Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.
N:o 4.
Ank. till Riksd. Kansli d. 8 Febr. 1872, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i betalningsvilkoren
för ett åt Kukkola byamän beviljadt odlingslån.
i ''. : (r. a.)
Sodan Kong], Maj:t under den 8 Mars 1861, för afdikning af frostländiga
myr t rak ter, tillhörande Kukkola by i Carl Gustafs socken af Norrbottens län, beviljat
Kukkola byamän ett lån af 15,000 riksdaler, att utgå af don till befrämjande
af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar för beredande af
odlingsförotag vid 1859—1860 årens riksdag till Kongl. Maj:ts disposition för
åren 1861—1863 anvisade summa af 150,000 riksdaler, samt detta lån under år
1862 blifvit från Riksgälds-kontoret utbetaldt, begärde Herr Z. Gröpe, uti en vid
1867 års riksdag inom Andra Kammaren väckt motion, att samma lån, då uppgående
till 14,788 riksdaler 80 öre, antingen i sin helhet eller åtminstone till halfva
beloppet måtto varda efterskänkt och från Riksgälds-kontorets räkenskaper afskrifvet.
Såsom skäl för denna framställning anfördes hufvudsakligen, ätt fyra på
hvarandra följande missväxtår, i förening med aftagande arbetsförtjenst, bragt större
delen af befolkningen i armod; att nyligen fullbordadt laga skifte kostat byn öfver
60,000 riksdaler; att den ena hemlinansägenheten efter den andra ginge under klubban
oftast till ett pris långt under värdet; att det storartade utdikningsarbetet i sitt
dåvarande skick lemnade föga eller ingen afkastning, enär det afdikade fältet, för
att gifva skörd, måste genom uppodling vidare bearbetas, men att det öfverstege
de fattige jordegarnes krafter att åstadkomma sådan odling och derjemte göra afbctalningar
å skulden.
Uti sitt öfver denna motion afgifna utlåtande (N:o 63) af den 5 April 1867
upplyste Stats-Utskottet, bland annat, att kostnaden för ifrågavarande utdikning^-
4
Stats-Utskottets Utlåtande JS/:o 4.
arbete, hvarmed afsågs, dels att vinna odlingsbar mark, dels att från den kringliggande
trakten borttaga eller förminska frostländigheten, enligt det år 1860 uppgjorda
kostnadsförslaget beräknats till 35,306 riksdaler, hvilken summa dock af
dåvarande chefen för norra väg- och vatteubyggnadsdistriktet, Majoren C. Adelsköld,
ansetts, såsom alltför hög, böra nedsättas till 24,000 riksdaler; att, enligt
hvad samma kostnadsförslag innehölle, större delen af de ifrågavarande myrurna
vore att anse såsom särdeles goda odlingslägenkctor, hvilka efter ändamålsenlig
utdikning blcfvc lönande såväl för spanmåls- som gräsproduktion, ehuru de borde
uppodlas med hufvudsakligen fästadt afseende på den sednare; att, äfven om utdikningskostnaden
beräknades till det högre beloppet, eller 35,000 riksdaler, densamma
uppginge till blott omkring 29 riksdaler för tunnlandet; att för donna kostnad
myrorna blcfvc så fullständigt afdikade, att föga mera arbete återstod© än att
medelst flåhacka och plog bereda marken för mottagande af utsädet; samt att,
dels i betraktande af dessa omständigheter, dels det stora inflytande, som denna
vidsträckta afdikning kommu att utöfva på kringliggande trakters klimatiska förhållanden,
vederbörande förrättningsman förklarat, att han ausåge få arbeten af
ifrågavarande beskaffenhet förtjena mera uppmärksamhet än detta, hvilket voro
så mycket mera af behofvet påkalladt, som byns krafter redan då (år 1860) genom
ett långvarigt skifte blifvit starkt anlitade. Derjemte upplyste Utskottet, att, enligt
ett utaf motionären inlemnadt intyg utaf kronofogden i orten, antalet inkomna
exekutorialer å gäldenärer inom Kulskola by under de tvännc sistförfluten! åren
utgjort 121, med ett sammanlagdt skuldbelopp af 30,803 riksdaler 10 öre; och hade
bemälde tjensteman jemväl intygat att, då förhållandet under några föregående år
varit ungefär lika ofördelaktigt, deraf följt, att flertalet hemmansdelar i nämnda
by under loppet af de sednare åren öfvergått till nya egare till jemförelsevis låga
pris, synnerligast å dem, som å utmätningsauktion försålts, äfvensom att de flesta
hemmansegare i byn voro mycket skuldsatte.
Efter anförande af dessa omständigheter yttrade Stats-Utskottet, att om
ock, på sätt motionären uppgifvit, missväxt i förening med andra omständigheter
bragt större delen af befolkningen inom Kukkola by i armod, deraf dock icke
kunde hemtas giltigt skäl för Riksdagen att bevilja eftergift af betalningsskyldigheten
för ett lån, som icke blifvit omedelbart af representationen anvisadt, utan
utaf de till Kongl. Maj:ts disposition ställda medel, efter föregångna vederbörliga
undersökningar, af Kongl. Maja beviljats. Dessutom borde vid frågans bedömande
icke förbises, att flertalet af byns hemmansdelar på sednare åren öfvergått till nya
egare, som förvärfvat desamma till låga priser, hvadan en eftergift af lånesumman
endast skulle tillgodokomma en mindre del bland dem, som lått vidkännas bördan
af det förrättade laga skiftet och det verkställda utdikningsarbetet; och Utskottet
hemställde derföre att, motionärens framställning icke måtte bifallas, hvilken Utskottets
hemställan af begge Kamrarne godkändes.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.
Vid innevarande riksdag har fråga om eftergift af eu del utaf betalningsskyldigheten]
för] ifrågavarande lån ånyo blifvit inom Andra Kammaren väckt utaf
Herr Joll. Rutberg, som uti en till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 113) på
anförda skäl föreslagit, det Riksdagen måtte besluta, att annuiteterna för det åt
Kukkola byamän beviljade odlingslån måtte från och med år 1873 nedsättas till
hälften eller till ett sammanlagdt belopp af 7,499 R:dr 26 öre.
I anledning af denna motion har Utskottet ansett sig böra upplysa, att,
enligt den för ifrågavarande lån utfärdade skuldförbindelse, låntagarne åtagit sig
att, sedan lånet fått räntefritt innehafvas under fem år eller intill slutet af år 1867,
sedermera årligen inbetala 8 procent å lånets ursprungliga belopp, deraf 4 procent
utgör ränta och återstoden kapitalafbetalning; att denna annuitet, efter det å kapitalet
redan år 1866 återbetalts 211 R:dr 20 öre, skall utgå med 8 procent å
14,788 R:dr 80 öre eller med 1,183 R:dr 10 öre om året från och med år 1868 till
och med år 1884 samt med 801 R:dr 31 öre år 18S5, då lånet blir slutbetaldt; att
återbetalningsskyldigheten blifvit i öfverensstämmelse med Kongl. kungörelserna
den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, genom laga kraftvunnet utslag af
Konungens Befallningshafvande i Norrbottens län, fördeladt emellan samtlige de
betalningsskyldige och faststäldt att under förenämnda tid utgå med ett för hvarje
hemmansdel bestämdt belopp, hvilket blifvit i jordeboken för hvarje sådan hemmansdel
antecknadt, i enlighet hvarmed debitering och uppbörd verkställes i sammanhang
med kronoutskylderna; att räntan för hela lånetiden derefter blifvit, på
grund af gällande föreskrifter, kapitaliserad och i Riksgälds-kontorets räkenskaper
uppdebiterad; och att den sålunda kapitaliserade skulden, efter 3:ne derå verkställda
inbetalningar, vid 1871 års slut uppgick till 17,364 R:dr 71 öro.
Då motionären upplyst, att byamännen hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit om nådig framställning till Riksdagen rörande eftergift af ifrågavarande
lån, men att samma ansökan icke vunnit nådigt afseende, anser sig Utskottet,
under åberopande af de skäl som vid 1867 års riksdag af dåvarande Stats-Utskott
anfördes för afslag å den i detta ämne då väckta motion, böra hemställa,
att Herr Rutbergs ifrågavarande motion må lemnas utan afseende.
Stockholm den 7 Februari 1872.
På Stats-IJtskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Bih. Ull Riksd. Prof. 1872. 4 Sami. / Afd 3 Höft.
2