Banko-Utskottets Utlåtande R:o 11.

\:o 11.

Ank. till T?iksd. Kansli den 9 April 1872, kl. 5 e. in

Utlät ande, i anledning af räckta motioner om inrättande af lånekontor
i Luleå och Calrnar.

Uti motion N:o 5, Andra Kammaren, hafva Herrar Joll. Rutberg
och A. Bäckström hemställt, att i Luleå måtte inrättas ett lånekontor för
Norrbottens län; att för detta lånekontor måtte från och med år 1873 anvisas
ett förlag, som för utlåningen med omsättningsrätt föreslagits till
500,000 Rdr; samt att i och för kontorets förvaltning måtte anslås enahanda
årliga belopp, som nu är bestämdt beträffande lånekontoret i Wisby.

I motion N:o 108, Andra Kammaren, har Herr O. F. Pettersson,
med hvilken Herrar J. Jonasson, P. M. Johansson och S. Johnson förenat
sig, begärt, att i Calrnar måtte inrättas ett lånekontor för de tre småländska
länen och Oland, för hvilket kontor en fond till lån med omsättningsrätt
al 2,000,000 R:dr borde från och med 1873 anvisas, jemte ett förvaltningsanslag
till enahanda belopp, som nu utgår för lånekontoret i Göteborg.
Anmodade att i anledning af de sålunda framställda förslagen till Utskottet
afgifva utlåtande, hafva bankofullmäktige väl förklarat sig anse önskvärdt
att riksbankens tillgångar måtte göras för rikets olika delar så användbara
ske kan för lättnad i handel och rörelse, samt att för detta syftemål särskilda
åtgärder måtte vidtagas för de från hufvudstaden aflägsnare landsdelarna
; men, då den anordning, som, efter det filialbankerna nu i det
Bdi. till Biksd. Prof. 1872. 0 Sami. 1 Afä. 9 Höft. 1

2

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

närmaste upphört, af ser att fylla nämnda behof, eller lånekontoren, leinnade
mycket (ifrigt att önska, för närvarande afstyrkt inrättande af nya
lånekontor, Skälen för detta afstyrkande hafva fullmäktige närmare angifvit,
i det fullmäktige yttrat att, så framt det borde anses såsom ett oeftergifligt
vilkor för enhet och följdriktighet i förvaltningen af en bankinrättning,
att anordningarne utgå från en styrelse, kunde den nuvarande lånekontors-organisationen,
enligt hvilken styrelsen öfver dessa kontor är anförtrodd
åt särskilda, af samma myndighet som den egentliga bankstyrelsen
tillsatta och i afseende på förvaltningen hvar och en af sitt lånekontor till
det mesta af fullmäktige oberoende styrelser, icke anses lämplig och öfverensstämmande
med nyss angifna vilkor för en väl ordnad bankförvaltning.
Detta uttalande kunde väl synas strida emot det förslag, fullmäktige till
Utskottet afgifvit rörande ändringar i bankoreglementet, i hvilket förslag
stadgande na om lånekontoren vore hufvudsakligen lika med hvad som nu
gäller; men flera af de förändringar, fullmäktige föreslagit, voro af den
beskaffenhet, att do borde föregå de förändringar rörande lånekontoren,
hvilkas behöflighet fullmäktige ej förbisett, ehuru de icke ansett lämpligt
att sträcka sina förslag till nva stadganden längre än som skett, innan det
visat sig hvad framgång de nu framställda förslagen till förändringar inom
sjelfva riksbanken kunde vinna.

Om emellertid hvad fullmäktige sålunda anfört icke ausåges böra
föranleda uppskof med inrättande af nya lånekontor, kunde ingen ort inom
riket ega mera grundade anspråk än den nordligaste, att en afdelning af
riksbanken dit förlädes; men om eu sådan inrättades, såsom i den nu väckta
motionen föreslagits, ensamt för Norrbottens län, så skulle dels det nya
kontorets verksamhet blifva alltför inskränkt, dels Westerbottens län snart
göra anspråk på att äfven erhålla ett lånekontor. Med afseende härpå
syntes det fullmäktige vara bättre, om det nya lånekontoret finge sig till
distrikt anvisadt Norrbottens och Westerbottens län, samt, då svårighet
torde möta att förlägga kontoret annorstädes än i någondera af länsresidensstäderna,
att detsamma upprättades i Umeå, som möjligen erbjöde lättare
tillfälle till erhållande af för kontoret behöflig personal och der belägenheten,
om än för Norrbottens län mindre gynsam än i Luleå, dock erbjöde
mycken lättnad mot det vida aflägsnare Stockholm.

I fråga åter om inrättande af ett lånekontor för de tre småländska
länen i Calmar, ansågo fullmäktige för deras del detta förslag icke förtjena
bifall. Genom de kommunikationer, som dels redan finnas, dels inom kort
vore att förvänta, blefve samfärdseln mellan ifrågavarande län och Stockholm
så lättad, att för vissa delar af desamma Stockholm torde blifva
snarare mera än mindre tillgängligt än Calmar, som, derest för Småland

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

3

och Öland ett särskildt lånekontor skulle upprättas, icke torde vara den
lämpligast belägna platsen Lika

med fullmäktige, anser Utskottet den nuvarande organisationen
af lånekontoren i vissa delar och särskildt beträffande sättet för styrelsens
utseende olämplig.

Men då Riksdagen kan vid ett beslut om inrättande af nya kontor
åt dessa gifva den organisation, som må anses ändamålsenlig, bör nyssnämnda
förhållande, hvars undanrödjande i hvad angår de befintliga kontoren
det ännu torde vara för tidigt att ifrågasätta, icke utgöra hinder för
anläggande, redan nu, af nya afdelningskontor utaf riksbanken, der sådant
i öfrigt kan finnas vara tjenligt. Tvärtom torde det vara fördelaktigt att,
innan en reorganisation af de nuvarande lånekontoren företoges, hafva inhemtat
någon erfarenhet rörande de nya anordningarne, genom deras tillämpande
i mindre skala på en plats, der riksbanken icke förut haft kontor.

Instämmande uti hvad såväl motionärerne Rutberg och Bäckström,
som bankofullmäktige, anfört rörande behofvet för landets nordligaste delar
att erhålla eu afdelning af riksbanken, finner Utskottet, beträffande området
för dennas verksamhet, lika med fullmäktige, detta böra omfatta både
Wester- och Norrbottens län, äfvensom Utskottet anser kontoret böra förläggas
i bUmeå, så mycket heldre som det kan ifrågasättas, om icke området
för detta kontor framdeles bör utsträckas äfven till Wester-Norrland
eller någon del deraf Utskottet

anser, att samma rörelsegrenar, som drifvas i riksbanken
och de öfriga lånekontoren, böra utgöra föremål för det nu ifrågavarande
kontorets verksamhet, och att de bestämmelser, bankoreglementet härutinnan
innehåller, böra tillämpas äfven vid kontoret i Umeå i allt hvad som angår
dettas förhållande till allmänheten.

Då det enligt reglementet är öfverlemnadt åt fullmäktige att emellan
de särskilda kontoren efter omständigheterna fördela bankens utlåningsfonder,
allenast med iakttagande, hvad beträffar utlåningen med omsättningsrätt,
af vissa i reglementet angifna grunder för fördelningen af den
fond, som till sådan-*utlåning är särskildt afsatt, så lärer Riksdagen härutinnan
endast böra i allmänhet angifva huru stor fond till utlåning med
omsättningsrätt må tagas i beräkning för kontoret i Umeå.

I detta afseende hafva bankofullmäktige yttrat att, ehvad man såsom
grund antoge det belopp, som under den närmast förflutna tiden varit från
riksbanken utlånadt inom Wester- och Norrbottens län, eller distriktets
folkmängd i förhållande till hela landets, det för Norrbottens län af motionären
föreslagna belopp, 500,000 R:dr, blefve alltför högt äfven för
Wester- och Norrbottens län tillsammans.

4

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Uti ifrågavarande hänseende torde emellertid företrädesvis böra tagas
i betraktande betydenheten af dessa landsdelars näringsrörelse och den
omständigheten, att behofvet af förlag bär måhända mera än annorstädes
är ojemnt fördeladt på årets särskilda tider, så. att detsamma vid vissa årstider
är betydligt starkare än vid andra; med afseende härpå anser Utskottet
icke obilligt att anslaget för utlåning med omsättningsrätt vid kontoret
i Umeå upptages till 500,000 H:dr, dock med samma rättighet för
fullmäktige härvid, som beträffande kontoren i allmänhet, att vidtaga förändring
i fördelningen emellan kontoren, i fall omständigheterna dertill
gifva anledning; och då det nuvarande distriktet för riksbankens diskontkontor
kommer att minskas med det område, för hvilket det nya kontoret
är afsedt, bör naturligtvis anslaget för detta sistnämnda tagas af den summa,
som hittills tillhört diskontkontoret.

Beträffande åter styrelsen öfver ifrågavarande kontor, anordningen af
göromålen inom kontoret, tjenstemäns antagande och aflöning med mera,
anser Utskottet, såsom redan är antydt, det böra öfverlemnas åt fullmäktige
att till eu början och på försök besluta och vidtaga sådana åtgärder,
som fullmäktige må finna ändamålsenliga, hvarefter kommande Bankoutskott
och Riksdag blifva i tillfälle att pröfva, huruvida den af fullmäktige
åt kontoret gifna organisation bör definitivt fastställas och att besluta
i sådana ämnen, hvilka först framdeles ifrågakomma, såsom revision af
förvaltningen m. in.

Af det anförda framgår, att Utskottet icke anser sig böra tillstyrka
bifall till de af Herrar Rutberg och Bäckström framställda förslag; men
deremot föreslår Utskottet, att Riksdagen må fatta följande beslut:

l:o

att i staden Umeå skall inrättas ett afdelningskontor af riksbanken
för Wester- och Norrbottens län, afsedt för enahanda
slags rörelse, som i riksbanken och öfriga lånekontor drifves.

2:o

att det må ankomma på bankofullmäktige att till vexeldiskontering,
utlåning och kassakreditivrörelse vid detta kontor anvisa
de belopp, fullmäktige finna lämpliga; dock under iakttagande
såsom grund för fördelningen af anslaget till utlåning med
omsättningsrätt att för kontoret i Umeå afses en summa af
500,000 R:dr.

5

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

3:o

att fullmäktige, tills vidare och intilldess Riksdagen annorlunda
beslutar, må bemyndigas ej mindre att bestämma af huru stort
antal ledamöter styrelsen för afdelningskontoret skall utgöras,
än äfven att utse dessa ledamöter, förordna om styrelsens funktioner
och sättet för dessas utöfvande samt bestämma arvoden
för styrelsen, äfvensom att besluta om tjcnstemäns antagande,
göromål och aflöning samt att i öfrigt vidtaga alla erforderliga
åtgärder för kontorets öppnande så fort ske kan.

Om Utskottets nu afgifna förslag vinner Riksdagens bifall, kommer
Utskottet att i det förslag till bankoreglemente, med hvars uppgörande
Utskottet är sysselsatt, införa bestämmelser angående det nya kontoret,
i öfverensstämmelse med Riksdagens beslut.

Hvad angår Herr O. F. Petterssons motion om inrättande af ett
lånekontor i Calmar, får Utskottet, på de skäl som af fullmäktige i deras
ofvan omförmälda utlåtande blifvit anförda,

4:o

hemställa, att berörda motion icke må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 9 April 1872.

J. von Scliwerin.

Bih. till Rik sd. Vrot. 1872. 6 Sami 1 Afd. 9 Saft.

2