Andra Kammarens 7''Ulf ätlig a Utskott» N:o 2 Utlåtande N:o 21
l
AV» tfS.
Ant. till Riksd. Kansli den 13 Mars 1872, kl. 2 e. in.
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 8, i fråga om
anhållan till Kongl. Maj:t derom, att ledigblifvande fenster inom
Stats-departementenas expeditioner och de förvaltande embetsverken
icke måtte annorledes ån på förordnanden återbesättas.
I motion N:o 57 har Herr O. B. Olsson yrkat, att Riksdagen måtte i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att tills vidare, och
intill dess frågan om åtgärder för en förenklad anordning af görornålen i de till
statsförvaltningen hörande embetsverk och myndigheter blifvit slutligen handlagd,
ledigblifvande tjänster inom statsdepartementenas expeditioner samt hos öfriga till
förvaltningen hörande embetsverk och myndigheter icke måtte tillsättas, utan endast
förordnande att sköta nämnda tjenster meddelas.
Motionären synes hafva med sitt förslag afsett att undanrödja eller förminska
eu del hinder och kostnader, förbundna med genomförandet af sådana reformer i
statsförvaltningen, som afse» i Riksdagens skrivelser i detta ämne till Kongl. Maja
åren 1868 och 1871. För sin framställning bär han haft en anledning deruti, att den
dd numera ej gerna kan vara aflägsen, då de i nyssnämnda skrivelser ifrågastälida
förändringar, för liv il kas syftning jemväl Kong!. Maj:t mer an en gång uttalat sin
nitälskan, må kunna vinna sin lösning. ’
Såsom stöd för sitt förslag skulle motionären hafva kunnat åberopa ett, föregående
fall för vid pass ett hälft århundrade sedan. Också i den tiden stod denna
fråga på dagordningen; också då ifrågasattes vid Riksdagen en framställning till
Kongl. Maj:t om, att en del tjenster tillsvidare icke måtte vid inträffande ledigheter
återbesättas annat än tillfälligtvis. Det torde vara af intresse att erinra sig,
huru frågan då behandlades.
Bill. till Riksd. Prot. 1872. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 13 Raft.
1
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskott» Sto 2 Utlåtande N:o 21,
Innan Utskottet öfvergår till redogörelse för här åsyftade fall från åren 1818
och 1823, torde det tillåtas Utskottet kasta eu blick något längre tillbaka, till tiden
för det konstitutionel» statsskickets pånyttfödelse i vårt land, år 1809. Dä
var det Kongl. Maj:t, som genom sin Proposition till Riksens Ständers Stats-Utskott
5 Juli 1809 väckte frågan om förenklingar i statsmaskineriet till lif» i det
Kongl. Maj:t uttalade benägenhet att sorgfälligt iakttaga alla utvägar till indragningar
i statsverkets utgifter, som vore förenliga med riksstyrelsens tillbörliga handhafvande,
och uppdrog åt Ståts-Utskottet att uppgifva de besparingar, som enligt
dessa grunder kunde finnas nyttiga och rättvisa; hvarvid Kong!. Maj:t tillika yttrade
den förmodan, att vid en förbättrad gång af de allmänna ärendena dessa skulle,
med lindring i statens kostnad, kunna lika noggrant»! som förut vårdas och behandlas
af färre, dock till en de) bättre lönade em bets- och tjensteman.
Denna framställning af Kongl. Maj:t föranledde en Riksens Ständers skrifvelse
af 3 Januari 1810 till Kongl. Maja; med hemställan om tillsättande af en komité
af nitiske, driftige och kunnige män för att, med iakttagande af de i den Kong!.
Propositionen angifna grunder, utarbeta en fullständig plan till förändringar och
förenklingar, och gingo Riksens Ständer ända derhän i frikostigt nit för saken, att
de anslogo två belöningar, den ena å 500 och den andra a 250 riksdaler, för dem,
som ingåfve tjenligaste förslag till reglering af arbetet inom rikets hofrätter, kollegier
och styrelseverk, om hvitten nationalbelöningar Kongl. Maj:t lät införa underrättelser
i tidnirigarne. I afvaktan på sådana förslag och infordrade utlåtanden
dröjde Kongl. Maj:t till Oktober 1811 med den begärda komitens tillsättande,
hvarmed i sin tid sä tillgick, att Statsministern för utrikes ärendena blef ordförande,
och att till ledamöter förordnades sju presidenter i verk, som voro i fråga att reformeras,
med åläggande för kollegiernas presidenter att sjelfve utse. ytterligare er»
ledamot från hvarje kollegium att i komitén inträda.
Med anmärkningsvärd skyndsamhet utförde denna komité silf uppdrag. Efter
att ha granskat en inkommen prisskrift och mänga utlåtanden, afgaf korniten redan
i Maj 1812 ett betänkande till Kongl. Maj:t. som 12 påföljande Juni meddelade
detsamma till Stats-Utskottet. Förslaget befanns emellertid icke vara säflant, som
Riksdagen förväntat. Några ändringar voro visserligen tillstyrkta, men föga betydande,
och flertalet af komiterade hade till protokollet uttalat den mening, att kollegiernas
och ernbetsverkens bibehållande i deras dåvarande skick vore i grundlagen
försäkradt. Riksens Ständer, som hade en annnan uppfattning af denna sak,
gjorde 24 Juli 1812 i skrifvelse till Kongl. Maj:t den hemställan, att, då komiterade
saknat, både tid och ledighet ifrån andra embetspligter för att kunna ingå i
den utförligare behandling af sitt uppdrag, som ämnet fordrat, en särskild komité
till utarbetande af en fullständig plan för en enklare-, säkrare och mindre kostsam
förvaltning af rikets allmänna ärenden m. m. måtte tillförordnas, bestående af någre
om de åtskilliga styrelseverken kunnige och i allmänna hushållningen erfarne män
hviska skulle ega|att, utan hinder af gällande lagar och författningar, fullgöra sitt
Andra Kammaren* Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 21. 3
uppdrag, för b vars befrämjande Riksens Ständer utanordnade 3,000 riksdaler och
dertill anhöllo, att Kougl. Maj:t om denna summa befunnes för komitén otillräcklig,
ville af inkomsttitlarnas öfverskott förskjuta ytterligare medel. ♦
Men ehuru Kong!. Maja i December 1812 i bref till statsberedningen omtalade
sin afsigt att tillsätta den af Riksens Ständer begärda nya komitén, hade
detta af någon anledning ännu icke kommit att ske, då 1815 års Riksdag sammanträdde,
hvadan denna Riksdag fann sig föranlåten ytterligare begära förordnande för
en komité att utarbeta förslag till eu allmän riy reglering af statens embetön och
tjenstår, tjänsters indragande, tjenstemännens lönesätt och pensionerande samt befordririgelagarnes
förbättring, hvarjemte Riksens Ständer uttalade den önskan, att
komitén icke måtte komma att bestå af blott embetsman, som Kongl. Magt i
nåder förordna)*, utan ock ai Riksens Ständers ledamöter, dem de sjelfve dertill utse
bland sina fullmäktige i Banken och Riksgälds-kontoret, en af hvart stånd från
hvardera verket.
Kongl. Maj.t synes emellertid icke längre med samma intresse hafva omfattat
denna fråga. Äfven 1817—1818 års Riksdag sammanträdde utan att annat än
förberedande åtgärder vidtagits, och utan att den begärda komitén ännu var tillsatt.
Då beslöto Riksens Ständer sjelfva öfverlemna åt ett sitt särskilda Utskott
att utarbeta och uppgifva allmänna grunder, icke allenast för indragning och sammanslående
af öfverflödiga em beten och tjenstår, utan ock för en förbättrad arbetsmetod.
I sitt mycket märkliga utlåtande kritiserade Utskottet det skadliga förtrögnirigssystemet
med dess af motvigter ytterligare betungade maskineri och sökte
vinns »flen minst sammantrasslade utgrening af styrelsemakten ifrån dess medelpunkt
till alla delar åt statskroppen» genom återgång i lämpliga delar till 1634 års
anordningar af kollegierna eller, såsom do då hette, Riksens Contilia såsom särskilda
aidelningar af Rådet, handlande under ministers ledning å Konungens vägnar,
sedan kollegiernas domsrätt blifvit Överflyttad till domstolar^. Det var sålunda
ett byråsystem, 1818 års särskilda Utskott ville införa, med måttligt antal
tillräckligt aflönade och för sina tjensters behöriga skötande påräkneliga tjenstemän;
och Utskottets utförliga förslag jemte anmärkningar, sort) deremot framställts
inom Ridderskap^ och Adeln, samt Utskottets å dessa anmärkningar afgifna, ganska
bestämda. svar öfverlemnades i Juli 1818 till Kongl. Maja med anhållan? att
eu komité måtte förordnas »för att genast och verksamt företaga en ny reglering
af rikets embeten och fenster jemte eu förbåttradt arbetssätt, så att komiténs
förslag kan vid nästa riksdag för Riksens Ständer framläggas».
Denna framställning tillvann sig regeringens bifall. Kongl. Majit tillsatte
nemligen 2 Februari 1819 en komité, som i Juni 1822 blef färdig med ett
förslag, hvilket med bilagor — deribland dåvarande Kanslirådet von Hartmansdörffs
vidlyftigt framställda särskilda mening förtjenar att såsom ett märkligt aktstycke
nämnas — af Kongl. Maj:t den 4 Mars 1823 öfverlemnades till Riksens Ständer med
hemställan, att Riksdagen äfven då måtte i och för den störa frågans grundliga be
-
4 Andra Kammaren* Tillfällig Ultkott* Nio 2 Utlåtande, N:o 21.
handling tillsätta ett särskild! utskott, hvilket och skedde; hvarefter Riksens-Ständer
straxt före jul samma är (22 December) i skrifvelse till Kongl. Maja anhöllo, att
de delar af strama förslag måtte befordras till verkställighet, hvilka Kongl. Maja
funne leda till styrelsens förenkling och till inskränkning i embetsmännens antal.
På grund af dessa förarbeten, hvilka Utskottet ansett lämpligt återföra i namnet,
följde, efter ytterligare utredningar 1828 och 1829 årens reformer och indragningar,
hvilka förtjena allt erkännande såsom förbättringar, ehuru de visserligen icke blefvo
sä genomgående, som Kongl. Magt år 1809 antydde och 1818 års Riksdag tänkte
sig. utan läte åtskilliga af den tidens önskningsmål qvarstå olösta, somliga ända
till våra dagar, ehuruväl tid efter annan särskilda grenar af förvaltningen reformerats,
exempelvis åren 1833, 1840, 1845 och 1858.
Men det ingår icke i denna framställnings syfte att vidare följa denna mvecklina*
såna från01820-talet till våra dagar. Det var den särskildt på nu föreliggande
detaljfråga tillämpliga erfarenheten från 1818 och 1823. som Utskottet v,lie
I det hår ofvan omnämnda betänkande, som afsats åt 1818 ars Riksdag* barskilda
Utskott, yfrar Utskottet bland annat: »Slutligen torde Riksens HOglofl. Ständer
finna anledning att hos Kongl. Maja derom göra underdånig anhållan, att når
natron af de till indragning föreslagna plister blifver ledig, densamma ej mätte
återbesättas, förr än den allmänna regleringen blifvit antagen; .men om en sådan
ledighet inträffade, att tjensten cj kali vara vacant utan hinder för ärendenas gång,
Kongl. Maj:t då i nåder vide provisionel!, eller med arfvode, som ej öfverstiger
lönebeloppet, constitmra eu dertill tjenlig person, på det den blifvande mdragninasstaten
ej må blifva för hardt tryckande; hvarjemte torde kunna hemställa-,
om°icke de vacanta Tjensters löner, som under tiden kunde besparas, finge tillfalla
den blifvande Pensionsinrättningens fond». Denna framställning föranledde icke
någon särskild åtgärd af 1818 års. Riksdag; men då Riksdagen vid sin förut omformälda
skrifvelse till Kongl. Maja med begäran om en komité tillsättande bifogade
det Särskilda Utskottets betänkande med derå handlingar »att till uen bhfvan e
komitén öfverlemna*,, så erhöll Kongl. Maj:t på detta sätt kännedom om eu utskottshemställan,
mot hvilken ständerna icke hatt något att invända.
Ehuruväl det icke skolat kunna förvåna, om Kongl. Maj:t under nyssnämn a
förhållanden lemna! Utskottets hemställan om uppskof med tjänstetillsättningar utan
afseende, blef detta ingalunda händelsen. Tvärtom erfar man af 1823 års Särskilda
Utskotts betänkande, hurusom Kongl. Maja i Januari 1821 —»för att så mycket mera
bereda tillfälle för de indragningar af ämbeten och tjenster, hvilka andeligen kunde
blifva eu följd af de förändringar i nu varande Styrelseverk, som kunde komma att
framdeles beslutas, utan att belasta Stats-Verket med fortfarande Löneanslag till personer,
som under tiden, till erhållande af slike tjenster, koinmo i fråga, i nåder
berföt att intill detta Riksmöte icke återbesätta de. ämbeten och tjenster, hvilka
Kongl. Maja ansåge kunna blifva föremål för framdeles indragningar, och att eu
-
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 21. 6
däst till sådana, som Kong!. Maj:t funne för ärendernes jemna gång ovilkorligen
böra bestridas, provisionel förordna skicklige personer att, emot tillgodonjutande
af de tjensferna anslagne löner, såsom arfvode!», desamma under ledigheterne förrätta.
»
Samma påtagliga skål, som vid nyssnämnda tid gjorde en åtgärd, sådan som
den af motionären nu föreslagna, gagnelig, synas Utskottet äfven för närvarande
förefinnas, önskningar att minska de hinder, som uppställa sig mot en nödig'' och
nyttig förändring, samt att i någon mån nedbringa de med densamma förknippade
kostnader och ersättningsanspråk. Under förutsättning att Riksdagen delar denna
mening, tillåter sig Utskottet föreslå en framställning i motionens syfte från Riksdagen
till Kong!. Maja, dock med den begränsning, att endast sådana tjenstår,
hvilka Kong!. Maj:t finner ifrågakomma att vid en omorganisation väsendtligen förändras
eller möjligen försvinna, må vid uppkommande ledigheter tillsättas blot''
tills vidare och på förordnande.
Utskottet tillåter sig alltså vördsamt hemställa:
att Riksdagen så tillrida måtte bifalla herr O, B. Olssons ifrågavarande
framställning, att Riksdagen beslutar i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, om och i hvilka fall ledigblifvande
tjenster inom statsdepartementenas expeditioner samt inom öfrig»
.till statafurvaltningea. hörande.
dare och intill dess frigöra» om förenklade ar»årdhingar af statsförvaltningen
blifvit slutligen handlagda, lämpligen må kunna endast genom
förordnanden uppehållas.
Stockholm den 12 Mars 1872.
På Utskottets vägnät
G. S. Akerhielin.
Bill. till Riksd. Prot. 1872. 8 Sami 2 Afd. 2 Band. 13 Höft.
2