Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2.
1
V:o
9.
Ank. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 1872, kl, 11 f, ro
Betänkande, med anledning af Kong!. Maj:ts nådiga förslag angående
nedsättning af den personliga skyddsafgiften.
Sedan till Bevillnings-Utskottets behandling blifvit remitterade ej mindre åtskilliga
inom Kamrarne väckta motioner, afseende nedsättning i en de! tullsatser och stämpelpappersafgifter,
än äfven Kongl. Maj:ts nådiga proposition om lastpenningarues upphörande,
samt Utskottet derjemte har att yttra sig med anledning af Kongl. Maj:ts i dess
proposition angående statsverkets tillstånd och behof framställda nadiga förslag om
nedsättande till hälften af den personliga skyddsafgiften, så har Utskottet ansett sig
främst böra behandla förenämnda båda nådiga framställningar, för att blifva i tillfälle
att, med ledning åt den utgång dessa förslag hos Riksdagen erhålla, sedermera tillse om
och i hvad man de af enskilde motionärer föreslagna skattenedsättniugar må, med hänsigt
till skattebehofven, kunna till bifall förordas; och Utskottet får af sådan anledning
nu afgifva betänkande, i fråga om nedsättning i den personliga skyddsafgiften.
Uti den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof förekommer
i förevarande ämne följande:
»För fyllande af 1873 års behof erfordras således icke någon tilläggsbevillning,
»men en sådan torde, derest ej statsverkets tillgångar skulle fortfarande lemna betydliga
»öfverskott, framdeles åter behöfvås till dess de af Riksdagen anslagna medel till för»svarets
förstärkande blifvit betäckta; och då beloppet af den bevillning, som erfordras.
»ej öfverstiger den bevillningssumma, som utgick före fblkskoleafgiftens återförening med
»den allmänna bevilluingen, samt den personliga skyddsafgiften i jemförelse med andra
»skatter utan tvifvel för de mindre bemedlade klasserna är särskilt betungande, föreslå]-»Kongl. Maj:t denna afgifts nedsättande till hälften eller till samma belopp, 40 öre för
»man och 20 öre för qvinna, som den för tiden till och med år 187) utgjort.»
Den personliga skyddsafgiften, hvilken vid 1812 års riksdag, då den först infördes,
bestämdes ända till 1 R:dr Banko för man och till 24 Skid. Banko för qvinna, har gåug
efter annan blifvit nedsatt, så att den, såsom nyss är nämndt, utgjorde allenast 40 öre
för man och 20 öre för qvinna, intill dess nästlidet års Riksdag beslöt, att den till lika
Bill. till Riksd. Prut. W2. 5 Sami ] Afd. 2 Haft.
2
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 2.
belopp utgående folkskoleafgiften skulle med densamma sammanföras, hvarigenom den för
närvarande utgör 80 öre för man och 40 öre för qvinna. Det belopp denna skattetitel
sednast, och innan sistberörda förändring ännu vunnit tillämpning, inbringat, har uppgått
till omkring 600,000 R:dr, hvilken summa således utgör den ungefärliga minskning i statsinkomster,
som ett bifall till Kongl. Maj:ts nådiga förslag för framtiden skulle komma
att medföra.
Om än den närvarande fördelaktiga ekonomiska ställningen inom landet och de
deraf härflytande rikliga statsinkomsterna kunna medgifva någon skattelindring, torde dock,
enligt Utskottets mening, en sådan företrädesvis böra omfatta afgifter, som antingen tynga
på rörelsen i allmänhet eller bidraga till fördyrande af vigtiga lefnadsförnödenheter. Då
derjemte den nu ifrågavarande beskattningen har ett fullt berättigande i hvarje individs
pligt att i någon mån bidraga till fyllande af statens behof såsom ett vederlag för hans
rätt att under statens lagar njuta hägn och frid; samt icke heller, så vidt Utskottet har
sig bekant, något allmännare missnöje eller klagan inom landet öfver denna beskattning
försports, i hvilket- förhållande Utskottet ser en bekräftelse på sin åsigt, att det belopp,
hvarmed denna skatt af en hvar skattdragande för närvarande är bestämd att utgå, icke
kan anses vara så betydligt, att det ens för den mindre bemedlade men arbetsföre individen
utgör någon synnerligen tryckande börda, till förekommande hvaraf kommunerna
dessutom erhållit rättighet att frän denna afgift befria dem. Indika kunna anses hafva
svårighet att utgöra densamma, har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till
Kongl. Maj:ts nådiga framställning i förevarande hänseende, utan hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t i dess nådiga proposition, angående statsverkets
tillstånd och behof, föreslagit angående den personliga
skyddsafgiftens nedsättande till hälften, icke måtte åt Riksdagen
bifallas.
Stockholm den 20 Februari 1872.
På Utskottets vägnar:
Pust. af Ugglas,
Reservationer:
af Herr Bennich;
af Herr Peyron, som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts nådiga proposition;
af Herrar A. Andersson, J. F. Fredriksson, Ola Lasson, Pelir Ericsson och O. PBylander:
»Då vi icke kunnat biträda det beslut, hvartill Utskottet kommit, då det af
-
Bevillning/;- Utskottets Betänkande N:n 3.
3
styrkt bifall till Kong], Majrts nådiga proposition om upphörande af halfva personliga
skyddsafgiften, få vi så väl emot motiveringen som beslutet anmäla vår reservation.
I motsats till Utskottets majoritet anse vi denna skatt för den mindre bemedlade,
som genom strängt arbete och försakelser närer och föder sig och de sina, vara ganska
betungande; icke heller kunna vi godkänna motiveringen deruti, att kommunerna skulle vara
berättigade att från denna afgift befria alla dem, som anses hafva svårighet att utgöra
densamma, emedan denna kommunernas rättighet att befria endast är tillåten för sådana
som njuta fattigbidrag, samt hyresgäster, backstugusittare och inhyseshjon. Vi hafva
således en mycket stor klass, som kommunen icke har rätt att befria, nemligen jordtorpare,
och deribland finnas inånga som lika väl voro i behof och borde njuta denna
befrielse.
Då nu det sällsynta fall inträffat, att Kongl. Maj:t föreslagit en skattelindring,
som företrädesvis tillkommer den mindre bemedlade klassen, vore det obilligt, ja rent af
orimligt, att Riksdagen skulle motsätta sig detta; och hemställa vi derföre
om afslag på Utskottets förslag och bifall till ifrågavarande Kongl.
Maj:ts nådiga proposition.»
af Herr ./. Säd/: »Emedan af all beskattning den träffar relativt hårdast den
fattigare och mindre bemedlade befolkningen, som utgår för hvar och en till lika belopp
efter hufvudtalet, såsom den personliga skyddsafgiften; och då dertill kommer, att all
direkt beskattning, som på eu gång måste erläggas, om ock till beloppet ringare, likväl
alltid kännes hårdare och obeqvämare än den indirekta; har jag ansett, att, då en
skattelindring nu kan medgifvas, Utskottet bort af principskäl tillstyrka bifall till hvad
Kongl, Maj:t i detta afseende föreslagit.»
J¥:o åt.
Ank. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 1872, kl. 11 f. m.
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående
upphörande af lastpenning ar ne.
Sedan Bevillnings-Utskottet från Riksdagens båda Kamrar erhållit remiss å förenämnda
nådiga proposition, har Utskottet af skäl, som i dess Betänkande N:o 2, angående
nedsättning af den personliga skyddsafgiften, blifvit anförda, ansett sig böra i före
-