36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 84.

der Rådstufvurätten utan honom ej domför är. Häfver Nämndeman förfall,
och varder förty Häradsrätten ej domför, eller saknas eljest fulltalig Nämnd,
i andra fall än det, som i 13 kap. 4 § sägs, kalle Häradshöfding af dem,
som närmast bo, och till Nämndemän väljas kunna, en eller flera, efter
ty som behofvet fordrar.»

Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.
Stockholm den 15 Maj 1872.

*\:o 84.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1872.

— — —. — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ändring i gällande
stadganden rörande socknemännens inbördes skyldighet att
deltaga i prestgårdsbyggnad.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27 och Betänkande N:o 47.)

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva särskilda förslag blifvit väckta om förändring
af lagens föreskrifter i afseende på socknemännens inbördes skyldighet att
deltaga i prestgårdsbyggnad.

Stadgandet i 26 kap 2 § Byggningabalken, att nämnda skyldighet
skall utgöras efter gårdatalet, härleder sig från en tid, då någon annan
näring än jordbruket ej hunnit någon särdeles utveckling och då man ej
kände någon annan grund för jordbrukarens beskattning än det hemmantal
han innehade. Emellertid hafva förhållandena numera väsendtligen förändrats,
hvarigenom jemväl förändring i lagstiftningen påkallas. I alla landsändar

37

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 84.

har, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått en befolkning af fabrikanter,
handlande’ ;Och:i''handtverkare in. fl.; och på samma gång man under sednare
tider allt mera erkänt, att hemmantalet icke är någon lämplig grund i fråga
om deltagande i kommunala besvär, har man ock medgifvit rättvisan och
billigheten deraf, att skyldigheten till deltagande i dylika besvär utsträckes
till kommunens alla^medlemmar.

Riksdagen anser således, att ifrågavarande byggnadsskyldighet bör
blifva ett" gemensamt besvär, som efter billiga grunder drabbar icke blott
hemmansegare, men äfven eu hvar till deltagande i kommunalutskylder förpligtad
person. I anseende till det samband, som eger rum emellan denna
fråga och den på Eders Kongl. Maj:ts pröfning ännu beroende frågan angående
kyrkobyggnadsskyldigheten, hvarom Rikets Ständer under den 20
Juni ] 866 gjort underdånig framställning, har Riksdagen föreställt sig att
begge dessa frågor möjligen kunde på en och samma gång erhålla sin lösning.

På grund af hvad sålunda olifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet
anhålla, att Eders Kongl|Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till sådana förändrade stadganden rörande socknemännens
inbördes skyldighet att deltaga i prestgärdsbyggnad, att detta åliggande må
blifva för dem, efter billiga grunder, gemensamt.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 15 Maj 1872.