Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
1
\:o 76.
Ank. till Kiksd. Kansli den 4 Maj 1871, kl. 1 e. ra.
Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majds nådiga Proposition,
angående bidrag af statsmedel till aflöning af lärare vid
folkskolor och småskolor, dels åtskilliga i samma ämne
väckta motioner.
(2:dra U. A.)
Med gillande af de grunder, hvilka Riksdagen jemlikt underdånig
skrifvelse af den 9 Maj 1870 ansett böra följas i afseende å statens bidrag
till folkskoleväsendets understödjande, och på de skäl i öfrigt, som blifvit
i ofvanberörda, den 3 sistlidne Februari till Riksdagen aflåtna nådiga proposition
(N:o 21) anförda, har Kongl. Maj:t deruti förnyat sin i den nådiga
propositionen om statsverkets tillstånd och behof redan gjorda framställning,
att den genom Kongl. Kungörelsen den 13 Mars" 1846 stadgade
och nu enligt Kongl. Kungörelsen den 17 Maj 1861 utgående, till församlingarne
öfverlåtna folkskoleafgiften måtte ingå till statsverket, samt
att, jemte de nu i riksstaten uppförda anslag till löneförbättring för examinerade
folkskolelärare, 150,000 R:dr, och till folkskoleväsendets utveckling
och förbättring, 175,000 R:dr, dels ett anslag, motsvarande folkskoleafgiftens
beräknade belopp, 600,000 R:dr, måtte användas såsom bidrag till aflönande
af lärare vid folkskolor och så kallade småskolor, dels ock för samma
ändamål ytterligare anvisas 75,000 R:dr, och att samtliga dessa anslag,
Bih. till Bilsd. Prot. 1871. 4 Sami 1 Afd. 37 Höft. 1
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 76.
tillhopa 1,000,000 R:dr, måtte i riksstaten uppföras under gemensam benämning:
»Lönetillslcott ät lärare vid folkskolor och småskolor»; hvarförutan
Kongl. Maj:t i afseende å grunderna fördetta anslags användande föreslagit,
att till aflönande af hvarje examinerad, och i den ordning 6 § 3 mom. i
Kongl. Stadgan angående folkundervisningen i riket, såsom denna § lyder
i Kongl. Kungörelsen den 29 September 1853, föreskrifver, vid folkskola
tillsatt ordinarie lärare, som i årlig lön, beräknad efter stadgade
grunder, åtnjuter, utom husrum, vedbrand och kofoder, minst 400
R:dr samt meddelar undervisning; i skolan under minst åtta månader af
t O
året, skoldistriktet må bekomma af statsmedel ett årligt bidrag af 200
R:dr; att för hvarje examinerad och i nyssnämnda ordning vid folkskola
tillsatt ordinarie lärare, som i denna egenskap tjenstgjort i fem år, från
början af året näst efter det, då han sådan tjenst tillträdt samt för nit
och skicklighet i omförmälda tjenstgöring blifvit af vederbörande skolråd
och folkskoleinspektör väl vitsordad, den årliga lönen, derest densamma,
beräknad efter stadgade grunder, icke förut, genom förening af skolläraretjensten
med klockaresyssla eller presterlig befattning eller af annan orsak,
uppgår till 500 R:dr utom husrum, vedbrand och kofoder, skall till detta
belopp höjas, och för sådant ändamål skoldistriktet ega att af statsmedel
erhålla bidrag med hälften af det erforderliga beloppet, eller högst 50 R:dr;
att såsom bidrag till aflönande af läraren vid hvarje småskola, som motsvarar
sådan skolas ändamål att meddela förberedande undervisning
för folkskolan, samt af hvarje biträdande lärare vid folkskola skoldistriktet
må, under vilkor att sådan lärare i årlig lön uppbär minst 150
R:dr och är med undervisningen sysselsatt under minst 8 månader af året,
åtnjuta statsanslag med 50 R:dr; samt att de skoldistrikten sålunda tillkommande
belopp må af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på reqvisition
af vederbörande skolråd, utbetalas, sedan af dem blifvit styrkt och af folkskoleinspektören
vitsordadt, att ofvanberörda vilkor för statsbidragens erhållande
blifvit fullgjorda.
I sammanhang med förenämnda till Stats-Utskottet remitterade nådiga
proposition har Utskottet till behandling förehaft trenne inom Andra
Kammaren väckta, till Utskottet hänvisade motioner, nemligen:
af Herr C. A. Jönsson (motion N:o 167), som föreslagit, att folkskoleafgiften
antingen hänföres till sitt ursprung, första artikeln bevillningsstadgan,
eller ock upptages bland extra ordinarie inkomsterna, såsom under
alla omständigheter varande af bevillningsnatur; och att minst 300 R:dr
årligen anslås till lönebidrag åt hvarje vederbörligen examinerad lärare vid
folkskolan; och att 75 R:dr om året anslås till lönebidrag åt hvarje lärare
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
3
vid småskola; samt att det i nåder äskade anslaget 1,000,000 R:dr må
såsom förslagsanslag beviljas;
åf Herr Liss Olof Larsson (motion N:o 188), hvilken föreslagit, att
Kongl. Majits framställning om indragning till statsverket af den andel af
personliga skyddsafgiften, som hitintills varit pa församlingarne öfverlaten,
icke måtte bifallas.
Skulle vid detta förslag icke fästas afseende, har motionären yrkat,
det Riksdagen måtte besluta sådan förändring uti det af Kongl. Maj:t i
ämnet framlagda förslag, att statsmedel må bekommas jemväl af det skoldistrikt,
der den examinerade folkskolelärare!! icke innehar sin tjenst såsom
ordinarie lärare; att skoldistriktet, som för sin folkskola begagnar oexaminerad
lärare, må vara berättigad till samma bidrag af statsmedel som den
förra, då med vederbörande skolinspektörs intyg styrkes, att sådan skola
fullt motsvarar folkskola med examinerad lärare; att undervisningstiden,
för såväl folk- som småskolan, nedsättes från af Kongl. Maj:t föreslagna
ätta till sex månader, såsom det minsta för hvilket statsbidrag må erhållas;
och att, såsom bidrag till aflönande af smaskolelärare, statsmedel må lemnas
till lika belopp som för folkskolelärare, i proportion till det minimum
af kontant lön, som Riksdagen antager för hvardera läraren. För den
händelse åter Kongl. Maj:ts förslag oförändradt bifölles, har motionären
föreslagit följande tillägg: »åt Kongl. Maj:t öfverlemnas att i förekommande
fall pröfva om från dessa allmänna vilkor någon afvikelse må ega rum»; samt
af Herr A. Johansson (motion N:o 190) hvilken hemställt, att Kongl.
Majits förslag om indragning till statsverket af den andel af personliga
skyddsafgiften, som hittills varit öfverlåten på församlingarne, icke måtte
bifallas; att sistnämnda andel af personliga skyddsafgiften helt och hållet
måtte öfverlemnas till församlingarne, att af dem bland sina kommunalutskvlder
uppbäras och sålunda från statens räkenskaper uteslutas; att till
aflönande af hvarje examinerad lärare, som lemnar undervisning under minst
åtta månader af året, skoldistriktet må bekomma af statsmedel ett årligt
bidrag af 66 R:dr 67 öre; att det af Kongl. Maj:t föreslagna lönetillägg för
folkskolelärare må först efter 10 års tjenstgöring på af Kongl. Maj:t i öfrigt
föreslagna vilkor höjas till 475 R:dr och att för detta ändamål skoldistriktet
må ega att af statsmedel erhålla bidrag med hälften af lönetillägget,
eller högst 37 R:dr 50 öre; samt att såsom bidrag till aflönande
af lärare eller lärarinna vid hvarje småskola, som motsvarar sådan skolas
ändamål att meddela förberedande undervisning för folkskola, skoldistriktet
må, under vilkor att sådan lärare i årlig lön uppbär minst 100 Ridrutom
husrum och vedbrand samt är med undervisningen sysselsatt minst åtta
månader af året, åtnjuta statsbidrag med 33 R:dr 33 öre; samt att de skol
-
4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
distrikten sålunda tillkommande belopp må af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
på reqvisition af vederbörande skolråd, utbetalas, sedan af dem
blifvit styrkt och af folkskoleinspektören vitsordadt, att ofvanberörda vilkor
för statsbidragens erhållande blifvit fullgjorda.
Då Kongl. Maj:ts nådiga framställning om indragning af den hittills
till församlingarne öfverlåtna folkskoleafgiften och anvisande i stället af
bestämda statsbidrag till hvarje lärares aflöning öfverensstämmer med Riksdagens
uti ofvanberörda underdåniga skrifvelse uttalade åsigter, torde några
ytterligare skal för vidtagande af en sådan anordning icke behöfva här anföras,
synnerligast som de uti den nådiga propositionen omförmälda exempel
till folio ådagalägga, att det ändamål, man velat genom folkskoleafgiftens
öfverlåtande åt församlingarne befrämja, mångenstädes blifvit på ett
högst ofullständigt sätt uppnådt och att i synnerhet församlingar med större
folkmängd kunnat till minskning i sina direkta utgifter för skolväsendet
draga fördel af det sålunda lemnade understödet, i samma mån som skolväsendet
lemnats i otillfredsställande skick
Att
för åtnjutande af folkskoleafgiften en bestämdare fordran än hittills
ställes på skoldistrikten att sjelfva bidraga till skolväsendet synes Utskottet
böra lända till folkundervisningens utveckling, likasom äfven det
stadgande, hvarigenom storleken af den andel i folkskoleafgiften, som bör
hvarje distrikt tillkomma, göres beroende icke af dess folkmängd, utan af
den omtanke för skolväsendets ändamålsenliga anordning, som distriktet
ådagalagt i antalet skolor, hvillca inom detsamma hållas i verksamhet. Härvid
. bör dock ej förbises, att tillämpningen af Kongl Majrts förevarande
nådiga förslag skulle komma att föranleda en väsendtlig rubbning i nuvarande
förhållanden och för åtskilliga skoldistrikt medföra minskning i de
inkomster de hittills åtnjutit, medan fördelarne för andra komme att ökas.
Visserligen är i den nådiga propositionen erinradt, att den tillökning, åtskilliga
skoldistrikt skulle åtnjuta, vore att anse såsom en billig ersättning
för deras uppoffringar samt att de öfriga egde att genom förbättring af
sitt skolväsende förvärfva sig enahanda förmåner; men den delvis uppkommande
minskning i statsbidrag skulle dock inom vissa orter finnas ganska
känbar. Då emellertid detta företrädesvis komme att ega rum i de distrikt,
der ett öfvervägande antal småskolor äro inrättade, skulle, enligt Utskottets
tanke, ojemnheterna i ej ringa mån förebyggas derigenom, att bidraget till
småskolelärarnes aflönande blefve förhöjdt; hvarförutom Kong], Maj:t vid
dispositionen af det utaf Riksdagen beviljade extra anslag af 20,000 R:dr
till understöd åt sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt belopp
Ståts-Utskottets Utlåtande N:ö 76.
5
bekosta aflöning åt sina folkskolelärare, icke lärer underlåta att taga i betraktande
de missförhållanden mellan förut åtnjutna statsanslag och de nya
bidragen, som möjligen ändock skulle qvarstå. Under förutsättning af de
båda skolarternas, folkskolans och småskolans, lika befogenhet, synes dessutom
något giltigt skäl icke förefinnas, hvarför statens bidrag i det ena
fallet skulle bestämmas till hälften och i det andra till en tredjedel af lärarens
minimilön. Utskottet har derföre trott sig böra förorda det väckta
förslaget, att 75 R;dr om året måtte anslås till lönebidrag åt hvarje lärare
vid småskola. Kongl. Maj:t har antagit, att vid 1872 års början skulle
inom riket finnas 3,484 folkskolor och 3,895 småskolor. Efter beräkning af
200 R:dr för hvarje folkskolelärare och 75 R:dr för hvarje småskolelärare
i statsbidrag, skulle alltså det erforderliga beloppet af statsmedel för nämnda
år utgöra, för folkskolorna 696,800 R:dr och för småskolorna 292,125 R:dr,
eller tillsammans 988,925 R:dr.
Det af Kongl. Maj:t föreslagna stadgande om löneförbättring med
100 R:dr för hvarje ordinarie examinerad folkskolelärare, 6om deraf gjort
sig förtjent, har Utskottet på de i den nådiga propositionen anförda skäl,
trott sig böra understödja; dock har det synts Utskottet, som skulle stadgandet
om denna löneförhöjning lämpligare kunna uppställas så, att
tiden för förhöjningens inträdande göres beroende af församlingens beredvillighet
att dertill med sin hälft bidraga, med föreskrift att läraren är
efter tio års oförvitlig tjenstgöring till den högre lönen berättigad. Det
anslagsbehof, som af ett sådant stadgande skulle föranledas, torde icke för
närvarande böra beräknas högre än till det i den nådiga propositionen för
löneförbättring upptagna belopp, hvilket grundar sig på antagandet, att
alla lärare skulle efter fem år vara till den ifrågavarande förhöjningen
berättigade. Om det belopp, som sålunda för lönetillökning erfordras,
108,200 R:dr, lägges till den här ofvan beräknade summan af de i öfrigt
för folkskolorna och småskolorna erforderliga ordinarie statsanslag, eller
988,925 R:dr, uppkommer ett totalbelopp af 1,097,125 R;dr, eller i rundt tal
1,100,000 R:dr.
För erhållande af tillgång till bestridande af dessa utgifter anser
Utskottet, i likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, i första rummet böra
användas folkskoleafgiften. Denna afgift, som enligt gällande författningar
skall erläggas af hvar och en i mantalslängd uppförd person, utgår med
lika belopp som mantalspenningarne, eller med 40 öre för man och 20 öre
för qvinna. Då beloppet af sistnämnda inkomsttitel för år 1872 blifvit
af Riksdagen beräknadt till 575,000 R:dr, torde folkskoleafgiften böra till enahanda
belopp upptagas. Vidare finnas för ifrågavarande utgifter att påräkna
de å åttonde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslagen af 150,000
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
R:dr till löneförbättring för examinerade folkskolelärare och 175,000 R:dr
till folkskoleväsendets utveckling och förbättring. Sammanlagda beloppet
af dessa tillgångar uppgår emellertid endast till 900,000 R:dr, hvarföre
till fyllande af behofvet, 1,100,000 R:dr, erfordras ett ytterligare anslag af
200,000 R:dr. Då vidare de nu gjorda beräkningarne stödja sig på uppgifter
rörande skolornas och lärarnes antal för 2 å 3 år tillbaka, men det
anslag, som bör uppföras, afser förhållandena under nästkommande år,
kunna dessa beräkningar naturligen endast vara approximativa; och häraf
denna anledning Utskottet ansett det anslag, som kan varda beviljadt till
löiietillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, böra såsom förslagsanslag
i riksstaten uppföras.
Beträffande den af Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelse, att folkskolan,
för att komma i åtnjutande af statsbidrag, skall vara försedd med
ordinarie lärare, har Utskottet velat erinra hurusom, med ett strängt fasthållande
af denna bestämmelse, skolan vid inträffande ledighet, under
hvilken undervisningen måste af extra-ordinarie lärare uppehållas, komme
att sakna det väl behöfliga statsanslaget. Om vidare en församling finner
nödigt under längre eller kortare tid pröfva en lärares skicklighet och duglighet,
innan hon antager honom såsom ordinarie, synes det äfven obilligt
att skolan under denna tid beröfvas det understöd, som annars skulle tillkomma
densamma. Utskottet har derföre ansett lärarens egenskap af ordinarie
icke böra föreskrifvas såsom oundgängligt vilkor för statsbidrags
åtnjutande.
Tiden för undervisnings meddelande uti de af staten understödda
folkskolor och småskolor är af Kongl Maj:t föreslagen till 8 månader om
året. Då emellertid inom åtskilliga provinser trakter finnas, der de lokala
förhållandena äro af den beskaffenhet, att alltför stora hinder möta för
undervisnings meddelande i skolan under hela nyssnämnda tid, torde åt
Kongl Maj:t böra öfverlåtas att, då omständigheterna dertill föranleda, i
särskilda fall medgifva en inskränkning i undervisningstiden, likasom det
äfven i öfrigt synts böra vara Kongl. Maj:t obetaget att i de för statsbidragens
utgående stadgade allmänna vilkor medgifva undantag.
Deremot har Utskottet ansett de skoldistrikt, der lärarens kontanta
lön uppgår till 500 R:dr, böra ega rättighet att fordra undervisningstidens
utsträckning till 10 månader af året.
Slutligen har Utskottet ansett de föreskrifter, som kunna i fråga om
lärares aflöning meddelas, jemväl böra i afseende å lärarinnor tillämpas.
På grund af hvad sålunda blifvit anföidt hemställer Utskottet:
a) att till aflönande af hvarje examinerad vid folkskola antagen lärare
eller lärarinna, som i årlig lön, beräknad efter stadgade
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 76.
7
grunder, åtnjuter utom husrum, vedbrand och kofoder minst 400
R:dr samt meddelar undervisning i skolan minst 8 månader af
året, skoldistriktet må ega att af statsmedel bekomma ett årligt
bidrag, motsvarande hälften af den lön, läraren eller lärarinnan,
förutom husrum, vedbrand och kofoder, åtnjuter» hvilket bidrag
dock icke må öfverstiga 250 R:dr;
b) att för hvarje examinerad, och i den ordning 6 § 3 mom. i Kongl.
Stadgan angående folkundervisningen i riket, såsom denna § lyder
i Kongl. Kungörelsen den 29 September 1853, föreskrifver, vid
folkskola tillsatt ordinarie lärare eller lärarinna, som i denna
egenskap oförvitligen tjeustgjort i tio år, räknadt från början af
året näst efter det då han eller hon sådan tjenst tillträdt, skall
den årliga lönen, derest densamma icke uppgår till 500 R:dr utom
husrum, vedbrand och kofoder, till detta belopp höjas;
c) att lärare eller lärarinna vid folkskola, som åtnjuter statsbidrag
af 250 R:dr, skall vara förpligtad att, der skoldistriktet sådant
önskar, meddela undervisning i skolan under tio månader af året;
d) att såsom bidrag till aflönande af lärare eller lärarinna vid småskola,
som motsvarar sådan skolas ändamål att meddela förberedande
undervisning för folkskolan, samt af hvarje biträdande lärare
eller lärarinna vid folkskola skoldistriktet må, under vilkor
att sådan lärare eller lärarinna i årlig lön uppbär minst 150 R:dr
och är med undervisningen sysselsatt minst 8 månader af året,
åtnjuta statsanslag med 75 R:dr;
e) att de skoldistrikten tillkommande statsanslag må af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, på reqvisition af vederbörande skolråd, utbetalas,
sedan af dem blifvit styrkt och af folkskole-inspektören
vitsordadt, att ofvanberörda vilkor för statsbidragens erhållande
blifvit fullgjorda;
f) att åt Kongl. Maj:t måtte öfverlåtas att, när omständigheterna
dertill föranleda, i särskilda fall medgifva någon afvikelse från
ofvannämnda vilkor;
g) att jemte de nu i riksstaten uppförda anslag till löneförbättring för
examinerade folkskolelärare, 150,000 R:dr, och till folkskoleväsendets
utveckling och förbättring, 175,000 R:dr, dels ett anslag
af 575,000 R:dr, motsvarande det här ofvan beräknade beloppet
af folkskoleafgiften, hvilken i stället såsom statsinkomst uppföres,
må användas såsom bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor
vid folkskolor och så kallade småskolor, dels ock för samma ändamål
ytterligare anvisas 200,000 R:dr, och att samtliga dessa
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
anslag, tillhopa 1,100,000 R:dr, å Riksstatens Åttonde Hufvudtitel
uppföras såsom förslagsanslag under gemensam benämning: »Lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor.»
Kommande, i händelse Riksdagen bifaller Utskottets nu gjorda förslag,
Utskottet att framdeles meddela särskildt yttrande i afseende på frågan,
huruvida folkskoleafgiften bör, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, bland statsverkets
ordinarie inkomster upptagas, eller, i enlighet med ofvanbemälde
motionärs yrkande,till extra ordinarie inkomsterna eller till bevillning hänföras.
Stockholm den 3 Maj 1871.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Reservationer:
af Herr F. Brusewitz.
af Herr Carl Ekman, som yttrade: »Emot Utskottets beslut, i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om bidrag af statsmedel till aflöning
af lärare vid folkskolor och småskolor, får jag anmäla min reservation
på den grund, att detta beslut, efter min förmening, skall inom kort leda
dertill, att folkskolelärarnes hela aflöning kommer att öfverflvttas från kommunerna
på staten och att, i den mån detta sker, intresset inom orterna
för folkskolan — hvilket är så nödvändigt, om allt det goda man är berättigad
att vänta af folkskolan äfven af densamma skall åstadkommas —
kommer att förminskas eller upphöra. Jag får derföre vördsamt hemställa,
att Riksdagen, med afslag å den nådiga propositionen, måtte
besluta, att de anslag, som hittills varit anvisade till folkundervisningens
utveckling och befrämjande, äfven för nästa statsregleringsperiod
skola till oförändrade belopp utgå.»
Häruti instämde Herrar E. af Klint, A. Odelberg och Grefve Ch.
E. Piper.
af Herr C. Petré.
Stockholm, G. W. Blomqvista Boktryckeri, 1871.