Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 1
N:o 2.
Ank. till Riksd. Kansli den 24 April 1874, kl. 12 £. m.
Utlåtande, i fråga om reglering af häradshöfding amen löneförmåner
och i sammanhang dermed föreslagna förändringar i
förordningen angående stämpelpapper saf giften, äfvensom
i anledning af väckt förslag om sär skild t dyrtidstillägg
för år 1874 åt en del häradshöfding ar.
Sedan Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåtit nådig proposition (N:o 8), med förslag
till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, och Kamrarne till Statsutskottets
behandling öfverlemnat denna nådiga proposition, samt nämnda Utskott
jemväl fått till sig hänvisad en inom Andra Kammaren af Herr E. Clairjelt väckt
motion (N:o 163) dels om förändrade grunder för reglering af häradshöfdingarnes löner,
dels ock om förändring i förordningen angående stämpelpappersafgiften, äfvensom
angående beviljande af särskildt dyrtidstillägg för år 1874 till de svagast aflönade
häradshöfdingarne; har Stats-Utskottet aktat nödigt att till öfverläggning om dessa
ärenden sammanträda med Bevillnings- och Lag-Utskotten, med anledning hvaraf
förberörda proposition och motion blifvit, i den ordning § 47 Riksdagsordningen
föreskrifver, handlagda af Sammansatt Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskott, som
härmed får i anledning af desamma afgifva utlåtande.
På sätt af den nådiga propositionen inhemtas, har Kongl. Maj:t — med afseende
å så väl Riksdagens uti särskilda underdåniga skrivelser gjorda framställningar,
att Kongl. Maj:t täcktes låta dels undersöka och utreda om och på hvad sätt det
nu med vissa tjenstebefattningar förenade aflöningssättet meddelst expeditionslösen
eller andra sportler skulle till båtnad för det allmänna kunna helt och hållet eller
till någon del afskaffas, och dels tillse, huruvida de åt civila embets- och tjeusteBih.
till Riksd. Prof. 1S74. 4 Sami. 2 Afd. 2 Höft. 1
2 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.
män upplåtna boställen borde, i den mån sådant författningsenligt kunde ega rum,
till statsverket indragas, som äfven nödvändigheten att, sedan med den allmänna
prisstegringen inkomsterna af åtskilliga domsagor blifvit för sitt ändamål alldeles
otillräckliga, åstadkomma ändring uti den ojemnhet i löneinkomster de särskilda
domsagorna emellan, som förefunnos och långt ifrån alltid vore föranledd af motsvarande
fördelning af arbete och ansvar — åt utsedde komiterade uppdragit att,
efter utredning i hvad mån förenämnda af Riksdagen angifna grunder härvid borde
komma i tillämpning, utarbeta och afgifva förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes
löneförmåner.
Efter det komiterade i ämnet afgifvit underdånigt betänkande, åtföljdt af
tillhörande beräkningar och öfversigter samt af två komiténs ledamöter afgifna
särskilda meningar, har Kongl. Maj:t tagit frågan under nådig ompröfning och dervid,
hufvudsakligen i öfverensstämmelse med de af komiténs minoritet i berörda
reservationer uttalade åsigter, funnit följande grundsatser böra vid den nya löneregleringen
iakttagas:
att sportlerna, i den mån de erfordras såsom vederlag för de med domsageförvaltningen
förenade kostnader, bibehållas, men den egentliga aflöningen af
staten bekostas, hvarigenom de fördelar skulle vinnas, att löneförmånerna inom de
särskilda domsagorna kunde ställas i närmare förhållande till hvarandra, domaren
göras till sina behållna inkomster väsendtligen oberoende deraf, huruvida sportler i
sparsammare eller ymnigare mån tillflyta, och förvaltningskostnader blifva, till följd
af den omsorg domaren i eget intresse nödgades deråt egna, till det minsta möjliga
nedsatta;
att häradshöfdingarnes boställen till statsverket indragas under iakttagande
af vissa, hufvudsakligen till undvikande af hvarje förnärmande af de nuvarande boställshafvarnes
rätt syftande vilkor och bestämmelser, och att jemväl de särskilda
anslag, som hittills till häradshöfdingarne utgått under hvarjehanda titlar, såsom boställsränta,
boställsersättning m. in., skola upphöra;
att häradshöfdingarnes aflöning bestämmes till minst 5,500 R:dr och högst
8,000 R:dr, hvaraf en del utgår såsom lön, hvilken blifver för alla häradshöfdingar
lika och utgör 4,500 R:dr, samt en del såsom tjenstgöringspenningar, hvilka lämpas
efter göromålens mängd och beskaffenhet inom de särskilda domsagorna; och
att för de domsagor, der förvaltningskostnaden icke anses blifva genom sportlerna
betäckt, bristen godtgöres domhafvanden genom ett statsbidrag, likasom å
andra sidan, derest öfverskott anses uppko mina, detta bör å tjenstgöringspenningarne
afräknas.
Vid bestämmandet af förvaltningskostnader, sportelinkomster efter föreslagen
nedsättning af gällande sportelsatser och de belopp, hvartill tjenstgöringspenningarne
böra inom de olika domsagorna fastställas, har Kongl. Maj:t äfvenledes stödt sig på
Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-UtsJcottets Utlåtande N:o 2. 3
de af minoriteten inom komitén uppgjorda beräkningar, i afseende å hvilka komitébetänkandet
med dervid fogade reservationer upplysa, att de rörande förvaltningskostnaderna
och sportelinkomsterna grunda sig på infordrade uppgifter från de särskilda
domsagornas innehafvare, vid användande af hvilka uppgifter reservanterne
dock hvad angår förvaltningskostnaden vidtagit åtskilliga jeinkningar, samt att beräkningarne
angående beloppet af tjenstgöringspenningarne blifvit uppgjorda med
hänsyn till dels domsagans folkrikhet, hvaraf mängden af bouppteckningar, förmynderskaps-
och andra ansöknings-ärenden m. m. ansetts beroende, dels ock antalet
af de i hvarje domsaga årligen afgjorda mål såsom den säkraste måttstocken på en
domsagas besvärlighet i förhållande till andra; och har härvid i tjenstgöringspenningar
beräknats 10 R:dr för hvarje tusen af innevånareantalet, 10 R:dr för hvarje
brottmål af gröfre beskaffenhet och 5 R:dr för hvarje annat afgjordt mål, civilt
eller kriminelt.
Med tillämpning af de sålunda antagna grundsatser och beräkningar har
Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen föreslagit Riksdagen:
l:o att alla till häradshöfdingar anslagna boställen till statsverket indragas
den 14 Mars 1876, dock med iakttagande:
a) att vederbörande indelningshafvare ega att, om de så önska, under
sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller
sterbhus, innehafva nedan nämnda boställen emot utfördt afdrag å
det statsanslag, hvilket, enligt hvad nedan säges, skulle såsom lön
en hvar tillkomma, nemligen:
Skogs, | mantal, Gotlands södra härad ...............
Kalf, 1 mantal i Sunnerbo d:o ...............
Svansjö, | mantal med qvarn och Pr esttorp et, \
härad..................................................................
mantal i Marks
Afdragets belopp.
......... 675 R:dr.
......... 522 „
södra
635 ,,
Brötegården, 1 mantal och Hamneboda { mantal i Walbo d:o
Lindhof, lf mantal i Svartlösa d:o ....................................;.......
Hushy, H mantal och torpet Falsbo da i Wendels tingslag.....
AUequia, f mantal i Gotlands norra härad................................
Wassmolösa, 1 mantal i södra Möre d:o...................................
Lundegård, 1 mantal på Öland.....................................................
Bärhy, 1 mantal å Vestra Hisingen............................................
samt
Kragenäs, 1 mantal i Tanums härad ..........................................
1,500 „
3,200 „
1,215 „
1,500 „
1,260 „
500 „
2,000 „
1,250 „
4 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 2.
b) att, der boställe blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt och
i arrendekontraktet häradshöfding förbehållits rätt till bostad eller
andra förmåner, han eller hans efterträdare bibehålies dervid under
arrendetiden;
c) att staten, då den från häradshöfding eller häradshöfdings sterbhus
öfvertager boställe, som af häradshöfdingen hitintills eller vid dödsfallet
beboddes, efter värdering vid laga syn, jemväl öfvertager sådana
å bostället befintliga, indelningshafvare!) tillhöriga åbyggnader, som
af Synerätten anses vara för bostället nyttiga; och
d) att vederbörande tingslag förbehålles rätt att utan annan afgift, än
den, som möjligen redan nu kan erläggas, till tingsplats och bostadslägenhet
för domaren fortfarande använda hvad nu af boställets mark
för sådant ändamål begagnas;
2:o att för tiden från 1875 års början, i stället för öfriga anslag, hvilka
för närvarande under hvarjehanda titlar till häradsliöfdingarne utgå, såsom
boställsränta, boställsersättning, boställspenningar, tingsgästningspenningar
samt ersättning för domarenäst, för mistade bötesandelar och
för exproprierad boställsjord, å riksstaten uppföras, dels för hvarje domsaga
lön 4,500 riksdaler och dels för hvarje domsaga tjenstgöringspenningar
och för vissa domsagor, i hvilka sportlerna anses icke blifva tillräckliga
till förvaltningsomkostnadernas bestridande, förvaltningsbidrag till
följande belopp:
För Domsagor under Svea Hof-rätt. 1. Norra Roslags...................................................... 2. Mellersta Roslags ................................................ 3. Södra Roslags...................................................... 4. Stockholms läns vestra....................................... |
Tjenstgörings- penningar- |
Förvaltnings- kostnadsbidrag. |
||
1,600 700 2,000 1,400 1,400 2,000 |
J) I |
400 |
— |
|
6. Upsala läns norra................................................ |
300 |
|||
Transport |
9,100 |
— |
700 |
— |
x) Detta belopp är minskadt med 400 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan
anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.
Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 2. 5
Tjenstgörings- |
Förvaltnings- |
|||
penningar. |
kostnadsbidrag. |
|||
Transport |
9,100 |
— |
700 |
_ |
7. Upsala läns södra................................................ |
1,200 |
— |
— |
— |
R. Upsala läns mallp.rsta................................... |
1,400 |
|||
9. Kungadömets ...................................................... |
2,200 |
— |
500 |
_ |
10. Lifgedingets ......................................................... |
1,400 |
— |
— |
— |
11. (Totlanrls södra............................................... |
600 |
|||
12. Gotlands norra ................................................... |
200 |
v/ 3) |
___ |
_ |
13. Östersysslets......................................................... |
2,100 |
500 |
— |
|
14. Mellansysslets ...................................................... |
1,200 |
— |
— |
— |
15. Södersysslets (Gillbergs och Näs härad) ...... |
1,700 |
-- |
200 |
— |
16. Nordmarks •••........................................................ |
2,100 |
— |
200 |
__ |
17. Fryksdals.............................................................. |
2,500 |
|||
18. Jösse ............................................................... |
1 300 |
|||
19. Elfdals och Nyeds................................................ |
3,400 |
_ |
1,000 |
__ |
20. Vester-Nerikes...................................................... |
2,200 |
— |
300 |
_ |
21. Oster-Nerikes ................................................ |
1,500 i ^nn |
|||
22. Lindes ............................................................... |
) |
|||
23. Nora ..................................................................... |
1.800 |
_ |
____ |
_ |
24. Vast,manlands södra.......................................... |
1,000 |
|||
25. Vestmanlands vestra .......................................... |
||||
26. Vestmanlands norra....................................... |
i nnn |
|||
27. Vestmanlands östra.............................. |
i vin |
|||
28. Österdalarnes ...................................................... |
3,400 |
1,000 |
||
29. Hedemora ............................................................ |
1,600 |
_ |
__ |
_ |
30. Falu .................................................................... |
1,500 |
5) |
__ |
_ |
31. Vesterdalarnes...................................................... |
3,400 |
500 |
_ |
|
32. Gestriklands ............................................. |
3 000 |
|||
33. Norra Helsinglands ............................................. |
3,300 |
_ |
___ |
_ |
34. Vestra Helsinglands................................... |
1 700 |
|||
35. Södra Helsinglands ............................................. |
2,300 |
— |
— |
— |
Transport |
62,100 |
— |
4,900 |
— |
2) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.
3) Af enahanda grund minskadt mod 1,000 R:dr.
4) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.
5) Detta belopp är minskadt med 300 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan
anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.
6 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N.o 2.
1 |
Tjenstgörings- |
Förvaltnings- |
||
penningar. |
kostnadsbidrag. |
|||
Transport |
62,100 |
— |
4,900 |
— |
36. Medelpads ............................................................ |
2,500 |
6) |
600 |
— |
37. Södra Ångermanlands ....................................... |
3, lOG |
— |
~~ |
|
38. Norra Ångermanlands ....................................... |
2,400 |
7) |
■-- |
'' |
39. Norra Jemtlands................................................... |
2,600 |
— |
— |
1 1 |
40. Södra Jemtlands ................................................ |
1,600 |
-. |
500 |
— |
41. Vesterbottens södra............................................. |
2,600 |
— |
500 |
|
42. Vesterbottens norra............................................. |
1,800 |
— |
— |
|
43. Vesterbottens mellersta.......-.............................. |
1,200 |
— |
1,000 |
— |
44. Norrbottens södra............................................... |
3,500 |
— |
— |
|
45. Norrbottens norra................................................ |
3,000 |
— |
600 |
— |
Summa För Domsagor under Göta Hot-Rätt. |
86,400 |
8,100 |
||
46. Kinda ocb Ydre härads .................................... 47. Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och |
1,100 |
— |
— |
— |
Memmings härads .......................................... |
1,400 |
— |
— |
|
48. Lysings och Göstrings härads ........................... |
1,300 |
— |
--- |
|
49. Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads |
1,100 |
— |
— |
|
50. Vifolka, Walkebo och Gullbergs härads ......... |
1,200 |
— |
— |
— |
51. Finspånga läns ................................................... |
1,300 |
— |
— |
|
52. Aska. Dals och Bobergs härads........................ |
1,500 |
— |
— |
|
53. Hammarkinds och Skärkinds härads ............... |
1,300 |
— |
600 |
— |
54. Vestra härads ..................................................... |
700 |
8) |
— |
— |
55. Östra härads......................................................... |
1,200 |
— |
— |
|
56. Östbo och Vestbo härads ................................. |
2,100 |
1 °) |
— |
— |
Transport |
14,200 |
1 — |
| 500 |
1- |
6) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr,
7) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.
8) Detta belopp är minskadt med 500 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan,
anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.
9) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.
Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2, 7
Tjenstgörings- |
Förvaltnings- |
|||
penningar. |
kostnadsbidrag. |
|||
Transport |
14,200 |
— |
500 |
— |
57. Tveta, Wista och Mo härads ........................... |
1,200 |
— |
— |
|
58. Norra och Södra Wedbo härads ..................... |
1,400 |
— |
— |
_ |
59. Östra Värends ................................................... |
3,000 |
— |
__ |
_ |
60. Vestra Värends ................................................... |
2,600 |
— |
— |
_ |
61. Sunnerbo härads ................................................ |
1,100 |
10) |
— |
— |
62. Norra och Södra Tjusts härads ........................ |
2,000 |
800 |
— |
|
63 Aspelands och Handbörds härads ..................... |
2,400 |
— |
--- |
— |
64. Sevedes och Tunaläns ....................................... |
1,600 |
— |
— |
— |
65. Norra Möre och Stranda härads ..................... |
1,200 |
— |
— |
|
66. Södra Möre härads ............................................. |
2,700 |
“) |
— |
— |
67. Ölands .................................................................. |
2,400 |
— |
— |
|
68. Halmstads, Höks och Tönnersjö härads............ |
1,100 |
1S) |
— |
— |
69. Årstads, Faurås och Himble härads.................. |
2,000 |
— |
— |
|
70, Viske och Tjäre härads ................. |
1 800 |
14) |
||
71. Askims, Vestra och Östra Hisings samt Säfvo- |
) |
_ |
||
dals härads ...................................................... |
1,800 |
— |
— |
|
72. Inlands................................................................ |
1,900 |
— |
400 |
|
73. Orousts och Tjörns............................................ |
200 |
15) |
— |
— |
74. Norrvikens............................................................ |
1,700 |
“) |
__ |
_ | |
75. Sunnervikens......................................................... |
1,700 |
») |
— |
|
76. Marks, Wedens och Bollebygds härads ......... |
3,500 |
— |
- i |
|
77. Flundre, Väne och Bjerke härads .................. |
1,400 |
— |
— |
— |
78. Kinds och Redvägs härads................................. |
2,900 |
— |
— |
— |
79. Vättle, Ale och Kullings härads ..................... |
1,400 |
18) |
— |
— |
80. Ås och Gäseneds härads.................................... |
800 |
U) |
— |
— |
81. Nordals, Sundals och Valbo härads.................. |
2,600 |
— |
— |
|
82. Töss bo och Vedbo härads................................. |
1,300 |
20^ ; |
— |
— |
Transport |
61,900 |
— |
1,700 |
i |
10) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.
1X) Af enahanda grund minskadt mod 800 R:dr.
12) Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.
13) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.
14) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.
15) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.
16) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.
17) Detta belopp är minskadt med 800 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan
anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.
18) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.
19) Af enahanda grund minskadt med 800 Rdr.
20) Af enahanda grund minskadt med 900 R:dr.
8
Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 2.
.—lnl '' " |
Tienstgörings- |
Förvaltnings- |
||
penningar |
kostnadsbidrag. |
|||
Transport |
61,900 |
— |
1,700 |
— |
83. Åse, Viste, Barne och Laske härads............... |
1,500 |
21) |
--- |
'' |
84. Kinnefjerdings, Kinne och Kållands härads ••• |
1,500 |
— |
—— |
|
85. Skånings, Vilske och Valle härads .............. |
1,800 |
|||
8G. Gudhems och Kåkinds härads ........................ |
1,500 |
— |
||
87. Vartofta och Frökinds härads ........................ |
1,900 |
— |
||
1,400 |
— |
* |
||
1,200 |
— |
--* |
||
Summa |
72,700 |
- |
1,700 |
— |
För Domsagor under Hofrätten öfver Skåne |
||||
och Blekinge. |
||||
90. Listers härads...................................................... |
1,500 |
— |
— |
'' |
91. Bräkne härads ................................................... |
1,300 |
— |
||
92. Östra härads...................................................... |
1,700 |
. |
||
93. Medelstads härads............................................. |
2,500 |
|||
94. Ingelstads och Järrestads härads..................... |
1,300 |
24) |
||
95. Willands och Östra Göinge härads ............... |
2,100 |
|||
96. Allbo och Gärds härads ................................. |
1,600 |
20) |
1'' |
|
97 Vestra Göinge härads....................................... |
2,100 |
— |
| |
|
98. Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads |
2,400 |
27) |
||
99. Skytts och Oxie härads.................................... |
1,500 |
|||
100 Färs och Frosta härads.................................... |
1,700 |
20) |
||
101. Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads ■■■•■ |
2,000 |
|||
102. Luggude härads ............................................... |
1,200 |
|||
103. Bara och Torna härads................................... |
1,200 |
) |
— |
i- |
104 Herrestads, Liunits och Vemmenhögs härads |
800 |
32) |
I-- |
1 |
Summa |
24,900 |
— |
||-- |
1 - |
21) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.
22) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.
2S) Af enahanda grund minskadt med 900 R:dr.
Af enahanda grund minskadt med 500 R.dr.
») Detta belopp är minskadt med 500 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna
anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.
, 26-j enahanda grund minskadt med 300 R:dr.
27) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.
28) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.
29) Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.
enahanda grund minskadt med 600 R:dr.
domsagan
80) Af w.—----„------------
31) Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.
82) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.
9
Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.
3:o att, sedan nya löneregleringen trädt i verksamhet, häradshöfding, som
åtnjuter fullständig ledighet från utöfning af sitt embete, skall till vikarien
afstå tjenstgöringspenningar, sportler och förvaltningskostnads*
bidrag för tjenstledighetstiden, såvida ej, i det fall att ledigheten ej
öfvers tiger sex månader, häradshöfdingen, efter Hofrättens medgifvande,
med vikarien träffat aftal om dennes aflöningsvilkor; samt
4:o att såsom godtgörelse för den genom löneregleringen uppkommande
minskning i inkomster följande häradshöfdingar tillerkännes under deras
återstående tjenstetid ett personligt årligt anslag af statsmedel, nemligen
Carl Reinhold Kökeritz 911 riksdaler, Daniel Fehrman 1,625 riksdaler,
John Abraham Tornerhjelm 3,090 riksdaler och Gustaf Adolf Montén
1,526 riksdaler; och anser Kongl. Maj:t att dessa belopp böra å Allmänna
Indragningsstaten uppföras.
^ Och har Kongl. Maj:t förklarat att, i händelse Riksdagen antager detta förslag,
Kongl. Maj:t vill på det sätt ändra Förordningen den 30 November 1855 om
expeditionslösen, att från 1875 års början för Häradsrätterna blifva gällande följande
sportelsatser:
för afskrift med vidimation, hvarje ark 50 öre;
,, bevis, vederhäftighets-, ehvad det angår en eller flere personer, 1 riksdaler;
» bivis, lagfavts- eller fastebref, 1 riksdaler utan afseende å köpeskillingens belopp;
börande dessa sportelsatser, i händelse af ny lagfartsförordning, underkastas
den jemkning som deraf påkallas;
,, bevis, annat, hälften af nu gällande sportelsatser, utom hvad angår bevis om
inlemnande och inregistrering af bouppteckningar, för hvilka bevis lösen är 50
öre utan afseende på den behållning som finnes i boet; kommande lösen för
bevis om meddelande af andra och tredje uppbuden å fast egendom ej att vid
Häradsrätten debiteras eller uppbäras;
„ insti amen t öfver besigtning, värdering m. m., ] riksdaler för första arket och
50 öre för hvarje af de öfriga;
„ kallelse å Kronans Ombudsman eller å borgenär i konkursmål, 25 öre;
» protokoll, 1 riksdaler för första arket och 50 öre för hvarje af de öfriga;
„ resolution, tergal- eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling, 1 riksdaler;
» stämning, offentlig, 75 öre;
>, „ annan, 1 riksdaler;
delta allt under förutsättning att nedsättning af sportelsats utaf Riksdagen utjemnas
genom en motsvarande utgift för stämpelpapper.
Enligt förestående förslag skulle till häradshöfdingarne i 104 domsagor utgå
lön med sammanräknadt...............p;(lr 468 000
tjenstgöringspenningar ................ B 184,000,''
och förvaltningsbidrag............... n 9,800.
Bth. till Biksd. Prof. 1874. 4 Sami
Summa R:dr 661,800.
2 Afd. 2 Höft. 2
10 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.
Sedan regleringen blifvit till fullo genomförd, skulle, på sätt inhenitas al
en bland handlingarne befintlig uträkning, hvilken dock, oafsedt en missräkning a
100 riksdaler, blott upptager 103 domsagor och förutsätter någon inkomst af stämpelpapper
å vanliga stämningar samt vederhäftighetsbevis, statsverkets kostnader utöfver
dess inkomster derigenom ökas med endast 4,193 riksdaler eller, om den 104:de
domsaga, som tillkommit genom fördelning af Södersysslets domsaga i tvänne, inräknas,
med 8,893 riksdaler. Härtill kommer ytterligare kostnad för tillverkning
och försäljning af stämpelpapper till högre belopp än förut. Å andra sidan befrias
statsverket från utgifvande af ersättning till häradshöfdingarne för mistade
bötesandelar med 6,022 riksdaler, som ej ingått i omförmälda beräkning, hvarjemte
de indragna boställena, då de för statsverkets räkning på längre tid utarrenderas,
ansetts komma att lemna högre inkomst, än den som häradshöfdingarne, enligt
komiterades beräkning, af dem hemtat.
Utskottet, som väl finner en reglering af domrarnes inkomster i den riktning
Kongl. Maj:t föreslagit vara lämplig med afseende derå att en del domare
hafva öfverflödig och en annan otillräcklig inkomst, icke alltid afpassad efter arbetet,
och som härvid anser de ofvan omförmälda grundsatser i afseende å sport1
er nas afskaffande, utom till den del, som motsvarar förvaltningskostnaderna för
domsagorna, i afseende å boställenas indragning och i afseende å aflöningens. fördelning
i lön och tjenstgöringspenningar böra följas, liar likväl trott en ytterligare
utredning erfordras dels angående de vid domsagorna nödiga förvaltningskostnader
och dels huruvida tjenstgöringspenningarne äro bestämda på tillförlitliga grunder
och i vissa domsagor kunna anses tillräckliga för en vikaries aflöning.
Såsom af komiterades betänkande pag. 11 synes, hafva desse icke ansett
sig kunna till grund för sina beräkningar af förvaltningskostnaderna lägga de från
häradshöfdingarne inkomna uppgifter, enär dessa varit dels ofullständiga dels ock
grundade på olika beräkningar af åtskilliga kostnader, och vid detta förhållande
samt enär de jemkningar, som, efter hvad här ofvan blifvit nämndt, af reservanterna
i komitén vidtagits vid användande af dessa uppgifter, sakna stöd i närmare
utredda objektiva grunder, har Utskottet icke kommit till någon visshet, huruvida
de beräknade förvaltningskostnaderna kunna anses tillräckliga för dermed afsedda
ändamål. Äfvenså torde de beräkningar, som blifvit följda för bestämmande af
tjenstgöringspenningarne i de särskilda domsagorna, icke utesluta möjligheten af
misstag i vissa särskilda fall, beroende på flera omständigheter, deribland de afgjorda
målens mer eller mindre omfattande och invecklade beskaffenhet. Utan att
förbise de svårigheter, som alltid lära komma att möta för erhållande af en fullt
nöjaktig utredning i förberörda hänseenden, har L tskottet likväl trott frågans vigt
förtjena, att alla tillgängliga upplysningar och all den erfarenhet, som i förevarande
ämne kan förefinnas, för frågans lösning tagas i anspråk; och da i afseende härå
Hofrätterna såsom domrarnes närmaste öfverordnade måste antagas framför andra
Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 11
myndigheter ega en jemförelsevis omfattande och säker kännedom såväl om de särskilda
under dem lydande domsagors beskaffenhet, som åtskilliga andra på saken
inverkande förhållanden, synes det Utskottet angeläget, att Hofrätternas yttrande i
frågan före dess slutliga afgörande inhemtas.
Med anledning häraf har Utskottet funnit sig böra hemställa,
l:o
att Riksdagen i underdånig skrifvelse, med tillkännagifvande
det Riksdagen funnit en reglering af häradshöfdingarues löneförmåner
i den af Kongl. Maj:t föreslagna riktning vara lämplig,
men att ytterligare utredning i frågan ansetts erforderlig,
måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t ville, efter
vidare utredning af frågan och sedan Hofrätterna blifvit hörde,
till nästa Riksdag inkomma med förnyad framställning i ämnet.
Uti sin ofvan omförmälda motion har Herr Glairfelt —med framställande af
åtskilliga betänkligheter mot det af Kongl. Maj:t i dess proposition framlagda förslag
till lönereglering samt de dervid följda grundsatser, i afseende å beskaffenheten
af hvilka betänkligheter Utskottet torde få hänvisa till motionen — ifrågasatt en
reglering af häradshöfdingarnes löner på hufvudsakligen följande grunder: att den
nuvarande lösen skulle bibehållas oförändrad utom hvad anginge fastebref och bouppteckningar,
för hvilka lösen borde bestämmas till fixa belopp, 1 R:dr för fastebref
och 50 öre för bouppteckningar; att statsverket skulle lemna domrarne ersättning
för härigenom mistad inkomst, till hvilken ersättning, beräknad till högst
198,000 R:dr, tillgång skulle statsverket beredas genom att för köpebref och andra
handlingar, hvarå fastebref hittills följt, samt för bouppteckningar förhöja stämpelafgiften
till belopp motsvarande nu deraf utgående lösen; att jemkning i häradshöfdingarnes
aflöniugar äfvensom boställenas indragning skulle ske, dock icke till
förfång för nuvarande häradshöfdingar, hvadan lämpligast vore, att vid hvarje inträffande
domsageledighet beloppet af den lön, som borde den blifvande domaren
utöfver sportlerna tillkomma såsom ersättning för hans lönlösa bestyr, bestämdes
för hans tjenstetid; att, till beredande af välbehöfiig löneförbättring för de svagast
aflönade häradshöfdingarne, Riksdagen skulle till Kongl. Maj:ts förfogande ställa den
summa, som härtill erfordrades, beräknad till 80,554 R:dr; samt att, till undvikande
deraf, att denna summa tyngde på budgeten, sådana förändringar skulle vidtagas
i Kongl. förordningen angående stämpladt papper, att dels den medgifna befrielsen
för enskild part att erlägga stämpelpappersafgift för expedition i brottmål upphörde,
dels stämpelpappersbeloppet för alla domboks- och protokollsutdrag, som vid underdomstolarne
lösas, höjdes från 25 till 50 öre för hvarje ark.
I öfverensstämmelse härmed har motionären föreslagit “att Riksdagen ville,
12 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.
med afslag å Kong]. Maj:ts nådiga proposition, dels i underdånig skrifvelse lios
Kongl. Maj:t anhålla att reglering af häradshöfdingarnes löner måtte ske i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder samt för sådant ändamål anvisa
ett reservationsanslag af tillsammans 278,554 R:dr; dels besluta den förändring
i förordningen angående stämpelpappersafgiften, att denna afgift höjes för
fastebref, eller, om de komma att upphöra, för köpe-, bytes- och gåfvobref, samt
för bouppteckningar med belopp motsvarande den nu för sådana handlingar bestämda
lösen, så ock för sådana domboks- och protokollsutdrag vid underrätterna,
som äro belagda med lösen från 25 öre till 50 öre för hvarje ark, äfvensom att
den nu stadgade frihet från stämpladt papper för expeditioner i brottmål, der lösen
för dem utgår, skall upphöra".
Då Utskottet här ofvan uttalat sig för den af Kongl. Maj:t i dess nådiga
förslag antagna grundsats, att sportlerna endast i den mån de erfordras såsom vederlag
för de med domsageförvaltningen förenade kostnader skola bibehållas, men
den egentliga aflöningen till häradshöfdingarne af staten bekostas, följer ock häraf
att Utskottet icke kunnat biträda Herr Clairfelts i alldeles motsatt riktning gående
förslag, hvarföre och då de af honom föreslagna förändringar i afseende å stämpelpappersafgiften,
såsom af motionen nogsamt synes, endast afse att bereda statsverket
tillgångar till de utgifter, som för genomförande af hans förslag till lönereglering
skulle blifva erforderliga, Utskottet får hemställa,
2:o
att hvad Herr Clairfelt uti förevarande hänseenden föreslagit
icke måtte vinna Riksdagens bifall.
Herr Clairfelt har jemväl uti berörda motion hemställt, att Riksdagen måtte
till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett reservationsanslag af 80,554 R:dr, att användas
såsom dyrtidstillägg för år 1874 till de svagast aflönade häradshöfdingarne;
men, med afseende på de åsigter, som i allmänhet gjort sig gällande inom Riksdagen
i fråga om förbättring i redan fastställd aflöning under innevarande år,
hemställer Utskottet,
3:o
att ifrågavarande anslag icke må af Riksdagen beviljas.
Uti den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kongl. Maj:t, i fråga om regleringen af utgifterna under Andra Hufvudtiteln, under
förutsättning af bifall till den nådiga propositionen med förslag till reglering af
häradshöfdingarnes löneförmåner, föreslagit:
dels att från de i gällande riksstat upptagna anslag till Rikets Hofrätter
Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N;o 2. 13
med |derunder lydande justitiestaten afforas följande för häradshöfdingar deri inberäknade
belopp, nemligen: för häradshöfdingarne under Svea Hofrätt, penningar
14,513 R:dr 94 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor''2,156 R:dr
97 öre; för häradshöfdingarne under Göta Hofrätt, penningar 11,052 R:dr 4 öre
samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 3,307 R:dr 63 öre och för
häradshöfdingarne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, penningar 4,024 R:dr
86 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 207 R:dr 75 öre;
hvaremot i stället nedannämnda summor uppföras: för häradshöfdingarne under
Svea Hofrätt 297,000 kronor, för häradshöfdingarne under Göta Hofrätt 272,400
kronor, och för häradshöfdingarne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge 92,400
kronor, i följd hvaraf efterskrifna anslagssummor skulle upptagas i 1875 års riksstat,
nemligen för Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat, penningar 477,725
kronor 50 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 44 kronor 92
öre, Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat, penningar 450,119 kronor 81
öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 186 kronor 62 öre, samt
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat, penningar
176,612 kronor 36 öre.
dels ock att förslagsanslaget till ersättning åt personer, menigheter eller
allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna hötesandelar,
hvilket anslag för närvarande är i riksstaten upptaget till 117,000 R:dr,
må för nästa statsregleringsperiod anvisas att utgå med nedsatt belopp af 111,000
kronor under enahanda vilkor, som tillförene vid detta anslag blifvit fästade.
För den händelse Riksdagen godkänner hvad Utskottet här ofvan med anledning
af sistberörda nådiga proposition hemställt, lärer hvad Kongl. Maj:t i afseende
å ofvannämnda tvänne anslag föreslagit få anses hafva förfallit, hvilket
Utskottet här blott skolat
4:o
för Riksdagen anmäla.
Stockholm den 24 April 1874.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Fosse.
14 Sammansatta Stats-, Bevillning s- och Lag-Ut skottets Utlåtande N:o 2.
Reservation er:
Vid punkten l:o.
af Herr A. G:son Bennich: “Då genom den i frågan om reglering af häradshöfdingarnes
aflöning vunna utredning blifvit ådagalagdt, att icke mindre än 46
häradshöfdingars löneförmåner understiga det belopp 5,500 R:dr, hvarunder de vigtiga
och ansvarsfulla häradshöfdiugebefattningarne ingenstädes i riket lära kunna
anses skäligen tillgodosedda;
då dessa häradshöfdingar lika litet som andra med sportler svagt aflönade
tjensteman, såsom vissa landssekreterare m. fl., synas böra förvägras den provisoriska
löneförbättring, hvaraf de äro i behof; och
då det omöjligen kan vara med Statens fördel förenligt, att någon del af
domarekorpsen hålles i en ekonomiskt beroende ställning;
så får jag med anledning af den Kongl. Propositionen och Herr Clairfelts
motion reservationsvis fortsätta mitt i Sammansatta Uskottet framställda förslag,
att Riksdagen, jemte bifall till den underdåniga skrifvelse Utskottet
föreslagit, måtte för år 1875 bevilja ett anslag af 45,000 R:dr,
att ställas till Kongl. Maj:ts disposition för beredande åt de
46 svagast aflönade häradshöfdingarue af förbättring i deras
löneförmåner intill ett belopp af högst 5,500 R:dr för dem
hvardera".
Häri hafva Herrar Grefve af Ugglas, af Klint, Hammar, Holmberg, Caspersson
och Wennérus instämt.
af Herr J. F. Gasper sson i afseende å vissa delar af motiveringen till l:a
punkten.
af Herr Grefve A. F. Bosse, som föreslår,
“att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts Proposition
icke kunnat bifallas, måtte till Kong]. Maj:t aflåta underdånig
skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes till nästa
Riksdag aflåta nådigt förslag till sådan reglering af häradshöfdingarnes
aflöning att, med indragning af boställen, så
vidt sådant utan förnärmande af innehafvarnes rätt kan ske,
Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 15
samt upphörande af all sportelinkomst, häradshöfdingarnes aflöning
måtte bestämmas i lön, tjenstgöringspenningar och kontorshåll“.
Häruti liar Herr Friherre J, Ericson instämt.
af Herr Nils Larson: “Då jag härmed går att yrka bifall till Kongl. Maj:ts
i ämnet afgifna förslag och till stöd derför har att åberopa all den utredning som
återfinnes uti det till Riksdagens samtlige ledamöter utdelade komitébetänkandet
samt en dervid fogad reservation och Kongl. Maj:ts derpå grundade proposition, af
hvilka handlingar en hvar, på hvars pröfning frågan beror, i allt fall lärer taga
noggrann kännedom innan ärendet till afgörande i Kamrarne förekommer, torde
jag icke särskildt behöfva härvid motivera nämnda yrkande i vidsträcktare mån, än
som kan vara erforderligt till bemötande af åtskilliga emot det Kongl. förslaget
gjorda inkast, för så vidt desamma hos majoriteten af Utskottet, på sätt af dess
utlåtande synes, föranledt betänkligheter i afseende å vissa delar af förslaget —
helst samma majoritet icke haft något att erinra emot, utan tvärtom förklarat sig
godkänna Kongl. Maj:ts mening i öfrigt.
Genom dessa inkast eller anmärkningar, hvilka äro framställda dels uti Herr
Clairfelts, i anledning af den Kongl. Propositionen afgifna motion i ämnet och
dels uti en bland Utskottets ledamöter utdelad promemoria, har man sökt ådagalägga,
att de grunder, hvarefter förvaltningskostnaderna och tjenstgöringspenningarne
blifvit beräknade, icke kunna anses nöjaktigt tillförlitliga. Sålunda har blifvit anmärkt
i fråga om beräkningen af förvaltningskostnaderna: att af de komitén tillhandakomna
uppgifter inhemtas, att icke mindre än 51 af rikets häradshöfdingar
uppgifvit sina kostnader för embetetsförvaltning till högre belopp än hvartill Kongl.
Maj:t beräknat dem; att man vid jemkningarne af beloppen icke kunnat veta hvilka
uppgifter varit för höga eller hvilka för låga; samt att, i den mån alla lefnadsförnödenheter
stiga, äfven det juridiska biträdets och renskrifvarens arbete fördyras.
Härtill får jag för det första genmäla, att Kongl. Maj:t vid 24 andra domsagor
beräknat förvaltningskostnaderna högre än häradshöfdingarne der sjelfva uppgifvit,
hvaraf framgår, dels att Kongl. Maj:t låtit sig angeläget vara, att icke beräkna
dessa kostnader för lågt, och dels att de ifrågavarande uppgifterna underkastats
en så noggrann granskning, som för ernåendet af önskvärd rättvisa de särskilda
domrarne emellan varit af uppgifternas beskaffenhet påkallad. Såsom
exempel derpå, att, såsom en ledamot af den komité, som för frågans utredning
varit tillsatt, uti sin vid komiténs betänkande fogade reservation yttrat, “häradshöfdingarne,
som efter olika grunder beräknat sina omkostnader, uppgifvit dem för
somliga domsagor uppenbart för lågt, för andra åter lika uppenbart för högt11, tilllåter
jag mig anföra, att domaren i Södra Wadsbo (domsagan N:o 88 p. 41 i ko
-
16 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utsliottets Utlåtande N:o 2.
mitébetänkandet) uppgifvit sina förvaltningskostnader till 2,718 R:dr, under det att
domaren i Herrestads m. 6. härads domsaga (N:o 103 p. 41 i samma betänkande)
uppgifvit sina till 6,224 R:dr. Enligt Justitie-statsministerns embetsberättelse!’, äro
dessa domsagor, hvad arbetsprodukten angår, hvarandra temligen lika, dock något
högre i den förra än i den senare, och ändå är förvaltningskostnaden i den senare
uppgifven till mer än dubbelt högre belopp än i den förra. Att misstag blifvit
på någondera sidan begånget synes således uppenbart, och missförhållandet förklaras
ganska lätt om man något närmare granskar de afgifna uppgifterna: man
finner då, att domaren i Herrestad bland förvaltningsomkostnaderna obehörigen upptagit
hyra och pensionsafgifter, att han gör anspråk på två juridiska biträden, då
domaren i Wadsbo deremot nöjer sig med ett, att den förre, som har kortare
tingsväg och till arealen mindre domsaga, upptager 750 R:dr för resor och tingsgästning,
då den senare härtill beräknar endast 471 R:dr, och att för renskrifning
upptagits af den förre 1,600 R:dr men af den senare endast 1,185. — Ur sådana
med hänsyn till arbetsmängden och tingsresornas längd m. m. gjorda jemförelser
mellan alla de inkomna uppgifterna jemte särskild granskning af hvarje i dem
upptagen post har det resultat framgått, i fråga om förvaltningskostnadernas beräknande,
som Kong!. Maj:t, efter ytterligare granskning i Justitie-stats-departementet,
pröfvat skäligt att godkänna; och vid sådant förhållande förefaller det mig,
som Utskottet egnat mer än tillbörlig uppmärksamhet åt de ofvan antydda inkasten
och, för sitt yttrande, att de jemkningar, som af reservanterne i komité» vidtagits
vid användande af häradshöfdingarnes uppgifter, sakna stöd i närmare utredda
objektiva grunder — sakna stöd i verkliga förhållandet.
Att juridiska biträdets och renskrifvarens arbete fördyras i samma mån som
lefnadskostnaderna stiga, är en olägenhet, som icke lärer kunna undvikas, så vidt
expeditionslösen skall bestämmas i penningar och icke i naturapersedlar; men farhågorna
i detta afseende torde i det närmaste försvinna, om i betraktande tages,
att beräkningarne äro gjorda med afseende på förhållandena under eu tid, då lefnadskostnaderna
allmänneligen erkänts vara mer än vanligt höga.
Beträffande tjenstgöringspenningarne, har likaledes tvifvel framställs om tillförlitligheten
af de grunder, hvarefter beräkningarne blifvit gjorda. För att ådagalägga,
att dessa tjenstgöringspenningar skulle, enligt förslaget, blifva ojemnt och
obilligt fördelade, framhåller ofvannämnde motionär några exempel. Han säger att
i en domsaga med 40,000 innevånare har för innevånareantalet i tjenstgöringspenningar
beräknats 400 R:dr och han frågar om det är billigt, att en domare skall
för detta belopp handlägga, justera och expediera 1,500 å 2,000 ansökningsäi’enden,
uppsätta 200 gravationsbevis, föra konkurs- och iormynderskapsförteckningar
m. m. Härpå svaras, att det föreliggande förslaget icke aflönar domaren per styck,
utan tilldelar honom anständig aflöning för hela hans årsarbete, för alla domsagor
som
Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 2.
17
80m„ haf™ t0,00? ini‘evånare eIler deröfver, med en nettoinkomst, som varierar
emellan 900 och 8 000 R:dr; samt att meningen är, hvad anmärkaren synes e
ainnat latta, att häradshöfding skall göra något gagn jemväl för den för alla liki
bestamda normal-lonen.
«åsom en inkonseqvens framhåller motionären, att i en domsaga med
A500 innevHuare (N:o 99 Medelstads) tjenstgöringspenningarne upptagits till 2,500
2 fiOO '' lk^1Sten beräknats ti]1 n’180> medan uti en annan, som har
.....e;Tu (N;° Herrestads), tjenstgöringspenningarne äro upptagne
Plra hvad S r *** anmärkarenTtl
ppljsa, hrad tabellerna utvisa, nemligen att uti domsagan med den mindre folk
mängden i medeltal årligen afgjorts 594 mål, då deremot uti domsagan med den
storm: folkmängden årligen afgjorts endast 214 mål, allt inberäknadt de gröfre brottmålen,
livilka , den förra varit 17 och i den senare 14 till antalet
niskor 58 of™ d°™*Boraå med ^pektive 55,300 och 59,000 men
Z
BkvS® 5t8n Marends och N:o 59 Vestra Wärends) har anmärkaren gjort
Motionären, som så skarpt klandrar det Kongl. förslagets grunder för regcnngeii
och hemställer om en underdånig skrifvelse med begäran att reglering
Ztfvit ,fvere7ta“melse med de af honom “angifna“ grunder, har likväl icke
• g! vit mgra grunder för regleringen i stället för de af honom kasserade. Tvärt
•
t : pa han for?slar lonetiHökning för de svagast aflönade häradshöfdingarne
just åberopa t Revisionssekreteraren Östergrens uträkning efter de af motionären sjelf
11} SS utdömda grunderna (se pag. 9 i motionen).
Vidare har bJifvit anmärkt, att häradshöfdingen torde, i händelse förslaget
års ålderltaiut6 -8 1S knde/0rfattmngar blitVa berättiSad att Vld uppnådd 65
ålder åtnjuta sm lön pa indragnmgsstat, hvarigenom statsverket skulle komma
att dra b jas af dryga kostnader, som Kongl. Maj: t icke tagit i beräkning Men då
SS Vit”r ''0mricke(b,fil
Emeliertid kmi l7™ ’ 1f , ‘ ^ heller fä anses halva varit afsedt.
hemstäder, forslagets antagande göras tydligt förbehåll; och jag
att Riksdagen, med vilkor att häradshöfding ej i följd af löneregleringen
erhåller större pensionsrätt än han förut kan hafva
egt, måtte bifalla Kongl. Ma.j:ts förslag*4.
röd instämt! HeiTar ^ °l°f Larsson> fonder och Sven Nilsson i Efve
Bih.
till Riksd. Prof. 1874. 4 Sami. 2 Afd, 2 Haft.
3
18 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-UtsJcottets Utlåtande N.o 2.
af Herr Afzclius: “Undertecknad vill reservationsvis halva anmärkt, att han,
om det af Herr Grefve Posse framställda förslag kommit under omröstning vid
hufvudvoteringeu, skulle hafva lenmat detta förslag sin röst, såsom åsyftande eu
verklig reform af landtdomstolsväsendet i hela dess omfattning, under det att på
nu föreslagna sätt för frågans lösning endast en partiel jemkning af landtdomarnes
löneförmåner kan och skal! ernås“.
Härjemte har Herr J. F. von Sydow anmält, dels att han ej deltagit i Utskottets
beslut i afseende på Kongl. Maj:ts nådiga proposition, dels att han med
anledning al Herr Clairfelts motion velat tillstyrka det anslag till de svagast aflonade
häradshöfdingarne, som Herrar Bennich m. fl. föreslagit.
STOCKHOLM, tryckt hos A. L. Hormans Boktryckeri-Aktiebolag. 1874.