Ståts-Utskottets Utlåtande N:o S.
1
i\:0 8.
Ank. till Riksd. Kansli den 21 Febr. 1873, kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjett,e hufvudtitel.
(2:dra U.-A.)
De förändringar, som i afseende å sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen
till Civil-departementet, ifrågakommit, dels med anledning af Kongl.
Majds nådiga propositioner, dels i följd af enskilda, vid Riksdagen väckta,
motioner omförmälas här nedan i den ordning, hvaruti anslagen äro i Riksstaten
upptagna.
fP l:o. Beträffande de af Kongl. Maj:t gjorda framställningar om löne- Angående
förhöjning för de vid Civil-departementets expedition, Kommers-kollegium och
G eneral-landtmäter ikontor et anställde vaktbetjente kommer Utskottet framdeles för åuskiiiige
att i sammanhang med andra likartade frågor afgifva särskildt utlåtande; oa)ctbe,jentehvaremellertid
de af Kongl. Maj:t äskade belopp förslagsvis blifvit å bilagda
tabell upptagna.
Departementets expedition.
2:o. Till arvode åt ett biträde inom expeditionen för de kommunala fjfeåeftdeeU a,j
ärendenas beredning och expedierande har Kongl. Maj:t äskat anvisande på träde vid de
extra stat af 1,800 R:dr. tmXm?
Då, enligt hvad uti det den nådiga propositionen om statsverkets till- beredning.
stånd och behof bilagda statsråds-protokoll öfver civilärenden den 10 nästlidne
Januari (bil. 5 a sid. 2) blifvit meddeladt, ett sådant biträde fortfaBih.
till Riksd. Prof. 1873. 4 Samt. 1 Afd. 6 Höft. 1
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående förhöjning
af
anslaget för
befrämjande qf
ärendenas
gång inom
Civil-departementet.
Angående indragning
af
ett anslag.
Angående
Kommerskolleyii
hyresanslag.
rande är behöflig! och för samma ändamål vid föregående riksdagar beviljats
anslag att utgå med enahanda belopp, tillstyrker Utskottet,
att till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas
beredning och expedierande må å extra stat för år 1874
anvisas 1,800 R:dr.
3:o. Utom hvad som för närvarande är för befrämjande af ärendenas
gång inom Civil-departementet stäldt till departementschefens förfogande har
Kongl. Maj:t äskat ett ytterligare anslag till belopp af 3,000 R:dr.
Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 17 Maj 1871 gjort
framställning om en förenklad anordning af göromålen i de till statsförvaltningen
hörande embetsverk för åstadkommande af såväl större skyndsamhet
vid ärendenas behandling som ock nedsättning i kostnaderna genom indragning
af möjligen obehöiiiga tjenster, torde förslag i detta hänseende vara att
ifrån Kongl. Maj:t förvänta. Yid sådant förhållande och då förhöjning af
ifrågavarande anslag, enligt Utskottets åsigt, snarare skulle befästa den nuvarande
organisationen än befordra förverkligandet af den utaf Riksdagen
åsyftade förändringen, föranlåtes Utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning icke
måtte af Riksdagen bifallas.
Kommers-kollegium.
4:o. Enligt hvad Riksdagens senast församlade revisorer anmärkt och
Kommers-kollegium i afgifven förklaring vitsordat, uppfördes uti den för
Kollegium, jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 6 Februari 1858, upprättade
stat, bland annat, till arvode åt den, som efter Kollegii uppdrag vårdade
de förut under Bergs-kollegii tillsyn varande mineralogiska samlingarne,
ett belopp af 300 R:dr, att utgå så länge samlingarne förblefve under Kommers-kollegii
vård. Då nu detta belopp, ehuru nämnda samlingar blifvit,
jemlikt nådigt bref den 26 Februari 1858, till Vetenskapsakademien öfverlemnade,
likväl kommit att fortfarande qvarstå på Kommers-kollegii stat,
der detsamma årligen besparats, får Utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts
derom gjorda nådiga framställning, tillstyrka,
att från Kommers-kollegii stat måtte afföras det derå
uppförda belopp, 300 R:dr, till arvode för vårdande af
omförmälda mineralogiska samlingar.
5ro. Under rubrik “om kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och
inrättningar1- hafva Riksdagens senast församlade revisorer uti berättelsen om
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
statsverkets tillstånd och förvaltning under år 1870, biand annat, anfört, hurusom,
förutom den såsom kostnad för Kollegium angifna summa, såsom hyra
utginge för den af Kollegium begagnade lokal ett årligt belopp af 6,800 R:dr,
hvilket, jemlikt Riksdagens skrifvelse den 8 Maj 1867, vore å Riks-statcns nionde
hufvudtitel under allmänna indragnings-statens anslag uppfordt; samt att, om
icke, på sätt önskvärdt vore, utrymme för embetsverket numera skulle kunna
beredas i någon kronan tillhörig egendom, hyresbeloppet syntes lämpligast
böra under Kollegii anslag å sjette hufvudtiteln uppföras, på det hela utgiften
måtte vara på ett ställe synlig.
A allmänna indragningsstaten hafva städse uppförts med ifrågavarande
hyresbelopp jemförliga utgifter, hvilka af en eller annan anledning antagits
komma att inom kort upphöra. Yid sädantfförhållando och då utredning
saknas, huruvida utrymme för nämnda embetsverk skulle kunna beredas i
någon kronan tillhörig egendom samt dessutom frågan om Kommers-kollegii
indragning ännu icke blifvit slutligen afgjord, får Utskottet hemställa,
att revisorernas förevarande framställning icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Statistiska Tabdikomutissioiicii.
b:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t, uppå Chefens för Statistiska
centralbyrån derom gjorda underdåniga hemställan, föreslagit Riksdagen
att dels bevilja, att de vid byrån anställde två aktuariers löner må, efter innehafvares
väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och
med året näst efter der, då aktuarie blifvit utnämd eller framdeles utnämnes,
höjas med 500 R:dr och således årligen utgå med 3,000 R:dr, vidare efter
fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,500 R:dr samt slutligen efter ytterligare
fem års enahanda tjenstgöring höjas till 4,000 R:dr, dds från Statistiska
tabellkommissionens anslag “till aflöningsmedel åt Statistiska centralbyrån11
afföra det hittills utgående årliga arfvode 750 R:dr till en tjensteman vid
f. d. kommissionen öfver tabellverket, samt i följd deraf och enär förstberörda
framställning icke föranledde någon utgift under nästa statsregleringsperiod,
minska berörda anslag från 15,750 R:dr till 15,000 R:dr, eller med
750 R:dr; dels ock höja det å Statistiska tabellkommissionens stat uppförda
reservationsanslag “till arvoden åt tillfälliga biträden''4 från 7,250 R:dr till
10,000 R:dr eller med 2,750 R:dr.
Under åberopande af hvad i statsråds-protokollet (bil. K:o 5 å sidd.
5—8) finnes anfördt till stöd för dessa framställningar, hvarvid Utskottet
icke haft något att erinra, tillstyrker Utskottet,
Angående löneförhöjning
för al tu ar ier ne
vid Statistiska,
centralbyrån,
m. m.
4 Stata-Utskottets Utlåtande N:o 8.
a) att ofvanberörda af Kongl. Maj:t äskade löneförhöjning
för aktuarierne vid Statistiska centralbyrån måtte af Riksdagen
beviljas;
b) att anslaget “till aflöningsmedel åt Statistiska centralbyrån"
måtte minskas med 750 R:dr; samt
c) att reservationsanslaget “till arvoden åt tillfälliga biträden"
vid statistiska centralbyrån måtte med 2,750 R:dr förhöjas.
Ijaudtmäteristaten.
Mfsrhsfningär ?:o- På det Kongl. Maj:t måtte komma i;tillfälle att dels öka de vid
för åtskilliga rikets General-landtmäterikontor anställde tre ingeniörers och två amanuensers
(SeneraUattdf ^ner mec^ 600 R:dr för hvardera, dels ock bevilja de i riket anställde 24 förmäterikoniorei
ste landtmätare lönetillökning till belopp af 700 R:dr för hvardera, med skylSTländer
^)r dem att, på sätt Kongl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva, bi
tarne!''°~
tråda h ushållningssällskapeu i de län, der de äro anställde, med insamlande
af jordbruksstatistiska uppgifter,l^för hvilken lönetillökning erfordrades tillsammans
16,800 R:dr, har Kongl.’ Maj:t föreslagit Riksdagen att höja det för
närvarande med 96,100 R:dr uppförda ordinarie anslaget till landtmäteristaten
till 115,900 R:dr eller med 19,800 R:dr.
Hvad först beträffar de vid General-landtmäterikontoret anställde ingeniörer,
inhemtas af statsråds-sprotokollet (bil. N:o 5 a sidd. 9 och 10), bland
annat, att deras göromål, oaktadt minskningen af landtmäteriförrättningar på
det hela, betydligen ökats genom indragning de sednare åren af tvänne ingeniörsbefattningar;
att lönerna, utgörande för 2 ingeniörer i högre lönegraden
1,800 R:dr, eller tillsammansfmed sportler i tjensten 1,985 R:dr, och foten
ingeniör i lägre lönegraden 1,200 R:dr, det oaktadt vore desamma som
tillförene; att de nuvarande ingeniörerne icke kunde hafva förhoppning att
blifva befordrade till förste landtmätare; samt att ingeniörernes arbeten vore
så beskaffade, att knappt något enda af dem kunde verkställas utan begagnande af
General-landtmäterikontorets kartor och beskrifningar, af hvilka kartorna i allmänhet
vore alltför dyrbara och ömtåliga för att kunna begagnas annorstädes än
inom kontoret, hvadan landtmäteristyrelsen måst strängt hålla på iakttagande af
den öfveringeniören och ingeniörerne för längre tid sedan gifna föreskrift om
deras sysselsättning på embetsrummet vissa bestämda timmar hvarje dag,
hvaraf äter följde att ingeniörerne, äfven om deras tid sådant medgåfve, icke
kunde med sin befattning förena annan tjenst.
Då den begärda löneförhöjningen för ingeniörerne, utaf hvilka de i
högre lönegraden tillträdt sina befattningar, den ene 1858 och den andre
State- Utskottets Utlåtande N:o 8. 5
1865, och den i lägre lönegraden 1870, synes vara af billighet påkallad, tillstyrker
Utskottet,
a) att de vid General-landtmäterikontoret anställde tre ingeniörers
löner måtte ökas med 600 R:dr för hvardera.
Hvad angår Amanuens er ne., hvilka icke längre än sedan år 1871 tillträd
t sina befattningar, synas förhållandena vara något annorlunda. Den ene
af dessa tjensteman har till åliggande att föra landtmäieristyrelsens diarium
samt för öfrigt biträda landtmäterisekreteraren och i någon män öfveringeniören,
hvaremot den andre uteslutande biträder landtmäterifiskalen Då nu af
generaldirektörens för landtmäteriet till Kongl. Maj:t afgifna berättelser framgår,
att antalet mål och ärenden, som af sekreteraren och fiskalen handläggas,
de senare åren icke obetydligt nedgått, och det måste antagas att deras göromål
fortfarande komma att minskas, i samma, man allmänna skiftesverket
når sin fullbordan, torde en lönetillökning för dessa tjenstemäns biträden icke
kunna anses vara fullt påkallad.
Skulle åter genom eu förändrad anordning af göromålen tjenstemännens
antal äfven inom ifrågavarande a (tidningar af General-landtmäterikontoret
kunna i någon mån minskas, lärer de återstående tjenstemännen i samma
mån böra komma i åtnjutande af förbättrade lönevilkor, men för närvarande
anser sig Utskottet böra hemställa,
b) att den af Kongl. Maj:t äskade lönneförhöjniug för amanu-,
enserne vid General-landtmäterikontoret icke måtte beviljas
Vidkommande slutligen frågan om förhöjning i aflöningen för Förste
landtmätarne (se statsråds-protokollet, bil. N:<> 5 a sid. 12—14) med skyldighet
för dem att biträda hushållningssällskapen med insamlande af jordbruksstatistiska
uppgifter, synes densamma väl förtjent, af uppmärksamhet med afseende
å vigten och betydelsen af tillförlitliga uppgifter i detta hänseende för
landets materiel;'', utveckling och förkofran. Men då utredning icke föreligger
i afseende å sättet för bearbetande af nämnda gren utaf deri officiela
statistiken, ännu mindre i fråga om beskaffenheten af det biträde, som skulle
af förste landtmätarne lemnas, anser sig Utskottet för närvarande icke böra
biträda Kongl. Majås framställning i förevarande afseende, utan hemställer,
c) att den af Kongl. Maj:t för förste landtmätarne äskade
löneförhöjning icke måtte af Riksdagen beviljas.
Rikets ekonomiska karteverk.
8:o. Utöfver det å sjette hufvud titeln för närvarande för rikets ekono- <m
miska
karteve,k uppförda ordinarie anslag 6,000 E:dr har Kongl. Maj:t på ^mikTkaZ''-extra stat för år 1874 äskat 52,000 R:dr, hvaraf 20,000 R:dr till fortsättande verket
Stats- Uisliötiéts Utlåtande Nio 8.
Angående anvisande
a f anslag
till två
länsmanslöner.
Angående löneförhöjning
för länshokhållaret
landskontor ister
och länsmän.
6
af de ekonomisk t-geografiska kart-earbetena i Norrbottens län och 32,000 R:dr
till de ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af riket, eller samma belopp
som för innevarande år äro beviljade. Då ifrågavarande arbeten synts
Utskottet böra fortfarande bedrifvas i lika omfattning som hittills, tillstyrker
Utskottet,
att på extra stat måtte för år 1874 anvisas till fortsättande
af de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norrbottens
län 20,000 R:dr och af de ekonomiska stomkartearbetena
i öfriga delar af riket 32,000 R:dr eller tillsammans
52,000 R:dr.
Lan (lss bi terna i länen
9:o. Enär det befunnits nödigt, att Junsele, Stöde och Tåssjö socknar
i Yesternorrlands län komme att hvar för sig utgöra ett särskildt länsmansdistriJct
samt för utförande af en sådan anordning erfordrades utöfver en
odisponerad länsmanslön, två nya sådana, bar Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att såsom löneförmåner åt blifvande länsmän i två af de nya distrikten
anvisa för hvardera 850 R:dr, eller tillsammans 1,700 R:dr.
Hvad i statsråds-protokollet (bil. 5 a sidd. 29—31 och 42) finnes anförd
t rörande angelägenheten och behofvet af berörda tre socknars afskiljande
till särskilda länsmansdistrikt, har synts Utskottet innebära giltiga skäl för
bifall till den derom gjorda framställningen, och då upplyst blifvit, att till
följd af verkställd reglering af länsmansdistrikten i Gefleborgs län en å riksstaten
uppförd länsmanslön är odisponerad och kan för ändamålet användas,
tillstyrker Utskottet,
att åt blifvande länsmän i två af ofvan föreslagna nya distrikt
måtte anvisas för hvardera 700 R:dr i lön och 150
R:dr i hyresersättuing, eller tillsammans 1,700 R:dr med
det af vederbörande föreslagna vilkor, att innehafvarne af
ifrågavarande tre nya länsmansbefattningar skola vara
skyldige att underkasta sig den reglering af tjenstgöringsdistrikt,
som framdeles kan anses lämplig.
10:o. För provisoriskt höjande af den hvarje länsbokhållare tillkommande
aflöning från 1,000 Rall’ till 2,000 R:dr eller med 1,000 R:dr, samt
af hvarje lan dskont orists löneförmåner från 500 R:dr, till 1,000 R:dr, eller
med 500 R:dr, bar Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat
bevilja ett sammanräknadt belopp af 36,000 R:dr, hvarförutan Kongl. Maj:t —
State-Utskottets Utlåtande N:o 8.
7
på det ej mindre aflöningen åt 516 länsmän, för h vilka löner redan äro i
stat anvisade, äfvensom nyssbemälde två nya länsmäns aflöning må varda
höjd till 1,000 R:dr för hvardera, än äfven den 305 å stat redan uppförda
äfvensom nämnde tvänne nye länsmän tillkommande hyresersättning ökas
med 50 R:dr för hvardera, allt under vilkor, såväl att de hittills till åtskillig©
länsmän utgående bötesersättningar, h vilka icke öfverstiga 200 Ritskola
från och med 1874 upphöra att utgå samt det för sådant ändamål afsedda
sammanräknade belopp 21,549 R:dr afföras från andra hufvudtitelns
anslag till ”ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för
dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar”, som ock att
de å allmänna indragnings-staten anvisade, till 650 Rxlr 48 öre uppgående
utgifter för gäldande af ersättning åt åtskilligc länsmän för den dem genom
ny uppskattning af boställen tillskyndade minskning i förut innehafda kontanta
löneinkomster, komma att vid förutnämnda tid upphöra, — föreslagit
Riksdagen att å ordinarie stat provisoriskt anvisa det derför erforderliga belopp,
utgörande 170,045 R:dr. I sammanhang med dessa nådiga framställningar
har Utskottet till pröfning förehaft en inom Andra Kammaren väckt, till
Utskottet remitterad motion (N:o 42), deruti Herr J. Magnusson Englander
föreslagit, att länsmännens aflöning måtte sålunda bestämmas, att de'' erhöllo
hvardera 1,000 R:dr i lön och 300 R:dr i tjenstgöringspenningar.
Jemte det att samtliga de framställningar, som i berörda afseende
blifvit hos Kong-1. Maj:t gjorda så väl af enskilde tjenstemän som af vederbörande
myndigheter finnas i oftanämnda statsråds-protokoll oinförmälda
(bil. N:o 5 a sidd. 18 — 22, 24—29), är äfven en närmare redogörelse der
lemnad för den ställning, hvari frågan om reglering af landsstatstjenstemännens
löner för närvarande sig befinner. I sammanhang härmed är vidare
anfördt, hurusom hos landsstatstjenstemännen på sednare tiden utvecklat sig
den åsigt, att häradsskrifvarebefattningarne lämpligen kunde och borde indragas
samt dertill anslagna lönetillgångar användas till löneförbättringar åt
‘»frige landsstatstjenstemän. Redan den af Kongl. Maj:t under den 6 Februari
1846 förordnade komité, för utarbetande af förslag till åtgärder, ledande till
förenklande af beskattningsväsendet samt uppbörds- och redogörelseverket,
hade enligt sitt den 30 April 1847 i ämnet afgifna betänkande funnit hinder
icke böra mota att förflytta häradsskrifvaregöromålen till landskontoren.
Under loppet af sistlidet år hade chefen för Oivil-departementet för inhämtande
af erforderliga upplysningar i förevarande ämne vändt sig till åtskillig©
landsstatstjenstemän. Dessa hade så väl samtalsvis som i särskilda till
honom aflemnade promemorior föreslagit indragning af häradskrifvarebefattningarne
och förläggande af debiteringen och dermed sammanhängande
göromål till landskontoren, att ombesörjas af dertill särskildt tillsatte tjenste
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående
gratifikation
åt häradsskrifvarne.
män. En och annan af nyssbemälde landsstatstjenstemän hade till och med
antydt, att indragning af kronofogdebeställningarne icke borde möta oöfvervinnerliga
svårigheter. Med anledning häraf och då det vore uppenbart, att
desssa förslag borde vara sorgfälligt granskade och pröfvade, innan man
skred till slutlig reglering af landsstatens löneförmåner, vore Departementschefen
sinnad att inom icke lång tid i underdånighet inför Kongl. Maj:t
framställa förslag om tillsättande af en utaf skicklige och sakkunnige personer
bestående komité, som kunde erhålla nådigt uppdrag att rörande nu omförmälda
förslag och öfriga med slutlig lönereglering för landsstaten sammanhängande
frågor afgifva underdånigt betänkande.
O O o
Utan att underkänna vigten af de skal som i statsråds-p rotokollet blifvit
anförda till stöd för de föreslagna löneförhöjningarne för länsbokhållare, landskontorister
och länsmän, har Utskottet likväl, da förslag till en definitiv lönereglering
för landsstatens embets- och tjensteman torde, enligt hvad nyss är
anfördt, inom kort komma att för Riksdagen framläggas, funnit betänkligheter
möta att tillstyrka de föreslagna löneförbättringarne, hvilka enligt Utskottets
förmenande kunna hindrande inverka på genomförandet af de förenklade anordningar
inom förvaltningen, hvarom Riksdagen, på sätt förut är nämndt, hos
Kongl. Maj:t gjort underdåniga framställningar.
Ehuru Utskottet af denna anledning icke ingått i speciel granskning
af förhållandena vid samtliga ifrågavarande tjenstebefattningar, har dock vid
flera af dem de ifrågasatta löneförhöjningärne synts kunna utan olägenhet
undvaras. På det emellertid Kongl. Maj:t icke ma sakna tillfälle att, der
sådant vid närmare undersökning prof vas nödigt, afhjelpa de anmärkta missförhållandena,
torde dock medel, om än till mindre belopp än hvad i den
nådiga propositionen blifvit ifrågasatt, böra ställas till Kongl. Maj:ts disposition.
Utskottet hemställer derföre,
att för provisoriskt höjande af aflöningen för länsbokhållare,
landskontorister och länsmän, der sådant pröfvas nödigt,
måtte för år 1874 till Kongl. Maj:ts disposition anvisas
ett extra anslag af 100,000 R:dr.
11:o. För beredande åt Kongl. Maj:t af medel att för den betydliga
tillökning i arbete, som häradsskrtfoarne i riket till följd af nadiga förordningen
den 23 Juli 1869 angående förändring af grundräntor och kronotionde
samt nådiga kungörelsen den 5 Oktober 1871 angående verkställighet
af
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8. 9
af åberopade förordning fått vidkännas, tilldela 117 häradsskrifvare eller deras
rättsinnehafvare godtgörelse med 300 R:dr åt hvarje, har Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för 1874 å extra stat anvisa ett belopp af
35,100 R:dr. “
Om än häradsskrifvarne till följd af de åberopade författningarne fått
vidkännas tillfällig tillökning i arbete, lärer dock efter den vidtagna förändringen
med grundräntor och kronotionde deras göromål blifvit ej obetydligt
förenklade. Vid sådant förhållande synes en särskild ersättning för nämnda
arbete lika litet böra medgifvas, som afdrag å de nu utgående löneförmånerna
med anledning af den deraf uppkomna minskningen i göromål kan
ifrågasättas. Utskottet hemställer derföre,
att Kongl Maj:ts ofvanberörda framställning icke måtte
af Riksdagen bifallas.
12:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 122) har Herr A. W. Uhr föreslagit, att utan inberäknande
af sportlerna mellan rikets 118 häradsskrifvare det belopp 186,526 R:dr,
som för närvarande af statsmedel utginge till deras aflöning, måtte lika fördelas,
då hvar och en bekomme 1,580 R:dr och nära 73 öre, utom vanlig
hyresersättning för dem som saknade boställe.
Då, pa sätt nyss är nämndt, förslag om en förändrad organisation af
landsstaten torde inom kort vara att från Kongl. Maj:t förvänta, lärer eu
reglering af häradsskrifvarnes nuvarande löneförmåner så mycket mindre böra
ifrågakomma, som här ofvan omförmälda förhållanden gifva anledning antaga,
att dessa tjenster möjligen icke komma att för framtiden bibehållas. Utskottet
hemställer derför,
att Herr Ulirs ofvanberörda förslag må lemnas utan afseende.
13:o. Pa det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att ej mindre öka
de vid länsstyrelserna anställda ordinarie vaktmästares aflöning till 600 R:dr
för hvarje emot skyldighet för dem att kostnadsfritt ombesörja eldning, städning
och uppassning å Provins-landtmäterikontoren, än äfven med 150 R:dr
förhöja ett till Kongl. Maj:ts Befallninghafvandes i Stockholms län disposition
för godtgörande af extra vaktbetjening stäldt belopp af 200 R:dr, har Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att anslå och på ordinarie stat uppföra det för
nämnda ändamål erforderliga belopp 10,050 R:dr.
Förutom den omständigheten, att, så vidt af statsrådsprotokollet kunnat
inhemtas, framställningar om förbättring i de vid länsstyrelserna anställda
vaktmästares löner icke till Kongl Maj:t inkommit från mer än 4 af rikets
Bih. till Riksd. Frot. 1873. 4 Sand. 1 Afd. 6 Höft. 2
, Angående
löneförhöjning
för liäradsskrifvarne.
Angående
lö n eförh öjning
för vaktbetjening
en vid
länsstyrelserna.
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående ersättning
för
afträdda
landsstatsbostallen.
24 län, har, i Utskottets tanke, beträffande denna fråga icke meddelats sådan
utredning att behofvet af en generel lönetillökning för ifrågavarande betjente
vid samtliga länsstyrelserna deraf kan med tillförlitlighet bedömas,
hvadan Utskottet saknat giltigt skäl att i allo biträda Kongl. Majits ofvanberörda
framställning. Dock synes, af hvad Kongl. Majits Befallningshafvande
i Stockholms län samt Statskontoret i detta ämne anfört, kunna med
visshet antagas, att vid länsstyrelsen i Stockholm erfordras af vaktbetj eningen
vida mera arbete än vid öfrige länsstyrelser, enär brefvexlingen med embetsverk
och myndigheter inom hufvudstaden måste ombesörjas medelst budskickning
åt olika håll och i allmänhet pa ganska langa afstånd, samt att
den aflöning, som för ifrågavarande vaktbetjening tinnes bestämd, under nuvarande
förhållanden är alldeles otillräcklig äfven för det mest^ torftiga lefnadssätt,
helst de ordinarie vaktmästarnes trägna tjenstgöring svårligen torde
lemna ledighet till beredande af någon nämnvärd biförtjenst. Utskottet har
derföre ansett en förhöjning af de för ordinarie vaktbetj eningen vid länsstyrelsen
i Stockholm nu bestämda läneförmåner, 450 R:dr för hvardera, vara af
billighet påkallad, helst dessa betjente derigenom endast skulle blifva likställde
med sina vederlikar inom öfriga embetsverk i hufvudstaden, äfven
utan den förhöjning, som vid innevarande riksdag blifvit för desse sednare
ifrågasatt; lärande i sammanhang dermed jemväl det för extra ordinarie
vaktbetjening vid nämnde länsstyrelse uppförda arfvodet böra med det åt
Kongl. Maj it äskade belopp förhöjas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
att Kongl. Majits ofvanberörda nådiga framställning måtte
endast på det sätt bifallas, att de hos Kongl. Majits Befallningshafvande
i Stockholms län anställda ordinarie
vaktmästares aflöning ökas med 150 Ridr för hvardera
samt det till bemälda länsstyrelses disposition ställda anslag
för godtgörande af extra vaktbetjening måtte med
150 Ridr förhöjas.
14:o. Jemlikt Kongl. Majits tid efter annan fattade beslut hafva nedannämnda
landsstatsboställen blifvit mot årlig ersättning till vederbörande
tjensteman till statsverket indragna, nemligen: inom Stockholms län: det kronofogden
i Sollentuna fögderi pa lön anslagna boställe ^/g mantal Is.o 1 Nederjerfva
mot ersättning af 901 Ridr ; inom Upsalalän: kronofogdens i femte
fögderiet boställe 3/4 mantal Nio 3 Spånga mot ersättning af 568 Ridr;
inom Hallands län: det kronofogden i Laholms fögderi pa lön anslagna boställe
1 mantal Nio 1 Bonnarp mot ersättning af 675 Ridr, samt länsmansbostället
i Tönnersjö härad 1 mantal Nio 1 Ullasjö mot ersättning af 35o
Ridr, och länsmansbostället i Höks härad 1/2 mantal Nio i Uddared emot
Stats-Utskottets Ut! ande N:o 8.
11
ersättning af 275 R:dr; inom Örebro län: det länsmannen inom Örebro härads
vestra distrikt på lön anslagna bostället 1 mantal N:o 4 Norrby mot
ersättning af 551 R:dr; och inom Westmanlands län: det häradsskrifvaren j
andra fögderiet på lön anslagna boställe 3/4 mantal N:o 4 Gräsnäs emot ersättning
af 507 R:dr. Och får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t i anledning
af Statskontorets derom gjorda underdåniga framställning föreslagit, tillstyrka
Riksdagen,
att för beredande af tillgång till den ersättning, som efter
stadgade grunder tillkommer ofvannämnde landsstatstjenstemän
för boställen, hvilkas indragning i nåder beslutats,
höja det kontanta anslaget för landsstaterna i länen
med det sammanräknade belopp, hvartill * berörda
ersättning uppgår, eller 3,830 R:dr, men deremot minska
indelta räntorna med det sammanlagda belopp, hvartill de
berörda boställen åsätta räntor varit i stat beräknade
eller 524 R:dr.
15:o. Ilerr Jöns Andersson har uti en inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 108) föreslagit, att Riksdagen antingen måtte ställa till Kongl.
Maj:ts disposition ett lämpligt förslagsanslag, cirka 5,000 R:dr, att användas till
telegrafering efter brottslingar då kronobetj eningen anser sådan telegrafering
nödig, eller ock besluta att kronobetj eningen må ega att i sådana fall utan afgift
afsända telegram, samt att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes meddela härför lämpliga föreskrifter äfven med afseende
på nödig kontroll till förekommande af missbruk i detta afseende.
Stats-Utskottet, till hvars förberedande behandling nämnda motion blifvit
hänvisad, tillåter sig att härmed erinra, hurusom Kongl. Maj:t jemlik!
skrifvelse till Statskontoret af den 15 December 1854 funnit godt att till
vederbörandes underdåniga efterrättelse i nåder stadga, att belöpande afgifter
för med elektromagnetisk telegraf fortskaffade meddelanden från sådana
embetsmyndigheter, för hvilka särskilda expensmedel voro å stat anvisade,
borde af nämnda medel godtgöras; att, i händelse embetsmyndighet,
som för fortskaffande af meddelande i embetsärenden anlitade elektrisk telegraf,
icke hade expensmedel till sin disposition, utan måste af andra medel
beloppet förskjuta, nämnda embetsmyndighet borde inom fjorton dagar efter
hvarje hälft års slut, angående beloppet af förskjuten kostnad för telegrafskrifvelsers
befordrande under det förflutna halfåret, göra anmälan hos chefen
för det Departement, under hvilket embetsmyndigheten lydde, samt att i
sistberörda fall Kongl. Maj:t, uppå vederbörande departementschefs underdåniga
anmälan, ville för hvarje gång särskildt i nåder bestämma) huru och af
hvilka medel de belöpande telegrafafgifterna måtte godtgöras; hvilket nådiga
Angående
kronobetjening
s rättighet
till kostnadsfri
telegrafering
för
brottslingars
efterspanande.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
stadgande Statskontoret under den 18 Januari 1855 (Nio 5 i samma års
författningssamling) allmänneligen kungjort. Då med tillämpning af dessa
föreskrifter vederbörande tjensteman icke lära sakna utväg att af allmänna
medel erhålla godtgörelse för de utgifter af ifrågavarande beskaffenhet, som
de kunna i tj ensten få vidkännas, och upplyst blifvit, att vederbörande häraf
sig begagnat, hemställer Utskottet,
att Herr J. Anderssons ifrågavarande motion icke måtte
af Riksdagens bifallas.
Statens Jernvägstrafilt.
Angående an- 16:o. Enligt hvad af oftanämnda statsrådsprotokoll (Bil. N:o 5 a, sid. 46)
^ag för Sta- Jnhemtas, hade Styrelsen för Statens jernväqstrafik uti underdånigt memorial
trafik m. m. den 12 sistlidne December afgifvit förslag till specifik kostnadsstat för år 1873.
Enligt detta förslag skulle innevarande års omkostnader komma att uppgå:
För byråafdelningen till........... 175,000 R:dr.
„ banafdelningen ,,........... 1,523,000 „
„ maskinafdelnigen „........... 2,404,000 „
„ trafikafdelningen „.......... 1,410,000 „ 5)512,000 li:dr.
„ nya byggnader och anläggningar, deribland påbörjandet
af Malmö stations utvidgning åt sjösidan,
hvarför uppförts 100,000 R:dr, samt utvidgning m.
m. vid åtskilliga stationer, der under byggnad varande
bibanor komme att tillstöta stambanorna, för
hvilken utvidgning kostnaden beräknats till 231,000
R:dr............................. 596,000
„ nya inventarier...................... 408,000
Summa R:mt 6,516,000 R:dr.
Yid underdånig föredragning af detta förslag den 28 sistlidne December
hade Kongl. Maj: t förklarat, att arbetena för utvidgning af Malmö station
icke finge företagas, förr än Kongl. Maj:t, efter pröfning af frågan huruvida
det af Riksdagen stadgade vilkor för användandet af dertill beviljade
100,000 R:dr blifvit uppfyldt, om verkställigheten af samma arbeten förordnade,
samt att, enär, hvad anginge det för utvidgning af stationer, der
bibanor tillstötte, uppförda belopp 231,000 R:dr, Kongl. Maj:t ville i afseende
å kostnaden höra Riksdagen om de vilkor hvarunder ifrågavarande bibanors
anslutning till statsbanorna finge ega rum, sist omförmälda belopp
skulle tillsvidare ur staten uteslutas och slutsumman af kostnaderna “för
nya byggnader och anläggningar11 i följd häraf minskas med 231,000 R:dr.
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 8.
13
Men i öfrigt föranledde de af Kong]. Maj:t i anledning af berörda förslag
meddelade beslut icke till någon ändring af här ofvan upptagna slutsummor.
Uti förberörda memorial hade Styrelsen vidare gjort underdånig framställning
om åtskilliga förändringar i de fastställda grunderna för fjenstemännens
vid statens jern vägstrafik aflöning och dervid på anförda skäl förordat
sitt redan den 23 December 1867 afgifna underdåniga förslag till
arvodesbestämmelser. I detta förslag hade Styrelsen upptagit årliga fasta
arvodet för öfverdirektör i Styrelsen till sammanräknadt 6,500 R:dr och för
sekreteraren till 4,500 R:dr. Med afseende å föränderliga arvoden, eller de
efter klass, hade Styrelsen såsom maximum, gällande för afdelningsföreståndare,
upptagit samma arvodesbelopp, som Kongl. Maj:t genom nådigt bref
af den 6 Februari 1863 bemyndigat Styrelsen att såsom arvodesmaximum
tilldela föreståndare för maskinafdelningen, eller 4,800 R:dr efter år räknadt;
varande arvodesklassen dernäst föreslagen till 4,500 R:dr, jemväl efter år
räknadt. Hvad förslaget sålunda innehöll hade Kongl. Maj.t genom nådig
proposition af den 28 Februari 1868 underställt Riksdagens pröfning, hvarefter
Kong], Maj:t vid frågans slutliga afgörande, i enlighet med de inskränkningar
hvartill Riksdagens i ämnet aflåtna skrifvelse föranledt, bestämt
fasta arvodet för öfverdirektör till 6,000 R:dr och för sekreteraren till
4,000 R:dr, samt, med uteslutande af såväl förut stadgad maximiklass, 4,800
R:dr, som dernäst följande, 4,500 R:dr, fastställt högsta arvodesklassen till
4,200 R:dr årligen.
De ånyo ifrågasatta högsta arvodesklasserna, 4,800 och 4,500 R:dr,
skulle gälla endast afdelningsföreståndare vid ban-, maskin- och trafikafdelningarne.
Afdelningsföreståndarnes vid trafikafdelningen assistenter borde
enligt Styrelsens åsigt kunna erhålla ett högsta arvode af 3,600 R:dr årligen,
i likhet med samma slags assistenter vid maskinafdelningen, d. v. s.
maskiningeniörerna, och sålunda efterhand kunna uppflyttas från den för
dera nu gällande maximiklassen, 3,000 R:dr, till en dernäst högre, 3,300 R:dr,
och slutligen till en ny maximiklass, 3,600 R:dr. Skälet härtill vore att
assistenterne, hvika uttagas bland de skickligaste af de under trafikdirektörerna
lydande tjenstemän, i allmänhet voro de, som företrädesvis eftersöktes
af andra jernvägar och industriinrättningar, hvilket också vore helt naturligt,
då dessa tjenstemän utgjorde eliten af den yngre personalen och hade
en alltför knapp aflöning för att icke med framgång kunna erbjudas beställningar
på andra håll. Det skulle för trafiktjenstens framtid vara högst
menligt, om de unga män, som utvaldes bland en stor mängd andra för att
ställas på ansvarsfullare platser, der tillika deras förmåga af ett högre befäl
skulle utbildas, den ene efter den andre öfvergåfve denna tjenst; och då en
så svår olägenhet skulle kunna, om icke afhjelpas, åtminstone förminskas,
14
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
genom en, i förhållande till det mål man ville hinna, obetydlig utgift, föreställde
Styrelsen sig, att Kongl. Maj:t skulle med bifall upptaga Styrelsens
underdåniga förslag om nu ifrågavarande arvodesförhöjning.
Vidare hade Styrelsen med afseende å förevarande ämne underdånigst
uttalat den mening, att, såväl för konkurrensens skull med andra arbetsgivare
som med anledning af stegrade lefnadskostnader, ändamålsenligt skulle
vara, att äfven vid öfriga i gällande aflöningsreglemente upptagna befattningar,
hvilka icke redan blifvit omnämnda, något högre aflöningsförmåner
blefve fastade, nemligen i så måtto, att hvarje befattning kunde komma att
slutligen betalas efter närmast högre klass än den, hvilken för närvarande
vore såsom den högsta fastställd. Vid de befattningskategorier, för hvilka någon
af 2:dra till och med I 1 :te klasserna voro de högsta, skulle förhöjningen kunna
blifva 300 R:dr om året. Vid de kategorier, för hvilka 12:te och 13:de
klasserna voro de Högsta, kunde förhöjningen uppgå till 120 R:dr årligen,
men vid alla öfriga kategorier till endast 60 R:dr om året. Styrelsen hade
härvid fästat Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att de utgifter,
som af dessa förhöjningar betingades, icke kunde blifva särdeles känbara,
eftersom för närvarande endast en ringa del af personalen åtnjöte de för de
särskilda kategorierna bestämda högsta arvodesklasser och af denna del endast
några fä i sender kunde komma att i de nya klasserna uppflyttas, men
att den i fråga ställda förändringen vore ett för tjenstepersonalen betydelsefullt
och tillfredsställande löfte, änskönt detta löfte först i framtiden och i
mån af personens duglighet och ålder i tjensten kunde komma att infrias.
De under år 1874 förestående utgifterna hade Styrelsen beräknat
sålunda:
för byråafdelningen........................ 180,000: —
„ banafdelningen.........................1,469,000: —
„ maskinafdelningen....................... 2,576,000: —
„ trafikafdelningen........................ 1,510,000: —
,, nya byggnader och anläggningar.............. 480,000: —
,, nya inventarier ....................l • • • 60,000: —
Summa R:dr 6,275,000
Slutligen hade Styrelsen i samma memorial af angifna orsaker (se bil.
N:o 5 a) sid. 62—68) hemställt, att af 1874 års behållning å trafikmedlen
2,400,000 R:dr och af 1875 års behållning 1,600,000 R:dr måtte anvisas
för anskaffande af rörlig materiel för statens jernvägar.
Med afseende å hvad Styrelsen i berörda memorial sålunda och i öfrigt
anfört har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels för tiden från och med
år 1874 medgifva, att Öfverdirektörernes och Sekreterarens i Styrelsen årsarvoden
må förhöjas med ett belopp af 500 R:dr för hvardera, att tva sär
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
15
skilda arvodesklasser, afsedda endast för afdelningsföreståndare vid lian-,
maskin- och trafikafdelningarne, må få tillämpas, den ena å 4,800 R:dr och
den andra å 4,500 R:dr, allt efter år beräknadt; att högsta arvodesklassen
för trafik-direktörernes assistenter må bestämmas till 3,600 R:dr årligen; och
att |för hvarje af de i gällande aflöningsreglemente upptagna befattningar,
hvilka icke redan • blifvit nämnda, må såsom högsta arvodesklass bestämmas
den, som, enligt samma reglemente, är närmast högre än befattningens nuvarande
högsta; dels förslagsvis beräkna det för drift och underhåll, nya
byggnader och anläggningar samt nya inventarier vid statens jernvägstrafik
erforderliga, från trafikmedlen utgående anslag till 6,275,000 R:dr; dels ock
för anskaffande af rörlig materiel vid statens jernvägar bevilja 4,000,000 R:dr
samt deraf för år 1874 å extra stat anvisa 2,400,000 R:dr; hvarförutan
Kongl. Maj:t uti särskild till Riksdagen den 24 sistlidne Januari aflåten,
till Stats-Utskottet hänvisad nådig proposition (N:o 12) föreslagit Riksdagen
att dels till bestridande af kostnaden för de arbeten, hvilka i anledning af
och i sammanhang med enskilda jernvägars anslutning till statsbana vid
Upsala, Hallsbergs, Moholms, Stenstorps, Wartofta och Wieslanda stationer,
derstädes blefve af nöden, bevilja ett anslag till sammanräknadt belopp af
231,000 R:dr, att utgå af inflytande trafikmedel under innevarande år 1873,
i den mån samma arbeten med afseende å de euskilda jernvägarnes fullbordan
erfordrades och hunne utföras, dels ock medgifva, ej mindre att den
Hallsbergs bangård tillhörande mark, som i anledning af Hallsbergs—Motala—
Mjölby jern vägs inledande å nämnda bangård erfordrades för utläggning af
dertill nödiga spår, måtte för ändamålet afgiftsfritt begagnas, än äfven att af
berörda mark, måtte, derest sådant erfordrades, afsöndras ett utmål af högst
en fjerdedels tunnlands rymd, för att derå uppföra en enskild person tillhörig
byggnad, hvilken för beredande af utrymme åt nämnda spår måste
undanflyttas.
Hvad först angår utvidgning af Malmö jern vägsstation torde böra meddelas,
hurusom, enligt hvad Utskottet inhemta t, Styrelsen för statens järnvägstrafik,
efter derom af Kong]. Maj:t erhållet förständigande, under den 22
Juni 1872 hos Malmö stadsfullmäktige gjort framställning om bifall till det
af Riksdagen fordrade vilkor om kostnadsfri upplåtelse af jord till bangårdens
utvidgning; att fullmäktige uti skrifvelse af den 2 derpå följande Oktober
förklarat sig till en början hafva godkänt ett af hamningeniören upprättadt
och äfven af Malmö hamndirektion förordadt förslag rörande af staden äskadt
bidrag till bangårdens utvidgning och reglering, samt att samma fullmäktige
sedermera, efter det Trafikstyrelsen uti skrifvelse af den 28 December nämnda
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
år hos stadsfullmäktige gjort ny hemställan om vissa förändringar och förbehåll
för antagande å statens sida af samma förslag, uti skrifvelse af den
27 Januari innevarande år tillkännagifvit, att fullmäktige äfven bifallit hvad
Styrelsen uti dess sednaste ofvanberörda skrifvelse föreslagit.
Jemte det Styrelsen i underdånig skrifvelse den 30 sistlidne Januari
redogjort för de förbindelser, Malmö stadsfullmäktige sålunda åtagit sig, samt
för de högst väsendtliga fördelar, som derigenom skulle ernås så väl för
staden, som för statens jernvägstrafik, hade Styrelsen, enär stadsfullmäktige
icke fordrat någon annan ersättning för sin upplåtelse af det nya bangårdsområdet
än återbekommande af den smala jordremsa, hvarpå den nuvarande
banvallen är anlagd och hvilken efter den nya banvallens formerande blefve
för jernvägen fullkomligt obehöflig samt till största tillgängliga djup komme
att uppgräfvas för att användas till utfyllning af det nya området, uttryckt
den åsigt, att det af Riksdagen vid beviljande af anslaget till Malmö bangårds
utvidgning fastade vilkor blifvit uppfyldt; hvarföre Styrelsen i underdånighet
hemställt att Kongl. Maj: t täcktes, efter hvad sålunda blifvit upplyst,
i nåder medgifva Styrelsen rättighet att, sedan skriftlig öfverenskommelse
om här ofvan antydda vilkor och förbehåll blifvit upprättad samt af
Styrelsen och Malmö stadsfullmäktige undertecknad, företaga de arbeten för
bangårdens utvidgning, som blifvit af Styrelsen för innevarande år i underdånighet
föreslagna.
Förrän denna fråga blifvit slutligen afgjord, har något detaljeradt förslag
rörande samtliga kostnaderna för Malmö stations utvidgning icke kunnat
uppgöras, men för att emellertid i någon mån kunna bedöma behofvet af
anslag för ifrågavarande ändamål har Utskottet tagit kännedom dels af ett
uppgjordt förslag till bangårdsplan, utvisande de hufvudsakligaste anläggningar,
som efter hand böra vid Malmö station utföras, dels af en utaf Öfver -direktören vid ban- och maskinafdelningarne öfver härtill erforderliga kostnader
upprättad summarisk kalkyl, slutande på 452,350 R:dr, i hvilket belopp
ingå såväl de af sednaste Riksdag för innevarande år beviljade 100,000
R:dr som de för år 1874 nu äskade 150,000 R:dr.
Vidkommande de föreslagna ändringarne i gällande bestämmelser för
aflöningen vid Statens jernvägstrafik torde, genom hvad till stöd härför blifvit
anfördt, få anses ådagalagdt att en förbättring i de lägre tjenstemännens
och betjeningens äfvensom afdelningsföreståndarnes samt trafikdirektörer -nes assistenters lönevilkor är af behof påkallad. Deremot hafva nuvarande
aflöningsförmåner för Öfverdirektörerne, Sekreteraren och tjenstemännen i öfrigt
synts Utskottet fortfarande kunna bibehållas. Om de för dem ifrågasatta
löneförhöjningar bifolies, skulle desse tjensteraän i afseende å aflöning
komma i en vida bättre ställning än deras vederlikar inom andra embetsverk.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
17
verk. Så t. ex. skulle öfverdirektörerne, som för närvarande i arvode åtnjuta
6,000 R:dr och genom Kong], brefvet den 2 Februari 1872 tillsvidare
åro tillförsäkrade boställsvåningar i Stockholms centralbangårds hufvudbyggnad
mot en årlig hyra af endast 350 R:dr, komma i åtnjutande af bättre
löneförmåner än generaldirektörerne vid skogs- och telegrafstyrelserna. Sekreteraren
åter skulle erhålla högre lön än sekreterarne i post- och telegrafstyrelserna
samt blifva likställd med kollegiernas yngste ledamöter o. s. v.
Beträffande den af trafikstyrelsen uttalade farhåga, att de framstående förmågorna
inom Statens jernvägstrafiks inöfvade och i maskiners handterande
skickliga personal skulle dragas till enskilda jernvägar eller till andra industriinrättningar,
torde böra erinras, hurusom den genom sednaste Riksdags beslut
åstadkomna pensionering, enligt hvad då af Kongl. Maj:t, trafikstyrelsen och
komiterade framhölls, bör vara ett verksamt medel'' att i statens tjenst
qvarhålla berörda personal, äfven om de någon gång för längre eller kortare
tid skulle erbjudas bättre vilkor på annat håll.
Svårigheten att med någon säkerhet kunna på förhand beräkna utgifterna
vid en så omfattande industriel anläggning som Statens jernvägar samt
vanskligheten att ingå i en detaljerad granskning af ett utgiftsförslag, som
blifvit uppgjordt mera än ett år före den tid, förslaget afser, föranledde
Stats-Utskottet vid nästföregående riksdag att till grund för beräkningen af
utgifterna för drift och underhäll lägga dessa utgifters förhållande till bruttoinkomsterna.
Härvid möta likväl nu åtskilliga omständigheter, hvilka föranleda
till antagande, att 1871 års inkomster och utgifter icke komma att
stå till hvarandra i det gynsamma förhållande, som resultaten för de sistförffutna
åren hafva att uppvisa. Utom de ökade utgifter, som för år 1874
äro att emotse med anledning af förväntade nya bibanors anslutning till
Statens jernvägar, bör äfven tagas i betraktande den högst betydliga stegring
i pris, som inträdt sä väl på personel! arbete som på materialier af alla
slag. Dessa omständigheter synas dock vara af mera öfvergående natur,
hvadan det torde kunna antagas, att missförhållandet mellan inkomster och
utgifter under de följande åren komma att utjemnas. Om derföre för sådana
ökade utgifter vid jernvägstrafiken under år 1874, som af nyss nämnda eller
andra tillfälliga orsaker kunna ifrågakomma, upptages ett särskild! belopp,
torde i öfrig! omnämnda procent-förhållande kunna begagnas för beräkningen
af de normala utgifterna. Da Utskottet vid styrelsens beräkningar rörande
utgifterna för nya byggnader och anläggningar samt för nya inventarier icke
haft något att erinra, har Utskottet trott de under år 1874 förestående utgifterna
vid Statens jernvägstrafik kunna, med ledning deraf att, enligt styrelsens
uppgift, 1871 års utgifter utgjort 50,29 procent af bruttoinkomsten,
förslagsvis upptagas sålunda:
Bih. till Riksd. Prof. 187::. 4 Sand. 1 Afd. 6 Höft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o d.
för drift och underhåll: 50 procent af det belopp 9,500,000 R:dr, hvartill
inkomsterna blifvit upptagna........4,750,000: —
jemte ett särskildt tilläggs-anslag..... 600,000: —- 5,350,000: —
för nya byggnader och anläggningar.............. 480,000: —
för nya inventarier................. 60,000: —
Summa R:dr 5,890,000: —
Beträffande slutligen Kongl. Maj:ts nådiga framställningar dels om anskaffande
af rörlig materiel för statens jernvägar, dels om bestridande af kostnaden
för åtskilliga enskilda jernvägars anslutning till statsbanor och i sammanhang
dermed erforderlig utvidgning af vissa stationer, har Utskottet vid
samma framställningar icke haft något att erinra.
På grund al hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker Utskottet Riksdagen:
l:o a) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om arvodesförhöjning
för öfver-direktörerne och sekreteraren icke måtte
bifallas;
b) att två särskilda arvodesklasser, afsedda endast för afdelningsföres
tand are vid ban-, maskin- och trafilc-afdelningarne
må från och med år 1874 få tillämpas, den ene å
4,800 R:dr och den andre å 4,500 R:dr, allt efter år
räknadt;
c) att högsta arvodes-klassen för trafikdirektörernes assistenter
må från och med år 1874 bestämmas till 3,600 R:dr årligen;
och
d) att för de i gällande aflöningsreglemente upptagna befattningar,
för hvilka 22:dra till och med ll:te klasserna äro
de högsta, må från och med år 1874 såsom högsta arvodes-klass
bestämmas den, som enligt samma reglemente
är närmast högre än befattningens nuvarande högsta;
2:o) dels förslagsvis beräkna det för drift och underhåll, nya
byggnader och anläggningar samt nya inventarier vid statens
jernvägstrafik erforderliga, från trafikmedlen utgående
anslag till 5,890,000 R:dr;
3:o) dels för anskaffande af rörlig materiel vid statens jernvägar
bevilja 4,000,000 R:dr samt deraf för år 1874 å
extra stat anvisa 2,400,000 R:dr;
4:o) dels till bestridande af kostnaden för de arbeten, hvilka i
anledning af och i sammanhang med enskilda jernvägars
anslutning till statsbana vid Upsala, Hallsbergs, Moholms,
Stenstorps, Wartofta och Wieslanda stationer, derstädes
blifva af nöden, bevilja ett anslag till sammanräknadt be
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
19
lopp af 231,000 R:dr, att utgå af inflytande trafikmedel
under innevarande år 1873, i den mån samma arbeten
med afseende å de enskilda jernvägarnes fullbordan erfordras
och hinna utföras;
5:o) dels ock medgifva, ej mindre att den Hallsbergs bangård
tillhörande mark, som i anledning af Hallsberg-—-Motala
—Mjölby jernvägs inledande ä nämnda bangård erfordras
för utläggning af dertill nödiga spår, må för ändamålet
afgiftsfritt begagnas, än äfven att af berörda mark må,
derest sådant erfordras, afsöndras ett utmål af högst f
tunnlands rymd, för att derå uppföra en enskild person
tillhörig byggnad, hvilken för beredande af utrymme åt
nämnda spår måste undanflyttas.
Skiften och afvittringar.
17:o. Enligt hvad af statsrådsprotokollet (bil. Nio 5 a, sid. 69—71)
inherntas, upptager den för innevarande år af Kong], Maj:t fastställda stat
för storskiftes- och afvittringsverkev i de tre län, der dessa förrättningar
ännu icke afslutats, samtliga utgifterna till 171,270 R:dr. Häraf belöper sig
på Kopparbergs län 47,550 R:dr, på Yesterbottens län 71,920 R:dr och på
Norrbottens län 51,800 R:dr. Uti det af landtmäteristyrelsen för år 1874
uppgjorda förslag till förberörda utgiftsstat beräknas utgifterna till 170,550
R:dr. Till betäckande af detta utgiftsbelopp har Kongl. Maj:t, utöfver det
ordinarie anslaget till skiften och afvittringar 63,000 R:dr, af Riksdagen på
extra stat äskat i jemnt tusental 108,000 R:dr.
Då, på sätt i statsrådsprotokollet blifvit erinradt, det torde finnas med
statens fördel förenligt, att någon inskränkning af ifrågavarande arbeten icke
under den närmaste framtiden eger rum, tillstyrker Utskottet,
att för skiften och afvittringar måtte, utöfver ordinarie anslaget,
på extra stat för år 1874 anvisas 108,000 R:dr.
Landtbrnksingeniörer och deras biträden.
18:o. Med afseende å den landtbruksingemörerne vid 1865—1866
årens riksdag medgifna och enligt nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade
rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner med 500 R:dr efter femårig
väl vitsordad tjenstgöring i hvarje lönegrad intill den högsta, eller 3,000
R:dr, har Kongl. Maj:t, då 3 dylika uppflyttningar i högre lönegrad kunde
Angående anslag
för skiften
och afvittringar.
Angående tre
landtbruksingeniörers
uppflyttning
i
högre lönegrad.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
ifrågakomma från och med 1874, hos Riksdagen begärt, att anslaget till landtbruksingeniörer
och deras biträden måtte höjas från nuvarande beloppet 45,950
R:dr till 47,450 R:dr eller med 1,500 R:dr; och då denna förhöjning erfordras
för tillämpning af de angående nämnde tjenstemäns aflöning meddelade
allmänna föreskrifter, tillstyrker Utskottet,
att anslaget till landtbruksingeniörer och deras biträden
måtte med 1,500 R:dr förhöjas.
Befrämjande i allmänhet af jordbruket.
Angående anslag
till prisbelöningar
vid
allmänna
landtbruksmöten
m. m.
19:o. På sätt Kongl. Maj:t i anledning af landtbruksakademiens derom
gjorda underdåniga framställning föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att följande vid föregående riksdagar beviljade anslag mätte
jemväl för ar 1874 på extra stat anvisas, nemligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag
och andra jordbruksalster 6,000 R:dr;
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan
finnas tjenligt anställa sådana möten, och der hushållningssällskapen
vilja förena sig om sammanskott af medel till
dessa utställningar, 3,000 R:dr; och
c) till svenska trädgårdsföreningen mot enahanda vilkor, som
vid föregående riksdagar varit bestämda, nemligen att föreningen,
så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd
och plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser som derom
göra framställning, och, jemte behörig redovisning för det
erhållna statsbidraget, till landtbruksakademien afgifver
berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid
inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda
utdelningar af fruktträd samt om öfriga föremål
för föreningens verksamhet, 4,500 R:dr.
Angående anslag
för de
geologiska undersökningarne.
20:o. För fortsättande under år 1874 af de geologiska undersökningarne
har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 58,000 R:dr eller enahanda
belopp, som för innevarande år blifvit beviljadt.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5 a sid. 72__77)
rörande denna fråga blifvit meddeladt, tillstyrker Utskottet,
att till fortsättande under år 1874 af de geologiska undersökningarne
måtte beviljas ett extra anslag af 58,000 R:dr.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
21
ilästafveins förbättrande.
■21:o. Sodan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 1 sistlidne November Angående^
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med särskild! utsedde komiterades åsigter slag för hästoch
förslag fastställt plan för anordnande af statens stuterier och dermed afveinsjörsammanhängande
inrättningar för inhemska hästafvelns befrämjande, har, n!
enligt hvad i statsrådsprotokollet (bil. N:o ö a sid. 79) blifvit meddeladt,
Kongl. Maj:t uti samma nådiga bref förklarat deri enskilda hingsthållningen,
hästafveln och hästuppfödningen kraftigast uppmuntras och befordras genom
prisbelöningar samt förty beslutit, att ett i möjligaste måtto omfattande system
för utdelande af dylika belöningar skulle, så snart ske kunde, införas med
syftemål att dels för den enskilde underlätta anskaffandet och underhållandet
af goda afvelsdjur, dels för allmänheten utmärka de prisbelöna hästarne såsom
framstående och lämpliga att till afvel användas, dels ock slutligen antyda, att
de hästar, för hvilka någon belöning icke utdelades, voro till afvel mindre
tjenliga än de prisbelönade; att utdelande af prisbelöningar skulle taga sin
början, när särskild t anslag för sådant ändamål af Riksdagen beviljats eller
ock i den mån tillgångar dertill kunde beredas genom de, till följd af stuteriernas
förändrade organisation och minskning i derför erforderliga utgifter,
uppkommande besparingar å de för närvarande till hästafvelns förbättrande
anslagna, under stuteriöfverstyrelsens förvaltning ställda medel och inkomster;
samt att det skulle åligga stuteriöfverstyrelsen att, när dessa besparingar
funnos uppgå till så stort årligt belopp, att dermed kunde i någon väsendtlig
mån befrämjas det med dylika belöningar åsyftade ändamål, derom
hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan; i sammanhang med hvilket beslut
Kongl. Maj:t, jemte befallning till stuteriöfverstyrelsen att uppgöra och
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställa förslag till de reglementariska föreskrifter,
som vid en blifvande tillämpning af det beslutade systemet af prisbelöningar
kunde erfordras, tillika fastställt de hufvudsakliga grunder, hvilka
vid anordnandet af detta system skulle lända till efterrättelse.
Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokoll vidare inhemtas, hade stuteriöfverstyrelsen
uti det med anledning af bestämmelserna i omförmälda nådiga
bref afgifna memorial — af anförda skäl och med afseende dels å den
nytta ett utvidgadt landtbeskälleri jemte utdelande af prisbelöningar komme
att tillskynda hästafveln, dels derå att hästkulturen i hög grad inverkade
på allmänt och enskildt välstånd, och att det statsanslag, som kunde varda
till dess förkofran anvisadt, otvifvelaktigt blefve det mest produktiva kapital,
som kunde sättas i omlopp, dels ock slutligen derå att f för befrämjande af
förenämnda syftemål några besparingar å det till hästafvelns förbättrande
22
State-1 tskotlde Utlåtande N:o 8.
utgående inskränkta statsanslag ännu mindre än förr kunde vara att för den
närmaste framtiden emotse — föreslagit ej mindre att ett anslag för en gång
af minst o0,000 R:dr matte beviljas till'' uppköpande så väl af hingstar och
ston utaf engelskt fullblod för att tjena till stam vid Ottenby och Flyinge
stuterier, som ock af ett antal norska hingstar för att användas såsom landthushållare
och sålunda bereda jord- och bergsbruket ett starkt och uthålligt
hästslag, än äfven att ett årligt statsanslag af 05,000 R:dr måtte anvisas
tör att användas till prisbelöningar i ändamål att dymedelst främja utvecklingen
af den enskilda hästafveln.
Etter pröfning af dessa m. fl. framställningar om anslag till stuteriväsendet,
och i sammanhang dermed af ett utaf förbemälde komiterade väckt
förslag om tilldelande af lön åt chefen för siuteriöfverstyrelsen och höjande
åt det sekreteraren vid nämnda styrelse tillkommande arvode, har Kong!.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen : att medgifva, att frän och med år 1874 och
framgent må af de till hästafvelns förbättrande anslagna medel och tillgångar
årligen utgå, såsom lön för chefen för stuteriöfverstyrelsen 2,000 R:dr
utöfver den nuvarande hyres- och expensersättningen och såsom förhöjning i
det sekreteraren vid nämnda styrelse för närvarande med 1,000 R:dr tillkommande
arvode 500, eller tillsammans 2,500 R:dr; att å extra stat för år
18<4 anvisa, för att användas till inköp af afvelsdjur vid stuterierna och
landtbeskällaredepoterna, ett belopp af 50,000 R:dr ; och att för införande af
prisbelöningar för hästar höja det nuvarande ordinarie anslaget till hästafvelns
förbättrande med 35,000 R:dr, att såsom reservationsanslag användas
uteslutande till bestridande af dylika belöningar och deraf härflytande kostnader.
Då den af Kongl. Maj:t beslutade reorganisationen af stuteriväsendet i
väsendtlig män öfverensstämmer med de åsigter, som blifvit uttalade i Riksdagens
underdåniga skrifvelse af den 11 sistlidne Maj, får, under åberopande
af de skäl som i statsrådsprotokollet blifvit till stöd för nyssberörda framställning
anförda, Utskottet tillstyrka Riksdagen,
a) att medgifva, att från och med år 1874 och framgent
må af de till hästafvelns förbättrande anslagna medel
och tillgångar årligen utgå, såsom lön för chefen vid stuteriöfverstyrelsen
2,000 R:dr utöfver den nuvarande hyresoch
expensersättningen och såsom förhöjning i det sekreteraren
vid nämnda styrelse för närvarande med 1,000
R:dr tillkommande arvode 500 R:dr eller tillsammans
2,500 R:dr;
b) att å extra stat för åri 87 4 anvisa, för att användas
till inköp af afvelsdjur för stuterierna och landtbeskällaredepoterna,
ett belopp af 50,000 R:dr; samt
Stata- Utskottet» Utlåtande N:o 8.
28
c) att för införande af prisbelöningar för hästar höja
det nuvarande ordinarie anslaget till hästafvelns förbättrande
med 35,000 R:dr, att såsom reservationsanslag användas
uteslutande till bestridande af dylika belöningar
och deraf härflytande kostnader.
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
22:o. Vidare har Kong! Maj:t föreslagit, att, under vilkor att de af
brukssocieteten för närvarande underhållna bergsskolor i Filipstad och Falun skolorna i Fimed
dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1874 lip*j£f°ch
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Kongl. Maj:t ville genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa,
Riksdagen måtte å extra stat för samma år anvisa ett belopp af 11,000
R:dr att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.
Beträffande denna anslagsfråga inhemtas af statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 5 a, sid. 85 och följ.), att fullmäktige i Jernkontoret å Brukssocietetens
vägnar uti underdånig skrifvelse dels förmält, hurusom det vid 1818 års riksdag
åt Jernkontoret till belopp af 600,000 R:dr Banko, eller 900,000 R:dr R:mt,
och mot ränta af tre procent beviljade kreditiv — vid hvars åtnjutande varit
fåstadt det vilkoret, att den vinst, som uppkommit genom skilnaden emellan
nämnda ränta och den högre utlåningsränta, som koinme kontoret till godo,
skulle, sedan uppgifna förvaltningskostnader bestridts, användas till bergshand
teringens framgång och förkofran genom anställande af rön och försök
m. m., som med detta ändamål egde gemenskap, — blifvit, efter det år 1866
kreditivräntan förhöjts från tre till fyra procent, samt vid 1869 års riksdag
kreditivets belopp nedsatts till 750,000 R:dr, med 1870 års utgång helt och
hållet indraget, i följd hvaraf och då härigenom en betydlig inkomst, uppgående
för åren 1856—1865 i årligt medeltal till ett bruttobelopp af 17,613
R:dr 56 öre, för kontoret upphört, Brukssocieteten, som det oaktadt icke ifrågasatte
att erhålla något understöd af statsmedel för bekostande af berörda,
alltjemt och fortfarande behöfliga rön och försök, likväl ansåge påkalladt att
göra underdånig framställning om Jernkontorets befriande från åtskilliga utgifter,
som kontoret för närvarande finge vidkännas, ehuru de syntes vara af
beskaffenhet att böra af statsverket bestridas, dels och, på i öfrigt anförde
skäl, anhållit, att de på Brukssocietetens bekostnad inrättade och underhållna
lägre bergsskolor i Filipstad och Falun måtte, under förbehåll att tjenliga
lokaler för dem af vederbörande bruks- och grufveegare kostnadsfritt upplätes,
varda af Statsverket i det skick, hvari skolorna nu befunnos, öfvertagna,
med Brukssocieteten lemnad tillåtelse att genom Jernkontorets full
-
Angående anslagsförhöjning
för tekniska
skolan \
Norrköping.
Angående anslag
för slöjdskolan
i Stockholm.
Angående
statsbidrag för
väfskolan i
Borås.
24 Stats-Utskottets Utlåtande N:o H.
mäktige tillsätta ledamöter i styrelserna öfver dessa skolor, samt att af statsmedel
måtte anvisas såsom årligt anslag 14,000 R:dr för underhållet af omförmälda
lägre bergsskolor.
Härtill hade (se Bil. N:o 5 a, sid. 91—99) Kommersekollegium tillstyrkt
nådigt bifall uti underdånigt utlåtande, hvarmed öfverlemnades infordrade
yttranden från föreståndaren för Teknologiska institutet, föreståndaren för den
med institutet förenade bergsskolan samt bergmästarne i fjerde och sjunde
bergmästaredistrikten, hvilka samtliga äfven förordat fullmäktiges framställning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och statsrådsprotokollet (sid.
102) i detta ämne vidare innehåller, tillstyrker Utskottet,
att för ofvanomförmälda ändamål måtte för år 1874 anvisas
ett extra anslag af 14,000 R:dr.
23:o. För tekniska elementarskolans i Norrköping behof har, uppå skoldirektionens
derom gjorda underdåniga framställning, hvilken blifvit förordad
1 ej mindre af föreståndaren för teknologiska institutet än äfven af Kommersekollegium,
Ivongl. Maj:t, utöfver ordinarie anslaget, 12,000 R:dr, på extra
stat äskat 4,500 R:dr, att användas till utsträckning af skolans undervisning
till omkring 100 lärjungar.
Då upplyst blifvit att till följd af lärarekrafternas otillräcklighet ett icke
obetydligt antal sökande måst förvägras inträde i skolan, hvilken med afseende
a omfattningen och beskaffenheten af den undervisning, som deri meddelades,
vore synnerligen eftersökt, får Utskottet, som funnit behöfligheten af
den begärda anslagstillökningen ådagalagd genom hvad vederbörande (se Bil.
N:o 5 a, sid. 104—108) i ämnet anfört, tillstyrka,
att för tekniska elementarskolans i Norrköping behof måtte,
utöfver ordinarie anslaget, på extra stat beviljas 4,500
R:dr, att enligt Kong]. Maj:ts bestämmande användas.
24:o. Till slöjdskolan i Stockholm har Kongl. Maj:t, utöfver det; på
stat definitivt uppförda belopp, 15,000 R:dr, för år 1874 äskat anvisande af
56,950 R:dr, eller 1,325 R:dr mindre än hvad uti innevarande års riksstat
under ifrågavarande anslagstitel finnes upptaget.
Då Utskottet beträffande denna anslagsfråga icke haft något att erinra,
tillstyrker Utskottet.
att till slöjdskolan i Stockholm måtte, utöfver det på stat
definitivt uppförda anslag, för år 1874 anvisas 56,950 R:dr.
25:o. Såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Boras har Kongl.
Maj:t äskat anvisande under enahanda vilkor som tillförene af ett extra anslag
å
Stats-Utskottets Utlåtande N-''o 8.
25
å 3,800 R:dr, eller samma belopp som för innevarande år blifvit för skolans
underhåll beviljadt; tillstyrkande Utskottet,
att till väfskolan i Borås måtte för år 1874 anvisas ett
extra anslag af 3,800 R:dr, med vilkor att från Elfsborgs
läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp,
motsvarande minst hälften af statsanslaget.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
26:o. Uti särskild, under den 24 sistlidne Januari till Riksdagen af- Angående
låten nådig proposition (N:o 10), hvilken blifvit till Stats-Utskottet remitterad,
har Kongl. Majrt föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till bestridande deltagande
af kostnaderna för Sveriges deltagande uti den internationela homt- och in- verUmt^alidustriutställningen
i Wien, till Kongl. Maj:ts förfogande ställa och till utgående
innevarande år å Riksgäld skontoret anvisa ett förslagsanslag till belopp
af 100,000 R:dr, deruti inbegripna af Kongl. Majd tillförsäkrade bidrag å
dels 8,000 R:dr och dels 25,000 R:dr.
Af nämnda proposition inhemtas, bland annat, att, efter det sista Riksdag,
på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, beviljat 20,000 R:dr till reseunderstöd
för besökande af utställningen i Wien samt 10,000 R:dr till inrättande af en
Svensk byrå derstädes, Kongl. Mäj:t — i anledning af inkommen framställning
från den af Kongl. Maj:t förordnade nämnd för Sveriges deltagande i nästlidet
års världsutställning i London — funnit godt att dels medgifva fraktfrihet
å statens jernvägar för utställningsföremålen, dels förklara sig vilja framdeles taga
i nådigt öfvervägande, huruvida för uyssnämnda föremåls afgiftsfria transport
till tysk Östersjöhamn något kronans fartyg kunde blifva tillgängligt, äfvensom
under viss förutsättning ställa till nämndens disposition ett belopp af
högst 8,000 R:dr till aflöning åt den person, som komme att såsom kommissarie
vid utställningen användas. Härförutom hade, uppå gjord underdånig
framställning utaf en af Svenska konst- och industriidkare bildad komité,
Kongl. Maj:t i nåder förordnat, att de för Sveriges deltagande i Nordiska
industri- och konstutställningen i Köpenhamn anskaffade inventarier och till
dekorering använda effekter, som kunde begagnas inom Svenska afdelningen vid
verldsutställningen i Wien, skulle mot qvitto ställas till komiténs förfogande,
med skyldighet att för samma inventarier och effekter framdeles redovisa;
hvarförutan Kongl. Maj:t tillförsäkrat komitén rättighet att för bestridande af
kostnaderna för Sveriges deltagande uti ifrågavarande verldsutställning få i
Bih. till Riksd. Prot. 1873. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående
förhöjdt
anslag till
husslöjdens
befrämjande.
Statskontoret, åtnjuta kredit till belopp af högst 25,000 R:dr. Slutligen hade
bemälda komité uti ingifven underdånig skrifvelse (se sid. 5 och 6) ånyo
påkallat Ivongl. Maj:ts uppmärksamhet å angelägenheten af ytterligare statsbidrag
för Sveriges deltagande uti ifrågavarande utställning, hvilket föranledt
aflåtande af ofvan omförmälda nådiga proposition.
Under åberopande af hvad deruti finnes anfördt till stöd för Kongl.
Majds nådiga framställning, tillstyrker Utskottet,
att för ofvannämnda ändamål måtte å Riksgälds-kontoret
till utgående under innevarande år anvisas ett förslagsanslag
af 100,000 R:dr, deruti inbegripna'' af Kongl. Maj:t
tillförsäkrade bidrag å tillhopa 33,000 R:dr.
27:o. Under åberopande af ett vid nästlidet års riksdag inom Andra
Kammaren väckt förslag om anvisande af medel för befordrande af husslöjder
har Herr W. Stråle uti en inom Första Kammaren väckt, till Statsutskottet
hänvisad motion (N:o 4) hemställt, att anslaget till befrämjande i
allmänhet af slöjderna må förhöjas med 10,000 R:dr, inbegripet den vid
1872 års riksdag beviljade förhöjning 2,500 R:dr, för att till ofvanberörda
ändamål användas.
Efter det senaste Riksdag, med anledning af ofvanåberopade förslag —
hvilket afsåg anställande af kringresande undervisare med åliggande att på
reqvisition af landsting, hushållningssällskap, kommuner eller enskilde, som
ville, vare sig bland en orts husslöjdsidkande befolkning sprida kännedom
om förbättrade modeller och arbetsmetoder m. m. eller ordna en grundläggande
husslöjdsundervisning för ungdomen, infinna sig å orten, tillhandagå
med råd och anvisningar, uppgöra och anskaffa arbetsritningar och modeller
— för nämnda ändamål anvisat ett årligt belopp af 2,500 R:dr, har
Kongl. Maj:t, enligt hvad motionären upplyst, under den 6 December 1872
funnit godt förordna, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen skulle
undfå kännedom om Riksdagens ifrågavarande beslut samt''förständigas att,
efter hushållningssällskapens hörande, inkomma ej mindre med upplysningrörande
husslöjdens närvarande ståndpunkt och de åtgärder till densammas
befordran, som redan blifvit vidtagna äfvensom dertill använda medel, än
ock med förslag till dessa åtgärders ytterligare utveckling, i händelse understöd
af allmänna medel dertill erhöllos, jemte uppgift å de för sådant ändamål
erforderliga kostnader.
Innan den af Kongl. Maj:t sålunda anbefallda utredning hunnit verkställas,
lärer behofvet af statsbidrag för ifrågavarande ändamål icke kunna
med någon tillförlitlighet bedömas, hvadan Utskottet hemställer,
att Herr Stråles ifrågavarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
27
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.
28:o. Med anledning af en utaf direktionen för navigationsskolan 1 arvode för
Göteborg gjord framställning, hvilken blifvit af t. f. inspektören för naviga- tunder lärare
tionsskolorna, äfvensom af Kommerse-kollegium förordad, har Kongl. Maj:t "0«ssfcX«
föreslagit Riksdagen att för beredande af aflöning under år 1874 och följande i Göteborg.
år åt en tredje underlärare vid navigationsskolan i Göteborg bevilja ett årligt
anslag till belopp, motsvarande det enligt nu gällande stat till hvardera
underläraren vid skolan utgående arvode, eller 1,200 R:dr.
Då de i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5 a) sidd. 114 och 115) anförda
förhållanden synas ådagalägga, att en förstärkning af lärarekrafterna
vid ifrågavarande navigationsskola är af oundgängligt behof pakallad, tillstyrker
Utskottet, , , o
att anslaget till navigationsskolan i Goteborg måtte tran
och med år 1874 för ofvanberörda ändamål höjas med
1,200 R:dr.
Befrämjande i allmänhet af bergshrnket.
29-o På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att årligen anvisa ZgZndte
6,
000 R:dr till reseunderstöd åt lämpliga personer som önska att i fram-»»surnande
länder förvärfva sig ökad insigt och skicklighet i hvad till bergsbandteringen
hörer, har Kongl. Maja föreslagit Riksdagen att bevilja pendier.
hvad utöfver odisponerade tillgångar å ordinarie penmngeanslaget under titeln
“befrämjande i allmänhet af bergsbruket" erfordras, eller 5,000 R:dr.
Då samtliga myndigheter, hvilka, på sätt i punkten 22 här ofvan blifvit
anfördt, tillstyrkt statsanslag till bergsskolorna i Falun och Filipstad, äfven
förordat beviljandet af medel för de ifrågasatta resestipendierna, samt ändamålet
med nu äskade statsbidrag, hvilket motsvarar beloppet af det vid
1862_1863 årens riksdag anvisade, men år 1871 åter indragna an
slaget
till årsarvoden samt rese- och traktamentsersättningar åt tvänne i
kolning och bränntorfsberedning kunniga personer, synes vara af beskaffenhet
att böra från statens sida understödjas, tillstyrker Utskottet,
att till reseunderstöd åt lämpliga personer, som önska att
i främmande länder förvärfva sig ökad insigt och skicklighet
i hvad till bergshandteringen hörer, måtte utöfver
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående
"kontrollen å
bränvinsförfattningars
tillämpning
m. m.
Angående
anslag för
Väg- och vai•
tenbyggnadsstyrelsen
m. m.
odisponerade tillgångar beviljas ett årligt anslag af 5,000
R:dr.
Kontrollen å brännvinsförfattningariias tillämpning ocb restitution af
tillverkningsafgift för utfördt bränvin.
H0:o. Sedan Kongl. Maj:t under den 13 sistlidne December beslutit,
att mål, som angå bränvinstillverkning och utminutering, beskattningen derå.
kontroll å de i ämnet gällande författningars tillämpning äfvensom restitution
af tillverkningsafgift för utfördt bränvin m. m. eller öfver hufvud alla frågor,
som härflyta af lagstiftningen angående vilkoren för tillverkning och försäljning
af bi än vin, skola från och med ar 1874 och framgent tillhöra Finansdepartementets
handläggning, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att
från sjette hufvudtiteln afföra förslagsanslaget till “kontrollen å bränvinsförfattningarnas
tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt
bränvin “, hvilket anslag i nu gällande stat är beräknadt till 400,000 R:dr.
Till denna nådiga frammställning tillstyrker Utskottet
Riksdagens bifall.
Diverse anslag.
•>l.o. På sätt Kong], Maj:t, i enlighet med Styrelsens för allmänna
väg- och vattenbyggnader derom gjorda hemställan, föreslagit, tillstyrker
Utskottet, '' J
a) att till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden på extra stat an
isas
33,400 R:dr;
b) att till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
på extra stat anvisas 30,000 R:dr;
c) <Rt till stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbyggkorpsen
för utrikes resor, i ändamål att studera andra
länders allmänna arbeten, beviljas ett extra anslag af
2,000 R:dr.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8. 29
32:o. Beträffande de under sjette hufvndtiteln uppförda ordinarie andag,
som här ofvan ej finnes omförmälda och uti hvilka förändring icke
blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,
att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som
i nu gällande Riksstat äro upptagna, dock med iakttagande
af den jemkning i anslaget till “skrifmaterialier och expenser,
ved, m. m.“ som för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma blifver erforderlig.
38:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition om
statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar om anvisande af medel
för fortsättande af statens järnvägsbyggnader, för hamnbyggnader, för anläggning
af nya och omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar,
för befrämjande af utdikningar och vattenajtappningar med fiera allmänna
arbeten, kommer Utskottet att afgifva särskilda utlåtanden,
hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.
Stockholm den 21 Februari 1873.
Angående
Öfrig a ordinarie
anslag.
Angående
anslag till
jernväg sby g gnåder
och andra
allmänna
arbeten.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARYID FR:SON POSSE.
30
Stats- Utskottets Utlåtande N:o S.
Reservationer:
vid 5:dje punkten (angående förhöjning i anslaget för befrämjande af
ärendenas gång inom Civil-departementet);
af Friherre F. A. Funck: “Då behofvet af ökadt anslag för befrämjande
af ärendenas gång- inom Civil-departementet synes mig vara af Herr
departementschefen uti dess anförande till statsrådsprotokollet fullständigt
ådagalagdt, har jag icke kunnat deltaga i Stats-Utskottets beslut i denna
punkt, utan får mig deremot reservera;“
af Herrar Friherre F. von Essen, Friherre C. Skogman, Grefve L. af
Ugglas, Friherre A. R. A. Adelsvärd, F. Brusewitz, C. Ekman, E. af
Klint, P. Rent er svärd, C. L. Reuterskjöld, O. E. L. Dahm och 11. Ö.
Falk;
vid 10:de punkten (angående löneförhöjning för länsbokhållare, landskontorister
och länsmän):
af Herrar Carl Ifvarsson, Fiss Olof Larsson och O. B. Olsson: “Utgående
från den principen, att statens tjenstemän böra, så vidt görligt är,
beredas både tillräcklig sysselsättning och aflöning, hvaraf torde följa att
reglering af lönerna måste ställas i oskiljaktigt sammanhang med reglering
af tjenstebefattningarne, derest denna princip skall kunna tillämpas; kunna
vi ingalunda biträda hvarken Kongl. Maj:ts eller Utskottets förslag i ämnet,
emedan det ena afser en bestämd löneförhöjning och det andra medel till
en sådan, utan att någon reglering eller indragning af tjenstebefattningar
blifvit ställd i samband med vare sig det ena eller andra af dessa förslag.
Beviljas nu medel till löneförhöjningar; så, ehvad dessa definitivt bestämmas
eller icke, kan det dessutom befaras att de länge efterlängtade, väl behöfliga
reformerna inom statsförvaltningen komma att fördröjas längre och möta
större svårigheter, än om något anslag för sagda ändamål icke nu beviljas,
derest desamma icke helt och hållet uteblifva.
Under sådana förhållanden, samt i afvaktande på det af Chefen för
Civil-departementet antydda förslaget till reglering af vissa landsstatstjenster,
Stats-Utakottets Utlåtande N:o 8.
31
få vi alltså hemställa, att hvarken Kongl. Maj:ts proposition eller Utskottets
förslag i ämnet nu måtte bifallas
af Herr Jöns Rundbäck: "Behofve t af af en löneförbättring åt vissa
vid landsstaten anställde tjensteman kan icke i allo underkännas; inen då
frågan om en reglering af dessa tjenstemäns tjensteåliggande, likasom om
indragning af vissa tjenstebefattningar inom denna korps, synes vara nära
sin lösning, så har jag ansett att löneförhöjningsfrågan bort anstå och sättas
i samband med den allvarligt ifrågasatta och behöfliga omorganisationsfrågan.
Detta bör dock icke hindra Riksdagen att, med fästadt afseende å vissa vid
Landskontoren anställde tjenstemäns tjensteåliggande och ringa löneförmåner,
något förbättra dessa tjenstemäns vilkor.
I öfverensstämmelse med dessa åsigter får jag alltså vördsammast hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må endast i
den mån af Riksdagen bifallas, att till höjande af länsbokhållares
och landskontoristers aflöning för år 1874 må på extra stat anvisas
ett belopp af 36,000 R:dr.“
Häruti instämde Herr Jan Andersson.
vid
för åtskillige tjenstemän vid statens järnvägstrafik):
af Herrar Friherre F. von Essen, Grefve L. af Ugglas och H. O. Falk,
hvilka ansågo, att detta moment bort erhålla följande lydelse:
l:o. a) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om arvodesförhöjningar
för öfverdirektörerne och sekreteraren icke måtte bifallas;
b) att två särskilda arvodesklasser, afsedda endast för afdelningsföreståndare
vid ban-, maskin- och trafikäfdelningarna, må från
och med år 1874 få tillämpas, den ene å 4,800 R:dr och den
andre å 4,500 R:dr, allt efter år räknadt;
c) att högsta arvodesklassen för trafikdirektörernes assistenter må
från och med år 1874 bestämmas till 3,600 R:dr årligen; och
d) att baningeniörer, förrådsförvaltare, verkstadskamrerare, verkmästare
och konstruktörer må från och med år 1874 kunna
uppflyttas, de fyra förstnämnde i 4:de och den sistnämnde i 6:te
arvodesklassen, samt att för de i gällande aflöningsreglemente
upptagna befattningar, för hvilka 22alra till och med 11 Teklasserna
äro de högsta, må från samma tid såsom högsta arvodes
-
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
klass bestämmas den, som enligt samma reglemente är närmast
högre än befattningens"nuvarande högsta; och
af Herrar E. Key, P. O. Hörnfeldt, lass Olof Larsson, Jöns Iiundbäck,
Jan Andersson, Sven Andreasson, J. E. Johansson, Ola Bosson Olsson, P.
Olsson och iNils Nilsson i Asarum, hvilka förenade sig om följande hemställan:
l:o.
a) att Kong]. Maj:ts nadiga framställningar om arvodesförhöjningar
för öfverdirektörerne, sekreteraren, afdelningsföreståndarne samt
trafikdirektörernes assistenter icke måtte bifallas; och
h) att för de i gällande aflöningsreglemente upptagna befattningar,
för h vilka 22:dra till och med ll:te klasserna äro de högsta,
må från och med ar 1874 såsom högsta arvodesklass bestämmas
den, som enligt samma reglemente är närmast högre än befattningens
nuvarande högsta;
vid 21:sta punkten (angående anslag till hästafvelns förbättrande):
af Herr 0. B. Olsson: “Den 11 Maj 1872 aflät Riksdagen till Kongl.
Maj:t en underdånig skrifvelse, hvari den ’ åsigten uttalades, att det säkraste
medlet för hästafvelns höjande vore det så kallade premieringsystemets understödjande
genom åtgärder från statens sida, och att medel härtill kunde beredas
genom inskränkning i häst antalet vid stuterierna. Utskottet har enligt
min uppfattning handlat i strid med den i nämnda skrifvelse nog tydligt
uttalade mening, då detsamma tillstyrkt att såsom lön till chefen för
Stuteri-öfverstyrelsen och löneförbättring åt sekreteraren i nämnda styrelse årligen
borde utgå 2,500 R:dr samt på extra stat för 1 874 till inköp af afvelsdjur
för stuterierna och landtbeskällaredepoterna ett belopp af 50,000 R:dr.
Iföl torde icke vara tvifvel underkastadt, att det mål, som Riksdagen genom
sin omförmälda skrifvelse afsett, nämligen premieringsystemet, ej kan vinnas
genom dessa tvänne anslag; hvad som måste vara ett faktum är, att, derest
för stuteriernas räkning hästar inköpas, deras antal derigenom icke minskas,
lika som medel genom en sådan minskning icke blifvit beredda. Af dessa
skäl hemställer jag, att de af Utskottet i denna punkt under litt. a) och b)
tillstyrkta anslag icke måtte vinna Riksdagens bifall.1''
Häruti instämde Herrar (Jarl Ifvar sson, Jan Andersson, Sven Andreasson
och J. E.~ Johansson;
af Herr Liss Olof Larsson: “Då Utskottets tillstyrkande i denna
punkt, enligt mitt förmenande, står i uppenbar strid med sistlidne Riksdags
underdåniga
Stats- Utskottets Utlåtande R:o 8.
33
underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t i ämnet, hvilken skrifvelse återfinnes
under N:o 14 pag. 6 uti Bihang till Riksdagens protokoll 10 samlingen,
så finner jag mig föranlåten yrka afslag å såväl Kongl. Maj:ts proposition
som Utskottets förslag; och
af Herr Jöns Rundbäck, som icke ville biträda Utskottets i mom. b.
gjorda hemställan.
/ vi/<i. 6'' Höft.
Bih till Riksd. Prat. 1873. 4 Sami.
O
34
Stata- Utskottets Utlåtande N:o 8.
Litt.
Tabell öfver ordinarie anslagen
1873 års Eiks-stat anslår:
Penningar.
R:dr.
36.000
17.000
45,600
Förslags |
-anslag: |
|
Indelt ränta |
Indelt tionde |
Oindelt spanmål. |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 R:dr 10 öre |
R:dr. ö.
84,400
R:dr. | ö. I Kub.-fot. I k.
K:dr. i ö.
Summa.
Riksmynt.
30,000“
Tpt i 213,000]-
R:dr. i ö.
36,000 —
] 7,000 —
45,600 -
84,400
30,000
Civil -
Statsråden utan departement, 3 å
Departementschefen ........
Departementets expedition:
Nuvarande anslag ........
Tillkommer: Löneförbättring åt
ställde fyra vaktmästare å
Maj:ts proposition, deröfver
afgifvit utlåtande.......
Kommers-kollegium:
Nuvarande anslag........
Afgår: Indraget arvode för vårkollegiets
mineralogiska samlinTillkommer:
Löneförbättring å
kollegiets fyra vaktbetjente,
position, hvaröfver utlåtande
skottet kommer att afgifvas
Statistiska Tabell-kommissionen:
Aflöning smedel för statistiska
Nuvarande anslag......
Afgår: Indraget arvode till en
f. d. kommissionen öfver
Reservationsanslagen:
Till bibliothekets underhålOförändradt
enligt 1873
Till arvoden åt tillfälliga biNuvarande
anslagsbeloppet
Tillkommer förhöjning . .
Till det officiela statistiska
Oförändradt enligt 1873 års
Till en statistisk tidskrift:
Oförändradt enligt 1873 års
213,000]
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
35
A.
under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
departementet.
12,000 R:dr
de vid expeditionen an150
R:dr, enligt Kongl.
Stats-Utskottet ej ännu
45,600:
600:
....... 84,400: —
dande af
gar . . . . ■ 300: - 84;100. _
100 R:dr till hvardera af
enligt Kongl. Maj:ts proframdeles
af Stats-Ut.
............. 400: —
Centralbyrån:
tjensteman vid
tabellverket
15,750: —
750:
15,000:
lande:
års Riks-stat 1,000:
träden:
. . 7,250: —
• • 2»75Q= ~ 10,000;
trycket:
Riks-stat. . . 5,000
Riks-stat . . . 1,000
[g Förslag till blifvande'' Riks-stat:
— 17,000:-
Penningar.
FörsFags-anslag:
Indelt ränta t
Indelt tionde -
och ersättning! oc^. ers^~ |
för indragna “l"* lor ''
.. , ° j indragna
räntor. & ,
1 tiondeanslag.
R:dr. | ö.
36.000 -
17.000 -
46,200
84,500
32,000!
Transport | 215,700]
R:dr. I ö.
R:dr.
Oindelt spån mål. |
|
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Summa.
Riksmynt.
R:dr. | ö.
36,000—|
17,000]—
46,200
84,500
32,000
215,700
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Sfi
1873 års Riks-stat anslår:
För slags-anslag:
o o
Penningar.
''■ I Indelt tionde
Indelt ränta | ooh ersätt|och
ersättning!
i för indragna
räntor i
Oindelt spanmål.
ning för
indragna
tiondeanalag.
Mått.
Värde förslagsvis
å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Summa.
Riksmynt.
Tpt
| R:dr.
! 213,000
96,100
6,000
82,122
11,083,279 15
R:dr.
R:dr.
152,78337| 12,361
ö. I Kub.-fot. k. ! R:dr.
861 7,164
15,045 45
R:dr.
213,000-96,100 -
6,000
82,122
1,263,469
83:
Tpt j 1,480,501 |15j 152,783137 12,361 86 7,164j 5 15,045 45) 1,660,691,831
Landtmäteri-staten:
Nuvarande anslag........
Tillkommer: Löneförbättring å
Ingeniörerna vid General
toret.
.............
Löneförbättring ä 150 R:dr till
vaktmästare, enligt Kong!,
tion, deröfver Stats-Utskottet
framdeles utlåtande afgifva
Rikets ekonomiska karteverk, Re
Öfverståthållare-embetet.
.....
Landsstaterna i länen:
Penningar:
Nuvarande beloppet......
Tillkommer :
Löner jemte hyresersättning
nya länsmansbefattningar
Wester-Norrlands län . .
Löneförhöjning för tvänne
ffo hos Konungens Befallningshafvande
i Stockholms
län anställde ordinarie
vaktmästare samt
förhöjning af anslaget
till godtgörande af extra
vaktbetjente hos nämnda
länsstyrelse.......
Ersättning till åtskillige
ti landsstalstjenstemän för
af dem frånträdda boställen
..........
Indelt ränta och ersättning för
Nuvarande beloppet......
Afgår: Räntor å boställen, inStåtsverket.
........
Stats-UMcottets Utlåtande N-''o 8.
Förslag till blifvande Riks-stat:
Förslags-anslag:
Penningar.
Indelt ränta | Indelt tionde |
och ersätt- i och ersättning
för | ning för
indragna j indragna
räntor. tiondeanslag. I
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde för- j
slagsvis ä j
2 R:dr 10 öre
kubikfoten. \
Summa.
Riksmynt.
600 R:dr till hvardera af
landtmäterikon
.
........ 1,800:
hvardera af två
Maj:ts proposikommer
att
......... 300:
servationsanslag . . .
Transport
96,100:
K: dr. | 5.
215,700!—
2,100: —
1,083,279: 15.
för tvänne
inom
1,700: —
98,200
6,000
82,122
450:
3,830: — 5,980: — 1,089,259: 15.
indragna räntor:
...... 152,783: 37.
dragna till
...... 524: — 152,259: 37.1
Transport 1,241,518: 52.j 402,022]
li:dr.
R:dr.
ö. ! Kub.-fot. | k.
K:dr.
It: dr.
215,700
98,200
6,000
82,122
402,0221-
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
1873 års Riks-stat anslår:
Penningar.
Förslags-anslag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersättning
för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
_ | Summa.
1 Värde för
slagsvis
å Biksmynt.
2 B:dr 10 öre
kubikfoten.
Tpt |
1 R:dr. 11,480,501 |
ö 1£ |
B:dr. >| 152,781 |
| ö 5|3f i |
B: dr. r; 12,361 1 |
1° 8( , |
1 Kub.-fot. i k 7,164 f |
1 B: dr. > 15,04 |
1 ° S!4'' ! |
| B: dr. 3 1,660,69 |
1 Ö. 183 |
|
7,500 |
— |
I |
! |— |
! — |
; |
■ L ; |
— |
; |
7,50( |
) — 1 |
||
5,184,000 |
— |
! |
i |
| |
— |
i |
5,184,000 |
[ |
||||
1,039 125,000 |
13 |
17,423 |
71 |
! 8 |
61 |
38 |
1 |
80 |
01 |
18,551 125,000 |
46 __ |
|
50 |
— |
184 |
69 |
37 |
17 |
— |
_ |
271 |
86 |
|||
Sgr |
6,798,090 |
28 |
170,391 |
77 |
12,407 |
64 |
7,202 |
6 |
15,125 |
46 |
6,996,015 |
15 |
63,000 |
_ |
63,000 |
||||||||||
12,000 164,600 45,950 |
_i |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
12^000 164,600 45,950 |
||||
, |
40,900 |
__ |
40,900 |
|||||||||
1 |
49,545 |
—i i |
330 |
7 |
694 |
47 |
50,239 |
47 |
||||
i |
i 235,925 |
— ! 1 |
; 1 |
1 __i. 1 |
1 |
— |
— |
235,925'' 1 |
— |
|||
Tpt |7,410,010 |
28| 170,391 77 |
12,407 64 |
7,533 |
3 |
15,819 |
93 7,608,629 62 |
Indelt tionde och ersättning för
_ Oförändradt enligt 1873 års
Oindelt spanmål :
Oförändradt enligt 1873 års
Särskilda Förslagsanslag förLandsLandshöfdingens
i Kopparbergs
Till ersättning af arrendet för
forsellön...........
Landshöfdingens i Wester-NorrTill
bestridande af lösen för
räntepersedlar........
Statens jern vägstrafik, förslag ''
Nuvarande anslag........
Tillkommer förhöjning......
Gästgifvares friheter........
Till lättnad för skjutsningstungan,
och är serdeles tryckande, ReFärjor
och färjekarlar........
Jordbruket, handeln
Reservations -
Nuvarande anslag........
Tillkommer förhöjning.....
främjande i allmänhet af jord
istafvelns förbättrande:
Penningar: Nuvarande belopTillkommer:
Särskildt Reanslag
till prisbelöningar
Oindelt spanmål, såsom i 1873
idervisningsanstalter för bergs
Nuvarande
anslag........
Af går ; Nedsättning af anslage
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
39
Förslag till blifvande Riks-stat:
indragna tiondeanslag:
Riks-stat........ 12,361: 86.
Riks-stat........ 15,045: 45.
taterna i länen:
län lön:
lägenheten Hushagen jemte
ands län lön:
åtskilliga i lönen ingående
2,500:
5,000:
räknadt att af trafikmedlen utgå:
............ 5,184,000: -
S:gr
och näringarne.
anslag.
träden:
45,950:
1,500:
k och landtmannanäringar.....j 40,900 j -
84,545:
pet..... 49,545:
servationsför
hästar . 35,000:
års Riks-stat.....
bruk och slöjder:
.............. 235,925:
''11 slöjdskolan i Stockholm 1,325:
Förslags |
-anslå |
g = |
|||||||||
Indelt tionde |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
|||||||||
Penningar. |
och ersättning |
och ersätt-ning för |
Matt. |
Värde för-slagsvis ä 2 R:dr 10 öre |
Riksmynt. |
||||||
R:dr. |
ö.j |
it: dr. |
Ö. 1 |
it: dr. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
Ö. |
402,022; |
! |
! |
_ |
'' |
402,022 |
— |
|||||
1,089,259 |
15 |
152,259 |
37 |
12,361 86 |
7,164 |
5 |
15,045 |
45 |
1,268,925 |
83 |
|
; 1 7,500 |
— |
— |
__ |
— |
— |
7,500 |
— |
||||
5,890,000 |
5,890,000 |
||||||||||
1,039 |
13 |
17,423 |
71 |
8 |
61 |
38 |
1 |
80 |
01 |
18,551 |
46 |
O O lO CM |
— |
— |
— |
_ |
__ |
_ |
_ |
125,000 |
|||
50 |
— |
184,69 |
37 |
17 |
__ |
— |
— |
— |
271 |
86 |
|
7,514.870 28 |
| 169,867 77 |
12,407 |
64 |
7,202 |
6 |
15,125,46 7,712,271 |
Tö |
||||
63.000 12.000 |
_ |
_ |
__ |
63.000 12.000 |
|||||||
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
~ |
|||||
i 47,450 |
47,450 |
||||||||||
40,900 84,545 |
330 |
_ 7 |
694 i |
47 |
40,900 85,239 |
47 |
|||||
234,600 |
i |
j__ |
_ |
j |
__ |
_ |
__ |
_ |
234,600 |
||
|8,161,965 |
|28j 169,867 |
,77 |
| 12,407 |
64 |
7,5.33 |
3 |
15,819|93 8,360,06Ö|62 |
40
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
1873 års Riks-stat anslår:
F ö r s 1 ags-anslag:
Penninga |
r- |
Indelt ränta |
Indelt tionde |
Oindelt Matt. |
spanmål. Summa. Värde för- i slagsvis å : Riksmynt, 2 R.dr 10 örei |
|||||
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. 1 ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
ö. R:ur. |
Ö. |
|
Tpt |
7,410,010 |
28 |
170,391 |
77 |
12,407 64 |
7,533 |
03 |
15,819 |
9317,608,629 |
62 |
30,000 |
— |
---,- |
— |
— |
—i 30,000 |
— |
||||
50,550 |
__ |
■ '' ! |
—1 50,550 |
|||||||
22,500 |
___ _ |
. |
— 22,500 |
|||||||
3,700 |
40 |
23,673 |
70 |
— |
5 |
4 |
11 |
34 27,38544 i i |
||
16,100 |
_ |
j | |
_ |
| —i 16,100 |
||||||
Sgr |
" 734,770 |
40 |
23,673 |
70 |
__ i— |
336 |
1 |
705 81; 759,149 |
91 |
|
110,000 |
1 1 |
! — 110,000 |
||||||||
4 |
54 |
— |
-— ; — |
1,276 |
4 |
2,680 |
44; 2,684 |
98 |
||
4,500 |
_ |
J_. |
_ |
__ |
— |
___ |
4,500 |
_ |
||
2,700 |
36 |
2,946 |
27 |
| |
623 |
3 |
1,308 |
93 6,955 |
56 |
|
15,850 |
— |
---— |
— |
— |
15,850 |
— |
||||
188,000 |
— |
— |
_ |
---- _ |
— |
— |
—1 188,000 |
— |
||
26,500 |
— |
— |
— |
----— |
— |
— |
— |
-! 26,500 |
— |
|
400,000 |
— |
-•-- |
— |
- |
— |
— j 400,000 |
||||
23,000 |
-i 23,000 |
|||||||||
60,044 |
40 |
— |
— |
—, 60,044 |
40 |
|||||
15,000 |
_ |
_ |
i t 1 |
__ |
__ |
-i 15,000 |
||||
égr |
845,599 |
30 |
2,946,27 |
—■— , — |
1,899 |
7 |
3,989 |
37] 852,53494 |
||
S:a |
8,378,459 98 |
197,011174 |
'' 12,407 64 |
9,438 |
4 |
19,820''64 8,607,700 |
Befrämjande i allmänhet af slöj—
Undervisningsanstalter för handel
Nuvarande anslag........
Tillkommer: Aflöning åt en
vigationsskolan i Göteborg .
Befrämjande i allmänhet af handel
Befrämjande i allmänhet af bergsPenningar:
Nuvarande beloppet
Tillkommer: Reseunderstöd
som i främmande länder
va ökad insigt och skick
handteringen.
......
Indelt ränta och ersättning för
1873 års Riks-stat.....
Oindelt spanmål, såsom i 1873
Fiskerinäringens understöd.....
Diverse
Utflyttningshjelp efter skiften, FörErsättning
till Sala bergslag fö
eller afskrifning.........
Odlingshjelp för krononybyggare,
Jordförluster genom kanal- och vägKarantänsinrättningen
på Känsö,
Till aflösning af Öresundska tullen,
Till aflösning af; Schelde-tullen,
Kontrollen å bränvinsförfattningarverkningsafgift
för utfördt brän
Detta anslag öfverföres till
Rese- och traktamentspenningar,
Skrifmaterialier och expenser, ved
Nuvarande anslagsbelopp....
Af går: För jemnande af HufExtra
utgifter, Reservationsanslag
Anm. Tillökningen k Hufvudtiteln
Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
41
Förslag till blifvande Riks-stat:
För sia g s-anslag:
Penningar.
, Indelt ränta
|ocli ersättning1
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersättning
för i
indragna
tiondeanslag. I
Oindelt spanmål.
Matt.
! Värde förslagsvis
ä
! 2 ii:dr 10 öre;
i kubikfoten, j
Summa.
Riksmynt.
derna . . .
och sjöfart:
R:dr. | 6. K: dr. i ö.
Transport >8,161,965128 169,867171
.......! 30,000!—---
R:clr.
o. i Kub.-iot. I k.
ii: dr.
It: dr.
12,407 64
tredje underlärare vid Na -
50,550:
1,200:
51.750
och sjöfart................) 22.500
bruket:
........ 3,700: 40.
för personer,
önska förvärfighet
ibergs
.
...... 5,000: — 8.700: 40.)
indragna räntor, såsom i
............... 23,673: 70.!
års Riks-stat....... 11: 34.j
7.533 3 15,819I93|8,360,060
--- j—'' 30,000
51,750
22,500
8,700>40 23,673:70
16,100— ---!—j
5! 4
1134
I -
S:gr ; 776,145 40; 23,673 70
32.385 44
16,100;—i
336 V 705:811 800,524 91
anslag.
slagsanslag •..............I
•t förlust genom vissa räntors förvandling!
110.000-
4)54
4.500 —
2,700:36
Förslagsanslag............
anläggningar, Förslagsanslag ....
Förslagsamlag, högst........ 15,850
Förslagsanslag.............! 188,000
Förslagsanslag............. 26,500
nes tillämpning och restitution af tillvin,
Förslagsanslag..........1---
Sjunde Hufvudtiteln.
Förslagsanslag............., 23,000
m. in., Förslagsanslag:
............... 60,044: 40.!
vudtitelns summa..... 31: —
2,946 27:
1,276
623
60,01340
15,000,—
1 2,680
5! 1,308
44
_|
93;
110.000
2,684
4.500
6.955
15,850
188,000
26.500
23,000
98
56
S:gr 445,568 30 2,946 27
60,013
15,000
40
1,899 7 3,989 37 452.503,94
Summa !8,736,583!98'' 196,487l74> 12,407)64'' 9.438 4 19,820 64 8,965,300
utgör således 357.600 R:dr.
Bih. till Riksd. Pr ok 1873. 4 Sami 1 Afd. 6 Höft.
42
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen sinder
Riks-statens Sjette llnfvudtitel.
För år 1874.
Civil-Departementet.
Departementets expedition:
Arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och
expedierande...............................
JRikets ekonomiska karteverk:
Till de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norrbottens
län......................... 20.000: —
de ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af
riket........................... 32.000: --
Landsstaterna, i länen:
För provisoriskt höjande af Länsbokhållare®, Lanöskontoristers och
Länsmäns löneförmåner.........................
Statens jernväg strafik:
För anskaffande af rörlig materiel....................
Skiften och afvittring ar:
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena.........
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap,
maskiner in. m.................. 6,000: —
dito vid täfiingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk
och kött ........................ 3,000: —
Understöd åt svenska trädgårdsföreningens elev-skola . . 4,500: —
För fortsättande af de geologiska undersökningarne. . . 58,000: —
Transport
Stats-Utskottots
förslag:
R:dr. ö.
1,800 —
I I ''
| | |
52.000
I
lOO.OOOj^—
2,400.000 —
108,000 —
I i 1
i
i ! ;
| |
i
71,500 — j
2.733.300
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
43
Transport
Hästafvelns förbättrande:
Till inköp af afvelsdjur för stuterierna och laudtbeskällare-depöterna
Stats-Dtskottets j
förslag.
K: dr. j ö. i
2,733,300]—
!
50,000—j
Undervisningsanstalt för bergsbruk och slöjder:
För underhåll af bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill
hörande skolor för bergsarbetare............ 14,000: —
\ För tekniska elementarskolan i Norrköping....... 4,500: —
j Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås..... 3,800: —
22.300
Diverse anslag: j
Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ,
samt dess tjenstebiträden.............. 33,400: — i
„ undersökningar och expenser för allmänna arbeten . 30,000: —
„ stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbygg
nadskorpsen
under utrikes resor........... 2,000: — 65,400|—j
Summa i 2.871.000 —
För år 1873.
Till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande uti den in- i
ternatiouela konst- och industri-utställningen i Wien, förslagsan- \
slag, att utgå från Riksgälds-kontoret...............j 100,0001—