |
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
500 |
" |
|||||||||||
Dito .......... Uppsyningsman.......... |
— |
--- |
— |
— |
|||||||||||
2 1 |
1,000 800 |
— |
500 400 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 1,500 1,200 3,600 1,200 2,400 |
— |
— |
2,000 300 300 900 |
—- |
||
1 |
Vaktmästare........ |
||||||||||||||
3 |
Dito ............ |
||||||||||||||
1 2 |
Biträdande e. o. kammarskrifvare |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
Z |
— |
38,400 |
—■ |
— |
||||
Nederlagskontoret. |
|||||||||||||||
1 |
Tullförvaltare...... |
4.000 3.000 |
2,000 2,000 500 |
6,000 5.000 2.000 |
1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 |
||||||||||
1 |
Kontrollör....... |
||||||||||||||
1 |
Kammarskrifvare........ |
||||||||||||||
1 |
Dito .... |
||||||||||||||
1 |
Öfveruppsyningsman...... |
1,500 |
500 1,200 |
||||||||||||
1 |
Biträdande e. o. kammarskrifvare |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
18,200 |
|||||||
Tullbevakningsinspeldionen. |
|||||||||||||||
1 1 |
Öfverinspektor, som jemväl ut-öfvar chefskap öfver kustbevak-ningen i Stockholms skärgård |
4.000 3.000 500 1,500 |
1,000 1,000 500 300 1,200 500 |
_ |
_ |
b) h) |
5.500 4.000 2.000 1,200 2,000 4,000 1.500 7.500 82,800 900 6,300 |
1,000 1,000 1,000 150 1,000 2,000 300 1,500 300 20,700 150 1,050 |
|||||||
1 |
Kammarskrifvare. . . . |
||||||||||||||
1 1 1 |
Kammarvaktmästare. . . |
- _ |
— |
__ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
2 |
Dito ....... |
||||||||||||||
1 |
Uppsyningsman...... |
1,000 |
500 |
||||||||||||
5 |
Dito ...... |
||||||||||||||
1 |
Vaktmästare......... |
800 |
400 |
||||||||||||
69 |
Dito ........ |
||||||||||||||
1 |
Roddare ........... |
600 |
300 |
||||||||||||
7 |
Dito ....... . |
1 |
|||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
119,700 |
—j 172,250 |
— |
— |
Numerär.
4
Transport
1 Läkare för tullverkets lägre vaktbetjening
i Stockholm.....
Anm. Den vid Blockhusudden anställde
tullinspektören, hvars befattning
vid blifvande ledighet indrages, åtnjuter,
så länge han vid samma tjenst
qvarstår, den för honom i 1868 ars
stat upptagna aflöning.
Anslag til den i Stockholm förlagda
tulljakt att uppbäras och
redovisas af öfverinspektoren
vid tullbevakningsinspektionen.
Kust- och sMrgärdsbevakningen
mellan Gefle och Nyköpings tullkammar
edistrikter under befäl af
öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen
i Stockholm.
Sandhamn.
1 Öfveruppsyningsman........
1 Vaktmästare............
6 Dito ............
1 Prest................
1 Skollärare..............
Dalarö._
1 Öfveruppsyningsman.....
1 Vaktmästare..........
! 4 Dito ..........
! 1 Läkare.............
I 1 Skollärare..........
Utö och Hufvudskär.
1 i Uppsyningsman........
i lj Vaktmästare.........
I l'' Dito ..........
Lön.
Tjenst
görings
penningar.
Jakt- Hästlega
och och rese
båtlega.
kostnader
Total
belopp.
Ålderstillägg
att utgå till |
hälften efter 5j
Summa, och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
— ----|—119,700 |
—'' 172,250 |
|||
Tjenstgöringspenningar |
||||
och hästlega. |
— i i |
600
1,500
600
600 -
120,300
500 -
300 - b) 800,—
300-
250]—
100 —
500
1,500 —
600
900
600
800:
800
150
100
300
300
2,100
900
5,400
250
100
b) 300 ■
- b) 200 —
2,100
900
3,600
150
100
1,400
900
900
500 -i —
8,750 -
6,850
3,200-
600,
150
900
600
150
600
300
150
150
Härhamra och Landsort.
_---- 1 Öfveruppsyningsman........ 1,500 |
— |
300 |
—! b) 300 |
— |
— !■— |
2,100 |
—!-- |
— |
600 |
— |
Transport-- |
| |
i |
2,100—; 311,850 |
i |
Numerär.
5
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega |
Hästlega |
Total- belopp. |
Summa. |
Ålderstillägg |
||||||||
Transport |
! ____ |
1 __ |
! _1 |
1 |
2,100 |
■ |
311,850 |
600 |
||||||
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
900'' |
— |
— |
150 |
— |
|||
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
3,600 |
— |
— |
— |
600 |
— |
||||
Jaktuppsyningsman vid Landsort |
900 |
— |
300 |
— |
j) 450 |
- |
— |
1,650 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
Jaktbåtsman............ |
500 |
— |
200 |
— |
---: |
i |
--! |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
- ~ |
Dito ............ |
— |
—- | |
— |
--. |
- |
— i |
— |
700 |
— |
9,650 |
100 600 |
|||
Furusund. Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
300 |
1 i b) 300 |
2,100 |
||||||||||
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
-- |
150 |
||
Dito ............ |
__ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,700 |
— |
— |
450 |
- |
||
Jaktuppsyningsman........ |
900 |
— |
300 |
— |
j) 450 |
— |
— |
1,650 |
— |
— |
300 |
— |
||
Jakt båtsman............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
100 |
— |
||
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
8,750 200 |
100 |
||
Waxholm. Tullkammarföreståndare..... |
200 |
200 |
_ |
_ |
_ |
|||||||||
Anm. Utöfver här upptagna personal i |
||||||||||||||
Öregrund. |
||||||||||||||
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
b) 100 |
— |
— |
1,900 |
— |
— |
__ |
600 |
— |
||
Vaktmästare............ |
600 |
300 |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
150 |
— |
||||
Dito ............ |
__ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
Roddare............... |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
Jaktuppsyningsman........ |
900 |
300 |
j) 450 |
— |
— |
— |
1,650;— |
— |
— |
300 |
— |
|||
Jaktbåtsman............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
YOO |
— |
— |
— |
100 |
— |
Dito ............ |
!--- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i- |
700 |
1 |
7,450 |
100 |
||
Södertelge. Inspektor .............. |
1,600 |
300 |
b) 100 |
2,000 |
600 |
|||||||||
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
1-- |
300 |
•__ |
||
Vaktmästare............ |
600 |
— |
! 300 |
— |
— |
— |
— |
900 |
| --- |
— |
150 |
_ |
||
Dito ........... |
1 ~ |
— |
— |
— |
— |
— |
2,700 |
i- |
6,800 |
450 |
|_ |
|||
Grisslehamn. Tullförvaltare........... |
2,000 |
700 |
| |
b) 75 |
h) 75 |
i- |
2,850 |
1- |
_ |
800 |
— |
Transport |
- 2,850— 344,700 j—| —
Numerär.
6
Transport |
300 |
|||
Vaktmästare............ |
600 |
— |
— |
|
Roddare............... |
500 |
-- |
200 |
- |
Östhammar. Tullkam marföreståndare...... |
200 |
|||
Anm. Här anställde en inspektor, hvars Norrtelje. Tullkammarföreståndare..... |
200 |
|||
Anm. Här anställde en vaktmästare, hvars Gefle. Tullförvaltare.......... |
3,500 |
1,500 |
||
Kontrollör.......... |
3.000 |
— |
1,000 |
— |
Kammarskrifvare ..... |
1,500 |
— |
300 |
— |
Öfveruppsyningsman ....... |
1,500 |
— |
300 |
— |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
Vaktmästare............ |
700 |
— |
300 |
— |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
Roddare .............. |
500 |
— |
300 |
— |
Dito .............. |
— |
— |
— |
— |
Jaktuppsyningsman........ |
900 |
— |
300 |
— |
Jaktbåtsman............ |
500 |
— |
200 |
— |
Dito ............ |
— |
—_ |
— |
|
Nyköping''. Tullförvaltare........... |
2,000 |
700 |
||
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
Dito ............ |
— |
— |
--- |
— |
Transport |
— |
— |
— |
1- |
Tjenst- |
Jakt- |
Hästlega |
Total- belopp. |
||
Lön. |
görings- |
och |
och rese- |
S u m m a. |
|
penningar. |
båtlega. |
kostnader. |
b) 200
j) 800
b) 100
Älderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
och återstående
hälften efter 10
ars tjenstetid
i graden.
2,850 |
344,700 |
||||
900 |
— |
150 |
— |
||
700 |
.... |
4,450 200 |
100 |
||
200 |
|||||
200 |
200 |
||||
5,200 |
1,000 |
||||
4,000 |
— |
__ |
— |
1,000 |
— |
1,800 |
— |
___ |
— |
600 |
— |
1,800 |
— |
__ |
— |
600 |
|
1,200 |
— |
__ |
— |
300 |
— |
1,000 |
— |
____ |
— |
300 |
— |
9,000 |
— |
__ |
— |
2,700 |
— |
800 |
— |
__ |
— |
150 |
— |
800 |
— |
__ |
— |
150 |
— |
1,500 |
— |
__ |
— |
300 |
— |
700 |
— |
__ |
— |
100 |
— |
2,100 |
— |
29,900 |
300 |
||
2,800 |
800 |
||||
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
900 |
__ |
— |
— |
150 |
— |
4,600 |
379,450 |
_ |
— |
7
|! Numerär. |‘ |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
1 Summa. |
Älderstillägg |
||||||||
i |
Transport Trosa. Tullkammarföreståndare . . . |
— |
— |
200 |
— |
— |
-— |
4,600 200 1,650 700 700 1,400 800 800 |
_ |
379,45C J |
- |
— |
|||
i i i |
Hartsö. Jaktuppsyningsman........ Jaktbåtsman..... Dito ..... |
900 500 |
— |
300 200 |
— |
j) 450 |
— |
— |
— |
— |
— |
300 100 |
_ _ |
||
i i |
Häfringe. Uppsyningsman....... Vaktmästare .... |
900 500 |
— |
300 300 |
_ |
b) 200 |
100 300 |
_ __ |
|||||||
i |
Dito ..... |
— |
-- |
150 |
— |
||||||||||
-- |
10,850 |
150 |
|||||||||||||
2:o. Westra distriktet, innefattande Göteborgs och Bohus län |
|||||||||||||||
i i |
Göteborg. Tulldirektör, hvartill någon bland Tullfiskal .... |
2,000 |
2,500 700 |
- |
'' |
2,500 2,700 |
~'' |
||||||||
Anm. Dessa tjenstebefattningar komma Tullkammaren. |
— |
— |
5,200 |
800 |
|||||||||||
i |
1 4.000 3.000 |
2,000 2,000 500 500 |
1 ■ 1 |
1 |
6,000 5,000- 3.000 2.000 |
||||||||||
i i |
Kontrollör . . . Andre kontrollör . |
— |
— |
I! |
— |
1,000 1,000 |
|||||||||
i |
Kammarskrifvare. . . . |
— |
— |
— |
I| |
__ |
1,000 1,000- |
||||||||
Transport1 |
--|- |
| |
------ | |
; |
— |
-1 |
— 1 |
16,000|- |
zr |
395,500| |
__i 1 |
1 f |
Numerär.
8
■
Lön.
Tj enstgöringspenningar.
Jakt
och
båtlega.
Transport
Kammarskrifvare.........
Kammarvaktmästare.......
Biträdande e. o. kammarskrifvare
Dito Dito . . . .
Anm. En utöfver nämnde personal vid tullkammaren
anställd kontrollör, hvars
befattning vid blifvande ledighet indrages,
åtnjuter den för honom i
1868 års stat upptagna aflöning,
intilldess han från tj ensten afgår,
hvarförinnan det till en biträdande
e. o. kammarskrifvare här ofvan
utförda anslag, 1,200 kronor icke
kommer att utgå.
Uppbördsko ntoret.
500
Tullförvaltare...........
Kammarskrifvare.........
Kammarvaktmästare, som jemväl
uppassar vid konfiskations- och
kassörskontoret.........
Konfiskations- och kassörskontoret.
1 Inspektor och kassör.......
1; Biträdande e. o. kammarskrifvare
Packhusinspektionen.
1 i Öfverinspektor...........
Tullförvaltare
Förste Kontrollör.........
Kontrollör.............
Dito .............
Kammarskrifvare.........
Dito ............
Uppsyningsman..........
Vaktmästare............
Dito ............
Biträdande e. o. kammarskrifvare
Dito Dito . . . .
Anm. De utöfver här upptagna personal
Transport
4,000
1,500
500
3,500
4.000
3.500
2.500
2.500
1.500
1.000
800
300
1,200
2,000
500
300
1,500
1,200
3.000
2,500
1.000
500
500
500
400
1,200
Hästlega |
Total- belopp. |
C, b u m m a. |
Älderstillägg |
||||
lö,000- |
395,500 |
___ |
|||||
__ |
8,000 |
— |
4,000 |
— |
|||
__ |
800- |
— |
150- |
||||
__ |
1,200 |
— |
— |
||||
— |
1,200 |
27,200 |
__ |
— |
|||
6,000 |
i |
1,000 |
|||||
— |
— |
2,000 |
— |
--. |
1,000 |
||
• |
800 |
— |
8,800 |
_ |
150 |
— |
|
5,000 |
1,000 |
||||||
—. |
— |
1,200 |
— |
6,200 |
- |
— |
— |
1 7,000 |
1,000 |
||||||
— |
— |
6,000 |
— |
___ |
— |
1,000 |
|
— |
— |
3,500 |
__ |
— |
1,000 |
— |
|
__ |
3,000 |
__ |
1,000 |
||||
__ |
3,000 |
_ |
__ |
1,000 |
— |
||
__ |
2,000 |
_ |
__ |
1,000 |
— |
||
— |
2,000 |
_ |
_____ |
1,000 |
—- |
||
___— |
— |
1,500 |
_ |
__ |
30C |
)- |
|
__ |
_ |
1,200 |
- |
__ |
300 |
) — |
|
____ |
1,200 |
— |
__ |
301 |
) — |
||
_— |
-- |
1,200 |
- |
___ |
--- |
— |
|
— |
— |
1,200 |
)- |
32,800 |
)- |
--- |
— |
1 |
|_ |
— |
1 — |
-j 470,500 |
)j- |
'' - |
I_ 1 |
9
1 Numerär. |
- |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
|||||
Transport vid packhusinspektionen anställde |
|||||||||||
Nederlagskontoret. |
|||||||||||
i i |
Tullförvaltare ... |
4,000 1,500 |
— |
2,000 500 |
- |
— |
— |
— |
— |
6,000 2,000 2,000 2,000 1,200 1,200 |
— |
i |
Dito ..... |
||||||||||
i |
Öfveruppsyningsman . . , |
1,500 800 |
500 400 1,200 |
||||||||
i |
Vaktmästare...... |
~ |
|||||||||
i |
Biträdande e. o. kammarskrifvare |
— |
—- |
— |
— |
— |
|||||
Tuttbevahnings-inspeJäionen. |
|||||||||||
i |
Öfverinspektor, som jemväl ut-öfvar befäl öfver kustbevak-ningen inom Göteborgs tull-kammardistrikt , . . . |
4.000 3.000 500 1,500 |
1,500 1,000 500 300 500 |
b) b) 500 |
6,000 4.000 2.000 2,000 2,000 1.500 4.500 78,000 900 9,900 |
||||||
i i |
Kontrollör .... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
||||
i i i |
Kammarvaktmästare Öfveruppsyningsman....... j Dito . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
i 3 |
Uppsyningsman....... Dito . . . |
1,000 |
— |
500 |
- |
— |
— |
— — |
— |
— |
|
1 |
Vaktmästare ... |
800 |
400 |
||||||||
65: |
1 >ito ...... |
||||||||||
T |
Roddare ..... |
600 |
300 |
||||||||
11 |
Dito ....... |
||||||||||
— |
— |
||||||||||
Klipppans station. |
|||||||||||
1 |
Öfveruppsyningsman..... |
1,500 |
500 | |
2,000 |
|||||||
Anm. Här anställde inspektor åtnjuter, |
S u m m a.
470,500
14,400
Transport
— 114,800 —i !S l.OOO —
Alderstilläg
att utgå ti
hälften efter 5
och återstående
hälften efter
års tjenstetid
i graden.
1,000
1,000
1,000
1,000
300
1,000
1,000
1,000
150
1,000
1,000
300
900
300
19,500
150
1,650
1,000
Bil. litt, c. 2,
10
Transport
den här utförda öfveruppsyningsmansaflöningen.
''Anslag till den i Göteborg förlagda
tulljakt, att uppbäras
och redovisas af öfverinspektoren
vid tullbevakningsinspek
j
tionen..............
(För läkarevården af tullverkets
i lägre vaktbetjening i Göteborg
j Kustbevakningen i Göteborgs tullkammar
distrikt under befäl af
I öfverinspektor en vid tullbevakningsinspektionen
i Göteborg.
1 Kustsergeant till häst......
1 |
Dito |
till sjös....... |
2 |
Dito |
dito ....... |
1 |
Dito |
dito vid Kalfsund |
1 |
Kustvakt till häst......... |
|
1 |
Dito till |
sjös vid Wrångö . . |
1 |
Dito |
dito ........ |
O |
Dito |
dito ........ |
1 |
Dito |
dito ........ |
2 |
Dito |
dito ........ |
1 Kustroddare |
||
q |
||
1 |
Kustvakt till |
sjös vid Inland . . |
1 |
Kustroddare |
dito..... |
1 |
Dito |
dito..... |
Anm. De utöfver här upptagna personal
vid kustbevakningen inom Göteborgs
tullkammardistrikt anställde 1 kustsergeant
till häst, 2 kustvakter till
häst och 6 kust vakter till fot indragas
vid blifvande ledigheter och
åtnjuta, intill dess sådan indragning
kunnat ske, 1 kustsergeant till häst
och 2 kustvakter till häst, de i tjensten
yngste af hvardera graden, samt
6 kustvakter till fot, aflöning enligt
redan bestämda grunder. Här
uppförd aflöning till 1 kustvakt till
Transport
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega |
Hästlega |
|||
— |
— |
— |
— |
— - |
||
,500 |
||||||
— |
— |
300 |
— |
— |
--- |
|
900 |
300 |
b) 600 |
||||
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
|
500 |
300 |
h) 450 |
||||
600 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
. |
600 |
— |
300 |
450 |
— |
||
600 |
— |
300 |
— |
b) 300 |
— |
|
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
--- |
600 |
_ |
300 |
_ |
b) 300 |
— |
— |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
Total
belopp.
S u m m a.
Ålderstillägg
att utgå till
liälften efter .
och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
114,800
500 -
484,900
115,000!
1,800
1,800
3,600
1,800
1,250
1,500
1,350
2,700!
1,200:—|
2,400!-!
700 —
27,800! —
1,200 —
700 -700 —
50,000
500
500
1,000
500
300
300
300
600
300
600
100
3,900
300''
100
100
650,500 —
Numerär.
11
Lön.
Tjenst
görings
penningar.
Jakt
och
båtlega.
Hästlega
och resekostnader.
Total
belopp.
Summ a.
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
650,500 |
||
1 |
sjös och 2 kustroddare kommer icke Kalfsund. Amu En härstädes anställd vaktmästare, Kongsbacka. Tullkammarföreståndare..... |
200 |
200 |
200 |
|||||||||
1 1 |
Kongelf. Tullkammarföreståndare..... Vaktmästare............ |
500 |
200 300 |
— |
b) r) |
— |
— |
300 800 |
— |
1,100 |
|||
1 |
Anm. En härstädes anställd tullförvaltare, Marstrand. Tullförvaltare............ |
2,000 |
1,000 |
b) r) |
3,300 |
||||||||
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
_ |
— |
— |
— |
_ |
900 |
__ |
__ |
_ |
1 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
|
1 |
Kustbevakn ingen. |
900 |
300 |
600 |
1,800 |
||||||||
1 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
_ |
__ |
_ |
__ |
_ |
700 |
_ |
__ |
|
3 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,100 |
— |
— |
— |
|
1 |
Klädesholmen. Kustvakt till sjös......... |
600 |
300 |
600 |
1,500 |
||||||||
1 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
____ |
— |
__ |
_ |
700 |
_ |
__ |
_ |
2 |
Dito ............: |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— — |
— |
1,400 |
— |
— |
— |
Transport |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
13,300 |
— |
651,800 |
— |
Ålderstil
att utgå
hälften e
och återståe
hälften e
års tjensteti
i graden.
150
1,000
150
150
500
100
3001
300 —
1001
200]—
umerar
12
Lön.
Tjenst- Jakt
görings-
och
penningar. båtlega.
Hastlega
och resekostnader.
Total
belopp.
Alderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
b U 111 1T1 3,. och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
13,300 |
— |
651,800 |
— |
— |
||
Hättan, |
|||||||||||||||
inloppsstation till Uddevalla. |
|||||||||||||||
1 |
Kustvakt till si ös......... |
600 |
— |
300 |
— |
b) 450 |
— |
— |
-- |
1,350 |
— |
— |
— |
300 |
— |
1 Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
100 |
— |
||
2 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,400 |
16,750 |
200 |
||||
Uddevalla. |
b) r) |
||||||||||||||
1 |
Tullförvaltare............ |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
— |
300 |
— |
3,800 |
— |
— |
— |
1.000 |
— |
|
1 |
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
600 |
— |
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
150 |
— |
||
2 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
1 |
Roddare............... |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
1 |
Dito . . . •........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
||
Käring1!), Grafverna, |
|||||||||||||||
Mollösund och Gullholmen. |
|||||||||||||||
1 |
Kustsergeant till sjös....... |
900 |
- |
300 |
— |
600 |
— |
— |
- |
1,800 |
— |
— |
— |
500 |
— |
1 |
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
—— |
— |
300 |
— |
O |
_ |
___ |
_ |
__ |
_ |
__ |
3 000 |
600 |
|||||||
1 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
12 |
Dito ............ |
— |
— |
'' |
— |
— |
— |
— |
8,400 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
|
Lysekil. |
|||||||||||||||
1 |
Inspektor .............. |
1,600 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
— |
— |
2,200 |
— |
— |
— |
600 |
— |
1 |
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
1 |
Roddare............... |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
2 |
Dito ............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,400 |
— |
30,200 |
200 |
||||
Strömstad. |
b) r) |
||||||||||||||
1 |
Tullförvaltare............ |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
— |
300 |
— |
3,800 |
— |
— |
1,000 |
— |
||
1 |
Öfveruppsyningsman ....... |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
600 |
— |
|
1 |
600 |
— |
300 |
— |
_ |
__ |
_ |
900 |
___ |
_ |
150 |
__ |
|||
2 |
_ |
__ |
_ |
1,800 |
300 |
||||||||||
Kustbevakningen. |
|||||||||||||||
1 |
Kustsergeant till sjös....... |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
1,800 |
—: |
— |
— |
500 |
— |
1 |
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
1,500 |
—1 |
— |
— |
300 |
|
1 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
700 |
— |
100! |
|||||
5 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
--! |
— |
3,500 |
— |
500; |
|||
Transport!-- |
— |
1 |
| |
i i |
t—1 Ox ''bo o o |
698,750; |
_j |
Numerär.
13
£ 5 CD g: |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Ålderstillägg |
||||||||
Transport |
— |
—.— |
-- |
— |
— |
___ |
J_ j |
15,800 |
_ |
698,750 |
1 |
||||
KontrollbevaJmingen |
|||||||||||||||
vid norska gränsen under befäl af tull- |
|||||||||||||||
förvaltaren i Strömstad. |
b) r) |
||||||||||||||
1 |
Uppsyningsman vid Mossviken. . |
900 |
— |
300 |
— |
200 |
— |
— |
__ |
1,400 |
__ |
_ |
300 |
_ |
|
! |
Gränsridare vid Hälle. |
500 |
_ |
300 |
b)r)200 |
1 000 |
1 KO |
||||||||
1 |
Dito vid Svinesund .... |
_ |
— |
1,000 |
_____ |
150 |
|||||||||
1 |
Dito vid Vassborn . . . |
--- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1,000 |
_ |
__ |
_ |
150 |
_ |
1 |
Dito vid Krokstrand . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
21,200 |
150 |
|||
W ar b er g. |
|||||||||||||||
1 |
Tullförvaltare, som jemväl utöfvar |
||||||||||||||
befäl öfver kustbevakningen i |
b) h) |
||||||||||||||
Warbergs tullkammardistrikt . |
3,000 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
500 |
-- |
4,500 |
_ |
___ |
_ |
'' 1,000 |
_ |
|
1 |
Öfveruppsyningsman....... |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
-- |
1,800 |
_ |
___ |
_ |
600 |
||
1 |
Vaktmästare......... |
600 |
— |
300 |
— |
— |
_ |
— |
-- |
900 |
__ |
_ |
150 |
||
2 |
Dito ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
— |
1,800 |
—— |
__ |
_ |
300 |
||
1 |
Roddare ......... |
500 |
200 |
__ |
700 |
100 |
|||||||||
Anslag till skrifvarebiträde . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
|||||
Kustbevakningen. |
|||||||||||||||
1 |
Kustsergeant till häst...... |
900 |
— |
300 |
— |
__ |
— |
h) 600 |
_ |
1,800 |
_ |
____ |
_ |
500 |
|
1 |
Dito till sjös....... |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
__ |
__ |
1,800 |
_ |
___ |
_ |
500 |
||
1 |
Kustvakt till häst......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
h) 450 |
1,250 |
_ |
__ |
_ |
300 |
|||
1 |
Dito dito........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,250 |
_ |
__ |
_ |
300 |
|||
1 |
Dito till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— 1 |
b) 300 |
-- |
— |
— |
1,200 |
__ |
_ |
300 |
__ |
|
I 3 |
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
— |
___ |
-; |
— |
__ |
3,600 |
_ |
__ |
_ |
900 |
|
j 11 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
-i |
— |
_ |
700 |
— |
_ |
100 |
||||
11 |
Dito ............ |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
—J |
7,700 |
— |
29,500 |
1,100 |
|||
Anm. De utöfver här upptagna personal |
1 |
i tjenst varande 2 kustvakter till
fot, hvilkas befattningar vid blifvande
ledigheter indragas, åtnjuta, till | I | |i
dess sådan indragning kan ske, den
för dem i 18G8 års stat bestämda
aflöning; och kommer den för 1
kustvakt till sjös och 2 kustroddare
här uppförda aflöning icke att utgå
förr än i den mån nämnda kustvakt
er till fot från sina tjenster afgå.
Falkenberg.
1 Tullförvaltare, som jemväl utöfvar j |
j Transport |--j—j--|—j--j--J—j---- —-j 749.450,—!--
Numerär.
14
i
I
Transport
befäl öfver kustbevakningen
inom Falkenbergs tullkammardistrikt
..............
1 Vaktmästare............
Kustbevakningen.
1 Kustsergeant till häst.......
1 Kustvakt till häst.........
1 Dito till sjös.........
3 Dito dito .........
1 Kustroddare............
9 Dito ............
Anm. De utöfver här upptagna personal
i tjenst varande 9 kust vakter till
fot, hvilkas befattningar vid blifvande
ledigheter indragas, åtnjuta,
till dess sådan indragning kan ske,
den för dem i 1868 års stat bestämda
aflöning; och kommer den
för 8 kustvakter till sjös och 6 kustroddare
här ofvan uppförda aflöning
icke att utgå förr än i den mån
nämnda kustvakter till fot från sina
tjenster afgå.
Halmstad.
1 Tullförvaltare...........
1 Kammarskrifvare.........
1 Öfveruppsyningsman........
1 Uppsyningsman...........
1, Vaktmästare............
4'' Dito ............
lj Roddare...............
l| Dito...............
Kustbevakningen.
1 Kust-chef..............
1 Kustsergeant............
T Kustvakt till häst.........
1 Dito dito .........
1 Dito till fot.........
1 Dito dito .........
Transport
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Aldcrstill ägg |
|||||||
— |
—■ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
749,450 |
— |
— |
— |
||
2,000 |
700 |
b)h)400 |
3,100 |
800 |
_ |
||||||||
(500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
900 |
800 |
h) 600 |
1,800 |
500 |
|||||||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 450 |
— |
1,250 |
— |
— |
— |
300 |
— |
000 |
— |
300 |
— |
b) 300 |
— |
___ |
— |
1,200 |
— |
— |
300 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
— |
3,600 |
— |
— |
900 |
-- |
|
500 |
— |
200 |
— |
— |
___ |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
'' |
— |
— |
6,300 |
— |
18,850 |
900 |
_ |
|
3,000 |
1,000 |
b) 100 |
4,100 |
1,000 |
|||||||||
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
---- |
— |
1,800 |
_ |
— |
— |
600 |
|
1,500 |
— |
300 |
— |
---- |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
600 |
— |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
__ |
— |
— |
300 |
— |
700 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
_ |
— |
— |
300 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
4,000 |
_ |
— |
— |
1,200 |
||
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
_ |
— |
— |
100 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
2,000 |
500 |
r) 750 |
3,250 |
1,000 |
|||||||||
900 |
—- |
300 |
— |
b)h)600 |
__ |
— |
1,800 |
_ |
— |
— |
500 |
— |
|
500 |
— |
800 |
— |
— |
— |
h) 450 |
1,250 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,250 |
_ |
--- |
— |
300 |
_ |
|
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
__ |
— |
— |
300 |
_ |
— |
__ |
— |
— |
— |
— |
_ |
800 |
— |
— |
— |
300 |
- |
|
--- |
— |
---- |
— |
— |
— |
— |
_ |
24,450 |
— |
768,300!— |
- |
Numerär.
15
Tjenst- |
Jakt- |
Hästlega |
S u m m a. |
Ålderstillägg |
|
gö rings- |
och |
och rese- |
belopp. |
och återstående |
|
penningar. |
båtlega. |
kostnader. |
hälften efter 10 |
||
års tjenstetid |
Transport |
__ |
_ |
_ |
_ |
24,450 |
763,300 |
|||||||||
i |
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
O o CO |
— |
b) 300 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
4 |
Dito dito ........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,800 |
— |
— |
— |
1,200 |
__ |
1 |
Kustrorldare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
_ |
9 |
Dito ............ Anm. De utöfver här upptagna personal Laholm. |
0,300 |
900 |
||||||||||||
1 1 |
Tullkammarföreståndare..... Anm. En här anstäld inspektor, hvars 3:o. Södra distriktet, innefattande Malmöhus och Kristian-stads län. Befälhafvare för kustbevakningen |
200 |
200 |
37,650 |
|||||||||||
i Skåne ............. |
4,000 |
— |
1,500 |
— |
— |
-- |
— |
— |
5,500 |
— |
— |
1,000 |
— |
||
1 |
Tullfiskar!.............. Helsingborg |
2,000 |
700 |
2,700 |
8,200 |
— |
800 |
— |
|||||||
1 |
Tullförvaltare. . |
3,500 3,000 |
_ |
1,500 |
_ |
b) 100 |
5,100 4,000 |
1,000 1,000 |
|||||||
1 |
Kontrollör............. |
— |
1,000 |
— |
— |
__ |
_ |
_ |
__ |
_ |
_ |
||||
1 |
Kammarskrifvare . . |
1,500 1,500 |
— |
500 |
_ |
__ |
_ |
2,000 2,000 |
1,000 1,000 |
||||||
1 |
Öfveruppsyningsman........ |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
|||||
1 |
Uppsyningsman.......... |
1,000 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
__ |
— |
300 |
— |
1 |
Vaktmästare............ |
300 |
— |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
___ |
— |
300 |
— |
10 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12,000 |
— 1 |
--- |
■— |
3,000 |
— |
|
Transport |
— |
~ |
_ |
— |
_ |
27,800 |
— |
814,150 |
__ |
— |
Numerär
16
1
1
1
1
1
1
3
1
1
19
1
8
1
50
1
1
2
1
1
1
1
1
]
1
1
Transport
Roddare...............
Dito...............
Biträdande e. o. kammarskrifvare
Anslag till skrifvarebiträde. . . .
Kustbevakningen.
Kust-clief.........
Kustsergeant till häst. .
Dito till sjös . .
Dito dito . .
Kustvakt till häst....
Dito till fot ....
Dito dito ....
Dito till sjös ... .
Dito dito ....
Kustroddare.......
Dito .......
Engelkolm.
Inspektor ........
Vaktmästare......
Dito ......
Båstad.
Tullkammarföreståndare
Torekow.
Uppsyningsman.....
Höganäs.
Kontrollör........
Vaktmästare.......
Dito .......
Råå.
Uppsyningsman..........
Vaktmästare............
Landskrona.
Tullförvaltare...........
Transport
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp |
Summa. |
Ålderstillägg |
|||||||
27,800 |
814,150 |
||||||||||||
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
2,000 |
500 |
r) 1,000 |
3,500 |
1,000 |
|||||||||
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
b) 600 |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
500 |
— |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,400 |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 450 |
— |
1,250 |
— |
— |
— |
300 |
— |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
300 |
— |
— |
-- |
15,200 |
_ |
— |
— |
5,700 |
— |
||||||
600 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9,600 |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
--- |
— |
100 |
— |
b) r) |
35,000 |
5,000 |
|||||||||||
1,600 |
— |
300 |
— |
400 |
— |
— |
— |
2,300 |
— |
— |
— |
600 |
— |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,600 |
— |
— |
— |
300 |
|
— |
— |
200 |
— |
b) h) |
— |
— |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
300 |
— |
300 |
■- |
---.... |
— |
1,500 |
— |
--- |
— |
300 |
|
1,800 |
600 |
_ |
b) 100 |
_____ |
2,500 |
600 |
|||||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
900 |
300 |
b) 50 |
1,250 |
300 |
|||||||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
120,200 |
150 |
||
3,500 |
1,500 |
b) 100 |
5,100 |
1,000 |
|||||||||
— |
—: |
_ 1 |
-1 |
__1 |
5,100 |
--j |
934,850 |
____ |
— |
Numerär.
17
1 Numerär. |
Lön. |
Tjenst-gö rings-pennin gar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Alderstillägg |
||||||||
i |
Transport Kontrollör........... |
3,000 1,500 |
1,000 300 |
— |
____ |
— |
— |
— |
5,100 4.000 1.000 700 |
— |
934,350 |
— |
1,000 600 600 300 300 1,500 100 |
— |
|
i |
Kammarskrifvare.......... |
__ |
__ |
||||||||||||
i i |
Öfveruppsyningsman....... Uppsyningsman.......... |
1,500 900 |
— |
300 300 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
||
i |
Vaktmästare............ |
700 |
_ |
300 |
_ |
||||||||||
5 |
Dito ........... |
___ |
_ |
_ |
__ |
____ |
|||||||||
1 |
Roddare .............. |
500 |
-- |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
||||
1 |
Dito .............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
Kustbevakningen, under befäl af kust-chefen i Malmö |
|||||||||||||||
1 |
Kustsergeant till häst . |
900 |
300 |
h) 600 |
1,800 1,800 800 |
500 500 300 2,400 300 900 100 |
|||||||||
1 |
Dito till sjös....... |
900 |
300 |
600 |
|||||||||||
1 |
Kustvakt till fot......... |
500 |
300 |
||||||||||||
8 |
Dito dito.......... |
_ |
6,400 l,2oo 3,600 7O0 13,300 |
||||||||||||
1 |
Dito till siös......... |
600 |
300 |
b) 300 |
|||||||||||
3 |
Dito dito ......... |
||||||||||||||
1 |
Kustroddare............ |
500 |
2(10 |
||||||||||||
19 |
Dito ........... |
50,900 |
|||||||||||||
— |
1,900 |
||||||||||||||
Malmö. |
|||||||||||||||
1 |
Tullförvaltare....... |
4,000 |
2,000 2,000 |
6,000 5.000 5.500 3.000 4.200 2.000 1.500 1.200 900 900 |
1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 5,000 300 600 300 6,300 150 150 |
||||||||||
1 |
Kontrollör............. |
||||||||||||||
1 |
Packhusinspektor........ |
3.500 2.500 1.500 |
2,U00 500 |
||||||||||||
1 |
Andre kontrollör ......... |
||||||||||||||
1 1 5 |
Tullbevakningsinspektor...... Kammarskrifvare.......... Dito .......... |
— |
1,00() 500 |
— |
b) 200 |
— |
- — |
— |
— |
___ |
— |
— |
|||
1 2 |
Uppsyningsman........... Dito ........... |
1,000 |
- |
500 |
— |
— |
— |
—— |
— |
— |
— |
— |
|||
1 |
Vaktmästare.......... |
.800 |
400 |
||||||||||||
21 |
Dito ........... |
||||||||||||||
1 |
Roddare ............... |
600 |
300 |
||||||||||||
1 |
Dito.............. |
||||||||||||||
Anm. Här anställde en nederlagsin-inspektor och en öfveruppsynings-man, hvilkas befattningar skola vid |
|||||||||||||||
Transport i |
—- |
— |
----:- |
--- |
— |
— |
— |
68,400 |
— |
985,250 |
— |
J |
Bil. litt. c. 3.
18
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Älderstillägg |
||||||||
Transport |
_ |
______ |
_ |
__ |
_ |
_ |
68,400 |
— |
985,250 |
— |
— |
— |
||
kommande under tiden den för pack- |
||||||||||||||
husinspektoren här ofvan uppförda |
||||||||||||||
aflöning icke att utgå med mera än |
||||||||||||||
400 r:dr. |
||||||||||||||
Kustbevakningen. |
||||||||||||||
Kust-chef.............. |
2,000 |
— |
500 |
— |
— |
— |
r) 750 |
— |
3,250 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
Kustsergeant till häst....... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 600 |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
500 |
—- |
Dito till sjös....... |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
500 |
||
Kustvakt till häst......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 450 |
1,250 |
— |
----- |
— |
300 |
— |
|
Dito till fot ......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
300 |
___ |
|
__ |
_ |
__ |
__ |
__ |
_ |
— |
— |
5,600 |
__ |
— |
— |
2,100 |
— |
|
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— |
b) 300 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
.....—• |
•— |
300 |
— |
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
300 |
— |
|
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
--- |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8,400 |
..... |
94,400 |
1,200 |
||
Trelleborg. |
||||||||||||||
Tullförvaltare........... |
2,500 |
1,000 |
— |
b) 100 |
— |
— |
__ |
3,600 |
— |
— |
1,000 |
— |
||
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
---- |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
T)if,o . ...... |
______ |
_ |
___ |
___ |
__ |
1,800 |
_ |
___ |
— |
300 |
— |
|||
Roddare, med skyldighet att jern- |
||||||||||||||
väl som vaktmästare tjenstgöra |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
100 |
||||
Kustbevakningen, |
||||||||||||||
dels under befäl och tillsyn af kust- |
||||||||||||||
chefen i Malmö fördelning, |
||||||||||||||
Kustsergeant till häst....... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
h) 600 |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
500 |
— |
|
Knst.vakt. till fot. ...... |
500 |
300 |
800 |
_ |
_____ |
__ |
300 |
— |
||||||
Dito dito ......... |
— |
_ |
__ |
__ |
__ |
— |
5,600 |
— |
— |
— |
2,100 |
— |
||
Dito till sjös |
600 |
300 |
600 |
1 500 |
_ |
_ |
300 |
— |
||||||
Dito dito ......... |
600 |
— |
300 |
__ |
300 |
_ |
___ |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
j |
Kustroddare ........... |
500 |
200 |
__ |
__ |
_ |
700 |
__ |
__ |
_ |
100 |
— |
|||
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
4,900 |
... |
— |
— |
700 |
- |
|||
dels under befäl och tillsyn af kust- |
||||||||||||||
chefen i Ystads fördelning. |
||||||||||||||
Kustsergeant till häst....... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 600 |
— |
1,800 |
— |
— |
500 |
— |
|
Kustvakt till fot.......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
----- |
— |
300 |
— |
|
Dito dito.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
—■ |
900 |
— |
|||
Transport |
— |
— |
— |
— |
-— |
— |
— |
29,700 |
— |
1,079,650 |
— |
- |
Numerär.
19
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
! Hästlega rn . , , ° i Total- och rese- , . kostnader. e |
S u m m a. |
Ålderstillägg |
Transport |
- — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
29,700 |
1,079,650 |
— |
—— |
— |
|||
Skanör. |
|||||||||||||||
l |
Tullkammarförståndare ..... |
— |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
29,900 |
|||
Ystad. |
|||||||||||||||
i |
Tullförvaltare........... |
3,000 |
— |
1,000 |
— |
b) 100 |
— |
— |
— |
4,100 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
l |
Kontrollör............. |
2,500 |
— |
1,000 |
—- |
— |
— |
— |
— |
3,500 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
l |
Öfveruppsyningsman ....... |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
- |
— |
— |
600 |
— |
|
l |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
300 |
— |
|
l |
“Vaktmästare............ |
700 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
300 |
— |
0 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
Anslag till skrifvarebiträde . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Kustbevakningen. |
|||||||||||||||
l |
Kust-chef.............• |
2,000 |
— |
500 |
— |
---- |
— |
r) 750 |
— |
8,250 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
l |
Kustsergeant till häst....... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 600 |
— |
1,800 |
— |
— |
500 |
— |
|
i |
Kustvakt till häst......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 450 |
— |
1,250 |
— |
— |
300 |
— |
|
l |
Dito till fot......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
300 |
— |
10 |
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8,000 |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
|
i |
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
300 |
— |
i |
Dito dito ......... |
600 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
— |
— |
1,200 — |
— |
— |
300 |
— |
|
i |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
6 |
Dito ............ |
— |
— |
__ |
— |
— |
_ |
--- |
— |
4,200 |
40,100 |
600 |
|||
Cimbrishanm. |
|||||||||||||||
1 |
Tullförvaltare........... |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
b) 100 |
— |
— |
— |
3,600 |
— |
— |
- |
1,000 |
— |
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
150 |
— |
||
1 |
Dito ... . ... |
___ |
____ |
_____ |
__ |
900 |
__ |
150 |
— |
||||||
Kustbevakningen, |
|||||||||||||||
under befäl af kust-chefen i Ystads |
|||||||||||||||
fördelning. |
|||||||||||||||
1 |
Kustsergeant till häst...... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 600 |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
500 |
|
i 1 |
Dito till sjös ...... |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
1.800 |
— |
--- |
500 |
— |
|
j 1 |
Kustvakt till fot.......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
300 |
— |
7 |
Dito dito.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,600 |
— |
--- |
— |
2,100 |
— |
1 |
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
1 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
||
7 |
'' Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
4,900 |
— |
22,200 |
— |
700 |
— |
||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,171,850 |
— |
— |
— |
Numerär.
20
1
1
1
2
1
1
3
1
1
2
1
1
Lön. |
Tj enst-görings-penningar. |
J akt-och båtlega. |
Hästi ega |
Total- belopp. |
Summa. |
Älderatillägg |
||||||||
Transport Ålius. |
— |
— |
— |
— |
_ |
—— |
1,171,850 |
— |
—_ |
|||||
Tullförvaltare............ |
3,000 |
— |
1,000 |
— |
b) 100 |
— |
4.100 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
||
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
—- |
1,800 |
— |
— |
— |
600 |
|
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
_ |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
Dito ............ Anm. En utöfver här upptagna personal Kustb evdkningen, under befäl tills vidare af tullförvaltaren |
1,800 |
300 |
||||||||||||
Kustsergeant till häst....... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
- |
1)) 600 |
— |
1,800 |
— |
— |
_ |
500 |
|
Kustvakt till fot.......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
Dito dito .......... |
— |
— |
— |
— |
---- |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
— |
_ |
900 |
|
Dito till sjös . . . ,..... |
600 |
— |
300 |
— |
b) 300 |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
_ |
300 |
||
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
|||
Dito ............ Kristianstad. |
1,400 |
200 |
||||||||||||
Tullkammarföreståndare..... 4:o. Sydöstra distriktet, innefattande Blekinge och Calmar län? Anm. Ohefsembetet i sydöstra tull di-striktet indrages vid blifvande le-dighet, då jemväl distriktchef ssekre-terare- och tullfiskalstjensten indra-ges. Intilldess nuvarande distrikt-chef från sitt embete afgår, åtnjuter Sölvesborg''. Tullförvaltare, som efter kust-chefens i Blekinge indragning |
___ |
200 |
___ |
200 |
17,100 |
_ |
_ |
|||||||
Transport |
— |
— |
1 |
i |
— | |
—i |
1,188,950 |
1 |
— |
Numerär.
21
1
Transport
tullkammardi -
bevakningen
striktet ..............
1 Uppsyningsman..........
Vaktmästare............
Dito ............
Anm. Intilldess tullförvaltaren, efter
kust-cliefens afgång, öfvertager befälet
öfver kustbevakningen, utgår
den här ofvan upptagna båtlega med
endast 50 kronor.
Kustbevakningen.
Kustsergeant till sjös . .
Kustvakt till sjös ....
Dito dito ....
Kustroddare.......
Dito .......
Amu. En utöfver här upptagna personal
i tjenst varande kustsergeant till !
sjös, hvars befattning vid blifvande ''
ledighet indrages, åtnjuter intilldess
aflöning enligt förut bestämda grunder;
och kommer den för en kustvakt til)
sjös här upptagna aflöning icke o,tt
utgå förrän kustsergeantsbefattningen
blifvit indragen.
Karlshamn.
Tullförvaltare, som efter kust- j
chefens i Blekinge indragning i
jemväl utöfvar befäl öfver kust- i
bevakningen i tullkämmardi-1
striktet..............j 3,000
Kontrollör.............j 2,500
Uppsyningsman..........! 900
Vaktmästare..........
Dito ...........
Lön. |
Tjenst- görings- periningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
Summa |
Alderstillägg |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,188,950 |
— |
— |
— |
|
2,000 |
— |
1,000 |
b) 200 |
_ |
___ |
_ |
3,200 |
1,000 |
|||||
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
__ |
_ |
300 |
_ |
600 |
- |
300 |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
900 |
150 |
||||||||||||
900 |
300 |
b) 200 |
1,400 |
500 |
|||||||||
600 |
— |
300 |
... |
b) 200 |
— |
— |
- |
1,100 |
— |
— |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,100 |
— |
— |
_ |
300 |
_ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
3,500 |
— |
14,000 |
— |
500 |
__ |
Anm. Intilldess tullförvaltaren, efter
kustchefens afgång, öfvertager befälet
öfver kustbevakningen, utgår
den här ofvan uppförda båtlega med
endast 100 kronor.
600
1.000
1,000
300
300
--! b) 200
4.200
3.500
1.200
900
4.500
Transport |--j—|
1,000
1,000
300
150
750
i—| 14,300!— 1,202,950!— —
Numerär.
22
Transport
Lön.
Tjenst
görings
penningar.
Jakt ock -
Hästlega
och resekostnader.
Total
belopp.
Summa.
Ålderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
14,300
1,202,950
Kustbevakningen.
1
1
1
3
Kustsergeant till sjös
Kustvakt till sjös . .
Kustroddare.....
Dito .....
Anm. De utöfver här upptagna personal
i tjenst varande 2 kustsergeanter
till sjös och 7 kustroddare indragas
vid blifvande ledigheter och åtnjuta,
intilldess sådan indragning
kan ske, de 3 i tj ensten yngsta kustroddarne
den för dem i 1868 års
stat bestämda aflöning samt de 2
kustsergeanterna och de 4 kustroddarne
aflöning efter förut bestämda
grunder; kommande den här ofvan
till en kustvakt till sjös upptagna
aflöning icke att utgå förr än de 2
kustsergeantsbefattningarna blifvit
indragna.
900
600
500
300
300
200
b) 200
b) 200
1,400
1,100
700
2,100
19,600
500
300
100
300
Karlskrona.
1
1
1
1
5
Tullförvaltare, som efter kustchefens
i Blekinge indragning
jemväl utöfvar befäl öfver kustbevakningen
i tullkammardistriktet
..............
Kontrollör.............
Uppsyningsman..........
Vaktmästare............
Dito ............
Anm. Intilldess tullförvaltaren, efter
kust-chefens afgång, öfvertager befälet
öfver kustbevakningen, utgår
den här ofvan för honom upptagna
båtlega med endast 150 kronor.
3,000
2,500
900
600
1,000
1,000
300
300
b) 300
4,300
3.500
1,200
900
4.500
1,000
1,000
300
150
750
Kustbevakningen.
1
1
1
1
2
Kustsergeant ....
Dito till sjös
Kustvakt till häst .
Dito till sjös .
Dito dito
Transport
900
900
500
600
300
300
300
300
b) h)
600
b) 200
b) 200
h) 450
1,800 — ---
1,400 —--
1,250—---
1,100— —
2,200 —--
22,1501— 1,222,550
500
500
300
300
600
Numerär.
23
Transport
Kustroddare............
Dito ............
j Anm. Utöfver här upptagna personal i
tjenst varande en kust-chef och en
kustroddare, hvilkas befattningar vid
blifvande ledigheter indragas, uppbära
intilldess den för dem i 1873
års stat upptagna aflöning.
Ronneby.
Inspektor . .
Vaktmästare
Anm. Två härstädes anställda vaktmästare
uppbära, intilldess någon af
dem från sin tjenst afgår, den för
dem i 1868 års stat bestämda aflöning;
och kommer här ofvan upptagna
vaktmästaraflöning icke att
dessförinnan utgå.
Kalmar.
1
1
1
1
1
1
7
1
1
Tullförvaltare, som, sedan kustchefstjensten
blifvit indragen,
jemväl utöfvar befäl och tillsyn
öfver kustbevakningen i Kalmar
tullkammardistrikt . . . .
Kontrollör •.............
Kammarskrifvare..........
Öfveruppsyningsman........
Uppsyningsman..........
Vaktmästare............
Dito ............
Roddare..............
Dito ..............
Anslag till skrifvarebiträde. . . .
Kustbevakningen.
I Kustsergeant till häst.......
1 Dito till sjös.......
1 Kustvakt till häst.........
1 Dito till sjös.........
lj Dito dito .........
Transport j
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
Summa. |
Ålders tillägg |
|||||||
___ |
__ |
__ |
_ |
f |
22,150 |
1,222,550 |
|||||||
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
___ |
_ |
100 |
_ |
4,900 |
700 |
||||||||||||
1,600 |
300 |
b) 100 |
2,000 |
600 |
|||||||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
- |
30,550 |
150 |
||
3,500 |
1,500 |
b) 200 |
5,200 |
1,000 |
|||||||||
3,000 |
— |
1,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
__ |
_ |
1,000 |
__ |
1,500 |
— |
300 |
“| |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
__ |
_ |
600 |
_ |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
__ |
_ |
600 |
_ |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
_ |
300 |
_ |
700 |
— |
300 |
— |
----- |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
-'' |
— |
— |
— |
— |
7,000 |
— |
— |
_ |
2,100 |
_ |
500 |
~ |
300 |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
7- |
150 |
_ |
|
— — |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
--- |
— |
— |
— |
__ |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
900 |
300 |
h) 600 |
1,800 |
300 |
|||||||||
900 |
— |
300 |
-. |
b) 200 |
— |
— |
— |
1,400 |
— |
300 |
_ |
||
500 |
— |
300 |
-'' |
— |
— |
h) 450 |
— |
1,250 |
— |
— |
_ |
150 |
_ |
600 |
— |
300 |
— |
b) 200 |
— |
--; |
— |
1,100 |
— |
--- |
150 |
— |
|
---- |
— |
— |
— |
— |
—1 |
— i |
— |
1,100 |
-I |
---1 |
150 |
||
— ! |
— |
--| |
—| |
—- |
| |
j |
-i |
30,850 |
_! |
1,253,100! |
-i |
--t |
Numerär.
24
1
Kustroddare
Dito
Transport
Anm. Utöfver här upptagna personal i
tjenst varande en kustchef, hvars
befattning indrages vid blifvande
ledighet och senast vid distriktchefsembetets
indragning, samt två
kastsergeanter till sjös, två kustvakter
till häst och en kustroddare,
hvilkas befattningar vid blifvande
ledigheter indragas, åtnjute intilldess,
kustchefen de för honom i 1868 års
stat bestämda löneförmåner och de
öfriga aflöning enligt förut bestämda
grunder.
Borgholm.
Uppsyningsman...........
Anm. En här anställd inspektor, hvars
befattning indrages vid blifvande
ledighet, åtnjuter, så länge han vid
sin tjenst qvarstår, den för en uppsyningsman
uppförda aflöning.
Pataholm.
Anm. Här anställde en uppsyningsman
och en vaktmästare, hvilkas befattningar
indragas vid blifvande ledigheter,
åtnjuta aflöning, så länge
de vid sina tjenster qvarstå, uppsyningsmannen
efter 1874 och vaktmästaren
efter 1868 års stat.
Bergqvara.
Inspektor . .
Vaktmästare
Oskarshamn.
Tullförvaltare, som efter kustchefens
i Kalmar afgång jemväl
utöfvar befäl och tillsyn öfver
kustbevakningen i tullkammar
distriktet
............
Uppsyningsman..........
Lön.
Tjenst
görings
penningar.
Jakt
och
båtlega.
Hästlega
och resekostnader.
Total
belopp.
Summ a.
Älderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
200
900
1,600
500
300
b i b) |
200,-
30,850
700
3,500
1,253,100
1,400
300
300
2,500-
900-
1,000
300
b) h)
200
1») 100
100
500
300
2,1001 —
800 -
---- _ 600 -
!
89,350; — i 150-
7 i i
3,600,—
1.20(0—:
1,000
300
Transport j —
- 4,800 —j 1,292,4501-
Numerär.
25
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hastlega |
Total- belopp. |
Summa. |
Ålderstillägg |
Transport |
_ |
__ |
_ |
_ |
4,800 |
_ |
1,292,450 |
_ |
_ |
||||||
l |
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
l |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
1 |
Kustbevakningen. Kustsergeant till sjös......• |
900 |
300 |
b) 200 |
1,400 |
300 |
|||||||||
l |
Kustvakt till sjös........• |
600 |
— |
300 |
— |
b) 200 |
— |
— |
— |
1,100 |
— |
— |
— |
150 |
— |
l |
Kustroddare...........• |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
3 |
Dito ...........■ |
__ |
— |
___ |
— |
— |
— |
— |
- |
2,100 |
— |
— |
— |
300 |
— |
1 |
Anm. En utöfver här upptagna personal Mönsterås. Inspektor .............. |
1,600 |
300 |
b) 100 |
2,000 |
600 |
|||||||||
1 |
Vaktmästare............ |
500 |
—• |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
1 |
Figeholm. Uppsyningsman.......... |
900 |
300 |
b) 50 |
1,250 |
15,950 |
300 1,000 |
||||||||
1 |
Westervik. Tullförvaltare, som jemväl utöfvar |
3,000 |
1,000 |
b) r) |
4,600 |
||||||||||
1 |
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
600 |
— |
||
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
-- |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
3 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2.700 |
— |
--- |
—- |
450 |
— |
_ |
_ |
500 |
_ |
__ |
_ |
— |
— |
||||||||
1 |
Kustbevalcn i t igen. |
900 |
300 |
b) 200 |
1,400 |
300 |
|||||||||
1 |
Kustvakt till sjös......... |
600 |
300 |
— |
b) 200 |
— |
— |
— |
1,100 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
1 |
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
__ |
— |
— - |
— |
1,100 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
Transport |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
14,100 |
— |
1,308,400 |
— |
— |
— |
Bil. lift. c. 4.
umerär.
26
Transport
1 Kustroddare............
6 Dito ............
Anm. Två utöfver här upptagna personal
i tjenst varande kustsergeanter till
sjös, kvilkas befattningar vid blifvande
ledigheter indragas, åtnjuta,
så länge de vid sina t j en ster qvarstå,
aflöning efter förut bestämda grunder;
och kommer den här upptagna aflöning
för två kustvakter till sjös
endast att utgå i den mån förberörda
kustsergeantsbefattningar hinna
indragas.
5:o. Gotlands distrikt.
Wisby.
1! Tullförvaltare, som jemväl utöfvar
befäl och tillsyn öfver kustbevakningen
på Gotland.....
1 Kontrollör, hvilken jemväl åligger
| att bestrida de göromål, som
tillhört den tillförene härstädes
anställde tullfiskalen.....
lj Öfveruppsyningsman.......
I Vaktmästare...........
2! Dito ...........
Anslag till skrifvarebiträde. . .
Anm. Utöfver här upptagna personal i
tjenst varande en kammarskrifvare
och två vaktmästare, hvilkas befattningar
vid blifvande ledigheter
indragas, åtnjuta, till dess sådan
indragning egt rum, den för dem
1874 års stat upptagna aflöning
och kommer här ofvan upptagna
anslag till skrifvarebiträde icke att
utgå förr än kammarskrifvaretj ensten
blifvit indragen.
Kustbevakningen.
lj Kustsergeant till sjös.......
1! Dito dito .......
II Kustroddare............
71 Dito . . , . .........
Lön.
500
Tjenst
görings
penningar.
200;—
Jakt
och
båtlega.
Hästlega
och resekostnader.
Total
belopp.
S u m m a.
3,000
2.500
1.500
600
1,000
500
300
300
900
500
300
200
—1 14,100; — 1,308,400 -700—j---
H 1''“"" 19,000
b) r)
— 600
4,600
3,000
1,800
900
1,800
500
600
|—I 1,800;—
j— 1,800''—
— 700 - -
—i 4, 900 -
Transport
21,800—11,327,400;
Ålderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden, j
100 —j
600 j—
1,000 —
1,000
600
150
300
300 —
300 -100-700;--
Numerär.
27
Lön.
Tjenst- Jakt
görings-
och
penningar. båtlega.
Transport
Slite
Inspektor..............j 1,600
Vaktmästare............j 600
Anm. En utöfver här upptagna personal I ■
i tjenst varande vaktmästare in- j
dragés vid blifvande ledighet och
åtnjuter intilldess den i tjensten j
yngste vaktmästaren den för honom j
i 1868 års stat bestämda aflöning, i
Klinte.
11 Inspektor . ,............! 1,600
Vaktmästare
Westergarn.
Anm. Här anställde en uppsyningsman
och en vaktmästare, hvilkas befattningar
indragas vid blifvande ledighet,
uppbära intilldess sådan in- |
dragning kan ske. den för dem i ]
187-1 års stat upptagna aflöning.
Burgsvik.
II Inspektor . .
1 Vaktmästare
1
Eu här anställd vaktmästare,
hvars befattning indrages vid blifvande
ledighet, åtnjuter, så länge
han vid sin tjenst qvarstår, den för
honom i 1868 års stat upptagna aflöning.
500
1,600
500
Kylley.
Uppsyningsman..........| 900
Rolme.
Inspektor.............. 1,600
Vaktmästare.......
Katthammarsvik.
lj Uppsyningsman
I Anm
500
900
300
300
300}
300 ■
3001-
300''
300
300
300
300
b) 100
Hästlega
och resekostnader.
Total
belopp.
21,800
2,000
800
S u m m a.
1,327,400
b) 100— ;
b) 100
b) 50
b) 100
b) 50
2,000
800
2,000—!
800—1
1,250
2,000
800
1,250
Transport
35,500—11,827,400
Ålderstillä
att utgå
hälften e
och återstå
hälften efter
års tjenste
i graden.
600
150
600
150
600
150
300
600,
150
300;
erär.
28
P
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
11
1
Lön.
Transport
Fårösund.
Inspektor..............1
Vaktmästare............
Anm. En utöfver här upptagna personal
i tjenst varande vaktmästare, hvars
befattning indrages vid blifvande
ledighet, åtnjuter, så länge han vid
sin tjenst qvarstår, den för honom
i 1868 års stat upptagna aflöning.
Kappelshamn.
Uppsyningsman..........
Anm. En här anställd vaktmästare,
hvars befattning indrages vid blifvande
ledighet, åtnjuter, så länge
han vid sin tjenst qvarstår, den för
honom i 1868 års stat bestämda aflöning.
1,600
500
90O
Ljugarn.
Uppsyningsman.........■ j 900
Anm. En här anställd vaktmästare? I
hvars befattning indrages vid blifvande
ledighet, åtnjuter, så länge !
han vid sin tjenst qvarstår, den
för honom i 1868 års stat bestämda
aflöning.
6:o. Östra distriktet,
innefattande Östergötlands län.
Norrköping.
Tullförvaltare...........
Kontrollör..............
Kammarskrifvare.........
Öfveruppsyningsman........
Uppsyningsman..........
Dito ..........
Vaktmästare............
Dito ............
Anslag till skrifvarebiträde. . . .
4.000
3.000
1,500
1,500
900
700|
Arkö.
Öfveruppsyningsman
..... 1,500
Transport |--
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Älderstillägg |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
35,500 |
— |
1,327,400 |
— |
— |
— |
300 |
_ |
b) 100 |
_ |
__ |
_ |
2,000 |
_ |
_ _ |
__ |
600 |
_ |
|
300 |
800 |
150 |
||||||||||
— |
300 |
— |
b) 50 |
— |
— |
— |
1,250 |
— |
— |
— |
300 |
|
300 |
b) 50 |
1,250 |
40,800 |
300 |
- |
|||||||
2,000 |
b) 100 |
6,100 |
1,000 |
|||||||||
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
__ |
|
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
600 |
_ |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
600 |
_ |
||
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
__ |
— |
- |
300 |
_ |
— |
— |
— |
- - |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
___ |
300 |
— |
-- |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
300 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11,000 |
— |
— |
3,300, |
_ |
|
---- |
- |
800 |
—! |
— |
— |
■- |
||||||
300 |
_ |
200 |
_ |
___ |
_ |
2.000 |
_ |
__ |
_ |
600 |
||
- |
— |
— |
---| |
—i |
! |
— |
31,900, |
1 |
1,368,200 |
— |
— — |
— |
Numerär.
29
• |
1 |
Alderstillä gg |
||||||||||||
Tjenst |
Jakt- |
Hästlega |
att utgå till |
|||||||||||
Lön. |
gonngs- |
och |
och rese- |
o u m m a. |
och återståendo |
|||||||||
penningar. |
båtlega. |
kostnader. |
■ |
hälften efter 10 |
||||||||||
i graden. |
||||||||||||||
Transport |
___ |
__ |
__ |
_ |
___ |
__ |
31,900 |
1,368,200 |
||||||
Vaktmästare . ........... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
Dito ............ |
__ |
— |
— |
— |
— |
— |
___ |
1,600 |
— |
34,300 |
— |
300 |
— |
|
Söderköpings tullkammare |
||||||||||||||
vid Mem. |
||||||||||||||
Tullförvaltare........... |
2,000 |
— |
700 |
— |
b) 100 |
— |
___ |
— |
2,800 |
— |
-- |
— |
800 |
— |
Uppsyningsman .......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— — |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
|
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
- |
— |
— |
— — |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
— |
— |
450 |
— |
Jakt uppsyningsman........ |
900 |
— |
300 |
- |
j) 450 |
— |
— |
— |
1,650 |
— |
— |
— |
300 |
— |
Jaktbåtsman............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
—• |
700 |
— |
— |
— |
100 |
|
Dito ............ |
__ |
_ |
__ |
_ |
__ |
— |
700 |
100 |
||||||
Baresund. |
||||||||||||||
Öfveruppsyningsman....... |
1,500 |
— |
300 |
— |
b) 200 |
— |
— |
2,000 |
- |
•--- |
— |
600 |
— - |
|
Vaktmästare........... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
__ |
_ |
___ |
_ |
1,600 |
300 |
|||||||||
Waldemar svik. |
||||||||||||||
Inspektor .............. |
1,600 |
— |
300 |
— |
b) 50 |
____ |
— |
1,950 |
_ |
— |
— |
600 |
— |
|
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
- |
800 |
— |
17,400 |
150 |
|||
7:o. Norra distriktet, |
||||||||||||||
innefattande Norrbottens, Westerbottens |
||||||||||||||
och Wester-Norrlands län jemte provinsen |
||||||||||||||
Helsingland. |
||||||||||||||
Anm. En här anställd tullfiskal, hvars |
||||||||||||||
befattning indrages vid blifvande |
||||||||||||||
ledighet, åtnjuter, sä länge han vid |
||||||||||||||
sin tjenst qvarstår, den för honom |
||||||||||||||
i 1868 års stat bestämda aflöning. |
||||||||||||||
Sundsvall. |
||||||||||||||
Tullförvaltare........... |
8,500 |
— |
1,500 |
— |
b) 100 |
_ |
____ |
_ |
5,100 |
___ |
1,000 |
|||
Kontrollör.............. |
3,000 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
__ |
_ |
1,000 |
__ |
|
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
300- |
1 800 |
600 |
||||||||||
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300: |
— |
— |
— |
___ |
_ |
1,800 |
__ |
_ |
600 |
__ |
|
Uppsyningsman.......... |
900 |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
300 |
— |
|||
Vaktmästare............ |
700 |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
_ |
300 |
— |
|||
Dito ........... |
— ! |
--! |
— |
— |
— |
- |
8,000 |
--- |
— |
2,400, |
-- |
|||
Transport |
—— |
—j |
_____ j |
—| |
| |
_| |
— |
— |
22,900 |
1,419,900 |
— |
— — |
— |
Numerär.
BO
i
Lön.
Tj enst- |
Jakt- |
Hästlega |
görings- |
och |
och rese- |
penningar. |
båtlega. |
kostnader. |
! |
| |
|||||||
Transport |
---I |
j |
— |
— |
--- |
— |
— |
|
1 |
Roddare ............... |
500 |
--- 1 |
200 |
— |
— |
— |
|
1 |
Dito ............... |
— |
— |
— |
— |
|||
1 |
Jaktuppsyningsman........ |
900 |
300 |
— |
j) 300 |
— |
— |
|
1 |
Jaktbåtsman............ |
O0‘v5 |
— |
JOD |
||||
2 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
"— |
|||
Anslag till skrifvarebiträde . . . |
— — |
—---- |
||||||
Svartvik. |
||||||||
1 |
Öfveruppsyningsman........ |
1,50( |
300 |
— |
b) 50 |
— |
— |
|
1 |
Vaktmästare............ |
50() |
300 |
|||||
Wifsta. |
||||||||
1 |
Uppsyningsman.......... |
900 |
'' |
300 |
— |
b) 50 |
— |
|
1 |
50('' |
oOO |
— |
---- |
— |
— |
||
Hudiksvall. |
||||||||
1 |
Tullförvaltare........... |
2,500 |
1,000 |
— |
b) 50 |
— |
— |
|
1 Uppsyningsman .......... |
900 |
300 |
— |
— |
— |
|||
1 Vaktmästare............ |
600 |
300 |
||||||
1 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
■-- |
||
1 |
Kustuppsyniugsman........ |
600 |
300 |
— |
b) 200 |
— |
— |
|
1 |
Roddare .............. |
.>00 |
— |
200 |
— |
— |
— |
|
1 |
Dito .............. |
— |
--- |
|||||
Söderhamn. |
)>) h) |
|||||||
1 |
Tullförvaltare........... |
3,000 |
— |
1,000 |
— |
300 |
— |
|
1 |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
- - |
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
300 |
— |
— |
|||
3 |
Dito ............ |
—■— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Anslag till skrifvarebiträde.... |
— |
— |
— |
— |
... |
|||
Ljusne. |
||||||||
1 |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
800 |
- |
b) 100 |
— |
— |
1 |
Vaktmästare............ |
,>00 |
— |
300 |
— |
— |
||
1 |
Jaktuppsyningsman........ |
900 |
— |
300 |
— |
j) 300 |
— |
— |
1 |
Jaktbåtsman............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
||
2 |
Dito ............ |
--— |
— |
— |
— |
— |
||
Hernösand. |
||||||||
1 |
Tullförvaltare........... |
3,000 |
— |
1,000 |
— |
b) 100 |
— |
— — |
Transport |
--- |
—-- |
_ |
. |
— |
_ |
Total- belopp |
S u m m a. |
Al derå till ägg |
|||
22,900 |
1 |
1,419,900 |
___ |
_ |
|
700 |
-1 |
— |
— |
100 |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
1,500 |
-! |
— |
— |
300 |
— |
700 |
_ |
— |
— |
100 |
— |
1,400 |
— |
— -- |
— |
200 |
— |
800 |
— |
— |
— |
— |
|
1,850 |
600 |
_ |
|||
800 |
— |
— |
150 |
— |
|
1,250 800 |
33,400 |
300 150 |
— |
||
3,550 |
1,000 |
||||
1,200 |
_ |
---- |
— |
300 |
— |
900 |
__ |
- |
— |
150 |
— |
900 |
____ |
— |
- |
150 |
— |
1,100 |
_ |
— |
-- |
150 |
|
700 |
— |
— |
— |
100 |
__ |
700 |
9,050 |
~ |
100 |
— |
|
4,800 — |
1,000 |
_ |
|||
1.200 — |
— |
— |
300 |
— |
|
900 |
_ |
— |
— |
150 |
— |
2,700 — |
— |
— |
450 |
— |
|
800 1,300 |
300 |
||||
800 |
— |
— |
.... |
150 |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
300 |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
1,400 |
— |
1.5,600 |
_ |
200 |
— |
4,100 |
1,000 |
||||
4,100 |
— |
1,477,950 |
— |
— |
Numerär.
31
............ |
Ålderstillägg |
|||||||||||||
Lön. |
Tjenst- gorings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp |
Summa. |
att utgå till |
||||||||
Transport |
i I 900! |
_„_ |
_ |
___ |
_ |
_ |
_ |
4,100 |
_ |
1,477,950 |
_ |
_ |
||
Uppsyningsman.......... |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
- |
■-- |
— |
300 |
— |
|
Vaktmästare............ |
600 |
__ |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
__ |
— |
— |
150 |
— |
Dito ............ |
i --i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
Roddare............... |
500 |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
_ |
100 |
— |
|
Jaktuppsyningsman........ |
900 |
300 |
— |
j) 300 |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
— |
300 |
— |
||
Jaktbåtsman............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
100 |
— |
|
Dito ............ |
— |
— |
—.— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,400 |
— |
— |
__ |
200 |
— |
Anslag till skrifvarebiträde.... Amu. De utöfver här upptagna personal Lunde eller Sprängviken. |
800 |
|||||||||||||
Öfveruppsyningsman....... |
1,500 |
— |
300 |
— |
b) 100 |
— |
_— |
— |
1,900 |
— |
— |
600 |
— |
|
Vaktmästare............ |
50(1 |
— |
300 |
— |
— |
-- |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,600 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
Roddare ............... Örnsköldsvik. |
500 |
200 |
700 |
100 |
||||||||||
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
b) 50 |
— |
— |
1,850 |
— |
— |
— |
600 |
— |
||
Vaktmästare............ Amu. En här anställd inspektor åt-njuter, så länge han vid tjensten Umeå. |
500 |
300 |
800 |
19,850 |
150 |
|||||||||
Tullförvaltare............ |
3,000 |
_ |
1.000 |
— |
b) 100 |
— |
— |
— |
4,100 |
— |
— |
— |
1,000 |
—- |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
--. |
— |
150 |
— |
|
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,700 |
— |
— |
450 |
— |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
! 8,900 |
— |
1,497,800 |
— |
— |
— |
Numerär.
Transport
1 Roddare......
1 Dito...............
Anslag till skrifvarebiträde. . . .
1 Jaktuppsyningsman med skyldigi
het till serskildt bevakningsåliggande.
............
1 Jaktbåtsman, dito dito. . . .
2 Dito dito dito. . . .
Nordmaling.
1 Öfveruppsyningsman........
1 Vaktmästare............
T Dito ............
Rathan.
I Öfveruppsyningsman........
j Anm. En här anställd inspektor åtnjuter,
så länge han vid tj ensten
| qvarstår, den här uttörda öfveruppsyningsmansaflöningen.
1| Vaktmästare............
lj Dito ............
i! Kustuppsyningsman........
II Roddare...............
1 Dito...............
Piteå.
Tullförvaltare. . . .
Uppsyningsman . ,
Vaktmästare ....
Dito ....
Kustuppsyningsman
Dito
Roddare .......
Dito .......
Skellefteå.
Inspektor . .
Vaktmästare
Dito
Lön. |
Tjenst- gÖrings- penningar. |
J akt-och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
Summ a. |
Ålderstillägg |
|||||||
1 8,900 |
1,497,800 |
J |
“1 |
||||||||||
500 |
_ |
200 |
_ |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
100 |
_j |
||
___ |
__ |
__ |
_ |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
500'' |
— |
— |
— |
— |
|
900 |
300 |
j) 300 |
1 1,500 |
__ |
300 |
— |
|||||||
500 |
_ |
300 |
_ |
— |
— |
— |
800 |
— |
--- |
- |
100 |
— |
|
— |
— |
— |
___ |
— |
— |
— |
1,600 |
— |
— |
— |
200 |
||
1,500 |
300 |
b) 50 |
1,850 |
___ |
_ |
600 |
— |
||||||
500 |
800 |
_ |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
—— |
— |
150 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
||
1,500 |
— |
300 |
— |
b) 100 |
— |
— |
1,900 |
— |
— |
- |
600 |
— |
|
500 |
300 |
800 |
150 |
||||||||||
__ |
__ |
__ |
— |
—.— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
|||
600 |
_ |
300 |
b)r)200 |
— |
— |
— |
1,100 |
- |
— |
— |
150 |
||
500 |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— | |
|
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
24,150 |
— |
100 |
— |
||||
2,500 |
__ |
1,000 |
b) 50 |
__ |
3,550 |
___ |
_ |
1,000 |
_i |
||||
900 |
300 |
_ |
— |
— - |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
300 |
- |
||
600 |
300 |
_ |
__ |
— |
— |
■- |
900 |
— |
— |
— |
150 |
||
__ |
___ |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
300 |
||||
600 |
___ |
300 |
_ |
b)r)200 |
— |
— |
— |
1,100 |
— |
— |
— |
150 |
— |
__ |
— |
— |
1,100 |
— |
— |
150 |
— |
||||||
500 |
200 |
_ |
___ |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
— |
—— |
- |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
~ |
100 |
||
1,600 |
300 |
b) 100 |
2,000 |
___ |
_ |
600 |
— |
||||||
500 |
__ |
300 |
__ |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,600 |
— |
— |
300 |
|||
— |
!_ |
1 |
! |
1 |
— |
i |
15,450 |
— |
1,521,950 |
:- |
| |
— |
Transport--i—i----!—
Numerär.
33
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
|||
Transport Roddare.............. Dito ........ |
500 |
— |
200 |
— |
Luleå. |
||||
Tullförvaltare......... |
2,500 900 |
1,000 800 |
||
Uppsyningsman......... |
_ |
_ |
||
Vaktmästare............ |
600 |
_ |
300 |
_ |
Dito ...... |
__ |
__ |
_ |
|
Roddare ............... |
500 |
_ |
200 |
_ |
Dito ............ |
||||
Jaktuppsyningsman..... |
900 |
_ |
300 |
_ |
Jaktbåtsman........... Dito ....... |
500 |
— |
200 |
- |
Haparanda. |
||||
Tullförvaltare...... ... |
3,000 |
1,000 |
||
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
_ |
300 |
_ |
Vaktmästare.......... |
600 |
_ |
300 |
|
Dito ............ |
_ |
_ |
||
Jaktuppsyningsman........ |
900 |
_ |
300 |
_ |
Jaktbåtsman........... |
500 |
_ |
200 - |
|
Dito ............ |
— |
— |
— |
-- |
Anm. Den under tullförvaltarens i Hapa-randa befäl ställda gränsbevakningen |
||||
ledigheter och hvilka, intilldess |
||||
sådan indragning kan ske, åtnjuta Heder Calix. |
||||
Öfveruppsyningsman.... |
1,500 |
300 |
||
Vaktmästare....... |
500 |
. 300 |
||
Dito ...... |
||||
Roddare........... |
500 |
_ |
200 |
_ |
Dito ............... |
— |
~ |
— |
— |
Transport |
__ |
— |
— |
— |
TMl. tit'', c. 5. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp |
Summa. |
Ålderstilläg |
|||||
___ |
15,450 |
— |
1,521,950 |
||||||
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
--- |
_ |
100 |
— |
— |
- |
— |
700 |
— |
16 850 |
100 |
|||
b) 50 |
3,550 |
- 1,000 |
|||||||
--- |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
|
■-- |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
|
— |
- |
— |
— |
2,700 |
..... |
— |
— |
450 |
|
--- |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
|
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
|
j) 300 |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
300 |
|
— |
— |
— |
_ |
700 |
— |
— |
— |
100 |
|
— |
— |
— |
1,400 |
— |
13,350 |
200 |
|||
b) 100 |
h) 500 |
4,600 |
1,000 |
||||||
b) 200 |
_ |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
600 |
||
— |
— |
— |
— |
900 |
_ |
— |
— |
150 |
|
— |
— |
— |
— |
4,500 |
__ |
— |
— |
750 |
|
j) 450 |
— |
— |
— |
1,650 |
_ |
— |
— |
300 |
|
— |
— |
----- |
— |
700 |
_ |
— |
__ |
100 |
|
1,400 |
200 |
||||||||
b) b) |
|||||||||
200 |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
600 |
||
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
|
— |
— |
— |
— |
1,600 |
— |
— |
300 |
||
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
||
— |
— |
700 |
— |
21,550 |
— |
100 |
|||
--- |
— |
_____ |
— |
— |
— |
1,573,700 |
— |
. |
64.
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
Summa. |
Alderstillägg |
||||||||
Transport |
— |
1,573,700 |
— |
— |
||||||||||
8:o. Inre bevaknings-distriktet, innefattande Kronobergs, Skaraborgs, Jön-köpings, Örebro samt delar af Elfsborgs |
||||||||||||||
Jönköping. Tullförvaltare, hvilken jemväl ålig-ger att vid Göta hofrätt be-vaka tullrättegångsmål, som af Uppsyningsman.......... Vaktmästare............ |
3,000 900 600 |
— |
1,000 300 300 |
— |
50 |
— |
— |
— |
4,050 1,200 900 1,800 |
— |
— |
1,000 300 150 |
— |
|
Dito ...........• |
— |
— |
7,950 200 |
300 |
||||||||||
Borås. Tullkam marföreståndare...... |
200 |
200 |
||||||||||||
9:o. Wermlands och Elfsborgs Karlstad. Tullförvaltare...... ..... |
3,000 |
1,000 |
b) 50 |
r) 300 |
4,350 |
_ |
1,000 |
|||||||
Uppsyningsman.......... Vaktmästare..........., Dito ........... Filipstad. |
900 600 |
— |
300 300 200 |
— |
— |
— |
— |
1,200 900 900 200 |
— |
__ |
300 150 150 |
|||
Anm. En här anställd inspektor åtnjuter, |
||||||||||||||
Charlottenberg. Kontrollör............. |
1,800 600 |
600 |
2,400 |
600 |
||||||||||
_ |
300 |
_ |
__ |
— |
— |
— |
900 |
— |
_ - |
— |
150 |
— |
||
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|||
Transport |
— |
11,750 |
—11,581,850 |
— |
— |
Numerär.
Transport
Arvika.
| 11 Tullkammarföreståndare
Wenersborg.
1 Tullkammarföreståndare
Anm. En här anställd vaktmästare,
hvars befattning indrages vid blifvande
ledighet, åtnjuter, så länge
han vid sin tjenst qvarstår, den för
honom i 1868 års stat bestämda aflöning.
Åmål.
1 Tullkammarföreståndare......
Anm. En här anställd vaktmästare, hvars
befattning indrages vid blifvande ledighet,
åtnjuter, så länge han vid
sin tjenst qvarstår, den för honom
i 1868 års stat bestämda aflöning.
Strand.
Anslag till aflöning åt föreståndaren
för tullstationen derstädes
..............
1
1
13
Kontrollbevakningen i Karlstads
tullkammar distrikt.
Bevakningskontrollör.......
Gränsridare.............
Dito .............
10:o. Kopparbergs läns gränsdistrikt.
Falun.
1 i Tullkammarföreståndare.....
Anm. En här anställd tullförvaltare
åtnjuter, så längo han vid sin tjenst
qvarstår, den för honom i 1868 års
stat bestämda aflöning.
Lön.
Tjenst
görings
penningar.
Jakt
och
båtlega.
Hästlega
och resekostnader.
1,800
500
200
200
200
1,600
600
300
200
b) 50
Total
belopp.
Summa.
Alderstill
att utgå ti
hälften efter
och återståe
hälften efter
års tjenste
i graden.
11,750
250
200
1,581,850
200:— —
1,600
750
h) 800
3,150
1,100
14,300
200
32,550
200
600
150
— 1,950
Transport |
— 1,614,600—|--
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
Summa. |
Ålderstillägg |
|||||||||
Transport ll:o. Jemtlands läns gräns-distrikt. Dufed. |
1,614,600 |
||||||||||||||
1 |
Tullförvaltare...... .... |
2,000 |
1,000 |
— |
---- |
— |
h) 500 |
— |
3,500 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
|
1 |
Uppsyningsman.......... |
900 |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
1 |
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
2 |
Dito ............ Melen. |
___ |
1,600 |
300 |
|||||||||||
1 |
Kontrollör ............. |
1,800 |
— |
600 |
— |
— |
— |
200 |
— |
2,600 |
— |
— |
— |
600 |
— |
1 1 |
Vaktmästare............ Dito ............ Anm. Kontrollbevakningen inom Dufeds Funäsdalen. |
500 |
300 |
800 800 |
11,300 |
150 150 |
|||||||||
1 |
Inspektor .............. |
1,600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
b) 150 |
— |
2,050 |
— |
— |
600 |
—- |
|
1 |
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
150 |
— |
|
1 |
Dito ............ Östersund. |
800 |
— |
3,650 |
— |
150 |
— |
||||||||
1 |
Inspektor . ............. |
1,600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,900 |
— |
— |
600 |
— |
||
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
- |
2,800 |
— |
150 |
— |
Summa Kronor |
- |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
1,632,350 |
— |
— |
— |
37
Tullverkets Ouskostuadsstat år 1875.
Arvoden, enligt närlagda förteckning; förslagsanslagp. . .
Rese- och traktamentskostnader; förslagsandag.......
j Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och
tomtören; förslagsanslag.................
Ved, Ljus och Lyktors underhåll; förslagsanslag . . ... ,
Skrifmaterialier samt Boktrycknings- och Bokbindning,s
kostnader;
förslagsanslag.................
Postporto; förslagsanslag....................
Till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begrafningsgratialer,
enligt Kongl. brefvet den 14 Maj
1831; förslagsanslag....................
Diverse utgifter; förslagsanslag................
| Pond till gratifikationer åt Krono- och Lots- samt Kanalbetjente,
som utmärka sig genom nitisk tillsyn och
kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarne . . .
Extra-medelsfonden ......................
Hemliga utgiftsfonden .....................
Anslag till arvoden åt extra biträden vid Kongl. Generaltullstyrelsens
Kansli och Kontor..........
Summa Kronor
9,250
23.000
|f%
20.000
8,000
11,000
13,000
3,000
11,700
750
88,000
9,000
4,500
I 201,200
38
Förteckning å särskilda arvoden år 1875.
Rådhusrättens afdelning för tullmål i Stockholm.
1 Ordförande..................... 600
2 Ledamöter, å 375 Kronor............ 750
1 Notarie....................... 750
Öfrige Rådhusrätterne för afgörande af tullmål, enligt
Kong!, brefven den 15 Februari 1841 och den 6
April 1858, tillsammans förslagsvis upptagna.....
1 särskild Ordförande i Gränsetuilrätterna inom Jemtlands
län..............................
1 särskild Ordförande vid Grän setull rätten i Haparanda
..................... 7 50: —
1 tolk för finska språket vid dito....... 150: —
Summa Kronor
2,100
5,500
9,250
39
Sam mandrag.
Ordinarie aflöningsstaten.................... Öfvergångsaflöningsstat till uppbördsprovision och öfrig |
1,632,350 |
— |
aflöning; förslagsanslag.................. |
50,000 |
— |
Ålderstilläggsstaten; förslagsanslag.............. |
278,850 |
— |
Indragningsstaten; förslagsanslag............... Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente; för- |
112,000 |
— |
slagsanslag ......................... Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i |
193,800 |
— |
fattigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag |
31,800 |
|
Omkostnadsstaten........................ |
201,200 |
|
deraf 98,950 Kronor äro förslagsanslag........ |
— |
|
Summa Kronor |
2,500,000 |
— |
Skogsstyrelsens, Skogsstatens oek Skogslärcvcskecs stat lör år 1875.
Bil. Litt. E.
Kronor. |
||||
Skogsstyrelsen. Generaldirektören lön............. |
7.000 |
|||
Sekreteraren „............. |
— |
— |
4,000 |
— |
Kamreraren „ ............. |
— |
— |
3,500 |
— |
Registratorn och Aktuarien ,,............. |
— |
— |
2,200 |
— |
Revisorn ,,............. |
— |
— |
2,200 |
— |
Yaktmästaren ,,............. |
— |
— |
650 |
— |
Resepenningar för inspektionsresor........... |
— |
__ |
3,000 |
— |
Extra kanslibRräden, expenser, ved........... |
— |
— |
6,000 |
28,550 |
Skegssteten. |
||||
1 Skogsinspektör, lön................. |
4,000 |
— |
_ |
_ |
tjenstgöringspenningar...... |
800 |
— |
4,800 |
— |
1 D:o arvode............. |
3,600 |
— |
— |
|
tjenstgöringspenningar . . . . |
1,200 |
— |
4,800 |
— |
5 D:o hvardera med arvode.......... |
2,850 |
— |
— |
|
tjenstgöringspenningar . . |
950 |
3,800 |
19,000 |
_ |
10 Jägmästare ,, „ lön............. |
1,125 |
— |
— |
— |
tjenstgöringspenningar . . |
375 |
— |
— |
|
Ålderstillägg för 20 års |
||||
tjenst......... |
1,500 |
3,000 |
30,000 |
— |
20 D:o ,, ,, lön............. |
1,125 |
_ |
_ |
— |
tjenstgöringspenningar . . |
375 |
_ |
— |
— |
Ålderstillägg för 15 års |
||||
tjenst......... |
1,000 |
2,500 |
50,000 |
— |
15 D:o „ „ lön............. |
1,125 |
_ |
_ |
— |
tjenstgöringspenningar . . |
375 |
_ |
_ |
— |
Ålderstillägg för 10 års |
||||
tjenst......... |
500 |
2,000 |
30,000 |
— |
35 D:o ,, ,, lön............• |
1,125 |
_ |
— |
|
tjenstgöringspenningar . . |
375 |
1,500 |
52,500 |
_ |
120 Kronojägare i de sex norra länen, hvardera med |
||||
lön, deri inbegripen 50 Kr. liyreser- |
||||
sättning................ |
450 |
— |
— |
|
Transport |
191,100 |
28,550 |
K r o |
n o r. |
|||
Transport |
450 |
191,100 |
28,550 |
|
tjenstgöringspenningar........j |
150 |
600 |
72,000 |
— |
71 Kronojägare i de öfriga länen, hvardera med lön |
375 |
— |
— |
— |
tjenstgöringspenningar......... |
125 |
500 |
35,500 |
— |
Resepenningar för 2 Skogsinspektörer å....... |
1,000 |
2,000 |
— |
— |
D:o för 2 D:o å....... |
750 |
1,500 |
— |
— |
D:o för 3 D:o a....... |
600 |
1,800 |
— |
— |
D:o för 21 Jägmästare i Norrbottens och |
12,600 |
|||
Westerbottens län ä...... |
600 |
— |
— |
|
D:o för 15 Jägmästare i de öfriga Norrländ- |
500 |
7,500 |
||
ska och Kopparbergs län ä . . . |
— |
— |
||
T):o för 44 Jägmästare i de öfriga länen a |
200 |
8,800 |
— |
— |
I):o för 120 Kronojägare i de sex Norra länen ä Skogsläroverken. |
100 |
12,000 |
46,200 |
344,800 |
Skogsinstitutet. |
||||
^irektören och förste lektorn, utom hostad och ved, lön |
— |
— |
3,000 |
— |
2 lektorer, hvardera med arvode ä........... |
1,000 |
2,000 |
— |
|
Jl lektor, arvode..................... |
— |
600 |
— |
|
Planteringsvaktaren, utom hostad och ved, lön . . . . |
250 |
500 |
— |
|
[Stipendier åt fyra elever å................ |
— |
1,000 |
— |
|
Elevernas praktiska öfningar............... |
— |
— |
3,000 |
— |
iExpenser och underhåll................. |
— |
— |
2,200 |
— |
Arrende för institutslägenheten............. |
— |
600 |
||
D:o för laboratoriehagen och dess underhåll . . . |
— |
600 |
13,500 |
|
Shogsslcolorna. |
||||
6 Föreståndare och lärare, hvardera med lön..... |
1,000 |
6,000 |
— |
|
6 Skogsrättare....... „ „ ,)•••• |
800 |
_ |
4,800 |
— |
60 stipendier för lärlingar å .............. |
150 |
_ |
9,000 |
— |
Expenser och underhåll för 6 skolor å......... |
50U |
_ |
3,000 |
22,800 |
Summa Kronor|409,650
Bil. N:o 7 a till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1814..
1
"Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet
inför lans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 9 Januari 1874.
Närvarande:
Hans Excellens IJerr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
W-iERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhielm.
Departements-chefen statsrådet Wennerberg föredrog följande ärenden
rörande dels regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat
och de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof,
dels ock frågor om anslag under nionde hufvudtiteln, hvarvid departements-chefen
i underdånighet yttrade:
l:o.
Sedan Eders Kongl. Maj:t dels genom nådigt beslut den 28 november
nästlidne år fastställt grunder för en ny organisation af de särskilda
expeditionerna inom Eders Kongl. Maj:ts kansli, dels under den
19 derpå följande december bestämt beloppen af den aflöning, som för
hvarje tjenstemannagrad inom det sålunda ombildade kansliet ansetts
Ecklesiastik
departementets
expedition.
1
2
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
böra ifrågakomma, tillhör det mig, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts förstnämnde
dag gifna befallning, att med tillämpning af dessa grunder på
ecklesiastik-departementets expedition i underdånighet föreslå den förändrade
stat för expeditionen, som dervid må finnas vara af behofvet påkallad.
I den rigtning omförmälda, af Eders Kongl. Maj:t godkända grunder
utstaka, hafva åtgärder för arbetets ordnande inom ecklesiastik-departementets
expedition sedan någon tid tillbaka redan blifvit vidtagna, i
den mån sådant hittills lämpligen kunnat ske. För så vidt för handen
varande tillgångar och den för expeditionen gällande instruktion medgifvit,
har nemligen under de senaste tiotalen af år grundsatsen om
ärendenas fördelning efter deras olika beskaffenhet mellan expeditionens
tjenstemän efter hand vunnit en allt mer utsträckt tillämpning, med den
påföljd, att omdömet om storleken och den ändamålsenligaste indelningen
af den personal, som för ett fullständigt genomförande af denna
grundsats under närvarande förhållanden erfordras, numera kan sägas
hafva vunnit nödig stadga. Att sålunda de under åren 1858 och 1864
inom departementet inrättade afdelningar för ärenden angående den
högre undervisningen och angående folkundervisningen fortfarande böra
utgöra två särskilda byråer, hvar med sin chef, kan icke dragas i tvifvelsmål.
De ärenden, som i öfrig! tillhöra departementets handläggning,
sönderfalla i följd af sin natur i två afdelningar, af hvilka den ena omfattar
de rent kyrkliga angelägenheterna, medan till den andra kunna
hänföras ärenden rörande allmänna helsovården, fattigvården, milda stiftelser
med flera af beskaffenhet att icke falla inom de andra afdelningarnas
mera skarpt begränsade områden. En sådan gräns mellan sistnämnda
två afdelningar har iakttagits vid den provisionela anordning, enligt
hvilken under de senare åren de två af departementets nuvarande expeditionssekreterare,
hvilka icke tillika äro byråchefer, fått sig anförtrodd
hvar sin rotel af ärenden att bereda till föredragning inför Eders
Kongl. Majrt. Det har vid denna anordning visat sig, ej mindre att
arbetet blifvit skäligen jemnt fördelad! mellan de begge rotlarna, än ock
att hvarje rotel omfattar ett tillräckligt antal ärenden för att bilda en
särskild byrå. Jag anser följaktligen att för sistnämnda ärendens handläggning
böra inom departementet inrättas två nya byråer, i hvilket fall
byråchefernas antal blifver fyra eller lika stort med det nuvarande antalet
expeditionssekreterare. Äfven med bildandet af dessa byråer,
skulle likväl omfånget af ärenden, som böra af departementet behandlas,
icke så uttömmas, att ej hädanefter som hittills expeditionschefen
kornrne att omedelbart handlägga jemväl sådana löpande ärenden
af mera invecklad art, hvilkas beredning skulle, till men för arbetets
3
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
obehindrade gång, i någon väsentligare mån betunga den byrå, hvilken
de eljest i följd af sin natur borde tillhöra. Dessutom skulle expeditions-chefen,
befriad från den förberedande behandling af en mängd
löpande ärenden af ringa vigt, som enligt gällande instruktion åligger
honom, komma i tillfälle att egna mera af sin tid till biträde åt dopartements-chefen
vid beredningen af organisationsfrågor och utarbetandet af
nya författningar, på samma gång inskränkning icke skulle ega rum i
det honom tillkommande åliggande att närmast under departementschefen
vaka öfver arbetet inom departementet i det hela, och i allmänhet
egna de från departementet utgående ärenden den slutliga formela
handläggning, som erfordras för deras bringande till ett, jemväl i detta
hänseende, tillfredsställande skick.
T öfverensstämmelse med den af Eders Kongl. Maj:t godkända
grundsats, att vid hvarje afdelning af expeditionen, såväl byråchefernas,
som den hvilken skulle stå omedelbart under expeditions-chefen, borde
anställas kansli-sekreterare till det antal, som för beslutens uppsättning
och expedierande, protokollsföring m. m. vore erforderligt, skulle följaktligen
kanslisekreteraretjensterna inom ecklesiastik-departementets expedition
blifva åtminstone fem. Då jag anser, att antalet under närvarande
förhållanden bör stanna vid denna siffra, kommer icke heller inom denna
grad någon tillökning att ske i tjenstemännens nuvarande antal. Med
kanslisekreterare jemförlige äro nemligen bland expeditionens nuvarande
personal icke blott de tre protokollsekreterarne, utan ock de två tjensteman,
hvilka äro anstälde en vid hvardera af byråerna för skolväsendet,
såsom fasta biträden åt byråcheferna. Då registratorsbefattningen skulle
bibehållas oförändrad, men deremot samtliga kanslist- och kopist-tjenstcrna
indragas, blefve de fasta tjenstemännens antal enligt den af mig
nu föreslagna organisationen 11, i stället för 15 enligt den nuvarande.
En indragning af 4 ordinarie tjenster blefve sålunda en följd af de af
Eders Kongl. Maj:t godkända grundernas tillämpning på ecklesiastikdepartementets
expedition.
Då jag trott mig böra tillstyrka en så betydande minskning i de
fasta tjensternas antal, har detta skett icke derföre, att jag ansett det
möjligt att endast med de elfva ordinarie tjenstemän, som skulle qvarstå,
upprätthålla ärendenas gång inom departementet, utan emedan jag
håller före, att då Eders Kongl. Maj:t för de ordinarie tjenstemännen inom
kansliet af Riksdagen äskar löner, hvilka böra tillförsäkra dem full
bergning, det icke bör komma i fråga att på fast stat uppföra flera
tjenster än som lemna sina innehafvare full sysselsättning. Redan nu
visar sig emellertid på de inom departementet inrättade byråer, livilkas
4
Bil. N:o 7 a till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
organisation är närmast likartad med den föreslagna, ett oafvisligt behof
af mera tillfälliga biträden åt byråcheferna, och arbetena inom departementet
i öfrigt lemna särdeles vissa tider af året ganska trägen sysselsättning
åt extra ordinarie tjenstemän. I ännu högre grad kommer
detta hädanefter att ega ruin, då de till departementet inkommande
ärendenas antal fortfarande ökas, så att detsamma, efter att hafva under
åren 1860—60 i medeltal utgjort 1,558, under den följande sjuårs-perioden
stigit till 1,819. Emellertid torde till arvoden åt amanuenser och
extra biträden ett belopp af 5,400 rdr, motsvarande hvad som nu
för samma ändamål användes (gratifikationsmedel 2,000 rdr, f. cl. tredje
kopistlönen 1,000 rdr samt något öfver 2,000 rdr af de åt byråerna
för undervisningsväsendet särskildt anslagna medel) vara åtminstone för
det närvarande tillräckligt. Till detta belopp skulle enligt Eders Kong}.
Maj:ts omförmälda beslut den 19 december nästlidna år komma nödigt
anslag till ren skrifning. Detta anslag, som, derest renskrifningsarbetet
nu genast kunnat ordnas på det mest ändamålsenliga sätt, borde hafva
stannat vid en jemförelsevis obetydlig siffra, kan nu ej sättas lägre än
till sammanlagda beloppet af de kanslisters och kopisters löner, livilka
såsom öfvertaliga icke kunna erhålla plats bland de föreslagna ordinarie
tjenstemännens antal, men livilka i sina fullmakter blifvit tillförsäkrade om
fortfarande åtnjutande afsina löner. Af de tjenstår inom departementet, som
skulle indragas, är en kopisttjenst under afvaktan på den nya organisationens
införande icke med ordinarie innehafvare besatt, och det belopp,
livilket här skulle upptagas, vore således det som motsvarade
den återstående kopistlönen och två kanslistlöner eller tillhopa 4,600
rdr. Hela anslaget till arvoden åt amanuenser, skrifbiträdon och
e. o. vaktbetjening komma således för det närvarande att uppgå till
10,000 rdr. I den man de öfvertalige tjenstemännens afgång kan föranleda
till nedsättning i detta anslag, torde jag fä derom till Eders
Kongl. Maj:t göra underdånig framställning.
Då den ordinarie vaktbetjoningens aflöning vid senaste riksdag
höjdes till sitt nuvarande belopp, saknar jag anledning att deri nu föreslå
någon förhöjning.
Den nya staten för departementets expedition skulle således blifva
följande:
1 expeditions-chef, arvode............................................ rdr 7,500.
4 byrå-chefer, lön å 6,000 rdr .................................... » 24,000.
5 kansli-sekreterare, lön å 4,500 rdr.......................... » 22,500.
rdr 54,000.
5
Bil. N:o 7 a till Kanyl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
rdr 54,000.
1 registrator, lön ............................................................ » 4,500.
3 vaktmästare, 1 ä 750 rdr, 2 å 650 rdr .................. » 2,050.
till departements-chefens förfogande för amanuenser,
skrifbiträden och e. o. vaktbetjento m. m. » 10,000.
tillsammans rdr 70,550.
Sedan den nya organisationen hunnit fullständigt tillämpas, och
renskrifningen icke längre behöfver bestridas af ordinarie tjensteman,
skall detta belopp utan tvifvel kunna nedsättas med omkring 2,500 rdr.
Den nya normalstaten komme följaktligen att uppgå
till omkring...................................................................................... 68,000 rdr
och öfverstiga den nuvarande ........................................................... 54,750 »
med .................................................................................................... 13,250 rdr
eller 24 %.
Denna tillökning, som nästan uteslutande förorsakas af de ökade
lefnadskostnaderna och den i föl jd deraf föreslagna förhöjning i löner,
skulle således icke uppgå till den procent, som Eders Kongl, Maj:t funnit
nödig för öfrige tjensteman.
I öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört och under åberopande
af Eders Kongl. Maj:ts den 19 december 1873 fattade beslut,
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att, under de genom samma nådiga beslut stadgade vilkor
och förbehåll, för genomförande af nu föreslagen organisation och
lönereglering för ecklesiastik-departementets expedition dels höja det
ordinarie anslaget till expeditionen från 54,750 rdr till 70,550 rdr, eller
med 15,800 rdr, dels ock särskild! anvisa sistberörda belopp att utgå
jemväl för år 1874.
2:o.
Uti skrifvelse den 28 nästlidne november har riksarkivarien i underdånighet
anhållit, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,
att vid riksarkivet måtte anställas ytterligare en tjensteman eller
amanuens på ordinarie stat med en årlig aflöning af 2,500 rdr, deraf
2,000 rdr såsom fast lön och 500 såsom tjenstgöringspenningar. Till
stöd för denna anhållan har blifvit anfördt, att behofvet af en förstärkning
i arbetskrafterna vid riksarkivet redan länge varit känbart. Arkiv
-
Riksar-kivet.
fi
Riksarkivets
vaktbetjenivg.
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
handlingarna på den administrativa linien vore nemligen i följd af sakernas
natur uti en fortgående tillväxt, Äldre domböcker och flera andra
handlingar, hvilka förut legat förvarade i häradsrätternas och stadsdomstolarnes
arkiv, hade numera från alla trakter i riket blifvit till riksarkivet
öfverflyttade. Dit hade dessutom dels genom inköp, dels genom
donationer, öfver!ätits ganska betydliga, för rikets yttre ej mindre än
för dess inre historia vigtiga samlingar af handlingar, hvilka borde ordnas
och katalogiseras. Härtill komme vidare de arbeten, som blifvit en
följd af det riksarkivet giJiia uppdrag att utvälja och i tryck utgifva
handlingar af vigt för fäderneslandets historia, hvilka arbeten, fördelade
i två samtidiga serier, tagit de tillgängliga arbetskrafterna ganska väsendtligt
i anspråk. Också hade forskare icke försummat att begagna
sig af de nya eller ökade tillfällen till historiskt källstudium, som sålunda
öppnats, med biträde af tjänstemännen och de kataloger i olika
hänseenden, hvilka forskningens behof föranledt.
Då dessa af riksarkivarien anförda förhållanden äro af beskaffenhet
att böra uppmärksammas, och tillväxten i arbetsmaterial bör motsvaras
af en derefter afpassad förstärkning i arbetskrafter, tvekar jag
icke att tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen
att, för anställande af ytterligare en andre amanuens vid riksarkivet,
på ordinarie stat uppföra ett lönebelopp lika stort med det som
utgår såsom lön till den nuvarande andre amanuensen, eller 1,000 rdr.
3:o.
Sedan Riksdagen år 1873 medgifvit, att den aflöning i två lönegrader
af 600 och 500 rdr, som från 1858 och 1863 års statsregleringar
i allmänhet tillkommit vaktmästarne vid statens centrala embetsverk,
finge för de vid departementens expeditioner och en del öfriga
verk anstälde betjente, för hvilka sådant då sattes i fråga, höjas till 750
och 650 rdr, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att jemväl vaktbetj eni ngen vid de under ecklesiastik-departementet
stående, med de nyss nämnda jemförliga verk och inrättningar, från hvilka
framställning om sådan löneförhöjning först till instundande riksdag blifvit
gjord, måtte nu komma i åtnjutande af samma löneförmåner, och att,
enär det synes billigt, att desse vaktbetjente samtidigt med sina vederlikar
inom andra embetsverk blifva delaktige af de ökade löneförmånerna,
nödiga belopp för detta ändamål måtte anvisas att utgå jemväl
för år 1874.
7
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Till höjande af de två på riksarkivets stat uppförda vaktmästarelöner,
den ena från 500 till 650 rdr och den andra från 600 till 750
rdr, skulle sålunda anslaget till riksarkivet ökas med 300 rdr, och torde
samma belopp äskas att särskildt utgå för år 1874.
4:o.
Under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt i afseende på vakt- Kongl. bibliobetjäningen
vid riksarkivet, och då de vid kongl. biblioteket anstäldeleM''fffthe‘Je''
två vaktmästares löner icke uppgå till högre belopp än 600 och 500
rdr, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t, för beredande af tillgång
till dessa löners höjande till 750 och 650 Rdr, måtto af Riksdagen äska
en förökning i kongl. bibliotekets anslag med 300 rdr, samt att enahanda
belopp måtte särskildt anvisas för år 1874.
5:o.
Sedan Riksdagen bifallit Eders Kong]. Majds nådiga framställning, a,,.,, itfnv.watt
det under anslaget till akademien för de fria konsterna uppförda”f*07*7"''
reservationsanslag al 6,000 rdr, som vant afsedt till inköp af,svenska akademien för
konstnärers arbeten, måtte varda förhöidt till 9,000 rdr och kunna aZdef*a l''onsle,’na
Eders Kong!. Majd disponeras till inköp lör statens räkning jemväl af museum.
norska och danska konstnärers arbeten, samt Eders Kongl. Majd under
den 13 december 1872 meddelat bestämmelser, enligt hvilka underdånigt
förslag till inköp af omförmälda konstverk skall af en särskildt
förordnad nämnd vid nationalmuseum upprättas; så hemställer
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Majd täcktes hos Riksdagen göra
framställning derom, att ifrågavarande reservationsanslag må från akademiens
för de fria konsterna stat öfverflyttas och uppföras under anslagen
för nationalmuseibyggnaden och de derstädes förvarade konstsamlingar.
6:o.
I afgifvet underdånigt utlåtande den 27 november 1873 har inten- K«twnah,»mi
denten vid nationalmusei konstafdelning bland annat framhållit önskvärdheten
af ökad aflöning åt den vid museum anstälda betjening och
i sådant afseende föreslagit, att den s. k. öfvereldaren, hvilken tillika
8 Bil, N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
vore tillsyningsman vid alla inom byggnaden förekommande reparationer
m. m., måtte erhålla en förhöjning af 250 rdr i sitt till 500 rdr, jemte
bostad, i nu gällande stat upptagna arvode; att portvakten, hvilkens syssla
borde skötas al'' en pålitlig, i främmande språk kunnig person, måtte
bekomma en tillökning af 150 rdr i sin nuvarande till 600 rdr upptagna
aflöning; att de två eldarnes arvoden måtte från 450 rdr höjas
till 500 rdr för hvardera; att al löningen 450 rdr till gårdsdrängen, till
h vilkens befattning ej blott hörde renhållningsarbeten i allmänhet inom
museum, utan äfven budsändningar inom staden, måtte ökas med 250
rdr; samt att anslaget 4,000 rdr till vaktmästare vid konstafdelningen
måtte höjas till 5,000 rdr, på det att de fem vaktmästare, livilka hade
tjenstgöringsskyldighet alla dagar i veckan, kunde få sin aflöning bestämd
till 650 rdr hvardera, och de fyra, h vilkas tjenstgöring vore inskränkt
till tre dagar i veckan, till 350 rdr, hvarjemte hemställts om
dyrtidstillägg för år 1874.
Då ifrågavarande betjenings nuvarande aflöning är så ringa, att den
onekligen tarfvar förbättring, och den af intendenten föreslagna icke är
högre, än att betjeningen derigenom sättes i någorlunda jemngod ställning
med sina vederlikar inom andra verk, tillstyrker jag att Eders
Kongl. Maj:t täcktes, för beredande af medel till löneförbättringen, af
Riksdagen äska en förhöjning i anslaget till nationalmuseum af 1,750
rdr, samt att samma belopp måtte anvisas att utgå jemväl för år 1874.
7:o.
Fråga om förökande af docentstipendiernas antal vid universitetet
-i Upsala och om förhöjning i deras belopp har bl i fv i t väckt genom tvä
särskilda ansökningar af docenter vid nämnda universitet, den ena undertecknad
af tjugufem docenter och in gifven till Eders Kongl. Maj: t, den andra
undertecknad af tre docenter och stäld till universitetens kansler,
samt af honom med underdånigt memorial den 28 november nästlidna
år till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad; varande öfver förstnämnda ansökning
kanslerns och consistorii academici yttranden infordrade.
I dessa framställningar har blifvit anfördt: att afsigten med inrättandet
af docentstipendier varit att vid universiteten fästa yngre med
ovanligare anlag utrustade män, ur hvilkas krets framdeles blifvande
ordinarie universitetslärare kunde utgå. Sedan den tid, för öfver tjugu
år tillbaka, då dessa stipendier stiftades och då ett antal af sex sådana
stipendier vid hvarje universitet ansågs tillräckligt för vinnande af det
9
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ls Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
afsedda ändamålet, hade emellertid förändrade förhållanden vid Upsala
universitet, så väl som förändrade förhållanden i allmänhet gjort detta
antal stipendier otillräckligt. Flere nya vetenskapsgrenar hade vid universitetet.
blifvit representerade genom nya lärostolars inrättande. De
särskilda vetenskapernas utveckling påkallade en fördelning af det vidsträckta
kunskaps omfång, som inrymdes inom hvarje vetenskap. Antalet
studenter hade fördubblats. I följd af allt detta hade också helt
naturligt docenternas antal betydligt ökats, i synnerhet under de senaste
åren. Under sistförflutne vårtermin utgjorde detta antal fyratiosex,
eller, om man icke medräknade dem, som tillika innehade andra offentliga
befattningar, tretioåtta. Af denna tillökning i docenternas antal
kunde emellertid ingalunda dragas den slutsatsen, att desse akademiske
tjenstemäns ställning vore tillfredsställande. Det stora antalet studenter
hade icke i nämnvärd mån åstadkommit någon förbättring i docenternas
ekonomiska vilkor. De under de senaste åren betydligt stegrade
lefnadsomkostnaderna hade nemligen medfört ökade utgifter, på
samma gång som ökade inkomster visserligen beredts en del af docenterna.
Äfven af den varmaste kärlek till vetenskapen kunde man icke
vänta de betydande uppoffringar, som vore förenade med en längre tids
lönlöst vistande vid universitetet, Än mindre än förr finge man vänta
det i våra dagar, då en del vetenskapers kikare kunde inom de praktiska
yrkena vinna i ekonomiskt hänseende synnerligen fördelaktiga anställningar.
På samma sätt droge det praktiska lifvet. i kyrkans tjenst,
pa läkare- och embetsmannabana!! ifrån universitetet många utmärkta
förmågor. Elementarläroverken utöfvade naturligen äfven en stark dragningskraft
genom utsigten till jemförelsevis ganska lätt vunnen fast anställning
med en aflöning, hvilken för en högre elementarlärare efter
några års tjenstgöring öfverstege en universitetsadjunkts. På beräkningen
rörande det lämpliga antalet af docentstipendier vid Upsala universitet
syntes, förutom studenternas och docenternas ökade antal derstädes,
förhållandet mellan detta antal vid båda universiteten böra inverka.
Antalet studenter i Upsala hade under många år varit tre gånger så
stort som i Lund. När de nuvarande sex docentstipendierna inrättades,
hade båda universiteten ungefär lika många docenter (Upsala 25, Lund
20); men förhållandet hade sedan dess högst betydligt förändrats, och
under de senare åren hade Upsala universitet i medeltal haft omkring
2''A gånger så många docenter som Lunds.
De fleste af de sökande hafva derför anhållit, att docentstipendiernas
antal måtte för Upsala universitet ökas till femton, under det de
öfrigo begärt att dessa stipendier äfven måtte höjas till beloppet •—• åt
-
10
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
minstone till 1,000 rdr — enär det nuvarande vore otillräckligt, och
ett betydligt antal docenter, äfven af de med stipendier hugnade, nödgades
för sin ekonomiska utkomst egna en hufvudsaklig del af sin tid
åt undervisning vid åtskilliga i Upsala befintliga privata skolor, hvilket
icke kunde vara till gagn för deras utveckling såsom vetenskapsmän.
Consistorium academicum i Upsala har tillstyrkt, att antalet docentstipendier
vid nämnda universitet måtte ökas till femton, att utgå
med det nuvarande beloppet 750 rdr hvardera, Deremot har kanslern
i sitt ofvanberörda underdåniga memorial, enär docentstipendierna för
närvarande vore lika många eller sex vid hvartdera universitetet, men
docenternas likasom de studerandes antal i Upsala betydligt större än
i Lund, samt denna olikhet kunde anses på goda skäl motivera någon
olikhet i stipendiernas antal, förty och då det olika tillfälle att genom
enskild undervisning bereda sig någon inkomst, som de särskilda docenturerna
erbjöde, torde vara ett giltigt skäl att icke alla docentstipendier
faststäldes till lika belopp, hemställt, huruvida icke docentstipendiernas
antal i Upsala kunde, utöfver de nuvarande, ökas med sex,
hvartdera å 1,000 rdr, och i Lund tre af de nuvarande höjas från 750
till 1,000 rdr.
De af de sökande anförda skäl för ökande al det anslag, som för
närvarande utgår till docentstipendier, synas mig i flera afseenden behjertansvärda;
och då jag delar kanslerns åsigt om önskvärdheten deraf,
att äfven universitetet i Lund kommer i åtnjutande af sin andel i
den ifrågasatta förhöjningen, samt vid den af kanslern föreslagna fördelning
af anslaget någon anmärkning af väsentligare vigt ej förekommit,
tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos
Riksdagen begära anslag till inrättande af sex nya docentstipendier å
1,000 rdr hvartdera vid Upsala universitet och till höjande af tre utaf
de vid Lunds universitet redan befintliga docentstipendierna till nyssnämnda
belopp; utgörande det härför erforderliga anslag för universitetet
i Upsala 6,000 rdr och för universitetet i Lund 750 rdr, eller tillhopa
6,750 rdr.
8:o.
liotaniska insti- Föreståndaren för den botaniska institutionen vid Lunds universi
u,
T/r2eMi teL professorn J. G. Agardh, har i en till consistorium derstädes in''
Lund. gifven skrift fäst uppmärksamhet på de brydsamma ekonomiska förhållanden,
hvari institutionen råkat genom liöjda dagspenningar och
11
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
pris på stenkol. Det för institutionen beräknade årsanslag, 2,600 rdr,
som vid statens senaste reglering ansågs tillräckligt, ehuru mycket
knappt tilltaget, hade naturligen måst blifva otillräckligt, när värdet å
de två artiklar, hvilka redan förut medtagit största delen af anslaget,
blifvit med nära 50 procent förhöjdt. För eldning till växthusen hade
årligen åtgått omkring 400 tunnor stenkol, motsvarande med hemforsling
omkring 800 rdr, innan stenkolsprisen höjdes. Antalet dagsverken,
som årligen behöfdes för vår- och höstarbete samt renhållning
året om, vore svårare att uppgifva, enär det i någon mån berodde af
årets beskaffenhet. I medeltal kunde antagas åtgå 600 dagsverken årligen.
Då någon indragning icke kunnat göras hvarken i det ena eller
andra af nämnda hänseenden, hade de höjda prisen haft till följd,
att det ordinarie anslaget blifvit otillräckligt, och att för åren 1872 och
1873 uppstått en brist af omkring 1,000 rdr. Då samma prisförhållanden
syntes komma att fortfara, erfordrades derför i botaniska institutionens
anslag en årlig förhöjning af minst 500 rdr. Till denna framställning
hafva consistorium och kanslers-embetet tillstyrkt bifall.
Då en förhöjning i årsanslaget för botaniska institutionen i Lund
synes af behofvet synnerligen påkallad, hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t ville hos Riksdagen göra nådig framställning derom, att det för
nämnda ändamål årligen erforderliga belopp, 500 rdr, måtte på ordinarie
stat uppföras.
9:o.
Med underdånigt memorial den 28 sistlidne november har kan- camutuia
slem för Upsala universitet öfverlemnat och till nådigt bifall förordat ''»^»-kirurgien
af lärare-kollegium And carolinska medico-kirurgiska institutet gjord
underdånig anhållan om förhöjning af det årliga anslaget till förökande,
vård och underhåll af institutets samlingar och till dess materiela behof
i allmänhet. De härför anslagna medel uppgå till en sammanlagd
summa af 7,151 rdr. Dessutom finnes väl för den pathologiskt-anatomiska
institutionen ett särskildt anslag, hvilket efter den år 1872 beviljade
förhöjning utgör 2,500 rdr årligen; men som detta anslag användes
uteslutande för nämnda institution, måste institutets alla öfriga
materiela behof fyllas med först nämnda summa. I följd af de på senaste
tiden högt uppdrifna prisen på alla förnödenheter och de stegrade
arbetslönerna, har dock denna summa blifvit otillräcklig. För att ådagalägga
detta, har lärare-kollegium fäst uppmärksamheten på följande
förhållanden.
12
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
En bland de betydligaste utgiftsposterna vid institutet är den för
ved och koks. Årligen åtgå omkring 115 famnar barrved och 20 famnar
björkved jemte 150—200 kubikfot koks. Dessa qvantiteter bränsle,
hvilka ännu 1868 kunde köpas för en sammanlagd summa af omkring
1,500 rdr, måste nu betalas med nära nog dubbla beloppet, och sistförflutna
år har det för institutet nödiga bränsle endast kunnat anskaffas
med åsidosättande af flera andra ganska kännbara behof. För vedens
huggning betalas för närvarande 25 procent mer än förut. Utgifterna
för skötseln af uppvärmningsapparaten i institutets nya byggnad
hafva stigit från 200 till 300 rdr. Lägges härtill, att alla andra arbetslöner
stigit i samma proportion, och att ett dylikt förhållande äfven
eger rum med glasvaror, instrument och öfriga reqvisita för anatomisalen
med dithörande samlingar samt för det kemiska laboratoriet, äfvensom
att den för inköp af böcker till biblioteket samt dessas bindning
disponibla summan befunnits otillräcklig, så torde deraf framgå
nödvändigheten af en förhöjning i det anslag, som för närvarande utgår
till fyllande af institutets materiela behof.
Den förhöjning af nämnda anslag, som lärare-kollegium under nuvarande
förhållanden ansett oundgängligen nödvändig, uppgår till 2,849
rdr, fördelade på följande titlar:
till ved och koks, transport, sugning och huggning.................. rdr 1,600.
)) inköp af böcker och deras bindning....................................... » 200.
» glas, instrumenter, konserveringsvätskor m. m.................. )) 500.
» värmeapparatens skötsel............................................................... » 100.
» diverse materiela behof................................................................ » 449.
tillsammans rdr 2,849.
I samma underdåniga skrifvelse har lärare-kollegium jemväl förnyat
eu förut hos kanslern gjord och af honom i underdånigt memorial
den 16 sistlidne juni anmäld framställning om ett extra anslag
för åtskilliga angelägna behof, till hvilkas afhjelpande det ordinarie årsanslaget
ej lemnade tillgång. Dessa behof och de belopp, som för deras
fyllande erfordras, äro närmare uppgifna sålunda:
till anskaffande af nya skåp, bord m. m. för ordnande af en
till institutet skänkt värderik samling af djurben, red
-
skap m. m. från den förhistoriska tiden................................. rdr 600.
» förändring och förbättring af skåp till förvarande af de
pathologiska och normal-anatomiska samlingarna ............ » 500.
» inköp af glas för sistnämnda samling.................................... » 700.
rdr 1,800.
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 13
rdr 1,800.
till anskaffande af zinklådor för kadavers och anatomiska
preparaters förvarande .................................................................. » 200.
för utsträckande af den i institutets nya hus befintliga gasoch
vattenledningen äfven till den lokal, som är afsedd
till arbetsrum för läraren i rätts- och statsmedicin, samt
denna lokals förseende med nödtorftig inredning och
med de instrument, som för de rättsmedicinska undersökningarna
äro mest behöfliga ............................................... » 1,000.
tillsammans rdr 3,000.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har lärarekollegium i
underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
göra nådig framställning:
l:o. om förhöjning med 2,849 rdr af det till carolinska institutet
för samlingarnas förökande och vård samt till materiela behof utgående
årliga ordinarie anslag stort 7,151 rdr, så att detsamma från och med
år 1875 komnio att uppgå till 10,000 rdr;
2-o. derom att en mot denna förhöjning svarande summa, 2,849 rdr,
måtte såsom extra anslag för en gång beviljas för år 1874; samt
3:o. om beviljande af ett extra anslag för en gång af 3,000 rdr
till uppsättande af nya skåp i institutets anatomiska museum m. m.
äfvensom till anbringande af gas- och vattenledning samt nödig inredning
i den af läraren i rätts- och stats-medicin såsom arbetsrum begagnade
lokal.
I anledning af denna af lärarekollegium framstälda anhållan får jag
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen
aflåta nådig proposition om förökande af det för carolinska institutet
i riksstaten upptagna ordinarie anslag med 2,849 rdr, samt om
anvisande dels af enahanda belopp att utgå för år 1874, dols af ett
extra anslag för år 1875 af 3,000 rdr till de af kollegium uppgifna
ändamål.
10:o.
Åberopande hvad jag haft nåden anföra i afseende på behofvet af ««**-löneförbättring åt riksarkivets vaktbetjening, hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes för beredande af motsvarande löneförhöjning åt de
tre vid carolinska institutet anstälde vaktbetjente, hvilka nu i lön åtnjuta,
en 600 rdr och de två ofri ga 500 rdr hvar, af Riksdagen äska en
förhöjning i anslaget till institutet med 450 rdr, hvarigenom vaktmästare
-
14 Bil. N:o 7 a till Kongl, Maj:t.s Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
lönerna skulle ökas, en till 750 och två till 650 rdr, äfvensom att samma
belopp 450 rdr särskildt anvisas att utgå för år 1874.
ll:o.
Elementarlära- Sedan lönerna för elementarläroverkens lärare vid riksdagen
m „ppjrvttm„g1856—1858 bl i tVit på det sätt anordnade, att lä ram c erhöllo rätt till
enligt gällande uppflyttning från lägre till högre lönegrad efter vissa års väl vitsordad
grunder, tjenstgöring, hafva vid hvarje följande riksdag till och med år 1869
nya anslag till olika belopp äskats och beviljats till den löneförhöjning,
som sålunda enligt faststälda grunder borde till lärare utgå. Efter det
Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 16 juni 1866 angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel anmält, att
anslaget för elementarläroverken blifvit uppförclt såsom reservationsanslag,
äfvensom anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes, för den händelse
en sådan åtgärd funnes behöflig, medgifva och förordna, att utaf de
allmänna besparingar, som vid slutet af dåvarande statsregleringsperiod
å åttonde hufvudtiteln förefunnes, någon lämplig del måtte afskiljas
och vid afslutandet af nämnda års räkenskaper utbalanseras såsom en
för elementarläroverkens behof reserverad behållning till 1867, samt
Kongl. Maj:t i anledning häraf förordnat, att 75,000 rdr skulle såsom
behållning till 1867 å anslaget till elementarläroverken reserveras, hade
besparingarna å nämnda anslag under åren 1867 till 1869 så ökats, att
de vid sistnämnda års slut utgjorde 240,000 rdr. Det ansågs vid
sådant förhållande icke behöfligt att vid 1870 års riksdag begära någon
anslagsförhöjning för lärarnes aflöning enligt gällande grunder. Vid de
följande riksdagarno till och med år 1873 har icke heller för nämnda
ändamål äskats någon tillökning i anslaget för elementarläroverken,
men deremot, på grund af Kongl. Majds beslut den 9 januari 1871, utaf
nämnda besparingar till riksgäldskontoret öfverlemnats ett belopp af
100,000 rdr. Utgifterna för elementarläroverken hafva emellertid för
hvarje år ökats genom det allt hittills växande beloppet af den personliga
lönetillökningen, hvilken utgått af läroverksanslagets besparingar
ej blott till lärarno vid elementarläroverken, utan jemväl till lärare vid
de tvåklassiga pedagogierna äfvensom — med ett undantag — till lärarne
vid seminariet för bildande af lärarinnor. Lägges härtill, att anslaget
till vikarier och extra lärare befunnits otillräckligt, i följd hvaraf
arvoden till desse lärare till en del utgått af besparingarna, att omkostnaderna
för kommissionen rörande undervisningen i matematik och
15
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
naturvetenskap, för katekeskomiten, komiten för granskning af läroverksstadgan
och komiten för öfverläggning rörande läroverksfrågor, äfvensom
en del tryckningskostnader för komitebetänkanden, m. m., blifvit af
besparingarna å elementarläroverksanslaget bestridda, så torde nöjaktig
förklaring vara lemnad öfver det förhållandet, att efter 186!) beloppet
af besparingarna ä anslaget betydligt nedgått.
Då tillgångarne å anslaget för elementarläroverken i slutet af år
1872 beräknades, var det kändt, att behållningen, som vid 1869 års
slut utgjorde 240,000 rdr, hade sjunkit till 226,000 rdr vid slutet af
1870; vidare hade, såsom redan är nämndt, 100,000 rdr deraf blifvit
till riksgäldskontoret öfverlemnade, och enligt upplysningar, som, innan
statsverkets räkenskaper för 1871 blifvit afslutade, erhållits angående
behållningens approximativa belopp vid samma års slut, skulle detta
belopp då utgöra omkring 102,000 rdr. Detta visade visserligen, att utgifterna.
öfvers tigit inkomsterna med 14,000 rdr för 1870 och med
24,000 rdr för 1871, men då likväl en betydlig behållning återstod,
syntes det icke vara nödigt, att vid sistförflutna riksdag begära ökadt
anslag till betäckande af de Överskjutande kostnaderna. Sedan under
loppet af 1873 bokslut öfver statsverkets räkenskaper för 1871 blifvit
uppgjordt, visade det sig emellertid, att den verkliga behållningen för
samma år utgjorde 90,000 rdr; och enligt en den 10 nästlidne december
från statskontoret mig meddelad utredning öfver tillgångarne
å anslaget till elementarläroverken återstodo vid slutet af år 1872 af
besparingarna endast omkring 34,000 rdr.
Vid sådant förhållande, och ehuru den tidpunkt ej torde vara
långt aflägsen, då beloppet af de personliga löneförhöjningarna enligt
gällande grunder uppnått sitt maximum, är det icke antagligt,
att besparingarna vidare skola förslå att betäcka de Överskjutande
utgifterna utöfver de ärliga anslagen. Enligt 1874 års riksstat utgör
anslaget till elementarläroverken rdr 1,692,247: 56, hvartill bör läggas
inkomst af donationer m. m., enligt statsliggaren för 1873 uppgående
till rdr 48,375: 14, således tillsammans rdr 1,740,622: 70 till bestridande
af utgifterna för dessa läroverk.. Afräknar man från sistnämnda summa
följande särskilda anslag nemligen:
till extra lärare............................................................................ rdr 44,000: —
» vikarier...................................................................................... » 30,000: —
» extra arvoden åt gymnastiklärare ................................. » 7,000: —
» utsträckt militärundervisning vid de högre elementarläroverken
.................................................................... )) 13,500: —
rdr 94,500: —
16
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
rdr 94,500: —
till bibliotekarier vid de högre läroverken........................ » 4,012: 06
» djeknepenningsersättning, enketunnor, bibeltrycksspanmål,
ersättning för förlorad helgonskyld och
för indragna landtgillen................................................ » 9,215: 01
eller tillsammans rdr 107,727: 07
så återstår för aflöning af rektorer, lektorer, adjunkter, kolleger och
öfningslärare en anslagssumma af rdr 1,632,895: 63. Enligt 1873 års
statsliggare utgjorde beloppet af anvisningarne å de särskilda lönestaterna
till aflöning af nyss nämnde lärare rdr 1,725,154: 07, hvarifrån
dock bör afgå summan af icke utgående personela lönetillägg åt lektorer
och adjunkter, som äro förordnade till rektorer vid högre elementarläroverk,
rdr 23,581: 42. Alltså återstår rdr 1,701,572: 65, som
öfverstiger anslagssumman med rdr 68,677: 02. l)å man vidare har
skäl att antaga, att i följd af fortgående uppflyttning af lärare i högre
lönegrad utgifterna för år 1874 komma att öfverstiga utgifterna för
år 1873 med ett belopp, approximativt beräknadt till 20,000 rdr, så
kommer man till en summa af rdr 88,677: 02, hvarmed anslaget för
elementarläroverken bör höjas för att under år 1874 motsvara utgifterna.
Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och enär sistnämnda
summa ej blott för år 1874 erfordras för bestridande af utgifterna å
elemeiit-arläroverksanslaget, utan jemväl sedermera är för samma ändamål
behöflig, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes för näst sammanträdande Riksdag göra nådig framställning om
förhöjning af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag
till elementarläroverken med ett till 89,000 rdr jemnadt belopp för
bestridande af utgifterna för lärares vid dessa läroverk uppflyttning i
högre lönegrad enligt gällande grunder, att särskildt anvisas för år 1874
samt att derefter å ordinarie stat uppföras.
12:o.
löneförbättring I underdånig skrifvelse den 24 sistlidne maj har Riksdagen, som
st nisse öfnings- funnit välgruiidadt hvad i 26:te punkten af protokollet öfver ecklesiastikZmln-täro-
ärenden den 3 januari 1873 förekommer om förbättrade löneförmåner för
verke,,, visse öfningslärai''e, förklarat sig anse, att desse lärare redan med år 1874
borde komma i åtnjutande af de föreslagna löneförmånerna, samt tillkännagifvit,
att till löneförhöjning för såväl öfningslärare vid de högre elementarläroverken
i Luleå och Vestervik, som för lärare i sång och
teckning vid de fem- och treklassiga läroverken, äfvensom för gymna
-
17
Bil. N-.o 7 a till Kongl. Maj tis Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
stikläraren vid Piteå femklassiga läroverk finge af de på åttonde hufvudtiteln
befintliga besparingar å reservationsanslaget till elementarläroverken
under år 1874 användas det belopp, stort 18,250 rdr, hvilket
lor dessa ändamål erfordras. Men då, enligt förut meddelad utredning
öfver tillgångarne å nämnda anslag, besparingarna å detsamma ej lära
lemna öfverskott till bestridande af denna kostnad, för hvilken i följd
bära! särskild! anslag för år 1874 är behöflig!, samt en tillökning i det
ordinarie anslaget till elementarläroverken erfordras, på det samma löneförhöjning
fortfarande måtte tillgodokomma dessa lärare, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att till löneförbättring, i öfverensstämmelse med Riksdagens förut nämnda
skrifvelse, för ofvan bemälde öfningslärare måtte beviljas en förhöjning
af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till elementarläroverken
med. 18,250 rdr, dels att särskild! utgå för år 1874,
dels ock att å ordinarie stat uppföras från och med år 1875.
13:o.
Enligt hvad omförmäldt är
l73,
_ i det utdrag af statsrådsprotokollet för
den o januari 1873, hvilket såsom bilaga åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga
proposition vid sistförflutne riksdag angående en i vissa delar förändrad
organisation af rikets elementarläroverk, hade underdåniga ansökningar
af lärare vid en stor del elementarläroverk och pedagogier till Eders
Kong!. Maj'':t inkommit derom, att, då de genom 1858 års lönestat för
elementarläroverken bestämda penningelöner, i följd af de särdeles under
de senaste aren betydligt stegrade lefnadskostnaderna, visat sig allt mera
otillräckliga för eu nödtorftig bergning, Eders Kongl. Maj:t måtte till
Riksdagen aflåta nådig hemställning om beviljande af anslag till lönbättrande
af lönevilkoren för lärarno vid statens elementarläroverk och
andra dermed jemförliga undervisningsanstalter. Flertalet af de sökande
hade dervid uttalat den önskan, att lektorers, adjunkters och kollegers
löner måtte förhöjas med ett belopp motsvarande en lönegrad, och
öfningslärarnes vilkor i förhållande dertill förbättras. Sedan Eders
Kong!. Maj:t, med godkännande af det i nämnda protokoll intagna förslag
till normalstat för elementarläroverken, gjort nådig framställning
till Riksdagen om löneförbättring åt öfningslärarne i Vestervik och Luleå
samt lärarne i sång och teckning vid de fem- och treklassiga läroverken,
äfvensom lemnat mig nådigt tillstånd att inom departementet låta upp
löneförbätt
-
Löneförbättri mj
it t lärare rid
elementarläroverken.
tors lag
åvägabr i ngan d o
öfrigt af den ifrågasatta
18
Bil. N:o 7 a till Kongl. Muj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
ringen, livilket förslag, derest detsamma vunne Eders Kongl. Maj:ts
bifall, "kunde för näst sammanträdande Riksdag framläggas, har Riksdagen
i underdånig skrifvelse den 24 maj nästlidne år, med förklaring,
att Riksdagen funnit förslaget om förbättrade lönevilkor för ofvannämnde
öfnings lärare välgrundadt och ansett, att desse lärare redan med ar 1874
borde komma i åtnjutande af de föreslagna löneförhöjningarna, samt
med uttryckande af den åsigt, att ofri ge elementarlärares anspråk
pa förbättrade lönevilkor, såsom grundade på billighet, icke kunde förbises,
i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t behagade taga
under öfvervägande behofvet af lönetillökning för elementarläroverkens
lärare.
Efter det förslag till förbättring af lärarnes löner från samtliga
domkapitlen i riket äfvensom direktionerna öfver Stockholms städs
undervisningsverk och nya elementarskolan''i Stockholm blifvit pa Eders
Kongl. Maj:ts befallning infordrade, hafva sådana inkommit. Beträffande
beloppet af löneförbättringen hafva de fleste ofvannämnda myndigheter
delat sig mellan tillstyrkande af ett tillägg å 1,000 rdr och
ett dylikt å 500 rdr till hvarje af nu befintlige lönegrader för lärare i
läseämnena, samt i förhållande härtill lämpad förhöjning af lönerna för
öfningslärare, och rörande tiden och sättet för de sålunda föreslagna
löneförmånernas utgående förenat sig om den önskan, att de matte iå
ingå i den fasta lönen från och med 1875, men såsom dyrtidstillägg tillerkännas
lärarne jemväl för 1874.
Efter att sålunda hafva redogjort för hvad ! ärendet förekommit,
får jag nu, — enär de förhållanden, hvilka enligt chefens för finansdepartementet,
till statsrådsprotokollet den 19 sistlidne december uttalade,
af Eders Kongl. Maj:t godkända åsigt lägga hinder ! vägen för en definitiv
reglering af en del ofri ge tjenstemäns löner, icke ega tillämpning*
i afseende på lärarne vid rikets elementarläroverk, samt Riksdagen
redan erkänt behofvet af en fast löneförbättring för dessa, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad i flertalet af såväl de omnämnda
ansökningarna som de från myndigheterna inkomna framställningarna
blifvit yttradt, i underdånighet föreslå:
att löneförmånerna för rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger vid
samtliga högre äfvensom fem- och treklassiga elementarläi oveik ökas
med 500 rdr för hvar och en af nuvarande lönegrader, med oförändrade
bestämmelser rörande ej mindre lönegradernas antal än ock vilkoren
för öfvergång från lägre till högre grad;
att lönegraderna för gymnastiklärare vid de högre elementarläroverken
blifva 1,000 rdr, 1,250 rdr och 1,500 rdr med uppflyttningsrätt
19
Bil. N:o 7 a till Kong!,. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
från lägre till närmast högre grad efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;
börande vid tillämpning häraf å nu varande gymnastiklärare,
den som i sådan egenskap haft ordinarie anställning vid högre elementarläroverk
i fem år, räknade från början af kalenderaret näst efter
det, under hvilket lian såsom sådan blifvit förordnad, samt derunder
ådagalagt nit och skicklighet, ega rätt till andra lönegraden med 1,250
rdr och efter 10 års tjenstgöring, beräknad på samma sätt och lika
vitsordad, till tredje lönegraden med 1,500 rdr;
att arvodet för gymnastiklärare vid femklassiga läroverk höjes med
100 rdr, samt
att lärare i musik och teckning vid do högre elementarläroverken
erhålla ett lönetillägg af 250 rdr till hvar och en af nu varande lönegrader
med i öfrig! oförändrade bestämmelser.
Dä motsvarande löneförbättring för lärare i sång och teckning vid
lem- och treklassiga läroverk redan af Riksdagen beviljats att utgå för
år 1874, samt särskild nådig framställning om anslag för samma löneförmåners
fortfarande utbetalande blifvit enligt nästföregående punkt i
detta protokoll af Eders Kongl. Maj:t beslutad, är ytterligare löneförbättring
för dessa lärare ej nu af nöden.
Hvad angår de tvåklassiga elementarläroverken, livilka till ett antal
af 11 ännu qvarstå i staten, så komma G af dem att från och med 1875
utvidgas till treklassiga, så framt den af Eders Kongl. Maj:t beslutade
framställning om beviljande för sådant ändamål af erforderligt anslag
utaf Riksdagen bi lalles, 4 äro till indragning bestämda, och vid 3 af
dessa liar redan all undervisning upphört. Härtill kommer slutligen
det i Örnsköldsvik, hvars nuvarande organisation tills vidare torde
fa bibehållas oförändrad. Och då det torde vara billigt och rättvist,
att intill dess dessa läroverk blifvit såsom treklassiga anordnade, på
annat sätt omgestaltade eller helt och hållet indragna, de vid dom tjenstgörande
lärare jemväl må tillerkännas någon löneförbättring, sa får jag
i detta afseende föreslå, att så länge undervisningen vid dessa läroverk
i egenskap af tvåklassiga elementarläroverk fortgår, derstädes å ordinarie
stat anstälcle och tjenstgörande lärare ma åtnjuta löneförbättring
på det sätt, att rektorer och kolleger erhålla 500 rdr lönetillägg å
hvarje lönegrad, i likhet med hvad för öfriga läroverk är föreslaget,
samt lärare i musik en tillökning af 100 rdr.
Vidare får jag hemställa, att dessa föreslagna löneförmåner måtte
å ordinarie stat uppföras samt att, då sådant ej kan ske förrän med
år 1875, men billigheten af en löneförbättring dessförinnan i anseende
Extra lärare
vid elementarläroverken.
20 Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
till de redan flora år högt uppdrifna lefnadskostnaderna torde vara obestridlig,
samma löneförbättring måtto såsom tillfälligt lönetillägg tillgodokomma
vederbörande lärare för år 1874.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då, efter uppgjord
beräkning, för tillämpning af ofvan framstälda förslag, erfordras en
summa af 388,300 rdr, som dock vid de 6 tvåklassiga läroverkens
uppflyttande till treklassiga minskas med 6,600 rdr, enär det för löneförbättring
till lärarno vid dessa läroverk föreslagna belopp skulle komma
att ingå i det anslag, som vid läroverkens utvidgning blefvo erforderligt,
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen göra nådig framställning om anvisande af förut nämnda
summa 388,300 rdr till löneförbättring, enligt ofvan föreslagna grunder,
åt lärare vid statens elementarläroverk, att särskildt utgå för år 1874,
äfvensom samma belopp, minskad t med 6,600 rdr, eller 381,700 rdr,
att under anslaget för elementarläroverken ä ordinarie stat uppföras
från och med 1875.
14:o.
Sedan antalet af ordinarie lärare vid elementarläroverken befunnits
otillräckligt för att uppehålla undervisningen enligt gällande föreskrifter,
beviljades vid riksdagarne 1862—1863 samt 1865—1866 till arvoden
åt extr a-lära re anslag af tillsammans 44,000 rdr, vid hvilket belopp
detta anslag ännu qvarstår. Under de sista 5 åren hafva extra-lärarne
i medeltal utgjort 70, och då desse egt uppbära i årligt arvode dels
750, dels 1,000 rdr efter olika qvalifikationer hos de personer, som i
sådan egenskap blifvit ans tålde, har ofvannämnda anslagssumma oj kunnat
.förslå till utgifternas bestridande, utan hafva kostnaderna till en del
anvisats att utgå af elementarläroverkens besparingar. Äfven med antagande
deraf, att någon inskränkning i extra-lärarnes antal skulle
komma att ega ruin, i den mån undervisningen för lärjungarne i de
lägre klasserna blifver för alla gemensam, lärer dock någon synnerlig
minskning i kostnaderna ej vara att förvänta, helst antagligt är, att för
hvarje ar allt flere lärare hafva uppfyllt vilkoren för åtnjutande af det
nu bestämda högre arvodet. På grund häraf, och då kostnaderna kunna
antagas komma att öfverstiga (let. närvarande anslaget med omkring
16,000 rdr, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att till förhöjning af anslaget till extra lärare
vid elementarläroverken anvisa ett belopp af 16,000 rdr, hvarigenom
alltså hela anslaget komme att uppgå till 60,000 rdr.
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Ncult<ja Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1874..
21
15:o.
Enligt gällande föreskrifter uppbära de lärare, Indika såsom vika- ra-,,™™»*
rierandc lektorer, adjunkter eller kolleger tjenstgöra vid de offentligalSran lM e,e''
läroverken och helt och hållet eller till en del af statsmedel aflönas, i kmm.m.
ärligt arvode 750 eller 1,000 rdr, efter deras olika qvalifikationer, och
vikarierande ölningslärare åtnjuta i allmänhet ett arvodesbelopp lika
med den för tjensten å stat uppförda norm al-lön. För bestridande af
dessa arvodeskostnader skall i do fall, då lönen uppbäres af ordinarie
tjensteinnehafvare, denne, då han i följd af sjukdom åtnjuter tjenstledighet,
till vikarien afstå en fjerdedel af samma lön, och hvad som brister
i förutnämnda arvodesbelopp tillskjutes af statsmedel, för hvilket
ändamål finnes att tillgå ett å riksstaten för .elementarläroverken uppfördt
anslag till vi barber och oförutsedda behof, stort 30,000 rdr. Enligt
hvad statskontoret till Eders Kongl. Maj:t anmält, har nämnda anslag
under flera år varit otillräckligt för beliofvet, till hvars fyllande
elementarläroverkens besparingar blifvit tagna i anspråk. Då" dessa
besparingar numera ej kunna beräknas lemna tillgång till bestridande
af kostnaden för dessa utgifter, livilka ej heller kunna antagas blifva
förminskade, helst antalet af vikarier, berättigade till det högre arvodet,
torde komma att alltmera ökas, får jag i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning till Riksdagen om
förhöjning i omförmälda anslag med ett belopp af 10,000 rdr.
16:o.
Sedan Göteneds prebendepastorat, hvilket tillhört en lektorsbeställ- Ersättning för
ning vid Skara högre elementarläroverk, från och med slutet af år 1872 '',lkowslcn''a <*
upphört att vara prebende för lärare vid nämnda läroverk, får jag, på
sätt statskontoret i sin den 10 sistlidne december afgifna underdåniga
berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning föreslagit, i underdånighet
tillstyrka, att, i likhet med hvad vid likartade förhållanden
förut egt rum, Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att ersättning
för den i vederbörande lärares lön tillförene inberäknade behållna
årliga inkomst af nämnda prebende nu måtte å läroverkets stat
uppföras samt det i riksstaten upptagna reservationsanslag till elementarläroverken
för sådant ändamål höjas med 1,045 rdr.
22
Bil. N:u 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Tillämpning af
ny (inordning aj
rikets elementarläroverk.
Pedagogisk
undervisningsanstalt
för elemenlarlärare.
17:o.
Den 31 sistlidno december liar Eders Kongl. Maj:t, med godkännande
af grunderna för ett utaf mig framlagdt förslag till förändrad
anordning af rikets elementarläroverk täckts besluta, att nådig framställning
härom skall till Riksdagen aflåtas; och då för tillämpning af
nämnda anordning i vissa delar under är 1875, på sätt jag vid ärendets
föredragning redan haft nåden föreslå, skulle med iakttagande jemväl af
Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut om framställning till Riksdagen angående
förhöjning af elomeiitarläraros löner erfordras utöfver de anslag,
som förut äro för elementarläroverken beviljade och dem som vid instundande
riksdag i (ifrigt komma att af Eders Kongl. Maj:t äskas, ett
belopp af 70,900 rdr, får jag nu i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof'' täcktes föreslå Riksdagen, att för tillämpning från och med
år 1875 af förenämnde anordning i dessa delar enligt det förslag Eders
Kongl. Maj:t kommer att för Riksdagen framlägga, må anvisas, utöfver
nuvarande anslaget för elementarläroverken, ett belopp af 76,900 rdr.
18:o.
Sedan jag inför Eders Kongl. Maj:t den 3 januari 1873, i sammanhang
med frågan om en i vissa delar förändrad anordning af rikets
elementarläroverk framställt vigten och behofvet af nödiga åtgärders
vidtagande för befrämjande af lärarebildningen, och Eders Kongl. Maj:t
i anledning deraf tillåtit, att förberedande åtgärder ofördröjligen finge
vidtagas för utredande af frågan och framläggande af ett förslag att
på det mest ändamålsenliga sätt tillgodose skollärares praktiska utbildning;
har Riksdagen, som funnit denna angelägenhet kräfva skyndsamt
afgörande, särskild! med afseende på de förestående förändringarna i
läroverkens organisation, i underdånig skrifvelse den 24 sistlidne maj
uttryckt den önskan, att redan för nästa Riksdag måtte framläggas förslag
om inrättande af en anstalt för elementarlärares praktiska utbildning.
1 anledning häraf, och sedan Eders Kongl. Maj:t meddelat mig
tillstånd att för öfverläggningar om åtskilliga läroverksfrågor kalla till
sammanträde i Stockholm sakkunnige män, har särskildt uppdrag blifvit
lem midt några af dessa tillkallade personer att utarbeta förslag till
inrättande af en sådan anstalt. Efter fullgörande af detta uppdrag hafva
23
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
komiterade den 13 nästlidne månad i ämnet afgifvit betänkande och förslag,
hvilket på Eders Kongl. Maj:t derom gifna befallning är till trycket
befordradt för att bland Riksdagens medlemmar utdelas.
I detta betänkande hafva komiterade först redogjort för frågans allmänna
betydelse, de olika sätt hvarpå hon blifvit fattad och löst i olika
länder, samt de brister, som, eldigt komiterades mening, vidlåda hittills
för detta ändamål upprättade anstalter, hvarefter de med ledning af de
sålunda vunna resultaten framställt ett utförligt motiveradt förslag till
inrättande af en praktisk lärarebildningsanstalt för vårt land, samt, enär
en dylik anstalt ej kunde eller borde på en gång fullständigt organi-^
seras, äfven angifvit de åtgärder, som borde under öfvergångstiden successivt
vidtagas.
Komiterades förslag omfattar följande hufvudpunkter:
att anstalten för praktisk utbildning af blifvande elemontarlärare ''
skulle bestå af ett till hufvudstaden förlagdt pedagogiskt seminarium
med öfningsskola;
att seminariets lärarepersonal skulle utgöras af en lärare i pedagogik
och sju öfverlärare, hvar och en i sin särskilda ämnesgrupp;
att seminariiskolan skulle vara ett å båda linierim fullständigt elementarläroverk,
som till sin allmänna organisation hufvudsakligen vore
öfverensstämmande med rikets öfriga elementarläroverk, men der lärjungeantalet
i de särskilda klasserna ej finge öfverskrida ett visst maximum;
samt att undervisningen vid seminariiskolan skulle bestridas, förutom
af de sju öfverlärarne, af nio lektorer, fem extra lärare och tre
lärare i öfningsämnena;
att anstalten skulle lyda omedelbart under kongl. ecklesiastik-departementet,
men den närmaste styrelsen öfver densamma handhafvas
af en direktor och seminariikollegiet; och att närmaste ledningen af seminari
i skolans särskilda angelägenheter skulle tillkomma en rektor jemte
skol kollegiet;
att såväl direktor och rektor som seminariilärarne och lektorerna
skulle tillsättas af Kongl. Maj:t, direktor och rektor på förordnande för
viss tid, seminariilärarne på förordnande tills vidare och lektorerna på
fast stat; samt att lärarne i öfningsämnena och extra lärarn o skulle anställas
af seminariikollegiet;
att seminariilärarne skulle hafva att meddela lärarekandidaterna undervisning
i den vetenskapliga pedagogiken samt att handleda och öfvervälta
deras praktiskt pedagogiska öfningar, vidare att anordna och
leda seminariiskolans verksamhet äfvensom att sjelfve der undervisa;
24
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
att det skulle tillkomma seminariiskolans öfrige lärare att biträda semin
ariilärar ne samt att under desses öfverinseende sköta dem anvisade
göromål vid skolan;
att såsom vilkor för lärarekandidats inträde vid anstalten skulle
gälla, att lian vid universitetet afiagt de för fast anställning vid elementarläroverken
erforderliga examina;
att semin ariikursen skulle af hvarje kandidat genomgås under tv änne
på hvarandra följande läseterminer, och att kandidaten derunder företrädesvis
skulle egna sig åt tre af skolans till samma grupp hörande
undervisningsämnen;
att lärarekandidater skulle till ett antal af högst 20 vid början af
hvarje termin mottagas vid anstalten, och att således högst 40 kandidater
samtidigt kunde vid densamma vinna praktisk utbildning för sitt
blifvande kall;
att lärarekandidaten skulle vinna den pedagogiska insigt och färdighet,
som anstalten hade att bibringa, genom vederbörligen ledda
vetenskapligt pedagogiska studier och på lämpligt sätt anordnad och
öfver vakad auskultation samt öfnings- och profundervisning jemte deltagande
i vården om lärjungarne och bedömandet af deras framsteg;
att betyg öfver en nöjaktigt genomgången seminariikurs skulle medföra
kompetens till alla lärarebefattningar vid rikets elementarläroverk,
till hvilkas sökande kandidaten på grund af aflagda akademiska examina
vore berättigad, utan att dock befria kandidaten från afläggande
af praktiskt prof för sökt lärarebefattning, om dylikt prof af den tillsättande
myndigheten fordrades;
att anstaltens normalstat skulle, sedan anstalten blifvit fullständigt
utvecklad, uppgå till 64,000 rdr;
att anstalten skulle börja sin verksamhet höstterminen 1875 med
en fyrklassig seminariiskola, fulltalig seminariilärarepersonal, en lektor,
tre öfningslärare och en extra lärare samt tio lärarekandidater under
första och tjugo under andra terminen; och att dess stat för detta år
skulle uppgå till 44,000 rdr, hvartill skulle komma, utom hyra för lokal
och kostnaden för dess inredning, en summa af 5,000 rdr, att användas
till första uppsättningen af bibliotek och undervisningsmateriel.
Efter att derefter hafva närmare redogjort för den af komiterade
föreslagna organisation af ifrågavarande läroanstalt, yttrade föredragande
departements-chefen vidare:
Hufvudsakligen delande de åsigter komiterade i sitt förslag framställt,
är jag öfvertygad derom, att upprättandet af en läroanstalt i vä
-
25
Bd. N:o 7 a till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
sendtlig öfverensstämmelse med hvad komiterade föreslagit för utvecklingen
af vårt lands undervisningsväsende i allmänhet och särskild t för
elementarläroverken eger den största betydelse.
Kostnaderna för anstalten äro af komiterade upptagna i följande
för densamma föreslagna normalstat:
direktörs arvode ............................................................................ 2 000 rdr
1rektors . d:o ..................................................................... 1,000 »
läraren i pedagogik........................................................................ 4 500 »
7 öfverlärare å 4,000 rdr .............................................. SS^OO »
9 lektorer å 2,000 rdr .......................................................... 18^000 »
5 extra lärare å 1,000 rdr.......................................................... .^OOO )>
gymnastikläraren........................................................................ sno »
musikläraren ......................................................................... 50Q »
teckningsläraren ........................................................................... 500 »
biträde för direktor och rektor vid de ekonomiska och kamerala
göromålens bestridande ........................................ 700 »
biträden åt öfverlärarne vid lärarekandidaternas handledning 2,000 »
till bibliotek och undervisningsmateriel.................................... 2,000 »
tillsammans (34,000 rdr,
hvartill skulle läggas hyra för skollokal och rektors bostad. Läraren i
pedagogik skulle halva rätt till löneförhöjning hvart femte år med 500
rdr, tills lönen uppginge till 5,500 rdr, öfverlärarne samma rätt till löneförhöjning
hvart femte år, tills de uppnått en lön af 5,000 rdr, hvarförutom
lektor, som befordrades till öfverlärare, alltid borde såsom sådan
erhålla 1,000 rdr mera, än han skulle uppbära såsom lektor, dock så
att hans lön ej Unge öfverstiga 5,000 eller understiga 4,000 rdr. Emedan
lektorerna och öfningslärarne på det hela taget kunde anses likstälde
med motsvarande lärare vid rikets öfriga högre elementarläroverk,
hafva för dem samma löner, som dessa åtnjuta, blifvit af komiterade
upptagna, under förutsättning att den löneförhöjning, som vore
eller kunde blifva de senare medgifven, äfven skulle beviljas de förre.
Extra-lärarnes arvoden hafva komiterade ansett böra bestämmas till
samma belopp som lägsta adjunkts!ön — för närvarande 1,000 rdr —
med rätt för dessa lärare att för löneförhöjning inom adjunktsgraden
räkna sig till godo de år, under Indika de varit såsom extra-]ärare vid
seminariiskolan anstälde, hvarjemte, i det fall att någon af lektorerna
vid anstalten förordnades till öfverlärare, den oxtra-1 ärare, som förordnades
att såsom vikarie uppehålla
till lektors lön och lönetursberäkninu.
O
26
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Beträffande öfvergångstiden hafva komiterade beräknat, att, utom
seminariilärarne och bland dem direktor och rektor, skulle erfordras
under första läseåret för undervisningen i seminariiskolan eu lektor och
en extra-lärare jemte de tre öfningslärarne, under andra läsåret skulle
tillkomma en lektor och en extra-lärare, under det tredje två lektorer,
under det fjerde tre lektorer samt under det lemte två lektorer och en
extra-lärare, och sedan derpå under det sjette läseåret två extra-lärare
ytterligare tillkommit, vore anstaltens lärarepersonal fullständig. Med
den sålunda beräknade lärarepersonalen skulle anstaltens stat under forsta
året uppgå till 44,000 rdr, deri dock ej inberäknade hyran för lokal
och kostnaden för erforderliga skolmöhier, hvarjemte till den första
uppsättningen af bibliotek och undervisningsmateriel beräknats en summa
af 5,000 rdr.
Till de af komiterade beräknade kostnader för läroverkets normalstat
bör, sedan förslag till löneförbättring åt lärarno vid rikets elementarläroverk
blifvit framstäldt, läggas ett belopp af 7,700 rdr till höjande
af de vid seminariiskolan anstälde lektorers och extra lärares löner till
samma belopp, som för lektorer och adjunkter vid öfriga elementarläroverk,
af hvilken summa likväl under första läseåret endast 1,700 rdr
erfordras, äfvensom kostnaden för hyra al skollokal och bostad åt rektor,
beräknad till 10,000 ''rdr, hvarjemte till första uppsättningen af möbler
och skolmateriel torde kräfvas en summa af 8,000 rdr.
Kostnaden för läroverkets normalstat skulle således utgöra, sedan
läroverket blifvit med alla sina klasser utbildadt, 81,7( 0 rdr, och deraf
under första läseåret 55,700 rdr, hvartill för första uppsättningen af bibliotek
samt undervisnings- och skolmateriel kommer ett anslag för en
gång af 18,000 rdr.
Åberopande hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl''. Maj:t täcktes i nådig proposition till Riksdagen
föreslå:
att för upprättande i hufvudstaden afen pedagogisk undervisningsanstalt
för elementarläraro med ofvan angifna normalstat matte beviljas
det belopp, som enligt beräkning erfordras för första läseåret af dess
verksamhet, 55,700 rdr, att från och med 1875 fortfarande utgå, samt
till uppsättning af bibliotek, skol- och undervisningsmateriel en summa
för en gång af 13,000 rdr såsom extra anslag för samma år;
äfvensom att lärarne vid denna läroanstalt måtte medgifvas den
rätt till löneförhöjning och lönetursberäkning, som för dem blifvit al
komiterade föreslagen.
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
19:o.
27
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 31 sistlidne december, med godk.än- understöd åt
ilande af ett utaf mig framstäldt förslag angående befrämjande af den
qvinliga ungdomens undervisning medelst bidrag af statsmedel till understöd
åt elementarskolor för flickor, täckts besluta, att nådig framställning
i ämnet skall till Riksdagen aflåtas, samt enligt detta förslag för
nämnda ändamål erfordras ett förslagsanslag af 50,000 rdr årligen, får
jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof behagade föreslå
Riksdagen att under rubrik: till understöd åt elementarskolor för flickor
ställa till Eders Kongl. Maj:ts disposition ett förslagsanslag af 50,000
rdr, att å ordinarie stat uppföras.
20:o.
Sedan Riksdagen, uppå Eders Kongl. Majds nådiga proposition, /-«™™ m «-uti underdånig skrifvelse den 17 maj 1871 medgifvit de vid seminarium
för bildande af lärarinnor å ordinarie stat anstälde fem lektorer och en rarinnor uppadjunkt
rätt till tjensteårsberäkning och uppflyttning i högre lönegrad
enligt samma grunder, som gälla för lärare vid elementarläroverken, gällande ?)■««-äfvensom att af besparingarna å reservationsanslaget till elementarläroverken
finge användas hvad för omförmälda ändamål erfordrades utöfver
det belopp, som kunde af ifrågavarande läroanstalts egna medel utgå,
så hafva sedermera, efter det direktionen för seminariet lemnat årlig
redogörelse för läroverkets tillgångar, hvaraf inhemtats att dessa
för andra nödiga utgifter tagits i anspråk, alla för ifrågavarande löneförhöjningar
erforderliga medel utgått af besparingarna å anslaget till
elementarläroverken med blott det undantag, att innevarande år 500 rdr
för detta ändamål blifvit af läroverkets egna tillgångar utbetalda. Enligt
förut lemnad redogörelse rörande det skick, hvari omförmälda besparingar
för närvarande befinna sig, lära de ej vidare lemna tillgång
till bestridande af dessa utgifter. Beträffande läroverkets förmåga att
med egna medel bestrida desamma, har direktionen i underdånig skrifvelse
den 1 sistlidne november i sammanhang med gjord framställning
angående inköp af den för seminariets och den dermed förenade normalskolans
räkning nu förhyrda lägenhet, för hvilken framställning jag
utbeder mig nåden att sedermera få redogöra, i underdånighet anfört,
att direktionen, som redan under innevarande år fått vidkännas en utgift
för dessa löneförhöjningar, icke utan oro motsåge en tid, då möj
-
28
Bil. N:o 7 a till KoiujI. Maj:tu Nåditja Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
ligen, i följd af minskning i besparingarna å anslaget till elementarläroverken,
direktionen kunde nödgas taga i anspråk en större del af läroverkets
inkomster för dessa löneförhöjningar, livilka i öfrigt snart torde
komma att uppgå till belopp, livilka det under alla förhållanden blefvo
för direktionen omöjligt att af läroverkets medel bestrida. Det syntes
icke heller direktionen vara med billighet rätt förenligt, att läroverket
sjelf skulle bekosta denna förhöjning, dä, utom det att densamma vid
alla öfriga läroverk till fullo utginge af statsmedel, do inkomster, genom
livilka direktionen skulle vara i stånd att till löneförhöjningen bidraga,
uppkomma, icke genom något öfverskott a seminariets ordinarie
stat, hvilken till fulla beloppet toges i anspråk af de ordinarie utgifterna,
utan genom de af lärjungarna uti normalskolan inbetalda terminsafgifterna,
livilka billigtvis borde i främsta rummet användas för andra, normalskolan
mera direkt gagnande utgifter. På grund häraf har direktionen
vid det ifrågasatta inköpet af läroverksbyggnaden ansett sig böra
fästa det vilkor, att utgifterna för lärarnes uppflyttning i högre lönegrad
helt och hållet öfvertoges af staten, på det att icke direktionen
genom framdeles på henne stälda anspråk i detta afseende måtte sättas
i förlägenhet för bestridande af den ränta och amortering jemte onera
och underhållskostnader, som utaf köpet blefve en följd.
Då, i enlighet med hvad sålunda blifvit anför dt, hvarken besparingarna
a anslaget till elementarläroverken, ej heller, under förutsättning
att den för seminarii räkning nu förhyrda egendomen kommer att, på
sätt direktionen föreslagit, inköpas, läroverkets egna medel lemna tillgång
till bekostande af ifrågavarande löneförhöjning, och det jemväl,
oberoende af det föreslagna egendom,sköpet, synes mig vara billigt, att
normalskolans inkomster (inge för samma skolas direkta gagn och utveckling
användas, utan att tagas i anspråk för fyllande af seminariets
behof, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för lärarnes
vid seminariet för bildande af lärarinnor uppflyttning i högre lönegrad,
enligt gällande grunder, anvisa det härför erforderliga belopp, enligt
beräkning utgörande 4,000 rdr, att å ordinarie stat uppföras.
21:o.
Lönefurbättrhrj Då de vid seminarium för bildande af lärarinnor anstälde lärare,
utgörande frnp lektorer, af livilka en är förordnad till rektor, och en
dande «f lära- adjunkt, såväl i afseende på kompetens som lönevilkor blifvit likstälde
"lämn ochimmed lärarnc vid elementarläroverken, synas de skäl, som tala för berurinnrr.
liofvot af förbättrad aflöning åt de senare, jemväl för de förra ega gil
-
Bd. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1874. 29
tighet. Vid detta läroverk äro derjemte å ordinarie stat anstälda en
biträdande föreståndarinna vid seminarium med lön af 1,200 rdr, en biträdande
föreståndarinna vid normalskolan med arvode af 400 rdr och
lön såsom lärarinna 800 rdr, samt tvä lärarinnor med lön af 1,000 rdrhvardera.
Äfven för dessa föreståndarinnor och lärarinnor har läroverkets
direktion ansett en löneförbättring behöflig och i sådant afseende
anfört, att det visat sig med nuvarande stegrade lefnadskostnader vara
ytterst svart äfven för ett ensamt fruntimmer att lefva på en inkomst
. af 1,200 å 1,000 rdr, helst om hennes arbete, såsom här, är af den beskaffenhet,
att hon hela dagen .är upptagen dels utom hemmet, dels
med förberedelser för nästa dags arbete,- äfvensom erinrat derom, att
lärarinnorna icke eg a rätt vare sig till löneförhöjning efter vissa år eller
till pensioner eller annat understöd på sin ålderdom, utan att de
måste genom insättningar å rånte- och kapitalförsäkrings- eller pensionsanstalter
sjelf va bereda sig någon utsigt till bergning vid en mera
framskriden ålder; och har direktionen hemställt, att föreståndarinnornas
lön måtte ökas med 300 rdr och lärarinnornas med 200 rdr för
hvardera.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och enär den af direktionen
tillstyrkta lönetillökningen för föreståndarinnor och lärarinnor synes
mig-, vid jemförelse med den, som skulle för lärarne ifrågakomma,
alltför ringa, enär lärarinnorna icke ega förmånen af uppflyttning i högre
lönegrad, får jag i underdånighet föreslå ett lönetillägg för de vid detta
läroverk anstälde lärare med 500 rdr å hvarje lönegrad i öfverensstämmelse
med hvad förut i fråga om lärare vid elementarläroverken är tillstyrkt,
samt för ofvannämnda tvenne föreståndarinnor och tvenne lärarinnor
likaledes 500 rdr åt hvardera; äfvensom att dessa löneförmåner måtte
med år 1875 ingå i den å stat uppförda lönen samt under år 1874 komma
vederbörande tillgodo såsom tillfälligt lönetillskott. Och då för en sådan
löneförbättring erfordras ett belopp af 5,000 rdr, får jag underdånigst
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täckas aflåta nådig proposition
till Riksdagen om ett anslag till detta belopp, 5,000 rdr, att för
nämnda ändamål särskild! anvisas för år 1874 samt derefter å läroverkets
ordinarie aflöningsstat uppföras.
22:o.
Under namn af pedagogier äro för närvarande upptagna åtskilliga löm/h,-bättring
läroverk, af hvilka endast tjugu ansetts meddela undervisning utöfver «[lärare rid
folkskolans ståndpunkt. Af dessa tjugu äro tio tvåklassiga och tio en
30
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
klassiga. De förra äro med afseende på lärarnes antal, kompetensvilkor
och aflöning likstälda med tvåklassiga elementarläroverk; vid de senare
finnes blott en lärare vid hvarje, aflönad med 1,000 rdr och utan rätt till
löneavancement. Dessa en- och tvåklassiga pedagogier äro icke i afseende
på undervisningsämnen bundna vid de för elementarläroverken gällande
bestämmelser, men vanligen bedrifves undervisningen der i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den för det nedersta stadiet af elementarläroverken
gällande undervisningsplan.
Äfven lärare vid dessa läroanstalter hafva i underdåniga ansöknin- .
gar hos Eders Kongl. Maj:t anhållit att komma i nådig åtanka till löneförbättring,
hvilken ock af vederbörande domkapitel blifvit tillstyrkt.
Ehuru en i viss mån förändrad anordning af de två- och enklassiga
pedagogierna otvifvelaktigt är af nöden, på det de med sina ringa
lärarekrafter må kunna i sin ort göra samhället det gagn, som af dem
rimligtvis må förväntas, synes mig likväl frågan om förbättring af der
anstälde lärares lönevilkor icke i afvaktan på en sådan förändring böra
uppskjutas, helst den för dessa läroanstalters lärare torde kunna anses lika
behöflig som för elementarläroverkens. Och då de tvåklassiga pedagogierna
hittills varit att anse lika med tvåklassiga elementarläroverk,
samt för lärarne vid de enklassiga pedagogierna ett lönetillägg af
500 rdr utan löneavancement synes mig vara en efter den ställning de
nu intaga lämpad löneförbättring, vågar jag i underdånighet föreslå,
att tillsvidare och intill dess annorlunda kan varda beslutadt, de tvåklassiga
pedagogiernas lärare må tillerkännas samma löneförbättring,
som blifvit för lärare vid tvåklassiga elementarläroverk föreslagen, och
lärarne vid de enklassiga pedagogierna erhålla ett lönetillägg af 500 rdr
till deras nuvarande lönevilkor, samt att dessa förbättrade lönevilkor
må komma dem tillgodo från och med år 1874.
I öfverensstämmelse härmed, och enär för denna lönetillökning erfordras
ett belopp af 16,000 rdr, får jag underdånigst tillstyrka, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning, derom,
att till löneförbättring, på sätt jag i underdånighet föreslagit, åt
lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna må anvisas 16,000 rdr
att utgå för år 1874, äfvensom att samma belopp må med år 1875 tilläggas
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag till
pedagogier och folkskolor för att tillsvidare för nämnda ändamål användas.
Bil. N:o 7 a till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
31
23:o.
Då genom Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut de vid folk- Lärares vid folkskol
elärare-seminarierna anstälde rektorer och adiunkter tillförsäkrats si°''e,"rara''’”"*
ratt att, i likhet med lärarne vid elementarläroverken, lör hvart femte nvumng ,• hugn
tjensteår intill viss gräns erhålla förhöjning i lönen med 500 rdr, har i Wne«rmh
ecklesiastik-departementets byrå för folkskoleärenden beräkning blifvit
gjord å de lönebelopp, som för hvarje ä stat uppförd lärarebefattningvid
dessa seminarier bör år 1875 utgå, hvaraf inhemtas, att för vederbörande
lärares uppflyttning i den lönegrad, hvartill de äro berättigade,
erfordras ett belopp af 2,500 rdr; och tillstyrker jag derför underdånigst,
att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen göra framställning, att
till aflöning, enligt gällande grunder, för lärarne vid omförmälda seminarier
anslaget för dessa läroverk, hvilket icke lemnar tillgång till bestridande
af nämnda ökade utgift, varder förhöj dt med 2,500 rdr.
24:o.
Från samtliga folkskolelärare- och folkskolelärarinne-seminarierna i unefomttring
riket inkommo vid slutet af år 1872 underdåniga ansökningar att Eders l,e riJ-Mk-,
Kongl. Maj:t täcktes bereda anslag af statsmedel till förbättring i löne- «>.«««•
vilkoren för lärare och lärarinnor i så väl kunskaps- som öfningsärnnena ,,mt lärare''
vid dessa läroanstalter. Sedan nämnda tid har, till följd af den allt
mer stegrade kostnaden på lifsmedel och öfriga förnödenheter, behofvet
af en sådan tillökning visat sig allt mera känbart och det har ock
blifvit vitsordadt af samtliga de konsistorier, under hvilka dessa läroanstalter
lyda. Vid seminariernas år 1864 -beslutade omreglering bestämdes,
i enlighet med rikets ständers derom gjorda framställning,
rektorslönen till 3,000 rdr med rättighet för rektor att i likhet med lärare
vid elementarläroverken för hvart femte tjensteår erhålla en förhöjning af
500 rdr, intill dess lönen uppginge till 4,000 rdr, och adjunktslön till
1,000 rdr med enahanda rätt till löneförhöjning som adjunkter vid elementarläroverken.
Då desse seminarielärare sålunda i afseende på löneförmåner
blifvit likställde med motsvarande elementarläroverkslärare,
torde den lönehöjning, som till följd af de närvarande tidsförhållandena
för de förstnämnde anses nödvändig,, böra på enahanda sätt beräknas,
som för de senare, och sålunda för hvarje af förenämnde seminarielärare
bestämmas till 500 rdr om året utöfver den lön honom enligt
nämnda lönereglering tillkommer.
32
*
Bil. N:o 1 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket. 1114:.
För lärare i öfningsämnena är aflö ningen sålunda bestämd, att
läraren i musik och sång åtnjuter 600 rdr och hvarje af lärarne i teckning
samt i gymnastik och vapenöfning 400 rdr i årligt arvode. För
desse lärare anser jag, med afseende på den dem åliggande undervisningsskyldighet,
en förhöjning med 150 rdr för den förstnämnde och
100 rdr för hvardera af de båda sistnämnde behöflig. Hvad slutligen
angår läraren i trädgårdsskötsel, som vid de seminarier, der undervisningen
i detta läroämne blifvit fullständigt ordnad, åtnjuter ett årligt
arvode af 900 rdr, men vid de ofriga seminarierna endast 150 å 350
rdr, har jag ansett löneförhöjningen lämpligast kunna bestämmas så,
att hvarje af dessa lärare undfår ett tillskott af 100 rdr till den lön,
som de för närvarande åtnjuta.
Enligt förestående beräkning skulle till förhöjning i lärares vid de
nu befintliga seminarierna löner erfordras: för 9 rektorer och 31 adjunkter
och lärarinnor, som innehafva mot adjunktstjenst svarande befattning,
efter 500 rdr för hvarje, 20,000 rdr, för 9 lärare i musik, efter
150 rdr för hvarje, 1,350 rdr oöh för 9 lärare i teckning, 9 i gymnastik och
9 i trädgårdsskötsel, efter 100 rdr för hvarje, 2,700 rdr, eller tillsammans
24,050 rdr; och får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes af Riksdagen äska att anslaget till folkskolelärare-seminarierna i
riket måtte för ifrågavarande ändamål med detta belopp från och med
1875 ökas, samt att enahanda belopp måtte för samma ändamål särskildt
anvisas att utgå för 1874.
25:o.
Nya folk skole- Sedan Kongl. .Maj:t genom nådigt bref den 21 oktober 1859 för
inrartnnesmt-
dnat, att Vid seminarium i Skara samt vid de sedermera indragna
nar t er. i .o
seminarierna i Strengnäs och Kalmar från och med höstterminen 1800
endast q vinliga elever skulle mottagas, blef under sistnämnda år tillfälle
första gången beredt för qvinliga elever att för utbildning till lärarinnebefattningar
erhålla undervisning vid offentliga läroanstalter.
Detta tillfälle blef dock under de första åren föga begugnadt, så
att elevernas antal vid de tre nämnda seminarierna tillsammans ej uppgick
till mer än 50 å 60.
På grund häraf ansågo rikets ständer vid 1862—1863 årens riksdag,
att undervisningsbehofvet för qvinliga elever skulle kunna då fyllas af
en läroanstalt för hela riket, men yttrade dervid tillika, att, om erfarenheten
visade, att antalet qvinliga elever i framtiden komme att tillväxa,
staten icke torde undandraga sig att, i man af det uppkommande behof
vet, öka de qvinliga seminariernas antal.
33
Bil. N:o 7 a till Kongl. Majits Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1874.
Då frågan om seminariernas omreglering år 1864 föredrogs inför
Kongl. Maj:t, ansågs med hänsyn till afstånden nödigt, att två dylika
anstalter för qvinliga elever funnos, och förordnades på grund häraf
genom nådig kungörelse den 22 april * sistnämnda år, att seminariet
i Stockholm skulle från och med höstterminen 1865 upplåtas för qvinliga
elever, samt att seminariet i Skara skulle fortfarande bibehållas
såsom en läroanstalt likaledes för qvinliga elever. Deremot indrogs
seminarium i Kalmar år 1866 och seminarium i Strengnäs år 1867.
De qvinliga seminarie-elevernas antal, som redan höstterminen 1865
ökats till 149, har i medeltal under hvarje af de följande fem åren utgjort
172 och under de senast förflutna tre åren 198. För närvarande
är antalet 210, af hvilka 127 äro intagna vid seminarium i Stockholm
och 80 vid seminarium i Skara.
Fullständig afgångsexamen undergingo under år 1865 18 qvinliga
elever, under hvarje af de följande fem åren i medeltal 40, och under
de senast förflutna tre åren 58. Vid sist hållna åtgångs pröfning'' utexaminerades
64.
De utexaminerade lärarinnorna hafva vanligen genast efter examens
afläggande vunnit anställning, och under de senare åren har antalet af
dem, som från seminarierna utgått, ej varit tillräckligt för bestridande
af alla lediga lärarinnebefattningar.
1 hvad mån undervisningen i folkskolor och småskolor under de
senare åren blifvit bestridd af lärarinnor kan synas af följande uppgifter.
Vid 1865 års slut voro i folkskolorna anställda 270 och i småskolorna
1,169 lärarinnor; vid 1868 års slut i folkskolorna 408 och i
småskolorna 1,707; och vid 1871 års slut i folkskolorna 564 och i småskolorna
2,212 lärarinnor.
Antalet lärarinnor har sålunda under de senare åren betydligt ökats,
och erfarenheten har äfven allt mer ådagalagt, att undervisningen ej
blott vid småskolorna utan äfven vid folkskolorna med framgång uppehälles
af lärarinnor. Det är sålunda af vigt att ökade tillfällen beredas
för qvinnors utbildning till lärarinnekallet, om behofvet af lärarinnor
skall kunna fyllas.
Att flere läroanstalter än de nuvarande för detta ändamål behöfvas
visar sig deraf, att antalet inträdessökande vid de qvinliga seminarierna
under de senare åren betydligt tilltagit, så att under hvarje af åren
1870 1873 i medeltal 120 qvinliga elever anmält sig till inträde, under
det att endast omkring 70 kunnat intagas. För att icke till följd af
bristande utrymme nödgas från seminarierna tillbakavisa elever,1 som
84
Bil. N:o 7 a till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
visat sig ega nöjaktiga insigter att der vinna inträde, måste vid sistlidne
hösttermins början, då ej mindre än 91 elever sökte inträde vid
Stockholms seminarium, och 61 blifvit i examen godkända, en ny med
första utdelningen parabel kl aås upprättas. För denna klass har dock
endast med stor svårighet rum kunnat beredas inom seminariets lokal,
och om, såsom med sannolikhet kan beräknas, en dylik anordning äfven
vid nästa läseårs början blifver behöflig, kan utrymme derför ej beredas
inom denna läroanstalt.
Vid seminarium i Skara, der elevantalet äfven betydligt stigit,
linnes ej heller utrymme för ytterligare utvidgning.
Jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Majd
ville hos Riksdagen göra framställning om anslag för ökande af de
q vinliga seminariernas antal.
För att fullt motsvara behofvet synes mig nödigt, att två nya sådana
läroanstalter upprättas. De nu varande seminarierna lör qvinliga
elever äro så belägna, att företrädesvis elever från landets medlersta
delar kunna deraf draga fördel. Deremot finnas inga sådana bildningsanstalter
hvarken i den sydliga eller nordliga delen åt riket. I den
sydliga delen, der folkskolornas antal är störst, är visserligen ett större
tillopp af elever att motse, men då i den nordliga delen det långa alståndet
och sämre kommunikationsmedel torde förhindra många, som
vilja egna sig åt lärarinnekallet, att besöka seminarier på aflägsna orter,
synes behofvet af en dylik läroanstalt älven i donna del af landet vara
känbar!.
Clonom upprättandet af endast ett qvinligt seminarium skulle, om
detsamma förlädes i den ena eller andra af nämnda landsdelar, behofvet
endast ofullständigt afhjelpas, och den landsdel, som Idel ve i saknad
af förmånen att inom sig ega en för folkundervisningen så vigtig inrättning,
skulle med skäl kunna, anse sig förbisedd.
Det synes mig derföre behöflig! att två nya seminarier för qvinliga
elever upprättas, ett för den sydligare och ett för den nordligare delen
af riket.
För hvarje fullständigt ordnadt. seminarium uppgår den årliga kostnaden
till lärares aflöning enligt nu gällande lönestat, lokal, ved och
ö fr i ga utgifter tillsammans till 11,900 rdr, men under förutsättning att
den af Eders Kongl. Maj:t äskade löneförbättring åt lärarne varder beviljad,
till 14,850 rdr, hvarjemte till understöd åt eleverna vid hvarje
seminarium i medeltal årligen utgå 5,000 rdr.
Vid de nuvarande folkskolelärarinne-seminarierna äro anordnade
särskilda afdelningar för bildande af småskolelärarinnor, för hvilka af
-
35
Bil. Nio 7 a till Kongl. Majits Nådiga B rop. Nio 1 om Statsverket 1S74.
delningar kostnaderna innevarande är tillsammans utgöra 3,900. rdr.
Att dylika afdelningar äfven upprättas vid de nya lärarinneseminarierna
anser jag af största vigt för att kunna åtminstone i någon mån afhjelpa
behofvet af bildningsanstalter för småskolelärarinnor.
På grund häraf får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kong].
Maj:t ville af Riksdagen äska, att för inrättandet af (vå nya seminarier
för'' q vinliga elever, och med dessa seminarier förenade afdelningar till
småskolelärarinnors bildande, måtto beviljas en tillökning i anslaget till
folkskolelärareseminarierna i riket af 32,600 rdr, och en tillökning i anslaget
till stipendier åt seminariielever af 10,000 rdr.
26 :o.
Till understöd för högre folkskolor uppförde rikets ständer vid
1865—1866 årens riksdag " å åttonde hufvud titelns ordinarie stat ett
anslag af 10,000 rdr, hvilket eldigt Kong! Maj:ts nådiga cirkulärbref
den 31 maj 1867 blef till hela beloppet anvisadt och för närvarande
är till fullo disponeradt.
Sedan domkapitlet i Strengnäs, i anledning åt en utaf Malmköpings
församling gjord framställning, hemställt, att bidrag åt allmänna medel
måtte beviljas för inrättande af en dylik undervisningsanstalt i nämnda
köping, och domkapitlet, på grund af nådig befallning, inkommit med
förslag till reglemente för den ifrågasatta skolan, har jag, da behof ve I
af en dylik läroanstalt för köpingen och kringliggande trakt blifvit
vitson hult af vederbörande domkapitel och folkskoleinspektör, med afseende
å det gagnande inflytande, som en dylik läroanstalt behörigen
vårdad torde komma att utöfva på folkbildningen i nämnda ort, ansett
mig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t mätte hos Riksdagen äska
i det nu för de högre folkskolorna utgående anslaget en förhöjning af
1,000 rdr, motsvarande det högsta anslagsbelopp, som för en dylik
folkskola, eldigt kongl. kungörelsen den 23 april 1858, må utgå af
allmänna medel.
27:o.
Sedan sistlidna års riksdag, i anledning al inom Riksdagen väckta
förslag, för sin del beslutat en väl behöflig förbättring i de ordinarie
folkskolelärarnes lönn vilkor, förordnade Eders Kongl. Maj:t, med gillande
af Riksdagens berörda beslut, genom nådig kungörelse. den 2
september samma år, att ifrågavarande lärare från och med inneva
-
Under slöd för
inrättandet af
eu högre folkslo
la.
Angående förhöjning
i förslagsanslaget
till lönelillskott
ät lärare vid
folkskolor oc h
småskolor.
o6 Bd. N:o 7 a till Ko/itjl. Maj:ts Nådiga Prop. N;o 1 om Btalsvcrkel 1874.
rande ar. skulle åtnjuta i årlig lön, förutom husrum, vedbrand och kofoder,
minst 500 rdr, hvilken lön efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
borde, derest den då icke redan uppginge till 600 rdr, höjas till
detta belopp. For de vid folkskolorna tjenstgörande biträdande lärarne
äfvensom för smaskolelärarne beviljades deremot icke någon lönetillökning,
utan bibehölls med afseende å dem fortfarande stadgandet i
kong’1. kungörelsen den 22 juni 1871, enligt hvilket vederbörande skoldistrikt
tillerkändes rätt att åtnjuta statsbidrag för deras aflönande, under
vilkor att de i årlig lön uppbure minst 150 rdr och vore med undervisning
sysselsatte minst åtta månader af året. Att en lön af 150
rdr om året, synnerligen under nu inträdda prisstegringar, ej kan ansin
utgöra en skälig ersättning för det mödosamma och ansvarsfulla
arbete under 8 månader årligen, som åligger dessa lärare, och icke
heller är tillräcklig för fyllandet af de anspråkslösaste lefnadsbehof,
torde vara. obestridligt, och med visshet kan antagas att, om detta arbete.
skall skötas med erforderlig omsorg, detsamma så tager lärarens
tid i anspråk, att föga tillfälle lemnas honom att genom annan verksamhet
förvärfva hvad som utöfver hans aflöning erfordras för vinnande
af anständig bergning. Sä väl det allmännas intresse att befrämja
uppehållandet och utvecklingen af denna vigtiga gren af folkundervisningen,
som billiga anspråk från lä ra nies sida på skälig godtgörelse
l°r deras arbete, torde derföre påkalla en förändring i detta hänseende.
Det lämpligaste sättet att åstadkomma en förbättring i de ifrågavarande
lära nies ekonomiska ställning synes mig vara, att staten
med bibehållande af nu gällande grundsats i afseende på förhållandet
mellan dess och kommunernas bidrag till dessa lärares aflöning, bestämmer
utgörandet af en högre minimilön, än der närvarande beloppet
150 rdr, åt dessa lärare såsom vilkor för skoldistriktets rätt att erhålla
löne till skott af allmänna medel för deras aflönande. De dryga omkostnader
kommunerna redan nu i allmänhet måste vidkännas för folkskoleväsendet,
och den omständigheten att småskolornas antal i vissa
kommuner är ganska betydligt, skulle likväl, om den ifrågasatta förhöjningen
1 »lofve för stoi'', ''kunna föranleda dertill att folkskoleväsendet
blek e för kommunerna allt för betungande; och härigenom skulle deras
intresse och möjligen deras förmåga att i det hela befrämja folkundervisningens
vigtiga sak kunna väsentligen motverkas. Med afseende i
törsta rummet härå, men äfven å de störa anspråk, som nu i sä många
riktningar framställas på statsanslag, torde för det närvarande ej böra
ifrågasätta» annan förändring i detta hänseende, än att den minsta lön,
som bör åt hvarje biträdande lärare vid folkskola och hvarje småskole
-
Bd. N:o 7 a till Kongl. Maj: ta Nådig a Prop. N:o i om Statsverket IS 74. 37
lärare utgöra», för att distriktet skall för läraren komma i åtnjutande
af lönetillskott, bestämmes till 200 rdr om året. Då, enligt de från
skolråden till eeelesiastikdepartementet insända uppgifter för år 1871,
livilka äro de sista som i detta hänseende äro att tillgå, de biträdande
folkskolelärarnes antal då utgjorde 838 och småskolelärarnes 3,797 eller
tillsammans 4,635, samt utan tvifvel en fortgående stegring i detta antal
eger rum, så att detsamma för nästkommande år kan antagas uppgå
till omkring 4,800, skulle, under förutsättning att staten för höjande
af dessa lärares löner komme att bidraga med 25 rdr för hvarje, erfordras
ett belopp af omkring 120,000 rdr.
Jag tillstyrker alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen
föreslå, att såsom vilkor för skoldistriktens rätt att erhålla statsbidrag
för lärare och lärarinnor vid småskolor samt biträdande lärare och lärarinnor
vid folkskolor måtte föreskrifva», att sådan lärare eller lärarinna
i årlig lön uppbär minst 200 rdr och i öfrigt, såsom redan är
stadgadt, är med undervisningen sysselsatt minst 8 månader af året,
samt att; Eders Kongl. Maj:t i följd häraf behagade äska, att det nu
under titel lönetillskott ät lärare nid folkskolor och småskolor å riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag af 1,250,000 rdr måtte,
från och med år 1875 förhöjas med 120,000 rdr eller till 1,370,000 rdr.
28:o.
I ti underdånig skrifvelse den 6 sistlidne november liar folkskoleinspektören
doktor Z. Grape, med förmälan hurusom folkundervisningen
bland Sveriges finska och lappska befolkning, till följd af dessa
inbyggares främmande nationalitet, deras spridning på en vidsträckt
yta och obemedlade vilkor, kräfde större uppoffringar än i andra delar
af riket, för folkundervisningens befrämjande särskild! bland den finska
befolkningen hemställt:
att finsktalande seminariielever måtte understödjas med något högre
stipendiibelopp, än nu vore händelsen, förslagsvis 250 å 300 rdr
årligen;
att aflöningsbeloppet. för folkskolelärare, åtminstone i Karesuando,
Juckasjärvi, Gellivare och Pajala församlingar måtte bestämmas till
100 å 150 rdr högre belopp än hvad som är eller blifver faststäldt. såsom
minimum fin- ofri ge folkskolelärare i riket, h vilket tillägg helt och
hållet borde utgå af statsmedel;
att ett anslag af statsmedel till upprättande af 22 småskolor inom
Folkundervisningens
befrämjande
bland,
Sveriges finska
innebyggare.
38 Bil. N:o 7 a till Konijl. Maj-M Nådiga Frop. N:u l om tilalxoerket 1874.
anordningar
do finska församlingarna beviljades att utgå med 160 rdr för hvarje
sådan skola, samt att inrättandet af nja folkskolor, der sådana pröfvados
erforderliga, underlättades genom skäliga tillskott;
att ett statsanslag måtte beviljas för upprättande af ett småskolelärareseminarium
för de finska församlingarna;
att t.jenliga undervisningsböcker och annan skolmateriel för nämnda
församlingar måtte anskaffas; samt
itt, enär den sammanlagda summan af de medel, som för dessa
erfordrades, icke kunde till siffran bestämmas, och de
Öreslagna förbättringarna först efter hand kunde verkställas, ett förslagsanslag
af 10,000 till 12,000 rdr måtte beviljas för ifrågavarande
ändamål.
Öfver denna hemställan liar domkapitlet i Hernösand den 10 december
1873 afgifvit infordrad! underdånigt utlåtande och dervid bland
annat anfört, att de föreslagna åtgärderna utan tvifvel korninc att bidraga
till folkskoleväsendets utveckling och förbättring i de finska församlingarna,
att sinåskolelärareseminariet voro synnerligen väl behöflig!,
samt att, enligt domkapitlets förmenande, denna inrättning, derest den
korame till stånd
sedda ändamålet.
Dä af hvad sålunda blifvit anförd! en del utan tvifvel oger tillämpning
äfven på de lappska skol förhållandena, men för dessas ändamålsenliga
ordnande medel torde finnas att tillgå a anslaget till Lappmarks
ecclesiastikverk, utbeder jag mig att i sammanhang med den snart förestående
regleringen af detta verks utgifter för 1874 framlägga förslag
till de åtgärder, som för undervisningens vidare utveckling bland lap
-
skulle lända till verklig fromma för det dermed af -
parne äro behöfliga.
Hvad åter angår folkundervisningen i de finska församlingarna, sa
finnas ej för dess befrämjande andra medel än de, som blifvit beviljade
gemensamt för folkundervisningen i hela riket, och af dessa medel,
som utgå under vissa bestämda vilkor, liar särskildt understöd för
finnarne utöfver de bidrag, som tillkommit dem lika med öfriga församlingar,
endast kunnat i så måtto beredas, att af det till understöd
för sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt belopp bekosta
aflöning åt sina folkskolelärare, beviljade extra anslag rikligare
bidrag blifvit åt dem anvisade.
De af folkskoleinspektören omnämnda särskilda förhållanden göra
det dock behöfligt, att för framtiden äfven ett särskildt anslag beviljas
för folkundervisningens befrämjande bland landets finska innebyggare.
Antalet finnar utgjorde enligt Kongl. Majffs befallningshafvandes
39
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
senast afgifna femårsberättelse inom Norr- och Vesterbottens samt
Jemtlands län tillsammans 1(1,069, hvarjemte personer af finsk befolkning
i spridda grupper äfven sydligare förekomma, så att antalet finnar
i hela riket torde kunna i rundt tal beräknas till 17,000 personer. Af
dessa tillhöra omkring 13,000 de finska församlingarna, och de ofri ga
tillhöra församlingar med blandad finsk och svensk, eller finsk och
lappsk, eller finsk, lappsk och svensk befolkning.
I alla församlingar med endast finsk befolkning meddelas undervisningen
på finska språket, och äfven i några skolor inom församlingar
med blandad befolkning meddelas undervisningen på nämnda språk,
men å de orter, der fmnarne förstå och tala svenska, är äfven svenskan
undervisningsspråk i skolorna.
Enligt folkskoleinspektörens uppgift utgör för närvarande antalet
folkskolor, i hvilka undervisningen meddelas på finska, tillsammans 10.
Af dessa skolor tillhöra 7 de församlingar, som hafva endast finsk befolkning-,
och derjemte finnas i samma församlingar 8 småskolor. Enär
befolkningen i dessa församlingar är uspridd i en mängd från hvarandra
aflägsna, i vidsträckta skogsbygder belägna byar, kunna de
nämnda skolorna icke motsvara behofvet.
Såväl folk- som småskolor behöfvas derför i större antal, och da
endast med stor svårighet examinerade lärare kunna erhållas för de
redan befintliga folkskolorna, af hvilka några måste uppehållas genom
oexaminerade, vikarierande lärare, samt brist på duglige lärare för småskolorna
äfvenledes visat sig, är det af stor vigt, att åtgärder vidtagas
lör bildande af lärare, som äro tillräckligt kunnige i finska språket för
att kunna med framgång undervisa i finska folk- och småskolor.
De af Grapc för detta ändamål föreslagna anordningar anser jag
lämpliga, och torde genom inrättandet af ett finskt småskolelärareseminarium
ej blott duglige lärare för de finska småskolorna kunna bildas,
utan ock elever, som befinnas duglige till och vilja egna sig åt folkundervisningen,
förberedas för inträde vid folkskolelärareseminarium
i Hernösand. Jag är ock öfvertygad derom, att de för landets nordligaste
trakter egna förhållanden med nödvändighet kräfva, att församlingarna
understödjas med särskild t bidrag af statsmedel för att dels
kunna inrätta skolor i tillräcklig mängd, dels ock förse sina lärare med
sådana mot behofvet svarande löneförmåner, att dugliga personer vilja
egna sig åt det mödosamma lärarekallet.
Hvad slutligen angår anskaffande af läroböcker och annan undervisningsmateriel,
sä hafva tid efter annan medel härtill i nåder anvisats,
och ett förslag har under sistlidna höst blifvit uppgjord t å den mate
-
40 Bil. N:n 7 a till KongJ. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1814.
riel, som ytterligare vore för de nuvarande finska skolorna behöflig.
Kostnaden för denna materiel uppgår till 2,500 rdr. För genomförande
af öfriga här ofvan föreslagna anordningar kan deremot kostnaden ej
med full visshet beräknas, enär en särskild pröfning af alla förhållanden
i hvarje särskild! fall blifver nödvändig. De af folkskoleinspektören
föreslagna belopp synas mig val efter en approximativ beräkning
kunna motsvara behofvet, men dä utgifterna för ifrågavarande ändamål
möjligen kunna komma att öfverstiga det af honom angifna beloppet,
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongi. Maj:t ville hos
Riksdagen göra framställning derom, att ett förslagsanslag af 12,000
rdr å ordinarie stat måtte ställas till Eders Kongi. Maj:ts disposition
för att användas till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets
nordligaste trakter bosatte finnar.
29 :o.
Lön åt en välls- »Sedan Eders Kongi. Magt* under den 12 december sistl. år enligt
hvad protokollet öfver jnstitiedepartementsärenden för nämnde dag utvisar
i nåder
ställning till Riksdagen skulle göras om uppförande på sundhetscollegii
stat af anslag till lön åt en rättskemist, får jag underdånigst hemställa,
att Eders Kong]. Maj:t täcktes för berörda ändamål af Riksdagen äska
ett årligt anslag af 4,500 rdr, motsvarande eu profe.ssorslön vid rikets
universitet; och torde Eders Kongi. Maj: t tillåta, att utdrag af om förmälda
protokoll ma såsom bilaga åtfölja den kongi. propositionen om
statsverkets tillstånd och behof.
Ö0: o.
Nya provincial- Sedan de af 1872 års riksdag anvisade medel till löner åt två nya
m,pr0vincialläkare blifvit af Eders Kongi. Maj:t under den 25 april 1873
i enlighet med sundhetskollegii hemställan disponerade, äro utaf de 48
nya pro vinc i a 1 läka r ebefattni ngar, som bemälda kollegium i sitt den 11
april 1859 afgifna underdåniga förslag till ordnande af den civila helsov
år den i riket ansett erforderliga, numera 38 sådana befattningar, för
hvilka tid efter annan al'' riksdagarne anslag beviljats, inrättade i orter,
der de funnits vara af behofvet mest påkallade. Till den föreslagna
regleringens genomförande skulle således ytterligare 10 provincialläkarelöner
erfordras. Rörande denna angelägenhet har kollegium i underdånig
skrifvelse den 24 si stlid no november anfört, att, då alltför många
41
Bil. N:o 7 a till Kongl. May.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
sådana löner icke lämpligen kunde under loppet af ett år disponeras,
men från åtskilliga landsorter, hvilka liade behof af tillökning i sin läkarepersonal,
såsom Vesterdalarno, Jönköpings och Blekinge län, till
kollegium inkommit framställningar i ämnet, jemte anmälan att förberedande
åtgärder börjat vidtagas till fullgörande af det för nya provincialläkarelöners
åtnjutande föreskrifna vilkoret angående anskaffande och
underhåll af lämplig bostad åt provincialläkaren, kollegium funnit sig
för denna gång kunna, med afseende på behofvet af medel till nya provincial
liikares anställande, inskränka sig till den underdåniga anhållan,
att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning
om anslags beviljande, under omförmälda vilkor, till aflöning åt två nya
provincialläkare, hvardera med årlig lön af 2,000 rdr.
I. anledning häraf får jag underdånigst tillstyrka, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes af Riksdagen äska anslag till löner åt ytterligare två provincialläkare,
med samma belopp, som förut blifvit i sådant afseende
beviljad t, nemligen 1,500 rdr för hvardera, eller tillsammans 3,000 rdr,
att ställas till Eders Kong]. Majfls disposition för provincialläkaretjensters
inrättande i de orter af riket, der de finnas mest behöfliga, under
enahanda vilkor, som vid de tillförene beviljade anslagen af dylik beskaffenhet
varit fästadt, eller att kommunerna i hvarje provincialläkaredistrikt
på egen bekostnad anskaffa och underhålla lämplig bostad åt
läkaren vid den för honom bestämda station.
31:o.
Vid 1867 års riksdag beviljades ett anslag af 1,000 rdr i ändamål
att på ordinarie stat uppföra två bland de då ännu återstående fyra extra
provincialläkarebefattningarna, hvilka voro med militärläkaretjenster
förenade. Sedan nämnda medel numera blifvit af Eders Kongl. Maj:t
anvisade för extraordinarie provincialläkaretjensternas i Kristinehamns
och Kisa distrikt förändring till ordinarie, erfordras för samtliga extra
provincialläkarebeställningarnas uppförande på ordinarie stat ytterligare
1,000 rdr, och jag får derföre, efter det sundhets-kollegium uti underdånig
skrifvelse den 24 sistlidne november gjort framställning i ämnet,
underdånigst tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta nådig proposition om anvisande af 1,000 rdr för att användas till
de två återstående extra provincialläkarebefattningarnas uppförande på
ordinarie stat, i den mån innehafvarne af dessa befattningar komma att
derifrån afgå eller lemna sina dermed förenade bataljonsläkare tjenstår,
6
Två extra provincialläkareIjensters
uppför
ande pa ordinarie
stat.
Tjenstgö ringspennin
gar ät
provincial lä ka re,
Veterinärinrättning
en i Skara.
42 Bil. N:o 7 a till Konyl. Maj:ts Nådiga Frop. N:o 1 om Statsverket 1874.
under förbehåll att invånarne i hvartdera distriktet på egen bekostnad
anskaffa och underhålla lämplig bostad åt läkaren vid den för honom
bestämda station.
32:o.
De medel, sammanlagclt 8,800 rdr, som vid 1859—1860 och 1862
—1863 samt 1872 årens riksdagar anvisades till så kallade tjenstgöringspenningar
åt provincialläkare, stationerade i sådana distrikt, der i anseende
till invånarnes fattigdom eller andra omständigheter läkaren icke
kunde genom enskild praktik förskaffa sig en tarflig utkomst, äro redan
för ändamålet i nåder disponerade. Då Eders Kongl. Maj:t täckts, såsom
jag i underdånighet tillstyrkt, af Riksdagen äska anslag till två
nya provincialläkaretjenster, och, för den händelse att en sådan framställning
varder af Riksdagen bifallen, tjenstgöringspenningar komma att
erfordras för distrikt, som synas böra företrädesvis blifva delaktiga af
omförmälda anslag, får jag, i öfverensstämmelse med hvad sundhetskollegium
uti underdånig skrifvelse den 24 sistlidne november jemväl
hemställt, underdånigst föreslå, att Eders Kongl. Maj:t behagade till
Riksdagen göra framställning om anvisande af ytterligare 1,000 rdrs
årligt anslag till så kallade tjenstgöringspenningar åt provincialläkare.
33:o.
Efter det Eders Kongl. Maj:t hos sist församlade Riksdag äskat,
att för utvidgning af veterinärinrättningen i Skara till fullständigt veterinärläroverk
anslag måtte beviljas i öfverensstämmelse med ett utaf
inrättningens direktion afgifvet förslag, men denna nådiga framställning
icke vunnit Riksdagens bifall, har direktionen i underdånig skrifvelse
den 14 sistlidne november anhållit, att då, till följd af Riksdagens utslag
å såväl berörda framställning som Eders Kongl. Maj:ts äfven aflåtna
proposition om anslag till nybyggnader vid veterinär-institutet i
Stockholm, det kunde befaras att landet inom kort tid skulle komma i
saknad af behöfligt antal veterinärer, derest förändrade förhållanden icke
snart inträdde, och då det syntes icke kunna bestridas att, med den
utveckling husdjursskötseln i allmänhet och boskapsskötseln i synnerhet
vunnit under senare åren, det måste för riket vara af största vigt
att tillgången på veterinärläkare motsvarade behofvet, hvilket dessutom
skulle ökas med hvarje år i samma mån som de djur, livilka inköptes
43
Bil, N:o 7 a iiU Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
eller uppföddes, egde ett nästan oupphörligt stigande penningevärde,
samt då veterinärinrättningen i Skara kunde anses vara såsom läroverk
desto mera gagnelig, som densamma genom sin belägenhet i landsorten
och förening med ett icke obetydligt jordbruk vore den enda i riket,
der ymnigare tillfällen erbjöde sig till praktisk sjukvård just bland
do djurslag, hvilka på landet vanligast och i största mängd förefunnes,
Eders Kongl. Maj:t, i betraktande häraf och enär inrättningen för närvarande
befunne sig i den brydsamma ställning, att hon utan eu snar
och genomgripande reorganisation sannolikt skulle gå för det allmänna
förlorad, måtte täckas å nyo upptaga frågan om denna läroanstalts utvidgning
i enlighet med förberörda förslag och till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af de för ändamålet
erforderliga medel, i afseende på hvilkas belopp likväl direktionen,
till följd af de under senare tid betydligt stegrade lefnadskostnaderna,
funnit sig böra föreslå en sådan ändring i den förut uppgjorda
lön ostaten, att högsta professorslönen bestämdes till 3,000 i stället för
2,500 rdr, och adjunktslönerna till 1,800 i stället för 1,500 rdr hvardera,
samt att ett särskildt arvode för instruktionssmeden upptogs till
1,000 rdr, hvaremot anslaget till ved, ljus m. m. minskats med 100 rdr;
varande derföre inrättningens årliga utgifter nu beräknade sålunda:
lön åt föreståndaren, som derjemte åtnjuter fri bostad ......... rdr 4,000.
» åt andre professorn under de första fem åren ................. » 3,000.
» åt tredje professorn under samma tid ................................ » 3,000.
» åt förste adjunkten .................................................................... » 1,800.
» åt andre adjunkten..............................................*...................... » 1,800.
till betjening....................................................................................... » (550.
arvode åt amanuensen....................................................................... » 1,000.
» åt instruktionssmeden ........................................................ » 1,000.
)> åt sekreteraren, kassören och bibliotekarien ............... » 300.
stipendier af 120 rdr åt hvardera af 15 elever ........................ » 1,800.
premier vid examina........................................................................... » 90.
skatter och onera................................................................................ » 125.
experimentkostnad och vetenskapliga rön.................................... » 150.
inköp af böcker..................................................................................... >'' 300.
byggnaders underhåll ...................................................................... » 200.
nybyggnadsfonden ............................................................................. » 75.
diverse: ved, ljus, lysolja, tryckningskostnad, branclstodsaf
gifter
och oförutsedda kostnader......................................... » 1,160.
rdr 20,450.
44
Bil. N:o 7 a till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874
Då inrättningens inkomster äro upptagna på följande sätt:
arrende för hemmanet Brogården, förslagsvis ......................
arrenden för jordar och tomter, förslagsvis............................
ränta å inrättningens fonder.....................................................
» å premiefonden ................................................................
arrende för Horshaga qvarn..................................................
)) för rusthåll et Forsen .....................................................
ränta å köpeskilling för sålda boställsgårdar .......................
inkomst af Brogårdens skogar ................................................
bidrag af föreståndaren till byggnadsfonden ........................
rdr
))
»
»
»
)>
»
)>
1,500.
1,000.
1,000.
90.
400.
150.
335.
300.
75.
4,100.
nuvarande statsanslag....................................................................
rdr 8,950.
så uppgingo belrofvet af ökad t ärligt statsbidrag till ............ )> 11,500.
i stället för det i förra förslaget uppförda beloppet 9,000 rdr; hvaremot
ingen förändring skulle ega rum i det förut uppgifna anslag, som vore
för en gång erforderligt, nemligen:
till uppförande af ny smedja..........................................................
» inventarier och verktyg för smedjan...................................
)> skoskjul och kolbod................................................................
för inredning af gamla smedjan till anatomiskt och patolö
rdr
»
»
8,000.
500.
500.
giskt museum
till inköp af undervisningsmateriel
450.
550.
tillsammans rdr 10,000.
I underdånig framställning rörande samma angelägenhet har Skaraborgs
läns landsting anfört: att bland de frågor, som för Skaraborgs
och angränsande län företrädesvis stode på dagordningen, vore den om
bevarandet af veterinärinrättningen i Skara, en nära 100-årig stiftelse
utaf professoren Hernqvist, som till denna inrättning skänkt nästan all
sin fasta och lösa egendom, representerande, enligt nu gällande taxerings-
och brandförsäkringsvärden, ett kapital af omkring 100,000 rdr;
att, sedan inrättningen från år 1774 till 1821 utgjort rikets enda veterinärläroverk,
bildades sistnämnda år ett sådant läroverk äfven i Stockholm,
emedan en enda dylik läroanstalt redan då ansågs otillräcklig;
att båda läroverken från år 1821 till 1856 hade en gemensam föreståndare,
hvilken under dessa 35 år var bosatt i hufvudstaden, och jemväl
ett gemensamt mål, nemligen bildandet af veterinärer och hofslagare
samt meddelandet af vård eller råd för sjuka kreatur; att, då likväl
efter föreståndarens afflyttning till Stockholm eleverna vid veterinärin
-
45
Bil. N:o 7 a till Kong!,, MajMs Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
rättningen i Skara nödsakades att i hufvudstaden begagna hans undervisning
och derstädes aflägga examen, förlorade inrättningen genom
denna på en ren tillfällighet beroende omständighet sin rätt att utexaminera
veterinärläkare, men bibehöll dock skyldigheten att meddela undervisning
i veterinärkunskapens alla delar, hvilken skyldighet ännu
fortfar, under det att, enligt nu gällande stadgan den, veterinärläkareoxamen
får afl äggas endast vid institutet i Stockholm; att, oaktadt
den sålunda uppkomna obestämdheten i afseende på inrättningens plan
och ändamål, densamma dock både såsom läroverk och sjukvårdsanstalt
fortsatt sin gagnande verksamhet, och att de derifrån efter en fyraårig
lärokurs utgångne elever med lätthet vunnit anställning i enskildes tjenst
och några älven i det allmännas, men att, då desse veterinärers ställning,
i jemförelse med deras vid institutet i Stockholm utexaminerade
vederlikars, måste på grund af ofvanberörda omständighet blifva svår
och ohållbar, detta haft till naturlig följd, att tilloppet af nya elever i
de afgångnes ställe vid veterinärinrättningen i Skara så aftagit, att inrättningens
bestånd såsom läroverk voro allvarsamt hotadt; att fördenskull
inrättningen syntes böra antingen ordnas till ett fullständigt
veterinärläroverk i förening med lasarett och klinik för sjuka djur, eller
helt och hållet upphöra, i hvilket senare fall Hernqvistska donationen
dock skulle för det allmänna gå förlorad, emedan donna donation
icke vore afsedd för inrättningens ordnande till en hofslagareskola eller
en undervisningsanstalt endast för bildande af hofbeslagssmeder,
hvartill också tilloppet af hästar befunnes alltför ringa; att, hvad beträffar
den på senaste tiden uttalade åsigt, att i vårt land endast ett veterinärläroverk
borde underhållas, man härvid kunde anmärka, hurusom
veterinärinstitutet i Stockholm och veterinärinrättningen i Skara utöfvade
sin verksamhet under så olika förhållanden, att den ena anstalten
icke syntes kunna ersätta den andra, hvaremot bådas bibehållande och
ordnande till likställighet torde bäst tillgodose veterinärkonstens och
veterinärläkarebildningens interessen; samt att, då inrättningen i Skara
till större delen vore en gåfva till staten och för dess reorganisation
till ett fullständigt läroverk erfordrades blott ett ringa anslag, de hinder,
som i ekonomiskt afseende kunde möta för en sådan åtgärd, vore
jemförelsevis obetydliga; hemställande landstinget att, i anseende till
kreatursskötselns stora vigt för riket och i betraktande af den högst
betydande nationalegendom, som de s. k. husdjuren utgöra, samt då
Skara veterinärinrättning numera vore, särskildt för Skaraborgs län, nästan
oumbärlig, Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra förnyad
framställning om denna inrättnings ordnande till ett fullständigt veteri
-
46
Bil. N:o 7 a till Kanyl. Maj.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
närläroverk och om erforderligt anslag härtill, hvarigenom den dyrbara
Hernqvistska donationen blefve för framtiden åt det allmänna bevarad.
Slutligen hafva jemväl 55 ledamöter af Elfsborgs läns landsting i
underdånigst ingifven skrift anhållit, att, enär uti Skaraborgs och angränsande
län tillgången på kreatur voro ovanligt rik och till följd derå!
Skara veterinärinrättnings upprätthållande vore för orten ett oafvisligt
behof, Eders Kongl. Maj:t matte för Riksdagen framlägga förslag derom,
att inrättningen blefve i afseende på undervisningen likstäld med
veterinärinstitutet i hufvudstaden.
Då genom do senast anbelalda föreskrifterna rörande veterinärundervisningens
ordnande det gjorts omöjligt lör veterinärinrättningen i
Skara att med samma lärarekrafter, som förut, tillgodose de ansenligt
höjda fordringarna på elevernas utbildning, och då den ifrågasatta förvandlingen
af denna inrättning till eu liofslagareskola synes mig innebära
en åtgärd, som står i strid med de testamentariska bestämmelser,
enligt livilka staten oger dispositionsrätt öfver den Hernqvistska donationen,
så torde endast kunna sättas i fråga, om veterinärinrättningen i
Skara bör såsom ett verkligt läroverk för veterinärers bildande fortfara
eller såsom sådant upphöra. Enär för tillstyrkande af detta senare alternativ
jag saknar hvarje annan grund, än den i jemförelse med det
dermed åsyftade gagnet obetydligt ökade kostnaden, hemställer jag på
skäl, som för bifall till den begärda utvidgningen af veterinärinrättningen
i Skara redan en gång tillförene blifvit af mig audragna och som
torde hafva icke obetydligt vunnit i styrka utaf hvad som i de ofvan
omförmälda skrifvelserna blifvit anfördt, det täcktes Eders Kongl. Maj:t
af Riksdagen begära anslag för utvidgning af veterinärinrättningen i
Skara till ett fullständigt veterinärläroverk. Då likväl direktionen med
särskildt afseende fästadt å de stegrade prisförhållandena begärt löner
för tre af lärarne till högre belopp än som upptogs i den vid sistlidne
riksdag af Eders Kongl. Maj:t föreslagna lönestat, men den löneförbättring,
som af sådan anledning kan vara af behofvet påkallad, icke för
närvarande bör för dessa lärare mer än för deras vederlikar på ordinarie
stat uppföras, torde det anslag, som för ändamålet skulle erfordras,
böra stanna vid de år 1873 beräknade belopp, med tillägg af
1.000 rdr såsom aflöning åt en instruktionssmed. Jag tillstyrker derföre
underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade för ifrågavarande
ändamål af Riksdagen äska deds ett extra anslag af 10,000 rdr för år
1875 till bekostande af förut uppgöda byggnadsarbeten samt inköp af
inventarier och undervisningsmateriel, och dels ett årligt anslag af
10.000 rdr såsom bidrag till denna läroanstalts nya utgiftsstat, äfven -
47
Bil. A:o / a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
som föreslå Riksdagen att medgifva, att blifvande innehafvare af de två
professorstjenster, med hvilka föreståndarebefattningen icke förenas, ega
att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring i nämnda egenskap åtnjuta
förhöjning i lönen med 500 rdr och efter ytterligare fem års lika vitsordad
tjenstgöring enahanda lönetillskott intill 3,500 rdr. Derförutan
och enär inkomsterna af de till veterinärinrättningen upplåtna jordegendomar,
hvilkas utarrendering direktionen föreslagit, skulle kunna uppgå
till högre belopp än nu beräknats, hemställer jag i underdånighet, att
dessa egendomar måtte varda utarrenderade på sätt och i den ordning,
som om utarrendering af kronans jord är gällande, och att öfverskottet
utöfver den nu uppskattade arrendeinkomsten skall till statsverket ingå.
34:o.
Till skyddskoppympningens befrämjande utgår sedan början af år
1855 af statsmedel ett belopp af 3,600 rdr, hvartill kommer, enligt kongl.
bref vet den 9 december 1812, räntan å det genom kollektör då samlade
och under sundhets-kollegii förvaltning stälda kapital, utgörande 3,750
rclr. Åt sålunda tillgängliga medel, hvilka, så länge sistnämnda kapital,
såsom hittills kunnat ske, förräntas med sex procent, uppgå till 3,825
rdr årligen, utgå enligt en genom kongl. brefvet den 8 februari 1855
bestämd fördelning arvoden till föreståndarne vid vaccindepoterne, belöningar
åt vaccinatörer, tillfälliga understöd åt i behof varande ålderstigne
vaccinatörer o. s. v. Dessutom skola, enligt kongl. reglementet
föi‘ skyddskoppy m pningen i riket, af samma medel bestridas utgifter
föi läkares resor till kontrollerande af vaccinationens handhafvande och
lor tryckning af anvisningar, instruktioner, blanketter m. m.
Enligt hvad sundhets-kollegium i underdånigt memorial den 24 november
1873 anmält, har under de senare åren visat sig, att de för dessa
utgifters bestridande anslagna medel varit otillräckliga. Kostnaden för
läkares vaccinationsresor hade mast inskränkas eller, då resorna ansetts
oundgängligen nödvändiga, bestridas af medicinalfonden. Detta hade under
ar 1872 skett till belopp af 879 rdr 37 öre och under år 1873 till
belopp af 1,475 rdr 75 öre. Med Eders Kongl. Maj:ts tillåtelse hade under
ar 1873 för tryckning af en ny och förbättrad upplaga af handboken för
vaccinatörer af sundhets-kollegii expensmedel utgifvits ett belopp af 868
rdr 75 öre, hvartill vaccinationsmedlen ej lemna! tillgång. Åtskilliga nya
vaccindepoter behof de inrättas, och de till nuvarande depotföreståndarne
utgående arvoden af 100, 150 och 200 rdr höjas, på det att skälig ersätt
-
Vaccinationens
befrämjande.
48
Vetenskaps
akademien.
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådija Prof. N:o 1 om Statsverket 1874-,
ning- för arbete och uppoffring af tid måtte kunna åt depotföreståndarne
beredas. Och då dessutom, ehuru vaccinatörers anställande och aflönande
med fullt skäl vore öfverlemnadt åt kommunerna, _ det torde blifva
nödigt att öka de till vaccinaturerna i flere af rikets fattigare, vidsträcktare
och glest befolkade socknar utgående belöningar, om dessa vaccinatörer
skulle kunna med framgång verka i sitt kall, har sundhets-kollegium
hemställt, att hos Riksdagen måtte äskas förhöjning af det till
vaccinationens befrämjande af statsmedel utgående ärliga anslag från
3,600 till 7,500 rdr, eller med 3,900 rdr.
För att visa huru den begärda anslagsförhöjningen skulle användas,
har sundhets-kollegium, under erinran att de höga tryckningskostnaderna
icke årligen behöfdc utgå, och att läkares vaccinationsiesoi
kunde inskränkas, om kollegium sattes i tillfälle att med något större
belöningar uppmuntra vaccinatörerna i rikets nordligaste delar, der dylika
resor eljest vore af behofvet mest pakallade, förslagsvis uppställt
följande beräkning:
förhöjning af 5 depotföreståndares arvode från 200 till 300
rdr med.............................................................................._.......•••• r''^r
förhöjning af 3 depotföreståndares arvode från 150 till 200 ®
; ), 4 » » )» 100 » 200 »
inrättande af 5 nya depoter å 200 ............................................. ®
förhöjning i anslaget till belöningar ............................................. ^
anslag till resor, tryckningskostnad m. m......
500.
150.
400.
1,000.
1,200.
650.
tillsammans rdr 3,900.
I betraktande af det för det allmänna synnerligen vigtiga ändamål,
till hvilket ifrågavarande medel skulle användas, och då sundhets-kollegium
synes mig hafva pa ett tillfredsställande sätt adagalagt behofvet
af ökadt anslag för samma ändamål, tillstyrker jag underdånigst, att
Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen göra framställning om höjande
af det till vaccinationens befrämjande å riksstaten uppförda anslag
med 3,900 rdr.
35:o.
I berättelsen öfver den år 1872 verkstälda granskning af statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1870 hafva Riksdagens
revisorer, med förmälan att af de s. k. manufakturmedlen på grund af
särskilda kongl. bref utginge dels för vård och tillsyn af två på allmän
bekostnad från Munchen införskrifna delnings-instrument 1,050 ldi,
49
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
dels till instrumentmakeriernas understöd 500 rdr, föreslagit, att då förstnämnda
anslag uppbures af vetenskaps-akademiens fysiker, ifrågavarande
instrument måtte såsom inventarium öfverlemnas till vetenskaps-akademien,
för att genom dess försorg vederbörande tillhandahållas, och det
anslag, som för sådant ändamål kunde finnas erforderligt, anvisas medelst
motsvarande förhöjning i vetenskaps-akademiens å riksstaten uppförda
årliga anslag, samt att sistberörda belopp, hvilket jemväl blifvit
stäldt till vetenskaps-akademiens förfogande, måtte, derest det fortfarande
kunde anses erforderligt, på akademiens stat uppföras, hvarefter
utbetalning af dessa belopp från manufakturmedlen borde upphöra.
I underdånig skrifvelse den 19 april 1873 har Riksdagen anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga revisorernas berörda förslag i nådigt
öfvervägande samt derefter till Riksdagen göra de framställningar
i ämnet, hvartill Eders Kongl. Maj:t kunde finna omständigheterna föranleda.
Sedan vetenskaps-akademien lemnats tillfälle att öfver Riksdagens
framställning sig yttra, har dels af detta yttrande, dels af öfriga handlingar
inliemtats angående först!)erörda anslag: att sedan den person,
som jemlik t kongl. brefvet den 7 november 1829 mot årligt arvode af
400 rdr banko och hushyreersättning af 300 rdr banko ombesörjt värden
och användandet af ifrågavarande två delningsinstrument, ett för
räta linier och ett för cirkelbågar, med döden afgått, samt vetenskapsakademien
hemställt att, enär instrumenten, utan att egentligen vara för
dagligt bruk i en instrumentmakare-verkstad nödvändiga, likväl utgjorde
ett hufvudsakligt vilkor för det finare instrumentmakeriets utöfning, och
det med deras inköpande afsedda ändamål fullständigast kunde ernås,
om desamma så uppstäldes, att de under nödiga kontroller kunde blifva
tillgängliga för hvar och en inom hufvudstaden bosatt instrumentmakare,
som egde den för deras användande erforderliga skicklighet, ifrågavarande
instrument måtte få öfverlemnas till vetenskaps-akademiens fysiker,
som skulle, mot åtnjutande af de beviljade hyres- och arvodesbeloppen,
vårda instrumenten och hålla dem hufvudstadens skickligare instrumentmakare
till banda, så har Kongl. Maj:t den 3 november 1857
medgifvit, att vården och tillsynen å ifrågavarande delningsinstrument
finge af vetenskaps-akademiens fysiker öfvertagas, samt denne derför
tillgodonjuta det belopp af tillsammans 700 rdr banko, som genom
kongl. brefvet den 7 november 1829 för ändamålet anvisats å anslaget
till manufakturernas befrämjande, mot skyldighet för bemälde fysiker
att anskaffa en för instrumentens uppställning passande lokal, samt att
hålla dem tillgängliga för dem, hvilka kunde vilja under hans ledning
7
50
Bil. N:o 1 a till Kongl. Maj:ts Nådiga JProp. N:o 1 om Statsverket 1874.
sig af desamma begagna; att instrumenten numera äro uppställa i en
vetenskaps-akademien tillhörig lokal, i följd hvaraf någon hyra för deras
förvarande icke vidare erlägges, men att vetenskaps-akademien det
oaktadt, under förklaring att instrumenten fortfarande vore i fullkomligt
användbart skick och alltsomoftast anlitades, hemställt, att ifrågavarande
anslag, som borde anses såsom ett, särdeles under nuvarande förhållanden
väl behöflig!, bidrag till fysikerns aflöning, måtte fortfarande utgå
med oförändrad! belopp, eller ock ett motsvarande anslag under annan
titel varda för ändamålet beviljadt, hvarjemte akademien förklarat hinder
ej möta för delningsinstrumentens öfverlemnande såsom inventarium
till akademien för att genom hennes fysiker vårdas och allmänheten
tillhandahållas.
Beträffande anslaget till instrumentmakeriernas understödjande, 500
rdr, har vetenskaps-akademien anfört, att detsamma förskrefve sig från
en tid, då en alltmer vidgad vetenskaplig verksamhet medförde behof
af mer fulländade instrument till fysiskt, astronomiskt och geodetiskt
bruk, under det att do inhemska verkstäderna icke voro i besittning af
de för tillverkning af dylika instrument erforderliga dyrbara apparater,
hvarföre det ansågs nödvändigt, bland annat för att undvika den högre
kostnad, som införskrifningen af sådana instrument från utrikes ort medförde,
att genom något penningebidrag understödja de skickligaste inhemska
instrumentmakarne i deras bemödanden att, då så erfordrades,
kunna på ett tillfredsställande sätt utföra arbeten af nyssnämnda slag.
Af denna anledning hade ifrågavarande medel genom kongl. brefven
den 27 april 1750 och den 31 maj 17(58 blifvit stälda till vetenskapsakademiens
förfogande för att tilldelas den eller de instrumentmakare,
åt hvilkas insigt och yrkesskicklighet fullständigare instruments förfärdigande,
reparationer eller ändringar företrädesvis kunnat anförtros.
Akademien, som trott sig kunna vitsorda, att anslaget fortfarande vore
för ändamålet behöflig!, har i underdånighet tillstyrkt, att detsamma
måtte få framgent för enahanda ändamål utgå.
Då genom hvad vetenskaps-akademien sålunda anfört behofvet af
sistberörda anslag synes vara ådagalagdt, samt det till delningsinstrumentens
vård anslagna belopp kan anses vara inbegripet under nuvarande
fysikerns löneförmåner, får jag underdånigst hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t, med godkännande af Riksdagens framställning, att anslag
för ifrågavarande ändamål måtte upphöra att utgå af manufakturmedlen,
täcktes föreslå Riksdagen att i stället å vetenskaps-akademiens stat uppföra
dels 500 rdr till instrumentmakeriernas understöd, dels 1,050 rdr
såsom arvode åt akademiens fysiker, mot skyldighet för honom att hålla
51
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
ifrågavarande delningsinstrument tillgängliga för dem, livilka kunna vilja
under hans ledning sig af desamma begagna; äfvensom att Eders Kongl.
Maj:t,, jemte förordnande att delningsinstrumenten skola öfverlemnas såsom
inventarium åt vetenskapsakademien, täcktes anbefalla akademien
att vid nuvarande fysikers afgång från denna befattning inkomma med
underdånigt utlåtande, huruvida särskildt anslag för instrumentens vårdande
fortfarande må vara erforderligt.
86:o.
Då de hos vitterhets- historie- och antiqvitets-akademien anställde uneföruutring
två amanuenser hafva sina lönevilkor så bestämda, att de uppbära dels
fast lön på akademiens ordinarie stat, dels arvode af de åt akademien hets- Mstoneanvisade
extra anslag till vetenskapligt bildade biträden m. m., har
akademien i underdånig skrifvelse den 5 november 1873 anhållit bland
annat att desse tjenstemäns löner till sitt hela belopp måtte på ordinarie
stat uppföras. Ehuru önskvärd en dylik åtgärd i och för sig
kunde vara, anser jag dock densamma för närvarande ej böra vidtagas
annorledes än i sammanhang med definitiv reglering af andra, med de
ifrågavarande jemförlige tjenstemäns löneförmåner. Deremot och då
Eders Kongl. Ma:jt funnit lönerna för de vid statens embetsverk i
Stockholm tjenstgörande vaktmästare redan nu kunna för den närmaste
framtiden ordnas och bestämmas, finner jag hinder ej möta att tillstyrka
en dylik af akademien nu jemväl föreslagen åtgärd beträffande
de vid akademien och statens historiska museum anstälde vaktbetjente
med daglig sysselsättning. Dessa äro för närvarande två; den ene,
hvars lön är uppförd å ordinarie stat med 500 rdr, har daglig tjenstgöringsskyldighot
hos akademien, och den andre, till hvilken» aflöning
utgå endast 100 rdr af det ordinarie anslaget samt såsom arvode 400
rdr af extra anslaget till biträden och vaktbetjening, bestrider don dagliga
uppassningen i tjenstemännens arbetslokaler vid statens historiska
museum och kongl. myntkabinettet m. m. Akademien liar hemställt,
att åt hvarje af desse vaktmästare måtte beredas lön på ordinarie stat
till belopp af 600 rdr, hvarjemte akademien, som till godtgörelse åt
de extra vaktbetjente, hvilka tjenstgöra vid de två dagar i veckan anordnade
förevisningarna i statens historiska museum, af extra anslaget
till biträden och vaktbetjening disponerar 1,300 rdr, anmält behof att
för samma ändamål använda ytterligare 400 rdr, hvarigenom akademien
komme i tillfälle att ersätta dessa vaktbetjente-med två rdr för
52 Bil. N:o 7 u till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
hvarje tjenstgöringsdag, äfvensom att till 5 rdr höja det dagtraktamente
åt samma vaktbetjentes förman, som nu utgår med. 4 rdr.
I anledning af hvad akademien sålunda hemställt, tillstyrker jag,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för höjande af
förstnämnde två vaktmästares löner till det af akademien föreslagna
belopp, 600 rdr för hvardera, samt begge lönernas uppförande i deras
helhet på ordinarie stat, bevilja ett ärligt anslag af 600 rdr, äfvensom
medgifva, att samma belopp måtte anvisas att utgå jemväl för år 1874.
Derest denna begäran bifallos, blefve de 400 rdr, som nu till den ene
vaktmästarens aflöning utgå af extra medel, tillgängliga att användas
till den vid förevisningarna tjenstgörande extra vaktbetjeningens aflöning,
och särskildt anslag för detta ändamål följaktligen obehöflig!
37:o.
Akademiens för Å akademiens för de fria konsterna stat finnas uppförda två vakt
Zlnavåkt
mästarelöner, den ena å 600 och den andra å 400 rdr. För höjande
Shw»h,g. af sistnämnda lön till enahanda belopp som den förra har Kongl. Maj:t
medgifvit, att då den behållning, som kunde uppkomma å anslaget till
qvinnoafdelningen vid akademiens skola, sådant medgåfve, 200 rdr af
samma behållning finge tilldelas den lägst aflönade af vaktmästarne.
Då det emellertid torde vara af behofvet påkalladt, att desse strängt
sysselsatte vaktmästare i afseende på löneförmåner ställas lika med de
vid andra statens verk och inrättningar i Stockholm anställde, får jag
i enlighet med akademiens hemställan tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes, för att bereda tillfälle att höja akademiens vaktbetjentes löner
till 750 och 650 rdr, af Riksdagen äska en tillökning i akademiens anslag
med 400 rdr, samt att detta belopp tillika måtte anvisas att utgå
äfven för år 1874.
I öfrigt erfordras i akademiens stat ingen annan ändring än att, i
följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut i afseende på öfverflyttande
af anslaget till inköp af svenska, norska och danska konstnärers arbeten
till nationalmusei stat, samma anslag, 9,000 rdr, komme att från
akademiens stat utgå.
38:o.
Löneförbättring På ofvan under 3:o anförda grunder hemställer jag, att Eders
,n Kongl. Maj:t måtte, i enlighet med musikaliska akademiens underdå
r"“%iga
framställning, föreslå Riksdagen, att anslaget till akademien måtte
53
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
förhöjas med 250 rdr, på det att aflöningen till akademiens ende vaktbetjent,
hvilken aflöning nu utgår med 500 rdr, måtte kunna ökas till
750 rdr, äfvensom att ett särskildt anslag af 250 rdr måtte för samma
ändamål anvisas för år 1874.
39:o.
I följd af Eders Kongl. Maj:t förut denna dag på chefens för fi- semftmeriasanansdepartementet
föredragning fattade beslut om öfverflyttande från reUet*j*d<’~
sjunde hufvudtiteln af de anslag, som enligt gällande förordning om
kortstämplingsafgiften utgå till vissa fromma stiftelser, hemställer jag
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja anslaget till
serafimerlasarettets underhåll med 1,500 rdr.
40:o.
Af samma anledning, som i föregående 39:o förmäles, tillstyrker Allmänna bamjag
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, TsZnZT’1
''att ett belopp motsvarande allmänna barnhusinrättningens i Stockholm
andel i kortstämplingsafgiften, eller 27,000 rdr, måtte läggas till barnhusinrättningens
på ordinarie stat nu uppförda anslag.
41:o.
På do i 39:o anförda grunder hemställer jag underdånigst om nå- Fnmurarciar»-dig framställning till Riksdagen, att anslaget till frimurarebarnhuset
måtte höjas med 1,500 rdr.
42:o.
I följd af fattade beslut om afskrifning af mjöl- och sågqvarnsräntor
erfordras, enligt hvad statskontoret i sin den 10 december 1873
afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning anmält, ersättning
för sådan, Wessige församlings kyrka anslagen ränta 20 U
smör. Denna ränta, förvandlad dels i penningar........................... — 21
och dels i spanmål, 4 kubikfot 2 kannor, hälften råg och hälften
korn, med förslagsvärde efter 2 rdr 10 öre kubikfoten af 8: 82
Ersättning till
Wessige kyrka
för af skrifven
indelt qvarnränta.
utgör således tillsammans rdr 9: 03;
54
Öfriga ordinarie
anslag.
Lönetillägg dt
embets- och
tjensteman.
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
och bör i följd häraf åttonde hufvudtitelns anslag till kyrkors underhäll
uti detta anslags kolumn för indolt ränta och ersättning för indragna
räntor minskas med sistberörda belopp, 9 rdr 3 öre, men i
stället penningeanslaget ökas med 21 öre, samt den oindelta spanmålen
med 4 kubikfot 2 kannor och ett förslagsvärde af 8 rdr 82 öre.
43:o.
Beträffande do i innevarande års riksstat under åttonde hufvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, hvilka icke nu blifvit särskildt omförmälda,
har jag icke anledning att föreslå annan förändring, än att,
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser in. rn. minskas från 45,180 rdr G2 öre till 45,136
rdr 62 öre eller med 44 rdr.
44:o.
Sedan Eders Kongl. Maj:t täckts besluta att hos Riksdagen göra
framställning om en efter nuvarande prisförhållanden lämpad definitiv
lönereglering för elementarlärarne samt lärarne vid seminarium för bildande
af lärarinnor, vid pedagogier och vid folkskolelärareseminarier,
återstår det att för de öfrige till departementet hörande embets- och
tjensteman, hvilkas aflöning icke bort slutligen bestämmas utan föregående
närmare utredning, föreslå de belopp, hvilka, jemlik! de af Eders
Kongl. Maj:t enligt protokollet öfver finansärenclon den 19 december
1873 godkända grunder böra utgå såsom tillfälligt lönetillägg för innevarande
och nästkommande år.
Dä Eders Kongl. Maj:t medgifvit, att på grund af särskilda förhållanden
afvikelse må ega rum från den allmänna regeln, att för hvarje
penningelön eller arvode skulle under dessa år anvisas ett dyrtids-tillägg
b vartdera året af 30 procent, torde jag till en början få erinra derom,
att anledning till sådan afvikelse förefinnes med afseende på två af de
under ecklesiastikdepartementet lydande tjenstemannaklasser, nemligen
domkapitlens tjensteman och universitetslärarne.
En allmän förhöjning af hvarje lön med samma procent förutsätter,
derest den skall leda till åsyftadt resultat, att de redan befintliga löner,
hvilka vid beräkningen skola läggas till grund, äro någorlunda jemnt afvägda
mot hvarandra med afseende på mängden och beskaffenheten af de
55
Bil. N:o 7 a till Iiongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
med hvarje tjenst förenade göromål. Detta är ingalunda fallet med do löner,
livilka tillkomma domkapitlens tjensteman. En samtidig reglering af
desse tjenstemäns. löneinkomster, hvilka endast till en del utgå från statsverket,
men i öfrigt bestå af sportler, bidrag från presterskapet inom stiftcii
m. m., bär icke egt rum. Enligt de från domkapitlen inkomna uppgifter
angående konsistorii-notariernas och amanuensernas löneinkomster,
vexla dessa för de förra från 2,000 till öfver 6,000 rdr, samt för de
senare från 500 rdr till 2,000, och detta ingalunda alltid så, att tjenstemännen
inom de mest befolkade och följaktligen mest besvärliga stiften
äro de bäst aflönade. Huru föga tillfredsställande resultatet skulle blifva
af en allmän förhöjning med 30 procent, kan man finna deraf, att domkapitlen
i sina utlåtanden angående löneförbättring åt desse tjenstemän
föreslagit förhöjningar vexlande mellan 16 och 150 procent, hvartill
kommer att eu lön ansetts tillräcklig i dess nuvarande skick. Det torde
derföre vara nödigt, att om ock den summa, hvilken bör såsom lönetillägg
åt konsistorii-notarier och amanuenser begäras, beräknas till 30
procent å beloppet af samtliga från statsverket utgående kontanta bidragtill
desse tjenstemäns aflöning, Eders Kongl. Maj:t dock förbehåller sig
rätt att efter omständigheterna fördela det gifna anslaget mellan de
särskilde löntagarne på det sätt som bäst motsvarar det med lönetillägget
åsyftade ändamål.
I någon man likartad! är förhållandet med visse universitetslärares
löner. Normalbeloppet för dessa är visserligen i senare tider bestämdt
till 4,500 . rdr för professorer och 2,000 eller 2,500 rdr för adjunkter,
men i följd .deraf, att en del lärare njuta afkomst af prebendepastorat
eller af enskilda donationer, hvilka fästats vid vissa lärostolar, och andras
löner,, såsom fallet är med flertalet professorer i Lund, till största delen
utgå i spanmål, uppgå desse lärares löner för det närvarande till högre
belopp än normallönen. Med afseende härå har för förste teologie professorn
i Upsala, samt! i ge teologie professorer och adjunkter i Lund
samt skytteanske . professorn i Upsala löneförbättring icke blifvit föreslagen
och bör icke heller utgå, Beträffande åter ofrige lärare och
tjenstemän vid universiteten är den, hvilken, i följd deraf att han åtnjuter
spanmål slön eller af annan anledning, innehar jemförelsevis högre
löneinkomster, icke i behof al samma lönetillägg som den, hvilkens lön
utgår i penningar till ett under i öfrigt stegrade prisförhållanden oförändrad!
belopp. Då emellertid universitetens samtlige lärare och tjenstemän
äro så aflönade, att lönetillägg icke för någon af dem bör komma
i. fråga till högre belopp än 30 procent, och följaktligen det afdrag, som
för de bättre aflönade kan ske å den bestämda procenten, icke behöfver
56
Bil. N:o 7 a till Kongl. Majits Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
användas till höjande af de öfriges lönetillägg utöfver samma procent,
synes det statsanslag, som erfordras, kunna sättas något lägre än till
30 procent af de löners sammanlagda belopp, å hvilka tillägg tarfvas.
Att med fullkomlig noggrannhet beräkna don minskning i det eljest
erforderliga statsanslaget, som vore en följd af dessa förhållanden, skulle
förutsätta bland annat en utredning af de särskilda spanmålslönernas
värde i penningar såväl för innevarande år som för år 1875, en utredning
som af lätt insedda orsaker ej nu kan åstadkommas. Likväl
torde man kunna antagas komma beloppet af det statsbidrag, som är
af behofvet påkalladt, temligen nära, om man, efter att hafva beräknat
30 procent å de löner, för hvilka förbättring skulle utgå, hvarje
lön beräknad till det normala beloppet, minskar den summa, som sålunda
för begge universiteten tillsammans uppkommer, med 20,000 rdr.
Återstoden borde ställas till Eders Kongl. Maj:t disposition för att,
efter pröfning af förhållandena i hvarje särskild! fall, användas till lönetillägg
åt universitetens ifrågavarande lärare och tjenstemän, med
vilkor att icke någon i lönetillägg undfår mer än 30 procent af lönen,
beräknad för professorer till 4,500 rdr, för adjunkter till 2,000 och 2,500
rdr samt för öfrige tjenstemän till det i staten upptagna belopp.
För tjenstemän vid allmänna institutet för döfstumma och blinda
äfvensom för lärarne vid farmaceutiska institutet, med undantag af laboratorn
och amanuensen, har någon löneförbättring icke blifvit begärd,
och för länsveterinärerna torde sådan icke böra ifrågakomma, då deras
löner enligt senaste riksdags beslut höjdes från 500 till 1,000 rdr.
Till serafimerordensgillets tjenstemän samt läkare och sysslomän vid
hospitalen utgår aflöningen icke direkt från statskassan utan från hospitalsfonden,
till hvilken staten lemnar årligt bidrag. Då den löneförbättring
som kan anses erforderlig för desse tjenstemän, torde böra i
likhet med sjelfva lönerna utgå från hospitalsfonden, utbeder jag mig
att framdeles i sammanhang med frågan om bidrag till denna fonds
förstärkning få för Eders Kongl. Maj:t anmäla det behof af förbättring
å.de från fonden utgående löner, som möjligen må kunna förefinnas.
För utredning af de löners belopp, å hvilka lönetillägg bör beräknas,
samt af det anslag, som för beredande af tillgång till löneförbättringen
erfordras, har inom departementet blifvit upprättad följande
öfversigt:
57
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.
Departements-chefen, lön 17,000 rdr,
deraf förhöjning beräknas å............
Lönebelopp hvarå
förhöjningen beräknas.
Föreslagen förhöjning
30 %.
5,000 1,500
Riksarkivet:
riksarkivarien............................................ 5,000
2 aktuarie]'' å 3,500 ................................. 7,000
2 förste amanuenser ä 1,800 .............. 3,600
1 andre amanuens.................................... 1,000
1 föreslagen ny d:o............................... 1,000 17,600
Kongl. biblioteket:
bibliotekarien ........................................... 5,000
vice bibliotekarien.................................. 3,500
2 förste amanuenser a 1,800 ............... 3,600
1 andre amanuens................................ 1,500
13,600
Nationalmuseum:
intendenten ................................................ 2,500
2 amanuenser å 1,500 ........................... 3,000 5,500
Domkapitlens tjensteman:
af statsmedel utgående anslag .........
18,580
5,280
4,080
1,650
5,574
Universitetet i Upsala:
31 professorer å 4,500 ............................ 139,500
19 adjunkter å 2,500 ............................ 47,500
6 '' d:o å 2,000 .............................. 12,000
1 lärare i psychiatri............................... 1,500
bibliotekarie............................................. 4,500
vice bibliotekarie....................................... 3,000
3 amanuenser tillhopa ........................... 3,500
konservator vid zoologiska museum 1,500
örtagårdsmästare....................................... 1,800
direktor musices ....................................... 1,800
sekreterare ............................................. 3,500
4*5*
8
58
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
notarie.........
räntmästare
kamererare.
Lönebelopp hvarå
förhöjningen beräknas.
2,000
4,500
3,000 229,600
Föreslagen förhöjning
30 %.
68,880
Universitetet i Lund:
24 professor å 4,500 ................. |
............. 108,000 |
12 adjunkter å 2,500 .............. |
............. 30,000 |
9 d:o ä 2,000 ................. |
............. 18,000 |
sekreterare.................................... |
........... 3,000 |
amanuens......................................... |
.............. 500 |
räntmästare .................................. |
............ 4,500 |
kamererare.................................... |
.............. 2,000 |
bibliotekarie.................................. |
.......... 4,500 |
vice bibliotekarie....................... |
.............. 2,500 |
2 amanuenser tillhopa ............. |
............. 2,500 |
1 konservator.............................. |
........... 1,200 |
1 kapellmästare......................... |
............. 1,000 |
177,700
53,310
Carolinska medicokirurgiska institutet:
3 professorer ä 4,500............................. 13,500
2 (1:o ä 4,200.............................. 8,400
3 d:o å 4,000.............................. 12,000
4 e. o. professorer och 4 adjunkter
å 2,500 ....................................''............. 20,000
3 adjunkter ä 2,000................................. 6,000
bibliotekarie och sekreterare m. m. 1,500
61,400
18,420
(rt/mna etiska cent redinstitutet:
2 öfverlärare å 4,000
1 d:o å 3,000
3 lärare tillhopa ........
2 lärarinnor .................
sekreterare .....................
8,000
3.000
6.000
1,800
750 19,550
5,865
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:u 1 om Statsverket 1874. 55
Lönebelopp hvarå
förhöjningen beräknas.
Föreslagen förhöj
ning 30 %.
Sundhetskollegium:
ordförande, lön 8,000,
ning beräknas å.........
2 medicinalråd å 5,000
2 d:o å 4,500
rättskemist (föreslagen)
sekreterare, kamererare
man å 3,500 ...............
aktuarie och registrator
notarie.................................
3 kanslister å 1,000 ......
deraf förhöj
5,
000
....................... 10,000
........................ 9,000
........................ 4,500
och ombuds
.
...................... 10,500
........................ 2,500
....................... 2,200
...................... 3,000
46,700 14,010
Provincialläkare :
27 å 2,000 ................................................ 54,000
108 å 1,500 ............................................... 162,000
4 nya föreslagna å 1,500 .................... 6,000 222,000 66,600
Farmaceutiska institutet:
1 laborator............................................. 1,500
amanuens ..................................... 400 1,900 570
Undervisningsanstalter för barmnorskor:
i Stockholm med aflöningsstat af tillsammans.
................................................. 5,150 1,545
1 Göteborg.............................................. 2,950 885
Veterinärinstitutet i Stockholm:
2 professorer å 4,500.............................. 9,000
2 d:o å 4,000 ........................... 8,000
1 lektor...................................................... 3,000
1 adjunkt.................................................... 1,500
1 instruktionssmed.................................. 1,500
1 kamererare .......................................... 1,000 24,000 7,200
60
Bil. N:o 7 a till ICongl. Majs Is Nådiga Brop. Nso 1 om Statsverket 1874.
Lönebelopp hvarå
förhöjningen beräknas.
Föreslagen förhöjning
30 %.
Veterinärinrättningen i Skara:
1 föreståndare ....................................... |
4,000 |
2 professorer å 2.500............................ |
5,000 |
2 adjunkter ............................................... |
3,000 |
1 amanuens ................................................ |
1,000 |
1 sekreterare, kassör oeli bibliotekarie |
300 |
1 instruktionssmed................................... |
1,000 14,300 |
Vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmuseum |
|
2 intendenter å 4,000 ......................... |
8,000 |
4 d:o å 3,500.............................. |
14,000 |
1 konservator........................................... 1 föreståndare för meteorologiska an- |
2,500 |
stalten .................................................... |
3,000 |
1 amanuens vid d:o................................ |
1,500 29,000 |
Vitterhets-, historie- och |
antiqvitet s-akademien: |
riksantiqvarien .......................................... |
5,000 |
1 amanuens ................................................ |
1,500 |
1 d:o .............................................. |
1,000 7,500 |
Akademien för de fria konsterna: |
|
sekreterare ................................................. |
800 |
amanuens.................................................... |
400 |
skattmästare............................................... |
300 |
Akademiens läroverk: direktör...... manliga afdelningen: 7 professo- |
1,100 |
rer tillhopa........................................... |
7,500 |
8 lärare och biträden tillhopa ......... qvinnoafdelningen: 6 professorer |
8,700 |
tillhopa...................................................... |
3,000 |
2 lärare ........................................................ |
000 22,400 |
Musikaliska |
akademien: |
sekreterare .............................................. |
1,000 |
kamererare.................................................. |
1,000 |
bibliotekarie................................................ |
400 |
konservatorium: inspektor.............. |
1,000 |
13 lärare tillhopa .................................. |
16,300 19,700 |
4,290
8,700
2,250
6,720
5,910
tillsammans 283,239
Bil. N:u 7 « till Kongl. MujUs Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
fil
, c , 283,239
il rån denna summa bör dock afräknas det belopp, hvarmed
sammanlagda lönetillägget till universitetens lärare och
tjensteman ansågs böra understiga 30 % af desse tjenste
mäns
sammanräknade löner eller .......................................... 20,000
hvarefter återstoden .......................................................................... 263 239
utgör det belopp, som erfordras för beredande af lönetillägg i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af Eders Kongl. Maj:t godkända
grunder åt här ofvan upptagne embete- och tjensteman.
Då i denna summa ingår lönetillägg för de tjenstår, hvilkas inrättande
Eders^ Kongl. Maj: t nu besluti t att föreslå Riksdagen, och
hvilkas löner för- närvarande icke ansetts böra sättas högre än andra
med dom jemförlige tjenstemäns, men dessa tjenster, derest Eders Kongl.
Maj.ts nadiga framställningar i afseende på dem al Riksdagen bifallas,
icke komma att tillsättas förr än år 1875, skulle anslagssumman för
år 1874 minskas med ett belopp motsvarande det beräknade tillägget ä
dessa löner. Detta tillägg skulle utgöra:
för en andre amanuens i riksarkivet med lön af 1,000 rdr..... 300 rdr
" en rättskemist å sundhetskollegii stat med lön af 4,500 rdr 1,350 »
” 4 provincialläkare med sammanräknad lön af 6,000 rdr..... 1,800 »
Da vidare den nya staten för veterinärinrättningen i Skara,
derest den af Riksdagen godkännes, icke skulle träda i
tillämpning förr än år 1875, komme lönetillägget för tjenstemän
vid denna inrättning att för år 1874 beräknas endast
efter det belopp som nu af statsmedel utgår till deras aflöning
eller 3,500 rdr. Det lönetillägg, som svarar mot
denna summa, eller 1,050 rdr, understiger det för är 1875
erforderliga med ................................................................................... 3,240 »
tillsammans 6,690 »
i följd hvaraf lönetilläggsanslaget för år 1874 kan minskas med detta
belopp eller till 256,549 rdr.
Jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att till lönetillägg åt ofvan upptagne embets- och tjenstemän,
enligt de af Eders Kongl. Maj:t den 19 december 1873'' godkända
grunder och med ofvan omförmälda vilkor beträffande domkapitlens
tjenstemän samt lärare och tjenstemän vid universiteten, måtte bland
extra anslag för år 1875 uppföras ett belopp af 263,239 rdr, äfvensom
att ett belopp af 256,549 rdr måtte för samma ändamål särskildt anvisas
för år 1874.
62
Bil. iV:v 7 a till Konyl. Maj;ls Nådiga Prop
N:o t om Statsverket 1874.
Utarbeta nät af
plan till slatiUsle
redogörelse
för undervisningsväsendet
m. ni.
45:o.
Behofvet af en fortlöpande statistisk redogörelse för undervisningsväsendet
i riket har länge varit insedt och erkändt. En sådan redogörelse
är af vigt icke endast för läroverkens öfverstyrelse, som deraf
skulle hemta upplysning om verkningarna al. de till undervisningsväsendets
främjande vidtagna åtgärder, och anvisning i afseende pa de
punkter, der lagstiftningens eller administrationens mellankomst ytterligare
erfordrades, utan ock för allmänheten, som derigenom skulle
sättas i tillfälle att lättare och följaktligen med större deltagande följa
utvecklingen af denna vigtiga samhällsangelägenhet. Bland de åligganden,
hvilka skulle tillkomma de i anledning af rikets ständers beslut
vid riksdagarna 1856—58 samt 1862—63 inom ecklesiastik-departementet
inrättade byråer för ärenden rörande den högre undervisningen
och folkundervisningen omnämnes ock förandet af statistiska och andra
anteckningar, som för noggrann kännedom om undervisningens och
läroverkens tillstånd vore nödiga. Att dessa anteckningar endast alsågo
att fylla departementets speciela behof af upplysningar om undervisningsverken,
men icke att göras sa omfattande, att de. kunde ut
arbetas och delgifvas allmänheten såsom fullständiga statistiska öfversigter
öfver undervisningsväsendets tillstånd, synes uppenbart, när man
tager i betraktande ordalagen i de för byråerna upprättade instruktioner
samt de ringa arbetskrafter, öfver hvilka samma byråer hafva
att förfoga. Visst är, att det. visat sig omöjligt att endast med dessa
krafter åstadkomma en offentlig undcrvisningsstatistik, som kunnat mot
svara de anspråk, hvilka man på en sådan är berättigad att ställa.
Emellertid har med anlitande af tillkallad sakkunnig persons biträde
blifvit inom ecklesiastik-departementet utarbetad dels en plan till statistiskt
sammandrag rörande elementarläroverken, hvilken blifvit al statistiska
beredningen granskad och godkänd, dels en detaljerad plan.iöi
uppställande af de för sammandraget nödiga primäruppgifteina fiån
hvarje särskildt läroverk. Derefter borde utarbetas särskilda planei
till statistik öfver universiteten, carolinska medicokirurgiska institutet
samt rikets folkskolor, och sedan detta arbete blifvit lullgjordt., toide
det vara skäl att tillse, huruvida icke den statistiska redogörelsen
borde omfatta jemväl andra under departementet hörande verk och
inrättningar, hvilka afse vetenskap och skön konst, äfvensom möjligen
utsträckas till de kyrkliga och religiösa förhållandena, lör hvilkas
närmare belysning Riksdagen redan visat sitt intresse genom att lör
Bil. N:o 1 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:n 1 om Statsverket 1874. 63
innevarande år anvisa ett anslag till utarbetande af sammandrag öfver
ecklesiastika egendomar med deras värden, äfvensom öfver de inkomster,
som tillhöra de ecklesiastika embetena och tjensterna i riket.
Derest ett så omfattande statistiskt arbete, som här blifvit antydt, skulle
komma till stånd, och Eders Kongl. Maj:t funne detsamma böra öfvertagas
af ecklesiastik-departementet, kunde detta sannolikt ej ske utan
inrättande af eu särskild byrå för dessa redogörelsers utarbetande och
offentliggörande. Då emellertid, äfven om Riksdagen skulle bevilja de
af Eders Kongl. Maj:t äskade anslag till beredande af biträde åt elementarläroverkens
rektorer vid fullgörandet af dem åliggande kamerala
och sekreteraregöromål, samt derigenom sätta rektorerna i tillfälle att
kunna tillhandahålla des för elementarläroverksstatistiken nödiga primäruppgifter,
dessa uppgifter, af hvilka de först afgifna skulle afse läseåret
1874—75, ändock icke hunne inkomma förr än mot slutet af sistnämnda
år, och följaktligen icke ens den afdelning af undervisningsstatistiken,
som hittills blifvit fullständigast förberedd, kunde göras till
föremål för bearbetning förr än år 1876, saknar jag anledning att nu
underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning fullständigt förslag till ifrågavarande
statistiska arbetes ordnande. Men då utarbetandet af icke blott
ofvan omförmälda planer till universitets- och folkskolestatistik in. m.
än ock sådana historiska öfversigter som, enligt hvad redan skeft i
vissa littera''*, af Bidrag till Sveriges officiella statistil:, borde inleda
äfven de nu ifrågasatta nya afdelningarna af dessa bidrag, utan tvifvel
komme att under innevarande och nästföljande år, intill dess primäruppgifter
till bearbetning hinna inkomma, taga en persons fulla verksamhet
i anspråk, men tillgångar saknas för utförande af detta arbete,
hvartill, då det icke kan åt någon af departementets tjensteman uppdragas,
särskild sakkunnig persons biträde måste anlitas, tillstyrker jag
underdånigst, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för
nämnda ändamål anvisa ett särskildt anslag af 5,000 rdr att utgå under
hvartdera af åren 1874 och 1875; hemställande jag tillika, att den redan
utarbetade planen till läroverksstatistik, hvilken jag framdeles, sedan
sig visat om nödigt anslag för undervisningsstatistiken blifver af Riksdagen
beviljadt, torde få underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,
måtte få, jemte det föreslagna formuläret till de särskilda läroverkens
årsredogörelser, befordras till trycket i en upplaga af 1,000 exemplar
för att dels till Riksdagens ledamöter dels till vederbörande skolstyrelser
utdelas.
64
Bil. N:o 7 a till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
46 :o.
Inredning af den Eders Kong]. Maj:ts öfverintendents-embete har uti skrifvelse den 2
wywmu» nästlidne december underdånigst anmält, att, sedan enligt nådiga brefvet
"\uZlet.
byggnaden i Humlegården blifvit beviljade 480,238 rdr, samt enligt
nådiga brefvet den 30 maj 1873 till uppvärmningsapparat, vatten- och
afloppsledningar samt åskledare i samma byggnad 55,420 rdr, dessa
arbeten numera så fortskridit, att de, jemlikt afslutade entreprenadskontrakter,
böra vara fullbordade till den 1 september innevarande år.
Vid sådant förhållande, och på det att inredningen af byggnaden måtte
kunna under nästkommande år företagas och jemväl, om möjligt, afslutas,
hade beträffande samma inredning, hvartill något anslag ännu
icke blifvit beviljadt, kongl. bibliotekarien uti en till öfverintendentsembetet
aflåten skrifvelse hemstält, att kostnadsförslag deröfver, lämpadt
efter för handen varande förhållanden och numera gängse pris, måtte varda
genom ombetets försorg upprättadt för att näst sammanträdande Riksdag
föreläggas. Särskild! hade kongl. bibliotekarien härvid erinrat, att
ifrågavarande inredning, hvilken i det år 1865 upprättade förslaget öfver
byggnaden afsåg endast en del af densamma, med uteslutande tills vidare
af omkring två tredjedelar af dess öfre våning, numera borde omfatta
hela byggnaden, alldenstund denna byggnad icke kommit till utförande
enligt det ursprungliga förslaget, utan blifvit till sina dimensioner väsendtligen
förminskad, under det, å andra sidan, behofvet af utrymme betydligt
ökats till följd af bokförrådets stora tillväet dels genom donationer
och dels genom extra inköp, nu senast af den framlidne konungens
boksamling.
Med iakttagande häraf och med tillämpning af nu varande pris a
jern, hvilket material ansetts böra, till skydd mot eldfara och för åstadkommande
af ökadt utrymme i boksalarna, nära nog uteslutande ingå i
biblioteksbyggnadens inredning, har öfverintendentsembetet låtit upprätta
och till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat ett å 313,617 rdr 92 öre
slutande kostnadsförslag till berörda inredning, deruti blifvit iakttagna
de förenklingar i afseende å bokfackens konstruktion o. s. v., hvilka
till minskning af kostnaderna befunnits möjliga; och har öfverintendentsembetet,
jemte förmälan att kongl. bibliotekarien för sin del biträdt
nyssnämnda förslag, samt att embete!, i detsamma icke vidtagit annan
förändring, än att ett deruti upptaget jern staket, som ansetts kunna
undvaras, blifvit uteslutet, i underdånighet hemstält, att till inredning
-
65
Bd. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
af biblioteksbyggnaden måtte varda anvisadt, att under år 1875 utgå,
ett mot ofvanstående kostnadssumma svarande belopp af 313,617 rdr
92 öre.
Da Eders Kongl. Maj:t täcktes finna det vara af vigt, att den nya
byggnaden för kongl. biblioteket må kunna så snart som möjligt fullbordas
och för sitt ändamål upplåtas, torde Eders Kongl. Maj:t, i enlighet
med öfverintendents-embetets anförda förslag, i nåder föreslå
Riksdagen att till inredning af nämnda byggnad anvisa ett anslag till
jemnadt belopp af 313,600 rdr, att under år 1875 i mån af behof utgå.
47:o.
Till Eders Kongl. Maj:t har direktionen öfver seminarium för bildande
af lärarinnor inkommit med en underdånig skrifvelse den 1 sistone
november i syfte att åt direktionen måtte beredas tillfälle att för
seminariet och den''dermed förenade normalskolan inköpa den byggnad,
som enligt uppgjordt kontrakt blifvit för dessa läroverk särskild! upplörd
å tomten n:o 6 i qvarteret Riddaren inom Ladugårdslands församling,
med adress-nummer 32 vid Riddaregatan, och sedan år 1871 vant
åt läroverken mot hyra upplåteij. Af denna underdåniga framställning
inhemtas följande.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 22 december
1869 bemyndigat direktionen att med byggmästaren Elfling uppgöra
kontrakt om uppförande af ofvannämnda byggnad och densammas förhyrande
för läroverken, så hade direktionen den 22 mars 1870 med
Elfling upprättat sådant kontrakt af hufvudsaklig! innehåll: att egendomen
skulle förhyras under en tid af tio år och mot en årlig hyressumma
af 8,800 rdr, med förbindelse för direktionen att under tre decennier,
räknade från den 1 april 1871, på enahanda vilkor ytterligare,
hvarje gång. för tio år, förhyra ifrågavarande egendom, men med rättighet
för direktionen att, så länge direktionen såsom hyresman innehade.
egendomen, få när som helst inköpa densamma; att Elfling skulle
bestrida alla onera för egendomen äfvensom kostnaden för dess försäkring
mot brandskada för all framtid uti Stockholms stads brandförsäkringskontor;
att,'' för den händelse direktionen ville under de första tio
åren begagna sig af den medgifna inköpsrätten, såsom köpesumma skulle
i ett för allt erläggas 118,000 rdr, men att, derest köpet skedde först
efter berörda tio års förlopp, köpesumman skulle bestämmas af en efter
uppgifna grunder tillsatt kompromiss af fem sakkunnige män, dock
Amortering slån
för inköp af
hus ät seminarium
för bildande
af lärarinnor.
66
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
att köpesumman aldrig finge öfverstiga ofvan angifna belopp eller 118,000
rdr; samt att, i händelse någondera kontrahenten icke uppfylde åtagna
förbindelser, kontraktet skulle anses förbrutet.
Direktionen tillträdde egendomen den 1 juli 1871, och sedan läroverkens
flyttning under sommaren egt rum, började den nya lokalen
att för sitt afsedda ändamål användas den 1 september samma år. Under
den tid, som sedan dess förflutit, har direktionen haft alla skäl att
vara tillfredsstäld med byggnaden såsom fullt motsvarande sitt ändamål,
omsorgsfullt utförd och, etter hvad hittills visat sig, al god och varaktig
beskaffenhet. I följd häraf samt i betraktande af det föga proportionerliga
förhållandet mellan den egendomen åsätta mköpssumman,
118,000 rdr, och den årliga hyra af 8,800 rdr, som nu erlägges, har
det synts direktionen ensidigt att så snart som möjligt kunna åt läroverken
såsom deras tillhörighet förvärfva den nu förhyrda lokalen. .
Vid den undersökning, som direktionen för detta ändamål anställt,
har det befunnits, att egendomen är besvärad med två ouppsägbara inteckningslån
till belopp af tillsammans 59,000 rdr eller jemnt egendomens
halfva värde. Det ena af dessa lån är ett sa kalladt premielån i
Stockholms stads brandförsäkringskontor å 39,000 rdr, livilket lån tills
vidare drager en ränta af 5 procent, men år 1881 ölvergår till amorteringslån
med samma ränta och 2. procent amortering. Det andra är
ett lån uti Stockholms inteckifings-garanti-aktiebolag å 20,000 rdr, taget
på 42 års tid, och å livilket sista inbetalningen sker den 1 april
1914. Å detta lån erlägges årligen 5 procent ränta, 3/h procent amortering
och 1U procent förvaltningsbidrag. Tillsammans erlägges således
efter år 1881 å dessa båda lån en årlig ränta och amortering
af 3,930 rdr. Om man härtill lägger kostnaderna för. egendomens
onora och reparation, Indika kostnader, i händelse af inköp, skulle
komma att ur läroverkens kassa bestridas, och Indika, enär den egendomen
åliggande skatt uppgår till 550 rdr, torde kunna i rundt tal beräknas
till 2,070 rdr, så skulle å den årliga hyressumma af 8,800 rdr,
som för närvarande erlägges, uppstå en behållning af 2,800 rdr, motsvarande
en årlig ränta åt 5 procent a ett kapital stort 56,000 rdr, eller
i det närmaste å det återstående halfva värdet af egendomen. För
den händelse att Eders Kongl. Maj:t ville tillåta direktionen att öfvertaga
ofvannämnda uti egendomen intecknade ouppsägbara lån, och dertill
kunde erhållas ett amorteringslån af 59,000 rdr eller den återstående
hälften af inköpssumman, såge sig således direktionen i tillfälle
att af läroverkens medel bestrida så väl ränta och amortering å dessa
lån, som kostnaderna för egendomens onera och underhåll. Och det
Bil. N-.o 7 a till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
67
torde vara i ögonen fallande, huru förmånligt egendomsköpet under sådana
förhållanden för läroverken vore, då endast genom den nuvarande
hyrans erläggande egendomen blefve inom ej särdeles aflägsen framtid
åt läroverken förvärfvad.
Direktionen, som för möjligheten att bestrida de genom det ifrågasatta
köpet uppkommande utgifter i underdånighet gjort det förbehåll,
att läroverken måtte befrias från skyldigheten att med egna medel bidraga
till utgifterna för lärarnes uppflyttning i högre lönegrad enligt
gällande grunder — en fråga, hvarom jag här ofvan i underdånighet
yttrat mig — har, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, i underdånighet
anhållit, det Eders Kong]. Maj:t täcktes dels bemyndiga direktionen
att för seminariets och normalskolans räkning inköpa ofvannämnda
egendom äfvensom att öfvertaga de i densamma redan befintliga,
på amortering stälda inteckningslån, med förbindelse för direktionen
att utaf läroverkens medel å dem erlägga stadgad ränta och amortering,
dels ock till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition
derom, att ett statslån å det återstående belopp, som för byggnadens
inköp erfordras, eller 59,000 rdr, måtte blifva direktionen beviljadt,
med förbindelse för direktionen att derå erlägga ränta och amortering
med tillsammans fem procent hvarje år under sä lång tid, som
Riksdagen med hänsyn till räntefoten kunde finna skäligt bestämma;
utbedjande sig dock direktionen rättighet att, då läroverkens medel dertill
lemna tillgång, fä inbetala större summor för lånets amortering.
Af direktionens ofvanberörda framställning synes det mig uppenbart,
att inköpet af ifrågavarande fasta egendom är för läroverken särdeles
fördelaktigt. Jag tillstyrker derför i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för nämnda ändamål måtte
beviljas ett lån å 59,000 rdr, att utgå under år 1875 på de vilkor direktionen
hemställt och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med dem,
som vid 1865—1866 årens riksdag bestämdes för då beviljade lån till
uppförande af byggnader för åtskilliga elementarläroverk, eller att fem
procent af lånets ursprungliga belopp skola hvarje år till riksgäldskoutoret
inbetalas, af hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta
för det oguldna lånekapitalet, och det öfverskjutande beloppet kommer
att såsom kapitalafbetalning å lånesumman afgå, intill dess denna blifvit
till fullo gulden, samt att direktionen må eg a rättighet att, då läroverkens
tillgångar sådant medgifva, för lånets skyndsammare amortering
inbetala större belopp än det föreskrifna.
68
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
48:o.
Fullbordande af Sedan 1872 års riksdag, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga framseminariibygg-
gällning, för uppförande af en seminariibyggnad i Hernösand efter en
nåden i Ilcrnb- ©7 jr± # i r» ° •
sand. af dervarande domkapitel föreslagen och af ötvermtendents-embetet med
åtskilliga förändringar gillad ritning med kostnadsförslag, anvisat ett
belopp af 29,500 rdr, och dessa medel genom Kongl. Maj:ts beslut den
24 maj 1872 blifvit för nämnda ändamål stälda till domkapitlets disposition,
så har. domkapitlet i underdånig skrifvelse den 22 sistlidne november
förmält, att ifrågavarande byggnadsarbete, som börjades hösten
1872, efter det domkapitlet erhållit nådigt tillstånd att under nämnda
år lyfta en del af anslaget, numera så långt framskridit, att hufvudbyggnaden
till grund, stomme, yttertak med plåttäckning och eldstadsmurar,
samt jemväl uthusen voro uppförda; att verkställandet af dessa
arbeten, i anledning deraf att priset på byggnadsmaterialier och dagsverken
stigit till vida högre belopp än som tagits i beräkning vid kostnadsförslagets
upprättande år 1871, medtagit så stor del af det beviljade
anslaget, att endast 7,500 rdr återstode till seminariibyggnadens
fullbordande; men att för detta ändamål erfordrades utöfver nämnda belopp,
enligt ett af byggmästaren A. Floderus uppgjord! kostnadsförslag,
en summa af 16,284 rdr 36 öre, hvartill komme till stängsel omkring
tomten och dennas planering 2,500 rdr; och har domkapitlet på grund
häraf och då alla lämpliga åtgärder vidtagits för arbetets bedrifvande
så billigt som möjligt, samt den uppkomna bristen helt och hållet föranledts
af den företrädesvis under senaste året uppkomna prisstegringen,
som ej kunnat förutses då kostnadsförslaget uppgjordes, i underdånighet
anhållit, att ett belopp af tillsammans 18,784 rdr 36 öre måtte
ytterligare beviljas till seminariibyggnadens fullbordande samt tomtens
planering och inhägnande.
Efter nådig remiss har öfverintondents-embetet öfver omförmälda
förslag å kostnaden för byggnadens fullbordande afgifvit underdånigt
utlåtande och dervid anfört, att skäl till anmärkning mot förslaget icke
förekommit.
I anledning häraf, och enär det vore af vigt, att seminariibyggnaden
kunde upplåtas till begagnande vid nästa läseårs början, får jag i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska, att ett jemnadt belopp af 18,800 rdr måtte för ifrågavarande ändamål
beviljas att utgå under år 1874.
Bil. N:o 7 a till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
69
49:o.
Vid flere föregående riksdagar har, i enlighet med Kongl. Maj:ts un^m st
derom gjorda framställningar, ett anslag på extra ordinarie stat af 20,000 sädana församrdr
beviljats till understöd åt sådana församlingar, hvilka i följd af medellöshet
ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina f0lk-/°'',!''s<"'''''',"™''TS
skolelärare. De senare årens stegrade fordringar på folkundervisningen aflomng''
hafva medfört ökade kostnader för församlingarna, hvarför ock för hvarje
ar hela det beviljade beloppet utdelats. Vid den senast verkstälda fördelningen
. af detta anslag beviljades understöd åt 422 församlingar.
Någon minskning i behofvet af dylikt understöd är för den närmaste
framtiden ej att motse, oaktadt, genom tillämpning af kongl. kungörelsen
den 22 juni 1871, de i behof af understöd varande församlingarnas
antal något förminskats, och får jag derföre i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett belopp af
20,000 rdr måtte äfven för år 1875 på extra stat anvisas för ifrågavarande
ändamål.
50:o.
För den geografiska undervisningen hafva under de senare areil Utarbetande af
åtskilliga kartarbeten här i riket blifvit utförda, väsendtligt bidragande*artijl
denna undervisnings ordnande på ett ändamålsenligt sätt, så att, TiJZj™ä?endå
tillförene behöfliga hjelpmedel måst från främmande länder inför- cMs bch°fskrifvas,
vi nu ega för åtskilliga delar af detta läroämne en god svensk
materiel.
I afseende på den svenska geografien inskränker sig dock donna
materiel till sådana kartor, som framställa riket i dess helhet, och h vilka
äro utförda i en större skala, lämplig för en öfversigt af landets allmänna
. fysiskt-geografiska förhållanden och administrativa indelning
samt vigtigare orter, men ej lemna en tillräckligt åskådlig och så fullständig
bild af landets beskaffenhet i dess särskilda delar, som i synnerhet
för den första geografiska undervisningen vore ensidigt.
Då det för hvarje trakts invånare är af stort intresse och gagn att
val känna dess särskilda förhållanden i geografiskt hänseende, ligger
ock synnerlig vigt derpå, att uti hvarje skola beredos tillfälle för lärjungarna
att erhålla en klar och lefvande geografisk bild af deras hemort
och den närmast deromkring liggande delen af landet. För att detta
skall möjliggöras, måste till ledning för undervisningen finnas kartor,
Folkhögskolor.
70 Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
hvilka äro särskildt lämpade för detta behof, så att såväl ortens fysiska
beskaffenhet som dess politiska indelning på ett noggrant och åskådligt
sätt framställas. På det kartorna skola blifva vid undervisningen
fullt användbara, böra de hvar för sig omfatta endast ett landskap eller
län, återgifvet i den storlek, att kartan väl lämpar sig att såsom
väggplansch begagims.
Då utarbetandet af sådana kartor fordrar mycken tid och arbete,
men priset likväl bör hållas så lågt, att de utan svårighet kunna för
skolorna anskaffas, har jag ansett mig böra i underdånighet göra framställning
om beredande af ett särskildt anslag af statsmedel, att begagna
såsom uppmuntran till dylika kartors utarbetning.
Kostnaderna för kartornas ritning på sten, tryckning och färgläggning,
skulle deremot kunna betäckas dels genom något bidrag af anslaget
till undervisningsmateriel, dels genom kartornas försäljning.
Till utarbetandet af ifrågavarande kartor, hvilket krafvel- särskilda
insigter och egenskaper, finnes för närvarande en fullt lämplig person,
som redan utfört åtskilliga prof, men som ej anser sig kunna fortsätta
sitt arbete, om ej bidrag af statsmedel kan honom beredas.
Jag får derföre i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen, att till Eders Kongl. Maj:ts disposition anvisa
för år 1875 ett extra anslag af 1,500 rdr till utarbetande af landskaps-
eller länskartor hufvudsakligen för folkskolornas behof.
51:o.
Sedan sistlidne års riksdag för innevarande år till Eders Kongl.
Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag af 10,000 rdr, att användas
till understöd för sådana i verksamhet varande folkhögskolor i riket, som
visat sig gagneliga och af Eders Kongl. Maj:t pröfvades vara i behof af
dylikt understöd, under vilkor att landsting, kommuner eller enskilde,
hvar för sig eller gemensamt, bidrogo med ett belopp, sammanlagdt
motsvarande minst dubbla summan af statsbidraget, h vilket sistnämnda
dock ej finge öfverstiga 2,000 rdr årligen till hvarje skola, samt att berättelse
öfver skolans verksamhet årligen skulle af dess styrelse så väl till
Eders Kongl. Maj:t som till vederbörande landsting ingifvas; har Eders
Kongl. Maj:t genom cirkulär den 30 maj 1873 meddelat samtliga länsstyrelserna
till ''-edorbörandes förständigande föreskrifter angående hvad
för vinnande af delaktighet i berörda anslag vore att iakttaga. Då ansökningar
om bidrag af dessa medel icke äro att införvänta förr än den
71
Bil. N:o 7 a till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
15 instundande maj, och således nu icke kan beräknas, till hvilket belopp
anslag för detta ändamål må under år 1875 erfordras, samt någon
säker ledning för beräkningen icke heller kan erhållas af den fördelning
af statsmedel till ifrågavarande ändamål, som skett för år 1873,
då endast åtta sådana bildningsanstalter varit i verksamhet, och, med
tillämpning af förenämnda grunder, till samtliga dessa bildningsanstalter
endast kunnat utdelas 6,575 rdr; får jag underdånigst hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till understöd för dylika
bildningsanstalter under nästkommande år anvisa ett förslagsanslag till
lika belopp med det för innevarande år beviljade, eller 10,000 rdr, att
utgå under omförmälda vilkor.
52:o.
Sedan Eders Kongl. Maj:t, uppå underdånig hemställan af direk- Nya byggnader
tionen för veterinär-institutet i Stockholm, hos sist församlade riksdag. ""''veterinäräskat
ett anslag af 634,000 rdr till uppförande af nya byggnader för" ‘''““iwtl’
institutet på tomterna n:o 11, 12 och delar utaf n:o 3'' och 4 i qvarteret
Vedbäraren samt der bakom liggande delar af lägenheten Djursborg
och Ladugårdsgärdet till drottning Christinas väg, i sammanhang hvarmed
föreslagits, att institutets nuvarande tomter i qvarteren Edelman
mindre och Krabaten med der befintliga byggnader måtte, när do för
institutet icke vidare behöfdes, på offentlig auktion försäljas och behållna
köpeskillingen derför till riksgäldskontoret aflemnas, men denna
framställning blifvit af Riksdagen afslagen, har direktionen uti underdånig
skrifvelse den 4 sistlidne november anfört, att som de höga anläggningskostnaderna
syntes hufvudsakligen hafva föranledt Riksdagens
nämnda beslut, direktionen låtit uppgöra nya ritningar jemte kostnadsförslag
till byggnader för institutet på samma plats, som senast varit
ifrågasatt, eller i qvarteret Vedbäraren, enligt hvilket förslag kostnaderna
för samtliga byggnader jemte jernstaket åt gatan samt för planering
och stensättning, vattenledning och tillsyn vid arbetet, äfvensom
för oförutsedda behof skulle uppgå till 546,770 rdr, och för expropriation
al tomterna i qvarteret Vedbäraren samt flyttning af byggnader
m. m. vid Djursborg till 51,000 rdr, eller sammanlagdt 507,770 rdr; att,
enär tomt- och byggnadsvärdet i hufvudstaden på senare åren betydligt
stigit, och i anledning deraf en sakkunnig person, som på direktionens
begäran anstält värdering å institutets nuvarande tomter och byggnader,
ansett att, om egendomarnes försäljning skedde vid en i sådant afse
-
72
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1814.
ende någorlunda gynsam tid, borde med säkerhet kunna erhållas för
egendomen n:o 1 qvartcrot Krabaten 200,000 rdr samt för egendomen
under n:o 1 och 3 i qvarteret Edelman mindre 100,000 rdr, eller tillsammans
300,000 rdr, så skulle, efter afdrag af detta belopp från den
nyberäknade anläggningskostnaden, återstå 297,770 rdr; samt att, då
det vid förra Riksdagen begärda anslaget, efter afdrag af 190,000 rdr,
som utgjorde det då beräknade värdet af institutets tomter, uppgick till
444,000” rdr, den nu beräknade verkliga kostnaden således understege
den i propositionen till förra riksdagen upptagna med 146,230 rdr; och
har direktionen, med öfverlemnande af förberörda ritnings- och kostnadsförslag
samt värderingsinstrumentet öfver institutets tomter och
byggnader, underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t behagade till
Riksdagen aflåta nådig proposition om anslag till uppförande af nytt
veterinär-institut i qvarteret Vedbäraren, enligt det nu afgifna förslaget,
att utgå med en tredjedel årligen under tre ars tid från och med år
1874; hvarjemte direktionen erinrat, att enligt ifrågavarande förslag instruktionssmeden
vid institutet skulle erhålla fri bostad, hvarigenom den
nu till honom årligen af institutets medel utgående hyresersättning, 600
rdr, komme att besparas.
Vid sistlidne Riksdag, under behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts
då gjorda framställning om anslag till uppförande af nya byggnader för
veterinär-institutet, erkändes, att institutets nuvarande byggnader nästan
utan undantag vore sådana, att om läroverket skulle i detta afseende
förblifva i sitt gamla skick, dess verksamhet komme att förlamas, och
direktionen har i sin berörda skrifvelse ytterligare erinrat derom, att dessa
byggnader icke vidare kunna mer än högst få år för det afsedda ändamålet
begagnas. Jag finner det derföre vara af yttersta behof påkallad!,
att det ifrågasatta byggnadsföretaget kommer till stånd, derest institutet
skall kunna på ett tillfredsställande sätt verka för sin uppgift.
Då emellertid den för nybyggnaden hittills beräknade kostnad i allmänhet
ansetts för hög, har denna kostnad i det af direktionen nu afgifna
förslag blifvit nedsatt så vidt möjligen kunnat ske, utan att byggnadernas
ändamål derigenom förfelas, och då antagligt är, att densamma skall
medelst förmånlig försäljning af institutets nuvarande egendomar kunna
ytterligare betydligen minskas, samt öfverintendentsembetet uti infordradt
underdånigt utlåtande icke haft något att mot den nu beräknade
kostnadssumman erinra, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen:
att, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med omförmälda
ritningar, af nya byggnader för veterinär-institutet på ifrågavarande
73
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
tomter i qvarteret Vedbäraren samt der bakom liggande delar af lägenlieten
Djursborg och Ladugårdsgärdet, bevilja ett extra anslag af 597,770
rdr och deraf anvisa 200,000 rdr att under'' år 1875 i mån af behof uteå
samt ö ’
att institutets nuvarande tomter i qvarteret
Krabaten med der uppförda byggnader må, näi
vidare erlordras, på offentlig auktion försäljas och köpeskillingen derin i
riksgäldskontoret aflemna».
Edelman mindre och
de för institutet icke
till
53:o.
Med anmälan ate bohofvet af det anslag af 1,200 rdr årligen, hvilket
vetenskapsakademien under eu lång följd af år fått uppbära till''*"-^** °/eH''
anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora och till utgifvande
af teckningar utaf zoologiska föremål, icke vore förminska dt s"i''ves-rhraMh
utan tvärtom under de sista aren blifvit i väsendtlig grad stegradt,
att detta anslag nu mera endast bo täckte en ringa del af do betydliga srher''
kostnader, akademien årligen måste nedlägga för utförande af zoologiska
planscher såsom nödiga illustrationer till hennes skrifter, har beinälda
akademi, uti skrifvelse den 12 nästlidne november, anhållit, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska ifrågavarande extra anslags
beviljande till samma belopp äfven för år 1875.
_ Till donna framställning får jag i underdånighet tillstyrka nådigt
bifall.
54:o.
I
mien
för
lingar
samhe
till den
250,000
belägna
underdånig skrifvelse den 12 mars 1873 anhöll vetenskapsakade-/^ «f
under åberopande af det tilltagande behofvet af ökadt utrymme
t lvnrlot* 1\ -t -tr-. ^ s~\ n d i. 1 1 _ _ i l*i * i • i
det under hennes inseende stälda naturhistoriska riksmuseets samoch
för tillgodoseende jemväl af andra, med akademiens verksammanhängande
ändamål, att nådig proposition måtte afl åtas
da församlade Riksdagen angående anvisande af ett anslag, stort
idr, för inköp af den midt emot akademiens nuvarande hus
egendom i qvarteret Grönlandet södra, på det att erforderliga
nybyggnader för akademiens läkning måtte kunna på denna tomtplats
efter hand uppföras. Denna framställning kunde emellertid icke under
då varande förhållanden föranleda till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd,
io
för vetenskap.<
akademiens rakning.
74 Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
helst Riksdagen redan var långt framskriden, när frågan först kunde
företagas till nådig pröfning. _ _
Vetenskapsakademien har nu, uti skrifvelse den 7 sistlidne^ november,
i underdånighet förnyat sin berörda hemställan och dervid, i edogjort
för de särskilda förhållanden, hvilka hon ansett innebära en kraftig
maning för henne att fästa uppmärksamheten på en angelägenhet, som
för riksmuseets både nuvarande och framtida verksamhet och förkofran
vore af den största vigt.
Hvad först beträffade behofvet af ökadt utrymme för musei samlingar,
erinrar akademien bland annat om den ansenliga tillökning, som
dessa samlingar i senare tider vunnit, isynnerhet genom flere af staten
bekostade vetenskapliga expeditioner. Det borde icke heller förbises,
att denna institution, åtminstone i afseende på flere af dess af delningar,
ännu vore att anse såsom temligen ung och naturligt nog under sm
tidigaste period hade sin starkaste tillväxt. Riksmuseum erbjöde ock
för närvarande en förut ej anad rikedom af material, hval af dock högst
betydliga förråd, i anseende till bristande ntställningslokalei, måste ligga
magasinerade och otillgängliga. Af den mera detaljeiade öfveisigt,
akademien i detta hänseende meddelat, framginge, att musei flesta afdelningar,
men isynnerhet den zoologiska och don palamntologiska voie
i stort behof af utvidgade lokaler för de redan nu befintliga samlingarna,
hvadan förhållandet visade sig ännu ogynsammare, när man afsåge
deras framtida förökande.
Akademien har vidare anfört, att den utväg, som vore minst kostsam
och derföre i första rummet framställt sig i fråga om afhjelpande
af omförmälda behof, vore en påbyggnad af akademiens nuvarande hus.
Men en närmare undersökning, grundad på för ändamålet uppgjorda
ritningar, hade ådagalagt, att en sådan utväg, om den ock skulle i viss
män vara för museum tillsvidare fördelaktig, likväl icke skulle .fullständigt
afhjelpa ens det närvarande behofvet och således ännu mindre.för
framtiden förebygga den ständigt återkommande frågan om utvidgning
af musei lokaler. Vid sådant förhållande har akademien ansett, att de
nu befintliga, och förestående krafvel) på ökadt utrymme icke lämpligen
kunde tillfredsställas på annat sätt än genom förvärfvande, af någ-on
passande tomtplats, som kunde i man af behof bebyggas enligt en töi
framtiden uppgjord allmän plan. Xill en sådan åtgärd manade äfven
nödvändigheten'' att anskaffa en lokal för sammanförande och ordnande
till ett museum af den stora mängd ethm »grafiska föremal, livilka förefunnes
dels i vetenskapsakademiens samt vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens
vård, dels ock hos andra ofientliga institutioner. Da
75
Bil. N:o 7 a till Kuntjl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
nemligen inrättandet af ett ethnografiskt, museum vore ett önskningsmål
af största vigt, har akademien trott sig finna ett gynsamt tillfälle
att, i sammanhang med ofvan antydda plan, få äfven denna alltför länge
åsidosatta fråga löst, då antagligen ett dylikt museum jemväl skulle
kunna inrymmas i den eller de byggnader, hvilka på den ifrågasatta
tomten komme att uppföras. Der borde äfven framdeles kunna beredas
passande lokal för statens meteorologiska centralanstalt, som nu hos
akademien vore provisoriskt anordnad i rum, hvilka ursprungligen varit
afsedda för ett kemiskt laboratorium och för detsamma med tiden torde
blifva behöfliga.
Bland de tomter, som för omförmälda byggnadsändamål blifvit
ifrågasatta och undersökta, funnes, enligt akademiens åsigt, ingen i afseende
på läge och ö fri ga egenskaper lämpligare än det blott genom
Adolf Fredriks kyrkoplan från akademiens nuvarande hustomt skilda
qvarteret Grönlandet södra, under n:ris 20 och 27 gammal och n:ris 1—6
n}r nummerordning samt under adressnummer!! 92 vid drottninggatan.
I sin helhet hölle denna tomtplats nu i area 52,731 qvadratfot, men
skulle, enligt af Stockholms stadsfullmäktige fattadt beslut, inskränkas
till 47,572 qvadratfot derigenom, att den mot söder angränsande gatan,
Adolf Fredriks södra kyrkogata, komme att utvidgas från dess nuvarande
bredd af omkring 23 fot till 40 fot. Tomten vore för närvarande endast
delvis bebyggd med låga åbyggnader af högst två våningar, hvilka
vore brandförsäkrade till 120,000 rdr. På sätt ett af vetenskapsakademien
till Eders Kongl. Maj:t i bestyrkt afskrift öfverlemnadt köpeanbud
utvisar, har egaren af ifrågavarande egendom grosshandlanden Isaak
Hirsch till akademien hembjudit densamma för en köpeskilling af 250,000
rdr samt under följande vilkor:
l:o. Vetenskapsakademien inträder i de rättigheter och skyldigheter,
som tillkomma säljaren på grund af ett med Stockholms stad
afslutadt kontrakt angående afstående af delar af tomterna n:ris 1, 5 och
6 för utvidgning af Adolf Fredriks södra kyrkogata, dock att säljaren
får af staden uppbära och åtnjuta den för samma tomtdelar betingade
köpeskilling 5,000 rdr;
2:o. Köpeskillingsliqvid uppgöres och köpeskillingen, med afdrag
för de egendomen vidlådande gravationer, erlägges till säljaren inom
den 1 april 1875 med ränta af 5 procent för år från den 1 april 1874;
3:o. Vetenskapsakademien eger tillträda egendomen den 1 april
1874 samt uppbära de af egendomen från och med samma dag utgående
hyror och andra inkomster, nu uppgående till 11,500 rdr, men hvilka
från och med den 1 april 1874 komma att utgå med 12,000 rdr årligen;
76
Bil. N:o 1 a till Komjl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
4:o. Säljaren ansvarar för erläggandet af de å inteckningarna i
fastigheten upplöpande räntor, intill dess köpeskillingsliqvid skott;
5:o. Vetenskapsakademien ansvarar från tillträdesdagen för alla
egendomen vidlådande onera.
Härjemte har säljaren vid ifrågavarande köpeanbud fästat det förbehåll,
att samma anbud icke vidare finge anses för honom bindande,
så framt icke Eders Kongl. Maj:t behagat besluta att om inköp af
egendomen på förenämnda vilkor till näst sammanträdande riksdag aflåta
nådig proposition, samt Riksdagen till densamma lemnat sitt bifall
senast den 15 mars 1874.
För att söka utreda i hvad män den föreslagna åtgärden, som dock
vore förbunden med ansenliga kostnader, skulle kunna uppfylla det
ändamål, hvilkct dermed afsåges, har akademien låtit genom särskilda
komiterade, med biträde af riksmuseets intendenter, uppgöra ett program
med ritningar till tomtens användande; hvilkct program akademien
förmält sig redan nu kunna för sin del i allmänhet gilla, om ock möjligen
åtskilliga detaljanordningar torde, på grund af vidsträcktare erfarenhet,
böra undergå förändringar. Af den sålunda utarbetade planen
framginge hufvudsakligen: att tomten skulle endast efter hand och i
mån af behof bebyggas, hvarvid byggnadens alla delar borde hafva tre
våningar; att bebyggandet af tre sidor af tomten vore för en ganska
lång framtid tillfyllestgörande; samt att, för afhjelpande af det mest
trängande boliofvet af utrymme, till en början endast byggnaden eller
flygeln utefter drottninggatan, å vestra sidan af tomten, skulle uppföras,
medan dernäst borde följa den södra flygelbyggnaden, för hvilken
ordningsföljd äfven den omständigheten talade, att tomten för närvarande
vore mestadels o be bygd utefter förenämnda två sidor, och att således
staten under tiden, intill dess det hela blefve ordnadt, kunde draga
hyresinkomst af do nuvarande hufvudbyggnaderna, belägna utefter norra
och östra sidorna. Akademien har vidare låtit genom sin arkitekt uppgöra
en ritning jemte kostnadsberäkning för uppförandet af den del af
byggnaden, som först vore behöflig, eller flygeln utefter drottninggatan,
hvilken kostnadsberäkning uppgingc till en summa af 176,000 rdr,
deruti inbegripna kostnaderna för läktare och 152 fasta skåp i det öfre
galleriet äfvensom för en värmeapparat. Äfven om nu anförda kostnadsförslag
icke kunde såsom definitivt betraktas, trodde sig akademien
emellertid kunna förklara, att ett sådant icke skulle komma att i väsendtlig
grad öfverskrida den gjorda beräkningen.
På grund af dessa och i öfrigt utvecklade skäl har vetenskapsakademien
underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes före
-
77
Bil. N:o 1 a till Kougl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
slå Riksdagen att, till inköp af omförmälda egendom, qvarteret Grönlandet
södra, på de af säljaren uppstälda vilkor, anvisa ett anslag af
250,000 rdr.
Då vid pröfning af hvad sålunda i detta ärende förekommit a ena
sidan behofvet af utvidgade lokaler för naturhistoriska riksmuseets samlingar
synes mig fullt ådagalagdt, samt, å andra sidan, den föreslagna
åtgärden till nämnda behofs afhjelpande efter min åsigt innefatta]- den
ändamålsenligaste lösning af denna fråga, och då härtill kommer, att
tillfället till förvärfvande för statens räkning af omförmälda för ändamålet
synnerligen väl lämpade tomtplats icke torde återkomma, sä
tvekar jag icke att tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, med bifall
till vetenskapsakademiens framställning, i nåder föreslå Riksdagen
att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1875 anvisa ett anslag
af 250,000 rdr.
55:o.
Hom de (extra anslag, Indika vid nästlidne riksdag blefvo för ända- Vitterhetshi stomål
tillhörande vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens verk-r^
samhet anvisade, fortfarande äro till lika belopp behöfliga, på det att
akademien må kunna utan afbrott fortsätta sina arbeten och egna behörig
omsorg åt de under hennes vård stående offentliga samlingar, får
jag, med anledning af akademiens i ämnet gjorda framställning, i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att äfven för år 1875 bevilja enahanda extra anslag, nemligen:
till undersökning och beskrifning af fäderneslandet fornlem
ningar
m. m................................................................................... rdr 5,000
till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af statens under akademiens inseende stälda
samlingar och till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas
offentliga förevisning ............................................ » 4,000
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum samt öfver
svenska sigill från medeltiden.................................................... » 2,000
56:o.
Sedan^ den sist församlade riksdagen till uppförande af en ny^^,*»
byggnad för musikaliska akademien och dess läroverk å kronans tomt demkns»»«
n:o 8 i qvarteret Blasieholmen beviljat ett extra anslag af 190,000 rdr
78
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:a 1 om Statsverket 1874.
och deraf anvisat 100,000 rdr att under år 1874 i mån af behof utgå,
får jag uppå derom af öfverintendents-embetet gjord framställning i
imderdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att återstoden af det beviljade anslaget måtte varda anvisadt att
med 90,000 rdr under år 1875 för berörda ändamål ställas till öfverintendents-embetets
disposition.
57:o.
Sedan hos sist församlade riksdag fråga blifvit väckt om medels
dcU beviljande till anläggning af nya eller utvidgning af redan befintliga
hospital för sinnessjuke, och Eders Kongl. Maj:t låtit till Riksdagen
öfverlemna ett af serafimer-ordensgillet den 10 mars 1873 afgifvet underdånigt
utlåtande i ämnet, har Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22
påföljande maj anfört, att behofvet af kraftiga och skyndsamma åtgärder
till åstadkommande af ökad hospitalsvärd för sinnessjuke synts Riksdagen
till fullo ådagalagdt och att derföre, om något eller några bland
de af ordensgillet antydda byggnadsförslag utaf Eders Kongl. Maj:t
pröfvats, Riksdagen ej skulle tvekat att bevilja de för byggnadsarbetenas
påbörjande erforderliga medel, men att, då donna angelägenhet
dittills icke tagits under nådigt öfvervägande, Riksdagen funnit sig föranlåten
endast till den anhållan, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta
uppgöra fullständig plan för ett tillfredsställande ordnande af hospitalsvärden
i riket samt till nästa Riksdag göra den framställning i ämnet,
hvartill omständigheterna kunde finnas föranleda.
Serafimerordensgillet, som med anledning häraf fatt sig anbefaldt
att utarbeta en dylik plan, har den 22 sistlidne november afgifvit underdånigt
utlåtande i ärendet, hvaraf inhemtas bland annat:
nit efter utfärdandet af stadgan den 5 mars 1858, hvarigenom de
offentliga sinnessjukvårdsanstalterna erhållit sin nuvarande organisation,
dels nya hospital blifvit öppnade å Konradsberg invid Stockholm och a
Hisingen i närheten af Göteborg, äfvensom vid Hernösand, dels betydliga
tillbyggnader verkstälts vid Stockholms hospital samt hospitalen i
Vadstena, Upsala och Nyköping, dels ock mera omfattande förändringar
i afseende på lokalernas anordning vidtagits inom de äldre byggnaderna
i Vadstena, Vexiö, Visby, Malmö och Hernösand, genom hvilka
åtgärder antalet sjukplatser vid samtliga hospitalen blifvit sedan år 1861,
då Stockholms hospital öppnades, ökadt från 1,074 till 1,451 eller med
377 nya platser, men att likväl denna utvidgning befunnits otillräcklig,
79
Bil. N:o 7 a till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
enär sinnessjukdomarnas antal så tilltagit, att, då vid den år 1860 anstälda
folkräkning funnos 7,542 sinnessjuke på en folkmängd af 3,859,728
personer, deremot vid folkräkningen år 1870, upptagande 4,168,525 personer,
ifrågavarande sjukes antal uppgick till omkring 9,000, i båda
fallen idioterna inberäknade: således år 1860 eu sinnessjuk på 512 invånare
eller 19,55 sådana sjuke på 10,000, men år 1870 en sinnessjuk
på 463 invånare eller 21,51 på 10,000, hvarföre och emedan under
nämnda tid desse sjukes antal ökats ej allenast i förhållande till folkmängdens
tillväxt, utan äfven icke obetydligt derutöfver, samt med
hänsyn till den i utlandet vunna erfarenhet det kunde befaras, att en
sådan tillökning skulle fortfarande ega rum, ordensgillet ansett rådiigast
att, då fråga nu vore om hospitalsväsendets fullständiga ordnande för
någon längre tid, tillgång på sjukplatser beräknas åtminstone för en
fjerdedel af det vid 1870 års folkräkning uppgifna antalet sinnessjuke,
och således platserna uppbringas till omkring 2,250;
att, sedan ordensgillet underställt Eders Kongl. Maj:ts pröfning en
efter det s. k. korridorssystemet uppgjord plan till ny hospitalsbyygnad
vill .staden Lund, och Eders Kongl. Maj:t den 7 december 1872 anbefallt
ordensgillet att taga i öfvervägande, huruvida det s. k. paviljongsystemet
borde vid denna byggnad tillämpas, samt i sådant fall inkomma
med det ytterligare förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda,
ordensgillet uppgjort nytt program med tillämpning af hvad som synts
ändamålsenligast i båda systemen och låtit genom arkitekten P. U. Stenhamraar
i öfverensstämmelse med detta program utarbeta nya ritningar
till ifrågavarande hospitalsanläggning, afsedd att innefatta 260 sjukplatser,
bland hvilka, i anseende till det numera inträdda behofvet af
ökadt utrymme äfven för patienter utaf första betalningsklassen, 10
platser skulle för sådana patienter anordnas; varande enligt dessa ritningar,
som med tillhörande kostnadsförslag undergått granskning hos
öfverintendentsembetet, byggnaden beräknad att kosta 1,485,680 rdr,
hvartill kommer, att — emedan den för detta hospital utsedda jordlägenhet
vid en af majoren vid väg- och vattenbyggnadscorpsen N. F. Frykholm
på ordensgillets anmodan verkstäld undersökning befunnits icke
alla tider af året lemna nödig tillgång på godt vatten, och för den skull
ett förslag blifvit uppgjordt att, efter aftal med staden Lund, få dess
vattenledning utsträckt till hospitalstomten, i hvilket fall skulle erfordras
dels en servicereservoir på hospitalets område för omkring tre dagars
vattenbehof vid tillfällen, då vattenledningen för reparation eller af annan
orsak kunde blifva afstängd, och dels särskild hufvud ledning genom
tomten till byggnaderna, — dessa anordningar beräknats att kosta sam
-
80
Bil. N:o 7 a till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1814.
manlagdt 14,100 rdr, förutom årlig förbrukningsafgift, hvilken styrelsen
för Lunds vattenledning, under förbehåll af stadsfullmäktiges godkännande,
bestämt till 3,200 rdr;
att vid Hernösands hospital, der äfven sinnessjuke från Jemtland
kan genom nybyggnad och någon utvidgning af jordområdet,
hvartill finnes tillfälle, beredas utrymme för 50 patienter utöfver nu
-
mtagas,
sammanhang
dermed er -
varande antalet; till hvilken nybyggnad och i
forderliga förändringar inom det nu befintliga hospitalshuset ritningar
och kostnadsförslag blifvit utarbetade,
för öfverläkaren, som, enligt 1858 års
afseende jemväl att bereda bostad
stadga, skall vara vid hospitalet
boende, men hittills icke kunnat der erhålla boställslägenhet; uppgående
den beräknade byggnadskostnaden till 266,811 rdr 10 öre, hvilken
summa dock öfverintendents-embetet, vid ritnings- och kostnad sförslagens
granskning, med afseende på gängse prisförhållanden funnit
böra höjas till 300,000 rdr;
att det synnerligen väl belägna och med vidsträckt jordområde försedda
hospitalet vid (Jpsala, som derföre särdeles väl lämpar sig för sjukvårdens
ordnande i betydligare omfattning, af ordensgillet ansetts böra,
med någon inskränkning i en genom hospitalsdirektionens försorg uppgjord
plan, utvidgas medelst en större byggnad för 80 patienter, jemte
administrations- och ekonomilägenheter, samt en mindre paviljong för
20 cellpatienter; hvilka nybyggnader beräknats medföra en kostnad af
551,000 rdr;
att genom några i senare tid verkstälda förändringar vid Vexiö
hospital antalet sjukplatser derstädes kunnat från 130 uppbringas till 180,
men att rummen för våldsamme och stormande patienter, eller de s. k.
cell afdelni ngarna icke på samma gång blifvit ökade, h vilket vållar svåra
olägenheter och i väsentlig mån motverkar eller rent af förhindrar sjukvårdens
ändamålsenliga handhafvande, hvarföre dessa afdelningars utvidgning
vore af största behof påkallad, och borde den så mycket hellre
ega rum, som i sammanhang dermed kunde, utan synnerlig förhöjning
i byggnadskostnaden, erhållas ytterligare omkring 36 sjukplatser; till
hvilken utvidgning ordensgillet låtit uppgöra ritningar jemte kostnadsförslag,
slutande på en summa af 76,501 rdr, hvartill öfverintendentsembetet
likväl ansett böra läggas 750 rdr för anbringande af takfönster
i hospitalets nuvarande cellkorridorer, kommande derigenom kostnadsbeloppet
att uppgå till 77,251 rdr; och har ordensgillet åsyftat, att
genom förberörda anordningar vid hospitalen i Hernösand, Upsala och
Vexiö behofvet af ökad hospitalsvård skulle af hjelpa® företrädesvis för
Bil. N:o 7 a till Rongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 81
de i afseende på sådan vård nu vanlottade landskapen, Jemtland, Helsingland
ock Dalarne samt norra delen af Småland;
att T "er mlands och Örebro läns äfvensom norra Vestergötlands stora
behof att vidsträcktare, än hittills, vid allmän anstalt erhålla vård för
sina sinnessjuke syntes icke kunna afhjelpas annorlunda än genom uppförande
af ett nytt hospital för dessa orter, hvarom äfven landstingen
derstädes hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdåniga framställningar,
men att tiden ännu icke medgifvit ordensgillet att utreda, hvarest ett
sådant hospital kunde lämpligast anläggas, och således ej heller att
uppgöra byggnadsplan för detsamma; dock har ordensgillet ansett hospitalet,
om det skulle fylla sitt ändamål, böra lemna vård åt minst 200
sinnessjuke och vara beläget ä något centralt ställe inom nämnda län,
helst i trakten af staden Örebro, som redan står i liflig jernvägsförbindelse
med angränsande landskap;
att, hvad beträffar rikets tvä nordligaste län, Norr- och Vesterbottens,
till hvilkas förmån Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i sistnämnda
län gjort underdånig framställning om ett nytt hospitals anläggande i
staden Umeå, ordensgillet väl ansett den föreslagna utvidgningen af
Hernösands hospital böra i någon mån komma äfven ifrågavarande län
till godo, men att, då, i anseende till det stora afståndet, svårighet möter,
synnerligast vintertiden, för de vansinniges forslande till Hernösand,
hvarföre ock, såsom Eders Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande
upplyst, ett icke ringa antal sådana måst vårdas å länslasarettet,
hvilket förhållande dock.menligt inverkar på hela sjukbehandlingen derstädes,
ordensgillet fördenskull funnit det vara oundgängligt att inom
dessa aflägsna delar af riket, i likhet med hvad redan skett på Gotland,
inrätta en särskild, mindre vårdanstalt för sinnessjuke; antagande
ordensgillet, som för närvarande icke kunnat framlägga någon plan till
en sådan anstalt, att ett hospital med 50 sängar skulle blifva för ändamålet
tillräckligt;
att, då den offentliga sinnessjukvården icke kunde betraktas såsom
väl och fullständigt ordnad, så framt ej utväg funnes att befria de
egentligen kurativa anstalterna från sådana sinnesrubbade, som, ehuru
obotliga, likväl såsom samhällsvådliga icke få utskrifvas och således
förhindra dessa kostsamma anstalter att i den utsträckning, som eljest
kunnat ega rum, verka för det med dem afsedda ändamål, ordensgillet
derföre ansett lämpligast, att, sedan det föreslagna hospitalet vid Lund
blifvit fullbordadt och dit öfverflyttats de å Malmö hospital befintliga
sjuke, detta senare hospital, som till följd af sitt trånga utrymme och
n
82
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
sitt läge inom staden icke egnar sig till en kuranstalt, i stället ordnas
till ett sjukliem för dylika obotliga, af hvilka der borde kunna inrymmas
ett antal af åtminstone 150; hvarjemte ocli enär, i anseende till
mängden af så beskaffade obotliga, ett enda sådant sjukhem vore otillräckligt,
ordensgillet, ansett att ett i granskapet af det nya hospitalet å
Hisingen beläget, hospitalsförvaltningen tillhörigt hemman vid namn
Backa, hvilket är utarrenderadt genom kontrakt, som tilländagår viss
tid efter skedd uppsägning, likaledes borde upplåtas och bebyggas till
ett dylikt hem för omkring 100 sinnessjuke, då hemmanet äfven kunde
användas såsom farm, der det närbelägna hospitalets stillsamme och
tillfrisknande patienter skulle sysselsättas med jordarbeten;
att, enligt hvad sålunda blifvit af ordensgillet anfördt, till ett fullständigt
och ändamålsenligt ordnande af den offentliga sinnessjukvården
för någon längre tid skulle fordras:
Antal nya Beräknade
sjukplatser. kostnader.
l:o att å redan utsedd lägenhet vid Lund uppföres Bdr
ett
hospital efter ofvan angifna blandade system, med... 260
beräknadt att kosta ................................................... 1,485,680
hvartill komma utgifterna dels för beredande
af vattentillgång, omkring ............................... 14,100
dels för uppgörande, särskilda gånger, af byggnadsritningar
och kostnadsförslag, för lägenhetens
undersökning samt för det af majoren
Frykholm afgifna utlåtande i ämnet med
åtföljande ritningar ................................................ 4,910 p 594 999
2:o att genom nybyggnad vid och förändring af
Hernösands hospital detta utvidgas med.............................. 50
och tillika förses med bostad för öfverläkaren; uppgående
kostnaden, enligt öfverintendents-embetets förslag,
till ........................................................................ 300,000
med tillägg af köpeskillingen för jord, som till
tomtens utvidgning erfordras, omkring........... 8,000 308,000
3:o att vid Vexiö hospital nya cellbyggnader upp -
föras och andra anordningar vidtagas, hvarigenom vinnas 36
med en kostnad af ...................................................................... 77,251
4:o att nybyggnad verkställes vid Upsala hospital i
ändamål att bereda ........................................................................ 100
jemte administrations- och ekonomilokaler, utgörande
kostnaden............................................................................................. 551,000
83
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Antal nya Beräknade
sjukplatser, kostnader.
Rdr.
5:o att å ställe, som kan varda utsedt inom Örebro
eller Vermlands län, uppbygges ett nytt hospital med 200
hvarför arkitekten Stenhammar, med ledning af hittills
vunnen erfarenhet, approximativt beräknat kostnaden till 1,000,000
G:o att för Norr- och Vesterbottens län anlägges ett
nytt, mindre hospital med............................................................ 50
varande kostnaden derför af nämnde arkitekt beräknad
till omkring ...................................................................................... 250,000
7:o att, i den mån de sinnessjuke å hospitalet i Malmö
varda öfverflyttade till'' ifrågavarande nya anstalt vid Lund,
hospitalbyggnaderna i Malmö undergå do förändringar,
som finnas nödiga för deras användande till asyl för obotligt
sinnessjuka, hvilka ej kunna eller böra åt enskild
vård anförtros, beräknade att upptaga omkring ............... 150
hvilka förändringar samme arkitekt antagit komma att
medföra en kostnad af................................................................. 100,000
samt
8:o att hemmanet Backa å Hisingen vid Göteborg
äfvenledes ordnas och bobygges till ett dylikt sjukhem
med omkring ................................................................................... 100
af Stenhammar approximativt beräknadt att kosta............ 200,000
tillsammans 946 3,990,941;
att till det uppgifna antalet nya sjukplatser komma ytterligare 40
platser, som år 1874 blifva tillgängliga, nemligen 20 vid Göteborgs nya
hospital och 20 vid det genom redan skedda tillbyggnader utvidgade
Stockholms hospital, utan att denna tillökning medförer annan kostnad
än den för nödig persedelutredning och betjening samt för kökslägcnhetens
vid Stockholms hospital utvidgning och ordnande på ändamålsonligare
sätt, i afseende på hvilken kostnad ordensgillet gjort särskild
anmälan i sammanhang med den underdåniga framställningen om anslag
till hospitalsfondens förstärkande;
att, då vid nuvarande hospitalen, med undantag af det i Malmö,
hvilket såsom kuranstalt borde indragas, finnas 1,276 sjukplatser, skulle
efter genomförande af den nu föreslagna organisationsplanen, som afser
986 nya platser, rikets hospital således komma att inrymma omkring
2,262 sjukplatser, nemligen:
84
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
hospitalet vid Lund .................................................... 260
>■ » Göteborg .......................................... 170
» i Vexiö.................................................... 216
» » Vadstena ........................................... 350
» » Nyköping............................................. 70
» )) Stockholm ........................................ 224
» vid Upsala................................................... 255
» i Örebro eller Vermlands län......... 200
)> vid Hernösand .......................................... 189
» i Vester- eller Norrbottens län...... 50
» >’ Visby ................................................. 28
» )) Malmö, för obotliga ....................... 150
» å Backa, » » .................. 100
2,262,
motsvarande i det närmaste en fjerdedel eller 25 procent af det till omkring
9,000 uppgifna antalet sinnessjuke vid utgången af år 1870; och
att ordensgillet -— som vid uppgörandet af detta förslag till hospitalsväsendets
ordnande sökt tillgodose de särskilda landsdelarnes behof
af vård för sinnessjuke, dock med vidhållande af den i hospitalstadgan
gällande grundsats, att hospital i fråga om sjukes intagande icke skall
vara bundet vid något visst område, utan hafva skyldighet att, när så
nödigt är och plats finnes ledig, emottaga sinnessjuk äfven från aflägsnare
orter — velat med den ordning, hvari gillet uppställt ofvanstående
åtta punkter, i hvilka dess förslag blifvit sammanfattadt, äfven antyda
ordningen för de föreslagna byggnadsarbetenas utförande; men att, då
hospitalsanläggningen vid Lund, som ansetts böra först företagas, skulle
i början kräfva endast någon del af den derför beräknade kostnadssumma,
och då det ATore högeligen önskvärdt, att med de jemförelsevis
mindre byggnadsarbetena vid Hernösand och Vexiö, h vilka dernäst
borde verkställas, icke finge anstå under hela den tid, som erfordras
till fullbordan af förstnämnda, mera omfattande företag, utan dessa arbeten
kunde samtidigt dermed få begynnas, ordensgillet fördenskull, i
afseende på anordnandet af medel till ifrågavarande organisationsplans
genomförande i den mån densamma vunne nådigt godkännande, funnit
det vara lämpligast, om till Eders Kongl. Maj:ts disposition för ändamålet
blefve anvisad en viss rund summa årligen, hvilken summa af
ordensgillet föreslagits till 400,000 rdr för år 1874 och 1,000,000 rdr
för år 1875, hvarefter hospitals-öfverstyrelscn skulle hvarje år till Eders
Kongl. Maj:t ingifva förslag å de arbeten, som under påföljande året
borde utföras.
85
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
På grund af den utredning serafimer-ordensgillet sålunda i detta
vigtiga ärende meddelat, och då de föreslagna åtgärderna till afhjelpande
af ifrågavarande stora samhällsbehof kräfva skyndsam verkställighet,
hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
hos Riksdagen äska att, såsom ordensgillet föreslagit, anslag för ändamålet
må beviljas att utgå såväl under år 1874 som under år 1875,
men då de för närvarande rådande ovanligt höga pris på dagsverken och
byggnadsmaterialier måste göra det arbete, som under dessa år verkställes,
synnerligen dyrt, och det vid sådant förhållande icke torde vara skäl
att staten under år 1875 nedlägger så stora kostnader, som serafimerordensgillet
föreslagit, på arbeten, livilka, om någon del af dem uppskjötes
till ett följande år, efter all sannolikhet skulle kunna fullbordas
för ett billigare pris än nu beräknats, tillstyrker jag, att anslaget måtte
bestämmas till 400,000 rdr under år 1874 samt 500,000 rdr under år
1875, med lcmnad rätt att för ett följande års arbeten använda hvad
som kan finnas besparadt å ett föregående års anslag.
58:o.
Uti underdånig skrifvelse den 18 sistlidne november har serafimer- Allmänna
ordensgillet anfört: att, sedan Riksdagen uppå Eders Kongl. Maj:ts nå-hoff,''‘^fhZuk.S
diga framställning anvisat till allmänna hospitalsiondens förstärkande
under år 1874 ett extra anslag af 130,000 rdr, hade prisen på lifsmedel
och måleri ali er af nästan alla slag, äfvensom på arbetslöner, öfver
hela riket betydligt stigit, till följd hvaraf utgifterna för sjukvård och
administration vid hospitalen komme att, så vidt efter hållna entreprenad-auktioner
kunde bedömas, öfverstiga utgifterna under år 1873 med
55,000 rdr; att ordensgillet af enahanda orsak funnit sig föranled! till
särskild underdånig hemställan om löneförbättring för tjenstemännen
så väl hos ordensgillet som vid hospitalsstaten, att vidtaga från och
med år 1874, hvilken löneförbättring, om den blefve faststäld, skulle
för hospital sfonden medföra en ökad årlig utgift af 8,174 rdr 60 öre;
att, då bchofvet af vård för sinnessjuke vid dertill afsedda offentliga
anstalter sedan liera år befunnits i stigande, under det rikets hospital
varit till fullo upptagna, ordensgillet, för att i någon mån afhjelpa detta
behof, låtit dels vid Stockholms hospital medelst tillbyggnader, jemte
cellafdelningarnas utvidgning, bereda utrymme för ytterligare 40 patienter,
och dels vid Göteborgs nya hospital ordna ytterligare 20 sängar,
så att vid förstnämnda hospital ett antal af 20 nya sjukplatser redan
86
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
år 1873 kunnat upplåtas och det ofri ga antalet vid båda hospitalen blefve
med år 1874 tillgängligt, för hvilka 60 sjukplatsers utredning med möbler,
gång- och sängkläder m. m. kostnaden icke kunde beräknas lägre
än 150 rdr på hvarje plats, eller för 60 platser tillsammans 9,000 rdr;
kommande underhållskostnaden år 1874 för 60 patienter med nödig betjening
antagligen icke att understiga 18,000 rdr, eller 300 rdr för hvarje
patient; att som, efter förökandet af patientantalet vid Stockholms hospital,
det der inrättade köket blefve otillräckligt — hvartill komme, att
detsamma med tillhörande ångpanna genom sitt läge vid och till en del
uti midtelpartiet af stora sjukhusbyggnaden befunnits medföra flera olägonhetcr,
hvarföre ock hospitalsdirektionen redan år 1872 låtit uppgöra
plan till ny köksbyggnad vid hospitalet, i sammanhang hvarmed
nuvarande kökslokalen skulle förändras till ett väl behöfligt samlingsrum
för lugna patienter å allmänna utdelningarna, hvilken nybyggnad
och förändring beräknats till en kostnad af 18,000 rdr — ordensgillet,
som funnit dessa föreslagna anordningar ändamålsenliga, ansåge desamma
böra under år 1874 utföras, så framt medel dertill kunde erhållas,
i hvilket afseende dock, till följd af do numera gängse pris, den
beräknade kostnadssumman syntes böra höjas med åtminstone 25 procent
derå, eller till 22,500 rdr; att, då de sålunda beräknade ökade utgifterna
för år 1874, uppgående till sammanlagdt 112,674 rdr 60 öre,
ej kunde af liospitalsfonden bestridas, enär donna fond icke, utöfver
sina ordinarie inkomster och ofvan omförmälda statsanslag, 130,000 rdr,
hvilket ej voro för nu ifrågavarande tillkomna behof afsedt, hade att
för nämnda år påräkna någon annan inkomst än den som kunde uppkomma
derigenom, att hospitalsafgiften för patient af tredje betalningsklassen
blifvit höjd från 25 till 30 öre om dagen, hvilken förhöjning
kunde antagas för år 1874 lemna ett inkomstbelopp af högst 18,000 rdr,
så återstode, efter afdrag af sistnämnda belopp, en brist af 94,674 rdr
60 öre, med hvilken summa, jemnad till 95,000 rdr, det liospitalsfonden
redan beviljade anslaget för år 1874 behöfde höjas; samt att, beträffande
fondens behof af anslag för år 1875, någon grund icke funnes
till det antagande, att kostnaden för sjukvård och administration skulle
vid den tiden hafva i någon mån nedgått, utan tvärtom efter all anledning
den offentliga sinnessjukvården då erhållit ett ännu större omfång,
hvarföre, och med afseende å otillräckligheten af anslaget för år 1874,
till liospitalsfondens förstärkande under nästföljande året erfordrades ett
belopp af 200,000 rdr; och liar serafimer-ordensgillet underdånigst hemställt,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes lins Riksdagen äska anvisandet af
berörda, dels för år 1874 och dels för år 1875 behöfliga anslag.
87
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Då en förbättring jemväl i de vid serafimer-ordensgillet samt hospitalen
anstälde tjenstemäns löner, hvilka utgå från hospital sfonden, synes
billig, samt öfrige ofvan upptagna särskilda utgiftsbelopp kunna
anses vara af behofvet oundgängligen påkallade, tillstyrker jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att såsom
förhöjning i det beviljade extra anslaget till hospitalsfonden för år 1874
anvisa 95,000 rdr, samt till fondens förstärkande under år 1875 ett extra
anslag af 200,000 rdr, båda beloppen att i mån af behof utgå,
59:o.
Sedan 1873 års riksdag i likhet med de tre närmast föregående r,
anvisat statsanslag af 2,500 rdr till den i Sköfde inrättade vårdanstalt
för sinnesslöa barn, under vilkor att två elever skulle der åtnjuta frisinmssWa larnundervisning
och vård, har anstaltens föreståndarinna Emanuela Carlbock
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att då de till
antalet omkring 50 barn, för hvilka under nästlidne år inträde vid anstalten
blifvit sökt, endast 7 kunnat mottagas i anseende till de ringa
tillgångar, öfver hvilka anstalten hade att förfoga, ett anslag förhöjdt
till 5,000 rdr måtte för nästkommande år beviljas, hvarigenom anstaltens
verksamhet skulle kunna utvidgas och plats derstädes beredas för
ytterligare två frielever.
I häröfver infordradt, den 15 oktober 1873 afgifvet utlåtande har
kongl. serafimer-ordensgillet förmält, att vid det besök, som generaldirektören
öfver hospitalen i riket den 28 augusti samma år gjort vid
idiothemmet, denna anstalt, hvarest då vårdades lö gossar och'' 14 flickor,
af hvilka 5 voro frielever, medan för hvarje af de öfriga erlades
en års afgift af 50 till 400 rdr, fortfarande befunnit sig i fullt tillfredsställande
skick, samt förtjent af det allmännas förtroende, i följd hvaraf
och då behof ostridigt förefunnes af utvidgad vård för sinnesslöa
barn, _ serafimer-ordensgillet, med afseende jemväl å den under senare
åren inträffade förhöjning i underhållskostnaderna, funnit sig böra tillstyrka
bifall till ansökningen.
Med hänseende till hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker jag, att
Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig framställning derom,
att till understöd för omförmälda anstalt för sinnesslöa barn måtte
för år 1875 beviljas ett extra anslag af 5,000 rdr mot vilkor att fyra
obemedlade sinnesslöa barn der åtnjuta kostnadsfri undervisning och
vård.
Pil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
G0:o.
Föreningen för Föreningen för sinnesslöa barns vård, som, uppå Eders Kongl.
k"''*’Maj:ts bos Riksdagen gjorda nådiga framställning, för år 1874 fått sig
beviljadt ett statsanslag af 2,000 rdr såsom understöd åt den af föreningen
i Stockholm inrättade skola för sinnesslöa barn, bär i underdånighet
anhållit, att ett lika stort anslag måtte föreningen beredas för
år 1875, enär de barn, för b vilka inträde vid denna anstalt söktes, till
största delen vore i den ställning, att skolans styrelse ansåge sig pligtig
att alltjemt nedsätta årsafgiften, men en sådan nedsättning endast
genom understöd från statens sida kunde i vidsträcktare mån raedgifvas,
helst de bidrag, som den enskilda välgörenheten tillskyndade anstalten,
måste till någon del reserveras för att bereda möjlighet till lokalens
utvidgning, hvilken påkallades af det allt större antalet inträdessökande,
hvarjemte för inrättningens fullt ändamålsenliga ordnande erfordrades
flera nybyggnader; och har serafimer-ordensgillet uti häröfver
infordradt utlåtande, med förmälan, att general-direktören öfver hospitalen
i riket vitsordat, det omförmälda skola fortfarande vore i alla afseenden
ändamålsenligt ordnad, samt att der numera vårdades och undervisades
tjugu barn, tillstyrkt bifall till ansökningen.
Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att såsom understöd till ifrågavarande
vård- och undervisningsanstalt anvisa för år 1875 ett extra anslag
af 2,000 rdr, under enahanda vilkor, som för det förut beviljade
anslagets åtnjutande varit bestämdt, eller att minst tjugu elever, af
hvilka fyra afgiftsfritt, vid anstalten vårdas och undervisas.
61:o.
sjukhemmet Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs län
för spetaiske uti underdånig skrifvelse den 30 oktober 1873 hemstält, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes till näst sammanträdande riksdag aflåta nådig proposition
om beviljande af ett anslag till samma belopp, som vid senaste riksdag
erhållits, eller 4,000 rdr, att för år 1875 utgå såsom understöd till det
i Jerfsö socken inrättade sjukhemmet för spetälske, under vilkor att
länets landsting till samma ändamål bidroge med minst lika stort belopp;
så har Eders Kongl. Maj:ts sundhetskollegium i häröfver infor
-
89
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
draclt, den 26 sistlidne november afgifvet underdånigt utlåtande anfört:
att, enligt ingångna rapporter, de spetälskes antal i'' Helsingland under
år 1872 uppgått till 107 personer, nemligen 60 män och 47 qvinnor,
af hvilka 48 män och 40 qvinnor voro qvarstående sjuka från föregående
ar, samt 12 män och 7 qvinnor tillkomna under redovisningsaret;
att 7 män och 6 qvinnor under året aflidit, så att vid årets slut
94 personer, deraf 53 män och 41 qvinnor återstodo, af sjukdomen mer
ellei mindre angripna; att af samtliga antecknade sjuka 72 uppgifvits
såsom arbetsföra och 29 såsom till arbete alldeles oförmögna; att sjukdomen
förekommit i 36 fall hos bönder, deras hustrur och barn, ’i 53
fall hos husmän, torpare, tjenste- och fattighjon, samt i 18 fall hos
soldater, handtverkare m. fl.; och att af förenämnda antal sjuka blifvit
under år 1872 ä sjukhemmet vårdade 23, nemligen 13 män och 10
qvinnor, utaf hvilka 1 man och 3 qvinnor utgått derifrån såsom friska
eller förbättrade, 2 aflidit och 17 varit qvarliggande å anstalten till år
1873. Och da åt hvad sålunda blifvit anfördt framginge, dels att sjukdomen
spetälska ännu hade en ganska betydlig spridning inom Helsingland,
samt att en stor del af de sjuka befunne sig i sä knappa lefnadsvilkor,
att de vore nära urståndsätta att sjelfva förskaffa sig den
omvårdnad och skötsel, som deras beklagansvärda tillstånd kräfde, dels
ock att nämnda sjukhem redan utöfvat en särdeles välgörande verksamhet,
hvilken borde blifva större i samma mån som inrättningen genom
erforderligt anslag finge tillfälle att fritt och obehindradt verka i
sin ursprungligen afsedda omfattning — såsom äfven visat sig deraf, att
anstalten genom det för år 1873 beviljade förhöjda statsanslaget af
4,000 rdr kunnat öka sjukplatsernas antal och således intaga flera sjuka
än som varit möjligt under föregående ar, då den egde ett lägre anslag
till sitt förfogande, — fördenskull och i betraktande så väl af
ifrågavarande sjukdoms svårartade beskaffenhet samt den noggranna
vård, hvaraf do dermed behäftade personer vore i behof, som ock af
den vigt sjukdomens minskning och hämmande egde för staten, hvars
medverkan till ändamålet alltså syntes af flera skäl påkallad, har kollegium
tillstyrkt nådigt bifall till förberörda framställning.
Lika med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande och sundhetskollegium
hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att för omförmälda ändamål bevilja ett extra
anslag af 4,000 rdr, att år 1875 utgå under förut stadgadt förbehåll.
12
90
Bil. N:o 7 a till Kongl. Mnj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket IS74.
Anslag för den
internationella
anthropologisktarkeologiska
kongressens
inöte i Stockholm.
62:o.
Sedan den internationella anthropologiskt-arkeologiska kongressen
vid sitt sammanträde i Briissel ar 18<2 beslutat att halla sitt nästa,
eller sjunde, möte i Stockholm under loppet af innevarande år, har
den komité, som fått i uppdrag att härstädes anordna mötet, för livilket
tiden blifvit bestämd till den 7—16 instundande augusti, hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas
nådig proposition om anvisande af ett anslag af 15,000 ldi, såsom bi
drag till bestridande af utgifterna för nämnda möte.
Uti den skrifvelse, bemälda komité härom ingifvit, har konnten
redogjort för de allmänna kostnader, livilka kunde anses löi ändamalet
oundgängliga, såsom, bland annat, för tryckning al program och cirkulärskrifvelser,
iordningställandet af samlingslokal, utställning af fomsaker
och andra föremål, anordnandet af utfärder till arkeologiskt märklio-a
orter, och gräfningar å de orter hvilka sålunda kom me att besökas,
äfvensom utgifvande af berättelse om mötets förhandlingar, hvilken
berättelse, dä den lämpligen borde aftattas pa franska språket och
tillika vara försedd med upplysande teckningar, utan tvifvel komme att
medföra den drygaste utgiften. För att kunna med större säkerhet beräkna
den summa, hvartill anförda och andra omkostnader kunde antagas
uppgå, har komiten förskaffat sig del af do närmast föregående
kongressernas räkenskaper och dervid inhemta!, att vid mötet i Briissel
de motsvarande utgifterna belöpte sig till mer än 23,000 fiancs (om
kring 16,450 rdr), deraf 11,500 francs särskildt för berättelsens tryckning.
Vid mötet i Bologna utgåfvos för anordnande af kongressen och af do
dervid utstälda fornsakerna, för utfärder samt för tryckning af berättelsen
32,028 lire (omkring 22,400 rdr), hvarförutom städerna Bologna,
Ravenna och Modena samt en enskild person för kongressens festliga
emottagande anslagit en summa af omkring 100,000 lire. _ Utgifterna
för det blifvande mötet i Stockholm, hvilka i anseende till stegrade
varupris och nödvändigheten att här vidtaga en mängd anordningar,
som icke voro erforderliga i ett land sådant som Belgien, med hvars
språk alla kongressledamöterna voro förtrogna, har komiten, hufvudsakligen
med ledning af den belgiska kongressens räkenskaper beräknat
till åtminstone 18,000 rdr, deraf dock förslagsvis ett belopp af 3,000
rdr kunde antagas inflyta genom ledamotsafgifter.
Eders Kongl. Maj:ts vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademi,
som öfver den af komiten gjorda framställningen afgifvit infordradt un
-
91
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj;ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
derdånigt utlåtande, har deruti anfört: att sådana möten som det ifrågastälda,
der vetenskapsmän, bekante med olika länders arkeologiska
förhållanden, sammanträdde för att utbyta erfarenhet och åsigter, vore
af största vigt för vetenskapens främjande; att kongressens beslut att
innevarande år samlas i Sveriges hufvudstad blifvit föranledt af dess
medlemmars önskan att göra närmare bekantskap med våra rika samlingar
och i allmänhet med Sveriges arkeologiska förhållanden, hvilka
till följd af vårt lands läge i utkanten af Europa lemnade säkrare upplysningar
med afseende på de förhistoriska folken än som kunde
hemtas från sydligare länder, der flera folkslag aflöst, hvarandra; att
de senare årens kongressmöten fatt åtnjuta understöd af vederbörande
regeringar och folkets representanter; samt att den begärda summan
snarare kunde anses för lågt än för högt beräknad, då man toge i betraktande
de för mötet nödiga omkostnaderna, och då ledamots utgifterna
här sannolikt komme att inbringa ett jemförelsevis ringa belopp.
Af hvad sålunda blifvit anfördt hemtar jag tillräckligt skäl att i
underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för ar 1874 anvisa ett särskild! anslag af 15,000 rdr, såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för ifrågavarande vetenskapliga
kongress-sammanträde i hufvudstaden.
63:o.
Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifvcn skrift har amanuensen vidjfaturMsto-nna
Lunds universitets historiska museum, filosofie doktorn Hjalmar Stolpe''"''" <”*«****«
underaamgst anhaflit om ett statsanslag af 2,500 rdr årligen under en På njmsk i
tid af fem år, att såsom reservationsanslag och emot redovisning af miarc“-honom användas till bestridande af omkostnaderna för fortsättandet under
nämnda tid af de naturhistoriska och arkeologiska undersökningar
lian under de tre sistförfluten åren, till en början på egen bekostnad
och vidare med understöd af allmänna medel, anställt på Björkön i
Mäk mm, i ändamål att dels genom gräfningar i den der befintliga s. k.
svarta jorden söka utforska dess uppkomst och betydelse samt tillvarataga
de qvarlefvor från en forntida kultur, såsom fornsaker och ben af
husdjur och vilda djur, hvilka deruti funnes inbäddade; dels medelst
muddringar i sundet mellan Björkön och Adelsön söka utröna, huruvida
den bernsten, stum af ålder plägat uppskölja^ på en viss del af
Björköns strand, härstammade från ett i sundet befintligt s. k. diluvialt
bernstensnäste eller vore genom menniskors åtgärd införd; dels ock
92
Bil. N:o 1 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
slutligen genom öppnande af ett större eller mindre antal af öns talrika
grafvar samla de bidrag, som dessa kunde lemna till belysningen
af våra förfäders kulturhistoria, hvarjemte Stolpe i underdånighet hemställt,
att, då ofvannämnda begärda anslag icke kunde lemna honom
personligen någon ersättning, honom måtte i nåder beredas ett särskildt
arfvode såsom godtgörelse för hans arbete, icke blott vid undersökningarna
på ön, utan äfven med granskning och ordnande af de
dervid insamlade föremål, hvilka han, såsom äfven förut egt rum,
skulle aflemna till rikets vederbörande museer.
Anbefald att häröfver afgifva underdånigt utlåtande, har vetenskapsakademien,
med skrifvelse den 15 nästlidne december, till Eders
Kongl. Maj:t öfverlemnat och för egen del biträdt ett i ämnet inhemtadt
yttrande af akademiens tvänne ledamöter, riksantiqvarien B. E.
Hildebrand och professoren O. Torell, hvilka, med vitsordande af do
ifrågavarande undersökningarnas störa vigt och betydelse, anfört bland
annat: att de kostnader, som på detta företag hittills blifvit nedlagda,
kunde anses mer än till fullo ersatta genom de synnerligen rikhaltiga
samlingar af natur- och konstföremål, hvilka derunder blifvit sammanbragta
och kommit statens museer till del, samt genom de värdefulla
upplysningar dessa undersökningar redan lemnat om kulturförhållandena
under eu tid, från hvilken de skriftliga urkunderna vore ytterst
torftiga; att den s. k. svarta jorden på Björkön, omfattande en areal af
omkring 12 tunnland, visat sig vara en stadstomt från den yngre jernåldern
och innehöllc en stor mängd djurben och fornsaker, antagligen
hopade under eu tidrymd af tre till fyra århundraden; att af nämnda
areal under dt: tre föregående åren endast en jemförelsevis obetydlig
del, eller omkring 20,000 qvadratfot, hunnit blifva genomgräfd; samt
att de resultat, som derunder årligen vunnits, gjorde det i hög grad
önskvärdt, att sökanden måtte komma i tillfälle att ytterligare fullfölja
sina påbörjade forskningar, och att deras fortgång, så planmessigt och
i så stor utsträckning som möjligt, måtte betryggas för en något längre
tid, lämpligen fem år. Då det vidare vore af vigt, att de insamlade
fynden blelVe ordnade, vetenskapligen bearbetade och beskrifna, samt
detta arbete svårligen kunde verkställas af någon annan än sökanden
sjelf, men han i sådant fall tvifvelsutan måste egna sin tid deråt, icke
blott under de månader, då undersökningarna på ön påginge, utan äfven
under den öfriga delen af året, hade akademiens bemälde ledamöter,
med förordande af den underdåniga ansökningen, tillika hemställt,
att amanuensen Stolpe måtte tilläggas ett särskildt årligt arfvode
af 2,000 rdr, likaledes för en tid af fem år.
93
Bil. N:o 1 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Vidare har Stolpe, med förmälan att lian vore sysselsatt med utarbetandet
af en mera omfattande redogörelse för resultaten af de redan
verkstälda undersökningarna, och att denna redogörelses utgifvande
under detta ar vore särskildt föranledt af det möte, som den antropologiskt
arkeologiska kongressen komme att under instundande sommar
halla i Stockholm, men att en sådan redogörelse för att motsvara sitt
ändamål borde atföljas af förtydligande afbildningar af de vigtigaste
fynden, hemställt att, da dessa afbildningar, äfven med inskränkning
till det minsta antal som vore lämpligt, ändock komme att upptaga
tjugu taflor i qvartformat, livilka enligt en af Stolpe uppgjord beräkning
icke kunde utföras i en upplaga af 700 exemplar, som ansetts
erforderlig, under en kostnad af 2,640 rdr, Eders Kongl. Maj:t täcktes
bereda tillgång till detta arbetes utförande medelst anvisande af ett
anslag till nämnda belopp.
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien, häröfver hörd, har
i. underdånigt utlåtande den 9 december 1873 förklarat sig anse de hittills
gjorda fynden vara af det värde, att man med skäl kunde önska
cn redan nu afgifven utförlig beskrifning af desamma, som kunde framläggas
. för den arkeologiska kongressen, hvadan akademien tillstyrkte
bifall till ansökningen.
Det icke blott för den arkeologiska vetenskapen i allmänhet utan
för den fosterländska kulturhistorien i synnerhet betydelsefulla arbete,
hvarom Jiär är fråga, har, såsom antydt är, redan varit föremål för
Eders Kongl. Maj:ts hägnande uppmärksamhet. Det understöd af allmänna
medel, hvaraf Stolpe för sitt forskningsarbete varit i åtnjutande,
har utgått af det under åttonde hufvudtiteln uppförda anslag till extra
utgifter . med 2,000 rdr. under hvarje af åren 1872 och 1873. Då det
emellertid endast varit tillfälliga omständigheter, som kunnat föranleda,
att detta . anslag under dessa år lemnat tillgång till så stora bidrag,
och det i öfrigt icke kan vara öfverensstämmande med det ändamål,
för hvilket anslaget är afsedt, att derifrån skulle utgå jemförelsevis
större belopp för behof, livilka kunna förutses såsom fortvarande under.
en tid af flera ar, samt i alla händelser medel saknas för de ökade
utgifter, livilka för ett fullt ändamålsenligt ordnande af gräfningarna
och tillgodogörande af deras resultat erfordras, torde det vara nödigt
att söka bereda andra tillgångar för att sätta Stolpe i tillfälle att utan
afbrott fullfölja de påbörjade undersökningarna på Björkön, äfvensom
att åt allmänheten delgifva de redan vunna resultaten. Då emellertid
för bedömande deraf, huruvida undersökningarna böra fortsättas under
hela den af Stolpe angifna tidrymd, torde böra afvaktas de närmast
Inlösen för
Kongl. myntkabinettet
af
en sam liiuj
medellidsmynt.
94 Bil. N:o 7 a till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
följande årens resultat af samma undersökningar, hemställer jag i underdånighet
att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att
för ofvan uppgifna ändamål anvisa dels för hvardera af åren 1874 och
1875 ett extra anslag af 4,500 rclr, hvaraf 2,000 rdr såsom arsarfvode
åt Stolpe för berörda undersökningsarbeten, mot skyldighet för honom
att till statens vederbörande museer aflemna de vid gräfningarna insamlade
föremål, dels ett särskildt anslag af 2,640 rdr att utgå under
år 1874.
64:o.
T skrifvelse den 29 april nästlidna år har vitterhets-, historie- och
antiqvitets-akademien i underdånighet anmält, hurusom ett särdeles gynsamt
tillfälle yppat sig att åt kongl. myntkabinettet bereda eu värdefull
tillökning genom inköp al en samling medeltidsmynt, tillhörig'' enskild
person, hvilken hembjudit akademien densamma för ett pris al
8,000 rdr. Denna samling innehölle, på sätt en vid berörda skrifvelse
fogad förteckning utvisade, 2,500 mynt, af hvilka 140 i guld, 2,101
i silfver och 259 i brons eller s. k. billon. Bland dessa voro 377 äldre
än år 1000, nemligen 50 i guld, 121 i silfver, 206 i brons eller billon,
medan de öfriga, med få undantag, härledde sig från den återstående
delen af medeltiden.
Då emellertid de medel, akademien egdc att använda för statens
historiska museum och myntkabinettet, icke lemnade tillgång till bestridande
af utgiften för nämnda samlings inköp, har akademien i underdånighet
hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af allmänna medel
anvisa det för sagda ändamål erforderliga beloppet, eller 8,000 rdr.
Såsom det vigtigas te skälet för ifrågavarande myntsamlings förvärfvande
har blifvit anfördt, att kongl. myntkabinettet, som egde en rik
samling af danska, engelska och tyska mynt från den period våra jordfynd
omfatta, eller från slutet af tionde till utgången af elfte århundradet,
deremot för den öfriga såväl äldre som senare delen af medeltiden
och för alla andra länder, med undantag af Sverige, ännu voro
jemförelsevis mycket fattigt. Den nu hembjudna samlingen skulle för
myntkabinettet blifva af så mycket större värde, som den komme att
fylla en lucka, utan att medföra särdeles många dupletter, hvilka dessutom
med fördel kunde användas till utbyten.
På grund af hvad akademien sålunda anfört, hemställer jag, att
Eclers Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att, till inlösen för
kongl. myntkabinettets räkning af ifrågavarande samling medeltidsmynt,
95
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
anvisa ett anslag af 8,000 rdr, som, då samlingen erbjöds till inlösen
redan i början af sistlidna år, torde böra utgå för år 1874.
65:o.
För tillsyn och vård af den i nationalmuseum inrymda och under wrma-«mmusei-intcndentens
inseende stälda lifrustkammaren erfordras, likasom
under de närmast föregående åren, äfven för år 1875 ett anslag af 600
rdr; och hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för nämnda ändamål anvisa samma belopp, att jemväl under år
1875 såsom extra anslag utbetalas.
66:o.
T anledning af svenska fornskriflsällskapets underdåniga ansökning /,„•»-och med åberopande af de skäl, som föranledt Kongl. Majrt att hos sA''":/Vs''''7W''ai''wföregående
riksdagar göra nådig framställning om medels anvisande
till inlösen för statens räkning af 300 exemplar utaf sällskapets årligen
utgifna arbeten, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för enahanda ändamål ställa till
Eders Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1875 ett extra anslag till
samma belopp, som förut anvisats, eller 1,050 rdr.
67:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har f. d. kongl. bibliotekarien J. E. Ryd- Fortsatt utgifqvist,
med anmälan att af hans arbete »svenska språkets lagar» ett nyttT”f “f arbe''rt
band, det femte, omfattande ordbildningen med inbegrepp af partiklame,
sedan slutet af nästlidne september månad legat under pressen och
kunde antagas utkomma fram emot nästa sommar, i underdånighet anhållit
om nådig framställning till Riksdagen angående fortsatt beviljande
af det statsanslag, som nu är anvisadt för utgifvande af nämnda språkverk;
och tillstyrker jag, med afseende å ifrågavarande arbetes erkända
vetenskapliga värde och dess vigt för den inhemska språkforskningen,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande
af »svenska språkets lagar» anvisa på extra stat för år 1875 ett
lika anslag som förut beviljats, eller 1,500 rdr.
96
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
68:o.
Anslag,ät e. o. E. o. professoren C. G. Malmström, hvilken under åtskilliga före
c''0,
gående år fått åtnjuta statsanslag för fortsättning af arbetet »Sveriges
ett historiskt ar-politiska historia från konung Carl XII:s död till statshvälfningen 1772»,
Me■ har uti en till ecklesiastikdepartementet ingifven skrifvelse anmält: att
nämnda arbete numera så långt fortskridit, att en ny del, den fjerde,
omfattande tiden från konung Adolf Fredriks uppstigande på tronen till
hösten 1760, vore i det närmaste färdigtryckt, och dessutom hela berättelsen
om den långa och invecklade riksdagen 1760 1762 utarbetad
i handskrift.
Under åberopande af de skäl, som förut föranled t ifrågavarande
förtjenstfulla arbetes understödjande från statens sida, och på det att
författaren fortfarande må sättas i tillfälle att utan afbrott fullborda sitt
företag, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen ''att för sådant ändamål anvisa åt professoren Malmström
jemväl för år 1875 ett extra anslag af 2,500 rdr.
69:o.
Docenten Ther- I underdånig skrifvelse den 12 november 1873 hav vetenskapsaka™z//v.
r/ca*v,f-c|emien ailf(-)rg hurusom docenten vid Upsala universitet filosofie doktorn
‘%ugaZ.''
struktions- ° ovanlig begåfning för vetenskapliga maskinkonstruktioner; att akadearMm''
micn vid hvarje sådant tillfälle utan undantag funnit hans arbete vara
af den framstående beskaffenhet att förtjena utmärkas med prisbelöning
eller understöd; att i detta afseende i främsta rummet vore att omförmäla
en af Theorell konstruerad apparat för registrering af meteorologiska
observationer, hvilket särdeles nyttiga instrument numera, efter
att hafva undergått sucessiva förbättringar, erhållit den högsta grad af
fulländning och allmänt bland sakkunnige, äfven i utlandet, erkändes
såsom ett mästerstycke i sitt slag, vidare en af honom uppfunnen elektrisk
kronometer, i hvilken drif kraften utgjordes af en galvanisk ström, och
som utmärkte sig genom sinnrik konstruktion samt vore egnad att för
den praktiska astronomien blifva en mycket värdefull hjelpapparat, samt
slutligen två apparater, hvilka Theorell helt nyligen uppfunnit och låtit
förfärdiga, nemligen en elektrisk pendel och en apparat för åstadkommande
af konstant temperatur inom ett visst rum, hvilka begge appa
-
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874. 97
rater lofvade att blifva synnerligen nyttiga i den praktiska astronomiens
tjenst och för vissa fysikaliska undersökningar. För sin speciela begåfning
och uteslutande håg hade Theorell vid det universitet, der han
vore anstäld, icke något egentligt verksamhetsfält, för sfi vidt universitetet
i främsta rummet vore en undervisningsanstalt, likasom han der
icke heller syntes hafva utsigt till någon snar befordran. Då han under
en följd af år varit sysselsatt med de mekaniska konstruktionsarbeten,
som ofvan blifvit omnämnda, och dessa konstruktioner, oaktadt de
understöd, som blifvit för dem lemnade, likväl derutöfver från hans sida
kraft betydliga pekuniära uppoffringar, så hade derigenom hans ekonomiska
ställning lidit en känbar rubbning. Vid sådant förhållande har
akademien ansett sig böra framhålla angelägenheten deraf, att en mera
betryggad ställning blefve Theorell beredd, på det att han derigenom
måtte blifva i tillfälle att fortsätta sin gagnande och för fäderneslandet
hedrande verksamhet, och har akademien för sådant ändamål hemställt,
att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till näst sammanträdande Riksdag
aflåta nådig proposition om beviljande åt Theorell af ett personligt årligt
arvode, ungefärligen motsvarande lönen för en adjunktsbefattning
vid universiteten, eller 2,500 rdr, att af honom uppbäras så länge, till
dess han kunde komma att befordras till lön på ordinarie stat af motsvarande
eller högre belopp.
Consistorium academicum i Upsala har, öfver berörda framställning
hördt, under erkännande af Theorells rika begåfning, om hvilken hans
äfven utom vårt land beundrade mekaniska konstruktioner bure tillräckligt
vittnesbörd, förklarat sig så mycket heldre tillstyrka bifall till framställningen,
som consistorium hade sig bekant, att Theorell, hänförd af
intresset för sina vackra uppfinningar, icke rådfrågat sina tillgångar vid
deras utförande, så att han, som saknade egna medel, derigenom invecklat
sig i ekonomiska svårigheter, hvilka lätt kunde sätta en gräns
för hans framtida verksamhet.
Slutligen har jemväl kanslersembetet för universiteten i underdånigt
utlåtande den 8 innevarande januari vetenskapsakademiens hemställan
till bifall förordat.
De för docenten Theorell särdeles hedrande ordalag, i hvilka de
vetenskapliga myndigheterna uttalat sig till hans förmån, vittna nogsamt
om den vinst för vetenskapen och den heder för fosterlandet, som
vore att vänta, derest Theorell sattes i tillfälle att, ostörd af ekonomiska
omsorger, fortsätta sin vetenskapliga verksamhet, och tillstyrker
jag derföre underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t till en början täcktes
13
98
Bil. No 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1874.
till Riksdagen göra nådig framställning derom, att åt Theorell måtte
för år 1875 beviljas ett extra anslag af 2,500 rdr.
70:o.
Pensionering af Sedan Eders Kongl. Maj:t förut denna dag, med godkännande af
‘elwoch“bår» af mig framstäldt förslag angående inrättande af en pensionsfond
för enkor och barn efter prester ocli elementar] ärare, täckts besluta, att
nådig proposition i ämnet i de delar, som fordra Riksdagens samtycke,
skulle till Riksdagen aflätas, samt enligt detta förslag såsom tillskott
till pensionsfonden för elementarlärares enkor och barn erfordras ett
statsbidrag af 45,000 rdr, får jag underdånigst hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes för nämnda ändamål i den nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof af Riksdagen äska ett anslag
af 45,000 rdr, att å riksstatens nionde hufvudtitel uppföras.
71:o.
Pension åt pro- Hos vetenskapsakademien har intendenten vid naturhistoriska riksfeSSAngeun
‘‘ musei paheontologiska afdelning, professorn Nils Peter Angelin anhållit
att blifva förordad till pension, när han lemnade den tjenst han nu
innehar, för hvilket ändamål han företett betyg derom, att han är född
den 23 Juli 1805, utnämndes till docent i pal a''ontologi vid Lunds universitet
den 22 maj 1857 och till adjunkt vid samma universitet den 17
januari 1860, samt kallades till intendent vid naturhistoriska riksmuseum
den 10 februari 1864. I en med anledning häraf till Eders Kongl. Maj:t
ingifven underdånig skrifvelse har akademien erinrat, att om ock Angelin
sent inträdt i statens tjenst, så hade han likväl tjenat vetenskapen
från en lång tidigare period af sin lefnad, och detta med det nit och
den framgång, att han redan egde ett stadgadt europeiskt rykte, när
han omsider blef kallad till docent. Sin ungdom och tidigare mannaålder
hade han, under sällsporda försakelser och obekymrad om sin
framtida utkomst, egnat åt oafbrutna studier och forskningar, hvarunder
han på egen bekostnad gjort talrika in- och utländska resor.
Dessa rastlösa sträfvanden, sedermera med oförminskadt nit fortsatta
äfven af den åldrige mannen, hade, i förening med gåfvan af en ovanlig
iakttagelseförmåga, haft till frukt en hopbragt samling af palaeontologiska
föremål, som inom fäderneslandet saknade sin like och kunde
ställas vid sidan af äfven rikare utländska museers samlingar. Dessa
samlingar utgjorde numera den förnämsta beståndsdelen af riksmusei
99
BiU N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
pakeontologiska afdelning, sedan Angelin vid tillträdet af den intendentsbefattning,
lian nu innebar, till riksmuseum öfverlemnat dem som lian
då redan hopbragt, och sedermera till dessa fogat hvad han derefter
ytterligare kunnat hopsamla.
På grund af dessa förhållanden och då Angelin redan inträdt i sitt
69:de år och således uppnått den ålder, då i allmänhet staten medgåfve
sina tjenare att med åtnjutande af pension draga sig tillbaka till det
lugn, hvaraf ålderdomen hade ett oafvisligt behof, liar akademien ansett
sig hafva fullgiltig anledning att med sitt varma förord ledsaga Angelins
begäran, hvarmed akademien, i öfvensstämmelse med hvad i senare
tider egt rum, då pension beviljats åt indendenter vid riksmuseum, föreslagit
pensionen till det belopp, 3,500 rdr, som utgör Angelins lön.
I betraktande af Angelins stora, af akademien med värme framhållna
vetenskapliga förtjenster, och hans berättigade önskan att vid sin långt
framskridna ålder lemna den ansträngande befattning, han nu innehar,
samt då Angelin, som förklarat sig ämna, vid sitt afträdande från intendentsbefattningen,
med riksmusei samlingar förena de fynd han under
utländska resor, företagna på egen bekostnad, hopbragt efter det han
tillträdt nämnda befattning, följaktligen låtit resultaten af sin långvariga
och hedrande verksamhet till vetenskapens gagn komma det allmänna
till godo, oaktadt denna verksamhet icke varit omedelbart egnad åt
statens tjenst under hela den tid, som enligt författningarna erfordras
för erhållande af pension, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen föreslå, att professorn Angelin må
från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelas, öfverflyttas
på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af pension till det belopp, hvartill hans nuvarande lön
uppgår, eller 3,500 rdr.
Hvad föredragande departements-chefen i ofvanberörda
afseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans
Maj:t Konungen, uppå tillstyrkande af statsrådets öfrige
ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika, att utdrag
af detta protokoll skulle till finansdepartementet
öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl.
Maj:t nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof.
Ex. protocollo
C. A. T!t. Ädelgren.
100
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
Utdrag af protokollet öfver justitie-departementets ärenden
hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet
å Stockholms Slott den 12 December 1873.
Närvarande:
Hans Excellens Iierr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
WiERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
W EIDENHIELM.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet,
efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastik-departementet:
Sundhetskollegii underdåniga skrifvelse den 5 innevarande månad,
deruti sundhetskollegium förmält, att sedan Kongl Maj:t genom nådigt
bref den 24 maj 1872 förordnat, att en rättskemist skulle tills vidare
anställas med do i samma nådiga bref bestämda åligganden emot ett
årligt arvode af 2,000 rdr, som skulle utgå af förslagsanslaget till medikolegala
besigtningar, och särskild godtgörelse för hvarje af honom
verkstäld rättskemisk undersökning, samt till följd häraf och enligt
Kongl. Majits tillika meddelade bemyndigande sundhetskollegium utfärdat
dels den 5 september 1872 kungörelse angående de af Kongl.
Maj:t faststälda förnyade stadganden om hvad iakttagas borde vid rättsmedicinska
undersökningar, dels den 12 september samma år cirkulär
till läkare och apotekare i riket med särskilda föreskrifter rörande
dylika undersökningars verkställande, och kollegium till rättskemist förordnat
lektorn vid veterinär-institutet doktor N. P. Hamberg, hvilken,
101
Bil. N:o 7 l till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1S74.
för att kunna åtaga sig samma förordnande, afsagt sig den larareplats,
lian dittills innehaft vid farmaceutisk;! institutet, och vidtagit nödiga
anstalter för anskaffande af eget laboratorium med allt fö ad dertill
hörde så tidigt, att han den 1 november 187l kunde bölja sin k
samhet såsom rättskemist; så har Hamberg uti en till sundhetskollegium
inlemnad skrift tillkännagifvit, att erfarenheten under det förflutna ai et
utvisat, hurusom samtidigt så många rättskemiska undersokningai sam
manträffat och äfvenledes en eller annan undersökning, som foi diade sa
mycken omtanka och tidsuppoffring, att deras skyndsamma handläggande,
hvilkot stundom vore ganska maktpåliggande ej obetydligt loi hindrades
genom ordinarie tjenstgöring å bestämdt! tider pa. annat hall
samt att under sådana förhållanden Hamberg skid e finna sig nödsakad
att antingen afsåga sig förordnandet såsom rattskemist eller ock afgå
fri inSföbelkt,,ifö hvilken eenare åtgärd icke af honom knnde
vidtanas såvida icke rättskemist-befattmngen uppfördes pa oidmane
stat med tillräcklig lön för innehafvare!!; hvadan HanJ®^ ^
hetskollegium hemställt, huruvida icke kollegium, i betiaktande af latte
kemist-befattningens vigt för det allmänna, skulle anse grundad anled
ning förefinnas att hos Kongl. Maj:t föreslå anställandet af en ordinarie
rättskemist med professors lön; och har sundhetskollegium håljern
anfört, att vid förehafd pröfning af detta ärende kollegium unmt, att
under det år, som förflutit från den 1 november 187- till den 1 no
vomber 1873, icke mindre än sjuttiotvå särskilda rattskemiska undeisökningar
förekommit, bland hvilka nitton förrättats af provmcia kikare
på tunna korn af hvit arsenik, men de ofri ga iemtiotre blifvit till rattskemistens
handläggning öfverlemnade; att iyratiofyra bland dessa bl
anstälda å likdelar, de återstående nio angått läkemedel, qvacksalfv ai e
kurer, blodfläckar och dylikt, och alla tillsammans omfattat sjuttiosju
särskilda föremål; att hvar och en bland dessa undersökningar kunde
anses fordra flera dagars arbete och jemn tillsyn; att icke fa bland d
varit af den beskaffenhet, att för deras utförande erfordrats veckoi att
flera gånger inträffat, att rättskemisten haft fyra till och med fem undersökningar
samtidigt till sig remitterade, hvilka foraniedt. ganska anstränga
och oafbrutet arbete, emedan dylika undersökningar boide
snarast möjligt företagas, om icke i fall Slitet skuile ° ^
sålunda undgå uppmärksamheten; att nar härtill komme, att iattskemisten
hela året om måste vara beredd att till verkställande mottaga dylika
undersökningar och således icke kunde påräkna nagra ferier eller annan
ledighet, det icke kunde förnekas, att de åligganden, som tillhörde latts
kemiten,
fordrade en mans odelade arbetskraft; att for utförande af
14
102
Bil. No 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.
SndT&f ;“ b,elfde ett hfconrtwu»», hvaröfver han ensam
kunde förfoga,. bestående af åtminstone två rum med kostsam, till någon
mtnter-att deS,rdnil,gl °t /T*?- med nödi^a aPParater och instruitei
att dessa rum borde helst ligga intill hans bostad, på det han
HffsviskUocha fö,bee df8tade® alla t.lder Pä ^et; att endast undantillväcMio
noW* V hi +u,ldersoknntgar rättskemisten kunde påräkna
sttÄter Vi nelg ^ l il °Tt °fent igt Oratorium; att dessa omstandighetei
skulle sa länge rattskemist-befattningen endast vore beroende
pa ett uppdrag, i väsentlig män föröka svföigheten att vid in
-
träffande behof finna en tillräckligt kunnig, skicklig och i öfrigt be
ho ngen
o -j qvahficerad person, som vore hugad att fö ° dess mottagande
pa obestämd tid underkasta sig de dermed förenade kostnader- att till
i attskemist-befattningen behörigen qvalificerade personer, som icke redan
innehade annan befattning, icke lätteligen torde vara att tillgå och att
unndr-met m 1^°" '' ^ bln1 snart skulIe utbyta det tillfälliga
uppdraget mot någon annan plats med lön å stat.
,, T; il n,u ankoi''da skäl kar sundhetskollegium i underdånighet hemstält
t förg ; Maj4 ^eHade. hos Riksdagen göra framställnfng om lön på
stat för en lattskemist, hvilken lön icke torde kunna sättas lägre L
de^mdaPr°fe880r''er V“ Umversiteten och dermed jomförliga läroanstalter
f ör den händelse Kongl. Maj:t skulle finna endast ett års erfarenhet
varamotinrtckli>^heskailenhoten af do rättskemisten tillhörande göromål
a a °!, hackhS fui: vidtagande af den föreslagna åtgärden, här sund
haSföffrinstun<l0rtn^liettTMllil?
att Kon8''k Maj:t åtminstone be•->
, , nistundande ar förhöja, det till rättskemisten nu utfående
Mvog mod 1,000 rdr, clio,- till 3,000 rdr,
bHfvFÄS. ’ eai''8 a%Önmd° endi‘St k0m"’e »“ P« h
,, • -^gt statsi''ådets tillstyrkande behagade Hans
Majit Konungen besluta, att genom ecklesiastik-departementet
nådig framställning till Riksdagen skulle göras
om lattskemistens uppförande å sundhetskollegii stat.
Ex protocollo
G. W. Westberg.
STOCKHOLM, IVAK HVEGGSTKÖMS BOKTBYCKEKI. 1874.