Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

1

N:o 24.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 Febr. 1872, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1871 församlade revisorers berättelse
om verkställd granskning af de under Kongl. Kommers-kollegii
förvaltning ställda fonder och medel. (R. A.)

Till följd af erhållna remisser å ofvannämnda Rån trycket utgifna och bland
Kamrarnes ledamöter utdelade berättelse har Stats-Utskottet genomgått densamma;
och får Utskottet härmed afgifva de yttranden, som påkallas af nedannämnda i
samma berättelse omförmälda förhållanden.

l:o.

Angående revisionens af manufakturdiskonten utsträckning till slutet af året näst
före statsrevisorernes sammanträde.

(Rev.-ber. sidd. 1, 2. Kom.-koll. uti. sidd. 24, 25.)

Efter att hafva redogjort för hvad i denna fråga förekommit, hafva revisorerne
uttryckt den åsigt, att den förberedande granskning af manufaktur-diskontfondens
räkenskaper, hvilken förrättas af dertill utaf Kong!. Maj:t förordnade revisorer,
borde kunna utan olägenhet vara afslutad före statsrevisionens sammanträdande,
derest dessa särskilda revisorer, inom någon kortare tid efter det Kollegii
underdåniga berättelse angående förvaltningen af ifrågavarande fond före utgången
af Juni till Kongl. Maj:t inkommit, blefve utsedde och tillika finge sig förelagdt
att ofördröjligen derefter företaga granskningsarbetet och derom till Kongl. Maj:t
afgifva berättelse så tidigt, att räkenskaperna jemte revisionsberättelsen kunde aflemnas
till handläggning af den i medlet af Augusti månad sammanträdande statsrevisionen.

Sedan Kommers-kollegium öfver denna framställning afgifvit yttrande, har
Kongl. Maj:t, enligt hvad Stats-Utskottet inhemta!, den 26 sistlidne Januari behaBih.
till Riksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 10 lläft. 1

2

Stats-Utskottets Utlåtande iV:o 24.

gat i nåder förordna, dels att Manufaktur-diskontens räkenskaper skola till bemälda
Kollegium aflemnas, de för sistlidet år före utgången af nästinstundande April månad,
samt de för innevarande och hvarje efterföljande år, före utgången af samma
månad året näst derefter, dels att det skall åligga Kollegium, att ej mindre omedelbart
efter räkenskapernas emottagande derom hos Kongl. Maj:t i underdånighet
göra anmälan, än äfven före den 15 Juni hvarje år till Kongl. Maj:t inkomma med
berättelsen angående manufaktur-diskontfondens förvaltning under nästföregående
år; samt att de revisorer, som Kongl. Maj:t hvarje gång, efter det Kommerskollegium
gjort anmälan om räkenskapernas emottagande, förordnar att verkställa
förberedande granskning af desamma äfvensom angående fondens förvaltning under
det år de afse, böra fullgöra berörda uppdrag så tidigt, att berättelsen derom varder
till Kongl. Maj:t inlemnad före den 15 Augusti hvarje år. Då sålunda det af
revisorerne åsyftade ändamål genom iakttagande af berörda nådiga föreskrifter
vinnes, lärer

revisorernes ofvanberörda framställning numera icke påkalla vidare

åtgärd.

2:o.

Angående ifrågasatt indragning af någon tjenstebefattning i Manufaktur-diskontkontoret.

(Rev.-ber, sid. 6. Kom.-koll. uti. sidd. 25, 26.)

1 ändamål att för framtiden bereda minskning i kostnaderna för manufakturdiskontfondens
förvaltning, hafva revisorerne, ehuru, på anförda skäl, någon sådan
minskning icke för närvarande kunde åvägabringas, hemställt, att vederbörande
måtte erhålla föreskrift, att, vid inträffande ledighet af tjenstebefattning i Manufaktur-diskontkontoret,
tillse, huruvida icke indragning af någon tjenst inom nämnda
kontor må kunna ega rum.

Enär Kongl. Maj:t, i anledning af denna framställning, under den 26 sistlidne
Januari anbefallt Kollegium att, då någon tjenstebefattning i Manufaktur-diskontkontoret
blifvit ledig, hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om sådan
inskränkning i tjenstemännens antal inom nämnda kontor, som i följd deraf kan
ega rum, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte härvid låta bero.

3:o.

Angående försäljning af Ullmagasinsbyggnaden i Norrköping.

(Rev.-ber. sid. 9. Kom. koll. uti. sid. 26.)

Med hänvisning till hvad i 1868 års revisionsberättelse blifvit i fråga om ullmagasinet
i Norrköping aufördt, hafva revisorerne hemställt, att ullmagasinsbygg -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

3

naden derstädes måtte, så fort ske kunde, varda försåld och den inflytande köpeskillingen
till manufaktur-diskontfonden öfverlemnad.

I anledning af denna hemställan anser sig Stats-Utskottet böra upplysa, att
sedan det för inhemska fårskötselns och ullproduktionens befrämjande å^E-iksgäldskontoret
anvisade kreditiv blifvit af Rikets Ständer vid 1863 års utgång indraget,
samt Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 18 Juni 1864 förklarat, att det
för ulldiskontfonden gällande reglemente och de i sammanhang dermed gifna föreskrifter
rörande ullkontoret i Norrköping upphört att vara gällande, så väcktes
vid 1866 års statsrevision fråga, huruvida de ändamål i öfrigt, för hvilka detta kontor
blifvit inrättadt, eller att bereda tillfälle för inhemsk ullproducent eller för köpare
af inhemsk ull att der inlemna ull, vare sig till försäljning eller förvaring,
eller oek till sortering efter konstens anvisning, vore af den vigt, att ifrågavarande
inrättning borde bibehållas; att, i anledning af Kongl. Telegraf- och Generalpoststyrelsernas
derom i underdånighet gjorda framställningar, Kongl. Maj:t enligt nådigt
bref den 20 April 1866 medgifvit, att till lokal för postkontoret och telegrafstationen
i Norrköping finge upplåtas vissa delar af ullmagasinsbyggnaden med
möjligen erforderligt utrymme å tomten för uppförande af nödiga uthus, i sammanhanglhvarmed,
bland annat, blifvit föreskrifvet, dels att kostnaden för lägenheternas
anordnande till postkontor och telegrafstation, hvilken kostnad, utom i hvad anginge
uppförande af nödiga uthus, förslagsvis beräknats uppgå till omkring 12,000 R:dr,
skulle bestridas till hälften af postverket och till hälften af telegrafverket, dels att
till ullkontoret skulle såsom hyra för de afträdda lägenheterna årligen, så länge
desamma af post- och telegrafverken innehades, erläggas 500 R:dr, till hälften af
b vartdera verket, hvarförutan det årliga underhållet borde af nämnda verk bekostas;
att, sedan Kommers-kollegium derefter, uti underdånig skrifvelse af den 16 September
1867, på anförda skäl, hemställt, att ullkontoret måtte med utgången af år
1867, indragas, Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 29 derpåföljde November
förklarat, att då statens mellankomst för åstadkommande af sortering af ull och för
anställning härvid af kunnige sorterare icke vidare vore behöflig, men det till ullkontoret
hörande magasin till de delar, som icke redan blifvit till post-* och telegrafverken
upplåtna, borde utan särdeles betydande kostnader kunna till fördel för
ullproduktionen bibehållas såsom lörvaringslokal, hvarest, mot skälig afgift efter fastställd
taxa, ull kunde till den årliga ullmarknaden i Norrköping eller vid andra
tider af året uppläggas, Kongl. Maj:t funnit Kollegii berörda hemställan endast i
så måtto böra bifallas, att ullkontorets verksamhet såsom ullsorteringsanstalt skulle
med 1867 års slut upphöra, samt att, i afseende på ullkontorets bibehållande för
mottagande af ull till magasinering, Kollegium hade att hos Kongl. Maj:t föreslå
nödiga anordningar; att, sedan Kollegium derefter atgifvit underdånigt förslag i
ämnet, Kongl. Maj:t under den 4 Juni 1868 utfärdat nådig kungörelse angående
ullmagasinet i Norrköping; samt att Riksdagens sistnämnda är församlade revisorer,
jemte framställande af anmärkning i afseende på ofvanbevörda lokalers upplå -

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

tande åt post- och telegrafverken, på anförda skäl uttryckte den åsigt, att det vore
för det allmänna förmånligt att oftanämnda egendom blefve försåld, så snart antagligt
pris derför kunde erhållas, dervid den inflytande köpeskillingen borde till förstärkande
af manufaktur-diskontfondens tillgångar till samma fond öfverlemnas.

Uti sitt med anledning häraf den 2 April 1869 afgifna utlåtande (Nio 54)
hemställde dåvarande Stats-Utskott, att, enär Kongl. Maj:t egt full befogenhet att
förordna om telegrafstationens och postkontorets inrymmande i ullmagasinshuset,
revisorernes erinran i den delen .icke måtte till någon åtgärd föranleda; hvaremot,
beträffande frågan huruvida ullmagasinet borde bibehållas såsom en af allmänna
medel bekostad anstalt för mottagande af ull, Utskottet delade revisorernes yttrade
åsigter om olämpligheten att vidare bibehålla ifrågavarande anstalt, samt, på grund
deraf, hemställde, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t, med upphäfvande af Kongl. kungörelsen den 4 Juni 1868, behagade i nåder
förordna, att ullmagasinet i Norrköping skulle vid 1869 års slut upphöra, Hvad
deremot angick revisorernes förslag att ullmagasinsbyggnaden måtte försäljas, så
och emedan denna egendom, såväl i anseende till tomtens belägenhet och storlek
som byggnadens beskaffenhet, syntes ega ett högre värde, än som motsvarade den
köpeskilling, hvilken under dåvarande förhållanden för densamma kunde påräknas,
samt dertill komme att de delar af egendomen, som icke för post- och telegrafverken
vore behöfliga, torde, sedan ullmagasinet blifvet indraget, kunna med fördel
antingen till annat allmänt ändamål begagnas eller genom ulhyring lemna en
mot värdet svarande inkomst, hemställde Utskottet, att Riksdagen måtte ä underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t behagade taga under öfvervägande, huruvida
icke ifrågavarande egendom må, mot lämplig ersättning till manufakturdiskontfonden,
af post- och telegrafverken öfvertagas, med förbindelse för nämnda verks styrelser
eller endera af dem att låta uthyra sådana delar af egendomen, som icke för
statens räkning behöfva auvändas.

Hvad Utskottet sålunda hemställt blef af Andra Kammaren bifallet, hvaremot
Första Kammaren, som godkände Utskottets hemställan i fråga om upplåtelsen till
post- och telegrafverken, ogillade hvad Utskottet föreslagit i fråga om ullrnagasinets
indragning, till följd hvaraf jemväl Utskottets hemställan, att egendomen måtte
öfvertagas af post- och telegrafverken, ansågs böra förfalla.

Enligt hvad Stats-Utskottet inhcmtat, har Kongl. Maj:t, vid föredragning den
26 sistlidne Januari af sednast församlade revisorers i ämnet gjorda framställning,
funnit nödigt att, enär en del af ullmagasinsbyggnaden är emot hyra upplåten till
postkontor och telegrafstation, låta handlingarne i ärendet öfverlemnas till Generalpoststyrelsen,
med nådig befallning att, efter samråd med Telegrafstyrelsen, afgifva
underdånigt utlåtande, huruvida och under hvilka vilkor berörda magasinsbyggnad
kan och bör af postverket eller telegrafverket eller af båda gemensamt inlösas.
Vid sådant förhållande och då frågan alltså för närvarande är beroende på Kong!.
Maj:ts pröfning, anser sig Utskottet böra hemställa,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

5

att revisorernes i detta ämne gjorda framställning nu icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

4:o.

Angående redovisningen för användandet af den rikets stapelstäder tillkommande
tolagser sättning.

(Rev.-ber. sidd. 11, 12.)

Såsom tillägg till de uppgifter rörande denna frågas behandling, som i revisionsberättelsen
förekomma, har Utskottet ansett sig böra meddela den upplysning,
att Kong!. Maj:t, med anledning af hvad Riksdagen uti underdånig skrifvelse af
den 27 April 1871 i detta ämne anfört, under den 26 sistlidne Januari i nåder förordnat,
det Öfverståthållare-embetet i Stockholm och magistraten i hvarje annan
stapelstad, hvilken fått sig i stället för tolag beviljad rättighet att uppbära anslag
af tullmedlen, skola hvarje år, Öfverståthållare-embetet före September månads
slut och magistraterna i öfriga stapelstäder före utgången af Juli månad, till Kollegium
insända behörigen granskade och styrkta utdrag af stadens räkenskaper rörande
beloppet och användandet af staden under nästföregångna året tiliflutna tolags-ersättningsmedel,
samt att det skall åligga Kollegium att i den årliga berättelse
angående inrikes sjöfarten och handeln, som af Kollegium i underdånighet
afgifves, intaga sammandrag af berörda uppgifter om tolags-ersättningsmcdlen, med
iakttagande att uti den härefter först ingående berättelsen anteckning jemväl,
på sätt Riksdagen begärt, för hvarje stapelstad vidfogas angående hufvudsakliga
innehållet af de resolutioner, som bestämma ändamålen, hvartill tolagsmedlen må
användas.

Enär Kongl. Maj:t sålunda hufvudsakligen bifallit hvad Riksdagen uti ofvanberörda
underdåniga skrifvelse begärt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen härvid må låta bero.

Då, hvad i öfrigt beträffar ofvan omförmälda af sednast församlade revisorer
afgifna berättelse, någon anmärkning eller hemställan deruti icke förekommer samt
de i revisionsberättelsen intagna uppgifter icke heller påkalla något särskildt yttrande
från Utskottets sida,

lärer ifrågavarande revisionsberättelse icke påkalla vidare åtgärd.

Stockholm den 29 Februari 1872.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.