Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 57.

1

JXiO

Ank. till Riksd. Kansli d. 26 April 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. A£aj:ts nudiga Proposition, angående upplåtande
af mark från Co.rlbergs och Haga kungsgårdar till utvidgning
af nya kyrkogården utanför Stockholm.

(I. A.)

Enligt hvad af ofvanberörda, den 10 sistlidne Mars afgifna och uti första
samlingen af bihanget till Riksdagens protokoll under N:o 27 intagna, nådiga Proposition
inhemtas, hade, — sedan, med bifall till en af Öfverståthållare-embetet gjord
framställning om att nödiga åtgärder borde vidtagas för att liks nedläggande i de
inom Stockholms stad belägna kyrkogårdar måtte kunna upphöra, Kongl. Maj:t
under den 15 Oktober 1858 anbefallt bemälda embete att inkomma med förslag
till anskaffande af tillräckliga begrafningsplatser utom staden,''och en för frågans
utredning hos Stadsfullmäktige nedsatt komité uti utlåtande den 27 Februari 1867
föreslagit, att en för hela hufvudstaden gemensam begrafningsplats, så belägen,
att sammanbindningsbanan genom staden kunde begagnas för liks ditforslande,
skulle anordnas och i sådant afseende den utanför Norrtull belägna nya kyrkogården,
på sätt som närmare utvisades af en vid komiterades utlåtande fogad karta,
utvidgas medelst förvärfvande dertill af omkring 125 tunnland mark, dels från
Stora Frösunda egendom, dels från Solna församlings fattighus och folkskola samt
kyrkoherde- och komministersboställen och dels från Carlbergs och Haga kungsgårdar,
— Stadsfullmäktige uti en af Öfverståthållare-embetet insänd och förordad
underdånig skrifvelse den 12 April sistnämnda år, jemte förmälan, att de till alla
delar gillat komiterades förslag och i följd deraf beslutat, att erforderlig mark
skulle anskaffas för beredande af en för hela hufvudstaden gemensam begrafningsplats
medelst nya kyrkogårdens utanför Norrtull utvidgning, åt öster till stora landsBih.
till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 30 Raft. 1

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

vägen emellan Stockholm och Upsala med någon för vinnande af rätare sträckning
erforderlig jemkning deraf, åt norr till den i fortsättning af stora utfartsvägen
från Haga öfver nämnda landsväg och förbi lägenheten Hagalund till Brommavägen
ledande mindre körväg, åt vester till norra stambanan, och åt söder till
en å kartan utmärkt väg från nuvarande kyrkogårdsförvaltarebostället förbi Solna
kyrka rakt fram til! stambanan, tillika underdånigst anhållit, att den för berörda
utvidgning samt de östra och södra gränsvägarnes uträtande enligt hvad kartan
visade erforderliga mark, i hvad den tillhörde Solna kyrkoherde- och komministersboställen
samt Carlbergs och Haga kungsgårdar, måtte för ifrågavarande ändamål
varda till Stockholms stad upplåten på de vilkor, som kunde i nåder fastställas.

Efter det häröfver infordrade underdåniga utlåtanden biifvit afgifna af vederbörande
myndigheter, bland andra, af Ståthållare-embetet på Haga slott, af Guvernörs-embetet
vid krigsskolan å Carlberg samt af Kammar-kollegium, har Ofverståthållare-embetet
uti underdånig skrifvelse den 30 Maj 1868 anmält och till nådigt
bifall förordat en af Stockholms drätselnämnd gjord framställning, deruti, med
anledning deraf att Solna församling och dess kyrkoherde uti deras i målet afgifna
utlåtanden i fråga om upplåtelse till begrafningsplatsen för Stockholm af jord,
bland annat, från Solna församlings kyrkoherdeboställe yrkat, att en från församlingen
förut ingifven underdånig ansökning om att till utvidgande af dess egen
kyrkogård få använda erforderlig mark af nämnda boställe måtte i främsta rummet
bifallas, Nämnden föreslagit en sådan jemkning i den af Stadsfullmäktige
begärda upplåtelse af mark för nya kyrkogårdens utvidgning, att södra gränsen
för begrafningsplatsen och den väg, som skulle längs efter dess södra sida anläggas,
komrne att, på sätt en å omförmälda karta med brun färg utmärkt linie utvisade,
erhålla något nordligare riktning än den förut föreslagna, så att gränslinien
genom en punkt, belägen på 180 fots afstånd vinkelrätt från midten af Solna norra
kyrkogårdsmur, skulle framgå i rak sträckning till det ställe, der vägöfvergången
öfver norra stambanan borde enligt förslaget anbringas. •— Vid föredragning af
detta ärende den 9 nästlidna December hade Kong], Maj:t, beträffande det
för hufvudstaden oafvisliga behofvet af så tillräckligt utrymme utom staden för
jordande af lik, att begagnande för dylikt ändamål af de inom staden belägna
kyrkogårdarne må kunna upphöra, funnit det vara af synnerlig vigt att, i öfverensstämmelse
med den önskan Stadsfullmäktige och hufvudstadens territoriela församlingar
samstämmigt uttalat, åt staden bereddes en gemensam, för dess befolknings
alla klasser afsedd begrafningsplats, så belägen, att de derifrån mera aflägsna
stadsdelarnes behof af lätt och snabb liktransport kunde medelst den genom staden
ledande jernväg tillgodoses, samt att i öfrigt icke genom afståndet från staden
större svårighet mötte för dem af stadens innevånare, som önskade besöka begrafningsplatsen,
att dit och åter till fots färdas; och som genom de på Ofverståthållareembetets
och Stadsfullmäktiges föranstaltande verkställda undersökningar biifvit
utredt, att en så beskaffad och hufvudstadens framtida behof af utrymme för liks

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

3

jordande motsvarande begrafningsplats icke i närheten af hufvudstaden kunde annorlunda
åstadkommas än genom den nuvarande s. k. Nya kyrkogårdens utvidgning,
bland annat, i sådan riktning, att densamma vesterut komme att sträcka sig
till den från hufvudstaden ledande norra stambanan, särskildt på det ställe, hvarest,
enligt hvad handlingarne utvisade, den enda lämpliga platsen för en anhaltstation
vore belägen, hade Kongl. Maj:t funnit godt bifalla att för utvidgning af Nya kyrkogården
"och i sammanhang dermed omläggning af den från nuvarande kyrkogårdsförvaltarebostället
förbi Solna kyrka till Bromma församling ledande vägen
skulle på de vilkor och i den ordning, nådiga Förordningen den 14 April 1866
angående jords och lägenhets afstående för allmänt behof stadgade eller eljest öfverenskommas
kunde, till Stockholms kommun för alltid upplåtas dels den tdl
Solna församlings kyrkoherde- och komministersboställen hörande jord, som vore
belägen mellan nämnda boställens egogränser i norr och öster samt Statens norra
stambana i vester och i söder begränsas af en linie, dragen vesterut från en punkt,
belägen 40 fot söder om den nuvarande Nya kyrkogårdens sydvestra hörn genom
en punkt på 180 fots afstånd vinkelrätt ut från midten af Solna kyrkogårds norra
mur och dels den Solna församling tillhöriga mellan Nya kyrkogården samt Solna
prestboställens egogränser belägna jordrymd, der nämnda församlings folksltoleoch
fattighus-byggnader vore uppförda; hvarjemte Kongl. Maj:t till den 1 Maj
18*72 bestämt tiden, då omförmälda egoområden skola vara för Stockholms kommun
att tillträda.

Hvad nu anginge frågan om upplåtande till den nya begrafningsplatsen af
jord jemväl från Carlbergs och Haga kungsgårdar, så inhemtades af handlingarne:

att det af Stadsfullmäktige begärda området för begrafningsplatsen omfattade:

af Carlbergs kungsgårds egor tillsammans 9 tunnland 10,2 kappland, hvaraf
1 tunnland 21,2 kappland vore inrösningsjord, samt af Haga kungsgård 1 tunnland
7,5 kappland afrösningsjord;

att genom den af Kongl. Maj:t godkända förändring i den ursprungligen föreslacrna
sträckningen af begrafningsplatsens södra gränslinie bortginge ofvanberörda
områdes sydvestra hörn, hvilket, innehållande 1 tunnland 16,5 kappland inrösningsjord,
här ofvan upptagits såsom tillhörande Carlbergs egor; men

att deremot af den i samma hörn belägna mark erfordrades ett jordstycke
af omkring 3,5 kappland för utläggande af sidospår från jernvägen till den föreslagna
anhaltstationen.

Af de till Carlbergs kungsgård hörande egor, som nu skulle komma att med
begrafningsplatsen införlifvas, vore genom Kongl. Brefvet den 3 Maj 1867 omkring
fem tunnland redan till begrafningsplatsen tills vidare upplåtna mot årlig afgäld
och vilkor att denna upplåtelse, i händelse dess bestånd för all framtid icke
blefve behörigen medgifvet, skulle upphöra och jorden till kungsgården utan godto-örelse
återställas 20 år efter derom från kronans sida skedd uppsägning.

C5

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

Under åberopande af hvad, på sätt här ofvan förmäles, Kongl. Maj:t rörande
den föreslagna nya begrafningsplatsens ändamålsenlighet den 9 nästlidne December
yttrat och då afträdande till densamma af de jemförelsevis obetydliga områden,
som dertill af Carl bergs och Haga kungsgårdars egor erfordrades, icke kunde
för dessa kungsgårdar medföra någon olägenhet, som icke genom skälig afgäld
af den afsöndrade marken till fullo godtgjordes, har Kongl. Maj:t äskat Riksdagens
medgifvande, att den mark, som, nu tillhörande nämnda kungsgårdars egor, kunde
erfordras för den s. k. Nya kyrkogårdens utvidgande och verkställande af de i
sammanhang dermed ifrågakomma vägomläggningar inom ett område, hvilket, i
enlighet med deröfver upprättad karta, vore i söder begränsadt af en linie, som
från en punkt 40 fot söder om den nuvarande kyrkogårdens sydvestra hörn droges
åt vester genom en punkt på 180 fots afstånd vinkelrätt från midten af Solna
kyrkogårds norra mur till den blifvande vägöfvergången öfver norra stambanan,
och i öfrigt öfverenstämmande med Stadsfullmäktiges förslag, äfvensom hvad som
derutöfver erfordrades för anläggning af ofvanberörda sidospår till anhaltstation
må för all framtid från kungsgardarne afsöndras och till Stockholms kommun för
omförmälda ändamål upplåtas under vilkor, att årlig afgäld derför, efter det kronofogden
och häradsskrifvaren i orten samt landtmätare med biträde af 2 nämndemän
i närvaro af ombud för vederbörande kungsgårdsinnehafvare och kyrkogårdsförvaltningen
på stället hållit undersökning, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Stockholms län, enligt grunderna i Kongl. Förordningen den 6 Augusti 1864, bestämdes
pa det sätt, att Stathallare-embetet å Haga kungsgård och Guvernörsembetet
å Carlberg erhölle ersättning för alla de genom afsöndringen förorsakade
förluster; att all skog, som å någon del af det afsöndrade området fälldes, skulle
till den kungsgård, samma del förut tillhört, nedköras enligt de föreskrifter, som
derom af kungsgårdens innehafvare lemnades; samt att särskilda kartor, en för
hvardera kungsgården, upptagande hela det derifrån afsöndrade området, jemte
beskrifning deröfver på stadens bekostnad upprättades och aflemnades till vederbörande
kungsgårdsinnehafvare.

Efter tagen kännedom af frågan rörande handlingar och kartor har StåtsUtskottet,
till hvilket ofvanberörda nådiga framställning blifvit hänvisad, ärendet
till behandling förehaft och dervid, pa de i den nådiga Propositionen anförda skäl,
funnit sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda
måtto behagat föreslå.

Stockholm den 26 April 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.