Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.
1
A:0 13.
Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1872, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
angående Bruksegaren P. Löfs ansökning i fråga om
dispositionen af köpeskillingen för afverkad skog ä
Ejhedens hemman och Ohre sockens öfverlopp smark i
Kopparbergs län.
(I. A.)
Enligt hvad af ofvanberörda, den 26 sistlidne Januari afgifna nådiga
Proposition (N:o 7) inhemtas, hade, sedan genom Kongl. Brefvet den
17 Oktober 1837 medgifvits, att vid afvittring inom Ohre socken al
Kopparbergs län hvarje besutenhet skulle erhålla 300 tunnland skattefritt,
och att återstoden af sockneområdet, eller kronans öfverloppsmark,
äfven finge emellan besutenheterna fördelas mot den ränta och löseskilling,
som efter skattläggning blefve af Kammar-kollegium fastställd; samt
Kongl. Maj:t derefter medelst nådigt Bref den 20 April 1855 förklarat
innehafvarne af de å öfverloppsmarken upptagna nybyggena Ejheden
berättigade att få lösa dem till skatte och i förhållande till deras jordatal
och ränta undfå skogstilldelning i likhet med öfriga socknemännen
— innehafvarne af berörda lägenheter, hvilka enligt Kaminar-kollegii
utslag den 28 December 1866 blifvit, skattlagda till 9 särskilda hemmansnummer
om tillhopa ris mantal och vid fördelningen af öfverloppsmarken
fått sin andel deraf sig tilldelad i sammanhang med det under
deras hemman skattlagda området utan att derifrån särskildt utstakas,
först med Woxna bruksegare i Gefleborgs län redan den 5 Augusti 1855
ingått afhandlingar om rättighet för bruksegarne att under 50 års tid,
Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 12 llåft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.
räknad från den dag då egande- och dispositionsrätten till skogen blifvit
åboarne lagligen tillförsäkrad, afverka all den skog, som komme att
Ejhedens åboar tilldelas, men derefter åt bruksegaren P. Löf på Furudal
i Ohre socken dels genom köpekontrakter af den 4 April 1868 försålt
fem af ifrågavarande heminansdelar, dels å de öfriga fyra åt honom
upplåtit afverkningsrätten till deras skog.
Då nu bruksegaren Löf i anledning häraf företagit en betydligare
utverkning å den Ejhedens hemman tilldelade skogsmark, så hade Woxna
bruksegare, som för sina afhandlingar sökt inteckning i hemmanen tidigare
än Löf sökt lagfart å sitt köp, vid häradsrätten i orten väckt talan
om bättre rätt till afverkning å skogen och hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet utverkat qvarstad å det redan fällda timret; men
som hemmanen Ejheden ännu icke blifvit till skatte lösta, och afverkningen
således företagits på kronans jord utan behörigt tillstånd, lät
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vid häradsrätten bevaka talan för kronan,
såsom mellankommande part, genom särskildt ombud, Länsmannen
J. W. Lyckholtn; och häradsrätten förklarade ock genom utslag den
7 April 1869, hvilket Svea Hofrätt sedermera fastställt, det fällda timret
tillhöra kronan, som alltså egde att deröfver på författningsenligt
sätt förfoga; hvarefter häradsrätten genom särskilda utslag den 27 Oktober
samma år förklarat Ejhedens hemmansåboars försäljning och öfverlåtelse!’
åt Bruksegaren Löf icke utgöra hinder mot den rätt till
skogsafverkning å deras hemman, som kunde Woxna bruksegare på grund
af deras äldre kontrakt tillkomma.
Efter att hemmanen Ejheden den 12 Februari 1870 blifvit försålda
till skatte, utom i hvad anginge deras andel i öfverloppsmarken,
för en köpeskilling af tillsammans 40 R:dr 44 öre, som Bruksegaren Löf
erlagt, samt det i beslag tagna timret blifvit för kronans räkning på
öppen auktion försåldt för en summa af 23,032 R:dr 62 öre, hade Bruksegaren
Löf hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att, enär han vid
afverkningens företagande föreställt sig, att hemmanen med dertill anslagen
skog innehades under full eganderätt, helst vid skiftesförrättningens
afslutande den 8 Februari 1869 vederbörande förrättningsman
på tillfrågan uppgifvit, att sådan afverkning kunde, i händelse besvär
icke inom förelagd tid anfördes, derefter obehindradt företagas, samt
sökanden sedermera fullgjort hvad som för eganderätts förvärfvande erfordrades,
Kongl. Maj:t täcktes, till lindrande af sökandens iråkade betydliga
förluster, i nåder medgifva, att af den för timret influtna köpeskilling
måtte honom tillerkännas godtgörelse för afverkningskostnaden
med 75 öre för hvarje stock, äfvensom att återstoden, antingen oafkor
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.
3
tad eller med afdrag af den kronan å öfverloppsmark vanligen tillfallande
stubböresafgift af 20 öre för hvarje träd, måtte tilldelas den, som
genom laga kraftvunnet utslag visade sig vara till afverkning å skogen
berättigad.
öfver denna underdåniga ansökning hade Kammar-kollegium, på
nådig befallning, den 14 sistlidne September i underdånighet afgifvit
utlåtande samt dervid öfverlemnat underdånig förklaring af Länsmannen
Lyckholm äfvensom underdåniga yttranden af kronofogden i orten
och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, som, under förmälan att
afverkningen utgjort 15,050 stycken sågtimmer, och köpeskillingen, efter
afdrag af beslags- och auktionskostnader, 22,076 R:dr 80 öre, hvilka
medel blifvit till Statskontoret öfverlemnade, hemställt, att, enär sökanden
påtagligen på god tro, ehuru dertill oberättigad, verkställt ifrågavarande
afverkning, hvarförutan någon inkomst deraf icke kunnat statsverket
tillflyta, den af honom derå nedlagda kostnaden för timrets fällning
och utdrifning, utgörande, enligt hvad äfven kronobetjeningen vitsordat,
75 öre för hvarje timmer, måtte sökanden i nåder godtgöras med
tillhopa 11,287 R:dr 50 öre, samt att tre fjerdedelar af återstående köpeskillingen,
eller i jemnt tal 8,100 R:dr, måtte få lyftas af den, som
till afverkning å skogen framdeles kunde visa sig vara lagligen berättigad,
hvarjemte Kollegium, som med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
delade den öfvertygelse, att statsverket, under sådana omständigheter,
som de här förekommande, icke borde draga fördel af de kostnader,
sökanden å skogsafverkningen nedlagt, väl funnit sig böra i underdånighet
hemställa, huruvida icke hela afverkningskostnaden måtte till
det af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uppgifna belopp sökanden ersättas;
men deremot ansett återstående köpeskillingen, såsom influten
från åverkad skog å kronojord, till hvilken kronan ensam hade rätt,
destomindre böra sökanden tilldelas, som han dertill, enligt hvad ofvan
är anfördt, hade mindre rätt än Woxna bruksegare, utan denna summa,
som representerade skogens värde å stubben, böra statsverket fortfarande
förbehållas; och har Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad Kammarkollegium
sålunda i underdånighet hemställt, i nåder föreslagit, det
Riksdagen måtte för sin del medgifva, att af den influtna försäljningssumman
så mycket, som motsvarar kostnaderna för timrets fällning och
utdrifning, eller, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beräkning,
11,287 R:dr 50 öre, måtte få till sökanden återställas.
Efter tagen kännedom af frågan rörande handlingar får Utskottet,
på grund af de i den nådiga Propositionen anförda omständigheter,
hemställa,
4
Stats-Ut skottets Utlåtande. N:o 16.
att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda
hänseende behagat föreslå.
Stockholm den 19 Februari 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr-.son Posse.
N:0 16*.
Ank. till Kiksd. Kansli den 19 Febr. 1872, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse, med
öfverlemnande af förteckningar öfver de för statsverkets
räkning utarrenderade egendomar.
(I. A.)
Uti nådig skrifvelse af den 2 innevarande månad har Kongl. Maj:t
låtit tillställa Stats-Utskottet de utaf Kongl. Kammar-kollegium, i enlighet
med föreskrifterna i Kongl. Instruktionen för bemälda Kollegium den
16 Februari 1838 och Kong!. Brefvet den 11 April 1867 upprättade och
till Kongl. Maj:t insända förteckningar öfver samtliga för statsverkets
räkning utarrenderade kungsgårdar, kronohemman och andra kronolägenheter,
jemte ai''rendeinkomsterna deraf enligt sednaste arrendekontrakt;
och har, vid anställd jemförelse med de nästlidet år upprättade
enahanda förteckningar, Utskottet hufvudsakligen inhemtat, att de under
år 1871 för första gången för kronans räkning utarrenderade lägenheter
lemna en årlig arrendeafgift af 1,173 R:dr i penningar, samt att arrendeafgifterna
i följd af förnyade upplåtelser af förut arrenderade lägenheter
för år 1871, såvidt förteckningarne lemna fullständiga upplysningar för
en tillförlitlig jemförelse, ökats med 19,315 R:dr 50 öre i penningar,