Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
1
X:<> 48.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1871.
-r- — -— — Andra Kammaren den 10 — —-
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Uti. N:is 16, 40 och 61 samt Hem- N:o 43.)
8. A. K.
I afseende å Riks-statens Sjunde Hufvudtitel, innefattande anslagen
till Finans-departementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakemmit de
förändringar, som med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen äro i
Riks-staten uppförda, här nedan omförmälas
Departementets
expedition.
l:o) För beredande åt hvardera af de tvänne vid Departementets
expedition anställde vaktmästare af en löneförhöjning å 100 R:dr har Eders
Kong!. Maj:t föreslagit, att det för bemälda expedition i nu gällande stat
uppförda anslag, 38,200 R:dr, måtte förhöjas med 200 R:dr; Men då de
nu för dessa vaktmästare bestämda löner synts Riksdagen utgöra fullt tillräcklig
godtgörelse för det arbete, som af dem fordras, bär Eders Kong!.
Maj:ts förevarande förslag icke blifvit af Riksdagen bifallet.
Statskontoret med kronomagasinerna samt vågstaten i Falun.
2:o) Uti särskild, den 23 Februari innevarande år till Riksdagen aflåten,
nådig proposition har Eders Kongl. Maja af anförda skäl föreslagit:
att Kronans magasins- och bagerirörelse i landsorterna måtte vid
innevarande års slut upphöra, och de derför afsedda tjenstebefattning^ vid
samma tidpunkt indragas;
Eib. till Riksd. Frot. 1871. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Raft.
1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
att i följd häraf Sjunde Hufvudtitelns anslag till Statskontoret med
kronomagasinerna samt vågstaten i Falun, hvilket nu utgör 107,105 R:dr
i penningar och 113,4 kubikfot oindelad spån mål, måtte minskas dels med
7,975 R:dr och 18,9 kubikfot spannmål, utgörande beloppet af de under
nämnda anslag inbegripna aflöningar för eu del af berörda befattningar,
nemligen för dem vid Norrköpings, Linköpings, Wadstena, Wisby, Torsebro,
Malmö, Landskrona, Göteborgs, (karlstens och Lidköpings magasiner,
dels ock med ett äfven för magasinsstaten afsedt, men nu odisponeradt belopp
af 1,130 R:dr, eller med tillhopa 9,105 R:dr i penningar och 18,9
kubikfot spannmål, till 98,000 R:dr i penningar och 94,5 kubikfot spanmål,
eller, efter spanmålens förvandling i penningar a 2 R:dr 10 öre kubikfoten,
till 98,198 R:dr 45 öre;
att de nuvarande innehafvarne af berörda till indragning föreslagna
befattningar, som derå erhållit sådana konstitutorial, att de icke kunde
skiljas från dem tillförsäkrade löneförmåner, måtte å Allmänna Indragningsstaten
uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af följande
belopp, nemligen: förvaltaren vid Göteborgs kronomagasin, Löjtnanten
V. A. Hedelius 750 R:dr, föreståndaren vid Göteborgs kronobageri, Bagaren
R. Greiffe 300 R:dr, förvaltaren vid Carlstens kronomagasin, Ofveruppsyningsmannen
vid Tullverket C. Engstedt 750 R:dr, förvaltaren vid Landskrona
kronomagasin, f. d. Kapiteneu J. G. Rundqvist 750 R:dr, förvaltaren
vid Malmö kronomagasin G. Rydberg 750 R:dr, förvaltaren vid Torsebro
kronomagasin S. D. Möller 750 R:dr, föreståndaren vid Christian stads f, d.
kronobageri, Bagaren A. Landegren 250 R:dr, förvaltaren vid Wadstena
kronomagasin G WAllerstedt 700 R:dr och förvaltaren vid Wisby kronomagasin,
Landträntmästare!! M. F. Thre 750 R:dr, med rättighet dessutom
för Magasinsförvaltaren Wallerstedt att, efter frånträdande af nu åt honom
upplåtna bostadslägenhet, erhålla vanlig hyresersättning 50 R:dr, och
med skyldighet för samtliga ofvan uppräknade personer att vara underkastade
den jemkning i beloppen, som kunde blifva eu följd deraf, att de,
vid afgången från sina befattningar eller sedermera, komme för annan allmän
tjenst i åtnjutande af löne- eller annan inkomst;
att deremot de för t. f. förvaltarne vid Upsala, Norrtelje, Nyköpings,
Gripsholms, Calmar, Westerviks, Borgholms, Jönköpings, Ekesjö, Wexiö eller
Helgevärma, Ystads, Halmstads, Warbergs, Mariestads, Örebro, Carlstads,
WFsterås, Fall!, Hernösands, Frösö, Umeå och Luleå rcservmagasiner nu å
Allmänna Indragningsstaten uppförda arfvodesbelopp, tillsammans 4,900
R:dr, måtte derifrån uteslutas.
I fråga om de för Kronans magasins- och bagerirörelse i landsorten
hittills upplåtna byggnader, har Eders Kongl. Maj:t, som, uppå derom
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
3
gjord underdånig framställning, i nåder bifallit, att magasinet i Wisby
må den 1 nästkommande Juli få för Gotlands försvarsverk öfvertagas af
Arméförvaltningen, i nåder föreslagit Riksdagen:
dels att magasinsbyggnaderna i Norrköping och Malmö måtte med
tillhörande tomter få i enlighet med framställda förslag af stadsfullmäktige
i nämnda städer inlösas till de värden, som, icke understigande redan erbjudna
30,000 R:dr för det förra och 7,700 R:dr för det sednare, Eders
Kongl. Magt, efter å egendomarne genom Ofverintendents-embctet anställd
uppskattning, kunde finna godt bestämma;
dels ock att, då af öfriga kronomagasinerna en del voro inrymda i
andra Kronans hus, eller dermed sammanbyggda, eller belägna inom områden
för Kongl. slott, eller å boställsjord, eller, i följd af andra omständigheter,
möjligen icke kunde utan olägenhet för Kronan afhändas, men
dessa omständigheter ännu icke erhållit den utredning, som erfordrades för
att afgöra, hvillca af ifrågavarande byggnader lämpligen kunde försäljas,
och hvilka åter borde fortfarande för Kronan bibehållas, Riksdagen ville
bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att, efter föregående värdering, få sälja
dem bland dessa byggnader, emot hvilkas afhändande från Kronan hinder
funnes icke mota.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslågit har Riksdagen bifallit.
Postverket.
3:o) Jemte det Eders Kongl. Maj:t uti särkild, den 10 sistlidne Mars
aflåten nådig proposition till Riksdagens granskning framlagt ett af Generalpoststyrelsen
upprättadt förslag till postverkets utgiftsstater för 1872
med de jemkningar, som Eders Kongl. Maj:t funnit deri böra vidtagas,
har Eders Kongl- Maj:t meddelat, att — då upprättandet af en normalstat
för postverket ansetts icke lämpligen höra ske förrän efter fastställandet
af en allmän poststadga och det af General-poststyrelsen afgifna förslag
till en sådan förordning, hvilket i anseende till de af sednast församlade
Riksdag fattade beslut rörande de delar deraf, som genom nådiga propositionen
den 31 Mars 1870 underställdes Riksdagens pröfning, måst i väsendtlig
män ’ omarbetas, ännu icke hunnit fullständigt beredas till underdånig
föredragning — det framlagda statsförslaget icke vore ämnadt att
fastställas såsom normalstat för postverket, utan endast att reglera verkets
utgifter under år 1872.
Postverkets stater för år 1871, sådana de af Eders Kongl. Maj:t blifvit
i öfverensstämmelse med sednast församlade Riksdags beslut fastställda,
sluta sig å en summa af 2,200,000 R:dr. Uti dessa stater hade Generalpoststyrelsen
föreslagit åtskilliga förändringar, för hvilka i nådiga propo
-
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
sitionen närmare redogöres, och skulle, enligt General-poststyrelsens förslag,
postverkets utgiftsstater för år 1872 uppgå till falionrlo
aflöningsstaten....................................
indragningsstaten .............................
pensionsstaten ....................................
omkostnadsstaten ..............................
oförutsedda utgifter ........................
afkortningar och institutioner
eller samn
beräknade.
R:dr |
694,300 |
— |
55 |
10,688 |
50. |
55 |
24,040 |
— |
55 |
1,456,350 |
— |
55 |
30,000 |
— |
55 |
14,621 |
50. |
R:dr |
2,230,000 |
— |
Af den nådiga propositionen inheintas vidare, att General-poststyrelsen
uti särskild underdånig skrifvelse^ till Eders Kongl. Maj:t sedermera
öfverlemnat en af Postmästaren i Gagnef Anders Johan Aschan gjord ansökning
om afsked med pension och dervid af anförda skål hemställt, huruvida
icke billigheten funnes påkalla, att Aschan, då han beviljades nådigt
afsked från postmästaretjensten i Gagnef, tillerkändes pension till belopp,
motsvarande hans hittills åtnjutna lön 800 R:dr.
bom Eders Kongl. Maj:t, med afseende å hvad General-poststyrelsen
anfört rörande Postmästaren Aschans ansökning om pension, funnit
godt för sin del bifalla, att bemälde postmästare måtte å pensionsstaten
uppföras till åtnjutande från och med månaden näst efter den, hvarunder
han erhölle afsked ur postverkets tjenst, af pension till belopp af 800 R:dr,
så komme, med iakttagande häraf och af de förändringar Eders KonglMaj;t,
på sätt i den nådiga propositionen förmäles, funnit sig höra i de af
General-poststyrelsen föreslagna staterna vidtaga, äfvensom af den jemkning
i beloppet af anslaget till afkortningar och restitutioner, som för slutsummans
afjemnande erfordrades, de postverkets utgiftsstater för år 1872,
som Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat till granskning jemväl af Riksdagen,
att sluta sig på följande summor, nemligen:
aflöningsstaten.......................................... R:dr 690,150: —
indragningsstaten .................................... „ 14,188: 50.
pensionsstaten .......................................... ,. 24,840: —
omkostnadsstaten .................................. „ 1,456,850: —
oförutsedda utgifter................................ " 30,000: _
afkortningar och restitutioner ............ » 13,971: 50-
Summa R:dr 2,230,000: —
Hvad angår beloppet af den pension, Eders Kongl. Maj:t, på sätt nyss
är nämndt, ansett höra å postverkets pensionsstat uppföras för Postmästaren
5
Bilcsdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
Aschan, har Riksdagen icke kunnat den nådiga propositionen bifalla. Ehuru
Aschan, jemlikt de för civile embets- och tjenstemäns pensionering från
allmänna indragningsstaten gällande grunder, icke är berättigad till pension,
enär han endast på förordnande och tillsvidare innehar postmästaretjensten
i Gagnef, bär Riksdagen visserligen på de af General-poststyrelsen
anförda skäl funnit billigheten fordra, att Aschan må komma i åtnjutande
af pension till ofvan föreslagna belopp; men då han, enligt meddelad uppgift,
vid afskedstagande är berättigad att från Civilstatens pensionsinrättning
erhålla en årlig pension af 400 R:dr, har Riksdagen ansett det belopp,
som bör å postverkets pensionsstat för Aschan uppföras, kunna inskränkas
till en pensionsfyllnad å 400 R:dr, motsvarande skilnaden mellan hans nuvarande
lön och pensionen från Civilstatens pensionsinrättning. Härigenom
skulle postverkets pensionsstat, sådan den blifvit af Eders Kong!. Maj:t
föreslagen, komma att minskas med 400 R:dr, hvilket belopp, för erhållande
af samma slutsumma som finnes i statsförslaget upptagen, lämpligen torde
kunna tilläggas anslaget till afkortningar och restitutioner; Och har Riksdagen
i öfrigt godkänt de postverkets utgiftsstater, hvilka, slutande sig å
en summa af 2,230,000 R:dr, blifvit, enligt hvad ofvan anförts, af Eders
Kongl. Maj:t för Dess del gillade; varande i följd häraf postverkets kontanta
anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedel direkte utgå, till enahanda
belopp upptaget.
I sammanhang med förslaget till postverkets utgiftsstater har Eders
Kongl. Maj:t behagat meddela, hurusom, — sedan sednast» Riksdag med
anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet bifallit, att
till bestridande af kostnaderna för uppförande af nytt posthus finge af
postverkets öfverskottsmedel för då »innevarande och de närmast derpå
följande åren» disponeras ett belopp af högst 300,000 R-.dr, emot det att
den nu till posthus bär i staden begagnade egendomen blefve till statsverket
öfverlemnad för att användas på sätt Eders Kongl. Maj:t kunde
finna godt bestämma, — General-poststyrelsen uti underdånig skrifvelse
anfört, att, derest Riksdagens berörda medgifvande herde tydas såsom icke
afseende de medel, hvarmed enligt då under arbete varande bokslut för år
1869 postverkets inkomster öfverskjuta de med postförvaltningen förenade
utgifter, utan dessa medel borde till Statskontoret levereras, den summa,
som i följd deraf nu vore att till nämnda kontor aflemna, utgjord» 184,020
R:dr 11 öre, men att styrelsen ansett sig före vidtagande af den på styrelsen
beroende åtgärd höra afvakta Eders Kongl. Maj:ts föreskrift i ämnet,
i hvilket afseende styrelsen, med erinran hurusom, till följd af åtskilliga
uppgifna förhållanden, både en icke obetydlig minskning i postverkets inkomster
och en ännu mera väsendtlig tillökning i verkets utgifter vore under
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
de närmast förestående åren att emotse, hemställt om vidtagande af sådana
åtgärder, hvarigenom ifrågavarande medel kunde blifva för den nya
postbyggnaden disponibla. Vid pröfning häraf hade Eders Kongl. Maj:t
väl funnit, att, — då Riksdagen på grund af yttrad öfvertygelse, att ett nytt,
rymligare och på ett mera tidsenligt sätt inrättadt posthus i hufvudstaden
vore af verkligt behof påkalladt, medgifvit, att den för en sådan byggnads
uppförande erforderliga kostnad finge inom ett visst maximibelopp bestridas
af postverkets öfverskottsmedel, och det icke funnes någon anledning antaga
det Riksdagens mening varit att uppförandet af ifrågavarande, för
brefvexlingens behöriga besörjande i hög grad beliöfliga byggnad skulle
mer än nödigt fördröjas, — äfven ofvan o införmälda 184,020 R:dr 11 öre
borde anses tillhöra de medel, som varit af Riksdagen afsedda att för bekostande
af posthusbyggnaden användas, men, för den händelse denna uppfattning
af Riksdagens afsigt skulle befinnas icke vara riktig, hade Eders
Kongl. Maj:t icke velat i ämnet gifva någon föreskrift, innan Riksdagen
haft tillfälle att deruti sig yttra.
Vid behandling af detta ärende har Riksdagen medgifvit, att postverkets
öfverskottsmedel för år 1869 må för den nya, till en kostnad af
högst 300,000 R:dr beräknade posthusbyggnaden i hufvudstaden få disponeras.
Telegrafverket.
4:o) Då vid den utveckling och betydenhet, telegrafverket numera
ernått, något egentligt skål synts icke vara för handen att för detta verk,
som bland rikets embetsverk vore de enda, med hvars stat Riksdagen hittills
icke tagit befattning, fortfarande bibehålla ett sådant undantagsförhållande,
har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit uppförande i Riks-staten
äfven af berörda verks inkomster och utgifter; och, jemte det Eders Kongl.
Maj:t i sådant afseende vid beräkning af statsverkets tillgångar upptagit
telegrafverkets inkomster, under benämning telegraf medel, till ett belopp af
740,000 R:dr, har Eders Kongl. Maj:t under Sjunde Hufvudtiteln föreslagit,
att Riksdagen, med godkännande af de telegrafverkets utgiftsstater, som,
enligt hvad ett den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och
behof bilagdt statsråds-protokoll öfver finansärenden utvisade, Eders Kongl.
Maj;t för sin del gillat och hvilkas slutsumma uppgick till 689,500 R:dr,
måtte för nämnda verk uppföra ett reservationsanslag till förstberörda belopp,
740,000 R:dr, att omedelbart utgå af telegrafmedlen, samt derjemte
medgifva, dels att de öfverskott, som å samma medel möjligen kunde
uppstå, måtte af Eders Kongl. Maj:t för telegrafverkets behof disponeras
och dels att till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter,
som för uppfyllande af trdktatsenliga förbindelser kunde erfordras, Eders
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48. 7
Kong!. Maj:t matte, i händelse verkets egna medel dertill icke lemnade
tillgång, ega att i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af
högst 150,000 R:dr.
1 afseende å det anslag, som, i händelse förslaget om telegrafverkets
upptagande i Riks-staten vunne Riksdagens bifall, borde för samma
verk uppföras, hade, enligt hvad af statsråds-protokollet inhemtats, Eders
Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet fästats derpå, att utöfver utgiftsstaternas
nyssnämnda slutsumma, 689,500 R;dr, medel borde finnas till Eders
Kong!. Maj:ts disposition för telegrafnätets utsträckning och förbättring
äfvensom för andra ej i staten upptagna utgifter för telegrafverkets behof;
och då telegrafmedlen icke kunnat beräknas högre än till 740,000 R:dr, funnos
således de medel, som i berörda hänseende skulle för år 1872 kunna utan
anlitande af andra statsverkets tillgångar anvisas, icke utgöra mer än
50,500 R:dr. Häraf äfvensom af de enahanda medel, hvilka för de efter
1872 följande åren kunde blifva tillgängliga, komme emellertid eu väsendtlig
del att tagas i anspråk för det af Telegraf-styrelsen redan förut anmälda
behofvet af en ny undervattenskabel för bibehållande af den vigtiga telegrafförbindelsen
med Gotland, såsom bidrag hvartill vore ifrågasatt anvisande
från handels- och sjöfartsfonden af ett förskott å 110,000 R:dr,
emot skyldighet för telegrafverket att årligen, i den mån verkets vinstmedel
dertill lemnade tillgång, återbetala något visst belopp af förskottet.
Ringa som de medel, hvilka efter bestridande af telegrafverkets utgifter
enligt stat återstod o af dess beräknade inkomster, voro för verkets ändamålsenliga
utveckling, måste de efter afdrag af nyssberörda årliga utbetalning
till handels- och sjöfartsfonden blifva för ändamålet ännu otillräckligare,
hvarföre Eders Kong!. Maj:t ansett det vara alldeles nödvändigt, att jemte
ifrågavarande medel äfven de inkomster, som möjligen utöfver beräkningen
kunde till telegrafverket ingå, fortfarande finge förblifva till Eders Kong!.
Maj:ts disposition för verkets behof, på samma sätt som redan länge egt
mm i afseende på öfverskottens å fyr- och båkmedlen användande för lotsoch
fyrinrättningen.
Hvad telegrafverkets aflöning^stater och allmänna omkostnader beträffar,
väcktes vid 1867 års statsrevision fråga om detta verks förening
med postverket. Revisorerne hemställde nemligen uti sin berättelse, huruvida
icke tidpunkten vore inne för åstadkommande af en utredning utaf
fördelande och olägenheterna af post- och telegrafverkens förening under
en gemensam styrelse. Uti häröfver afgifvet utlåtande hade Telegrafstyrelsen
af anförda skål afstyrkt en dylik åtgärd, hvaremot General-poststyrelsen
uti sitt utlåtande i ämnet anfört flera skål till stöd för en sådan
förening, hvarjemte styrelsen, som, för att kunna hemta någon ledning för
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
bedömandet af denna fråga utaf erfarenheten i andra länder, begärt upplysningar
i ämnet af vederbörande embetsmyndighet^'' i de länder, der förvaltningen
af telegrafinrättningen är förenad med postverket, vid ofvannämnda
utlåtande bifogat de yttranden, som med anledning häraf blifvit
afgifna dels af Norska Regeringens Marin- och Postdepartement, dels af
General-postdirektören i Danmark och dels slutligen af Preussiska Generalpostamtet.
1 anledning af Revisorernas berörda framställning, anhöll Riksdagen
uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868, bland annat, att Eders Kongl.
Maj:t, efter föregången utredning af fördelar och olägenheter af post- och
telegrafverkens förening under eu gemensam styrelse och i sammanhang
med pröfning och fastställelse af ifrågasatt ny poststadga, täcktes för Riksdagen
framlägga förslag till normalstat för postverket, hvilken stat, för den
händelse en sammanslagning af de båda institutionerna befunnes fördelaktig,
äfven borde omfatta telegrafverket, samt att, intill dess en sådan normalstat
kunde varda slutligen fastställd, embeten och tjenster vid ifrågavarande
embetsverk måtte endast på förordnande och tillsvidare tillsättas.
Sedan cheferna för post- och telegrafverken häröfver på nådig befallning
afgifvit utlåtande, har Eders Kongl. Maj:t den 22 December 1869
till pröfning förehaft detta ärende och dervid, i betraktande af hvad i berörda
utlåtande blifvit yttradt, och då dertill komme, att göromålen inom
de båda verken icke vore af beskaffenhet att, för att skötas med tillbörlig
enhet och kraft, ovilkorligen erfordra eu gemensam styrelse; att det samband,
som emellan dessa båda verk borde förefinnas, lämpligast och bäst
ordnades derigenom, att desamma lydde under ett och samma regeringsdepartement;
att genom en sammanslagning af de båda styrelserna någon
afsevärd besparing i utgifter icke stode att vinna; och slutligen att i allt
fall tidpunkten för en dylik åtgärd nu syntes vara mindre lämplig, då
isynnerhet postverket stode under en utveckling, som ovilkorligen kräfde
en chefs odelade uppmärksamhet åt dess angelägenheter, funnit någon
annan åtgärd i anledning af Riksdagens förevarande framställning icke för
det dåvarande höra ega rum, än att å de orter, der båda styrelserna funne
sådant lämpligt, befattningarne såsom postexpeditör och telegrafstationsföreståndare,
vid inträffande ledighet, hos samma person förenades.
Emellertid har Riksdagen, som för sin del vidhåller de åsigter, hvilka
legat till grund för 1868 års Riksdags ofvanberörda framställning, ansett
sig vid detta tillfälle höra återupptaga frågan om post- och telegrafverkens
förening under gemensam förvaltning.
De
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48. 9
De yttranden, som blifvit meddelade af vederbörande embetsmyndigheter
i Norge, Danmark och Preussen,jemförda med General-poststyrelsens
och dess chefs ofvanberörda utlåtanden, innebära, enligt Riksdagens åsigt,
giltiga bevis för lämpligheten af en sådan förening, hvaremot de skal, som
af chefen för Telegrafstyrelsen blifvit till stöd för en motsatt åsigt anförda,
synts Riksdagen icke kunna tillerkännas någon afgörande vigt. Bemälde chef
yttrar, bland annat »att från förhållandena i främmande länder något stöd
icke syntes vara att hemta för en förening af de begge embetsveraen.» Härvid
torda höra bemärkas, att åtminstone i Preussen, hvars telegrafväsende,
innan det uppgick i det Nordtyska förbundets, vunnit en ojemförligt större
utveckling i afseende på stationer, personal och göromål än inom vårt
land ännu på lång tid kan vara att emotse, en förening af Post- och Telegrafverken
visat sig vara ändamålsenlig, samt att, på sätt det Preussiska
Generalpostamtet upplyst, oaktadt den delning af styrelsen, som numera
blifvit en följd af den Nordtyska förbundsförfattningen, sammanslagning
af post- och telegrafstationer ännu eger rum. Sålunda lemna förhållandena
i Preussen och dess Generalpostamts ofvan åberopade skrifvelse de kraftigaste
bevisen för fördelande af en för Post- och Telegrafverken gemensam
förvaltning. . rr, . „
Vidare har blifvit anfördt, »att vid bildandet af den svenska telegrafstyrelsen
den största inskränkning i tjenstemannapersonalen egt rum» och
»att styrelsen hyste den öfvertygelsen, att en sammanslagning af de begge
embetsverkens styrelse hvarken skall medföra besparing för Staten eller
underlätta ärendenas skötande». Riksdagen åter är af den åsigt att genom
den ifrågasätta föreningen en inskränkning i tjenstemännens antal inom de
båda verkens styrelse måste kunna åstadkommas, hvilket synes framgå
såväl deraf att inom Post- och Telegrafstyrelsernas kansli- och kameralafdelningar
flere tjenstemän innehafva befattningar äfven inom andra embetsverk,
som äfven deraf att sådana göromål, livilka tillhöra förrådsförvaltare,
registrator, kamererare, kassör in. fl., icke nödvändigt växa i aritmetiskt
förhållande till antalet personer, med hvilka de i tjensteutöfningen
komma i beröring. En minskning i göromålen skulle äfven blifva en följd
af sammanslagningen och den deraf uppkommande inskränkning i antalet
stationer, då derigenom expeditionernas antal komme att förminskas.
Beträffande frågan om lämpligheten af telegrafstations förening med
postanstalt har Telegrafstyrelsen anfört, »att, enär på eu telegrafstation af
något slags betydenhet tjenstemännens tid är ständigt upptagen af tjenstebestyr,
som icke i ringaste mån få eftersättas för främmande göromål,
en dylik stations förening med ett postkontor, i stället för att kunna åstad
Bih.
till Riksd. Prot. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
komma någon besparing medelst indragning af en eller annan tjenst, tvärtom
skulle genom det samtidiga skötandet af fullkomligt olikartade ärenden, för
hvilket tillräcklig tid saknades, skadligt inverka på handläggning af dem
alla.» Det allmänt kända förhållande, att flere telegraftjenstemän äro sysselsatta
med andra dels offentliga dels enskilda tjänster och bestyr, har
föranledt Riksdagen antaga, att tjenstemännens antal på åtskilliga stationer
är större än behofvet krafvel*. Att tjenstgöring^ icke öfverallt tager
tjenstemännens hela tid i anspråk synes äfven framgå af följande ur Telegrafstyrelsens
berättelse för år 1869 hemtade uppgifter. Utaf samtliga
114 stationer hade endast 54 afsändt 3,000 telegrafexpeditioner och derutöfver,
samt endast 35 afsändt öfver 6,000. Vid Dalarö med eu tjensteman,
som tillika är postföreståndare och hvars tjenstgöring hufvudsakligen
är inskränkt till sommartiden, hade expedierats 2,251 telegram under det
att vid Södertelje med 2 tjensteman expedierats ..... ... 2,862 telegram
vid Arboga med 1 tjensteman expedierats ..................... 2,834 „
.. Umeå „ 2 „ „ 8,726
„ Skelefteå „ 3 „ „ 9,088
„ Hernösand „ 3 „ „ 16,744
„ Örebro „ 4 „ „ 11,990
Det torde sålunda med visshet kunna antagas, att genom Post- och
Telegrafverkens förening eu betydlig minskning i tjenstemännens antal kan
åvägabringas icke allenast å de orter, der både post- och telegrafgöromålen
utan olägenhet kunna bestridas af en person, utan jemväl å sådana,
der båda verken af en eller annan anledning behöfde flera tjensteman, utan
att dessa äro i tjensten fullt upptagna. Äfven om billigheten påkalla]*, att
för den gemensamma post- och telegraftjenstemannen aflöningen fastställes
till något högre belopp, än någondera af de särskilda befattningarnes innehafvare
förut åtnjutit, bör det dock alltid anses fördelaktigare, att tjenstgöringen
bestrides af ett mindre antal personel*, hvilka deraf hemta tillräckliga
medel till sitt uppehälle, än att göromålen fördelas på flera personer,
af hvilka icke någon kan aflönas så, att han deraf eger sin fidla
bergning. Härtill kommer, att risken för kassabalanser måste aftaga i den
mån uppbördsmännens antal förminskas, men att å andra sidan kontrollen
öfver tvänne olika verka kassör hos en och samma tjensteman lärer vara
ofullständig, så vida icke båda dessa verk hafva gemensam öfverstyrelse
och bokföring. Dessutom torde antagandet af gemensamma tjensteman för
Post- och Telegrafverken icke vinna önskvärd tillämpning med mindre öfverstyrelse!]
blifver gemensam, till exempel hvarå må anföras, att hittills
sådan gemensamhet eger ruin endast i Åmål och vid Dalarö.
11
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
Genom båda verkens förening skulle således, enligt Riksdagens tanke,
eu betydlig besparing i många afseende!! kunna vinnas, hvilket Riksdagen
hvad Telegrafverket beträffar, ansett så mycket angelägnare att här framhålla,
som Telegrafstyrelsen uttalat den åsigt, att detta verk icke hade till
uppgift att förvärfva öfverskottsmedel åt statskassan, — ett mål, hvilket
tvärtom synes Riksdagen vara väl värdi att eftersträfva, och, med den utveckling
Telegrafverket numera hunnit, snart kunna uppnås.
Frågan om Post- och Telegrafverkens förening synes derföre höra
komma under förnyad omröstning, på det att, om föreningen af de båda
verken vinner godkännande, ett organisationsförslag i detta syfte måtte utarbetas.
Då Riksdagen af denna anledning ansett aflönings- och utgiftsstat
särskild! för Telegrafverket för närvarande icke höra bestämmas, har Riksdagen
alltså icke heller ingått i någon detaljerad granskning af de nu
framlagda statsförslagen.
På grund af hvad sålunda förekommit och då Riksdagen funnit det
af Eders Kong!. Maj:t begärda kreditiv för sådana oförutsedda utgifter,
som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna uppstå, vara för
ändamålet behöfligt, har Riksdagen, med godkännande af Eders Kong!.
Maj:ts nådiga förslag om upptagande i Riks-staten af Telegrafverkets inkomster
och utgifter, ansett sig för närvarande icke höra bifalla det af
Eders Kongl. Maj:t framlagda nådiga förslag till utgiftsstat för Telegrafverket,
men till Eders Kongl. Maj:ts disposition för nämnda verk under
Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett reservationsanslag af 740,000 R:dr, att
omedelbart utgå af telegrafmedlen; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att de
öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå, må af Eders Kongl.
Maj:t för Telegrafverkets behof disponeras; och att till bestridande af sådana
Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga
förbindelser kunna erfordras, Eders Kongl. Maj:t må, i händelse verkets
egna medel dertill icke lemna tillgång, ega att i Riksgälds-kontoret
utbekomma förskott till belopp af högst 150,000 R:dr; anhållande i sammanhang
härmed Riksdagen i underdånighet, att Eders Kongl. Maj;t täcktes
taga frågan om Post- och Telegrafverkens förening under förnyad
ompröfning samt för Riksdagen framlägga det förslag, som af frågans utredning
kan föranledas.
Tullverket.
5:o) Uti eu den 2 nästlidne Januari ingifven underdånig skrifvelse
hade, på sätt det den nådiga propositionen angående stats verkets tillstånd
och behof bilagda statsråds-protokoll öfver finansärenden gifver vid handen,
12 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
General-tullstyrelsen afgifvit förslag till de ändringar eller tillägg i Tullverkets
norrnalaflöningsstat och öfriga för år 1871 fastställda utgiftsstater,
hvartill en vexlande handelsrörelse och andra på frågan inverkande omständigheter
funnits höra vid reglerandet af Tullverkets utgifter för år 1872
gifva anledning; och hade styrelsen i sådant afseende öfverlemnat dels ett
statsregleringsförslag, dels ett förslag till ändring af vissa §§ i tullstadgan;
åsyftande detta sednare förslag en sådan förändring af de från äldre bevakningsanordningar
qvarvarande inloppstullkamrarne till Stockholm och
inloppsstationerna till Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla och
Kongelf, att den derstädes anställda fasta bevakningspersonalen skulle utbytas
emot en mera rörlig, hvilken, jemte den egentliga kustbevakningen,
kunde på ett för sjöfarten mindre betungande, men under numera förändrade
förhållanden för Tullverket tillräckligt betryggande sätt utöfva nödiga kontroller
mot missbruk. ......
Under förutsättning af nådigt bifall härtill hade styrelsen föreslagit,
att ej mindre de vid inloppstullkamrarne valar», Sandhamn och Furusund
nu varande tullinspektorsbefattningar, utan ock den ena af de tvänne för
Stockholms skärgård i staten upptagna bevakningskontrollörsbefattnmgar
med de till denne kontrollörs biträde hörande tre jaktbåtsmän, en jaktuppsy
nings man med sina två jaktbåtsmän, äfvensom två roddare vid Furusund
måtte indragas, samt såväl vid nämnda inloppsstationer som vid kustbevakningen
i (ifrigt de enligt statsregleringsförslaget erforderliga öfver-och
undcrbetjente åläggas den förändrade tjenstgöring, som af tullstadgans förändring
blefve en gifven följd, samt tilldelas de i statsregleringsförslaget
utförda aflöningsförmåner; genom hvilka förändringar indragningsstaten väl
skulle komma att ökas med 4,800 R:dr, men aflöningsstaten deremot minskas
med 2,700 R:dr, hvadan kostnaderna för statsverket skulle komma
att för det närvarande ökas med 2,100 Rrdr.
I fråga om tullstationen Häfringc, som vore inloppsort såväl till Nyköping
som till Norrköping och hvarest vid nuvarande öfveruppsyningsmans
afgång skulle, i stället för honom, anställas en uppsyningsman, hade Generaltullstyrelsen,
under åberopande af hvad om förändrade åligganden blifvit
rörande inloppstullkamrarne till Stockholm föreslaget, hemställt, att enahanda
förändring måtte vidtagas vid vädring», hvarigenom nu utgående aflöningsbelopp
vid stationen komme att förhöjas med 300 R:dr.
Vidare hade General-tullstyrelsen af anförda skäl hemställt, att en
kustroddaresvssla i Göteborgs tullkammaredistrikt och en vaktmästaresyssla
vid Kalfsund inom samma distrikt måtte vid innehafvarnes afgång eller
frivilliga öfverflyttande på indragningsstat indragas, hvarigenom en besparing
af tillhopa 1,100 R:dr skulle på aflöningsstaten åstadkommas.
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
Likaledes hade styrelsen föreslagit, att den stationära tullbevakningen
vid Hattar! måtte indragas och ersättas med en uteslutande rörlig sjöbevakning
af en kustvakt med 500 R:dr i ordinarie lön, 200 R:dr i tjenstgöringspenningar
och 200 R:dr såsom båtlega samt två kustroddare med 350 R:dr
i lön och 150 R:dr i tjenstgöringspenningar hvardera, eller tillhopa 1,900
R:dr, med åliggande för dessa, att å ankommande fartyg, utan deras uppehållande
genom anläggning vid land, verkställa erforderliga undersökningsoch
kontrollåtgärder; varande härvid af styrelsen upplyst, att af de i staten
uppförda sysslorna så väl öfveruppsyningsmansbefattningen som vaktmästaretjensten
för närvarande vore lediga samt höllos otillsatta, i följd hvaraf och
enär nu på platsen anställda två roddare kunde såsom kustroddare fortfarande
användas, så att någon öfverflyttning på indragningsstaten icke blefve
behöflig, en besparing i Tullverkets utgifter af 600 R:dr, motsvarande skilnaden
emellan sistberörda belopp och den nu för stationen Hättan till 2,500
R:dr i staten upptagna aflöning, kunde åstadkommas.
Under åberopande af den betydande tillväxt trafiken i Malmö de sednare
åren vunnit och derpå beroende ökning i såväl tjenstebestyren som
uppbörden vid tullkammaren derstädes, och med erinran, hurusom enligt
gällande bestämmelser tullförvaltaren ålåge att ansvara för göromålens i packhuset
handhafvande, oaktadt uppbördens indrifning och kassaräkenskapernas
uppgörande icke lemnade honom någon tid öfrig för öfvervakande af inkommande
varors behandling i packhuset, hade bemälde tullkammare föreslagit
tillsättande af en packhusinspektor med egen ansvarighet för packhusgöromålen,
dervid biträdd, utom, såsom förut, af bokhållaren, jemväl af två
bland kammarskrifvarne vid tullkammaren, äfvensom af den i packhuset
anställde uppsyningsman, mot det att nu å tullkammarens stat upptagna
nederlagsinspektors- och öfveruppsyningsmanssysslor indrogos, och med skyldighet
för kontrollören, hvilken för närvarande hade hufvudbestyret med
packhusgöromålen, men genom en sådan ny anordning finge återgå till sin
egentliga befattning i tullkammaren, att derefter tillika handhafva nederlagsinspektorens
åligganden; hvarförutom tullkammaren ifrågasatt, om ej,
då den jemna tillsyn, som den yttre tullbevakningen fordrade å en så lifligt
trafikerad gränsort som Malmö, icke kunde af tullförvaltaren^med erforderlig
noggrannhet utöfvas, åt hamnbevakningsinspektoren, sonVansågs^böra
benämnas »tullbevakningsinspektor\ borde uppdragas att denna tillsyn på
eget ansvar handhafva.
Instämmande häruti hade distriktschefen tillstyrkt, att för en packhusinspektor
i Malmö måtte i 1872 års stat uppföras dels såsom ordinarie
lön 3,000 R:dr och dels såsom tjenstgöringspenningar 2,000 R:dr,“ellerfen
aflöning tillhopa af 5,000 R:dr, samt derjemte, att den åt tullförvaltaren
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
nu anslagna båtlega, 100 R;dr, finge i stället tilldelas hamnbevakningsinspektoren
General-tullstyrelsen
både af anförda skål i underdånighet tillstyrkt
de af tullkammaren och distriktschefen ifrågasätta förändringar, att vidtaga
i män som nuvarande nederlagsinspektor och öfveruppsyningsman afginge
eller fuunos villige att låta sig på indragningsstat öfverflyttas; hvarjemte
och då genom lämplig befunnen utvidgning af bevakningsområdena eu af
de inom Malmö tullkammaredistrikt stationerade kustsergeanter till häst
kunde umbäras, styrelsen föreslagit, att en sådan syssla måtte vid någon
kustsergeants” till häst inom Malmö fördelning blifvande afgång eller förflyttning
med eget begifvande på indragningsstat blifva indragen, hvarigenom
körnare att på aflöningsstaten besparas 1,350 Rall*.
Sedan Eders Kong!. Maj:t den 10 Juni nästlidna år förunnat staden
Cimbrishamn allmän stapelfrihet, under vilkor af upplåtande åt Tullverket
af de för tullförvaltningen erforderliga lägenheter och inventarier m. m.,
hade, på det att staden måtte omedelbart efter det sådant blifvit fullgjordt
kunna af förmånen komma i åtnjutande, Generaltullstyrelsen funnit sig
nu böra föreslå den tullkammarepersonal och den aflöning för samma personal,
som ansåges behöflig; och både styrelsen i sådant afseende hemställt,
att den förra måtte bestämmas till eu tullförvaltare och en vaktmästare,
af hvilken sistnämnde, utom öfriga åligganden, attestering^! af inkommande
varors packhusbehandling skulle fullgöras, och att aflöningen måtte fastställas
för tullförvaltaren till:
ordinarie lön .............. 1,500 R:dr
tjenstgöringspenningar ................. 500 »
båtlega ......................................... 100 » 2,100: —
och för vaktmästaren till:
ordinarie lön ........................ 400 Ridt
tjenstgöringspenningar -.......... 300 » 700: —-
Anförande styrelsen vidare, att, derest behofvet framdeles fordrade
anställande af eu uppsyningsman, hvilken berörda attesteringsskyldigliet då
ko linne att åligga, tjenstgöringspenningarne för vaktmästaren bolde nedsättas
till 200 R:dr och denne följaktligen vara pligtig att en sådan nedsättning
sig underkasta.
Härförutom har General-tullstyrelsen hemställt, att en sådan ny bevakningsanordning,
som bär ofvan omförmälts i afseende på inloppstullkamrarne
till Stockholm samt den för Nyköping och Norrköping gemensamma
inloppsstationen Häfringe, äfven måtte med ingången af år 1872
få vidtagas vid Arko under tullkammaren i Norrköping lydande tullstation,
samt att samtidigt en derstädes ledighållen vaktmästaresyssla måtte defG
tf)
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
nitivt indragas, hvarigenom den tillökning af 700 R:dr, som den nya regleringen
eljest skulle medfört i aflöningsstaten, komme att nedsättas till
100 R:dr.
I afseende å den inom Me ms tullkammaredistrikt belägna inloppsstationen
Baresund hade styrelsen åberopat endast hvad nyss om Arko
och förut om större delen öfriga inloppsorter blifvit, med hänsyn till förändring
i tjenstgöring och aflöning derstädes, anfördt, genom hvilken förändrings
tillämpning äfven vid Baresund utgifterna vid denna station komme
att höjas med 600 R:dr.
Styrelsen hade vidare ansett sig höra tillstyrka bifall å eu af den
under tullkammaren i Mera lydande jaktuppsyningsman gjord och af tullkammaren
understödd ansökning om förhöjning till 300 R:dr af hans nu
med 200 R:dr utgående jaktlega; och skulle härigenom en tillökning af 100
R:dr i aflöningsstaten uppkomma.
Beträffande eu af tullinspektionen i Arvika gjord framställning om
allt visitation- och förtullningsbestyrs inskränkande till Charlottenbergs
tullstation i fråga om gods och effekter, som, destinerade flit eller till
Afvika, ankomme med jernbantåg från Norge, hade styrelsen funnit detta
förslag fullt lämpligt och ändamålsenligt samt hemställt att, med bifall
dertill, i nåder måtte förordnas, att tullkontrollörs- och vaktmästaretjensterna
i Afvika skulle indragas vid nuvarande kontrollörens afgång eller
öfverflyttning med eget begifvande på indragningsstat, att derefter i Afvika
endast måtte anställas en tullkammareföreståndare med 200 R:dr ärligt
arfvode samt att en ny vaktmästaresyssla skulle inrättas vid Charlottcnberg
med ordinarie lön af 400 R:dr och tjenstgöringspenningar 200 R:dr, hvarigenom
en besparing af 1,950 R:dr å aflöningsstaten för tullkammaredistriktet
uppkomme.
Hvad anginge den egentliga eller rörliga kontrollbevakningen mot
Norska gränsen, som bestode af två bcvakningskontrollörcr med dem underlydande
tillhopa 14 gränsridare, både styrelsen slutligen på anförda skål
hemställt att, vid den enes af nämnda bcvakningskontrollörcr afgång eller
frivilliga öfverflyttning på indragningsstat, eu af dessa sysslor skulle indragas
och aflöningen för den andre höjas, den ordinarie lönen från 800
till 1,200 R:dr, tjenstgöringspenningarne från 100 till 300 R:dr och resekostnadsersättningen
från 300 till 500 R:dr; uppkommande ändock genom
inbesparingen af lönebeloppen för den indragna kontrollörstjcnsten en ytterligare
minskning af 400 R:dr å utgifterna på aflöningsstaten.
T följd af hvad sålunda blifvit af General-tullstyrelsen föreslaget skulle
aflöningsstaten komma att minskas med 5,900 R:dr och dess slutsumma,
som för år 1871 upptagits till ett bruttobelopp af 1,339,515 R:dr, således
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
att nedgå till
men härförutom hade man att nu likasom vid föregående
statsregleringstillfällen beräkna besparingar i ordinarie aflö
ningsnormalstaten,
. . , .
dels till följd af åtskilliga nuvarande tjenstinnehatvares
förklarande att de önskade bibehållas vid sina enligt 1868
års stat egande löneförmåner, hvilka besparingar, såvidt de nu
kunnat utrönas, komme att för år 1872 uppgå till 35,182: 50.
och dels till följd deraf att innehafvarne
af sådana tjenster, som, enligt det af styrelsen
nu ingifna förslaget till 1872 ars stat, skulle vid
blifvande ledigheter eller af annan förutsatt anledning
ersättas med andra befattningar, för hvilka
högre eller nya löner voro i normalstaten upptagna,
komme att, så länge de vid tjensterna
qvarstodo, uppbära endast den för dem i 1868
och 1871 års stater bestämda aflöning, hvilken
besparing kunde för år 1872 beräknas till ........ 6,450.
så att verkliga behofvet för de i 1872 års stat uppförda
1,333,615:
41,632: 50.
Itt att V Vi rvi It! it . --- —- * *------------
sysslor blefve inskränkt till ......................................., ^:dr 1,291,982: 50.
Deremot måste äfvenledes nu likasom vid sednaste statsreglering^
anslås särskilda belopp på öfvergångsaflöningsstat
dels åt de embets- och tjenstemän samt betjente, hvilkas befattningar
skulle vid blifvande ledigheter indragas och för hvilka aflöningsstaten för
år 1872 icke upptoge några lönebelopp — utöfver belöpande uppbördsprovision,
der sådan eger rum — dessa särskilda afiöningar tillhopa 35,400: —
och dels åt innehafvarne af sådana tjenster, hvilka vid
blifvande ledigheter skulle utbytas mot andra befattningar med
lägre löneförmåner och hvilka löneskilnadsbelopp blifvit för år
1872 beräknade till sammanlagdt .....................-.............................. 19,830:
Kommande sålunda för öfvergångsaflöningsstaten att jjt-___
fordras............................................................................. -............. R:dr 55>230: “
För tillhandahållande af den uppbördsprovision, som fortfarande borde
utgå till de embets- och tjenstemän samt betjente, hvilka förklarat sig icke
villa ingå på 1869 års stat eller voro pligtige att åtnöjas med den i 1868
års stat bestämda aflöning, och för hvilken provision, efter det medeltal
deraf för åren 1862—1866. som tillförene lagts till grund för dess beräknande
skulle för den ännu qvarvarande tullpersonalen, som bolde sådan
'' aflöning
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
17
aflöning åtnjuta, erfordras 58,571 R:dr, hade, med afseende å nu, likasom
förut skett, påräknad afgång bland donna personal före och under 1872,
styrelsen ansett sig kunna för sistnämnda år upptaga detta anslag till ett
belopp af endast 50,000 R:dr
Med
iakttagande vid beräkning af behofven för ålderstilläggs- samt
indragnings- och pensionsstaterna af den vid 1870 års statsreglering följda
grund, nemligen att dervid icke taga hänsyn till de belopp, hvartill anslagen
derför varit förslagsvis beräknade och blifvit beviljade för det år,
då statsregleringen skedde, hvillca belopp, såsom uppgifna så långt före
det år de afsågo, icke kunnat ega önskvärd noggrannhet, utan till dem,
som vid samma års ingång funnits verkligen hafva varit behöfliga, sedan
dervid gjorts de afdrag, hvartill redan skedda eller förväntade förändringar
funnits gifva anledning, hade till utgifterna på dessa stater visat sig erfordras
i runda tal följande belopp:
för ålderstillägsstaten .................. .............................. 88,000: —-
» indragningsstaten ......... ..........................- 92,400: —
« pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente 197,000: —
» pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn .......... 31,800: —
Beträffande sedermera den egentliga omkostnadsstaten med dess särskilda
anslagsposter, hade anledning icke förekommit att föreslå andra belopp
än de, som blifvit för år 1871 beviljade; dock både styrelsen hemställt,
att den till »diverse utgifter» anvisade förslagssumma!! af 10,046
R:dr 50 öre måtte för jemnande af hela utgiftsstatens slutsumma förhöjas
till 10,087 R:dr 50 öre.
Utgiftsstaterna för år 1872, sådana de af styrelsen föreslagits, skulle
alltså bestiga sig till följande summor, nemligen:
Ordinarie aflöningsstaten .................... 1,333,615: —-
efter afdrag å derå beräknade besparingar 41,632: 50.
Ofvergångsaflöningsstaten
Dito uppbördsprovision, förslagsanslag
Alderstilläggsstaten, förslagsanslag ............................
Indragningsstaten, förslagsanslag .........................................
Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, förslagsanslag
.................................................................................
Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i
fattigdom efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag
Omkostnadsstaten ........................................................................
deraf 99,337 R:dr 50 öre äro förslagsanslag.
1,291,982
55,230
50.000
88.000
92,400
50.
197,000: —
31,800: —
173,587: 50.
Bill. till Riksd. Frot. 1871. 10 Sami.
Summa R:dr 1,980,000: —
1 Afä. 1 Band. 8 Raft. 3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
Beträffande först de af General-tullstyrelsen, i sammanhang med frågan
om att den inkommande fartyg hittills åliggande förpligtelse att vid
inloppsstationerna anlöpa och undergå visitation skulle utbytas emot skyldighet
för tullbetjeningen att gå ombord å de förbiseglande fartygen för
att såsom medföljande bevakning eller genom lastrummens försegling bereda
erforderlig kontroll, nu ånyo förordade förändrade bevakningsanordningar
vid in 1 oppstill 1 kainrarne till Stockholm samt inloppsstationerna till
Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla och Kongelf, både Eders
Kong!. Maj:t funnit desamma böra i nåder godkännas och i följd deraf bifallit
de nya bestämmelse!'' rörande personalen vid inloppstullkamrarne Dalarö,
Sandhamn och Furusund, Stockholms skärgårdsbevakning samt inloppsstationerna
Häfringe, lfättan, Arko och Baresund, som General-tullstyrelsen
i sådant afseende uti aflöningsstaten föreslagit.
Likaledes både Eders Kong!. Maj:t icke funnit skål till anmärkning
emot öfriga bär ofvan omförmälda utaf General-tullstyrelsen framställda
förslag till förändringar inom tullverkets personal- och aflöningsstat, hvarföre
äfven samtliga dessa förslag blifvit af Eders Kong!. Maj:t i nåder
gillade.
Då vidare vid nådig pröfning af den hos sednaste Riksdag väckta
frågan om förändring af de arfvode!!, som nu för handläggning af tullmål
bestås en af Stockholms Rådstufvurätts afdelningar, Eders Kongl. Maj:t,
med afseende, bland annat, å det upplysta förhållande att nuvarande notarien
vid nämnda afdelning vore för sin tjenstetid tillagd en bestämd fast
aflöning af 750 R:dr, och att i följd häraf den direkta besparing af tullverkets
utgifter, som Riksdagen med berörda förslag åsyftat, för närvarande
icke skulle genom förändringen ernås, funnit godt förordna, att tillsvidare
de nu gällande föreskrifterna skulle lända till efterrättelse, likväl
med dervid fästadt förbehåll, att den nuvarande notariens blifvande efterträdare
skulle vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser angående
såväl tjenstgöring som aflöning, hvilka framdeles kunde varda meddelade;
dä derjemte de underhandlingar, som med vederbörande i Danmark
iuledts i anledning af samma Riksdags antydan om att utgifterna
för svenska kustbevakningen möjligen skulle kunna nedsättas genom eu
förändrad lagstiftning å danska sidan, ännu icke medfört något resultat,
samt de sålunda väckta frågorna följaktligen icke nu kunde föranleda till
någon förändring i utgiftsstaterna, så och då för (ifrigt anledning till ändringar
i berörda stater, sådana de blifvit af General-tullstyrelsen föreslagna,
icke ifrågakomma, har Eders Kong]. Näjd desamma i nåder gillat och,
jemte framläggande deraf till granskning äfven af Riksdagen, dervid föreslagit,
att det under Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag att af
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
tullmedlen direkte utgå till tullverket måtte bestämmas till 1,980,000
R:dr eller samma belopp, hvarmed de för 1872 föreslagna utgiftsstaterna
sluta, och således det i nu gällande Riks-stat upptagna belopp minskas
med 10,000 R:dr.
Vid behandling af förevarande ärende har Riksdagen icke funnit
skål till anmärkning emot nu ifrågasätta ändringar och tillägg i tullverkets
normalaflöningsstat; och då Riksdagen ej heller haft något att erinra
vid de af General-tullstyrelsen uppgjorda och af Eders Kongl. Maj:t godkända
beräkningar angående tullverkets öfriga utgifter för år 1872, har
Riksdagen — med godkännande af de förändringar i tullverkets normalaflöningsstat
och öfriga utgiftsstater, som, enligt hvad ofvan anförts, blifvit
af Eders Kongl. Maj:t gillade, — bestämt anslaget för nämnda verk till
1,980,000 Rall’ att, i likhet med hvad hittills egt ruin, såsom förslagsanslag
direkte utgå af tullmedlen.
Skogsväsendet.
6:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att den å Skogsstyrelsens
stat uppförda aflöning till en vaktmästare måtte ökas med 100 Råbock
följaktligen det kontanta anslaget för skogsväsendet, som nu utgör
337,678 R:dr 6 öre, med nämnda belopp förhöjas; men hvad Eders Kongl.
Maj:t i detta afseende föreslagit har icke blifvit af Riksdagen bifallet.
7:o) Öfriga under Sjunde Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag,
deruti förändring icke blifvit ifrågasatt, äro uppförda till enahanda belopp,
som vid sistlidne riksdag bestämdes; dock att, till jemnande af Idufvudtitelns
slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
in. m. blifvit minskadt med 55 R:dr 31 öre eller från 18,596 R:dr 94 öre
till 18,541 R:dr 63 öre.
8:o) Vidare har Eders Kong], Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte
bevilja ett belopp af 270,000 R:dr, att utgå med en tredjedel under hvardera
af åren 1871, 1872 och 1873 till inlösande för statsverkets läkning
af det så kallade Dramatiska theaterhuset, hvilket då skulle fritt från inteckningar
till statsverket öfverlemnas, samt i följd deraf nu anvisa ett
extra anslag, motsvarande två tredjedelar af nämnda belopp eller 180,000
R:dr, deraf under år 1871 bör utgå 90,000 R:dr och under år 1872 likaledes
90,000 R;dr; viljande Eders Kongl. Maj:t deremot åtaga sig att, med undantag
af ett belopp å 30,000 R:dr, som utgör Theaterns skuld till sina
egna arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa, liqvidera Theaterns
20
Riksdagens un derå. Skrifvelse, N:o 48.
gäld, hvilken beräknades vid utgången af spelåret 1869—1870 hafva uppgått
till 198,140 R:dr utöfver ofvannämnda 270,000 R:dr.
Denna nådiga framställning har Riksdagen på det sätt bifallit, att
Riksdagen beviljat ett extra anslag af 270,000 R:dr till liqviderande af de
Kong!- Theatrarnes gäld och deraf anvisat 180,000 R:dr att utgå med
90,000 Ridt'' under hvartdera af åren 1871 och 1872, mot vilkor att såväl
den Dramatiska Theaterns fasta egendom som all de båda Kong! Theatrarne
tillhörig lösegendom blifver statsegendom.
9:o) På sätt Eders Kong!. Maj:t äskat, har Riksdagen för granskning
inom Kammar-kollegium af nya jordeböcker beviljat för år 1872 ett extra
anslag af 15,000 R:dr.
10:oJ Till Skogsinstitutet har Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl.
Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, beviljat för år 1872 ett extra
anslag af 13,100 R:dr.
ll:o) Slutligen har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att det förslagsanslag
å 25,000 R:dr, som för år 1871 finnes å extra stat anvisadt såsom
bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader,
måtte jemväl för år 1872 varda på enahanda sätt uppfördt; Och har Riksdagen
denna nådiga framställning bifallit.
Riksdagen framhärdar etc -
Stockholm den 10 Maj 1871.
Litt. A,
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
Tabell öfver de ordinarie anslagen
Finans-departementet.
Departement s-chefen.....................................................................................................................
Departementets Expedition.......................................................................................................
Kammar-kollegium...................................................................................................................
Statskontoret:
Nuvarande anslag för Statskontoret med kronotnagasinerna samt vågstaten i Falun:
Penningar ............................................................................................ 107,105: —
Af går: Staten för magasinera och bagerierna i landsorterna..... 9,105: — 98,000: _
Mått. Värde.
Oiudelt spanmål........................................................... 113,t. 238: 14.
Af går: Aflöningsspanmål för en bagerigesäll vid
Göteborgs magasin............................................. 18,9. 39: 69.
S:r 94,5.
198: 45.
Stämpelpappersomkostnader, Förslagsanslag...................................................................................
Mynt- och kontroll verken:
Doningar................................................................ ..................................................... 18,700: —
Till Myntverkets drift och underhåll, Reservationsanslag........... .......................... 12,000: —
Omkostnader för kontrollverket, Förslagsanslag ...........................................................................
Kammarrätten ..............................................................................................................................
Öfverintendents-embetet
Postverket, kontanta anslaget, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå:
Penningar:
Nuvarande beloppet..................................................................... 2,200,000: —
Tillkommer, förhöjning ............................................................. 30,000: —- 2,230,000: _
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, såsom i 1871 års Riks-stat............ 34: —
Telegrafverket, Reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå.......................................
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
23
under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.
Penningar.
B: dr.
17,000
38,200
117,450
98,000,
164,000
30,700
5,400
126,426
25,400
2,230,000
740,000
Förslagsanslag.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor.
Indelt tionde
och ersättning
för indragna
tiondeanslag.
94
It: dr.
34
B: dr.
Oindelt spån mål.
Mått.
Kub.-fot. k
94
Värde förslagsvis
k 2 B: dr
10 öre kubikfoten.
B: dr.
198
45
Summa
Riksmynt.
B: dr.
17,000
38,200
117,450
98,198
164,000
30,700
5,400
126,426
25,400
2,230,034
740,000
45 j
94
3,592,576 194
34
94
5|
198 45j 3,592,809 (39
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
Transport
Tullverket, Förslagsanslag, att af tullmedlen direkte utgå:
Nuvarande anslag ...............................................................
Afgå.........................................................................................
1,990,000: —
10,000: —
Ersättning till städerna för mistad tolag, Förslagsanslag ..........................................................
Skogsväsendet (af kontanta beloppet 90,000 R:dr såsom Reservationsanslag) ...........................
Till belöningar för rofdjurs dödande, Förslagsanslag ..............................................................
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm, Förslagsanslag ..................
Byggnader och reparationer i Stockholm, Reservationsanslag......................................................
Byggnader och reparationer i landsorterna, Reservationsanslag...................................................
Städers friheter, Förslagsanslag ...............................................................................................
Transportkostnader för statsverkets bergseffekter, Förslagsanslag................................................
Observations- och uppbördsprocenter m. m., Förslagsanslag ..............................<....................
Mantalsskrifningsprovision, Förslagsanslag ................................................,............................:.....
Restitutioner, Förslagsanslag ...........................................................................................................
Uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn, Förslagsanslag.................................................
Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag ........................................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved in. va., Förslagsanslag:
Nuvarande beloppet................................................................................................... 18,596: 94.
För jemnande af hufvudtitelns slutsumma afgå ...................................................... 55: 31.
Extra utgifter, Reservationsanslag ................................................................................................
Kong]. Thcatern ...............................................................................................................................
Summa
Riksdagens underd.
Skrifvelse, N:o M.
25
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor.
Indelt tionde
och ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
ä 2 E: dito
öre kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
.. O. |
R'':dr. |
1 - O. |
Kub.-fot. |
k. |
R-dr. |
.. i jo. |
3,592,576 |
94 |
34 |
— |
— |
94 |
5 |
198 |
: 45 |
|
1,980.000 |
|||||||||
1,040,000 |
— |
— |
_ |
_ |
|||||
337,678 |
06 |
900 |
— |
__ |
|||||
12,000 |
— |
— |
_ |
||||||
18,000 |
— |
— |
_ |
||||||
50,600 |
— |
— |
— |
__ |
|||||
70,300 |
— |
— |
|||||||
21,721 |
29 |
21,324 |
52 |
754 |
95 |
509 |
6 |
1,070 |
16 |
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
9,933 |
85 |
— |
66 |
15 |
|||||
19,500 |
— |
— |
— |
||||||
15,000 |
— |
— |
— |
||||||
4,000 |
— |
— |
|||||||
6,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
18,541 |
63 |
||||||||
46,500 60,000 |
— |
— |
— |
— |
|||||
7,305,351 |
77 |
22,258 |52| |
821 |
io| |
604 |
1 |
1,268 |
61 |
R:dr.
3,592,809
1.980.000
1.040.000
338,578
12,000
18,000
50,600
70,300
44,870
3.000
10,000
19,500
15,000
4.000
6.000
18,541
46,500
60,000
o.
39
06
92
63
7,329,700
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Haft.
4
26
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
Litt. B.
Tabell'' öfver de extra ordinarie anslagen under Riksstatens
Sjunde Hufvudtitel.
Riksmynt. |
||
Finans-departementet. |
R:dr. ! ö. |
|
Kammar-kollegium: |
||
För granskning af nya jordeböcker ........................................ |
15,000 — |
|
Skogsväsendet: |
| |
|
Till Skogsinstitutet ................................................................ |
13,100 — |
|
Kolonien S:t Barthelemy: |
||
Bidrag till koloniens förvaltningskostnader, Förslagsanslag ... |
25,000 — |
|
Kanal. Theatern: |
| |
|
Till inlösande för statsverkets räkning af det s. k. Dramatiska theaternuset |
90,000l— |
|
Summa |
143 100)— |
Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1871.