12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o él b.

N:o 41 b.

Ank. till Kiksd. Kansli den 29 Mars 1871, kl. 12 midd.

Utlåtande, i fråga om upphörande af taclcjernstionde och andra
tachjernsafgifter. (I. A.)

Sedan Kongl. Kammar- och Kommers-kollegierna under den 31 December
1867 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, angående de vilkor,
hvarunder tackjernsskatten i de privilegierade bergslagen må kunna upphöra,
har, uti nådig proposition till 1869 års Riksdag, Kongl. Maj:t, på de afbemälda
kollegier anförda skäl och i öfverensstämmelse med kollegiernas hemställan,
föreslagit, att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande
af tackjernstionde äfvensom af skattejern och hyttegälsjern, der någondera
af dessa 2:ne sednare afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstode, måtte
för framtiden upphöra emot det att de förmåner, som dylik ort af Kronan
haft sig i egenskap af jernbergslag förunnad, indroges; att i följd häraf och
med hufvudsaklig tillämpning af hvad kollegierna rörande grunderna och
sättet för berörda förändrings genomförande förordat och hemställt, hvarje
lägenhet inom dylik ort, som i sin egenskap af att tillhöra tackjernsbergslag,
åtnjöte någon frihet i afseende å ränta eller rotering, eller bådadera, måtte,
på ofvan angifna vilkor och i de fall, som vederborde, åsättas de skyldigheter
härutinnan, som, efter vederbörandes hörande, funnes med författningarne
öfverensstämma; att hvad sålunda blifvit föreslaget i fråga om orter, privilegierade
med direkt afseende på tackjernstillverkning, måtte gälla äfven för
Ryeds bergslag i Wermlands län äfvensom för den del af Skinnskattebergs
bergslag i Westmanlands län, som bestode af Gunnilbo och Heds socknar,
samt att de nya rättsförhållanden, som af den ifrågaställa förändringen
kunde blifva en följd, måtte komma att inträda med början af år 1871.

Uti häröfver afgifvet Utlåtande (N:o 82) tillstyrkte dåvarande Statsutskott
bifall till Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet, utom hvad be -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.

13

träffade Nyeds bergslag samt Heds och Gunnilbo socknar, i afseende å hvilka
hemställdes, att dessa orter icke vidare måtte utgöra bergslag, men att likväl
någon förändring i deras rotering eller beskattning derför icke borde
ega rum.

Vid behandling af detta utlåtande blef emellertid detsamma af Riksdagens
begge Kamrar afslaget.

Genom enskild motionärs framställning blef under nästlidet års riksdag
frågan åter bragt å bane. Dåvarande Stats-Utskott afgaf under N:o 58
deröfver Utlåtande, hvaruti Utskottet vidhöll till alla delar det förslag, nästförutgångna
års Stats-Utskott utan framgång afgifvit till frågans lösning.
Äfven detta sednare utlåtande blef af Riksdagens begge Kamrar afslaget,
hvarvid dock Första Kammaren för sin del beslöt en underdånig skrifvelse,
hvari bland annat uttalades den åsigt, att beräkningen af de förmåner bergslagen
haft sig i sådan egenskap förunnade, borde ske efter lindrigare grunder,
än kollegierna föreslagit.

I anledning af en under nästlidet år till Kongl. Maj:t inkommen underdånig
framställning från Westerbergslagen om eftergift af den tackjernstionde,
som kunde samma bergslag åligga, har Kongl. Maj:t ansett sig nu
åter böra upptaga frågan om upphörande för samtliga bergslag af omförmälda
tionde. I sådant hänseende har Kongl. Maj:t, på de skäl, som i protokollet
för Finansärenden för den 9 sistlidne Januari finnas närmare utvecklade
(se sid. 6—15 af berörda protokoll), föreslagit, att hyttorna inom bergslagen
må från utgörande af tackjernstionde befrias, utan att de räntor, hvilka
en gång inom bergslagen upphört, åter påföras, samt att skattejern, som blott
inom vissa bergslag utginge såsom ersättning för upphörd blåsningsskyldighet,
hvarifrån bergslagen redan i allmänhet vore fria, och hyttegälsjern, som
vore en, utan motsvarighet på andra orter, vissa hyttor tillhörande, men af
misstag hemman påförd afgift, äfven måtte upphäfvas, samt att hemman och
lägenheter uti de bergslag, som icke redan vore underkastade ordinarie rotering,
måtte efter det rotetal, till hvilket de vore extra roterade, åläggas rotevakansafgifter
till hälften emot annan roterad jord i samma län.

Herr Grefve C. G. Mörner har åter, uti en inom Riksdagens Första
Kammare väckt motion (N:o 20), föreslagit ratt, med afslag å det af Kongl.
Maj* i dess nådiga proposition framställda förslag till tackjernstiondens upphörande,
Riksdagen behagade godkänna det af Kongl. Maj:t vid 1869 års
riksdag i detta ämne framställda samt af Stats-Utskottet så väl vid nämnda
riksdag som vid sistlidet års riksdag godkända och vidhållna förslag.”

Vidare har inom samma Kammare Herr C. Hammarlijelm väckt en
motion (N:o 11), innefattande förslag ”att Kongl. Maj:ts nådiga proposition
om åläggande af rotevakansafgifter för rikets bergslager icke må vinna
tillämpning för Nyeds beigslag.”

14

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o il b.

Slutligen har Herr B. Bengtsson uti en inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 177) föreslagit ”att Riksdagen ville uttala den åsigt, att Nyeds
bergslag i Wermlands län framdeles som hittills blifver befriad från omnämnda
rotevakansafgift.”

Uti den fråga, hvars afgörande Stats-Utskottet nu åter går att Riksdagens
pröfning underställa, saknas ingalunda utredning. Genom kollegiernas
ofvanberörda underdåniga utlåtande, genom de betänkanden nästförutgångna
årens Riksdagars Stats-Utskott i ämnet afgifvit och genom det yttrande
Herr Statsrådet och Chefen för Finans-departementet meddelat till
protokollet för Finansärenden den 9 sistlidne Januari synes nemligen ämnet
i det närmaste uttömdt. Hänvisande till innehållet af dessa handlingar, som
äro för vidlyftiga att här återgifvas, går Utskottet nu att yttra sig angående
de särskilda förslag, som till frågans lösning för närvarande föreligga.

Hvad först angår Grefve Mörners ofvanberörda motion, så lärer svårligen
kunna förnekas att, derest frågan betraktas endast ur strängt rättslig
synpunkt, man icke gerna kan finna frågans lösning på annan väg, än den,
som anvisas uti Kongl. Maj:ts till 1869 års Riksdag aflåtna nådiga proposition
i ämnet jemte Stats-Utskottets vid de 2:ne sednaste riksdagarne i hufvudsaklig
öfverensstämmelse dermed afgifna utlåtanden, hvadan och då Grefve
Mörners motion, på sätt ofvan förmäles, anslutit sig till dessa, framställningen
ur denna synpunkt torde vara beaktansvärd. Ett vidhållande af det förslag,
nästförutgångna årens Stats-Utskott i ämnet tvenne gånger framställt, synes
emellertid vara mindre lämpligt, äfven om, hvilket dock icke är fallet, nuvarande
Stats-Utskott i allo skulle dela de åsigter, hvilka ligga till grund
för förutvarande Utskotts beslut, då Riksdagens begge Kamrar båda gångerna
afslagit Utskottets hemställan, och Utskottet vid sådant förhållande väl
torde anses böra foga sig efter de åsigter, som kunna antagas hafva grundlagt
Kamrarnes nyssberörda beslut.

Af dessa åsigter, som icke med lätthet kunna utrönas, synes emellertid
företrädesvis framgå, hvad ock Riksdagens Första Kammare uttryckligen
förklarat, nemligen den önskan, att beräkningen af de förmåner, bergslagen
i denna egenskap haft sig förunnade, borde ske efter lindrigare grunder,
än kollegierna föreslagit.

Detta har föranledt Utskottet att jemväl ur billighetens synpunkt betrakta
frågan. Härvid har det icke kunnat undgå Utskottets uppmärksamhet,
att, då det ifrågasatta vederlaget för tackjernstiondes upphörande numera
till väsendtlig del skulle träffa andra än dem, som af denna tiondes

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.

15

afskaffande hemtade fördel, det måste kännas härdt för de förra att för all
framtid få vidkännas ökade utlagor, hvilka, med anledning af föreskriften i
Kongl. Förordningen den 20 September 1859, angående utsträckt frihet i
bergshand teringen, vid derefter skedda köp och öfverlåtelser af bergslagshemman
väl bort tagas i betraktande, men i verkligheten oftast torde hafva
blifvit förgätna, så att köpeskillingen antagligen blifvit i allmänhet bestämd
med afseende å de onera, som förefunnits den tid, öfverlåtelsen egt rum.
Detta förhållande måste i högre grad kännas hårdt och orättvist för dem,
som redan före år 1859 förvärfvat sig bergslagshemman med befrielse från
tillverkning af tackjern och värmningsskyldighet i hytta, och hvilka följaktligen
icke kunde hemta den ringaste fördel af den utsträckta frihet, bergshandteringen
i följd af nyssberörda nådiga förordning erhöll. För öfrigt bör
icke förgätas svårigheten, för att icke säga omöjligheten för den enskilde
att, innan kollegiernas underdåniga utlåtande i frågan afgafs, ens tillnärmelsevis
beräkna beloppet af de ökade utskylder, hvilka såsom vederlag för de
erhållna friheterna borde drabba hemman inom bergslagen och inverka på
priset för dessa hemman, en svårighet så mycket större som under de sekler,
hvilka förflutit, sedan de utlagor och hjelper, som förut utgingo, blefvo emot
tionde utbytta, såväl skattläggningsbestämmelsen som skattepersedelsvärden
undergått otaliga förändringar. Med anledning häraf torde ock, äfven efter
den utredning frågan numera vunnit, tvekan ännu kunna uppstå om vederlagets
belopp i särskilda speciela fäll, hvarom Utskottet under frågans handläggning
erhållit kännedom, såsom då ökning i hemmantalet egt rum i anledning
af lindring i vissa delar af räntan. Bedömandet af dessa specialiteter
kan dock lämpligen icke tillkomma Riksdagen, utan de administrativa
myndigheterna.

En vigtig synpunkt återstår, hvarur tiondefrågan af Riksdagen torde
företrädesvis böra bedömas, nemligen ur den statsekonomiska. Sedd från
denna synpunkt kräfver det allmännas fördel en snar lösning af frågan på
det sätt, att tackjernstillverkningen inom bergslag befrias från en tryckande
och i högsta måtto olämplig beskattning, som hämmar dess utveckling och
hindrar handteringen i bergslagsorterna, inom hvilka flertalet af de utmärkta
jernmalmsgrufvor, hvarmed vårt land blifvit i rikt mått välsignadt, äro
belägna, att uthärda täflan såväl med orter, belägna utom bergslag inom
landet, som med andra nationer, hvilka uppträda å den stora verldsmarknaden,
der största delen af det svenska jernet ock måste söka sin afsättning.
Olägenheterna häraf måste blifva större i samma mån jernhandteringen,
för att fördelaktigt kunna bestå, kräfver att drifvas i stort, hvilket
med nu varande beskattningssystem icke är möjligt inom bergslag, och i
samma mån lättade kommunikationer inom dessa orter för öfrigt möjliggöra
jernhandteringens drifvande i det vidsträckta omfång, handteringen kräfver.

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.

Det allmännas fördel är i detta hänseende nära förenadt med handteringen3
intresse, och från denna synpunkt sed t, lärer det väl icke kunna förnekas att,
om staten, för att bereda jernhandteringen inom bergslag en behöflig utveckling,
vid regleringen af tiondefrågan gjorde någon uppoffring, sådant icke
borde blifva utan frukt för det allmänna eller vara främmande för dess
egen fördel.

Denna uppoffring beböfde derföre icke, enligt Utskottets tanke, vara
så stor, som ett rent bifall till Kongl. Maj:ts sednast framställda nådiga förslag
skulle medföra. På grund af de upplysningar, vidfogade tabeller innehålla
i afseende å bergslagshemmans taxeringsvärden och beskattningsförhållanden
m. m., synas nemligen dessa hemman utan olägenhet kunna åtaga sig,
förutom den föreslagna halfva rotevakansafgiften, äfven hälften af den frihet i
afseende å ränta, som dessa, i egenskap af att tillhöra bergslagsort, nu åtnjuta.
Härigenom synes billighetens gräns icke hafva biifvit trädd för nära, särdeles
om jemförelse anställes emellan beskattningsförhållandena för hemman inom
och utom bergslag och hemmanens taxeringsvärden, hvaraf jemväl synes att
den nya beskattningen för hemman inom bergslag alldeles icke bör blifva så
tryckande, som under frågans behandling vid föregående riksdagar ofta biifvit
yttradt. Denna jemförelse bör dock ske med varsamhet och under aktgifvande
på den omständigheten, att bergslagshemman i allmänhet torde vid
deras skattläggning hafva varit mindre odlade än landslagshemmanen och
derföre biifvit åsätta mindre grundränta, samt att de å bergslagshemmanen
sedermera verkställda odlingar och andra förbättringar, som kunnat bidraga
till det höga taxeringsvärdet, författningsenligt icke få föranleda till grundskatternas
förhöjande. Vid återinförande af dylik skatt å hemman inom
bergslag, hvarifrån dessa under sekler varit befriade, lärer väl dessutom från
det allmännas sida böra iakttagas all den varsamhet och billighet, som erfordras
för att vid utjemnande af sådana förhållanden, hvartill staten sjelf i
lagstiftningsväg medverkat, den enskildes bördor icke skola blifva för tryckande.

Härigenom anser Utskottet sig hafva besvarat så väl Grefve Mörners
motion som Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet till innevarande års
Riksdag. Det återstår att afgifva yttrande i anledning af Herrar Hammarhjelms
och Bengtssons särskilda, i samma syfte väckta motioner.

Det är visserligen förhållandet, att Nyeds bergslag, jemlikt Kongl.
Brefvet den 31 Mars 1649, ursprungligen erhållit sina privilegier på den
grund, att denna bergslag icke hade annat att uppehålla sig med än, såsom
orden i privilegiibrefvet lyda, ”allenast strömmar och skog” samt att tackjernstillverkning
i denna bergslag af ålder icke egt rum. Vidare förekommer,

Stats-IJtskottets Utlåtande N:o 41 b.

17

mer, att, sedan denna bergslag genom flera Kongl. Bref under förra seklet
erhållit bekräftelse å sina privilegier, fråga väl uppstått om deras indragning,
men att Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 11 Februari 1830 förklarat
sig för det dåvarande icke hafva funnit skäl till en sådan åtgärd.
De skäl och grunder, hvilka föranledt tillkomsten och betingat fortvaron af
dessa privilegier hafva emellertid, enligt hvad Kollegiernas utredning ådagalägger,
numera helt och hållit bortfallit. Yid sådant förhållande synes anledning]
icke förefinnas att från deltagande i ett från synpunkten af det allmännas
väl tillkommet onus frikalla nämnda ort, hvilken af den ifrågaställda
förändringen icke skulle erhålla någon tillökning i räntan, men väl komma
att, lika med andra bergslagsorter, få vidkännas half rotevakansafgift.

På grund af hvad sålunda förekommit får Utskottet hemställa,

att, med afslag å de enskilda motionärernes framställningar
i ämnet, Kongl. Maj:ts förevarande nådiga proposition
må på det sätt bifallas, att Riksdagen för sin del medgifver,
att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till
utgörande af tackjernstionde, äfvensom af skattejern och
hyttegälsjern, der någondera af dessa sednare afgiftsposter
blifvit åsatt och ännu qvarstår, må för framtiden upphöra,
emot det att hemman och lägenheter uti de bergslag,
som icke redan äro underkastade ordinarie rotering,
må efter det rotetal, till hvilket de äro extra roterade,
åläggas rotevakansafgifter till hälften emot annan roterad
jord i samma län, och att, med hufvudsaklig tillämpning
af hvad Kammar- och Kommers-kollegierna rörande grunderna
och sättet för berörda förändrings genomförande
förordat och hemställt, hvarje hemman och lägenhet inom
privilegierad bergslagsort, som i sin egenskap att tillhöra
sådan ort åtnjuter någon frihet i afseende å ränta, må, på
ofvan angifna vilkor och i de fall, som vederbör, till hälften
åsättas de skyldigheter härutinnan, som, efter vederbörandes
hörande, finnas med författningar ne öfverensstämma,
samt att de nya rättsförhållanden, som af omförmälda
förändring kunna varda en följd, må komma att
inträda från och med början af år 1872, äfvensom att
Riksdagen vid anmälan af detta beslut må i underdånighet
anhålla, att, derest vid de sålunda bestämda skyldigheternas
påförande någon ytterligare lindring skulle i särBih.
till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 24 Häft. 3

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.

skilda fall visa sig af omständigheterna påkallad, Kongl.
Maj:t behagade derom till Riksdagen göra nådig framställning.

Stockholm den 28 Mars 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Flin ek.

Reservationer:

af Herr Brusewitz, F., som yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i frågan
sednast aflåtna nådiga Proposition;

af Herr Nordenfelt, L. M., i hvad frågan angår Nyeds bergslag samt
Heds och Gunnilbo socknar;

af Herr Casparsson, G. E.: “Instämmande med Utskottet deruti, att det “lärer
svårligen kunna förnekas att, derest frågan betraktas endast ur strängt rättsligsynpunkt,
man icke gerna kan finna frågans lösning på annan väg, än den till 1869
års Riksdag aflåtna nådiga Proposition i ämnet, jemte Stats-Utskottets vid de
tvänne sednaste riksdagarne i hufvudsaklig öfverensstämmelse dermed afgifna
utlåtanden anvisa,“ skiljer jag mig från Utskottets pluralitet derutinnan, att
jag icke anser skäl vara förhanden att nu öfvergifva denna väg och beträda
en ny — godtyckets —, hvars slutliga mål ej är svårt att förutse. Deremot
tror jag att, med bibehållande af den rättsliga grunden, man vid tillämpningen
kan och bör göra de lindringar och eftergifter, hvartill i särskilda
fall billighetsskäl kunna föranleda.

Genom den approximativa utredning, Stats-Utskottet sökt åstadkomma
af beskattningsförhållanden och taxeringsvärden i bergslagen, äfvensom af
bilagda tabell, synesmig varaådagalagdt, att, genom de hittills åtnjutna friheternas
påförande, bergslagshemmanen icke i allmänhet skulle ådragas någon, hvarken
i och för sig eller med hänsyn till förhållandena i landslagen, hård och
tryckande beskattning. Det synes mig då ej välbetänkt att frånträda en på
”strängt rättslig” grund hvilande princip, och att som regel uppställa hvad
som efter mitt förmenande blott i enskilda fall må såsom undantag tillämpas.
Ivonseqvenserna häraf skola tvifvelsutan komma att åberopas i andra beskattningsfrågor,
men den moraliska kraften att tillbakavisa godtyckets an -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.

19

språk är då bruten; och der denna saknas är den lagliga makten af underordnadt
värde.

Jag förenar mig derföre i det yrkande, Herr Odelberg i sin afgifna
reservation härutinnan framställt.

Beträffande Nyeds bergslag samt Gunnilbo och Heds socknar får jag
äfven anmäla min från Utskottets pluralitet afvikande mening; och finner
jag det redan i och för sig anmärkningsvärdt att, då 1869 och 1870 årens
Stats-Utskott, som betraktat frågan endast ur ”strängt rättslig” synpunkt,
likväl ansett någon förändring i dessa orters rotering eller beskattning icke
böra ega rum, innevarande års Stats-Utskott, som ställt sig på billighetens
ståndpunkt, kommit till ett motsatt resultat.

Redan den 11 November 1840 anförde Rikets Ständer, uti underdånig
skrifvelse, rörande Gunnilbo och Heds socknar: ”att, då det icke vid den i
Kammar-kollegium verkställda arkivundersökningen kunnat utredas, att den
bergslagsfrihet, nämnda socknar af ålder njutit, blifvit beviljad för tackjernsblåsning,
Rikets Ständer ansåge allt detta utvisa, att bergslagsfriheten för
dessa socknar grundats, icke på hyttebruk, utan på det biträde vid bergverken
i orten, som af dem blifvit lemnadt, samt att förhållandet således
vore enahanda som med Nyeds bergslag, hvilken Rikets Ständer, enligt underdånig
skrifvelse den 11 Februari 1830, ansett böra vid dess bergslagsprivilegier
bibehållas, hvadan och då för öfrigt sådana förändringar, som kunde
leda till förökning i de skattebidrag, hvilka af ålder blifvit utgjorda och
grundlagt de värden, hvarefter afhandlingar om hemmanen egt rum, icke
utan de mest giltiga och ostridiga skäl borde tillvägabringas, Rikets Ständer
för sin del förklarade att skäl till indragning af de bergslagsprivilegier, Gunnilbo
och Heds socknar af ålder åtnjutit, icke förekomme“. När sedermera
åren 1846 och 1850 kolhandeln frigafs utan vilkor, hvilken frigörelse hade
ett direkt sammanhang med dessa orters privilegier, anser jag det icke vara
Staten fullt värdigt att nu i detta afseende komma med efterräkningar, som
skulle mer eller mindre rubba de egendomsvärden, statsmakterna genom
föregående uttalanden och beslut bidragit att grundlägga, och att således den
stränga rätten här bör vika för de billighetsskäl, som vid enskilda aftals ingående
bruka göra sig gällande.

Åberopande i öfrigt de skäl, som i den till statsråds-protokollet öfver
Finans-ärenden den 19 Mars 1869 af fyra bland Stats-Rådets ledamöter afgifna
reservation och uti 1869 års Stats-Utskotts Utlåtande N:o 82 finnas anförda,
hemställer jag vördsamt, att, i öfverensstämmelse med hvad Statsutskottet
vid näst föregående årens riksdagar tillstyrkt, Riksdagen måtte för
sin del besluta:

att Nyeds bergslag i Wermlands län samt den del af

Skinnskattebergs bergslag i Westmanlands län, som består

20

Stats- Utskottets Utlåtande N:o ål b.

af Gunnilbo och Heds socknar, icke vidare må utgöra
bergslag, men att likväl någon förändring i dessa orters
rotering eller beskattning derför icke må ega rum“;

af Herr O delbar g, A,: “Så vidt jag kan döma är denna fråga temligen
enkel, om man blott håller sig inom rättvisans område och icke låter förleda
sig att beträda de irrvägar, hvartill en förment billighet kunna föra.

Under förflutna tider har Staten åt bergslagsorterna gjort åtskilliga
eftergifter uti befrielse dels från vissa grundskatter, dels från rotering, hvaremot
bergslagerna åtogo sig vissa skyldigheter, utaf hvilka ännu qvarstår
skyldigheten att, enligt verkställd uppskattning af hvarje masugns produktion,
betala en viss afgift, under namn af tionde, för det tackjern, som tillverkas
inom orten, såväl vid redan befintliga, som vid framdeles tillkommande
hyttor och masugnar.

Staten finner nu att denna för bergslagsorterna betungande skyldighet
bör afskaffas, emedan den icke allenast tynger på tackjernstillverkningen,
sådan denna nu bedrifves, och hufvudsakligen emedan den försvårar och nära
nog gör det omöjligt för bergslagens innevånare, att, uti dessa för tackjerns
tillverkning förnämligast lämpade orter, på ett tidsenligt och mot ändamålet
svarande sätt inrätta nya hyttor. Het är således icke en eftergift åt nuvarande
hyttebrukare allenast, som med tackjernstiondens afskaffande afses,
utan det är fastmera en bergslagsorternas befrielse från ett på samtlige jordegare
inom desamma hvilande näringstvång och deras likställighet med
andra delar af landet, som utgör syftet med ifrågavarande förändring.

Kronan afstår således till förmån för bergslagsorterna dels den skatt,
dessa orter för närvarande utgöra under benämning tackjemstionde, dels sin
rättighet att lägga samma skatt på de hyttor och masugnar, som framdeles
anläggas inom bergslag; och då Kongl. Maj:t och Kronan, genom såväl
denna, som genom flera vid föregående tillfällen lemnade eftergifter, sätta
bergslagerna i full likställighet med angränsande landsorter, finnes, enligt
min åsigt, icke någon hållbar anledning hvarföre Kronan skall, annorlunda
än undantagsvis, eftergifva någon af de skatter och allmänna besvär, som
dessa orter skolat vara underkastade, i händelse de icke varit skyddade
bakom bergslagsprivilegiet. Till sådan eftergift saknas skäl äfven derföre,
att, såsom de betänkandet åtföljande tabeller nogsamt antyda, bergslagshemmanen
i allmänhet äro stora och hafva ett värde vida öfverstigande värdet
å motsvarande hemman i angränsande landsbygd, ehuru äfven derstädes kan
undantagsvis finnas hemman af svagare natur.

På anförda skäl yrkar jag i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts till
1869 års Riksdag aflåtna nådiga Proposition i ämnet:

l:o att skyldighet inom privilegierad bergslagsort till utgörande
af bergslagstionde äfvensom af skatte- och hytte -

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.

21

gälsjern må för framtiden upphöra, emot det att de förmåner,
som dylik ort af Kronan haft sig i egenskap af
bergslag förunnade, indragas;

2:o att förändringen må genomföras medelst hufvudsaklig
tillämpning af de grunder derför, som Kongl. Kammaroch
Kommers-kollegierna uti sitt den 31 December 1867
afgifna underdåniga utlåtande föreslagit, dock så att lindring
må kunna medgifvas i öfverensstämmelse med de för
hemmans förmedling gällande grunder;

3:o att de nya rättsförhållanden, som af denna förändring
kunna nu blifva en följd, må komma att inträda med början
af år 1872;

4:o att vid anmälan af detta beslut Riksdagen må i underdånighet
anhålla att, derest vid de sålunda bestämda
skyldigheternas påförande, någon ytterligare lindring skulle
i enskilda fall visa sig af omständigheterna påkallad,
Kongl. Maj:t täcktes derom till Riksdagen göra nådig
framställning;”

af Herrar Ekman, C. och af Klint, E.y hvilka instämde i Herr Odelbergs
förslag;

af Herr Leijonanckery F. W., samt af Herrar Liss Olof Larsson och
Jonas Jonasson i Gullaboås.

Herr Grefve af Ugglas, L.y har i frågans afgörande icke deltagit.

Bih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afä. 24 Höft.

4

Rättelse

i

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Sid. 58, rad 7 nedifr. står: 2 rekognosceringsfar-tyg — läs

STOCKHOLM, TRYCKT HOS I SA A C MAR C US, 1871.

1 rekognosceringsfartyg.

Tabell öfver Statsverkets Inkomster.

Ordinarie Inkomster.

Kanta.....................

Tionde....................

Arrendemedel........j PenninSar

) bpanmai

Silfvertionde, myntarelön och slagskatt .

Kopparränta.................

Tiondetackjern................

Svafvelbrukstionde.............

Bergverkstionde...............

Mantalspenningar..............

Folkskoleafgift................

Värnskatt...................

Bötesmedel..................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål

Tillfälliga rotevakansafgifter.......

Vakansafgifter af nyroterad jord.....

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman
i Halland..............

Vakansafgifter af bergslag........

Trosspassevolansafgift ...........

Båtsmansvakansafgift............

Kontrollstämpelmedel............

Fyr- och båkmedel.............

Telegrafmedel................

Jernvägstrafikmedel ............

Skogsmedel.................

Observationsmedel.............

Extra uppbörd...............

Beräknade inkomster enligt 1871
års Riks-stat.

166,000 k. f.å2R:dr 10 öre

1,300 c:r ä 54 R:dr.
17,500 c:r å 2 R:dr 40 öre

140,175 k.-f.ä2R:drl0öre

S:gr Ordinarie eller ständiga Inkomster

Extra ordinarie Inkomster.

Tullmedel .........

Postmedel .........

Stämpel pappersmedel . . .
Brän vinstill verkningsafgift

R:dr.

4,491,000

1,582,800

55.000
348,600

18.000
70,200
42,000

3,500

575,000

170.000
294,367|50

7,500

93.000

20.000

26,500
60,000
12,000

650.000

6,500,000

236,300

2,000

72,232

50

15,330,000

14,000,000

2,200,000

1.350.000

9.800.000

S:gr Extra ordinarie Inkomster ............... 27,350,000;

Summa j..............|42,680,000j Beräkningen

af dessa inkomster är uppskjuten.

Enligt räkenskaperna för:

Kongl. Stats-kontorets
förslag.

Kongl. Maj:ts
nådiga
Proposition.

1866.

1867.

1868.

1869.

Medium.

R:dr.

Ö.

R:dr.

5.

R:dr.

Ö.

—

—

-- —

_

—

—

—

—

—

4,490,000

—

4,490,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,582,800

—

1,582,800

—

54,951

—

40,480

—

52,672

—

—

—

49,367

67

52,700

—

52,700

—

325,022

—

431,265

—

427,233

—

—

—

394,506

67

363,300

—

363,300

—

17,988

—

17,104

—

19,685

—

—

—

18,259

—

—

—

—

77.783

—

79,704

—

76,286

—

—

—

77,924

33

—

—

—

42,955

—

43,562

—

45,874

—

—

44,130

33

—

—

5,629

—

2,327

—

4,672

—

—

4,209

33

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

135,000

—

93,000

—

575,882

—

567,850

—

561,062

—

—

568,264

67

565,000

—

575,000

—

---

—

—

—

—

—

—

—

—

_

600,000
/^n nnn

—

187,178

_

162,793

_

163,132

_

__

—

171,034

33

170,000

_

170,000

_

301,385

—

332,558

—

347,260

—

—

327,067

67

294,367

50

294,367

50

8,581

—

7,553

—

6,785

—

—

—

7,639

67

7,500

—

7,500

—

80,003

—

93,314

—

98,620

—

—

—

90,645

67

95,000

—

98,000

—

19,432

—

22,801

—

25,311

—

—

22,514

67

24.000

—

24,000

i q Ann

—

26,511

_

26,443

_

26,594

_

__

—

26,516

_

26,500

_

lo,UUU

26,500

z

60,943

—

62,609

—

74,353

—

—

—

65,968

33

70,000

—

70,000

—

—

—

13,565

—

12,986

—

13,398

—

13,316

33

12,000

—

12,000

—

—

—

656,926

_

744,602

—

740,467

—

713,998

33

700,000

—

750,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

740,000

—

—

—

6,017,049

—

6,161,079

—

6,221,280

—

6,133,136

—

7,000,000

—

7,000,000

_

175,122

—

201,020

—

245,079

—

—

207,073

67

250,000

—

400,000

1,608

—

1,919

—

2,526

—

—

—

2,017

67

—

—

—

58,476

—

72,468

—

56,400

—

——

—

62,448

—

61,832

50

62,832150

—

—

—

—

—

—

—

—

15,900,000

—

17,480,000

—

12,785,579

14,632,095

13,992,024

13,803,232

66

14,000,000

14,750,000

—

—

2,177,313

—

2,188,793

—

2,254,434

—

2,206,846

67

2,200,000

—

2,230,000

—

—

—

1,336,044

—

1,353,041

—

1,408,579

—

1,365,888

—

1,350,000

—

1,350,000

—

—

—

8,029,289

—-

7,158,196

—-

8,543,663

—

7,910,382

67

9,800,000

—

9,800,000

—

27,350,000

—

28,130,000

—

—

—

—-

—

—

—

—

43,250,000

—

45,610,000 —

Stats-Utskottets förslag.

173,000 k.-f.å 2 RrdrlOöre

50140,175 k.-f. k 2 R:dr 10 öre

R:dr.

4,505,000

1,582,800

52,700

363,300

50

93,000

575,000

170.000
294,367

7,500

98.000

24.000

18.000
26,500

70.000

12.000

750.000

740.000
7,000,000

400.000

62,832 50

JPå framtida beslut
beroende:

16,845,000 -

S;gr

14,750,000

2.230.000

1.350.000

9.800.000

28,130,000

28,130,000| 16,845,000
=*44^975^000

Hör till Stats-Utskottets Uti. 1871, N:o 41 a.

Uppgifter angående de privilegierade tackjernsbergslagerna i riket, grundade dels på Kongl. Kammar- och. Kommers-kollegiernas underdåniga Utlåtande den 31 December 1867, dels på bilagorna till Kong!.

Maj:ts nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket år 1871 och dels äfven på taxeringslängder, jordeböcker och ränteförvandlings-uträkningar samt roteringsverk.

Bergslager. »)

Mantal.

Till penningar uppskattade
friheter.

Summa.

Ränta.

Rotering-.

jFrilieter peri
| mantal i j
I medeltal. I

Hela. Halfva;

Taxeringsvärde
år
18(12.

Taxeringsjvärde
per
mantal i
j medeltal.

Till''penningar uppskattade,
nu utgående
utskylder. 4)

Ränta. j Rotering.

_ cj

W

.M

Summa. I §

<r

; O.S3

jVärde å taekjernsI
tionde, skatte- och
hyttegälsjern.

Till penningar uppskattade
såväl friheter
som nu utgående
utskylder.

Summa.

För hel
bergslag.

För t
mantal i
medeltal

Ränta. ’

Rotering.

r+ PT* ,
'' < 1

S i

CD ,

r 1-0 ''
p® (
® 2 !
^ y ’

P 8=

y

Värde å half
rotefrihet. 5)

För hel
bergslag.

För t
mantal i

Till penningar uppskattade

nu utgående ränta och
rotering samt tackjerns-tionde, skatte- och
hyttegälsjern.

nu utgående ränta och |

rotering samt åtnju- |
tande friheter i
denna senare.

För hel
bergslag.

För 1
mantal i
medeltal.

i? ■ i i För 1

b or hel , , •

, , , mantal i

bergslag-, ln,,,„ital_

Skinuskattebergs

Norbergs.....

Nora....... . .

Hjulsjö......

Lindes .......

Ramsbergs . . . .

Grythytte.....

Hellefors .....

Carlskoga.....

Lekebergs.

{ Lerbäcks...........2)

| Nya Kopparbergs.......

Philipstads..........s)

Nyeds..............

Tabergs.............

"Westerbergslagen

O Ivan sjö och Thorsåkers . . .

77.4 2

97.5 0
221,4 9

28.5 7
176,54

71,52

42.4 4 j
31,281
73,30

105,08

119,92

40.5 s
153,3 3

30,75
43,2 5
182,73
90,85

1,384
3,165
7,029
360
5.515
1,396
910.91
82 33
2,522 45
1,774
1,646

5,527

734

4,236

439

50

55

75

05

59

58

47

4,768 46
79S 28
3,081:33
1,507:28
1,353 55
82021
2,803(45
2,676|12
4,629 82
2,716
2,589
2,131
1,919

82|

66

07

71

1,38461

I

3,165 01
11,797 77
1,158 81
8,596
2,904
2,264
902
5,325
4,450
6,276
2,717
8,116
2,131

53127

40

48

40 61

23

20:63

i.

20i28

2437

20130

46!53l36|2Gi68|

54:28

l

90172

62|42

85|]4|42j

C6j36j33|

35 21 ! i

37 52 31 26. 17
48
47

07169 30 34:65

57|66 97 33

-i |

71152 94 26

439 47! 4 84 2|42i

S u m m a

1586, s 5

i 1 : |

36,726881 31.795 70. 68,522 64 -

2,848,500

36,792

82

3,912

71

3,619

61

7,532

32

97

29

1,822 54

23

54

|

5,29732

3,619

61

8,91093

115

17

_

_

__

|

9,35486

1

120

83

7,532

32

97

29

3,721,800

—

38,172

31

4,463

02

5,0S4

34

9,547

36

97

92

6,166

63

24

7,628

03

5,084

34

12,712 37

130

38

—

—

-

—

15,713

36

161

16

9,547

36

97

92

5,113,500

—

23,086

82

7,677

92

11

83

7,689

75

34

72

6,903

96

31

17

14,707

23

4,780

29

19,487

52

87

99

2,527

93

11 41

14,593

71

65

89

12,458

21

5625

1,615,800

—

56,555

83

1,167

37

—

—

1,167

37

40

86

1,616

23

56

57

1,527

90

798

28

2,326

18

81

42

424

47

14 86

2,783

60

97

43

1,965

65

68

80

4,097,712

23,237

56

6,329

50

——

—

6,329

50

35

89

1,244

11

705

11,344

84

3,081

33

14,926

17

84

64

1,633

58

9

26

7,573

61

42

94

9,410

83

53

37

1,813,390

—

25,355

—

2,875

-

34

—

—

2,S75

34

40

20

2,426

48

33 93

4,272

24

1,507

28

5,779

52

80

81

799

48

11

18

5,301

82

74

13

4,382

62

61

28

2,361,600

—

55,645

61

82996

—

—

829

96

1956

2,097

01

4941

1,740

87

1,353

55

3,094

42

72

92

717

19

16

90

2,926

97

68

97

2,183

51

51

45

1,503,600

—

48,069

05

1,335 23

—

—

1,335

23

4269

1,243

39

39175

1,417

56

820

21

2,237

77

71

54

434

81

13

90

2,578

62

82

44

2,155

44

68

90

5,988,500

81,698

50

4,22014

—

—

4,22014

57

57

5,09840

69

55

6,74259

2,803

45

9,546

04

130

23

1,486

09

20

27

9,318

54

127

12

7,023

59

95

82

2,782,198

26,47695

2,586

01

—

—

2,586 01

21

61

1,25061

11 90

4,360|51

2,67612

7,036

63

6696

1,416

70 13

48

3,836

62

36

51

5,262 13

5008

4,862,577

40,548 51

!

4,136

95

—

4,13695

34

50

989

90

825

5,78350

4,629

82

10,413

32

8684

2,451

12

20

44

5,126 85

42

75

8,766

77

73

11

3,719,070

91,647

85

3,282

76

—

3,282

76

80

90

2,379

37

58|63

3,283

51

2,716

82

6,000

33

147

87

1,064

32

26

23

5,66213

139

53

5,999

58

147

85

7,707,546

50,267

70

2,898

81

387

88

3,286

69

21

43

14,760

66

9ö|o7

8,425

86

2,977

54

11,403

40

74

37

2,227

89

14

53

18,047

35

11750

5,876

35

38

32

2,743,300

89,213

01

3,106

01

-----

—

3,106

01

101

01

—

—

—

_

3,10601

3,131

07

5,237

08

170

31

1,832

99

59

61

3,106

01

101101

5,237

08

170

31

1,295,983

__

29,964

93

2,927

23

■--

—

2,927

23

67

68

1,648

79

38 12

3,66182

j -

1,919,71

5,581

53

1.29

05

937

—

21

66

4,576

02

105 80

4,846

94

112

07

9,553,100

52,279

871 11,634124

1 1

5,472

03

17,106

27

93

61

11,930

15

65

29

15,87082

5,47203

21,342

85

116

79

_

—

—

—

29,036

42

15890

17,106

27

93

61

2,834,421 -

31,198

91

9,46858

5,259

73

14,728

31

162

12

605

05

666

9,90805

5,259173

15,167

78

166

96

—

''-

—

15,333

36

16878

14,728

31

162

12

64,562,597

—

—

72,85178

19,83542

92,68720

_

62,18265

—

—

109,578 66 51,631 18

161,209 84

__

—

—

_''_

154,869]85

__

—

124,482

96

_

Stockholm den 3 Mars 1871..

J. LöfdaM.

*) Hå här till jemförelse förekomma ej mindre agande friheter än ock taxeringsvärden samt. åliggande utskylder af ränta, rotering och tackjernsskatt, äfvensom hemman af olika naturer och jemväl, ehuru af samma natur, med
ändock olika friheter och onera, b vil ka hvar lör sig för ett noggrannare bedömande af medeltalet fordrat ett särskildt mantal, hvars uttagande åter skulle betingat ett arbete, som öfverskridit den derför medgifna tiden,
har här, utom hvad särskildt år anmärkt, begagnats det mantal, hvarje bergslag enligt det underdåniga utlåtandet upptager; dock hänvisas dels till en utredning denna dag, särskiljande friheten i rän ta uti f. d. jordeboksoeh
f. d. mantalsränta, hvilken exakt angifver det mantal som derutinnan njuter frihet, med medeltal blott i afseende på f. d. jordeboksräutan, hvars påförande derföre ock möter stora svårigheter, samt dels äfven till
den i nästa not omförmälda bilagan, som rigtigt upptager de hemman tn. in., som för bergsbruk njuta rotefrihet.

s) Mantalet är här upptaget, enligt Bil. N:o 6 till Kongl. Majtts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871, “Bil. Litt. C“.

3) I detta mantal ingå jemväl hyttor och berarstorp, de förra efter 4 mantal per hytta och de sednare efter eu beräkning af 64 L<tt Osmnndsjernskatt på helt mantal.

4) Uppskattningen äfven här gjord efter enahanda års inarkegångar, som användts vid beräkningarne i det underdåniga utlåtandet.

5) Rotefriheten är beräknad efter medeltalet af 1865—1869 årens medoltnarkegåugsvärden.

Hör till Stuts- Utskottets Uti. 1871, N:o il b.

1

Utredning, grundad på Kongl. Kammar- och Kommers-kollegiernas
underdåniga utlåtande den 31 December 1867, i fråga om de privilegierade
tackjernsbergslagerna i riket, och utvisande hvad af hemmanens och lägenheternas
för bergsbruk egande friheter i ränta motsvarar dels för detta jordeboks-
och dels för detta mantalsränta!!.

Mantal.

f. d.

jordeboks-

f. d.

mantals-

Summa

Anmärkningar.

ränta.

ränta.

;

SIdnnsJcattebergs bergslag.

.

30*

\

a

16

20

16

69

32

89

231

å

S:gr 53fJ mantal.

—

—

16

69

16

69

Norbergs bergslag.

78*

å

22

32

16

69

39

01

9*

å

S:gr 88 mantal.

—

—

16

69

16

69

Nora bergslag.

208|

å

8

72

24

93

33

65

6*

J

å

S:gr 215f mantal.

--

—

75

75

r-

Hjulsjö bergslag.

10*

å

8

72

24

93

33

65

n

å

—

75

—

75

i

S:gr 2 Of mantal.

—

—

37

''

37

Lindes bergslag.

163*

å

8

72

24

93

33

65

10*

å

S:gr 174* mantal.

—

_

—

75

1

75

Hör till Stats-Utskottets Uti. 1871, N:o 41 b.

i

Mantal.

f. d.

jordeboks-

ränta.

f. d.
mantals-ränta.

Summa

ränta.

Anmärkningar.

Ramsbergs bergslag.

41*

\

a..............

8

72

24

93

33

65

713

\

£L..............

——

_

75

_____

75

• Y¥

1

37

37

S:gr 49-?- mantal.

Orythytte bergslag.

m

\

a..............

8

72

24

93

33

65

7

nr T - - .......

75

75

\

s\. ............

45

83

45

83

-*-4

3

a .............

21

75

21

75

6

eller hytta, mantalet å

7

51

33

40

40

91

2

ii i v v a

—

— -

33

40

33

40

a .........

37

37

S:gr 38f mantal.

Hellefors bergslag.

¥

å..............

2

18

6

23

8

41

91

a .........

75

75

2

eller \ hytta, mantalet å .

—

—

33

40

33

40

S:gr 111 mantal.

Carlskoga bergslag.

55

a .............

45

83

45

83

å ......

37

37

S:gr 59f mantal.

Lehebergs bergslag.

844

\

a ......

21

21

Lerbäcks bergslag.

374

\

fl, . ..........

38

58

38

58

O 1 -g

4i

å ..............

—

36

87

36

87

3

Mantal.

f. d.

jordeboks-

ränta.

f. d.

mantals-

ränta.

Summa

ränta.

164

234

\

a

\

a

75

75

37

37

S:gr 82tV mantal.

1

Nya Kopparbergs bergslag.

75

75

117

ii

Philipstads bergslag.

eller 29| hyttor, mantalet å

.........

9

72

35

20

52

44

45

20

24

44

1

19

19

¥

7

å

20

81

20

81

i

4

92

4

92

4

S:gr 1284f mantal.

33f

å

Tabergs bergslag.

20

62

20

62

86f

å

å

Westerbergslagen.

23

04

19

87

42

91

26|

19

87

19

87

S:gr 113f mantal.

9044

å

1

Ofvansjö och Thorsåkers
bergslag.

i

—

4

84

4

84

Anmärkningar.

Enär cchemman»
och ((mantal»
här ej äro liktydiga
och motstående
frihet
åtnjutes efter
((hemman», är
medium pr mantal
nu utfördt.

Stockholm den 3 Mars 1871.

J. Löfdahl.

Bergslager:

Man-

Taxerings-

värde

Till penningar uppskattade friheter
per mantal:

Summa af friheter

Summa af friheter pr
mantal i procent af
tax.-värdet i medeltal.

tal.

i medeltal

Ränta.

1

Rotering

per mantal.

pr mantal.

Maxim.

Medium.

Minim.

| Maxim.

| Medium.

Minim.

Maxim.

| Medium.

| Minim.

Maxim.

| Medium

Minim.

Skinnskattebergs....................

77,42

R:dr.

36,792

öre.

82

R:dr.

32

öre.

89

R:dr.

17

Öre.

88

R:dr.

16

öre

69

11: dr.

öre

R:dr.

öre

R:dr.

öre.

R:dr.

32

jöre

89

R:dr.

17

öre

88

R:dr.

16

löre

69

0,09

0,0 4

0,04

Norbergs........................

97,5 0

38,172

31

39

01

32

46

16

69

—

—

—

—

—

—

39

0i

32

46

16

69

0,10

0,0 8

0,0 4

Nora............................

221,4 9

23,086

82

33

65

31

73

—

75

51

38

23

96

18

35

85

03

55

69

19

10

0,8 6

0,2 4

0,0 8

Hjulsjö..........................

28,5 7

56,555

83

33

65

12

61

—

75

51

38

30

41

17

26

85

03

43

02

18

01

0,15

0,0 7

0,03

Lindes ..........................

176,34

23,237

56

33

65

31

22

—

75

26

29

19

07

13

83

59

94

50

29

14

58

0,2 5

0,21

0,0 6

Ramsbergs........................

71,52

25,355

—

33

65

19

53

—

37

71

94

23

62

14

88

105

59

43

15

15

25

0,41

0,17

0,0 6

Grythytte.........................

42,4 4

55,645

61

45

83

21

46

—

37

50

52

37

78

28

82

96

35

59

24

29

19

0,1 7

0,10

0,0 5

Hellefors.........................

31,2 8

48,069

05

33

65

2

63

—

75

39

96

27

83

17

42

73

61

30

46

18

17

0,15

0,0 6

0,03

Carlskoga........................

73,30

81,698

50

45

83

34

41

—

37

83

26

45

64

32

70

129

09

80

05

33

07

0,15

0,0 9

0,0 4

Lekebergs........................

105,08

26,476

95

21

21

—

21

—

89

93

27

15

21

16

110

93

48

15

42

16

0,41

0,18

0,15

Lerbäcks.........................

119,92

40,548

51

38

58

13

73

—

37

89

93

40

87

31

77

128

51

54

60

32

14

0,31

0,13

0,0 7

Nya Kopparbergs....................

40,5 8

91,647

85

—

75

—

75

—

75

85

64

53

30

30

90

86

19

54

05

31

65

0,0 9

0,05

0,0 3

Filipstads.........................

153,33

50,267

70

45

25

36

04

—

38

—

—

35

19

—

—

—

71

23

—

—

0,14

—

Nyeds...........................

30,7 5

89,213

01

—

—

—

—

-

334

05

126

41

70

62

334

05

126

41

70

62

0,3 7

0,14

0,0 7

Tabergs ..........................

43,25

29,964

93

20

62

20

62

20

62

61

95

44

88

36

62

82

57

65

50

57

24

0,2 7

0,21

0,1 9

W esterbergslagen....................

182,7 3

52,279

87

42

91

23

18

19

87

—

—

—

—

—

—

42

91

23

18

19

87

0,0 8

0,04

0,0 4

Ofvansjö och Thorsåkers...............

90,85

31,198

91

4

84

4

84

4

S4

—

—

—

—

—

—

4

84

4

84

4

84

0,01

0,01

0,01

An''in, Roteringsfriheterna äro beräknade med ledning af Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts proposition om Statsverket 1871, “Bil. Litt. C“. Öfriga uppgifter
äro grundade dels på Kongl. Kammar- och Kommers-kollegiernas utlåtande den 31 December 1867, dels på de Stats-Utskottets utlåtande bifogade
tabeller.

Hör till Stats-Utskottets Uti. 1871, N:o 11 b (Bilaga till Herr Gaspar ssons reservation).