Riksdagens underd. Skrifvelse, N:0 64.

1

N:o 64.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1873.
— — — —- Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse angående Tullbevillningen.

(Bevillnings-Utskottets Betänkanden Näs 3 och
13 samt Memorial N:o 5.)

S. A K.

I nu gällande föreskrifter om tullbevillningens utgörande har Riksdagen
beslutat följande ändringar, hvilka bifogade transsumerade förslag till
tulltaxa närmare utvisar.

De nuvarande höga tullsatserna å maltdrycker, eller såsom de i tulltaxan
benämnas Dricka, hafva qvarståt.t oförändrade sedan lång tid tillbaka,
då helt andra åsigter i tull-lagstiftningen voro gällande och då tulltaxan
ännu stadgade höga spanmålstullar, hvarföre Riksdagen ansett en nedsättning
deri vara af behofvet påkallad, så mycket heldre som vissa af dessa drycker
nu vida mer än förr ingå i den allmänna förbrukningen, och det således
torde vara ett ganska berättigadt sträfvande att söka åstadkomma så stor
prisbillighet som möjligt å t. ex. bajerskt öl, för att på det sättet underlätta
tillfället för de mindre bemedlade att förskaffa sig en vara, som kan ersätta
bruket af spritdrycker. Om än ur sist angifna synpunkt tullen å öl företrädesvis
påkallar en ändring, har dock i sammanhang dermed en tullnedsättning
jemväl för porter ansetts böra vidtagas bland annat af det skäl,
att, då ölsorter förekomma, som äro dyrare än något slags porter, det icke
kan vara lämpligt att genom bibehållande af portertullen oförändrad, under
det man nedsätter tullen å öl, göra skilnaden mellan tullsatserna å dessa
Bih. till Riksd. Prot. 1873. 10 Smil. 1 Afd. 1 Band. 12 Raft.

1

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

båda artiklar större än för närvarande, men med hänsyn till det mål Riksdagen
företrädesvis haft i sigte, och då kändt är, att såväl öl som porter
finnas flera slag med en högst betydlig olikhet i varuvärde, har Riksdagen
ej velat bibehålla rubrikens nuvarande uppställning, enligt hvilken tullsatsen
är gjord beroende allenast af dryckens hänförlighet till porter eller andra
slags maltdrycker, hvaraf blifvit en följd, att den billiga varan och den, som
egt ett mångdubbelt högre värde, kommit att draga lika tull, utan till förekommande
af ett dylikt missförhållande eller, med andra ord, för att kunna
med en högre tullsats afkomma de dyrbarare slagen af maltdrycker, funnit
lämpligt att, såsom redan skett med viner och bränvin samt sprit, stadga
olika tullsatser med afseende å det slags kärl, hvari varan införes. Denna
förändring pakallar jemväl en bestämmelse om varans förtullning efter vigt i
stället för såsom hittills efter rymdmått i de fall, då dryckerna inkomma på
fat, enär svårighet möter atc vid tullbehandlingen tillförlitligen utröna dessas
kubikinnehåll. Då således vid tullsatsernas bestämmande för maltdrycker
hänsyn tagits, ej blott såsom för närvarande, till deras fördelning i porter
och andra slags maltdrycker, utan äfven till varuvärdet för de olika sorterna,
så vidt detta kan bedömas efter beskaffenheten af de kärl, på hvilka
varan införes, har Riksdagen, med fästadt afseende å den prisbillighet för
de mera allmänt förbrukade maltdryckerna, som det måste vara af vigt att
kunna befordra, beslutat, jemte utbytande af rubriken Dricka mot den vida
egentligare benämningen Maltdrycker, att tullen fär sådana å fat inkommande
drycker må utgöra: för porter 3 öre och för andra maltdrycker 2 öre per
skålpund, hvaremot Riksdagen bibehållit den nu stadgade tullsatsen af 20
öre per kanna för öl, som inkommer på buteljer eller krus, samt bestämt
tullen för porter, som införes på sistnämnda slags kärl till 30 öre per kanna,
hvarigenom iakttagits samma förhållande emellan tullsatserna å de ädlare
sorterna af porter och öl, som Riksdagen antagit för de på fat inkommande
slagen af samma drycker.

Den i sista momentet under rubriken Flyttsaker bestämda införselstull
i vissa fall för gamla och brukade husgeråds- och andra lösörepersedlar har
synts Riksdagen böra afskaffas, dels emedan Riksdagen ansett det vara mindre
egentligt, att en person, som inflyttar till ett land och dervid medtager
sina förut brukade husgerådspersedlar, dem han har för afsigt att fortfarande
för eget behof begagna, skall nödgas för desamma erlägga tull, dels ock
derföre att tillämpningen af de nuvarande bestämmelserna, som, i följd af
de på sednare åren ganska talrika inflyttningarne från våra grannländer,
numera påkallats oftare än förut, visat sig för trafikanterne medföra åtskilliga
olägenheter, såsom stundom en ganska betydlig tidsutdrägt, innan egaren
kunnat från tullverket återbekomma sina persedlar, för hvilkas besigtning och
värdering trafikanten dessutom fått vidkännas åtskilliga kostnader till de

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

personer, som för sådant ändamål tillkallats. Då vidare hela beloppet af
den tullinkomst, denna artikel lemnat, är allt för obetydligt för att det med
hänsyn dertill kan vara skäl att bibehålla artikelns tullpligtighet, hafva de
nuvarande 2:dra och o:dje momenten under denna rubrik blifvit sammanförda
till ett moment af den lydelse bifogade taxeförslag utmärker, och hvari
blifvit intagna de bestämmelser, som ansetts af nöden för att förekomma den
medgifna tullfrihetens missbrukande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, i anledning af ett enskildt bolags underdåniga
ansökning om tullfrihet för åtskilliga redskap och maskinerier, afsedda
att användas till bearbetande af stenkolsfyndigheter inom riket, öfverlemnat
handlingarne i detta ärende till Riksdagens Bevillnings-Utskott, på det att
under öfvervägande måtte komma, huruvida icke, då nuvarande tulltaxa
stadgar frihet från införseltull för redskap och maskinerier, till begagnande
vid fabriker eller handtverk eller för jordbrukets samt för näringar nes behof,
redskap och maskinerier, afsedda äfven för andra yrken och behof än de
nyssnämnda, såsom exempelvis för bergsbrukets behof, borde få till riket
tullfritt införas. Då genom den tullfrihet, som, enligt ofvan åberopade stadgande,
är de flesta af våra inhemska näringar tillförsäkrad för de redskap
och maskinerier, hvaraf de äro i behof, den riktiga grundsats redan vunnit
erkännande, att man icke bör genom beskattning fördyra de hjelpmedel, som
för näringarne äro behöfliga till ett direkt underlättande af det arbete, de
hafva att utföra, har Riksdagen, vid det förhållande att vissa näringar, och
deribland den för vårt land så betydande bergsnäringen, äro i saknad af en dylik
förmån, ansett följdriktigheten kräfva tillämpning af nyssnämnda grundsats
jemväl till fromma för dessa sednare näringar; och har Riksdagen till följd
deraf åt tulltaxans bestämmelser angående redskap och maskinerier gifvit
den omfattning, att en lika förmån derunder varder inrymd åt alla näringar.
I sammanhang härmed har Riksdagen fäst sin uppmärksamhet äfven vid artikeln
Verktyg, som för närvarande är belagd med tull. Då man för den i
egentlig mening stora industrien frigifver dess redskap, maskinerierna, hvilka
hafva till uppgift icke blott att bespara, utan att, så vidt möjligt är, ersätta
menniskokraften, lärer det både från principens och tillämpningens sida vara
en utan gensägelse berättigad fordran hos den industri, som i följd af sin
beskaffenhet är direkt och till aldra största delen beroende af denna kraft,
att för de redskap, hvilka den har af nöden, undfå samma förmån, som blifvit
unnad den stora industrien. Handarbetet, ej blott utsatt för täflan inom
sitt eget område i samma grad som maskinindustrien inom sitt, utan derjemte
i många fall tvunget att bestå en annan svårare täflan med denna
industri sjelf, bör icke genom tull-lagstiftningen tillskyndas en ytterligare svårighet,
såsom följden måste blifva, om man tullbeskattar dess verktyg och
sålunda bidrager till dessas fördyrande. För Riksdagens beslut om tullfrihet

1

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

för de verktyg, som hittills hänförts under denna rubrik, linnes dessutom ett
särskildt skäl af formel beskaffenhet, nemligen den ganska stora svårighet,
som ofta förefinnes att skilja artikeln verktyg från artikeln redskap, och som
helt naturligt föranledt dertill, att samma slags vara ena gången kunnat få
afgiftsfritt införas, andra gången icke. Riksdagen har likaledes funnit lämpligt
att, då den för verktyg nu bestämda tull skulle upphöra och dessa således
blifva likställda med redskap och maskinerier, alla dessa artiklar i
taxan sammanföras under en rubrik med den uppställning taxeförslaget gifver
vid handen; och som häraf påkallas smärre redaktionsförändringar af
åtskilliga rörande andra artiklar i taxan meddelade hänvisningar till hufvudrubriken:
maskinerier, redskap och verktyg, hafva dessa förändringar jemväl
blifvit i taxeförslaget iakttagna.

Angående en särskild af dessa artiklar, nemligen Formar, har dessutom
åt den nuvarande rubriken gifvits den förändrade lydelse, att tullfriheten
skulle gälla ej blott vissa slag af formar, utan alla de slag deraf, som
kunna hänföras till maskinerier, redskap och verktyg, hvarigenom samma förmån
i detta fall skulle tillgodokomma den ena näringen så väl som den
andra.

Med hänsyn till den mångfaldiga användning artikeln Svafvelsyra eger
och till densammas stora behöflighet för åtskilliga af våra inhemska näringar
och deribland ej minst jordbruket, har Riksdagen funnit den redan i viss
mån i vår lagstiftning erkända grundsatsen om tullfrihet för de råämnen och
beredningsämnen, hvartill näringarne måste eg a tillgång, vara i hög grad
egnad att vinna tillämpning just i fråga om denna artikel, så mycket heldre
som åtskilliga andra syror, såsom salpetersyra och saltsyra, redan äro från
tull befriade, och ett uppskof med utsträckande af denna frihet till svafvelsyra
icke heller kan vara påkalladt af något afseende å den tullinkomst,
staten herntar af denna artikel.

Vid tullfrihets beviljande för svafvelsyra har Riksdagen särskildt tagit
hänsyn dertill, att denna artikel är ett vigtigt beredningsämne för den i vårt
land under de sednare åren uppkomna superfosfattillverkningen, en fabriksindustri,
som ej åtnjuter något skydd för sina fabrikat — eftersom alla slags
gödningsämnen äro från införselstull befriade — och derföre också kan ega
ganska berättigade anspråk att, så vidt möjligt är, sjelf icke vara underkastad
tullbeskattning för de beredningsämnen eller materialier, hvaraf den
har behof. Detta skäl har ock föranledt Riksdagen att bevilja tullfrihet för
ofårgadt och oblekt så kalladt Jutegarn, likasom för deraf förfärdigade väfnader,
enär nemligen superfosfatfabrikerna visat sig hafva nästan uteslutande
begagnat sådana väfnader till förfärdigande af säckar för kringsändning af
sina fabrikat. I samma mån dylikt omslag kan anskaffas till billigare
pris, kommer naturligtvis fabrikatens försäljningspris att ställa sig lägre,

b

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

och detta måste, oafsedt den fördel, som i följd deraf skall, om än icke i
någon mera betydande mån, tillskyndas jordbruket, vara af vigt för nyssnämnda
fabriksindustri sjelf, hvilken derigenom blir försatt i tillfälle att för
sina fabrikat lättare uthärda täflan med de utländska gödningsämnena, som
till landet inkomma, utan att tull erlägges, vare sig för sjelfva gödningsämnet
eller för det omslag, hvari det förvaras. Då dertill kommer, att beredning
af jutegarn och förfärdigande af sådana väfnader ej i någon
mera nämnvärd grad utgöra föremål för svensk industri och en ändring af
tulltaxans bestämmelser angående dessa artiklar derföre synes Riksdagen icke
kunna utöfva någon egentlig inverkan på de vigtiga inhemska industriela intressen,
som eljest beröras af denna del utaf tull-lagstiftningen, utan tvärtom kunna
vidtagas fullkomligt oberoende af tulltaxans öfriga, i nära sammanhang med
hvarandra stående föreskrifter om tullbeskattningen af garn och väfnader,
har Riksdagen följaktligen, såsom redan är nämndt, velat medgifva tullfrihet
för jutegarn och deraf förfärdigad väfnad, som är oblekt och ofärgad. För
det färgade eller blekta jutegarnet har Riksdagen ej funnit något skäl att
ändra den nuvarande tullsatsen af 5 öre per skålpund, men hvad deremot
angår jutegarnsväfnad, som är blekt eller färgad, så enär sådan ofta förekommer
i handeln med brokiga färger, afsedd att begagnas såsom mattor,
och dessutom ej sällan är sammanblandad med annan väfnad, så att det är
svårt att bestämma varans hufvudsakliga beståndsdel, har Riksdagen funnit
lämpligast, att någon skilnad i tullsats ej göres för den blekta eller färgade
jutegarnsväfnaden och annan mattväfnad, utan höjt tullen a den förra till
likhet med tullen å den sednare eller till 18 öre per skålpund.

Den nu stadgade införselstullen för Grönsaker, friska, har Riksdagen
upphäft dels med afseende å den obetydliga tullinkomst, staten deraf hemtat,
och dels för att göra denna artikel likställig med Bär och Frukter, hvilka,
när de införas friska, äro tullfria.

Beträffande vissa artiklar, nemligen Broderade arbeten, Knappar och
Nålar, hvilka förtullas efter vigt och vid införseln ofta äro antingen inlagda
i pappersomslag eller uppfästade på papper, har Riksdagen, i anseende till
svårigheten att vid tullbehandlingen bestämma det vigtafdrag, som bör göras
för det sålunda använda papperet, och till förekommande af eljest lätt uppstående
tvistigheter mellan trafikanterne och tullförvaltningen, beslutat, att
förtullningen skall ske efter bruttovigt, hvarföre, i likhet med hvad redan
skett i fråga om andra artiklar, såsom Bijouteriväror och Pennor, anmärkningar
derom införts under rubrikerna; hvarjemte Riksdagen, på det att
denna förändring ej må föranleda tullförhöjning och i följd deraf prisstegring
å sådana artiklar, som Knappar och Nålar, hvilket ingalunda är afsedt,
funnit en motsvarande nedsättning i tullafgiften för dessa artiklar böra ske
och derföre bestämt tullen å knappar till 25 öre och för nålar, af annat

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

ämne än guld och silfver och ej hänförliga till Bijouterivaror, till 20 öre
per skålpund.

Dessutom har Riksdagen vidtagit följande mindre väsendtliga förändringar
i taxan. Rubriken Blommor, konstgjorda, har erhållit ett tillägg,
som gjort densamma mera omfattande än hittills. Som Knifvar med skaft
af ebenholz förekomma i handeln till ganska billigt pris och de mer eller
mindre dyrbara sorterna af ebenholz svårligen låta vid tullbehandlingen särskilja
sig, hafva knifvar med skaft af detta ämne ansetts böra befrias från
den för dyrbarare knifvar afsedda tullsatsen af 50 öre per skålpund. Korksulor,
hittills upptagna under rubriken korkar, hafva i taxan intagits såsom
en särskild rubrik, deruti jemväl för tydlighetens skull upptagits korksulor i
förening med väfnad eller skinn; och har slutligen i den hittills varande
rubriken Skor af yllefilt, hvilken rubrik endast afsett sådana utan lädersulor,
tillagts för fullständighetens skull en bestämmelse om förtullning af dylika
skor med lädersulor.

Ur § 9 af de vid tulltaxan fogade Underrättelser om hvad vid densammas
tillämpning iakttagas bör har, i följd af Riksdagens beslut om tullfrihet
för ofärgadt och oblekt jutegarn, uteslutits hvad i nämnda § finnes
stadgadt rörande restitution vid utförsel af här i landet utaf utländskt garn
tillverkad jutegarnsväfnad.

Slutligen har — efter det Eders Kongl. Maj:t till Riksdagens Bevilinings-Utskott
öfverlemnat handlingarne rörande en af enskild person hos
Eders Kongl. Maj:t väckt fråga om tullrestitution vid utförsel af maskinsydda
bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manchetter med liera, öfver
. hvilken ansökning Kommers-kollegium och General-tullstyrelsen, enligt
nådig befallning, afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande — Riksdagen till
pröfning förehaft denna fråga och på de af embetsverken anförda grunder
funnit skäl biträda det af dem i ämnet framställda förslag, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse hvarmed Riksdagen beslutat att åt ofvan omförmälda § 9
gifva den lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 21 Maj 1873.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

7

Tull-Taxa

att lända till efterrättelse från och med den

Qvantitet för tull-

Införselstull.

beräkningen.

Riksmynt.

Asfaltrör; hänföras till Maskinerier, Redskap och j
Verktyg, ej specificerade.

konstgjorda af tyg, papper, halm, fjäder j

eller andra dylika ämnen.......... 1 skålpund

Bobiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade.

Borstbindarearbeten:

murare- och målareborstar; hänföras till
Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej specificerade.

Broderade arbeten, — — — — — — — —

A n m. Afdrag i vigten eger ej rum för j
papper, hvarå broderade arbeten äro uppfastade.

Deglar; hänföras till Maskinerier, Redskap och

Vertyg, ej specificerade.

Dricka; se Maltdrycker.

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

Qvantitet för tull-

Införselstull.

beräkningen.

Riksmynt.

Drufsocker;— — — — — —• — — — —

Filar; hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg, ej specificerade.

Flyttsaker, reseförnödenheter, af egaren sjelf
medförda, då de af vederbörande tullkammare
eller tullinspektion finnas ej öfverstiga hans
behof under resan ,

Fria

Ofriga inkommande gamla och brukade
husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när,
efter det egaren på tro och heder afgifvit
intyg, att han dem för eget bruk och icke i
handelsafsigt infört, vederbörande tullkammare
eller tullinspektion pröfvar dem icke öfver-stiga. figa.rfvns behof

Fria

Formar, af hvilket ämne som helst för närin-garnes behof och som kunna hänföras till

Fria

Garn:

segel- och bind-................

1 skålpund

10

jute-:

ofärgadt och oblekt............

färgadt eller blekt .............

1 skålpund

Fritt

5

Glasmästarediamanter, infattade; hänföras till
Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej speci-ficerade.

_ _

Grönsaker,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

9

Qvantitet för tullberäkningen.

Införselstull.

Riksmynt*

Grönsaker, friska

Jern:

gjutet:

Fria

Guttapercha — —

andra slag, ej specificerade, och som ej äro
hänförliga till Maskinerier, Redskap och
Verktyg eller delar deraf......... ^ skålpund

Instrumenter:

handtverks-; tullbehandlas såsom Maskinerier, |
Redskap och Verktyg, ej specificerade,
musikaliska:

gjutgods, allt annat, ej specificeradt:
till jernvägsmateriel samt till maskinerier,
eller delar deraf; tullbehandlas
såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg,
eller delar deraf, ej specificerade.

smidt eller valsadt:

jernvägsmateriel, maskinerier eller delar
deraf; tullbehandlas såsom Maskinerier,
Redskap och Verktyg eller delar
deraf, ej specificerade.

Bih. Ull Riksd. Prof, 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 12 Haft.

40

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

1 ......................------------- — ---------——--------=-s-a-----

I Qvantitet för tull-

: Införselstnll.

beräkningen.

Riksmynt. 1

l Kardor och Kardläder; hänföras till Maskine
rjer, Redskap och Verktyg eller delar deraf
ej specificerade.

Kautschuk:

andra slag, ej specificerade, och som ej äro
hänförliga till Maskinerier, Redskap och

;

;

| j

[

[

Verktyg eller delar deraf........

Knappar af sammansatta eller, såsom arbetade,

1 skålpund

i — ko

ej specificerade ämnen.........

Anm. Då Knappar —__— — _ _

Anm. Vid knappars förtullning eger af-drag ej rum för vigten af papperskartor,
hvarå de äro uppfastade.

Knif var:

bords- och andra slag, ej specificerade, samt
gafflar:

med skaft af silfver, pläter, elfenben eller

1 skålpund

! j

— N

i

f

i

hvalrosständer.......

1 skålpund

1

----50

med skaft af andra ämnen . . .

i 1 skålpund j

—r°i

Korkar, skurna, utan beslag . . .

1 skålpund :

— ! 15

med beslag .....

1 skålpund [

--50

| Korkbark . .

Fri t

! 1 k.

j Korksulor ....

1 skålpund l
R:dr 100 R:mt

i förening med väfnad eller skinn .

--f O

10!—;

i Liar, hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg, ej specificerade.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

11

.

Qvantitet för tull-

Införselstull.

beräkningen.

Riksmynt.

Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar

deraf, ej specificerade.............

—

Fria

Malm.stuffer ...............

Fria

Maltdrycker:

på fat:

porter.....................

1 skålpund

—

3

andra slag..................

1 skålpund

—

2

på buteljer eller krus:

porter.....................

1 kanna

—

30

andra slag..................

1 kanna

—

20

Mandel.......................

1 skålpund

—

15

Nålar af annat ämne än guld och silfver och

ej hänförliga till Bijouterivaror........

1 skålpund

—

20

Anm. Afdrag i vigten göres ej för papper,
hvari nålar äro inlagda eller
uppstuckna.

Penslar; hänföras till Maskinerier, Redskap och i
Verktyg, ej specificerade.

Porter; se Maltdrycker.

Raspar; hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg, ej specificerade.

Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se i
Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar
deraf, ej specificerade.

Rör:

af jern eller annan metall, äfvensom tegelrör;
hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg
eller delar deraf, ej specificerade.

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

Qvantitet för tull-

Införselstull. j

beräkningen.

| Riksmynt.

1

Saxar:

skräddare-, trädgårds-, uil- och öfverskäraresamt
saxar till klippning af pläter och bleck; }
hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,
ej specificerade.

i Skor af yllefilt med lädersnior; förtullas såsom

Skomakarearbeten, andra i
slag.

utan lädersulor; förtullas såsom
yllefilt.

I Skrubbor: hänföras till Maskinerier, Redskap
och Verktyg, ej specificerade.

| Skyfflar och Skaror af jern; hänföras till Maskinerier,
Redskap och Verktyg, ej specificerade.

| Smergelduk; hänföres till Maskinerier, Redskap
och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade.

Spadar; hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg, ej specificerade.

oelsyra.....................

Symaskiner; hänföras till Maskinerier, Redskap
och Verktyg, ej specificerade.

Sågar, försedda med skaft; hänföras till Maski nerier,

Redskap och Verktyg, ej specifice ''

rade.

Fri

1

Riksdagens .under d. Skrifvelse, N:o 64.

13

i

Qvantitet för tull- j

i

Införselstull.

i

i

beräkningen. !

Riksmynt.

Sågblad och Sågbladsämnen eller otaggade såg-blad ; hänföras till Maskinerier, Redskap j
och Verktyg eller delar deraf, ej specifi-cerade.

Verktyg eller delar deraf, ej specificerade, se
Maskinerier, Redskap och Verktyg eller de-lar deraf, ej specificerade.

Väfnader:

|

i

linne- eller hamp-:

segelduk och tältduk...........

1 skålpund

—

8

jutegarnsväfnad:

oblekt och ofärgad ...........

blekt eller färgad............

1 skålpund

Fri

18

andra slag — — — — — —

Yxor: hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg, ej specificerade.

j Öl; se Maltdrycker.

1

''

I

1

i

1

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N.-o 64.

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 9-

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne
inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 centner raffineradt socker, alla slag......... 9 K;(]r gg öre

» 1 butelj punsch ...................... ^ ''

» 1 skålpund tobak, arbetad, alla slag.........._ » 14 „

)J 1 dito s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af bomull — » 8 »

^ * dito » » » af ull. . — )> 10 »

» 1 dito bomullsväfnad af garn i finhet N:o 26

eller derutöfver, efter engelsk beräkning _ » 8 »

» 1 dito linneväfnad...................})

» 1 dito maskinsydda bomulls- och linneartiklar,

såsom skjortor, kragar, manchetter, med
flera, under vilkor att de icke hufvudsakligen
bestå af lägre tullbeskattad
väfnad, än oblekt bomullsväfnad » 25 »

hvarvid för öfrigt iakttages:

l:o att af de i vigt ---- —--—---- afsändas .

.. 2:° att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under

edlig förpligtelse angifna och med två vittnen bestyrkta, försäkran, att varan
ar svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull
blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att de aro inom
landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn, och i
fråga om maskinsydda bomulls- och linneartiklar, att de äro inom landet
tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader; skolande
denna försäkran derjemte, hvad särskildt angår bomullsväfnader, som till utorsel
angifvas, innehålla, att garnet deri i finhet uppgår till N:o 26 eller
erotver efter engelsk beräkning; och kommer nu nämnda bevis att bilägo-as
tullkammare-journalen å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och