Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.
8
Reservationer:
af Herrar Munck af Rosenschöld, von Ehr enhet m, von Gegerfelt, Rydin
och Friherre Ter smeden.
Herrar Dickson, Faxe och Friherre Koskull hafva anmält, att de icke
varit närvarande vid detta ärendes behandling inom Utskottet.
N:o 13.
Ank. till Eiksd. Kansli den 16 April 1872, kl. 3 e. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring i
1 andra momentet af denna paragraf förekommer det stadgande, att
domsaga med större folkmängd än fyratiotusen skall i fråga om val af riksdagsman
i Andra Kammaren indelas i två valkretsar, så vidt ske kan häradsvis.
Hetta stadgande har Herr Ehrenborg i en inom Andra Kammaren väckt
motion, N:o 198, andra punkten, ansett höra tolkas så, att då en dylik domsaga
består af två eller flera härad, den alltid måste delas häradsvis, eftersom
en sådan delning i slikt fall icke kan sägas vara omöjlig. Men enär
stadgandet med denna tolkning kan leda derhän, att till exempel af de båda
valkretsarne inom samma domsaga den ena blir flerdubbelt folkrikare än den
andra, eller att till undvikande af ett dylikt missförhållande två härad belägna
på flera mils afstånd från hvarandra förenas till en valkrets, har motionären
föreslagit att orden ”så vidt ske kan häradsvis” måtte utgå eller
förändras till ”så vidt lämpligen ske kan häradsvis”.
Då det just är folkmängdens storlek som betingar en domsagas delning
i två valkretsar, har man redan vid aktgifvande på denna omständig
-
4
Konstitutions-Utskottets Utlåtande K;o 14.
liet svårt att föreställa sig att folkmängden skulle, såsom motionären antagit,
vid bestämmande af sättet för delningen lemnas så helt och hållet utan afseende,
att häradsindelningen skulle dervid vara ovilkorligen bestämmande.
Vore detta lagstiftarens mening, hade lian utan tvifvel funnit ett lämpligare
uttryck för densamma genom att utbyta orden ”så vidt ske kan” mot ”så
vida domsagan består af flera härad”. Den rätta betydelsen af det anmärkta
uttrycket framgår ock fullt otvetydigt vid jemförelse med andra ställen i
Riksdags-ordningen, der det jemväl förekommer. Då det i 59 § stadgas, att
betänkande, som af ständigt eller i dess ställe särskildt tillsatt Utskott afgifvits,
skall i begge Kamrarne för ärendets afgörande, så vidt ske kan, samtidigt
föredragas, hav detta, såsom bekant är, utan tvekan tolkats så, att
samtidig behandling egt rum, så vidt lämpligen kunnat ske. I betraktande
häraf synes den af motionären föreslagna grundlagsändring icke vara af
behofvet påkallad, hvarföre Utskottet hemställer,
att motionen i donna punkt icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 16 April 1872.
På Utskottets vägnar:
Til. MUNCK af ROSENSCHÖLD.
N:o 14.
Ank. till Riksd. Kansli den 16 April 1872, kl. 3 e. m
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning aj väckt motion om
ändring i 16 § Riksdags-ordningen.
I en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 200, har Herr Jöns
Rundbäck anfört, hurusom af det ovilkorliga stadgandet i 16 § Riksdags
-