Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

21

W:« 48.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 4 Maj 1872.
— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, om skyldighet för innehafvare af
sådan statens egendom ci landet, för hvilken bevillning
efter 2:dra artikeln ej erlägges, att utgifva fylla ad sbidrag
till folkskolelärares aflöning % förhållande till egendomens
ta x er in g sv ära e.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 12 och
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Betänkande N:o 4.)

8. A. K.

Genom 58 § i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet,
sådan samma § lyder i Kongl. kungörelsen den 15 September 1863, har
blifvit stadgadt,'' att jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges,
skall påföras fyrktal efter det belopp, som, derest bevillning föi densamma
enligt Art. II i Bevillningsförordningen utgå skulle, på grund af taxeringsvärdet
mot sådan bevillning svarar. Af detta stadgande vore, såsom uti
en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion blifvit anfördt, en följd
att innehafvare af egendomar af den beskaffenhet bär ofvan blifvit nämnd
vore både skyldige att i kommunalutgifter deltaga och berättigade att utöfva
rösträtt enligt det åsätta fyrktalet, och enär detta fyrktal jemväl utgjorde

22

liiksäatjens underd. Skrifvelse, N:o -18.

röstgrund vid kyrkostämma i frågor, som röra skola och skollärare, syntes
ock med rättvisa och billighet instämma, att innehafvare af dylika fastigheter
efter fyrktalet lemnade bidrag till underhåll af skola och lärares aflöning
Så vore likväl ej alltid förhållandet, ity att, då 35 § i Kongl.
förordningen om kyrkostämma m. m. hänvisade för vissa fall till hvad i
lag eller författning linnes annorlunda stadgadt, vederbörande embetsmyndigheter
med tillämpning häraf förklarat, att skollärares aflöning skall utgå
enligt föreskriften i Kongl. folkskolestadgans § 4 mom. 5, sådant detta
lagrum lyder i Kongl. kungörelsen den 29 September 1853, d. v. s. efter
de i andra artikeln Bevillningsförordningen bestämda grunder, hvadan
innehafvare af statens fastigheter, för hvilka bevillning ej erlägges, befriats
att för sådan fastighet fvllningsbidrag till skollärares aflöning utgöra.

För vinnande af rättelse i omnämnda missförhållande har förslag
til! ändring af förberörda bestämmelse i Folkskolestadgan blifvit hos Riksdagen
framstäldt; och då Riksdagen icke annat kan än instämma uti den
af motionären gjorda framställning, så vidt den afser de Kongl. Maj:t
och kronan tillhöriga, på arrende upplåtna jordbruksfastigheter, får Riksdagen
i underdånighet anhålla, det Eders Kong] Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
om icke en sådan ändring i 4 § 5 mom. i gällande stadga för
folkundervisningen i riket rörande grunden för utgörande af der omförmälda
fyllnadsbidrag till folkskolelärares aflöning må i behörig ordning
meddelas, att för sådan statens jordbruksfastighet å landet, som är utarrenderad.
och för hvilken bevillning enligt 2:dra artikeln i bevillningsstadgan
ej erlägges, dylikt bidrag bör lemnas i förhållande till det belopp,
som, derest bevillning för samma egendom enligt nämnda artikel utgå skulle,
på grund af taxeringsvärdet mot sådan bevillning svarar: och att i sådant
fall arrendatorn af dylik jord måtte blifva befriad från det bidrag till
samma ändamål, som han hittills erlagt i förhållande till den honom påförda
bevillning för inkomst af arrendet.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 6 Maj 1872.