Stats• Utskottets Utlåtande N:o 92.

1

Mo 92.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 Maj 1874 kl. 2 e. m.

Utlutande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga ''proposition, att
den beslutade jernväg''sanläggningen frän Torpshammar
eller annan punkt ä stambanan frän Storvik till riksgränsen
mot Norge må byggas bredspårig.

(K. A.)

Sedan sistlidne års Riksdag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
hvad Kongl. Maj:t. föreslagit, beslutit byggande dels af en bredspårig
jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan från
Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpsharnmar
i Medelpad eller annan lämplig punkt å sträckningen mellan
Sundsvall och riksgränsen mot Norge, dels ock af en smalspårig tvärbana
med lika öfverbyggnad,_ som, utgående från Torpshammar eller annan
punkt å berörda sträckning, fortlöpte, vare sig i sydligare eller nordligare
läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset
eller Krokom samt derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana från
1 rondhjem till mötes, och till fullständiga undersökningar af lämpligaste
sträckningarne för vissa delar af ifrågavarande jeruvägar och förberedande
arbeien å ostridiga delar deraf, för år 1874 å extra stat anvisat
200,000 R:dr, samt innevarande års Riksdag, i enlighet med hvad Kongl.
Maj:t uti sin den 16 sistlidne Januari aflåtna nådiga proposition angående
btatsverkets tillstånd och behof föreslagit, för fortsättande under år
1875 af arbetena å de delar af de beslutade jernbanorna från Storvik till
riksgränsen mot Norge, hvilkas sträckning såsom ostridig blifvit godkänd,
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 42 Håft. 1

a

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 92.

å extra stat för nämnda år anvisat 3,000,000 kronor, har Kongl. Maj:t
uti nådig proposition af den 24 sistlidne April (intagen under N:o 58 i lista
saml. af Bihanget till Riksdagens Protokoll), under erinran att spårvidden för
berörda tvärbana, såsom ofvan förmäles, blifvit bestämd till 3,59 fot, eller
så kallad smal spårvidd, föreslagit att Riksdagen, med ändring af förut
fattadt beslut i afseende å planen för anläggning af meranämnda tvärbana,
måtte medgifva att samma bana må byggas med spårvidd af 4 fot
tum (engelskt mått), under förutsättning att tvärbanans fortsättning
inom Norge till Trondhjem erhåller samma spårvidd.

Uti sistnämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t erinrat derom,
att skälen hvarför ifrågavarande tvärbana föreslagits smalspårig varit, att
banan vore ämnad att förenas vid riksgränsen med en bana till Trondhjem,
hvilken komme att anläggas med 3,59 fots spårvidd, och vid Torpshammar
med den under anläggning varande banan till Sundsvall af enahanda
spårvidd; att, om bandelen mellan Torpshammar och riksgränsen
byggdes med annan spårvidd än de båda banor, som berörda handel vore
afsedd att förena, och tillsammans med hvilka skulle bildas en oafbruten
jernvägsförbindelse mellan Nordsjön vid Trondhjem och Östersjön vid
Sundsvall, följden deraf blefve, att hela trafiken mellan Jemtlånd och
Norge, hvilken med skäl kunde antagas blifva högst betydlig, måste betungas
med omlastning vid riksgränsen, äfvensom att all trafik mellan
Norge och Sundsvall måste underkastas tvänne omlastningar; att, om
dei-emot spårvidden å dessa tre jernbanor vore en och densamma, all
omlastning, så väl vid riksgränsen som Torpshammar, undvekes för allt
det gods, som komme att forslas på dessa banor, samt endast en omlastning
vid Torpshammar komme att ega rum för gods, som på dessa förenade
jernbanor eller på endera komme att vidare befordras söderut
från Torpshammar; samt att på grund häraf, och då spårvidden å jernvägen
inom Norge mellan riksgränsen och Trondhjem sannolikt icke
komme att förändras, enär jernvägen vore ämnad att från Trondhjem
fortsättas öfver Rörås utmed Glommens dalgång med samma spårvidd,
som den i Norge till följd af lokala förhållanden antagna eller 3,59 fot,
det ansetts lämpligt att jernbanan mellan Torpshammar och riksgränsen
anlades med nämnda smalare spårvidd.

Numera hade emellertid inträdt sådana förändrade förhållanden,
som föranledt Kongl. Maj:t att ånyo taga frågan om spårvidden för meranämnda
tvärbana under öfvervägande. Sålunda hade styrelsen för Sundsvalls
jernvägsaktiebolag i underdånighet anhållit, att, som bolagets jernväg
inom kort, och senast då norra stambanan nådde höjden af Torpshammar,
måste förändras till bredspårig eller förses med en tredje sken -

Stats- UtsTcottets Utlåtande N:o 92.

3

till T™!? blefve ännu nödvändigare, i händelse jern vagens fortsättning
[rondhjern byggdes bredspang, samt expropriation af den för jern?
vagens förändring till bredspårig erforderliga jord framdeles skulle blifva

mångdubbelt fördyrad, Kongl.*Maj:t mitte berättiga botget at^expropnera
den större jordrymd, som kunde erfordras för utvidgning framdeles

af berörda jernväg från den bestämda spårvidden 3,59 fot till 4,83 fot och
hride KongL Maj:t den 26 Augusti 1873 funnit godt tillåta Sundsvalls

J11 Vd.''"s^tleboIag till SJÄ lösa den enskilda personer, menio-heter
el er inrättningar tillhörande mark, som kunde anses erforderlig för framtida
utvidgning af Sundsvall—Torpshammars-banan från 3,59 till 4 83 fots
spårvidd. ’ ’ 1UbS

Sentember1''187 ^Hll n-H J^ägsbyggnader uti en den 3

September 18<3 till chefen för Oivil-departementet ingifven promemoria

hval af afskrift finnes den Kong], propositionen bilagd, fästat uppmärksarahet,
a furdelarne och vigten deraf, att spårvidden å tvärbanan från
Trondhjera öfver riksgränsen blefve lika med den å de öfriga svenska
stambanorna eller 4 fot 8 < -L—-- / 1 1 A nsKa

-n i7v7''j jr " J }Um Engelskt mått); i hvilket afseende bemalde
chef hufvudsakligen anfört: att Sveriges hela stambanesystem, lnberaknad
sträckningen från Storvik till riksgränsen, komme att hålla i län "d
omkring 19., mil; att dessa stambanor redan vore förenade med 17 7 mil

vidd t°f T 1° m5! enslcHda svenska jernbanor af sistnämnda ''spårvidd,
att nar under loppet af tya eller tre år efter all sannolikhet ytterligare
oO till 60 mil bredspånga enskilda banor anslutit sig till stambanorna,
härigenom skulle uppkomma ett sammanhängande jernvä“-r’ \ oc 1 ^orge af icke mindre än 317 till 325 mils län^d

hviket jernvagssystem, under förutsättning att ifrågavarande tvärbana
byggdes bredspang, skulle komma i oafbruten förbindelse med den under
aUa årstider tillgängliga och isfria hamnen vid Trondhjem; att vid sådant
förhållande^ svårligen kunde förnekas, det bibehållandet af samma spårvidd
a hem detta vidt utgrenade jernvagssystem skulle icke allenast i
kommersiell hänseende bereda stora fördelar genom undvikandet af om
lastning, utan äfven i militäriskt hänseende gifva de förenade rikenas förs\ai
okad styrka; att dessa fördelar vida öfverväo-de den tillökning i
kostnad, som af den bredare spårvidden föranleddes, enär, om än den
direkta omlastningskostnaden till en början, då rörelsen vore jemförelsevis
ringa icke skulle motsvara årliga räntan å tillökningen i ''anWgningskapitalet,
omlastningar likväl alltid medförde två väsendtlig» olägenhet!"
nemligen tidsförlust oe.h cmrlcp+.a o+a\v.v»^ ___• i n.. ^ ^ y

större eller mindre försämring, hvilka

rl om „11 „ 1 »11 t ■ . ^7

^ n ^iier mindre j

i'' ,derest,<i“ k''"lde »»*»• »Ha förhållanden , penning uppskattas,
säkerligen skulle uppgå till lika stort, om icke vida större, belopp

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 92.

än sjelfva den direkta ornlastningskostnaden, och hvilka olägenheter städse
fortfore samt blefve större i samma mån, som rörelsen ökades.

Sedan chefen för Civil-departementet, med föranledande af denna
promemoria, uti skrifvelse af den 4 September 1873 till Kongl. norska
regeringens Departement för det Indre hemställt, att Departementet för
det Indre ville taga i öfvervägande, huruvida icke önskvärdt vore, att
jernvägen från Trondhjem öfver Ma*raker till riksgränsen byggdes med
en spårvidd af 4 fot S1^ tum (engelskt mätt) under förutsättning att
jernvägens fortsättning inom Sverige erhölle samma spårvidd, har Kongl.
Maj;t, på grund af hvad som anförts utaf vederbörande norska auktoriteter
och embetsman, hvilka i ämnet blifvit hörde, samt hvad i öfrigt
förekommit, i enlighet med Kongl. norska regeringens derom gjorda
framställning, under den 13 sistlidne April aflåtit nådig proposition till
Norges Storthing, hvari föreslås, att Storthinget måtte medgifva sådan
förändring uti den förut bestämda planen för jernvägsanläggningen
från Trondhjem öfver Mmraker till riksgränsen, att spårvidden blefve
4 fot 8x|2 tum (engeskt matt) och banan i öfrigt byggdes i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af jernbanedirektören clen 16 sistlidne Februari
under alternativ N:o 5 atgifna förslag, allt dock under förutsättning,
bland annat, att jernbanans fortsättning inom Sverige anlades med
samma spårvidd.

Sedan Styrelsen öfver statens jern vägsby ggn åder undfått kännedom
härom, hade bemälde styrelse uti underdånigt memorial den 21
sistlidne April anmält att, enär den på de förberedande arbetena a jernvägsanläggningen
från Storvik till riksgränsen högst väsentdligt in verkån de
frågan om hvilken spårvidd skulle användas å tvärbanan, kräfde en snar
lösning, Styrelsen, för den händelse Kongl. Maj:t skulle täckas redan
under innevarande riksdag derom aflåta nådig proposition, ansett sig
böra uppgöra och till Kongl. Maj:t öfverlemna kostnadsförslag för anläggning
af bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad från Torpshammar
öfver Östersund till riksgränsen. Af dessa kostnadsförslag tramginge,
att kostnaderna för anläggningen af den 27 mil 30,646 fot långa
banan, hvilka kostnader, enligt det i December 1872, med afseende ä
höjning i pris å så väl materialier som dagsverken, omarbetade kostnadsförslaget
för 3,50 fots spårvidd, beräknats till 17,562,450 R:dr, skulle genom
användandet af den bredare spårvidden af 4 fot 8^2 tum (engelskt
mått) ökas med endast 650,550 R:dr och således komma att uppgå till
18,213,000 R:dr. Den för smal spårvidd beräknade kostnaden af 630,580
R:dr för hvarje mil komme således att. i händelse bred spårvidd användes,
ökas till 653,947 R;dr, eller med endast 23,367 R:dr för hvarje mil,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 92.

5

en skilnad så ringa i förhållande till de för trafiken ovärderliga fördelar,
som vunnes genom undvikande af omlastningar, att den, enligt Styrelsens
åsigt, icke från svensk sida borde föranleda till förändring i den
för landets hela stambanenät antagna spårvidd.

Efter att hafva anfört det hufvudsakligaste af hvad i denna fråga
förekommit, har Kong!. Maj:t i nåder erinrat, att, äfven om smalspåriga
jernvägar, der lokala förhållanden eller andra omständigheter försvåra
anläggning af bredspåriga sådana, må föredragas framför dessa,
torde det likväl vara uppenbart, att det icke allenast för Sverige enskild!
utan äfven för de förenade rikena gemensamt, skulle vara särdeles
fördelaktigt och af stor vigt, att ifrågavarande tvärbana från Torpshammar
eller någon annan punkt å den från Storvik uppåtgående stambanan
byggdes bredspårig och dymedelst erhölle samma spårvidd, som
sistnämnda och alla öfriga stambanor. Till stöd för denna åsigt, har
Kongl. Maj:t hänvisat till de skal, som blifvit åberopade för Kong! Maj:ts
uti nådig proposition om Statsverkets tillstånd och behof den 14 Januari
1873 gjorda, af Riksdagen godkända förslag i afseende å spårvidden
för berörda från Storvik uppåt gående stambana, De skäl, som då föranledde
Kongl. Maj:t att för den svenska delen af nyssnämnda tvärbana
föreslå spårvidden till 3,59 fot, egde numera ej samma betydelse, sedan
utsigt vore för handen, att icke allenast Sundsvall—Torpshammars-banan,
utan äfven jern vägen från Trondhjem till riksgränsen kunna komma att
byggas bredspåriga.

Hvad anginge den af ifrågavarande handels utvidgning till bred spårvidd
föranledda tillökning i kostnad, som beräknats till sammanlagdt
653,947 R:dr, så motsvarade detta belopp icke på långt när det af Jemtlands
län till ifrågavarande jernvägsanläggning utfästa bidrag af 900,000
K:dr. De många och stora, af spårviddens förändring till 4 fot tum
(engelskt matt) härflytande fördelarna kunde således vinnas, utan att statsverket
finge vidkännas någon utgift utöfver hvad som för banans anläggning
med 3,59 fots spårvidd erfordrades. Medelst anlitande af
nämnda bidrag kunde jemväl de ökade kostnaderna för bandidens utvidgning
till bred spårvidd bestridas, utan att afvikelse behöfde ske från
deri uti Riksdagens skrifvelse af den 4 sistlidne April o införmälda plan
i afseende å de årliga anslagsbeloppen för stambanearbetenas fortsättande.

Då sistlidne Riksdags beslut, rörande ifrågavarande tvärbana, grundar
sig pa Kongl. Maj:ts nådiga proposition, deri föreslogs, att. jern vägen
måtte blifva smalspårig, enär den från Norge mötande banan borde med
sådan spårvidd byggas, har det förefallit Utskottet anmärkningsvärd! att

6

Stafs-UtsJcottets Utlåtande N:o 92.

förslaget till innevarande Riksdag om frånträdande af nämnda beslut
icke föranledts af någon derom från norsk sida gjord framställning, utan
att initiativet dertill utgått från chefen för Oivil-departementet. Utskottet
har icke heller kunnat lemna utan anmärkning den uti Kon ad.
Maj:ts proposition yttrade åsigten, att, då Jemtlands läns landsting erbjudit
sig att, såsom bidrag till ifrågavarande tvärbanas byggande,'' tillskjuta
900,000 R:dr, den ifrågasatta förändringen af spårvidden skulle
kunna vinnas, utan att statsverket derför finge vidkännas någon ökad
utgift. Anbudet af detta bidrag har nemligen redan sistlidna år blifvit
af Riksdagen antaget, och bidraget utgör sålunda, utan afseende å
spårvidden, en beräknad tillgång till bestridande af en del utaf anläggningskostnaden.
Men ehuru det behandlingssätt, denna fråga sålunda erhållit,
icke synts Utskottet tillfredsställande, har dock Utskottet, med
afseende på de stora fördelar, som antagligen skola uppkomma, derest
banan bygges bredspårig, ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen, med ändring af förut fattadt beslut i
afseende å planen för anläggning af den tvärbana, som
från Torpshammar eller någon annan punkt å den
från Storvik uppåt gående stambanan skall fortlöpa
till riksgränsen mot Norge, måtte medgifva, att samma
tvärbana må byggas med spårvidd af 4 fot 8’j2 tum
(engelskt mått), så framt tvärbanans fortsättning inom
Norge till Trondhjem erhåller samma spårvidd.

Stockholm den 8 Maj 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

AEVID FR:SON POSSE.

Reservationer:

mot den af Utskottet begagnade motivering:

af Friherre F. von Essen, samt Herrar C. Petre och F. Brusewitz.