Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

1

M-.o 9

Ank. till Riksd. Kansli d, 26 Mars 1872, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående tullbevillningen.

Jemlikt föreskriften i § 40 Riksdags-ordningen får Bevillningsutskottet
härmed afgifva betänkande angående de från Kamrarne hänvisade
motioner, som åsyfta ändring i nu gällande stadganden om tullbevillningens
utgörande och i sammanhang dermed äfven redogöra för
de förändringar, som Utskottet i detta afseende funnit sig böra föreslå.
Den granskning i detalj, Utskottet underkastat tulltaxans olika bestämmelser,
har föranledt fierfakliga förslag till rättelse af eller tillägg till
de i densamma nu förekommande stadganden, hvilka förslag väl till en
del kunna anses mindre väsendtliga, men dock bort underställas Riksdagens
pröfning, då de, enligt Utskottets tanke, äro hvar för sig egnade
att i sin mån gifva tulltaxan den enkelhet, tydlighet och fullständighet,
som äro nödiga för vinnande utaf en likformig tillämpning af författningen
och för undvikande af förvecklingar mellan tullförvaltningen och
trafikanterne.

Från den tid, då tulltaxan ännu sönderföll i tvänne stora hufvudafdelningar,
särskildt för införseln och särskildt för utförseln, bär rubriken:
»lärft för Införselstullen», kommit att i taxan qvarstå; men
sedan numera några utförselstullar icke vidare förekomma, torde icke
heller nämnda särskilda hufvudrubrik böra fortfarande bibehållas; hvarföre
Utskottet hemställer:

Bill. till Biksd. Prut. 1872. 5 Sami. 1 Å/cl. 7 Raft.

Tarif för Införselstullen.

1

j&(Jisr och
miher spirituösas
samt
bränvin ock
sprit.

Album.

ApelsinsJcal

torra.

% Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 9.

l:o

att orden: »Tarif för Införselstullen», må såsom öfverflödiga
få ur taxan utgå.

Enär tullsatsen å JEther och JEther spirituösas är beroende af den
tullafgdt, som kan komma att åsättas bränvin och sprit, och denna sednare
åt •!'' kan komma att bero af Riksdagens beslut i anledning af
väckta motioner om förändring i sättet för utgörande af beskattningen
af den inhemska bränvinstillverkningen, så hemställes:

2: o

att med pröfningen af tullbestämmelserna å såväl .Ether
och /Ether spirituosus, som bränvin och sprit må få
anstå, till dess Riksdagen i fråga om bränvinstillverkningsafgiften
fattat beslut.

T tulltaxan finnes för det närvarande, såsom ett sista moment
under rubriken Böcker, upptagna s. k. album med tullsats af 40 öre
per skålpund. Då oegentligheten af att till böcker hänföra artikeln
album knappast torde behöfva påpekas, har Utskottet velat föreslå att
artikeln upptages i taxan under sjelfständig rubrik på den plats, hvartill
den alfabetiska ordningen gifver anledning; och då vid tullbehandling
af ifrågavarande artikel olika meningar kunna uppstå derom, huruvida
de fodral, hvari album vanligen inkomma, böra inbegripas under
den för album stadgade tullsats eller efter annan grund, enligt fodralets
beskaffenhet, förtullas, har Utskottet, till undvikande af hvarje villrådighet
eller tvist i detta afseende, ansett ett bestämdt stadgande derom
böra vid rubriken införas. Utskottet hemställer alltså:

3:o

att, med uteslutande af det under rubriken Böcker
förekommande stadgande, angående s. k. album, må
näst efter alabaster i taxan intagas följande nya rubrik:
Album, afdrag i vigten göres ej för fodral, hvari
album inkomma — i skålp. — 40 öre.

Då i taxan nu finnas särskildt rubricerade såväl citron- som pomeransskal
med tullsatser af 10 öre, bär Utskottet ansett, att äfven
apelsinskal, torra, böra erhålla sin särskilda rubrik med enahanda tullsats;
hvarföre hemställes:

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o .9. 3

4:o

att näst efter apelsiner må i taxan uppföras en ny
rubrik, så lydande: apelsinskal, torra — 1 skålp. —
10 öre.

Artikeln Bokpermar utgör föremål för en icke obetydlig och växande
införsel. Då den likväl icke finnes i taxan särskildt upptagen, lärer
någon osäkerhet hafva uppkommit angående grunden för dess förtullning;
hvarföre Utskottet ansett angeläget att den under sjelfständig
rubrik må uppföras i taxan, samt i afseende å tullbehandlingen beskattas
i likhet med. den artikel, hvarmed den till värde och beskaffenhet
synes närmast jemförlig, nemligen pappersarbeten, lackerade; hvarföre
hemställes:

5:o

att i taxan må införas, närmast efter artikeln Bokguld,
följande nya rubrik: Bokpermar, lösa, — 1 skålp.
— 25 öre.

Då artikeln Bomullskrut icke sällan lärer införas, har den äfven
bordt i taxan erhålla sin särskilda rubrik, och i afseende å tullbehandlingen
lämpligast hänföras till krut; med anledning hvaraf föreslås:

6:o

att näst efter Bomull i taxan intages följande nya
rubrik: Bomullskrut; se krut.

till den nu förekommande rubriken Borax har ansetts böra fogas
äfven Borsyra, enär denna artikel icke sällan lärer till införsel förekomma;
hvarföre hemställes:

7:o

att rubriken må få lyda: Borax och Borsyra — fria I

taxan förekommer nu artikeln Bronspulver med hänvisning till
metaller, sammansatta, arbetade, andra slag; på grund hvaraf den förtullas
med 15 öre per skålpund. Då nu varan oftast inkommer i särskilda
fina pappersomslag, för hvilka, ehuru af obetydlig vigt, af importören
stundom fordras timra, har Utskottet för vinnande af enkelhet och
lätthet vid tullbehandlingen af varan ansett till rubriken böra fogas

Bokpermar,
lösa.

Bomullskrut.

Borax och
Borsyra.

Bronspulver.

4

Bevillnings- Utskottets Betänkande*^ N:o 9.

Böcker.

Dref och
drefmat.

Drufsocker.

det stadgande, att i tullvigten pappersomslagets vigt inbegripes; äfvensom
vid densamma tullafgiften direkt utsattes; hvarföre Utskottet hemställer: 8:o att

rubriken Bronspulver må erhålla följande förändrade
lydelse: Bronspulver, pappersomslagets vigt inbegripen
— 1 skålp. — 15 öre.

Till införsel förekomma numera böcker med upphöjda bokstäfver,
uteslutande afsedda att begagnas vid blindas undervisning, Indika böcker,
då de äro tryckta på svenska språket, enligt nu gällande tulltaxas ordalydelse,
skulle draga eu tull af 15 öre per skålpund. Det med denna
artikel afsedda ändamål lärer dock med allt skäl påkalla medgifvande
af tullfrihet; hvarföre hemställes:

9:o

att under rubriken Böcker må införas följande nya
moment: med upphöjda bokstäfver till begagnande för
blinda — fria.

I taxan förekommer nu följande stadgande: Drefmat eller gammalt
och istycken af högst 12 fots längd sönderhugget tågvirke • Fritt.
Då numera tågvirke, nytt, är till införsel tullfritt, lärer väl äfven gammalt
sådant böra få åtnjuta samma frihet, oberoende af längden af de
stycken, i hvilka det kan vara sönderhugget, hvarföre anförda stadgande
är oegentligt och bör ur taxan utgå. Utskottet hemställer alltså:

10:o

att anförda stadgande måtte borttagas och artikeln
Drefmat sammanföras med nästförestående rubrik Dref,
hvilken sålunda kommer att lyda: Dref och Drefmat
— Fria.

Under benämning af Drufsocker har till införsel förekommit en
vara, angående hvars rätta tullbehandling mycket skiljaktiga åsigter velat
göra sig gällande. Af från General-tullstyrelsen meddelade handlingar
har Utskottet inhemtat, dels att, då vid en tullkammare varan år 1869
blifvit beskattad såsom socker af lägre nummer än N:o 18 och således
med 10 öre per skålpund, hade importören, under anförande^ deraf, att

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

varan vore af ringa värde och af honom uteslutande begagnad för yllefärgning,
hos General-tullstyrelsen begärt förtullning af densamma såsom
kemiskt-tekniskt preparat; hvaremot Kongl. Teknologiska Institutet, uti
med anledning af denna tvist begärdt utlåtande, förklarat, att, då varan
utgjordes af s. k. Drufsocker, hvilket syntes vara beredt af stärkelse och
följaktligen jemväl kunde kallas stärkelsesocker, och då tulltaxan icke
gjorde någon skilnad emellan rör- och andra slag af socker, varan visserligen
borde såsom socker tullbehandlas, men då den derjemte innehölle
så mycket främmande ämnen, att den icke kunde jemföras med
socker, raffineradt eller icke mörkare än N:o 18, syntes den, utan afseende
å dess färg, skäligen böra tullbeskattas med den för oraffineradt
socker, mörkare än N:o 18, stadgade lägre afgift; dels att, med anledning
af uppkommen tvist emellan å ena sidan en importör, som ansett
en dylik vara böra förtullas såsom sirup, och å andra sidan härvarande
Packhus-inspektion, hvilken tullbehandlat densamma i likhet med socker,
raffineradt, Kongl. Teknologiska Institutet uti innevarande år afgifvet
utlåtande förklarat, att den ifrågavarande artikeln, som egde en sirapsartad
konsistens, vore en lösning af stärkelse- eller drufsocker, hvilken,
ehuru nästan färglös, innehölle mindre stärkelsesocker än vanlig brun
sirup innehåller rörsocker, men deremot vida mera främmanda ämnen
än af rör eller betor framställdt socker; på grund hvaraf, och då derjemte
den omtvistade varan egde vida mindre sötma än vanlig brun
sirup, Institutet ansåg densamma icke lämpligen kunna hänföras till annan
tulltaxerubrik än sirup, alla slag.

Af dessa handlingar framgår, enligt Utskottets åsigt, ovedersägligt,
att likformigheten och säkerheten i taxans tillämpning fordra, det artikeln
Drufsocker intages i taxan under särskild rubrik och påföres en
bestämd tullafgift. I afseende å denna sednare har Utskottet, i likhet
med hvad i Teknologiska Institutets först anförda yttrande af år 1869
förekommer, ansett att, då den i taxan upptagna rubriken socker omfattar
alla sockerarter, hvilka icke heller utan stor svårighet vid tillämpningen
skulle låta sig i taxan särskiljas, och då den ifrågavarande artikeln
verkligen utgör socker, den äfven bör såsom sådan tullbehandlas,
men att, enär densamma är af vida mindre värde än raffineradt socker
eller ljusare råsocker, den må, ehuru ofta mycket ljus och stundom fullständigt
färglös, utan afseende å färgnyansen, förtullas med den för socker
mörkare än N:o 18 stadgade lägre tullsats, på grund hvaraf Utskottet
hemställer:

Pisk.

6 Bemllnings-Utskoftets Betänkande N:o 9.

ll:o.

att i taxan må näst efter artikeln Dricka uppföras följande
nya rubrik: Drufsocker; tullbehandlas såsom socker
oraffineradt, till färgen mörkare än N:o 18 af den
i verldshandeln gällande holländska standard.

Uti Första Kammaren har Herr N. S. v. Kock, (motion JSf:o 16),
föreslagit: »att all fisk må få tullfritt införas eller att åtminstone tulltaxan
måtte åter erhålla den lydelse, hvilka den erhöll genom Ivongl.
kungörelsen den 26 September 1855, nemligen: fisk, saltad, alla slag,
med undantag af anjovis, sardeller och thonfisk, torr eller rökt, alla slag,
utom lax och ål, fri»; Och har motionären till stöd för sitt förslag åberopat
Kongl. Maj:ts proposition, N:o 51, till 1856 års riksdag.

Inom Andra Kammaren åter har Herr J. W. Lundqvist, (motion
N:o 45) återupptagit sitt vid 1870 års riksdag framställda förslag om
tullfri införsel af sill, under anförande att denna artikel förbrukades
egentligen endast af de fattigare klasserna, hvilka sålunda erlade största
delen af det icke obetydliga belopp, denna artikel nu inbringar statsverket.

I afseende å de i taxan nu stadgade tullsatser å olika slag af fisk,
bör Utskottet främst erinra, att, då införseln af de för förbrukningen
mera betydande fiskslagen sker till aldra största delen från Norge och
följaktligen dels mot half tull dels, för såvidt införseln sker landvägen,
tullfritt, så blifva de utgående tullsatserna i verkligheten mycket mindre
än de nominela. Statens hela inkomst af dessa tullafgifter har, enligt
Kommers-kollegii tabeller för år 1870, utgjort 136,868 R:dr, hvaraf
för sill, saltad eller inlagd, 70,513 R;dr, och för de af Herr v. Koch
alternativt till bibehållande af nu åsatt tull föreslagna sorterna, nemligen
anjovis, sardeller och thonfisk 796 R:dr samt lax och ål, torkad
eller rökt, endast 18 R:dr.

Den af Herr v. Koch åberopade Kongl. propositionen yttrar i ifrågavarande
hänseende, att, ehuruväl bibehållande af den genom Kongl.
kungörelsen 1855 medgifna tullfrihet å de flesta Åskslag innebure en icke
obetydlig uppoffring för statskassan, vore denna tullfrihet likväl så af
rättvisa och billighet påkallad, att den icke borde återtagas med mindre
statens behof sådant oundgängligen kräfde.

Vid 1856—1858 årens riksdag, likasom allt sedermera, hafva
emellertid tullafgifter å all annan än färsk fisk blifvit bibehållna, icke
derföre att man förnekat de principiela skälen för medgifvande af tullfrihet
för alla de fisklag, som kunde hänföras till mera oundgängliga

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

7

lifsförnödenheter, utan hufvudsakligen emedan statskassans ställning ansetts
fortfarande påkalla bibehållande af dessa afgifter, de der genom
sina jemförelsevis låga belopp ansågos mindre tryckande;, hvarförutan
äfven den mening härvid torde hafva gjort sig gällande, att man först
i sammanhang med ordnande af handelsförhållandena emellan brödrarikena
borde taga frågan om en vidsträcktare tullfrihet för fiskvarorna
under öfvervägande. Och vid 1870 års riksdag yttrade då varande
Bevillnings-Utskott, med anledning af Herr Lundqvists äfven då väckta
motion om tullfrihet för sill, att Utskottet välvilligt medgåfve, att denna
tullfrihet endast skulle vara en följdriktig tillämpning af den i tulltaxan
i öfrig! temligen fullständigt genomförda grundsats, att lifsförnödenheter
af mera oundgängligt slag höra vara från införselsafgift befriade,
och derföre äfven skulle hafva tillstyrkt motionärens förslag, derest icke
Utskottet för tillfället bort i främsta rummet taga hänsyn till angelägenheten
att bibehålla statsverkets inkomster orubbade.

Att den från statskassans ställning hemtade betänklighet mot medgifvande
af nu åter föreslagen tullfrihet för fiskvaror icke eger någon
grund i närvarande lyckliga förhållanden, lärer väl böra obetingadt medgifvas;
likasom det svårligen kan motsägas, att de i taxan uppräknade
betydligare fiskvaror, för Indika tullafgifterna inbragt någon mera afsevärd
statsinkomst, utgöra oundgängliga och särdeles för de obetnedlade
samhällsklassernas hushållning ingalunda mindre nödvändiga lifsförnödenheter,
än artiklarne fläsk, kött, ost och smör in. tf., för hvilka tullfrihet
redan länge varit medgifven.

Den enda hufvudsakliga betänklighet, som ännu kunde emot beviljande
af tullfrihet för dessa varor åberopas, vore således den betydelse,
som vid underhandlingar om mellanrikshandelns ordnande skulle
från Norges sida kunna tillmätas eftergiften af vår tullbeskattning å de
norska fiskvaror, hvilka hit införas. Vid närmare undersökning af denna
fråga åter torde man dock finna betydelsen af en sådan eftergift från
norsk synpunkt åtminstone ganska tvifvelaktig. Enligt redan gällande
mellanriksföreskrifter åtnjuta norska fiskvaror vid landväga införsel fullkomlig
tullfrihet och vid införsel sjöledes nedsättning till hälften i de
hos oss stadgade tullafgifter. Det är uppenbart att genom dessa stadganden
norska fiskvaror i täflan med andra länders hos oss är o gynnade
med fördelar, hvilka genom allmänt medgifven tullfrihet skulle
upphöra. Häremot må väl kunna invändas, att, då Norge är det land,
som snart sagdt. ensamt förser oss med dessa varor, skulle förlusten af
den gynnade ställningen icke hafva något att betyda; men å andra sidan
följer ock af detta förhållande, att, i samma mån som vi äro hän -

8

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande K:o 9.

visade att från Norge tillfredsställa hela vårt behof af dessa nödvändighetsvaror,
måste ock de derå hos oss stadgade tullafgifter på försäljningspriset
i Norge och på afsättningen derifrån blifva utan något från
norsk sida afsevärdt inflytande. Det är således icke den norska producenten
utan den svenska förbrukaren, som får vidkännas dessa avgifter,
vid hvilket förhållande afgifternas bibehållande eller upphäfvande antagligen
måste synas Norge åtminstone temligen likgiltigt.

Man har också velat påstå, att de jemförelsevis låga afgifter, med
Indika de allmännast förbrukade fiskvarorna äro belagda, jemväl vore
utan egentligt inflytande på försäljningspriset härstädes och derföre väl
kunde lemnas orubbade. Men en sådan åsigt torde väl knappast numera
påkalla någon vederläggning, sedan vi redan i vår tullagstiftning,
under erkännande af en alldeles motsatt, mer och mer sökt fritaga
oundgängliga lifsförnödenheter från all tullbeskattning. Här möter dessutom
det alldeles särskilda förhållande, att den del af Sveriges befolkning,
som kan landvägen förse sig med sitt behof af norska fiskvaror,
för desamma är skattefri, under det en annan del af samma befolkning,
som måste anlita ett annat fortskaffningsmedel, fortfarande har att betala
skatt. Sedan nordvestra stambanan nu mera blifvit fullbordad,
hafva dessa olika och orättvisa skattevilkor i sin tillämpning icke någon
ringa betydelse, och betydelsen deraf tillväxer med hvarje ny lättnad i
den landväga kommunikationen.

Då Utskottet af dessa skäl ansett alla de hufvudsakliga fiskvarorna,
hvilka införas från Norge, nu böra medgifvas tullfrihet, har Utskottet
jemväl antagit att tullfrihet borde tillkomma de äfven till oundgängliga
lifsförnödenheter hänförliga artiklarne saltad lax och strömming, hvilka
hufvudsakligen tillföras oss från vårt gamla syskonland Finland och för
år 1870 lemnat en tullinkomst af respektive 2,581 R:dr och 5,467 R:dr.
Jemte dessa varors antydda beskaffenhet må för beviljande af tullfriheten
åberopas det alltid önskvärda i lagstiftningens ordnande på sådant
sätt, att gräns- och skärgårdsbefolkningen ej må onödigt inledas
i frestelse att kringgå lagbuden. Laxfångsten i gränsfloden Torne eif
och strömmingsfisket i nordliga delen af Bottenhafvet utöfvas samtidigt,
stundom gemensamt af Sveriges och Finlands befolkningar, och det inses
lätt, att någon verksam kontroll emot olofligt utbyte af under sådana
förhållanden gjorda fångster svårligen kan tillvägabringas, åtminstone
icke utan vida högre kostnader, än som af statsinkomsten kunna
uppvägas.

Artiklarne

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

9

Artiklarne rökt lax och ål, som år 1870 gifvit en tullinkomst af
allenast 18 R:dr och de till rubrikerna andra slag, dels saltad och inlagd
dels torkad eller rökt, hänförliga åskslag, hvilka tillsammans under
nämnda år illbragd en inkomst af 480 R:dr, omfatta, de förra obestridligen
och de sednare möjligen, sådana varor, som icke kunna hänföras
till oundgängliga lifsförnödenheter, men hafva likväl af Utskottet ansetts
vara för statskassan af allt för obetydlig vigt, för att böra undantagas
från den allmänna tullfrihet för fiskvaror, som Utskottet funnit sig böra
tillstyrka; men för de under rubriken saltad eller inlagd fisk förekommande
artiklarne »anjovis, sardeller och thonfisk», med en tullafgift af
25 öre per skålpund, har Utskottet deremot, i betraktande så väl af
dessa varors beskaffenhet, som af de för flera jemförliga artiklar nu
stadgade tullsatser, hvilkas upphäfvande icke bort ifrågasättas, bibehållit
nu stadgad afgift oförändrad.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet, hufvudsakligen
biträdande Herrar von Iiochs och Lundqvists här ofvan omförmälda
motioner, hemställa:

12:o

att alla under hufvudrubriken Fisk i nu gällande tulltaxa
upptagna tullafgifter, med undantag för artiklarne anjovis,
sardeller och thonfisk, måtte upphäfvas, samt
tulltaxan, i enlighet dermed, gifvas den förändrade
lydelse, bilagda förslag innehåller.

I taxan finnes nu med tullsats af 75 öre per skålpund upptagen
artikeln kaviar, hvilken, såsom bekant, är rom af stör; hvaremot någon
bestämd föreskrift om tullafgiften för andra sorter saltad och preparerad
fskrom icke finnes meddelad. Då emellertid uti handeln förekomma
flera slag af saltad fiskrom, såsom af sik, löja in. fl. af i det
väsendtliga enahanda beskaffenhet och användning som kaviar, torde till
undvikande af missförstånd vid dylika artiklars tullbehandling vara nödigt
att i taxan upptages såsom särskild rubrik artikeln Fiskrom, saltad,
med hänvisning till kaviar; och hernställes:

13:o

att näst efter Fiskben må intagas följande nya rubrik:
Fiskrom, saltad; se kaviar.

Bill. till Riksd. Prof. 1872. 5 Samt. 1 Åfd. 7 Raft.

Fiskrom, saltad.

2

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande. N:o 9.

Flaskfoder.

Frö.

Gevär.

Flaskfoder tullbehandlas nu lika med det ämne hvaraf de bestå.
Enär likväl sådana numera oftast införas tillverkade af sammansatta
ämnen och af vida dyrbarare beskaffenhet, än att de för hufvudämnet,
arbetadt trä, stadgade tullafgifter derå må anses utgöra skälig beskattning,
har Utskottet ansett lämpligt att den ifrågavarande artikeln i taxan
upptages med hänvisning till en bestämd tullsats, i likhet med
hvad för Etuis nu är stadgadt eller 35 öre per skålpund. Utskottet
hemställer alltså:

14:o

att det under rubriken Flaskfoder nu förekommande
stadgande må få utgå och i stället införas följande
nya: Flaskfoder; se Etuis.

Rubriken Frö här nu följande lydelse: Frö, kanarie- 1 skålpund
4 öre; andra slag — fria. Enligt detta stadgande skulle således
alla andra . slag af frö vara tullfria, hvilket likväl icke är förhållandet,
enär. åtskilliga fröslag, såsom Anis, Fenkol, Senap, äro i taxan särskildt
rubricerade och belagda med tull. Taxans särskilda stadganden stå sålunda
i detta afseende i strid med hvarandra, och följden deraf har
blifvit, att importörer på grund af ofvan anförda allmänna bestämmelse,
nemligen att andra slag af frö än kanarie- äro fria, förmenat sig
böra få tullfritt införa äfven de i taxan specificerade och beskattade
fröslagen. Då ett sådant förhållande otvifvelaktigt erfordrar rättelse,
hemställer Utskottet:

15:o

att rubriken Frö må få följande förändrade lydelse:

Frö, kanarie-.......................................... l skålpund 4 öre,

andra slag, icke specificerade, fria.

Gevär draga, enligt nuvarande stadgande, en tull af 20 öre per
skålpund. Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, till införsel icke sällan
förekomma särskilda delar af gevär, har deraf vållats någon osäkerhet,
enligt hvad grund dessa särskilda delar borde tullbehandlas, till undvikande
hvaraf och i konseqvens med hvad i allmänhet i dylika fall är
stadgadt, Utskottet föreslår:

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

16:o

II

att till rubriken Gevär må bifogas följande nya moment:
Delar af gevär förtullas såsom det. ämne,arbetad^
hvaraf de bestå.

Inom Andra Kammaren har Herr W. Lindberg (motion N:o 41) GUs''
anfört, bland annat, att åtskilliga obehag och förluster drabbade godsegare,
derigenom att artiklar, hvilka ingå såsom delar i maskinerier
och fartyg in. in, och sålunda enligt taxans allmänna stadgande!! borde
vara tullfria, i verkligheten och i följd af tulltaxans felaktiga uppställning
i vissa delar blefve med tull belagda, hvilket. bland annat vore
förhållandet med artikeln Glas, enär tulltaxan väl upptager patentglas
såsom fria, men deremot icke omnämner sidventilglas, hvilka sednare
följaktligen blifvit tullbeskattade, ehuruväl de, liksom de förra, voro
hänförliga till fartygsinventarier och sålunda bort få tullfritt införas.

Med anledning häraf har motionären föreslagit, att ifrågavarande moment
under rubriken glas måtte få följande förändrade lydelse: Patent- och
sidventilglas, runda eller kantiga, slipade eller oslipade, dessa sednare
icke under 0,25 tums tjocklek, samt glastakpannor — fria.

Vid. öfvervägande häraf har Utskottet uppmärksammat, att icke
mindre likformigheten i tillämpningen af taxans särskilda stadgande!!
än äfven afseende å verkstädernas för fartygs byggande billiga begäran,
att icke betungas med tull för materialier, hvilka erfordras och uteslutande
eg a användning för fartygs byggande och utredning, påkallade
någon rättelse i det anförda stadgandet, och följaktligen ansett sig böra
understödja motionärens förslag i hufvudsak, men dervid dock fästat
vilkoret af en sådan begränsning af sidventilglasens ytinnehåll, hvarigenom
större visshet vunnes, att de endast kunde till det afsedda ändamålet
användas. Utskottet hemställer alltså:

17:o

att under rubriken Glas, näst efter afdelningen: patent
och glastakpannor, må intagas ett nytt moment af
följande lydelse: sidventil-, runda eller kantiga, slipade
eller oslipade, icke under 0,25 tums tjocklek och ej
öfver 1 qvadratfots yta — fria.

Taxan föreskrifver nu, att Grönsaker, torkade, skola erlägga i tull Grönsaker,
10 öre för skålpundet. För vinnande åt större fullständighet i stad- torkade eller
gandet, hemställes: *ttUad*■

Guttapercha.

Gödningsäm nen.

Hattar.

12 Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 9.

18:o

att sista momentet under rubriken: Grönsaker må få
lyda:

Grönsaker:

torkade eller saltade — —• — — — —

— — — -— — — 1 skålp. — 10 öre

Till införsel förekommer icke sällan Kängor eller Galoscher af
Guttapercha, kantade med pelsverk. Enligt hvad Utskottet inhemtat,
lär väl artikeln allmänt tullbehandlas såsom kläder af Guttapercha, hvilket
äfven af dess beskaffenhet synes påkalladt, men har det dock till

undvikande af hvarje ovisshet i detta hänseende, vare sig från trahkan ternes

eller tullförvaltningens sida, ansetts nödigt, att artikeln må erhålla
sin särskilda rubrik i taxan jemte bestämd hänvisning angående
grunden för dess förtullning; hvarföre hemställes:

19:o

att under rubriken: Guttapercha, arbeten deraf, må
näst efter momentet: vattenlednings- och gasrör m. in.
införas en ytterligare underafdelning så lydande: Kängor
eller Galoscher, kantade med pelsverk, tullbehandlas
såsom kläder af Guttapercha.

Uti taxan finnes nu upptagen artikeln: Guano, såsom fri. Då
likväl i handeln mer och mer förekomma fyrfaldiga andra slag af gödningsämnen,
hvilka icke upptagas i taxan, men såsom lika nödiga och
nyttiga för jordbrukets utveckling ansetts böra åtnjuta tullfri införsel,
torde den nuvarande rubriken: Guano böra utgå och i stället intagas
en mera rymlig, omfattande gödningsämnen i allmänhet. Utskottet
hemställer alltså:

20:o

att rubriken: Guano må ur taxan utgå och i dess
ställe, näst efter Guttapercha, intagas följande nya rubrik:
Gödningsämnen af alla slag, ej specificerade —fria.

Vid rubriken: Hattar är nu stadgadt, att sådana af siden, halfsiden
eller annan i följande moment ej specificerad väfnad, äfvensom

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 9.

13

monterade fruntimmershattar, alla slag, betala i tull 1 R:dr 50 öre för
stycket samt af ull, hår, filt, felb, färdiga eller halfärdiga, 1 stycke —
40 öre. Oegentlighet^! deraf, att stadgandet: »hel- eller halffärdiga»,
sålunda gäller endast för hattar af ull, hår, filt eller felb, men icke äfven
för de af siden, halfsiden och öfriga i första momentet upptagna,
ligger i öppen dag, och har äfven, enligt hvad Utskottet inhemtat, vållat
svårighet vid förtullningen, i det sådana hattar ofta inkomma, icke
hopsatta, utan i särskilda delar, hvilka importören velat få förtulla i
likhet med det material, hvaraf de bestå. Då derjemte har erinrats,
att den under rubriken förekommande anmärkningen: »äro hattarne sammansatta
af flera materialier, förtullas de såsom det ämne, hvaraf de
hufvudsakligen bestå», såsom mindre tydlig, kan föranleda missförstånd,
har Utskottet ansett densamma böra erhålla den rättelse, som nedan
föreslås. På grund häraf hemställes:

21:o

att rubriken: Hattar må erhålla den förändrade redaktion,
att omedelbart under hufvudrubriken intagas
orden: färdiga eller halffärdiga, hvilka ord deremot
ur andra momentet få utgå, samt att den anförda anmärkningen
må erhålla följande förtydligande: Aro
hattarne — — —•, förtullas de såsom hattar af det
ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Uti Andra Kammaren har Herr ,7. Sjöberg (motion N:o 192) fästat
uppmärksamheten derå, att då 1869 års Riksdag på förslag af Bevillnings-Utskottet
biföll en sålunda förändrad redaktion af rubriken:
hudar och skinn: pelsverk, att de under rubriken: andra slag upptagna
dyrbarare pelsverken specificerades, och deremot de då särskilt specificerade
samt med olika tullsatser af 10, 15, 25 och 40 öre uppförda
mindre dyrbara skinnslagen sammanslogos under benämningen: andra
slag, med en gemensam och, såsom passande medeltal af de förut stadgade,
till 20 öre för skålpundet bestämd tullsats, så föranledde denna i
öfrigt fullt riktiga åtgärd eu förhöjning af förut och länge gällande tullsatser,
hvilken förhöjning dels vore ganska betydlig, såsom uppgående
å get-, ren- och skälskinn till icke mindre än 100 procent samt å fåroch
lamskinn, andra slag, till 33 procent, dels äfven vore så mycket
mera oegentlig, som dessa skinnslag icke i allmänhet syntes böra hänföras
till pelsverk; på grund af hvilka anmärkningar, samt då tullinkomsten
af dessa varor icke utgjorde något särdeles afsevärdt belopp,

Hudar och
skinn:
pelsverk.

14

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

motionären föreslagit: »att den under hufvudrubriken hudar och skinn
förekommande underafdelningen pelsverk måtte erhålla följande lydelse:
pelsverk:
oberedda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort- och rådjursskinn samt får- och lamskinn,
med undantag af grå, krimska och äkta kalmuck — fria
bäfver, hiller, kinkilla, mård, nära, sobel, svarträf och blåräf samt
utter — per skålp. — 1 R:dr; andra slag — 20 öre
beredda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort- och rådjursskinn samt får- och lamskinn
med undantag af grå, krimska och äkta kalmuck — per skålp. —
10 öre; alla andra slag, lösa eller hopsydda, förtullas lika med
samma slag, oberedda, med tillägg af 20 procent; fullfärdiga persedlar
med pelsverk till öfvertyg, såsom skinnpelsar, muffar, kragar
m. m., förtullas lika med pelsverket, oberedd hvaraf de bestå, med
tillägg af 40 procent.

Vid den granskning, Utskottet med anledning af dessa erinringar
underkastat ifrågavarande afdelning af rubriken: hudar och skinn, har
Utskottet inhemtat, att get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjursoch
harskinn, hvilka nu, då de oberedda införas, förtullas såsom pelsverk,
oberedda, andra slag, med 20 öre för skålpundet, endast undantagsvis
lära användas till pelsverk, men deremot hufvudsakligen utgöra
råmaterial för läder- och skinnberedningen. Med anledning häraf har
Utskottet ansett sig böra tillstyrka tullfri införsel af dessa nyssnämnda
skinnslag, så mycket heldre som hela artikeln: pelsverk, oberedda, år
1870 gifvit endast 1,889 R:dr, och någon del af denna inkomst synts
utan betänklighet kunna uppoffras för att derigenom undanrödja icke
oberättigade klagomål. Att deremot, på sätt motionären föreslagit,
utsträcka denna tullfrihet äfven till oberedda »får- och lamskinn, med
undantag af grå, krimska och äkta kalmuck» har Utskottet icke kunnat
tillstyrka, dels emedan i så fall äfven andra dylika slag, såsom italienska,
bort undantagas, hvilket skulle vålla svårighet vid tullbehandlingen,
dels äfven emedan samtliga dessa sistnämnda slag hafva en
vidsträktare användning såsom pelsverk och sålunda, enligt grunden för
nu gällande stadgande, böra såsom sådant fortfarande draga tull.

Lika med motionären och i enlighet med den i taxan antagna grundsatsen
om skilnad i tullbehandlingen för oberedda och beredda hudar och
skinn, har Utskottet funnit de ifrågavarande, såsom oberedda, enligt Utskottets
förslag tullfria skinnslagen fortfarande böra, då de såsom be -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

15

redda pelsverk införas, draga någon tullafgift, hvilken synts lämpligen
kunna bestämmas till 10 öre för skålpundet; hvarföre ett nytt moment
af detta innehåll här nedan blifvit föreslaget.

De stadganden, som nu förekomma i de båda sista momenten,
och angå särskilda tilläggsafgifter för beredda pelsverk, som inkomma
lösa eller hopsydda eller såsom fullfärdiga persedlar, har Utskottet bibehållit
och deri endast föreslagit sådana redaktionsförändringar, som af
ofvannämnda hemställanden föranledts. På grund af hvad sålunda blifvit
anfördt, får Utskottet alltså hemställa:

22:o

att rubriken: hudar och skinn, pelsverk, må erhålla följande
förändrade lydelse:

oberedda: get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-,
rådjurs- och harskinn — fria;
bäfver, hiller, kinkilla, inård, nära, sobel, svarträf
och blåräf samt utter — 1 skålp. — 1 R:dr;
andra slag — 1 skålp. 20 öre;
beredda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-,
rådjurs- och harskinn — 1 skålp. — 10 öre;
alla andra slag förtullas lika med samma
slag, oberedda, med tillägg af 20 procent;
fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,
såsom skinnpelsar, muffar, kragar m. m.,
förtullas lika med pelsverket, beredt, hvaraf
de bestå, med tillägg af 20 procent.

Inom Första Kammaren har Herr J. Arrhenius (motion N:o 6) på
anförda skäl föreslagit, att hvitbetor, friska och torkade, skulle åsättas
uppgifna tullafgifter.

Då beloppet af de afgifter, med hvilka hvitbetor möjligen kunna
anses böra vid införsel beskattas, i viss mån lärer blifva beroende af
den tullafgift, som för rörsocker kan varda bestämd, men Utskottet, af
skäl, som vid rubriken socker här nedan komma att närmare anföras,
funnit sig böra uppskjuta att med förslag derom till Riksdagen inkomma,
har Utskottet ansett sig nu endast böra anmäla;

Hvitbetor.

16

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

23:o

att Utskottet ämnar, i sammanhang med behandlingen
af nyssnämnda fråga, äfven till hufvudsaklig pröfning
upptaga Herr Arrhenii nu ifrågavarande motion.

Hängsle». Hängslen af siden eller halfsiden förtullas nu med 1 R:dr och

andra slag med 50 öre, allt för ett skålpund. Till införsel förekommer
denna artikel ofta af siden eller halfsiden i förening med guttapercha,
kautschuk eller likartade ämnen, och har den äfven i detta fall, på
grund af taxans nuvarande lydelse, skolat förtuilas med den drygare
tullsatsen. Då likväl under rubriken: Band, förekommer ett stadgande,
att band, äfven af silke, hvari kautschuk, guttapercha, eller likartade
ämnen ingå, få förtullas med den för artikeln band, andra slag, bestämda
lägre afgift, har Utskottet ansett icke mindre följdriktigheten i
taxans olika föreskrifter än billigheten fordra, att äfven för hängslen en
dylik förtullningsgrund blefve fastställd; hvarföre hemställes:

24:o

att det under rubriken: Hängslen befintliga andra
moment må erhålla följande tillägg:
andra slag: derunder inbegripna äfven sädana af silke,
hvari kautschuk, guttapercha eller likartade ämnen
ingå — 1 skålp. 50 öre.

insektpulver. Artikeln Insektpulver förekommer icke sällan till införsel, men

finnes icke i taxan upptagen; hvarföre hemställes:

25:o

att näst efter Insekter må uppföras följande nya rubrik:

Insektp ulver — fritt.

Jern, gina:. Under rubriken: Jern, gjutet, förekomma i första momentet orden:

»kasserade kanoner». Då uttrycket: kasserade, uppenbarligen är föga
lämpligt, såsom för trångt och möjligen medförande skyldighet för godsegare
att attestera kanonens egenskap af kasserad, har Utskottet ansett
detsamma böra utbytas mot ordet: obrukbar. I andra momentet af
samma rubrik bemärkes äfven uttrycket: oborrade, hvilket tillkommit
genom tryckfel och bör ändras till borrade; samt i 4:de momentet ordet
kakelugnar, hvilket såsom mindre egentligt torde böra utbytas mot ordet
ugnar med anledning häraf hemställes:

26:o

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 9.

17

26:o

att i lista momentet under rubriken Jern, gjutet, befintliga
ordet »kasserade», må ändras till obrukbara,
samt ordet »oborrade» i andra momentet af samma
rubrik till borrade, och ordet »kakelugnar» i 4:de momentet
till ordet ugnar.

Herr Lindberg har i sin ofvan anförda motion anmärkt, att vid jern.
jemförelse af åtskilliga tulltaxans stadgande!!, särskild! under rubrikerna eller
fartyg och båtar, skeppsinventarier samt redskap och maskinerier, visserligen
tydligt framgår huruledes lagstiftarnes mening varit att från
tull frikalla icke allenast färdiga fai’tyg och båtar samt maskinerier och
redskap, utan äfven sådana artiklar, hvilka ingå såsom delar i dem,
men att i följd af otydlig eller ofullständig redaktion af fyrfaldiga bestämmelser,
särdeles under rubriken Jern, taxan icke allmänt blifvit så
tillämpad, utan ifrågavarande artiklar stundom blifvit tullbeskattade såsom
manufaktur- och handtverkssmide eller efter annan grund; och har
motionären för undvikande af dylik, för godsegaren förlustbringande
och mot taxans mening stridande, tullbeskattning föreslagit, bland annat,
följande förändrade redaktion i flera delar af de under rubriken Jern,
smidt eller valsa dt, från och med 4:de momentet förekommande stadgande!!: Jern: smidt

eller valsadt:

i stänger, alla slag, utan afseende på form eller dimensioner,
häri inbegripna balk-, spant- och hörnjern, äfvensom smältstycken
...................................................................................................... fria;

smidda maskindelar, muttrar, skrufvar, gängade och ogängade,
och naglar, dessa sednare icke under 0,2 tum i diameter ... fria;
jernvägsskenor med tillhörande skarfjern, skarfbultar, muttrar och

railspik ................................................................................................... fria;

kassakistor och sängar................................... R:dr 100 R:mt •—10 R:dr

plåtar, förtentna och oförtentna.............................................................. fria;

desamma mer eller mindre förarbetade, minst 0,i tum tjocka...... fria.

Utskottet har, med anledning af hvad sålunda förekommit, vid
granskning af de anförda och öfverklagadc stadgandena under ifrågavaBih.
till Rik sd. Prat, 1872. 5 Sand. 7 A/d. 7 Häft. 3

, smidt
valsadt.

18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

Kaffe %ch
smeker.

rande rubrik, icke kunnat undgå att finna, att dessa i åtskilliga delar
erfordra förtydliganden och rättelser, för såvidt de skola kunna erhålla
likformig och sådan tillämpning, att, på sätt Utskottet i likhet med motionären
antager böra ega rum, äfven särskilda delar till fartyg och båtar
samt redskap och maskinerier må utan andra än uttryckligen stadgade
undantag åtnjuta tullfri införsel. Ehuru Utskottet sålunda funnit sig
böra i hufvudsak understödja motionärens framställning, har det likväl
i den af honom föreslagna lydelsen af de särskilda stadgandena vidtagit
några förändringar i afsigt endast att åt de olika bestämmelserna gifva
ökad grad af klarhet och fullständighet samt dermed befrämja ett säkrare
ernående af det med den nu föreslagna nya redaktionen afsedda
hufvudändamål. Utskottet hemställer alltså:

27:o

att med bibehållande af de tre första och tre sista
under rubriken: Jern, smidt eller valsadt, förekommande
momenten, nämnda rubrik i öfriga delar må
erhålla följande förändrade lydelse:

Jern, smidt eller valsadt:

i stänger alla slag, utan afseende på form eller dimensioner,
häri inbegripna balk-, band-, spant-, s. k. T-,

hörn- och vinkeljern äfvensom smältstycken......... fria;

jernvägsmateriel, maskinerier, eller delar deraf; tullbehandlas
såsom redskap af maskinerier;
jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, med tillhörande
skärjern, skarfbultar, muttrar och railspik, fria;
andra muttrar och skrufvar samt naglar af 0,4 tum och
deröfver i diameter......................................................... fria;

plåtar, galvaniserade, förtenta eller oförtenta, utan vidare
bearbetning, äfvensom plåtar af 0,i tums tjocklek
och deröfver, mer eller mindre bearbetade samt andra
ämnen för ytterligare bearbetning............................. fria.

Inom Andra Kammaren har Friherre John Ericson (motion N:o
2) föreslagit, att nu stadgade tullsatser å kaffe och socker måtte ned -

Bevillnings-Utskottets] Betänkande N:o 9. 19

sättas till de belopp, som uti 1867 års tulltaxa voro stadgade, och således
för kaffe från 12 till 10 öre och för socker från dels 14 till 12
dels 10 till 8 öre, allt för 1 skålpund. Då möjligheten af dylika nedsättningar
i de för kaffe och socker nu bestämda tullafgifter bör anses
i väsendtlig mån bero på Riksdagens beslut i anledning af Kongl. Majrts
nådiga proposition om nedsättning till hälften af personliga skyddsafgiften,
anhåller Utskottet:

28:o

att med pröfning af tullsatserna å såväl kaffe och kaffesurrogat
som socker må få anstå, till dess Riksdagen
i ofvanberörda hänseende fattat beslut, samt att i sammanhang
med hemställan om tullsatsen å socker må
afgifvas förslag till de förändrade stadganden angående
restitution af tullafgiften för denna vara, som deraf
kunna föranledas.

I tulltaxan är nu stadgadt, att Kautschuk, oarbetad, är fri, samt
arbeten deraf, ej specificerade samt ej hänförliga till redskap eller maskinerier
eller delar deraf, förtullas med 40 öre för ett skålpund.

I sin ofvan anförda motion har Herr Lindberg äfven anmärkt, att,
ehuru af nyss citerade stadganden icke annat kunde slutas, än att kautschuk,
som användes för maskinerier, bör vara tullfri, hade de likväl icke
så blifvit uppfattade, enär kautschuk vid införsel i platta skifvor af olika
tjocklek, äfvensom behandlad med mönja, och försedd med väfinslag,
plägat åsättas tull såsom för arbeten af kautschuk, andra slag, ehuruväl
omnämnda artikeln uppenbarligen varit afsedd att användas till maskinerier;
med anledning hvaraf motionären föreslagit, att rubriken kautschuk
måtte erhålla följande förändrade lydelse: Kautschuk, vulkaniserad
eller icke, i skifvor eller ventiler, med eller utan väfinslag af minst
0,04 tums tjocklek, med eller utan färg .................. fri.

I enlighet med hvad Utskottet i sina, med anledning, af förevarande
motion, förut afgifna yttranden förklarat, i afseende å angelägenheten af
en sådan redaktion af tulltaxan, att de för redskap och maskinerier afsedda
artiklar verkligen och allmänt komma i åtnjutande af stadgad tullfrihet,
har Utskottet ansett sig böra i hufvudsak understödja äfven detta
Herr Lindbergs förslag, med erinran att i den tryckta motionen den deri
till 0,4 tum föreslagna tjocklek å kautschuk grundar sig på ett tryckfel
och bör vara 0,04 tum eller 0,4 linier, hvilken tjocklek torde fullt be -

Kautschuk.

20 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

trygga, att varan med eller utan väfinslag endast är användbar för maskinerier.

Vid granskning i öfrigt af förevarande rubrik har Utskottet funnit
densamma erfordra en väsendtligen ny redaktion, upptagande åtskilliga
nya moment. Sålunda har för taxans tydlighet ansetts nödigt intaga
ett stadgande att kautschuk, arbetad, af mindre tjocklek än 0,4 linie med
väfinslag skall tullbehandlas såsom väfnader, vattentäta, och följaktligen
draga en tullsats af 75 öre skålpundet.

Vidare, och då under rubriken: Guttapercha redan finnes stadgadt,
att vattenlednings- och gasrör, buffers samt sprutslangar äro fria, har ett
dylikt stadgande för sådana artiklar äfven af kautschuk bort i taxan
intagas; hvarjemte i enlighet med hvad redan vid artikeln Guttapercha
blifvit anfördt, ansetts höra intagas en bestämmelse, att kängor eller
galoscher af kautschuk, kantade med pelsverk, skola tullbehandlas såsom
kläder af kautschuk.

Slutligen, enär i handeln förekommer kautschuk infattad i trähylsor
och någon osäkerhet lärer råda angående grunden för sådan varas
tullbehandling, i det densamma blifvit förtullad dels såsom slöjdvaror
efter värdet, dels äfven såsom blyertspennor, har Utskottet ansett denna
artikel böra erhålla sin särskilda rubrik och tullsatsen derå bestämmas
till likhet med hvad för arbetad kautschuk i allmänhet är stadgadt, nemligen
40 öre för ett skålpund.

Med anledning af såväl Herr Lindbergs motion som hvad i öfrigt
nu blifvit anfördt, får Utskottet alltså hemställa:

29:o.

att rubriken kautschuk må erhålla följande förändrade
lydelse: Kautschuk, vulkaniserad eller icke,oarbetad, fri;
arbetad, i skifvor utvalsad, af 0,4 linies tjocklek eller

derutöfver med eller utan väfinslag........................... fri;

af mindretjocklekän0,4 linie, utan väfinslag, lffl. — 40öre;
med väfinslag tullbehandlas såsom väfnader, vattentäta.
Vattenlednings- och gasrör, buffers samt sprutslangar
........................................................................................ fria;

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk, tullbehandlas
såsom kläder af kautschuk; i trähylsa infattad

1 skålp.......................................................................... 40 öre;

andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänföriiga
till redskap och maskinerier eller delar deraf, 1 <tl — 40 öre.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9,

21

Uti. tulltaxan förekommer redan en mängd olika artiklar med hänvisning.
till kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, hvilka draga eu
tull af 5 procent af värdet. Under sednare år hafva emellertid i handeln
införts flerfaldiga dylika preparater, hvilka icke i taxan finnas upptagna;
hvarföre Utskottet ansett att såväl taxans fullständighet som lättheten
af hennes tillämpning erfordra att dessa artiklar uppföras med
särskilda rubriker och hvar för sig med hänvisning till kemiskt-tekniska
preparater, ej specificerade, och hemställer alltså:

Kemhkt-tekniska
preparater.

30: o.

att . följande nya rubriker: Amykos, Aseptin, Cyankalium,
Dynamit, Glycerin, Hårtinktur, Jernbeta.Karbolsyra,
Kollodium, Nitroglycerin samt Paraffin måtte i
taxan intagas på de platser, som af den alfabetiska
ordningen bestämmes, och hvar för sig med hänvisning
till kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade.

Sista afdelningen under rubriken Knifvar föreskrifver nu, att bords- Knifvar.
och andra slag, ej specificerade, samt gafflar, med skaft af silfver, pläter,
ebenholz, elfenben, förtullas med 50 öre, samt med skaft af andra ämnen
med 10 öre, allt per skålpund. Då emellertid i handeln ofta lärer förekomma
såväl knifvar som gafflar med skaft af hvalrosständer, hvilka så
till utseende som värde ega mycken likhet med sådana af elfenben, men
likväl, enligt ofvan anförda stadgande, skola med den lägre afgiften förtullas,
har Utskottet ansett icke mindre lättheten af taxans tillämpning
än äfven beskattningens jemlikhet erfordra, att den omnämnda artikeln
tullbeskattas lika med hvad för knifvar samt gafflar med skaft af elfenben
finnes stadgadt, och hemställer alltså:

31 :o.

att första momentet af sista underafdelningen, rubriken
Knifvar, må erhålla följande lydelse: med skaft af
silfver, pläter, ebenholtz, elfenben eller hvalrosständer
— 1 skålp. — 50 öre.

Flera olika slags artiklar, såsom exempelvis så kalladt Palmmjöl Kreatursfoder.
och Johannesbrödmjöl, förekomma nu till införsel, ämnade och endast
användbara till kreatursfoder. Då någon sådan rubrik likväl icke i taxan

n

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

Kronessens.

Läderarbeten.

förekommer, och varornas beskaffenhet icke medgifver, att de tullbehandlas
såsom malen spannmål, hvilken är fri, lära de enligt hvad Utskottet
inhemtat, blifvit tullbehandlade såsom varor i taxan icke särskild!.
upptagna, mer eller mindre arbetade, och sålunda fått draga en
tull af 10 procent af värdet.

Oegent.ligheten af en sådan tullbeskattning torde knappt behöfva
påpekas, då väl jordbrukarne kunna hafva skäliga anspråk att sådana
artiklar, som äro behöfliga för näringens kraftiga utveckling, få utan tullafgift
införas. Utskottet hemställer alltså:

32:o

att näst efter rubriken Kreatur må uppföras följande
nya rubrik: Kreatursfoder, alla slag, ej specificeradt,
— fritt.

Då till införsel förekommer en sprithaltig vara under namn af
Kronessens, hvilken nu och på grund af den under rubriken Bränvin
och Sprit intagna anmärkning N:o 3 lärer förtullas såsom Likör, men
likväl ansetts böra i taxan uppföras med egen rubrik och bestämd hänvisning
till Likör, så hemställes:

33:o

att näst efter kromsyradt kali må i taxan införas föliande
nya rubrik: Kronessens; se Likör.

Under rubriken Läderarbeten förekommer nu följande anmärkning:
»Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade eller eljest
synbarligen ämnade att begagnas till maskinerier, tullbehandlas såsom
delar af maskinerier».

Uti sin ofvananförda motion har Herr Sjöberg, i afsigt dels att
bereda statsverket ersättning för den förlust i inkomst, som kunde komma
att föranledas af bifall till motionärens förslag angående förändrad tullbehandling
af åtskilliga, under hudar och skinn upptagna artiklar, dels
äfven att förekomma det icke sulläder måtte genom missbruk af anförda
stadgandet tullfritt införas, föreslagit, att detsamma må erhålla följande
förändrade lydelse: »Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade
eller eljest synbarligen ämnade att begagnas till maskinerier, tullbehandlas
såsom delar af maskinerier, då de jemte maskinen eller redskapen,
hvartill de finnas höra, samtidigt införas».

Bevillning s-TJtskottefs Betänkande N:o 9.

23

Enär, såvidt Utskottet kunnat inhemta, någon sådan tullförsnillning,
som den af motionären antydda, icke lärer vara att befara, men
den föreslagna förändringen af stadgandet otvifvelaktigt skulle kunna
föranleda dertill att äfven för maskiner ämnade remmar blefve vid särskilda
tillfällen tullbeskattade, har Utskottet icke kunnat förorda detta
förslag, så mycket mindre, som den ofvannämnda minskningen i statens
på tullen beroende inkomster icke kan anses nog betydande att påkalla
särskilda åtgärder för dess ersättande; hvarföre hemställes:

34:o

att Herr Sjöbergs motion, i hvad den angår rubriken
läderremmar, icke må bifallas.

Artikeln Mais är nu till införsel fri och då spanmål, så väl malen
som omalen, för det närvarande är tullfri, har äfven maismjöl bort
såsom fritt upptagas i taxan; hvarföre hemställes:

35:o

att rubriken Mais må erhålla följande, fullständigare
lydelse: Mais och Maismjöl ................................... fria.

Då artikeln Maizena eller stärkelseämnet i Mais icke finnes i taxan
upptagen, men förekommer till införsel, har för befrämjande af lättheten
i taxans tillämpning en dylik rubrik ansetts böra upptagas, med
hänvisning till stärkelse; hvarföre Utskottet föreslår:

36:o

att näst efter rubriken Mais och Maismjöl må intagas:
Maizena; se Stärkelse.

Artikeln Parian har såsom i handeln ofta förekommande ansetts
böra i taxan särskilt upptagas, och, då densamma år af ganska dyrbar
beskaffenhet och närmast hänförlig till äkta porslin, draga enahanda
tull som för sistnämnda artikel är stadgad; hvarföre hemställes:

37:o

att näst efter rubriken Paraplyer må upptagas: Parian;
se Porslin äkta.

Mais och Matsmjöl.

Maizena.

Partan.

24

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande No 9.

Pennskaft.

Plommon.

Potates och
Potatesmjöl.

Till införsel förekomma ofta olika slag af Pennskaft, vanligen af
trä och försedda med metallhylsor. Enär denna artikel icke finnes i
taxan särskildt upptagen, lärer förtullningen deraf hafva föranledt förvecklingar
och tvister, för hvilkas undvikande den bör erhålla särskild
rubrik med utsatt bestämd tullsats. I afseende å denna sednare har
Utskottet ansett artikeln, då den icke är af dyrbarare beskaffenhet, lämpligast
böra åläggas samma tull som för Pennor, skri!-, alla slag, nu
finnes stadgad, eller 25 öre per skålpund; hvaremot om densamma befinnes
vara af guld eller silfver den naturligen bör förtullas såsom det
ämne, arbetadt, hvaraf den består. Utskottet hemställer alltså:

38:o

att näst efter rubriken Pennor må intagas följande
nya stadgande)!: Pennskaft, alla slag, utom af guld

eller silfver, ........................................ 1 skalp. — 25 öre;

af guld eller silfver; se Guld eller Silfver, arbetadt.

Taxan föreskrifver nu, att Plommon, Brunetter och Sviskon skola
förtullas med 8 öre för ett skålpund. Ehuru stadgandet sålunda icke
fastställer någon skilnad mellan friska och torkade plommon, lärer väl,
då frukter och bär, friska, i allmänhet äro tullfria, följdriktigheten
fordra att så tillämpas äfven å ifrågavarande artikel, hvilket antagligen
äfven varit taxans mening. Utskottet har följaktligen ansett lämpligt
att denna skilnad bestämdt fastställes, så att tullsatsen blifver gällande
endast för torra plommon, i hvilket fall de öfriga uti rubriken nu intagna
artiklarne: Bruneller och Sviskon, Indika å sina behöriga ställen
i taxan förekomma med hänvisning till hufvudrubriken Plommon, böra
ur densamma utgå; och hemställes alltså:

39:o

att rubriken må få erhålla följande förändrade lydelse:
Plommon, torra .................................. 1 skålpund — 8 öre.

I taxan är nu föreskrifvet, att Potates äfvensom Potatesmjöl eller
malen Potates äro fria, hvarjemte under stadgandet förekommer följande
anmärkning:

»Om

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

25

»Om en under namn af potatesmjöl angifven vara finnes utgöra
den i potates befintliga, genom föregående rifning och vattenpågjutning
erhållna stärkelse, hvilken sedermera genom krossning och siktning blifva
försatt i mjölform, bör varan behandlas efter hvad taxan bestämmer
för »stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska ämnen».

Rubriken med sin anmärkning är oegentlig, emedan, så vidt Utskottet
har sig bekant, det i handeln förekommande s. k. potatesmjöl
icke består af annat än det ur potates erhållna stärkelseämnet; med
anledning hvaraf hemställes:

40:o

att ofvananförda anmärkning under rubriken: Potatesmjöl,
må få bortfalla och de ifrågavarande stadgandena
må få erhålla följande förändrade redaktion: Potates,

äfven krossad eller rifven ............................................... fri;

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; se stärkelse.

I likhet med rubriken: Värjor och Värgklingor, torde till rubriken:
Sablar böra fogas äfven Sabelklingor, hvarigenom derjemte erhålles
följdriktighet med hvad här ofvan angående delar af Gevär blifvit föreslaget,
med anledning hvaraf hemställes:

41:o

att, med fortfarande hänvisning till Stålarbeten, rubriken:
Sablar må utbytas mot: Sablar och Sabelklingor.

Till införsel förekommer en vara, kallad Shoddy eller konstull,
som erhålles genom upprifning af gammalt ylle och, uppblandad med
ren ull, användes såsom material för väfnad. Då rubriken icke finnes
i taxan upptagen, lärer någon tvekan kunna uppstå, huruvida nämnda
vara må tullfritt införas, ehuruväl sådan frihet synes betingad såväl af
varans ändamål som deraf, att den vida dyrbarare artikeln ull redan är
tullfri; med anledning hvaraf föreslås:

42:o

att näst efter rubriken Shawlar må intagas följande

nya rubrik: Shoddy eller konstull.......................... fri.

Bill. Ull Biksd. Prut. 1812. 5 Sami. 1 Afd. 7 Höft-. 4

Sablar och
Sabelklingor.

Shoddy eller
konslull.

26

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 9.

Skriftaflor.

Skomakarearbeten,
Väfnader
och
Zink.

Smergel duk

Snörmakeri•
arbeten.

Skrift a flor, alla slag, äro nu fria till införsel, egentligen väl med
med anledning deraf att de ansetts såsom undervisningsmateriel. Då
likväl numera i handeln förekomma skriftaflor, infattade i permar, hvilka
allmänt begagnas såsom annotationsböcker m. m., torde de böra
åsättas tull i likhet med hvad för slöjdvaror i allmänhet är stadgadt
eller 10 procent af värdet; hvaremot andra slag af skriftaflor ansetts
fortfarande böra åtnjuta tullfrihet; och hemställes alltså:

43:o

att rubriken Skriftaflor må erhålla följande förändrade
lydelse: Skriftaflor, infattade i permar, med eller

utan gångjern —• 100 R:dr — 10 R:dr, andra slag fria.

I taxan förekomma nu följande stadganden: Skomakarearbeten, af
— — — — färgade, pressade och tryckta skinn; Väfnader, linne- och
hamp-, hår- och tagel-, vaxade och lackerade, samt Zink, målad och
lackerad. Då det i dessa bestämmelser använda ordet: och, ehuru
uppenbarligen genom förbiseende vid redaktionen af taxan intaget i
stället för ordet: eller, lärer hafva förorsakat missförstånd vid tillämpningen,
så hemställes:

44:o

att det i ofvan anförda stadganden befintliga ordet: och
må utbytas mot ordet: eller.

Till införsel förekommer artikeln: Smergeldak, hvilken användes
såsom verktyg vid fabriker och handtverkerier, och då varan icke finnes
i taxan upptagen, har någon tveksamhet egt rum angående grunden
för dess förtullning; hvarföre Utskottet hemställer:

45:o

att näst efter rubriken Smergel må intagas följande
nya rubrik: Smergelduk; se Verktyg.

I enlighet med hvad redan vid artikeln: Band, finnes stadgadt
samt med hvad angående artikeln: Hängslen blifvit af Utskottet föreslaget,
hemställes:

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

27

46:o

att äfven till rubriken: Snörmakeriarbeten, andra slag,
må fogas följande tillägg: derunder inbegripna sådana
äfven af silke, hvari kautschuck, guttapercha eller likartade
ämnen ingå.

Den till införsel ofta förekommande artikeln: Symaskiner har väl, Symaskins.
enligt hvad Utskottet inhemtat, blifvit tullbehandlad i enlighet med
hvad för Redskap och Maskinerier, ej specificerade, finnes stadgadt och
sålunda medgifvits tullfri införsel; men då för taxans tydlighet och fullständighet
ansetts behöfligt, att ifrågavarande artikel i densamma intages
under egen rubrik och med bestämd hänvisning angående grunden
för dess förtullning, så hemställes:

47:o

att näst efter rubriken: Svärta må införas följande
nya rubrik: Symaskiner; se Redskap och Maskinerier,
ej specificerade.

Under rubriken: Väfnader, ylle-, finnes nu i taxan intaget, bland Väfnader.
andra, följande stadgande: filtar och mattor, derunder inbegripna kantade
resfiltar — 1 skålp. — 25 öre.

Handlingarne i ett af Korigl Maj:t afgjordt besvärsmål angående
förtullning af ett parti så kallade resfiltar, har Kongl. Maj:t, med afseende
å hvad Teknologiska institutet i dess underdåniga utlåtande i
ämnet anfört, till Bevillnings-Utskottet låtit öfverlemna, på det Riksdagen
måtte komma i tillfälle att öfverväga, om ej äfven restäcken af
annan väfnad än filt- eller mattväfnad må få införas emot den tull, som
för den väfnad, hvaraf de bestå, är bestämd, utan tillägg af särskild
förhöjning med hänsyn dertill att de äro kantade.

Af dessa handlingar har Utskottet inhemtat, att en varuegare begärt
få förtulla ett parti införda dubbla och kantade resfiltar enligt
ofvananförda taxerubrik, utan afseende å det tyg, hvaraf de voro förfärdigade,
men att härvarande packhusinspektion ansett och Generaltullstyrelsen
resolverat, att då de ifrågavarande resfiltarne bestodo af
en ylleväfnad, kallad frisad, hvilken blifvit i filtform afklippt i stycken,
som, sedan de lagts dubbla, blifvit sammansydda genom kantning med
band, så borde desamma förtullas såsom kläder af ylleväfnad, andra

28

Bevillnings-Utskotteis Betänkande N:o 9.

slag; samt att slutligen, sedan tvisten blifvit genom besvär dragen under
Kongl. Maj:ts pröfning, Teknologiska institutet i afgifvet underdånigt
utlåtande yttrat, att enär den omtvistade varan bestod af så kallad
frisad, och då densamma, enligt taxans nuvarande redaktion, icke syntes
kunna hänföras till annan rubrik än Väfnader, ylle-, andra slag, vore
följaktligen General-tullstyrelsens tolkning af taxans bestämmelse angående
tullbehandling af resfiltar sannolikt temligen nära öfverensstämmande
med lagstiftarens mening; men då derjemte ifrågavarande stadgande
otvifvelaktigt i icke ringa mån gaf anledning till en sådan uppfattning
å trafikanternes sida, som den af klaganden förfäktade, så vore
högeligen af behofvet påkallad en sådan förändrad redaktion, att antingen
äfven för resfiltar gjordes gällande samma stadgande som redan
finnes föreskrifvet för »nya, färdigsydda duktyg, handdukar, lakan» m.
m., hvilka förtullas med 20 procent förhöjning i den afgift, som är
stadgad för tyget i desamma, eller ock, i fall resfiltar skulle anses lämpligen
kunna åsättas någon lindrigare tullsats, att denna blefve bestämd
till likhet med hvad för tyg, hvaraf de hufvudsakligen bestå, finnes
stadgadt.

Det nu ifrågavarande stadgandet om tullbehandling af resfiltar tillkom
vid 1862—1863 årens riksdag och afsågs dermed, enligt Bevillningsutskottets
betänkande N:o 8 (pag. 54), att för denna artikel, såsom endast
ringa bearbetad, stadga lika tullafgift, som vore bestämd för den
väfnad, hvaraf artikeln hufvudsakligen består, men genom mindre lyckligt
vald redaktion af föreskriften derom har, såsom de omförmälda
handlingarne för ett särskildt fall upplysa och efter hvad Utskottet derutöfver
erfarit, missförstånd och tvister om rätta tullbehandlingen i flera
fall förekommit, samt eu af ordalydelsen förestafvad tillämpning ledt
derhän, att endast resfiltar af filt eller mattväfnad fått införas emot
samma tull, som för dylika väfnader är stadgad, men deremot andra
ingalunda mera bearbetade resfiltar, sammansatta af högre tullbeskattade
väfnader, måst draga icke allenast, såsom afsågs med Bevillnings-Utskottets
omförmälda af Riksdagen gillade förslag,''den för sjelfva väfnaden
stadgade tull utan äfven derutöfver, lika med kläder, 20 procent förhöjning
i samma tull, hvilken tilläggsafgift för resfiltarnes sammansättning
naturligtvis blifvit högre, i samma mån som väfnaden dragit högre tull,
oaktadt sjelfva arbetet för sammansättningen väl icke torde vara beroende
af väfnadens högre eller ''lägre tullpligtighet.

För att undanrödja denna oegentlighet och gifva åt tulltaxans föreskrift
den lydelse, som klart uttrycker lagstiftarens mening, tillstyrker
Utskottet:

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

29

48:o

att den under väfnader, ylle-, nu förekommande föreskrift
om resfiltars tullbehandling må derifrån uteslutas
och denna artikel i taxan intagas under egen rubrik
med föreskrift om lika tullbehandling med den för väfnadcn,
hvaraf de hufvudsakligen bestå.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet redan föreslagit angående
borttagande af de såsom inledning till tulltaxan förekommande uttrycken;
Tarif för Införselstullen, får Utskottet jemväl hemställa:

49:o

att det såväl under rubriken: Varor som i anmärkningen
derunder befintliga ordet: införselstarif må utbytas
mot ordet: tulltaxa.

I § 8 Tulltaxe-underrättelserna ,är stadgadt, att egare af fartyg

— —--få tillgodonjuta restitution af erlagda »införselsafgifter» för

segel och segelduk, som — —. Då det här använda allmänna uttrycket:
införselsafgifter framkallat anspråk från godsegare att erhålla sådan
restitution icke allenast för erlagd tull, utan äfven för andra vid införseln,
men emot åtnjutande af särskilda förmåner erlagda afgifter, och
då sådant icke kan vara med stadgandet afsedt, så hemställes:

50:o

att i anförda stadgande befintliga ordet: införselsafgifter
må utbytas mot tullafgifter.

Stockholm den 25 Mars 1872.

Varor.

Tulltaxe-un derrättelserna.

På Utskottets vägnar:
Gust. af TJgglas.

30

Bevillnings-Vtskottcts Betänkande N;o 9.

Till!-Taxa

att lända till efterrättelse från och med den

Qvantitet för
tnllberäk-ningen.

Införsels-

tull.

Riksmynt.

Album ...........................................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, hvari album inkomma.

Amykos; hiinföres under kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

1 skålp.

—

40

Apelsinskal, torra.......................................................................

Aseptin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

1 skålp.

10

Bokpermar, lösa ....................................................................

Bomullskrut; se Krut.

1 skålp.

25

Borax och Borsyra ................................................................

—

Fri

a

Bronspulver, pappers-ornslagets vigt inbegripen ............

Böcker:

med inbundet, rent eller — — — procent.

1 skålp.

15

med uphöjda bokstäfver till begagnande för blinda
Bönor — — — — — — — — — —

Fria

1

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 9.

31

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Cyankalium; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

Dref och Drefmat .................................................................

Drufsocker; tullbehandlas såsom socker, oraffineradt,
till färgen mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln
gällande holländska standard.

Dynamit; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

Fria

Fisk:

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk
alla andra slag ...............................................................

1 skålp.

Fiskrom, saltad; se Kaviar.

Flaskfoder: se Etuis.

Frö:

kanarie- .........................................

andra slag, icke specificerade

1 skålp.

Fria

Gevär — — — — — — — — — — —

delar af gevär förtullas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Glas:

patent- — — — —

sidventil-, runda eller kantiga, slipade eller
oslipade, icke under 0,25 tums tjocklek och ej
öfver 1 qvadratfots yta.....................................................

Fria

32

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 9.

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Glycerin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

Grönsaker — •— — —

torkade eller saltade
Guld — — •—- -

1 skålp.

10

Guttapercha — — — — — — — — —

arbeten deraf:

vattenlednings- — -—■ — — — —: —

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk,
tullbehandlas såsom kläder af Guttapercha.
andra slag — — — — — — — —

Gödningsämnen, alla slag, ej specificerade .....................

Fria

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

af siden — — — — — — — — —

af ull, hår, filt eller felb ................................................

af halm — — — —• —- — — — —

andra slag — — — ■— — .— •— — ■—■

Anm. Aro hattarne sammansatta af flera materialier, förtnllas
de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

1 stycke

Hudar af Skinn:

pelsverk:

oberedda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs och

harskinn...................................................................

bäfver, hiller, kinkilla, mård, närtz, sobel, svarträf
och blåräf samt utter .......................................

1 skålp.

Fria
1 -

B evillfoings-Utskottets Betänkande N:o 9.

33

andra slag................................................................

beredda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren -, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs och

harskinn ......................................................

alla andra slag; förtullas lika med samma slag,
oberedda, med tillägg af 20 procent,
fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,
såsom skinnpelsar, muffar, kragar, m. m., förtullas
lika med pelsverket, beredt, hvaraf de
bestå, med tillägg af 20 procent.

Härtinktur, hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

andra slag: derunder inbegripna äfven sådana af
silke, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade
ämnen ingå .........................................................

Anm. För spännen etc.

i Qvantitet för

Införsels-

i tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

skålp.

skålp.

20

10

1 skålp.

50

Insektpulver .................................................................................

Jern:

gjutet:

tack- och barlast- samt obrukbara kanoner, bombomber
och kulor — — stämplade och borrade,
samt — — — — — — — —

grytor, pannor, kittlar, ugnar, spisar — —

smult eller valsadt:

hammare och — — — — — — —

Bih. till Rikstl. Brok 1872. 5 Sand. 1 Afä. 7 Raft.

Fritt

5

34

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 9,

Qyantitet för

i

Införs«ls- i

tnllberäk-

tall.

ningen.

Riksmynt.

i stånger alla slag, utan afsende på form eller
dimensioner, häri inbegripna balk-, band-, spant-,
s. k. T-, hörn- och vinkeljern äfvensom smältstycken
............................................................................

iernvägsmateriel, maskinerier, eller delar deraf,
tullbehandlas såsom redskap af maskinerier;
jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,
med tillhörande skärjern, skarfbultar, muttrar!

och railspik ....................................................................

andra muttrar och skrufvar samt naglar af 0,4

tum och deröfver i diameter ................................

kassakistor — — — — — — — —

plåtar, garanterade, förtente eller oförtente,
utan vidare bearbetning, äfvensom plåtar af 0,1
tums tjocklek och deröfver, mer eller mindre
bearbetade samt andra ämnen för ytterligare be- j

arbetning........................................................................;

skostift — — — — — •— — — i

Jernbeta; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

Fria

I Fria

I

Fria

Fria

Karbolsyra; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

Kautschuk:

vulkaniserad eller icke, oarbetad ..............................i

arbetad:

i skifvor utvalsad, af 0,4 linies tjocklek eller

derutöfver med eller utan väfinslag .................j

af mindre tjocklek än 0,4 linie, utan väfinslag! 1 skålp.
med väfinslag, tullbehandlas såsom Väfnader,]
vattentäta; j

vattenlednings- och gasrör, buffers samt sprutslangar
.........................................................................!

Fria

Bevillnings-Utslcottets B stänkande N:o 9.

35

Qvantitet för

Införsel!-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk,
tullbehandla^ såsom kläder af kautschuk;

i trähylsa infattad ........................................................

andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga
till redskap och maskinerier eller delar
deraf .................................................

Knif var:

bords- och andra slag

med skaft af silfver, pläter, ebenholz, elfenben
eller hvalrosständer.....................................................

Kollodium; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

1 skålp.
1 skålp.

1 skålp.

Kreatursfoder, alla slag, ej specificeradt ......................

Kronessens; se Likör.

Mais och Maismjöl ................................................................

Maisena; se Stärkelse.

Nitroglycerin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

Par af fin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

Parian; se Porslin, äkta.

Pennskaft, alla slag, utom af guld eller silfver ...........

af guld eller silfver; se Guld eller Silfver,
arbetadt.

1 skålp.

Fritt

Fria

40

40

50

25

36

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

Qvantitet för
tullberäk-

Införaels-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Plommon, torra ......................................................................

Potates, äfven krossad eller rifven ....................................

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potatis; se Stärkelse.
Pottaska — — — — — — — — — —

Resfiltar, dubbla, hopsydda eller kantade; tullbehand-las såsom den väfnad hvaraf de bestå.

Sablar och Sabelklingor; hänföras till stålarbeten.

1 skålp.

Fri

8

Shoddy eller konstull ..............................................................

Skomakarearbeten:

af andra tyger--— pressade eller tryckta skinn

Fri

Skriftaflor:

10

infattade i permar, med eller utan gångjern ...

K:dr R:mt 100

a

andra slag........................................................................

Smergelduk; se Verktyg.

Snörmakare-arbeten:

andra slag, derunder inbegripna sådana äfven
af silke, hvari kautschuk, guttapercha eller

1 skålp.

Fri

likartade ämnen ingå ..............................................

Symaskiner-, se Redskap och Maskinerier, ej specificerade,

Vcifnader:

75

yj]e_ _ _ _ — — — — — —

25

filtar och mattor.......................................................

1 skålp.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

37

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Väffläder:

linne-, eller hamp-:
hår- eller tagel-:
vaxade eller lackerade:

arbetad: — — — — — — — — —

målad eller lackerad.

Varor, som icke kunna — — denna tulltaxa up Anm.

Med det för vissa i denna tulltaxa förekommande
— — synligt.

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iaktagas bör.

§ 8.

Egare af fartyg — — — restitution af er lagda

tullafgifter försegel och segelduk — — —-

38

Bevillnings-Utskottets Betänkande N-.o 9.

Reservationer:

af Friherre af Ugglas:

vid punkten 12: »Då fråga om tullfrihet å »Sill» sednast vid Riksdagen
1870 behandlades, anförde Bevillnings-Utskottet, såsom ett bland
skälen att afstyrka bifall till ett sådant förslag, »att införselstullen å sill
väl kommer att tagas under ompröfning vid den pågående revisionen af
författningarne angående Sveriges och Norges ömsesidiga handelsförhållanden».

Denna revision är, så vidt jag vet, ännu icke afslutad, och vid
sådant förhållande har jag ansett tidpunkten ej vara den rätta att vidtaga
ifrågavarande tullindring. Under andra förhållanden skulle deremot
jag med nöje deltagit uti Utskottets förslag, dock helst i den utsträckning
Herr Almquists reservation omfattar. Det förefaller mig nemligen
som, när man är beredd att borttaga all tull i öfrigt å artikeln: Fisk,
det icke kan vara skäl att bibehålla en tullafgift å Anjovis, Sardeller
och Thonlisk, som inbringat statsverket

år 1867 endast .................... 851 R:dr,

år 1868 .................................... 867 R:dr,

år 1869 .................................... 548 R:dr,

år 1870 ................................... 796 R:dr».

vid punkten 48.

af Herr E. V. Almquist:

vid punkten 12: »I tulltaxan förekommer under rubriken:

Fisk:

Qvantitet för
Tullberäk-ningen.

Införsels-

tull.

Riksmynt.

saltad eller inlagd:

anjovis, sardeller och

1 skålp.

—

25

lax .................................................................................................

1 centner

l

10

sill ................................................................................................

1 kub.fot

—-

12

strömming......................................................................................

1 »

—

12

all annan .......................................................................................

1 centner

—

75

torr eller rökt:

gråsidor eller sej .........................................................................

1

l

25

lax och ål....................................................................................

1 »

6

—

långor och torsk, med derunder inbegripne rotscher,
samt klipp-, stock- och platt- eller bredfisk.........

1 » *

1

50

andra slag.......................................................................................

1 »

2

50

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

39

Bevillnings-Utskottet hemställer nu att alla ofvannämnda Åskslag,
med undantag endast af anjovis, sardeller och thonfisk, må få tullfritt
införas.

Till stöd härför anföres bland annat att de väsendtligare af dessa
Åskslag hufvudsakligen förbrukas af de obemedlade och fattigare folkklasserna,
hvilka sålunda få till öfvervägande del vidkännas de uppoffringar
som tullen å dessa artiklar kräfver, hvarföre billigheten fordrade
att, då landets Anansiela ställning nu ansåges medgifva någon skattelindring,
tullsatserna borde på ifrågavarande artiklar borttagas, då den
lättnad, som derigenom bereddes, företrädesvis skulle komma berörde
samhällsklasser till gagn.

Då emellertid lax och ål lika litet som en del af de öfriga till
tullfri införsel föreslagna Asksorterna lärer kunna hänföras till födoämnen
som annat än undantagsvis förbrukas af de arbetande och fattigare
folkklasserna, har jag i det sålunda anförda motivet icke funnit tillräcklig
anledning för särskiljande af anjovis, sardeller och thonAsk från de
öfriga Askslagen, hvad den nu föreslagna förändringen beträffar; och kan
i öfrigt icke gilla den åsigten att lagstiftningen i något fall bör afse
förhållandena för särskilda samhällsklasser, hvarföre jag inom Utskottet
ansett mig böra påyrka, att det i denna punkt afgifna förslaget måtte
utsträckas till hemställan om tullfri införsel af alla olika sorter Ask,
sålunda jemväl af anjovis, sardeller och thonAsk, hvilket yrkande dock
icke lyckades vinna Utskottets bifall.

Af Kongl. Kommers-kollegii berättelse öfver utrikes handel och
sjöfart år 1870 inhemtas, att tullbeloppet nämnde år uppgick för sistberörde
Asksorter, anjovis, sardeller och thonAsk till 796 R:dr, för lax och
ål till 2,599 R:dr och för Askimporten i sin helhet till 136,868 R:dr.

Då Utskottet funnit skäl att föreslå tullfri införsel af alla de Asksorter
hvars förbrukning är af någon större betydelse och derå tullen
under det uppgifna året bestigit sig till 136,072 R:dr, tyckes det vara
af allt för ringa betydelse att bibehålla tull å de anförda Askslagen anjovis,
sardeller och thonAsk, då tullinkomsten för dem under samma år
endast uppgått till 796 R:dr. Härtill kommer att den förenkling i tullväsendet,
hvartill lagstiftningen numera med skäl sträfvar, jemväl skulle,
utan nämnvärd uppoffring af statsinkomsterna, i sin mån befrämjas, om
hela rubriken Ask komme att i tull-taxan såsom tullfri upptagas.

Med stöd af hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig vördsamt
hemställa, att Riksdagen behagade besluta,

att Ask, alla slag, med undantag af den, hvilken såsom
konserver inkommer, må till landet tullfritt in -

40

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

föras, samt att tulltaxan må i öfverensstämmelse dermed
ändras.»

vid punkten 48.

af Herr J. Snäf: »De skäl, som inom Utskottet anförts för borttagandet
af tullen på fisk», har jag icke kunnat godkänna.

Den skattelindring som uppstår af borttagandet är nemligen alltför
ringa för att kunna kännas såsom sådan; enär »sill», som allmännast
förbrukas och, kommande från Norge landvägen, tullfri införes, ehuru
den inbragt mera än hälften af hela tullinkomsten för artikeln fisk, icke
utvisar en högre sådan än 70,513 R:dr för år 1870; hvaremot det fortfarande
torde få anses af vigt, att 1865 års reviderade tulltaxa icke onödigtvis
underkastas andra rubbningar än sådane, som af uteslutande
finansiela skäl, och utan att beröra någon gren af vårt näringsliv kunna
komma i fråga.

Den af 1870 års Bevillnings-Utskott såsom skäl för bibehållandet
af tullen på »Fisk» åberopade revision af författningarne angående samfärdseln
med Norge” utgör dessutom ännu ett vigtigt skäl att icke för
närvarande ändra ett förhållande, som först vid underhandlingarne med
Norge, till befrämjande af ömsesidiga fördelar, torde böra komma under
pröfning».

Stockholm 1872. Associations-Boktryckeriet.