4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.
återbetalning i stadgad ordning, har Riksdagen, under förutsättning att Eders Kongl.
Maj:t, bland de vilkor som af Eders Kongl. Maj:t komma att föreskrifvas, täckes
förordna att betryggande säkerhet anskaffas för de årliga inbetalningarnes behöriga
fullgörande, bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i afseende på förberörde från Riksgälds-kontoret
utbetalda lån i nåder föreslagit; hvilket Riksdagen härmed får i
underdånighet tillkännagifva.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 19 April 1873,
N-.O 22.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 April 1873.
— — — — Andra Kammaren den 19 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående indragning af åtskilliga till utgående
från manufaktur medlen anvisade anslag.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.)
S. A. K.
Enligt hvad sednast församlade Revisorer upplyst utgå, på grund af särskilda
Kongl. Bref, utaf de så kallade manufakturmedlen följande årliga belopp, nemligen:
a) till stipendier åt eleverna vid Teknologiska institutet 750 R:dr och till enahanda
stipendier vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg 450 R:dr;
b) för vården och tillsynen af tvänne på allmän bekostnad från Munchen införskrifna
delningsinstrument 1,050 R:dr, deraf 600 R:dr såsom arvode och 450
R:dr såsom hyresersättning;
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.
c) till instrumentmakeriernas understöd 500 R:dr;
d) såsom arvode åt det af Landtbruks-akademiens förval tnings-komité antagna
skrifvarebiträde i och för nämnde komités befattning med anstalterna för
ullkulturens befrämjande 450 R:dr; och
e) till sällskapet för inhemsk silkesodling 1,500 R:dr.
Hvad först angår de genom särskilda nådiga Bref af den 27 Mars 1843 till
stipendier åt elever vid Teknologiska institutet och vid Chalmerska slöjdskolan å
manufakturmedlen anvisade årliga anslag, hafva Revisorerne, enär dessa tvänne
läroverk äro till åtnjutande af statsanslag å riksstaten uppförda, samt det syntes
mindre lämpligt att, utöfver sistnämnde anslag, ytterligare bidrag af andra allmänna
medel utginge, föreslagit att, derest dessa läroverk ansåges böra fortfarande
tillgodonjuta dylika stipendiimedel, statsanslagen för Teknologiska institutet och
Chalmerska slöjdskolan må förhöjas med stipendiimedlen motsvarande belopp och
desammas utbetalande från manufakturmedlen således upphöra.
Vidkommande derefter de, jemlikt Kongl. Brefvet den 3 November 1857, till
Vetenskaps-akademiens fysiker för vården och tillsynen af ovannämnde tvänne delningsinstrument
anvisade 1,050 R:dr, hafva Revisorerne hemställt, huruvida icke
ifrågavarande instrument lämpligen kunde såsom inventarium öfverlemnas till nämnda
akademi, för att genom densammas försorg vederbörande tillhandahållas, samt
att anslag, som för sådant ändamål kunde finnas erfoderligt, måtte anvisas medelst
motsvarande förhöjning i Vetenskaps-akademiens å riksstaten uppförda årliga anslag,
och någon utbetalning från manufakturmedlen af omförmälda arvode och hyresersättning
alltså icke vidare ifrågakomma.
Beträffande sedermera anslaget af 500 R:dr till instrumentmakeriernas understödjande,
hvilket utgår på grund af Kongl. Brefven den 27 April 1756 och den
31 Maj 1768, hafva Revisorerne föreslagit att, derest detta anslag, hvilket blifvit
stäldt till Vetenskaps-akademiens disposition, kunde anses fortfarande erforderligt,
detsamma måtte uppföras å bemälde akademis statsanslag, som i sådant fall borde
med motsvarigt belopp förhöjas, samt anslagets utgående från manufakturmedlen
upphöra.
I afseende å det, jemlikt Kongl. Brefvet den 20 April 1849, åt det af Landtbruks-akademiens
förvaltnings-komité antagna skrifvarebiträde anvisade arvode,
hafva Revisorerne äfvenledes hemställt, att detsamma, derest det kunde anses fortfarande
vara erforderligt, måtte anvisas genom motsvarande förhöjning i Landtbruksakademiens
å riksstaten uppförda anslag, och således ej vidare från manufakturmedlen
utbetalas.
Och hafva Revisorerne slutligen, efter redogörelse för de till »Sällskapet för
inhemsk silkesodling» under vissa angifna tidrymder lemnade anslag dels af manufakturmedlen,
dels från 6:te hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarne,
dels ock från nämde hufvudtitels anslag till befrämjande i allmänhet af
slöjderna, för den händelse, att något allmänt understöd för den inhemska silkes
-
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 23.
odlingen kunde anses fortfarande erforderligt, hemställt, att det i sådant afseende
nödigt ansedda belopp måtte, i stället för att såsom hittills från skiljda håll utbetalas,
anvisas att i sin helhet från 6:te hufvudtitelns anslag utgå.
Då Kommers-kollegium instämt i hvad Revisorerne i afseende på ofvan omförmälda
fem punkter föreslagit, får Riksdagen, som för sin del anser Revisorernes
derom väckta förslag förtjena uppmärksamhet, i underdånighet anhålla, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes taga berörda förslag i nådigt öfvervägande samt derefter till
nästkommande Riksdag göra de framställningar i ämnet, hvartill Eders Kongl. Maj:t
kan finna omständigheterna föranleda.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 19 April 1873.
A.-o 23
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 April 1873.
— — — — Andra Kammaren den 19 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående, förändring i föreskrifterna rörande
premier för inom Wester-Norrlands lån tillverkade lärfter.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.)
S. A. K.
Beträffande de medel, som genom Kongl. Förordningen den 22 Februari
1762 blifvit anvisade till premier för lärfter, tillverkade inom Wester-Norrlands län,
hafva sednast församlade Revisorer inhemtat, att, sedan från Eders Kongl. Maj:ts