Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o i.
3
Reservation:
af Herr 0. Månsson;
Herr Hasselrot har velat anmäla, att han ej deltagit i behandlingen
af detta ärende; och
Herr J. Ekman, att han oj deltagit i den slutliga justeringen af Utlåtandet.
N:o 4.
Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1873, kl. 5 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckt förslag om införande i gällande
lag för enskilda sedelutgifvande banker af en föreskrift
rörande skyldighet för dem att i hufvudstaden
hälla gemensamt kontor för sedlarnes invexling.
I motion, väckt inom Första Kammaren, N:o 22, har Herr Nordström,
under anförande af de åsigter, livilka den år 1858 tillförordnade
sj k. Finanskomitéen uti dess den 30 Juni 1860 afgifna betänkande angående
bankväsendet uttalat rörande en centralisering i hufvudstaden
af den hvarje enskild bank åliggande skyldighet att invexla sina sedlar,
hemställt att, då det måste vara af yttersta vigt att de enskilda bankernas
vexlingskassor ställas under kontroller, som gjorde det omöjligt
att för andra ändamål missbruka de för invexlingen afsedda kontanta tillgångar,
i lagen om enskilda banker måtte införas föreskrift, antingen att
de enskilda banker, hvilka hädanefter erhålla oktroj eller för hvilka redan
meddelade oktroj»- förnyas, skola hafva åliggande att i hufvudstaden
hålla gemensamt kontor för deras sedlars invexling, uti hvilket kontors
förvaltning eu af Kongl. Maj:t utsedd och af enskilda bankerna aflönad
person skall deltaga; eller ock att de enskilda sedelutgifvande bankerna
skola med Sveriges Riksbank träffa aftal, att denna åtager sig infria de
enskilda bankernas sedlar, med skyldighet för dessa enskilda banker att
tillhandahålla Riksbanken för sedlarnes inlösen erforderligt belopp i riks
-
4 Sammansatta Banko- och*Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4.
mynt eller Riksbankens sedlar; samt att, då dessa beslut ännu icke på
flera år torde kunna vinna tillämpning äfven på redan existerande eller
oktrojerade sedelbanker, Kong]. Maj:t under tiden egde vidtaga de noggrannare
kontrollåtgärder, hvilka måtte finnas lämpliga till förebyggande
af missbruk i nu antydda hänseenden.
I afseende på första alternativet bör tagas i betraktande, att den invexling
af enskilda banksedlar, som landsortsbankerna hittills anordnat i
hufvudstaden, är helt och hållet frivillig, enär bankerna äro skyldiga endast
att vid sina hufvudkontor invexla egna sedlar mot riksmynt.
Såsom det af motionens innehåll vill synas, är nu motionärens mening,
att de enskilda bankerna i landsorten skulle, jemte skyldigheten
att vid hufvudkontoren invexla sina sedlar med mynt eller Riksbankens
sedlar, åläggas enahanda invexlingsskyldighet i hufvudstaden. Men en
sådan dubbel vexlingsskyldighet öfverensstämmer icke med i allmänhet
gällande grundsatser, och Sveriges Riksbank är icke ålagd en vidsträcktare
skyldighet, än att vid hufvudkontoret invexla sina sedelförbindelser.
Det torde ock kunna vara tvifvel underkastadt, huruvida det är riktigt
att bankernas kontanta tillgångar koncentreras i hufvudstaden, eller om
icke det gåfves större trygghet för hvarjehanda händelser, om dessa tillgångar
vore fördelade på de särskilda orter, hvarest bankerna hafva sina
hufvudkontor.
Hvad åter angår det andra alternativet, så ehvad åsigt man må hysa
om lämpligheten af en sådan anordning som den sistnämnda, måste i
första rummet tagas i betraktande, att densamma desto mindre kan genom
lagen för enskilda banker åläggas dem, som möjligheten af ett aftal
beror äfven på Riksbanken och således icke kan åstadkommas annat
än på den frivilliga öfverenskommelsens väg.
Då slutligen motionären, under anförande att de af honom föreslagna,
nu omförmälda åtgärder icke kunde på flera år vinna tillämpning på redan
existerande banker, gjort framställning att Kongl. Maj:t under tiden
skulle eg a vidtaga de noggrannare kontrollåtgärder, hvilka måtte finnas
lämpliga till förebyggande af missbruk i de antydda hänseendena; så får
Utskottet för sin del fästa uppmärksamheten derpå, att, om anledning
finnes eller skulle visa sig att missbruk verkligen ega rum, Kongl. Maj:t
är fullt oförhindrad både att låta undersöka förhållandet, och att meddela
sådana förordnanden, hvarigenom missbruken må blifva undanröjda.
På grund af det anförda och under erinran om hvad Utskottet i
dess betänkande N:o 3 redan yttrat om önskvärdheten af en omarbetning
af nu gällande lagstiftning angående det enskilda bankväsendet, får Utskottet
hemställa,
att
5
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.
att Herr Nordströms förevarande motion ej må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 Maj 1873.
J. v. Schwerin.
Utskottets Ordförande.
Herr Hasselnöt vill hafva anmält, att han ej deltagit i behandlingen
åt detta ämne, och Herr J. Ekman att han ej deltagit i utlåtandets slutliga
justering.
N:o 5.
Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1873, kl. 5 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckt motion att ansvarighetslagen
den 12 September 1868för de af Riksdagen för ordnade ledamöter
i styrelserna för Riksbankens lånekontor i orterna
måtte förklaras gällande för de styrelser, som hädanefter
komma att af fullmäktige förordnas.
..T 1 en inom Första Kammaren af Herr Th. Wijkander väckt motion,
R:o 47, hvilken hänvisats till Banko-Utskottet och af detta öfverlemnats
ti 1 Sammansatt Banko- och Lag-Utskott, har, sedan styrelserna för Rikskankens
alla afdelningskontor från och med nästa års ingång komma att
tillsättas af bankens fullmäktige, i stället för, såsom hittills, af Riksdagen
och da i följd häraf »ansvarighetslagen för de af Riksdagen förordnade
ledamöter i styrelserna för Sveriges Riksbanks lånekontor i orterna», gifven
Stockholms Slott den 12 September 1868, skulle från och med 1874
ars ingång upphöra att kunna tillämpas samt för nämnda styrelser derefter
icke andra ansvarsbestämmelser vara gällande, än de, som ur allmänna
strafflagen skulle kunna hemtas, blifvit hemstäldt, att Riksdagen
för sin del matte besluta, att »ansvarighetslagen för de af Riksdagen
för ordnade ledamöter i styrelserna för Sveriges Riksbanks lånekontor i orterna»
måtte förklaras vara i tillämpliga delar för berörda styrelser gällande
äfven sedan de komma att af bankens fullmäktige, i stället för af
Riksdagen, tillsättas.
Bill. till Riksd. Prof. 1873. 6 Sami. 2 Afd. 4 Raft. 2