26

BiJcsdagens underd. Skrifvelse, N:o 63.

är, förrättas det å dag, som valförrättare)! utsätter och behörigen kungör. Valmännen
skola utan särskild kallelse sig vid valet personligen inställa. Häradsrättens ordförande
är valförrättare.

Der valet sker omedelbart i kommunalstämma, skall det vara före Juni månads
utgång verkstäldt.

Inom samma tid bör ock landstingsmannaval i stad hafva försiggått.»

Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 10 Maj 1872.

N:o 63.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1872.
— — •— — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående nedsättning i antalet af
nämndemän vid husesyner i allmänhet.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.)

S. A. K.

Då i författningarne angående husesyner å militieboställen och prestebol två
till sex nämndemän ansetts tillräcklige vid dessa syner, lärer något större antal icke
vara behöfligt för andra husesyner, hvilka det åligger domaren på landet att verkställa;
och har med anledning häraf Riksdagen för sin del beslutat en författning så

lydande:

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64,.

27

»Hvad i särskilda författningar är stadgadt derom, att, vid vissa liusesyner,
syneförrättaren må ega, sig till biträde, tillkalla minst tvänne nämndemän eller flera,
högst half nämnd, allt efter som syneförrättaren för synens vidlyftighet pröfvar, skall
gälla äfven om andra liusesyner, som af domare med nämnd förrättas skola.”

Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 10 Maj 1872.

N:o 64.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1872.
•— — — Andra Kammaren den 10 ——

jRiksdagens underdåniga- Skrifvelse, angående ändring i 2 kap. lo §
Kyrkolagen och 2 kap. 5 § Rättegångsbalken.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.)

S. A. K.

Hos Riksdagen har i öfvervägande kommit, hurusom erfarenheten visat, att
i allmänhet tingsmenigheten föga begagnar sig af tillfället att öfvervara tingspredikan,
i synnerhet då den hålles annorstädes än å tingsstaden. Gudstjensten vid tingen synes
följaktligen numera vara till egentligen blott för domstolens ledamöter. Vid sådant
förhållande torde gällande lag härutinnan lämpligen kunna så ändras, att gudstjenst
förrättas endast vid årets början, såsom i fråga om stadsdomstolarne redan är stadgadt,
och till hvilken förändring, i hvad den afser kyrkolagens stadgande i ämnet,
kyrkomötet, uppå framställning af Eders Kongl. Maj:t, redan lemnat sitt samtycke.