Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 17.
1
IV:o V7.
Ank. till Riksd. Kansli den 24 Febr. 1872, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående ber ältning en af Statsverkets inkomster.
(I. A.)
Jemlikt 53 § Regerings-formen och 39 § Riksdags-ordningen åligger
det Stats-Utskottet att utreda och för Riksdagen uppgifva Stats- och
Riksgäldsverkens förvaltning, tillstånd och behof. Detta åliggande, såvidt
det afser beräkningen af Statsverkets inkomster, går Utskottet nu att
fullgöra och får i sådant afseende, efter tagen kännedom af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition angående Statsverkets tillstånd och behof
jemte Kongl. Statskontorets till Kongl. Maj:t i ämnet afgifna underdåniga
berättelse, härigenom till Riksdagens pröfning afgifva förslag till
beräkningen i riksstaten af Statsverkets ordinarie inkomster för nu förestående
statsreglering, omfattande år 1873 och intilldess derpåföljande
statsreglering vidtager; varande å härhos bilagda tabell upptagna
ej mindre de i innevarande års riksstat beräknade inkomster samt
de belopp, som för åren 1868—1870 under de särskilda inkomsttitlarne
influtit jemte Statskontorets derpå grundade förslag till beräkning af
1873 års inkomster, än äfven de i sådant hänseende af Kongl. Maj:t
föreslagna summor, samt Stats-Utskottets öfver de ordinarie inkomsterna
uppgjorda beräkning.
Förutom en motion angående upphörande af mantalspenningarne,
hvilken Utskottet i sammanhang med inkomstberäkningen förehaft och
hvaröfver Utskottet afgifvit särskildt yttrande, såsom bilaga (Litt. A.)
fogadt vid detta utlåtande, hafva vid innevarande riksdag, likasom unBih.
till Riksd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 13 Häfl. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
der flera föregående, förslag blifvit väckta af den beskaffenhet, att deras
bifallande skulle medföra väsendtliga rubbningar i afseende å Statsverkets
ordinarie inkomster, såsom angående grundskatternas afskaffande
samt deras ersättande genom förhöjd bevillning, angående dessa skatters
aflösning m. m.; men då verkställigheten af dessa förslag, derest
de i större eller mindre mån vinna Riksdagens bifall, måste föregås af
sådana förberedande åtgärder, som antagligen icke kunna medhinnas så
tidigt, att tillämpningen af Riksdagens beslut om förändringars vidtagande
skulle kunna på nu förestående statsreglering inverka, har Utskottet
icke funnit skäl att med inkomstberäkningen sammanblanda
dessa frågor, hvilkas utredning ock skulle fördröjt afgifvandet af detta
utlåtande.
Innan Utskottet företager inkomstberäkningen, har Utskottet funnit
sig böra underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset
å kronans spanmål. Detta pris bestämdes vid 1856—1858 årens riksmöte
till två riksdaler för kubikfoten, hvarvid det bibehölls, intilldess
vid 1868 års riksdag beslöts, att detsamma skulle till 2 riksdaler 10
öre förhöjas, och enär någon anledning till förändring i detta sednare
pris icke sedermera förekommit, får Utskottet hemställa,
att förslagspriset å kronans spanmål för nästinstundande
statsreglering må, på sätt Kongl. Maj:t behagat
föreslå, bibehållas vid sednast bestämda belopp af 2
riksdaler 10 öre för kubikfoten.
Utskottet får härefter öfvergå till beräkningen af
Ordinarie eller ständiga inkomsterna.
l:o. Räntan, hvilken vid sednaste riksdag, med tillämpning af det
genom Kongl. kungörelsen den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris,
upptogs till 4,505,000 R:dr, torde, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, få här upptagas med samma belopp oförän
dradt
eller till...................................................................... R:dr 4,505,000: —
Transport 4,505,000: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
3
Transport
2:o. Tionden lärer jemväl, i enlighet med Kongl.
Maj:ts nådiga förslag, få uppföras med samma belopp,
hvartill den, efter berörda omsättningspris, beräknades
eller ......................................................................................... R:dr
3:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter,
hvilken inkomst vid sednaste riksdag beräknades
till 52,700 R:dr i penningar och 173,000 kubikfot
spanmål, torde, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, böra ökas dels med den förhöjning, som vid
hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från
midfastan 1871 uppkommit uti förut utgående arrendeafgifter,
och dels med arrendena för åtskilliga från samma
tid för första gången utarrenderade indragna bo
Penningar.
K.-fot spanmål.
ställen, utgörande tillsammans .. 2,057: — 3,220: —
och då denna förhöjning tilläg
ges
1870 års uppbörd.................. 67,656: — 174,022:
lärer, efter jemnande af summorna
....................................... R:dr 69,713: — 177,242:
inkomsten för år 1873 kunna beräknas till:
penningar ............................................................... 69,700:
spanmål, 177,000 kub.fot å 2 R:dr 10 öre
för kubikfoten .................................................... 371,700:
eller tillsammans till ........................................................ R:dr
4:o. Beträffande bergverkstionden, som vid sednaste
riksdag beräknades till 93,000 R:dr och efter tackjernstiondens
afskaffande utgår endast af andra verk än jernverk,
har Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåtit särskild nådig
proposition derom, att, med undantag dels för Sala och
Helleforss silfververk, vid hvilket förhållandena voro af
alldeles särskild beskaffenhet, och dels för Garpenbergs
kopparverk, rörande hvilket ytterligare utredning erfordrades,
alla öfriga verk, som nu utgjorde bergverkstionde,
skulle, mot vissa vilkor för dem bland dessa verk
hvilka åtnjöte särskilda privilegier och förmåner, från och
med år 1873 befrias från berörda tionde och sådan tionde
icke heller åsättas hädanefter uppstående dylika verk;
och har Kongl. Maj:t, under förutsättning att denna
Transport
4,505,000: —
1,582,800: —
441,400: —
6,529,200: —
A
Stata-Utskottets Utlåtande N:o IT.
Transport 6,529,200
nådiga proposition vunne Riksdagens bifall, och att jemväl
de för en del af verken föreslagna vilkor blefve af
verkens egare antagna, funnit annan inkomst nu icke
böra beräknas under förevarande titel än den tionde,
som för nästa statsreglerings-period kunde vara att påräkna
af Sala silfververk och af Garpenbergs kopparverk;
och som tionden af Sala, hvilken utgjort:
1868
1869’
R:dr 15,196: 73,
» 14,513: 83,
» 14,198: 18,
och 1870
eller under dessa 3 år i medeltal för år R:dr 14,636: 24,
derjemte visat sig vara i fallande, och den behållna
tiondeinkomsten af Garpenberg under de sednare åren i
medeltal utgjort endast 91 R:dr 93 öre om året, har
Kongl. Maj:t ansett bergverkstionden nu böra i rundt
tal upptagas till allenast 14,000 R:dr.
Utskottet, som framdeles torde få till behandling
mottaga Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga proposition
angående bergverkstiondens upphörande i allmänhet,
kommer vid afgifvande af utlåtande deröfver, att
jemväl föreslå det belopp, hvartill förevarande inkomsttitel
bör för år 1873 beräknas, hvilket Utskottet här
endast skolat anmäla.
5:o. I afseende å mantalspenningar ne har, på sätt
ofvan är omförmäldt, Utskottet, med anledning af en
inom Riksdagens Andra Kammare gjord framställning om
upphörande af denna afgift, meddelat särskild! utlåtande,
fogadt såsom bilaga till detta betänkande. Under förutsättning
att Riksdagen bifaller hvad Utskottet uti detta
särskilda utlåtande hemställt, skulle från och med år
1873 mantalspenningar icke vidare utgöras och således
förevarande inkomsttitel ur riksstaten utgå, hvilket Utskottet,
som, för den händelse denna inkomsttitel skulle
komma att bibehållas, icke haft något att anmärka i afseende
å det belopp, hvartill mantalspenningar^ för
nämnda år blifvit af Kongl. Maj:t beräknade, här endast
skolat anmäla.
6:o. Bötesmedlen, som vid sistlidna riksdag beräk -
Transport 6,529,200
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
5
Transport
nades till 170,000 R:dr, men under åren 1868—1870 influtit
med allenast 159,933 R:dr 67 öre för år, torde, i
enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, upptagas till
endast ...................................................................................... R:dr
7:o. Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål har
väl i medeltal för åren 1868—-1870 inbringat 329,351
R:dr, men torde, såsom grundande sig på kontrakter,
böra, i likhet med hvad vid sednaste statsreglering egde
rum, upptagas till det kontraherade beloppet 140,175
kub.-fot, hvilket, efter det antagna spanmålspriset 2 R:dr
10 per kub.-fot, gör ...................................................... R:dr
8:o. Tillfälliga rotevakansafgifter hafva i medeltal för
åren 1868—-1870 utgjort endast 6,946 R:dr; men torde
dock, i enlighet med hvad i den nådiga propositionen
är vordet föreslaget, nu liksom vid sednaste riksdagen
kunna upptagas till............................................................. R:dr
9:o. Vakansafgifter af nyroterad jord, vid sednaste
riksdag beräknade till 98,000 R:dr, hafva väl under åren
1868—1870 i medeltal lemnat endast 90,407 R:dr 67 öre;
men då, till följd af det fattade beslutet om posthemmansskjutsens
upphörande med år 1870, dylika afgifter numera
böra erläggas jemväl af posthemman, som dittills
varit derifrån befriade, har Utskottet ansett ifrågavarande
inkomst kunna upptagas till oförändradt belopp..... R:dr
10:o. Rotevakansafgiftér af utsockne frälsehemman i
Halland, som vid sednaste riksdag beräknades till 24,000
R:dr, torde, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, uppföras till
oförändradt belopp ............................................................ R:dr
ll:o. Vakansaf gifter af bergslag, som vid sednaste
riksdag för första gången uppfördes bland inkomsterna
med 18,000 R:dr, torde äfven nu få upptagas med R:dr
12:o. Trosspassevolansafgift har under åren 1868—
1870 i medeltal inbringat 26,540 R:dr 33 öre, och synes
alltså kunna nu, liksom vid de sednaste riksdagarne
skett, beräknas till ............................................................ R:dr
13:o. Båtsmansvakansafgiften, som vid sednaste statsreglering
upptogs med 70,000 R:dr, har visserligen under
åren 1868—1870 i medeltal uppgått till endast 64,418 R:dr
Transport
6,529,200: —
160,000: —
294,367: 50.
7,500: —
98,000: —
24,000: —
18,000: —
26,500: —
7,157,567: 50.
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 17.
Transport
67 öre, men torde, då densamma för år 1868 öfverstigit
74,000 Rd:r, nu kunna, på sätt Statskontoret och Kongl.
Maj:t föreslagit, till oförändradt belopp uppföras med R:dr
14:o. Kontrollstämpelmedel hafva i medeltal för åren
1868—1870 uppgått till 13,613 R:dr, men torde ändock
icke nu böra beräknas högre än vid sednaste riksdag
skedde, eller till ................................................................ R:dr
15:o. Fyr- och båkmedel, som under år 1870 uppgått
till 776,929 R:dr och i medeltal för åren 1868—1870
inbringat 753,999 R:dr 33 öre, synas derföre nu kunna
upptagas med enahanda belopp som vid sednaste riksdag,
eller till........................................................................ R:dr
16:o. Då, i afseende å telegraf medlen vore upplyst,
att den hufvudsakligaste af verkets inkomster eller den
behållna portoinkomsten år 1870 uppgått i rundt tal
till 750,000 R:dr samt en årlig, om än icke särdeles betydlig
tillökning ansåges deri vara att påräkna, hvarföre
ock Telegrafstyrelsen ansett denna inkomst kunna
för år 1873 upptagas till................................... 775,000: —
samt verkets öfriga, mindre betydande inkomster
af styrelsen beräknats till................. 8,000: —
har Kongl. Maj:t funnit ifrågavarande medel
böra upptagas till ............................ R:dr 783,000: —
och som Utskottet icke haft något att mot denna beräkning
erinra, så torde ifrågavarande inkomster få utföras
med.............................................................................. R:dr
7,157,567: 50:
70,000: —
12,000: —
750,000: —
783,000: --
17:o. Jernvägstrajikmedlen, som vid sednaste riksdag
beräknades till 7,000,000 R:dr, hafva af Trafikstyrelsen
föreslagits att för år 1873 beräknas till 8,450,000 R:dr;
och som dessa medel år 1871, oaktadt nordvestra stambanan
endast under en del af året varit öppen för trafik,
utgjort omkring 7,740,000 R:dr, samt såväl å norra som
å östra stambanorna nya jernvägssträckor komma att under
innevarande och nästkommande år blifva för trafiken
öppnade, anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, dessa
medel kunna, enligt omförmälda förslag, här upptagas
till................................................................................................R:dr 8,450,000: —
Transport 17,222,567: 50.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
7
Transport 17,222,567: 50.
18:o) SJcogsmedlen, som vid sednaste riksdag beräknades
till 400,000 R:dr, kunna, på sätt i den nådiga propositionen
närmare omförmäles, antagas hafva för år 1871
uppgått till närmare 500,000 R:dr. Vid sådant förhållande
och då derjemte tages i betraktande, att under år
1871 afslutats kontrakter om flerårig afverkningsrätt å
kronoparker till betydliga belopp, hvilka böra bidraga
till förhöjande af inkomsten under de derefter följande
åren, anser Utskottet ifrågavarande inkomst-titel kunna,
i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, upptagas
till ...........................................................................................R:dr 500,000: —
19:o) Extra uppbörd. Denna inkomst, som i medeltal
för åren 1868—1870 uppgått till 72,931 R:dr, torde
dock icke böra upptagas till högre belopp än som vid
sednaste riksdag beräknades, eller .................................R:dr 62,832: 50.
Summa ordinarie inkomster R:dr 17,785,400: —
Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,
framdeles vid behandling af de särskilda utgiftsanslagen kan finna anledning
att vidtaga sådana dispositioner, som inverka på inkomsternas
beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp, finner
Utskottet sig föranlåtet hemställa,
att de beslut Riksdagen, i anledning af förestående
inkomstberäkning, kommer att meddela, icke må utgöra
hinder för Stats-Utskottet att framdeles, efter det
de särskilda utgiftsanslagen blifvit till alla delar fastställda,
få iakttaga den jemkning af en eller annan
inkomsttitels belopp, som vid Riksstatens uppgörande
kan finnas nödig.
Extra ordinarie inkomster.
Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen
afgifva förslag angående beräkningen af dessa inkomster, får StatsUtskottet,
utan att ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de
särskilda summorna, hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga proposition blifvit
föreslagna, nemligen:
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Tullmedel ................................................................................. R:dr 15,500,000: —
Postmedel ................................................................................ » 2,500,000: —
Stämpelpappersmedel............................................................ » 1,350,000: —
Bränvinstillverkningsafgift.................................................. » 11,200,000: —
Hvitbetssockertillverkniugsafgift ....................................... » 20,000: —
Summa extra ordinarie inkomster R:dr 30,570,000: —
Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie
inkomster utgöra ........................................ R:dr 17,785,400: —
Extra ordinarie dito ......................................................... » 30,570,000: —
hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats uppgå till R:dr 48,355,400: —
Vid sednaste riksdag beräknades ordinarie inkomsterna
till ............................. R:dr 16,845,000: —
och de extra ordinarie inkomsterna
till ............................. » 29,380,000: — » 46,225,000: —
hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa
statsreglering skulle uppkomma en höjning uti
inkomsterna af................................................................. R:dr 2,130,400: —
förutom det belopp, hvartill bergverkstionden kan komma att beräknas.
Stockholm den 24 Februari 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
Reservatianer:
vid 17:d.G punkten (angående beräkningen af jernvägstrafikmedlen) af
Herrar Friherre F. A. Funck, F. Brusewitz, C. Ekman, E. af Klint, Friherre
J. Stjernblad, P. Reutersvärd, Kiss Olof Larsson och J. Rundbäck,
hvilka ansågo inkomsttiteln jernvägstrafikmedel böra till 8,000,000 R:dr
beräknas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
9
IV:o 17 Bil. Litt. A.
Utlåtande, i anledning af väckt motion angående upphörande af
mantalspenningar ne. (I. A.)
Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o 56) har
Herr Ola Månsson föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, det mantalspenningarne
från och med nästa år må helt och hållet upphöra att
utgå; till stöd för hvilken framställning motionären hufvudsakligen åberopat
ej mindre önskvärdheten deraf, att de mindre bemedlades skattebördor
blefve så mycket som möjligt lindrade, än äfven den förenkling
i uppbördsväsendet, som, i händelse af bifall till förslaget, vunnes genom
en skattetitels uteslutande ur debetslängden.
Innan Utskottet meddelar yttrande öfver denna motion, anser sig
Utskottet böra i korthet redogöra för uppkomsten af mantalspenningarne
äfvensom för sättet hvarpå de utgå.
Vid riksdagen år 1625 åtogo sig Rikets Ständer för uppehållande
af en ständig krigsmakt en skatt, som under namn af qvarntull utgick
på det sätt, att för hvarje tunna spanmål, som förmaldes vid qvarn, en
viss afgäld erlades till kronan, utom den tull qvarnegaren hade att
uppbära. Denna skatt förbyttes, efter åtskilliga vexlingar i lagstiftningen,
till en personel afgift och gaf sålunda upphofvet till de så kallade
mantalspenningarne, hvilka, jemlikt Kongl. brefvet af den 14 November
1634, borde utgå med tre mark för hvarje person, som fyllt tolf år.
Sedermera påbjuden äfven i städerna och i de med Sverige derefter införlifvade
provinser, med undantag af Jemtland och Herjeådalen, hvilkas
innevånare intill en sednare tid voro från mantalspenningarnes utgörande
befriade, fortfor denna afgift, efter myntfotens förändring bestämd
till 12 sk. b:ko, att sålunda utgå, endast med befrielse från skatten
för personer, tillhörande vissa klasser eller yrken och med nedsättning
deri för allmogen i vissa orter till 8, 6 eller 4 skillingar banko, samt
Bih. till Riksd. Pro!. 1872. 4 Sami. 1 Åfd. /•''» Höft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
med de ändringar i öfrig!, som föranleddes dels deraf, att den ålder
hvarifrån afgiften borde skattskyldig påföras, tid efter annan framflyttades
och slutligen genom Kongl. kungörelsen den 3 April 1857 bestämdes
till 18 år, äfvensom att genom samma Kongl. kungörelse stadgades,
hurusom, der, enligt dittills gällande föreskrifter, befrielse från mantalspenningar^
efter 63 års ålder åtnjutits, afgiften skulle vid fyllda 60 år
upphöra, dels att afgiften, som, efter införandet af nu gällande riksmynt,
utgått med 37, 25, 19 och 12 öre riksmynt, genom Kongl. kungörelsen
den 24 Februari 1860 jemkades till respektive 40, 25, 20 och 15 öre.
Enär de särskilda stadganden, hvilka voro gällande i fråga om mantalspenningarn.
es
spridda i en mängd äldre och nyare författningar och Kongl. skrivelser,
anhöllo Rikets vid 1859—1860 årens riksmöte församlade Ständer uti
underdånig skrifvelse den 28 November 1860, att Kongl. Maj:t måtte i
eu enda förordning låta sammanföra de i ofvanberörda hänseende gällande
föreskrifter, äfvensom att i nåder tillse, i hvad mån en förenkling
af dessa föreskrifter funnes vara af behofvet påkallad, hvarefter Kongl.
Maj:t, med bifall till hvad Rikets Ständer vid påföljande riksmöte, i anledning
af Kongl. Maj:ts då aflåtna nådiga proposition i ämnet, föreslagit,
under den 24 April 1863 utfärdade en] ny nådig förordning angående
mantalspenningarnes utgörande, enligt hvilken mantalspenningarne
från och med år 1864 utgått och fortfarande utgå med 40 öre för man
och 20 öre för qvinna af hvar och en, som uppnått 18 års ålder, med
undantag:
a) för dem, som åtnjuta fattigunderstöd, äfvensom de, hvilka, enligt
vederbörande kommunalstyrelses intyg, böra för fattigdom eller
sjuklighet från denna afgift befrias;
b) gemenskapen vid arméens och flottans värfvade regementen och
korpser; samt
c) den egentliga Lapp-allmogen, äfvensom, intilldess allmän författning
om mantals- och skattskrifning inom Rikets lappmarker kan varda
utfärdad, öfriga innebyggare derstädes.
Uti den nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd och
behof har Kongl. Maj:t, enär beloppet af den bevillning, som för år
1873 erfordrades, ej öfverstege den bevillningssumma, som före folkskoleafgiftens
återförening med den allmänna bevillningen utgick, samt
den personliga skyddsafgiften, i jemförelse med andra skatter, utan tvifvel
för de mindre bemedlade klasserna vore särskildt betungande, föreslagit
denna afgifts nedsättande till hälften eller till samma belopp, 40
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 17.
11
öre för man och 20 öre för qvinna, som den för tiden till och med år
1872 utgjort.
Lika med Kongl. Maj:t anser Utskottet den skattelindring, som af
Statsverkets nuvarande hnansiela ställning kan medgifvas, böra företrädesvis
vidtagas å någon sådan inkomsttitel, som för de mindre bemedlade
klasserna kännes tryckande. Af denna beskaffenhet äro, enligt
Utskottets åsigt, så väl den personliga skyddsafgiften som mantalspenningarne.
Begge äro s. k. kapitationsafgifter, lika för bemedlade och
obemedlade, och nedsättning i eller borttagande af endera utaf dessa
afgifter måste således i främsta rummet komma den obemedlade till
o-odo. Då nu emellertid mantalspenningarne finnas bland Statsverkets
ordinarie inkomster upptagna och till Statskontoret ingå, men den personliga
skyddsafgiften såsom en bevillning till Riksgäldskontor^ inlevereras,
synes det Utskottet skola befordra enkelhet i förvaltningen och
redovisningen, om, framför den af Kongl. Maj:t föreslagna nedsättningen
af folkskoleafgiften, inkomsttiteln mantalspenningar, hvilken jemnt motsvarar
nämnda nedsättning, blefve från Riksstaten utesluten, hvarefter
den personliga skyddsafgiftens belopp finge pröfvas och bestämmas efter
olika tidsförhållanden och statsbehof. Utskottet tillstyrker derföre,
att Riksdagen må besluta, att den hittills under benämningen
mantalspenningar utgående afgift skall från
och med år 1878 upphöra och således inkomsttiteln
»mantalspenningar» ur Riksstaten uteslutas.
Stockholm den 24 Februari 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVII) FR:SON POSSE.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
Reservationer:
af Herrar Friherre F. A. Funck, F. Brusewitz, C. Petré, C. C asp ar sson,
C. Ekman, E. af Klint, Friherre J. Stjernblad, Grefve C. Beck-Friis
och Friherre F. von Essen;
af Grefve L. af Ugglas: »Emot Utskottets beslut att tillstyrka mantalspermingarnes
upphörande får jag anmäla min reservation; hvarjemte
jag särskildt reserverar mig emot att Utskottet tilltrott sig förorda att
ett beslut rörande de ordinarie inkomsterna ej skulle Kongl. Maj:ts pröfning
och godkännande underställas,» samt
af Herr Montgommery Cederhjelm, som ansåg Utskottets tillstyrkande
böra på följande sätt affattas:
att Riksdagen må för sin del besluta, att den hittills
under benämningen mantalspenningar utgående afgift
skall från och med år 1873 upphöra och således inkomsttiteln
»mantalspenningar» ur Riksstaten uteslutas.
STOCKHOLM, IVAR HiEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1872.
Tabell öfver Statsverkets Inkomster.
- Beräknade Inkomster enligt 1872 års Riks-stat. |
E n |
1 |
i g t r ä k e |
11 |
s k a p e r n a |
för |
Kongl. Stats-kontorets förslag. |
| Kongl. Maj:ts nå-diga proposition. |
Stats-Utskottets f |
ö r s 1 a g. |
||||||
1868. |
1869. |
1870. |
Medium. |
|||||||||||||
Ordinarie Inkomster. |
R:dr |
öre |
R:dr |
öre |
R:dr |
öre |
ll:dr öre |
R:dr öre |
R:dr |
öre |
, R:dr |
öre |
R:dr |
öre: |
||
Ränta........................................................................... |
4,505,000 |
— |
— |
! |
-----:— |
4,505,000 |
4,505,000 |
— |
4,505,000 |
— |
||||||
Tionde ..................................................................... |
1,582,800 |
— |
-----j |
1,582,800 |
1,582,800 |
1,582,800 |
||||||||||
(Penningar |
52,700 |
— |
52,672, |
52,192 |
— |
67,6561— |
57,506 67 |
69,700 |
— |
69,700 |
69,700 |
_! |
||||
! Arrendemedel ...................................... (Spanmål... |
173,000 kub.fot å 2 R:dr 10 öre |
363,300 |
_ |
427,233 |
353,694 |
— |
372,769 — |
384,56533 |
371,700 |
— |
371,700 |
— |
177,000 kub.fot å 2 R:dr 10 öre |
371,700 |
||
Bergverkstionde ........................................................ |
93,000 |
— |
99,987 |
— |
100,290 |
— |
105,354 — |
101,877 — |
93,000 |
— |
14,000 |
*) |
, |
|||
Mantalspenningar ...................................................... |
575,000 |
— |
561,062 |
— |
541,930 |
— |
559,398 - |
554,130 — |
575,000 |
— |
575,000 |
— |
— |
_ |
||
Bötesmedel ............................................................... |
170,000 |
163,132 |
— |
152,118 |
164,551 |
159,933 67 |
170,000 |
— |
160,000 |
— |
• |
160,000 |
||||
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål |
140,175 kub.fot å 2 R:dr 10 öre |
294,367 |
50 |
347,260 |
— |
320,240 |
— |
320,553|— |
329,351 — |
294,367 |
50 |
294,367 |
50 |
140,175 kub.fot ä 2 R:dr 10 öre |
294,367 |
50 |
Tillfälliga rotevakans-afgifter................................ |
7,500 |
6,785 |
7,125 |
6,928 |
6,946 — |
7,500 |
— |
7,500 |
— |
...................................................... |
7,500 |
— |
||||
Vakansafgifter af nyroterad jord ....................... |
• ....................................................., |
98,000 |
98,620 |
84,993 |
87,610 — |
90,407 67 |
98,000 |
— |
98,000 |
— |
98,000 |
|||||
Rotevakansafgift af utsockne-frälsehemman i |
t |
|||||||||||||||
Halland..................................................................................................... |
24,000 |
— |
25,311 |
— |
19,832 |
— |
19,102 — |
21,415 — |
24,000 |
— |
24,000 |
— |
24,000 |
— |
||
Vakansafgifter af bergslag ................................. |
18,000 |
— |
— |
----------— |
. ---1— |
18,000 |
—- |
18,000 |
— |
18,000 |
— |
|||||
Trosspassevolansafgift ................................... |
26,500 |
— |
26,594 |
— |
26,490 |
— |
26,537 |
26,540 33 |
26,500 |
— |
26,500 |
— |
................................... |
26,500 |
— |
|
Båtsmansvakansafgift ............................................ |
..................................................... |
70,000 |
— |
74,353 |
63,751 |
— |
55,152 — |
64,418 67 |
70,000 |
— |
70,000 |
— |
70,000 |
|||
Kontrollstämpelmedel............................................. |
12,000 |
12,986 |
— |
13,389 |
— |
14,464 — |
13,613 — |
12,000 |
12,000 |
— |
12,000 |
— |
||||
Fyr- och båkmedel .................................................. |
................................................... |
750,000 |
744,602 |
— |
740,467 |
— |
776,929- |
753,99933 |
750,000 |
— |
750,000 |
— |
750,000 |
|||
Telegrafmedel ........................................................ |
740,000 |
— |
692,617 |
— |
741,776 |
— |
766,229,— |
733,54067 |
740,000 |
— |
783,000 |
— |
783,000 |
— |
||
Jernvägstrafikmedel.............................................-..... |
7,000,000 |
6,161,079 |
6,221,280 |
7,248,216 — |
6,543,5251— |
8,000,000 |
— |
8,450,000 |
..................................................... |
8,450,000 |
— |
|||||
Skogsmedel .......................................................... |
400,000 |
— |
245,079 |
— |
370,036 |
— |
337,165- |
317,426 66 |
500,000 |
500,000 |
_ |
....................................-.............. |
500,000 |
— |
||
Extra uppbörd........................................................... |
62,832 |
50 |
64,716 |
— |
80,358 |
73,719 — |
72,931 — |
62,832 |
50 |
62,832 |
50 |
....''.......1.......................................... |
62,832 |
50 |
||
Säger ordinarie eller ständiga inkomster |
16,845,000 |
— |
— |
| |
17,970,400 |
— |
18,374,400 |
— |
...................................................... |
17,785,400 |
— |
|||||
Extra-ordinarie Inkomster. |
På framtida beslut beroende: |
|||||||||||||||
Tullmedel ................................................................ |
15,000,000 |
— |
14,632,095 |
13,995,957 |
— |
15,782,072 — |
14,803,374)67 |
16,000,000 |
— |
15,500,000 |
— |
...............................15,500,000 |
||||
Postmedel................................................................... |
2,230,000 |
— |
2,188,793 |
— |
2,254,434 |
— |
2,447,218 — |
2,296,815 — |
2,350,000 |
— |
2,500,000 |
— |
................................. 2,500,000 |
|||
Stämpelpap pers medel.............................................. |
1,350,000 |
— |
1,353,041 |
— |
1,410,926 |
— |
1,347,871 — |
1,370,612 67 |
1,350,000 |
— |
1,350,000 |
— |
............................... 1,350,000 |
|||
| Brun vinst il! verk ningsafgift.................................... |
10,800,000 |
— |
7,158,196 |
— |
8,432,864 |
10,998,322 — |
8,863,12733 |
10,800,000 |
11,200,000 |
— |
................................. 11,200,000 |
|||||
20,000 |
_ |
.......................... 20,000 |
||||||||||||||
Hvitbetssockertillverkningsafgift........................... |
I..................... |
... |
||||||||||||||
Qö/ran ovtyn-mvliTiarip lnknilflst.fVP |
29,380,000 |
i |
-------:- |
| 30,500,000 |
(- |
i 30,570,000 |
;— |
S:gr 30,570,000 |
17,785,400 |
j— |
||||||
Summa |
| 46,225,000 |
L |
— |
.--------;— |
48,470,400 |
— |
48,944,400 |
— |
................................30,570,000 |
17,785,400 |
— |
48,355,400:
*) Beräkningen af denna inkomsttitel är uppskjuten
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1872, N:o 17.
Rättelse
i
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17. Bil. Litt. A.
Sid. 11, rad. 11 nedifr. står: folkskoleafgiften, läs: den personliga skyddsafgiften,
Bill. till Riksd. Prat. 1872. 4 Sand. 1 Afd,