Riksdagens underd. Skrifvelsey N:o 52.

5

N-m 52.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1872.
— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående tullbevillningen.

(Bevillnings-Utskottets Betänkanden N;is 9 och 14.)

S. A. K.

Efter pröfning af de hos Riksdagen förekomna framställningar i
afseende å nu gällande föreskrifter om tullbevillningens utgörande, har
Riksdagen fattat följande beslut:

Sedan utförselstullar icke vidare förekomma, har Riksdagen funnit
orden »tarif för införselstullen», med hvilka tulltaxan nu inledes, böra
såsom öfverflödiga utgå. I öfverensstämmelse härmed har äfven det vid
den i Tulltaxan förekommande sista rubrik »Varor» etc. etc. samt i anmärkningen
derunder befintliga uttrycket »införselstarif» blifvit förändradt
till »tulltaxa».

Då det förefallit föga lämpligt, att artikeln Album fortfarande upptages
i taxan under hufvudrubriken Böcker, har denna artikel, med bibehållande
af för densamma nu stadgade tullsats, blifvit uppförd under
särskild rubrik, vid hvilken, för undvikande af all villrådighet vid tillämpningen,
äfven intagits bestämdt stadgande derom, att afdrag i vigten icke
skall medgifvas för de fodral hvari varan inkommer. Af sistnämnda
skäl har äfven i afseende å artikeln Bronspulver blifvit stadgadt, att i

6

Biksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

varans vigt skall inbegripas pappersomslaget, hvarjemte den angående
artikelns förtullning nu förekommande hänvisning till metaller, sammansatta,
arbetade, andra slag, blifvit utesluten och tullafgiften vid
rubriken direkt angifven.

Den till införsel numera förekommande artikeln Böcker med upphöjda
stilar har Riksdagen, med fästadt afseende å dessa böckers ändamål
att begagnas vid blindas undervisning, medgifvit tullfrihet, och af
denna anledning under rubriken Böcker infört ett nytt moment af den
lydelse bifogade taxeförslag utvisar.

Sedan numera nytt Tågvirke får tullfritt införas, har Riksdagen
ansett samma frihet böra medgifvas äfven gammalt sådant eller Drefmat,
utan afseende å längden af de stycken, i hvilka det kan vara sönderhugget,
samt af denna anledning ur taxan uteslutit det vid rubriken
Drefmat nu förekommande stadgandet, och såsom tullfritt uppfört Drefmat
under gemensam rubrik med Dref.

Af från General-tullstyrelsen meddelade handlingar har Riksdagen
inhemtat, huruledes mycket skiljaktiga åsigter velat göra sig gällande
angående rätta tullbehandlingen af en under namn af Drufsocker till
införsel förekommande vara, med anledning hvaraf Riksdagen funnit
nödigt i taxan intaga en särskild sådan rubrik, och, med afseende å
varans egenskap af socker af mindre värde än raffineradt socker eller
ljusare råsocker, för densamma stadgat lika tullbehandling med socker
oraffineradt, mörkare än M 18.

Med än vidare utsträckt tillämpning af grundsatsen om tullfrihet
för lifsförnödenheter af mera oundgängligt slag, har Riksdagen, på sått
bifogade taxeförslag utvisar, medgifvit tullfrihet för Fisk alla slag, med
undantag endast för saltad eller inlagd anjovis, sardeller och thonfisk.

Då numera ofta införes Flaskfoder af sammansatta ämnen och af
vida dyrbarare beskaffenhet än att de för hufvudämnet, arbetadt trä,
bestämda tullafgifter må anses derå utgöra skälig beskattning, har Riksdagen
i taxan upptagit ifrågavarande artikel med hänvisning till en
bestämd tullsats, i likhet med hvad för Etuis nu är stadgadt.

Den nuvarande rubriken Frö, enligt hvilken vandra slag» än kanariefrö
äro tullfria, har befunnits icke väl öfverensstämma med åtskilliga
andra stadganden, som belägga särskilda fröslag, såsom Anis, Fenkol,
Senap, med tullafgifter, och då detta förhållande erfordrat rättelse, har
Riksdagen gifvit ifrågavarande rubrik den förändrade lydelse, som taxeförslaget
innehåller.

Då till införsel förekomma särskilda delar af Gevär, har Riksdagen,
för undvikande af all villrådighet angående grunden för deras förtull -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

7

ning, vid denna rubrik intagit föreskrift derom, att délar af gevär skola
förtullas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Med afseende derå, att artikeln sidventilglas, såsom i taxan icke
särskildt upptagen, stundom blifvit tullbeskattad, ehuruväl den utgör
material för fartygs byggande och inredning och följaktligen i likhet
med patentglas bort vara tullfri, samt att icke mindre likformigheten
i tillämpningen af taxans särskilda stadganden än äfven verkstädernas
för fartygs byggande billiga begäran att icke betungas med tull för sina
materialier, i detta förhållande påkallat rättelse, har Riksdagen under
rubriken glas upptagit jemväl sidventilglas såsom fria, med den begränsning
i anseende till ytinnehållet, som taxeförslaget utvisar.

För vinnande af större fullständighet i taxan har den nu befintliga
föreskriften angående förtullning af Grönsaker, torkade, blifvit utsträckt
äfven till saltade sådana.

Enär till införsel icke sällan förekomma Kängor eller Galoscher af
Guttapercha, kantade med pelsverk, har Riksdagen, till undvikande af
hvarje ovisshet angående denna artikels tullbehandling, funnit nödigt
gifva densamma under hufvudrubriken Guttapercha särskild rubrik i
taxan jemte bestämd hänvisning i afseende å grunden för dess förtullning.

Nu gällande bestämmelser, angående tullbehandling af Hattar,
förete den oegentligheten, att för hattar af ull, hår, filt och felb skall
den fastställda tullsatsen erläggas, oberoende af om hattarne äro färdiga
eller endast halffärdiga, hvilket stadgande deremot icke eger tillämpning
för hattar af siden eller halfsiden samt öfriga i rubrikens första moment
upptagna slag; och har denna oegentlighet vållat svårighet vid förtullningen,
i det sistnämnda slag af hattar ofta införas, icke hopsatta, utan
i särskilda delar, hvilka importören velat hafva tullbeskattade i likhet
med det material, hvaraf de bestå. För undvikande af alla förvecklingar
i detta hänseende har Riksdagen något förändrat ifrågavarande
rubriks redaktion, äfvensom för vinnande af större tydlighet vidtagit en
förändring i ordalydelsen af den under rubriken förekommande anmärkning;
allt på sätt taxeförslaget närmare utvisar.

Med anledning deraf, att get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-,
rådjurs- och harskinn endast undantagsvis användas till pelsverk, men
deremot hufvudsakligen utgöra råmaterial för läder- och skinnberedning,
har Riksdagen medgifvit tullfrihet för dessa artiklar, då de oberedda
införas. I enlighet med den i taxan antagna grundsats om skilnad i
tullbehandlingen för oberedda och beredda hudar, hafva de vid införsel
i beredt skick ansetts böra draga någon tull, hvilken blifvit fastställd
till 10 öre för ett skålpund; och har Riksdagen i öfverensstämmelse

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

härmed gifvit rubriken Hudar och Skinn, Pelsverk, den förändrade
redaktion, som taxeförslaget närmare angifver.

Vid öfvervägande deraf, att införsel af hvitbetor från våra grannländer
utan större svårighet läte sig verkställas, särdeles sedan man
numera lärt att i stort framställa socker ur betsnitsel eller torkade
betor, hvilka såsom till vigten betydligt reducerade kunde med jemförelsevis
föga kostnad transporteras, samt att genom sådan införsel
våra hvitbetssockerfabriker torde komma att hastigt erhålla en högt
uppdrifven tillverkning, till förlust för statsverket, men utan den nytta
för vårt jordbruk, som hufvudsakligen afsågs med de för hvitbetssockertillverkningen
medgifna friheter och förmåner, nemligen att befrämja
frambringandet inom landet af råmaterial för denna tillverkning, har
Riksdagen funnit nödigt åsätta så råa som torkade hvitbetor sådana
tullsatser, att det ur dem framställda sockret må blifva underkastadt
en tullen å råsocker motsvarande beskattning. Ehuru någon erfarenhet
till grund för en sådan beräkning af dessa tullsatser inom vårt land
ännu icke är vunnen, och betornas sockerhalt samt sockerutbytet deraf
äro mycket olika i olika länder, har Riksdagen dock, vid det förhållande
att från de Tyska betorna, hvilka i detta land beskattas efter ett beräknadt
sockerutbyte af 8 procent af vigten, redan före beskattningen
alltid noga afskiljas icke blott alla förorenande jordpartiklar utan äfven
sådana delar af sjelfva växten, hvilka innehålla för sockerberedningen
skadliga salter, men råa sockerbetor i sådant bereat skick icke kunna
blifva föremål för införsel, funnit sig icke böra beräkna det sockerutbyte,
som ur införda betor må kunna förväntas, till högre belopp än
7 procent, eller 7 skålpund per centner. Med denna beräkningsgrund
har sålunda, sedan tullen å råsocker blifvit bestämd till 8 öre per skålpund
och så länge afgiften å inhemska betsockertillverkningen utgör en
femtedel af råsockertullen, eller för 7 skålpund 11,2 öre, tullsatsen å
ett centner råa betor bort bestämmas till 56-—-11,2 eller 44,8 öre, hvilken
siffra Riksdagen, med afseende hufvudsakligast derå, att den vid raffinering
af betsocker vunna biprodukten sirap är af vida mindre värde
än den af rörsocker erhållna, ansett skäligen kunna afjemnas till 40
öre. Då slutligen, enligt hvad Riksdagen inhemtat, s. k. betsnitsel eller
sönderskurna och torkade betor kunna antagas innehålla 5 gånger de
råa betornas sockerhalt, har följaktligen tullen å sådana betor blifvit
bestämd till 5 gånger den för råa betor stadgade, eller 2 R:dr för
ett centner.

Enligt

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

9

Enligt gällande bestämmelser skola så väl Hängslen som Snörmakeriarbeten,
af siden eller halfsiden i förening med kautschuk, guttapercha
eller andra likartade ämnen förtullas såsom af oblandadt siden
eller halfsiden. Då likväl för artikeln Band redan finnes stadgadt, att
sådana, i hvilka ingå kautschuk, guttapercha eller likartade ämnen, få
förtullas med den för »band, andra slag», bestämda lägre tullsats, har
Riksdagen med hänsyn till icke mindre taxans följdriktighet än billighetens
fordringar, äfven under rubrikerna hängslen och snörmakeriarbeten
intagit ett dylikt stadgande, på sätt taxeförslaget utvisar.

Sedan erfarenheten visat, att åtskilliga af de under rubriken .Jern.
smidt eller valsadt, förekommande stadganden äro dels otydliga, dels
ofullständiga, hvaraf föranledts att sådana artiklar, som ingå såsom delar
i fartyg eller maskinerier, stundom blifvit tullbeskattade, har Riksdagen,
för vinnande af en likformig och sådan tillämpning af tulltaxan, att
särskilda delar till fartyg och båtar samt maskinerier och redskap må
utan andra än uttryckligen föreskrifna undantag åtnjuta tullfri införsel,
gifvit åt dessa stadganden den förändrade redaktion, som taxeförslaget
innehåller. Derjemte har Riksdagen vidtagit några mindre rättelser i
de under rubriken .Jern, gjutet, uti l:sta, 2:dra och 4:de momenten
förekommande uttryck.

Då statsverkets ställning för det närvarande synts medgifva en
nedsättning af de, med anledning af statens oafvisliga behof af ökade
inkomster, vid 1867 års riksdag höjda tullsatserna å Kaffe samt Socker,
så raffineradt som oraffineradt, har Riksdagen beslutat nedsätta tullen å
kaffe från 12 till 10 öre, kaffe, brändt och alla till kaffesurrogat användbara
brända växter från 18 till 15 öre, och å råsocker, mörkare än Jå 18,
från 10 till 8 öre, allt per skålpund. 1 afseende å tullen å raffineradt
socker, har Riksdagen velat så bestämma densamma, att någon förändring
i förhållandet emellan beskattningen å råvaran och å den förädlade
produkten icke deraf föranledes, och i sådan afsigt fastställt
denna tull till 11,60 öre per skålpund. För undvikande af biaitna öretal,
har Riksdagen derjemte ansett tullsatserna å socker böra beräknas
och i taxan utföras i centner.

De under rubriken Kautschuk förekommande stadganden har Riksdagen
funnit erfordra åtskilliga så förändringar som tillägg, i syfte dels
att fullständigare bereda tullfrihet åt sådana artiklar, som äro afsedda
för redskap och maskinerier, dels att med mera bestämdhet uttrycka i
hvilka fall kautschuk, arbetad, bör tullbehandlas såsom vattentäta kläder,
dels att bringa ifrågavarande stadganden i öfverensstämmelse så väl med
Bih. H/l Riksd. Pro/. 1872. 10 Sund. 1 A/d. 1 Band. JO Hä/t. 1

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

hvad under rubriken guttapercha redan förut finnes föreskrifvet angående
tullfrihet för vattenlednings- och gasrör, buffers och sprutslangar af dylikt
ämne, som äfven med den nu intagna bestämmelsen rörande förtullning
af med pelsverk kantade kängor eller galoscher, dels slutligen att fastställa
grunden för tullbehandlingen af i trähylsor infattad kautschuk;
och har rubriken i anledning af allt detta erhållit den förändrade lydelse,
som taxeförslaget innehåller.

Enär artiklarne Knif var och Gafflar tullbeskattas med hänsyn till
dyrbarheten af det ämne, hvaraf skaften bestå, har Riksdagen till de i
taxan specificerade, mera dyrbara skaften af silfver, pläter, ebenholtz
och elfenben, hvilka draga en drygare tull än de af andra ämnen, äfven
tillagt sådana af hvalrosständer, enär dessa så till utseende som värde
ega mycken likhet med de af elfenben.

Tulltaxans nu varande föreskrift medgifver icke vid tullbehandling
af Plommon någon skilnad emellan friska och torkade sådana. Då likväl
friska bär och frukter i allmänhet äro tullfria, har Riksdagen ansett
följdriktigheten fordra, att så äfven tillämpas i afseende å ifrågavarande
artikel, och af denna anledning gifvit rubriken den förändrade lydelse
taxeförslaget utvisar.

Så väl rubriken Potatesmjöl som den dervid fogade anmärkningen
angående förtullning af sådan vara, som under namn af potatesmjöl
befinnes utgöra ur potates erhållen stärkelse, hafva ansetts oegentliga,
enär allt i handeln förekommande potatismjöl i verkligheten icke utgöres
af annat än det ur potates utdragna stärkelseämnet, hvarför Riksdagen
uteslutit denna anmärkning och i enlighet med taxeförslaget förändrat
rubriken.

Skriftaflor, alla slag, äro nu tullfria- Då likväl till införsel förekomma
sådana i permar infattade, hvilka allmänt begagnas såsom annotationsböcker
och icke kunna betraktas såsom undervisningsmateriel,
har Riksdagen funnit denna artikel böra tullbeskattas i likhet med hvad
för slöjdvaror i allmänhet är stadgadt, och till rubriken skriftaflor fogat
ett nytt moment af sådant innehåll.

Handlingarne i ett af Eders Kongl. Maj:t afgjordt besvärsmål angående
förtullning af ett parti så kallade resfiltar, har Eders Kongl.
Maj:; låtit till Bevillnings-Utskottet öfverlemna, på det Riksdagen måtte
blifva i tillfälle att öfverväga, om ej restäcken af annan väfnad än filteller
mattväfnad må få införas emot den tull, som för väfnaden, hvaraf
de bestå, är bestämd, utan tillägg af särskild förhöjning med hänsyn
dertill att de äro kantade. Den nuvarande bestämmelsen angående tullbehandling
af resfiltar föreskrifter, under rubriken väfnader, ylle-, att

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

filtar och mattor, derunder inbegripna kantade resfiltar, skola förtullas
med 25 öre för skålpundet, och intogs i taxan genom 1862—1863 årens
Riksdags beslut, i afsigt åt; för denna artikel, såsom endast föga bearbetad,
stadga lika tullafgift, som vore bestämd för den väfnad, hvaraf
artikeln hufvudsakligen består. Da likväl, såsom de omförmälda handlingarne
för ett särskildt fall upplysa och erfarenheten deröfvei gifvit
vid handen, en af ordalydelsen i det mindre lyckligt affattade stadgan
det förestafvad tillämpning föranledt, att endast resfiltar af filt eller
mattväfnad fått införas mot samma tull, som för dylika vålnader är
stadgad, men deremot andra ingalunda mera bearbetade resfiltar, sammansatta
af högre tullbeskattade vätnader, mast <Iraga icke allenast,
såsom dock afsågs, den för sjelfva, väfnaden stadgade tull, utan äfven
lika med kläder 20 procent förhöjning i samma tull, har Riksdagen, för
att gifva åt tulltaxan den lydelse, som mera klart uttrycker lagstiftarens
mening, uteslutit den under väfnader, ylle-, nu befintliga föreskrift om
resfiltars tullbehandling, och i taxan intagit denna artikel under egen
rubrik med föreskrift om lika tullbehandling med den för väfnaden,

hvaraf den hufvudsakligen består. _ f _

För att i ökad män gifva tulltaxan den tydlighet och fullständighet,
som äro nödiga för vinnande af en likformig författningens tillämpning,
har Riksdagen i densamma under särskilda rubriker infört åtskilliga
artiklar, hvilka numera till införsel förekomma, men hittills icke i taxan
funnits intagna, nemligen: Apelsinskal, torra, med enahanda tull som
för citron- och pomeransskal är stadgad, eller 10 öre för skålpundet;
Bokpermar, lösa, med samma tullsats som å pappersarbeten, lacket ade,
eller 25 öre för skålpundet; Bomullskrut, med hänvisning till krut;
Borsyra, under gemensam rubrik med borax; Fiskrom, saltad, med hänvisning
till kaviar; Gödningsämnen, alla slag, e/j specificerade, såsom fria
med uteslutande af den nu befintliga rubriken Guano, enär i handeln
alltmera förekomma flerfakliga andra slag af gödningsämnen, hvilka
såsom lika nödiga för jordbruket äfven böra åtnjuta tullfri införsel;
Insektpulver såsom fritt; Amykos, Aseptin, Cyankalium, Glycerin, Härtinktur,
Jernbeta, Karbolsyra, Kollodium och Paraffin, hvar för sig med
hänvisning till kemiskt-tekniska preparater, cj specificerade; Kreatursfoder,
alla .slag, ej specificeradt, såsom fritt, emedan flera slags endast
''till sådant ändamål användbara varor nu införas, hvilka, i saknad af
bestämd föreskrift om deras tullfrihet, blifvit tullbeskattade i likhet med
varor i taxan ej särskildt upptagna, mer eller mindre arbetade; Kronessens
med hänvisning till likör; Maisrnjöl under gemensam rubrik med
mais; Maizena med hänvisning till stärkelse; Pariom, på grund af ar -

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

tikelns så väl dyrbarhet som beskaffenhet i (ifrigt, med hänvisning till
porslin, äkta; Pennskaft, alla slag, utom af guld eller silfver, med samma
tullsats som pennor, eller 25 öre för skålpundet; af gidd eller silfver,
såsom dessa ämnen arbetade; Sabelklingor, under gemensam rubrik med
sablar, för erhållande af öfverensstämmelse med rubriken Värjor och
Värjklingor; Shoddy eller konstull, såsom tullfri, enär den vida dyrbarare
artikeln ull redan är medgifven tullfri införsel; Smergelduk, med hänvisning
till verktyg; Symaskiner, med hänvisning till redskap och maskinerier,
ej specificerade; allt på sätt taxeförslaget närmare angifver.

Det i följande stadganden: Skomakarearbeten, af — — — — —
färgade, pressade och tryckta skinn; Väfnad er, linne och hamp, hår och
tagel, vaxade och lackerade, samt Zink, målad och lackerad, förekommande
ordet och har såsom härledande sig från ett förbiseende vid redaktionen
af taxan blifvit utbytt mot ordet eller -

Taxe-underrättelserna.

Enär det i § 8 taxe-underrättelserna förekommande stadgande, att
egare af fartyg få tillgodonjuta restitution af erlagda »införselsafgifter»

för segel och segelduk, som —---—, framkallat anspråk från

godsegare att erhålla restitution icke allenast af tullen utan äfven af
andra mot särskilda förmåner erlagda afgifter, har ordet införselsafgifter
blifvit utbytt mot »tullafgifter».

I sammanhang med nedsättning af införselstullen å råsocker har
äfven den restitution af denna tull, som enligt § 9 är medgifven vid
utförsel af här i riket utaf utländskt råämne raffineradt socker, bort i
motsvarig mån nedsättas, och har Riksdagen, med bibehållande af den
beräkning, som för närvarande bestämmer proportionen mellan råsockertullen
och restitutionsbeloppet, då den förra nu blifvit nedsatt till 8
R:dr, fastställt detta senare till 9 R:dr 60 öre per centner.

Slutligen får Riksdagen i underdånighet anmäla, att Eders Kongl.
Majrts nådiga Proposition af den 26 sistlidne Januari, angående upphörande
från och med innevarande års utgång af den å utrikes sjöfarten
hvilande afgift, om hvilken under namn af lastpenningar nu
stadgas i § 4 taxe-underrättelserna, icke blifvit af Riksdagen bifallen.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 8 Maj 1872.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

13

Tull-Ta xa

att lända till efterrättelse från och med den

Dref och Drefmat

Qvantitet för !

Införsels-

tullberäk-

tull.

1

ningen.

Riksmynt.

Album ............................................................................................

1 skålp.

—

40

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, hvari album inkomma.

Amykos-, hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Apelsinskal, torra.......................................................................

1 skålp.

—

10

Aseptin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Bokpermar, lösa.........................................................................

1 skålp.

25''

Bomullskrut; se Krut.

j

Borax och Borsyra.....................................................................

—

Fr

la.

Bronspulver, pappers-omslagets vigt inbegripen ............

1 skålp.

—

15

Böcker:

med inbundet, rent eller — — — procent.

|

med upphöjda bokstäfver till begagnande för blinda

Fria.

Bönor — — — — — •— — —

Cyankalium; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Fria.

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

,, Qvantitet för | Införselstnilberäk-
j tall.
ningen. [ Riksmynt.

Drufsocker; tullbehandla^ såsom socker, oraffineradt,
till färgen mörkare än N:o 18 af den i verldshandel
gällande holländska standard.

Fisk: !

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk i
alla andra slag......................................................

Fiskrom, saltad; se Kaviar.

Flaskfoder; se Etuis.

Frö:

kanarie- ..............................................................................

andra slag, icke specificerade .....................................

1 skålp.

1 skålp.

delar af gevär förtullas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

-|25

Fri.

— 4
Fria.

Glas:

patent- — — — — —

sidventil-, runda eller kantiga, slipade eller oslipade,
icke under 0,25 tums tjocklek och ej öfver
1 qvadratfots yta ........................................................

Glycerin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Grönsaker —

torkade eller saltade
Guld — — — — -

Fria.

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

15

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Guttapercha — — — — — —

arbeten deraf:

vattenlednings- — — — — — ''

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk,
tullbehandlas såsom kläder af Guttapercha.
andra slag — — — — —

Gödning sämnen, alla slag, ej specificerade ........................

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

af siden —- — — — —

af ull, hår, filt eller felb ...............................................

af halm — — — —

andra slag — — — — — ~ —

Anm. Äro hattarna sammansatta af flera materialier, förtullas
de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

i 1 stycke

Fria.

40!

Hudar och Skinn:

pelsverk:

oberedda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs-
och harskinn.............................................

bäfver, hiller, kinkilla, mård, närtz, sobel, j

svarträf och blåräf samt utter .......................j 1 skålp.

andra slag..................................................................j 1 skålp.

beredda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rå-j

djurs- och harskinn..........................................i 1 skålp.

alla andra slag; förtullas lika med samma
slag, oberedda, med tillägg af 20 procent,
fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,
såsom skinnpelsar, muffar, kragar, m. m., förtullas
lika med pelsverket, beredt, hvaraf de
bestå, med tillägg af 20 procent.

Fria.

!

■

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Hvitbetor:

råa ....................................................

1 centner

_

4o|

sönderskurna och torkade................................................

1 centner

2

|

!

Hårtinktur; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Hängslen — — — — — — — — — .—

andra slag: derunder inbegripna äfven sådana af
silke, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade
ämnen ingå............................................................

Anm. För spännen etc.

Fritt.

Jern:

gjutet:

tack- och barlast- samt obrukbara kanoner, bombomber
och kulor — — — stämplade och

borrade, samt — — — — — — —

grytor, pannor, kittlar, ugnar, spisar

smidt eller valsadt:

_ _ _____

hammare och — — — — — — —j

i stänger alla slag, utan afseende på form eller |
dimensioner, häri inbegripna balk-, band-,!
spant-, s. k. T-, hörn- och vinkeljern äfven-;

som smältstycken......................................................

jernvägsinateriel, maskinerier, eller delar deraf,
tullbehandlas såsom redskap och maskinerier;
jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,
med tillhörande skarfjern, skarfbultar, muttrar
och railspik...........................................................

Fria.

!

I Fria.

Insektpulver

1 skålp. | —;50

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

17

Qvantitet för
tullberäkningen.

Införsels tull.

Riksmynt.

andra muttrar och skrufvar samt naglar af 0,4

tum och deröfver i diameter.............................''

kassakistor— —• — —- — — — — —j
plåtar, galvaniserade, förtente eller oförtente, utan j
vidare bearbetning, äfvensom plåtar af 0,1 tums!
tjocklek och deröfver, mer eller mindre bearbetade,
samt andra ämnen för ytterligare bear-j

betning ..........................................................................''

skostift — — — — — — — — —

Jernbeta; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Kaffe

brändt och alla till kaffes urrogat användbara,

1 skålp.
1 skålp.

brända växter ...............................................................

Karbolsyra; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.
Kautschuk:

vulkaniserad eller icke, oarbetad...............................

arbetad:

i skifvor utvalsad, af 0,4 linies tjocklek eller

derutöfver med eller utan väfinslag.................j--

af mindre tjocklek än 0,4 linie, utan väfinslag! 1 skålp.
med väfinslag, tullbehandlas såsom Väfnader,!
vattentäta;

vattenlednings- och gasrör, buffers samt sprut- i

slangar..........................................................................i---

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk,!
tullbehandlas såsom kläder af kautschuk;

i trähylsa infattad
andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga
till redskap och maskinerier eller delar
deraf ......................................................................

1 skålp.

Bih. till Riksd. Frat. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft.

Fria.

F ria.

10

15

1 skålp.! —

Fri.

Fri
— 40

Fria.

40

40

3

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

Knif var:

bords- och andra slag — — — — — —

med skaft af silfver, pläter, ebenholz, elfenben
eller hvalrosständer...................................................

Kollodium; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Kreatursfoder, alla slag, ej specificeradt .........................

Kronessens; se Likör.

Mats och Maismjöl...................................................................

Maizena; se Stärkelse.

Paraffin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.
Parian; se Porslin, äkta.

Pennskaft, alla slag, utom af guld eller silfver...............

af guld eller silfver; se Guld eller Silfver, arbetadt.

Plommon, torra .........................................................................

Potates, äfven krossad eller rifven ......................................

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; se Stärkelse.
Pottaska — — — — — — — — — —

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 skålp.

1 skålp.
1 skålp.

Införsels tull.

Riksmynt.

50

Fritt.

Fria.

25

Fri.

Resjiltar, dubbla, hopsydda eller kantade; tullbehandlas
såsom den väfnad hvaraf de hufvudsakligen I
bestå.

Sablar och Sabelklingor; hänföras till stålarbeten.
Shoddy eller Konstull ............................................................i

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

19

Skomakarearbeten:

af andra tyger — — pressade eller tryckta skinn.
Skriftaflor:

infattade i permar, med eller utan gångjeni .........

andra slag.............................................................................

Qvantitet för

i

Införsels-

tullberäk-

tull

ningen.

Riksmynt.

!

R:mt R:dr 100

10

Fria.

Smergelduk; se Verktyg.

Snörmakar e-arbeten:

andra slag, derunder inbegripna sådana äfven af
silke, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade
ämnen ingå..........................................................

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak samt

krossadt eller pulveriseradt socker..............

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i

verldshandeln gällande holländska standard,
hvarå normalprof genom General-tullstyrelsens
försorg hållas vederbörande tullkammare
tillhanda........................................................................

b) till färgen mörkare än nämnda standardnum mer,

äfven om varan inkommer i upplöst eller
flytande tillstånd ......................................................

1 skålp.

1 centner

1 centner

1 centner

11

60

11

60

Symaskiner; se Redskap och Maskinerier, ej specificerade.
Väfnader:

yllefiltar
och mattor

1 skålp.

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

Väfnåder:

linne- eller hamp-:

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Införsels-

tull.

Riksmynt.

i

hår- eller tagel-:

vaxade eller lackerade:

Zink — — — — .— _ _ _ __ _ _

arbetad:

målad eller lackerad.

Varor, som icke kunna — — — denna tulltaxa

uptagna — — — — — — — _ _.

i

Anm. Med det för vissa i denna tulltaxa förekommande —
— — synligt.

I

Underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 8.

Egare af fartyg — — — restitution af erlagda tullafqifter för

segel och segelduk — — — — — _ _ _ _ _ _ _

§ 9.

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 centner raffineradt socker, alla slag.................. 9 R: dr 60 öre