Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.
i
iV.o 22.
Ank. till Riksd. Kansli den 23 Febr. 1874, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
(I. A.)
Jemlikt 53 § Regeringsformen och 39 § Riksdagsordningen åligger
det Stats-Utskottet att utreda och för Riksdagen uppgifva Stats- och
Riksgäldsverkens förvaltning, tillstånd och behof. För fullgörande af detta
åliggande, så vidt det afser statsverkets inkomster, får Utskottet till en
början underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset å
kronans spanmål. Detta pris bestämdes vid 1856—1858 årens riksdag
till två riksdaler för kubikfoten, hvarvid det bibehölls, intilldess vid 1868
års riksdag beslöts, att detsamma skulle till två riksdaler 10 öre förhöjas;
och enär någon väsendtlig anledning till förändring i detta senare
pris icke sedermera förekommit, får Utskottet hemställa,
1) att förslagspriset å kronans spanmål för nästinstundande
statsreglering må, i enlighet med hvad Kongl.
Maj:t behagat föreslå, bibehållas vid senast bestämda
belopp, eller två kronor 10 öre för kubikfoten.
Då Utskottet härefter går att framlägga sitt, med ledning af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition, angående statsverkets tillstånd och behof,
jemte Kongl. Statskontorets till Kongl. Maj:t i ämnet afgifna berättelse
uppgjorda förslag till beräkningen i riksstaten af statsverkets ordinarie
inkomster för nästa statsreglering, får Utskottet för lättare öfversigt
jemväl öfverlemna hosfogade tabell, deri Utskottets förslag finnes sammanstäldt
med ej mindre de uti innevarande år3 riksstat beräknade inkomBih.
till Biksd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 13 Häft. I
Angående förslagspriset
å
kronans spanmål.
%
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
ster samt de belopp, som för åren 1868—1872 under de särskilda inkomsttitlarne
influtit jemte Statskontorets förslag till beräkning af 1875
års inkomster, än äfven de af Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna
summor; och har Utskottet ansett sig, till undvikande af vidlyftighet,
böra särskildt omförmäla endast de inkomsttitlar, i afseende på hvilka
afvikelse från Kongl. Maj:ts nådiga förslag ifrågakomma; hänvisande Utskottet
i öfrigt till den utredning rörande beräkningen af hvarje särskild
inkomsttitel, som i den nådiga propositionen finnes meddelad.
Ordinarie eller ständiga inkomster.
Angåendeväckt B er gv erkstionden. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt
flUva°n2T/" motion (N:o 5) har Herr L. M. Nordenfelt föreslagit, att den skatt, som
bergverks- kallas bergverkstionde, måtte alldeles upphäfvas, på sätt Kongl. Maj:ts
tionde■ proposition till 1872 års Riksdag innehölle, eller att åtminstone de bergverk,
hvilka icke åtnjutit eller vore i besittning af något understöd från
statsverket, måtte befrias från denna afgift, såsom skäl för hvilken framställning
motionären anfört, att denna skatt vore i hög grad orättvis och
betungande samt hinderlig för de ädlare bergverkens tillväxt och derjemte
af föga vigt för statsverket.
I det den Kongl. propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden
den 9 sistlidne Januari (Bil. N:o 6 b) pag. 14) yttras rörande
detta ämne, bland annat, att det vore antagligt, att, i anledning
af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 24 Maj sistlidna år framställda
anhållan, "bland annat, om ett förslag till grundskatternas afskrifvande,
Kongl. Maj:t snart och sannolikt redan nästa år komme att låta meddela
Riksdagen en fullständig utredning af alla till berörda ämne hörande
frågor, dervid då ock förhållandet med bergverkstionden kunde blifva
betraktadt från synpunkten af dess jemförlighet med grundskatterna. .
Då sålunda förevarande fråga är föremål för Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet, och följaktligen framställning om bergverkstiondens afskaffande
utan tvifvel kommer att, i sammanhang med det rörande de
s. k. grundskatternas afskrifning förväntade förslag, från Kongl. Maj:t
med det snaraste afgifvas, anser Utskottet någon särskild framställning
till Kongl. Maj:t angående detta ämne icke erfordras, och hemställer
alltså,
2) att Herr Nordenfelts ifrågavarande motion icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
3
Mantalspenningarne. I motion (N:o 76) inom Riksdagens Andra f^gålmZanKammare
har Herr P. Gummesson föreslagit, att Riksdagen måtte be- tahpenningarsluta,
det mantalspenningarne från och med nästkommande års början n^Va?l».
skulle upphöra, och till stöd derför hufvudsakligen åberopat dels orättvisan
af en skatt, som till lika belopp utkräfdes af alla skattskyldige utan
afseende å dessas förmögenhetsvilkor, dels ock den besparing, som för
statsverket skulle uppstå genom minskning i lönerna för de embetsman,
hvilkas arbete komme att minskas, om de befriades från berörde skattetitels
debitering, uppbörd och redovisning.
Hänvisande till den redogörelse för mantalspenningarnes uppkomst,
som af 1872 års Riksdags Stats-Utskott meddelats i dess utlåtande N:o
17 Bil. lutt. A., anser sig Utskottet nu endast böra i korthet erinra
derom, att mantalspenningarne, enligt Kongl. förordningen den 24 April
1863, med vissa undantag, utgå med 40 öre för man och 20 öre för
qvinna af hvar och en som uppnått 18 års ålder, samt att, sedan den
personliga skyddsafgiften, i enlighet med Riksdagens beslut vid 1872 års
riksmöte, blifvit nedsatt till hälften af hvad den förut varit, båda dessa
efter samma grund utgående skatter utgöras med lika belopp.
Om den personliga skyddsafgiften komme att qvarstå, fastän mantalspenningarne
upphörde, blefve den minskning i vederbörande uppbördsniäns
göromål, som genom en sådan förändring skulle åstadkommas, af
ytterst ringa betydenhet, och då numera båda dessa skatter ingå till
Statskontoret, skulle ej heller i afseende å förvaltningen och redovisningen
någon ytterligare enkelhet i nämnvärd mån befordras genom mantalspenningarnes
upphörande.
Den allmänna välmåga, som flera på hvarandra följande gynnarinna
år frambragt, och den lätthet till arbetsförtjenst, som en alltmer
tilltagande företagsamhet alstrat, torde hafva gjort denna skatt för de
mindre bemedlade klasserna jemförelsevis lätt att bära, hvadan en skattenedsättning
af ifrågavarande slag för närvarande icke synes af behofvet
påkallad. Utskottet hemställer på grund häraf,
3) att Herr P. Gummessons förevarande motion icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Extra uppbörd. Vid denna inkomsttitel, deri, jemlikt sist försam- b‘f
lade Riksdags beslut, de förut till Riksgälds-kontoret inlevererade skatte- inkomsttiteln
rätts-, ekeskogs- och observationsmedel numera från och med innevarande Extrauppbörd.
års början ingå, hade Statskontoret uti sin ofvan omförmälda berättelse
anfört, att äfven två uti senast fastställda riksstat under titeln “Extra
ordinarie inkomster" och rubrik “inbetalning å vattenaftappningslån"
samt “inbetalning å lånet till landshöfdingeackordernas amortering" sär
-
4
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 22.
Angående bokföringen
af
odlingslån.
skildt uppförda poster synts Statskontoret lämpligen böra såsom extra
uppbörd upptagas, och då såsom inbetalning å vattenaftappningslån år 1875
beräknades inflyta 162,000 R:dr samt afbetalningen å landshöfdingeackorderna
numera årligen utgjorde 1,350 R:dr, skulle inkomsttiteln extra uppbörd
kunna på följande sätt beräknas:
i nuvarande riksstat upptagna belopp ................................. R:dr 62,832: 50.
skatterätts-, ekeskogs- och observationsmedel .................. ,, 8,000: —
inbetalning å vattenaftappningslån ..................................... ,, 162,000:_
d:o å lånet till landshöfdingeackordernas amor
tering
..................................................... „ 1,350: —
tillsammans R:dr 234,182: 50.
Lika med Statskontoret har Kongh Maj:t ansett de mera tillfälliga
inkomsterna skatterätts-, ekeskogs- och observationsmedel böra under titeln
extra uppbörd upptagas äfvensom funnit den del af inbetalningen å
vattenaftappningslån, som utgöres af ränta, böra till nämnda titel hänföras,
men deremot har Kong]. Maj:t ansett, att den del af samma inbetalningar,
som utgör kapitalamortering, icke bör bland statsverkets inkomster
i riksstat beräknas, och att icke heller beviljade lån af omförmälda
beskaffenhet böra bland riksstatens anslag uppföras; och har Kongl. Maj:t
alltså under åberopande af den utredning, som i ofvanberörda statsrådsprotokoll
(Bil. N:o 6 b) sid. 18—20) innefattas, och till hvilken Utskottet
här får hänvisa, föreslagit Riksdagen, dels att de lån för understödjande
af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande
af odlingsföretag, hvilka på nådig framställning under sjette hufvudtiteln
kunde varda af Riksdagen beviljade, måtte, utan att i riksstaten upptagas,
få af i Statskontoret tillgängliga medel utbetalas mot ersättning af
inflytande Ui/nta/afbetalningar å redan meddelade dylika lån, samt dels
att i följd häraf ifrågavarande inkomsttitel måtte ur riksstaten uteslutas.
Riktigheten af den grundsats, på hvilken Kongl. Maj:ts nådiga förslag
hvilar, eller att endast ränta och ej kapitalinbetalning bör såsom
inkomst bokföras, torde icke kunna bestridas, och en missledande oegentlighet
i statsverkets bokföring skulle dymedelst undanrödjas; men Utskottet
föreställer sig, att genomförandet af samma förslag skulle medföra
besvär och olägenheter, som ingalunda af fördelarne motsvarades.
Genom Kongl. kungörelsen den 13 Juni 1845 är, ^afseende på sättet
för återbetalningen af lån utaf allmänna medel till korporationer eller
menigheter för beredande af odlingsföretag medelst utdikningar och vattenaftappningar
af sanka trakter och sjöar, stadgadt, att sedan den låneandel,
för hvars återgäldande hvarje hemman skall ansvara, samt den
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
5
summa, som, i följd deraf, till skuldens jemte den utfästa räntans fulla
liqviderande skall för hvarje hemman årligen erläggas, blifvit bestämd,
det sammanlagda afbetalnings- och räntebeloppet från och med det år,
då betalningsskyldigheten vidtager, bör, under särskild rubrik, med utsättande
af det sista året då betalningen skall utgå, såsom ett hemmanet
under sålunda bestämdt antal år åliggande allmänt onus, i jordeboken
antecknas och a debetsedeln för hvarje år upptagas samt af kronobetjeningen
uppbäras, och genom Kongl. kungörelsen den 3 November
1848 är förordnadt, att dessa stadganden skulle utsträckas till de lån
af ifrågavarande beskaffenhet, hvilka blefve enskilda personer meddelade.
Då i öfverensstämmelse härmed såväl vid debiteringen som i Riksgäldskontorets
räkenskaper kapitalafbetalningsbeloppet för hvarje år blifvit
med räntebeloppet för samma år till en summa sammanfördt, skulle således
tillämpningen af Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag förutsätta, att
alla de redan debiterade lånen måste ånyo uträknas för utredande, huru
stor del af det årligen inflytande beloppet utgör för hvarje år ränta och
huru stor del amortering. Enär vidare de såsom tillgång för statsverket
balanserade fordringarne för lån till vattenaftappningar och odlingsföretag,
hvilka, enligt Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1872, vid
samma års slut utgjorde 1,870,626 R:dr 58 öre, omfatta såväl kapital
som ränta, måste, derest ej räkenskaperna skulle i denna del blifva missledande,
. från nämnda summa utbrytas och afskrifvas sammanlagda beloppet
af de deri ingående särskilda räuteposterna.
Med hänseende till hvad sålunda förekommit och då de olägenheter,
som,. enligt hvad i statsrådsprotokollet är anmärkt, skulle kunna
uppstå derigenom, att inbetalningarna icke jemnt motsvarade beloppet af beviljade
nya lån, ej torde blifva af synnerlig betydenhet, har Utskottet
så mycket mera tvekat att tillstyrka den af Kongl. Maj:t i förevarande
hänseende föreslagna förändring, som dymedelst skulle på visst sätt bildas
en ny fond, från hvilken odlingslån för framtiden skulle utgå; hemställande
alltså Utskottet,
4) att den uti nu gällande riksstat såsom extra ordinarie
inkomst under rubrik »inbetalning å vattenaftappningshm
uppförda post måtte, i öfverensstämmelse med
Statskontorets förslag med 162,000 kronor under titeln
“extra uppbörd" upptagas.
Beträffande lånet till landshöfdingeackordens amortering, är i för ~ Angående iå«*
berörda statsrådsprotokoll (Bil. N:o 6 b) pag. 20 och 21) bland annat m landshöfmeddeladt,
hurusom Rikets Ständer vid 1840—1841 års riksdag beviljat
6
Stats-UtsJcöttets Utlåtande N:o 22.
från Riksgälds-kontoret ett lån till inlösen af landshöfdingeackorden, under
vilkor bland annat att Statskontoret skulle erhålla föreskrift att, till
ombesörjande af ackordens inlösen, för den blifvande ackordsfondens räkning
emottaga de dertill beviljade medlen ; att å berörda fonds vägnar
till Riksgäldskontor aflemna löpande förbindelser å 1,000 R:dr banko
hvardera och att låta för ackordsfonden särskildt upptaga och bokföra
alla de till ackordsamorteringen afsedda innehållningar för att dermed i
första rummet liqvidera den bestämda räntan och sedan använda återstoden
till kapitalaf betalning å det af Riksgälds-kontoret lemnade lån.
Den i följd häraf i rikshufvudboken upptagna landshöfdingeackordsamorteringsfonden
hade således blifvit en mellanhand emellan tvänne
amorteringar, den ena af landshöfdingeackorden genom innchållningen
å de till de särskilda landshöfdingelönerna anslagna inkomster och den
andra af det från Riksgälds-kontoret erhållna lånet. Några egna, af dessa
transaktioner oberoende tillgångar hade fonden alldeles icke och, om de
till aflösning af ackorden afsedda inkomsterna till fonden icke inginge i
tid för de årliga liqviderna till Riksgälds-kontoret, måste, i enlighet med
bestämmelsen, att alltid räntan skulle i första rummet liqvideras och
kapitalaf betalningen utgöras af återstoden, amorteringen till Riksgäldskontoret
blifva fördröjd och fonden erhålla en motsvarande skuld; och
en sådan skuld måste, då tillgång ej funnits till dess liqviderande, i följd
af samma bestämmelse årligen växa med ränta på ränta, men hade sannolikt
i följd af med inlösningen af ackorden förenade omständigheter
redan första året uppkommit, ty enligt räkenskaperna hade första utbetalningen
från Riksgälds-kontoret egt rum den 21 Oktober 1841, men första afbetalningen
ej förr än den 30 Juni 1843. Huru härmed än förhölle sig, hade
emellertid landshöfdingeackords-amorteringsfonden en skuld, som vid 1871
års utgång utgjort 24,958 R:dr 50 öre eller, efter afdrag af tillgångarne
14,913 R:dr 20 öre, netto 10,045 R:dr 30 öre och årligen växte, menför
hvilken icke funnes någon verklig gäldenär, och som derföre förr eller
senare måste afskrifvas. Egentligen vore den också endast en bokföring
af en för längesedan gjord ränteförlust, ökad med mångårig ränteberäkning.
De af Statskontoret till Riksgälds-kontoret aflemnade förbindelserna
skulle nu, enligt Riksdagens i underdånig skrifvelse den 6 Maj 1873 meddelade
beslut, i början af detta år till Statskontoret öfverlemuas, hvarefter
Statskontoret skulle öfvertaga den Riksgälds-kontoret förut åliggande
befattningen med lånets bevakande och redovisande. 1 ill inlösen
af dessa skuldsedlar skulle således i första hand den enda nu återstående
inbetalningen å något landshöfdingeackord användas. Denna återstående
inbetalning vore den, som från början utgått af landshöfdinge
-
Stats-Utskottets Utlåtande Nto 221 1
lönen i Wermlands län, men enligt Kongl. brefvet den 27 nästlidne December
numera skulle erläggas af landshöfdinge-löneregleringsfonden.
Dess belopp vore det i riksstaten upptagna 1,850 R:dr och skulle fortfara
att utgå, tilldess att under år 1885 äfven ackordet för nämnda län
blifvit inlöst, men då återstode ännu amorteringsfondens ofvanberörda
genom ränteberäkning uppkomna skuld som måste afskrifvas.
Under åberopande af denna utredning har Kongl. Maj:t nu föreslagit,
att Statskontorets återstående skuldsedlar för ofvannämnda lån
måtte, sedan de blifvit till Statskontoret återlemnade, annulleras och
landhöfdingeackords-amorteringsfondens skuld, hvilken vid 1873 årsslut
utgjorde 24,141 R:dr 62 öre, i sin helhet afskrifvas, i följd hvaraf landshöfdinge-löneregleringsfonden
skulle befrias från skyldigheten att till
ackordsamorteringen bidraga och hela den i riksstaten nu upptagna
inkomsttiteln “Inbetalning å lånet till landshöfdingeackordernas amortering,
komma att försvinna".
Emot hvad Kongl. Maj:t härutinnan föreslagit, för såvidt dermed
afses omförmälda skuldsedlars annullering och afskrifning af landshöfdingeackords-amorteringsfondens
skuld har Utskottet icke något att erinra,
men deremot har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka medgifvandet
af den jemväl ifrågasatta befrielsen för landshöfdinge-löneregleringsfonden
från skyldighet'',aatt under föreskrifven tid verkställa den
årliga inbetalning, som ursprungligen ålegat landshöfdingebeställningen
i Wermlands län. En sådan eftergift vore i sjelfva verket icke annat
än ett anslag till landshöfdinge-löneregleringsfonden på motsvarande belopp
och synes så mycket mindre af behof påkallad, som nämnda löneregleringsfond
hittills visat sig vara tillräcklig för det dermed afsedda
ändamål.
Utskottet hemställer alltså,
5) att de för lånet till landshöfdingeackordens amortering
utställda förbindelser, som ännu återstå oinlösta, måtte
få annulleras och landshöfdingeackords-amorteringsfondens
skuld i dess helhet afskrifvas, mot vilkor att ett
årligt belopp af 1,350 kronor måtte från och med år
1875 till och med år 1885 från landshöfdinge-löneregleringsfonden
utgå och under inkomsttiteln extra
uppbörd redovisas.
Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 4) har Herr C.
J. Thyselius föreslagit, att egare af kronoskattehemman och lägenheter,
berustade säterier och stadsjord af kronoskatte natur må förklaras berättigade
att, utan erläggande af särskild lösen, för framtiden fritt dispo
-
Angående
dispositionsrätten
öfver
ekskog samt
maste- och
storwerksträd
å skmttejord
8
Stats-Utsköttets Utlåtande N:o 22.
nera öfver den å deras jord växande ekskog af hvad beskaffenhet som
helst äfvensom öfver maste- och storverksträd.
Enligt hvad i motionen är meddeladt, hade vid landskontoren i
de län, der eken växer, med undantag allenast för Calmar, Vestmanlands
och Vermlands, undersökning i der förvarade handlingar egt rum,
angående förhållandet med ekskogslösen, och har motionären af dessa
undersökningar, hvilka egt rum under året 1870, men i afseende hvarå
ifrån mer än ett län blifvit afgifven den förklaring, att desamma till
följd af bristfälliga anteckningar icke kunnat bringas till önskvärd fullständighet
och säkerhet, meddelat följande sammandrag:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
9
Län. |
Antalet hemman, å hvilka funnits ekar odug- liga för flottans behof. |
Beloppet af den lösen, som för de för flottans behof odugliga ekar blifvit uträknad. |
Antalet hemman, för hvilka lösningsrätten till de för flottan odugliga ekar icke blifvit begagnad. |
Beloppet af den lösen, som för de icke inlösta ekarne blifvit beräknad. |
Antalet af hemman, för hvilka utan sammanhang med skatteköp ell. inlöser af för flottan odugliga ekai eganderätt till framdeles uppväx. ekar förvägrats.- |
||
Stockholms ............ |
3,974 |
17 |
— |
415 |
43 |
||
Upsala .................... |
242 |
1,061 |
18 |
— |
251 |
||
Södermanlands...... |
628 |
4,808 |
37 |
209 |
544 |
82 |
16 |
Östergötlands......... |
1,980 |
41,102 |
24 |
170 |
1,277 |
20 |
— |
Jönköpings ............ |
1,636 |
25,807 |
63 |
84 |
657 |
6 |
1 98 |
Kronobergs ............ |
1,741 |
21,343 |
72 |
177 |
981 |
22 |
7 |
Gotlands................. |
1,051 |
28,445 |
— |
48 |
711 |
37 |
45 |
Blekinge .................. |
887 |
35,843 |
42 |
67 |
3,144 |
59 |
|
Christianstads......... |
840 |
24,139 |
36 |
20 |
801 |
56 |
15 |
Malmöhus ............... |
390 |
18,600 |
— |
— |
--- |
16 |
|
Hallands .................. |
782 |
30,343 |
— |
67 |
1,843 |
53 |
32 |
Göteborgs o. Bohus |
934 |
12,404 |
55 |
69 |
1,374 |
65 |
|
Elfsborgs.................. |
—— |
19,943 |
8 |
—.— |
2,185 |
19 |
— |
Skaraborgs ............ |
729 |
7,622 |
31 |
191 |
459 |
60 |
14 |
Örebro .................... |
198 |
1,952 |
— |
112 |
673 |
— |
60 |
Summa |
12,038 |
277,390 |
3 |
1,214 |
15,069 |
22 |
554 |
Bih. till Biksd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 A/d. 13 Raft.
2
10
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 22.
Enligt de i Kongl. Kammarrätten förvarade räkenskaper, så vidt
1863 till
1872, hade |
staten under |
denna titel |
år 1863 |
R:dr |
895: 79. |
1864 |
» |
1,381: 37. |
1865 |
)) |
967: 66. |
1866 |
)) |
921: 65. |
1867 ........ |
)) |
734: 09. |
1868 ....... |
» |
1,697: 74. |
1869 |
» |
576: 30. |
1870 ....... |
)) |
485: 86. |
1871....... |
)) |
918: 26, |
1872 ....... |
» |
869: 71. |
haft i inkomst:
och
Motionären har vidare fästat uppmärksamheten derpå, att uti samtliga
länen inom södra och mellersta Sverige, med undantag allenast af
de tre förut uppgifna, uti ett af hvilka, nemligen Vermlands, eken dessutom
vore ytterst sällsynt, återstående lösningssumman för befintliga
ekar enligt de meddelade uppgifterna år 1870 icke skulle uppgå till
högre belopp än 15,069 R:dr 22 öre; att från flera län den förklaring
blifvit lemnad, att uppgifterna icke vore alldeles tillförlitliga, af orsak,
att fullständiga handlingar till upplysning i ämnet icke vore att tillgå,
hvilket måste antyda att af de stadgade inlösningsbeloppen åtskilligt
kunde hafva influtit utan att hafva blifvit i förteckningarne upptaget;
att under åren 1870—1872 guldits öfver 2,000 R:dr samt att under nästlidna
år ytterligare något belopp kunde hafva blifvit levereradt; att vidare
utaf de räknade träden tvifvelsutan många under den långa tiden
afverkats eller af ålder eller bristande vård gått förlorade; samt att
hvad som återstode sannolikt på hvarje särskild egendom vore af det
ringa värde, att jordegaren, om han än icke fastade afseende vid den
bestämda lösesumman, dock i allmänhet icke ville underkasta sig de med
en inlösning förenade omgångar och besvär. Kronans förlust genom att
efterskänka all rätt till de ännu icke inlösta träden vore derföre icke af
beskaffenhet, att synnerligt afseende deråt borde egnas; men om, såsom
det föregående gåfve vid handen, det endast vore ett obetydligt antal af
de för flottan icke användbara ekar, hvilket återstode att inlösa, så visade
den ofvan angifna siffran, att inlösningsrätten särskildt af den framdeles
uppvexande ekskogen blifvit i högst ringa mån begagnad, endast för
554 mantal, fördeladt på en tidrymd af mer än 40 år. Orsaken dertill
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.
11
kunde icke vara att söka i afgiftens belopp, hvilket icke vore högre än
24 skillingar banko eller 75 öre för hvarje helt mantal, utan deremot
i sättet och ordningen för vinnande af denna rättighet, hvilka vore så
besvärliga, att jordegare i allmänhet icke funnit mödan värdt att till
förvärfvande deraf vidtaga någon åtgärd. Hvad han härför hade att
iakttaga vore nemligen, först att till landtränteriet inleverera löseskillingen,
det vill säga, om hemmansdelen till exempel skulle utgöra 1|8 mantal,
nio öre; vidare att taga landskontorets bevis derom genom protokollsutdrag,
hvarför vanlig expeditionslösen, två R:dr, skulle erläggas, samt
slutligen att uppsöka den kanske aflägset nog bosatte häradsskrifvaren i
ändamål att för denne uppvisa det erhållna protokollsutdraget, hvilket
sistnämnde tjensteman äfven hade att påteckna. Staten kunde alltså
otvifvelaktigt utan all afsaknad frånsåga sig denna inkomstkälla, och den
borde det desto hellre, som derigenom mera enkelhet i en del af administrationen
skulle vinnas, ity att åtskillig af afgiftens uppbörd och redovisning
förorsakad skriftvexling undvekes, porto och skrifmaterialier besparades,
ett ej så litet besvärligt granskningsarbete gjordes öfverflödigt
samt förandet af anteckningar i jordebokens tre exemplar om alla de
små hemmansdelar, för hvilka lösen kunde blifva erlagd, icke vidare
komme i fråga m. m. Ifrågavarande eftergift skulle emellertid innebära
jemväl en annan uppoffring för staten, nemligen af all rätt att hugga
och låta afhemta de träd, hvilka vid anställda besigtningar och värderingar
redan blifvit utmärkta och antecknade såsom goda och för flottan
användbara. Oafsedt den omständigheten att numera icke så uteslutande
som i förra tider eken inginge såsom material vid byggandet af krigsskepp,
och att till följd af höga arbetslöner och ofta långa landsvägstransporter
det virke, som kunde på skattejorden upphemtas och hvilket
aldrig funnes samladt till större mängd på ett ställe, blefve för staten
ganska dyrt, så att dylikt virke sannolikt kunde till vida bättre pris inköpas,
hade enligt från Mariningeniörstaten lemnad uppgift, vid skogsundersökningar,
hvilka anställts i Christianstads län åren 1861 och 1867,
i Calinar län åren 1862, 1865 och 1866, i Blekinge län sistnämnda året,
i Jönköpings län år 1868 och i Nyköpings län år 1869, det blifvit utrönt,
att inom dessa fem län å skattejord icke funnes flera än 95 fällbara goda
ekar och 17 ekar, hvilka vore i frisk tillvext, då deremot å boställen
och annan kronojord antalet af de fällbara goda ekarne uppginge till
14,253 och af de i frisk tillvext varande till 11,988 stycken. De å
skattejorden vexande ekar utgjorde således i dessa län en försvinnande
liten del af dem, som vore flottan förbehållna, och då, i de öfriga länen
proportionen emellan de å skatte och kronojord befintliga, för flottan
12 Stats-Utskottets Utlåtande N.o 22.
användbara ekar kunde anses vara ungefärligen lika med den, som egde
rum i de fem länen, förefölle det, som skulle icke heller från synpunkten
af flottans behof hinder böra möta för ekskogens öfverlåtande till fri
disposition af skattejords egare.
Bibehållandet af rättigheten att till ett värdet motsvarande pris
inlösa de maste- och storverksträd, som funnes å skattejord och hvilka
ovedersägligen hörde jordegaren till, kunde dessutom för staten desto
mindre vara af någon vigt- som jordegaren hade sig öppet lemnadt att
medelst inlösen af den framdeles uppvexande ekskogen eller en särskildt
erlagd afgift af 75 öre för helt mantal, befria sig från denna statens
lösningsrätt.
Hvad motionären sålunda anfört har Stats-Utskottet, till hvars behandling
omförmälda motion blifvit remitterad, tagit i öfvervägande; och
får Utskottet, som i allo delar de af motionären framställda åsigter, alltså
hemställa,
6) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla det
Kongl. Maj:t täcktes utfärda författning, hvarigenom
egare af kronoskattehemman och lägenheter, berustade
säterier och stadsjord af kronoskattenatur förklaras berättigade
att utan erläggande af särskild lösen, för
framtiden, i likhet med egare af annan jord i allmänhet,
fritt disponera öfver den å deras jord vexande
ekskog af hvad beskaffenhet som helst, äfvensom öfver
maste- och storverksträd.
Då den influtna lösen för ek samt maste- och storverksträd, enligt
hvad ofvan är omnämndt, under hvarje af åren 1863—1872 i allmänhet
understigit 1,000 R:dr, torde, äfven om, i öfverensstämmelse med hvad
nu föreslagits, inkomsten »ekeskogsinedel» kommer att upphöra, sammanlagda
beloppet af skatterätts- och observationsmedlen kunna beräknas
till samma belopp, hvartill sistnämnda medel jemte ekeskogsmedlen af
Kongl. Maj:t antagits komma att uppgå, eller 8,000 kronor, helst de för
år 1871 influtna beloppen utgjorde af observationsmedel 3,789 R:dr 63
öre och af skatterättsmedel 4,338 R:dr 49 öre, eller tillsammans 8,128
R:dr 12 öre.
Om hvad Stats-Utskottet sålunda i afseende å de under titeln extra
uppbörd upptagna inkomstbelopp föreslagit vinner Riksdagens bifall, skulle, i
öfverensstämmelse med Statskontorets ofvan intagna förslag, denna inkomsttitel
komma att uppgå till ett sammanräknadt belopp af 234,182 kronor
50 öre, hvilket belopp, för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma,
utförts med 234,632 kronor 50 öre.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
13
I öfrigt har någon erinran i afseende på Kongl. Maj:ts beräkning
af de ordinarie inkomsterna icke förekommit, och Utskottet hemställer
alltså
50.
7) att statsverkets ordinarie inkomster måtte för år 1875
och intill dess ny statsreglering vidtager af Riksdagen
på följande sätt beräknas, nemligen:
Ränta ................................................ kronor 4,501,5
Tionde............................................... ,, 1,618,3
Arrendemedel ............................. » 451,2
Bergverkstionde............................. » 55,0
Mantalspenningar........................... » 575,0
Bötesmedel.............................. » 180,0
Kavalleriregementenas hästva
kansspanmål.
................................ » 294,3
Tillfälliga rotevakansafgifter...... » 7,5
Vakansafgifter af nyroterad jord » 98,0
Rotevakansafgifter af utsockne
frälsehemman i Halland ...... » 20,0
Vakansafgifter af bergslag ......... » 18,0
Trosspassevolansafgift................ » 26,5''
Båtsmansvakansafgift ................ » 60,0''
Kontrollstämpelmedel ................. » 15,0''
Fyr- och båkmedel ..................... » 800,0
Telegrafmedel ................................. » 1,180,0
Jernvägstrafikmedel ..................... » 14,000,0''
Skogsmedel..................................... » 1,000,0''
Extra uppbörd.............................. » 234,632: 50.
Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,
framdeles vid behandling af de särskilda utgiftsanslagen kan firma anledning
att vidtaga sådana dispositioner, som inverka på inkomsternas beräkning
och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp, finner
Utskottet sig föranlåtet att hemställa,
8) att det beslut, Riksdagen i anledning af förestående inkomstberäkning
kommer att meddela, icke må utgöra
hinder för Ståts-Utskottet att framdeles, efter det de
särskilda utgiftsanslagen blifvit till alla delar fastställda,
fä iakttaga den jemkning af en eller annan inkomst
-
Angående
beräkningen
af de ordinarie
inkomsterna.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
titels belopp, som vid riksstatens uppgörande kan finnas
nödig.
Extra ordinarie inkomster eller bevillningar.
Jntfitnde
di Ȍtra
• riinari» inbarn»
Urna.
Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen
afgifva förslag, angående beräkningen af de extra ordinarie inkomsterna,
får Stats-Utskottet, utan att ingå i pröfning af beloppen, här
endast uppföra de särskilda summorna, hvilka, sedan allmänna bevillningen
äfven blifvit till dem hänförd, i Kong!. Maj:ts nådiga proposition
upptagits under rubriken »Bevillningar» och blifvit till följande belopp
föreslagna, nemligen:
Tullmedel .................................................................................... kronor 19,500,000.
Postmedel.................................................................................... ® 3,400,000.
Stämpelpappersmedel............................................................. ” 1,880,000.
Bränvinstillverkningsafgift .................................................... ® 12,000,000.
Hvitbetssockertillverkningsafgift ......................................... " 60,000.
Allmän bevillning för år 1875............................................. )} 2,800,000.
Summa extra ordinarie inkomster kronor 39,640,000.
Enligt förestående beräkning skulle statsverkets ordinarie inkomster
utgöra .......................................................................................... kronor 25,135,000.
Extra ordinarie dito eller bevillningar.............................. » 39,640,000.
hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats uppgå till » 64,775,000.
Och som de ordinarie inkomsterna vid senaste
riksdag beräknades till ....................... R:dr 20,045,000.
och de extra ordinarie inkomsterna
till........................................................... » 35,491,550. » 55,536,550.
så uppkommer enligt förestående beräkningar för nästa
statsreglering en höjning uti inkomsterna af kronor 9,238,450.
Stockholm den 23 Februari 1874.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
Stata-Utskotteta Utlåtande N:o »t.
1»
Reservation;
vid 4:de punkten (angående bokföringen af odlingslån) af Herrar Friherre
F. A. Funck, J. Stjernblad och C. Ekman, hvilka biträdde Utskottets
hemställan, men reserverade sig emot den af Utskottet använda motivering.
Herrar Friherre A. R. A. Adelsvärd och C. Petre hafva begärt få
antecknadt att de hos Utskottet icke deltagit i slutliga behandlingen af
förevarande ärende.
Statsverkets inkomster
j |
Beräknade inkomster enligt 1874 års riksstat. |
Enligt räkenskaperna för |
Kongl. Stats-kontorets |
Kongl. Maj:ts |
Stats-TJtskottets förslag. |
|||||||||||||
år 1870. |
år 1871. |
år 1872. |
Medium. |
|||||||||||||||
Ordinarie inkomster. |
1 |
1 |
||||||||||||||||
Kronor. |
öre |
|||||||||||||||||
Ränta................................................. |
4,501,500 |
— |
4,485,141 |
4,487,793 |
4,486,467 |
4,501,500 |
4,501,500 |
4,501,500 |
||||||||||
Tionde ................................................ |
1,618,300 |
— |
1,615,977 |
1,620,563 |
•— |
1,618,270 |
1,618,300 |
1,618,300 |
— |
1,618.300 |
||||||||
Arrendemedel: |
• |
. |
||||||||||||||||
Penningar.................................................................. |
80,100 |
67,018 |
60,078 |
80,249 |
— |
69,115 |
— |
106,800 |
106,800 |
— |
106,800 |
|||||||
Spanmål............................................................... |
169,000 kub.-fot å 2: 10 |
354,900 |
372,707 |
— |
398,527 |
386,609 |
—■ |
385,948 |
344,400 |
344,400 |
— |
164,000 kub.-fot å 2: 10 |
344,400 |
|||||
Bergverkstionde ......................................................... |
93,000 |
93,560 |
72,603 |
— |
98,311 |
— |
88,158 |
80,000 |
_ |
55,000 |
— |
55,000 |
— |
|||||
Mantalspenningar ...................................................... |
575,000 |
559,390 |
— |
567,374 |
577,674 |
— |
568,146 |
575,000 |
575,000 |
— |
............................................................. |
575,000 |
— |
|||||
Bötesmedel .................................................................. |
160,000 |
163,969 |
— |
182,155 |
— |
216,869 |
— |
187,664 |
— |
180,000 |
180,000 |
—- |
.............................................................. |
180,000 |
— |
|||
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål......... |
140,175 kub.-fot å 2: 10 |
294,367 |
50 |
320,223 |
— |
323,554 |
— |
331,208 |
— |
324,995 |
— |
294,367 |
50 |
294,367 |
50 |
294,367 |
50 |
|
i Tillfälliga rotevakansafgifter ............ |
7,500 |
7,025 |
— |
9,100 |
— |
10,033 |
— |
8,719 |
—. |
7,500 |
— |
7,500 |
— |
7,500 |
— |
|||
■ V akansafgifter af ny ro t erad jord ................... |
98,000 |
— |
87,587 |
— |
91,991 |
— |
96,707 |
— |
92,095 |
— |
98,000 |
— |
98,000 |
98,000 |
— |
|||
| Rote v akan safgift af utsockne frälsehemman i |
||||||||||||||||||
Halland |
20 000 |
19 102 |
1 8 403 |
1 8 148 |
18 551 |
20 000 |
20,000 |
20,000 |
— |
|||||||||
1 Vakansafgifter af bergslag ..................... |
18,000 |
17,582 |
17,582 |
18,000 |
18,000 |
18,000 |
||||||||||||
1 Trosspassevolansafgift .......... |
26 500 |
26,537 |
26 540 |
26,530 |
26,536 |
26,500 |
26,500 |
26,500 |
— |
|||||||||
• Bå t,sm a n svn.k a n saf cri ft |
60 000 |
51,152 |
60,088 |
62,833 |
57,858 |
60,000 |
60,000 |
60,000 |
_ |
|||||||||
! Kontroll st.a.m nplrnpd p1 |
15 000 |
14,464 |
17 982 |
21 252 |
17,899 |
15,000 |
15,000 |
15,000 |
_ |
|||||||||
800 000 |
776 929 |
809 984 |
913 853 |
833,589 |
800,000 |
800,000 |
....................................... |
800,000 |
_ |
|||||||||
1 060.000 |
766 929 |
842 668 |
998 676 |
869 191 |
1 230,000 |
1,180,000 |
1,180,000 |
_ |
||||||||||
| Jern vägst rålik medel |
9,500,000 |
— |
6,791,193 |
— |
7,784,860 |
— |
9,211,190 |
— |
7,929,081 |
12,000,000 |
— |
14,000.000 |
14,000,000 |
— |
||||
Skogsmedel ......................................... |
700,000 |
_ |
310,499 |
__ |
585,915 |
— |
767,462 |
_ |
554,625 |
_ |
800,000 |
— |
1,000,000 |
— |
1,000,000 |
— |
||
Extra uppbörd ......................................... |
62,832 |
50 |
71,751 |
— |
117,756 |
— |
149,146 |
— |
112,884 |
— |
234,632 |
50 |
119,632 |
50 |
234,632 |
50 |
||
Säger ordinarie inkomster I |
20,045,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
23,010,000 |
— |
25.020.000 |
25,135,000 |
— |
||||||
Extra ordinarie inkomster eller |
På framtida beslut |
|||||||||||||||||
Bevillningar. |
beroende: |
|||||||||||||||||
Tullmedel .......................................................... |
16,500,000 |
— |
15,805,033 |
— |
19,119,239 |
— |
19,305,448 |
— |
18,076,573 |
— |
18,000,000 |
- |
19,500,000 |
.............................19,500,000: — |
||||
2 800 000 |
2,447,219 |
2 463,914 |
2 796,309 |
2,569 147 |
2,800,000 |
3,400,000 |
_. |
................................. 3,400,000: — |
||||||||||
■i Stämpelpappersmedel................................................ |
1,350,000 |
— |
1,347,872 |
1,298,362 |
— |
1,528,927 |
— |
1,391,720 |
— |
1,350,000 |
— |
1,880,000 |
— |
................................ 1,880,000: — |
||||
; Bränvin stillverkningsafgift...................................... |
12,000,000 |
— |
10,990,166 |
11,712,434 |
L2,958,426 |
— |
11,887,009 |
— |
12,000,000 |
12,000,000 |
— |
12,000,000: — |
||||||
Hvitbetsso ckertillverkningsafgift......................... |
60,000 |
— |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
60,000 |
60,000 |
— |
60,000: — |
|||||
Allmän bevillning för år 1873 och föregående år |
2,628,200 |
— |
. |
|||||||||||||||
Inbetalning å vattenaftappningslån |
152,000 |
|||||||||||||||||
Dito å lånet till landshöfdinge-ackordernas |
||||||||||||||||||
amortering.......................................................... |
1,350 |
— |
||||||||||||||||
Allmän bevillning för år 1875............................. |
—— |
— |
1- |
— |
—— |
— |
2,800,000 |
— |
................................. 2,800,000: — |
|||||||||
Säger extra ordinarie inkomster |
35,491,550 |
— |
— |
— |
— |
34,210,00C |
— |
39,640,00C |
) — |
Säger 39,640,000: — |
||||||||
Summa |
55,536,550 |
— |
__ . |
57,220,000 |
— |
64,660,000 |
> — |
39,640,000: — |
25,135,000: |
— |
||||||||
64,775,000: — |
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1874, N:o 22.