Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.
3
IVso «S.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1871.
— — Andra Kammaren den 17 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse om åtgärder för en förenklad
anordning af göromålen i de till statsförvaltningen hörande
embetsverk och myndigheter.
(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1 och Första
Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4.)
S, A. K.
Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 15 Maj 1868 gjort
framställning om den så kallade administrativa domsrättens upphörande och
förvaltningens förenkling i vissa hänseenden, åsyftande en förbättrad organisation
af embetsverkens yttre förmer och verksamhetsområden, hafva vid
innevarande riksmöte åtskilliga förslag blifvit väckta om åtgärder för en
förenklad anordning af göromålen inom de till statsförvaltningen hörande
embetsverk och myndigheter eller för att åstadkomma en reform af sjelfva
arbetssättet hos dessa inrättningar.
Vid behandlingen af ifrågavarande förslag har blifvit erinradt, att
huru mycket än en i det yttre förbättrad organisation af embetsverken
kunde gagna, de fördelar, som eftersträfvades och borde kunna uppnås,
dock ej skulle vinnas, för än uti sjelfva sättet för behandlingen af ären
-
4
Bilcsdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.
dena hos hvarje myndighet åstadkommits deri förenkling, den befrielse från
omgång och vidlyftighet, som möjliggjorde en önskvärd skyndsamhet, utan
att lägga hinder i vägen för en betryggande pröfning af hvarje ärende.
En sådan formernas förenkling vore också ett vilkor för att embets- och
tjenstemännens antal måtte kunna inskränkas, och sålunda onödiga utgifter
för statsverket undvikas samt en användning af krafter och förmåga vinnas
i andra riktningar, der de väl behöfdes, på samma gång som staten, jemte
det han fordrade af sina tjenare fullt och godt arbete, också förmådde att
jemnare och bättre, än nu med afseende å de lägre platserna mångenstädes
vore förhållandet, godtgöra arbetet.
Den granskning af arbetsmetoder och förmer, hvilken för vinnande
af det åsyftade ändamålet bör hos hvarje särskild förvaltningsmyndighet
företagas, har Riksdagen emellertid funnit icke lämpligen eller med utsigt
till framgång kunna verkställas af Riksdagen eller någon afdelning af densamma;
men Riksdagen har trött sig höra i underdånighet antyda fördelarne
af den förändring, att ordinarie tjenst i möjligaste mån så ordnas,
att den emot skålig vedergällning tager i anspråk innehafvare!^ hela verksamhet,
och att sålunda må kunna undanrödjas det nu understundom inträffande
missförhållandet, att tjensteman i lägre grad genom förening af två
eller flera tjenstår åtnjuter högre aflöning än hans endast af en tjenst fullt
sysselsatte förman, samt att renskrifnings- och andra dermed jemförliga
göromål icke bestridas af ordinarie tjensteman utan mot arfvode af biträden.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet
anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande,
om icke hos de till statsförvaltningen hörande embetsverk och myndigheter
en förenklad anordning af göromålen skulle kunna åvägabringas, på
samma gång befordrande större skyndsamhet vid ärendenas behandling och
medgifvande nedsättning i kostnaderna genom indragning af möjligen obehöflig».
fenster, samt att Eders Kongl. Maj:t behagade hos kommande
Riksdagar gorå de framställningar i ämnet, hvartill Eders Kongl. Maj:t må
finna förhållandena föranleda.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 17 Maj 1871.