iO
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.
slut få. i utbyte mot den af sednaste Riksdag utfärdade anordningen,
genom Stats-Utskottet Fullmäktige i Riksgäldskontoret
tillställas.
Stockholm den 15 April 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
lf:o 60.
Ank. till Riksd. Kansli den 16 April 1872. kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående väckta motioner om anslag till folkhögskolor.
(2:dra U. A.)
Till Stats-Utskottets förberedande behandling har Andra Kammaren remitterat
tvänne derstädes väckta motioner, angående anslag till folkhögskolor.
Uti den ena (N:o 18) har Herr Nils Nilssm föreslagit, att Riksdagen antingen måtte
besluta inrättandet af folkhögskolor i hvarje län och anslå lön till behöfligt antal
lärare och skolmateriel eller ock anvisa minst 3,000 R:dr årligen till hvardera
af de folkskolor, som nu vore inrättade i riket eller framdeles inrättades,
samt bestämma de vilkor, under hvilka detta anslag finge åtnjutas. Den andra
motionen (N:o 160) innefattar ett af Herr Ola Andersson, med hvilken åtskillige
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60
11
ledamöter af Kammaren instämt, framstäldt förslag, att Riksdagen måtte bevilja
ett anslag af 20,(XX) R:dr, som borde uppföras på ordinarie stat, att af
Kongl. Maj:t fördelas till i riket inrättade folkhögskolor, deraf en tredjedel såsom
afgifter för mindre bemedlade frielever : att anslaget, om ock till något mindre
belopp för innevarande år, måtte om möjligt redan under detta år utgå; samt
att, för den händelse högre folkskola förändrade sin verksamhet i enlighet med
folkhögskolornas och derigenom, enligt gällande föreskrifter, ginge miste om understöd
af det belopp, 10,000 R:dr, som för dessa skolor vore afsedt, sådan
skola måtte kunna likväl tilldelas bidrag af dessa medel enligt samma grunder,
som ofvan vore föreslaget.
Härvid torde till en början böra erinras, hurusom vid 1856—1858 årens
riksdag anslag beviljades för inrättande af högre folkskolor. Ändamålet med
dessa angafs i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 2 Mars 1858 (N:o
245) vara “att åt arbetsklassen, ej blott de mera förmögnes, utan jemväl de
fattigares, bara, hvilka blifvit begåfvade med bättre fattningsförmåga samt visa
framstående lärolust, bereda tillfälle att inhemta för framtida sjelfstudier behöfliga
förkunskaper, äfvensom att genom goda lärares handledning vinna allmän
förståndsutveckling samt sinneslyftning till deltagande i fosterlandets och
mensklighetens högre angelägenheter, och detta utan att de genom skolan ryckas
utur deras vanliga lefnadsförhållanden eller för mycket afhållas från en
för framtida arbetsduglighet nödvändig ihärdighet uti kroppsarbete." Folkhögskolans
syfte åter, sådant detta finnes angifvet uti de öfver redan upprättade
dylika skolor afgifna berättelser, hvaraf Utskottet tagit kännedom, är att utbilda
unge män af landtbrukareklassen till insigtsfull medborgare. Gränserna
för undervisningen i de sednare skolorna hafva sålunda blifvit utvidgade utöfver
måttet för de förstnämndas verksamhet. Beträffande lärjungarnes vid folk
högskolorna ålder har Utskottet af nyssnämnda berättelser inhemtat, att under
läseåret 1870—1871 undervisades: vid Asarum i Blekinge län 17 elever af 16
—25 års ålder; vid Herrestad i Östergötlands län 25 elever af 16—30 års ålder;
vid Hvilan i Bara härad af Malmöhus län 35 elever af 16—-30 års ålder;
och vid Önnestad i Christianstads län 35 elever af 16—26 års ålder. Undervisningens
större omfång äfvensom lärjungarnes högre ålder fordrar emellertid
vid folkhögskolan en friare lärometod än vid skolor, afsedda för “barns undervisning.
Utaf nyss nämnda redogörelser inhemtas äfven, att man vid folkhögskolan
valt det fria muntliga föredraget i förening med samtal mellan lärare
och lärjungar framför inlärande af bestämda kurser uti vissa antagna läroböcker,
hvarförutom offentliga föredrag vid folkhögskolorna hållits dels af lärarne,
dels af andra för folkupplysningen nitälskande personer.
Visserligen är i fråga om allt skolväsende tillgången på skickliga lärare
det första vilkoret för ett gynsamt resultat, men företrädesvis bör detta vara
Siats- Utskottets Utlåtande N:o 60.
förhållandet i afseende på folkhögskolorna. Hos föreståndare och lärare vid
dessa skolor fordras ej endast grundliga och omfattande kunskaper samt förmåga
att lättfattligt dem meddela, utan ätven ett lefvande och varmt intresse
föi den speciela art af undervisning, som vid dessa anstalter kan vinna tillämpning.
En sådan skolas värde kan således enligt Utskottets åsigt icke bedömas
efter ändamålsenligheten af de regler, efter hvilka den blifvit ordnad,
utan helt och hållet af lärarens personlighet. Vid sådant förhållande synes det
Utskottet olämpligt att genom på förhand tillförsäkrad rätt till statsbidrag söka
framkalla sadana skolor, om hvilkas ändamålsenlighet man omöjligen kan bilda
sig något omdöme, innan de någon tid varit i verksamhet. Sjelfva arten af
dessa skolor föranleder äfven, att de icke kunna utan menlig inverkan
på deias utveckling ryckas från den frivillighetens grund, hvarur de uppspirat.
Om staten skulle, pa sätt motionärerne föreslagit, i större eller mindre mån
tillhandahålla folkhögskolan medel för dess verksamhet, måste staten äfven ega
rätt och pligt att tillse, det medlen blefve använda på ett sätt, som motsvarade
hvad man med anslaget afsett, och derigenom uppkomme ett reglementerande, som
kunde verka skadligt pa undervisningen. Skulle åter en folkhögskola, som under
någon tids fortsatt verksamhet visat sig lemna tillfredsställande resultat, finnas
lör en ändamålsenlig utveckling eller fortfarande existens i behof af bidrag från det
allmännas sida, lära statsmakterna icke undandraga sig att, på derom gjord anmälan
och efter pröfning af hvarje särskildt fall, anvisa det understöd, som kan för
ändamålet vara erforderligt, utan att derigenom skolan må undandragas det intresse
och den omvårdnad inom orten, hvaraf den framkallats. Något sådant fall föreligger
emellertid icke för närvarande, och Utskottet får alltså, på grund af hvad ofvan
blifvit anfördt, hemställa,
att Herrar Nils Nilssons och Ola Anderssons ifrågavarande motioner
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 April 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Stats-Utskotiets Utlåtande N:o 60.
13
Reservationer :
af Hrr Friherre F. A. Fund, F. Brusewitz, C. Pctre, E. M. af Klint, Friherre
J. E. Stjernblad, Grefve C. Bed-Friis, Friherre F. von. Essen, Grefve L. af Ugglas,
B. Montgomery Cederhielm, och H. O. Falk: “Vid behandling i Stats-Utskottet af
Hrr Nils Nilssons och Ola Andersons motioner om understöd åt folkhögskolor yrkade
endast en ledamot afslag å motionerna. I öfrigt vore meningarue blott delade
rörande sättet och vilkoren för dessa skolors understödjande, och förordades å vår
sida ett extra anslag af 10,000 R:dr “att användas till understöd åt sådana i verksamhet
varande folkhögskolor i riket, som visat sig gagneliga och af Kongl. Maj:t pröfvats
vara i behof af dylikt understöd11 och å andra sidan ett reservationsanslag till samma
belopp “att användas för sådana i verksamhet varande folkhögskolor i riket,
hvilka af vederbörande landsting och dess för sådant ändamål utsedde deputerade
eller inspektör förordas såsom gagneliga och förtjenta af statsbidrag.11 Sedan yrkandet
om anvisande af ett reservationsanslag antagits till ja-proposition och afslag
å motionerna (genom votering) till nej-proposition, utföll omröstningen till förmån
för nej-propositionen. Med anledning häraf anse vi oss böra till Riksdagens pröfning
framlägga vår åsigt i denna fråga och hemställa således,
att Riksdagen måtte för år 1873 till Kongl. Maj:ts disposition anvisa
ett extra anslag af 10,000 R:dr, att användas till understöd åt
sådana i verksamhet varande folkhögskolor i riket, som visat
sig gagneliga och af Kongl. Maj:t pröfvats vara i behof af dylikt
understöd, under vilkor att landsting, kommuner eller enskilde
hvar för sig eller gemensamt bidraga med ett belopp, sammanlagdt
motsvarande minst dubbla summan af statsbidraget, hvilket
sistnämnda dock ej må öfverstiga 2,000 R:dr årligen till
hvarje skola, samt att berättelse öfver skolans verksamhet årligen
af dess styrelse såväl till Kongl. Maj:t som till vederbörande
landsting ingifves“; samt
af Hrr Grefve A. Frjson Bosse, B. O. Hörnfeldt, Liss Olof Larsson, Jan Andersson,
Grefve C. E. Biper, E. Key, O. B. Olsson, J. Rundbäck, O. Thorell, Friherre
J. Ericson, J. E. Johansson och Hans Larsson, hvilka såsom sin mening åberopade
ett förslag till.hemställan, så lydande:
“att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts disposition anvisa ett''reservationsanslag
af 10,000 R:dr att användas för sådana i verksamhet
varande folkhögskolor i riket, hvilka af vederbörande
Bih. till Rihsd. Brot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 31 Häft. - : 3
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 60.
landsting och dess för sådant ändamål utsedde deputerade eller
inspektör förordas såsom gagneliga och förtjenta af statsbidrag,
under vilkor och förbehåll i öfrigt att landsting, kommuner
eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt, bidraga med ett
belopp, sammanlagdt motsvarande minst dubbla summan af
statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej må öfverstiga 2,000
R:dr årligen till hvarje skola, samt att berättelse öfver skolans
verksamhet årligen af dess styrelse till landstinget ingifves.“
Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1872.