Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

1

J4'' 4:4:a

Ank. till Eiksd. Kansli den 3 April 1872. kl. 12 midd.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader samt sjösänkningar och
andra vätte na ftappnings före tag m. fl. dylika föremål.

(R. A.)

I sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens
Sjette hufvudtitel har Kongl. Maj:t uti den nådiga Propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof gjort framställning om beviljandet för år 1873 af åtskilliga tillfälliga
anslag till utförande af allmänna arbeten; och får Stats-Utskottet, jemlikt sitt uti Utlåtandet
N:o 10 gjorda tillkännagifvande, nu meddela särskildt yttrande öfver ej mindre
berörda nådiga framställning, än ock de motioner, som vid innevarande riksdag blifvit
väckta rörande medels beviljande för dylika arbeten.

A) Täganliiggumgar och vägförbättringar.

Till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga
eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t äskat att, i likhet med hvad sednaste
Riksdag beviljat, måtte för år 1873 anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition ett
belopp af 150,000 R:dr.

Af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader till Kongl. Maj:t afgifna
och till Utskottet öfverlemnade generalförslag rörande ifrågasatta väg- och vattenbyggnadsföretag
har Utskottet inhemtat, att till Styrelsen inkommit planer till 57 särskilda
vägarbeten inom olika delar af riket utaf sådan beskaffenhet, att deras understödjande

Bih. till Riksd. Prat. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 26 Höft. 1

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

lämpligast kan ske af de medel Kongl. Maj:t. sålunda äskat; och uppgå de statsbidrag
Styrelsen förordat för dessa i tre klasser upptagna arbeten till ett sammanlagdt belopp
af 894,837 R:dr 50 öre, nemligen:

i första klassen (eller de som företrädesvis ansetts förtjenta af understöd) R:dr 305,137: 50.

i andra klassen....................» 484,200: —

och i tredje klassen ..................» 105,500: —

Summa R:dr 894,837: 50.

Vid nu upplysta förhållande och då anledning icke förefinnes att minska det för
ofvanberörda ändamål sedan lång tid tillbaka anvisade årliga anslagsbeloppet, hemställer
Utskottet,

l:o

att Riksdagen måtte för anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar till Kongl.
Maj:ts disposition för år 1873 pa Riksgälds-kontoret anvisa ett anslag
af Etthundrafemtiotusen Riksdaler.

För väg (utläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län
beviljade Riksdagen är 1870 ett understöd af 106,700 R:dr, deraf till lyftning anvisats
för år 1871 ett belopp af 15,000 R:dr och för år 1872 R:dr 20,000; och har Kongl.
Maj:t nu föreslagit, att, till arbetets fortsättande under är 1873, i ytterligare afräkning
a det för detta arbete beviljade understödet, anvisa enahanda belopp, som för år 1872,
eller Tjugutusen Riksdaler.

Utskottet hemställer,

2:o

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit.

Förutom de vägarbeten af mindre omfång, hvilka lämpligen kunna utföras med
de medel Utskottet här ofvan uti mom. l:o föreslagit måtte ställas till Kongl. Maj:ts
disposition, upptagas uti ofvan omförmälda generalförslag 12 vägarbeten af det omfång
eller den beskaffenhet, att, enligt Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens åsigt, särskilda
understödsbelopp måste beviljas, om och när samma arbeten skola verkställas. Bland
dessa arbeten har Kongl. Maj:t, i enlighet med chefens för Kongl. Civil-departementet
underdåniga hemställan, föreslagit att för nedannämnda tre vägbyggnadsföretag inom rikets
båda nordligaste län —hvilka företag bemälde departementschef ansett företrädesvis vara af
vigt såsom utgörande fortsättningar af redan verkställda väganläggningar till underlättande
af kommunikationen mellan kusten vid Bottniska viken och det inre landet, och
om hvilkas utförande särskilda underdåniga framställningar blifvit gjorda — måtte beviljas
följande särskilda anslag, nemligen:

a) för anläggning af väg från Kangis eller Gyljeus brak i Öfver-Kalix socken i

Stuts-Utskottet* Utlåtande N:o 44.

3

Norrbottens län, nordvest upp til! den punkt, der vägen från Skröfven till Gellivara
kyrkoplats vidtager, Sextioett-tusen trehundratretio Riksdaler, och att deraf till utgående
under år 1873 måtte anvisas Elfvatusen trehundratretio Riksdaler;

b) till utförande af väganläggning mellan Norsjö och Mala kyrkobyar i YVesterbottens
län Femtiotusen Riksdaler, deraf till utgående under år 1873 Femtontusen Riksdaler;
och

c) för väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkoby i Westerbottens län
Fyratiotusen sexhundra Riksdaler, deraf till utgående under år 1873 Tjugutusen
Riksdaler.

Beträffande härvid först frågan om den föreslagna vägan läggningen från Kangia
till Skröfvens by, så inhemta? af det vid den Kongl. Propositionen fogade statsråds-protokoll
öfver civilärenden af den 9 sistlidne Januari (Bil. \:o 5 a, sidd. 48, 49), att denna
6 mil 33,200 fot långa väganläggning skulle komma att sammanbinda tvänne med statsbidrag
redan anlagda vägsträckor, nemligen dels den på 1840-talet fullbordade från Töre
vid Bottniska viken till Kangis eller rättare Gyljens bruk i Ofver-Kalix socken och dels
den på sednare tiden tillkomna emellan Skröfven och Gellivara kyrkoplats, för hvilken
sistnämnda vägdel, af 6 mil 13,800 fots längd, statsbidrag vid tre särskilda tillfällen
blifvit anvisade, nemligen dels vid 1862—1863 årens riksdag till väganläggning mellan
Skröfven och Lejpojerv 40,000 R:dr, hvarförutan utaf nödhjelpsmedel ett tillskott af
5,767 R:dr 70 öre måst användas för att dermed fullborda arbetet, dels, enligt nådigt
Bref den 21 November 1868, till väganläggningen från Lejpojerv till Sackas i Gellivara
socken 8,000 R:dr och dels enligt nådigt Bref den 23 November 1869 till vägsträckan
mellan Sackas och Gellivara 17,000 R:dr. Hela vägsträckan från Skröfven till Gellivara
vore nu färdigbygd och till underhåll emottagen af Gellivara sockens vägbyggnadsskyldige.
Enligt hvad Kongi. Maj:ts Befallningshafvande upplyst måste varutransporten
från Ofver-Kalix till ändpunkten af den färdigbygda vägen vid Skröfelfven verkställas
så, att varorna dels föras på båt i vattendragen och dels bäras eller, om häst och åkdon
kunna anskaffas, hvilket ofta är med stor svårighet förenadt, köras öfver land förbi
forsarne i elfven, hvadan sålunda ganska svåra hinder ännu möta vid alla färder och
transporter till och ifrån Lappmarken, hvarigenom de förnödenheter, som dit forslas från
nedre landet, fördyras, likasom de varor, hvilka från Lappmarken kunna afyttras, betalas
med så mycket lägre pris, som den svåra transporten kostar. Då dessutom kommunikationen
höst och vår efter den nuvarande gång- och båtleden ofta vore helt och hållet
afbruten, motverkade saknaden af väg i betydlig mån Lappmarks-innevånarnes ekonomiska
förkofran. Innan sammanbindningen af de redan befintliga vägsträckningarne
åstadkommits, kunde icke heller någon allmän nytta påräknas af den redan färdigbygda
vägen från Gellivara till Skröfven, hvilken ändock måste af de vägbyggnadsskyldige
underhållas. Dertill komme, att sedan tvist om nu ifrågaställda väganläggning uppstått
mellan Öfver- och Neder-Kalix socknar, hvilka förut haft gemensam vägbyggnadsskyl -

4

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 44.

dighet, Kong]. Maj:ts Befallningshafvande genom utslag, som vunnit laga kraft, förklarat,
att dessa socknar borde hvar för sig bygga och underhålla sina inom egen socken liggande
vägar och förty förpligtat Ofver-Kalix sockens vägbyggnadsskyldige att, emot det
bidrag, som kunde af allmänna medel erhållas, bygga och underhålla häradsväg emellan
Kangis och rågången mot Gellivara socken, hvadan för utförandet af vägbyggnadsarbetet
inom Ofver-Kalix socken något hinder icke mötte, sa vida vägbyggnadsskyldige kunde
påräkna understöd af allmänna medel, motsvarande 2/3 af kostnaden, på hvilket vilkor
de förklarat sig villiga att utföra arbetet. Deremot kunde något bidrag af de vägbyggnadsskyldige
icke påräknas för utförande af återstående vägsträckan inom Gellivara
Lappmark.

Kostnaden för detta vägbyggnadsföretag är af Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader beräknad att uppgå till 83,400 R:dr, deraf på vägsträckan från Kangis
till Öfver-Kalix sockengräns, utgörande 5 mil 20,660 fot. skulle belöpa 49,000 R:dr och
på vägen från nämnda sockengräns till Skröfelfven, 1 mil 12,540 fot, 34,400 R:dr; och
har bernälda Styrelse såsom statsbidrag förordat för vägdelen inom Öfver-Kalix socken
ett belopp, motsvarande 2/3 af den godkända arbetskostnaden, eller 32,660 R:dr, samt
för vägdelen inom Gellivara socken ett belopp af 28,667 R:dr, svarande mot 5/e af arbetskostnaden,
eller en sammanlagd jemnad summa af 61,330 R:dr.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

3:o

att Riksdagen måtte för anläggning af väg från Kangis eller Gyljens
bruk i Ofver-Kalix socken af Norrbottens län, nordvest upp
till den punkt, der vägen från Skröfven till Gellivara kyrkoplats
vidtager, bevilja det af Kongl. Maj:t äskade belopp Sextioett-tusen
trehundratretio Riksdaler, samt deraf till utgående från Riksgäldskontoret
under år 1873 anvisa ett belopp af Elfvatusen trehundratretio
Riksdaler.

Vidkommande derefter väganläggningeu emellan Norsjö och Mala kyrkobyar i
Westerbottens län, så upplyses af ofvanberörda statsråds-protokoll, att kostnaden för
denna väganläggning, uppgående i längd till 4 mil 27,500 fot, enligt uppgjord plan och
kostnadsförslag beräknats til! 75,300 R:dr, samt att från Norsjö till kusten vid Skellefteå
tunnes redan för lång tid tillbaka bruten och till underhåll fördelad allmän väg, och att
likaledes väg vore anlagd ifrån Piteå stad öfver Mala till Arvidsjaurs socken i Norrbottens
län, dit Mala kapellförsamling intill början af år 1869 hörde; att Malå församling,
belägen vid ett af Skellefteå-elfvens största bivatten, hade sin naturliga samfärdsel
med Skellefteå, derifrån nödvändighetsvaror uppforslades och dit landtmannaprodukter
från Malå i stället nedfördes, fastän sådant för närvarande nästan endast under vintern
kunde ske, emedan körväg saknas emellan Norsjö och Mala; att således uppbrytning af
väg emellan dessa ställen med all säkerhet skulle blifva af stort gagn ej blott för Malå

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

kapellförsamling utan äfven för öfre delen af Norsjö socken samt vissa delar af Sorsele
och Lycksele socknar; att dessutom länsmannen inom Norsjö socken, enligt nådig föreskrift,
hade att bestrida länsmanstjenst äfven i Malå, dit han emellertid nu vissa tider
af året saknade väg; samt att Skellefteå, Norsjö, Jörns och Malå kommuner, under förutsättning,
att anslag af allmänna medel erhölles till belopp af 2/3 utaf beräknade kostnadssumman,
åtagit sig att bygga och för framtiden underhålla nu ifrågavarande, till 14
fots bredd beräknade väg.

Med afseende å den sålunda vitsordade stora vigten af ifrågavarande väganläggning
hemställer Utskottet,

4:o

att Riksdagen måtte till utförande af väganläggning mellan Norsjö
och Malå kyrkobyar i Westerbottens lån bevilja ett mot ^3 af beräknade
kostnaden ungefärligen svarande belopp af Femtiotusen
Riksdaler, och deraf anvisa Femtontusen Riksdaler att från Riksgäldskontoret
utgå under år 1873.

Hvad slutligen angår den föreslagna anläggningen af väg från Asele till Dorothea
kyrkoby i Westerbottens län, i fortsättning af den numera nära fullbordade vägen från
Bjurholm öfver Fredrika till Asele, så inhemtas af oftanämnda statsråds-protokoll, att
för anläggning af förstberörda väg, i längd 5 mil 3,667 fot, redan för flera år sedan upprättats
plan och kostnadsförslag, uppgående till 61,000 R:dr och att redan år 1864 af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjorts framställning om understöd af allmänna medel
för arbetet, hvilket. då förordades äfven af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
enär väganläggningen ansågs skola komma att tillskynda den aflägse inne i landet
belägna Dorothea församling en väsendtlig framtida nytta. Sedermera hade, enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift, Asele härads vägbyggnadsskyldige innevånare blifvit hörda och förklarat
sig villige att, mot erhållande af ett statsbidrag till 2/3 af den för väganläggningen beräknade
kostnad, uppbryta och framgent underhålla väg emellan Asele och Dorothea;
och hade nu Kongl. Majrts Befallningshafvande, med anledning af Dorothea socknemän»
gjorda anhållan och under åberopande af förra framställningen, ånyo i underdånighet
hemställt om anvisande af dylikt understöd för arbetets utförande, hvarvid Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande fästat uppmärksamhet derå, att Dorothea socken, som i afseende å
jordmån och kulturförhållanden kunde auses såsom den bäst lottade bland lappmarkssocknarne,
helt och hållet saknade utfartsväg och att väg numera vore bygd från Asele
till kusten, hvadan den nu föreslagna väganläggningen skulle komma att utöfva ett välgörande
inflytande på åkerbruk och öfriga näringar inom Dorothea och Asele socknar.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

5:o

att Riksdagen måtte för väganläggning mellan Asele och Dorothea
kyrkoby i Westerbottens län bevilja ett anslag af Fyratiotusen

d

Stats-Utskottets Utlåtande N:c 44.

sexhundra Riksdaler samt att deraf till utgående från Riksgälds--kontoret under år 1873 anvisa Tjugutusen Riksdaler.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet remitterad motion (N:o
12) har Herr Gunnar Eriksson, med åberopande af de skäl han uti sin til! sistlidna
lagtima riksdag afgifna motion N:o 49 anfört, föreslagit,

att Riksdagen, till omläggning af den backiga så kallade Carl Johämvågen i
Jemtland från Skalstugan till riksgränsen mot Norge, genom upptagande af ny väg från
Skalstugan till nämnda gräns vid Sand vigen, der den till Levanger anlagda chausséen
kan anknytas, måtte anslå och till Kongl. Maj:ts disposition anvisa ett statsanslag af
Tretiosextusen Riksdaler, motsvarande af den för denna vägomläggning enligt förslag
beräknade kostnad.

Uti Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens ofvan omförmälda generalförslag har ifrågavarande
arbete, derför kostnaden beräknats till 56,000 R:dr, fortfarande upptagits bland
andra klassens arbeten, men med det yttrande, att det syntes vara så mycket mindre
skäl att verkställa denna väganiäggning, som berörda väg blefve öfverflödig, i fåll den
föreslagna jernvägsanläggningen mellan Östersund och Trondhjem komme till utförande.
Vid sådant förhållande och dä Kongl. Maj:t icke funnit detta arbete vara af den vigt
att tili dess utförande nu borde af Riksdagen äskas särskildt statsbidrag, har Utskottet,
lika med sistlidet års Stats-Utskott, funnit sig böra hemställa,

ö:o

att Herr Gunnar Erikssons ifrågavarande motion må lemnas utan
afseende.

B) Bro- och Harull byggnader.

Såsom fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder har Kongl. Maj:t i ofvanberörda nådiga Proposition föreslagit,
att för år 1873 måtte å extra stat anvisas enahanda belopp som tillförene, eller 20,000
Riksdaler.

Med afseende å det fortfarande behofvet af medel för ifrågavarande ändamål,
hemställer Utskottet,

7:o

att Riksdagen måtte för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och farleder till Kongl. Maj:ts
disposition för år 1873 på Riksgälds-kontoret anvisa ett anslag af
Tjugutusen Riksdaler.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44,

7

Till förlängning af vågbrytaren utanför Wisby hamn beviljade Riksdagen år 1870
ett statsanslag af 130,000 R:dr; och äro deraf anvisade till utgående under år 1871
Tjugutusen Riksdaler samt under år 1872 Sextiotusen Riksdaler; och har Kongl. Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att för år 1873 anvisa den återstående andelen af detta anslag
med Femtiotusen Riksdaler.

Enär enligt Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens yttrande, hvilket Chefen för Kongl.
Civil-departementet åberopat, ifrågavarande arbete bör i möjligaste måtto fortskyndas
till undvikande af eljest måhända inträffande haverier, hemställer Utskottet,

8:o

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, måtte
till utgående från Riksgälds-kontoret under år 187.3 anvisa återstoden
Femtiotusen Riksdaler af det för tillökning af vågbrytaren
utanför Wisby hamn år 1870 beviljade anslag å 130,000 R:dr,

Med anledning af den betydelse staden Sölvesborgs hamn kommer att erhålla såsom
ändpunkt för en jernbana till statens södra stambana, har Herr F. W. Dahl, uti en
inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 127) anhållit, att Riksdagen måtte till denna
hamns utvidgning och förbättring bevilja understöd, till belopp af 3 utaf den enligt
vederbörlig auktoritets fastställda byggnadsplan erforderliga kostnaden, att utgå till en
del såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och till en del såsom län emot billigaste
ränta, med tillgodonjutande af räntefrihet under de första åren.

Då det af motionären omförmälda arbetsföretag hvarken af Kongl. Maj:t blifvit
föreslaget till erhållande af något särskildt statsunderstöd eller ens i Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens
generalförslag finnes upptaget bland arbeten, förtjenta af ett sådant
understöd, anser sig Utskottet sakna skäl att tillstyrka bifall till motionärens förslag,
utan hemställer

9:o

att Herr Dahls ifrågavarande motion må lemnas utan afseende.

C) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

För understödjande af sådana utdiicninyar och vattenaftappningar i Norrbottens,
Wester bottens, W ester-Norrlands, Jemtlands, Gejleborgs och Stora Kopparbergs lån samt
Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen
afse att förminska trostländigheten, har Kongl. Maj:t äskat att för år 1873 ett belopp
af Sextiotusen Riksdaler måtte ställas till Kongl. Maj:ts nådiga disposition.

Hänvisande till innehållet af den motion (N:o 24), som Herr C. E. Casparsson
inom Första Kammaren under sistlidne riksdan väckte, i fråga om detta anslags för -

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

höjande, har Herr C. Johansson från Kopparbergs län, uti en inom Andra Kammaren
vid innevarande riksdag väckt motion (N:o 7) föreslagit, att ofvanberörda af Kong),
Maj:t äskade anslagssumma måtte förhöjas från 60,000 R:dr till 120,000 R:dr.

Då, såvidt af Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens generalförslag kan inhemta®,
någon förhöjning af anslagets belopp icke synes vara af behofvet påkallad, hemställer
Utskottet,

10:o

att Riksdagen, med afslag å Herr C. Johanssons ifrågavarande
framställning, måtte till Kongl. Maj:ts disposition för år 1873 på
Riksgälds-kontoret anvisa ett belopp af Sextiotusen Riksdaler, att
utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, till understödjande
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa
Kopparbergs lån samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska
frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke
i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande,
enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget
må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis
anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig
mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens
förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller
enskilda alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta
hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att
för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra
för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag
blifvit understödda; dels slutligen att Kongi. Maj:t må ega att, i
de fall der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva
att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande
utbetalas;

hvarjemte Riksdagen behagade föreskrifva,

att för tillgodonjutande af ifrågavarande understöd skola i öfrigt
lända till efterrättelse de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen,
med anledning af det memorial Utskottet derom särskildt skall
afgifva, kommer att fastställa.

Till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar och aftuppningar af sanka
trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län har
Kongl. Maj:t äskat, att för år 1873 en summa af 100,000 R:dr måtte ställas till Kongl,
Maj:ts disposition.

Härförutan

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

9

Härförutan har till Utskottet blifvit remitterad en inom Andra Kammaren af
Herr Jons Pehrsson väckt motion (N:o 19), deri föreslås:

l:o att Riksdagen för år 1873 måtte anvisa en summa af 500,000 R:dr Runt,
att utgå som lån för befrämjandet af utdikningar och aftappningar af sjöar och samka
trakter, för befordran af odlingsbara marker inom riket;

2:o att högst 5 procent årlig afbetalning för dessa lån må föreskrifvas, deraf 3
procent som ränta och 2 procent som amortering, men för öfrigt bibehållas de vilkor,
som för dylika låns erhållande redan finnas stadgade.

Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader ofvan omförmälda generalförslag
upptager visserligen följande tre större vattenaftappningsarbeten, för hvilka Styrelsen
ansett att låneunderstöd till sammanlagdt belopp af 164,000 R:dr borde meddelas,
nemligen :

b) för sänkning af Olandsån.........

c) för sänkning af Rångdala med flera sjöar och åar i

43,000: —

76,800: —

län . »

45,000: —

Runt R:dr

164,800: —

men Styrelsen har dock icke föreslagit någon förhöjning i det belopp, hvartill ifrågavarande
anslag vid sistlidne riksdag bestämdes.

Vid sådant förhållande och då förenämnda arbeten äro af det omfång, att deras
utförande icke kan medhinnas under år 1873, hvadan det af Kong], Maj:t föreslagna
beloppet af 100,000 R:dr torde blifva fullt tillräckligt för de utbetalningar till vattenaftappningars
befrämjande, som under år 1873 torde ifrågakomma, anser sig Utskottet
icke böra förorda den af Herr Jöns Pehrsson föreslagna förhöjning af ifrågavarande anslag
och förändring i hittills gällande bestämmelser rörande lånevilkoren, utan hemställer
nu endast

11 :o

att Riksdagen måtte, med ogillande af Herr Jöns Pehrssons ofvanberörda
motion, till Kongl. Maj:ts disposition för år 187.3 på Riksgälds-kontoret
anvisa en summa af Etthundratusen Riksdaler, att
utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af
sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets
mellersta och södra län samt att för erhållande af lån utaf ifrågavarande
medel skola lända till efterrättelse de vilkor och bestämmelser,
som Riksdagen, med anledning af det memorial Utskottet
derom särskildt skall afgifva, kommer att fastställa,

Herr Pehr Pehrsson från Stockholms län har uti en inom Andra Kammaren väckt
och till Utskottet remitterad motion (N:o 164) förnyat sitt de fyra sednaste riksdagarne
Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 26 Höft. 2

10

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

gjorda yrkande att Riksdagen måtte till verkställande af gräfning uti och upprensning af
den delen af Olandsån, som är belägen nedanför Valde qvarn, bevilja ett låneunderstöd
af 102,400 R:dr R:mt, motsvarande ungefär två tredjedelar af den beräknade kostnaden,
under följande vilkor:

l;o att, i likhet med hvad Rikets Ständer medgifvit vid låneunderstöds beviljande
för upprensning utaf öfre delen af ifrågavarande å, under arbetstiden, hvilken beräknas
till fyra år, icke någon ränta å lånebeloppet beräknas eller någon afbetalning å kapitalet

eger rum; men _

2:o att, efter nämnda fyra års förlopp, låntagarne äro skyldige att årligen återbetala
8 procent af lånesumman, deraf 5 procent beräknas såsom ränta och 3 procent
såsom amortering å kapitalet.

Uti sitt generalförslag har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
upplyst, att företaget afsåge att från öfversvämningar freda en jordvidd af 19,880 qvadratref,
dels redan odlad, dels odlingsbar mark, samt att kostnaden för arbetet beräknats
uppgå till 153,655 R:dr. Enär tillräckligt lånebidrag till dess utförande troligen
icke kunde anvisas från den fond, som komme att ställas till Kongl. Maj:ts disposition
för understödjande af vattenaftappningar i mellersta och södra länen, har Styrelsen hemställt
att Kongl. Maj:t måtte genom nådig Proposition föreslå Riksdagen att till företaget
bevilja särskildt lån.

Som likväl Kongl. Maj:t icke funnit för godt att i detta ämne till Riksdagen göra
någon framställning, samt Utskottet med afseende å de uti nästföregående punkt uppgifna
förhållanden är af den åsigt att, om Riksdagen bifaller hvad Utskottet i samma
punkt föreslagit, låneunderstöd till Olandsåns upprensning torde kunna, derest Kongl.
Maj:t så pröfvar tjenligt, utgå af de uti samma punkt omförmälda anslag, anser sig Utskottet
böra hemställa,

12:o

att Riksdagen nu icke må till Olandsåns upprensning bevilja något

särskildt låneunderstöd.

Till Utskottets handläggning har vidare blifvit remitterad en af Herr O. Thorell
inom Andra Kammaren vackt motion (N:o 137), deri motionären anhållit, att Riksdagen
för sänkning, i enlighet med uppgjordt kostnadsförslag, af Rångedalasjön, Tornsjön, Valasjön,
Torsjön och Färmerslundasjön, på vanliga rånte- och amorteringsvilkor, matte bevilja
ett låneunderstöd af Fyratiofemtusen Riksdaler Riksmynt, utgörande halfva summan
af den beräknade kostnaden, att få lyftas om icke hela, åtminstone halfva beloppet innevarande
år och återstoden år 1873.

Jemte det Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader upplyst att genom
detta företag 1,889 qvadratref odlingsbar mark kunna befrias från vatten mot en kostnad,
som i förslag är beräknad till 90.000 R:dr samt att intressenterna i företaget beslutat
verkställa arbetet, har Styrelsen hemställt huruvida icke Kongl. Maj:t, för den händelse

Stats-Utskottets Utlåtande N:a 44.

11

att Riksdagen ej till Kongl. Maj:ts disposition ställde tillräcklig fond för aftappningars
understödjande, skulle pröfva skäligt föreslå Riksdagen att bevilja ett särskilda lån af
45,000 R:dr till detta mycket nyttiga utdikningsföretag.

Dä emellertid Utskottet föreslagit att Riksdagen måtte bevilja det af Kongl. Maj:t,
i enlighet med Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens förslag, äskade belopp till lån för
befrämjande af vattenaftappningar i rikets mellersta och södra län, samt Kongl. Maj:t
icke ansett sig böra hos Riksdagen begära det några särskilda medel må för ifrågavarande
ändamål anvisas; hemställer Utskottet,

13:o

att Herr Thorells ofvannämnda motion icke må af Riksdagen bifallas.

Sedan 1868 års Riksdag, efter gemensam omröstning, med afsiag å Stats-Utskottets
uti Utlåtandet N:o 14 gjorda afstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning
i fråga om lån till sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen i Elfsborgs län, för
berörda sjöars sänkning, hvilken beräknats att kosta 69,418 R:dr, beviljat ett låneunderstöd
af 34,700 R:dr, hvilket lån samma år från Riksgälds-kontoret utbetalades, så har
Herr S. F. Norén, uti en inom xkudra Kammaren väckt motion (N:o 74), föreslagit, att
Riksdagen måtte för sänkning af nämnda sjöar bevilja ett ytterligare lån, motsvarande
hälften af det för arbetets fullbordande erforderliga belopp, 30,000 R:dr, eller Femtontusen
Riksdaler, under samma vilkor, som det redan beviljade, samt derjemte medgifva anstånd
med inbetalningen af ränta och amortering å redan bekomna och nu ytterligare sökta
lån till utgången af år 1874, hvarförinuau arbetet svårligen kan fullbordas.

Då de uti motionen omförmälda förhållanden icke synts Utskottet innefatta tillfyllestgörande
skäl hvarken att medgifva anstånd med inbetalande af ränta och amortering
å det redan utgifna lånet eller att för arbetets fullbordande bevilja ett nytt lån,
helst hvarje sådan eftergift eller tillökning af ett för visst ändamål beviljadt låneunderstöd
otvifvelaktigt skulle komma att åberopas såsom skäl för bifall till enahanda framställanden
i andra dylika fall, hemställer Utskottet,

14:o

att Herr Noréns ifrågavarande motion icke må af Riksdagen bifallas.

Slutligen har Utskottet till behandling förehaft tvänne till Utskottet remitterade
motioner, angående beviljande af statsbidrag för sänkning af sjön Temnaren i Upsala
och Westerås län. Uti den ena af dessa, väckt inom Första Kammaren af Herr C. E.
Casparsson (motion N:o 2), har motionären hemställt, att Riksdagen för sänkning af sjön
Temnaren och upprensning af dess tillopp, enligt af Kongl. Maj:t gillad och fastställd plan,
måtte bevilja ett låneunderstöd af 500,000 R:dr R:mt, att från och med år 1873 utgå
under fem års tid med en femtedel årligen, under de vilkor för återbetalningen och på

12

Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 44.

sätt i öfrigt, som i afseende på andra för dylika arbeten vid innevarande riksdag anvisade
lånemedel, varda stadgade.

Uti den andra af dessa motioner, väckt inom Andra Kammaren af Herr J. E.
Johansson, har blifvit föreslaget att Riksdagen måtte bevilja dels ett anslag af 150,000
R:dr utan återbetalningsskyldighet och dels ett låneunderstöd af 350,000 R:dr att utgå
under fem år, mot de vilkor, som af Riksdagen och Kongl. Maj:t kunna komma att
föreskrifvas.

Då den för arbetets utförande utsedda direktion, enligt hvad Utskottet inhemtat,
uti underdånig ansökan, som den 29 sistlidne Januari blifvit till Kongl. Civil-departementet
aflemnad och samma dag remitterad till Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
underdåniga utlåtande, hos Kongl. Maj:t anhållit dels att den uppgjorda arbetsplanen
måtte varda i nåder fastställd, dels att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig Proposition om beviljande af statsunderstöd, men dessa af vederbörande, Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning underställda frågor ännu icke blifvit till afgörande föredragna,
anser sig Utskottet vid sådant förhållande och med afseende på det skick, hvari frågan
för närvarande sig befinner, böra hemställa,

15:o

det Herrar C. E. Casparssons och J. E. Johanssons förenämnda
motioner må lemnas utan afseende.

Stockholm den 3 April 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Fo§§e.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

13

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande \:o 44 tillstyrkta statsbidrag
för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt
vattenaftappningsföretag.

A) Yäganläggnmgar och vägförbättringar.

Till fond för anläggningar af nya
samt förbättring eller anläggning af
backiga eller eljest mindre goda
vågar ..................

För väganläggning mellan Lycksele och
Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län, för år 1873.........

För anläggning af väg från Kangis
eller Gyljens bruk i Öfver-Kalix socken
af Norrbottens län till den punkt,
der vägen från Skröfven till Gellivara
kyrkoplats vidtager, 61,330 R:dr,
deraf för år 1873 ...........

För väganläggning mellan Norsjö och
Malå kyrkobyar i Westerbottens län
50,000 R:dr, deraf för år 1873 . . .

För väganläggning mellan Åsele och
Dorothea kyrkoby i Westerbottens
län, 40,600 R:dr, deraf för år 1873

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

. Summa
låu.

Summa
anslag
och lån.

Transport

150,000

20,000

11,330

15,000

20,000

216,330

216,330

216,330i

216,330

14

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 44.

.\uslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa

lån.

Summa !
anslag j
och lån.

Transport

216,330

216,330

B) Bro och hamnbyggnader.

Till fond för understödjande af mindre
hamn- och brobyggnader samt upp-rensning af åar och farleder ....

20,000

För tillökning af vågbrytaren utanför
Wisby hamn, att utgå under år

1873...................

50,000

70,000

70,000

C) Sjösänkningar och andra
vattenaftappningsföretag.

A

Till fond för myrutdikningar och vat-tenaftappningar inom de sex nord-ligaste länen jemte fyra härader af

60,000

Till fond för understödjande af utdik-ningar och aftappningar af sanka
trakter och sjöar i öfriga delar af

100,000

60,000

100,000

r - - A -

160,000

—

Summa R:mt

____

_

346,330

1 | . 1

• - 100.000 —

1

446,330)—