Stats-Utskottets Memorial N:o 90.
1
N:o 90.
Ank. till Riksd. Kansli den 12 Maj 1872, kl. 9 e. m.
Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande Statsutskottets
utlåtande N:o 83, i fråga om bergverkstiondens upphörande.
(I-A.).
Sedan Kongl. Maj:t uti en till Riksdagen den 16 sistlidne Februari
aflåten nådig Proposition, under åberopande af vederbörande embetsverks utredning,
rörande de privilegier och fördelar, som blifvit förunnade en del af
de s. k. ädlare bergverken, i nåder föreslagit, att, med undantag tillsvidare
för Sala och Hellefors silfververk samt Garpenbergs kopparverk, alla öfriga
verk, som nu voro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, måtte, mot
vissa vilkor för nedannämnda bland dessa verk, hvilka åtnjuta särskilda privilegier
och förmåner, från och med år 1873 befrias från berörda tionde och
sådan tionde icke heller åsättas hädanefter uppstående verk, så hade Statsutskottet
i sitt deröfver afgifna utlåtande N:o 83 hemställt:
l:o att Riksdagen måtte, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i nåder
föreslagit, för sin del medgifva, att, med undantag tillsvidare för Sala och
Hellefors silfververk samt Garpenbergs kopparverk, alla öfriga verk, som nu
äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, måtte från och med år 1873
befrias från berörda tionde och sådan tionde icke heller åsättas hädanefter
uppstående verk;
2:o att vid detta medgifvande måtte, hvad nedannämnda verk angår,
fästas följande vilkor och förbehåll:
a) för Timabergs kopparverk, att dess egare inom 1873 års slut antingen
till kronan afstode all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kunde varda bestämdt,
till Riksgälds-kontoret erlade lösen för den del af allmänningen, som,
sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit
mot denna förmån svarande skogsmark, kunde verket tillkomma;
Bih. till Biksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft.
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 90.
b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1873 års slut antingen
till kronan afstode kopparverkets del af allmänningen Graddstigen eller
ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle
finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk finge till fulla värdet
lösa berörda allmänningsdel, till Riksgälds-kontoret inbetalade det belopp,
hvartill densamma kunde varda i behörig ordning uppskattad;
c) för Biddar hytt c etter Skild kopparverk, att afl den lindring i räntan,
som 8tv mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjöto,
från och med år 1873 upphörde, samt att egaren till verket inom
nämnda års slut till Riksgälds-kontoret inbetalade den på kopparverket belöpande
hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som
bildats utaf de under både Riddarliytte koppar- och jernverk till skatte försålda
Ramshytte och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 R:dr 25 öre,
och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 R:dr 8 öre,
med 3,623 R:dr 58 öre (i stället för 3,673 R:dr 58 öre, som till följd af
misskrifning förekommer i utlåtandet);
d) för Stora Kopparbergs bergslags verk, att alla anspråk, att genom
allmogen i Stora Sehed vi med flera socknar få kopparforsling emellan Falun
och Avesta ombesörjd, förföllo;
e) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för
| mantal Landverk N:o 1 i Åhre och } mantal Rönnön N:o 1 i Offerdahls
socken från och med år 1873 upphörde; dels att den verkets egare, genom
Kongl. Brefvet den 12 December 1750, förunnade rättighet att framför
åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna
hemman jemväl måtte upphöra; samt dels att egarne till kopparverket
före 1873 års slut till Riksgälds-kontoret inbetalade 6,657 R:dr 16 öre;
f) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1873 års slut
till Riksgälds-kontoret inbetalade löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,344 R:dr 60 öre; samt
g) för Bylta svafvel,- vitriol,- och rödfärgsverk, att egaren af detta
verk likaledes före 1873 års utgång till Riksgälds-kontoret inbetalade löseskilling
för den af vetta verk utgående afrad med 13,958 R:dr 40 öre.
3:o att inkomsttiteln ”bergverkstionde” måtte för nästkommande statsregleringsperiod
få upptagas till 14,000 R:dr.
Hvad Utskottet sålunda hemställt har vunnit Första Kammarens bifall,
hvaremot Andra Kammaren i fråga om l:sta och 2:dra punkterna, med afslag
å såväl Kongl. Maj:ts nådiga proposition som Utskottets hemställan, för
sin del beslutit, att Riksdagen skulle i underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag afgifva förslag till bergverkstiondens
successiva afskaffande genom dess aflösning och afskrifning
Stats-Utskottets Memorial N:o 90.
8
i förening; varande i följd häraf Utskottets i 3:dje punkten gjorda hemställan
af denna Kammare till Utskottet återförvisad.
Enär de af Kamrarne i anledning af lista och 2:dra punkterna fattade
olika beslut hvarken kunna, jemlikt 63 § Riksdags-ordningen, sammanjemkas
eller afse en fråga af den beskaffenhet att de, enligt 65 § Riksdagsordningen,
böra blifva föremål för omröstning inom Kamrarne, har alltså, på
grund af stadgandet i sista momentet af 63 § Riksdags-ordningen, den af
Kong], Maj:t väckta frågan om bergverkstiondens upphörande för denna
Riksdag förfallit. Då i följd häraf den förutsättning, hvarunder Första Kammaren
beräknat inkomsttiteln Bergverkstionde till endast 14,000 R:dr, numera
bortfallit, får Utskottet, som under för handen varande förhållande
ansett nämnda inkomsttitel böra, i enlighet med Statskontorets uti dess den
13 December nästlidet år till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse
om Statsverkets tillstånd och förvaltning gjorda förslag, beräknas till enahanda
belopp, hvartill densamma för innevarande år är uppförd eller 93,000
R:dr, hemställa,
att inkomsttiteln ”bergverkstionde” må för år 1873 af
Riksdagen beräknas till 93,000 R:dr.
Stockholm den 12 Maj 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
AR VID FR:SON POSSE.
Reservation:
af Herrar Grefve A. Frison Posse, P. O. Hörnfeldt, Liss Olof Larsson,
Jan Andersson, A. W. Dufiva, E. Key, O. B. Olsson, J. Rundbäck, O. Thorell,
Friherre J. Ericson, J. E. Johansson och Hans Larsson, hvilka ville
hafva tillkännagifvet, att de, beträffande sättet för ärendets behandling, varit
i så måtto från Utskottets pluralitet skiljaktige, att de ansett att, när Riksdagens
båda Kamrar, rörande upphörandet till en del al bergverkstionden,
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 90.
stadnat i så stridiga beslut, att de ej kunde sammanjemkas, Kamrarne borde,
jemlikt § 69 Regeringsformen, i denna till statens reglerande hörande fråga,
hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera Kammaren stadnat,
samt att följaktligen förslag till voteringsproposition för gemensam votering
emellan Kamrarnes stridiga beslut bort af Utskottet afgifvas, innan förslag
rörande beräkningen af bergverkstionden afgafs.
Herr C. Ifvarsson har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i detta
ärendes behandling hos Utskottet.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCTTS, 1872.