Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.
1
I%’:o 7.
Ank, till Riksd Kansli den 19. April 1873, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckt, förslag om upphörande af
den nu stadgade särskilda afgift för bränvinstillverkning
i sammanhang med pressjästberedning.
Sedan Riksdagen vid behandling af Bevillnings-Utskottets Betänkande
N:o 3, angående tullbevillningen, med godkännande af Utskottets hemställan,
afslagit det af Herr O. P. Rylander inom Andra Kammaren (i motion N:o 22)
väckta förslag om införseltull å pressjäst, får Utskottet i öfverensstämmelse
med dess uti Betänkandet N:o 4, angående vilkoren för tillverkning och försäljning
af bränvin, under punkten 2;o gjorda anmälan, nu afgifva utlåtande
med anledning af Herr Rylanders inom Utskottet framställda förslag att, derest
tull icke komme att åsättas artikeln pressjäst, Utskottet då, till vinnande af
samma ändamål som det med denna tullsats afsedda eller att möjliggöra täflan
för den inhemska pressjästtillverkningen med utlandets, måtte föreslå Riks
dagen att den i § 12 af gällande författning angående vilkoren för tillverkning
af bränvin den 26 Juni 1871 föreskrifna särskilda skatt af 25 öre
för hvarje kanna bränvin, som i sammanhang med pressjästberedning tillverkas
under Maj till och med September månader, må borttagas, och pressjästtillverkning
få ega rum under hela året utan annan afgift än i allmänhet
stadgad tillverkningsafgift för dervid vunnet bränvin.
Då vid 1871 års riksdag, i stället för förbudet att i sammanhang med
pressjästberedning idka bränvinstillverkning under annan tid än den för sådan
tillverkning i allmänhet tillåtna, medgifvande lemnades pressjästfabrikant att
tillverka bränvin vid sin handtering äfven under månaderna Maj till och med
September mot erläggande af särskild afgift, afsågs med denna afgift att förekomma
sådan handtering, som under sken af pressjästberedning hade till hufBih.
till Piksd. Prof. 1873. 5 Sami. 1 Afd. 7 Höft.
2 Bevillnings- Utekottets Betänkande N:o 7.
vudändamål framställande af bränvin. Enligt Utskottets åsigt finnas dock tillräckliga
korrektiv mot detta befarade missbruk dels uti stadgandet i § 74 af
Ordningsstadgan för bränvinsbrännerierna, som innehåller föreskrift att minst 7
skålpund ren jäst i medeltal skall tillverkas af hvarje centner inmäskad spanmål,
derest fabrikationen skall få fortgå, dels deri att vid pressjästberedningen
utbytet af bränvin för ett visst belopp spannmål är mindre än vid annan brän
vinstillverkning samt att bränvinstillverkning under sommarmånaderna i allmänhet
icke kan med samma fördel som under andra tider af året bedrifvas.
Enär vid sådant förhållande den ifrågavarande afgiftens bibehållande för nyssberörda
ändamål icke synes Utskottet nödvändigt, och densamma aldrig afsett
att utgöra någon särskild beskattning å pressjästhandteringen, men deremot,
såsom motionären framhållit, täflan för den inhemska pressjästfabrikationen med
den utländska vissa tider af året förhindras och alltid försvåras genom denna
afgift, hvilken verkar såsom en premie på det utländska fabrikatet, och detta
desto mera, som restitution för den särskilda tillverkningsafgiften vid utförsel
af det tillverkade bränvinet icke eger rum, har Utskottet ansett sig ega skäl
att nu föreslå densanimas borttagande och hemställer fördenskull:
att Riksdagen måtte besluta att den i § 12 mom. 1
punkten a) af gällande förordning, angående tillverkning af
bränvin, stadgade särskilda afgift af 25 öre för hvarje kanna
bränvin af normalstyrka, som i sammanhang med pressjästberedning,
enligt särskild! tillstånd, tillverkas under Maj
till och med September månader, skall upphöra, och i följd
deraf inom. 1 i §:n erhålla denna förändrade lydelse:
“1. Oberäknadt den afgift, som i nästföregående § är
bestämd, skall särskild afgift erläggas med 25 öre för hvarje
kanna bränvin af normalstyrka, hvarmed tillverkningen vid
något bränneri öfverstiger den högsta tillverkning, som en
ligt § 3 tillåten är.“
Stockholm den 18 April 1873.
På Utskottets vägnar:
9
Gtist. af Ugglas,
Stockholm, Bergström & Lindroth, 1873.