Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.
21
N:o 61.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1872.
— — — — Andra Kammaren — 10 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition med förslag till författning angående ändring
i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.)
S. A. K.
Uti nådig proposition den 22 sistlidne Mars har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen antagande af en så lydande:
»Förordning angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting.
Med ändring af hvad 2 kap. 1 och 2 §§ Rättegångsbalken jemte andra lagens
rum och författningar innehålla mot denna Förordning stridande, stadgas som följer:
1 §.
I tingslag, som ensamt utgör en domsaga, så ock der två tingslag äro till
en domsaga förenade, skola årligen hållas två lagtima ting, det ena, Vårtinget, mellan
tjugonde dag jul och midsommar, samt det andra, Höstetinget, mellan September månads
början och Thomedag.
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.
2 §.
Utgör tingslag ensamt en domsaga, skall Häradsrätten cler hålla allmänna
sammanträden, under vårtinget sex gånger och under höstetinget fyra gånger, nemligen,
under förra tinget: tjugondedag jul då han på Måndag infaller, men eljest nästa Måndag
derefter och sedan hvar fjerde Måndag, som före tingstidens slut inträffar, så
räknadt att alltid fyra veckor blifva mellan hvarje Måndag, å hvilken allmänt sammanträde
börjas; samt under sednare tinget: första Måndagen i September månad och
sedan hvar fjerde Måndag, lika som under vårtinget. Infaller helgedag på Måndag,
som för sammanträde blifvit föreskrifven, träde Rätten samman nästa söcknedag derefter;
dock skall tiden till nästa allmänna sammanträde från Måndagen räknas.
3 §.
Äro två tingslag till en domsaga förenade, hålle Häradsrätten i hvartdera
tingslaget allmänna sammanträden, under vårtinget tre gånger och under höstetinget
två gånger, nemligen: i ena tingslaget, under vårtinget: tjugondedag jul då han på
Måndag infaller, men eljest nästa Måndag derefter och sedan hvar åttonde Måndag,
som före tingstidens slut inträffar; och under höstetinget första Måndagen i September
och sedan Måndagen åtta veckor derefter; samt i andra tingslaget under hvartdera
tinget de Måndagar, som infalla fyra veckor från början af hvarje allmänt sammanträde
i förra tingslaget. Inträffar helgedag på Måndag, hvarom här sagdt är, vare
lag som för slikt fall stadgas i 2 §.
4 §.
För de i 3 § nämnda domsagor bestämma Hofrätten, på häradshöfdingens
förslag, i hvilketdera tingslaget tingen först skola börjas, och bör dervid sedermera
förblifva, der ej Hofrätten, på särskild framställning, eller ock Konungen pröfvar lämpligt
ändring göra. Hvad i tv fall bestämmes varde kungjordt, som om andra påbud
till allmän efterrättelse stadgadt är.
5 i
Äro vid allmänt sammanträde målen flera än att de å en dag kunna utföras,
vare Rätten pligtig att nästföljande helgfria dagar fortsätta sammanträdet till dess alla
målen förevarit, hvarefter sammanträdet förklaras afslutadt. Å första rättegångsdagen
kungöre häradshöfdingen å hvilken följande dag hvarje mål, som öfrigt är, skall förekomma,
der det ej förut blifvit till viss dag utsatt.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.
23
[ tingslag, hvarom ofvan sägs, utfärdas stämning till första rättegångsdagen
af visst allmänt sammanträde; och skall, der, enligt 12 kap. 1 § Rättegångsbalken
eller eljest lagligen uppskof i mål bort meddelas till nästa ting, uppskofvet ske till
nästa allmänua sammanträde, eller, om längre rådrum erfordras, till annat sammanträde
under samma eller följande ting.
I dessa tingslag skall jemväl, i fall som afses i 12 kap. 2 och 3 §§ Rättegångsbalken,
å part, hvilken icke inställer sig å allmänt sammanträde innan detta
afslutadt är, tillämpas hvad i nämnda §§ stadgas om påföljd af parts uteblifvande
från ting.
7 5.
När mål å allmänt sammanträde blifvit till slut fördt, skall dom afkunnas
innan sammanträdet ändas, om den dessförinnan författas Kan, men eljest a nästa allmänna
sammanträde under tinget. Har mål, som blifvit till slut fördt å sista allmänna
sammanträdet, ej kunnat då afgöras, må med doms afkunnande och tingets
afslutande anstå till särskildt sammanträde, hvilket dock ej må hallas sednare än medlet
af Juli månad för vårtinget och December månads slut för höstetinget. Är mål af
den vidlyftighet att det ej kan, på sått här blifvit stadgadt, a nästa allmänna sammanträde
under tinget afdömas, må med domens afsågande anstå till annat allmänt
sammanträde under tinget eller, om så erfordras, till tingets slut. Då dom ej genast
afkunnas, bör vid målets handläggning tillkännagifvas, när sådant skall ske.
Hvad nu är sagdt om anstånd med doms afkunnande afser icke mål angående
häktad.
8 §.
Om tiden, då dom, afkunnad å allmänt sammanträde, skall skriftligen utgifva»,
galle hvad Konungen i ty fall stadgar.
9 §.
I allt hvad till rättegången hörer skall om tingslag gälla hvad genom lag
eller författningar angående härad stadgadt är.
Varda två eller flera tingslag af Konungen förenade till ett, skola likväl, derest
icke Konungen annorledes förordnar, nämndemän väljas till enahanda antal som tillförene
i hvart och ett af dessa tingslag, och fördele häradshöfdingen efter samråd med
nämnden tjenstgöringen dem emellan.
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.
10 §. ^
Pröfvar Konungen att, med hänsyn till särskilda förhållanden, något af de
tingslag, som här förut blifvit omförmälda, må undantagas från tillämpningen af ofvan
meddelade stadganden, eller att i tingslag, som afses i 3 §, allmänna sammanträden
må hållas till större antal och å andra dagar än der sägs, gånge som särskildt förordnadt
varder; dock må i sistnämnda fall antalet allmänna sammanträden ej i någotdera
tingslaget öfverstiga hvad i 2 § bestämmes.
11 §•
I afseende å domsaga med tre eller flera tingslag göres icke genom ofvan
meddelade stadganden ändring i hvad lag och författningar föreskrifva; dock må på
Konungens pröfning ankomma, om och i hvad mån sådan anordning af tingen, som
med denna författning öfverensstämmer, må i ett eller flera af tingslagen införas.
Hvad sålunda förordnadt är skall till efterrättelse gälla från och med början
af år 1873.”
Till denna nådiga framställning har Riksdagen lemnat sitt bifall; hvilket Riksdagen
härigenom får i underdånighet tillkännagifva.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 10 Maj 1872.