Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
1
Vo 55.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1873.
— — — — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af den år 1872 verkställda
granskning af Statsverkets m. fl. allmänna fonders förvaltning
under år 1870.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19 och Memorial N:o 39).
S. A. K.
I anledning af hvad Riksdagens sistlidet år församlade Revisorer rörande då
verkställd granskning af Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1870 uti afgifven berättelse anmält,
samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter uti deröfver afgifna
underdåniga förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får Riksdagen i nedan
omförmälda ämnen, hvilka blifvit upptagna i samma ordning, som i revisionsberättelsen
iakttagits, i underdånighet anföra följande:
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.
Med hänseende till vigten och betydelsen af de arbeten, som utgöra föremål
för Väg- och Yattenbyggnadsstyrelsens verksamhet, hade Revisorerne uttalat den
åsigt, att det vore önskvärdt, om de utaf nämnde Styrelse afgifna berättelser kunde
ingå i Sveriges officiela statistik under särskild littera samt med samma typograBih.
till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Häft. 1
2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
fiska utstyrsel och i enahanda format, som i öfriga berättelser, hvilka finnas deri
inrymda.
Riksdagen, som delar den af Revisorerna uttalade åsigt om önskvärdheten
deraf, att redogörelse Öfver de arbeten, som utgöra föremål för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet komme att ingå i Sveriges officiela statistik, har
ansett detta ändamål lämpligast vinnas dermed, att de berättelser som Styrelsen
har att årligen till Eders Kongl. Maj:t afgifva, till trycket befordras för att, med
iakttagande af de i dylikt fall af Statistiska Beredningen antagna bestämmelser,
under särskild littera i den officiela statistiken intagas, hvarefter afgifvandet till
Riksdagen af särskilda treårsberättelser icke synes vidare vara af nöden. Beträffande
kostnaderna för tryckning m. m. af de årliga berättelserna, så torde dessa
kostnader lämpligen kunna bestridas från de på extra stat uppförda anslag till undersökningar
och expenser för allmänna arbeten. Riksdagen får alltså i underdånighet
anhålla, att Eders Kong], Maj:t täcktes i nåder förordna, att, jemte det den
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen nu åliggande skyldighet att hvart tredje år till
Riksdagen aflemna berättelse öfver sin verksamhet upphör, de årliga berättelser,
som af Styrelsen till Eders Kongl. Maj:t ingifvas, blifva till trycket befordrade för
att, med iakttagande af de för dylikt fall gällande bestämmelser, under särskild
littera uti Sveriges officiela statistik ingå.
Stuteri-öfverstyrelsen och Stuterierna.
Beträffande det vid stuterierna begagnade bokföringssätt hade, enligt hvad
Revisorerne erinrat, uti de fyra nästföregående årens revisionsberättelser blifvit
anmärkt, att räkenskaperna icke till penningevärde redovisade afkastningen af de
till stuterierna anslagna kungsgårdar och andra lägenheter. Samma ofullständighet
qvarstode uti de för revisionsåret afgifna räkenskaperna, hvilket förhållande
särskildt vid Ottenby, der ett större jordbruk förefunnes, gjorde det omöjligt att
erhålla en klar öfversigt af de verkliga kostnaderna för stuteriet och resultaten
af jordbruket.
De framställningar, som, på sätt Revisorerne omförmält, tillförene blifvit gjorda
i enahanda syfte som den nu förevarande, hafva icke föranledt till någon Riksdagens
åtgärd, hufvudsakligen till följd af den förutsättningen, att den af Eders Kongl.
Maj:t den 12 September 1868 förordnade komité för utarbetande af förslag till
stuteriväsendets ändamålsenliga ordnande äfven skulle taga frågan om bokföringssättet
i öfvervägande.
Nämnde komité afgaf den 17 December 1869 underdånigt betänkande, hvilket
likväl icke innefattade något förslag i afseende å ett förändradt bokföringssätt vid
stuterierna, och äro ej heller några bestämmelser i detta syfte meddelade uti det
nådiga Brefvet af den 1 November sistlidet år, hvarigenom Eders Kongl. Maj:t,
jemte stadgande af tillägg och ändringar i den år 1837 för bemälda Styrelse utfär
-
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
dåde instruktion, fastst allt plan för anordnande af statens stuterier och dermed
sammanhängande inrättningar för inhemska hästafvelns förbättrande.
Vid sådant förhållande och då en förändring i det hittills vid stuterierna
följda bokföringssätt är af vigt, emedan i följd deraf med större säkerhet kunde
beräknas den kostnad, som staten får vidkännas för stuteriväsendet i dess helhet,
får Riksdagen i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga
de åtgärder, som må anses erforderliga för ett ändamålsenligt ordnande af
bokföringssättet vid stuteriinrättningarne.
Öfverintendents-embetet.
Jemte förmälan att ibland de uti Ofverintendents-embetets räkenskaper utbalanserade
fordringar jemväl inginge ett belopp af 27,426 R:dr 59 öre, hos Riksgäldskontoret
innestående behållning å det vid 1862—1863 årens riksdag beviljade anslag
för nationalmuseibyggnadens inredning, samt att af denna behållning sedermera
för ändamålet användts ett belopp af 3,000 R:dr, så att densamma i Riksgäldskontorets
räkenskaper vid 1871 års slut upptoges till 24,426 R:ar 59 öre, hade Revisorerne,
som vid besök å stället inhemtat, att inredningen af museibyggnaden
numera blifvit fullbordad, ansett återstoden af ifrågavarande anslag icke vidare
behöfva för ändamålet tillhandahållas.
Då det icke öfverensstämmer med reda och enkelhet vid förvaltningen och
bokföringen, att denna, i förhållande till anslagets ursprungliga belopp, ringa återstod
qvarstå)- utöfver den för anslagets användande afsedda, längesedan tilländagångna
tid, och då det ankommer på Eders Kongl. Maj:t att, i den mån nya
behof för samlingarnes ändamålsenliga ordnande yppas, afgifva de framställningar
för beredande af tillgångar dertill, som af omständigheterna föranledas, har Riksdagen
funnit skäligt besluta, att den behållning, som vid innevarande års slut kan å
förevarande anslag förefinnas, icke vidare skall från Riksgälds-kontoret utbetalas,
hvilket beslut Riksdagen härigenom får i underdånighet anmäla.
Expens- och Aflöning sräkning ar ne.
Uti den af Justitie-statsexpeditionen afgifna redogörelse för expensmedel och
diverse anslag fanns, enligt hvad Revisorerne anmält, upptaget äfven anslaget till
»arvoden åt Justitie-statsministerns ombud för tillsynen öfver boktryckerierna och
bokhandeln i riket,» hvilket, jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 20 November
1823 och Kongl. Brefvet den 14 Januari 1824 vore under allmänna indragningsstaten
uppfördt. Då emellertid nämnda arvoden genom Justitie-statsexpeditionen
utbetalades och redovisades, hade det synts Revisorerne lämpligast, att detta anslagsbelopp
öfverfördes till det för nämnda expedition å riksstatens andra hufvud
-
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
titel upptagna anslag, och hafva i följd häraf Revisorerne ansett sig böra härå fästa
Riksdagens uppmärksamhet.
Då det synts Riksdagen mindre egentligt, att arvodena till de ombud, hvilka
det, jemlikt 4 § mom. 1 Tryckfrihetsförordningen, tillkommer Justitie-statsministern
att förordna, för att vaka öfver skrifters allmängörande, fortfarande utgå från allmänna
indragningsstaten, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kongl.
Maj:t i nåder täcktes till Riksdagen afgifva förslag derom, att anslaget till arvoden
åt Justitie-statsministérns ombud för tillsynen öfver boktryckerierna och bokhandeln
i riket måtte till det för Justitie-statsexpeditionen å riksstatens andra hufvudtitel
upptagna anslag öfverföras,
Om kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar.
Jemte förmälan, att det uti ett af Revisorerne meddeladt sammandrag öfver
kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar under rubrik »arvoden och
gratifikationer» för Krigshofrätten upptagna belopp, 4,050 R:dr, utgjordes af arvoden
åt denna Hofrätts ordförande och militäre ledamöter, samt att dessa arvoden voro
anordnade för ordföranden å fjerde hufvud titelns allmänna besparingar samt för ledamöterne
af fjerde och femte hufvudtitlarnes anslag till rese- och traktainentspenningar,
hade Revisorerne ansett sig böra, till vinnande af enkelhet och reda, föreslå, att
tillgång för ifrågavarande arvoden måtte, under Krigshofrättens anslag å riksstatens
andra hufvudtitel uppföras, helst besparingars användande för ständiga arvoden
vore helt och hållet stridande mot de i afseende å dispositionen af hufvudtitlarnes
besparingsmedel genom Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 meddelade
bestämmelser.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen, jemte anmälan
att utbetalningarne af arvodet för ordföranden i Krigshofrätten från fjerde
hufvudtitelns allmänna besparingar och arvodena för nämnde öfverdomstols militärledamöter
af landtarméen från samma hufvudtitels anslag till rese- och traktamentspenningar
grundade sig, den förra å Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 11 Augusti
1837 och den sednare å Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 13 December 1826 och den
29 April 1830, i underdånighet tillstyrkt, att dessa arvoden måtte, på sätt Revisorerne
föreslagit, uppföras å andra liufvudtiteln under Krigshofrättens anslag, hvarigenom,
under förutsättning att dylik åtgärd vidtoges med militärledamotens af flottan
från femte hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar nu utgående
arvode, aflöningen för Krigshofrättens samtlige embets- och tjensteman kunde
från ett i stället för från särskilda anslag utgå och å en gemensam stat upptagas.
På grund af hvad sålunda förekommit får Riksdagen i underdånighet anhålla,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder täckas till nästkommande Riksdag afgifva
förslag derom, att tillgång för de åt Krigshofrättens ordförande och militärledamö
-
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.
ter erforderliga arvodesbelopp måtte under samma Hofrätts anslag å riksstatens
andra hufvudtitel uppföras.
Slutligen hade Revisorerne anmält, att uti den i berörda sammandrag för Ecklesiastik-departementet
under rubrik »arvoden och gratifikationer» upptagna summa
inginge ett belopp af 900 R:dr, som, jemlikt Kongl. Brefvet den 13 December
1850 utaf åttonde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser anvisats
såsom årligt arvode åt redaktören af Svensk Författningssamling. Kostnaderna
för tryckning och utdelning af Författningssamlingen bestredos från samma anslag
och hade under revisionsåret uppgått till 28,395 R:dr 56 öre. Oaktadt således
kostnaderna för detta författningstryck ingalunda voro obetydliga, lemnade det
dock,, enligt Revisorernes åsigt, i afseende på användbarhet och fullständighet
mycket öfrigt att önska. Under det deri funnes intagna ett stort antal stadganden,
som visserligen vore af beskaffenhet att nödvändigtvis böra komma till allmänhetens
kännedom, men likväl endast för en kortare tid egde betydelse, såsom Kongl.
Maj:ts kungörelser angående tillförordnad regering, bönedagsplakater, Kommerskollegii
kungörelse om kolerasmittade orter m. m., saknade man en mängd Kongl.
bref och resolutioner, hvilka innehölle stadganden, som för längre tid vore af allmän
vigt. För att åt Författningssamlingen bereda erforderlig fullständighet, utan
att den genom allt för stor vidlyftighet blefve mindre användbar, vore det, enligt
Revisorernes uppfattning, nödigt att från densamma utbrötes alla sådana förordnanden,
som vore af mera tillfällig natur, och hvilka då kunde, jemte legala notiser
i öfrigt, inrymmas i ett särskildt Kungörelseblad. Författningssamlingen kornme
då endast att innehålla sådant, som vore af mera permanent natur. Genom
denna anordning komme otvifvelaktigt kostnaderna för författningstrycket att i betydlig
mån ökas, men denna omständighet syntes Revisorerne ej böra på frågans
afgörande inverka, då den ifrågasatta förändringen vore för det allmänna af stor
och obestridlig vigt.
De bristfälligheter, som för närvarande onekligen vidlåda Svensk Författningssamling,
bestå, på sätt Revisorerne antydt, hufvudsakligen deri, att i samlingen
saknas ej mindre ett stort antal Kongl. cirkulärer, bref och resolutioner, hvilka
innefatta tillägg till eller förklaring af förut offentliggjorda Kongl. förordningar
och kungörelser, och som ega gällande kraft antingen för hela riket eller för vissa
orter, än äfven åtskilliga af Kollegierna och öfriga centrala embetsverk utfärdade
allmänna föreskrifter. Jemte det ändamålsenliga deri, att från denna samling afskiljas
sådana beslut eller förordnanden, som endast ega mera tillfällig betydelse,
anser Riksdagen, lika med Revisorerne, ernåendet af större fullständighet i öfrigt
vara af verklig vigt för det allmänna. Riksdagen, som likväl icke funnit sig kunna
ingå i närmare undersökning om sättet, hvarpå förändringen skulle kunna lärnp
-
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 36.
ligast genomföras, får derföre i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke sådana förändrade anordningar för utgifvande
af Svensk Författningssamling kunde vidtagas, hvarigenom, jemte det
från densamma afskiljdes sådana påbud och förordningar, hvilka ega mera tillfällig
betydelse, i öfrigt större fullständighet åt samlingen bereddes.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 16 Maj 1873.
Ato 36.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1873.
— — — — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående afsöndring af jord från ryttmåstarebostället
vid Skånska dragonregementet Östra, Sallerup för utvidgning
af Ostra Sallerups församlings i Malmöhus län kyrkogård.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.)
S. A. K.
Sedan Kyrkoherden i Östra Sallerups församling i Frosta härad af Malmöhus
län S. J. Heimer, å församlingens vägnar, hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att,
för nödig befunnen utvidgning af församlingens kyrkogård, en jordrymd om 2 qvadratref
86 qvadratstänger, af hvilket område 1 ref 22 stänger tillhörde ryttmästarebostället
vid Skånska dragonregement N:is 1, 6 och 7 ett mantal Östra Sallerup
och öfriga 1 ref 64 stänger kyrkoherdebostället N:o 2 °/8 mantal i nämnda församling,
måtte från desssa boställen få afsöndras, emot en af landtmätaren och gode
män föreslagen årlig afgäld af 1 kubikfot 7,5 kannor korn till ryttmästare- och 1
kubikfot 8,8 kannor samma sädesslag till kyrkoherdeboställets innehafvare, att efter