No 2.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till urtima Riksdagen angående
förändra,de bestämmelser i fråga om rote- och rusthällsinrättningen
vid Sjöförsvaret. Gifven Stockholms Slott
den, 22 Augusti 1871.
Sedan Kongl. Maj:t i nådig Proposition denna dag, jemte förslag
till lag angående den allmänna värnepligten, tillika, under vilkor och
förbehåll att denna lag blefve af Riksdagen godkänd, till Riksdagens
antagande, i öfverensstämmelse med § 80 i Regeringsformen, framställt
förslag till Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om
rote- och rusthållsinrättningen vid landtförsvaret, så har Kongl. Maj:t,
enär hufvudsakligen enahanda förhållanden, som föranledt sistnämnda
förslag, förefinnas inom båtsmanshållet och på det att likställighet emellan
rote- och rusthållarne vid de särskilda delarne af indelningsverket
måtte åvägabringas, härmed velat till antagande af Riksdagen under
ofvanberörda vilkor och förbehåll, samt i enlighet med § 80 Regeringsformen,
framställa det, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda
förordning uppgjorda och af Kong]. Magt för dess del gillade, förslag
till förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om rote- och
rusthållsinrättningen vid sjöförsvaret, som finnes härvid fogadt.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen.
CARL.
Er. Abr. Leijonhufvud.
FÖRSLAG
till Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsinrättningen
vid sjöförsvaret,
§ I
Rote-
eller rusthållare, som, när båtsman för ledigt nummer skall
antagas, förbinder sig att till honom utgöra löneförmåner i enlighet med
hvad bär nedan i §§ 2 och 3 stadgas, skall icke derutöfver vara underkastad
några utgifter eller besvär för båtsmanshåll.
§ 2.
Mom. 1. I de orter, hvarest rote- eller rusthållare! genom båtsmanskontrakt
eller särskild författning är ålagdt att förse båtsmannen
med bostad, skall åt denne fortfarande lemnas sådan förmån, bestående
af boningshus och fähus enligt de för orten gällande föreskrifter, jemte
dertill hörande kåltäppa af brukbar jord, icke under 50 qvadratstängers
(= 2,857 kapplands) vidd; och bör rote- eller rusthållare!! vidkännas
nybyggnad af nämnda hus, när sådan genom syn föreskrifves, hvaremot
husens underhåll på statens ansvar ombesörjes af båtsmannen, emot årlig
godtgörelse med fem riksdaler, som hvart tredje år eller vid båtsmannens
afgång derförinnan af statsverket utbetalas, derest vid besigtning
underhållsskyldigheten finnes behörigen fullgjord. Rote- eller rusthållare!!
må dock ega att med båtsmannen för dennes tjenstetid öfverenskomma
om hushyra eller annan ersättning för bostad.
Mom. 2. I förenämnda orter skall rote- eller rusthållare!! vara skyldig
att såsom lön gifva båtsmannen åttatio riksdaler, dock med rättighet
att, efter aftal med båtsmannen, i stället för penningar lemna honom
jord af motsvarande afkastning, spannmål eller andra fördelar.
3
§ 3.
Der rote- eller rusthållare!! icke enligt båtsmanskontrakt eller särskild
författning är pligtig bestå båtsmannen bostad, skall lian till båtsmannen,
i ett för allt, såsom lön, utgifva ett hundra riksdaler, hvilken
lön, efter öfverenskommelse med båtsmannen, må kunna förvandlas i jord
af motsvarande afkastning, spanmål eller andra fördelar; och vare roteeller
rusthållare på dylik ort berättigad att, om han det hellre vill, lemna
båtsmannen boningshus och fähus af sådan storlek, hvarmed båtsmannen
åtnöjes, samt dertill hörande kåltäppa af minst femtio qvadratstänger
brukbar jord, jemte lön i penningar eller penningevärde till belopp
af åttatio riksdaler i enlighet med de i § 2 gifna bestämmelser.
§ 4.
För hvarje båtsman består staten årligen tio riksdaler, livilka medel,
på sätt derom särskildt föreskrifves, skola för båtsmannens räkning insättas
uti sparbank, att jemte upplupen ränta till båtsmannen vid hans
utträde ur tjensten utbetalas, eller, i händelse han derförinnan med döden
afgår, hans arfvingar eller rättsinnehafvare tillhandahållas.
§ 5.
Vid rekrytering af båtsman för ledigblifvet nummer består staten
till lega ett bestämdt belopp af femtio riksdaler, som till rote- eller rusthållaren
utbetalas, när han för numret uppställt godkänd karl.
§ 6.
Har rote- eller rusthållare vid ledigblifvet nummer gifvit vederbörande
militärbefäl tillkänna, att han vill på de här ofvan gifna bestämmelser
om båtsmans löneförmåner ingå, men att han icke kan emot desamma
för numret anskaffa krigsduglig karl, då skall, utöfver hvad båtsmannen
från roten tillkommer, staten lemna det tillskott, som kan befinnas
nödigt, men öfvertager i sådan händelse rekryteringen genom vederbörande
militärbefäl.
§ 7.
Mom. 1. När båtsman blifvit för ledigt nummer antagen, skall emellan
honom och rote- eller rusthållare!! upprättas skriftligt kontrakt, fullstän
-
4
digt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen under sin tjenstetid
eger att af rote- eller rusthållare)! åtnjuta. Har båtsman, hvilken enligt
hvad i § 6 sägs, blifvit af militärbefälet rekryterad, dervid betingat sig
några ytterligare fördelar, som böra af statsmedel bekostas, skall anteckning
derom af militärbefälet å kontraktet göras.
Mom. 2. Kontraktet varde af militärbefälet, jemte dess yttrande
deröfver, insändt till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som, derest kontraktet
är med lag öfverensstämmande, detsamma till efterrättelse fastställer.
Har båtsman på grund af §§ 2 eller 3, i stället för bostad eller
penningelön, åtnöjt sig med andra förmåner, må, i fråga om sådant aftal,
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej sträcka sin pröfning längre än
att tillse, det de aftalade förmånerna icke blifvit till oskäligt högt värde
beräknade.
§ K
Beträffande de kassor, som i vissa orter finnas bildade till rotehållarnes
understöd, så ock de rote- eller rusthållare för lika ändamål
beviljade årliga statsanslag af eu eller annan egenskap, må rote- eller
rusthållarne fortfarande åtnjuta enahanda rättigheter som hittills.
§ h -
För rote- eller rusthållare, som, när rekrytering ifrågakommer, ej
vill på här ofvan gjorda bestämmelser om båtsmannens aflöning ingå,
blifva hittills varande skyldigheter och rättigheter oförändrade, med undantag
likväl deraf, att äfven i detta fäll Kronan öfvertager bestyret med
och kostnaden för anskaffningen och underhållet af båtsmansbeklädnaden
samt betalar de enligt §§ 4 och 5 bestämda anslag.
§ 10.
Mom. 1. Till rekryt må ingen antagas efter fyllda tjugofem lefnadsår.
Mom. 2. Båtsman, som fyllt tjugusju lefnadsår och i sin tjenst varit
sju år anställd, skall under fredstid vara berättigad att, efter derom
gjord anmälan, erhålla afsked, dock med skyldighet att, om han af sådan
rätt före uppnådda femton tjensteår vill sig begagna, sätta i sitt
ställe annan krigsduglig karl, hvilken emot enahanda löneförmåner, och
utan att staten lemnar det i § 5 stadgade legobelopp, åtager sig nylegd
båtsmans förpligtelse!’.
Mom. 3. Ej må *tjenstetiden för båtsman utsträckas längre än till
fyllda fyratiofem lefnadsår.
§ 11.
Hvad i ofvanstående §§ är stadgadt tillämpas i mån af de nu i tjenst
varande båtsmäns afgång; dock må, sedan denna förordning blifvit utfärdad,
båtsman, hvilken i femton år varit i tjensten anställd, i fredstid undfå
afsked, när han det önskar samt hans rote- eller rusthållare sådant
medgifver.
§ 12.
För båtsman, hvilken erhåller afsked efter femton års berömlig tjenstgöring,
skall denna beräknas såsom synnerlig förtjenst vid fråga om anställning
i banvaktare- och stationskarlstjenster vid statens jernvägar,
äfvensom i telegrafvaktare — och postförare — m. fl. dermed jemförliga befattningar.
§ 13.
Mom. 1. Sedan vid utbrott af krig båtsmansstyrkan enligt gällande
författningar blifvit kompletterad, upphör, under den tid kriget varar,
rote- och rusthållares rekryteringsskyldighet, hvilken deremot, efter återställd
fred, vidtager tre månader efter det trupperna återkommit till sin
hemort, så framt icke Kongl. Maj:t af särskilda omständigheter skulle
finna för godt att eu längre vakanstid tillåta.
Mom. 2. Alla vid båtsmanshållet under krig uppkommande vakanser
skola genast fyllas med beväringsmanskap, hvilket dock endast må
tills vidare uti de ledigblifna ordinarie numren insättas, så vida icke beväringskarlen,
efter slutadt krig, åstundar att, på de i sednaste legokontrakt
betingade vilkor, i numret qvarstå, i hvilket fall sådant ej må af
rote- eller rusthållare» förvägras, utan dylikt med beväringskarl fyldt
nummer i allt anses såsom behörigen rekryteradt, med deraf följande
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen, uti Statsrådet, å
Stockholms Slott, den 22 Augusti 1871.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Aller er mitts,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Bredberg,
Abelin,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wcnnerberg,
Bergström och
Friherre Alströmer.
Departements-chefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anförde i underdånighet
:
Do.
“I anledning af Riksdagens uti skrifvelse den 6 Maj 1868 framställda underdåniga
anhållan, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda på hvilka vilkor det
å rote- och rusthållare hvilande båtsmanshållet kunde lindras eller ock aflösas
samt jemväl på öfrige samhällsklasser fördelas, äfvensom i nåder föreslå åtgärder,
ledande dertill, att likställighet med öfrige rote- och rusthållare i detta hänseende
de båtsmanshållsskyldige bereddes, behagade Eders Kong!. Maj:t den 4 December
samma år uppdi''aga åt utsedde komitterade, att företaga den af Riksdagen begärda
utredningen, i hvad den afsåg fråga om lindring i det å rote- och rusthållare
hvilande besväret åt bårtsmanshållsskyldigheten samt att uppgöra och till Eders
Kongl. Maj:t ingifva förslag till sådan lindring.
Till fullgörande af detta uppdrag afgåfvo komitterade deri 10 December
1870 underdånigt betänkande, hvilket derefter blifvit på nådig befallning till
trycket befordradt och till ledamöterna af innevarande års lagtima riksdag
utdeladt“.
7
Efter det Departements-chefen häruppå redogjort för betänkandet» innehåll,
yttrade lian vidare:
“Af den omfattande utredning, komitterade härvid lemnat, framgår såväl
att roteringen inom båtsmanshållet är mindre betungande, än roteringen inom soldathållet,
som ock att bördan af båtsmansrustningen i Blekinge och Södra Möre är betydligt
lindrigare, än den sammanlagda bördan af både ränta och rotering, soim åligger
jordegendomar i större delen af det öfriga Sverige, hvarför ej eller den rustningsbörda,
jorden i Blekinge och Södra Möre har att bära, kan, vid jemförelse
med annan beskattad jord, betraktas såsom tryckande. Med afseende å båtsmanshållets
menliga inverkan å fattigväsendet i de till rustningen indelade orterna,
hafva komitterade deremot ansett någon lättnad böra beredas, väl icke genom nedsättning
eller eftergift i rusthållarnes omkostnader, utan genom minskning i det
stora antal af de inom socknarne fördelade och bosatte båtsmän; hvarjemte komitterade
fästat uppmärksamhet å behofvet att ordna de förhållanden, som genom
båtsmännens uppsättning och underhåll uppstå emellan rote- och rusthållaren å
ena samt båtsmannen å andra sidan, och i sådant afseende framställt förslag,
hufvudsakligen afseende större frihet vid bestämmandet af båtsmannens löneförmåner.
Då frågan om de åtgärder, hvilka till följd af särskilda förhållanden inom
Blekinge och Södra Möre kunna anses erforderliga å Statens sida, för att genom
dess mellankomst lätta tyngden af fattigbördan i dessa orter, icke eger omedelbart
sammanhang med det förslag till ordnande i allmänhet af de båtsmanshållsskyldiges
besvär, som utgör föremål för denna framställning, torde jag, med förbigående för
närvarande af komitterades förslag i denna del, framdeles, sedan organisationen af
sjöförsvarets militärpersonal och i sammanhang dermed den för tjenstgöringen erforderliga
båtsmansstyrka blifvit bestämd, få dertill återkomma.
De af komitterade i öfrigt föreslagna stadganden afse hufvudsakligen att
förekomma de tvister emellan rote- och rusthållare samt båtsmän, hvartill äldre
ännu gällande författningars mindre noggranna och med hvarandra ej alltid öfverensstämmande
föreskrifter gifva anledning. Frågan om ordnande af roterings och
rusthållsbeväret vid båtsmanshållet har dock kommit i förändradt skick, sedan
Eders Kong!. Maj:t gillat det af Chefen för Landtförsvars-Departementet utarbetade
förslag till förändrade bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid
landtförsvaret; och då de förhållanden, som föranledt detta förslag, återfinnas vid
båtsmanshållet, har jag ansett enahanda bestämmelser, — bland hvilka i öfrigt den
af komitterade förordade grundsats om större frihet i afseende å legoaftalet ingår, —
böra å båtsmanshållet tillämpas och derigenom önskvärd likställighet emellan de
särskilda arterna af rotering och rustning vinnas.
Genom bifall till den i sammanhang med landtförsvarets ordnande föreslagna
öfverflyttningen till arméen från och med 1878 af 2,822 båtsmansnummer,
skulle båtsmannens antal nedsättas till 3,354 man. Denna betydliga minskning i
den styrka, sjöförsvaret haft till sitt förfogande, måste komma att utöfva ett icke
obetydligt inflytande å det qvarstående båtsmanshållet. De stationsarbeten, hvilka
nu upptaga ett stort antal af de uppfordrade båtsmännen, skulle väl till en del
kunna förrättas af annat manskap, och ett steg i sådan retning är äfven gjordt
genom antagande af frivilliga arbetare till utförande af åtskilliga handiäckningsoch
släparbeten; men, om också den genom öfverflyttningen förorsakade minskning
till någon del motväges genom dessa anordningar och de åtgärder, som i enahanda
syftning kunna komma att vidtagas, lider dock icke tvifvel att uppfordringarna,
som hittills för roteringsbåtsmännen påkommit hvart tredje år och för indelningsbåtsmän
fyra månader om året, för framtiden komma att ske tätare
eller tiden för deras fortvara blifva förlängd. Härtill kommer att en strängare
tjenstgöring för denna sjöförsvarets talrikaste stamtrupp äfven ur militärisk
synpunkt är af oundgängligt behof påkallad, på det att densamma må vinna
den duglighet och användbarhet, som sjötjensten krafvel'' och hvartill den, omsorgsfullt
vårdad, äfven kan uppbringas. Huru stor tillökningen i uppfordringstiden kan
blifva låter dock nu ej beräkna sig, i anseende till de flera förhållanden, som
härpå inverka och deribland hufvudsakligen beskaffenheten af det förslag till organisation
och öfning af sjöförsvarets manskap, som Eders Kongl. Maj:t uppdragit
åt särskilda komitterade att uppgöra.
Anspråken jemväl på båtsmannen komma sålunda att icke obetydligt stegras,
på samma gång äfven för honom tjenstetiden inskränkes, och hufvudsakligen enahanda
skäl tala följaktligen för medgifvande af den lättnad i roterings- och rustningsbesvärets
utgörande vid båtsmanshållet, som ansetts böra komma rotehållare»
vid arméen till del. Med åberopande af de bestämmelser uti ifrågavarande förslag,
hvilka afse soldatrotehållet och den framställning af Chefen för Landtförsvarsdepartementet,
som legat till grund för detsamma, får jag fästa uppmärksamheten
derå, att, genom detsammas antagande, rote- och rusthållarne under alla omständigheter
komme att befrias från kostnaden för anskaffande och underhåll af båtsmansheklädnaden.
Den ökade kontanta utgift, som genom båtsmannens trägnare tjenstgöring
skulle drabba dessa, om beklädnaden fortfarande af dem utgjordes, har synts
mig °böra föranleda till beklädnadsskyldigheténs öfvertagande af Kronan, helst
rote- och rusthållarne vid de vid sjöförsvaret qvarstående nummer i sådant fall endast
komme i åtnjutande af samma fördel, som rote- och rusthållarne vid de till
landtförsvaret öfverflyttade nummer.
Frågan om Kronans öfvertagande af beklädnadsunderhallet för båtsmannen,
i likhet med hvad i afseende å soldatrotehållet eger rum, har vid flera tillfällen
bragts å bane. Genom Kongl. Förordningen den 22 December 1848 fastställdes
allmänna grunder, efter hvilka beklädnaden skulle utgå till de indelnings- och roteringsbåtsmän,
hvilkas rust- och rotehållare förklarade sig önska att deras båts
-
man af Kronan bekläddes. Enligt dessa grunder skola de, som ingå kontrakt med
Kronan om beklädnadens anskaffande och underhåll i fredstid, erlägga: indelningen
årligen och rotcnngen vid hvarje uppfordring till års- eller sommartjenst eller
sjokommendering en kontant ersättning, svarande mot fyra femtedelar af kostnaden
efter medium af nästföregående års markegång i hvarje län, för den del af de
dffhl s bestadda beklädnadspersedlar, från hvars utgörande roten befriades; men i
krigstid full ersättning efter markegång, på samma sätt beräknad. På grund häraf
halva samtliga rotar, med undantag allenast af två, ingått beklädnadskontrakt
med Kronan. Dessa bestämmelser afsågo emellertid icke kappsäcken och de s. k små
nT
(?J°wr: S,tn’mp01'' °Ch Sk0r)'' 1 Kon"]'' Förordningen den 28 Maj
1867 blefvo dock föreskrifter for Kronans öfvertagande af anskaffning och underhall
jemväl af dessa persedlar meddelade i öfverensstämmelse med 1848 års stadganden
i afseende å den s. k. större beklädnaden. Kontrakter på grund af sistnämnde
förordning hafva numera afslutats med 4,623 nummer.
Kronan ombesörjer följaktligen numera hela beklädnaden för de nummer
som derom ingått aftal. Det anslag, från hvilket kostnaden för beklädnaden utgar
aar'' sedan 1867 vant å Riksstaten uppfördt med 138,200 R:dr, deri inberäknad
ersättningen for den lindring i beklädnadsbidraget, som, från år 1861, med 5
R.di beviljats hvarje indelningsnummer. Enligt verkställd uträkning efter de 10
f8,a “edel“arkegångspri8 utgör beklädnadskostnaden för hela båtsmansstyr
69l685,
3i’Tdr r°tarneS 0°h rusthållarnes bidrag utgå med tillhopa
stå w!r fraga T ,beil0ppe? af den aflöninS> som rote- och rusthållare böra helna
tilleTthTd °pfn5 ‘ “begripen, bär jag ej tvekat att föreslå detsamt
H ett hundra R:dr. Såsom af Chefen för Landtförsvars-Departementet är anmarkt
hafva a de 32,642 nummer, Indika soldatroteringen, rusthållsinrättningen
och batsmansha let tillhopa omfatta, allenast 7,869 nummer eu omkostnad, under
''5
nfcii10? -f''fr’ ’™m0t 24,773 nummer beräknats för karlens uppsättning och
U|U.ei U u ''gl va 0 ‘R:(Jr ocl1 derutöfver. De, hvilkas kostnader understiga 100 R-dr
tgora således endast omkring 24 procent eller icke fjerdedelen af hela antalet. Något
Envist "bifoga^'' tah ^SSerh®en förfallandet, om man betraktar båtsmanshåll^ särskildt.
för båtsmannens •! ’ af1bats“a,‘ishållets 5,761 nummer, 2,143 hafva eu kostnad
nåd af Too R-dr V "T8 S ^ n åU und«r8tigande 100 R:dr och 3,618 eu koströrde
belono ntö - 7 T. ’ hVllkaS k0StDad beräknats understiga bensöm
St T t ! °mknns 37 pr0Cent- Denna olikhet Far emellertid,
bestämma annat belo^ 6 mig uts°Ja tillräcklig grund att för båtsmanshållet
stamma annat belopp i berörde afseende, än för knektehåll blifvit antaget men
2 h°2„ ■tv h;la rf*.*»»***. 2c
»m jag a„« “ g bia ILS.1 1 ** - »ädnadan,
2
10
Hvad angår de kostnader, som genomförandet af ifrågavarande reglering skulle
för statsverket medföra, så kunna de visserligen ej nu med fullständig säkerhet
beräknas; dock torde nedanstående uppgifter komma de verkliga förhållandena
nära.
I afseende på båtsmännens aflöning utvisa de beräkningar, som komittéen
för uppgörande af förslag till lindring uti båtsmanshållskostnaden uppställt, (i bil. n:o 7
till komittéens betänkande) att den nu utgående medelkostnaden för ett båtsmansnummer
utgör 116 R:dr 15 öre, deruti inbegripna rote- och rusthållarens omkostnader för
lega, beklädnad och torphusens underhåll. Om dessa tre utgiftsposter, som komma att af
kronan öfvertagas och här nedan särskildt beräknas, afdragas, bör den återstående kostnaden
för båtsmannen, eller dennes egentliga aflöning, i medeltal ej öfverstiga 110 R:dr
eller 10 Ii:dr per nummer utöfver hvad roten eller rusthållet enligt den föreslagna
regleringen skulle bestå. Den kostnad, som sålunda å denna utgiftstitel komme att
drabba statsverket, skulle för de 3,354 nummer, som qvarstå vid sjöförsvaret, uppgå
till 33,540 R:dr.
Vidare äro, enligt samma komittées beräkningar af det vid sjöförsvaret qvarstående
båtsmanshållet, vid indelningskompanierna 1,084 och vid roteringskompanierna
och frälseroteringen 2,158 eller tillhopa 3,242 båtsmän med torp försedde.
Om detta antal, med afseende på möjligen blifvande tillökning, antages till fullt
3,300, skulle årliga kostnaden för underhållet af byggnaderna, beräknad till 5 R:dr
för hvarje torp, blifva 16,500 R:dr.
Med antagande att det för legomedlen erforderliga årliga anslag beräknades,
jemväl för båtsmanshållet, efter en tjenstetid af 20 år, skulle detsamma efter
50 R:dr och 3,354 man utgå med 8,385 R:dr om året.
Till sparpenningars utgifvande erfordras vidare för 3,354 man årligen 33,540 R:dr.
Dti de uppgifter jag, med afseende på förslaget om beklädnadsskyldighetens
öfvertagande af kronan, infordrat från Förvaltningens af Sjöärendenas kammarkontor,
är årliga beklädnadskostr.aden för de nummer, som fortfarande skulle komma
att höra till sjöförsvai-et, uträknad till 117,114 R:dr 65 öre, hvartill rote- och rusthållarne
för närvarande bidraga med 41,808 R:dr 19 öre. Då det å riksstaten till
båtsmäns beklädnad uppförda anslag för närvarande är upptaget till 138,200 Rdr,
skulle detta anslag sålunda, långt ifrån att behöfva ökas, kunna något minskas,
derest ej tätare uppfordringar komme att för framtiden medföra tillökning i underhållskostnaden
och anslaget af sådan anledning borde vid berörde siffra bibehållas.
Sammanställningen af nu omförmälda belopp utvisa följande resultat:
Kostnaden för båtsmäns aflöning .... R:dr 33,540: —
Underhåll af torphusen....... “ 16,500: —
Legokostnad.......... “ 8,385: —
Sparpenning..........“ 33,540: —
eller tillsammans
91,965
11
Detta belopp är emedlertid det högsta, statsverket, efter regleringens genomförande
och under antagande att någon ytterligare minskning uti båtsmanshållet ej
kommer att ske, skulle för ifrågavarande ändamål komma att vidkännas och till
hvars betäckande erforderliga medel, i den mån regleringen framskrider, skulle af
riksdagen begäras.
Medel för denna reglerings påbörjande under 1872 har jag ej ansett böra
af nu inkallade urtima riksdag äskas, helst tillfälle gifves att till den under berörde
år sammanträdande lagtima riksdagen göra de framställningar, som kunna af
behofvet påkallas.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa:
det E. K. M:t, under enahanda vilkor och förbehåll, som i
fråga om antagande af förändrade bestämmelser angående roteoch
rusthållsinrättningen vid landtförsvaret blifvit uppställda,
eller att lagen angående allmänna värnepligten blifver af Riksdagen
godkänd, behagade till Riksdagens antagande i öfverens-
stämmelse med 80 § Regeringsformen framställa det härvid fo
gade
förslag till Förordning, angående förändrade bestämmelser
i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid sjöförsvaret.11
Uppå underdånig tillstyrkan af Stats-rådets öfriga Ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla
hvad Departements-Chefen sålunda hemställt och föreslagit
samt befalla att nådig proposition i ämnet skulle till den
snart sammanträdande urtima Riksdagen aflåtas.
Härefter uppläste Departements-Chefen till justering förslag till Kongl. Maj:ts
nådiga proposition i nyssberörda ämne till urtima Riksdagen;
och täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkan, gilla detta förslag, sådant det finnes detta
protokoll bilagdt, samt förordna att i öfverensstämmelse dermed
nådig proposition skulle till Riksdagen afgå.
Ex protocollo:
L. Th. Neijber.
Bilaga.
Sammandrag
af
Komitteens för lindring i båtsmansliålls-skyldigheten uppgifter angående
underhållskostnaden vid Båtsmanshåll.
Kompanier. |
Antal nummer |
Summa Antal Nummer. |
Anmärkningar. |
||
Under 1 100 R:dr. 1 |
Omkring 100 E:dr. |
Öfver 100 R:dr. |
|||
Indelta..... |
För deirättaantalet, 5,761, |
||||
1,646 |
285 |
360 |
2,291 |
felande 173 N:r hafva inga |
|
Koterade..... |
324 |
314 |
2,659 |
3,297 |
uppgifter varit att tillgå. |
Summa Om de felande 173 N:r |
1,970 |
599 |
3,019 |
5,588 |
De Nummer, som i under-hållskostnad stå lägre än 100 |
nåd hafva under 100 R:dr |
173 |
— |
— |
||
Summa Summarum |
2,143 |
599 |
3,019 |
5,761 |
Obs. 13 nummer vid |
Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871.