Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Rikad. Kansli den 11 Mars 1872, kl. 9 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Åttonde hufvudtitel.

(2:dra U.-A.)

Uti riksstaten för innevarande år finnas under Åttonde hufvud titeln,
som innefattar anslagen till Ecklesiastik-departementet, uppförda

penningar.............................. 4,304,725: 66.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor........ 258,710: 61.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.....1,091,112: 12.

oindelt spanmål.......................... 10,151: 61.

Summa R:dr 5,664,700: —
De förändringar, som i afseende å denna hufvudtitel ifrågakommit, omförmälas
här nedan i den ordning, hvaruti anslagen äro i riksstaten uppförda.

Kleresistaten.

l:o. På sätt Kongl. Maj:t uppå derom gjord underdånig framställning
efter vederbörande» hörande (se statsrådsprot. bil. N:o 7 sid. 1 och 2) förslagit,
tillstyrker Utskottet,

att till prostetunnor åt kontraktsprosten i Norra Möre kontrakt
matte för Calmar och Bäckebo församlingar anvisas
26 R:dr 65 öre.

Universiteten.

2:o. För inrättande af en adjunktur i medicinsk och fysiologisk kemi
vid universitetet i Upsala har Kongl. Maj:t, med bifall till akademiska konsistoriets
derom gjorda, af kanslersembetet förordade underdåniga framställning,
äskat anvisande af en adjunktslön å 2,500 R:dr.

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 1

Angående an•
visande af två
prostetunnor.

Angående en
adjunktur i
medicinsk och
fysiologisk
kemi vid universitetet
i
Upsala.

2

Stats-Utskottets Utlåtande U:o 12.

Angående lönetillökning

för läraren
i gymnastik
och vapenföring
vid universitetet
i
Upsala.

Rörande behofvet af en sådan lärarebefattning hade, enligt hvad af
statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 sid. 3 och 4) inkemtas, blifvit åberopadt hvad
vid föregående tillfällen andragits eller hufvudsakligen, att, då i de för den
medicinska undervisningen vigtiga läroämnena, medicinsk och farmaceutisk
kemi, toxikologi, farmakologi och medicinsk naturalhistoria endast två lärare
funnes, nemligen en professor och en adjunkt, den medicinska fakulteten,
hvilken det åligger att vederbörligen upprätthålla undervisningen i de henne
tillhörande vetenskaper, låtit professorn i medicinsk kemi undervisa i toxikologi,
farmaceutisk och fysiologisk kemi och deremot nu varande adjunkten
i medicinsk naturalhistoria och kemi uteslutande bestrida undervisningen i
farmakologi och medicinsk naturalhistoria, enär särskild profession i dessa
sistnämnda vigtiga läroämnen saknats, allt sedan den Linnéanska professorsstolen
år 1854 från medicinska fakulteten öfverflyttades till den filosofiska;
att till följd häraf ock blifvit den nyssnämnde adjunkten omöjligt att äfven
bestrida undervisningen vid de medicinskt kemiska laborationsöfningarna, hvilkas
ledning derföre uteslutande måst tillhöra professorn i medicinsk fysiologisk
kemi, men att, enär dessa laborationsöfningar dagligen fortginge så väl försom
eftermiddag, professorns tid och krafter härtill måste blifva otillräckliga,
helst dessa mer än väl behöfdes för de experiment och förberedande laborationer,
som vore oafvisligt nödvändiga för alla verkligt fruktbringande föreläsningar
inom den fysiologiska, farmaceutiska och toxikologiska kemins område;
samt att, då professoren icke hade något åliggande att såsom laborator
leda laborationsöfningarne, och hans af öfriga nödvändiga göromål mycket
upptagna tid gjorde för honom omöjligt att, på sätt som förut skett, bestrida
denna vigtiga del af undervisningen, häraf följde, att de studerande ej heller
vidare kunde alla dagar, för- och eftermiddag, begagna sig af sådan undervisning,
utan måste åtnöjas med färre dagars laborationsöfningar, hvilket åter
föranledde, att, då dessa öfningar vore oundgängligen nödvändiga, den redan
förut långa studietiden för de blifvande läkarne ytterligare väsendtligen förlängdes,
och undervisningen dessutom betydligt försämrades.

Då sålunda behofvet af den föreslagna adjunkturen synes vara till fullo
ådagalagdt, tillstyrker Utskottet,

att för inrättande af en adjunktur i medicinsk och fysiologisk
kemi vid universitetet i Upsala måtte anvisas ett
årligt belopp af 2,500 R:dr.

3:o. Sedan fråga blifvit af akademiska konsistoriet i Upsala väckt om
sådan förändring af fäldmästarens vid universitetet tjensfåligganden för framtiden,
att, jemte det han fortfarande skulle vara förpligtad att lemna undervisning
i vapenföring, honom tillika skulle tillhöra att meddela kostnadsfri
undervisning i gymnastik tolf timmar i hvarje vecka under läseterminerna åt,

Stuts- Utstcottets Utlåtande N:o 12.

3

så vidt möjligt, alla de akademiska medborgare, som ville sig deraf begagna,
och kanslersembetet i underdånighet tillstyrkt, att fäktmästarens tjensteåligganden
för framtiden måtte förklaras böra blifva sådana, som konsistorium föreslagit;
att innehafvaren af tjensten framdeles skulle benämnas gymnastiklärare;
samt att, derest dessa förslag i nåder gillades, erforderliga medel måtte
beredas, på det att gymnastiklärarens lön kunde höjas med 1,200 R:dr och
ett arvode af 500 R:dr utgå till ett biträde åt nämnde lärare, så har Kongl.
Maj:t, som funnit i hög grad önskvärd t, att en tidsenlig förändring af de
föråldrade bestämmelserna för fäktmästaretjensten vidtoges i ofvan angifna
riktning, men vid jemförelse med den för gymnastiklärare vid elementarläroverken
bestämda aflöning ansett beloppet af den föreslagna lönetillökningen
för gymnastikläraren äfven med förutnämnda utvidgning af hans tjenstgöringsskyldighet
kunna i någon mån nedsättas, föreslagit Riksdagen att för universitetet
i Upsala bevilja 1,000 R:dr såsom lönetillökning för läraren i gymnastik
och vapenöfning samt 500 R:dr till arvode för ett biträde åt nämnde
lärare.

Med åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (se bil. N:o 7 sid. 4 och
5) rörande denna fråga i öfrigt finnes anfördt, tillstyrker Utskottet,

a) att såsom lönetillökning för läraren i gymnastik och vapenföring
vid Upsala universitet må beviljas 1,000 R:dr; och

b) att till arvode för ett biträde åt nämnde lärare må anvisas
500 R:dr.

4:o. Då det synts vara ej mindre vigtigt i och för sig, än ock behöfligt
med afseende på fordringarne för den filosofiska gradens vinnande, att
vid universitetet i Lund ej saknades tillfälle för den, som ville egna sig åt
studiet af geologien, att i detta ämne erhålla undervisning och aflägga examen,
har Kongl. Maj:t, i enlighet med akademiska konsistoriets derom gjorda,
af kanslern för universitetet förordade framställning, föreslagit Riksdagen att
bevilja ett årligt anslag af 1,500 R:dr för upprätthållande af undervisning
och examina i geologi vid universitetet i Lund genom någon derstädes anställd
lärare.

Till stöd för sin underdåniga framställning, hade enligt hvad i statsrådsprotokollet
(bil. N:o 7 sid. 6) är meddeladt, konsistorium anfört, att fråga
flera gånger tillförene varit väckt om beviljande af anslag för inrättande af
en profession i geologi vid Lunds universitet, och att det med hvarje år alltmera
odelade erkännandet af geologiens rent vetenskapliga betydelse samt
vigten och nyttan af dess praktiska resultat från början gifvit konsistorium
anledning att göra hemställan om ett sådant anslag; att dertill sedermera
kommit den vigtiga omständigheten, att i stadgan af den 16 April 1870,
rörande förändrad ordning för examen till filosofiska graden, geologien vore

Angående anslag
för undervisning
i
geologi vid
universitetet
i Lund.

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

särskildt upptagen bland de läroämnen, i hvilka licentiatexamen kunde afläggas;
att vid universitetet i Upsala en ordinarie lärostol för denna vetenskap
redan vore inrättad, samt att det undantagsförhållande, hvari Lunds
universitet befiihne sig uti ifrågavarande hänseende, syntes hvarken vara förenligt
med de studerandes billiga anspråk eller examensstadgans syftemål;
men att, oaktadt sålunda skäl ej saknades att vidhålla det förut framställda
förslaget om anslag till en profession i geologi, konsistorium dock, enär dess
sednast gjorda hemställan i detta hänseende ej haft framgång, nu funne sig
böra inskränka sin framställning till ofvan omförmälda förslag.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en inom
Ändra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 82), deruti
Herr J. G. Agardh, jemte hänvisning till nyssberörda framställning,
alternativt föreslagit, att Riksdagen täcktes bevilja ett årligt anslag af 4,500
R;dr för inrättande af en profession i geologi vid Lunds universitet.

Vigten deraf att undervisningen i geologi vid berörda universitet i vederbörlig
ordning upprätthålles, torde icke kunna bestridas. Då Kongl. Maj:t
emellertid, lika med akademiska konsistoriet, funnit anslagsbehofvet i förevarande
afseende kunna inskränkas till ofvan äskade belopp, har Utskottet
ansett sig icke böra biträda'' nyssnämnda motionärs alternativt gjorda yrkande,
utan hemställer,

att för upprätthållande af undervisning och examina i
geologi vid universitetet i Lund måtte, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, beviljas ett årligt anslag af 1,500 R:dr.

Angående 5:o. Under förutsättning af förändring i de med lärarebe fattningen i gym fö™1

läraren9i tnastik och fäktkonst vid Lunds universitet förenade åligganden, i likhet med
gymnastik och hvad i punkten 3 här ofvan föreslagits i fråga om enahanda tjenstebefattvtTwZZsi-
n*n£ universitetet i Upsala, så att innehafvaren af tjensten skulle åligga
tetet i Lund, att jemte sin nuvarande tjenstgöring meddela kostnadsfri undervisning i gymnastik
tolf timmar i hvarje vecka åt, så vidt möjligt, alla de akademiska
medborgare, som deraf kunde vilja sig begagna, har Kongl. Maj:t till Riksdagen
gjort framställning om beviljandet af ett anslag af 1,000 R:dr till
höjande af lönen för den vid universitetet i Lund anställde läraren i gymnastik
och vapenöfning.

Enär de skäl, som andragits för förändring i tjenståligganden och tillökning
i lönen för fäktmästaren i Upsala, synas gälla äfven i afseende å
samma tjensteman i Lund, tillstyrker Utskottet,

att den af Kongl. Maj:t äskade lönetillökning 1,000 E:dr
åt läraren i gymnastik och vapenföring vid universitetet
i Lund måtte af Riksdagen beviljas.

Stats-Utskottets Utlåtande N:d 12.

o

6:o. Inom Första Kammaren har Herr H. L. Bydin (uti motion K:o 13)
gjort framställning om ett årligt anslag af 4,500 R:dr såsom lön till en ny
profession i mekanik vid Upsala universitet, hvarjemte Herr S. Ribbing uti
en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 167) hemställt, att Riksdagen
till hvartdera af universiteten i Upsala och Lund måtte bevilja ett årligt
anslag af 4,500 R:dr lör inrättande vid hvartdera universitetet af en profession
i mekanik.

Af den uti berörda, till Stats-Utskottet remitterade, motioner förebragta
utredning, till hvilken här torde få hänvisas, synes mekanikens vetenskapliga
vigt och praktiska betydelse vara till fullo ådagalagd, hvadan Utskottet
ock funnit de framställda förslagen om upprättande af särskilda lärostolar
för nämnda vetenskapsgren vara väl förtjenta af uppmärksamhet. Enligt
hvad motionärerna upplyst, har äfven, hvad Upsala universitet beträffar, förslag
om inrättande af en ny läropiats i mekanik och detta läroämnes skiljande
från lärostolen i fysik, vid flera tillfällen blifvit af universitetets målsmän
hos Kongl. Maj:t framlagdt, men proposition i ämnet liar, såsom bebekant,
icke blifvit till Riksdagen afbiten. Af sistnämnda anledning och dä
utredning saknas, huruvida behofvet i förevarande afseende möjligen kan
nöjaktigt afhjelpas genom inrättande af adjunkturer i mekanik, samt dessutom
detta läroämne icke finnes särskild! upptaget bland dem, hvaruti licentiatexamen,
jemlik t stadgan den 16 April 1870 rörande förändrad ordning för
examen till filosofiska graden, kan afl äggas, föranlåtets Utskottet hemställa,

«) att Herr Rydins ofvanberörda framställning icke mätte
bifallas; samt

b) att Herr Ribbings ofvannämnda motion må lemnas utan
afseende.

Karolinska mediko kirurgiska institutet.

7:o. Uti ärsansiaget för ofvannämnda läroverks patologiskt-anatomiska
institution har Kongl. Maj:t begärt en förhöjning af 1,500 R:dr.

Under åberopande af den utredning, som i afseende å detta anslagsbehof
är i statsrådsprotokollet (bil, N:o 7 sid. 7 — 11) meddelad, tillstyrker
Utskottet,

att anslaget till patologiskt-anatomiska institutionen vid
Karolinska institutet måtte ökas med 1,500 R:dr.

Angående
inrättande vid
hvartdera universitetet
af
en profession
i mekanik.

Angående
förhöjning i
ärsansiaget till
den patologiskt-anatomiska
institutionen.

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående
inrättande af
ett elementarläroverk
eller
pedagogi i
Skeninge.

Angående
bibehållande
af anslaget
till oför ändradt
belopp
åt pedagogier
och folkskolor.

Elementarläro verken.

8:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling
hänvisad motion (N:o 141) har Herr J. G. Granlund föreslagit,
att Riksdagen måtte bevilja nödiga medel för ordnandet af en tvåklassig
pedagogi eller lägre elementarläroverk för staden Skeninge.

Härvid torde endast böra erinras, hurusom Kongl. Maj:t, med anledning
af Rikets Ständers uti underdånig skifvelse den 25 Februari 1858 derom
gjorda hemställan, vid 1870 års riksdag aflät nådig framställning om
indragning af löneanslaget vid Skeninge skola. Dåvarande Stats-Utskott, som
i sammanhang härmed till behandling förehaft ett af förbemälde motionär
väckt förslag i enahanda syfte med förevarande motion, yttrade uti sitt i
ämnet afgifna utlåtande, bland annat, att till stöd för Rikets Ständers vid
1856—1858 årens riksdag gjorda ofvanomförmälda hemställan anförts, att
det syntes mindre lämpligt, att ett statens läroverk funnes med en ensam
lärare, och att skolans indragning jemväl vore beslutad redan år 1822, samt
att denna åtgärd sedermera blifvit af tvänne skolrevisioner tillstyrkt. Denna
åsigt hade äfven gjort sig gällande vid 1862 —1863 årens riksdag, då väckt
motion om skolans utvidgning af Rikets Ständer lemnades utan afseende.
Då härtill kommer att på jemförelsevis ringa afstånd från Skeninge funnes
tre läroverk, nemligen ett fullständigt i Linköping, ett treklassigt i Wadstena
och en tvåklassig pedagogi i Grenna, tillstyrkte Utskottet, att Riksdagen,
med afslag å Herr Granlunds motion, måtte bifalla Kongl. Maj:ts framställning;
och blef detta Utskottets förslag af Riksdagen godkänd t. På grund af
hvad sålunda förekommit, hemställes äfven nu,

att Herr Granlunds ofvanberörda motion må lemnas utan
afseende.

Pedagogier och folkskolor,

9:o. Sedan det under ofvannämnda anslag uppförda kontanta belopp
af 577 R:dr 57 öre till aflöning åt pedagogen i Avesta blifvit genom pedagogieus
indragning för detta ändamål obehöflig!, har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen, att det kontanta anslaget till pedagogier och folkskolor måtte,
oaktadt indragningen af pedagogien i Avesta, vid sitt nuvarande belopp oförminskadt
bibehållas och nyssnämnda penningebelopp 577 R:dr 57 öre i mån
af behof få användas till bestridande af andra under ifrågavarande anslag
hänförliga utgifter.

Då i statsråds-protokollet (bil. N:o 7 sid. 12) blifvit upplyst, att nyss -

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 12.

1

nämnda anslag visat sig icke vara tillräckligt, sedan den rätt till uppflyttning
i högre lönegrad, hvaraf lärare vid vissa pedagogier i likhet med lärare
vid elementarläroverken kommit i åtnjutande, börjat träda i verkställighet,
tillstyrker Utskottet,

att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i förevarande afseende
föreslagit, anslaget till pedagogier och folkskolor må
vid sitt nuvarande belopp oförminskadt bibehållas.

Folkundervisningen.

10:o. Vid 1865—1866 årens riksdag anvisade Rikets Ständer för
befrämjande af inspektionen öfver folkskolorna ett belopp af 10,000 R:dr
utöfver det för detta ändamål förut under Åttonde Hufvudtiteln uppförda
anslag af 30,000 R:dr, så att från och med år 1867 tillsammans 40,000
R:dr årligen kunnat användas till arvoden samt rese- och traktamentsersättning
för folkskoleinspektörerne. Af statsråds-protokollet (bil. N:o 7 sid. 13)
inhemtas, att af de vid sednaste reglering af inspektionen förordnade 48 inspektörer
tre åtnjuta arvodpn af landsting, men de öfriga af statsmedel till
belopp af högst 700 R:dr och minst i 00 R:dr, utom den i Carlstads stift
förordnade inspektören, hvars arvode med afseende å hans vidsträckta och
besvärliga inspektionsområde är bestämdt till 1,600 R:dr. Det sammanlagda
beloppet af inspektörsarvodena, så vidt de af statsmedel utginge, belöpte sig
till 20,850 R:dr. Till rese- och traktamentsersättning åt inspektörerne återstode
således af statsanslaget 19,150 R:dr. Detta belopp vore dock efter de
sednast förflutna årens erfarenhet ej tillräckligt. För år 1869 hade nemligen
ifrågavarande ersättning uppgått till 27,597 R:dr 16 öre och för år
1870 till 30,118 R:dr 14 öre. Hittills hade det belopp, hvarmed dessa kostnader
öfverstigit anslaget, kunnat betäckas med besparingar på de öfriga
reservationsanslagen för folkundervisningen. Men som de anslag, å hvilka
nämnda besparingar förnämligast uppkommit, numera innefattades i det förslagsanslag,
hvilket under benämning Hönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor” vore i nu gällande riksstat uppfördt, och till följd häraf dylika
besparingar ej vidare vore att påräkna, måste för bekostande af folkskoleinspektörernes
resor det för sådant ändamål bestämda anslag ökas med
erforderligt belopp, om inspektörerne icke genom bristande anslag skulle
hindras att besöka skolorna så ofta behofvet kräfde; och har Kongl. Maj:t
derföre af Riksdagen äskat en tillökning af 12,000 R:dr i ofvanberörda
anslag,

Angående
förhöjning af
anslaget för
folkskoleinspektionen.

8

Stats- Utskottets (Matande N:o 1$.

Angående
uppgörande af
ny stat för
folkskolelärare
nes aflöning.

Angående
ersättning till
fö rsamling ar n t
för 1871 års
till statsverket
indragna folkskoleafgift.

Då det är af vigt, att folkskoleinspektionen, som måste ansés varå ett
verksamt medel till folkundervisningens höjande, i oförminskad omfattning
fortfarande utöfvas, tillstyrker Utskottet,

att anslaget till arvoden och resekostnadsersättning för
folkskoleinspektörer må förhöjas med 12,000 R:dr.

l l:o. Inom Andra Kammaren har Herr J. Jonasson uti en till Statsutskottet
hänvisad motion (N:o 106) föreslagit, att Riksdagen måtte ingå till
Kongl. Maj:t med en underdånig anhållan, det. Ivongl. Maj:t täcktes, med
bibehållande för detta ändamål af hela den nuvarande skyddsafgiften, låta
uppgöra ny stat för folkskoleväsendet på sådant sätt, att samtlige folkskolelärares
aflöning utginge på stat, såsom förhållandet vore vid rikets elementarläroverk.

Med hänsyn dertill att sednaste lagtima Riksdag i afseende å folkskolelärarnes
aflöning beslutit en ny reglering, hvilken först vid innevarande år
skall tillämpas, och då således någon rubbning i densamma icke för närvarande
lärer böra ifrågakomma, hemställer Utskottet,

att Herr Jonassons ofvannämnda motion, icke måtte bifallas.

12:o. Herr H. Schnndt har uti en inom Andra Kammaren väckt, till
Stats-Utskottet remitterad motion (R:o 112) föreslagit, att Riksdagen måtte
såsom ersättning för 1871 års indragna folkskoleafgift anslå ett berörda afgift
motsvarande belopp, eller ock församlingarne medgifvas rättighet att i
vanlig ordning uppbära folkskoleafgiften för år 1871 för bestridande af de
utgifter, hvartill folkskoleafgiften hittills användts.

Uti innevarande års riksstat finnes under åttonde hufvudtiteln uppförd!
ett förslagsanslag af 1,100,000 R:dr att användas till lönetillskott åt
lärare vid folkskolor och småskolor, hvarjemte Kongl. Maj:t. i cirkulär till
länsstyrelserna af den 29 September 1871, bland annat föreskrifvit, att det
hvarje skoldistrikt för år 1872 och framgent författningsenligt tillkommande
understödsbelopp må kunna efter Juni månads början för det löpande året
hos vederbörande länsstyrelse reqvireras; och då således församlingarne, i
motsats till hvad motionären antagit, icke lära under innevarande år blifva i
saknad af understöd för folkskolan, hemställer Utskottet,

att Herr Schmidts ofvanberörda motion må lemnas utan
afseende.

Slats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

9

Sundhets-kollegium med medicinalstaten.

13:o. Till löner åt ytterligare tvd pronncialläJcare med 1,500 R:dr Angående
för hvardera, har Kongl. Maj:t äskat anslag af tillsammans 3,000 R:dr att amlao fBj tvd
ställas till Kongl. Maj:ts disposition för inrättande af provincialläkaretjenster läkarebefattmom
de orter af riket, der de finnas mest behöfliga, under samma vilkor mngar.

som vid de förut beviljade anslagen varit fästadt, eller att kommunerna i
hvarje provineialläkaredistrikt på egen bekostnad anskaffa och underhålla
lämplig bostad åt läkaren vid den för honom bestämda station.

Af. statsråds-protokollet (bil. Klo 7 sid. 14) inhemtas, att af de 48
nya provincialläkarebefattningar, som Sundhets-kollegium i sitt den 11 April
1859 afgifna förslag till ordnande af den civila helsovården i riket ansett
erforderliga, numera 36 sådana befattningar, för hvilka tid efter annan anslag
beviljats, blifvit inrättade. Till den föreslagna regleringens genomförande
erfordras således ytterligare 12 provincialläkarelöner. Då emellertid,
på sätt äfven blifvit erinradt, alltför många sådana löner icke lämpligen
kunna under loppet af ett år disponeras, har behofvet af medel till ifrågavarande
ändamål ansetts för närvarande böra till det nu äskade beloppet inskränkas.

Utskottet tillstyrker,

att, på sätt Kong], Maj:t föreslagit, löner måtte anvisas
för två nya provincialläkarebefattningar med 1,500 R:dr
för hvardera eller tillhopa 3,000 R:dr.

H:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen altför lönefdrhöj- A hnde
ning åt ytterligare sju bland de äldste ordinarie provmciallälcarne bevilja ett löneförhöjning
årligt belopp af 3,500 R:dr. för provincial läkare.

Vid 1862—1863 årens riksdag beviljade Rikets Ständer 10,000 R:dr
att årligen utgå till löneförhöjning åt hvar och en af de 20 äldste ordinarie
provincialläkarne i riket. Enligt hvad af statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 sid.

15) inhemtas, utgjorde de ordinarie provincialläkarnes antal vid den tiden 91.

Sedermera hade, på sätt Sundhets-kollegium anmält, dels 22 extra provincialläkarebefattningar
blifvit pa stat uppförda och dels 16 nya provincialläkaretjenster
inrättats, så att de ordinarie provincialläkarnes antal nu utgjorde
129. Vid sadant förhållande, och da den äskade anslagsförhöjningen endast
afser att bereda det ökade antalet provincialläkare en proportionerlig delakBih.
till Riksä. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående
tjenstg öringspenningar
för
provincialläkare.

Angående anslag
till lokal
för barnmorskeundervhningi
Göteborg.

tighet i den vid 1862—1863 årens riksdag medgifna löneförbättringen, tillstyrker
Utskottet,

att till löneförhöjning åt ytterligare sju af de äldste ordinarie
provincialläkarne måtte beviljas 3,500 R:dr.

15:o. Af de medel, som vid 1859—1860 och 1862—1863 årens riksdagar
anvisades till tjenstgöring spenningar åt provincialläleare, stationerade i
sådana distrikt, der i anseende till innevånarnes fattigdom eller andra omständigheter
läkaren icke kunde genom enskild praktik förskaffa sig en tarflig
utkomst, återstå ännu, enligt hvad i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 sid.
17) är meddeladt, 200 R:dr odisponerade. Då, för den händelse Kongl.
Maj:ts här ofvan omförmälda framställning om anslag till två nya provincialläkaretjenster
varder bifallen, tjenstgöringspenningar till belopp af 1,500
R:dr komme att erfordras för distrikt inom aflägsna delar af Jemtlands och
i synnerhet Kopparbergs län, har Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med
hvad Sundhets-kollegium jemväl hemställt, för ifrågavarande ändamål äskat
anvisande af ytterligare 1,300 R:dr; tillstyrkande Utskottet,

att reservationsanslaget till tjenstgöringspenningar åt provincialläkare
måtte med 1,300 R:dr förhöjas.

Barnmorskeuwlervisningen och harnbördshusen.

16:o. Sedan Sundhets-kollegium anmält, att stadsfullmäktige i Göteborg
å stadens vägnar ej mindre uppsagt det genom Kongl. brefvet den 13 December
1855 fastställda kontrakt emellan staten och nämnda stad angående
inrymmande i allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg af en undervisningsanstalt.
för bannorskeelever, hvilket kontrakt med anledning deraf
komme att upphöra den 31 December 1872, än ock i sammanhang härmed
tillkännagifvit, att Göteborgs stad, som ämnade tillvägabringa en barnbördsanstalt
utom nämnda sjukhus, vore villig att i den nya inrättningen inrymma
undervisningslokal för barnmorskeelever under förbehåll, bland annat, att
staten till staden årligen erlade ett belopp motsvarande 5 procents ränta å
en fjerdedel af byggnadskostnaden för nytt barnbördshus, hvilken kostnad beräknats
till omkring 45,000 R:dr, eller, derest Göteborgs stad funne lämpligare
att för de förenade ändamålen förhyra lokal, i stället för sådan ränta
till staden utgifva eu årlig summa, som motsvarade tillökningen i hyran derigenom,
att barnbördsanstalten komme att omfatta äfven undervisningslokal,
samt att den årliga ersättning, som staten enligt berörda förslag skulle vidkännas,
icke under något förhållande komme att öfverstiga 600 R:dr -— har
Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort framställning om anvisande af 600 R:dr

Stats-Utshottets Utlåtande N-.o 12.

11

årligen såsom bidrag till beredande af lokal för barnmorskeundervisningsanstalten
i Göteborg.

Enär berörda anstalt, hvarest, enligt hvad Sundhets-kollegium upplyst,
mer än en tredjedel af landets barnmorskor erhålla sin undervisning, icke
utan stort men för det allmänna skulle kunna för framtiden undvaras, tillstyrker
Utskottet,

att till anskaffande af lokal för den i Göteborg befintliga
undervisningsanstalt för barnmorskeelever måtte anvisas
ett årligt belopp af 600 R:dr.

Vetenskapsakademien..

17:o. För inrättande af en meteorologisk cmtrodamtalt under Vetenskapsakademiens
vård och inseende har Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget
för meteorologiska observationer måtte förhöjas med 6,000 It:dr.

Då det vetenskapliga ändamål, hvarom här är fråga, tillika är af sfor
praktisk betydelse och icke lärer kunna till fullo vinnas med mindre mera
omfattande åtgärder, än hittills, derför vidtagas, får Utskottet på de i statsrådsprotokollet
(bil. N:o 7, sid 18—22) anförda skäl, tillstyrka,

att anslaget för anställande af meteorologiska observationer
i riket må för ofvannäiunda ändamål förhöjas med

6,000 R:dr.

Akademien för de fria konsterna.

18:o. Med anledning af ett vid det i Göteborg år 1869 församlade
möte af konstnärer från de nordiska länderna framstäldt och med värma
omfattadt förslag, att mötet måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om förhöjning
af inköpsanslaget för Nationalmuseum på det att statens samlingar måtte
kunna förvärfva äfven arbeten af norska och danska konstnärer, har Kongl.
Maj:t, på grund jemväl af andra i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 sid. 22—24)
anförda förhållanden, föreslagit Riksdagen, att det under anslaget till fria
konsternas akademi uppförda reservationsanslag af 6,000 R:dr, som nu är
afsedt för inköp af svenska konstnärers arbeten, måtte varda förhöjdt till

9,000 R:dr och kunna af Kongl. Maj:t disponeras till inköp för statens räkning
jemväl af norska och danska konstnärers arbeten.

Då en dylik åtgärd otvifvelaktigt komme att framkalla ett ömsesidigt utbyte
af konstalster mellan de skandinaviska länderna, skulle, på sätt i statsrådsprotokollet
äfven blifvit framhållet, den ifrågaställa anslagsförhöjningen

Angående inrättande
af en
meteorologisk
central anstalt
i Stockholm.

Angående förhöjning
af
Nationalmusei
inköpsamlag.

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående förhöjning
af anslaget
till understöd
och
uppmuntran åt
mindre uppfostringsanstalter
för
medellösa döfstumma
barn.

i sjelfva verket innefatta en uppmuntran för den inhemska konsten genom att
åt henne bereda en mångsidigare utbildning medelst täflan med de norska
och danska konstskolorna, som äro med vår egen befryndade men skiljaktigt
utvecklade. Enär vidare ett sådant utbyte ur synpunkten af konstsamlingarnes
större fullständighet lärer vara af behofvet högeligen påkalladt, tillstyrker
Utskottet,

att det för inköp af svenska konstnärers arbeten afsedda
reservationsanslag, 6,000 R:dr, måtte förhöjas till 9,000
R:dr och få, enligt Kongl. Maj:ts disposition, användas
till inköp jemväl af norska och danska konstnärers arbeten.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

19:o. Herr J. Widén har uti en inom Första Kammaren väckt motion
(N:o 10) föreslagit, att Riksdagen behagade utöfver det redan tillgängliga
anslaget 20,000 R:dr för inrättandet och underhållet af mindre uppfostringsanstalter
åt döfstumma meddellösa barn, ytterligare bevilja för samma angelägna
ändamål ett förslagsanslag af 10,000 R:dr att utgå från och med innevarande
år. I sammanhang med denna till Stats-Utskottet remitterade motion
har blifvit behandlad ett af Herr J. Tranchell inom Andra Kammaren
uti motion (N:o 128), som äfven blifvit till Stats-Utskottet hänvisad, framstäldt
förslag, att Riksdagen måtte bevilja Skånes anstalt för döfstumma ett
årligt anslag af 10,000 R:dr och att detta anslag måtte få beräknas retroaktivt
från och med den dag nämnda anstalt börjat sin verksamhet eller den
1 sistlidne September.

På sätt motionärerne erinrat, anvisades vid 1865—1866 årens riksdag
under åttonde hufvudtiteln ett anslag af 20,000 R:dr att, enligt Kongl.
Maj:ts disposition, användas till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter
för meddellösa döfstumma barn med vilkor, att högre anslagsbelopp
ej tillädes någon anstalt än som motsvarade 100 R:dr för hvarje å
anstalten intaget barn. Vid innevarande års början uppgick det anmälda
lärjungeantalet vid nyssnämnda skolor till 290, enligt följande från Ecklesiastik-departementet
meddelade uppgifter:

Stift. Ort der anstalten är belägen. Antal barn.

Upsala. . . Stockholm, Tysta skolan.................... 20.

Linköpings Hjorted.............................. 30.

Yesterås . Strömsholm........................... 7.

Transport 57.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

13

Stift. Ort der anstalten är belägen.

Wexiö . . . Fredriksholm i Stenbrohults församling. .
Lunds . . . Lunds stad, Skånes anstalt för döfstumma

„ ... Carlskrona..................

Göteborgs . Iiaga vid Göteborg.............

„ . Hya varfvet vid Göteborg.........

Hernösands Hernösand..................

Antal barn.

Transport 57.

...... 37.

...... 63.

...... 56.

...... 32:

...... 30.

...... 15.

Summa 290.

Äfven under antagande att under innevarande år icke någon ny sådan skola
tillkommer, men att de redan befintliga skolorna något utvidgas, skulle således
från och med innevarande år ett ytterligare belopp af omkring 10,000
R:dr behöfvas för att ifrågavande uppfostringsanstalter skulle komma i åtnjutande
af statsbidrag till oförminskadt belopp. På grund häraf, och då nedsättning
i det understöd och den uppmuntran, som hittills från statsverkets
sida utgått till de döfstumma barnens uppfostran, synes icke böra ifrågakomma,
får Utskottet, som ansett Skånes anstalt för döfstumma böra understödjas
efter samma grunder som öfriga ifrågavarande skolor, hemställa,

a) att anslaget till ”understöd och uppmuntran åt mindre
uppfostringsanstalter för meddellösa döfstumma barn” måtte
med 10,000 R:dr förhöjas; samt

b) att för samma ändamål måtte å Riksgälds-kontoret
till Kongl. Maj:ts disposition anvisas ett extra anslag af

10,000 R:dr att under innevarande år utgå.

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande.

20:o. Uppå Kongl. Maj:ts framställning beviljade Rikets Ständer vid
1840 års riksdag ett anslag af 1('',000 R:dr B:ko, att årligen utgå såsom
understöd för resor i vetenskapligt ändamål samt till läroböckers och lärda
verks utgifvande, och detta belopp med tillägg af 400 R:dr samma mynt,
som förut varit under Sundhets-kollegii stat upptagna till reseundertöd för
unga läkare, blef å riksstaten såsom reservationsanslag uppfördt. Yid 1862—
1863 årens riksdag förhöjdes omförmälda reservationsanslag till 20,000 R:dr
R:mt. Då det visat sig att ifrågavarande anslag äfven med den beviljade
tillökningen icke varit tillräckligt för tillgodoseende af vetenskapens kraf,
hvilket vuxit i samma mån som den vetenskapliga verksamheten vunnit en
allt större utsträckning och mångsidigare utveckling, har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen, att det under åttonde hufvudtiteln uppförda reservations -

Angående
förhöjning i
anslaget till
resestipendi er
samt läroböckers
och
lärda verks
utgifvande.

I

14

Stats-UtsJcottels Utlåtande N:o 12.

Angående
öfrig a ordinarie
andag.

Angående
anvisande af
beviljadt nybyggnadsamlag
för
Kongl. biblioteket.

Angående
gymnastikbyggnad
för
Lunds universitet.

anslag till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande måtte
varda förhöjdt från 20,000 R:dr till 24,000 R:dr.

Delande den i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 sid. 26) uttalade öfvertygelse,
att på denna väg den vetenskapliga verksamheten kan med jemförelsevis
ringa uppoffring från statens sida främjas och frukterna af värderika,
stundom mångåriga forskningar, som eljest kunde gå förlorade, tillgodogöras
vetenskapen och det allmänna, tillstyrker Utskottet,

att ofvannämnda anslag måtte med 4,000 R:dr förhöjas.

21:o. 1 afseende å o fröja under åttonde hufvudtiteln uppförda ordi narie■

anslag, deruti förändring icke blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som i
nu gällande riksstat äro upptagna; dock att för jemnande
af slutsumman anslaget till ”skrifmaterialier och
expenser, ved m. m.” måtte få med erforderligt belopp
ökas eller minskas.

För de under åttonde hufvudtiteln hänförliga behof af tillfällig beskaffenhe
t, som således hora till den extra stat sregleringen, äro nedan omförmälda
framställningar gjorda.

22:o. Sedan 1870 års riksdag till uppförande af ny byggnad för Kongl.
biblioteket beviljat 480,238 R:dr, deraf 45,000 R:dr att under år 1871 utgå,
samt nästlidna års lagtima riksdag medgifvit, att återstoden af det beviljade
beloppet finge under de tre nästpåföljande åren utgå med en tredjedel årligen
och för år 1872 anvisat ett belopp af 145,000 R;dr, får Utskottet, på
sätt Kongl. Maj:t nu föreslagit, hemställa,

att till fortsättning af nybyggnaden för Kongl. biblioteket
måtte anvisas 145,000 R:dr att under år 1873 i mån af
behof utgå.

23:o. I betraktande af den numera allmänt erkända vigten för hvarje
undervisningsanstalt att kunna bereda sina lärjungar tillfälle till lämpliga
gymnastiköfningar, och enär universitetet i Lund vore i saknad af egen gymnastiklokal,
samt den, som hittills fått af universitetet begagnas, numera ej
utan men för elementarläroverket kunde för universitetets behof upplåtas och
sådant icke ens skulle blifva möjligt, om dessa öfningar skulle få en större
utsträckning än hittills, har Kongl. Maj:t uppå vederbörandes derom gjorda

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

15

hemställan föreslagit Riksdagen att bevilja ett extra anslag af 24,000 R:dr
att under år 1873 utgå såsom bidrag till uppförande af en gymnastikbyggnad
för universitetet i Lund under vilkor, att af universitetets medel tillslå
jutes återstoden af den för byggnaden erforderliga kostnad.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 sid. 27—29) är
meddeladt rörande behofvet af den ifrågasatta gymnastikbyggnaden och då
upplyst blifvit, att; den härför beräknade kostnaden, 44,300 R:dr, icke kan
till hela beloppet af universitetets egna medel betridas, tillstyrker Utskottet,
att såsom bidrag till uppförande af byggnad för gymnastik
och vapenöfning vid universitetet i Lund måtte för år
1873 beviljas ett extra anslag å 24,000 R:dr.

24:o. Herr C. F. Bergstedt har uti en inom Första Kammaren väckt,
till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 7) föreslagit, att Riksdagen måtte
bevilja XJpsala universitet för en tillbyggnad till bibliotekshuset och hela
lokalens uppvärmning ett anslag utan återbetalningsskyldighet att under nästa
statsreglering utgå med tillsammans 115,800 R:dr.

Enligt hvad motionären meddelat, hade Upsala biblioteks boksamlingar
så tillvuxit, att antalet band, som vid tiden, då grunden till den nuvarande
biblioteksbyggnaden lades, utgjorde 74,000, nu uppgick till nära 200,000.
Härigenom hade utrymmet blifvit så upptaget, att dupletterna måste uttagas
och nedpackas i kistor samt fristående hyllor anbringas framför väggarne.
De studerandes antal hade stigit till öfver 1,500 och bibliotekets begagnande
hade tilltagit i ännu vidsträcktare mån, så att antalet verk, som under året
utlånades, i medeltal uppginge till nära 4,000, under det att böckerna och
handskrifterna, mer än förut någonsin varit fallet, rådfrågades på stället,
huru hinderlig anordningen än vore för ett sådant begagnande. Yid större
utländska bibliotek vore man särdeles angelägen att undvika böckernas uppställning
på dubbla rader, emedan den försvårade återfinnandet af de arbeten,
som söktes. I Upsala vore den dubbla uppställningen regel och till och
med tredubbel uppställning hade förekommit.

Af hvad sålunda blifvit anförd t, synes framgå, att utvidgad t utrymme
för böckerna vid biblioteket i Upsala är af verkligt behof påkalladt. Då
emellertid nästan hela tredje våningen upptages af en sollennitetssal, har
Utskottet trott behofvet af utvidgning kunna afhjelpas genom densammas inredande
till bokrum, hvilket, enligt hvad motionären upplyst, äfven varit
ifrågasatt. Såsom skäl emot en dylik anordning har motionären bland annat
anfört, dels att ett större samlingsrum vore vid många tillfällen oumbärligt
för ett universitet, som vore bland de mest besökta i Europa, dels ock att
byggnadens beskaffenhet icke vore beräknad på en sådan inredning, och att

Angående
bibliotekshusets
i
Upsala tillbyggnad
ock
uppvärmning.

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

det icke vore sannolikt, att byggnaden skulle vid 80 fots böjd öfver marken
kunna bära tyngden af en i denna våning uppställd bokmassa. Hvad först
behofvet af sollennitetssal beträffar, torde något eller några af de i Upsala
slott befintliga ruin t. ex. den så kallade rikssalen kunna dertill lämpligen
användas, för såvidt icke behofvet i detta afseende varder afhjelpt genom
den byggnad, som Upsala studentkorps är sinnad att uppföra, och för hvilken
medel till ej obetydligt belopp redan äro samlade. Hvad angår motionärens
farhåga, att biblioteksbyggnadens beskaffenhet skulle göra uppställning af
böcker i tredje våningen äfventyrlig, lära de hjelpmedel, byggnadskonsten
har till sitt förfogande, lätt kunna undanrödja de olägenheter, som dermed
möjligen äro förenade. Utskottet är derföre af den åsigt, att utvidgning
af Upsala biblioteksbyggnad icke bör ifrågakomma förr, än utredning skett,
i hvad mån dess sollennitetssal kan anordnas till läsesalar och bokrum.

Beträffande åter behofvet af bibliotekshusets uppvärmning är uti motionen
bland annat anfördt, att det nästan vore omöjligt att i läsrummen
åstadkomma en dräglig temperatur, medan boksalarne vore alldeles kalla,
och, som böcker vore utomordentligt köldbevarande, rådde ända in emot midsommaren
i de stora salarne en fullkomlig vintertemperatur, hvilken stundom
sjönk ända till —10°. Huru menligt detta förhållande måste inverka så
väl på bibliotekspersonalens som på de besökandes helsa vore lätt att inse,
då man besinnade, att ofta erfordrades timmars eftersökande i en mängd
band för att finna en enda sökt uppgift. Så länge biblioteket endast var
ett förvaringsrum för böcker, hvilka sällan utlånades, än mera sällan begagnades
på stället, kunde detta passera, men sedan en genomgripande förändring
i studierna gjort böckers och handskrifters användande på ett mera
omedelbart sätt nödvändigt, hvarken kunde eller borde det vidare få fortfara.
Öfverallt fordrade man derföre numera, att de stora biblioteken skulle vara
uppvärmda och plan vore äfven uppgjord till en värmeapparat för Upsala
bibliotek.

Ett skyndsamt afhjelpande af behofvet i detta afseende har Utskottet
funnit synnerligen angeläget, helst bibliotekets ändamål måste anses i viss
mån förfeladt, så länge arbetet inom detsamma är förenadt med fara för
bibliotekspersonalens och de besökandes helsa. Då emellertid planen för
värmeapparaten blifvit uppgjord i sammanhang med den föreslagna tillbyggnaden
och anläggningen af en sådan uppvärmningsanstalt ensam icke blifvit
af motionären ifrågasatt, föranlåtes Utskottet, på grund af hvad ofvan blifvit
anfördt, hemställa,

att Herr Bergstedts förevarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

25:o.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12. 17

25:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (K:r 83), liar Herr J. G. Agardh anhållit, att Riksdagen såsom
bidrag till anskaffande af en meridiancirkel för observatoriet i Lund måtte
för en gång anvisa ett belopp af 5,700 R:dr. Under anförande hurusom,
sedan Riksdagen anvisat 45,000 R:dr till ett nytt observatorium i Lund och
för de under många föregående år samlade besparingarne å observatoriets
årsanslag instrumenter kunnat inköpas, deribland en större refraktor kostat
23,600 R:dr, nämnda observatorium vore, för att kunna verkställa der afsedda
arbeten, endast i behof af en meridiancirkel af tillräcklig storlek, hvarför
kostnaden uppginge till 19,000 R:dr, har motionären tillika meddelat,
att af universitetets disponibla tillgångar 13,300 R:dr dertill kunde användas,
samt att det akademiska konsistoriet i underdånig framställning till Kong].
Maj:t sökt att genom statsanslag kunna erhålla det bristande beloppet, 5,700
Rdr; varande vid motionen fogade dels ett af astronomie professorn den 2
Oktober 1871 till Consistorium Academicum i Lund ingifvet memorial, hvaraf
bland annat inhemtas, att det ifrågavarande instrumentet, för hvars förfärdigande
två år beräknats åtgå, är vid observatoriet oundgängligen behöflig!
för erhållande af absoluta bestämningar af himlakropparnes lägen, dels ock
häften af utländska vetenskapliga tidskrifter, utvisande att den verksamhet,
som vid det nya observatoriet i Lund utvecklats, blifvit i utlandet särdeles
fördelaktigt bedömd.

Då emellertid, enligt livad ofvan är antydt, det af motionären anmälda
behofvet torde hafva varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, men
Kongl. Maj:t för närvarande icke funnit skäl att för detsammas afhjelpande
till Riksdagen göra framställning, anser sig Utskottet icke kunna annat än
hemställa,

att Herr Agardhs förevarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

26:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:r 67) har Herr A. E. Nordenskiöld hufvudsakligen anfört,
hurusom behofvet af högre undervisningsanstalter i hufvudstaden, oaktadt
Sveriges äldsta och förnämsta universitet vore beläget endast några få mil
från Stockholm, redan längesedan på mångfaldigt sätt gjort sig gällande.
Denna omständighet, jemte nödvändigheten att i en mängd fackriktningar
bereda tillfälle till studier, mera omfattande än de, hvilka kunde inhemtas
vid de äldre, efter andra fordringar organiserade lärdomsanstalterna, hade
småningom föranledt inrättandet i hufvudstaden af åtskilliga läroverk, hvilka
visserligen alltid haft ett praktiskt hufvudändamål, men i hvilka också samtidigt
en ofta omfattande undervisning lemnats i de teoretiska naturvetenskaBih
till Biksd. Prof. 187:2. 4 Samt. l Afd. 9 Haft, 3

Angående inköp
af en
meridiancirkel
för observatoriet
i Lund.

Angående de
högre tillämpningskolornas

i Stockholm
ombildning
och förening.

18 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

pernas olika grenar. Dessa läroverk hade alla från en ytterst anspråkslös
början utvecklat sig utan något inre samband med hvarandra. En följd
häraf vore, att samma läroämnen förelästes på en gång vid flera af de här
ifrågavarande institutionerna, ofta efter samma lärobok och ungefär samma
undervisningsplan. Exempel härpå vore, att undervisning i teoretisk kemi
lemnades efter samma lärobok på en gång vid teknologiska institutet, krigshögskolan
vid Marieberg och farmaceutiska institutet, att en kurs i matematik
och fysik af ungefär samma omfattning genomginges vid krigshögskolan
och teknologiska institutet o. s. v.

En sådan planlös organisation af undervisningen måste naturligtvis
medföra ett betydligt slöseri såväl med penningemedel som lärarekrafter; och
det vore för att vinna en rättelse häruti, som motionären hemställde, huruvida
det ej vore möjligt och gagneligt att sammanslå samtliga dessa läroverk
till en enda stor institution, bestående af:

A) En fysiskt-naturhistorisk afdelning, vid hvilken undervisning skulle
lemnas i matematik, astronomi, fysik, teoretisk mekanik, kemi, mineralogi
och geologi, zoologi och botanik.

B) En ■polyteknisk afdelning, till hvilken skulle höra, jemte de rent
praktiska ämnena vid teknologiska institutet och bergsskolan, de egentliga
fackämnena vid farmaceutiska institutet och skogsinstitutet.

C) En militär af delning, omfattande den undervisning i rent militära
ämnen, som för det närvarande lemnades vid Mariebergs krigsskola.

Genom en detaljgranskning, hvilken för undvikande af vidlyftighet här
endast åberopas, har motionären sökt visa, att man genom en omorganisation
i den syftning här blifvit antydt, utan några nya penningeuppoffringar, borde
kunna för hufvudstaden förvärfva en läroanstalt, som ej allenast komme att
vida öfverträffa de nu existerande specialskolorna i afseende på organisationens
ändamålsenlighet, utan äfven i afseende å tillgång på lärarekrafter,
museer, laboratorier och annan undervisnings- och forskningsmateriel borde
kunna täfla med de flesta dylika institutioner i andra länder.

De läroverk och institutioner, hvilkas sammanslående här ifrågasatts,
eller hvars direkta eller indirekta medverkan påräknats, voro:

1) Teknologiska institutet och bergsskolan, för hvilka, numera med
hvarandra förenade läroverk, staten 1871 uppgick till 77,500 R:dr, oberäknad!
ett anslag af jernkontoret till bekostande i landsorten af praktiska öfningar
för bergsskolans elever;

2) Krigshögskolan vid Marieberg, hvars nuvarande stat upptoge en slutsumma
af 28,500 R:dr;

3) Skogsinstitutet med en utgiftsstat å 13,100 R:dr.

4) Farmaceutiska institutet, som underhålles dels af staten, som bidroge
med 4,875 R:dr, dels af apotekaresocieteten, hvars bidrag utgjorde 4,875

Stats- Utstcottets Utlåtande N:o 12.

19

R:dr, dels genom afgifter för examina och terminsafgiftev, uppgående år 1870
till 2,817 R:dr 50 öre; samt

5) Undervisning för landtmätare, hvartill för närvarande ett anslag af

3,000 R:dr vore anvisadt.

Slutligen hade motionären vid den omorganisering, här biifvit ifrågasatt,
äfven påräknat en indirekt medverkan af vetenskapsakademien och riksmuseum,
dock så att intet intrång gjordes i vetenskapsakademiens åt den
rena forskningen egnade verksamhet. Dock borde, om nödiga museibiträden
anställdes, det med vetenskapsakademien förenade riksmusei samlingar utan
olägenhet kunna i och för den nya institutionens fysiskt-naturhistoriska afdelning
påräknas. Enär dessutom en högskolelärares verksamhet, ifall den
fullständigt fylldes, på sätt och vis vore dubbel, i det att han dels borde
sköta den honom ålagda undervisningen, dels genom egen vetenskaplig forskning
ej allenast hålla sig på höjden af sin tids vetande i den kunskapsgren,
åt hvilken han egnat sig, utan äfven sjelf bidraga till nya eröfringar på vetandets
fält, så borde man mot en billigare aflöning kunna fullt värdigt besätta
de lärostolar, som förut vore med flera platser representerade inom hufvudstadens
vetenskapliga institutioner. Bland vetenskapens idkare borde alltid
någon lämplig person finnas villig och hugad att jemte de forskningsarbeten,
åt hvilka han förut egnat sig, åtaga sig äfven undervisningsskyldighet,
och ett dylikt frivilligt åtagande skulle så mycket mindre vara förenadt med
någon olägenhet, som äfven för närvarande de fleste af hufvudstadens vetenskapsmän
nödgades befatta sig med uppdrag, hvilka ofta för vetenskapen vore
vida mer främmande än de, om hvilka här vore fråga.

Med anledning häraf skulle undervisningen i åtskilliga ämnen i den
fysiskt-naturhistoriska afdelningen kunna skötas af extra ordinarie professorer
med en lön, som dock ej borde ställas lägre än 2,000 R:dr. Samma
summa syntes äfven vara tillräcklig för lärarne i den militära afdelningen,
enär dessa platser väl alltid måste besättas med officerare, hvilka, utom sin
lärarelön, åtnjöte lön på stat i mån af den grad, de innehade.

För det undervisningsverk, som erhölles genom den ifrågasatta omorganisationen
skulle således följande inkomster vara att påräkna, nemligen:
nuvarande anslag för teknologiska institutet och bergsskolan 77,500 R:dr;
samt anslagen till krigshögskolan 28,500 R:dr, skogsinstitutet 13,100 R:dr,
farmaceutiska institutet 12,576 R:dr och till undervisning för landtmätare

3,000 Ralr, tillsammans 134,676 R:dr.

Den utgiftsstat, motionären uppställt, till hvilken stat här endast hänvisas,
slutar å 134,500 R:dr eller ungefärligen samma belopp, som de påräknade
inkomsterna.

Hvad lokaler för den föreslagna institutionen beträffade,.^så disponerade
det nuvarande teknologiska institutet jemte bergsskolan rymliga palatser, i

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

hvilka utrymme borde kunna beredas äfven för en mer omfattande teoretisk
undervisning i astronomi, matematik, fysik och kemi, än den, som för det
närvarande lemnades derstädes. I ofvan berörda utgiftsstat finnas hyresmedel
upptagna för de lokaler, som kunde erfordras för undervisningen i de militära
fackämnenä, i skogshushållning och farmaci, och för föreläsningarne i
zoologi, botanik och mineralogi torde vetenskapsakademiens rymliga och väl
belägna hörsal utan svårighet mot en obetydlig hyresafgift kunna få disponeras.
Några nya byggnadsanslag erfordrade omorganisationen således icke,
hvaremot genom densamma den rymliga lägenhet, som för det närvarande
disponerades af krigshögskolan, blefve ledig.

Innan det dock kunde komma i fråga att genomföra den föreslagna
omorganisationen, måste en noggrann detaljundersökning föregå, möjligen åtföljd
af en på ort och ställe inhemtad kunskap om de i andra länder redan
befintliga institutioner, hvilka i afseende å deras organisation och ändamål
hade likhet med den här föreslagna.

Kostnaden för dessa förberedande undersökningar syntes dock obetydlig
i jemförelse med det gagn, man kunde vänta af en i hufvudstaden förlagd,
mångsidig, stark och kraftig lärdomsanstalt af den tidsenliga beskaffenhet
här vore fråga om, och har motionären derföre föreslagit, dels att Riksdagen
i skrifvelse till Kongl. Maj:t måtte anhålla, det Kongl. Maj:t ville
genom en komité af sakkunnige män låta utarbeta ett förslag till en ombildning
och förening af här ofvan nämnda läroverk i det syfte, motionären angifvit,
dels att för sagda ändamål måtte anvisas ett förslagsanslag af 5,000 R:dr.

Den af motionären föreslagna omorganisationen af ofvannäinnda läroverk
hvilken åsyftar, att sammanföra lärarekrafterna, för att derigenom för
ifrågavarande undervisning ernå ett bättre resultat än för närvarande med
deras splittring på flera håll kan åstadkommas, synes Utskottet förtjent af
uppmärksamhet. Denna frågas lösning är dock beroende på medgifvande
äfven från enskilda korporationer såsom jernkontoret och apotekaresocieteten,
hvilka för närvarande, enligt hvad motionären ock antydt, till ifrågavarande
läroanstalter under vissa vilkor lemna icke obetydliga bidrag, och sammanhänger
dessutom på det närmaste med organisationen af elementarläroverken,
enär realafdelningen vid dessa just har till uppgift att förbereda ynglingarne
för inträde vid de högre tillämpningsskolorna. Vid sådant förhållande, och
då den af Kongl. Maj:t uppå Riksdagens derom gjorda framställning tillsatta
läroverkskomitén ännu icke afgifvit sitt betänkande, hvilket, enligt hvad förut
blifvit omnämndt, likväl snart är att emotse, får Utskottet, som ansett en
granskning af komitérades förslag böra föregå pröfningen af den utaf motionären
nu väckta fråga, hemställa,

att Iierr Nordenskiölds ofvanberörda motion icke för närvarande
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

21

27:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (K:o 5), har Herr O. F. Hallin hemställt, det Riksdagen,
med de föreskrifter och vilkor, som den kunde linna skäl att lemna, behagade
bevilja ett anslag för en gång stort 4,000 R:dr att utgå, helst under
loppet af innevarande år, till Professorn vid Carolinska Institutet Doktor
Axel Key och Docenten vid samma läroverk Doktor Gustaf Retzius för utgifvande
af ett större arbete med taflor öfver nervsystemets beklädande väfnader,
serösa rum och lymfbanor m. m.

Af hvad motionären till stöd för berörda hemställan anfört synes
framgå, att utgifvandet af ifrågavarande arbete kräfver så betydliga ekonomiska
uppoffringar, att de för utgifvarne skulle utan understöd från statens
sida blifva alltför betungande; och då det otvifvelaktigt skulle lända ej mindre
vetenskapen än det allmänna till skada, om ifrågavarande arbete, som
vitsordats vara af stor förtjenst, skulle af bristande medel för dess publicerande
blifva antingen ofullständigt kändt eller helt och hållet okändt, har
Utskottet ansett sig böra tillstyrka,

att till Kongl. Maj:ts disposition för ifrågavarande ändamål
måtte för år 1878 anvisas ett extra anslag af

4,000 R:dr.

Angående
anslag för elt
medicinskt
arbete.

28:o. 1 enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar och Angående

dä nedannämnda anslag torde jemväl för år 1878 finnas behöfliga, tillstyrker

Utskottet, visningen.

a) att till understöd åt sådana församlingar, som till
följd af medellöshet icke förmå att med erforderligt belopp
bidraga till aflöning åt sina folkskolelärare, måtte
för år 1873 beviljas ett extra anslag af 20,000 R:dr;

b) att Riksdagen måtte för undervisning i trädgårdsskötsel
och trädplantering vid folkskolelärareseminarierna
anvisa för år 1873 ett extra anslag af 6,000 R:dr; och

c) att de besparingar, som möjligen kunna uppkomma
å de i nästföregående två moment omförmälda anslag,
måtte få af Kongl. Maj:t disponeras för folkundervisningen
tillhörande ändamål.

29:o. Då det för en allmän lär oinrättnings behöriga upprätthållande Angående
och ändamålsenliga utveckling vore af största vigt att ega en lokal, som nyb/ofk™0dufö1''
motsvarade behofvet, så att undervisningen i alla läroämnen kunde fullstän- lärareseminadigt
utföras och utan yttre hinder i en fast ordning uppehållas, har Kongl. riet isafdernö''
Maj:t, uppå vederbörandes derom gjorda underdåniga hemställan, hos Riksdagen
gjort framställning om anvisande af ett belopp af 29,500 R:dr till

litats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

99

uppförande af en byggnad med tillhörande uthus för folkskolelärareseminariet
i Hernösand.

Uti afgifvet yttrande rörande en vid sednaste lagtima riksdag väckt
motion om byggnadsanslag för nämnda seminarium uttalade dåvarande Statsutskott
den åsigt, att, innan dylika anslag beviljades, en utredning borde ske,
huruvida icke antalet af seminarier vore större än behofvet kräfde och om
icke folkskolans behof af lärare kunde tillgodoses med ett mindre antal läroverk;
medgifvande Utskottet, hvad Norrland beträffar, att de stora afstånden
derstädes gjorde det nödvändigt, att ett seminarium vore förlagdt i denna
del af landet. Ehuru nuvarande Stats-Utskott är af samma mening eller
att ifrågavarande läroanstalter icke böra vara flera än nödigt är, har Utskottet,
då upplyst blifvit, att seminariet i Hernösand genom, brist på tjenlig
lokal nödgats inskränka sin verksamhet och att det under sadana förhållanden
skulle för framtiden blifva omöjligt att förse folkskolorna inom denna
vidsträckta del af landet med tillräckligt antal skicklige lärare, ansett det
vara af stor vigt, att för ifrågavarande läroanstalt snart beredes en egen
fullt ändamålsenlig lokal, hvartill stadens fullmäktige äfven upplåtit en välbelägen
och ändamålsenlig tomt. Utskottet tillstyrker derföre,

att till uppförande af byggnad jemte uthus för folkskolelärareseminariet
i Hernösand måtte för år 1873 anvisas
ett extra anslag af 29,500 R:dr.

Angående
10ne förbä t t ving
för SundhetsIcollegii
embetsoch
tjensteman
samt vaktbetjente.

30:o. Uti underdånigt memorial hade Sundhets-kollegii ordförande pa
anförda skäl (se statsrådsprotokollet bil. N:o 7 sid. 32—36) hemställt, att
Kollegii aflöningsstat måtte bestämmas till följande belopp:

1 ordförande...........................

R:dr

8,000

—

2 medicinalråd å 5,000 R:dr . .''...............

99

10,000

—

2 dito å 4,500 „ .................

99

9,000

—

3,500

—

1 kamererare ..........................

97

3,500

—

1 ombudsman och fiskal....................

99

3,000

.--

1 aktuarie och registrator...................

99

2,500

—

2,200

—

3 kanslister å 1,000 R:dr...................

99

3,000

—

550

—

1 dito . .......................

450

_

1 kammardräng.........................

99

450

—

1 arvode för granskning af medikamentsräkningar.....

99

1,200

—

till gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente . . .

99

150

—

Summa

R:dr 47,500

—

Stats- Ut skottets Utlåtande N:o 12.

28

af hvilken summa 1,000 R:dr komme att statsverket besparas så länge, såsom
nu vore händelsen, ett medicinalrådsembete på nådigt förordnande bestredes
al en person, som för annan befattning åtnjöte af staten arvode till
motsvarande belopp.

Emedan för närvarande någon åtgärd icke svntes böra vidtagas, som
kunde bereda hinder för den oafgjorda frågan om medicinalstyrelsens ändamålsenligaste
organisation, har Kongl. Maj:t, som icke funnit anledning till
anmärkning mot den föreslagna lönestatens summa, ansett sig icke böra nu
tillstyrka definitiv reglering af denna lönestat, utan föreslagit Riksdagen att
för år 1873 på extra stat anvisa det till löneförbättring åt Sundhets-kollegii
ordförande och ledamöter samt tjensteman och vaktbetjente, äfvensom till
granskning af medikamentsräkningar erforderliga belopp, hvilket, med afseende
å ena sidan på det vitsordade behofvet af det nuvarande extra anslagets
förhöjande och å den andra på den af Kollega ordförande meddelade
upplysning rörande besparing af 1,000 R:dr å den för ett medicinalrådsembete
afsedda aflöning, borde kunna bestämmas för nyssnämnda år i jemnadt
tal till 10,850 R:dr eller 2,800 R:dr utöfver det för innevarande år
beviljade extra anslag.

I sammanhang härmed har Utskottet »itill behandling förehaft ett af
Herr J. Jonasson uti oftanämnda motion (N:o 105) gjordt yrkande, att det
af lvongl. Maj:t äskade anslag för nyssnämnda ändamål icke måtte beviljas.

Jemte erinran, hurusom föregående Riksdagar beviljat så väl för åren
1864—1872 ett årligt lönetillskott af 8,000 R:dr till fördelning mellan Sundhets-kollegii
ordförande, ledamöter och tjensteman, som ock för åren 1867 —
1872 en lönetillökning af 50 R:dr till Kollegii förste vaktmästare, får Utskottet,
som funnit så väl de lönebelopp, hvilka enligt ofvauberörda förslag
skulle tillkomma Kollegii embets- och tjenstemän samt vaktbetjente, motsvara
hvad innehafvare af andra likställda embeten och tjenster i lön åtnjuta, som
äfven ett förhöjdt arvode lör granskning af medikamentsräkningar vara al
billigheten påkalladt, tillstyrka,

att till löneförbättring för Sundhets-kollegii ordförande,
ledamöter och tjenstemän samt vaktbetjente, äfvensom till
arvode för granskning af medikamentsräkningar måtte
för år 1873 anvisas ett extra anslag af 10,850 R:dr.

31:o. I likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt rum, får
Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,

att för anskaffande af originalmålningar ur Sveriges Flora
och utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål
måtte för år 1873 anvisas ett extra anslag af 1,200 R:dr,

Angående
anslag för
originalmålningar
ur
Sveriges
flora m. m.

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående
anslag till
planscher för
vetenskapliga
afhandling ar.

32:o. För bekostande af planscher till vetenskapliga af handlingar,
afsedda att införas i vetenskaps-akademiens skrifter bar Kongl. Maj:t å
extra stat för 1873 äskat 10,500 R:dr.

Beträffande denna anslagsfråga är i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 sid.
38 och 39) bland annat meddeladt, hurusom vetenskaps-akademien i underdånighet
anmält, att redan för närvarande framställningar blifvit hos henne
gjorda om beredande under loppet af de närmaste två åren af plats i hennes
skrifter för afhandlingar mestadels af zoologiskt innehåll och afsedda att illustreras
med planscher, för hvilka kostnaden uppginge till ett totalbelopp af
22,555 R:dr, deraf akademien, äfven med anlitande af sina yttersta tillgångar,
kunde bestrida endast en ringa del. Bland de vetenskapsmän, som
sålunda påkallat akademiens mellankomst, vore fyra, hvilka i anseende till
beskaffenheten af de ämnen, som af dem behandlats, isynnerhet hade behof
af talrika och dyrbarare planscher, nemligen:

Professor S. Lovén, som gjort hemställan om införande i akademiens
skrifter af tre arbeten öfver cystideernas och echinidernas byggnad med 60
planscher in 4:o, derför kostnaden beräknats till 8,500 R:dr;

Filosofie Kandidaten O. Sars, som anmält tre afhandlingar om de under
sednaste svenska expeditioner funna och det naturhistoriska riksmuseum
tillhöriga cumaceer med tillhörande 20 planscher in 4:o, beräknade till
3,370 R:dr;

Professorn Oswald Heer i Zurich, hvilken anmält en afhandling om
de under Professor Nordenskiölds år 1870 utförda expedition till Grönland
derstädes funna fossila växtlemningar, till hvilken hörde 32 planscher
in 4:o, hvarför kostnaden uppginge till 3,699 francs 20 centimer eller omkring
2,600 R:dr; och

Professorn F. A. Smitt, som anmält en afhandling om Floridabugtens
bryozoer, med tillhörande 30 planscher, beräknade till 2,085 R:dr.

Jemte det akademien vitsordat dessa arbetens betydande vetenskapliga
värde, hade akademien underdånigst anhållit, det Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att anvisa härtill erforderliga medel.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och då upplyst blifvit, att
akademiens egna medel icke förslå till bestridande af kostnaderna för dessa
dyrbara vetenskapliga arbeten, tillstyrker Utskottet,

att för bekostande af planscher till vetenskapliga afhandlingar,
afsedda att införas i vetenskaps-akademiens skrifter,
måtte för år 1873 anvisas ett extra anslag af 10,500
riksdaler.

33:o.

25

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

.)3:o. Som de extra anslag, hvilka vid sistlidne lagtima riksdag blefvo Ån9^de_ df,
för ändamål, tillhörande vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens verk- erhetsaladi
samhet, anvisade för innevarande år, fortfarande voro behöfliga, har Kong!. mi?ns duposi Maj:t

föreslagit Riksdagen att äfven för år 1873 bevilja enahanda anslag, IZla^amiaq
nemligen:

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar m. m.

5,000 R:dr; till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
vården af statens under nämnda akademis inseende ställda samlingar och
till aflöning ät vaktbetjening 4,000 R:dr; samt till utgifvande af planschverk
öfver fornsaker och. andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum
samt öfver svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr. Utskottet tillstyrker,

att ofvan uppräknade extra anslag, tillhopa 11,000 R:dr,
må för 1873 af Riksdagen anvisas.

34:o. L enlighet med Kongl. Majits derom gjorda nådiga framställnin- Angående m»g
®r fottet, under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet
(bil. JN:o 7 sid. 40—44) äro till stöd för desamma anförda, tillstyrka: till vård-an a)

att Riksdagen till hospital fondens förstärkande måtte för skef de och
1873 bevilja ett extra anslag af 120,000 R:dr, att i mån JerfsiK
af behof utgå;

b) att till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt
för sinnesslöa barn måtte för år 1873 anvisas ett extra
anslag af 2,500 R:dr, under vilkor att två elever derstädes
kostnadsfritt åtnjuta vård och underhåll; och

r) att till underhall af det i Jerfsö socken i Helsingland befintliga
sjukhem för spetälska måtte anvisas ett extra anslag
af 4,000 R:dr, att under år 1873 utgå, under vilkor
att (xefleborgs läns landsting till anstaltens underhåll bidrager
med minst lika stort belopp.

35:o. För vård och tillsyn af den i nationalmuseum inrymda och under Angående anmusei-intendentens
inseende ställda lifrustkammaren har Koncl. Makt för år m li-f''

i _ j~. iii ii o J rustkammaren.

18(3 as kaj: 600 R:dr eller samma belopp, som vid flera föregående riksdagar
för detta ändamål beviljats; tillstyrkande Utskottet,

att för vård och tillsyn af lifrustkammarens samlingar måtte
för år 1873 anvisas ett extra anslag af 600 R:dr.

Bil, till Riksd. Prof. 1872. 4 Sami, 1 Afä, 9 Höft.

4

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående an- 36:o. Under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet (bil. N:o

8la?JllfoZ°n'' 7 sid. 44—46) äro anförda till stöd för Kongl. Maj:ts nådiga förslag om inskriftssäiiska-
lösen af 300 exemplar af svenska formkriftssällskapets handlingar, om bevilPMio{hekårieZ
jande af understöd för fortsatt utgifvande af f. d. Kongl. Bibliothekarien JoKydqvist
6''ch lian Erik Rydqvists arbete ”■svenska språkets lagar”, samt om anslag åt e. o.
“ ZdaiZ Professoren ‘Carl Gustaf Malmström för fortsättande af arbetet ”Sveriges^ poetröm.
litiska historia frän konung Carl XIl:s död till statshvälfningen är 1772”,
tillstyrker Utskottet,

att för år 1873 följande extra anslag måtte af riksdagen
beviljas, nemligen:

a) till inlösen af 300 exemplar af svenska fornskriftssällskapots
handlingar 1,050 R:dr;

b) till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet ''"svenska
språkets lagar” 1,500 R:dr; och

c) till e. o. Professoren C. G. Malmström för fortsättande af
ett historiskt arbete 2,500 R:dr.

Angående an- 37:o. Sedan serafimerordensgillet, som med stöd af hittills inom fäder tdiiZrelnin

uoslandet vunnen erfarenhet rörande kostnaden för ny uppsättning vid liospifV
hospitalet tal af erforderlig persedelutredning antagit sådan utredning vid det nya hoå
Hisingen, s.p{taiet g Hisingen vid Göteborg kunna, efter beräkning af omkring 300 R:dv
för hvarje sjukplats, antagas uppgå till 45,000 R:dr, uti underdånig skrifvelse
anhållit, att detta belopp måtte hos Riksdagen begäras för att under
form af reservationsanslag genast ställas till hospitalsöfverstyrelsens disposition,
så har Kongl. Maj:t, då det af ordensgillet för det nya hospitalets första uppsättning
af utredningspersedlar föreslagna belopp syntes kunna, under antagande
att någon del af det gamla hospitalets persedlar ännu vore användbara.
, nedsättas till 40,000 R:dr, föreslagit Riksdagen att för anskaffande af
erforderlig persedelutredning vid det nya hospitalet, hvilket ansågs kunna
den 1 nästkommande September öppnas för sjukes emottagande, anvisa ett
belopp af 40,000 R:dr att redan under innevarande år i mån af behof utgå.
Utskottet tillstyrker,

att till erforderlig persedelutredning för det nya hospitalet
vid Göteborg måtte för innevarande år å Riksgäldskontor
anvisas ett extra anslag af 40,000 R:dr.

Angående an- 38:0. Angående ännu återstående arbeten, bestående af dränering, vattenZfgfLZtn''
ledningar, yttre vattenaflopp med brunnar, schaktning och planering af gårvid
och inom dar och vägar, vid och inom nya hospitalet a Hisingen, hvilka enligt derför
h<Éinlgend uppgjordt detaljeradt kostnadsförslag antagits uppgå till 40,000 R:dr, hade
serafimerordensgillet uti underdånig skrifvelse hemställt, afl, då angeläget vore

Stais-UtsJcottets Utlåtande N:o 12. 27

att omförmälda arbeten blefve verkställda så tidigt, att de kunde vara fullbordade
före hospitalets upplåtande för sjuke, hvilket, på sätt förut är nämndt,
antagits kunna ega rum den 1 nästkommande September, men de till denna
anläggning hittills anvisade allmänna medel endast afsett inköp af den dertill
erforderliga lägenhet samt uppförande af hospitalsbyggnaderna, och hospitalfonden
saknade tillgång att bekosta ifrågavarande särskilda arbeten, Kongl.
Maj:t täcktes utaf Riksdagen äska för berörda ändamål ett anslag af 40,000
R:dr under innevarande år att i mån af behof ställas till hospitals-öfverstyrelsens
förfogande.

Som de af ordensgillet sålunda föreslagna arbetena syntes vara ändamålsenliga
och behöfliga, men kostnaderna derför af uppgifven anledning (se
statsrådsprotokollet bil. N:o 7 sid. 49) ansetts kunna i någon män nedsättas,
har Kongl. Maja föreslagit Riksdagen att för förutnämnda arbetens verkställande
bevilja ett anslag af tillhopa 38,000 R:dr, att i mån af behof utgå under
innevarande år.

Enär den kostnadssumma, 532,730 R:dr 19 öre, som enligt den fastställda
byggnadsplanen var för hospitalet i Göteborg å ön Hisingen afsedd,
öfversteg de för ändamålet anvisade medel med 67,730 R:dr 19 öre och
dertill korn den uti berörda plan icke beräknade kostnad för nödvändiga vägoch
bro-anläggningar, vattenledning och grundförstärkningar till ungefärligt
belopp af 66,269 R:dr SI öre eller tillhopa 134,000 R:dr, har K. M:t tillförene
begärt till fortsättning af denna hospitalsbyggnad för år 1871 50,000
R:dr och för innevarande år återstoden eller 84,000 R:dr. Dessa belopp,
hvilka uppgåfvos behöfliga för byggnadernas fullbordande och fullständiga
inredning, hafva jemväl blifvit vid föregående riksdagar beviljade. Då nu
härtill komma ytterligare kostnader till belopp af 40,000 R:dr, hvilka, liksom
nyssberörda 66,269 R:dr 81 öre, icke finnas upptagna i den fastställda byggnadsplanen,
har Utskottet ansett sig ega anledning framhålla vigten deraf
att i de kostnadsförslag, som för nybyggnader och anläggningar uppgöras,
samtliga kostnader må finnas angifna och beräknade. I öfrigt har Utskottet
vid den nådiga framställningen icke haft något att erinra, utan hemställer,

att för ofvan omförmälda arbeten vid det nya hospitalet
å Hisingen måtte å Riksgälds-kontoret anvisas ett extra
anslag af 33,000 R:dr, att under innevarande år i mån
af behof utgå.

39:o. Under anförande, hurusom det intresse, hvarmed Riksdagen alltsedan
år 1862 omfattat artisten N. M. Mandelgren. genom att lemna honom
ett årligt understöd af 1,500 R:dr för att sätta honom i tillfälle att fortsätta
sina antiqvariska forskningar, vore en anledning att hemställa om Mandel -

Angående understöd
åt Herr
N. M. Mandelgren.

28

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.

grens uppförande å allmänna indragningsstaten, för att icke Riksdagen hvarje
år skulle besväras med framställning i ett ämne, hvarå den städse gifvit
samma svar, har Herr M. Hallenborg uti en inom Första Kammaren väckt,
till Ståts-Utskottet remitterad motion (N:o 3) af anfördt skäl föreslagit, att
Riksdagen täcktes äfven för nästkommande år bevilja Herr K. M. Mandelgren
ett anslag af 1,500 R:dr.

Vid det förhållande att de sednare Riksdagarne beviljat ifrågavarande
anslag icke endast för att derigenom främja den antiqvariska forskningen
utan äfven såsom ett erkännande af Mandelgrens förtjenstfull a verksamhet,
med afseende å stiftandet af svenska slöjdföreningen och slöjdskolan i Stockholm,
till hvilken han äfven kostnadsfritt öfverlemnat sina antiqvariska samlingar,
har Utskottet, lika med motionären, ansett anledning förefinnas till detta anslags
uppförande å allmänna indragningsstaten, men då förslag härom icke
föreligger, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte för år 1873 bevilja Herr N. M. Mandelgren
ett extra anslag af 1,500 R:dr.

Stockholm den fl Mars 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:
ARV. FR:SON POSSE.

Reservationer:

Vid 17 :de punkten (angående anslag till en meteorologisk centralanstalt
i Stockholm) af Herrar P. O. Hörnfeldt och Låss Olof Larsson.

Vid 18:de punkten (angående förhöjning af nationalmusei inköpsanslag)
af Herr Liss Olof Larsson, som icke ville motsätta sig anslagsförhöjningen,
men ansåg att medlen borde endast till inköp af svenska konstnärers arbeten
få disponeras.

Vid 26:te punkten (angående Herr Nordenskiölds motion om sammanförande
af tillämpningsskolorna i Stockholm) af Herrar Carl Ifvarsson, P. O.

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 12.

29

Hörnfeldt, A. W. Dufwa, Grefve C. E. Piper, E. Key och O. B. Olsson,
hvilka såsom sin åsigt åberopade ett förslag till utlåtande, så lydande:

”Den af motionären föreslagna omorganisationen af ofvannämnda läroverk,
hvilken åsyftar att koncentrera lärarekrafterna, för att derigenom för
ifrågavarande undervisning ernå ett bättre resultat, än för närvarande med
deras splittring på flera håll kan åstadkommas, synes Utskottet förtjent af
uppmärksamhet.

Denna fråga sammanhänger dessutom på det närmaste med organisationen
af elementarläroverken, enär realafdelningen vid dessa just har till uppgift
att förbereda ynglingar till inträde vid de högre tillämpningsskolorna.
Vid sådant förhållande, och då, på sätt Utskottet förut haft tillfälle omnämna,
komitén för revision af läro ver ksstadgan numera i det närmaste afslutat sitt
arbete, torde vara lämpligt, att i sammanhang dermed förevarande fråga underställes
Kongl. Maj:ts pröfning. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
får Utskottet, som ansett det böra öfverlemnas åt Kongl. Maj:t att afgöra,
huruvida den utredning, som med anledning af det väckta förslaget kan
finnas nödig, bör ske genom dertill utsedde komiterade eller på annat sätt
åvägabringas, hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes tillse om, i hvad mån och under
h vilka vilkor en ombildning och förening af teknologiska
institutet, krigshögskolan, skogsinstitutet, farmaceutiska
institutet och undervisningen för landtmätare till en teknisk
högskola må vara gagnelig och af behofvet påkallad.”

Vid 30:de punkten (angående löneförbättring för Sundhets-kollegii embets-
och tjenstemän samt betjente) af Herrar Carl Ifvar sson, Piss Olof
Larsson, Jan Andersson, O. B. Olsson och J. Rundbäck, h vilka yrkade, ''att
såsom vilkor för anslagsförhöj ningen måtte stadgas förbud för de embets- och
tjensteman, som af förhöjningen komme i åtnjutande, att innehafva annan
befattning med lön eller arvode på rikets stat.

Vid 39\de punkten (angående understöd åt artisten Mandelgren) af Grefve
L. af Ugglas, som instämde i Utskottets tillstyrkande af understöd för år
1873, men icke kunde godkänna det i motiveringen förekommande yttrande,
att anledning förefunnes till anslagets uppförande å allmänna indragningsstaten.

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Tabell öfver

1872 års Riks-stat anslår:

Förslags

-anslag

:

Indelt ränta
och ersättning
j för indragna
räntor.

L

Indelt tionde

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersätt-ning för
indragna
tiondeansl ag.

Mått.

Värde för-slagsvis ä

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

lt:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

17,000

_

_

____

_

—

—

—

17,000

—

52,800

_

—

—

—

—

—

—

52,800

—

20,040

__

—

—

—

—

—

—

20,040

—

27,850

—

—

—

—

—

—

—

—

27,850

—

25,550

—

—

—

--_

—

—

—

—

—

25,550

—

14,968

65

130,110

11

315,425

46

3,249

5

6,823

95

467,328

17

6,510

N

6,510

10,000

10,000

22,700

_

—

—

—

—

—

_

—

22,700

—

278,037

49

82,363

36

112,381

71

80

2

168

42

472,950

98

475,456 14

212,473|47

427,807 17

3,329

7

6,992|37|1,122,729

15

Litt.

ordinarie anslagen

Ecklesiastik Departementscbefen.

.......

Departementets Expedition ....

Riksarkivet .............

Kongl. Bibliotheket.........

Nationalmuseum...........

Kleresi-staten:

Penningar:

Nuvarande beloppet......

Tillkommer: Till prostetuntraktsprosten
i Norra Möre
Calmar och Bäckebo förIndelt
ränta och ersättning för

i 1872 års Riks-stat.....

Indelt tionde och ersättning för
såsom i 1872 års Riks-stat .
Oindelt spanmål, såsom i 1872
Särskilda förslagsanslag för KleBiskopens
på Gotland lön . . .
Åt 13 konsistorii-notarier, å
Domkapitlens expeditioner, ReserLappmarks
ecklesiastikverk, FörUniversiteten
(af kontanta belopför
upprätthållande till visst
universitet, i hvilka spanmål
Penningar:

Nuvarande beloppet.....

Tillkommer:

Lön för en adjunkt i mefysiologisk
kemi vid Up sitet.

...........

Transport

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

31

A.

under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel.

departementet.

''...... 14,968: 65.

nor åt konkontrakt
för

samlingar 26: 65. 14,995; BO.
indragna räntor, såsom

..............130,110: 11.

indragna tiondeanslag,

...... 315,425: 46.

års Riks-stat...... 6,823: 95.

resiet:

................ 3,000: —

270 R:dr, högst......3,510: —

vationsanslag .............

slagsanslag...............

pet ett förslagsanslag å 30,000 R:dr
belopp af sådana löner vid Upsala
ingår):

278,037: 49.

dicinsk och
sala univer2,
500: —

.

Förslag till blifvande Riks-stat:
Förslags-anslag:

Penningar.

i Indelt ränta i
:och ersättning:
j för indragna j
i räntor. |

Indelt tionde ! Oindelt spanmSl.

Summa.

R:dr. j ö.

17,OOo! —

52,800
20,040
27,850
25,550

14,995:30; 130,110

6,510

10,000

22,700

K: dr. ! ö. 1

och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Mätt.

Värde för- j
slagsvis ä 2 ;
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt. |

K: dr.

Ö. 1

Kub.-fot. j

k-

R:dr. j

Ö.

R:dr.

Ö.

—i

__I

17,000

—i

_

___

_i

—

52,800

__

____

_1

—

—

20,040

_1

____

—

___

_

—

__1

27,850

—|

25,550

1

■

i

1

i

315,425 46

3,249

5

6,823

95

467,354

82

6,510

_

_

__

—

10,000

—

''

__

1

22,700

1

I

1

i

I

1

2,500: — 278,037: 49.

197,445)30 130,11011 315^425146 3,249 5T 6,823;95| 649,80482;

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1872 års Riks-stat anslår:

Indelt ränta

Tpt

Penningar. |0chisättning! och. ers“‘t"

för indragna j .n''nS for
° indragna

tiondeanslag.

F örslags-anslag:

Indelt tionde : Oindelt apanmål.

räntor.

Mått -

Värde för- I
■ slagsvis ä :
2 R:dr 10 öre|
kubikfoten. .

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

475,456

14

R:dr. | ö. i E:dr. i ö. j Kub.-iot.

212,474 47 427,807|17 8,329

k. ! R:dr. ö.

R:dr.

6,992

37; 1,122,729

15

Transport
Lönetillökning för läraren
i gymnastik och vapenföring
vid samma universitet
.... 1,000: —
Arvode för ett
biträde åt

nämnde lärare 500:*—

75,051

1,473,751

25,000

44,609

1,808,000

8,91396
4,219]—

208,382

16--

7,990 08! 448

Tpt j3,401,868|43J 225,60ö|43J 644,179 411'' 3,778! 6!

För upprätthållande af undervisning!
och examina
i geologi vid universitetet
i Lund........

Lönetillökning för läraren
i gymnastik och vapenföring
vid samma universitet
..........

f 5,0ol

—

—

1,691,047

56

___

—

25,000

—

942

69

57,761

62

—

1,308,000

—

7.9.35 06 4.279,589 38

Indelt ränta och ersättning för
i 1872 års Riks-stat . . . .
Indelt tionde och ersättning för
såsom i 1872 års Riks-stat .
Oindelt spanmål, såsom i 1872
Carolinska Mediko-kirurgiska in Nuvarande

anslag........

Tillkommer:

Förhöjning af anslaget till
miska institutionen.....

Elementarläroverken, ReservationsSeminarium
för bildande af lära Pedagogier

och folkskolor.....

För folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares

stat..............

Stipendier för seminarii-elever,

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

38

Förslag till blifvande Riks-stat:

För slags-an slag:

Penningar.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde Oindelt spanmål.

och ersätt- Värde tör-

mng oi slagsvis ä

indragna , Matt. 2 K“dr 10 öre

tiondeanslag. f kubikfoten.

Summa.

. .. .''ii

Riksmynt.

2,500: — 278,037: 49.

1,500:

1,500: —

t,00°; _ 6,500: — 284,537: 49.

indragna räntor, såsom

•............. 82,363: 36.

indragna tionde-anslag,

..............112,381: 71.

års Riks-stat...... 168: 42.

stitutet:

den patkologiskt anato -

75,051:

1,500:

■■anslag

rinnor

R:dr. i ö. j R:dr.

197,44530 130,110

i !

ö. 1 R:dr.

11 315,425

ö. j Jiub.-fot. i k.

46j 3,249i 5

184,537 49

bildande, såsom i 1872 års Riks .

............. 103,000:

dito dito . . . 45,000

Transport 148,000

76,551

1,473,751

25,000

44,609

82,363

8,913

4,219

36

96

112,381

208,382

7,990

71

80 2

448 9

R:dr,

6,823 95

168

942

42

69

649,804:82

479,450

76,551

1,691,047

25,000

57,761

98

j2,1 Ö4,8951081 225,606 431 644,179141! 3.778 6 7,935 06 2,979,615 98

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Tpt

K:dr.

3,401,868

1872 års Riks-stat anslår:

Penningar.

För slags-an slag:

Indelt ränta [ Indelt tionde
och ersätt- ! och ersättning
för j ning för
indragna | indragna
räntor. | tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för- j
slagsvis ä
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

29,400

283,127

K: dr.

225,606

ö. I R:dr. N I ö. Kub.-fot. I k. R:dr.

43, 644,179141 3,778; 6 7,935

’ I

!

06

Summa.

Riksmynt.

R:dr. j ö.

4,279,58933

29,400

283,127

21,841

4,103 82

25,944

82

8,250 -1 — - — - — —:

39,400- —--—I

3,600 —--—--—--''—I

75,000—|-- —--—;

3,000—!--—--—---j

Tpt |3,865,48643| 225,606|43j 648,283)23; 3,778, 6|

8,250 —I
39,400 — |
3,600 — j
75,000 —j
3,000 —|

7,935j06!4,747,311jl5|

Arvoden och resekostnads-erspektörer: Nuvarande

beloppet.....

Tillkommer, förhöjning....
Undervisningsmateriel m. m. för

års Riks-stat .........

Understöd för högre folkskolor,
eller ett gemensamt ReserLönetillskott
åt lärare vid folkFörslagsanslag,
såsom i 1872
Gymnastiska centralinstitutet. . .
Sundhetskollegium med Medicinalanslag
å 7,300 R:dr):

Nuvarande anslag........

Tillkommer:

Löner åt två nya provincial R:dr.

............

Löneförhöjning å 500 R:dr åt
af de äldste ordinarie proFörhöjning
i nuvarande Res%rå6,
000 R:dr till tjenstgar
för provincialläkare .

Barnmorske-undervisningen och
Penningar:

Nuvarande beloppet.....

Tillkommer: Till anskaffande
i Göteborg befintliga unstalt
för barnmorske-eleIndelt
tionde och ersättning för.
som i 1872 års Riks-stat . .

Orthopediska institutet......

Veterinär-undervisningen.....

Vaccinationens befrämjande. . . .
Farsoters och smittosamma sjukSvenska
Läkare-sällskapet.....

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

35

Förslag till blifvande Riks-stat:

Transport 148.000:
sättning för folkskolein -

, 40,000:
12,000:

52,000:

folkskolorna, såsom i 1872

.............. 10,000;

dito dito .... 10,000

vationsanslag å . . . . 220,000

skolor och småskolor,
års Riks-stat..... 1,100,000:

staten (derunder ett Reservations .

............. 283,127

läkare å 1,500

......... 3,000: —

ytterligare sju
vincialläkare . 3,500: —
servationsangöringspennin.
........ 1,300:

barnbördshusen:

7,800:

af lokal för den
dervisningsan -

21,841:

ver.

600:

indragna tionde-anslag, så -

22,441:
4,103: 82,

domars botande, Förslagsanslag

| Penningar.

Förslags

-anslag

Summa.

Riksmynt.

Indelt ränta
och ersätt-ning för
indragna
räntor.

Indelt tionde
och ersätt-ning föi-indragna
tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

K:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

K: dr.

Ö.

K.: dr.

Ö.

2,101,895

08

225,606

43

644,179

41

3,778

6

7,935

06

2,979,615

98

1,320,000

1,320,000

29,400

29,400

290,927

—

—

—

—

—

—

—

290,927

—

22,441

4,103

82

26,544

82

8,250

—

—

----

—

—

—

.--

—

8,250

_

39,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

39,400

_

3,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,600

_

75,000

—

—

—

—

—

—

_

—

—

75,000

_\

3,000

—

—

—

—

—

—

—

---

—

3,000

—

Transport 3,893,913 08 225,606 43] 648,283j23] 3,778] 6] "7,935)06 4,775,7371

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

36

1872 års Riks-stat anslår:

Penningar,

Förslags

-anslag

Summa.

Riksmynt.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde
och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Oindelt

Mått,

panmål.

Värde för-slagsvis ä

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

R:dr.

ö.

K:dr.

Ö.

R:dr.

ö. i

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Ipt

3,865,486 43

225,606

43

648,283

23

3,778

6

7,935

06 4.747,311

15

12.000

—

--x-

—

—

—

--!

-''

—

—

12,000

—

14,710

—

—-—

—

—

—

—

—

—

—

14,710

—

16,450

16,450

53,600

,

58,600

30,300

*

30,300

43,950

—

—

—

—

—

—

—

—

—

43,950

—

101,000

-

~

101,000

9,141

25

158

29

236

46

9,536

35,000

—

—

—

—

—

—

-

—

35,000

—

24,000

,

—

—

—

—

—

—

—

—

24,000

—

7,804

33

18,856

27

89,587

68

70

9

148 S9

116,397

17

1,750

—

—

—

42,930

09

—

—

—

44,680

09

1,250

—

—

—

—

—

—

—

1,250

—

—

—

—

25,672

71

—

- —

—

25,672

71

6,720

83

14,089

62

284,401

95

984

6

2,067

66

307,280

06

20,000

—

__

20,000

1,500

_

1,500

45,062

82

----

—

—

—

—

—

45,062

82

iT"

15,000

—

—

.......—

—

—

—

15,000

—

§TaTCSöIj25!6é''^8;7TCm;M4!I^''”4j34:’l“l''045i:6li5,664;700T -

Svenska Akademien........

Vetenskaps-akademien:

Nuvarande anslag.......

Tillkommer: För en meteoroVitterhets-,
Historie- och AntiFria
konsternas Akademi:

Till aflöning m. m........

Till utrikes resestipendier, ReTill
inköp af Svenska, Norska
arbeten, Reservationsanslag:
Nuvarande anslaget till inköp

beten.............

Tillkommer: Förhöjning . , .

Musikaliska Akademien......

Naturhistoriska Riksmuseum . . .
Undervisningsanstalter för döf Allmänna

institutet......

Till understöd och uppmuntran
stalter för medellösa döfNuvarande
beloppet . . .
Tillkommer: Förhöjning .

Fattigvården i Stockholm och
Fattigvården i allmänhet, FörSerafimerordens-lasarettets
underHospitalers
och lasaretters underStora
Barnhuset i Stockholm . . .

Frimurarebarnhuset........

Barnhusen i landsorterna.....

Kyrkors underhåll........•.

Resestipendier samt läroböckers
tionsanslag:

Nuvarande anslag.......

Tillkommer: Förhöjning. . . .
Rese- och traktamentspenningar,
Skrifmaterialier och expenser, ved

Nuvarande beloppet......

Tillkommer: För jemnande af
Extra utgifter, Reservationsanslag

Anm. Tillökningen å Hufvud -

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 12,

37

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslags-anslag:

Indelt tionde

Oindelt

______ _ . .... .....

spanmål.

Summa.

$

Penningar.

.

i nueiL rån iu

och ersättning
för indragna
räntor.

1

och ersätt-ning för
indragna
tiondeauslag.

Matt.

Värde för-slagsvis ä

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt,.

lt:dr.

Ö.

it: dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Ku b.-fot.

k.

it: dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Transport

3,893,913

08

225,606

43

648,283 23

3,778

6

7,935

06

4,775,737

80

12,000

_

_

—

—

—

—

—

—

12,000

—

...............14,710: -

logisk central-anstalt . . 6,000: —

20,710

—

—--

—

—

—

—

—

—

—

20,710

—

qvitets-akademien............

16,450

—

___

—

______

—

—

—

----

—

16,450

—

servationsanslag...... 8,000: —

och Danska konstnärers

af Svenska konstnärers ar-

......... 6,000: —

......... 3,000: — 9,000:

56,600

56,600

_

30,300

—

__

—

—__

—

—

_

—

—

30,300

—

43,950

__

—

__

—

—

—

—

43,950

—

stumma och blinda:

............... 81,000: —

*

åt mindre uppfostringsan-stumma barn:

‘ CO
po
o o
o o

p p

! 1

CO

p

o

0

p

1

111,000

111,000

_

landsorterna..............

9,141

35.000

24.000

25

158

29

236

46

—

—

—

9,536

—

slags anslag...............

___

—

—

—

—

—

—

35,000

—

håll . . ................

—

_

____

—

____

—

24,000

—

håll...................

7.80433

18,856

27

89,587

68

70

9

148

89

116,397

17

1,750

1,250

_

_

42,930

09

—

—

—

44,680 09

_

__

_

___

_

---

—

—

1,250

_

_

______

_

25,672

71

__

•----

—

25,672 71

6,720

83

14,089

62

284,401

95

984

6

2,067

66

307,280 06

och lärda verks utgifvande, Reserva-

............... 20,000: —

............... 4,000: —

24,000

—

----

—

—

—

---

—

___

—

24,000

—

Förslagsanslag.............

1,500

_

___

_

__„_

_

___

—

—

1,500

—

m. m., Förslagsanslag:

............ . . . . 45,062: 82.

Hufvudtitelns slutsumma 73: 35.

: 45,136

17

—

—

—

—

—

45,136

17

15,000

—

—

—

-

-

—

15,000

—

Summa

4,356,225:66

”258.71061; 1,091,11212

'' 4,834

i

10,151

Öl

5,716,200''

—

titeln blifver således 51,500 R:dr.

38

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under Riks-statens
Åttonde Hufviidtitel.

För år 1873.

Stats-Utskottets

förslag:

R:dr.

ö.

Ecklesiastik-Departementet.

Kongl. Bibliotheket:

Till uppförande af en byggnad för Kongl. Bibliotheket.......

145,000

—

Universiteten:

Bidrag till uppförande af en gymnastikbyggnad vid universitetet i
Lund................

24,000

| För folkundervisningen:

Understöd åt sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt
belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare .... 20,000: —

■ För undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering

vid folkskolelärareseminarierna.............. 6,000:

Till uppförande af byggnad jemte uthus för folkskolelä-rare-seminariet i Hernösand............... 29,500:

55,500

Sundhets-kollegium:

Löneförbättring för dess embets- och tjensteman samt vaktbetjente
| Vetenskaps-akademien:

10,850

—

För anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora och
utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål. . 1,200: —

„ bekostande af plancher till vetenskapliga afhandlin-

gar, afsedda att införas i akademiens skrifter . . . 10,500: —

11,700

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien:

Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemnin-gar m. m....................... 5,000: -

Transport 5,000: —

247,050;—)

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

39

Transport 5,000: —

Till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnabdet
och värden af statens under akademiens
inseende ställda samlingar samt till aflöning åt

vaktbetjening.................... 4,000: —

„ utgifvande- af plancheverk öfver fornsaker i statens
historiska museum m. m........... 2,000: —

För hospitals vården:

Till allmänna hospitalsfondens förstärkande...... 120,000: —

Understöd för den i Sköfde inrättade värdanstalt för

sinnesslöa barn ..................... 2,500: —

Bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken af Helsingland
inrättade sjukhem för spetälska...... 4,000: —

Ståts-Utskottets
förslag:

K: dr. | ö.

247,050 —

11,000 —

126,500

Diverse anslag:

För tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar
Till inlösen af 300 exemplar af Svenska fornskrifts sällskapets

handlingar.................

Understöd för fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska

språkets lagar “.....................

Till e. o. Professoren C. G. Malmström för ett historiskt
arbete.....................

„ utgifvande af ett större anatomiskt plancheverk

med text.....................

„ Artisten N. M. Mandelgren för fortsättande af
hans antiqvariska forskningar.........

600: —
1,050: —
1,500: —
2,500: —
4,000: —
1,500: —
Summa

11,150

395,700

För år 1872,

att utgå från Riksgälds-kontoret:

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för

meddellösa döfstumma barn ............. 10,000: —

„ persedelutredning för det nya hospitalet vid Göteborg 40,000: — I
För anbringande af vattenledning samt ordnande af det
yttre vattenafloppet, planeringsarbeten m. m. vid
samma hospital .................... 33,000: — 83,000