Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 13.

3

Mo 13.

Ank. till Rikscl. Kansli den 29 April 1873, kl. 2 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, med anledning af väckt motion
om ändring af §§ 60 och 65 Riksdags-ordningen.

Uti Motion N:o 45 väckt i Första Kammaren har Hr A. O. Wallenberg
föreslagit, att Riksdagen för sin del må besluta sådan förändring
uti §§ 60 och 65 Riksdags-ordningen:

l:o att all omröstning uti Kamrarne skall ske öppen efter namnupprop
;

2:o att vid paria vota frågan för den riksdagen anses hafva förfallit.

Såsom skäl härför har motionären anfört, dels att de väljande
hafva rätt att veta, huru den valde representanten utöfvar sitt uppdrag,
dels att sluten omröstning kan bidraga att kasta skugga på den samvetsgranne
representanten, hvaremot den öppna omröstningen lär representanten
att med frimodighet uttala sina åsigter, dels också att genom
den öppna omröstningen någon tidsvinst torde kunna ernås; hvarjemte
såsom bevis för den öppna omröstningens lämplighet anförts, dels att
densamma varit länge använd i ett af Riksdagens Utskott, dels ock att
vid flera vigtiga frågors afgörande omröstningen faktiskt blifvit öppen,
dermed att en stor del af Kamrarnes ledamöter begärt ordet, endast för
att få till protokollet antecknadt, huru de i frågan ärnat rösta.

Utskottet har icke kunnat tillerkänna någon afgörande vigt åt de
skäl, som motionären anfört för sitt förslag om den öppna omröstningens
införande. Hvad först den åsyftade tidsvinsten beträffar, har det
synts Utskottet långt ifrån säkert, att sådan skall blifva följden af

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

öppen omröstning: den lilla tidsbesparing, som vinnes genom undvikande
af namnsedlarnes uppläsning, kan lätt komma att fullt uppvägas deraf
att Riksdagens ledamöter vid förestående öppen omröstning vida mera
än vid den slutna känna sig uppfordrade till utförlig redogörelse för de
grunder, som bestämma deras vota. Utskottet kan ej heller dela den uppfattningen,
att den öppna omröstningen skulle vara oundgänglig till
vittnesbörd inför valmännen om representantens åsigter och handlingssätt:
ett uppdrag så omfattande som representantens måste gifvas på
grund af förtroende till och kännedom om representantens karakter och
tänkesätt i allmänhet, icke på grund allenast af den visshet, man kan
eg a om hans röst i en eller annan fråga. Farhågan för den skugga,
som den slutna omröstningen skulle kunna kasta på den samvetsgranne
representanten, synes Utskottet af samma skäl icke särdeles betydande.

Deremot gäller, enligt Utskottets mening, det vigtiga skäl emot
den öppna omröstningen, att densamma bereder rum för sådana inflytelser
på representantens sjelfbestämmelse, som vid den slutna omröstningen
äro i det närmaste kraftlösa. Det är fullkomligt sant, att den
öppna omröstningen har den manliga frimodighetens tilltalande karakter,
men det är ingenting, som hindrar den manliga frimodigheten att äfven
vid sluten omröstning uttala sig till protokollet, och således innebär den
slutna omröstningen samma fördelar som den öppna, under det att den
tillika medför andra, som den öppna i ej ringa mån saknar. Ty det är
en sanning, som flera länders erfarenhet intygar, att den öppna omröstningen,
isynnerhet under tider af upprörda partilidelser eller vid sådana
tillfällen då en regering är besluten att använda hela sitt inflytande för
att genomdrifva sin vilja, bereder tillfälle till sådant yttre tryck på representationens
ledamöter, som åtminstone ej alla äro i stånd att afvärja.
Efter Utskottets åsigt måste derför den slutna omröstningen betraktas
såsom ett skydd för representantens handlingsfrihet, hvilket icke
synes böra borttagas.

På anförda skäl och dä det under mom. 2 upptagna förslag synes
vara af motionären framstäldt, endast under förutsättning af bifall till
första momentet, får Utskottet hemställa,

att Herr Wallenbergs ifrågavarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 April 1873.

På Utskottets vägnar:

TH. MUNCK af ROSENSCHÖLD.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande. N:o 13.

5

Reservationer:

af Herr Hallenborg, som yttrat:

»Då jag icke kan instämma uti det omdöme om olämpligheten af
öppen omröstning, som af Utskottet blifvit uttaladt, och då, derest en
motsatt åsigt derinom gjort sig gällande, Utskottet bort kunna föreslå
ett sätt att vid paria vota gå till väga, lämpligare än det förslag, som af
motionären blifvit framstäldt, får jag emot Utskottets hemställan anmäla
min reservation.»

Häruti instämma Herrar W. F. Tersmeden, M. Huss, Ola Jönsson.
Per Nilsson, S. Jonsson.

af Herrar Sven Nilsson och Assarsson.

Herr Ehrenborg har begärt få antecknadt, att han genom en tillfällighet
varit hindrad att vara närvarande den stund, då sjelfva afgörandet
af detta ärende inom Utskottet egde ruin.

Herr Thorell har anmält, att han vid ärendets behandling inom Utskottet
ej varit närvarande.

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 3 Sami.

8 Rä/t.

2