Sammansatta Stats- ock Bevillnings-Utsleottets Betänkande N:o 1.
1
N:o 1.
Anlc. till RikscL Kansli den 3 Mavs 1873, kl. 7 e. m.
Sammansätta Stats- och Bevillnings-Utskottets Betänkande, angående
ändring af 7:de punkten i Kongl. Kungörelsen den
21 Oktober 1871 om bevillning saf giften för spelkort m. m.
Sedan 1871 års Riksdag i sammanhang med förhöjande af kortstämpelafgiften
beslutat åtskilliga förändrade bestämmelser rörande de bidrag,
hvilka utaf nämnda afgift dittills utgått till en del barmhertighetsinrättningar,
utfärdade Kongl. Maj:t, uppå Riksdagens underdåniga hemställan,
nådiga kungörelsen den 21 Oktober nämnda år angående den af Riksdagen
fastställda förhöjda bevillningsafgift för spelkort samt om kortstämplingens
verkställande; och förekommer i /:de punkten af berörda kungörelse,
bland annat, ett så lydande, i öfverensstämmelse med Riksdagens
beslut affattadt stadgande:
»Den genom äldre författningar åt fattigvården i landsortsstäder, dei
kortfabriker finnas, utaf kortstämpelafgiften anvisade andel, En skilling
banko eller tre och ett åttondedels öre för hvarje kortlek, som i spaden
tillverkas, bör af Riksgälds-kontoret tillhandahållas de städer, der fattigvården
för närvarande åtnjuter sådan inkomst; men dylikt fattigvårdsbidrag
må icke utgå för andra städer, hvarest kortfabrik framdeles uppstår,
och ej heller i städer, der det nu åtnjutes, i fall kortfabrikationen
derstädes utöfver ett års tid blifvit afbruten.»
Enligt motsvarande stadgande i den förut gällande förordning i detta
ämne, Kongl. Kungörelsen den 15 December 1854, skulle de barmhertighetsinrättningar,
hvilka dittills med Staten delat inkomsten af kortstämplingen,
fortfarande erhålla viss andel deraf och deribland ebarnhuseller
fattig vårdsinrättning a r i landsorterna» en skilling banko för hvarje
kortlek, som å samma ort blifvit tillverkad.
Bih. till Riksd. Prof. 1073. 4 Sami. 2 Afd. 1 Höft.
Sammansatta Stats- och Bcvilhiinys-utskottets Betänkande N:o 1.
.... t Vl(L innevarande riksdag har Friherre G. af Ugglas uti en inom
■orsta Kammaren väckt och till Bevillnings-Utskottet hänvisad motion
(jS:0 erinra^ att,_ ehuru Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottet,
som vid 1871 års riksdag behandlade frågan om kortstämpelafgiften, oförtyeibart
uttalade den mening, att de barmhertighetsinrättningar, hvilka
dittilis åtnjuta andelar af ifrågavarande afgift, borde vid en sådan förmån
bibehållas, det likväl, vid redigerandet af Utskottets slutliga hemställan
angående de bidrag, som borde utgå till barmhertighetsinrättningar i de
andsortsstader, der kortfabriker funnos, inträffat, ditt åt det föreslagna
stadgandet i detta afseende gifvits den lydelse, som, efter att hafva blifV!t
åt riksdagen ^ godkänd, återfinnes i den här ofvan intagna bestämm
sen uti 1811 ms kungörelse, hvaraf åter blifvit en följd, att en icke
ansedd men ingalunda oväsendtlig förändring inträdt uti dittills bestående
ortiallanden, i det nemligen barnhusen helt och hållet gått i mistning af
den fördel, de . dittills åtnjutit genom att erhålla ifrågavarande bidrag,
som i stället tillfallit den allmänna fattigvärden. För att åstadkomma
rättelse häri och bringa den i ämnet gällande föreskriften till öfverensstämmelse
med hvad som uppenbarligen varit Riksdagens mening, har
motionaren hemställt, det Riksdagen ville besluta, »att 7:de punkten i
ivongl. Kungörelsen den 21 Oktober 1871 måtte förändras derhän, att
barnhus- eller fattigvärdsinrättningar i landsortsstäder, der kortfabriker
finnas, skulle, blifva berättigade att, under de i samma punkt i öfrigt
omtormälda vilkor, uppbära den fattigvården, jemlikt samma kungörelse,
nu tillagda andel af kortstämpelafgiften.»
Sedan, i enlighet med förfarandet vid 1871 års riksdag, berörda
motion ansetts böra af Sammansatt Stats- och Bevillnings-Utskott behandas,
har Utskottet tagit kännedom om det vid nämnda riksdag afgifna
och utaf Kamrarne godkända betänkande i ämnet och deri, på sätt "motionären
anfört, funnit bestämdt uttalad den åsigten, att barmhertighetsmrattningarne
i de landsortsstäder, der kortfabriker redan funnos, borde
i ehallas vid den dem genom äldre stadgande!] tillagda rätt att uppoara
eu. skilling banko för hvarje i staden tillverkad kortlek, så länge
ortfabrikationen der påginge, hvaremot en dylik rätt icke borde för framtKlen
medgifvas för andra städer, inom hvilka kortfabriker möjligen kunde
uppstå. ''
Af helt naturliga skål ville Riksdagen icke, att de barmhertighetsmrattmngar,
hvilka redan kommit i åtnjutande af dessa bidrag, skulle
beröfvas en förmån, som med afseende ä dessa anstalters framtida bestånd
;uu,''( 0 ™ra Rke ringa betydelse; men att Riksdagen deremot skulle
■urna af sett., att dessa bidrag: skulle tillgodokomma vissa landsortsstäder
3
Sammansatta Stats- och Bevilln ngs-TJtskottets Betänkande N:o 1.
såsom en lindring i deras utgifter för den dem åliggande fattigvård i
allmänhet, låter neppeligen antaga sig.
På grund häraf får Utskottet, med biträdande af motionärens förslag,
det Riksdagen må besluta den ändring af 7:de punkten
i Kong!. Kungörelsen den 21 Oktober 1871, att
den enligt samma punkt åt fattigvården i vissa landsortsstäder
anvisade andel af kortstämpelafgif ten må ti -godokomma de barnhus- eller fattigvårdsinrättningar i
samma städer, hvilka vid tiden för utfärdandet af nämnda
kungörelse voro enligt äldre stadganden i åtnjutande
af sådan förmån.
Och hemställes vidare, i händelse af bifall härtill,
att Riksdagen må, med underdånig anmälan om detta
beslut, anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes utfärda allmän
författning om den förändrade lydelse,''7:de punkten
af Kongl. Kungörelsen den 21 Oktober 1871 i följd af
Riksdagens beslut bör erhålla.
Stockholm den 3 Mars 1873.
På Utskottets vägnar:
Gast. af Ugglas.