Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 8.

1

T*T:o 8.

Ank. till Riksd, Kansli den 4 Maj 1874, kl. 2 e. m.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande, med anledning
af väckt förslag om bildande af en pensionsanstalt för
folkskolelärares ejterlcmnade enkor och oförsörjda barn.

Sedan uti motion (N:o 181) inom Andra Kammaren Herr Törnebladh,
Ragnar, gjort i ofvanomförinälda hänseende hemställan, som af Andra
Kammarens Första Tillfälliga Utskott, till livilket motionen remitterats, på
det sätt blifvit understödd, att Ut-kottet i utlåtande (N:o 15 i samlingen) tillstyrkt,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes taga i förnyadt öfvervägande frågan om beredandet af pensionering
för folkskolelärares efterlemnade enkor och oförsörjda barn, på
den af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer redan antagna grund, att pensioneringen
besörjdes af folkskolelärarne sjelfva med understöd af statsmedel,
men med skyldighet endast för blifvande och rättighet för nuvarande
innehafvare af ordinarie folkskoleläraretjenst att såsom delegare i
anstalten ingå, samt att Kongl. Maj:t derefter behagade till Riksdagen
göra den framställning i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda;
och, efter föredragning, Andra Kammaren detta utlåtande bifallit;
har med protokollsutdrag beslutet delgifvits Första Kammaren, som öfverlemnat
ärendet till sitt Tillfälliga Utskott, för vidare utredning.

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 7 Höft.

1

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 8.

Jemte det Utskottet hänvisar till ofvan omförmälda motionen och
utlåtandet, anser sig Utskottet från dessa handlingar och hvad i öfrigt
till upplysning'' i saken kunnat inhemtas, böra här meddela, att de komiterade,
hvilka uppgjort reglementsförslaget för folkskolelärarnes pensionsinrättning,
och samma dag, eller den 19 December 1864, till Kongl.
Maj:t underdånigst öfverlemnat ett sådant för en folkskolelärarnes enkeoch
pupillkassa af innehåll, bland annat, att årliga afgifterna till anstalten
skulle vara: pensionsafgift tre procent af lönen och äktenskapsafgift
en procent af samma lön från hvarje delegare, som antingen vore gift
eller ock enkling med barn inom pensionsåldern, af hvilka afgifter dock
qvinna med tjenst, som medförde delaktighet i kassan, skulle erlägga endast
halfparten, och afgifterna för en gång dessa: inträdesafgift fem procent
af lönen och befordringsafgift, som efter erhållande af folkskoleläraretjenst,
hvarmed rätt till större pension vore förenad, skulle erläggas
likaledes med fem procent af skilnaden mellan den till- och frånträdda
lönen; att pensioneringen skulle åligga folkskolelärarne sjelfva med af
statsmedel gifvet understöd, som komiterade dock trott kunna inskränkas
till 20,000 R:dr för en gång, samt att pensionernas belopp föreslagits
för enka ensamt till minimum 66 R:dr 67 öre och maximum 166 R:dr 67
öre och för enka med ett eller flera barn inom pensionsåldren till minimum
100 R:dr och maximum 250 R:dr, de olika beloppen beroende af
den lön mannen såsom folkskolelärare njutit och för hvilken skoldistriktet
i folkskolelärarnes pensionsinrättning delegande varit. Sedan öfver förslaget
blifvit hörde, utom andre, jemväl folkskolelärarne, och flertalet af
desse, dock på mycket olika grunder, förklarat sig icke kunna detsamma
antaga och godkänna, hafva komiterade i utlåtande den 26 September
1868 i underdånighet tillstyrkt det Kongl. Maj:t måtte i nåder låta bero
vid hvad i frågan blifvit åtgjord^ tilldess folkskolelärarne sjelfve
framdeles möjligen toga något verksamt initiativ till frågans lösning.

Före afgifvandet af detta sista underdåniga utlåtande beviljades vid
1866 års riksdag, uppå Kongl. Ma;:ts derom gjorda framställning, 2,000
R:dr att årligen utgå såsom bidrag till eu enke- och pupillkassa för folkskolelärare,
å hvilket anslag, enär det hittills icke begagnats, vid innevarande
års slut lärer få anses innestå 16,000 R:dr; och enligt senaste berättelsen
om hvad i riket och dess styrelse sig tilldragit funnos vid
slutet af 1872 2,218 skoldistrikt med 3,071 vederbörligen anmälda folkskoleläraretjenster,
men huru många af dessa innehades af män och
huru många af qvinnor, är icke uppgifvet.

Ehuru, så vidt Utskottet har sig bekant, något mera allmänt initiativ
efter 1868 års här ofvan omförmälda utlåtande icke blifvit af folk -

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 8. 3

skolelärarne taget, synes det dock Utskottet vara af betydlig vigt, att något
tillgöres för att söka ordna denna angelägenhet; och Utskottet våo-ar
hysa den förhoppning att folkskolelärarne nu skola med större intresse
omfatta ett förnyadt förslag.

Inom Utskottet har det blifvit ifrågasatt, dels huruvida icke det
nuvarande årliga statsanslaget, 2,000 R:dr, vore för ändamålet otillräckligt,
dels ock om ej bidrag från kommunerna borde äskas; men då beloppet
af det anslag staten bör lemna icke nu lärer utgöra föremål för pröfning,
och förslaget om bidrag från kommunerna ej heller i ärendets närvarande
skick, och innan sig visat att på den af statsmakterna tillförene antagna
grund tillräckliga medel icke erhållas, torde böra tagas i närmare öfvervägande,
har Utskottet, som förutsätter att delaktighet i pensionsinrättningen,
om den kommer till stånd, skall beredas jemväl i äktenskap födda
oförsörjda barn efter enka, hvilken såsom folkskolelärarinna aflider, ansett
sig böra vördsamt tillstyrka, att Första Kammaren behagade
biträda Andra Kammarens beslut.

Stockholm den 30 April 1874.

På Utskottets vägnar:

N. A. Fröman.

Reservationer:

af Herr Fröman: “Då, såsom af handlingarne inhemtas, denna fråga
när hon förra gången var å bane, fick förfalla i följd; af folkskolelärarnes obenägenhet
för densamma;

då, för sakens genomförande, nu liksom förut, bemälde folkskolelärares
medverkan påräknas;

..in .. clå desse under tiden icke kunna anses hafva saknat tillfälle att
tillkännagifva, huruvida de nu skulle allmännare och med större benägeni
Ä-0rf -fn .?t<: %’s^aF’ sådant som det ifrågakomna, men något så beskanadt
tillkännagifvande, Utskottet veterligt, icke egt rum; och då, i
händelse folkskolelärarne i detta ämne gjorde en underdånig framställning,
antagligt är, att Kongl. Maj:t skulle it en af dem allmännare uttalad

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N.o 8.

önskan fästa nådigt afseende och, sedan de för saken intresserades antal

sålunda blefve kändt och derigenom dels företagets utforbarhet och omfång,

dels storleken af det derför erforderliga statsanslag kunde medBakeihet
bestämmas, blifva i tillfälle att till Riksdagen afgifva ett på uti eddateak
förhållanden grundad! förslag till denna onekligen vigtiga angeUxgerihets
lämpliga ordnande; synes giltig anledning saknas för Riksdagen att nu aflåta
någon skrifvelse i ämnet; hvarföre jag vördsammast hemställer,

att Första Kammaren icke må biträda Andra Kammarens
beslut.

Herr von Kock: “Jag instämmer med Herr Fröman äfven derför, att
lag hyser tvifvelsmål huruvida, sedan man numera eger sådana, sa vidt jag
förstår, med vederbörlig hänsyn till personens ålder, antal och de oi
eller af dem gjorda tillskott grundade pensionenngsanstalter for enkor
och efterlemnade barn, som Allmänna Enke- och PupiU-kassan, samt
Ränteförsäkrings-inrättnmgarne, några andra, byggda på aldre efter ■
mer eller mindre felaktiga grunder, vidare hora mrattas för särskilda klass .
Månne icke lämpligast vore, att staten lemnaoe någorlunda finkos ga
bidrag åt dem af sina tjenare, livilka sjelfva, lagenligt ellei friv g ,
gjorde insättning i ränteförsäkringsanstalt,, likasom det nuskerfor en sida
tjenare af många husbönder? De öfriga bland dessa finge derigenom
ock ett godt föredöme.11

af Herr Sundeil: “Enär de af komiterade föreslagna pensionsbelopp
för folkskolelärares enkor och deras oförsörjda barn torde hora
höjas med åtminstone 50 procent, samt äfven om från staten allt fi
gent skulle årligen utgå de för enke-och pupillkassan anslagna 2,000 R di
hvarutöfver något bidrag derifrån icke skähgen lärer kunna askas, blitve
dock denna summa, tillagd alla afgifterna ej tillräcklig för fyllande af
fordringar, hvilka på anstalten, om också icke under forsta åien af dess
tillvaro^ dock snart nog skulle ställas. Vid sådant förhållande anser j g,
att för åstadkommande af eu folkskolelärarnes enke- och pupillkassa, såda
den bör vara, någon annan utväg sig icke beter, än att bidi^g derb!! »årligen
gifvas jemväl från skoldistrikten (kommunerna), i hvilkas intresse
det ock ligger, att eu så beskaffad kassa stiftas och ortvarar. Då dessa
skoldistrikt uppgingo vid slutet af 1872 till 2,218 och naturligtvis ingen
fara är för Sand °att de blifva färre, skulle från dem eu ringa årlig afgäld,
lämpad efter antalet inom hvarje distrikt af folkskolelärare och desse»
löner, som betinga pensionernas belopp tiH enkorna och
jemte årliga afgifterna och statsbidraget, tillräcklig for vinnande af -

Första Kammarem Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 8. 5

mål, som sökes. På dessa skäl tillstyrker jag, att Kammaren icke måtte
antaga deri af Andra Kammaren omfattade mening i saken, utan besluta
att Riksdagen underdånigst anhåller, det Kongl. Maj:t täcktes taga i förnyadt
öfvervägande frågan om beredandet för folkskolelärares efterlemnade
enkor och oförsörjda barn af pensionering på den grund, att
sådant sker, dock med årligt understöd af staten och från kommunerna,
genom årliga afgifter åt folkskolelärarne, med skyldighet dervid
för blifvande och rättighet för nuvarande innehafvare af ordinarie folkskoleläraretjenst
att såsom delegare i‘ pensionsanstalten ingå, samt att
Kongl. Maj:t derefter ville till Riksdagen göra den framställning i ämnet,
som efter sakens vidare utredande må vara erforderlig.“

Bill. till Riksd. Prof. 1874, 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 7 Höft.