Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N;o 1.
1
2V:0 1.
Ank. till Eiksd. Kansli den 11 Mars 1872, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett
svenskt myntsystem, grundadt på guld.
Uti en inom Första Kammaren väckt motion, N:o 24, har Herr
A. O. Wallenberg hemställt, att Riksdagen, utan att för närvarande
vidtaga någon ändring i vårt myntsystem grundadt på silfver, måtte för
sin del antaga ett, motionen bifogadt förslag till svenskt myntsystem,
grundadt på guld, öfverlemnande i underdånighet till Kong!. Maj:t att
välja lämplig tidpunkt för detsainmas promulgerande till konventionelt
bruk.
Det nu framställda förslaget till guldmyntsystem är till innehållet
öfverensstämmande med ett som vid sist förflutna riksdag af samme
motionär afgafs, och innehåller hufvudsakligen:
att den nuvarande, genom Kongl. förordningen den 31 Juli 1868
bestämda carolinen, hvilken är lika med 10 francs i guld, skall vara
myntenhet i det svenska guldmyntsystemet;
att tiondedelen af carolinen skall vara räkneenhet och kallas franc,
hvilken åter skall delas i hundra delar, kallade cents:
att myntguldet skall innehålla niohundra delar fint guld och etthundra
delar koppar, och utmyntas till sådan vigt, att 31 caroliner innehålla
100 gram mynt,guld;
att inyntsilfret skall innehålla 835 delar silfver mot 165 delar
koppar och utmyntas efter den grund, att 20 francs innehålla 100 gram
myntsilfver; samt
att kopparskiljemyntet skall präglas af en blandning, innehållande
950 delar koppar, 40 delar tenn och 10 delar zink; varande derjemte
bestämmelser föreslagna om de valörer, hvilka borde utmyntas, om
remedium för de särskilda myntslagen, m. m.
Bih. till Biksd. Prof. 1872. 6 Samt. 2 Afä. 1 Haft.
2
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.
För behandling - af denna, till Bankoutskottet hänvisade motion,
har detta Utskott begärt sammanträde med Lagutskottet, hvadan ett genom
deputerade från dessa båda Utskott sammansatt Utskott har att öfver
berörda fråga afgifva utlåtande.
Såsom motionären bland skälen för sitt förslag anfört, har deri''
alltmei’a framträdande åsigten om guldets företräde framför silfret såsom
grund för myntet sedan sistlidna riksdag tagit ett mycket betydande steg
framåt, i det att guldmyntfot blifvit infördt i tyska riket; och denna
tilldragelse torde innebära en vigtig anledning att fortfarande egna uppmärksamhet
åt frågan om förändring af vårt nuvarande myntsystem.
Men om också detta temligen allmänt erkännes, så torde deremot ovissheten
om bästa sättet att ordna det nya myntsystemet icke hafva genom
den i Tyskland vidtagna, nyss omförmälda åtgärden minskats.
I det utlåtande, som vid förra riksdagen afgafs i anledning af det
då framställda förslaget, erinrades, bland annat, att sedan Riksdagen
år 1869 uti underdånig skrifvelse anhållit, det Kongl. Maj:t måtte taga
i öfvervägande frågan om öfvergång från nuvarande myntsystem till
guldmyntfot, och en af Kongl. Maj:t tillsatt komité afgifvit betänkande
i ämnet, hade väl detta betänkande delgifvits Riksdagen, men några
sådana bestämda förslag, om hvilkas framläggande den nämnda underdåniga
skrifvelsen innefattade anhållan, ännu icke blifvit Riksdagen
meddelade.
Då icke heller nu församlade Riksdag från Kongl. Makt fått emottaga
förslag i förevarande ämne, och dertill kommer att frågan utan
tvifvel genom den i Tyskland vidtagna åtgärden fått en förändrad ställning,
åtminstone i så måtto att tanken på åvägabringande af ett för de
civiliserade länderna gemensamt myntsystem icke för tillfället kan tillläggas
någon betydelse i afseende på ett beslut rörande nytt myntsystem
för Sverige, anser Utskottet att, oaktadt ett dröjsmål med denna
angelägenhets slutliga afgörande möjligen kan medföra olägenheter och
förluster, densamma likväl icke bör af nu församlade Riksdag för dess
del afgöras; och föranlåtes Utskottet fördenskull
afstyrka bifall till Herr A. O. Wallenbergs ifrågavarande
förslag.
Stockholm den 11 Mars 1872.
J. v. Schwerin.
Stockholm, 1872. Associations-Boktryckeriet.