Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

1

X:o m.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Mars 1874, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

Nu gällande riksstat upptager för sjette hufvudtiteln, omfattande
anslagen till Civil-departement et, ett sammanlagdt belopp af 8,982,400 Rdr.

De förändringar, som i afseende å denna hufvudtitel ifrågakommit
dels med anledning af Kongl. Maj:ts propositioner, dels i följd af enskilda
vid Riksdagen väckta motioner, omförmälas här nedan i den ordning,
hvaruti anslagen äro i riksstaten upptagna.

Statsråden ulan departement.

l:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att tilldela de å
Civil-departementets stat uppförda tre statsråd utan departement tillfällig
löneförbättring för hvarje af åren 1874 och 1875 till belopp af 1,500
R:dr eller kronor för hvardera har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
bevilja på extra stat för innevarande år 4,500 R:dr eller kronor och för
år 1875 jemväl 4,500 kronor.

I enlighet med de af Riksdagen antagna allmänna grunder för beviljande
af dyrtidstillägg hemställer Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda äskat icke måtte af
Riksdagen beviljas.

Bill. till Riksd. Prof. 1874. 4 Samt. 1 A/d. 9 Halt.

Angående dyi*-tidstillägg för
statsråden
utan departement.

1

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående dyrtidstillägg
för
departementschefen.

Angående ny
stat för Civildepartementets

expedition.

Departementschefen.

2:o. Vidare har Kong]. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte på
extra stat anvisa för innevarande år 1,500 R:dr eller kronor och för år
1875 likaledes 1,500 kronor, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle
tilldela departementschefen tillfällig löneförbättring under berörda år.

På samma skäl, som i föregående punkt finnas omnämnda, hemställer
Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke måtte
af Riksdagen bifallas.

Departementets expedition.

3:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 19 December
1873 (se bil. 5 a) stadgade vilkor och förbehåll, för genomförande af ny
föreslagen organisation och lönereglering för departementets expedition
dels höja ordinarie anslaget till expeditionen från 46,200 R:dr till 71,300
kronor eller med 25,100 kronor, dels och till utgående under år 1874
på extra stat bevilja det belopp, som utöfver ordinarie anslaget och de
förut för samma år anvisade extra medel ytterligare erfordras eller
20,300 R:dr.

Den af Kongl. Maj:t, föreslagna staten för Civil-departementets expedition
(se statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 9 sistlidne Januari
bil. n:o 5 b sid. 7) upptager följande belopp:

expeditionschefen, arvode ...................

fyra byråchefer, lön å 6,000 ................

fem kanslisekreterare, lön å 4,500 ...
en registrator, » » 4,500 ....

en vaktmästare, » » 750 ....

en d:o » » 650 .. .

en statsrådsvaktmästare,» » 750 ...

en » » » 650 ....

amanuenser, skrifbiträden och extra vakt betjente.

....................................................... 10,000 »

Summa 71,300 kronor.

7.500 kronor.

24,000 »

22,500 »»

4.500 »

750 »

650 »

750 »

650 »

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

3

Enligt Utskottets i utlåtandet N:o 14 punkten 2 uttalade, af Riksdagen
gillade åsigt bör arvodet för expeditionschefen bestämmas till
7,000 kronor samt lönerna för byråchefer utgå med 5,500 kronor och
för kanslisekreterare och registrator med 4,200 kronoi\ Det framlagda
statsförslaget, vid hvilket Utskottet i öfrigt, såvidt det afser år 1875,
icke haft något att erinra, skulle således minskas med 500 kronor för
expeditionschefen och hvar och en af de fyra byråcheferne samt med 300
kronor för de fem kanslisekreterarne och registratorn eller sammanlagdt
med 4,300 kronor, på sätt bilagda tabell (Litt. A) närmare utvisar; hemställande
alltså Utskottet,

a) att anslaget till Civil-departementets expedition måtte för
tillämpning under år 1875 af härvid (bil. Litt. A) fogade
aflöningsstat höjas till 67,000 kronor eller med
20,800 kronor, att på extra stat uppföras.

Hvad åter angår det för innevarande år till Civil-departementets
expedition äskade extra anslag af 20,300 kronor får Utskottet, under åberopande
af det beslut Riksdagen fattat rörande frågan om dylikt anslag
till Justitie-stats-expeditionen, hemställa,

b) att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, måtte medgifva, att de löner, som å
Civil-departementets expeditions stat för innevarande år
kunna finnas vakanta, må af Kongl. Maj:t för den nya
organisationens påbörjande disponeras.

Kommers-kollegium.

4:o. Såsom tillfällig löneförbättring till Kommers-kollegii ledamöter
och dess med statsmedel aflönade embets- och tjensteman har Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat anvisa för innevarande år
14,970 R:dr eller kronor och för 1875 jemväl 14,970 kronor. Deremot
har Herr Friherre D. von Schultzenheim uti en inom Andra Kammaren
väckt, till Stats-Utskottet hänvisad motion (N:o 145) angående omreglering
af Kommers-kollegii göromål m. m. bland annat yrkat, att något förhöj dt
anslag till Kommers-kollegium icke måtte af Riksdagen medgifvas. Då
emellertid frågan om Kommers-kollegii indragning eller förändrade organisation,
till hvilken fråga Utskottet här nedan torde få återkomma, icke
lärer kunna vid denna riksdag definitivt afgöras, utan antagas måste, att
Kollegium äfven under nästa år kommer att fungera under hufvudsakligen
samma former som hittills, torde der anställde embets- och tjenste -

Angående
dyrtidstillägg
för Kommerskollegium.

4

Stats-Utskottets Utlåtande N :o 18.

män skäligen böra komma i åtnjutande af enahanda löneförbättring, som
kan varda deras vederlikar inom andra embetsverk tillagd, hvadan Utskottet
hemställer,

a) att Herr Friherre von Schultzenheims förenämnda yrkande
icke måtte bifallas.

Med tillämpning af de utaf Utskottet föreslagna) af Riksdagen antagna
allmänna grunder för beviljande af dyrtidstillägg, skulle den tillfälliga
löneförbättringen för nämnda embetsverk uppgå till 10,040 kronor,
på sätt bilagda tabell (Litt. B) närmare utvisar. Utskottet hemställer
alltså,

b) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för
innevarande år icke måtte beviljas; men

c) att såsom tillfällig löneförbättring till Kommers-kollegii
ledamöter och dess med statsmedel aflönade embetsoch
tjensteman måtte för år 1875 anvisas ett extra
anslag af 10,040 kronor.

Angående 5:o. Under hänvisande till ett under den 29 Mars 1867 till Andra

m<Kolmers-nf Kammarens protokoll afgifvet yttrande samt 1871 års statsrevisorers
kollegium, berättelse, sidd. 12 och 13, hvaraf skulle framgå, att, utan afbidande af
en generel omgestaltning af embetsverken, en transposition af Kommerskollegii
göromål redan nu kunde göras utan skada för ärendenas gång,
har Herr Friherre D. von Schultzenlieim uti den i nästföregående punkt
omnämnda motion (N:o 145) vidare föreslagit, att Riksdagen ville till
Kongl. Maj:ts disposition å Teknologiska institutets stat uppföra ett extra
anslag af 5,000 kronor, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes
öfverflytta behandlingen af patentärendena från Kollegium till nämnda
institut om möjligt redan från nästa års början, och att Riksdagen vid
uppgörande af statsregleringen måtte utesluta och indraga den hittills
utgående, men genom siste innehafvarens nyligen timade dödsfall ledigbiifna
presidentlön i Kommers-kollegium. Herr O. B. Olsson har uti
en till Stats-Utskottet remitterad, inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 151) äfven föreslagit, att lönen för nu lediga presidenttjensten i
Kommers-kollegium måtte af Riksdagen indragas. Härförutom har Herr
A. Guincelius inom samma Kammare väckt förslag (motion N:o 103)
derom, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t. måtte anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, på hvilket sätt en ny, sakkunnig bergsöfverstyrelse
bäst och billigast samt på det för den svenska bergshandteringens
befrämjande lämpligaste och nyttigaste sätt måtte kunna åstad -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

5

kornmas, samt att till bekostande af en sådan utredning måtte anvisas
tre tusen kronor; anhållande motionären att detta förslag måtte behandlas
i sammanhang med frågorna om ändringar dels i bergsstaten,
dels ock i vissa delar af Kommers-kollegii organisation. Innan Utskottet
går att besvara de sålunda väckta motionerna, tillåter Utskottet sig i
korthet redogöra för hvad på senare tider förekommit rörande frågan
om Kommers-kollegii indragning eller förändrade organisation. Uti skrifvelse
den 8 Maj 1867 anmälde Riksdagen i underdånighet, att, sedan
hos Riksdagen framställning blifvit gjord derom, att Kollegium måtte så
fort som möjligt indragas och emellertid inga tjenster inom nämnda
verk tillsättas annorlunda än på förordnande, samt att presidentbefattningen
derstädes måtte fortfarande lem nas obesatt, Riksdagen vid behandlingen
af denna fråga, i brist på erforderlig utredning, ansett sig
icke böra ingå i hufvudsaklig pröfning, huruvida Kollegium kunde indragas
eller på hvad sätt handläggningen af de under detta embetsverk
hörande ärenden lämpligast skulle kunna ordnas, helst fråga om förändrad
organisation af rikets styrelse- och förvaltningsverk i allmänhet
då vore hos Riksdagen under behandling; hvaremot, och då en ombildning
af Kollegium redan tillförene varit ifrågasatt, Riksdagen, som ansåge
det välbetänkt, om redan då åtgärder vidtoges till underlättande af en
sådan förändring, anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder besluta, att,
intilldess frågan om Kollegii indragning eller förändrade organisation
kunde varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom nämnda embetsverk
måtte endast på förordnande och tillsvidare tillsättas. Vid underdånig
föredragning den 5 Juli 1867 af denna Riksdagens framställning
och pröfning i sammanhang dermed af särskilde komiterades den 26 Maj
1859 afgifna förslag till förändrad organisation af rikets styrelse- och
förvaltningsverk, i hvad samma förslag afsåge Kommers-kollegium, fann
Kongl. Maj:t, enligt hvad af statsrådsprotokollet (bil. N:o 5 b sid. 20)
inhemtas, den af komiterade föreslagna ombildning af Kollegium till en
styrelse för handel, bergverk och slöjder icke innefatta sådana fördelar
framför den nuvarande organisationen, att detta förslag borde vinna
nådigt afseende; — hvaremellertid Kongl. Maj:t — som förklarade sig framdeles
vilja taga i nådigt öfvervägande, huruvida en sådan anordning kunde
ske, att de till Kollegium hörande mål och ärenden skulle, utan uppoffring
af deras ändamålsenliga handhafvande, kunna på annat, till besparing
i statsutgifterna ledande sätt pröfvas och afgöras — dels, med
bestämmande att det ledigvarande presidentsembetet i Kollegium icke
för det dåvarande komme att återbesättas, i nåder förordnade Kollegii
äldste ledamot att, med bibehållande af egen föredragningsskyldighet,

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

tillsvidare jemväl bestrida de till ordförandebefattningen i Kollegium
hörande göromål jemte dermed förenad tillsyn öfver ärendenas behöriga
gång mot åtnjutande af stadgadt arvode, dels ock anbefallde Kollegium
att, intilldess annorlunda i nåder beslötes, endast på förordnande och
tillsvidare tillsätta de tjenster och befattningar hos Kollegium, som under
tiden kunde blifva lediga.

Utgående från den åsigt, att frågan om Kommers-kollegium icke
kunde göras till föremål för slutlig pröfning, innan tvänne andra i och
för sig särdeles vigtiga organisationsfrågor först vore lösta, nemligen
frågan om bildande af ett nytt statsdepartement och den, huruvida
departementschef borde tilläggas en vidsträcktare afgöranderätt än den,
som för närvarande i allmänhet ansåges honom tillkomma, aflat Kongl.
Maj:t den 10 Januari 1868 två särskilda propositioner, uti hvilka Kongl.
Maj:t föreslog Riksdagen dels att 6 § i Regeringsformen måtte erhålla
sådan förändrad lydelse, att af Statsrådets ledamöter skulle åtta vara
chefer, hvar för sitt departement, nemligen en för hvarje af de sju nuvarande
departementen samt en för departementet för näringar och allmänna
arbeten;

dels och att 7 § i Regeringsformen måtte erhålla följande lydelse:
»Alla regeringsärenden, med undantag af dem, som i 11 och 15 §§
omförmälas, skola inför Konungen i Stats-Rådet föredragas och der afgöras.
Af sådana till Konungen inkommande ärenden, som icke äro i
grundlag särskilclt nämnda bland dem, hvilka Konungen eger afgöra, och
som för ofrigt hvarken afse klagan öfver någon embetsmyndighets åtgärd
eller eljest äro af den vigt, att Konungen vill om dem sjelf besluta, vare
Konungen obetaget att låta de mål, lian föreskrifver, af göras af vederbörande
departementschef, hvilken åligger att öfver sålunda afgjorda mål
till Konungen i Stats-Rådet afgifva berättelsen)

Till följd deraf att omförmälda nådiga propositioner icke af Riksdagen
biföllos, ansågs frågan om Kommers-kollegii indragning böra förfalla,
och den 4 Juni 1868 tillsattes presidentsembetet i Kollegium.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (bil. 5 b. sid. 23—25) vidare
inhemtas är nuvarande departementschefen äfven af den mening, att
upprättandet af ett nytt statsdepartement för näringar och allmänna arbeten
är första och oeftergifliga vilkoret för Kommers-kollegii indragning,
men att han, vid det förhållande att Kongl. Maj:ts till 1856—1858
samt 1868 årens Riksdagar aflåtna propositioner i ämnet icke blifvit bifallna,
saknat anledning antaga, att en nådig proposition uti ifrågavarande
syftning till innevarande Riksdag skulle röna större framgång, än som
kommit föregående förslag i ämnet till del. Derest således icke Riksdagen vid

Stats-Utskottats Utlåtande N:o 18.

7

nuvarande riksmöte för sin del beslutade sådan ändring i Regeringsformen,
att utsigt derigenom öppnades till förverkligande af den oundgängliga förutsättning,
hvarunder, sådana förhållandena för närvarande vore, indragning
af Kommers-kollegium och öfverflyttning till sjelfva regeringsmakten
af större delen utaf de Kollegium nu åliggande göromål kunde ifrågakomma,
borde, enligt departementschefens åsigt, efter afslutadt riksmöte,
tagas i allvarligt öfvervägande, huruvida icke ett slut borde göras på
omförmälda provisoriska tillstånd, hvari Kollegium sig befunne till följd
af det väckta förslaget om dess indragning och föreskriften i nådiga
brefvet den 5 Juli 1867, att Kollegium skulle, intilldess annorlunda i
nåder beslötes, endast på förordnande och tillsvidare tillsätta de tjenstår
och befattningar hos Kollegium, som under tiden kunde blifva lediga,
i sammanhang hvarmed frågan om återbesättande af det för närvarande
lediga presidentsembetet i Kollegium jemväl borde förekomma.

Att inrättandet af ett nytt departement för allmänna arbeten och
kommunikationer skulle väsendtligen underlätta öfverflyttandet till regeringsmakten
af Kommers-kollegii nuvarande förvaltningsbestyr, torde icke
kunna förnekas. Utskottet har ej heller förbisett nödvändigheten deraf,
att sådana mått och steg vidtagas, hvarigenom regeringen vinner någon
lättnad från det detaljarbete, hvarmed den under nuvarande förhållanden
betungas. Men då utredningen af dylika frågor icke ligger inom
omfånget för Utskottets verksamhet, tillåter sig Utskottet här endast anföra,
att, enligt Utskottets åsigt, lösningen af frågan om en lämplig och
tidsenlig behandling af de till Kommers-kollegium hörande ärenden icke
uteslutande torde vara beroende på en utvidgning af statsdepartementen.
Olämpligheten deraf att dessa ärenden handläggas af ett embetsverk
med kollegial styrelseform har länge varit insedd och uttalades af flere
utaf dem, som biträdde ofvanberörda, af 1867 års Riksdag beslutade underdåniga
skrifvelse; och numera torde meningarne icke vara delade
derom, att bergsrörelsen, handeln och industrien hafva behof af mera
praktiska målsmän än dem, som uppfostras för handläggning af ärenden
efter kollegiala _ former, samt att bland alla centrala förvaltningsverken
Kommers-kollegium företrädesvis bör omorganiseras, så att de tifl samma
Kollegium hörande göromål må kunna på ett mera enkelt och lämpligt
sätt skötas. Den af 1870 års statsrevisorer ifrågasatta fördelning af
Kommers-kollegii göromål på andra förvaltningsgrenar innefattade hufvudsakligen,
att Manufakturdiskontfonden skulle förläggas till Riksbanken,
att Kommers-kollegii berättelse rörande Sveriges handel och sjöfart samt
fabriker och manufakturer skulle upprättas af Statistiska centralbyrån,
att de underdåniga utlåtanden, hvilka plägade affordra» Kollegium i fråga

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

om jernvägsafgifter, hamntaxor, kanalumgälder, byggnadsföretag för handelns
befrämjande, införselförbud, städers kommunala angelägenheter,
marknader med mera dylikt, i stället skulle afgifvasaf ^Jernvägstrafikstyrelsen,
Styrelsen öfver väg- och vattenbyggnader, Öfverintendentsembetet,
General-tullstyrelsen, Sundhetskollegium, Landtbruksakademien, städernas
kommunalstyrelser och vederbörande landshöfdingeembeten, att Utrikesdepartementet
skulle besörja Kollegii andel i skriftvexlingen med konsulerne
och handhafvandet af anslagen dels till nödstäldt svenskt sjöfolk,
dels till betäckande af vissa utaf konsulernes utgifter för svenska
undersåtar, att cirkulär och kungörelser angående fyrar och smittosamma
sjukdomar, som utfärdas med anledning af konsulernes rapporter, skulle
utställas af Utrikes-departementet, samt att inspektionen öfver navigationsskolorna
och de tekniska skolorna skulle öfverlemnas åt särskilde dertill
lämplige personer. Granskningen af ansökningar om samt beviljandet
och utfärdandet af patenter äfvensom de efter Bergskollegii indragning
åt Kommers-kollegium anförtrodda göromål hafva revisorerne ansett tilläfventyrs
erfordra en ny byrå, hvilken rätteligen syntes tillhöra nuvarande
Civil-departementet. Detta revisorernes förslag, som upptogs af
enskild motionär vid 1871 års riksdag, afstyrktes af dåvarande Stats-Utskott
(uti. n:o 15 punkten 4), enär ofvanberörda underdåniga skrifvelse
gåfve anledning antaga, att nådig framställning rörande Kommers-kollegii
indrao-nino- vore att inom kort förvänta. Dä emellertid departements-chefens
anförande0 till statsrådsprotokollet gifver stöd åt ett motsatt antagande
samt härtill kommer att, utom ofvanberörda förslag om åstadkommande
af en ny bergsöfverstyrelse, om förändrad handläggning af patentärendena
samt om presidentsembetets indragning, motioner blifvit inom Riksdagen
väckta dels om inrättande af ett nytt departement för jordbruk
och kommunikationer, dels angående upphörande af förlagslåns utlemnande
från de under Kommers-kollegium ställda fonder, synes frågan om
detta embetsverks indragning eller förändrade organisation böra göras
till föremål för förnyad pröfning för att snarligen kunna befordras till
en lycklig lösning, och torde emellertid, för att underlätta denna lösning,
presidentsembetet böra hållas obesatt samt embeten och tjenster inom
Kollegium fortfarande liksom hittills endast på förordnande och tillsvidare
tillsättas. Jemte ett arvode af 1,500 R:dr af manufakturdiskontfonden
är för en president å Kommers-kollegii stat uppfördt ett belopp
af 7,500 R:dr. Enligt hvad Utskottet inhemtat, har den af Kollegii ledamöter,
som under förut omnämnda ledighet uppehållit de med nämnda
embete förenade göromål, härför uppburit en särskild ersättning af 1,500
° R:dr.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18. $

R:dr. Skilnaden mellan detta belopp och den anvisade presidentslönen
torde derföre under tiden, intill dess frågan om verkets indragning eller
förändrade organisation blifvit afgjord, kunna statsverket besparas.

Då den af herr Gumselius väckta frågan om en ny bergsöfverstyrelse
lämpligen bör i sammanhang härmed utredas, men något särskildt
anslag till denna del af utredningen antagligen icke torde erfordras, har
Utskottet, utan att ingå i bedömande, huru förändrad behandling af de
till kommerskollegium hörande ärenden bör anordnas, vare sig i den af
revisorerne eller i den af motionärerne antydda riktning eller på annat
sätt, på grund af hvad ofvan blifvit anfördt och i frågan i öfrigt förekommit,
ansett sig böra i så måtto biträda motionärernes förslag, att
Utskottet hemställer,

a) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes taga frågan om Kommerskollegii
indragning eller förändrade organisation under
förnyad ompröfning, och till nästa riksdag framlägga
de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna föranleda,
samt att i sammanhang dermed Riksdagen må besluta,
att, intill dess denna organisationsfråga kan varda slutligen
afgjord, det för nämnda embetsverk anvisade aflöningsanslag
minskas med 6,000 kronor; och

b) att ofvanberörda, af Herr Gummlius begärda 3,000 kronor
icke måtte bifallas.

6:o. Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 9 Maj 1870 på anförda
skäl anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida
icke bergmästaretjensterna kunde indragas eller genom en förändrad distriktindelning
dessa tjensters antal förminskas, samt Kommers-kollegium, efter
brukssocietetens hörande, afgifvit underdånigt utlåtande i anledning af
Riksdagens berörda framställning, hade, enligt hvad af statsråds-protokollet
(Bil. N:o 5 b. sid 45) inhemtas, Kongl. Maj:t vid föredragning af detta
ärende funnit de skäl. Kommers-kollegium för bibehållande af berörda
tjenster andragit, vara i den mån tillfyllestgörande, att Kongl. Maj:t, med
afseende jemväl å den dermed öfverenstämmande åsigt, hvilken afbrukssocieteten,
såsom bergshandteringens naturliga målsman, uttalats, ansett
ifrågavarande tjenster icke utan skada och men för nämnda modernäring
och således äfven för det allmänna kunna indragas. Deremot hade Kongl. Maj: t
funnit hinder icke möta derför att, under förutsättning och förbehåll att
sju grufveingeniörer anställdes, antalet af bergmästaretjensterna förminBih.
Ull Rilcscl. Prof.. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 9 Ilä/t. 2

Angående
indragning af
tre bergmastar
etj enster
och inrättande
af
sju grufveingeniör
sbefattningar.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående
dyrtidstillägg
för åtskilliga
bergsstatstjensteman.

10

skades från nio till sex och öfriga tre befattningar indroges. Enär berginästarebeställningarne
i andra och tredje distrikten till följd af ordinarie
innehafvarnes afgång redan vore lediga samt bestredes af vikarier på förordnande
tills vidare, skulle den ifrågaställda indragningen, hvad beträffade
dessa två tjenster, kunna försiggå redan vid början af nästkommande år
1875. De genom indragning af berörda två tjenster uppkommande lönebesparingar,
uppgående till 4,800 R:dr, skulle tillsammans med hvad som
utginge såsom arvoden till sex extra grufveingeniörer, eller 5,400 R:dr,
i det närmaste, eller på 300 R:dr när, lemna full tillgång till aflönande
af sju grufveingeniörer med derför erforderligt belopp 10,500 R:dr. Anmärkta
brist af 300 R:dr kunde tills vidare och till dess ytterligare en
bergmästaretjenst blefve ledig, hvilket antagligen inom en icke allt för
lång tid komme att inträffa, fyllas genom årlig anvisning å tillgängliga
besparingar, utan förhöjning af den till bergslagsstaten anslagna hufvudsumma.
Och har Kongl. Maj:t nu i propositionen om statsverkets tillstånd
och behof föreslagit Riksdagen, att, med förändring af anslagstiteln
»Bergslagsstaten» till»Bergsstaten» besluta, att för tiden från och med nästkommande
år 1875 sju grufveingeniörer, af hvilka en komme att förestå
Bergsöfverstyrelsens grufvekartekontor, må anställas med de åligganden,
Kongl. Maj:t i särskild för dem utfärdad instruktion komme att bestämma,
och med aflöning till belopp af 1,500 R:dr för hvarje jemte enahanda
rättighet till skjuts- och traktamentsgodtgörelse, som jemlikt Kongl. brefvet
den 14 Oktober 1853 är bergmästare tillerkänd; samt att med afseende
å berörda anordning nuvarande antalet af bergmästare- tjensterna förminskades
till sex och öfriga tre befattningar indroges, nemligen de två, hvilka
redan vore lediga, vid ingången af nästkommande år, och den tredje, så
snart ske kunde efter inträffande ytterligare ledighet.

Hänvisande till den utredning i ämnet, som finnes i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b. sid. 27—40) meddelad, tillstyrker Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit måtte af Riksdagen
bifallas.

7:o. På Kommers-kollegii derom gjorda underdåniga framställning
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat anvisa för år 1874
såsom tillfälligt lönetillägg för sex bergmästare, sex extra grufveingeniörer
och tre tjensteman vid Sala silfververk ett sammanräknadt belopp af 5,845
R:dr och för år 1875, såsom dylikt tillägg åt fyra bergmästare och bemälde
tre tjensteman vid Sala silfververk, 3,025 kronor.

Stais-Utskottets Utlåtande N:o 18.

11

Med tillämpning af de utaf Riksdagen antagna allmänna grunder
för beviljande af dyrtidstillägg, skulle den för 1875 belöpande tillfälliga
löneförbättringen för fyra bergmästare samt bergshauptmannen, grufveingeniören
och bergsvärdien vid Sala silfververk uppgå till 2,420 kronor,
på sätt bilagda tabell (Litt. B) närmare utvisar. Utskottet hemställer
alltså,

a) att ofvan berörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för
innevarande år icke måtte beviljas; men

b) att såsom tillfällig löneförbättring åt fyra bergmästare
samt förbemälde tre tjensteman vid Sala silfververk
måtte för år 1875 anvisas ett extra anslag af 2,420
kronor.

Statistiska tafoellkommission eu.

8:o. På det de två vid Statistiska centralbyrån anställde vaktmästares
löner måtte kunna för tiden efter 1874 förhöjas, den äldres från
550 kronor till 750 kronor och den yngres från 450 kronor till 650 kronor,
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja förhöjning af de under
förevarande anslagstitel på ordinarie stat uppförda “aflöningsmedel för
statistiska centralbyrån" från 15,000 R:dr till 15,400 kronor, eller med
400 kronor.

Då enahanda skäl, som sistlidet år föranledde Riksdagen att bevilja
medel för uppbringande af vaktmästarnes i statsdepartementen löner till
750 kronor för en vaktmästare inom hvarje departement och 650 kronor
för de öfrige, tala för enahanda löneförhöjning jemväl åt ifrågavarande
två vaktbetjente, hvilka, enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b.
sid. 54) är ''meddeladt, äro af sin tjenstgöring träget sysselsatte, tillstyrker
Utskottet,

att afiöningsmedlen till statistiska centralbyrån måtte,
på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, med 400 kronor förhöjas.

Angående
löneförbättring
åt 2:ne
vaktmästare
vid statistiska
centralbyrån.

9:o. För tillfällig förbättring af chefens och öfrige tre embetsmäns
vid Statistiska centralbyrån löner, hvarje med 30 procent, har Kongl. yv,r statistiska
Maj:t föreslagit Riksdagen att anvisa på extra stat för innevarande år centralbyrån.
4,200 R:dr eller kronor och för år 1875 likaledes 4,200 kronor. Hvad
angår detta embetsverk, är i statsråds-protokollet bland annat meddeladt,
hurusom det arbete, som i andra embetsverk utfördes genom första och
andra gradens tjensteman, der bestredes af ett vexlande antal tillfälliga
biträden. De ordinarie tjenstemännen ålåge utom serskilda, en hvar af

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående
utgifvande af
statistiska redogörelser
för
kommunerna.

dem tillhörande göromål, att deltaga i utarbetandet af de statistiska redogörelser
och öfversigter, som byrån hade att utgifva, samt att vid förfall
för den ene eller andre uppehålla dennes göromål. De borde tillstädesvara
a embetsrummet under den tid, byrån vore öppen eller från klockan nio förmiddagen
till klockan tre eftermiddagen, öfver hvilken tid arbetet ofta
måste utsträckas. Dem vore äfven förbjudet att innehafva annan allmän befattning,
utom att, enligt ett sedan lång tid följdt bruk, sekreteraren har sig
af Vetenskaps-akademien uppdraget att utgifva Sveriges statskalender, en
anordning som utan att föranleda inskränkning i hans tjenstgörings-skyldighet^
inom byrån, medför fördelar både för Vetenskaps-akademien och
byrån. Då i betraktande af det maktpåliggande och trägna arbete, som
af dessa tjensteman fordras, afiöningsförmånerna för dem otvifvelaktigt
måste anses vara lägre än för de embets- och tjensteman, som eljest äro
med dem jemförlige, och då härtill kommer, att den grundsats, man vid
en reglering af embetsverken önskar allmänt genomförd, nemligen att
tjenstemännen skola vara fullt sysselsatte i tjcnsten, här redan är°tillämpad,
har Utskottet icke tvekat tillstyrka en tillfällig löneförbättring för
ifrågavarande tjensteman, att utgå redan under innevarande år. °Med
tillämpning af de utaf Riksdagen antagna allmänna grunder för beviljande
af dyrtidstillägg, skulle den tillfälliga löneförbättringen för de
vid Statistiska centralbyrån anställde embets- och tjensteman uppgå till
2,800 kronor, på sätt bilagda tabell (Ditt. B.) närmare utvisar; hemställande
alltså Utskottet,

att, såsom tillfällig löneförbättring åt de vid Statistiska
centralbyrån anställde embets- och tjensteman [måtte
för hvartdera af åren 1874 och 1875 anvisas ett extra
anslag af 2,800 kronor.

10:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle låta Statistiska
centralbyrån utarbeta och utgifva årliga statistiska redogörelser öfver
kommunernas finanser och fattigvård har Kongl. Maj:t på ordinarie stat
äskat ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

Detta nådiga förslag är föranledt af senaste Riksdags uti skrifvelse
af den 24 Maj 1873 gjorda anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes taga i
öfvervägande, huruledes en kommunal finans-statistik för riket måtte kunna
åstadkommas samt derefter göra framställning till Riksdagen om de för
sådant ändamål erforderliga ändringar i kommunallagarne och om öfriga
dermed sammanhängande frågor, hvarom det tillkomme Riksdagen besluta.
Sedan genom Kongl. förordningen den 9 Juni 1871, angående fattigvården
i rii<et, blifvit i § 13, mom. 1 stadgadt, bland annat, det fattigvårds -

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

13

styrelse skall åligga att angående fattigvården afgifva statistisk redogörelse
jemlikt de föreskrifter, Kong]. Maj:t låter utfärda, samt Riksdagen
numera godkänt ett af Kong]. Maj:t i nådig proposition af den 16 sistlidne
Januari (n:o 12) uti gällande kommunalförfattningar föreslaget tillägg
rörande enahanda förpligtelse för hvarje annan styrelse eller nämnd, som
har förvaltningen af någon borgerlig eller kyrklig kommuns medel eller
angelägenheter sig anförtrodd, torde hinder numera icke möta för insamlandet
af erforderliga primäruppgifter till den af Riksdagen nödig
befunna statistiken öfver kommunernas finanser och fattigvård. Vid hvad
i statsrådsprotokollet (bil. n:o 5 b, sid. 51—54) är anfördt, rörande dels
sättet för utarbetande och utgifvande af ifrågavarande redogörelser, dels
de utaf chefen för statistiska centralbyrån approximativt beräknade omkostnaderna
dervid, har Utskottet icke haft något att erinra. Då emellertid
någon tids erfarenhet torde vara nödvändig för bedömande af såväl
de lämpligaste anordningarne för arbetets verkställande som kostnaderna
för framtiden, anser Utskottet, det af Kongl. Maj:t äskade anslaget icke
för närvarande böra definitivt uppföras å ordinarie stat.

Utskottet hemställer alltså,

att för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser
öfver kommunernas finanser och fattigvård
måtte till Kongl. Maj:ts disposition för år 1875 på
extra stat anvisas ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

Landtmäteri-staten.

ll:o. Såsom tillfällig löneförbättring åt generaldirektören och chefen
för landtmäteriet med 1,500 R:dr, åt sekreteraren, öfvOringeniören, fiskalen,
aktuarien och tre ingeniörer i Landtmäteristyrelsen med 30 procent samt
åt två amanuenser derstädes med 662j3 procent, äfvensom till förhöjning
med 50 procent af anslagen för skrifbiträden och gratifikationer har Kongl.
Maj:t på extra stat äskat för år 1874 tillsammans 9,680 R:dr och för år
1875 tillsammans 9,680 kronor.

Hvad i statsrådsprotokollet (Bil. n:o 5 b, sid. 56—-63) finnes anfördt
till stöd för ofvanberörda nådiga framställning har synts Utskottet
icke böra föranleda till afvikelse i förevarande fall från de grunder i afseende
på beräkningen af dyrtidstillägg, som i allmänhet funnits lämpliga,
utom hvad angår anslagen till skrifbiträden och gratifikationer, hvilka
anslag Utkottet ansett skäligen böra för år 1875 förhöjas med det af

Angående
dyrtidstillägg
fér generallandtmäterikontoret.

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående
dyrtidstillägg
för förste
landtmätare.

Angående
dyrtidstillägg
för 20 kartografer.

Angående
anslag för
ekonomiska
karteverket

Kongl. Maj:t föreslagna belopp. Den tillfälliga förhöjningen i aflöningsanslaget
till General-landtmäterikontoret skulle således, enligt Utskottets
förslag, uppgå till 6,200 kronor, på sätt bilagda tabell (Ditt. B) närmare
utvisar; hemställande Utskottet:

a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för
innevarande år icke måtte beviljas; men

b) att till löneförbättring åt Landtmäteristyrelsens chef och
tjensteman, äfvensom till förhöjning i anslagen till skrifbiträden
och gratifikationer måtte för år 1875 på extra
stat anvisas ett belopp af 6,200 kronor.

12:o. Såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af 24 förste landtmätare
med 30 procent har Kongl. Maj:t på extra stat äskat för år
1874 tillsammans 12,960 R:dr och för år 1875 tillsammans 12,960 kronor.

Då, enligt Utskottets åsigt, något dyrtidstillägg till landtmätarne för
innevarande år icke bör ifrågakomma, och det för nästa år föreslagna
tillägget, om det beviljas att utgå i enlighet med de af Riksdagen antagna
allmänna grunder, för ifrågavarande 24 tjensteman, som hafva 1,800
kronor hvar i aflöning, erfordrar 8,640 kronor, hemställer Utskottet,

a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för innevarande
år icke måtte beviljas; men

b) att såsom tillfällig löneförbättring för 24 förste landtmätare
måtte för år 1875 anvisas ett extra anslag af
8,640 kronor.

Rikets ekonomiska karteverk.

13:o. På det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att åt hvarje af
de vid rikets båda ekonomiska karteverk anställde eller påräknade 20
kartografer tilldela ett dyrtidstillägg af 400 R:dr eller kronor för år 1874,
har Kongl. Maj:t för samma år äskat ett extra anslag af 8,000 kronor.

Då, enligt Utskottets åsigt, något dyrtidstillägg för innevarande år
här icke bör ifrågakomma, hemställer Utskottet,

att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag icke
måtte beviljas.

14:o. Vidare har Kongl. Maj:t under förevarande anslagsrubrik föreslagit
Riksdagen att utöfver det å Sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1875
anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norr -

m. m.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

15

bottens län 25,000 kronor och af de ekonomiska stomkartearbetena i
öfriga delar af riket 37,600 kronor eller tillsammans 62,600 kronor.

Till Norrbottens läns ekonomiska karteverk är för innevarande år
anvisadt 20,000 R:dr. Angående den af Kongl. Maj:t äskade förhöjning
i detta anslag från nämnda belopp till 25,000 kronor innehåller statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b sid. 66 och 67) bland annat, att nu tillgängliga
anslagsmedel icke medgåfve någon förhöjning i aflöningen för de vid
karteverket anställde eller påräknade sex kartografer, hvilka ansetts böra
komma i åtnjutande af en arvodesförhöjning af 400 kronor hvardera,
samt att Norrbottens läns kartearbeten på fältet måst för år 1874 något
inskränkas mot hvad de senare åren varit brukligt, dels till följd af den
ringa medelstillgång, som funnes att använda för extra biträden, dels af
orsak att det för handräckningskostnader i staten upptagna belopp antagligen
till följd af de inom länet ovanligt högt uppdrifna dagsverkskostnader,
icke kunde betacka handräckningsomkostnaden under en vanlig
fältmätningstid af 6 till 7 månader.

Utaf de af Kongl. Maj:t till ekonomiska karteverket i öfriga delar
af riket äskade 37,600 kronor motsvara 32,000 kronor det för innevarande
år dertill anvisade anslag. Förhöjningen är afsedd till dyrtidstillägg
med 400 kronor åt hvar och en af de vid detta karteverk anställde
14 kartografer.

Då den ifrågasatta förbättringen i kartografernes aflöning, på grund
af de i statsrådsprotokollet anförda förhållanden, synts Utskottet vara
med billighet öfverenstämmande samt en förhöjning i arbetsanslaget till

karteverket i Norrbottens län torde vara behöflig, om detta ai’bete fort farande

skall bedrifvas i samma omfattning som hittills, tillstyrker Utskottet,

att, på sätt Kongl. Maj:t föveslagit, på extra stat måtte
för år 1875 anvisas till fortsättande af de ekonomiskt geografiska

kartearbetena i Norrbottens län 25,000
kronor och af de ekonomiska stomkartearbetena i öfriga
delar af riket 37,600 kronor, eller tillsammans 62,600
kronor.

oe

Ofverståthållare-embetet.

l5:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att för hvarje
af åren 1874 och 1875 dels bevilja tillfällig löneförbättring * åt underståthållaren
till belopp af 1,500 kronor, åt Konungens fogat till belopp af

Angående dyrtidstillägg
för
Ofver ståthål -lare-embetets
embets- och
tjenstemän
m. fl.

Angående dyrtidstillägg
för
vissa landssekreterare.

18 Stats-Utskottets Utlåtande N:ö 18.

500 kronor samt åt sekreteraren och kamereraren, aktuarien, hvarje af de
två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens kanslist med 30 procent
af hvarderas lön, dels ock höja anslaget för aflönande af vakt- och
exekutionsbetjeningen likaledes med 30 procent, har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat anvisa för år 1874 tillsammans 7,775
R:dr eller kronor och för år 1875 tillsammans likaledes 7,775 kronor.

Med tillämpning af de utaf Riksdagen antagna allmänna grunder
för beviljande af dyrtidstillägg, skulle, om Konungens fogat erhölle det
för honom föreslagna belopp, uti hvilket Utskottet saknat anledning föreslå
någon ändring, den tillfälliga löneförbättringen för ifrågavarande
embets- och tjensteman samt betjente uppgå till 5,250 kronor, på sätt
närlagda tabell (Litfc. B) närmare utvisar. Utskottet hemställer alltså:

a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för innevarande
år icke måtte beviljas; men

b) att såsom tillfällig löneförbättring åt ofvannämnde embets-
och tjensteman samt betjente måtte för år 1875
anvisas ett extra anslag af 5,250 kronor.

Landtstatcrna i länen.

16:o. Uti en den 23 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten nådig
proposition (N:o 15), angående förbättring af landtstatstjenstemännens
lönevilkor, har Kongl. Maj:t, beträffande landssekreterare föreslagit, att,
på det Kongl. Maj:t måtte kunna för hvarje af åren 1874 och 1875 förhöja
lönen för landssekreteraren i Södermanlands län med 1,600 kronor,
i Gotlands län med 2,000 kronor, i Wermlands län med 900 kronor,
i Westmanlands län med 2,000 kronor, i Jemtlands län med 500 kronor
och i Norrbottens län med 1,000 kronor, på extra stat måtte anvisas för
år 1874 sammanräknade 8,000 R:dr eller kronor och för år 1875 ett lika
belopp eller 8,000 kronor.

Landssekreterarnes löneförmåner bestå, enligt hvad i det den nådiga
propositionen bilagda statsrådsprotokoll äfven är erinradt, dels af
lön, hvilken utgår i olika län med olika belopp, i Malmöhus län med
lägsta beloppet eller 380 kronor och i Stockholms län med det högsta
eller 2,952 kronor, dels ock hufvudsakligen af sportler, hvartill kommer i
de flesta länen forsellönsersättning och i fem, nemligen i Upsala, Södermanlands,
Östergötlands, Hallands och Örebro län, afkastningen af anslagna
lönings- och boställsjordar. Uti nämnda statsrådsprotokoll (sid.
14) finnes derjemte uttalad den, i Utskottets tanke, riktiga grundsats, att

de

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

17

de med sportler aflönade tjensteman i allmänhet få taga den onda dao-en
med den goda och för ringare inkomster under en tid finna ersättning i
nkligare under en annan. Enligt Utskottets förmenande bör denna grundsats
äfven tillämpas i afseende å ofvan uppräknade tjensteman, fastän,
pa sätt i statsråds-protokollet är utredt, deras löner de senare åren något
nedgått. För några år tillbaka voro aflöningsförhållandena för landsseki
eterarne. helt^ annorlunda. De i jemförelse med lönerna för statens
tjenare i öfrigt öfverdrifvet höga belopp, hvartill desse tjenstemäns löner
^ "PPS^b0! väckte uppmärksamheten på det olämpliga i det dittills
följda systemet af aflöning medelst sportler. Dessas afskaffande har ock
utgjort föremål för särskild underdånig skrifvelse (N:o 83) vid 1868 års
riksdag, hvadan ock det är att antaga, att de vid den förestående löneregleringen
för landtstaten i väsendtlig mån komma att inskränkas och
utbytas mot fasta löner. Så länge emellertid det öfverklagade aflöninotssystemet
qvarstår, bör, enligt Utskottets åsigt, dyrtidstillägg för landssekreterare
icke ifrågakomma, hvadan Utskottet hemställer,

a) att ofvan berörda af Kong]. Maj:t äskade anslag för
innevarande år icke måtte beviljas; och

b) att ofvan nämnda för år 1875 äskade anslag icke heller
måtte beviljas.

}q ''0'' beredande af löneförbättring, likaledes under hvarje af Angåendedyr aren

1874 och 1875, åt landskamererare^ i Södermanlands län med 400
kronor, i Kronobergs län med 360 kronor, i Calmar län med 1,200 kro- kamererare''.
?°r» 1 Gotlands län med 1,000 kronor, i Göteborgs och Bohus län med
i,700 kronor, i Wermlands län med 1,150 kronor, i Westrnanlands län
med 1 300 kronor, i Kopparbergs län med 1,500 kronor, i Gefleborgs län
med 650 kronor, i Jemtlands län med 600 kronor och i Norrbottens län
med 900 kronor har Kongl Maj:t äskat för år 1874 ett sammanräknadt

lO^ÖO krono/60 ^ ^ °Ch för &r 1875 ett lika beloPP eller

Beloppet af landskamererarnes i stat upptagna aflöning utgöra Gotlands,
Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län 3,500 kronor i
Östergötlands län 4,483 kronor, i Göteborgs och Bohus län 4,733 kronor
samt i hvarje af öfriga län 4,000 kronor, hvilken aflöning utgår under
liera särskilda titlar samt består af lön, forsellönsersättning och extra inkomster
samt dessutom i sex län — Upsala, Södermanlands, Östergötiands,
Gotlands, Hallands och Örebro — utaf afkastningen af löniiUoch
boställsjordar; varande landskamererarne derjemte berättigade till exneditionslösen
efter författningarne. r

Bill. Ull liiksd. Pro t. 1814. 4 Sami. 1 A/d. 9 Iläft.

3

18

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 18.

Angående dyrtidstillägg
åt
vissa landträntmästare.

Ofvanberörda förslag om löneförbättring för vissa landskamererare
är bygdt på den grundsats att, till dess en definitiv lönereglering för
landsstaten kan komma till stånd, desse tjensteman borde tillförsäkras en
bestämd behållen årlig medelinkomst under öfvergångstiden af 6,000 kronor
för 20 landskamererare och 5,250 kronor för de öfrige. Tillämpningen
af denna grundsats vore dock, enligt Utskottets förmenande, att på
förhand ingripa uti berörda reglering, hvilket torde finnas desto olämpligare,
som utredning saknas i hvad förhållande landskamererarnes nuvarande
aflöningsförmåner i de olika länen stå till deras tjenstegöromål.
Härtill kommer att hvad i nästföregående punkt blifvit anfördt rörande
landssekreterarne äfven kan sägas ega tillämplighet på landskamererarne,
då äfven desse tjensteman till en del aflönas med sportler, hvilka, enligt
hvad den i statsråds-protokollet meddelade utredning i ämnet (Proposition
N:o 15 sidd. 17—22) gifver vid handen, understundom uppgått till
rätt betydliga belopp. Vid sådant förhållande föranlåtes Utskottet hemställa,

a) att det af Kongl. Maj:t till ifrågavarande ändamål äskade
anslag för innevarande år icke må af Riksdagen beviljas;
och

b) att ej heller ofvanberörda för år 1875 begärda anslag
må beviljas.

18:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att sätta Kongl.
Maj:t i tillfälle att under hvarje af åren 1874 och 1875 tilldela lönetillökning
åt räntmästaren i Södermanlands län af 750 kronor, i Jönköpings
län af 800 kronor, i Kronobergs län af 1,000 kronor, i Valmar
län af 700 kronor, i Gotlands län af 1,050 kronor, i Elfsborgs län af

1,000 kronor, i Wermlands län af 1,250 kronor, i Oxebro lån af 850
kronor, i Westmanlands län af 1,450 kronor, i Kopparbergs län af 1,300
kronor, i Gefleborgs län af 1,050 kronor, i Vester-Norrlands län af 950
kronor, i Jemtlands län af 850 kronor, i Vesterbottens län af 850 kronor
och i Norrbottens län af 950 kronor, samt för sådant ändamål å
extra stat anvisa för år 1874 ett sarnmanräknadt belopp af 14,800 R.dr
eller kronor och för år 1875 ett lika belopp eller 14,800 kronor.

Landträntmästarnes aflöning är fastställd i Gotlands, Jemtlands,
Vesterbottens och Norrbottens län till 2,500 kronor, i Osteigötlands län
till 3,619 kronor, i Malmöhus län till 3,256 kronor, i Göteborgs och
Bohus län till 3,449 kronor, i Elfsborgs län till 3,014 kronor och i hvarje
af öfriga länen till 3,000 kronor, hvilken aflöning består af lön, forsellönsersättning
och extra inkomster samt dessutom i fyra län Upsala

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

19

Södermanlands, Östergötlands och Örebro — utaf afkastningen af löningsboställsjordar.
Af den utredning, som i statsråds-protokollet är meddelad
rörande beloppet af de extra inkomster, som kunna af nämnda tjenster
i de särskilda länen påräknas, synes framgå, att en skälig löneförbättring
för ofvan uppräknade räntmästare är af billighet påkallad. Med hänsyn
derjemte till vigten deraf att tjensteman med stort uppbördsmannaansvar
icke må vara allt för knappt aflönade, har Utskottet ansett sig böra för år
1875 för dem tillstyrka ett dyrtidstillägg. Då antalet af de landträntmästarelöner,
för hvilka Ivongl. Maj:t äskat förhöjning, är 15, och då ifrågavarande
tjenstemäns löneförmåner i de flesta län utgå med 3,000 R:dr,
hvarå 20 procent utgör 600 R:dr har Utskottet ansett, att en summa
af 9,000 R:dr bör för ändamålet anvisas. Men då, enligt de i statsråds-protokollet
meddelade upplysningar, lönebeloppen i olika län icke
obetydligt vexla, anser Utskottet nämnda summa böra ställas till Kongl.
Maj:ts disposition, att efter för handen varande förhållanden fördelas.

Utskottet hemställer således,

a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för
innevarande år icke måtte beviljas; men

b) att såsom tillfällig löneförbättring åt ofvannämnde 15
tjensteman måtte till Kongl. Maj:ts disposition för år
1875 anvisas ett extra anslag af 9,000 kronoiv

19:o. Uti förevarande nådigayjproposition har Kongl. Maj:t ytterligare
föreslagit Riksdagen,

dels att för höjande under åren 1874 och 1875 ej mindre af länsnotariens
i Jemtlands län lön från 750 kronor till 1,000 kronor eller med
250 kronor samt hvarje af öfrig a 23 länsnotarie^ löner från 750 kronor till

2.000 kronor eller med 1,250 kronor än äfven af hvarje landskanslists löneförmåner
från 500 kronor till 1,000 kronor eller med 500 kronor, bevilja
å extra stat för''år 1874 ett sammanräknadt belopp af 41,000 R:dr
eller kronor och för år 1875 ett lika belopp eller 41,000 kronor;

dels att för höjande under år 1875 af den hvarje länsbokhållare
tillkommande aflöning från 1,000 kronor till 2,000 kronor eller med 1,000
kronor samt af hvarje landskontorists löneförmåner från 500 kronor till

1.000 kronor å extra stat för nämnda år anvisa ett sammanräknadt belopp
af 36,000 kronor;

dels och att, på det de åt 508 länsmän i stat anvisade kontanta
löner och ersättningar för forsellön, utgörande tillsammans 301,500 kronor
59 öre, måtte för år 1875 varda förhöjda med 50 procent eller, efter
afdrag af ersättning för mistade bötesandelar, 1,378 kronor, med till -

Angående dyrtidstillägg
för
länsnotarier9
landskanslister,
länsbokhållare,
landskontorister
och
länsmän.

20

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående dyrtidstillägg
för
kronofogdar,
m. m.

sammans 149,372 kronor 29 öre, å extra stat för nämnda år anvisa derför
erforderligt belopp.

Jemte det Utskottet saknat anledning att föreslå någon ändring uti
länsnotariers och landskanslisters aflöning för innevarande år har Utskottet,
hvad angår de för år 1875 ifrågasatta löneförhöjningarne, ansett det
olämpligt att, då förslag till en definitiv lönereglering för landsstaten är
att till nästa riksdag förvänta, Riksdagen nu skulle ingå i speciel granskning
af behofvet härutinnan och för hvar och en befattning bestämma en
emot tjenstcns vigt och omfattning svarande ersättning. Då emellertid
enligt hvad statsråds-protokollet (Prop. N:o 15 sid. 26—36) gifver vid
handen, de ifrågasatta löneförhöjningarne i många fall synas vara af
rättvisa och billighet påkallade, torde det vara af nöden att Kongl. Maj:t
beredes tillfälle att för år 1875 meddela ifrågavarande tjensteman lönetillägg,
der sådant pröfvas nödigt, och torde alltså för detta ändamål medel,
om än till mindre belopp än hvad i den nådiga propositionen blifvit ifrågasatt,
böra ställas till Kongl. Maj:ts disposition, i likhet med hvad vid
sistlidet års riksdag iakttogs, då fråga var om förbättring af länsbokhållares,
landskontoristers och länsmäns aflöning för innevarande år; hemställande
derföre Utskottet,

a) att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställningar
om anslag för år 1874 icke måtte bifallas; och

b) att för höjande af aflöningen för länsnotarier, landskanslister,
länsbokhållare, landskontorister och länsmän,
der sådant pröfvas nödigt, måtte för år 1875 till Kongl.
Maj:ts disposition anvisas ett extra anslag af 150,000
kronor.

20:o. På det ej mindre de åt 117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde
i stat anvisade kontanta löner och ersättningar för forsellön,
utgörande tillsammans 264,701 kronor, måtte för hvarje af åren 1874 och
1875 varda förhöjda med 30 procent, eller med tillhopa 79,410 kronor 30
öre, än äfven den 74 kronofogdar tillkommande hyresersättning under
samma år ökas med 200 kronor för hvardera eller med tillsammans
14,800 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att anvisa derför erforderliga
belopp, sammanräknade utgörande för år 1874 94,210 R:dr
30 öre och för år 1875 94,210 kronor 30 öre.

Nuvarande löneförmåner för kronofogdar äro i stat beräknade för
dem, som hafva boställen, till 2,500 kronor och för dem, hvilka sakna
sådana, till 2,800 kronor, samt bestå af lön, forsellönsersättning, extra
inkomster och dessutom för de med boställen försedde kronofogdarne

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

21

värdet å boställets ränta och afkastning, men för öfriga hyresersättning
till belopp af 300 kronor. Då Utskottet saknat skal så väl att i förevarande
fall frångå de för beviljande af dyrtidstillägg af Riksdagen antagna
allmänna grunder, med tillämpning af hvilka löneförbättringen för
år 1875 till kronofogdarne skulle uppgå till 52,940 kronor 20 öre, som
att tillstyrka förhöjning i den vissa kronofogdar för närvarande tillförsäkrade
hyresersättning af 300 kronor, hvilket belopp väl i allmänhet
torde få anses tillräckligt för anskaffande å landet af en för dylik tjensteman
lämplig bostad, hemställer Utskottet,

a) att den af Kongl. Maj:t föreslagna tillökning i kronofogdarnes
aflöning för innevarande år icke måtte beviljas;
samt

b) att Kongl, Maj:ts nådiga framställning om förhöjning i
den till åtskilliga kronofogdar nu utgående hyresersättning
icke måtte beviljas; men

c) att såsom tillfällig löneförhöjning för ifrågavarande
tjensteman måtte för år 1875 anvisas ett extra anslag
af 52,940 kronor 20 öre.

21:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (n:o 75) har Herr P. Gummesson föreslagit, att Riksdagen
måtte i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa, huruvida
icke kronofogdetjensterna må kunna efter hand indragas samt desamma
åliggande göromål på andra landsstatens tjensteman öfverflyttas.

Af det vid Kongl. Maj:t,s proposition, angående förbättring af landsstatstjenstemännens.
lönevilkor, fogade statsråds-protokoll (sid. 7) inhemtas,
att en af Kongl. Maj:t den 22 Februari 1873 tillsatt komité fått i uppdrag
bland annat att afgifva underdånigt betänkande rörande väckta förslag
om indragning af häradsskrifvare- och kronofogdebefattningarne och
öfriga med slutlig lönereglering för landsstaten sammanhängande frågor.
Då sålunda ett fullständigt förslag till löne- och tjenstereglering för
landsstaten är att till nästa Riksdag förvänta, torde någon särskild framställning
i det af motionären angifna syfte icke vara behöflig, hvadan
Utskottet hemställer,

att Herr Gummessons ofvanberörda motion må lemnas
utan afseende.

22:o. På det ej mindre de åt 117 häradsskrifvare i stat anvisade
kontanta löner och ersättningar för forsellön, utgörande tillsammans 171,296
kronor, måtte för hvarje af åren 1874 och 1875 varda förhöjda med 30

Angående
indragning af
kronofogdetjensterna.

Angående
dyrtidstillägg
för häradsskrifvare
m.m.

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående 1
höjande af
hyresersättningar
för
länsmän.

procent, eller med tillsammans 51,388 kronor 80 öre, än äfven den 83
häradsskrifvare tillkommande hyresersättning under samma år ökas med
200 kronor för hvardera eller med tillhopa 16,600 kronor, har uti förberörda
nådiga proposition Kongl. Maj:t ytterligare föreslagit Riksdagen
att å extra stat bevilja derför erforderliga belopp, sammanräknadt utgörande
för innevarande år 67,988 Rdr 80 öre och för år 1875 likaledes
67,988 kronor 80 öre.

Häradsskrifvarnes löneförmåner äro i allmänhet i stat beräknade
för dem, som innehafva boställen, till 2,000 kronor och för dem, som
icke äro dermed försedde, till 2,300 kronor, hyresersättning 300 kronor
deri inbegripen. Då Utskottet, hvad desse tjensteman angår, äfven saknat
skäl att frångå de för beviljande af dyrtidstillägg antagna allmänna grunder,
med tillämpning af h vilka löneförbättringen till häradsskrifvarne för
år 1875 skulle uppgå till sammanräknadt belopp af 34,259 kronor 20 öre,
samt af skäl, som i nästföregående punkt finnes omnämndt, ej heller
ansett sig böra tillstyrka någon förhöjning i den vissa häradsskrifvare för
närvarande tillförsäkrade hyresersättning, hemställer Utskottet,

a) att det af Kongl. Maj:t för tillökning i häradsskrifvarnes
aflöning för innevarande år äskade anslagsbelopp
icke måtte beviljas,

b) att Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning i den
till åtskilliga häradsskrifvare nu utgående hyresersättning
ej heller måtte af Riksdagen beviljas; men

c) att för beredande af tillfällig löneförhöjning åt ifrågavarande
tjensteman måtte för år 1875 anvisas ett extra
anslag af 34,259 kronor 20 öre.

23:o. För höjande af den 318 länsmän tillkommande hyresersättning
under år 1875 med 150 kronor för hvarje eller med tillhopa 47,700
kronor har Kongl. Maj:t uti förberörda nådiga proposition slutligen föreslagit
Riksdagen att å extra stat för samma år anvisa derför erforderligt
belopp.

Hyresersättning till länsman, som saknar boställe, utgår med 150
kronor, hvilket belopp numera torde vara för ändamålet otillräckligt.
Ehuru sålunda Utskottet funnit en förhöjning i hyresersättningen vara af
förhållandena påkallad, har Utskottet likväl ansett tillökningen skäligen
kunna bestämmas till ett lägre belopp än Kongl. Maj:t föreslagit, eller
till 50 kronor för hvarje, och hemställer derför,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

23

att för höjande af den 318 länsmän tillkommande hyresersättning
med 50 kronor för hvarje, måtte för år 1875
anvisas ett extra anslag af 15,900 kronor.

24:o. Med bifall till en af Statskontoret i ämnet gjord underdånig
framställning har Kongl. Maj:t uti den nådiga propositionen, angående
statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att dels för beredande
af tillgång till den ersättning, som efter stadgade grunder tillkorame
åtskillige landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas indragning i
nåder beslutits, höja kontanta anslaget till landsstaterna i länen med det
sammanräknade belopp, hvartill berörda ersättning uppginge, eller 9,923
kronor, men deremot minska samma anslag med 30 kronor, motsvarande
beloppet af en expropriationsersättning, som upphört att utgå, samt således
på det hela öka ifrågavarande anslag med 9,893 kronor; och dels minska
indelta räntorna ej mindre med det sammanlagda belopp, hvartill de berörda
boställen åsätta räntor varit i stat beräknade eller 886 kronor 20
öre, än äfven med sammanräknade värdet af odisponerade räntorna å tvänne
indragna, för statsverkets räkning utarrenderade kronofogdeboställen, 221
kronor, eller tillsammans 1,107 kronor 20 öre.

Utskottet tillstyrker,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseenden förent
slagit måtte af Riksdagen bifallas.

Statens jernyägstraflk.

25:o. Sedan styrelsen för statens jern vägstrafik uti särskilda underdåniga
skrifvelser, hvilkas hufvudsakliga innehåll är i statsrådsprotokollet
(bil. n:o 5 b. sidd. 83—109) angifvet, dels framlagt förslag
till förbättring och på samma gång ny reglering af den hos styrelsen
och vid jernvägstrafikstaten anställda personals aflöningsvilkor, dels
afgifvit aproximativ beräkning rörande inkomsterna och utgifterna för
statens järnvägstrafik under år 1875, har Kongl. Maj:t — som beträffande
löneförmånerna för generaldirektören och chefen vid nämnda
trafik funnit en förhöjning af desamma vara af förhållandena påkallad
och, hvad angår öfrige embetsman samt tjensteman och betjente vid
samma trafik, ansett de af styrelsen i detta hänseende afgifna förslag
vara stödda på riktiga grunder och lämpade efter de för jernvägstrafiken
egendomliga förhållanden samt rörande de af styrelsen beräknade
anslagsbelopp icke haft något att anmärka, — föreslagit Riksdagen att

Angående
ersättning för
indragna
landsstatsboställen.

Angående
jernvägstrafilcens
aflöningsoch
utgiftsstater
in. m.

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

dels bevilja generaldirektören och chefen vid statens jernvägstrafik
tillfällig löneförbättring att för hvarje af åren 1874 och 1875 af trafikmedlen
utgå med 1,500 R:dr eller kronor;

dels i afseende å aflöningen från och med år 1875 för öfrige einbets-
och tjensteman samt betjente vid statens jernvägstrafik medgifva
ej mindre

att stadgandet derom, — att tjensteman, som innehar årligt arvode
efter klass af 1,500 R:dr eller deröfver, icke kan, förr än han detsamma
innehaft i två år, uppflyttas till högre klass inom samma afdelning
eller tjenstegrad, med undantag dock för stationsinspektorer och
baningeniörer, hvilkas arvoden kunna bestämmas med afseende å stationernas
vigt och bansektionernas utsträckning samt öfriga på dessa tjenstemäns
vilkor inverkande förhållanden —må upphöra att gälla; än äfven
att, med ändring af hvad derom i nedannämnda hänseenden nu
finnes stadgadt, följande bestämmelser må lända till efterrättelse:

a) »Fasta arvoden, med undantag för chefens, hvarom särskildt i
nåder förordnas, utgå med de belopp, som af Kongl. Maj:t för hvarje
år fastställd stat utvisar och i öfverensstämmelse med nedanstående
grunder:

Fasta arvoden
efter år räknadt.

Ledamot i styrelsen ...................................................................*............. 6,000.

Inspektören................................................................................................. 6,000.

Sekreteraren ................................................................................................. 4,000.

Kamereraren .............................................................................................. 4,000.

Föreståndaren för statistiska kontoret............................................... 4,000.

» för kontrollkontoret.................................................... 4,000.

Regisfratorn och aktuarien........................................................................ 3,500.

Revisorn.......................................................................................................... 3,000.

Hufvudkassören ........................................................................................ 3,000.

Uppbördskassören...................................................................................... 3,000.

2 notarier, hvardera .................................................................................... 2,500.

Fast arvode kan med Kongl. Maj:ts bifall höjas med ett förtjenstoch
ålderstillägg sålunda, att den, som i en och samma befattning tjent i
minst fem år, erhåller ett årligt tillägg af 500 rdr, men den, som tjent
i minst tio år, ett årligt tillägg af 1,000 rdr utöfver det fasta arvodet.

Förflyttas tjensteinnehafvare till annan befattning med samma eller
lägre aflöning, bestämmer Kongl. Maj:t särskildt huru med förtjenst- och
ålderstillägget förfaras skall.

b) För -

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

25

b) Föränderliga arvoden utgå enligt den i nu gällande aflöningsreglementes
§ 5 redan fastställda klassreglering, men för ban-, maskinocb
trafikdirektör, äfvensom för assistent hos öfverdirektör samt för telegrafdirektören,
kan ett förtjenst- och ålderstillägg af Kongl. Maj:t bestämmas
sålunda, att tjensteman, som i någon af nyss nämnda grader
tjenat i tre år efter det han inträdde i den för hans grad bestämda
högsta arvodesklassen, erhåller ett årligt tillägg af 300 kronor, men, om
han tjent i sex år efter nyss angifna inträde, ett årligt tillägg af 600 kronor.

c) De* i klassregleringen upptagna arvoden utgå, enligt af Kongl.
Maj:t fastställda stater, sålunda:

Lägsta

Högsta

1

Klass.

Kronor.

Klass.

Kronor.

A.) vid Styrelsen:

Öfverdirektörs-assistent ........ t

6

2,700

Telegraf direktören ........................................... t

2

3,900

Milkontrollören....................................................

Kontrollör i kontrollkontoret..........

9

1,800

1

4,200

Kammarförvandten.............................................j

Biljett- och formulärförvaltaren ..................[

Bokhållare vid kassa-, statistiska och rnil-f

10

1,500

5

3,000

kontoren ......................................................j

Kammarskrifvare ...............................................1

Kontorsskrifvare ............................................ j

19

600

7

2,400

Vaktmästare ................................................

20

540

14

900

Telegrafbud............................................................

23

360

18

660

B.) vid Distrikten:

Byrå-assistent.......................................................

9

1,800

5

3,000

Distriktkassör...........................................

17

720

7

2,400

Bandirektör ...........................................''........

5

3,000

1

4,200

Assistent hos samma direktör......................

9

1,800

2

3,900

Baningeniör............................................................

11

1,200

3

3,600

Bill. till Tii/csd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iläft

4

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Lägsta

Högsta

Klass, j

Kronor.

1

Klass. |

Kronor.

Bokhållare ...........................................

Ritare ......................................................

13

960

7

2,400

Kontors- och Stationsskrifvare........

17

720

8

2,100

Maskindirektör.....................................

Maskiningeniör eller assistent hos

nämnde

5

3,000

1

4,200

direktör ........................................

Förrådsförvaltare.................................

..............j

9

1,800

2

3,900

V erkstadskamererare............................

Verkmästare...........................................

11

1,200

3

3,600

Konstruktör............................................

17

720

5

3,000

Trafikdirektör........................................

5

3,000

1,800

1

4,200

Assistent hos samma direktör........

9

2

3,900

Stationsinspektor ...............................

11

1,200

3

3,600

Telegrafinspektor ................................

11

1,200

6

2,700

Telegrafist..............................................

25

240

7

2,400

Stationskassör ......................................

22

420

9

1,800

j Stationsmästare ...................................

17

720

10

1,500

Lokomotivförareförman ...................

9

1,800

5

3,000

Vagnmästare .......................................

17

720

5

3,000

! Lokomotivförare..................................

31

960

9

1,800

Öfverkonduktörer.................................

..............i

..............j

17

720

10

1,500

1 Eldare och Eldarelärlingar .............

17

720

12

1,080

Vagnförmän............................................

19

600

12

1,080

Packmästare..........................................

..............1

19

600

14

900

Vagnsmörjare .......................................

Bromsare................................................

25

240

18

660

Portvakt vid hufvudstation............

...............i

19

600

13

960

Banmästare.............................................

Materialvakt ........................................

Stationskarlsförman ...........................

19

600

14

900

Vaktmästare........................................

Portvakt ..............................................

25

240

14

900

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

27

Lägsta

Högsta

Klass.

Kronor.

|

Klass, j

Kronor.

Lokomotiv- och Vagnputsare.............

.........1

Kolvakt.....................................................

..........!

25

240

17

720

Pumpare ....................................................

..........1

Signalkarl...................................................

Spårvexlare .............................................

Stationskarl .............................................

..........|

25

240

18

660

Kusk.............................................................

..........l

Förrådsdrang ...........................................

..........J

Ban-, bro- eller grindvakt .................

25

240

20

540

egande styrelsen att tillägga

högst

20 R:dr i månaden under seglations-

tiden för vakter vid rörliga

broar

samt att för bevakning af grindar an-

ställa personer med lägre arvoden.

Kontorsvakter .........................................

25

240

19

600

Notisbärare.................................................

[

25

240

20

540

Telegraf bud ..............................................

...........i

1

d) Tjensteman eller betjent, stationerad å landet eller i annan stad
än Stockholm, Göteborg och Malmö, erhåller, i likhet med de i nämnda
städer stationerade, tjugo procent af arvodet såsom inqvarterings-ersättning.

e) Distriktkassör erhåller såsom provision fyratio öre för hvarje
fullt tusental riksdaler, som utgått till bestridande af kontanta liqvider
för samtliga afdelningarnes räkning, allt i den ordning styrelsen på grund
af godkända kassaräkningar närmare bestämmer. Hufvudkassörens felräkningspenningar
utgå med 750 kronor årligen».

dels tillåta, att de föreslagna bestämmelserna angående förtjenstoch
ålderstillägg samt högre arvodesklasser må tillämpas redan för år
1874 till förmån för den tjenstepersonal, hvilken på grund af ännu gällande
aflöningsstadganden ej kunnat i arvodesstaten för samma år till

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

löneförhöjning upptagas, och att den kontanta inqvarteringsersättningen
må under år 1874 utgå efter den för år 1875 föreslagna beräkningsgrund
för hela den tjenstepersonal, som till sådan ersättning är berättigad, eller
med 20 procent af ordinarie arvodet, allt enligt särskild tillä.ggsstat, som
i händelse af bifall härtill, Kongl. Maj:t, efter förslag af styrelsen, konune
att fastställa; samt att de två nuvarande yngste öfverdirektörerne få
beräkna första förtjenst- och ålderstillägget från och med år 1874 och det
senare tillägget, derest sådant ifrågakommer, från och med är 1879;

dels höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade
anslaget till statens jernvägstrafik från 5,890,000 R:dr till 8,832,500 kronor,
eller med 2,942,500 kronor;

dels ock slutligen till uppförande af bostäder åt banvakter och stationsbetjente
anvisa ett extra anslag till belopp af 1,130,000 R:dr eller
kronor att utgå med 845,000 R:dr under år 1874 och 285,000 kronor under
år 1875.

Beträffande först den för chefen vid statens jernvägstrafik föreslagna
tillfälliga löneförbättring torde densamma böra utgå i enlighet med de af
Riksdagen för beräknande af dyrtidstillägg antagna allmänna grunder och
således till 1,000 kronor bestämmas.

Såsom åldersvilkor vid tilldelandet af högre arvode efter klass föreskrifver
§ 7 af gällande aflöningsreglemente, att, med undantag för stationsinspektor
och baningeniör, tjensteman, som innehar dylikt arvode
af 1,500 kronor eller deröfver, icke kan förr, än han detsamma innehaft
i 2 år, uppflyttas till högre klass inom samma afdelning eller tjenstegrad.
Med hänseende till de skäl, som finnas i statsråds-protokollet (bil. n:r 5
b, sid. 88) anförda, har Utskottet ansett sig böra biträda förslaget derom,
att denna paragraf ur aflöningsreglementet uteslutes.

Beträffande de af Kongl. Maj:t föreslagna ändringar i nu gällande
bestämmelser dels för fasta och föränderliga arvoden dels för beräkningen
af kassörernes provision och felräkningspenningar har Utskottet icke
haft något att erinra. Hvad deremot angår inqvarteringsersättningen,
hvilken för embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten nu
utgår med 20 procent af arvodet för dem, som äro stationerade i
Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent i annan stad eller köping
samt10 procent å landet, har Utskottet ansett sig icke kunna obetingadt
tillstyrka den deruti föreslagna förhöjningen. Om det än måste
medgifvas, att hyreskostnaden för bostäder å landet särskildt vid jernvägsstationerna
de senare åren något stigit och att en förhöjd ersättning för
dylika kostnader kan vara påkallad, torde de dock icke kunna jemföras med
de stegrade hyrorna i de större städerna. Utskottet har derför ansett,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

29

att inqvarteringsersättningen på landet endast borde höjas till 15 procent
af arvodet. Inqvarteringsersättningen i de mindre städerna torde deremot
fortfarande kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp.

Ofvan föreslagna förhöjningar uti arvodesbeloppen för innevarande
år äfvensom den förhöjda inqvarteringsersättningens utgående redan år
1874 lära på förut anförda, af Riksdagen godkända skäl icke böra ifrågakomma.
Likaledes har Utskottet saknat anledning tillstyrka den för de
två nuvarande yngste öfverdirektörerne föreslagna retroaktiva beräkning
af förtjenst- och ålderstillägg.

Den af Kongl. Maj:t för innevarande år fastställda specifika kostnadsstaten
för statens jernvägstrafik upptager

för byråafdelningen................................................................................... 185,000.

» banaldelningen ................................................................................. 2,284,000.

» maskinafdelningen ........................................................................... 3,198,000.

» trafikafdelningen............................................................................... 1,900,000.

*) nya byggnader och anläggningar ................................................ 850,000.

» nya inventarier................................................................................... 100,000.

Summa kronor 8,517,000.

Sannolikt förestående utgifter vid statens jernvägstrafik under år
1875 äro af styrelsen beräknade till följande belopp:

för byråafdelningen.................................................................................... 200,000.

» banafdelningen ................................................................................... 2,407,000.

» maskinafdelningen............................................................................ 3,351,000.

» trafikafdelningen ................................................................................. 2,080,000.

» nya byggnader och anläggningar ................................................ 623,000.

» nya inventarier.................................................................................... 170,000.

Summa kronor 8,831,000.

Angående de för 1875 i åtskilliga utgiftsposter beräknade förhöjningar,
sammanlagdt uppgående till 314,000 kronor, finnes i statsrådsprotokollet
(bil. n:o 5 b sid. 103—105) en närmare redogörelse meddelad,
till hvilken här endast torde få hänvisas.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle, på sätt nyss är nämndt, omkostnaderna
vid statens jernvägstrafik uppgå till 8,517,000 kronor och sålunda
öfverstiga de vid sistlidne riksdag för innevarande år till 5,890,000 kronor
beräknade utgifterna med icke mindre än 2,627,000 kronor. Denna ansenliga
tillväxt i trafikkostnaderna har ledt uppmärksamheten på den
kontroll, som i afseende å handhafvande^ af nämnda trafik utöfvas af
Kammarrätten och Riksdagens revisorer. Kammarrättens åtgörande in -

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

skränker sig hufvudsakligen till en siffergranskning, och den för statsrevisorerne
knappt afmätta tiden torde icke medgifva, att dervid specielt
åt denna gren af förvaltningen egna sådan uppmärksamhet, som skulle
erfordras för att intränga uti och bilda sig ett riktigt omdöme om förvaltningen
af en numera så vidt omfattande och alltmera tillvexande
industriel rörelse. Denna förvaltning fordrar dessutom helt andra kontroller
än de administrativa embetsverken. De senare arbeta efter en
gång för alla bestämda instruktioner, under det att de förra, för att
kunna motsvara berättigade anspråk, ständigt måste aktgifva på industriens
utveckling samt de många lokala och vexlande förhållanden, som
kunna inverka på resultatet af hennes verksamhet. Ur ekonomisk, synpunkt
torde det derföre vara af största vigt att tillse, det förvaltningen
af en industriel anläggning för statens räkning icke stelnar i formel,
utan håller jemna steg med enskilda anläggningar af samma slag så väl
inom som utom landet. Ett sätt att åstadkomma en önskvärd kontroll
öfver statens jernvägstrafik vore visserligen att, på sätt i andra länder lärer
vara brukligt, åt en ständig kommission af några utom statens jernvägstrafik
stående sakkunnige personer meddela uppdrag att uteslutande följa och
redogöra för jernvägstrafikens handhafvande samt. angående densamma
till Kongl. Maj:t afgifva de förslag, som kunde vara af omständigheterna
påkallade. Ehuru någon sådan utredning härutinnan icke föreligger,
som kunnat föranleda ett bestämdt förslag i ämnet, har Utskottet dock
icke velat lemna nämnda förhållanden ovidrörda, då behofvet afen starkare
kontroll i förevarande afseende måste ökas i samma mån statens jernbanenät
utvidgas och trafiken derå tillväxer.

Svårigheten att med någon säkerhet kunna på förhand beräkna
utgifterna vid en så omfattande industriel anläggning som statens jernvägar,
samt vanskligheten att ingå i en detaljerad granskning af ett
utgiftsförslag, som blifvit uppgjordt. mer än ett år före den tid förslaget
afser, har föranledt Stats-Utskottet att vid nästföregående tva riksdagar
till grund för beräkningarne lägga förhållandet mellan utgifter och inkomster
under de nästföregående åren.

Af trafikstyrelsens underdåniga berättelser för åren 1870, 1871 och
1872 inhemt.as att utgifternas för drift och underhåll förhållande till inkomsterna
utgjort:

är 1870
» 1871
« 1872

53,167 proc.
50,288 »

50,1 »

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

31

Vid uträkningen af dessa procenttal hafva bland utgifterna icke medräknats
kostnaderna för nya byggnader och anläggningar, rörlig materiel
och öfriga inventarier, hvilka kostnader i räkenskapen upptagas såsom
behållning och balanseras under rubrik »inventariers, materialiers och
byggnaders värde.» Jemför man förhållandet mellan utgifterna, deri
inräknadt nämnda kostnader, och inkomsterna, erhållas naturligtvis högre
procentsiffror. Huru en dylik jemförelse utfaller för de senast förflutna
fyra åren inhemtas af följande öfversigt:

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Förhållandet
emellan utgifter
och
inkomster.

0/

/o

53,1 67

50,288

1870 uppgingo inkomsterna af statens jernvägstrafik till ...............

Utgifterna för samma år utgjorde......................... 3,610,676: 71.

Lägges härtill under året förökadt värde å

Byggnader och anläggningar............ 110,155:83.

Rörlig materiel.................................... 582,005: 05.

Öfriga inventarier ........................... 29,716:92. 721,877:80.

så iippg^ utgifterna inalles till................................................

och utgöra af inkomsterna, procent........................................

1871 nppgingo inkomsterna af trafiken till.......................................

Utgifterna för samma år utgjorde........................... 3,914,880:14.

Lägges härtill under året förökadt värde å

Byggnader och anläggningar............ 143,213:78.

Rörlig materiel ................................. 250,430:49.

Öfriga inventarier............................. 25,157:42. 418,801: 69.

6,791,192: 52.

Förhållandet
emellan utgifter,
deri inberäknadt
värdet
af nybyggnader,
materiel
m. m., och inkomsterna.

«/

''O

4,332,554:51.
7,784,859: 76.

så uppgå utgifterna inalles till.......

och utgöra af inkomsterna, procent

1872 uppgingo trafikinkomsterna till..........

Utgifterna för samma år utgjorde .........

Lägges härtill

Bidraget till jernvägsstatens pensionskassa
...................................

Förökadt värde å
Byggnader och anläggningar
..................... 391,061: 18-

Rörlig materiel............ 315,195: 56.

Öfriga inventarier..... 171,518:89.

4,611,707: 72.

4,333,681: 83.
9,211,190: 20.

68,992: 23.

877,775: 63. 946,767: 86.

50,i

52,8 6

ungefär

så uppgå utgifterna inalles till.................

och utgöra af inkomsterna, procent..........

1873 uppgingo, enligt uppgift, trafikinkomsterna till
Utgifterna för samma är utgjorde, enligt uppgift, omkr. 6,190,000: —
Lägges härtill

Bidraget till jernvägsstatens pensionskassa.
................................... 82,800: —

Förökadt värde å
Byggnader och anläggningar,
ungefär ..... 676,000: —

Rörlig materiel, dito... 961,000: —

Öfriga inventarier, dito 167,000: —1,804,000: — 1,886,800: —

så uppgå utgifterna inalles till................................................

och utgöra af inkomsterna, procent.......................................

5,558,475:58.
11,710,000: -

8,076,800: ■

63 ,80

55,6 7

60,3 4

69,00

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

33

Vid nu ifrågavarande beräkningar rörande utgifterna vid jernvägstrafiken
under år 1875 är det likgiltigt hvilken af dessa procentsiffror,
som begagnas. I ena fallet behöfver ej afseende fästas å nya byggnader
och anläggningar samt nya inventarier. I andra fallet måste ett tillägg
göras för dylika kostnader.

För nästlidna år beräknades utgifterna för drift och underhåll till
53 procent af inkomsterna och uppgingo enligt här ofvan intagna uppgifter
till 52,86 procent. Då sålunda erfarenheten gifver stöd åt antagandet, att
det vid nästföregående två riksdagar använda förfaringssätt vid bestämmandet
af förslagsanslaget till statens jernvägstrafik varit riktigt, torde
detsamma fortfarande böra begagnas.

Vid sista riksdagen beräknades utgifterna under innevarande år
till 50 procent af trafikinkomsterna, men dertill lades, utom kostnaderna''
för nya byggnader och anläggningar samt nya inventarier, ett särskildt
belopp af 600,000 kronor dels med anledning af ökade utgifter till följd
af nya bibanors anslutning till stambanorna och dels i betraktande af
den högst betydliga stegring i pris, som inträdt så väl för personelt
arbete som för materialier af alla slag. Då någon väsendtlig förändring
i prisförhållandena icke är att för den närmaste framtiden förvänta och
nyssnämnda anledning till ökade utgifter under år 1875 sålunda qvarstår,
lärer ett dylikt belopp äfven nu böra upptagas, om nämnda procentförhållande
begagnas för beräkningen af de normala utgifterna.

Då Utskottet vid styrelsens beräkningar rörande utgifterna för nya
byggnader och anläggningar samt för nya inventarier icke haft något att
erinra, har Utskottet ansett de under år 1875 förestående utgifterna vid
statens jernvägstrafik kunna förslagsvis upptagas sålunda:

för drift och underhåll: 50 procent af det belopp, 14,000,000 kronor,
hvartill trafikmedlen blifvit upptagna...... 7,000,000.

jemte ett särskildt tilläggsbelopp ..................... 600,000. 7,600,000 kronor.

för nya byggnader och anläggningar.................................... 623,000 »

för nya inventarier ................................................................... 170,000 »

Summa 8,393,000 kronor,

eller i jemnt tal 8,400,000 kronor.

I sammanhang med Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag om anslag
till bostäder åt banvakter och stationsbetjente har Utskottet tagit i öfvervägande
ett uti Herr Jöns Pehrssons motion (N:o 173) förekommande yrBih.
till liiksd. Prof. 1874. 4 Samt. 1 Afd. 9 Raft. 5

34

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

kande, att endast en mindre del utaf de af Kongl. Maj:t begärda medlen
måtte anslås till vaktstugor och nya bostadsbyggnader vid några få stationer,
men Utskottet har dervid funnit hvad till stöd för Kongl.. Maj:ts
nådiga framställning blifvit i statsråds-protokollet (bil. N:o 5 b sid. 107
och 108) meddeladt, till fyllest ådagalägga behofvet af hela det äskade
anslagsbeloppet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

l:o) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om tillfällig löneförbättring
för generaldirektören och chefen vid statens
jernvägstrafik må endast på det sätt af Riksdagen bifallas,
att i sådant hänseende för år 1875 anvisas ett
belopp af 1,000 kronor att utaf trafikmedlen utgå;

2:o) att Riksdagen måtte medgifva, att stadgandet derom,
— att tjensteman vid statens jernvägstrafik, som innehar
årligt arvode efter klass af 1,500 kronor eller deröfvei'',
icke kan förr, än han detsamma innehaft i två
år, uppflyttas till högre klass inom samma afdelning
eller tjenstegrad, med undantag dock för stationsinspektorer
och baningeniörer, hvilkas arvoden kunna bestämmas
med afseende å stationernas vigt och bansektionernas
utsträckning samt öfriga på desse tjenstemäns
vilkor inverkande förhållanden —, må från och med
år 1874 upphöra att gälla;

3:o) att Riksdagen måtte bifalla Kongl. Maj:ts i mom. a)
här ofvan intagna nådiga framställning;

4:o) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning i mom. b) här
ofvan måtte af Riksdagen godkännas;

5:o) att Riksdagen äfvenledes måtte bifalla Kongl. Maj:ts i
mom. c) här ofvan framställda förslag;

6:o) att Kongl. Maj:ts i mom. d) gjorda nådiga framställning
måtte endast på det sätt bifallas, att inqvarteringsersättningen
till tjensteman eller betjent, stationerad å
landet, må förhöjas från 10 till 15 procent af arvodet;

7:o) att hvad Kongl. Maj:t i mom. e) föreslagit må af Riksdagen
bifallas;

Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 18.

35

8:o) att Riksdagen icke måtte godkänna Kongl. Maj:ts ofvanberörda
förslag angående tillämpning redan för år 1874
af de föreslagna bestämmelserna om förtjenst- och ålderstillägg
samt förhöjd inqvarteringsersättning;

9:o) att Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag angående tidpunkten,
från hvilken de två nuvarande yngste öfverdirektörerne
skulle få beräkna förtjenst- och ålderstillägg,
icke heller måtte af Riksdagen bifallas;

10:o) att det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade
anslaget till statens jernvägstrafik måtte för år
1875 höjas från 5,890,000 kronor till 8,400,000 kronor,
eller med 2,510,000 kronor; samt

ll:o) att till uppförande af bostäder åt banvakter och stationsbetjente
måtte anvisas ett extra anslag till belopp
af 1,130,000 kronor att utgå med 845,000 kronor under
år 1874 och 285,000 kronor under år 1875.

26:o. Enär för anskaffande af nödig materiel vid statens jernvägar
erfordrades, utöfver de af Riksdagen sistlidna år för sådant ändamål beviljade
fyra millioner R:dr, ytterligare 1,400,000 kronor, har Kongl. Maj:t
uti särskild den 20 sistlidne Februari aflåten nådig proposition (N:o 36)
föreslagit Riksdagen att, jemte det den ännu icke anvisade återstoden
af omförmälda 4,000,000 R:dr eller en million sexhundratusen kronor
till utbetalning under år 1875 anvisas, ytterligare för nämnda ändamål
bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af en million fyrahundratusen
kronor Då

det torde finnas vara synnerligen angeläget att den allmänt
öfverklagade bristen på rörlig materiel vid statens jernvägar varder så
snart ske kan fullständigt undanröjd, hemställer Utskottet,

att Riksdagen för sådant ändamål, med bifall till Kongl.
Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning, måtte till
rörlig materiel å statens jernvägar på extra stat för år
1875 anvisa tillhopa 3,000,000 kronor.

Angående
anslag till
rörlig materiel
vid statens
jernvägstrafik.

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående
anslag för
skiften och
afvittringar.

Skiften ocli afvittringar.

27:o. Till betäckande af uppkommande brist i tillgängliga medel
för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande år 1874 samt till
samma arbetens fortsättande år 1875 har Kongl. Maj:t utöfver ordinarie
anslaget, 63,000 kronor, på extra stat äskat 162,000 kronor.

Enligt hvad af statsråds-protokollet (bil. N:o 5 b, sid. 114) inheratas,
hafva utgifterna till storskiftes- och afvittringsverken uti den för
innevarande år fastställda stat upptagits

i Kopparbergs län till 47,050 kronor,
i Vestcrbottens » » 92,005 »

och i Norrbottens » » 64,500 »___

eller tillsammans till 203,555 kronor.

Till betäckande af detta utgiftsbelopp förefinnes, utöfver nedan
omförmälda behållning för år 1873, endast det å sjette hufvudtiteln för

1874 uppförda ordinarie anslaget ........................... 63,000 kronor

och det för samma år beviljade extra anslaget 108,000 »

eller tillsammans 171,000 kronor,

hvilken summa med 32,555 kronor understiger utgiftsbeloppet. Denna
betydliga brist vore, enligt hvad Landtmäteristyrelsen anmält, en följd deraf,
dels att afvittringslandtmätarnes aflöningsvilkor blifvit förhöjda genom
den förnyade taxa på arvode åt nämnde tjensteman, hvilken den 30 Maj
1873 utfärdats, och dels att uti 11 § af Kongl. Maj:ts samma dag gifna
nådiga stadga om afvittring i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker
föreskrifvits, att kostnaderna till landtmätare och gode män samt
all erforderlig handtlangning, i hvilka kostnader de enskilde jordegarne i
förenämnda läns kustland med kronan deltagit, skulle, hvad samma läns
lappmarker anginge, allenast med allmänna medel bestridas.

Hvad angår beloppet af allmänna medel, som kunde erfordras till
storskiftes- och afvittringsverken under år 1875, hade Landtmäteristyrelsen
med tillägg af 1,000 K:dr för två landtmätare, som sannolikt komme att
uppflyttas i andra lönegraden, förslagsvis beräknat detta till 204,555 kronor.
Då till betäckande af detta utgiftsbelopp endast funnes det ordinarie
anslaget till skiften och afvittringar å 63,000 kronor, skulle således
ett fyllnadsanslag erfordras å 141,555 kronor, så vida ej denna summa
kunde något förminskas genom möjlig behållning vid 1874 års slut

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

37

å hittills anvisade medel till storskiftes- och afvittringsverkens bedrifvande.
Af de upplysningar, Landtmäteristyrelsen i sådant afseende kunnat
förskaffa sig, framginge emellertid, att vid 1873 års slut behållningen af
omförmälda medel komme att utgöra endast 19,664 kronor, af hvilket
belopp dock borde afgå 6,800 kronor till betalning af öfverarbetesersättningar
i Kopparbergs län, så att styrelsen icke vågade beräkna nyssberörda
behållning till mer än 12,864 kronor. Hela denna behållning
erfordrades dock för att till en del betacka den till 32,555 kronor uppgående
bristen i tillgängliga medel för storskiftes- och afvittringsverkens
bedrifvande under år 1874, helst af samma brist ändå åter,stode ett bebelopp
å 19,691 kronor.

Enär medel sålunda saknas att betacka omförmälda brist å 19,691
kronor samt ofvan för år 1875 beräknade fyllnadsanslag, 141,555 kronor,
torde vara erforderligt för storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättande
i lika omfattning som hittills, tillstyrker Utskottet,

att för skiften och afvittringar måtte, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, utöfver ordinarie anslaget på extra stat
för år 1875 anvisas 162.000 kronor.

28:o. Vidare har Kongl. Maj:t under ofvannämnda anslagsrubrik
föreslagit riksdagen att

dels för hvarje af åren 1874 och 1875 bevilja en förhöjning i årsarvodet
för de i Kopparbergs län anställde 18 storskifteslandtinätare med
400 kronor till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket årsarvode
likaledes med 400 kronor eller för alla tillsammans under hvartdera året

7,600 kronor, hvarigenom storskiftesstyresmannens hela årsinkomst för
tjensten, med inberäkning af resepenningar, skulle komma att utgöra

8,500 kronor samt en storskifteslandtmätares aflöning i årsarvode, öfverarbetesersättning
och resepenningar högst 2,500 kronor i första och högst
3,000 kronor i andra lönegraden;

dels för år 1874 anvisa ett tillfälligt lönetillägg å 200 kronor till
en hvar af 18 afvittringslandtmätare i Vesterbottens län och 15 afvittringslandtmätare
i Norrbottens län, eller för alla tillsammans 6,600 kronor,
äfvensom medgifva, att de belopp, hvarmed bemälde afvittringslandtmätares
inkomster af tjensten under åren 1874 och 1875 kunde komma
att understiga storskifteslandtmätarnes nyss omförmälda aflöningsförmåner,
eller 2,500 kronor i första och 3,000 kronor i andra lönegraden, måtte
afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och
afvittringsverken utgå;

dels för hvarje af åren 1874 och 1875 åt föredragandena af afvitt -

Angående dyrtidstillugg
för
storskiftes- och
afvittringslandtmätare
m.fl.

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

ringsärenden i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde
åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvardera nu anslagna
belopp, 1,200 kronor, eller för båda tillsammans under hvartdera året
800 kronor;

dels ock bevilja en tillfällig tillökning i styresmannens för afvittringsverket
i Vesterbottens län årsarvode för hvarje af åren 1874 och
1875 med belopp af 200 kronor.

Då Utskottet saknat anledning att för innevarande år tillstyrka
någon förändring uti aflöningen för ifrågavarande tjensteman, får Utskottet,
som på grund af de i statsråds-protokollet (bil. N:o 5 b, sidd.
119—125) anförda förhållanden funnit de för år 1875 föreshigna löneförhöjningarne
skäligen böra medgifvas, hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställningar, så vidt
de afse år 1874,icke måtte bifallas;

b) att, för höjande af de i Kopparbergs län anställde 18
storskifteslandtmätares äfvensom styresmannens för storskiftesverket
årsarvoden med 400 kronor för hvarje,
måtte för år 1875 anvisas ett extra anslag af 7,600
kronor;

c) att Riksdagen måtte medgifva, att de belopp, hvarmed
18 afvittringslandtmätares i Vesterbottens län och 15
afvittringslandtmätares i Norrbottens län inkomster af
tjensten under år 1875 kunna komma att understiga

2,500 kronor i första och 3,000 kronor i andra lönegraden,
må afvittringslandtmätarne godtgöras och af
anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå;

d) att för höjande af de till föredragandena för afvittringsärenden
i Vesterbottens och Norrbottens län nu utgående
belopp med 400 kronor för hvarje måtte för år 1875
anvisas ett extra anslag af 800 kronor; samt

e) att såsom tillfällig tillökning i styresmannens för afvittringsverket
i Vesterbottens län årsarvode måtte för
år 1875 anvisas ett extra anslag af 200 kronor.

Kommande i händelse af bifall till dessa framställningar de till
skiften och afvittringar för år 1875 anvisade extra anslag att sammanlagdt
uppgå till 170,600 kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

39

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

• ^:0‘ ^ Landtbruksakademiens derom gjorda underdåniga fram- A*g&md» dyrställnmgar
har Kong]. Maj:t föreslagit Riksdagen dels att för åstadkommande
af nödig förbättring i lärarnes och tjenstemännens vid Alnarv g tjenstemunnen
landtbruksinstitut löneförmåner ej mindre bevilja på ordinarie stat för år vii Älnarps och
1875 ett jemnadt belopp af 2,800 kronor, än äfven till utgående under truHimtuut.
innevarande år på extra stat anvisa enahanda belopp 2,800 kronor, dels
att, så väl. till förbättrande af lärarnes och tjenstemännens vid Ultuna
landtbruksinstitut årliga löneförmåner med sammanräknadt belopp af

2,600 R:dr eller kronor och för ökande från och med år 1875 af institutets
expensmedel med 1,400 kronor, på ordinarie stat för år 1875 bevilja
tillsammans 4,000 kronor, som ock för förstnämnda ändamål anvisa
på extra stat till utgående under innevarande år 1874 ett anslag af

2,600 kronor.

Då Utskottet, som ansett sig icke böra tillstyrka ändring uti institutens
stater för innevarande år, beträffande Kongl. Maj:ts nådiga förslag
i öfrigt icke haft något att erinra, får Utskottet, under åberopande
af den i statsråds-protokollet (bil, N:o 5 b sid. 127—132) meddelade utredning,
hemställa,

a) att de af Kongl. Maj:t ofvan äskade anslag för innevarande
år icke måtte beviljas;

b) att för åstadkommande af förbättring i lärarnes och
tjenstemännens vid Alnarps landtbruksinstitut löneförmåner
måtte på ordinarie stat anvisas 2,800 kronor; och

c) att, till förbättrande af lärarnes och tjenstemännens vid
Ultuna landtbruksinstitut arliga löneförmåner med sammanräknadt
belopp af 2,600 kronor och för ökande af
institutets expensmedel med 1,400 kronor, måtte på
ordinarie stat beviljas tillsammans 4,000 kronor.

30:o. För gäldande af Ultuna landtbruksinstituts räntebärande skuld Angående anslag
nar Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag att under år 1875 ut^å med för gäldande
80,000 kronor. O af Ultuna

■p ,. . , _ landtbruks hnhgt

hvad af statsråds-protokollet inhemtas (se bil. N:o 5 b sid. instituts skuld*
133) uppgick institutets skuld vid 1872 års slut till 105,919 kronor 83
ore. Skuldsättningen, som börjades samtidigt med institutets verksamhet,
hade sedan fortgått och tillväxt hufvudsakligen i följd af de betydliga
kostnader, som skett för nybyggnader, byggnaders och inventariers un -

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

derhåll. Sedan 1848 hade nemligen användts till nybyggnader 99,797
kronor 13 öre, utöfver särskildt för sådant ändamål erhållna anslag; till
dränering 18,570 kronor 94 öre; till byggnaders underhäll 60,433 kronor
94 öre; till inventariers underhäll och afskrifning å dess värde till 105,950
kronor 87 öre; samt till kostnader för institutet 44,884 kronor 67 öre
utöfver uppburna anslag och elevafgifter.

Då det är af synnerlig vigt att landtbruksinstitutets jordbruk och
hushållning på ett mönstergildt sätt bedrifves, men detta svårligen låter
sig göra, när nödigt rörelsekapital dertill saknas och så länge institutets
verksamhet störes af en så betydlig räntebärande skuld, tillstyrker Utskottet,

att för gäldande af Ultuna landtbruksinstituts skuld
måtte för är 1875 anvisas ett extra anslag af 80,000
kronor.

Angående
löneförbättring
för undervisare
i boskapsskötsel
och mejerihushållning.

31 :o. På Landtbruksakademiens förvaltningskomités derom gjorda
underdåniga framställning har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,
det första gradens aflöning för de två undervisarne i boskapsskötsel
och mejerihushållning måtte höjas till 2,000 kronor, och att aflöningen
måtte, efter innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han
blifvit antagen, ökas med 500 kronor och således årligen utgå med 2,500
kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 8,000 kronor
och slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas
till 3,500 kronor; samt förty, och på det nuvarande innehafvarne af dessa
beställningar måtte komma i åtnjutande från och med innevarande år af
ifrågasatta löneförbättringen, ej mindre bevilja på ordinarie stat för år
1875 ett belopp af 1,000 kronor, än äfven till utgående under innevarande
år på extra stat anvisa 1,000 kronor.

Vid 1865—1866 årens riksdag tillförsäkrades de två undervisarne
i boskapsskötsel och mejerihushållning enahanda aflöning och samma rätt
till gradvis skeende förbättring i löneförmånerna, som för statens landtbruksingeniörer
bestämts, eller att aflöningen finge vid desse undervisares
anställning utgå med 1,500 kronor samt derefter hvart femte
år ökas med 500 kronor till dess lönebeloppet efter 15 års väl vitsordad
tjenstgöring uppginge till 3,000 kronor. Då Utskottet uti nästföljande
punkt tillstyrker bifall till begärd löneförhöjning för landtbruksingeniörerne,
och förenämnde tvänne undervisare i afseende å löneförmåner
fortfarande torde böra vara med dem likställde, får Utskottet,

som

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

4!

som ansett någon ändring i afiöningen för innevarande år icke böra
ifrågakomma, hemställa,

a) att Riksdagen måtte medgifva, det första gradens aflöning
till de två undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning
från och med år 1875 höjes till 2,000
kronor och att afiöningen må, efter innehafvares af
af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under
en tid af fem år, räknad från och med året näst efter
det då han blifvit antagen, ökas med 500 kronor och
således årligen utgå med 2,500 kronor, vidare efter fem
års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 kronor och slutligen
efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas
till 3,500 kronor, samt att för detta ändamål måtte på
ordinarie stat beviljas ett belopp af 1,000 kronor; men

b) att den för bemälde undervisare för innevarande år
ifrågasatta lönetillökning icke måtte af Riksdagen
beviljas.

^andtbruksingeniörer och deras biträden.

32:o. Under förestående anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen, dels att medgifva, att första gradens aflöning för statens landtbruksingeniörer
mätte, höjas till 2,000 kronor, och att afiöningen sedan
måtte efter innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han
blifvit antagen, ökas med 500 kronor och således årligen utgå med 2,500
kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 kronor
och slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till

3,500 kronor; samt förty, och på det nuvarande tolf innehafvare af dessa
beställningar måtte komma i åtnjutande från och med innevarande år af
den ifrågasätta löneförbättringen, ej mindre bevilja på ordinarie stat för
år 1875 ett belopp af 6,000 kronor, än äfven till utgående under innevarande
år på extra stat anvisa enahanda belopp, dels ock, på det årliga
understöden till andre och tredje landtbruksstipendiaten måtte kunna
från och med innevarande år höjas till samma belopp, som utgår till
äldste stipendiaten, eller 1,000 kronor, så väl för år 1875 bevilja på ordinarie
stat dertill erforderliga beloppet 600 kronor, som ock till utgående
under innevarande år anvisa på extra stat enahanda belopp.

Bih. till Biksd. Prof. 1874. 1 Sand. 1 Afcl. 9 Iläft.

Angående
löneförbättring
för landtbruksingeniörer
m, m.

6

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Enligt de vid 1865—1866 årens riksdag stadgade grunder utgå landtbruksingeniörernes
löner med 1,500 kronor i första, 2,000 kronor i andra,

2,500 kronor i tredje och 3,000 kronor i fjerde lönegraden samt de årliga understöden
till deras biträden med 1,000 kronor för den äldste, 800 kronor för
den andre och 600 kronor för den tredje stipendiaten. Med afseende derå
att ifrågavarande tjenstebefattningar äro ganska mödosamma och ansträngande
samt det för jordbrukets fortgående utveckling är af mycken vigt,
att hafva dessa platser besatta med insigtsfulle och duglige personer torde
de föreslagna löneförbättringarne vara af behof påkallade. Då emellertid
ändring i aflöningsförhållandena för innevarande år ansetts icke böra
ifrågakomma hemställer Utskottet,

a) att för höjande från och med år 1875 af landtbruksingeniörernes
aflöning med 500 kronor i hvarje lönegrad
måtte på ordinarie stat beviljas 6,000 kronor; och

b) att för höjande från och med år 1875 af andre och
tredje landtbruksstipendiatens årliga understöd till 1,000
kronor måtte på ordinarie stat uppföras 600 kronor;
men

c) att ofvan föreslagna löneförhöjningar för innevarande

år icke måtte bifallas. *

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Angående
ar vodesför höjningar
för föredragande
och
tjensteman vid
LandtbruksaJeademien.

33:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit Riksdagen,
att dels, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att från och
med innevarande år höja de af statsmedel till de sex föredragandena
inom Landtbruks-akademiens särskilda afdelningar utgående arvoden till
350 R:dr eller kronor för hvardera, så att de, inberäknad den af Akademiens
medel utgående godtgörelse af 450 R:dr eller kronor, måtte
komma i åtnjutande af årligt arvode till belopp af 800 R:dr eller kronor
hvardera, ej mindre bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett belopp af
900 kronor, än äfven till utgående under innevarande år på extra stat
anvisa enahanda belopp,

dels, på det Intendentens vid Landtbruks-akademiens experimentalfält
af statsmedel utgående aflöning måtte kunna från och med innevarande
år höjas från 2,400 R:dr till 2,800 R:dr eller kronor så väl för år
1875 bevilja på ordinarie stat 400 kronor som ock till utgående under
innevarande år anvisa på extra stat enahanda belopp;

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

43

dels medgifva, att ej mindre Intendentens lön, sådan den nu föreslagits,
än äfven Akademiens sekreterares och agrikulturkemistens af
statsmedel utgående löner måtte, efter innehafvares af nämnda beställningar
väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från
och med året näst efter det, då han blifvit antagen eller framdeles antoges,
höjas med 500 kronor och således årligen utgå för Intendenten
med 3,300 kronor och för hvarje af Sekreteraren och Agrikulturkemisten
med 4,500 kronor samt slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring
höjas för Intendenten till 3,800 kronor och för hvarje af Sekreteraren
och Agrikulturkemisten till 5,000 kronor;

dels på grund häraf och på det innehafvare af sistnämnda tre
beställningar måtte, i den mån de till följd af ålder i tjensten kunde
vara dertill berättigade, komma i åtnjutande från och med innevarande år
af ifrågasatta löneförbättringen, ej mindre bevilja på ordinarie stat för
år 1875 ett belopp af 2,500 kronor än äfven till utgående under innevarande
år på extra stat anvisa 2,000 R:dr eller kronor;

dels för höjande från och med innevarande år af Assistentens vid
Agrikulturkemiska försöksanstalten aflöning från 1,200 R:dr till 1,500 R:dr
eller kronor bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett belopp af 300 kronor
äfvensom anvisa till utgående under innevarande år ett extra anslag å
likaledes 300 R:dr eller kronor;

dels medgifva, att första gradens aflöning för undervisaren i fårskötseln
och ullkulturen höjes till 2,000 kronor och att aflöningen måtte,
efter innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under
en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit
antagen, ökas med 500 kronor och således årligen utgå med 2,500 kronor,
vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 kronor och slutligen
efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 kronor;
men enär af det för närvarande å ifrågavarande anslag anvisade arvodesbelopp
3,000 R:dr icke för aflöning af en nyantagen undervisare erfordrades
mera än 2,000 R:dr, minska anslaget med 1,000 R:dr eller kronor.

På de skäl, som i statsråds-protokollet (se Bil. N:o 5 b sid. 140—147)
finnas anförda, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka de äskade arvodesförhöjningarne,
såyvidt de afse år 1875 och framgent. Utskottet hemställer
alltså,

a) att för höjande från och med år 1875 af hvart och ett
af de till sex föredragande inom Landtbruks-akademiens
särskilda afdelningar utgående arvoden med 150 kronor
måtte å ordinarie stat anvisas 900 kronor;

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående,
anslag till skrifbi.
tr
Landtbruksakademiens

förvaltningskomite.

Anslag till prisbelöningar
vid
allmänna landtbruksmöten

m, m.

b) att för höjande från och med år 1875 af intendentens
vid Landtbruks-akademiens experimentalfält aflöning från
2,400 kronor till 2,800 kronor måtte beviljas ett ordinarie
anslag af 400 kronor;

c) att Riksdagen måtte medgifva att lönerna ej mindre till
intendenten vid Landtbruks-akademiens experimentalfält
än äfven till akademiens sekreterare och agrikulturkemist
må från och med 1875 i afseende på beräkning af ål~
derstillägg få utgå efter ofvan angifna grunder samt för
detta ändamål å ordinarie stat anvisa 2,500.kronor;

d) att för höjande från och med år 1875 af assistentens
vid agrikulturkemiska försöksanstalten aflöning från 1,200
kronor till 1,500 kronor må på ordinarie stat beviljas
300 kronor;

e) att Riksdagen måtte medgifva, det aflöningen till undervisaren
i fårskötsel och ullkultur må från år 1875 få
utgå efter ofvan föreslagna grunder;

f) att emellertid anslaget till undervisning i fårskötsel och
ullkultur måtte minskas med 1,000 kronor; samt

g) att de af Kongl. Maj:t för innevarande år äskade löneförhöjningar
icke måtte bifallas.

34:o. I stället för det från manufakturmedlen utgående anslag till
arvode åt skrifvarbiträde för Landtbruks-akademiens förvaltningskomité,hvilket
anslag från och med år 1875 icke vidare ansetts böra från nämnda
medel utbetalas har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat
bevilja ett motsvarande belopp eller 450 kronor.

Då detta nådiga förslag är föranledt af en utaf Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 19 April 1873 gjord framställning i ämnet, tillstyrker
Utskottet,

att för ofvannämnda ändamål anslaget till »befrämjande
i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» måtte
med 450 kronor förhöjas.

35:o. På sätt Kongl. Maj:t i anledning af Landtbruks-akademiens
derom gjorda uuderdåniga framställning föreslagit, tillstyrker Utskottet,

att följande vid föregående riksdagar beviljade extra
anslag måtte jemväl för år 1875 anvisas nemligen:

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

45

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksrnöten för husdjur,
redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag
och andra jordbruksalster 6,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid täfiingsrnöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött, å de orter inom landet, der det kan
finnas tjenligast dem anställa och der Hushållningssällskapen
vilja, förena sig om sammanskott af medel
till dessa utställningar 5,000 kronor; och

c) till Svenska Trädgårdsföreningen emot enahanda vilkor,
som vid föregående riksdagar varit bestämda, nemligen
att Föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af
fruktträd och plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser,
som derom göra framställning, och, jemte behörig
redovisning för det erhållna statsbidraget, till Landtbruks-akademien
afgifver berättelse om antalet af de
elever, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning,
äfvensom rörande verkställda utdelningen af
fruktträd samt om öfriga föremål för Föreningens verksamhet,
4,500 kronor.

36:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle bevilja tillfällig
löneförbättring för innevarande år 1874 åt Chefen för Sveriges Geologiska
undersökning till belopp af 1,500 R:dr, åt de vid undersökningen anställde
tjensteman med 30 procent å utgående lönebelopp och åt vaktmästaren
med 150 R:dr, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till utgående under
innevarande är på extra stat anvisa dertill erforderliga beloppet, 7,755
kronor, hvarjemte Kongl. Maj:t, för fortsättande under år 1875 af de geologiska
uudersökningarne och på det den dervid anställda personal derunder
måtte komma i åtnjutande af förhöjd aflöning enligt förutnämnda grunder,
äskat ett extra anslag för samma år till belopp af 72,000 kronor.

Utaf sistnämnda belopp äro 8,880 kronor afsedda till dyrtid stillägg
under år 1875 för den vid geologiska undersökningarne anställda personal
(se statsråds-protokollet Bil. N:o 5 b sid. 156). Med tillämpning af de utaf
Riksdagen antagna grunder för beviljande af dyrtidstillägg skulle, om nämnde
vaktmästare erhölle det för honom äskade belopp, uti hvilket Utskottet
saknat anledning föreslå någon ändring, de tillfälliga arvodesförhöjningarne
för ifrågavarande personal komma att uppgå till

Angående
dyrtidstillägg
åt Chefen för
samt tj ens temännen
vid
Sveriges
Geologiska
undersökning.

46

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående ■;*ny
aflöning sst åt för
de vid och under
Stuteriöfverstyrelsen

anställde emhets-
och tjensteman
m. ra.

för

chefen..............................

nuvarande

aflöning.

5,500 kronor.

dyrtidstillägg.

1,000 kronor.

summa.

6,500 kronor.

V

en geolog................................

3,000

600

3,600

V

en geolog.................................

2,500

500

>>

3,000

v

fyra d:o ................................

10,000

2,000

12,000

en nivellör och aktuarie......

3,000

??

600

3,600

en biträdande geolog och
pahconlolog...........................

2,000

??

400

??

2,400

v

en biträdande geolog...........

1,200

??

240

r.i

1,440

??

V

en d:o.......................................

1,200

V

240

v

1,440

en kemist och mineralog ...

1,200

240

1,440

en vaktmästare .....................

600

150

750

tillsammans 5,970 kronor,

eller 2,910 kronor mindre, än hvad Kongl. Maj:t föreslagit. De för år
1875 till 72,000 kronor beräknade kostnaderna för den geologiska undersökningen
(se statsråds-protokollet Bil. N:o 5 sid. 152—155), angående
hvilka Utskottet i öfrigt ej haft något att erinra, torde derför böra minskas
med nämnda belopp, 2,910 kronor, eller i jemnt hundratal med 2,900
kronor; hemställande Utskottet alltså,

a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för innevarande
år icke måtte beviljas; och

b) att för fortsättande under år 1875 af de geologiska undersökningarne
måtte beviljas ett extra anslag af 69,100
kronor.

Hästafvelns förbättrande.

37:o. Sedan Stuteriöfverstyrelsen efter föregående öfverläggningar
inom stuterikommissionen uppgjort och med underdånigt memorial öfverlemna!
förslag till aflöningsstat för de hos Stuteriöfverstyrelsen samt vid
stuterierna i orterna anställde embets- och tjensteman, hvilket förslag
finnes uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 160 och 161) intaget,
har Kongl. Maj:t, på grund af hvad i berörda memorial blifvit anfördt,
föreslagit Riksdagen dels att, med gillande af ofvanberörda utaf Stuteriöfverstyrelsen
föreslagna ordinarie aflöningsstat för de vid och under styrelsen
anställda embets- och tjensteman och med bestämmande att samma
stat skulle från och med 1875 tillämpas, för sådant ändamål höja or -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

47

dinarie penningeanslaget till hästafvelns förbättrande från 84,545 kronor
till 93,550 kronor eller med 9,005 kronor, dels att, för beredande af
dyrtidsti 1 lägg åt de i nya aflöningsstaten upptagne embets- och tjensteman
under år 1874, på extra stat för samma år anvisa erforderliga 9,328
kronor 40 öre, dels ock att, till förbättrande af betjeningens vid alla tre
stuterierna lönevilkor och för uppsättning af en kusk, en nattvakt och
fyra stalldrängar vid Flyinge stuteri, på extra stat för år 1875 bevilia
5,937 kronor.

Granskningen af den föreslagna staten för Stuteriöfverstyrelsen och
stuterierna har icke föranledt till något ändringsförslag från Utskottets
sida. Förslagsstaten upptager visserligen åtskilliga aflöningsförhöjningar,
men dessa äro föranledda ej blott af de högt uppdrifna lefnadskostuaderna,
utan äfven deraf, att tjenstemännens vid stuterierna göromål till
följd af den utaf Kongl. Maj:t den 1 November 1872 fastställda, senaste
Riksdag delgifna, . plan för anordnande af statens stuterier och dermed
sammanhängande, inrättningar för inhemska hästafvelns befrämjande blifvit
icke obetydligt ökade, dels genom prisbelöningssystemets införande
öfver hela riket, dels ock genom inrättandet vid stuterierna af anbefallda
stallskolor, der undervisning skall meddelas i ridning, körning, veterinär
och hofbeslag m. m. A andra sidan hafva åtskilliga befattningar, hvilka
icke vidare ansetts behöfliga, föreslagits till indragning, i den mån sådant
utan förnärmande af enskild rätt kunnat ske. Beträffande Kongl. Maj:ts
ofvanberörda nådiga framställning i öfrigt har Utskottet ej haft annat att
erinra, än att det föreslagna dyrtidstillägget för innevarande år icke torde
böra medgifvas.

Uti Kongl. Maj:ts nådiga bref till Statskontoret af den 28 Februari
1873 angående fördelning af anslaget till jordbruket, handeln och näringarne
upptages anslaget till hästafvelns förbättrande på följande sätt:

Flyinge stuteri, ersättning för lösen så väl af de till kronan indragna
räntedagsverken, soin ock af de tillförene uti riksstaten icke upptagna
sa kallade hofveridagsverken, enligt nådiga brefven den 17 September
1851, den 9 November 1854 och den 23 Februari 1858 ......... 5,340: —

Strömsholms stuteri, ersättning för lösen af de till stuteriet
tillförene anslagna dagsverken, äfvensom i stället för
det anslag, 6,000 R:dr, som till hingstpremier förut utgått,
enligt sistnämnda nådiga bref ................................................. 22 000- _

1 iH hästafvelns förbättrande, enligt nådiga brefven den
9 November 1854 och den 24 Mars 1868 .................................... 12,000: —

Transport 39,340: —

48

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Transport

Hingstpremier i Skåne, enligt nådiga brefvet den 2 December
1818 .............................................................................................

af hvilket belopp 600 R:dr utgå i Malmöhus län och 450 R:dr
i Christianstads län samt 348 R:dr 75 öre disponeras af Stuteriöfverstyrelsen.

Hingstpremier i allmänhet, enligt nådiga brefvet den 25

Januari 1841.............................................................................................

Till Chefen för Stuteriöfverstyrelsen ersättning för hushyra
och expenser, enligt nådiga brefven den 17 Juli 1843

och den 16 November 1847 .............................................................

Bidrag till ökad aflöning för Stuteriöfverstyrelsen och
underlydande inrättningars stater, enligt nådiga brefvet den

23 Februari 1858 ....................................................................................

Till Stuteriöfverstyrelsens disposition utgår återstoden af
anslaget enligt nådiga brefvet den 11 April 1853 .................^

39,340: —
1,398: 75

3,566: 25

600: —

3,750: —

890: —
49,545: —

Denna specifikation å de till stuteriväsendet tid efter annan beviljade
medel iakttages likväl icke uti de för anslaget afgifna redovisningar,
h vilket ej heller lärer vara hädanefter behöfligt, då anslaget i sin
helhet, med undantag af de i Malmöhus och Christianstads län utgående
hingstpremier, af Kongl. Maj:t, enligt upprättade stater, disponeras till
stuteriväsendet i allmänhet. Sedan senaste Riksdag anvisat ett reservationsanslag
af 35,000 kronor, att användas till prisbelöningar i ändamål
att dymedelst främja utvecklingen af den enskilda hästafveln, torde emellertid
kunna ifrågasättas huruvida berörda särskilda anslag till hingstpremier
i Skåne numera är för det afsedda ändamålet vidare behöfligt.

På o-rand af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

O

a) att Riksdagen, med gillande af ofvanberörda aflöningsstat
för de vid och under Stuteriöfverstyrelsen anställde
ernbets- och tjensteman, måtte höja ordinarie penningeanslaget
till hästafvelns befrämjande från 84,545 kronor
till 93,550 kronor, eller med 9,005 kronor;

b) att Kong]. Maj:ts nådiga framställning om dyrtidstilllägg
åt de i nya aflöningsstaten upptagne embets- och
tjensteman för år 1874 icke måtte bifallas;

c) att till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna
lönevilkor och uppsättande af en kusk, en nattvakt -

Stats-Utsköttets Utlåtande N:o 18.

4''9

vakt och fyra stalldrängar vid Flyinge stuteri måtte för
år 1875 på extra stat beviljas 5,937 kronor; samt

d) att Riksdagen vid anmälan af dessa beslut måtte i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i
öfvervägande, huruvida det till hingstpremier i Skåne
anvisade anslag må vara för ändamålet vidare behöfligt.

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

38:o. Till stipendier åt de elever vid Teknologiska institutet hvilka
icke tillhöra bergsskolan, har Kongl. Maj:t i stället för de nu af manufakturmedlen
utgående 750 kronor, hvilka icke vidare ansetts böra derifrån
utbetalas, äskat ett ordinarie anslag af 2,000 kronor. Härförutom
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, för höjande af institutets anslag
till kemiska laboratorier från 3,000 kronor till 5,000 kronor och
af anslaget till utgifter för bränsle och gas m. m. från 6,000 kronor
till 8,500 kronor, på ordinarie stat bevilja det dertill erforderliga beloppet
4,500 kronor.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet (bil. 5 b sid. 176 och 177)
anförts till stöd för dessa anslags-förhöjningar, tillstyrker Utskottet,

att Teknologiska instutets ordinarie anslag måtte för
ofvan uppgifna ändamål med 6,500 kronor förhöjas.

39:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen bevilja de vid
Teknologiska institutet anställde tjensteman, lärare och betjente tillfällig
löneförbättring under åren 1874 och 1875 med 30 procent å nu utgående
aflöningar, samt förty på extra stat anvisa dertill erforderliga medel
för år 1874 17,550 R:dr eller kronor och för år 1875 likaledes
17,550 kronor.

Med tillämpning af de utaf Riksdagen antagna allmänna grunder
för beviljande af dyrtidstillägg skulle beloppet af de tillfälliga arvodesförhöjningarne
för ifrågavarande tjensteman, lärare och betjente uppgå
till 11,700 kronor, på sätt närlagde tabell (litt. B) närmare utvisar, hemställande
alltså Utskottet,

a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade- anslag för
innevarande år icke måtte beviljas; men

b) att såsom tillfällig löneförbättring för de vid Teknologiska
institutet anställde tjensteman, lärare och be Bilt.

Ull Riksd. Prot. 1874. 4 Samt. 1 Afd. 9 Haft. 7

Angående anslag
till stipendier
åt
elever vid
TelcnologisJca
institutet m. m.

Angående dyrtidstillägg
för
lärare, tjenstemän
och betjente
vid Teknologiska
institutet.

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående antlag
till stipendier
åt elever
vid Chalmerska
slöjdskolan samt
dyrtidstillugg
för tjensteman
och betjente vid
samma skola.

Angående anslag
sförhöjningar
till de tekniska
skolorna
samt dyrtidstilllägg
till der
anställde lärare
rn. fl.

tjente måtte för år 1875 anvisas ett extra anslag af
11,700 kronor.

40:o. I stället för det från manufakturmedlen till stipendier åt
Chalmerska slöjdskolans elever nu utgående anslag af 450 kronor, som
ansetts icke vidare böra från dessa medel utbetalas, har Kongl. Maj:t
för samma ändamål på ordinarie stat äskat motsvarande belopp; hvarjemte
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen bevilja tillfällig förhöjning för
åren 1874 och 1875 uti aflöningen för föreståndarebefattningen med 20
procent, uti aflöningarne för samtlige lärarne, bibliotekarien och verkmästaren
med 30 procent och uti aflöningen åt vaktmästaren med 50
R:dr, samt på extra stat anvisa de för sådant ändamål erforderliga medel
för år 1874 till belopp af 6,765 R:dr eller kronor och för år 1875
likaledes till belopp af 6,765 kronor.

Då Kongl. Maj:ts framställning om anslag till stipendier åt Chalmerska
slöjdskolans elever är föranledd af en utaf Riksdagen uti underderdånig
skrifvelse den 19 April 1873 gjord framställning i ämnet, har
Utskottet dervid icke haft något att erinra. Hvad åter angår den ifrågasatta
löneförhöjningen har Utskottet saknat anledning frångå de af
Riksdagen godkända allmänna grunder för beviljande af dyrtidstillägg.
Med tillämpning af dessa grunder skulle, om nämnde vaktmästare erliölle
det för honom föreslagna belopp, uti hvilket Utskottet icke funnit
skäl föreslå någon ändring, summan af de tillfälliga arvodesförhöjningarne
för ifrågavarande föreståndare, lärare, bibliotekarie, verkmästare
och vaktmästare uppgå till 4,760 kronor, på sätt närlagda tabell litt. B.
närmare utvisar. Utskottet hemställer alltså:

a) att till stipendier åt Chalmerska slöjdskolans elever
måtte på ordinarie stat beviljas 450 kronor;

b) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för
innevarande år icke måtte beviljas; men

c) att såsom tillfällig löneförbättring åt de vid Chalmerska
slöjdskolan anställde personer måtte för år 1875
anvisas ett extra anslag af 4,760 kronor.

41:o. Hvad angår de tekniska elementarskolorna har Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen

att för Tekniska elementarskolans i Norrköping behof dels utöfver
ordinarie anslaget, 12,000 R:dr, anvisa på extra stat ytterligare 4,500 kronor,
att utgå år 1875 och enligt Kongl. Majrts bestämmelse användas, dels

Stats-UtsJcöitets Utlåtande N:o 18.

51

för åren 1874 och 1875 bevilja tillfällig förhöjning af föreståndareaflöningen
med 20 procent, af lärareaflöningarne n ed 30 procent, och af vaktmästarens
aflöning med 180 R:dr samt för sådant ändamål på extra stat
anvisa erforderliga medel, för år 1874 till belopp af 3,945 II:dr eller kronor
och för år 1875 likaledes till belopp af 3,945 kronor;

att, för beviljande af tillfällig förhöjning under åren 1874 och 1875
af vaktmästarens vid Tekniska elementarskolan i Malmö aflöning med 180
R:dr och af öfriga vid skolan utgående afiöningar med 30 procent, anvisa
på extra stat för år 1874 3,060 R:dr eller kronor och för år 1875 likaledes
3,060 kronor;

att för Tekniska elementarskolans i Örebro behof dels anvisa, utöfver
ordinarie anslaget, 12,000 R:dr, ytterligare på extra stat 4,500 kronor, att
utgå under år 1875 och enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse användas, dels
ock bevilja tillfällig löneförhöjning under åren 1874 och 1875 af de vid
skolan utgående afiöningar med 30 procent samt förty anvisa på extra
stat dertill erforderliga medel för år 1874 till belopp af 3,862 R:dr 50
öre och för år 1875 till belopp af likaledes 3,862 kronor 50 öre; samt

att för Tekniska elementarskolans i Borås behof dels anvisa, utöfver
ordinarie anslaget, 12,000 R:dr, på extra stat ytterligare 4,500 kronor, att
utgå under år 1875 och enligt Kongl Maj:ts bestämmelse användas, dels
ock, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle bevilja vid skolan anställde
tjensteman, lärare och betjent tillfällig löneförbättring under åren
1874 och 1875, i enlighet med samma grunder som vid öfriga tekniska
elementarskolor blefve tillämpade, på extra stat anvisa för år 1874 2,970
R:dr eller kronor och för år 1875 4,260 kronor.

Med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beviljade
senaste Riksdag för tekniska elementarskolans i Norrköping behof ett extra
anslag af 4,500 kronor, att användas till utsträckning af skolans undervisning
till omkring 100 lärjungar. Detta anslag torde fortfarande vara för
skolans utvidgade verksamhet erforderligt. Likaledes har Utskottet funnit
behöfligheten af de för de tekniska elementarskolorna i Örebro och Borås
äskade anslagstillökningar ådagalagd genom hvad vederbörande (se statsrådsprotokollet
bil. 5 b. sid. 182 — 189) i ämnet yttrat. Hvad åter angår
de ifrågasatta dyrtidstilläggen, torde de af Riksdagen godkända allmänna
grunder äfven här böra tillämpas.

Enligt dessa grunder, skulle, om förenämnde vaktmästare erhölle de
för dem föreslagna belopp, uti hvilka Utskottet saknat anledning föreslå
någon ändring, summan af de tillfälliga löneförhöjningarne vid de tekniska
elemementarskolorna uppgå, i Norrköping till 2,810 kronor, i Malmö till
2,100 kronor, i Örebro till 2,575 kronor och i Borås till 2,840 kronor, på

52

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående statsbidrag
för väfskolan
i Borås.

Angående ifrågasatt
anslag till
ny byggnad för
våfskolan i
Borås.

sätt bilagde tabell litt. B. närmare utvisar. På grund af hvad sålunda
blifvit anfördt, hemställer Utskottet:

a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för innevarande
år, icke måtte beviljas;

b) att för hvar och en af de tekniska elementarskolornas i
Norrköping, Örebro och Borås behof måtte, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, för år 1875 på extra stat beviljas 4,500
kronor, eller tillsammans 13,500 kronor; samt

c) att såsom tillfällig förhöjning i de vid tekniska elementarskolorna
utgående aflöningar måtte för år 1875 på
extra stat anvisas:

l:o) till elementarskolan i Norrköping 2,810 kronor;

2:o) till elementarskolan i Malmö 2,100 kronor;

3:o) till elementarskolan i Örebro 2,575 kronor; och

4:o) till elementarskolan i Borås 2,840 kronor.

42:o. Såsom bidrag till upprätthållandet af väfskolan i Borås har
Kongl. Maj:t äskat anvisande under enahanda vilkor som tillförene af ett
extra anslag af 3,800 kronor eller enahanda belopp, som för innevarande
år blifvit för skolans underhåll beviljadt; tillstyrkande Utskottet,

att till väfskolan i Borås måtte för år 1875 anvisas ett
extra anslag af 3,800 kronor, med vilkor att från Elfsborgs
läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes
ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.

43:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad
motion (N:o 124) har Herr P. Wölberg på anförda skäl föreslagit,
att Riksdagen, såsom bidrag till uppförande af en lämplig byggnad i Borås
stad för inrymmande af den derstädes inrättade väfskola, måtte bevilja för
en gång ett anslag af 10,000 kronor. Till en dylik byggnad har motionären
till Utskottet sedermera ingifvit ritning och kostnadsförslag, slutande
å en summa af 22,000 kronor.

Enär Utskottet anser frågor af sådan beskaffenhet, som den förevarande,
icke böra hos Riksdagen till afgörande förekomma, innan de, efter
vederbörandes hörande, varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,
får Utskottet af sådan anledning hemställa,

att Hrr Walbergs ofvanberörda motion icke må af
Riksdagen bifallas.

Stals- Utskottets Utlåtande N:o 18.

53

44:o. För Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna har Kong).
Maj:t äskat tillfällig förhöjning under åren 1874 och 1875 af aflöningen
till vaktmästaren med 50 procent och af öfriga aflöningar med 30 procent
samt förty föreslagit Riksdagen att på extra stat anvisa dertill erforderliga
medel för år 1874 till belopp af 1,304 rdr eller kronor och för år 1875
likaledes till belopp af 1,304 kronor.

Med tillämpning af de af Riksdagen gillade allmänna grunder för
beräkningen af dyrtidstillägg, skulle, om nämnde vaktmästare erhölle det
för honom föreslagna belopp, uti hvilket Utskottet saknat anledning föreslå
någon ändring, summan af de tillfälliga arvodesförliöjningarne för de
vid tekniska söndags- ocb aftonskolan i Eskilstuna anställde personer uppgå
till 911 kronor, på sätt bilagde tabell (litt. B.) närmare utvisar. Utskottet
hemställer alltså:

a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för innevarande
år icke måtte beviljas; men

b) att såsom tillfällig löneförbättring åt de vid söndagsoch
aftonskolan i Eskilstuna anställde personer måtte
för år 1875 på extra stat anvisas 911 kronor.

45:o. För Slöjdskolan i Stockholm har Kongl. Maj:t utöfver det
på ordinarie stat definitivt uppförda belopp, 15,000 kronor, äskat ytterligare
58,800 kronor, så att det uti innevarande års riksstat för ifrågavarande
läroanstalt upptagna belopp höjes med 1,850 kronor.

Då vid hvad i statsrådsprotokollet (bil. 5 b. sid. 190—196) angående
denna fråga förekommer icke varit något att erinra, och då
någon förändring i slöjdskolans verksamhet, sådan den nu finnes anordnad,
icke torde böra ifrågakomma under det frågan om skolan och dess
organisation är under utredning af en för denna och öfriga härmed i
samband stående frågor af Kongl. Maj:t tillsatt komité, hvilken ännu
icke afgifvit utlåtande, tillstyrker Utskottet,

att till Slöjdskolan i Stockholm måtte utöfver det på
stat definitivt uppförda belopp för år 1875 anvisas
58,800 kronor.

46:o, För beredande under åren 1874 och 1875 af tillfällig löneförhöjning
vid Slöjdskolan i Stockholm med 30 procent af aflöningarne för
föreståndaren, bibliotekarien och materialförvaltaren, matrikelföraren,
sekreteraren, maskinisten, 2 portvakter och den, som vårdar och sköter
värmledningen med ventilationsapparaten, samt af samtliga för den egentliga
undervisningen afsedda aflöningar utom den för läraren i figur -

Angående dyrtidstillägg
för
tj ens temännen
och vaktmästaren
vid tekniska
söndags- och aftonskolan
i
Eskilstuna.

Angående anslag
för slöjdsko
lan i Stockholm.

Angående dyrtidstillägg
för
tjensteman och
betjente vid
slöjdskolan i
Stockholm.

54

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18■

Angående anslag
för bergsskolorna
i Filipsfad
och
Falun.

Angående löneförhöjning
åt
lärare vid navigationsskolorna.

modellering, har Kong]. Maj:t, äskat på extra stat för år 1874 14,325
R:dr eller kronor och för år 1875 likaledes 14,325 kronor.

Jcmlikt de af Riksdagen gillade allmänna grunder för beräkningen
af dyrtidstillägg, skulle summan af arvodesförhöjningar för ifrågavarande
personer uppgå till 9,550 kronor, på sätt närlagda tabell Litt B. närmare
utvisar, I enlighet härmed hemställer Utskottet:

a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för
innevarande år icke måtte beviljas; men

b) att såsom tillfällig löneförbättring åt förbemälde, vid
slöjdskolan i Stockholm anställde personer måtte för
år 1875 på extra stat anvisas 9,550 kronor.

47:o. Under vilkor att Bergsskolorna i Filipstad och Falun med
dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1875
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Kongl. lVlaj:t villo genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa,
har Kongl. Maj:t å extra stat för samma år äskat ett belopp af 14,000
kronor att, till bruks-societetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas; tillstyrkande
Utskottet,

att för ofvan omförmälda ändamål måtte för år 1875
anvisas ett extra anslag af 14,000 kronor.

Under visnings anstalter för handel och sjöfart.

48:o. Efter det vederbörande skoldirektioner äfvensom Kommerskollegium
blifvit i ämnet hörde, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen:

att dels medgifva att navigations-skolelärarnes löner och arvoden
må bestämmas till följande belopp, nemligen vid Stockholms och Göteborgs
Navigationsskolor för ordinarie lärare till 3,000 kronor och för underlärare
till 1,800 kronor samt vid öfriga skolorna för ordinarie lärare till
2,500 kronor och för underlärare till 1,500 kronor; äfvensom att dessa
löner och arvoden må efter innehafvares af nämnda beställningar väl
vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med
året näst efter det, då han blifvit antagen eller antages, höjas med 500
kronor för ordinarie lärare och med 250 kronor för underlärare samt
slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas för ordinarie
lärare i Stockholms och Göteborgs navigationsskolor med 500 kronor
till 4,000 kronor och i öfriga skolor likaledes med 500 kronor till 3,500kronor
samt för underlärarne i förstnämnda två skolor med 250 kronor till 2,300

Stats-Utskottets Utlåtande N:o IS.

55

kronor och i öfriga navigationsskolor likaledes med 250 kronor till 2,000
kronor;

dels att, på grund häraf och på det navigationsskolelärarne, i den
mån . de till följd af ålder i tjensten äro dertill berättigade, må komma
i åtnjutande från och med innevarande år af ifrågasatta löneförbättringen,
ej mindre på ordinarie stat, utöfver det vid senaste riksdag anvisade
anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart å 51,750 R:dr,
bevilja ett belopp af 20,200 kronor än äfven till utgående under innevarande
år på extra stat anvisa 19,450 kronor.

Hänvisande till den utredning, som i statsrådsprotokollet (bil. N:o
5 b. sid. 197—206) finnes meddelad, får Utskottet, som af der anförda
skäl väl funnit de föreslagna löneförhöjningarne, så vidt de afse år 1875
och framgent, vara af omständigheterna påkallade, men saknat anledning tillstyrka
ändring i aflöningsförhållandena för innevarande år, hemställa:

a) att Riksdagen måtte godkänna de af Kongl Maj:t föreslagnagrunder
för navigationsskolelärarnes aflöning samt,
för dessa grunders tillämpning från och med år 1875,
å ordinarie stat för samma år anvisa 20,200 kronor;
men

b) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade anslag för innevarande
år icke måtte af Riksdagen beviljas.

49:o. På det två å Navigationsskolans i Göteborg stat uppförda
anslag måtte förhöjas, det till instrument, kartor, böcker och möbler /Ä*
m. in. från 1,200 kronor till 1,500 kronor, samt det till underhåll af ,°änne amla9
inventarier samt anskaffande af modeller m. in. för skeppsbyggeriafdel- skolan ‘7"“

ningen från 750 kronor till 1,000 kronor har Kongl. Maj:t på ordinarie u;itebor9-

stat för år 1875 äskat tillsammans 550 kronor; tillstyrkande Utskottet,
att för ofvan omförmälda ändamål måtte på ordinarie
stat beviljas 550 kronor.

50:o. För anordnande vid Navigationsskolan i Hernösand af undervisning
i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling har Kon<d.
Maj:t på ordinarie stat äskat 500 kronor, eller ett lika belopp, som nu
utgår för sådan undervisnings bestridande i Gefle och Calmar navigationsskolor.

Med afseende å angelägenheten deraf att, i samma mån ångkraftens
begagnande å fartyg ökas, å skilda orter af riket beredes utväg till in -

Angående
undervisning i
angmaskinlura
vid navigationsskolan
i
Hernösand.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående
minskning af
det till befrämjande
af bergsbruket
upptagna
belopp.

Angående
löneförbättring
för ftskeri,
intendenten
m. m.

hemtande af de för ångfartygsbefälhafvare nödiga kunskaper i ångmaskinläran,
tillstyrker Utskottet, . . .,

att såsom arvode för meddelande af undervisning vid
Hernösands navigationsskola i läran om ångmaskiners
konstruktion och behandling måtte å ordinarie stat uppföras
ett anslag å 500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

51:o. På Statskontorets derom gjorda underdåniga framställning
(se statsrådsprotokollet bil. N:o 5 b sid. 206 och 207) har Kong . i aj.t
föreslagit Riksdagen att minska det till befrämjande i allmänhet af bergsbruket,
i kolumnen »indelt ränta och ersättning för indragna räntor» upptagna
belopp 23,673 kronor 70 öre med 20,087 kronor 31 öre och således
i nämnda kolumn endast bibehålla återstoden eller 3,586 kronor 39 öre ;
tillstyrkande Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda behagat föreslå matte
af Riksdagen bifallas.

Fiskerinäringens understöd,

52:o. Under förestående anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen: „ o , ....

att dels så väl höja fiskeriintendentens lön från 3,000 kronor till

4,000 kronor samt medgifva, att sistberörda lönebelopp må, efter hinchafvares
väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad
från och med året näst efter det, då intendent blifvit utnämnd^ eller
framdeles utnämnes, höjas med 500 kronor och således^ årligen utgå med
4,500 kronor och vidare efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring
höjas till 5,000 kronor, som ock förhöja hvarje af de tvänne fiskenassistenternes
löner med 1,000 kronor från 1,000 till 2,000 kronor;

dels för beredande af verkställighet åt ett sådant beslut under åi
1875 öka ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd med 4,000
kronor, hvarigenom detsamma skulle komma att uppgå till 20,100 kronoi;

dels ock slutligen bevilja nämnde tre tjensteman ett till 30 procent
af hvarderas nuvarande lön beräknadt dyrtidstillägg för år 1874 och för
sådant ändamål å extra stat för samma år anvisa tillsammans 1,500
kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande Ilo 18

0 rf

varande år icke bör^^eviliås^har dyrtldstilläSg''ejl för inne uti

de af Kona-l Mai-t föreslå 1 förskottet trött någon inskränkning

skottet föreställer ^ Zt vidt^* Ut‘

och med år 1875 höies från 3000 Vll a Zm ^°r fiskfnni*endenten från

slagna ålderstilläggen skäligen kunna ut4 efter ^Tl lo ^ k°nom före‘
räknad från 1875 års början Hvari •ei.0 och 10 ars tjenstgöring,
skottet, vid det förhållande''ntf T m fiskeriasj18tenterne angår har Uti
deras aflöning föres Lit enakadernien^förvaltningsk°mité

1,000 kronor till7500^ kronor W ® ^ 500 kronor från

aÄ£==E,Ä

3 000 Ik dagen höja fiskeriintendentens lön från

3,000 kronor till 4,000 kronor samt medgifva att sisterörda
belopp ma, efter nuvarande innehafvares väl
vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år räknad
rån och med ar 1875, höjas med 500 kronor och således^
utgå med 4,500 kronor och vidare efter ytterligare

b) att de§ r 3" tj®nWnng höJas Ull 5,000 kronor;''
r a a , tdllue fiskeriassistenternes löner måtte med
500nk™„or förhöjas, eII„ frä„ lj000 k,t0rn

C) ,j" TmU ''»"''förbättringar

Ä förhöja^'' ZTSe"S U”derMÖd mätte 2,000

^ dyrMsiiLtb8-1'' *** for "•“*> tre «•»*»*» äskade
clyrtidstillagg för innevarande år icke måtte beviljas.

ErSiMt"i,,g tiU SaIa bel*j!»S f8r genom vissa räntors

förvandling.

framställning har Kong] Mai - t tföre ^1 ° t°t6 P • ] ^ n''° * ®0rda un(fördåniga Au

staten alldeles afföra den t"J ^nesla^i* Riksdagen att dels från riks- «/

riksdaler 54 öre, dels ock mföskt d^ i ^^^rande .anslag eller 4 ^

uppförda mått, 1,276 kubikfot 4 L k°lumnen för »omildt spanmäl» Sote b^ln''<-

10 öre kubikfotb bill 2 g/r w lé; T’*’*''*’ * 2 **

kubikfot 9 kannor värde » »7 , 44 I0ed ett ">*“ af 110

Bil, rn . V ,r 89 *’• samt '' aämnda kolumn endast

Mit,sa, j,ot. 1874. 4 Samt. 1 Afä. 9 ljuft. g

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

bibehålla återstående måttet, 1,165 kubikfot 5 kannor, förslagsvis efter
enahanda grund uppskattade till |47 kronor 55 ö e ^

ning SÄÄXfi oeb 210, tillstyrker
Utskottet, att hvad Kong]> Maj:t här ofvan behagat föreslå måtte

af Riksdagen bifallas.

Angående
förhöjning i
anslaget till
skrifmaterialier
och expenser,
ved m. m.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

,, TTt. Hptta anslag har Kongl. Maj:t äskat en förhöjning af
^«0"™{det att inköp 4

papper, pennor, black, lac , gg Qch med innevarande år och

famgen^gSVS SjeUe hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier oeh

eXP“m to Torde finnas både billigt och låmpligt att

“ "sot att

höjas med 7,200 kronor.

Diverse anslag.

55-0 Utöfver de genom fastställd stat bestämda aflöningar åt Sty Angående

dyr- OO.O. ö ^-H-onVwcycrnnflpr S&intliSfO GlflbotS" OCH

tidstillugg åt relsens för allmänna väg- och vattenbyggna extra&stat för innevaJET
S-tjensteman samt vaktbetjente har Kongl. Mayt pa extra stat
och ratunbm- ,,aTU]e år äskat följande lönetillägg, nemligen med kronor 1,500.

tjensteman ,—-----j

rande år äskat följande lönetilläg;

nader rn. m. „. r

för ( liden .....................

» Byråchefen, 30 proc.

» Kamereraren d:o
» 1 tekniskt biträde d:o
» 1 d:o d:o

» 1 d:0 d:o

af innehafvande lön R:dr 4,500

(J.q » 3,000

d:o » lf200

d:o » i)000

d;o » 800

1,350.

900.

360.

300.

240.

Transport kronor 4,650.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

59

för Registrator]! 30 proc.
» Kanslisten d:o

» Vaktmästaren ...............

af innehafvande lön
d:o

Transport
R:dr 1,800
» 1,000

R:dr

kronor

» 4 d:o d:o

d:o

» 7,200

» 1 Distrikts-adjutant d:o

d:o

» 750

» 5 d:o d:o

d:o

» 3,750

eller

öfverstiger

tillsammans

åt nämnda
extra stat äskat
slutsumman i

4,650-

540.

300.

150.

540.

2,160.

225.

1,125.

aflöning

kronor 9,690.
Styrelse samt
43,090 kronor,
nu

gällande af -

Härförutom har Kongl. Maj:t till
hennes tjenstebiträden för år 1875 på
hvilket belopp med 9,690 kronor
löningsstat.

Med tillämpning af de af Riksdagen gillade allmänna grunder för
beräkning af dyrtidstillägg, skulle, om nämnde vaktmästare erhölle det för
honom äskade belopp, uti hvilket Utskottet saknat anledning föi*eslå någon
ändring, summan af de tillfälliga arvodesförhöjningarne för ifrågavarande
embets- och tjensteman samt vaktbetjent utgöra 6,510 kronor och nästa
års aflöningsstat uppgå till 39,910 kronor, enligt följande specifikation:

Nuvarande
aflöning.

Chefen 6,000.

Byråchefen 4,500.

Kamererare!! 3,000.

ett tekniskt biträde 1,200.

ett d:o 1,000.

ett d:o 800.

Registratorn 1,800.

Kanslisten 1,000.

Vaktmästaren 600.

en Distriktschef 1,800.

fyra d:o 7,200.

en Distrikts-adjutant 750.

fem d:o 3,750.

tillsammans 6,510 kronor. 39,910 kronor.
Utskottet hemställer alltså:

a) att ofvanberörda, af Kongl. Maj:t äskade anslag för innevarande
år icke måtte beviljas; och

b) att till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden måtte för
år 1875 på extra stat anvisas 39,910 kronor,

Dyrtidstillägg,

1,000.

900.

600.

240.

200.

160.

360.

200.

150.

360.

1,440.

150.

750.

Summa.

7,000.

5,400.

3,600.

1,440.

1,200.

960.

2,160.

1,200.

750.

2,160.

8,640.

900.

4,500.

GO

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående
anslag för
Väg- och Vaitenbyggnadsstyrelsen
m. m.

Angående
öfriga ordinarie
anslag -

Angående
anslag till
jernvägsbygg‘
nåd er.

56:o. På sätt Kongl. Maj:t, i enlighet med Styrelsens för allmänna
väg- och vattenbyggnader derom gjorda hemställan, föreslagit, tillstyrker
Utskottet:

a) att till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
måtte för år ~1875 på extra stat anvisas 30,000
kronor; och

b) att till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnads-korpsen
för utrikes resor, i ändamål att studera^
andra länders allmänna arbeten, måtte för år
1875 beviljas ett extra anslag af 2,000 kronor.

57:o. Beträffande de under Sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag, soin här ofvan ej finnas omförmälda och uti hvilka förändring
icke blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp,
som i nu gällande Riksstat äro upptagna, dock med
iakttagande af den jemkning i anslaget till »skrifmaterialier
och expenser, ved, m. m.», som för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma blifver erforderlig.

58:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition om
statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar om anvisande af
medel för fortsättande af statens jernväg sbyggnader, kommer Utskottet
att afgifva särskildt utlåtande,

hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.

Stockholm den 17 Mars 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

61

Reservationer:

Vid 3:dje punkten mom. a (angående ny stat för Civil-expeditionen):
af Herrar E. Key, P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson, Ola Bosson Olsson
och Sven Andreasson, hvilka biträdde Utskottets förslag, men såsom stöd
för sin mening ville åberopa en tabell, så lydande:

Utdrag af Stockholms stads taxeringslängder för år 1872.

Kongl. Civil-departementet.

Departementets Expedition.

Expeditions-sekreterare: B.
V. von Prinzencreutz......

I Civil-departementet .........

„ Landtbruks-akademien......

„ Riddarhusdirektionen.........

4,388

300

300

—

V. E. Ekström

I Civil-departementet............

Från Statskontoret ...............

4,388

800

z

Protokolls-Sekreterare: V. T.
Strokirch ...........................

I Civil-departementet............

,, Bruksegares Hypoteks-

kassa....................................

Från Militär-hospitalet.........

3,416

1,200

675

—

,, V. J. Modigh, tjenstf. ...

I Civil-departementet..........

„ Stockholms stads sparbank

3,444

3,500

-—

Kanslist: A. Hegardt, Kan-slist i Kommers-kollegium

I Civil-departementet............

„ Kommers-kollegium............

Sportler i dito ........................

1,744

972

384

f>2

Stats Utskottets Utlåtande N:o 18.

Kanslister: P. R. Strandberg,
Notarie i Generaltullsty-relsen, tjenstf. ...............

I Civil-departementet............

„ Tullstyrelsen ........................

1,758

1,789

—

,, 0. A. Sjögréen, Notarie
vid Kongl. Vetenskaps-akademien, tjenstf. .........

1 Civil-departementet...........

,, Vetenskaps-akademien......

„ Bruksegares Hypoteks-

kassa....................................

,, Jernkontoret.......................

1,800

570

1,200

594

50

Kopist: J. Q. Meijer, Kan-slist i Kommers-kollegium,
tjenstf. ................................

I Civil-departementet............

„ Kommers-kollegium...........

1,000

972

—

För kontrollen å Bränvinsför-fattningarnes tillämpning.

Byråchef: Friherre A. H.
E. Fock ..............................

I Civil-departementet............

„ Riksgälds-kontoret ...........

,, Landtbruks-akademien......

„ Folkskolelärarnes Pen-

sions-inrättning..................

4,888

2,200

600

600

—

Kanslist: L. A. Hedin, tillf.

I Civil-departementet............

Vid Svea Artilleri-regemente
Vid Tullverket........................

1,800

587

110

—

För de kommunala ärendenas
beredning.

Till Departements-chefens
biträde förordnad: J. A.
Wennberg, tillf. Kanslist

Lön i Fångvårdsstyrelsen ...

Tillfällig inkomst ..................

I Civil-departementet............

Såsom Sekreterare i Stock-holms läns landsting ......

2,200

108

1,758

400

52

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

63

Statistiska Centralbyrån.

Sekreterare: P. E. Siden-bladh.......................................

I Centralbyrån........................

I Vetenskaps-akademien (se
redaktör af Statskalen-dern) ....................................

4,000

800

—

Kongl. Kommers-kollegium, j

i

President: Grefve L. Man-derström ...........................

I Kommers-kollegium............

Arvode i Svenska akademien

9,000

250

—

Kommerseråd: C. F. af Ström

I Kommers-kollegium............

„ Södertelje kanalbolag

4,888

150

—

/

„ J. U. Grönlund

I Kommers-kollegium .........

,, Handelsflottans Pensions-anstalt ................................

4,388

600

—

Notarier: C. V. Silfversparre,
(se Justitie revisions-ex-peditionen) ........................

I Revisionen ...........................

, Kommers-kollegium .........

1,758

2,144

„ C. A. Titz, kanslist, tillf.

I Kommerskollegium............

, Finans-departementet ......

2,144

400

—

Kanslister: J. C. Hoffman

I Kommers-kollegium .........

,, Drätselnämnden..................

1,272

889

„ 0. F. Ulff, (se Fångvårds-styrelsen) ...........................

I ;Fångvårdsstyrelsen ...........

,, Kommers-kollegium............

A allmänna indragningssta-ten .......................................

1,000

982

300

—

„ A. Hegardt (se Kongl.
Civil-departementets Ex-pedition)..............................

„ J. Q. Meijer (se dito)

„ V. L. Sterky ...................

I Kommers-kollegium .........

, Finans-departementet ......

972

400

—

64

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 18.

Advokatfiskal: C.M.Rydqvist

I Kommers-kollegium............

4,116

,, Landtbruks-akademieri......

691

—

Kanslist: 0. Silfversparre (se
Justitie-revisions-expe-

ditionen)............................

I Revisionen .................

1,000

_

„ Kommers-kollegium............

1,300

—

„ Riddarhuset ..................

800

—

,, Landtbruks-akademien......

75

—

Kamererare: E. G. Leyon-

marek ...............................

I Kommers-kollegium............

3,463

—

,, Jernkontoret.............

1,450

—

,, Statistiska Centralbyrån...
„ Civilstatens Pensions-

750

—

Kammarskrifvare: G. A. Lind-

inrättning...........................

77

—

berg ....................................

I Kommers-kollegium

972

___

Kontrollör: C. H. Brandel,
Kamererare vid Tekno-

,, Drätselnämnden.................

1,159

■—

logiska Institutet

1 Ivommers-kollegium ........

3,416

—

,, Teknologiska Institutet ...

,, Civilstatens Pensions-

500

—

inrättning..........

150

—

Bokhållare: G. Östergren,
Kammarförvandt i Stats-

kontoret ..................

I Kommers-kollegium

2,144

_

Kammarskrifvare: A. W.
Feychting (se Kongl. För-

„ Statskontoret ...................

2,260

—

valtningen af sjöärendena)

I Kommers-kollegium .

972

_

,, Lotsverket ............

2,941

Extra .............

50

_

„ L. F. af Klintberg, Kans-list i Civil-statens Pen-

sionsinrättning''

o..............

I Kommers-kollegium .........

,, Civilstatens Pensions-in-

972

—

rättning ..............................

2,000

—

St a ls-Utskottet s Utlåtande N:o 18.

65

Cteneral-landtmäterikontoret.

Amanuens hos Landtmäterifiskalen:
R.E. Eckerström

Aktuarie: och Registrator:
J. G. v. Belfrage...........

Stuteri-öfverstyrelsen.

Sekreterare: R. A. Becker
(se Landtförsvars-departementet)
...........................

Kongl. Styrelsen öfver allmanna
väg- och vattenbyggnader.

Tekniska biträden: A. M.
Lindgren

I Landtmäteri-kontoret
Såsom Sekreterare i Handels
och Sjöfarts-nämnden
...............

I Landtmäteri-kontoret ......

,, Civilstatens Pensions-in -

rättnmg

T Stuteri-öfverstyrelsen ....
„ Landtförsvars-departementet
.............

„ C. A. A. af Wetterstedt

I Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen -

Teknologiska Institutet
Krigshögskolan ...............

I Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
..........................

,, Slöjdskolan .......................

,, Krigsskolan.........................

„ Kommers-kollegium

Bih. till Rikscl. Prut. 1874. 4 Sami. i Afä. t) Haft.

1,248

500

2,713

—

198

—

1.000

1,744

—

1,200

3,000

—

900

—

1,000

2,200

—

1,200

—

1,000

—

9

66 Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.

Kongl. Styrelsen öfver sta-tens jeruvägstraflk.

Chef: C. 0. Troilius ............

Lön i Styrelsen .....................

I Jernkontoret ..................

9,000

1,450

—

Ledamot: C. A. Limnell......

Lön i Styrelsen ...................

I Enskilda Banken ...........

5,500

450

—

Registrator och Aktuarie: P.
V. Ljungström..................

Lön i Styrelsen .....................

Såsom Sekreterare i Maria
församlings fångvårds-styrelse ..............................

3,500

800

—

o

Notarier: F. G. Åkerman...

Lön .........................................

Arvode i Civil-departemen-tet .......................................

2,500

255

—

„ Iv. E. Norrström ...........

/

Lön .........................................

Arvode i Civil-departemen-tet .......................................

2,500

265

—

Kassör: A. Th. G. Adler-stråhle .................................

Lön i Styrelsen öfver sta-tens jernvägstrafik .........

D:o i d:o öfver statens jern-vägsbyggnader.................

3,000

1,500

—

Kongl. Styrelsen öfver sta-tens jeruvägshyggnader.

Byråchef: A. Grandinsson .

Lön .........................................

Vid 2:dra Gardet, lön och

inqvartering .....................

I Prinsessan Josefinas Pen-sions-anstalt

Särskild! arvode...................

3,944

1,150

150

380

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

67

Kassör: A. Th. G. Adler-stråhle, (se ofvan).

Revisor: C. E Bergqvist,

Lön i Styrelsen .....................

3,500

(se Kongl. Armeförvalt-ningen) .............................

D:o i Arméförvaltningen ...

952

—

Vid 5:te punkten (angående indragning af Kommers-kollegium):

af Herrar Friherre F. A. Funck, C. Petre, E. af Klint, Grefve L. af
Ugglas, Friherre A. Adelsvärd och F. F. Carlson;

af Herrar Friherre F. von Essen, Grefve C. Beck-Friis, Friherre J.
Stjernblad och C. Ekman, hvilka yrkade, att de i Utskottets hemställan
förekommande orden »nästa riksdag» måtte utbytas mot »riksdagen».

Vid 9:de punkten (angående dyrtidstillägg åt Statistiska Centralbyrån):
af Herrar Grefve L. af Ugglas, Liss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt
och Sven Andreasson, hvilka yrkade, att det i denna punkt omförmälda
dyrtidstillägg för 1874 måtte tilläggas endast de tvänne i byrån
anställde aktuarier.

Vid ll:te punkten mom. b (angående dyrtidstillägg för 1875 åt
General-landtmäterikontoret): af Herrar Grefve A. Posse, Liss Olof Larsson,
Carl Ifvar sson, E. Key, P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson, Friherre
J. Ericson, Ola Bosson Olsson, Peter Olsson, Jöns Rundbäck, Sven Andreasson
och L. J. Fahlander, i afseende å det för Generaldirektören föreslagna
dyrtidstillägg.

Vid 12:te punkten mom. b (angående dyrtidstillägg åt förste landtmätarne
för 1875): af Herrar P. O. Hörnfeldt, Ola Bosson Olsson och
Sven Andreasson.

Vid 16:de punkten mom. b (angående dyrtidstillägg åt landssekreterare
för 1875):

af Herr Friherre F. A. Funck: »Då jag ingalunda kan godkänna
det motiv, som Utskottet lagt till grund för sitt afstyrkande af löne -

G8

Stats-Uiskottds Utlåtande N:o 18.

förbättring till landssekreterare i åtskilliga län, har jag ej heller med
min röst kunnat biträda detta afstyrkande. Villigt medgifvande riktigheten
af den grundsats »att med sportler aflönade tjensteman i allmänhet
»fä taga den onda dagen med, den goda och för ringare inkomster under
ren tid finna ersättning i rikligare under en annan», måste jag dock bestrida
att denna grundsats skulle böra eller kunna tillämpas på sådane
tjensteman, som icke innehaft sina tjenstår under de »god,a dagarne» och
som sannolikt ej heller komma att upplefva några sådana, åtminstone ej
i samma grad som tillförene, enär det torde kunna antagas, såsom ock
Utskottet gjort, att sportelsystemet snarligen kommer att i väsendtlig
mån inskränkas och mot fasta löner utbytas. Billighet och rättvisa synas
således kräfva att ifrågavarande tjensteman, som burit de onda dagarnes
tunga, i det dubbla måttet af ökade lefnadsomkostnader och minskade löneinkomster,
tilldelas en välbehöflig förbättring i dessa inkomster. Då jag
emellertid icke i andra fall, än der alltför oafvisligt behof det kräfver,
anser mig böra påyrka eller medgifva förändring i den för år 1874 fastställda
stat och ej heller anser mig kunna, med hopp om framgång, uti
ifrågavarande fall ifrågasätta någon afvikelse från tillämpningen af den
grundsats, som vid beviljande af löneförbättringar för tjensteman i allmänhet
under innevarande riksdag blifvit följd, eller att tillägget å
lönerna bör utgå med 20 procent deraf, inskränker jag mig nu till den
vördsamma hemställan, att Riksdagen måtte besluta,

att, på det Kongl. Maj:t må kunna förhöja lönerna för
landssekreteraren i Södermanlands, i Gotlands, i Vermlands,
i Vestmanlands, i Jemtlands och i Norrbottens
län, för år 1875 på extra stat anvisa %-delar af det
utaf Kongl. Maj:t äskade belopp, 8,000 kronor, eller i
jemnadt tal 5,400 kronor.»

af Herrar C. Petre, E. af Klint, Grefve L. af Ugglas, Friherre A.
Adelsvärd, Friherre J. Stjernblad, C. Ekman och Grefve A. Mörner, hvilka
yrkade, att Utskottet skulle tillstyrka beviljande af två tredjedelar utaf
det belopp, Kongl. Maj:t, för ändamålet äskat.

Vid 17:de punkten mom. b (angående dyrtidstillägg åt landskamrerarne
för år 1875):

af Herr Friherre F. A. Funck, hvilken, under åberopande af sin i
nästföregående punkt afgifna reservation, ville tillstyrka anvisande af
7,200 kronor;

Stats-Utskottets Utlåtande A:o 18.

69

af Herrar C. Petre, E. af Klint, Grefve L. af Ugglas, Friherre A.
Adelsvärd, Friherre J. Stjernblad, C. Ekman och Grefve A. Mörner,
hviika äfven i denna punkt ville tillstyrka beviljande af två tredjedelar
af det belopp, Kongl. Maj:t för ändamålet äskat.

\ id
landträntmästare): af Herrar Li.ss Olof Larsson, Carl Ifvarsson, E. Key,
P. O. Hörnfeldt Jan Andersson, Ola Bosson Olsson, Peter Olsson, Jöns
Rundbäck, Sven Andreasson och L. J. Fahlander.

Vid 19:de punkten mom. a (angående dyrtidstillägg för 1874 åt
länsnotarie!'' och landskanslister): af Herrar Friherre F. Ä. Funck, Friherre
F. von Essen, C. Petre, Grefve C. Beck-Friis, E. af Klint, Friherre
J. Stjernblad, C. Ekman, L. J. Carlson och Grefve A. Mörner, hviika,
enär länsbokhållare och landskontorister på grund af förra Riksdagens
beslut och Kongl.. Brefvet den 21 November 1873 erhållit för innevarande
år tillökning med 700 R:dr för hvarje länsbokhållare och 400
R:dr för hvarje landskontorist, ville tillstyrka, att för 1874 tillfällig förhöjning
till motsvarande belopp måtte beviljas länsnotarier och landskanslister,
samt att för detta ändamål måtte anvisas ett belopp af 26,400
R:dr, att innevarande år utgå.

Vid 20:de punkten mom. b (angående förhöjning i kronofogdarnes
hyresersättning): af Herr Grefve L. af Ugglas.

Vid 22:dra punkten mom. b (angående förhöjning i häradsskrifvarnes
hyresersättning): af Herr Grefve L. af Ugglas.

Vid 25:te punkten (angående jernvägstrafikens aflönings- och utgiftsstater
m. m.): af Herrar Piss Olof Larsson och Jöns Rundbäck.

Vid 25:te punkten mom. b (angående löneförbättring åt chefen för
statens jern vägstrafik): af Herrar Cad Ifvarsson, E. Key, P. O. Hörnfeldt,
Jan Andersson, Ola Bosson Olsson, Peter Olsson, Sven Andreasson
och L. J. Fahlander.

Vid 25:te punkten mom. 2, J och 8 (angående bestämmelser i fråga
om aflöningen vid statens järnvägstrafik): af Herrar E. Key, P. O. Hörnfeldt,
Jan Andersson, Ola Bosson Olsson och Sven Andreasson, hviika
yrkade, att Utskottets hemställan i dessa moment måtte erhålla följande
lydelse:

70

Stats-TJtskoitels Utlåtande N:o 18,

»att Riksdagen måtte medgifva, att stadgandet derom att tjensteman
‘vid statens jernvägstrafik, som innehar årligt arvode efter klass af
1,500 kronor eller deröfver, icke kan förr än han detsamma innehaft i
två år uppflyttas till högre klass inom samma afdelning eller tjenstegrad,
med undantag dock för stationsinspektorer och baningeniörer, hvilkas
arvoden kunna bestämmas med afseende å stationernas vigt och bansektionernas
utsträckning samt öfriga på desse tjenstemäns vilkor inverkande
förhållanden — må från och med 1875 upphöra att gälla;

att Riksdagen måtte, med bifall i öfrigt till Kongl. Maj:ts i mom. a
här ofvan intagna nådiga framställning, bestämma fasta arvodet för
ledamot i styrelsen och för inspektören till 5,500 kronor;

att nuvarande byråchefens lön må från och med år 1875 höjas
till 6,000 kronor, samt att de nuvarande ledamöterne i Styrelsen äfvensom
nuvarande inspektören må förklaras berättigade erhålla endast ett
ålderstillägg sålunda, att den, som i en och samma befattning tjent i
minst fem år, erhåller ett årligt tillägg af 500 kronor; och

att Riksdagen icke måtte godkänna Kongl. Maj:ts förslag angående
tillämpning redan för år 1874 af de föreslagna bestämmelserna om
förtjenst- och ålderstillägg, högre arvodesklasser och förhöjd inqvarteringsersättning.
»

Vid 2ö:te punkten 8 och 9 mom. (angående bestämmelser i fråga
om aflöningen vid statens jernvägstrafik) af Herrar Friherre F. A. Funck,
G. Petre, F. af Klint, Grefve L. af Ugglas, Friherre A. Adelsvärd, Friherre
J. Stjernblad, C. Ekman och Grefve A. Mörner, hvilka yrkade bifall
till Kongl. Maj:ts i ämnet afgifna förslag.

Vid 25:te punkten mom. 9 (angående de två yngste öfverdirektörernes
aflöning): af Herr F. F. Carlson, som ville tillstyrka bifall till
hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit.

Vid 25:te punkten mom. 11 (angående anslag till banvaktarebostäder):
af Herr E. Key, som yrkade, att 450,000 kronor måtte till ändamålet
beviljas, att innevarande år utgå.

Vid 36:te punkten mom. b (angående dyrtidstillägg för 1875 åt den vid
geologiska undersökningarne anställda personal): af Herrar Fiss Olof
Larsson, Carl Ifvarsson, P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson, Ola Bosson

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 18.

71

Olsson, Peter Olsson, Jöns Rundbäck, Sven Åndreasson och L. J. Fahlander,
så vidt frågan rörde det för chefen ifrågasatta dyrtidstillägg.

Vid 37:de punkten (angående ny aflöningsstat för de vid och under
Stuteri-öfvei-styrelsen anställde embets- och tjensteman m. m.): af Herr
Piss Olof Larsson.

Vid 55:te punkten mom. b (angående dyrtidstillägg för 1875 åt
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader): af Herr P. O. Hörnfeldt,
i fråga om det för chefen föreslagna dyrtidstillägg.

72

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 1.8.

Litt. A.

Stat för Civii-departementets expedition år 1875.

Kronor.

Ö.

Expeditionschefen, arvode........................................................................

7,000

—

4 Byråchefer, löner å 5,500 kronor......................................................

22,000

—

5 Kanslisekreterare, löner å 4,200 kronor .............................................

21,000

—

1 Registrator, lön ................................................................................

O

O

CM

—

1 Vaktmästare, lön................................................................................

750

—

1 Dito, d:o.................................................................................

650

—

1 Statsråds vaktmästare, lön..................................................................

750

—

1 Dito, d:o.....................................................................

650

—

Till Departementschefens förfogande för amanuenser, skrifbiträden

och extra vaktbetjente ...................................................................

10,000

—

Summa"

67,000

—

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

73

Litt. B.

Förteckning å de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg
under Sjette hufvudtiteln för år 1875.

Nuvarande

aflöning.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

Kommers-kollegium:

1 Ledamot.....................................................................

5,000 —

1,000 —

6,000 __

5,000 —

1,000 —

6,000 _

1 Dito . ........................................................................

4,500 —

900 —

5,400 _

1 Dito ........................................................................

4.500 —

900 —

5,400 —i

1 Sekreterare ...............................................................

3,500 —

700-

4,200

1 Dito .........................................................................

3,500 —

700-

4,200 —!

1 Advokatfiskal ..........................................................

3,200 —

640-

- 3,840 —;

1 Kamererare ...............................................................

3,500 -

700-

- 4,200 —!

1 Registrator..................................................................

2,600 -

520 -

- 3,120 —

1 Notarie........................................................................

2,200-

440-

- 2,640 —

1 Dito ...............................................................

2,200-

440-

- 2.640 —

1 Kammarförvandt .....................................................

2,200 -

440-

- 2,640 —

1 Kanslist .....................................................................

1,000-

200-

- 1,200 —

1 Dito ...........................................................................

1,000-

200-

- 1,200 —

1 Dito (å advokatfiskalskontoret) ..............................

1,300-

260-

- 1,560 —

1 Dito ..........................................................................

1,000-

200-

- 1.200 —

2 Dito ...........................................................................

2,000-

400-

_ 2.400 —

1 Kammarskrifvare ......................................................

1.000-

200-

- 1,200 —

1 Dito ...........................................................................

1,000-

-| 200-

- 1,200—|

S:gr

- 10,040-

- - —

Bergsstaten:

1

1 Bergmästare, som icke innehar bostadsboställe.....

2,400-

480 -

- 2,880 —

3 Dito dito dito

7.200-

- 1,440-

- 8,640 —

Bergshauptmannen i Sala...........................................

1,000-

200-

- 1,200 —

Grufveingeniören derstädes.........................................

750-

— 150

— 900 —

Bergsverdien derstädes ...............................................

750

— 150

— 900 —

S:g

r -

- 2,420

— - —

Statistiska Centralbyrån:

Chefen .........................................................................

5,000

— 1,000

— 6,000 —

Sekreteraren...............................................................

4,000

— 800

— 4,800 —

Transpoi

•t - |

—j 1,800

— - —

Bih. till liiksd. Vrot. 1814, 4 Samt, 1 Afd. 9 Höft.

IQ

74

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

Nuvarande

Dyrtids-

aflöning.

tillägg.

Transport

_

1,800

_

_

1 Aktuarie.....................................................................

2,500

—

500

—

3,000

—

1 Dito .........................................................

2,500

—

500

—

3,000

—

S:gr

—

2,800

—-

—

Landtmäteristaten:

Gener al-landtmäterikontoret:

Generaldirektören.....................................................

6,000

—

1,000

—

7,000

—

Landtmäterisekreteraren ..........................................

3,500

—

700

—

4,200

—

Ofveringeniören.........................................................

3,000

—

600

—

3.600

—

Landtmäterifiskalen....................................-..............

3.000

—

600

—

3,600

—

Aktuarien ..................................................................

2,500

—

500

—

3.000

—

1 Ingeniör..................................................................

2,400

—

480

—

2,880

—

1 Dito .......................................................................

2,400

—

480

—

2.880

—

1 Dito .......................................................................

1,800

—

360

—

2,160

—

1 Amanuens...............................................................

1,200

—

240

—

1,440

—

1 Dito........................................................................

1,200

—

240

—

1,440

—

Till skrifbiträden oeli gratifikationer .....................

2,000

—

1,000

—

3,000

—

S:gr

....

6,200

—

—

Landtmäteristaten i landsorten:

1 Förste Landtmätare .............................................

1,800

360

—

2,160

—

28 Dito ....................................................................

41,400

—

8,280

—

49,680

—

S:gr

—

8,640

—

—

Öfverståtliållare-embetet:

Underståthållaren .........................................................

4,500

_

900

____

5,400

_

Konungens fogat............................................................

4,500

—

500

—

5,000

—

Sekreteraren och Kamereraren vid Öfverståthållare-

embetets kansli ......................................................

3,500

—

700

—

4.200

—

1 Aktuarie..................................................................

900

—

180

—

1,080

—

1 Notarie..........................................:............................

900

—

180

1,080

—

1 Dito .....................................................................

900

—

180

—

1,080

—

1 Kammarskrifvare ......................................................

600

—

120

—

720

—

Sekreterarens kanslist...................................................

1.000

—

200

1.200

—

Till aflönande af vakt- och exekutionsbetjeningen ...

11,450

—

2,290

—

13,740

—

S:gr

—

5,250

—

—

Landsstaterna i länen:

Till förhöjande af aflöningen för 15 Landtränt-

—

—

_

mästare.................................................................

9,000

--

—

Transport

i

9,000

j

iStats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

75

Nuvarande

Dyrtids-

aflöning.

tillägg.

Transport

—

9,000

—

—

—

Till förhöjande af aflöningen för Länsnotarier, Läns-

bokhållare, Landskontorist^-, Landskanslist^- och

Länsmän ..................................................................

—

150,000

—

_

För 117 Kronofogdar och 1 Expeditionskronofogde

med sammanlagd aflöning af.................................

264.701

—

52,940

20

317,641

20

För 117 Häradsskrifvare med sammanlagd aflöning af

171,296

~

34,259

20 205,555

20

För 318 Länsmän, förhöjning i hyresersättningen af

50 kronor för hvarje .............................................

—

15.900

—

—

S:gr för landsstaterna

—

262,099

40

—

Teknologiska institutet:

Föreståndaren ...........................................................

5,000

_

1,000

_

6,000

_

1 Professor...................................................................

4,500

—

900

—

5.400

—

3 Dito ..........................................................................

13.500

—

2,700

—

16.200

—

1 Dito ...........................................................................

4,000

—

800

—

4,800

_

1 Dito ..........................................................................

4,000

—

800

—

4.800

_

1 Dito ...........................................................................

3,200

—

640

—

3.840

_

1 Adjunkt ....................................................................

2,500

—

500

—

3.000

—

2 Dito ..........................................................................

5,000

—

1,000

6,000

—

1 Lärare........................................................................

3,000

—

600

3.600

—

1 Dito ...........................................................................

2.800

—

560

—

3.360

—

1 Dito ...........................................................................

2.000

—

400

—

2.400

—

1 Dito ...........................................................................

1,250

250

—

1,500

—

1 Dito .........................................................................

750

—

150

—

900

—

Extra lärare och repititörer..........................................

2,000

—

400

__

2,400

—

1 Konstruktör...............................................................

1,000

—

200

—

1,200

—

Sekreteraren............

500

—

100

—

600

—

Bibliotekarien ...................................................

500

—

100

—

600

—

Eäkenskapsföraren ......................................................

500

—

100

—

600

—

Föreståndaren för bergsskolan...............................

500

—

100

—

600

—

4 Betjente, tillsammans...............................................

2,000

—

400

—

2,400

—

S:gr

—

11,700

—

—

Chalmerska slöjdskolan i Göteborg:

Föreståndaren (utom 400 kronor för sekreterare-

göromålens bestridande) .......................................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 Lektor....................................................................

3,500

—

700

—

4,200

—

2 Dito ..........................

7,000

—

1,400

—

8,400

_

1 Lärare ........................................................................

1,500

—

300

—

1,800

—

Transport

—

3,100

—

—

76

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Transport

1 Lärare........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ..........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Bibliotekarie...............................................................

1 Verkmästare...............................................................

Nuvarande

aflöning.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

1,200

900

900

700

600

600

400

250

2,500

700

—

3,100

240

180

180

140

120

120

80

50

500

50

1,440

1,080

1,080

840

720

720

480

300

3,000

750

S:gr

—

—

4,760

—

—

Tekniska elementarskolan i Norrköping:

Föreståndaren...............................................................

1 Lärare........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 V ak tm ä s tar e, ...................................................

1,800

2,850

2,000

1,500

1,500

900

600

600

500

300

250

200

150

350

360

570

400

300

300

180

120

120

100

60

50

40

30

180

—

2,160

3,420

2,400

1,800

1,800

1,080

720

720

600

360

300

240

180

530

—

S:gr

—

2,810

!

1

—

Tekniska elementarskolan i Malmö:

Föreståndaren...............................................................

1 Lärare........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ..........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito .............................................................................

1 Dito ............................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ...........................................................................

1 Dito ............................................................................

1 Dito ............................................................................

Bibliotekarien ................................................................

Vaktmästaren ..............................................

1,300

1,500

1,300

1,000

850

800

600

600

500

500

300

150

200

350

260

300

260

200

170

160

120

120

100

100

60

30

40

180

—

1,560

1,800

1,560

1,200

1,020

960

720

720

600

600

360

180

240

530

S:gi

—

2,100

—

Siats-Utskottets Utåtande N:o 18.

77

Tekniska elementarskolan i Örebro:

Föreståndaren............................................

1 Lärare.....................................................

1 Dito ........................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito ........................................................

1 Dito ........................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito .......................................................

1 Dito .......................................................

Sekreteraren..............................................

Bibliotekarien ...........................................

Vaktmästaren ...........................................

Nuvarande

aflöning.

Dyrtids

tillägg.

Summa.

o:

1,200

—

240

1,440

—

2,050

—

410

—

2,460

—

1,600

—

320

—

1,920

—

1.500

—

300

—

1,800

—

1,500

—

300

—

1,800

—

850

—

170

—

1,020

—

700

—

140

—

840

—

600

—

120

—

720

—

500

—

100

—

600

—

450

—

90

—

540

—

450

—

90

—

540

—

300

—

60

—

360

—

200

—

40

—

240

—

150

—

30

—

180

—

150

__

30

—

180

—

75

—

15

90

—

50

10

60

—

50

10

60

1 500

—

100

-

600

—

S:gi

2,575

—

—

Tekniska elementarskolan i Borås:

För tillfällig löneförbättring åt tjensteman, lärare och
betjent enligt samma grunder, som vid öfriga
tekniska elementarskolor tillämpas..........

Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna:

t

Föreståndaren

1 Lärare ..........................................................

1 Dito .............................................................

2 Dito ......

1 Dito .............................................................

1 Dito .............................................................

1 Dito .............................................................

1 Dito .............................................................

Kassaförvaltaren..............................................

Vaktmästaren .................................................

S:gr

14,200

450

700

500

1,000

450

350

300

150

30

250

2,840

90

140

100

200

90

70

60

30

6

125

911

17,040

540

840

600

1,200

540

420

360

180

36

37ö|-

78

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Nuvarande

Dyrtids-

aflöning.

tillägg.

Slöjdskolan i Stockholm:

Föreståndaren...............................................................

5,000

_

1,000

_

6,000

_

Bibliotekarien och materialtörvaltaren .....................

1,200

—

240

—

1,440

—

Matrikelföraren ............................................................

1,400

—

280

—

1,680

—

Sekreteraren..................................................................

400

—

80

—

480

—

1 Öfverlärare ...............................................................

2,300

—

460

—

2,760

—

1 Dito ...........................................................................

2,300

—

460

—

2,760

—

1 Dito ...........................................................................

2,200

—

440

—

2,640

—

1 Dito ...........................................................................

2,000

—

400

—

2,400

—

1 Dito ...........................................................................

1,600

—

320

—

1,920

—

1 Dito ...........................................................................

1,500

—

300

—

1,800

—

1 Dito ...........................................................................

1,400

—

280

—

1,680

—

1 Dito ...........................................................................

1,300

—

260

—

1,560

—

1 Dito ...........................................................................

1,100

—

220

—

1,320

—

1 Dito ...........................................................................

1,000

—

200

_

1,200

—

1 Dito ...........................................................................

900

—

180

—

1,080

—

1 Dito ..........................................................................

800

—

160

_

960

—

1 Dito ...........................................................................

700

—

140

_

840

—

17 Underlärare med aflöning lägst 150 och högst
550 R:dr ....................................................

6,400

1,280

7,680

Biträdande lärare......................................

5,300

_

1,060

_

6,360

—

Undervisning i varukännedom ...................................

800

—

160

_

960

—

Undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen......

2,300

—

460

—

2,760

—

Undervisning i extra ämnen och allmänna föredrag.

3,850

—

770

—

4,620

—

1 Maskinist ...........................................................

1,000

—

200

_

1,200

—

2 Portvakter...........................................................

400

_

80

_

480

—

Vård och skötsel af värmeledningen samt ventilations-apparaten..................................................................

600

_

120

_

720

_

S:gr

—

9,550

—

I

Litt. C.

80

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Biks-statens Sjette

1874 års Riks-stat anslår:

Penningar.

R:dr.

36.000

17.000
46,200
84,500

32.000

Förslagsanslag.

Indelt ränta
ocli ersättning
för indragna
räntor.

98.200

6,000

82,122

1,098,859

Tpt

15

1,500,881

Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde''
anslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
B:dr 10 öre
kubikfoten.

Kbft.

kr.

R:dr.

ö.

_

—

Summa.

15

36,000

46.200

84,500

32,000

98,200

82,122

15,045 45 1,278,525

37 12,361

152,259

1,680,547 83

7,164 5 15,04.0145

152,259 37| 12,36186

CiTil Statsråden

utan departement, 3 å

Departementschefen ....................

Departementets expedition............

Kommers-kolleg.: Nuvarande anAfgår:
Bespa Statistiska

Tabell-kommissionen:
Åflöningsmedel för Statistiska

Nuvarande anslag ...................

Tillkommer: Löneförbättring
vaktmästare k 200 kronor...

Reservationsanslag en:

Till bibliotekets underbålTill
arvoden åt tillfälliga biträTill
det officiella statistiska
Till en statistisk tidskrift......

Landtmäteristaten ........................

Rikets ekonomiska karteverk, Re j

Öfverståthållare-embetet ...............

83 Landsstaterna i länen:

Penningar: Nuvarandebeloppet
1,098,859: 15.
Tillkommer: Ersättning
för indragna
landsstatsboställen
... 9,923: —

Transport

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o ''18.

81

HnfYudtitel.

Departementet.

12,000 kronor...........

slag ........................... 84,500:

ring å presidentslönen 0,000:

Central-byrån:

............... 15,000:

åt tvänne
............... 400:

lande...... 1,000

den......... 10,000

trycket.. 5,000
............... 1,000

15,400:

17,000:

servationsanslag

1,108,782: 15.

1,108,782: 157””

Bill. till Riksd Prof. 1874. 4 Samt. 1 A/d ,9 Håft.

1

Penningar. j

i j

i

1 |

Kronor.

36,000

17,000

46,200

_

78,500

_i

;

i

32,400

|

98,200

—

(5,000

—i

82,122

:

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förs lags anslag.

Värde för- i

Indelt ränta j tiondlfoch I 0indelt spanmål.
och ersättning j ersättning j
för indragna Iförindrae-nai
räntor.

Kronor.

Summa.

tionde anslag.

kronor 10
öre kubik!!

ö. ! Kronor. '' ö. 1 Kbft. jkr.i Kronor. ! ö. I Kronor

17,000

46,200

78,500

32.400

6,000

82,122

396,422;

11

m

Stats-Utskottets Utlåtande No 18.

1874 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Tp:t

R:dr.

1,500,881

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Förslagsanslag.

Indelt
tionde och
ersättning
förindragna
tionde-anslag.

Oin lelt spanmål.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

R:dr.

R:dr.

15! 152,259137! 12,361:86!

Kbft.

7,164

R:dr.

Summa.

R:dr.

15,045145 1,680,547183

7,500|—

7,500

5,890,000

—

—

—

—

----

_

5,890,000

1,039

13

17,423

71

8

61

38

1

80

01

L 8.551

46

125,000

—

—

—

—

—

—

—

125,000

—

50

—

184

69

37

17

—

—

271

86

S:gr

7,524,47028

169,867

77

12,407

64

7,202

6

15,125

46

7,721,871

15

Tp:t

j 7,524,470128

j 169,867

77

1 12,407 [64

i 7,202

1 6

j 15,125

46

7,721,871

|15

Transport

Åfgår : Expropriationsersättning,
som numera ej utgår
Indelt ränta och ersättning för
indragna räntor:

Nuvarande beloppet...............

Af går: Räntor å indragna bostälIndelt
tionde och ersättning för
Oförändradt enligt 1874 års
Oindelt spanmål:

Oförändradt enligt 1874 år
Särskilda förslagsanslag för landsLandshöfdingens
i Kopparbergs

Till ersättning af arrendet för

lön .......................................

Landshöfdingens i Vester-Norr Till

bestridande af lösen för åt ende

räntepersedlar...........

Statens jernvägstrafik, förslagsvis
rekte utgå:

Nuvarande anslag .....................

Tillkommer förhöjning...............

Gästgifvares friheter .....................

Till lättnad för skjutsniugstungan,
strides och är särdeles tryckande
Färjor och färjekarlar ............

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

83

1,108,782: 15.
30: —

152,259: 37.
len 1,107: 20.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Förslagsanslag.

Summa.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde-anslag.

Oindelt spanmål.

j Värde för-

Mått. s!3S3Tis 3 2

j kronor 10

jöre kubikf.

Kronor. ] ö.

390,122

1,108,752: 15.

151,152: 17.1

indragna tiondeanslag:

Riks stat.................: 12,361: 86.

Riks stat.................... 15,045: 45.

staterna i länen:
län lön:

lägenheten Ilushagen jemte forsel .

................................ 2,500: —

lands län lön:

skilliga i lönen ingå -

1,108,752

5,000:

beräknad! att af trafikmedlen di .

............................. 5,890,000: —

.......................... 2,510,000: —

der den genom entreprenad beReservationsanslag.
..........................

15

7,500

8,400,000
1,039

125,000

50

S:gr 10,038,763

13

Kronor.

ö. | Kronor.

151,152

17

17,423

12,361

71

184 69

61

37 17

86

28 168,76057! 12,407 64

Tp:t| 10,038,763128j 168,760|57| 12407|64

Kbft.

7,164

kr.

Kronor.

38

15,045

Kronor.

396,422

45

8001

7,202 6 15,125

7,202) 6| 15,125

1,287,31163

7,500

46

46

8,400,000

18,551

125,000

271

10,235,056

10,235,056

46

86

8!

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Tp:t

Tpt

1874

års Riks-stat anslår

:

Förslagsanslag.

1

Penningar.

Indelt ränta

Indelt
tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning-föi'' indragna
räntor.

ersättning
för indragna
tionde-anslag.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

,

1

R:dr. ö.

i

B: dr. ö.

|

B: dr. ö.

1

Kbft. ikr.

E:dr. j ö.

K: dr. \ ö. i

7,524,470

63.000

12.000

164,600

47,4501—

40,900!-

28j 169,867 77'' 12,40764! 7,202: 6

15,12546

7,721,87115
63,000
12,000|
164,600

47,450

40,900!.....

7,852,420;28[ 169,867|77j 12,407|64| 7,202| 6[ 15,125|46| 8,049,821(15!

Jordbruk et, \ s an del it

lleservations Skiften

och afvittringar..................

Vägar och kommunikationer.........

Undervisningsanstalter för jordig
n va rande anslag .....................

Tillkommer:

Förbättring i lärarnes oclitjennarps
landtbruks-institut lö Dito

vid Ultima dito dito......

Förhöjning af expensmédels
Ultuna landtbruks-institut...

Till förhöjning i aflöningen för
ne i boskapsskötsel och mejeriLandtbruksingeniörer
och deras bi Nuvarande

anslag .....................

Tillk ommer:

Förbättring i aflöningen för stabruksingeniörer
..................

Förhöjning af arvodena till de
landtbruksstipendiaterne .

Befrämjande i allmänhet af jordis
u varande anslag .....................

Tillkommer:

Förhöjning af arvodena till de
dragandena inom Landtmiens
utdelningar ...............

Aflöningsförhöjning till inten"
denten vid Landtbruksaka''
demiens experimentalfält ...
För tillämpning af föreslagen gradvis
löneförbättring för bemälde
intendent samt för Landtbruks Transport -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

bo

Förslag till blifvande Fiks stat:

Förslagsanslag.

och näringarne.

anslag.

Transport

bruk och landtmannanäringar:
.................................. 164,600:

stemännens vid Alneförmåner
2,800: —

.................. 2,600: -

anslaget för

.................. 1,400: —

undervisarhushållning
1,000: —
träden:

Kronor.

10,038,763
63,000
12,0001—

7,800: —

tens landt2:ne;
yngre

6,000:

600:

47,450: -

6,600:

bruk och landtmannanäringar:
.............. 40,900: -

sex förebruksaka900:
—

400:

Penningar.

Indelt ränta

Indelt
tionde och

Oindelt spanmål.

och ersättning

ersättning

Värde för-

för indragna

förindragna

Mått.

slagsvis å 2

räntor.

tionde-

kronor 10

anslag.

öre kubikf.

172,400|

54,050

Kronor. I ö.

Kronor, i ö. ! Kbft.

I l

:

168,76057; 12,407|64! 7,202

I

Kronor.

15,125(46

Summa.

Kronor.

10,235,056

63.000

12.000

!

1,300: — 40,900: —

10,340,213|28i 168,760|57| 12,407;64

7,202j 6( 15,125

172,400

54,050

95

46110,536,50695

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

86

1874 års Riks stat anslår:

F örslagsanslag.

Penningar.

R:dr.

Tp:t | 7,852,420

84,545

Tpt

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Summa.

Värde förslagsvis
å 2
R:dr 10
öre kubikf.

234,600

R:dr.

169,867

77

R:dr.

12,407

8,171,565|28j 169,867|77 12,407|64

ö. Kbft. ikr. R:dr.

64| 7,202i 61 15,12546| 8,049,821

R:dr.

330

694

47

85,239

47

234,600

7,533| 3 15,819)931 8,369,660)62

Transport
akademiens sekreterare och
agrikuiturkemist
Aflöningslorhöjning åtassistenten
vid agrikultnrkemiska

försöksanstalten ..................

Arvode åt skrifbiträde för
Landtbruksakademiens förvaltningskomité
..................

Af g år: Nedsättning i följd deraf
belopp å 3,000 R:dr till en unoch
ullkultur för eu ny nyanerfordras
mera än 2,000 kronor
Hästafvelns förbättrande (deraf
prisbelöningar för hästar 35,000
Penningar: Nuvarande beloppet
Tillkommer:För tillämpning af
ny aflöningsstat fördevidoch
teri-öfverstyrelsen anställda

och tjensteman .................

Oindelt spanmål, såsom i 1874 års
Undervisningsanstalter för bergs Nuvarande

anslag .....................

Tillkommer:

Till stipendier åt elever vid
tutet, som icke tillhöra BergsFörhöjning
af nämnde instituts

kemiska laborationer .........

D:o af institutets anslag till bränTill
stipendier åt elever vid
ska slöjdskolan i Göteborg
Förböjning i a nslaget till Stockslöjdskola
..........................

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 18.

87

.

1

Förslag till blifvande Iliks-stat:

;

Förslagsanslag.

Penningar.

|

Indelt ränta

Indelt
tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

ersättning

Värde för-

för indragn

a

för indragna

Mått.

slagsvis å 2

räntor.

tionde

kronor

[0

anslag.

öre kubikf.

Kronor.

•i.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

ST.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

1,300: - 40,900: -

10,340,213

28

168,760

57

12,407

64

7,202

6

15,125

46

10,536,506

95

2,500: —

300: -

i

1

450: — 4,550; _

45,450: -

att utaf nu anvisadt
dervisare i fårskötsel
tagen undervisare ej

44,450

_

44,450

1,000: -

särsldldt reserv atinnsanslaq till

kronor)

............. 84,545: —

I

föreslagen
under stu-embets-

............... 9,005: —

93,550: -

riksstat...

694: 47.

93,550

—

—

—

330

7

694

47

94,244

m

bruk och slöjder:

234,600: —

j

t

Teknologiska insti-skolan ... 2,000: —
anslag till

sle och gas 2,500: —
Chalmer-

;

.............. 450: —

''

1

holms

.............. 1,850: —

8,800: -

1 243,400

! ____

i-

j

1

—

---

1-

1

—

243,400

__

Transport

110,721,61328

168,76057

12,407

64 7,533

3

15,819 93| 10,918,601

42

/

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

1874 års Rik-stat anslår:

\

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt
tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning
för indragna
räntor.

ersättning
för indragna
tionde-anslag.

Mått

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikf.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kbft.

kr.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

; 8,171,565

28

169,867

77

12,407

64

7,533

3

15,819

93

8.369,660

62

37,500

51,750

—

—

—

-

37,500

51,750

r

Befrämjande i allmänhet af slöj-Undervisningsanstalter för handel

Nuvarande anslag .....................

Tillkommer:

För genomförande af förändrad
reglering vid rikets naviga-För tillökning af navigations-(löteborg anslag till instru-kartor, böcker och möbler
till underhåll af inventarier
fande af modeller m. m. för

skeppsbyggeri-afdelning......

För anordnande vid naviga-Hernösand af undervisning i
ångmaskiners konstruktion

22,500

8,700

40

23,673

70

5

4

11

34

22,500

32,385

44

Befrämjande i allmänhet af han-Befrämjande i allmänhet afbergs-Penningar: Nuvarande beloppet
Indelt ränta och ersättning för
Nuvarande beloppet...............

1

:

i

Af g år: Förut utarrenderade
Sala, Möklinta, Norrby, Kila,
Tärna socknar i Vestmanlands
räntor, till följd af det emellan
kollegium och Sala bergslag
1743 ingångna arrendekon-hörande från och med utgån-1873 framdeles skola till stats-

Oindelt spanmål, såsom i 1874

8,292,015j68

193,54147

12,407 64

7,538

7

15,831127

8,513,79606

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

89

Förslag till blifvande Riks-stat.

derna ........

och sjöfart:

Transport
51,750: -

aflönings tionsskolor

20,200: —
skolans i
menter,
m. m. samt
och anskafskolans; .

.............. 550: -

tionsskolan i
läran om

o. behandling 500: — 21,250: -

del och sjöfart .........................

bruket:

....................................... 8,700: 40.

indragna räntor:

................. 23,673: 70.

räntorna af
Kumla och
län, hvilka
Kammar.
20 Sept.
akts uppen
af år

verket ingå 20,087: 31. 3^86: 39.
års riksstat 11: 34.

Transport

Bih. till Riksd. Prat. 1874.

Penningar.

Förslagsanslag.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt
tionde och
ersättning
förindragna
tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Kronor.

10,721,613

37,500

73,000

22,500

8,700

10,863,313

40

68!

4 Samt. 1 Afd.

Kronor.

168,76057

Kronor.

12,407

64

3,586

39

172,346)96
.9 Häft.

Kbft

7,533

Värde förslagsvis
å 2
kronor 10
öre kubik!

Summa.

Kronor

15,81993

Kronor.

10,918,601

37,500

5 4

11

34

73,000

22,500

12,298

13

12,407!64! 7,538] 71 15,831|27| ll,063,899jö5

12

90

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

1874 års Riks-stat anslår:

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt I
tionde och
ersättning
förindragna
tiondeanslag.

;Oindelt spanmål.

Värde förslagsvis
ä 2
|K:dr 10 öre
kubikfoten.

Summa.

K: dr

193,541

B:dr

8,292,015
16,100

8,513,796

15,831

16,100

808,02491

705 81

336 1

23,673

783,645 40

110,000
2,684

110.000

6,955

15.850

1,30893

188,000

26,500

23,000

Fiskerinäringens understöd:

Nuvarande anslag ....................._

Tillkommer: Till förhöjande åt
tvänne fiskeri-assistenters aflö -

4,500

2,700

15,850

188,000

26,500

23,000

Diverse

Utflyttningshjelp efter skiften, förErsättning
till Sala bergslag för
vandling:

Penningar: Nuvarande beloppet,
qvarnräntor, som af Sala
riksstaten på grund af arOindelt
spanmål:

Nuvarande anslag
Af går: Ersättning för afskriflaget
arrenderade qvarnken
ersättning, på grun _
kontraktets upphäfvande, e''
Odlingshjelp för krononybyggare
56 Jordförluster genom kanal- oc
Karantänsinrättningen på Käns
Till aflösning af Öresundska tu -Till aflösning af Seheldetullen,/örRese-
och traktamentspenningar,

Tp:t ~^678J37058|" 196,487|74| 12,407 64

19,820|64| 8,907,386|60

Stats-Utskottets Utlåtande N;:> 18.

91

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Transport

.................................... 16,100: —

fiskeriintendentens och

ning .......................... 2,000: —

S:gr

anslag.

slagsanslag
förlust genom vissa räntors förutgörande
ersättning för afskrifna
bergslag arrenderats, uteslutes från
rendekontraktets upphörande.

Mått. Värde.

.................. 1,276: 4. 2,680: 44.

na, af bergsräntor,
hvilaf
arrende vidare

utgår HO: 9. 232: 89.

Kronor.

10,863,313

18,100

842,650

110,000

68

Förslagsanslag.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

40

förslagsanslag.............................

väganläggningar, förslagsanslag

förslagsanslag, högst .................

förslag sanslag......................

slagsanslag ................................

förslagsanslag.............................

Transport

4,500

2,700

15,850

188,000

26,500

23,000

36

11,251,964(04

Kronor.

172,346

96

Kronor

12,407

Värde förslagsvis
ä 2
kronor 10
öre kubikf

Kbft.

7,538

Kro nor.

15,831

27

Summa.

3,586(39

2,946 27

— 336 1

70581

Kronor.

11,063,899

18,100

55

175,293(23

12,407

846,942(60

1,165

623

64

110,000

2,447

1,308

9,3271 5[ 19,58775

2,447

4,500

6,955

15,850

188,000

26,500

23,000

11,459,252(66

92

Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 18.

P:t

S:gr

S:a

1874 års Riks-stat anslår:

Penningar.

R:dr.

8,678,670

60,013

15,000

Förslagsanslag.

Indelt
tionde och

Oindelt spanmål.

och ersättning
för indragna
räntor.

ersättning
för indragna
tionde-anslag.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

B:dr.

Ö.

B: dr.

Ö.

Kbft.

kr.

R:dr.

Ö.

196,487

74

12,407

64

9,438

4

19,820

64

Summa.

R:dr.

8,907,386

60,013

15,000

445,56S|30] 2,946 27

1,899 7 3.989

371 452,503

8,753,683 [98| 196,487|74| 12,407|64| 9,438| 4| 19,820

64| 8,982,400

94

Skrifmaterialier och expenser, ved

Nuvarande anslag ....................

Tillkommer:

Förhöjning, beräknad för bekolieråt
Länsstyrelserna äfvenrenhållning
i deras embetsFör
jemnande af hufvudtitelns

Extra utgifter, Reservationsanslag

Anm. Tillökningen skulle alltså

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

93

Förslag till blifvande Riks-Stat:

m. m., förslagsanslag:

stande af skrifmateriasom
för lysning och

lokaler...... 7,200: —

summa...... 33: 94.

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt
tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning
för indragna
räntor.

ersättning
för indragna
tionde-ans] ag.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
kronor 10
öre kubikf.

Transport

Kronor.

11,251,964

Ö.

04

Kronor.

175,293

Ö.

23

Kronor.

12,407

Ö.

64

Kbft.

9,327

kr.

5

Kronor.

19,587

Ö.

75

Kronor.

11,459,252

Ö.

66

60,013: 40.

7,233: 94.

67,247

15,000

34

67,247

15,000

34

—

—

—

—

Säger

452,797

70

2,94627

—

1,788

8

3,756

48

459,500

45

Summa

11,334,211

38

175,293)23

12,407)64

9,327;

5

19,587|75

11,541,500

—

utgöra 2,549,100 kronor.

94

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

lätt. D.

Extra statsanslag under Sjette Hufvndtiteln.
För år 1875.

Dyrtidstillägg:

För Kommers-kollegium med Bergsstaten

12,460:

))

Statistiska Centralbyrån...........................

2,800:

»

General-landtmäterikontoret och landt-

mäteristaten i landsorten.....................

14,840:

»

Öfverståthållare-embetet...........................

5,250:

))

Landsstaterna i länen .............................

262,099:

»

Teknologiska institutet..............................

11,700:

»

Chalmerska slöjdskolan i Göteborg......

4,760:

Tekniska elementarskolan i Norrköping

2,810:

»

Tekniska elementarskolan i Malmö......

2,100:

»

Tekniska elementarskolan i Örebro......

2,575:

))

Tekniska elementarskolan i Borås ......

2,840:

»

Tekniska söndags- och aftonskolan i

Eskilstuna..................................................

911:

))

Slöjdskolan i Stockholm...........................

9,550:

334,695: 40.

Civil-departementets expedition.

För tillämpning af ny aflöningsstat ......................................... 20,800: —

Statistiska tabellkommissionen.

För utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser
öfver kommunernas finanser och fattigvård, Förslagsanslag
......................................................................... 10,000:

Transport 365,495: 40.

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 18.

95

Transport 365,495: 40.

Rikets ekonomiska karteverk.

Till de ekonomiskt-geografiska karte-arbe tena

i Norrbottens län........................... 25,000: —

» de ekonomiska stomkarte-arbetena i

öfriga delar af riket............................. 37,600: — 62,600: _

Statens jern vägstrafik.

Till uppförande af bostäder åt banvakter

och stationsbetjente................................. 285,000: —

» anskaffande af rörlig materiel ............... 3,000,000: — 3,285,000: _

Skiften och afvittringar.

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena
äfvensom till arvodesförhöjning åt vissa vid storskiftes-
och afvittringsverket anställde tjensteman 1.70,600: —

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

Till gäldande af Ultuna landtbruksinstituts räntebärande

skuld..................................................................................... 80,000: —

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner m. m..........

» dito vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött .....................

Understöd åt Svenska trädgårdsföreningens

elevskola.....................................................

För fortsättande af de geologiska undersökningarne
och till aflöningsförhöjning
för den dervid anställda personal

6,000:

5,000:

4,500:

69,100:

84,600:

Transport 4,048,295: 40.

96

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

Transport 4,048,295: 40.

Hästafvelns förbättrande.

Till löneförbättring åt betjeningen vid stuterierna och för
uppsättning af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar
vid Flyinge stuteri............................................. 5,937: —

Undervisnings-anstalter för bergsbruk och slöjder.

Till Tekniska elementarskolan i Norrköping

» dito dito i Örebro ......

» dito dito i Borås .........

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås............................................................

Till Bergsskolorna i Filipstad och Falun
med dei''till hörande skolor för bergsarbetare
......................................................

4,500: —
4,500: —
4,500: —

3,800: —

14,000: —

31,300: —

Diverse anslag.

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden 39,910: —

» undersökningar och expenser för allmänna
arbeten........................................ 30,000: —

» stipendier åt medlemmar af Väg- och
Vattenbyggnadskorpsen under utrikes

resor ........................................................... 2,000: — 71,910: —

Summa 4,157,442: 40.

För år 1874.

Dyrtidstillägg för Statistiska Centralbyrån............................. 2,800: —

Till uppförande af bostäder åt banvakter och stations betjente.

........................................................... 845,000: —

Summa 847,800: —

Stockholm, Åssoeiationa-iioktryckeriet, 1874.