6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 23.

odlingen kunde anses fortfarande erforderligt, hemställt, att det i sådant afseende
nödigt ansedda belopp måtte, i stället för att såsom hittills från skiljda håll utbetalas,
anvisas att i sin helhet från 6:te hufvudtitelns anslag utgå.

Då Kommers-kollegium instämt i hvad Revisorerne i afseende på ofvan omförmälda
fem punkter föreslagit, får Riksdagen, som för sin del anser Revisorernes
derom väckta förslag förtjena uppmärksamhet, i underdånighet anhålla, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes taga berörda förslag i nådigt öfvervägande samt derefter till
nästkommande Riksdag göra de framställningar i ämnet, hvartill Eders Kongl. Maj:t
kan finna omständigheterna föranleda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 19 April 1873.

A.-o 23

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 April 1873.
— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående, förändring i föreskrifterna rörande
premier för inom Wester-Norrlands lån tillverkade lärfter.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.)

S. A. K.

Beträffande de medel, som genom Kongl. Förordningen den 22 Februari
1762 blifvit anvisade till premier för lärfter, tillverkade inom Wester-Norrlands län,
hafva sednast församlade Revisorer inhemtat, att, sedan från Eders Kongl. Maj:ts

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 23.

Befallningshafvande i nämde län årligen till Kommers-kollegium inkommit redogörelse
för de från ränteriet till allmogen inom länet utbetalda dylika premier.
Kollegium, efter granskning af berörda redogörelse, hos Stats-kontoret gjort framställning
om utanordnande från ofvanberörde medel af det belopp, dessa premier
befunnits för hvarje år utgöra, hvarefter Kollegium till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
öfversändt Statskontorets anordning å summan. Då emellertid
ett sådant anordnande i afseende å lärftspremiemedlens utbetalande synts Revisorerne
vara med onödig omgång och besvär förenadt, hafva Revisorerne i sin afgifna
berättelse angående Kommers-kollegium hemställt, huruvida icke de med
dessa medels utbetalande nu förenade bestyr och omgångar må kunna upphöra,
och heldre det statsunderstöd, som numera kan finnas för ändamålet erforderligt,
må ställas till vederbörande hushållningssällskaps förfogande för ifrågavarande husslöjds
befrämjande; i hvilken händelse det, jemlikt Kongl. Brefvet den 14 September
1836, till landträntmästaren i Wester-Norrlands län af manufakturmedlen utgående
arvode af 50 R:dr årligen, för besväret med inlösen af lärftspremiesedlarne
och redovisningen för desamma, borde upphöra.

Lika med hvad Kommers-kollegium uti sitt häröfver afgifna utlåtande anfört,
har det synts Riksdagen antagligt att, på sätt Revisorerne anmärkt, anordnandet
af merberörde premiemedel skulle kunna verkställas med mindre vidlyftighet, samt
att det jemväl torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida lärftsväfnaden i WesterNorrlands
län borde uppmuntras med särskildt understöd af allmänna medel. Men
då, derest dylika understöd anses än vidare böra utgå, de för medlens utbekommande
stadgade vilkor böra underkastas offentlig myndighets kontroll, får Riksdagen,
med stöd af hvad Kommers-kollegium i ämnet yttrat, hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t, sedan hushållningssällskapet
och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Wester-Norrlands län lemnats
tillfälle att öfver Revisorernes framställning sig yttra, samt utredt blifvit huruvida
ifrågavarande anslag vidare må finnas behöfligt, täcktes taga ofvanberörda fråga
under nådigt öfvervägande.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 19 April 1873.