16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

2V:o iå.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1873.
— — _ — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående upplåtelse till staden Halmstad
af tomter, tillhörande de fordna fästningsverken derstädes.

I

(Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.)

S. A. K.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län uti underdånigt
memorial den 29 November 1870, jemte eget utlåtande och vederbörandes
yttranden i ämnet, öfverlemnat en af stadsfullmäktige i Halmstad till Eders Kongl.
Maj:t ställd skrift, deri stadsfullmäktige — jemte förmälan, bland annat, att den
tid, då staden varit befästad och åt landtsidorna omgifven af vallar och grafvar,
derstädes funnits mot Nissaströmmen en stenmur benämnd Ostra sträckvallen eller
sträckmuren, hvilken, sedan staden upphört att vara fästning, alltmera förfallit,
hvadan tillåtelse tid efter annan lemnats enskilde stadsinnevånare att styckevis undanrödja
denna mur och, sedan stenen blifvit för Kronans räkning försåld, använda
de afröjda platserna, intill dess annorlunda kunde om dem varda förordnadt,
utan att den disposition,'' som Kronan egde öfver vallplatsen, blifvit inskränkt genom
upplåtelserna, som endast borde anses såsom personliga och icke berättigande
till godtycklig öfverlåtelse från man till man, samt att i den mån, för ordnande
af stadens förhållanden och afhjelpande af olägenheter deraf att Nissaströmmen vore
från stadens allmänna gator och platser afstängd, staden behöfde ett eller annat stycke
af den till enskilda personer upplåtna vallplatsen, enskilda upplåtelseinnehafvare enligt

särskilda

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41. 17

särskilda utslag och Kongl. bref förpligtats att aflemna hvad som för allmänt ändamål
erfordrats — i underdånighet anhållit, att af den plats, der Halmstads fästnings
östra sträckmur varit belägen, äfven de stycken, som hittills icke blifvit åt staden
för gemensamt gagn upplåtna, måtte i nåder upplåtas för anläggning af strandeller
hamngata, och att de enskilda innehafvare, hvilka ännu disponerade vissa
stycken deraf, måtte få sig förelagdt att desamma aflemna, helst icke någon af
dem erhållit upplåtelse eller bekräftelse på nyttjanderätt, och föregående innehafvares
öfverlåtelser icke lagligen egde någon kraft, eller derest de skulle anses gälla
för nuvarande innehafvarne likasom för ursprungliga upplåtelsetagarne, likväl i intet
fall vore af beskaffenhet att hindra Kronans fria dispositionsrätt öfver ifrågavarande
vallplats,

har efter vederböraDdes hörande Eders Kongl. Maj:t uti nådig Proposition
den 30 Januari innevarande år föreslagit Riksdagen, att Kronans rätt till ifrågavarande
tomter måtte till Halmstads stad för anläggande af en strand- eller hamngata
öfverlåtas, emot skyldighet för staden, att, om densamma i följd häraf med
eller utan rättegång komme i besittning af berörde tomter, till de enskilde innehafvarne
af tomterna, hvilka vid deras afträdande icke ville borttaga derå varande,
dem tillhöriga byggnader, utgifva ersättning för samma byggnaders värde efter
mätismanna ordom.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda behagat föreslå har Riksdagen bifallit; med
tillkännagifvande hvaraf Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 16 Maj 1873.

Bih. till Riksd. Pr oi. 1873.

10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Häft.

3