Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 12.

H:o 12,

Ank, till Rilcscl. Kansli d. 30 Januari 1871, kl. 1 e. ra.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående ombildning
af Förvaltning eu af sjöärendena; Gifven Stockholms
Slott den 26 Januari 1871.

Sedan Kongl. Maj:t i nådigt bref den 30 Oktober 1866 uppdragit
åt komiterade att. efter förberedande undersökningar, utarbeta och i
underdånighet afgifva betänkande och förslag, bland annat, om och till
hvilken del de sjöförsvarets ekonomiska öfverstyrelse tillhörande iörvaltningsbestyr
borde till stationsbefälhafvarne öfverflyttas samt hvilka
förändringar i öfverstyrelsens organisation deraf kunde föranledas; så
hafva komiterade den 15 Juni 1868 afgifvit underdånigt betänkande,
öfver hvilket Förvaltningen af sjöärendena, efter det stationsbefälhafvarne
blifvit hörde, inkommit med utlåtande.

De till detta ärende hörande handlingar, hvilka blifvit till trycket
befordrade, har Kongl. Maj:t, i hvad de innefatta redogörelse för de
olika åsigterna i fråga om Förvaltningens af sjöärendena ombildning, i
nåder låtit Sig föredragas, dervid jemväl till nådig pröfning förekommit
af Chefen för Sjöförsvars-departementet i berörda hänseende framstäldt
förslag, för hvilket finnes redogjordt i här bifogade utdrag af det den
9 innevarande Januari inför Kongl. Maj:t i Statsrådet hållna protokoll
för sjöförsvarsärenden;

Och enär Kongl. Maj.t funnit detta förslag innefatta grunder för
en förvaltning af sjöförsvarets ekonomiska angelägenheter, hvilken, lämpad
efter nuvarande förhållanden, motsvarar behofvet af trygghet för
ärendenas noggranna behandling i förening med kraft och skyndsamhet
vid verkställigheten af fattade beslut,

Bih. till Biksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd. 6 Häft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

så vill Kong!. Maj:t härmed äska Riksdagens medgifvande, att Förvaltningen
af sjöärendena må ombildas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de grunder, hvilka sålunda blifvit af Chefen för Sjöförsvars-departementet
framställda; äfvensom att, i sådan händelse, det för Förvaltningen
af sjöärendena nu på Riks-stat uppförda anslag må för den nya Förvaltningen
användas, intilldess definitiv stat, kan i sådant afseende varda i
behörig ordning fastställd.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

CARL.

B. Abr. Leijonhufvud.

■ Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar s-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Statsrådet ä Stockholms Slott dm
26 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justi tie-statsrhi n i steril Adlerpréutz;

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
Wachtmeister;

Statsråden: Bredberg;

Abelin;

Berg;

Friherre Leijonhufvud;

Wcern;

Wennerberg;

Bergström;

Friherre Alstratrier.

Kongl. M

Departements-chefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, uppläste
till justering ett, i öfverensstämmelse med förut på Statsrådets enhälligt
tillstyrkan fattadt nådigt beslut, uppsatt underdånigt förslag till
Kongl. Maj:ta nådiga proposition till Riksdagen, angående ombildning
utaf Förvaltningen af sjöärendena;

Och behagade Kongl. Maj: t, uppå Statsrådets
underdåniga tillstyrkan, i nåder gilla detta förslag
samt befalla att, i enlighet dermed, nådig proposition,
så lydande, som bilagan till detta protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen i vanlig ordning aflåtas.

Ex protocollo
L. Th. Neijber.

Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti ''Statsrådet å Stockholms Slott den
9 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
Wachtrneister,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och
Friherre Alströmer.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstådeskomma.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

l:o. {''

Departements-chefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anhöll i
underdånighet att få föredraga frågan angående ombildning utaf Förvaltningen
af sjöärendena, och anförde i sådant afseende:

Angående om- »I nådigt bref den 30 Oktober 1866 behagade Eders Kongl. Maj:t

mrvaitningen ^ komiterade uppdraga att, sedan förberedande undersökningar försigaf
sjöären- gått, utarbeta och i underdånighet afgifva betänkande och förslag i
dena- åtskilliga sjöförsvaret rörande frågor, bland hvilka voro följande:

»I hvilket förhållande bör stationsbefälet stå till sjöförsvarets
ekonomiska öfverstyrelse ?» och

»Bör någpn, och i sådant fall hvilken, del af dennes förvaltningsbestyr
öfverflyttas till stationsbefälet, och hvilka förändringar i öfverstyrelsens
organisation skulle deraf föranledas?»

»Sedan komiterade den 15 Juni 1868 afgifvit sitt underdåniga
betänkande, har Förvaltningen af sjöärendena, i följd af nådig remiss,
inkommit med underdånigt utlåtande den 13 Juni 1870 och dervid
fogat infordrade yttranden i ärendet från befälhafvarne vid sjövapnets
stationer; hvarefter dessa handlingar blifvit i erforderliga delar till
trycket befordrade.»

»Jag utber mig att bär få redogöra för de olika åsigter, som i
anledning af ofvan anförda frågor blifvit uttalade.»

Sedan Departements-chefen härefter redogjort för det hufvudsakliga
innehållet af ifrågavarande betänkande och dertill hörande handlingar,
i hvad de afsåga Förvaltningens af sjöärendena ombildning,
yttrade han vidare:

»Såsom af nu lemnade redogörelse framgår, och det tryckta betänkandet
närmare utvisar, hafva, i fråga om lämpligaste sättet för
ordnande af Styrelsen för sjöförsvaret, inom komitén tre, på .skiljaktiga
grunder hvilande förslag Blifvit framställda. Af dessa afse)1 ett, att
inom Sjöförsvars-departementet bilda byråer, hvit k as chefer skulle tillhandagå
departements-chefen med upplysningar om ärendena till deras
föredragning inför Eders Kongl. Maj:t; ett annat, att de ekonomiska
frågorna skulle handläggas af ett kontor, som väl skulle lyda under
chefen för Sjöförsvars-departementet, men i öfrigt hafva sjelfständig
verksamhet, samt militäriska och tekniska frågor behandlas i särskilda,
direkte under nämnde chef lydande kontor; och, enligt det tredje, borde
Förvaltningen bibehållas såsom ett fristående, sjelfständigt embetsverk
för handläggningen af så väl militära och tekniska som rent ekono -

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

miska frågor. Samtliga dessa förslag äro emellertid af beskaffenhet,
att icke något af dem kan i dess helhet af mig till antagande förordas.»

»Af inrättande utaf byråer, som icke egde meddela beslut, utan
h vil kas uppgift endast vore att lemna erforderliga upplysningar, skulle
eu omedelbar följd blifva, att ett förökadt antal sådana ärenden, hvilka,
ehuru i sig sjelfva af ej synnerlig vigt, likväl icke lämpligen borde
ensamt åt de verkställande myndigheternas afgörande öfverlemnas,
skulle från dessa myndigheter komma till handläggning af departementschefen
och följaktligen, då denne ej egde öfver dem fatta beslut, blifva
föremål för beredning inför Statsrådets ledamöter, för att derefter till
Eders Kongl. Maj:ts afgörande hemställas. Mängden af dessa ärenden
är för närvarande så stor, att stärka betänkligheter måste uppstå mot
hvarje åtgärd, hvarigenom deras antal skulle ytterligare tillväxa. Oansedt
den allmänt erkända olämpligheten deraf att draga desamma under Eders
Kongl. Maj:ts pröfning, skulle den tid, som kan afses att inför Statsrådets
ledamöter bereda de löpande ärendena från de särskilda departementen ej
medgifva handläggning af större antal sådana, utan att inkräkta på tiden
för föredragningen af vigti gare åtgärder eller vidlyftigare förslag. Särskilt
för departements-ehefen k om me upphörandet af ett sjelfständigt
beslutande öfver stationerna närmast stående embetsverk att medföra icke
obetydligt ökade göromål, äfven i betraktande af det biträde lian kudde af
byråerna erhålla. Utan rätt att sjelf meddela beslut, vore det ej nog
att han, efter redogörelse af underordnade tjensteman, för målets beskaffenhet
bildade sig ett omdöme derutinnan, om hvars riktighet lian
vore personligen öfvertygad, utan han måste, sjelf i sin ordning föredragande,
vara beredd att i de minsta omständigheter redogöra för dess
beskaffenhet och för sådant ändamål ingå i alla detaljerna af en utredning,
hvars vidlyftighet ofta stode i missförhållande till ärendets vigt.
Det kan måhända anmärkas, att antalet af de löpande göromål, hvilka
afgöras på föredragning af Chefen för Sjöförsvars-departementet är vida
mindre än deras, som komma på åtskilliga af de öfriga statsdepartementen,
och att följaktligen det ökade antal sådana ärenden, som genom
inrättande af byråer i förstnämnda departement k om me att inför Eders
Kongl. Maj:t i Statsrådet handläggas, ej herde utgöra väsendtligt hinder
för en dylik förändrings genomförande. Det är dock kändt, att de departement,
som hafva den högsta nu in mera af handlagda mål, med skål
kunna sägas vara öfverhopade af göromål, och för Chefen för Sjöförsvarsdepartementet
tillkommer, i likhet med hvad förhållandet är med Chefen
för det andra försvars- departementet, eu mängd kommandomål, hvilkas
handläggning erfordra ständig omtanke och taga ej obetydlig de! af hans

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

tid i .anspråk. Men äfven om Chefen för Sjöförsvars-departementet kunde
anses medhinna att handlägga de ärenden, som under nu förutsatta förhållanden
skulle komina att af honom inför Eders Kongl. Maj:t föredragas,
— hvilket jag är villig antaga kunna ske, efter det tillernade ombildningar
och förändringar af de under departementet stående verk och
inrättningar blifvit genomförda, — så qvarstår dock ofvan antydda
olägenhet i afseende å ärendenas föredragning inför Eders Kongl. Maj:t
och beredningen för Statsrådets ledamöter, — en olägenhet, så väsendtlig,
att ensamt med hänsyn till densamma antagande af byråinrättning
icke kan af mig tillstyrkas.»

»Med afseende härå har väl af komiterade blifvit föreslaget, att
de ärenden, i Indika beslutanderätt varit åt Förvaltningen af sjöärendena
anförtrodd, skulle öfverlemnas att afgöras af stations-befälhafvarne samt
endast i några få fall förbehållas Eders Kongl. Maj:t; äfvensom att
chefen för lotsverk^., derunder sjökarteväsendet skulle lyda, borde i
afseende å dessa verks ärenden erhålla en sjelfständig verksamhet, motsvarande
stations-befälhafvarnes. Mot grundsatsen att öfverlemna åtskilliga
mindre vigtiga ärenden till dessa förvaltnings-chefers bedömande
har jag visserligen ingenting att erinra; men den utsträckning deraf,
som innehålles i detta förslag, kan jag under nuvarande förhållanden
ej biträda. Det är nemligen, enligt min tanke, nödvändigt att, så länge
sjövapnet är förlagdt å två från hvarandra vidt skilj da stationer, dessas
så väl administrativa som ekonomiska angelägenheter med uppmärksamhet
följas och kontrolleras af en myndighet, som, utrustad med detaljkännedom
om de särskilda förhållandena vid hvarje station, eger rätt
att afgöra vissa frågor, på det att enhet i förvaltningen af vapnets skilj da
afdelning ar må, genom tillämpning af enahanda grundsatser, kunna
bibehållas i de många fall, der sådan enhet är föreskrifven eller till
upprätthållande af god ordning måste iakttagas. Vore Sveriges sjöförsvar
förlagdt å en enda station, belägen vid eller i närmaste grannskap
af hufvudstaden, så skulle en särskild dylik kontrollerande och öfvervakande
myndighet måhända kunna undvaras; men så länge så ej är
förhållandet, så länge den ena af stationerna — i afseende å förvaltningspersonal
den största — är belägen i en landsort, den departementschefen
endast undantagsvis kan personligen besöka, måste en myndighet
öfver stationen finnas, som i detalj kan följa dess förvaltning. Derförutan
komme den i verkligheten att vara öfverlemnad åt sin egen kontroll;
och det kunde i sådant fall ej väcka förvåning, om en förvaltning,
inrättad för flera mansåldrar sedan, under förhållanden i nästan allting
olikartade med våra egna, hvilken ännu hufvudsakligen hvilar på sina

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

gamla grundvalar och är förlagd i en stad, som uppkommit och sammanvuxit
med stationen, skulle hafva större svårighet att befria sig
från inflytande och påtryckning af de förhållanden, under hvilka den
uppstått och verkar, än hvad fallet är med en förvaltning, förlagd i eller
vid rikets hufvudstad, omedelbart under Regeringens ögon och underkastad
den offentlighet, ett sådant läge medför.»

»Jag vill följaktligen ej bestrida, att ju icke en utvidgad myndighet
kan och bör stationscheferne tilldelas, men jag anser det ej kunna
ske i så stor utsträckning, att derigenom kunde undvaras ett förvaltande
centralt embetsverk, hvilket dock ej derföre bör vara ett Rikskollegium.
»

»Jag anser mig härvid höra tillägga, att den riktning, Sveriges
sjöförsvar under senare tiden erhållit och hvilken, i betraktande af
landets tillgångar, antagligen kommer att framdeles följas, hänvisar derpå,
att Sveriges försvar till sjös hufvudsakligen kommer att utföras i omedelbart
samband med dess landtförsvar. Full enhet i ledningen af de
olika slagen stridskrafter är under sådana förhållanden nödvändig och
behofvet af en förening af Landt- och Sjöförsvars-departementen under
ledning af en gemensam chef synes mig af denna anledning sannolikt
förr eller senare komma att erkännas. I händelse åter eu dylik sammanslutning
kom me att ega rum -— och hvilken i öfrigt visserligen
ej låter sig verkställa förr, än ifrågaställda ombildningar inom båda
departementen hunnit genomföras — lärer det för den gemensamt
departementschefen icke blifva möjligt att följa detaljerna inom Sjöförsvarets
förvaltning och ekonomi så som erfordras, derest han sjelf eller
med biträde af endast rådgifvande byråer skulle sammanhålla och kontrollera
det hela, och denna svårighet minskas ej derigenom, att chefskapet
för de båda departementen, åtminstone tidtals, kunde komma
att utöfvas af en person, som ej egde närmare kännedom om de sjövapnet
tillhörande detaljer.»

»Om jag sålunda ej kan tillstyrka antagandet af byrå-inrättningen,
hvilken för sin tillämpning förutsätter rätt för departementschefen att
i vissa förvaltningsärenden sjelf fatta beslut, utan finner eu central förvaltningsmyndighet
fortfarande vara af behofvet påkallad, kan jag dock
icke instämma i deras mening, hvilka anse den form, under hvilken
Förvaltningen af sjöärendena verkar, höra för framtiden bibehållas.
Jag instämmer i detta afseende i den af chefen för Förvaltningen af
sjöärendena, i hans reservation, uttalade åsigt, att ett kollegium, der
fyra och, vid de tillfällen då lotsdirektören, öfverdirektören för Marin-}
ngeniörstaten eller chefen för Sjökartekontoret inträda, fem perso -

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 12.

ner skola öfverlägga och efter flertalets åsigt fatta beslut, icke försäkrar
om flen vid handhafvande af ett lands försvarskrafter så nödiga
sammanhållning, kraft och skyndsamhet i handling och ej heller motsvarar
flen allmänna och berättigade fordran på personligt ansvar. Att
under nuvarande förhållanden, så länge departementschefen lagligen
icke kan gorå anspråk på inflytande å besluten inom det embetsverk,
som omedelbart afgör eu mängd ärenden, göra honom ansvarig för förvaltningens
gång är en motsägelse. Hans tid tillåter honom icke att,
annat än undantagsvis, begagna sin rätt att personligen deltaga i öfverläggningarne
i Förvaltningen af sjöärendena, och lian kan följaktligen
till och med vara i okunnighet om dess vigtigaste beslut, derest de ej
äro af beskaffenhet att höra till Eders Kongl Maj:t hemställas. Det är
lätt insedt, hvilka olägenheter dessa förhållanden vid en hastigt påkommen
krigsrustning skulle medföra.»

»De betänkligheter, som möta både den ena och andra af nu omnämnda
förvaltningsformer, synas hafva framkallat de af tre reservanter
inom komitén och af chefen för Förvaltningen af sjöärendena framställda
olika förslag. A hvad män särskilda delar af desamma synas
mig antagliga, torde framgå af den redogörelse, jag anhåller att här
nedan få lemna för den förvaltningsmyndighet, som, lämpad efter nuvarande
förhållanden, enligt min uppfattning, bäst motsvara!'' behofvet
af trygghet för ärendenas omsorgsfulla behandling samt kraft och skyndsamhet
vid verkställande af fattade beslut.»

»Då behofvet af eu central förvaltningsmyndighet framför allt betingas
af nödvändigheten utaf sammanhållning af och kontrollen å de
ekonomiska och administrativa ärendenas handläggning vid de båda
stationerna, skulle ej mindre militäriskt tekniska frågor, hvilka lämpligen
kunna af byråer behandlas, utan äfven lots- och fyrväsendet från
det nya embetsverket skiljas. Lotsverket skulle stå under förvaltning
af eu omedelbart under Sjöförsvarsdepartementet lydande chef.

Chefen för den föreslagna Förvaltningen, hvithet embetsverk lämpligen
torde böra benämnas Marin-för v ältning en, skulle i alla förekommande
ärenden, med undantag endast af frågor om vissa befordringar,
hafva beslutanderätt, likasom lian ock ensam vore ansvarig så väl för
arbetets gång inom Förvaltningen som för vidtagna åtgärder och fattade
beslut. Utom chefen, som bör vara militär, skulle Marinförvaltningen
utgöras af tvänne ordinarie ledamöter, nemligen en militär med
hänsyn till de ekonomiska ärenden, som fordra militärisk insigt, samt
en civil ledamot för alla rent civila ärendens behandling. Härjemte

skulle

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

skulle öfverdirektören för Marin-ingeniörstaten inträda såsom tillfällig
ledamot, vid behandlingen af de ärenden, som tillhörde hans verksamhet.
Militäriskt tekniska frågor skulle direkt från stationsbefälhafvarne
ingå till Kongl. Maj:t, och det biträde vid desammas handläggning,
hvaraf Departementschefen kunde, utöfver det af stationernas reglementskomitéer
i dylika frågor lemnade, vara i behof, skulle meddelas af en
militäriskt-teknisk byrå, bestående af chefen i Marinförvaltningen, militärledamoten
och öfverdirektören vid Marin-ingeniörstaten, biträdde,
då så för eu eller annan frågas bedömande kunde erfordras, af tillfälligt
tillkallade sakkunniga personer. Derigenom erfordrades ej särskild
personal för donna byrå.»

»Grunderna för marinförvaltningens form och verksamhet äro här
nedan närmare angifna:

Vården af och kontrollen å sjöförsvarets ekonomiska angelägenheter
handhafves af en »Marinförvaltning», som omedelbart lyder under
Sjöförsvarsdepartementet och hvars chef af Kongl. Maj:t utses bland sjövapnets
flaggman eller regementsofficerare.

Förvaltningen utgöres i öfrigt af

en af Kongl. Maj:t bland sjövapnets regementsofficerare förordnad
ledamot;

och en civil ledamot, benämnd krigsråd.

Derjemte eger öfverdirektören för Marin-ingeniör-staten i förvaltningen
såte och stämma såsom ledamot vid de tillfällen, då der till handläggning
förekomma ärenden, som afse marin-ingeniör-väsendet.

Vid förfall för chefen eller, derest han begagnar medgifven tjenstledighet,
handläggas ärendena af ledamöterna i förvaltningen. I händelse
militärledamoten och krigsrådet vid de tillfällen, då ärendena af
dem behandlas, ej äro om beslutet ense, gälle dens mening, till hvars
föredragning ärendet hörer.

Till biträde vid förefallande göromål äro vid Marinförvaltningen
anställde:

en sekreterare (tillika Advokatfiskal);

en kamererare;

en krigskassor;

en af chefen för Sjöförsvarsdepartementet kommenderad officer,
hvilken tjenstgör såsom bibliotekarie och såsom adjutant hos förvaltningen
;

äfvensom af de öfriga tjensteman, aflöningsstaten utvisar.

Marinförvaltningen åligger, att:

uppbära och förvalta så väl de ordinarie anslagen till de till sjöBih.
till Biksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 2

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 12.

försvaret hörande verk och inrättningar, som de för sjöförsvaret beviljade,
extra anslag, samt utöfva kontroll öfver deras användande, äfvensom
att årligen till Kongl. Maj:t afgifva berättelse om användande af alla
sjöförsvarets tillgångar och deruti uppkomna besparingar och brister;

granska stationsbefälhafvarnes och chefens för Sjökrigsskolan statsreqvisitionsförslag
och desamma till Kongl. Maj:ts pröfning anmäla;

tillse, det fastställda stater ej öfverskridas och att medel och persedlar
rätteligen användas samt disponera anslagen till durkmarsch-,
rese- och traktaments-kostnader etc.

i enlighet med gällande bestämmelser anskaffa de för sjöförsvaret
och dithörande inrättningar erforderliga förnödenheter, och i stadgad
ordning försälja oanvändbara eller kasserade fartyg och sådana kasserade
förråds- och andra effekter, hvilkas värde öfverstiger visst af Kongl.
Maj:t. bestämdt belopp;

uppsätta arrendekontrakt för sådana sjöförsvaret tillhörande fastigheter,
lägenheter och inrättningar, som med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd
få till privata personer upplåtas;

utarbeta ekonomiska reglementen och föreskrifter rörande sjövapnet,
äfvensom afgifva de utlåtanden, utredningar och uppgifter rörande
sjöförsvarets ekonomi, hvilka kunna af Kongl. Maj:t eller Chefen för
Sjöförsvarsdepartementet infordras;

till pröfning upptaga de besvär öfver stationsbefälhafvarnes och
andra myndigheters i ekonomiska ärenden afgifna resolutioner, som enligt
gällande föreskrifter bort af Förvaltningen af sjöärendena upptagas.

Chefen, den militäre ledamoten i Förvaltningen och öfverdirektören
för Marin-ingeniör-staten, förstärkta, der chefen för Sjöförsvarsdepartementet
så finner nödigt, med en eller flere af den sistnämnde tillkallade
personer, sammanträda, så ofta påfordras, till en militärisk-teknisk
byrå, som har till åliggande att yttra sig öfver de militär is k-tek ni sk a
frågor, hvilka af Departementschefen till byrån hänskjuta^ samt jemväl
i öfrigt gå bemälde chef till banda med biträde i vården och utvecklingen
af rikets sjöförsvar, enligt de närmare bestämmelser, som Departementschefen
eger att i särskild instruktion meddela.

Krigsrådet, kamererare!! och sekreteraren tillsättas af Kongl. Maj:t,
men så väl krigskassören som öfrige civile tjensteman och vaktbetjente
antagas af Marinförvaltningen.

Alla i Marinförvaltningen förekommande mål skola efter deras
natur emellan ledamöterna till föredragning fördelas. Beslutande-rätten
i desamma tillkommer dock chefen allena, med de undantag bär nedan
upptagas. År någon af ledamöterna från beslutet skiljaktig, eger han

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

låta sådant till protokollet anteckna. Der sådan anteckning icke skett,
anses ledamot hafva i chefens beslut instämt.

Efter de flesta rösterna skola deremot följande frågor afgöras:
underdåniga förslag till befordringar till kamererare och sekreterare;
tillsättning af tjänster och meddelande af afsked;
antagande och entledigande af e. o. tjensteman och vaktbetjente;
tjenstledighet under längre tid än två månader och förordnande
af vikarie under sådan tjenstledighet för tjensteman, som af Marinförvaltningen
antagas.

Chefen för Marinförvaltningen är Kongl. Maj:t ansvarig för ärendenas
jemna gång och skall följaktligen tillse, att eu hvar af Marinförvaltningens
ledamöter och tjensteman sina skyldigheter fullgöra.

Honom åligger derjemte att, vid inträffad ledighet af ledamot i
Marinförvaltningen, sådant hos Kongl. Magt anmäla samt dervid, i
fråga om krigsråds-embetet, tillika föreslå • lämplig person till embetets
återbesättande.

Förslag till aflöning åt tjenstemännen är upptaget i särskild bilaga,
som jemväl innefattar jemförelse emellan donna stat och den för Förvaltningen
af sjöärendena nu gällande.

Den åtgärd, som jag i underdånighet tillstyrker för närvarande
måtte af Eders Kongl. Maj:t i detta ärende vidtagas, är att Eders Kongl.
Maj:t behagade till Riksdagen göra framställning derom, att Riksdagen
för sin del medgifver det Förvaltningen af Sjöärendena får ombildas i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder för en förändring, jag
sålunda framställt; äfvensom att, i sådan händelse, det för Förvaltningen
af Sjöärendena nu på riksstaten uppförda anslag må för den nya
Förvaltningen användas, intilldess definitiv stat kan i sådant afseende
varda i behörig ordning fastställd;

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter täcktes
Kongl. Maj:t, med gillande af de nu framställda grunderna
för Förvaltningens af Sjöärendena ombildning,
i nåder bifalla hvad Departementschefen sålunda i
underdånighet hemställt.

Ex protocollo
L. Th. Neijber.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 12.

Förslag till Stat för Marinförvaltningen.

''	Marinför- valtningens stat.	Förvaltnin-gens af Sjö-ärendena nu-varande stat.
Arvode åt Chefen för Förvaltningen......	1,800	1,800
Bidrag till representationskostnad för d:o	700	1,000
,, En Militärledamot........	1,200	1,200
„ En d:o ........	—	1,200
Lön åt Ett Krigsråd............	4,500	4,500
„ En Sekreterare och Advokatfiskal ....	3,500	3,500
,, En Registrator...........	2,200	2,200
„ En Notarie..........- .	—	2,200
„ En Kanslist............	1,000	1,000
,, En Kamererare...........	3,500	3,500
till skrifvarebiträde.......	500	—
,, En Kammarförvandt.........	—	2,200
,, En Bokhållare...........	2,200	2,200
„ En Kammarskrifvare.........	1,000	1,000
„ En d:o .........	—	1,000
„ En Kassör (uppbär 1,000 R:dr å lotsverkets stat
vid nya regleringen).......	2,000	3,000
Arvode åt En Adjutant...... ....	450	450
,, Materialförvaltaren........	—	150
Lön åt En Vaktmästare...........	600	600
„ En Kammardräng ..........	500	500
„ En d:o .........	—	500
„ En d:o ..........	—	500
Till gratifikationer åt e. o. tjensteman och betjente
enligt Chefens disposition.....	300	450
Till renskrifning för Kansliet.........	500	600
Summa	26,450 \|	35,250