Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41,

1

AV» 41.

Ank. till Riksd. Kansli den 26 Mars 1873, kl. 11 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, om anvisande af statsunderstöd
för iståndsättande och utvidgning af hamnen vid Cimbrisliamn;
Gifven Stockholms Slott den 14 Mars 1873.

Med tillkännagifvande att genom den svåra storm, som i förening med öfversvämning
den 12 och 13 sistlidne November rasade å Skånes östra kust, hamnen
vid staden Cimbrishamn i betydlig grad skadats, i ty att lastbrygga!! der alldeles
sönderbrutits och större delar af vågbrytarne blifvit förstörde hafva uti en till
Kongl. Maj:t ställd skrift, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstads
län med memorial den 22 nästlidne Januari i underdånighet öfverlemnat, deputerade,
utsedde af stadens röstberättigade invånare å allmänt sammanträde inför
Magistraten den 9 i sistnämnda månad, i underdånighet anmält, att, enär, utom
omförmälde förödelse å sjelfva hamnen, de uti densamma liggande fartyg kastats
på land och nära nog krossats, hvarigenom vederbörande egare och assuradör^
lidit en högst betydlig förlust och samhället indirekt den skada, att det under de
närmast följande åren härefter troligen blefve svårt för stadens invånare att utan
utfästande af ofantligt dryga frakter förmå fartyg att anlöpa hamnen, samt emellertid
samhällets bestånd och förkofran helt och hållet berodde af hamnens duglighet
och användbarhet, stadens invånare, som med största bekymmer emotsåge,
att samhället genom den timade förstörelsen skulle blifva utsatt för att i sina sträfvande!!
för samhällets framåtskridande åter varda kastnät ett tjugotal af år tillbaka,
anmodat Kapitenen vid väg- och vattenbyggnadscorpsen C. W. Gagner att uppgöra
förslag till de förändringar vid hamnen, som funnes vara af behofvet påkallade;
varande det i anledning häraf utaf Kapitenen Gagn er afgifna betänkande med tillhörande
ritningar och alternativa kostnadsförslag jemväl till Kongl. Maj:t öfverlemnadt.
Uti detta betänkande yttrar Kapitenen Gagner, att den förfärliga storm,
som i förening med ett ovanligt högt vattenstånd i November 1872 orsakade så
Bill. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

stor förödelse på Sveriges sydöstra kust, med ojäfaktiga bevis ådagalagt, att Cimbrishamns
hamn i sitt nuvarande skick på intet sätt uppfyllde ens de billigaste fordringarne
på en brukbar hamn. Dess läge på en fullkomligt öppen kust med ett
80 fot bredt gatt, genom hvilket hafvet vältrade in vid ostnordost-vind utan att af
ett enda grund vara brutet på öfver 50 mil, i förening med den omständigheten,
att hamnens djup ej tilläte mera än omkring 11 fots djupgående fartyg lägga till
vid lastbryggan och detta endast på en sträcka af 200 fot, orsakade dels att endast
smärre fartyg kunde nödtorftigt begagna hamnen och dels att ej ens dessa
läge säkert vid ostlig storm. Också både vid nämnda storm ej mindre än 9 segelfartyg
och en ångbåt jemte åtskilliga fiskarebåtar förlist inne i sjelfva hamnen.
Af de 76 större och mindre fartyg med ett lästetal af 1,644 nyläster, som tillhörde
Cimbrishamns tullkammaredistrikt, kunde derföre ej heller ett enda med säkerhet
der uppläggas i vinterlag. Såvida Cirnbrishamn skulle kunna existera och erhålla
den utveckling, hvartill dess egenskap af den naturligaste exportorten för en särdeles
rik trakt ovedersägligen syntes berättiga detta samhälle, måste alltså dess
hamn erhålla skydd och djup; och att detta ej läte sig gorå utan högst betydliga
kostnader, vore uppenbart, då bottnen i hamnen nära nog uteslutande bestode af
berg, som på södra och vestra sidorna nedsköte i densamma. Att för åvägabringande
af tillräckligt skydd utanför inloppet lägga en isolerad vågbrytare skulle
medföra en kostnad, approximativt beräknad till minst en half million riksdaler,
enär en sådan måste läggas på omkring 26 till 28 fots djup samt konstrueras och
byggas tillräckligt solidt för den våldsamma sjö, som vid O. och NO. stormar
bär ginge. Då härtill komme kostnaderna för hamnens fördjupning, som måste
verkställas medelst undervattensprängning, blefve kostnaderna alltför störa att äfven
med påräknande af statsbidrag kunna åstadkommas. Blefve åter hamngattets
bredd förminskad så mycket, att behöfligt skydd erhölles, vore det omöjligt att
angöra hamnen annat än i fullt stilla väder. Det återstode sålunda endast att
spränga in en hamnbassin i den södra stranden på sidan om dem gamla bassinen.
För genomförande af en sådan plan hade Kapi tenen; Gagner uppgjort 4 alternativa
förslag, af hvilka alternativet A afsåge att utspränga bassinen 300 fot lång, 200
fot bred och 16 fot djup samt derefter genom sprängning och muddring gorå inloppet
till densamma likaledes 16 fot djupt; och vore kostnaden för utförande af
arbetena enligt detta förslag, åt hvithet Gagner för sin del gåfve företräde, samt
för verkställande af den i sammanhang dermed nödiga reparation af den skadade
norra hamnarmen beräknad uppgå till ett belopp af 496,500 Riksdaler.

Under åberopande af hvad sålunda yttrats samt på grund af stadens invånares
uppdrag anföra deputerade vidare, att nyssnämnda förslag, hvithet syntes
komma att åt staden bereda en hamn, der fartyg kunde ligga skyddade för alla
vindar, medtoge en kostnad, i rundt tal beräknad till 500,000 Riksdaler, som staden
omöjligen sjelf kunde bära, men att staden hyste det hopp, att densamma icke
skulle lemnas åt sig sjelf vid ett så vigtigt företag, som den föreslagna hamnbygg -

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o dl.

nåden, hvilken otvifvelaktigt skulle komma att gagna ej allenast staden och kringliggande
landsbygd, utan äfven sjöfarten i allmänhet. För närvarande funnes nemligen
ända från Ystad till Carlshamn icke någon hamn, der en i nöd stadd seglare
kunde inlöpa, och då i betraktande toges, att deremellan läge det för Ostersjötrafiken
farliga stället Sandhammaren samt att dessutom hela kusten ända upp till
Ahus vore för seglare högst farlig, så funnes lätteligen orsaken till den mängd
strandningsolyckor, som på denna kust tidtals inträffade, likasom behofvet af en
trygg hamn på kusten måste inses. Staden Cimbrishamn med ej fullt 1,600 invånare
kunde så mycket mindre sjelf bära de penningeuppoffringar, hvilka för företaget
vore nödiga, som samhället under sednare åren fatt vidkännas betydliga utgifter
för nybyggnad af rådhus, tullhus och nederlagsmagasin samt för närvarande
hade under arbete en folkskolebyggnad, beräknad att kosta staden 22,000 Riksdaler.
Stadens invånare vore emellertid villige att för den föreslagna hamnbyggnaden
underkasta sig de största möjliga uppoffringar och hade således åtagit sig att anskaffa
hälften af den för hamnbyggnaden beräknade kostnadssumman, eller 250,000
Riksdaler, derest Riksdagen ville såsom anslag utan återbetalningsskyldighet lemna
andra hälften samt dessutom medgifva afskrifning af stadens återstående skuld till
staten för gamla hamnbyggnaden; och anhölle alltså deputerade, att Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Riksdagen måtte för
hamnbyggnad vid Cimbrishamn , i enlighet med det af Kapitenen Gagner uppgjorda
förslag, alternativ A, bevilja staden ett anslag utan återbetalningsskyldighet af
250,000 riksdaler riksmynt, samt att Riksdagen derjemte ville medgifva staden afskrifning
för hvad, som återstode å det vid 1840 och 1841 års riksdag staden beviljade
lån för hamnbyggnaden å primitivt belopp 37,500 Riksdaler Riksmynt.

Enär vid ofvannämnda storm tydligen ådagalagts, att Cimbrishamns hamn på
intet sätt uppfyllde ens de billigaste fordringar på en brukbar hamn, men behofvet
af en sådan vore synnerligen lcänbart, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
med hänseende dessutom till de störa uppoffringar, Cimbrishamns samhälle, hvars
handel och sjöfart under senare åren betydligt uppblomstrat, men nästan helt och
hållet skulle gå under om icke säker hamn der vunnes, underkastade sig genom
nyss omförmälda åtagande att bidraga till hamnbyggnaden, i underdånighet tillstyrkt
att Kongl. Maj:t måtte å den underdåniga ansökningen fästa nådigt afseende.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader under den 17 sistlidne Februari afgifvit underdånigt utlåtande, deruti
Styrelsen, som uppdragit åt chefen i Södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
Majoren m. m. A. Remmer, att efter den ofvan omförmälda stormen verkställa inspektioner
å alla de skador, som genom densamma orsakats å hamnarne utefter
Skånska kusten, samt att med förslag å nödiga reparationer så snart ske kunde
till Styrelsen inkomma, i underdånighet anmält att uti det från Distriktchefen den
13 i nyssnämnda månad inkomna yttrandet rörande Cimbrishamns städs hamn hufvudsakligen
blifvit anfördt:

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

att vid den besigning, Distriktchefen efter stormen förrättat vid Cimbrishamn,
framkastats förslag att genom sprängning i klippstranden bilda en ny hamnbassin
vid sidan af och med inlopp från den nuvarande hamnen, hvilken bassin otvifvelaktigt
skulle blifva fullkomligt säker och fredad från sjögång, men att enär utförandet
af donna vackra plan skulle förorsaka ett högst betydligt tillägg i kostnaden
för nuvarande hamnarmarnes fullständiga reparation samt deras förstärkande
emot framtida våldsam sjögång, stadens myndigheter då icke definitivt ifrågasatt
upprättande af plan för ett sådant företag;

att Distriktchefen af sådan anledning ansåge sig höra föreslå endast de skadade
hamnarmarnes fullständiga reparation samt dessutom uppbyggande af en inre
arm eller vågbrytare uti nuvarande hamnbassinen, i ändamål att dymedelst bereda
ett väl behöfligt skydd mot den genom hamngattet inrullande, stundom våldsamma
sjön samt att på samma gång få en beqväm kaj bildad för lastning och loss -

ning; hvilka arbeten beräknats kosta:

södra vågbrytarens eller hamnarmens reparation......B:dr 19,600: —

norra hamnarmens reparation och förstärkning....... » 73,800: —

anläggning af en inre vågbrytare............ » 66,000: —

hvartill komme ingeniörsarfvode............ » 7,600: —

eller tillsammans..................B:dr 167,000: —

att, om deremot afseende icke behöfde fästas vid den högre kostnaden, Distiktchefen
funne företräde höra gifvas åt den af Kapitenen Gagner under tiden
utarbetade planen för en ny sidohamns anläggande, emedan genom dess utförande
onekligen skulle vinnas en både större och lugnare bassin, än som kunde erhållas,
om arbetet utfördes enligt det af Distriktchefen utarbetade mindre kostsamma
förslaget;

att Distriktchefen vid granskning af Kapitenen Gagners plan med tillhörande
förslag kommit till det resultat, att den af Gagner för alternativet A beräknade
summan, 496,500 Biksdaler, borde ökas till 548,000 Biksdaler, emedan de skadade
hamnarmarnes iståndsättning, hvilken måste ske med den omsorg, att upprifning
af muren genom sjöbrytning för framtiden blefve säkert förebyggd, komme att erfordra
flera gånger det belopp, som Gagner beräknat; samt

att Distriktchefen slutligen tillstyrkte godkännande af Kapitenen Gagners plan,
dock under vilkor att de föreskrifter, Distriktchefen uti sitt förslag lemnat, synnerligast
för norra hamnarmens iståndsättande, fastställdes till efterföljd för arbetet.

För egen del har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, lika med
Distriktchefen, ansett att, om hänsyn ej behöfdes fästas vid den större kostnaden,
det kunde antagas blifva bättre att sidobassiner utsprängdes, på sätt Kapitenen
Gagners plan upptoge; men att det emellertid villo synas som skulle den skeppsfart
och rörelse, hvilken bedrefves i Cimbrishamn, kunna ganska väl skötas, om de
förbättringar vid och uti hamnen utfördes, hvilka föreslagits uti Majoren Kommers,
Styrelsens utlåtande bilagda, af ritningar åtföljda plan.

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

Sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet erhållit nådig befallning att
från Cimbrishamns röstberättigade invånare infordra underdånigt yttrande i anledning
af Styrelsens förberörda utlåtande äfvensom utredning rörande Cimbrishamns
hamnkassas inkomster och utgifter under de senaste fem åren och densammas ställning
i öfrigt, så och efter det stadens röstberättigade invånare den 3 innevarande
månad vid sammanträde inför Magistraten fattat beslut i ämnet, har Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande med underdånigt memorial den 8 i samma månad öfverlemnat
de infordrade handlingarne; och hafva stadens invånare genom förbemälde
deputerade nu i underdånighet andragit följande:

Beträffande Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader utlåtande, kunde
väl ej förnekas, att hamnbyggnadens utförande i enlighet med Kapitenen Gagners
förslag medförde betydlig kostnad, men sökandena hoppades och trodde jemväl,
att hamnen dymedelst skulle medföra motsvarande fördelar såväl för staden
som för sjöfarten i allmänhet, något som ej heller i nämnda utlåtande blifvit
emotsagdt.

Hvad åter anginge Majoren Kommers plan till hamnarbetet, så erkändes ändamålsenligheten
af hans förslag till norra hamnarmens iståndsättande och ombyggnad,
såvidt nemligen medel dertill kunde erhållas; men då, äfven om bägge
hamnarmarne kunde antagas vara orubbelig!!., någon säkerhet för fartyg ej funnes
i hamnen, samt stadens invånare utgått från den åsigt, att det första och vigtigaste
anspråket på en hamn måste vara, att den lemnade säkert skydd för de i densamma
liggande fartyg, hade stadens invånare ansett sig höra använda all penningetillgång
för anskaffande af sådant skydd och derföre trött sig kunna använda
det af Kapitenen Gagner föreslagna mindre dyrbara sätt för norra hamnarmens
reparation. Mot Majoren Kommers förslag att för beredandet af omförmälda o vilkorligt
nödvändiga skydd för hamnen utlägga en arm med lastkaj inne i harnnbassinen
borde anmärkas, att genom detsamma antagande all in- och utsegling
i hamnen skulle blifva i hög grad försvårad, att den föreslagna lastkajen blefve
för stadens behof otillräcklig, att ifrågavarande inre arm upptoge en ej obetydlig
del af den förut icke synnerligen störa hamnbassinen, samt att slutligen det befarades,
att derigenom icke vunnes det skydd för hamnen, som vore att önska. Med
anledning häraf ansåge stadens invånare sig icke kunna antaga Majoren Kommers
förslag, utan vidblefve sitt förut fattade beslut att vilja utföra hamnarbetet efter
Kapitenen Gagners förslag, alternativet A, dock, om så komme att föreskrifvas,
med norra hamnarmens förstärkning och ombyggnad enligt hvad Majoren Kemmert
förslag.

Då emellertid, om hamnarbetet komme att på sistnämnda sätt utföras, kostnaden
för hamnbyggnaden skulle ökas med 48,000 Riksdaler, eller komme att
uppgå till 548,000 Riksdaler, och stadens invånare numera ansåge sig höra afstå
från sin anhållan om afskrifning af hamnens skuld till Riksgälds-kontoret, hafva
stadens deputerade, med frånträdande af den förut gjorda ansökningen, i underdå -

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

nighet anhåilit, att Kong!. Maj:t täcktes till nu församlade Riksdag aflåta nådig
proposition derom, att Riksdagen måtte för hamnbyggnad vid Gira brishamn, i enlighet
med det af Kapitenen Gagner uppgjorda förslag, Alternativet A, bevilja
staden ett statsbidrag af 300,000 Riksdaler Riksmynt, deraf 200,000 Riksdaler såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet samt 100,000 Riksdaler såsom lån, med
skyldighet för staden att sjelf anskaffa och ikläda sig ansvar för återstoden af den
för hamnarbetet erforderliga kostnadssumma.

Af handlingarne i målet inhemtas för öfrigt: att under åren 1868—1872 Cimbrishamns
hamns inkomster utgjort tillsammans 41,689 R:dr 67 öre, då deremot
utgifterna under samma tid uppgått till 43,232 R:dr 58 öre; att hamnens skuld
vid 1872 års slut uppgick till 23,000 R:dr,; att staden år 1862 egde 8 fartyg om
tillsammans 141 nylästers drägtighet, under hvithet år utskeppades 123,221 kubikfot
spannmål och hamnen besöktes af 272 fartyg om tillsammans 1,615 nylästers
drägtighet; att deremot år 1872 antalet af stadens fartyg uppgått till 18 om tillsammans
626 nyläster, myckenheten af utskeppad spannmål till 198,016 kubikfot,
antalet af de fartyg, som besökt hamnen, till 591 om tillhopa 7,054 nyläster samt
tulluppbörden till 39,939 R:dr 93 öre.

På grund af hvad sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att för iståndsättande och utvidgning af staden Cimbrishamns hamn i enlighet
med om förmäl da af Ktipitenen C. W. Gagner upprättade plan, men med vidtagande
af de utaf Majoren A. Remmer föreslagna åtgärder för den qvarvarande
Norra hamnarmens reparation och förstärkning, bevilja dels en försträckning af
Etthundra tusen R:dr på vilkor, som Riksdagen kan finna godt bestämma, dels
ock ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af Tvåhundra tusen Riksdaler
eller tillsammans Trehundra tusen Riksdaler samt derå anvisa till utgående
under innevarande år Femtio tusen R:dr af anslaget samt under år 1874 återstoden
deraf, eller Etthundra femtio tusen R:dr, äfvensom hela försträckningsbeloppet
De ärendet tillhörande handlingar och ritningar skola vederbörande Utskott
tillhandahållas: Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Bergström..

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

7

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 14 Mars 1873.

Närvarande:

0

Hans Excellens Herr Justitle-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer, och
Weidenhielm.

Slutligen föredrog Departements-chefen särskilda af deputerade för staden
Cimbrishamns vid allmän rådstuga röstberättigade invånare gjorda underdåniga
framställningar i fråga om statsbidrag för hamnanläggning vid nämnda stad; uti
hvithet ärende ej mindre Kongl. Maj:s Befallningshafvande i Christianstads län än
äfven Styrelsen för allmänna väg och vattenbyggnader afgifvit underdåniga utlåtanden.

På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Stats-Rådet, att Kongl.
Maj:t måtte medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen att, för iståndsättande
och utvidgning af staden Cimbrishamns hamn, i enlighet med den af Kapitenen
C. W. Gagner upprättade plan, men med vidtagande af de utaf Majoren A. Remmer
föreslagna åtgärder för den qvarvarande norra hamnarmens reparation och
förstärkning, bevilja dels en försträckning af 100,000 Riksdaler på vilkor, som Riksdagen
kunde finna godt bestämma, dels ock ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af 200,000 Riksdaler, eller tillsammans 300,000 Riksdaler, samt derå

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

anvisa till utgående under innevarande år 50,000 Riksdaler af anslaget samt unde
år 1874 återstoden derab eller 150,000 Riksdaler, äfvensom hela försträckningsbeloppet.

Till donna hemställan behagade Kongl. Maj:t lemna nådigt bifall och
befallde, att nådig Proposition, så lydande, som bilagan Lutt. A. till detta
protokoll utvisar, skulle i vanlig ordning till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Otto Sjögreen.

%

Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt, 1873.