Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 3.

1

IV:» 3.

Ank. til! Riksd. Kansli den it- Febr. 18.74, kl. 12 midd.

Konstitutions-Utskottets Memorial med bestämmande till hrilket
Utskott hänvisning bör ske af en /notion om tillerkännande
af vissa uppgifva rättigheter ät, Mllslcjutsentreprenör,
som. icke tillika, är innehafvare af gammalt
gäs tgifverih em man.

Rörande ofvannämnda, inom Andre Kammaren af Herr Per Nilsson
från Norrbottens län väckta och af Kammaren till Lag-Utskottet remitterade
motion (R.o 61) har detta senare Utskott i utlåtande den 3 innevarande
Februari (N:o 4) förklarat, att enär ämnet för motionen icke vore att hänföra till
allmän civil-, kriminal- eller kyrkolag likasom ej heller till de i 57 § Regeringsformen
afsedda kommunallagar, samt förslaget följaktligen icke folie
inom omfanget för Lag-Utskottets i grundlagar ne utstakade verksamhet, föranlåta
Utskottet att motionen till Andre Kammaren återlemna; hvarefter
Kamrarne vid samtidig föredragning den 7 Februari af detta utlåtande
stannat i olika meningar, i det att Förste Kammaren ansett motionen vara
af sådan beskaffenhet, att den borde af Tillfälligt Utskott behandlas, men
Andre Kammaren deremot, med vidhållande af sin åsigt om motionens beskaffenhet
att tillhöra Lag-Utskottets handläggning, beslutat att till sistberörda
Utskott motionen återförvisa.

I anledning häraf tillkommer det Konstitutions-Utskottet, likmätigt
38 § Riksdagsordningen, att bestämma till hvilket Utskott ifrågavarande
motion rätteligen bör hänvisas: och har Konstitutions-Utskottet för sådant
ändamål tagit närmare kännedom om innehållet af motionen med dertill
hörande bilagor.

Bil,, till Riksd. Prof, 1874. 3 Sami. 3 Höft.

2

Konstitutions-Utslwttets Memorial N:o 3.

Af dessa handlingar inhemtas, hurusom motionären till utgångspunkt
för sitt förslag tagit Kongl. Maj:ts nådiga bref den 24 Januari 1865 angående
skjutsningsbesvärets ordnande. Genom berörda bref har Kongl. Maja,
efter det fråga blifvit väckt om rätt för Dess Befallningshafvande att i sammanhang
med beslut om skjutsentreprenads införande äfven meddela föreskrift
om flyttning af skjutsstation, i nåder förklarat, att, då sådan flyttning
befunnes kunna verkställas utan att .angränsande skjutslag förnärmades genom
betydligare utsträckning eller förkortning af deras skjutshåll, och äfven
resandes herbergerande och förplägning kunde å den föreslagna nya stationen
behörigen tillgodoses, samt flyttningen vore ut förhör utan att de friheter,
räntor eller andra dylika förmäner, som blifvit förut varande gästgifveri''
i laga ordning tillerkände, från dem boritoges, förflyttningen finge
ske för den tid, entreprenadkontraktet vore gällande. Detta sistnämnda, här
ofvan med kursiv stil utmärkta vilkor har motionären förmenat leda dertill,
att de inom Sverige befintliga hållskjutsningslag underkastas utgifter, betydligt
öfverstigande det belopp, som blefve erforderligt derest med entreprenads
öfvertagande Ange obetingadt följa rättighet till gästgifverihållning;
och som motionären ansett uppenbart, att, i fall gästgifverihållning fortfarande
skall uteslutande tillkomma de gamla gästgifverihemmanens innehafvare,
hållagen måste antingen underkasta sig gästgifverihemmans-innehafvarnes
pretentioner, hvjlka af motionären uppgifvas blifva med hvarje år
mer och mer orimliga, eller ock sjelfve utgöra hållskjutsningen, hvilket åter
skulle hindra jordbrukets framåtskridande, har motionären föreslagit, att
lagbestämmelse måtte göras derom, “att, då hållskjutsningsentreprenad öfvergår
å annan person, än gammalt gästgifverihemmans innehafvare, den nye
entreprenören i och med detsamma samt utan särskildt förbehåll från dennes
sida må anses ega rätt förflytta skjutsningsstationen till sitt eget hem,
der detsamma är så beläget, att angränsande skjutslag icke förnärmas genom
betydligare förlängning eller förkortning af deras skjutshåll, äfvensom att
tillgodose resande och deras hästar med föreskrifna husrum, sängar och lagstadgad
förplägning. “

Såsom ett ytterligare stöd för sitt påstående om behofvet af ett lagstadgande
i den föreslagna syftningen har motionären företett ett af Kongl.
Kammarcollegium den 27 Februari 1873 meddeladt och, enligt motionärens
uppgift, af Kongl. Maj:t faststäldt utslag i ett genom besvär till Kongl.
collegii pröfning hänskjutet mål emellan egaren af ett till gästgifvaregård
anslaget hemman, klagande, och entreprenören för skjutsningsbestyret vid samme
gästgifvaregård, förklarande; utvisande berörda utslag, att Kongl. collegium
på den grund, bland annat, att klaganden ostridigt skulle förnärmas i sin
Sagliga rätt om han ej finge innehafva den gästgifveribefattning, som tillkomme
egaren af omförmälda hemman så länge han densamma behörigen

Konstitutions-Ut skottet a Memorial N:o H.

fullgjorde, förklarat klaganden berättigad att vid den omtvistade gästgifveri -befattningen fortfarande varda bibehållen.

Af hvad sålunda förekommit torde otvetydigt framgå, att motionären
med sitt förslag företrädesvis åsyftat en inskränkning eller ett uttryckligt
upphäfvande af den i så väl allmänna lagen, 28 kap. o och 8 Jj§ Byggningabalken,
som särskilda författningar innehafvarne af gamla gästgifveri hemman
tillförsäkrade rättighet “att herberge, inåt eller dricka för vägfarande falt
hålla44; och då följaktligen det af motionären framställda förslag faller inom
civil-lagstiftningens område, finner Utskottet

ifrågavarande motion vara af beskaffenhet att böra af
Lag-Utskottet behandlas.

Stockholm den 24 Februari 1874.

Å Utskottets vägnar:

TH. MUNCK af ROSENSCHÖLD.

Reservation:

af Herr Rydim

Herr Björken stam har velat tillkännagifva, att han icke öfvervarit
detta ärendes behandling inom Utskottet.