/

Första Kammarens lillfålliga Utskotts Utlåtande N:o 7. 1

TV:o

Ank. till Kiksd. Kansli den 22 April 1874, kl. 5 e. in.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande, i anledning af
väckt förslag om underdånig hemställan till Kongl. Maj:t
angående åstadkommande af permanenta skiljedomstolar för
biläggande af internationela tvistefrågor.

Sedan Herr J. Jonasson från Calraar län uti en inom Andra Kammaren
väckt motion föreslagit, att Riksdagen ville till Kongl. Maj:t aflåta underdånig
skrifvelse med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes vid alla de tillfällen,
då främmande makter med Sverige eller med hvarandra öppnade underhandlingar
angående åstadkommande af permanenta skiljedomstolar för biläggande
af internationela tvistefrågor, understödja desamma, har Andra Kammarens
Tillfälliga Utskott K:o 2, till livilket berörda motion varit hänvisad, i afgifvet
utlåtande dels erinrat derom, att samme motionär vid 1869 års riksdag framställde
förslag om Sveriges medverkan för åstadkommande af en allmän afväpning,
hvilket förslag, efter att hafva blifvit afstyrkt af det Tillfälliga Utskott,
som behandlat detsamma, inom Andra Kammaren föranledde det beslut,
att, med godkännande af de åsigter, som innefattades i motionen rörande de
grundsatser, Indika borde tjena till ledning för Sveriges förhållande till de
öfriga makterna, Kammaren dock ansåge det icke vara lämpligt att till Kongl.
Maj:t ingå med någon anhållan att, till vinnande af det med förslaget afsedda
Bih. till lliksd. Prot. 1874. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft.

/

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 7.

syftemål, åstadkomma, någon Sveriges inblandning i de sväfvande europeiska
frågorna, hvarföre utlåtandet lades till handlingarne; dels ock omförmält, hurusom
under de fem år, som förflutit efter det berörda fråga sålunda afgjordes,
densamma syntes hafva vunnit en stor och berättigad uppmärksamhet i åtskilliga
civiliserade länder och stora sträfvanden blifvit gjorda så väl i lagstiftandeförsamlingar
som af enskilda framstående sällskap och personer för åstadkommande
af den utaf motionären föreslagna utväg till biläggande af internationela
tvister genom em skiljedom, grundad på en af samtliga makter erkänd folkrätt,
såsom exempel hvarpå åberopas hvad som skall förelupit i engelska och
italienska parlamenten äfvensom afgörandet af de så kallade Alabama- och St.
Juan-frågorna; hvarjemte Utskottet till bemötande af de inkast, att landets regering,
oberoende af eu sådan framställning, som den motionären åsyftat, icke
skulle underlåta att, i allt hvad som på densamma ankomme, medverka till
fredens bevarande ej blott emellan vårt land och andra länder utan jemväl,
om så ske kunde, andra länder emellan, yttrat, att det syntes Utskottet, som
om större eftertryck skulle i sådant fall kunna gifvas åt regeringens tillgörande,
derest landets representation uttalade sig för och understödde densamma;
på grund af hvithet allt Utskottet föreslagit,

”att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t framställa
den önskan, att Kongl. Maj:t, efter sig företeende omständigheter och på sätt
Kongl. Maj:t må finna lämpligt, täcktes medverka till upprättande af en skiljedomstol,
vare sig stadigvarande eller sammansatt vid hvarje särskildt tillfälle,
för biläggande af uppkommande tvister emellan nationerna.”

Denna hemställan är af Andra Kammaren bifallen och ärendet derefter,
jemlikt 63 § 3 mom. Riksdags-ordningen öfverlemnadt till Första Kammaren,,
som hänvisat detsamma för vidare utredning till sitt Tillfälliga Utskott.

Vid fullgörande af detta uppdrag har Första Kammarens Tillfälliga
Utskott egnat skyldig uppmärksamhet åt de af Andra Kammarens Utskott,
åberopade tilldragelser; men, ehuru Utskottet dervid till fulla värdet uppskattat
ej mindre den riktning af våra dagars politik, som frambragt Alabamaoeh
St. Juan-frågornas lösning, än ock de sträfvanden i fredens interesse,
som i öfrigt uppenbarat sig; har Utskottet likväl icke kunnat lemna ur sigte,
huruledes andra internationela tvister under senaste tiden blifvit behandlade
och afgjorda.

Genom sakens betraktande ur dessa olika synpunkter har hos Utskottet
stadgat sig den öfvertygelse, att tidsförhållandena nu lika litet som
för fem år sedan mana vårt land att på ett mer framstående sätt söka inverka
på internationela tvistefrågors behandling. Och då all anledning finnes
att antaga, det vår regering hyser de fredliga åsigter, nationen värderar, och
skall, när helst tillfälle dertill yppar sig, verka för nämnda åsigters främ -

Första Kammarens Ullfälliga Utskotts Utlåtande N:o 7. 3

jande; saknar Riksdagen, enligt Utskottets tanke, giltigt skäl till ett sådant
uttalande, som blifvit ifrågasatt; hvarföre Utskottet vördsamt hemställer:

att Första Kammaren icke må instämma i Andra Kammarens ofvan
anförda beslut.,

Stockholm den 18 April 1874.

På Utskottets vägnar:

A. N. Fröman.

Herrar von Kock och von Geijer hafva anmält reservation emot motiveringen
af Utskottets hemställan.