Ståts-Utskottets Memorial N:o 86.
1
Mo £6\
Ånk. till Riksd. Ka nsli den 7 Maj 1872, kl. 7 e. m.
Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontoreis reglemente,
angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med
ordinarie statsreglering en gemenskap egande ''utgifter
samt de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån
utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltninqsutqifter m. m.
(R. A.)
\id aflemnande! af förslag till ofvannämnda regleracntariska stadganden
för Riksgälds-kontoret får Stats-Utskottet här nedan angifva de
beslut och förhållanden, till följd af hvilka åtskilliga nya föreskrifter
eller ändringar och tillägg till förut meddelade blifvit föreslagna.
3:o Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap
egande utgifter.
§ 44, angående den på Riksgälds-kontoret vid sistlidna riksdag
anvisade statsfyllnadssumma, grundar sig på § 39 uti 1871 års reglemente§
45, angående den statsfyllnadssumma, som vid innevarande
riksdag kommer att anvisas, har samma uppställning som § 39 uti sistnämnda
reglemente; men som summans belopp ännu icke blifvit bestämd,
har densamma nu icke kunnat i paragrafen utsättas, utan skall Utskottet
derom i särskildt memorial afgifva förslag.
Bih. till Biksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 47 Raft.
1
2
Stats-Utslcoitets Memorial N:o 86,
§ 46, angående rättighet för Statskontoret att, i händelse af behof,
utaf Riksgälds-kontoret erhålla medel till bestridande af sina utgifter,
är lika lydande med § 40 i nu gällande reglemente.
§ 47, angående brister och besparingar å förslagsanslagen, motsvarar
§ 41 i sistnämnda reglemente, dervid likväl Utskottet, till undvikande
af onödig vidlyftighet, i stället att, såsom hittills vanligen egt
rum, under denna § uppgifva benämningarne å de särskilda förslagsanslagen,
vidtagit den förändring, att paragrafen hänvisar till Riksstaten,
som för hvarje år upptager hvilka anslag hafva egenskapen af förslagsanslag.
§ 48, angående ersättning för utbetalningar till innehafvare af
indelta hemmansräntor och arrenden;
§ 49, angående ersättning för utbetald begrafningshjelp och nådårsbesparing;
samt
§ 50, angående ersättande af kostnaden för båtsmansrotars sammanförande,
äro lika lydande med 42, 43 och 44 §§ i nu gällande reglemente.
4:o På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
§§ 51, 52 och 53, angående de så kallade stora och lilla kreditiverna,
äro lika lydande med §§ 45, 46 och 47 i nuvarande reglemente
samt öfverensstämma med Utskottets af Riksdagen bifallna Memorial
N:o 59.
§ 54, angående förskott till bestridande af oförutsedda utgifter
inom Telegrafverket, har samma lydelse som § 48 i 1871 års reglemente.
5:o Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
afiöuingar, förvaltningsutgifter in. m.
§ 55, angående riksdagskostnadernas bestridande af Riksgäldskontoret,
är lika lydande med § 49 i nu gällande reglemente.
§ 56, angående bestridande af kostnaderna för underhåll af Riksgälds-kontorets
och Riksdagens hus, öfverensstämmer med § 50 i nu
gällande reglemente, med uteslutande af föreskrifterna om de byggnadsmed
flera arbeten, som. vid sistlidna riksdag blefvo beslutade och
numera äro hufvudsakligen verkställda.
§ 57, angående Riksdagens bibliotek;
§ 58, angående bestridande af kostnaderna för statsrevisioner;
Stats- Utskottets Memorial N:o 86.
3
§§ 59 och 60, angående aflöning och resekostnadsersättning för
Justitieombudsmannen;
§ 61, angående Fullmäktiges arfvoden;
§ 62, angående aflöningen vid Riksgälds-kontoret;
§ 63, angående belöning för extra arbeten;
§ 64, angående begrafningshjelp efter aflidne obemedlade tjensteman
och vaktbetjente; samt
§ 65, angående anslag till Riksgälds-kontorets enke- och pupillkassa,
äro af samma innehåll som §§ 52—60 i nu gällande reglemente.
Stockholm den 7 Maj 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 86.
Förslag
till Reglemente för Riksgälds-koiitoret.
(Fortsättning.)
8:o. H tat sfy 11 nadssu m n i an jemte öfriga med statsregleringen gemenskap
egande utgifter.
§ 44.
Den vid sistlidna riksdag för 1872 bestämda stats fyllnadssumma,
fem millioner tvåhundrafyratiofyra tusen åttahundratretionio Riksdaler
85 öre, skall af Riksgälds-kontoret Kongl. Statskontoret, uppå dess
reqvisition, tillhandahållas.
§ 45.
Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag
verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år
1873 uppkommer och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår
till har Riksdagen till utbetalning från Riks
gälds-kontoret
anvisat en häremot svarande statsfyllnadssumma af
Riksdaler, hvilket
belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret
förskottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas.
§ 46.
I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå
till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats,
bör Ivongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse
Stats-Utskottets Memorial N:o 86.
5
för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de
för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande
året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för
bestridande af dess utgifter, åligger det Kiksgälds-kontoret att, sedan
Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kong].
Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse
för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda
hvad Kiksgälds-kontoret sålunda förskjutit.
§ 47.
Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1870, 1871,
1872 och 1873 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i
Riksstaten för samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat
år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret
att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot
de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, böra för
hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas; — ankommande på Kongl.
Statskontoret, att antingen i den enligt nedanstående § 75 för samma
år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag,
eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild
liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags
brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp,
som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer;
dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad
ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna
år uppkomna besparingar.
§ 48.
Som, enligt de under 1850-—1851 samt 1853—1854 års riksdagar
fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare
af indelta anslag utaf hemmansrantor och kronotionde skola, för upphörande
af såväl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in
natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen
med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslöse
på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med
samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;
så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl.
6
Stats-Utslcottets Memorial N:o 86.
Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad
rikshufvudbok är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.
§ 49.
Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851
vidtagna beslut, att de under namn af begrafningshjelps- eller nådårsbesparing
tillförene föreskrifna innehållningar å ernbets- ocli tjenstexnäns
öner borde upphöra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar
till aflidne ernbets- och tjenstexnäns sterbhus af de löne-innehållningar,
hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna,
likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter,
som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets
medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda
utbetaluingarnes upptagande i den lör samma år föreskrifna och på
rikshufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.
§ 50.
Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af
Riksgälds-kontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och
af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet
indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets
Ständers derom hos Kong]. Maj:t under 1850—1851 års riksdag gjorda
anhållan.
4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
§ 51.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen
anslagit och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditivsumma
af tre millioner Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen
lyftas, sedan han Stats-Rådet, in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i hufvudstadens kyrkor vederböidigen kungjord.
Stats-Utskottets Memorial N:o 86.
7
§ 52.
Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller,
under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara
tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och
angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt
till en million femhundra tusen Riksdaler.
§ 53.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom
nästföregående §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas
mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med
hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
sednare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 54.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som
för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Ivongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna
medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott
till belopp af högst etthundra femtiotusen Riksdaler.
5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- ock revisious-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.
§ 55.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader
skola, intilldess annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds
-
8
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 86.
kontorets medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens
Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut,
omedelbart från detta verk till vederbörande utbetalas; hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl.
Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna
reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar,
Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.
§ 56.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af
de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom
för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,
skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas, i likhet med
andra till så kallade kontor se xpen ser vanligen hänförda utgifter.
§ 57.
Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra
Riksdaler, som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande
af ett mot representanternes behof och anspråk svarande bibliotek inom
Riksdagens hus, fortfarande skall utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets
föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande rum
samt till desamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af
riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå
mellan riksdagarne under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa
samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof
kompletteras ock utvidgas.
§ 58.
Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar,
som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade
och godkända räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande
jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets
revision hos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden
samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets
revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgälds
kontoret;
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 86.
9
kontoret; hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som afKongl. Magt i nåder
bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft'' nådigt
förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgälds-kontoret anvisa ersättning ej mindre för
inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens
behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än
ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden
verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett.
nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens
samt de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna’
böra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas.
§ 59.
■ Aflöningen för Justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden
af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitieombudsmannen,
under den tid innevarande riksdags statsreglering kommer att blifva gällande,
utgå med sju tusen Riksdaler, eller med lika belopp som Justitiekanslerns
lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot Justitieombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig
att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
Justitie-ombudsmans-lönen.
Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitie-ombudsman,
som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret
ett tusen femhundra Riksdaler.
För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nemligen:
för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler;
» en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med två tusen Riksdaler;
» en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt
» en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;
börande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning,
jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen
Bih. till Biksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 47 Raft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 86.
hos Tryckfrihets-komitéen. Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare
förut innehar tjenst på rikets stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda
aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som äro stadgade i
afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmans-lönen vid enahanda fall.
§ 60.
Till kostnader för Justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång
afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen
Riksdaler.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
Justitie-ombudsmannens och Tryckfrihets-komiteens expedition bör ett ärligt
belopp af femhundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af
Riksgälds-kontorets medel utanordnas.
Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens
ärliga embetsberättelse än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag,
jemte dertill hörande bilagor, böra verkställas och papperet för
dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock
skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut
skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande
berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgälds-kontoret godtgöras,
utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag;
hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger
foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas.
§ 61.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra
Riksdaler samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra
Riksdaler årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm
bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära
kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet
af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter.
§ 62.
Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-p er sonal och vaktbetjeninq
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflö
-
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 86.
11
ningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och
förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal
och vaktbetjening, under föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning
:
l:o Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning
i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation
af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra
de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta
förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
2:o Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret
förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag
och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under
vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida
vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att
innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.
3:o De tjensteman och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers
under 1862 och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade
beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring, äro icke berättigade
att vidare uppbära s. k. ljuspenningar.
4:o De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna
arfvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne;
dock med rättighet för Fullmäktige att medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin
tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arfvode. _
5:o Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman
må mottaga och bibehålla andra ordinarie tjenster,. så vida
Fullmäktige icke finna desamma för tjenstgöringen inom Riksgäldskontoret
hinderliga; men de öfrige tjenstemännen vid detta verk
få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning;i dock må den
ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning
utom verket, och, enligt förut gällande stadganden, icke varit
skyldig denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet
af den på nya staten uppförda lön bibehålla, under vilkor
dels att, derest hans utom Riksgälds-kontoret innehafvande syssla
skulle vara för tjenstgöringen derstädes hinderlig, från endera tjensten
afgå, när Fullmäktige sådant äska, och dels att, vid befordran
inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma.
12
Ståts-Utskottets Memorial N:o 86.
§ 63.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att
använda Ivå tusen fem hundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf
under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för
samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela
betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra
arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller inedgifna.
§ 64.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne
obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f.
d. General-assistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje
år, disponera en summa af högst tvåhundratjugufem Riksdaler.
§ 65.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda
uppkomna bristen, inom ett belopp af högst tvåtusen tvåhundrafemtio
Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras, under förbehåll
likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft
användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det
för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt a.tt pensionerna
för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente
vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den
ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid detta verk
innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistans-kontoret
efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af
det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.