18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

i¥:o 4?.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 3 Maj 1872.

— — — — Andra Kammaren den 3 —• —

Riksdagens underdåniga skrifvelse angående ordnandet af den medicinska
undervisningen i riket.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 6.)

S. A. K.

Uti särskilda motioner, väckta inom Riksdagens Andra Kammare,
hafva hlifvit föreslagna åtskilliga förändringar i de stadganden, hvilka den
26 April 1861 blifvit af Eders Kongl. Maj''t meddelade beträffande ordnandet
af den medicinska undervisningen i riket.

Vid behandlingen af förevarande ärende liar Riksdagen funnit att
afseende i första rummet bör fästas vid det gagn för läkarebildningen och
den utveckling af den medicinska vetenskapen, som kunna af en förändring
i den nuvarande organisationen vara att emotse, äfvensom vid de
ökade lättnader, hvilka kunna för de erforderliga insigternas inhemtande
beredas de studerande, hvaremot alla frågor om de särskilda medicinska
läroverkens ställning, pligter och rättigheter böra underordnas hänsynen
till det allmännas fördel. Härjemte har uppmärksamheten blifvit riktad å
de i rnanga afseenden förändrade förhållanden, som uppstått sedan år 1861,
då de nu gällande stadgarne för Carolinska institutet utfärdades, alldenstund
sedan denna tid ej mindre vid det sistnämnda läroverket än äfven

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

19

vid universitetens medicinska fakulteter tillkommit så väl nya lärarebefattningar
som äfven för den medicinska undervisningen afsedda vigtiga och
till en del ganska storartade institutioner, hvarigenom förfoganden blifvit
möjliga, hvilka icke för ett årtionde sedan kunde ifrågakomma.

Hvad i detta vigtiga- och grannlaga ärende förekommit har Riksdagen
tagit i ett noga och omsorgsfullt öfvervägande, och dä det synes Riksdagen
vara af särdeles vigt att studietiden för blifvande läkare förkortas,
så vidt sådant kan ske utan uppoffring af studiernas omfattning och grundlighet,
samt att i sådant hänseende, jemte det någon inskränkning sker i
antalet af de ämnen, som ingå i den förberedande examen, tillfälle beredes
medicinse studiosi att, så, vidt tillgångarne det medgifva och sådant i
öfrigt lämpligen kan ske, samtidigt med de teoretiska studierna förvärfva
den erforderliga praktiska öfningen;

dä det äfven visat sig, att under de sednare tio åren flertalet af medicine
studerande sökt sin undervisning vid universitetens fakulteter, företrädesvis
Upsala, under det att vid det tredje läroverket, Carolinska institutet,
endast ett ringa antal begagnat undervisningen för den teoretiska
examen, samt då ett större tillopp till ett enda läroverk måste, genom
obehörigt ansträngande af dess lärarekrafter, verka menligt på undervisningen,
på samma gång det förlänger den tid som åtgår för undervisningens
meddelande;

dä således en fördelning af läkarebildningen i dess helhet mellan
samtliga läroverken synes icke längre böra uppskjutas;

dä vidare en sådan fördelning nu mera synes desto lättare kunna
utan nämnvärda kostnader anordnas, som sedan år 1861 dels universitetens
medicinska fakulteter erhållit flera nya lärareplatser med tillhörande
vetenskapliga institutioner, och derjemte betydliga sjuk vårdsanstalter blifvit
i båda universitetsstäderna upprättade, vid hvilka klinisk undervisning
redan medddelas, hvilken, om lärjungarne blifva mera jemnt fördelade på
samtliga läroverken, otvifvelaktigt skall kunna ordnas så, att den i alla
händelser kommer samtlige medicine studerande till godo; dels vid Carolinska
institutet en adjunktur blifvit inrättad i patologisk anatomi, och
institutet erhållit nödiga byggnader och inrättningar för undervisningen i
denna vetenskap, samt det icke lärer kunna möta något hinder för förändringen,
i enlighet med Institutets lärarecollegii, af kanslersembetet förordade
hemställan, af den sedan år 1867 ledigvarande professionen i
materia medica till en profession i fysiologi;

dä det så väl för den medicinska vetenskapens utveckling i vårt land,
som för de studerande måste vara i högsta måtto önskvärdt, att samtliga
medicinska läroverken, i mån af förmåga och tillgångar, räcka hvarandra

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

handen till enig samverkan för deras gemensamma mål, vetenskapens och
läkarebildningens främjande till högsta möjliga fulländning;

dä en sådan samverkan nu icke längre synes kunna utan skada för
de medicinska studierna fördröjas; och

dä det icke kan vara med en god statshushållning förenligt, att med
betydande omkostnader underhålla en stor vetenskaplig institution, utan att
landet af densamma hemtar allt det gagn, som den bör vara i stånd att
lemna, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl.
Maj;t taga i nådigt öfvervägande huruvida icke tidpunkten nu är inne att,
till underlättande och främjande af den medicinska undervisningen, examina
och praktiska öfningar måtte blifva så ordnade, att, jemte det ämnenas
antal i den förberedande medico-filosofiska examen, så vidt ske kan,
inskränkes och åt universitetens medicinska fakulteter öfverlemnas så stor
delaktighet i den praktiska undervisningen, som deras nu mera betydligt
utvidgade kliniska inrättningar och statens fordran på fullständig läkarebildning
medgifva, medicinse studiosi må erhålla befogenhet att vid hvilket
af rikets medicinska läroverk som helst — universitetens medicinska
fakulteter och Carolinska medico-chirurgiska institutet — aflägga såväl den
teoretiskt-medicinska eller kandidat-examen, som ock den praktiskt-medicinska
eller licentiatexamen.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 3 Maj 1872.